1/2009nummer

www.vasterut.se

väste

rut edsele

ramselenäsåker reselejunselebacke rossön hoting norråker strömsund gäddedehammerdalbispgårdenhammarstrand

(ingemar jonsson)

sid 2 innehåll västerut nummer 1/2009

Produktion: deSign lena & lena

Ansvarig utgivare: Lena Dalgren

Text: Lena Dalgren

Foto: Daniel Sörlin

Idé och form: Lena Strandqvist

Annonssäljare: Göran Sandman

Medarbetare: Christer Borg,

Åsa Tova Berg, Kent Wassdahl,

Pernilla Hermansson & Mia Brundin.

Tryck: Sollefteå Tryckeri AB.

Design lena & lenaStorgatan 54 880 40 Ramsele Tel: 0623-71071 • Tel/Fax: 0623-744 710E-post: design@ramsele.com

Lena Dalgren: 070-170 35 77Lena Strandqvist: 070-22 33 711Göran Sandman: 070-190 14 50

Annonser:1. Helsida: 172 x 244 mm 12 000 kr 2. Halvsida liggande: 172 x 119 mm 7 500 kr 2. Halvsida stående: 83 x 244 mm 4 000 kr 3. Kvartssida: 83 x 119 mm 4 000 kr 4. Åttondel: 83 x 59 mm 2 000 kr 5. Sextondel 83 x 28 mm 1 000 kr 6. Inlaga, 4 sidor mitten 27 000 kr

Priser exkl. moms.VID BOKNING AV 5 NUMMER 30 % rabatt 3 NUM-MER 20 %.

Prenumeration av 4 nummer/120 kronor kan beställas på följande vis:• insättning av 120:- på bg: 5773-8833• fyll i formuläret på hemsidan www.vasterut.se.

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i insänt material.

Magasinet trycks i 12000 ex och distribue-ras till hushåll som ODR utskick, i västraom-rådet. Näsåker, Junsele, Ramsele, Edsele, Ragunda & Strömsunds Kommun. Magasi-net finns även för avhämtning på våra ut-lämningsställen, som du hittar på www.vasterut.se.

• MedVind Västra • Artikel serie om: Vindkraft & Lokalpolitiker • Zorbcen-ter • Gelab • SCA • Gåxsjö Smedja •Åsmons Samhällsförening • Mountain Moose • Wild West Adventure • Stif-telsen Arkiv & Kulturhus m.m

Omfång: 48 sidor + omslag • Omslag Multidesign Original White, 200 gr • Inlaga Multifine 100gr • Upplaga: 12 000 ex

innehåll nr: 1-2009

edsele - ramsele- näsåker - resele - junsele - backe - rossön - hoting - norråker - strömsund - gäddede - hammerdal - bispgården - hammarstrand

sid 2 innehåll västerut nummer 1/2009 västerut nummer 4/2008 sid � västerut nummer 1/2009 ledare sid �

Det här är det fjortonde numret av magasinet Västerut,

som ändå känns nytt. Vi har utökat utgivningsområdet till

det dubbla. 9 500 hushåll får Västerut i brevlådan från och

med detta nummer. Det innebär också att vi har ett mycket

större område att bevaka och skriva om. Vi får göra nya be-

kantskaper och skaffa nya kontakter, vilket känns oerhört

inspirerande.

Visionen med Västerut har alltid varit att lyfta fram och syn-

liggöra spännande och positiva människor och företeelser i

området. Det ser vi fortfarande som den viktigaste uppgif-

ten för Västerut. För att kunna bevaka hela området har vi

tagit hjälp av nya medarbetare, men vi är tacksamma för

tips och idéer från er läsare. Hör gärna av er om ni har för-

slag på något som vi kan skriva om i nästa nummer.

I det här numret finns en inlaga, de fyra sidorna i mitten,

som beskriver allt det nya med Västerut, men även berättar

om hur det varit och hur det hela började. Kan vara en del

nytt även för er ”gamla” läsare. Och för er nya läsare så hop-

pas vi att det ska ge en bild av vad detta är för tidning.

Vi ser fram emot att göra er bekantskap!

Välkommen till nya Västerut!

Vet inte om vi direkt kan säga att detta är en av våra nya läsare. Men efter en föreläsning med tidningsdrottningen Amelia Adamo tog vi tillfället i akt att överlämna ett exem-plar av västerut som reselektyr.

Amelia Adamo läser också västerut?!

ja

n.s

taaf@

soll

eft

ea.s

e •

Tele

fon

: 0

73

-27

5 1

7 4

6

sid 4 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 1/2009

Mer och fler arbeten för de lokala företagen – det är Sollef-teå kommuns målsättning med MedVind Västra, ett pro-jekt som ska pågå under uppstarten av vindkraftsparkerna. Projekttiden är två år, och man har anställt Jan Staaf.

Jan kommer närmast från Robertsfors där han arbetat som VD på ett åkeriföretag. I bagaget har han många års erfa-renhet av företagande inom olika områden, och även som anställd i skogs- och transportbranschen. Dessutom har han under flera år arbetat som politiker på heltid, något som han tror är en bra erfarenhet när han tar sig an sitt nya jobb. – Jag kan prata med politikerna på ett annat sätt, tror han. Jag kan faktiskt säga vad jag tycker att de ska göra, grundat på egen erfarenhet.

Att vara ute och informera är den viktigaste uppgiften just nu. Både för Jan och för våra politiker. Att förstå storleken och betydelsen av de investeringar som ska göras i området är svårt att greppa för de flesta. – Helt klart kommer det att få en oerhört stor betydelse för bygden, säger Jan. Men hur stor, och hur vi bäst tar tillvara på chansen beror på oss själva. Vi måste inse att begräns-ningarna bara finns i våra huvuden, fortsätter han. Om vi bara kan tänka positivt är möjligheterna oändliga.Att informera i skolorna är också viktigt. Det kommer att bli många arbetstillfällen i området både under arbetet men även efteråt. Och då kan det vara bra för de unga att veta vad det är för typ av utbildning man bör skaffa sig. I första hand rör det sig om anläggnings- och transportar-bete av olika slag. – Vi har ett bra samarbete med arbetsförmedlingen, säger Jan. De kommer att starta en del utbildningar framöver, för att så mycket arbetskraft som möjligt kan komma från bygden.

Att den pågående ekonomiska krisen och världsläget på-verkar projekten är helt klart. Men än är det svårt att veta hur. Det beror ju också på hur länge krisen varar, menar Jan.

En viktig uppgift blir också att ha en dialog med med-borgarna i området. Att hjälpa till att förverkliga de idéer som finns.– Men det går inte att lämna in en önskelista, säger Jan be-stämt. Det finns ingen som kan utföra allt det man önskar sig. Däremot kan jag hjälpa till att bolla idéer och slussa vidare de som har bra och utvecklande idéer. Statkraft SCA Vind AB har sagt att man vill vara med och finan-siera bra och långvariga projekt i bygden, men då måste det finnas färdiga projektförslag och någon som kan driva dem, menar Jan.

En viktig del i det hela, enligt Jan, är också att de olika inblandade kommunerna är aktiva. Och här tycker han att Sollefteå kommun har visat framfötterna. Här har man re-dan fattat beslut om den fördjupade översiktsplanen som krävs för att byggandet ska komma igång. Jan som alltså är anställd av kommunen, har en politisk ledningsgrupp att luta sig emot. – Att de politiker som sitter i ledningsgruppen är de som har de högsta befattningarna i kommunen visar på att man tycker detta är viktigt och är beredd att satsa, menar Jan. Dessutom har de fyra inblandade kommunerna ett rådslag som träffas regelbundet för att man ska ha samma syn och jobba åt samma håll. Detta är också rätt unikt enligt Jan. En av mina visioner med det här uppdraget är att innan jag slutar ska våra lokala politiker vara väl insatta i frågorna.

I september fattas det sista avgörande beslutet innan det hela drar igång. Men det är inget som man kan gå och vän-ta på. Den dag beslutet kommer måste allt vara klart för en omedelbar arbetsstart. Det innebär att till exempel vägver-ket redan nu planerar för ombyggandet av vägarna och har ansökt om EU-medel för att klara av de stora förändringar som man måste göra för de många och stora transporterna det blir fråga om.

Arbetet med att kartlägga de entreprenörer som finns i området och deras kompetens är i full gång. Jan kommer att fungera som länken mellan lokala entreprenörer och huvudentreprenören. När de kommer hit ska de lätt kunna ta reda på vilken arbetskraft och vilka andra resurser som finns att tillgå. Vi ska göra allt för att kommunikationen mellan berörda parter går så smidigt som möjligt, så att boende här får ut så mycket som möjligt av satsningen, avslutar Jan.

MedVind Västra

JanStaaf

västerut nummer 1/2009 annonser sid �

OTROLIGTPRISVÄRT

74.900 KRwww.arcticcat.se

* Vägregistrerad Gårdsmaskin 79.900 kr. Priser inkl. moms.

• arctic cat 366 4 x4 aUt O• kraftf Ull 2,5 vinsch• rejält pl Ogblad• stabil kärra med lastnät• låda för verktyg & m Ot Orsåg

GÅRDSMASKINENen riktig bra affär

Gårdsmaskinen är en driftsäker fyrhjuling utrustad med precis det du behöver för gården. Finns även som vägregistrerad modell*.

Brännholms BorgvattnetHasse, butik/hem: 0695-500 72 • 070-250 56 80

Välkommen till

Nystarts-jobb

- förmånligare kan det inte bli för

arbetsgivare och arbetssökande.

Läs mer påwww.nystartsjobb.se

Välkommen till Af Sollefteå så får du mer information!

Tel: 0621-100 05 • www.alltihantverk.seJakobssons Blommor & Hantverk i Junsele

Vår butik finns mitt i Junsele. Med ett utökat

sortimentet numera.

En unik blandning av vackra blommor & lokalt hantverk.

Öppet: mån-fre 8-17

JanStaaf

susa

nn

e.h

an

sso

n@

stro

msu

nd

.se •

st

röm

sun

ds

ko

mm

un

vx.

06

70

-16

1 0

0

sid � text: mia brundin västerut nummer 1/2009

Fullständigt namn:

Susanne Therese HanssonÅlder: 34Familj: Sambo, två småttingar, en tonår-ing och jämthundDold talang: Måla och tapetseraFavoritmaträtt: ÄlgfiléMotto: Live your dream!

Fakta:

Susanne Hansson är 34 år och vice ordförande i social-nämnden i Strömsunds kommun. Hon har nyligen fått barn och delar därför sin tid mellan familjen och politiken. Själv beskriver hon sig som envis och lösningsfokuserad. Därtill har hon alltid tankesättet att ingenting är omöjligt.

Hennes politiska engagemang startade redan för tio år sedan och detta med dunder och brak.– Jag kastades in i hetluften direkt när jag klev in i Strömsunds S-förening. Det var jätteroligt eftersom jag vill vara med och påverka i frågor som engagerar och berör mig och då krävs att man får vara med där det händer. Frågor som hon vill arbeta med är främst det som rör omsorgen och barn som far illa. Där vill hon gärna förändra.

En bra politiker ska enligt Susanne vara engagerad, intresserad av människor och ha en förståelse för hur olika politiska beslut kan inverka på människors vardag. Det är viktigt att se individen i sammanhanget. Susanne nämner Anna Lind som sin politiska förebild.– Saker som hon gjorde… sånt sätter sig och det kändes alltid som att det var ett äkta engagemang som låg bakom, säger hon. En annan politiker skulle hon gärna lyssna till, om hon valdes till sommarpratare i P1, och det är Mona Sahlin.– Det tror jag skulle vara intressant. Hon skulle nog vara väldigt personlig.

Susanne har andra uppdrag också, bland annat är hon ordförande i viltvårdsnämnden. Jakt och friluftsfrågor är något hon brinner för och på fritiden tycker hon om alla slags utomhusaktiviteter. Att umgås med familj och vänner värderar hon också högt. Om hon vann en miljon så skulle hon använda pengarna till att rusta upp sin gård i Rudsjö. Susanne önskar att hon kunde tala ryska flytande eftersom hon tror att vi kommer att ha mycket att göra

Det går inte att bromsasiguren

nedåtgående spiral!

med den delen av världen i en framtid.Den viktigaste frågan för kommunen i nuläget, enligt Susanne, är hur man ska kunna mota effekterna som den borgerliga regeringen har på människornas vardagsliv. Att gå in och möta upp och fatta beslut som kan underlätta och hjälpa de människor som har det svårt just nu. Om fem år kommer Strömsunds kommun att vara en bra kommun att bo i. – Vi kommer att få fart på arbetsmarknaden och nya företag kommer att etableras. Inflyttningen kommer att öka. Jag ser väldigt positivt på framtiden.Genom att lyfta fram och arbeta med just dessa frågor kommer kommunen att få det här att ske, menar hon. Att se till att det finns människor med rätt kompetens att anställa, att utbildningsmöjligheter finns samt att underlätta för att företag ska kunna starta upp.

– Det går inte att bromsa sig ur en nedåtgående spiral. Det gäller att gasa lite lämpligt och våga. För att öka befolkningen har vi gett bidrag för provrörsbefruktningar och adoptioner till ofrivilligt barnlösa. Vi har jobbat i ett projekt som heter nybyggarland för att öka inflyttningen, där vi sökte människor med annan kulturell bakgrund i Stockholmsförorter och försökte få dem att flytta hit. Vi har tagit annorlunda grepp och vågat, och det kommer vi att göra fortsättningsvis också, säger hon med övertygelse.

Den dagen som hon inte engagerar sig personligt då tänker hon sluta med politiken. Men än lär det dröja för det finns många områden att vara med och påverka inom. Den högsta önskan för kommunens del är att det skapas

fler arbetstillfällen eftersom det kommer att lösa många problem. Det roligaste med politiken är att vara med och besluta om saker som berör. Det som inte är fullt lika stimulerande är frågor som är svårare att greppa. – Jag vill se resultat, det får inte vara för abstrakt och långt borta. Det måste vara nära, säger hon.

