25
Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska studier Karlstads Universitet [email protected]

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss? · Gester Rörelse, placering Teckenspråk Talspråk m Att vara uppmärksam på barnets uttryck Att sätta ord/ tecken

  • Upload
    dangnhi

  • View
    212

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Vad kan döva små spädbarn och deras föräldrar lära oss?

Carin Roos Docent vid Institutionen för pedagogiska

studier

Karlstads Universitet

[email protected]

Tre delar

1.  Grunden för språklärande

2.  Grunden för visuellt orienterad interaktion

3.  Vad kan vi lära av döva familjer som modeller för tidig interaktion?

[email protected]

Samspel och interaktion

är inte bara språk!

Det räcker inte att barnet passivt möter språk för att språkande

ska komma igång!

[email protected]

Wittgenstein

Mitt språks gränser betyder min världs gränser.

(s. 101, Tractatus logico-philosophicus, 1992)

Berger & Luckman

För att man skall kunna förstå vardagslivets verklighet, måste man alltså förstå språket.

(s.51, Kunskapssociologi, 1966)

Grunden för att kunna utveckla språk är mentaliseringsförmåga och

förmåga till intersubjektivitet

Mentaliseringsförmåga

Förmågan att uttrycka och förstå andras intentioner och föreställningar,

och

att agera utifrån det

Vad använder vi det till?

1. Att kunna förklara och förutsäga beteende 2. Att tolka kommunikation: Kommunikativ intention Lyssnarens behov av information

Vad använder vi det till? 3. Annat:

Luras/ljuga/skoja Empati

4. Förstå och tolka text 5. Omsätta kunskap i praktiken

Intersubjektivitet Intersubjektivitet innebär Känsla av -  delat engagemang -  delad uppmärksamhet -  delad erfarenhet

Maternal-Mind-Mindedness, MMM (Elisabeth Meins)

När föräldrar har förmåga till intersubjektivitet kan de förundras och tro på sina barns mentala kapacitet

vilket gör att de talar till sina barn på ett visst sätt: https://www.youtube.com/watch?v=bt077TOugdA

Forskning kring mentaliseringsförmåga, Intersubjektivitet och MMM Start: hörande barn till hörande föräldrar har åldersadekvat

utveckling om barnet lever i en bra miljö Barn inom autismspektrumtillstånd Barn med Cerebral Pares Döva barn till hörande föräldrar Döva barn till döva föräldrar

Orsak A Föräldrar sätter etiketter på barns inre mentala upplevelser vilket utvecklar mentaliseringsförmåga:

Du vill… Nu tror du att jag … Du tycker inte om … Du tänker på … Orsak B Sker redan under barnens första 6 månader Orsak C Barnen är mycket mer kompetenta språkligt än vi

hittills trott. Döva barn visar vägen.

Vi är skapade att samspela

Ett teckenspråkigt exempel https://www.facebook.com/edilson.nunes.9634/

videos/1627581097481268/

Delad gemensam uppmärksamhet

är nödvändigt för intersubjektivitet,

som är nödvändigt för utveckling av mentaliseringsförmåga, och för språklig utveckling, och för lärande.

Den grundläggande slutsatsen

Så vad kan vi då lära av döva familjer?

Döva föräldrar ”vet” hur de ska agera för att få och behålla sina spädbarns uppmärksamhet

och Även mycket små barn härmar sina föräldrars visuella

strategier för att få och behålla föräldrarnas uppmärksamhet

Föräldrars visuella strategier (Loots & Devisé, 2003,2005)

•  Tapping •  Flytta barnet så det kan se •  Flytta barnets huvud så det kan se •  Känna av ljudande – taktilt •  Kramas, kittlas, berör barnens armar eller ben •  Tecknar taktilt •  Förflyttar sig själv in i barnets synfält •  Väntar in ögonkontakt innan man startar att teckna

Ytterligare fynd

Skakar försiktigt barnet SE-PÅ-MIG Förflyttar tecken till föremål/person Perifert tecknande …utan att kräva, eller vänta in barnets ögonkontakt 1.  För att få barnets uppmärksamhet 2.  För att behålla barnets uppmärksamhet

Ytterligare fynd - barnens beteende

1.  Tapping 2.  Placerar handen och rör hand eller kropp 3.  Håller föremål i förälderns synfält 4.  Perifert tecknande 5.  Väntar in förälderns ögonkontakt

Ytterligare fynd - barnens beteende

1.  Tapping 2.  Placerar handen och rör hand eller kropp 3.  Håller föremål i förälderns synfält 4.  Perifert tecknande 5.  Väntar in förälderns ögonkontakt

Så vad kan vi lära av detta?

Visuellt orienterat samspel 1.  barn förstår mer än vad du tror – om du ger det möjlighet 2.  barn registrerar också det som händer i sitt perifera

synfält 3.  vi kan använda döva föräldrars visuella strategier för

samspel 4.  vi kan förutsätta att barnet är med och vill samspela

Modell för tidig intervention Vi

suel

lt ba

sera

t sam

spel

Visuella strategier Mimik Gester Rörelse, placering Teckenspråk Talspråk

Med

bar

net i

cen

trum

Att vara uppmärksam på barnets uttryck Att sätta ord/tecken på det barnet intresserar sig för

Organisation för tidig intervention

Psykologiskt stöd

•  Audionom, hörselscreening •  Psykolog, psyko-socialt stöd

Pedagogiskt stöd

•  specialpedagog •  teckenspråkslärare •  döva vuxna

Medicinskt stöd

•  läkare •  logoped/talpedagog •  audionom

[email protected]

Referenser

Är du intresserad av vad jag skrivit gå in på min hemsida där det mesta finns i fulltext:

www.pinfo.se Tips också: Film om Johanna som är döv med CI

http://urplay.se/program/196556-dova-barns-sprakutveckling-var-dotter-johanna-ar-dov

Intervjuer i samband med den (bl a med mig)

[email protected]

Referenser

Loots, G., & Devisé, I. (2003). An intersubjective developmental perspective on interactions between deaf and hearing mothers and their deaf infants. American Annals of the Deaf, 148, 295–307. doi:10.1353/aad.2003.0028

Loots, G., Devisé, I., & Jacquet, W. (2005). The impact of visual communication on the intersubjective development of early parent-child interaction with 18- to 24-month-old deaf toddlers. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 10, 357–375.doi:10.1093/deafed/eni036

Meins, E. (1997). Security of attachment and the social development of cognition. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Meins, E., Fernyhough, C., Wainwright, R., Dasgupta, M., Fradley, E., & Tuckey, M. (2002). Maternal mind-mindedness

and attachment security as predictors of theory of mind understanding. Child Development, 73, 1715–1726. doi10.1080/09669761003661253

Roos, C., Cramér-Wolrath, E., & Falkman, K. (2016). Intersubjective Interaction between Deaf Parents with their Deaf Infants During the Infant's First 18 Months. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 21(1), 11-22. doi:10.1093/deafed/env034

Roos, C., & Falkman, K. W. (2012). Mentaliseringsutveckling och lärande hos döva barn med döva föräldrar. Barns strategier att uttrycka och förstå egna och andras intention, i åldern 0–2 år. I Vetenskapsrådet Red.), Resultatdialog 2012, (pp. 159–166). Stockholm: Vetenskapsrådet.

Roos, C., & Falkman, K. W. (2015). Children’s and parents’ visual-tactile behaviours for getting and sustaining attention in deaf families with deaf infants- 0-18 months. Paper presented at the 22nd International Congress on the Education of the Deaf, 6-9 July, Athens Greece. Published in proceedings book.

[email protected]