Om Susanne Hansson skulle vara statsminister för en vecka vet hon precis vilka frågor hon skulle arbeta med. Då skulle

hon jobba med regionalpolitiska delar och exempelvis utlokalisera flera myndigheter. – Finns det bara arbetstillfällen så kommer människor att flytta hit av sig själva, säger hon avslutningsvis.

västerut nummer 1/2009 reportage sid �

Snabba frågorMelodifestival Lets Dance xÖl Vin xHund Kattx Kött Fisk xVinter Vår Vårvinter!Måndag FredagxRadio Tv x

artikelserie - våra kommunpolitiker

Socialdemokraterna

sid 8 text: christer borg västerut nummer 1/2009

christer borg blogg • http://chriborg.bloggproffs.se

Välkommen till den första artikeln i en serie som har som

ambition att belysa vindkraften ur alla aspekter; gene-

rellt som energislag i Sverige men också speciellt med

tanke på den satsning som SCA och Statkraft tillsam-

mans nu gör i vårt område under namnet Statkraft SCA

Vind AB.

Vi börjar med det globala perspektivet och den klimat-

problematik vi idag har och som vi nödvändigtvis måste

förhålla oss till oavsett om vi önskar det eller inte. Det är

nämligen klimatförändringarna som ligger bakom att vi

nu har chans att dels bidra med geografisk lokalisering

för vindkraften som i dagsläget är den bästa tillgängliga

energikällan ur hållbarhetssynpunkt, dels kan få ta del

av de många olika typer av positiva återkopplingar som

detta ger oss.

Det globala klimat-perspektivetLivet på jorden uppstod för ungefär 3,5 miljarder år sedan

och det är från den tiden som de första

spåren efter den blågröna cyanobakte-

rien härstammar. Denna lilla bakterie

var den första organism som använde

sig

av fotosyntes för att producera

näring till sig själv och syre

som restprodukt. Detta

gav upphov till det

man kallar syrere-

volutionen och är

förutsättningen för i

princip allt liv på jor-

den som vi känner.

Fotosyntesen i sin tur lade nå-

gon miljard år senare grunden för den

geologiska perioden karbon som varade från 359 miljo-

ner till 299 miljoner år sedan. Under den här perioden

växte gigantiska ormbunkar och jätteträd som hade tagit

till sig denna revolutionerande metod att tillgodogöra sig

energin i solljuset. Alla dessa växter begravdes så småning-

om i geologiska formationer och trots att karbonperioden

endast representerar 2 procent av jordens totala historia

kommer nittio procent av allt kol som är begravt i jorden

från just den här tiden.

Allt detta atomära kol, bundet långt nere i marken, har inte

ingått i den aktiva delen av kolcykeln sedan det begravdes.

Vad är då kolcykeln? Jo, kolcykeln fungerar på så vis att alla

djur för sin överlevnad måste andas, detta för att få i sig

syre. Som restprodukt från denna respiration bildas koldi-

oxid, det är alltså en förbränningsprodukt, som också ska-

pas vid all organisk nedbrytning av växter och djur. Koldiox-

iden tas upp i atmosfären och används sedan i fotosyntesen

hos växter. Detta brukar kallas för en aktiv del av kolcykeln

och är ett kretslopp där kolet ständigt passerar olika stadier.

Regnskogarna ingår i denna cykel och brukar med all rätt

kallas för jordens lunga, utan dem och all annan växtlighet

på land och i hav dör jordens liv ut.

Samtidigt finns också en passiv kolcykel som är det kol som

slutligen hamnar i berggrunden. Det är en mycket långsam

process som sker i samband med långsamma geologiska

förändringar. Djupt begravet ligger kolet still tills vulkan-

utbrott eller andra geologiska fenomen åter tar upp kolet

till atmosfären och den aktiva kolcykeln.

Den stora skillnaden mellan den passiva och den aktiva

kolcykeln är tidsperioderna. Medan den aktiva kolcykeln

kan variera från sekundsnabba förlopp till tiotusentals år,

tar de passiva cyklerna många miljoner år. I den aktiva kol-

cykeln uppstår efter hand en balans i förhållandet mellan

kol i atmosfären i form av koldioxid och kolet som ingår i

allt levande. Men det är bara mellan vissa givna halter av

koldioxid i atmosfären som liv i den form som vi nu har

och som vi också är en del av, kan finnas. Livet som vi kän-

ner det, kräver en balans i förhållandet mellan koldioxid i

atmosfären och det som är bundet organiskt. Beroende på

chri

ster

bo

rg •

07

0-6

84

74

31

• c

hri

ster@

bo

rgw

on

derg

ear.

se

Vindkraft

västerut nummer 1/2009 foto: www.purestockx.com sid 9

olika yttre fenomen har klimatet skiftat under årmiljoner-

na, men alltid inom en given ram, stipulerad av den totala

mängd kol som cirkulerar i denna aktiva kolcykel. Ända

tills människan tog språnget in i den moderna tiden.

Sedan industrialismen tog riktig fart; när vi upptäckte att

kol och olja kan användas som energikällor, har det bundna

kolet i berggrunden tagits upp och via förbränning återförts

från sin passiva cykel till den aktiva i en allt högre takt. Den-

na mänskliga återföring av tidigare bundet kol liknar inget

som tidigare inträffat i jordens historia om vi talar i termer

av mängden kol som släpps ut i atmosfären och tidsaspekt-

en på detta återförande av kol till den aktiva kolcykeln. I

jordens mer än 4 miljarder år långa historia är för första

gången ett djur, människan, med och laborerar aktivt med

ramarna och grundvalarna för själva livets existens.

Koldioxiden är alltså både en förutsättning för liv på jorden

och samtidigt ett hot, då den tillsammans med en del an-

dra gaser som exempelvis metan är vad man kallar för en

växthusgas. De ser till att den värme som reflekteras från

jordytan stannar kvar i atmosfären. Det är en gammal fysi-

kalisk regel som bekräftats av mängder av vetenskapsmän

och idag råder en överväldigande konsensus om detta bland

de forskare som är aktiva inom det stora begreppet klimat-

forskning. Det linjära grundförhållandet att mer koldioxid

i atmosfären ger ökad medeltemperatur på jorden är veten-

skapligt väl grundat och det råder inga delade meningar om

detta bland de aktiva klimatforskarna. Vi kan helt enkelt

lugnt lita på att det som forskarna inom FN:s IPCC säger

är så nära sanningen som man idag kan komma. Tvärtom

kan vi se att de flesta förändringar som sker idag tack vare

ökande temperaturer på jorden, som smältande glaciärer,

ökande skogsbränder och andra fenomen, händer mycket

fortare än vad man tidigare inom IPCC kunnat förutse.

Politiska beslut i klimatarbetetKlimatarbetet pågår nu med allt högre intensitet; allt för

att se till att vi kan överlämna en livsduglig planet till våra

barn och barnbarn. Det är detta klimatarbete och dess mål

att fasa bort fossila bränslen som energikälla som gör att vi

i Sverige, som en av många åtgärder, har infört ett system

med så kallade elcertifikat.

Tanken med detta är att det ska fungera som en sporre att

öka takten på utbyggnaden av de förnybara energislagen.

Det fungerar på så sätt att alla konsumenter av el via sin

elräkning och elleverantör betalar en avgift till detta sys-

tem. Pengarna delas sedan ut i form av certifikat till dem

som producerar förnybar energi. Målet är att öka den årliga

elproduktionen av förnybar energi med 17 TWh till år 2016.

De energislag som ingår i systemet är vindkraft, solenergi,

vågenergi, geotermisk energi, viss vattenkraft, vissa bio-

bränslen och torv i kraftvärmeverk. Det råder delade me-

ningar om vissa av dessa kraftslags miljöeffekt, till exem-

pel är vattenkraften diskutabel som trots sina relativt låga

koldioxidutsläpp samtidigt förstör biotoper och miljöer där

den etableras. Även torven är ifrågasatt, eftersom tillväxt av

torv sker i tidscykler som är så långa att de ur ett mänskligt

tidsperspektiv inte rimligen kan kallas förnybara. Vindkraf-

ten är det energislag som fått mest uppmärksamhet och

som också byggs ut mest. År 2007 stod vindkraften för 1,1

TWh el, vilket betyder att den det året stod för 1 procent

av Sveriges produktion. Nuvarande fastlagda planeringsmål

från riksdagen är att den ska stå för 10 TWh år 2015, det vill

säga ungefär lika mycket som en årsproduktion från Ång-

ermanälvens samtliga vattenkraftverk. Energimyndigheten

har lagt ett förslag på ett högre mål för år 2020 på 30 TWh.

Vi kan konstatera så här långt att klimatförändringarna har

lett till ett uppvaknande hos våra politiker och en av flera

olika åtgärder från deras sida för att möta dessa är alltså

införandet av elcertifikatsystemet. Detta i sin tur har gett

skjuts åt utbyggnaden av vindkraften vilket gör att man kan

säga att systemet har lyckats med sin intention; förnybara

källor ersätter gamla koldioxidutsläppande källor allt mer.

artikelserie - vindkraft

Vindkrafturallaaspekter

sid 10 christer borg västerut nummer 1/2009

faktaruta

fotosyntes ipcc

FotosyntesFotosyntes är den process där levande organismer tar

hand om energi från ljus och lagrar den i kemiska bind-

ningar. Kemisk formel: 6H2O + 6CO2 + ljusenergi → C6H12O6 (druvsocker) + 6O2

IPCC

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Clima-

te Change etablerades 1988 för att fastställa ”risken för

klimatförändringar orsakade av mänskliga aktiviteter”.

Organisationen betraktas som en vetenskaplig auktori-

tet i frågor som rör klimatförändring. IPCC kan visa att

den pågående globala uppvärmningen till största delen

är antropogen; härrörande från mänsklig verksamhet,

främst sådan som innebär ökning av atmosfärens halt av

koldioxid.

Elcertifikat

Ett elcertifikat tilldelas den som i en godkänd anläggning

producerat en megawattimme el från förnybara energi-

källor eller torv. El producerad från vindkraft, solenergi,

vågenergi, geotermisk energi, biobränslen, viss vatten-

kraft och torv i kraftvärmeverk berättigar till elcertifikat.

Elleverantörer är skyldiga att inneha elcertifikat mot-

svarande en viss andel av den el de säljer, den så kallade

kvotplikten. Även elintensiv industri samt elanvändare

som har använt el de själva producerat, importerat eller

köpt på den nordiska elbörsen är kvotpliktiga.

Passivhus

Ett hus som är så välisolerat att det inte kräver någon

form av uppvärmning. Istället värms det av hushållsma-

skiner, belysning och kroppsvärme.

Resiliens och hållbar utveckling. Ett ekosystem som har god buffertkapacitet mot störning-

ar kan kallas resilient.

Ekosystemtjänster är tjänster vi får ”gratis” av

naturen som till exempel pollinerande insekter, vattenre-

ning, naturliga skadedjursbekämpare och att bördig jord

bildas.

Hållbar utveckling Begreppet kom med FN-rapporten Vår gemensamma

framtid (1987), kallad Brundtlandrapporten. Den definie-

rar hållbar utveckling som en utveckling som ”... tillgodo-

ser dagens behov utan att äventyra kommande genera-

tioners möjligheter att tillgodose sina behov”. Hållbar

utveckling består av tre delar; ekologisk hållbarhet, social

hållbarhet och ekonomisk hållbarhet.

Ekologers tolkning av hållbar utveckling: Biosfärens kapa-

citet att leverera ekosystemtjänster och klara av störning

(dvs biosfärens resiliens) skall inte minska över tiden.

Nipakademin

är en ideell förening med syfte att ta till vara den resurs

som utgörs av älvlandskapen i övre Ångermanland.

Källor för faktaruta och huvudartikel: Andreas

Malm, ”Det är vår bestämda uppfattning att om

ingenting görs nu kommer det att vara för sent”,

Bokförlaget Atlas, 2007. Thomas Hahn, föredrag

om hållbar utveckling i Norrland, 2007.

www.nipakademin.se.

www.fourfact.se. sv.wikipedia.org.

västerut nummer 1/2009 reportage: christer borg sid 11

Jag vill nu ta er tillbaka till de grundläggande förutsättning-

arna för allt liv och hur det påverkar oss. För det är ju så

att våra elcertifikat ensamt inte kan förändra hela klimatet.

Däremot är det så att alla dessa åtgärder som nu görs och

som planeras tillsammans kan göra skillnad. Därför är varje

liten del viktig; varje person som väljer tåget istället för bil

eller flyg vid medellånga resor; som cyklar eller promenerar

till arbetet i stället för att ta bilen, som bygger sina hus som

passivhus eller som konverterar till klimatsmart uppvärm-

ning; som sopsorterar eller komposterar sitt hushållsavfall,

likväl som åtgärder på nationell nivå som skatteväxling där

skatteuttaget på energiförbrukning ökar och andra skatter

minskas; där subventioner till tåg och kommunalt resande

ökar; alla dessa och många andra åtgärder bidrar tillsam-

mans till det som brukar kallas för ett hållbart samhälle.

En definition på ett hållbart samhälle är att man tar hän-

syn till naturens uthållighet och återhämtningsförmåga,

resiliens. Naturen måste kunna återhämta sig efter att den

dels bidragit med sina systemresurser som friskt vatten, ren

luft och råvaror till vår basindustri, dels fungerat som mot-

tagare, recipient, för de restprodukter som uppstår vid all

mänsklig aktivitet.

Det inspirerande är att vetenskapsmän, samhällsforskare,

debattörer, politiker och andra kan peka på hållbara al-

ternativ; alternativ som inte betyder att vi nödvändigtvis

måste minska vår välfärd i termer av mat, tak över huvudet

och ett bekvämt liv. Ny teknologi, som skapar massor av nya

arbeten, i kombination med ett nytt förhållningssätt gör att

vi kan leva vidare mätta, varma och förhoppningsvis nöjda

med vår tillvaro. Detta måste ske i global skala likväl som på

regional och lokal nivå.

Hållbarhet och lokalt arbete

...varje person som väljer tåget istäl-let för bil eller flyg vid medellånga resor; som cyklar eller promenerar till arbetet i stället för att ta bilen...

sid 12 text: christer borg västerut nummer 1/2009

Jag ringer till Thorsten och

frågar om han kan utveckla

detta.– Sollefteå kallar sig för en kraftfull

kommun, men det är inte riktigt sant,

eftersom vattenkraften exporteras,

den försvinner. Nu när vi går in i en

ny kraftepok i och med vindkraften måste vi lära oss av det

som var. Stora delar av regleringspengarna från vattenkraf-

ten har ju gått till fasta investeringar vilket jag anser i stora

delar inte varit produktivt.

– Vi hade från Nipakademins sida ett tidigt resonemang

med de företag som vill bygga vindkraften här och menade

då att vi vill att pengar som återförs inte går till badbryggor

utan till intellektuell infrastruktur, för det är det vi behöver.

Utifrån detta har jag funderat vidare på vad det är vi håller

på med i Nipakademin. Jo, vi restaurerar niplandskapets

gamla betesmarker och framställer ett modern kött, det vill

säga ett kött med en naturligt bra balans på fetter eftersom

djuren bara betar och äter gräs och inte kraftfoder. Det sker

med moderna arbetsformer; vi restaurerar och modernise-

rar. Vi går systematiskt in för att använda de modernaste

demokratiska organisationsformerna som är sanslöst effek-

tiva att organisera människor på. Vi måste gå igenom verk-

samhet för verksamhet som avlopp och jordbruk, fiskvägar

i älvarna och mycket annat. Vi vill alltså komplettera Sollef-

teås ”en kraftfull kommun” med begreppet klimatsmart.

– Vi funderar nu på att vidga detta till att omfatta alla kom-

muner som berörs av vindkraftsutbyggnaden; Ragunda,

Bräcke, Strömsund och Sollefteå. Vi skulle vilja sy ihop dessa

kommuner för att restaurera och modernisera och då är det

viktigt att binda ihop alla aktiviteter vi håller på med, därav

detta manifest som nu skickats ut. Vindkraften är ny och

inger hopp om nya arbeten och utvecklad infrastruktur i

form av renoverade vägar och nya hotell, med den ger också

kraft och inspiration att se andra utvecklingsmöjligheter,

likväl som den också innebär möjligheter att finansiera allt

detta nya. Och på motsvarande sätt som utvecklingen tidi-

gare följde vattenkraften längs älvdalarna bör vindkraftens

utvecklingsmöjligheter följa vindens spår tvärs igenom sko-

gen och över kommungränserna, avslutar Thorsten.

Thorsten och Nipakademins visioner är ett utmärkt exem-

pel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i

form av inspiration och nytänkande. Vi avslutar det här

numrets vindkraftsartikel med ett enkelt konstaterande:

Vindkraften innebär förnyelse på många plan i en tid då det

verkligen behövs som bäst.

I en av de kommande artiklarna ska vi titta närmare på hur

vindkraftsetableringen kommer att påverka antalet arbeten

som är i direkt anslutning till uppförandet. Hur många ar-

betstillfällen blir det? Vilka typer av kompetenser kommer

att behövas? Och vad innebär detta för byggandet av vägar

och annan infrastruktur? Och vad händer efter byggtiden?

Häng med i nästa nummer av Västerut när vi går vidare i

vindkraftens spår!

www.ramsele.com/nipakademin

”ett utmärkt exempel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i form av

inspiration och nytänkande”För att koppla tillbaka till vårt lokala perspektiv pratade jag med Thorsten Laxvik i Edsele; inspiratör och utvecklare, egen företagare och bonde och en av drivkrafterna i Nipakademin. Han har skapat ett utkast till ett ”Manifest för en miljösmart utveckling i Västra - restaurera och modernisera”. I inledningen skriver han följande: En kraftfull kommun måste också vara miljösmart. En del av den energi som produceras och genereras av vindkraftsutbyggnaden bör användas till att bygga ett miljösmart samhälle. Det innebär att vi måste restaurera och modernisera allt vi håller på med.

sid 12 text: christer borg västerut nummer 1/2009 västerut nummer 1/2009 reportage sid 1�

Jag ringer till Thorsten och

frågar om han kan utveckla

detta.– Sollefteå kallar sig för en kraftfull

kommun, men det är inte riktigt sant,

eftersom vattenkraften exporteras,

den försvinner. Nu när vi går in i en

ny kraftepok i och med vindkraften måste vi lära oss av det

som var. Stora delar av regleringspengarna från vattenkraf-

ten har ju gått till fasta investeringar vilket jag anser i stora

delar inte varit produktivt.

– Vi hade från Nipakademins sida ett tidigt resonemang

med de företag som vill bygga vindkraften här och menade

då att vi vill att pengar som återförs inte går till badbryggor

utan till intellektuell infrastruktur, för det är det vi behöver.

Utifrån detta har jag funderat vidare på vad det är vi håller

på med i Nipakademin. Jo, vi restaurerar niplandskapets

gamla betesmarker och framställer ett modern kött, det vill

säga ett kött med en naturligt bra balans på fetter eftersom

djuren bara betar och äter gräs och inte kraftfoder. Det sker

med moderna arbetsformer; vi restaurerar och modernise-

rar. Vi går systematiskt in för att använda de modernaste

demokratiska organisationsformerna som är sanslöst effek-

tiva att organisera människor på. Vi måste gå igenom verk-

samhet för verksamhet som avlopp och jordbruk, fiskvägar

i älvarna och mycket annat. Vi vill alltså komplettera Sollef-

teås ”en kraftfull kommun” med begreppet klimatsmart.

– Vi funderar nu på att vidga detta till att omfatta alla kom-

muner som berörs av vindkraftsutbyggnaden; Ragunda,

Bräcke, Strömsund och Sollefteå. Vi skulle vilja sy ihop dessa

kommuner för att restaurera och modernisera och då är det

viktigt att binda ihop alla aktiviteter vi håller på med, därav

detta manifest som nu skickats ut. Vindkraften är ny och

inger hopp om nya arbeten och utvecklad infrastruktur i

form av renoverade vägar och nya hotell, med den ger också

kraft och inspiration att se andra utvecklingsmöjligheter,

likväl som den också innebär möjligheter att finansiera allt

detta nya. Och på motsvarande sätt som utvecklingen tidi-

gare följde vattenkraften längs älvdalarna bör vindkraftens

utvecklingsmöjligheter följa vindens spår tvärs igenom sko-

gen och över kommungränserna, avslutar Thorsten.

Thorsten och Nipakademins visioner är ett utmärkt exem-

pel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i

form av inspiration och nytänkande. Vi avslutar det här

numrets vindkraftsartikel med ett enkelt konstaterande:

Vindkraften innebär förnyelse på många plan i en tid då det

verkligen behövs som bäst.

I en av de kommande artiklarna ska vi titta närmare på hur

vindkraftsetableringen kommer att påverka antalet arbeten

som är i direkt anslutning till uppförandet. Hur många ar-

betstillfällen blir det? Vilka typer av kompetenser kommer

att behövas? Och vad innebär detta för byggandet av vägar

och annan infrastruktur? Och vad händer efter byggtiden?

Häng med i nästa nummer av Västerut när vi går vidare i

vindkraftens spår!

www.ramsele.com/nipakademin

”ett utmärkt exempel på vad vindkraftens etablering i vårt område kan ge i form av

inspiration och nytänkande”För att koppla tillbaka till vårt lokala perspektiv pratade jag med Thorsten Laxvik i Edsele; inspiratör och utvecklare, egen företagare och bonde och en av drivkrafterna i Nipakademin. Han har skapat ett utkast till ett ”Manifest för en miljösmart utveckling i Västra - restaurera och modernisera”. I inledningen skriver han följande: En kraftfull kommun måste också vara miljösmart. En del av den energi som produceras och genereras av vindkraftsutbyggnaden bör användas till att bygga ett miljösmart samhälle. Det innebär att vi måste restaurera och modernisera allt vi håller på med.

Kommer regeringens uppgörelse om kärnkraften att påverka vindkraftssatsningarna i vårt område?Ja, det är en viktig och fullständigt relevant fråga. De ledande miljöorganisationerna som exempelvis Naturskyddsföreningen och även den politiska oppositionen har kritiserat uppgörelsen på många sätt, inte minst för att kärnkraft fortfarande dras med en del olösta problem som till exempel slutförvaring av radioaktvit avfall och miljöskador vid brytning av uran. Men också med utgångspunkt från ovanstående frågeställning. Man menar att industrin och näringslivet nu får dubbla signaler och att satsningar på modern förnybar energi kan komma att skrinläggas.

På webbsidan 4-Fact (http://fourfact.com/) skriver Hans Nilsson, energieffektiviseringsexpert, följande:”Forskning visar att stora företag tenderar låsa fast sig i gamla strukturer, bland annat har en doktorsavhandling i ämnet av Brita Olerup, ”Managing External demands”, visat detta. Företagens kulturella bakgrund är också föremål för Catherine Coormans studier där hon visar att blockeringarna inför en förändring inte alltid (eller ens huvudsakligen) är grundande på objektiva förutsättningar utan på tidigare erfarenheter och gruppens uppfattning av vad som ”är rätt”. De alternativa och ibland bättre

lösningarna är inte deras lösning och sållas bort tidigt i beslutsprocessen. Precis som Olerup registrerade i sin avhandling.” Bengt Vernmark på Statkraft Vind Sverige menar dock att detta projekt i Västernorrland och Jämtland inte påverkas av regeringens beslut. Tvärtom kanske uppgörelsen stärker projektet ytterligare eftersom man förlänger och höjer ribban på nuvarande elcertifikatsystem (se huvudartikeln om vindkraft i detta nummer). Elcertifikatsystemet är en bärande del i att vindkraft blir intressant för utbyggnad. Tiläggas ska att Statkraft inte har några andelar av vikt i kärnkraftsindustrin.

Åke Westberg på SCA håller med Bengt Vernmark i hans analys, även om han på frågan om planerna påverkas försiktigt tillägger ”inte just nu i alla fall”. Och detta är väl kanske naturligt, eftersom SCA via Sverker Martin-Löf tidigare stuckit ut hakan genom att dels vilja återreglera det svenska elsystemet för att säkra bra priser till vår svenska basindustri, men också uttalat önskemål om att få bygga privata kärnkraftverk.

Vi som bor i etableringsområdet för vindkraften får hoppas att planerna håller streck, eftersom synergieffekterna för vår del är mestadels positiva.

Bengt VernmarkVD Statkraft SCA Vind AB0704-774 234bengt.vernmark@statkraft.com

Åke WestbergProjektdirektör SCA Graphic Sundsvall

070-593 79 17ake.westberg@sca.com

www.vindkraftnorr.seKärnkraft eller vindkraft?

sid 14 text: mia brundin västerut nummer 1/2009

Jan-Olof Olofsson är moderat politiker i Strömsunds

kommun. Hans politiska intresse har alltid funnits men i

arbetet som företagsledare, som han tidigare hade, anser

han att man måste inta en neutral hållning:

– I den rollen tror jag att man bör vara ”opolitiker”, säger

Jan-Olof och skrattar.

Nu driver han eget företag som byggkonsult.

Inför det senaste valet blev han tillfrågad om ett

politiskt engagemang vilket han tackade ja till.

Den fråga han anser ges alldeles för lite fokus är den om

inlandet och glesbygdens framtid.

– När välfärdsprojekten drog igång på allvar under 50-

talet rationaliserades landsbygdens arbetsuppgifter jord

och skog i stort sett bort, och inga nya hittades. Det goda

samhället definierade med staden som norm och kom

ensamt att dra till sig intresse. Om vi skriver intressanta och

bra debattartiklar med det temat så skulle exempelvis DN

inte publicera detta, säger Jan-Olof. Vidare menar han att få

lyssnar när det gäller glesbygden och den problematik som

där finns. Landsbygden saknar egna megafoner. Han vet vad

han skulle vilja läsa om kommunen.

– Strömsunds kommun: en nationellt

erkänd framgångskommun, den

löpsedeln skulle jag gilla.

En av de viktigaste frågorna

för Strömsunds kommun är

befolkningsutvecklingen. Detta

menar han i och för sig gäller

alla inlandskommuner. En

central kommunal fråga är

därför att hitta en profilfråga

där befolkningsutvecklingen ges

förutsättning att gå åt ett annat

håll.

– Genusfrågan är en annan viktig

fråga. Hur får vi unga kvinnor att

stanna kvar i kommunen?

mjo

k@

teli

a.c

om

07

0-2

93

04

65

07

0-2

93

04

65

Den som driver landsbygds- och glesbygdsfrågor kommer att bli min idol!

Fakta Fullständigt namn: Jan-Olof Olofsson Ålder: 64 år Familj: Fru, två barn, ett barnbarn + tre bonusbarnbarn Intresse: Har ett starkt intresse för den Jämtländska historien från år1650 och bakåt i tiden så långt det går. Vi är alla produkter av vår historia och den Jämtlands historia är långt med dramatisk och intressant än vad som framgår i den undervisning som skolan tillhandahåller.Detta missar jag aldrig på TV: Nyheter, friidrott och vintersport. Motto: Känn din historia – verka i nutid – agera för framtiden

västerut nummer 1/2009 reportage sid 1�

Snabba frågorMelodifestival Let´s DancexTåg Flyg xStaden Landet xKött FiskxHockey FotbollxMåndag FredagJag tar dagarna som de kommer… kan inte välja mellan måndag eller fredag…

artikelserie - våra kommunpolitiker

Det finns alldeles för få tjejer i fertil ålder och det föds för

lite barn, 80-90 stycken per år.

När hans dotter sjunger ”O, helga natt” då njuter han.

– Jag säger som Gunde Svan, jag får ståpäls när hon sjunger den.

Han är engagerad inom teatern och har bland annat

spelat bonde i en föreställning där han hade 3 ogifta barn

som han, till vilket pris som helst, försökte gifta bort.

Huvudrollen i filmen om hans liv spelar han helst själv.

– Det vore förmätet av mig att säga att någon annan ska

spela den.

Att resa tycker han om och har besökt de flesta länder i

Europa samt Thailand. Kina står högt upp på önskelistan

över länder att besöka. Vilket språk önskar han då att han

kunde tala flytande?

– Jag brukar säga att jag är fyrspråkig. Jag talar utmärkt

jämtländska, god svenska, bra engelska och tyska någorlunda

hjälpligt. Visst hade det varit roligt att lära sig exempelvis

spanska också. Kunskap är aldrig tung att bära, säger han.

Om fem år ser Jan-Olof Strömsund som en framtidskommun.

Stora vindkraftsinvesteringar pågår redan och nya

vindkraftsatsningar finns i dag i tillståndsprocessen och på

ritborden. Andra alternativa energier har stora möjligheter

inom Strömsunds kommun om bara förutsättningar ges för

utveckling. Alternativ energi tror och hoppas han på ska ge

ett lyft för framtiden. Strömsunds kommun är också en av

fyra nationella noder för vindkraft.

– Vi har fått det nationella uppdraget att hantera

utbildningsfrågorna för de som ska arbeta med vindkraften,

berättar Jan-Olof.

Om han fick möjligheten att vara statsminister en vecka

tror han att den veckan skulle gå åt till att fundera över

vad han skulle göra. Till sist kommer han fram till att han

skulle initiera och driva inlandsfrågorna. Jan-Olof säger sig

inte ha någon särskild politisk förebild. Däremot tycker han

att den nuvarande regeringen har en sund inställning till

statsfinanserna. Han saknar från nationell nivå ett intresse

för landsbygds- och glesbygdsfrågor.

Den som driver landsbygds- och glesbygdsfrågor kommer att bli min idol!

– Den som börjar driva den typen av frågor kommer att bli

min politiska idol.

Privat säger han sig inte ha några speciella önskningar. Han

nämner att han vill att det ska gå bra för barn och barnbarn

men i övrigt har han personligen ingen speciell längtan

efter något, eller någon dröm som han länge närt men inte

kunnat förverkliga. Han är helt enkelt nöjd.

– Idag syns inte ett moln, himlen är blå, solen skiner och

det är gnistrande kallt. Vackrare än så här kan det inte bli,

utbrister han.

sid 1� proukter västerut nummer 1/2009

Chokladpraliner 10:-/st

Lokalproducerade

 Produkter

BrukssmideBoken “Bollvallning” 225:- Trasmattor

Trasmattor Gullan Alfredsson • 0730-77 14 83Hantverksboden Hoting

Chokladverkstan’ i Ragunda076-848 94 75 • www.ragundapraliner.se Åsa Tova Berg - Förlaget Eget Bevåg

0622-30012 • 070-625 95 67 • www.egetbevag.se

Rapsolja med havtorn 60:- 250 ml

Galina Timermane, Hammarstrand • 070-202 07 64www.plantajemtlandica.se

KeramikBirgitta Ytfeldt 070-212 34 85

Hantverksboden Hoting

LjuslyktaGåxsjö Smedja • Susanna Bäckström

0644-401 01

Tommy Strömqvist • Muråsen Strömsund 0670-400 39 • 070-680 58 66

murasbruk@glocalnet.net

Ljusstake 250:-

Jordemors keramik • Åse Ehnberg, Vattudalstorget0670-61 42 90 • 076-804 98 62

www.jordemors-keramik.se

västerut nummer 1/2009 produkter sid 1�

Chokladpraliner 10:-/st

Lokalproducerade

 Produkter

BrukssmideBoken “Bollvallning” 225:- Trasmattor

Trasmattor Gullan Alfredsson • 0730-77 14 83Hantverksboden Hoting

Chokladverkstan’ i Ragunda076-848 94 75 • www.ragundapraliner.se Åsa Tova Berg - Förlaget Eget Bevåg

0622-30012 • 070-625 95 67 • www.egetbevag.se

Rapsolja med havtorn 60:- 250 ml

Galina Timermane, Hammarstrand • 070-202 07 64www.plantajemtlandica.se

KeramikBirgitta Ytfeldt 070-212 34 85

Hantverksboden Hoting

LjuslyktaGåxsjö Smedja • Susanna Bäckström

0644-401 01

Tommy Strömqvist • Muråsen Strömsund 0670-400 39 • 070-680 58 66

murasbruk@glocalnet.net

Ljusstake 250:-

Jordemors keramik • Åse Ehnberg, Vattudalstorget0670-61 42 90 • 076-804 98 62

www.jordemors-keramik.se

sid 18 text&foto: pernilla hermansson västerut nummer 1/2009

ww

w.g

ela

b.s

e •

06

72

-41

21

00

GELABsatsar offensivt

När lågkonjunkturen stormar som mest kliver Gelabs före

dette fartygskapten fram för att lotsa elektronikföretaget

rätt bland bränningar och skär.

Vd:n Lars Olsson är mannen som älskar utmaningar och

ser möjligheter i varje problem. Nu satsar han offensivt för

att nå nya marknader i en bransch med tuff konkurrens.

- Vi ska etablera en säljorganisation i södra Sverige innan

året är slut, säger skåningen.

Det har gått bra för Gäddedebaserade elektronikföretaget

Gelab på sistone. Invigningen av det 300 kvadratmeter

stora lagret och nyheten att företaget lyckats få Siemens

att förlägga hela sitt lager för Norden och England i

Gäddede har gått varm i både radio och press sista tiden.

Nu finns förhoppningar att hela mellanlagret för Europa

ska placeras i den nybyggda lagerlokalen.

- Jag hoppas att vi har lyckats ro hem det kontraktet före

sommaren. Siemens är en av våra största kunder och det

är produkterna vi tillverkar åt dem som vi ska förvara i

våra lokaler, säger Lars Olsson medan han visar nybygget

som har en imponerande takhöjd.

- Det här kommer vi att ha stor nytta av. Det frigör dessutom

mer arbetsyta i fabriken, fortsätter han.

Framgångshistorien kring Gelab tar sin början på tidigt

1980-tal. Redan då fanns ett elektronikföretag i Gäddede

men det gick i konkurs. Då beslutade sig fem av de

anställda för att köpa konkursboet. Ur askan skapade de

sedan Gelab och knöt bland annat upp Bewator som kund.

Kontakten frodas än idag – alla deras kodlås tillverkas i

Frostviken.

- Allt gjordes för hand på den tiden. De fem satt i princip

runt ett bord och tillverkade elektronik. Deras mål var

att skjuta sin egen arbetslöshet framför sig. De hade nog

ingen aning om att företaget skulle växa och bli så stort

som det är idag med drygt 80 anställda på tre orter, säger

Lars Olsson.

Kanske trodde de inte heller att de skulle jobba kvar, 27

år senare. Men idag är tre av de ursprungliga fem kvar på

chefspositioner inom företaget: Per-Arne Strandberg är

avdelningschef för elektronikprodukter, Lennart Sjöberg

är avdelningschef för kablage och antennproduktion och

Jan-Kåre Strid är avdelningschef för inköp.

Hur den före dette fartygskaptenen Lars Olsson hamnade

på Gelab för tre år sedan är en helt annan historia.

- Jag är skåning från början och min fru är från Blekinge.

Vi hade pratat om att vi någon gång skulle vilja jobba

tillsammans. När vi sedan fick höra att campingen i byn

var till salu slog vi till och efter ett tag fick jag sedan jobbet

på Gelab. För mig är det viktigt med utveckling och att det

ständigt händer något i livet så det var inte speciellt svårt

att bryta upp. Att vara i fjällen är dessutom ungefär som

att vara tillbaka på sjön, säger han och skrattar.

Hur menar du?

- Upplevelsen är nästan densamma. Det är stora vidder

och det gäller att vara ett med naturen för att klara sig.

Att vara befälhavare på ett fartyg är nästan som att stå på

toppen av ett berg, det är en mäktig känsla.

I vilket läge befann sig Gelab när du tog över för tre år sedan?

- Det var redan då ett bra företag, men kunde fungera

bättre. Tillsammans med ledningen lade jag fram en

treårsstrategi, en offensiv strategi för det ligger i min

natur. Man ska inte nöja sig med den placering man har på

marknaden, man måste hela tiden sträva uppåt och framåt.

Hur tänker Gelab göra det?- Elektronikbranschen är oerhört tuff. Låglöneländerna

kommer starkt och mot dem kan vi inte konkurrera när

det gäller personal. Vi kan däremot konkurrera när det

gäller maskinell tillverkning, kvalitet, flexibilitet och hög

kompetens.

Vad har du för bakgrund?- Jag började i flottan som 18-åring när jag skulle göra

lumpen. Då fanns det ett fartyg som gick jorden runt,

Älvsnabben, som jag gärna ville mönstra på. Jag blev

antagen till officersutbildningen och åkte sedan runt

jorden fyra gånger både med Älvsnabben och Karlskrona.

västerut nummer 1/2009 reportage sid 19

Jag fick hela tiden högre

och högre befattningar men

slutade inom flottan för 15

år sedan. Det var en härlig

tid men jag saknar den inte.

Vad har du gjort mer?- Jag har bland annat varit

affärsutvecklare på Cap Ge-

mini, jobbat i London på

ett publishingföretag samt

haft chefsbefattningar och

utvecklingsuppdrag på en

rad företag.

Vad kännetecknar dig som ledare?- Jag ser mig själv som en

utvecklare, inte en förvaltare.

Jag älskar utmaningar, det

måste ständigt hända något

i mitt liv. När jag känner

att jag inte kan utveckla

ett företag mer är det dags

att gå vidare. Jag tror att

mitt ledarskap är min

styrka samtidigt som jag

har lätt för att lära nya

saker. Min svaghet är nog

många gånger att jag vill

för mycket och går för fort

fram för att medarbetarna

ska hinna med.

Vad är den största utmaningen för Gelab just nu?- Det gäller att effektivisera

mer och fortsätta tillväxten.

Vi har investerat i flera

nya maskiner och det

gör att produktionen blir

smidigare. Vi har även

öppnat Gelab design och

utveckling AB i Östersund

där sex ingenjörer är

anställda för att hjälpa

våra kunder med att

effektivisera och göra deras

produkter lämpade för

tillverkning. Vi öppnade i

december och är redan nu

fullbokade för hela 2009.

Hur ska ni nå nya marknader?- Vi kommer att etablera

en säljorganisation i södra

Sverige innan året är slut.

Det är där merparten av våra

kunder finns idag och det vill

vi utnyttja.

Det är stora satsningar. Hur har lågkonjunkturen påverkat Gelab?- Visst har vi haft många tuffa

diskussioner med

banken, men det har

gått bra hittills. Kablage-

produktionen har gått

ned på grund av att det

går dåligt för bilindustrin

men det har vi tagit igen

genom annan tillverkning.

Som läget ser ut just nu

blir det inga uppsägningar

i år. De senaste tre åren har

vi ökat omsättningen från

94 miljoner kronor till 135

miljoner kronor utan att

säga upp personal och den

utvecklingen vill vi fortsätta

med.

Var befinner sig Gelab om fem till tio år?- Jag tror vi kommer att

finnas med fabriker på fler

orter i Sverige. Kanske har vi

också en viss stödproduktion

utomlands, kanske i Estland

eller på Filippinerna. Ska

jag vara djärv vill jag säga

att vi har fördubblat vår

produktion till 2015.

Och hur länge blir du kvar på vd-posten?- Det har jag inte bestämt. Så

länge det känns roligt och så

länge jag kan bidra till att

utveckla Gelab blir jag kvar,

säger Lars Olsson och ler.

mot nya marknader...

sid 20 text: pernilla hermansson västerut nummer 1/2009

Över 200 personer kom till invigningen av Mountain Moose i Stora Blåsjön förra sommaren. Älghägnets tama konungar Hilda och Herbert har tagit hela byn med storm – och nu verkar älgparet vänta tillökning lagom till våren.- Ja, vi tror det och det vore helt fanttisktDet känns otroligt spännande, säger ägarna Mats och Lotta Falk.

För fem år sedan bestämde sig Lotta Falk för att flytta från Lit till Stora Blåsjön. Hon hade hittat det perfekta huset i utkanten av byn, faderns föräldrahem. När hon sedan träf-fade Mats fick han tidigt höra vad som gällde.

- Hon sa direkt att det inte fick bli något mellan oss efter-som hon skulle flytta hit. Hon räknade nog inte med att jag också skulle nappa på den idén. Jag är från Hammerdal och trots att jag aldrig varit här tidigare har jag trivts från första stund. Vi har hittat hem. Men att renovera huset har inte varit det enklaste, säger han och sneglar på Lotta.- Jag såg nog inte riktigt i vilket skick huset var egentligen. Nu när jag tittar på gamla bilder kan jag inte förstå vad jag såg förutom läget. Huset såg ut som ett spökhus, säger Lotta och skrattar.

Idag är huset långt ifrån ett spökhus och på gården har det gjorts plats åt familjens nya kelgrisar, älgarna Hilda och Herbert som flyttade in i det 2,5 hektar stora älghägnet hösten 2007.- För att kunna bo som vi gör måste man vara lite uppfin-ningsrik. Här växer inte jobben på träd, det gäller att skapa sig ett eget levebröd, säger Lotta Falk.Att paret valde att starta en älgfarm, Mountain Moose, föll sig ganska naturligt när de tittade ut genom fönstret:

- Det är väldigt mycket tyska turister här och vi ser dem varje dag genom köksfönstret när de åker förbi. Vi bör-jade spåna lite grand, att de älskar älgar vet vi ju så vi tog kontakt med en annan älgfarm som heter Moose Garden. Sedan föddes idén att öppna ett eget hägn, säger Mats Falk.

Sedan tog det drygt tre år innan drömmen blev verklighet och paret kunde välkomna älgarna som köptes av Älgens hus i Bjurholm. Tillstånd, förberedelser och bygget av timmerstuga/café samt utställningslokal och hägn har tagit mycket tid. Dessutom klämde paret in bröllop och barnafödsel också.- Det var lika bra när vi ändå hade så full upp, säger Lotta Falk och skrattar medan hon matar tre månader gamla Alva och ger storasyster Agnes lunch.Totalt har paret satsat miljonbelopp på sin verksamhet och fått mycket hjälp av familjen – och turen. Timmerstugan som idag tjänar som café har nämligen också hittat hem till slut, precis som Mats och Lotta:- Vi letade efter en timmerstuga och hade tänkt annonsera efter en när vi såg en annons på Internet. Det visade sig att stugan stod alldeles bredvid vår tomtgräns och att Lottas farfar varit med och timrat den på 40-talet. Så det känns naturligtvis extra roligt att vi äger den nu och har timrat upp den på vår gård, säger Mats Falk.

Vecka tio samt 14 till 18 håller Mountain Moose öppet under veckosluten, när älgfarmen öppnar för sommarsä-songen är inte spikat i skrivandets stund. Men paret hop-pas på en ordentlig överraskning. Lotta Falk misstänker nämligen att Hilda väntar smått.

Mountain Moose

06

72

-21

1 2

0 i

nfo

@m

ou

nta

inm

oo

se.s

e •

ww

w.m

ou

nta

inm

oo

se.s

e

i Stora Blåsjön

västerut nummer 1/2009 reportage sid 21

Älgen Herbert är tjusig där han travar fram i sitt hägn.

Foto: Lotta Falk

Över 200 personer kom till invigningen av Mountain Moose i Stora Blåsjön förra sommaren. Älghägnets tama konungar Hilda och Herbert har tagit hela byn med storm – och nu verkar älgparet vänta tillökning lagom till våren.- Ja, vi tror det och det vore helt fanttisktDet känns otroligt spännande, säger ägarna Mats och Lotta Falk.

För fem år sedan bestämde sig Lotta Falk för att flytta från Lit till Stora Blåsjön. Hon hade hittat det perfekta huset i utkanten av byn, faderns föräldrahem. När hon sedan träf-fade Mats fick han tidigt höra vad som gällde.

- Hon sa direkt att det inte fick bli något mellan oss efter-som hon skulle flytta hit. Hon räknade nog inte med att jag också skulle nappa på den idén. Jag är från Hammerdal och trots att jag aldrig varit här tidigare har jag trivts från första stund. Vi har hittat hem. Men att renovera huset har inte varit det enklaste, säger han och sneglar på Lotta.- Jag såg nog inte riktigt i vilket skick huset var egentligen. Nu när jag tittar på gamla bilder kan jag inte förstå vad jag såg förutom läget. Huset såg ut som ett spökhus, säger Lotta och skrattar.

Idag är huset långt ifrån ett spökhus och på gården har det gjorts plats åt familjens nya kelgrisar, älgarna Hilda och Herbert som flyttade in i det 2,5 hektar stora älghägnet hösten 2007.

Älgen Herbert är tjusig där han travar fram i sitt hägn.

Foto: Lotta Falk

- Vi tycker att hon ser lite tjockare ut än vanligt så vi tror att hon väntar en älgbebis. Det skulle vara otroligt roligt. Vi hoppas att det ska locka än mer besökare hit. Att få träffa en älg är en oerhört häftig upplevelse, säger hon.Förra säsongen hade Mountain Moose 1200 besökare, alla med lite olika förväntningar och reaktioner. Även om Hilda och Herbert är tama är de ändå i grund och botten vilda djur och det är viktigt att ta med sig när man går in i älghägnet. - Många besökare tror att de bara kan traska in och göra i princip vad som helst, men de får stå vid foderbordet och klappa älgarna där. Det är viktigt att prata mycket djuren så att älgarna hela tiden är med och ser vad som händer. Älgar är otroligt vackra djur, trots att exteriören är lite märklig. Att få vara den som visar upp de här djuren känns oerhört roligt, säger Lotta Falk.

Parets satsning innebär att Stora Blåsjön ytterligare växer och utvecklas. Genom åren har det varit mycket kvinnligt företagande i byn och Lotta Falk är ytterligare ett exempel på det.-Vi företagare försöker samarbeta så gott vi kan för att locka fler utländska turister och utveckla Stora Blåsjön som en turistdestination. Vi har mycket att lära av var-andra och tillsammans blir vi starkare. Drömmen för mig och Mats är ju såklart att en av oss ska kunna leva på företaget vi startat, vi har mycket idéer inför framtiden, säger Lotta Falk.Nu när du har tama älgar på gården, kan du fortfarande äta älgkött?- Ja, det kan jag. Men jag skulle inte kunna äta upp Hilda eller Herbert. De tillhör familjen nu, säger hon och skrattar.

Mountain Moose

sid 22 text: göran stenmark västerut nummer 1/2009

Han var trött Eric Sellin, präst i Resele gäll, när han denna söndag år 1755 närmade sig kyrkbyn Mo i Jun-sele. Junsele och Ådals-Lidens socknar var annexför-samlingar under Resele, och det låg på hans lott att predika i dessa tre kyrkor var tredje söndag. Han hade stannat för uppe på Fransåsen, mitt på sträckan efter den tre mil långa ridväg som ledde till hans slutmål för dagen, och rastat i den lilla raststuga som fanns där för de vägfarande. Fransåsen var vid denna tid ej befolkad, och han ville så snart som möjligt komma vidare till Mo.

Vägen var rent ut sagt usel att rida efter, för det var stenigt och brant på sina ställen. Dessutom var inte de spänger som ledde över alla blöta myror och mossar i bästa skick, så han fick ta det lugnt när han skulle passera över dem. Han mötte någon enstaka vandrare på sin färd, men några flera ryttare brukade han inte stöta på efter denna väg. Folk i trakten red sällan på denna tid, endast prästen, fogdar och andra högre herrar unnade sig den lyxen.

I Mo gick Junseleborna omkring på kyrkovallen i vän-tan på prästen, och vid båtsmannen Tryggs torp uppe vid skogsbrynet stod en gammal skummögd kvinna i färd med att ge sig av till kyrkan. Plötsligt hörde gumman ett gnäggande uppifrån skogen och såg med sin svaga syn hur en ryttare kom på sin häst i fullt galopp ner mot byn. Hon neg vackert när ekipaget sprang förbi, men hon fick inget svar av ryttaren, en-dast något som påminde om ett brummande. Gum-man blev sur över att prästen inte nedlät sig till att hälsa, och hon ställde sig frågande över varför han hade en tjock lurvig päls på sig mitt i sommaren.När gumman kom ner till kyrkan frågade hon var prästen tog vägen, men de övriga kyrkobesökarna

titta frågande på henne, inte hade det kommit någon präst så vitt de hade sett.

Efter en stund kom så prästen ridande i lugnt gemak ner mot kyrkogården, och han såg minst sagt förbryl-lad ut när gumman förmanade honom över att inte hälsa på henne. Han hade ju precis kommit. Man gick så in till kyrkan där Eric Sellin höll sin predi-kan.

Förklaringen till gåtan om vem den lurvige ryttaren var, kom när bonden Ingel Bertilsson efter kyrkobe-söket gick hem till sin gård. Vid portlidret som gick in till gårdstunet låg en död björn och när han kom in på gården låg hans älskade häst svårt riven och död. Hästen hade varit lös uppe i skogen på Herrsjöåsen, och tydligen hade slagbjörnen rivit sig fast på hästens rygg. I rädsla hade då hästen sprungit hem till gården med björnen på ryggen. När hästen sprang in genom portlidret hade björnen slagit huvudet i överliggaren och avlidit. Hästen hade fortsatt in på tunet där den i sin tur dog av de skador björnen åsamkat.

Nu fick den gamla gumman svar på varför den lur-vige ryttaren inte hade hälsat på henne, det var ju en björn hon nigit för.

Portlidret som hästen sprang igenom är den s.k. Loft-husbod som idag står på hembygdsgården i Junsele.

Björnen som red

ÅR 1755

västerut nummer 2/200� annonser sid 2� västerut nummer 1/2009 annonser sid 2�

Håll örnkoll!En dator, en internetuppkoppling och personligt lösenord är allt du behöver för att ha örnkoll på din skog. Vår nya tjänst Din Holmenwebb ger överblick. Du når den dygnet runt och från värl-dens alla hörn.

Här hittar du det mesta som du behö-ver för att göra ditt skogsägande både enkelt och lönsamt: kartor, kontrakt, ekonomiskt resultat, marknadsnytt, erbjudanden och mycket annat.

Hör av dig så berättar vi hur du kan komma ännu närmare din skog!

Daniel Norberg 0661-442 42Johan Hansson 0670-61 10 52

www.holmenskog.com

Kungsörnen är en skicklig jägare som scannar av sina jakt-marker och slår till med överraskning.

Fo

to: B

rutus Östling

0942-103 00 • Mobil 070-600 57 52www.doroteahusvagnscenter.com

Nyhet!Alpin jaktkängaoch låg vintersko.

Känga YAKPowerboots

4 st pimpelspönBM 100:-

Barnoverallerfrån 695:-

Kom in och provkörden omtalade Rotax

etechmotorn

Massor av mera

kläder för

Barn och vuxna

Vi har modeller

av Lynx 2009

NYHET

Nu har vi börjat med

skoteruthyrning

Nytt För i år

Massor med vinterfiske

även maggot och maskNYA & BEGAGNADE SNÖSKOTRAR

Lynx Ranger 600-03

Lynx Ranger 600-04

Lynx Rave 643-97

Lynx Adventure 800-05

Polaris Edge 600-02

ÅR 1755

sid 24 annonser västerut nummer 1/2009

Vilka är vi?Magasinet Västerut har sedan starten ägts och utgivits av

deSign lena & lena i Ramsele. Idén att göra en tidning för

”den vita fläcken” som vi kallade det osynliga området i

västernorrlands inland hade funnits sedan vi Lenor började

jobba ihop men tog fart när vi blev kontaktade av Christer

Borg och Per Sahlström i Näsåker som precis gjort succén

Byabladet Special sommaren 2005. Det första numret kom i

december samma år och redaktionen bestod av oss fyra med

Christer som annonssäljare. De första numren delades inte

ut som reklam till alla hushåll, utan det fanns några utläm-

ningsställen på varje ort där man fick hämta sitt exemplar.

Det första numret fanns att hämta i Ramsele, Junsele, Ed-

sele, Näsåker och Resele.

Redan till nummer 2 utökade vi med hela västra Ångerman-

land. Backe, Rossön, Hoting och Norråker. Det första num-

ret som delades ut i brevlådorna var nr 1 2007.

Medarbetarna har varierat genom åren men Christer har varit med från start och är fortfarande en viktig medar-betare som sätter sin prägel på tidningen och hjälper till så att vi håller oss kvar vid den vision vi startade med. Nämligen att lyfta fram det positiva med bygden. Syn-liggöra spännande människor och företeelser. Eftersom tidningen redan från början, och fortfarande, är helt an-nonsfinasierad har vi ingen som står bakom och ”tycker” om vad tidningen ska innehålla.

Vi brukar sätta ihop en redaktion inför varje nummer för

att lyssna av och få uppslag till reportage, men i slutändan

är det vi själva som bestämmer innehållet. En av huvudper-

sonerna för Västerut är alltså självklart Göran Sandman, vår

duktiga annonssäljare. Som egentligen är den som ser till

att tidningen kan fortsätta att komma ut. För utan annon-

ser – ingen Västerut.

Under slutet av 2008 kände vi att Västerut stog och stampade på samma fläck. Vi lekte med tanken att lägga ner produktionen, eftersom den tar mycket tid och kraft från våra övriga jobb, och intäktsmässigt inte var riktigt försvarbar ur företagssynpunkt. Men eftersom Västerut är vår ”bebis” så ville vi inte släppa den i första taget. Tanken på att utöka området kom vid en träff då flera av våra medarbetare var med. Plötsligt väcktes tanken och sen rullade det på av bara farten.

Vi beslutade oss sedan att utöka utgivningsområdet till

Strömsunds- och Ragunda kommuner samt den del av Sol-

lefteå kommuns om vi tidigare utkommit i. Sammanlagt

blir det närmare 9500 hushåll. Att också öka antalet num-

mer per år har vi funderat på redan sedan tidigare men nu

kändes det självklart att göra det. Sex nummer per år kom-

mer det att bli, förutom detta år då vi valt att ta lite extra

lång tid på oss för det första numret och bara hinner med

fem.

För att kunna presentera intressanta artiklar från hela det stora området har vi tagit hjälp av flera duktiga reportrar. Vi presenterar dom närmare lite längre fram i inlagan.Nu hoppas vi att ni som läst Västerut sedan tidigare kän-ner igen er i den nya, lite större modellen. Nu får ni ju också fördelen att läsa om något av det som händer våra grannkommuner. Och för er som får Västerut för första gången, hälsar vi välkommen som läsare och hoppas att ni ska tycka om det ni håller i handen.

Sektionerna är 180 cm höga och 120 cm breda.Dörrsektionen har samma mått som väggsektionen,hög tröskel för bra funktion även vintertid. Kan även användas liggande för mindre hundar.

Information och pris se hemsida www.stabil.se

Vi har övertagit tillverkning och försäljning.

STABIL HUNDGÅRD

annonseringGöran Sandman Annonssäljare 070-190 14 50 • annons@vasterut.se

västerut nummer 1/2009 inlaga sid 2�

Vilka är vi?Magasinet Västerut har sedan starten ägts och utgivits av

deSign lena & lena i Ramsele. Idén att göra en tidning för

”den vita fläcken” som vi kallade det osynliga området i

västernorrlands inland hade funnits sedan vi Lenor började

jobba ihop men tog fart när vi blev kontaktade av Christer

Borg och Per Sahlström i Näsåker som precis gjort succén

Byabladet Special sommaren 2005. Det första numret kom i

december samma år och redaktionen bestod av oss fyra med

Christer som annonssäljare. De första numren delades inte

ut som reklam till alla hushåll, utan det fanns några utläm-

ningsställen på varje ort där man fick hämta sitt exemplar.

Det första numret fanns att hämta i Ramsele, Junsele, Ed-

sele, Näsåker och Resele.

Redan till nummer 2 utökade vi med hela västra Ångerman-

land. Backe, Rossön, Hoting och Norråker. Det första num-

ret som delades ut i brevlådorna var nr 1 2007.

Medarbetarna har varierat genom åren men Christer har varit med från start och är fortfarande en viktig medar-betare som sätter sin prägel på tidningen och hjälper till så att vi håller oss kvar vid den vision vi startade med. Nämligen att lyfta fram det positiva med bygden. Syn-liggöra spännande människor och företeelser. Eftersom tidningen redan från början, och fortfarande, är helt an-nonsfinasierad har vi ingen som står bakom och ”tycker” om vad tidningen ska innehålla.

Vi brukar sätta ihop en redaktion inför varje nummer för

att lyssna av och få uppslag till reportage, men i slutändan

är det vi själva som bestämmer innehållet. En av huvudper-

sonerna för Västerut är alltså självklart Göran Sandman, vår

duktiga annonssäljare. Som egentligen är den som ser till

att tidningen kan fortsätta att komma ut. För utan annon-

ser – ingen Västerut.

Under slutet av 2008 kände vi att Västerut stog och stampade på samma fläck. Vi lekte med tanken att lägga ner produktionen, eftersom den tar mycket tid och kraft från våra övriga jobb, och intäktsmässigt inte var riktigt försvarbar ur företagssynpunkt. Men eftersom Västerut är vår ”bebis” så ville vi inte släppa den i första taget. Tanken på att utöka området kom vid en träff då flera av våra medarbetare var med. Plötsligt väcktes tanken och sen rullade det på av bara farten.

Vi beslutade oss sedan att utöka utgivningsområdet till

Strömsunds- och Ragunda kommuner samt den del av Sol-

lefteå kommuns om vi tidigare utkommit i. Sammanlagt

blir det närmare 9500 hushåll. Att också öka antalet num-

mer per år har vi funderat på redan sedan tidigare men nu

kändes det självklart att göra det. Sex nummer per år kom-

mer det att bli, förutom detta år då vi valt att ta lite extra

lång tid på oss för det första numret och bara hinner med

fem.

För att kunna presentera intressanta artiklar från hela det stora området har vi tagit hjälp av flera duktiga reportrar. Vi presenterar dom närmare lite längre fram i inlagan.Nu hoppas vi att ni som läst Västerut sedan tidigare kän-ner igen er i den nya, lite större modellen. Nu får ni ju också fördelen att läsa om något av det som händer våra grannkommuner. Och för er som får Västerut för första gången, hälsar vi välkommen som läsare och hoppas att ni ska tycka om det ni håller i handen.

Sektionerna är 180 cm höga och 120 cm breda.Dörrsektionen har samma mått som väggsektionen,hög tröskel för bra funktion även vintertid. Kan även användas liggande för mindre hundar.

Information och pris se hemsida www.stabil.se

Vi har övertagit tillverkning och försäljning.

STABIL HUNDGÅRD

annonseringGöran Sandman Annonssäljare 070-190 14 50 • annons@vasterut.se

sid 2� reportage västerut nummer �/200� sid 2� inlaga västerut nummer 1/2009

Lena Dalgren – ansvarig utgivare, skribentDen som ska hålla i alla trådar och se till att allt material

kommer in i tid. Är själv alltid sist med att lämna ifrån sig

sina reportage.

Lena Strandqvist – grafisk formgivareDen som gör att Västerut ser ut som den gör. Inte lätt att få

alla spretiga annonser, reportage och foton att ge ett enhet-

ligt uttryck i Västeruts anda.

Göran Sandman – annonsförsäljareRätt man på rätt plats. När till och med annonsköparna

skröt om vår trevlige annonsförsäljare förstog vi att vi hit-

tat någon unik.

Christer Borg – skribent och fotografDen idé som inte kommit ur Christer finns inte. Under våra

redaktionsmöten behöver vi stenograf för att hinna med

allt som denna man kläcker ur sig.

Åsa Tova Berg – skribentJaha när är dölinjen då frågar Åsa lugnt när det är dags för

nästa nummer av Västerut. Sedan skriver hon intressanta

artiklar medan hon samtidigt driver Hundraelvan, kursgård

för hundentusiaster, jobbar aktivt i föreningen FNA, Fören-

ingen Nordiska Assistanshundar, skriver böcker och ger ut

på eget förlag, sjunger i bandet Solutions och så några saker

till. För Åsa är ingenting omöjligt.

Medarbetare

västerut nummer 1/2009 inlaga sid 2�

Kent Wassdahl – skribentEn av Västeruts största supportrar ända från start. Att ta in

honom som medarbetare kändes som en naturlig utveck-

ling. Bevakar den del av Ångermanland som ligger i Jämt-

land samt Junsele.

Mia Brundin – skribentSkicklig skribent som alltid håller deadline. De stora över-

gripande idéerna kommer från Mia, som inte alltid har så

lätt att få en syl i vädret i den något bullriga redaktionen.

Pernilla Hermansson – skribentEfter att ha haft Pernilla som krönikör i förra numret hade

vi på önskelistan att få henne som ny medarbetare. Och vi är

tacksamma att ha fått en så kompetent och duktig medar-

betare som kan bevaka det vidstäckta Strömsundsområdet.

Daniel Sörlin – webmaster och fotografAtt Västerut numer har fantastiska foton är Daniels för-

tjänst. Dessutom är han den som ska förverkliga vår stora

websatsning.

Lasse Karlsson – redaktionenDet kändes självklart att Lasse skulle ha en del i nya Väs-

terut. Riktigt med vad har vi inte kommit fram till än, men

en plats i redaktionen var given.

Medarbetare

sid 28 inlaga västerut nummer 1/2009

KvalitéEn av Västeruts linjer från första början har varit kvalité.

Många gånger har vi fått rådet att spara på kostnader genom

att välja en billigare produktion och då främst genom ett

annat format och pappersval. Men hårdnackat har vi hållit

fast vid det obestrukna papperet och ett lätthanterligt for-

mat. Det enda tänkbara för oss när det gäller att förstärka,

lyfta fram och återge vårt innehåll och bygd på rätt sätt.

En viktig del i vår strävan efter kvalité är vårt etablerade

samarbete med Sollefteå Tryckeri som är sista länken i pro-

duktionskedjan. Deras kompetens och hjälp har gjort dem

näst intill oumbärliga för vårt magasin och strävan att hitta

rätt uttryck.

Vi ökar nu med 16 sidor vilket gör att omfånget och vik-

ten på tidningen blir för hög för att den ska kunna skickas

som en ODR (oadresserad direktreklam) standard. Detta är

anledningen till att utgivningsdagen från och med nu är

fredagar.

InnehållVästeruts profil har alltid varit att belysa och plocka fram

positiva händelser och personer, som kanske inte får så

mycket uppmärksamhet i andra media. Den linjen är myck-

et viktig i vårt arbete. Vi försöker även täcka in hela området

med artiklar i varje nummer. Vi tar tacksamt mot förslag

till reportage, om någon del känner sig bortglömd.

En artikelserie om vindkraftsutbyggnaden påbörjades redan

i förra numret och kommer att fortsätta så länge det finns

intressanta infallsvinklar i ämnet. Christer Borg är redaktör

och ansvarig för den avdelningen.

Mia Brundin kommer att fortsätta sin serie med intervjuer

av våra lokalpolitiker. Att komma dem lite närmare in på li-

vet känns intressant och viktigt för utvecklingen i området.

Tanken är att de ska synliggöras för att lättare få kontakt

med oss väljare.

Ända sedan start har vi haft sidor med lokalproducerade

matvaror eller hantverk. Att lyfta fram våra duktiga hant-

verkare har känts roligt, och ännu roligare såklart att de har

blivit uppmärksammade efter att ha varit med i tidningen.

Känns spännande med ett nytt område att botanisera i.

Våra reportrar ansvarar för varsitt område att bevaka. Där-

med inte sagt att vi inte kommer att jobba över gränserna

inpå varandras områden. Kanske utefter speciella intresse-

områden. Tips om reportage mottages tacksamt! Ring eller

maila redaktionen eller den reporter som bevakar ditt om-

råde.

Redaktionen 0623-710 71 • design@ramsele.com

Pernilla Hermansson Strömsund-Frostviken

073-849 26 25, pernillisen9@hotmail.com

Kent Wassdahl Hoting-Tåsjö-Junsele

070-574 76 47, kent@kwit.se

Åsa Tova Berg Näsåker-Resele

070-625 95 67 • forlaget@egetbevag.se

Lena Dalgren Ramsele-Edsele-Ragunda 070-170 35 77 • lena.dalgren@vasterut.se

Mia Brundin Politikerreportage

070-281 35 77 • mia@miasinfojour.se

Christer Borg Vindkraft 070-684 74 31 christer@borgwondergear.se

AnnonserNaturligtvis ska det löna sig att boka annons i flera num-

mer samtidigt. I det fall man som annonsör bokar tre

nummer, väljer man själv vilka nummer annonsen ska

införas i.

Göran Sandman Annonssäljare

070-190 14 50• goran.sandman@vasterut.se

Lena Strandqvist Annonsproduktion 070-22 33 711 • lena.strandqvist@vasterut.se

Färdigt material: annons @vasterut.se

Websidan www.vasterut.se kommer att så sakteliga växa

fram till en community för boende i området och för de

som vill hålla kontakt med folk och händelser i området.

Vissa artiklar kommer att vara exklusiva för websidan.

Andra artiklar får sin fördjupning här. På websidan hit-

tar man såklart också all information om tidningen och

medarbetarna, samt alla nummer i pdf-format.

PrenumerationMagasinet Västerut är en gratistidning som kommer ut

med 5 nummer i år. Den delas ut som reklam, så har du

sagt nej till reklam får du alltså inte tidningen utan får

hämta den på ett av våra utlämningsställen eller prenu-

merera.

Västerut har från och med detta nummer en upplaga på

12 000 ex. Antalet exemplar som läggs ut på de olika or-

terna kommer att bli färre än tidigare. Vi minskar också

antalet utlämningställen till ett på varje ort. Vi vet att

många hämtat tidningen och skickat till släktingar och

bekanta ute i landet. Det är vi naturligtvis tacksamma

för eftersom det gör tidningen mer intressant för våra

annonsörer. Men vi vore naturligtvis ännu tacksammare

om vi i stället fick skicka tidningen som en prenumera-

tion.

västerut nummer 1/2009 inlaga sid 29

Utgivningsområde9401 hushåll • Utgivningsområdet

är ca 70 000 km2 och avståndet fågelvägen från den södra till den

norra punkten är cirka 30 mil.

Utgivningsdatum 2009

27 mars • 26 juni28 augusti • 23 oktober

4 december

UtlämningsställenNäsåker – RitzénsEdsele- ICARamsele-ICAHoting-Bygdens FramtidJunsele-ICARossön-Rossöns Sport & FärgBacke-Backe Färg & PresenterDorotea- StatoilSollefteå- Biblioteket, TuristbyrånNorråker-Handlarn’Hammarstrand-se www.vasterut.seBispgården-se www.vasterut.seStrömsund-TuristbyrånGäddede-se www.vasterut.seHammerdal-se www.vasterut.seJorm-Lanthandeln

Betala din prenumeration genom att sätta in 200 kr på bg 5763-7373. Ange prenumeration Västerut, ditt namn och adress.

AnnonspriserRabatter Helår 30 % • Tre nummer 20 %• Deadline ca en månad innan utgivningsdatum

Fullpris 30% rabatt 20% rabatt

Helsida 172x244mm 12000kr 9600kr 8400kr

Halvsida 172x119mm 7500kr 6000kr 5200kr

Halvsidastående: 83x244mm7500kr 6000kr 5200kr

Kvartssida 83x119mm4000kr 3200kr 2800kr

Åttondel 83x59mm 2000kr 1600kr 1400kr

Sextondel 83x28mm 1000kr 800kr 700kr

Inlaga, 4 sidor mittuppslag, 27 000 kr

sid �0 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid �0 reportage västerut nummer 1/2009

Det är styrelsemöte i Åsmons Samhällsförening.

En snöig februarikväll med massor av minusgrader i luften.

Gänget, en skara på nio personer i åldrarna mellan 30 och

60 samlas hemma hos kassören Helena Ångström. Det är

enklast så eftersom Helena föddes med polio och har svårt

att såväl förflytta sig som hålla värmen. Med ålderns rätt

tillåter hon sig att sköta föreningslivet på hemmaplan

– något som går alldeles utmärkt.

Inte nog med att Helena står för fika och samlingslokal – hon

är även en av de personer som tar emot anmälningar, svarar på

frågor och ingår i föreningens ”festarrangemangsgrupp”.

Må så vara att hon inte kan skutta runt och hänga

serpentiner i taket – de flesta affischer, utskick och biljetter

som kommer från föreningen har sitt ursprung i Helenas

dator. Och beträffande serpentiner finns det alltid andra

som kan dra sitt strå till stacken.

Ordförande Anita Rahn öppnar mötet. Det är tur att hon har

tidigare erfarenhet från föreningslivet, annars skulle det ta

tid att komma igenom dagordningen. Styrelsemedlemmarna

är engagerade och diverse ”övriga frågor” flyter lätt in redan

i de föregående punkterna. Hur ska vi isolera cafédelen

för att kunna arrangera evenemang utan att värma upp

hela huset? Vem bygger den nya anslagstavlan? Finns det

intresse för dart? Vad tror ni om linedance? Vad ska vi ha

för fika när Ewert Ljusberg kommer? Vem har tid att stanna

kvar och låsa? När ska avloppet åtgärdas? Vilka årsavgifter

ska betalas? Hur många har anmält sig till trubadurkvällen

med Nick Borgen? Har någon tänkt på att köpa marschaller?

Vem kan förvalta gräsklipparen? Vilka helger ska vi ha

loppmarknad? Kan någon ta på sig att annonsera?

Just så ser föreningslivet ut. En skara entusiaster som samlas

kring ett antal konkreta spörsmål. Man skulle faktiskt

kunna säga att glesbygdens utveckling och liv sker just vid

sådana här möten – och runt diskbänkar, lotteriringar och

kaffekok i bystugorna.

Kägelvallen är en anrik byggnad som är ansluten till

Bygdegårdarnas Riksförbund. Själva huset uppfördes under

tidigt 1950-tal, detta under en tid då befolkningsstatistiken

såg något annorlunda ut än idag. Vattenkraften byggdes ut

och trakten kring Näsåker var ett veritabelt ”Klondyke” med

Åsmon som ett inte helt ointressant nav. Under helgerna

arrangerades danser, även med den tidens riktigt stora

artister, och publikrekordet, som noterats i byns ärevördiga

klippbok, ligger på drygt 900 personer.

Anslutningsbussar utgick från Nordantjäl, passerade

anläggarbyn i Kilforsen i god tid före festligheterna – och

körde även hem kalasande deltagare efteråt. På samma sätt

kunde Sollefteåborna bussledes ta sig till ”metropolen”

Åsmon via Forsmo – liksom att även Junsele- och

Ramseleborna hade möjlighet att bussas till Kägelvallen.

Idag ser situationen annorlunda ut. Många föredrar att sitta

kvar i sin bostad, även om det händer saker på hemmaplan.

Intresset för dans och bygemenskap har bytts ut mot det

sällskap TV-n kanske kan ge. Viljan att ”gå man ur huse” har

definitivt minskat – och för många äldre kan det också vara

besvärligt att ta sig in på de gamla bygdegårdarna.

Där ligger dock Åsmons Samhällsförening långt framme och

i väntan på sommarens byggande av handikappramp lånar

Kägelvallen lokala kursgården HUNDraelvans ramper när

det är något på gång. Tillgängligheten är ju en självklarhet

– likaså att det ska hända något i byn.

ÅsmonsSHF...medrättatthandla!

t

ext:

åsa

to

va b

erg

fo

to:

chri

ster

bo

rg •

ww

w.a

smo

n.s

e

västerut nummer 4/2008 annonser sid �1 västerut nummer 1/2009 reportage sid �1

Ordförande Anita Rahn

valdes in i föreningen

så sent som i oktober

2008 och hade då bara

hunnit bo ett drygt år

i byn. Ursprungligen

kommer hon från

Gustavsberg utanför

Stockholm men besökte

Åsmon första gången

2006 i samband med att

hon gick en sommarkurs med sin hund Flisan.

- Vi var här tillsammans, min vuxne son Tobias och jag,

berättar Anita. Det var så otroligt lugnt och vackert och

redan då upplevde jag en väldigt fin stämning i byn. Innan

vi åkte hem hade jag anmält mig till ännu en kurs under

sommaren – och när den var slut kändes det helt fel att åka

tillbaka söderut igen.

- Det var så mycket som tilltalade mig här, säger Anita.

Samtidigt var jag uppe i rätt höga varv och vågade nog

inte riktigt tänka tanken att släppa min lägenhet och

stadstillvaro… Men när jag berättade för min gamla kompis

Helena (Ångström) om hur bra jag trivdes här så blev hon

intresserad… ”-Du är inte klok!”, sa jag, som visste hur

jobbigt det kan vara för henne att åka längre sträckor. ”-

Du skulle aldrig orka åka dit!” Men Helena verkade inte bry

sig, hon var lika cool som vanligt och konstaterade att ”-

Nähä. Men då tror jag att jag bosätter mig där. Så är jag ju

ordentligt på plats.”

Sagt och gjort. Helena och Anita hittade varsitt hus i Åsmon

och flyttlasset norrut gick i juni 2007. För Anitas del var det

”bara” frågan om en sommarbostad men när hösten kom

slog det tvärstopp.

– Det var nog DÅ den såkallade ”kulturchocken” dök upp,

konstaterar Anita. Jag ville absolut inte lämna mitt hus och

mina vänner – och ju närmare Stockholm jag kom desto

mer absurd upplevde jag trafiken och stressen.

En trerummare för närmare 9000:- i månadshyra tedde sig

inte alltför lockande när Anita tänkte på sin mysiga träkåk

med alla ängsblommor och skogen runt knuten. Dessutom

bara hundra meter till en jättefin dansbana – något som

tilltalade henne mycket.

- Jag har alltid gillat att dansa…och redan första gången

när jag kom hit såg jag den fina utedansbanan med en

gammal skylt som berättade om en del av allt som hänt här.

Lokalerna är fantastiska och det kändes trist att det bara

står tomt. Det enda som hänt under senaste åren är privata

fester samt att fotbollsplanen och ibland även lokalen hyrts

för hundkurser. Men annars - ingenting…!

Så när Samhällsföreningens valberedning förberedde Anita

på en plats i styrelsen accepterade hon detta. Samtidigt är

hon blygsam och menar att det inte var så många på mötet

och att det kanske var därför hon valdes.

- Men jag trivs med att ha överblick och har även tidigare

lett en betydligt större förening, något som givit nyttiga

erfarenheter. Och det här med Åsmons Samhällsförening är

jättekul, vi kan ju faktiskt rent konkret göra något åt vår

egen tillvaro här i byn!

Till sin hjälp har Anita resten av styrelsen – en bra blandning

av folk som bott länge i trakten och nykomlingar. Anita

är övertygad om att de ”garvade” styrelsemedlemmarna

betyder mycket för verksamheten och menar att deras

erfarenheter och kontaktnät är helt ovärderliga.

- Vi som är nyinflyttade har visserligen den fördelen att man

inte hunnit bli trött på det praktiska slitet. Å andra sidan är

det en klar nackdel att vi inte har helhetsbilden. Där är det

viktigt att ta till sig av den gedigna kunskap som finns. Men

det kan nog vara bra att tänka efter både en och två gånger

innan man alltför tvärsäkert säger att någonting omöjligen

kan fungera beroende på att det inte gick när man provade

kanske tio år tidigare. Visserligen kan det mycket väl vara

sant – fast å andra sidan måste man ju vara vaken för att

tiderna kan förändras. Det som inte funkade för tio år sedan

kanske faktiskt skulle fungera idag.

En av föreningens absoluta ”nestorer” är Folke Lindgren,

som har varit med ända sedan 1981. När barnen var små

unnade han sig två års avbrott från styrelsearbetet men har

i övrigt varit synnerligen aktiv. Eftersom Folke med familj

sid �2 text: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid �2 reportage västerut nummer 1/2009

bor nära Kägelvallen har han även tagit stor del av ansvaret

för eldning och gräsklippning. Utöver att Folke med tiden

blivit något av en ”hustomte” har även hustrun Ulla bidragit

med alla möjliga insatser från kassörs- till serveringsjobb.

- Den här föreningen har väl ”tutat på som vilken förening

som helst”, menar Folke. ”Under 40-50-60-talt var det full fart

med verksamheten, men då var det i första hand Åsmons

Idrottsförening som höll fanan högt. Den klubben lades

ner redan 1966. Under 70-och-80-talet hände inte mycket

– jo, det fanns en förening med namnet GDV (Gammel-

Dansens Vänner) som var aktiva och arrangerade danser,

helt fristående från samhällsföreningen. På 90-talet hade

vi en mer aktiv period med både marknader, middagar,

pubkvällar och julgransplundringar – men nu har det legat

nere en period.”

I höstas sparkade föreningen igång med ett sent årsmöte

och därefter anordnades i rask följd såväl en uppskattad

”bordsloppis”, där intresserade ”knallar” inbjöds att hyra

bord för att sälja av en del av de ”fynd” man gjort under

höststädningen. Gamla grejer fann nya ägare – och alla

var nöjda. Nästa händelse var en julmiddag som slog

publikrekord, och i januari arrangerades alltså en pubkväll

med Nick Borgen.

Nu hör Ewert Ljusberg, Janne Önnerud, Nostalgikväll med

Sollefteå Swing ´n´Sweet Band, Brännbollsturnering,

Vårloppis, Linedance, Lalla Hansson till det som står på

årets program.

-Nu ser vi fram emot sommaren, menar Folke Lindgren. –Vi

har ju en jättefin fotbollsplan som verkligen skulle kunna

tas mer i bruk. Den är ordentligt uppfixad sedan ett par år

tillbaka. Vi började redan 1996 med att bryta upp stenar och

rat. Plöjde, harvade och sådde nytt gräs. År 2000 var planen

färdig och det är nog den första planen i kommunen som

torkar upp efter snösmältningen…

- Tyvärr har föreningen en minst sagt ansträngd ekonomi,

konstaterar styrelsen. Men vi försöker rikta upp detta genom

att arrangera olika trevligheter för alla som är intresserade. I

april, till exempel, arrangeras – i samarbete med kursgården

HUNDraelvan – två helger med ”hundvärldens absoluta

superkändisar” Anders Hallgren och Gerard O´Shea.

Ett av sommarens mest ”påkostade” arrangemang blir

”Nostalgikvällen” med ”Sollefteå Swing ´n´ Sweet” den

tionde juli. Det planeras för såväl en ”femtiotalsmiddag”

med tidstypiska maträtter som sannolikt kommer att sätta

fart på smaklökar och minnen.

Bandet har god rutin från åratal av spelningar i allehanda

sammanhang och ser verkligen fram emot detta som

”sommarens absoluta höjdargig”.

Anita och övrig styrelse hänvisar till byns hemsida –www.asmon.se – och hoppas på många besökare. Både i ”cyberrymden” och – inte minst – på Kägelvallen!.

Omlindning och försäljning av elmotorerRep. av dränkbara pumparRep. av generatorer och startmotorerFörsäljning av bilelektriska tillbehör

När det gäller skogsbilsvägar….

• Buskröjning• Uttag av energived• Restaurering• Nybrytning

Erik 070-2139580Henrik 070-2219950

Tel/fax: 0622-301 45

God getost ochunderbar mese

Gårdsbutik norr omRamsele vid Fjällsjöälven

Meåfors GetgårdTel 0623 - 320 19

http://torparfrun.blogspot.com

OVIKENS MEKANISKABox 94 • 830 24 OVIKEN • 0643-105 60

Tillverkning efter önskemål. Ring för offert!

Vi tillverkar;fyrhjulingsvagnarsnöskoterkälkarälgdragare

Älgdragare10.500:-

exkl. moms

svets & smide

Kontakta Norrskog!

Ingela Öhman Tel: 0670-107 43

0621-20015

- Centralt mitt i skogen -

Sommarmöbler från HarboFynda på www.roansmobler.se.

västerut nummer 4/2008 reportage sid �� västerut nummer 1/2009 annonser sid ��

bor nära Kägelvallen har han även tagit stor del av ansvaret

för eldning och gräsklippning. Utöver att Folke med tiden

blivit något av en ”hustomte” har även hustrun Ulla bidragit

med alla möjliga insatser från kassörs- till serveringsjobb.

- Den här föreningen har väl ”tutat på som vilken förening

som helst”, menar Folke. ”Under 40-50-60-talt var det full fart

med verksamheten, men då var det i första hand Åsmons

Idrottsförening som höll fanan högt. Den klubben lades

ner redan 1966. Under 70-och-80-talet hände inte mycket

– jo, det fanns en förening med namnet GDV (Gammel-

Dansens Vänner) som var aktiva och arrangerade danser,

helt fristående från samhällsföreningen. På 90-talet hade

vi en mer aktiv period med både marknader, middagar,

pubkvällar och julgransplundringar – men nu har det legat

nere en period.”

I höstas sparkade föreningen igång med ett sent årsmöte

och därefter anordnades i rask följd såväl en uppskattad

”bordsloppis”, där intresserade ”knallar” inbjöds att hyra

bord för att sälja av en del av de ”fynd” man gjort under

höststädningen. Gamla grejer fann nya ägare – och alla

var nöjda. Nästa händelse var en julmiddag som slog

publikrekord, och i januari arrangerades alltså en pubkväll

med Nick Borgen.

Nu hör Ewert Ljusberg, Janne Önnerud, Nostalgikväll med

Sollefteå Swing ´n´Sweet Band, Brännbollsturnering,

Vårloppis, Linedance, Lalla Hansson till det som står på

årets program.

-Nu ser vi fram emot sommaren, menar Folke Lindgren. –Vi

har ju en jättefin fotbollsplan som verkligen skulle kunna

tas mer i bruk. Den är ordentligt uppfixad sedan ett par år

tillbaka. Vi började redan 1996 med att bryta upp stenar och

rat. Plöjde, harvade och sådde nytt gräs. År 2000 var planen

färdig och det är nog den första planen i kommunen som

torkar upp efter snösmältningen…

- Tyvärr har föreningen en minst sagt ansträngd ekonomi,

konstaterar styrelsen. Men vi försöker rikta upp detta genom

att arrangera olika trevligheter för alla som är intresserade. I

april, till exempel, arrangeras – i samarbete med kursgården

HUNDraelvan – två helger med ”hundvärldens absoluta

superkändisar” Anders Hallgren och Gerard O´Shea.

Ett av sommarens mest ”påkostade” arrangemang blir

”Nostalgikvällen” med ”Sollefteå Swing ´n´ Sweet” den

tionde juli. Det planeras för såväl en ”femtiotalsmiddag”

med tidstypiska maträtter som sannolikt kommer att sätta

fart på smaklökar och minnen.

Bandet har god rutin från åratal av spelningar i allehanda

sammanhang och ser verkligen fram emot detta som

”sommarens absoluta höjdargig”.

Anita och övrig styrelse hänvisar till byns hemsida –www.asmon.se – och hoppas på många besökare. Både i ”cyberrymden” och – inte minst – på Kägelvallen!.

Omlindning och försäljning av elmotorerRep. av dränkbara pumparRep. av generatorer och startmotorerFörsäljning av bilelektriska tillbehör

När det gäller skogsbilsvägar….

• Buskröjning• Uttag av energived• Restaurering• Nybrytning

Erik 070-2139580Henrik 070-2219950

Tel/fax: 0622-301 45

God getost ochunderbar mese

Gårdsbutik norr omRamsele vid Fjällsjöälven

Meåfors GetgårdTel 0623 - 320 19

http://torparfrun.blogspot.com

OVIKENS MEKANISKABox 94 • 830 24 OVIKEN • 0643-105 60

Tillverkning efter önskemål. Ring för offert!

Vi tillverkar;fyrhjulingsvagnarsnöskoterkälkarälgdragare

Älgdragare10.500:-

exkl. moms

svets & smide

Kontakta Norrskog!

Ingela Öhman Tel: 0670-107 43

0621-20015

- Centralt mitt i skogen -

Sommarmöbler från HarboFynda på www.roansmobler.se.

sid �4 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 4/2008 sid �4 reportage västerut nummer 1/2009

Harry och Ulla Jonsson entreprenörer som satsar för framtiden. Hoting är en av alla byar som ligger längs Eu-ropaväg 45 som går genom hela landet. Här finns det mesta man kan behöva för en dräglig tillvaro i glesbygden. Ett stationssamhälle som vuxit och krympt genom åren. Här finns butiker och hotell. En ort som har cirka 850 bofasta.

Trakten har anor sedan 900-talet. Man har

gjort fynd vid Långön som visar att det

är en trolig handelsplats. Forngravar och

fynd gör gällande att här försiggick livlig

handel. Man har även funnit skinnrester

från tropiska ödlor och mynt.

Detta stationssamhälle bjuder som sagt

på många trevliga ting, bland annat en

camping som förvärvades 2002 av Ivar

Eriksson ( Bil-Ivar) och Harry Jonsson. De

bildade då företaget Hoting Turism AB

och drev det gemensamt fram till 2004 då

Harry och hans hustru Ulla köpte ut Ivar

och beslutade sig att driva verksamheten

själva. Harry berättar med iver och med

entusiasm över sitt nya liv som pensionär.

Harry och Ulla drev tidigare Statoilmack-

en i Hoting under många år.

Som alla andra kom Harry upp i pensions-

ålder och beslutade sig att dra ner på verk-

samheten. När stationen lades ner gick

Harry i pension. Skönt kan tänkas för de

flesta men då känner man inte Harry för

han satsade helhjärtat på sin Camping is-

tället. För att dra benen efter sig är inte

hans melodi. Att han dessutom fortfa-

rande driver bärgningsbilen på orten på-

visar att han har arbetslusten kvar. Lite serviceverksamhet

på gräsklippare och snöslungor och mindre maskiner som

komplement till de andra sysslorna fyller ut dagen.

Harry är engagerad i det mesta, företagarföreningen bland

annat. Att han brinner för Hoting och Tåsjödalen är inte att

ta miste på då han berättar om sina planer och tankar kring

sin pension. Visst vore det skönt att dra sig tillbaka men då

blir det tråkigt menar han. Därför fortsätter han och han

ser på framtiden med positiva

ögon. Han berättar om Cam-

pingen och jag får veta att

man har 25 stugor, ett forn-

tidsmuseum och utescen. De

sköter även badplatsen och

Lojsinit som är ett ”put and

take” fiske. Hela området är

handikappanpassat.

Travveckan är starten på hög-

säsongen och under somma-

ren följer spelmansträffen

och bilträffen som arrangeras

i Hoting varje år. Däremellan

händer det saker i trakten

som lockar så man har fullt

upp till långt in på hösten.

Campingen har öppet året

runt, men det är bara under

sommarmånaderna som de

har anställda. Resten av året

tar de själva hand om de be-

sökare som kommer.

Harry och Ulla är trots det

ekonomiska läget överty-

gade om att man kan driva

en Camping i Hoting. Att

komplettera med lite annat

pyssel är en bonus som hjäl-

per till. Närturims talas det

om och campingvärlden är

sedan länge inriktad på fa-

miljeturism och som det ser ut nu

kommer den öka då det blir dyrare att åka utomlands på

semestern.

– Vi vill hälsa alla välkomna och hoppas vi kan erbjuda det

som våra besökare uppskattar säger Harry innan vi skiljs för

denna gången.

Harry och Ulla Jonssonentreprenörersomsatsarförframtiden Vi utför målningsarbeten i

hela Jämtlands län.

SCA SKOG ABÅngermanlands skogsförvaltning873 80 BOLLSTABRUKwww.skog.sca.comETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

PLUS-tjänsternatäcker hela skogsägarensbehov, från planteringtill slutavverkning:

PLUS Plan

PLUS Avverkning

PLUS Gallring

PLUS Skogsvård

Michael KallinTel 0623-714 72Mobil 070-242 69 89

Dan LarssonTel 0621-77 54 50Mobil 070-215 13 33

Vi arbetar på som vanligt.Vill Du sälja virke? Behöver Du hjälp med skogsvård/skogsskötsel?

Tycker Du också att långsiktighet, stabilitetoch lönsamhet är viktigt?

Kontakta då Din virkesköpare på SCA.

Jan JonssonTel 0620-257 39Mobil 070-340 70 73

Mats ArvidssonTel 0696-68 10 61Mobil 070-372 41 62

Nu är det dags att Beställa plantor.

Svenska skogsplantor erbjuder plantor anpassade för norrlänska förhållanden.

Kontakta oss för mer information och hjälp att välja bästa skogsodlingsmaterial för

just dina marker.

www.skogsplantor.se

Plantering - det säkra alternativet

Kilåmons plantskolaJanne 0623-714 01 Olle 0623-714 04

ww

w.h

oti

ng

scam

pin

g.s

e•

06

71

-10

2 4

8

västerut nummer 4/2008 annons sid �� västerut nummer 1/2009 annonser sid ��

Harry och Ulla Jonsson entreprenörer som satsar för framtiden. Hoting är en av alla byar som ligger längs Eu-ropaväg 45 som går genom hela landet. Här finns det mesta man kan behöva för en dräglig tillvaro i glesbygden. Ett stationssamhälle som vuxit och krympt genom åren. Här finns butiker och hotell. En ort som har cirka 850 bofasta.

Trakten har anor sedan 900-talet. Man har

gjort fynd vid Långön som visar att det

är en trolig handelsplats. Forngravar och

fynd gör gällande att här försiggick livlig

handel. Man har även funnit skinnrester

från tropiska ödlor och mynt.

Detta stationssamhälle bjuder som sagt

på många trevliga ting, bland annat en

camping som förvärvades 2002 av Ivar

Eriksson ( Bil-Ivar) och Harry Jonsson. De

bildade då företaget Hoting Turism AB

och drev det gemensamt fram till 2004 då

Harry och hans hustru Ulla köpte ut Ivar

och beslutade sig att driva verksamheten

själva. Harry berättar med iver och med

entusiasm över sitt nya liv som pensionär.

Harry och Ulla drev tidigare Statoilmack-

en i Hoting under många år.

Som alla andra kom Harry upp i pensions-

ålder och beslutade sig att dra ner på verk-

samheten. När stationen lades ner gick

Harry i pension. Skönt kan tänkas för de

flesta men då känner man inte Harry för

han satsade helhjärtat på sin Camping is-

tället. För att dra benen efter sig är inte

hans melodi. Att han dessutom fortfa-

rande driver bärgningsbilen på orten på-

visar att han har arbetslusten kvar. Lite serviceverksamhet

på gräsklippare och snöslungor och mindre maskiner som

komplement till de andra sysslorna fyller ut dagen.

Harry är engagerad i det mesta, företagarföreningen bland

annat. Att han brinner för Hoting och Tåsjödalen är inte att

ta miste på då han berättar om sina planer och tankar kring

sin pension. Visst vore det skönt att dra sig tillbaka men då

blir det tråkigt menar han. Därför fortsätter han och han

ser på framtiden med positiva

ögon. Han berättar om Cam-

pingen och jag får veta att

man har 25 stugor, ett forn-

tidsmuseum och utescen. De

sköter även badplatsen och

Lojsinit som är ett ”put and

take” fiske. Hela området är

handikappanpassat.

Travveckan är starten på hög-

säsongen och under somma-

ren följer spelmansträffen

och bilträffen som arrangeras

i Hoting varje år. Däremellan

händer det saker i trakten

som lockar så man har fullt

upp till långt in på hösten.

Campingen har öppet året

runt, men det är bara under

sommarmånaderna som de

har anställda. Resten av året

tar de själva hand om de be-

sökare som kommer.

Harry och Ulla är trots det

ekonomiska läget överty-

gade om att man kan driva

en Camping i Hoting. Att

komplettera med lite annat

pyssel är en bonus som hjäl-

per till. Närturims talas det

om och campingvärlden är

sedan länge inriktad på fa-

miljeturism och som det ser ut nu

kommer den öka då det blir dyrare att åka utomlands på

semestern.

– Vi vill hälsa alla välkomna och hoppas vi kan erbjuda det

som våra besökare uppskattar säger Harry innan vi skiljs för

denna gången.

Harry och Ulla Jonssonentreprenörersomsatsarförframtiden Vi utför målningsarbeten i

hela Jämtlands län.

SCA SKOG ABÅngermanlands skogsförvaltning873 80 BOLLSTABRUKwww.skog.sca.comETT SCA FOREST PRODUCTS FÖRETAG

PLUS-tjänsternatäcker hela skogsägarensbehov, från planteringtill slutavverkning:

PLUS Plan

PLUS Avverkning

PLUS Gallring

PLUS Skogsvård

Michael KallinTel 0623-714 72Mobil 070-242 69 89

Dan LarssonTel 0621-77 54 50Mobil 070-215 13 33

Vi arbetar på som vanligt.Vill Du sälja virke? Behöver Du hjälp med skogsvård/skogsskötsel?

Tycker Du också att långsiktighet, stabilitetoch lönsamhet är viktigt?

Kontakta då Din virkesköpare på SCA.

Jan JonssonTel 0620-257 39Mobil 070-340 70 73

Mats ArvidssonTel 0696-68 10 61Mobil 070-372 41 62

Nu är det dags att Beställa plantor.

Svenska skogsplantor erbjuder plantor anpassade för norrlänska förhållanden.

Kontakta oss för mer information och hjälp att välja bästa skogsodlingsmaterial för

just dina marker.

www.skogsplantor.se

Plantering - det säkra alternativet

Kilåmons plantskolaJanne 0623-714 01 Olle 0623-714 04

ww

w.h

oti

ng

scam

pin

g.s

e•

06

71

-10

2 4

8

Kring Galaxen finns mycket fisk, vilken besökarna ges möj-

lighet att fånga med vanligt traditionellt fiske men Patrik

har en liten uppfinning som ger lite knorr åt fisket. En sorts

radiostyrd trollingbåt med ett spö som är anpassat till båten.

Det är hans egen produkt som han utvecklat och tillverkar

tillsammans med Micke Norberg på Allmontage i Junsele.

Djurparken ligger vintertid i dvala skulle man kunna på-

stå. Djur som kan vara ute är det och jag får hälsa på två

kameler som i sin vackra vinterpäls frustar och hejar glatt.

Det finns fler djur som vistas ute trots att det just den här

dagen var minus 20 grader kallt. För att inte utsätta dem för

förkylningsvirus undviker vi att hälsa på dem.

Ulf som tidigare arbetat på djurparken berättar att man fo-

kuserar på familjeaktiviteter med både djurparkens upple-

velser och kringliggande verksamheter. I Junsele finns en

tradition att samverka och arbeta med varandra vilket gör

att flera verksamheter kommer att erbjuda besökarna nå-

got.

Genom ett snöhöljt landskap lämnar jag Junsele och ser

fram mot att återvända till våren då de slår upp portarna

för årets säsong av aktiviteter och nöjen. Det har varit ett

upplevelserikt besök trots kylan och snön. Det hörs från

parken ett och annat läte från djuren och i sina hus väntar

djuren spända på våren då alla djurbarnen föds och det är

dags för dem att möta besökarna. www.bussgods.se

Din villaDin bil

Ditt företagDin båtDin häst

Din familj

Sveriges nöjdaste kunderFör tre år sedan kom Dina Försäkringar för första gången med i Svenskt

Kvalitetsindex mätningar, även om våra rötter går tillbaka till 1768. Och

för tredje året i rad har vi fått kvitto på att vi har Sveriges nöjdaste kun-

der. Ett stort tack för förtroendet!

Hos oss försäkrar du allt från hus och hem till bil och företag. Vi heter

Dina Försäkringar eftersom vi ägs av våra kunder. Välkommen du också!

0624-100 01 www.dina.se/vastra

Äventyr i Västra

ww

w.a

ven

tyrs

berg

et.

se •

06

21

-71

0 8

0

I Junsele finns krafter som inte ger upp trots lågkonjunktur

och annat som ropas ut i media. Patrik Ahlberg och Ulf Hen-

riksson är i full färd att planera inför våren och sommarens

aktiviteter. Jag möter dem båda i en av djurparkens byggna-

der där de nyss tagit sig en välbehövlig paus i dagens arbete.

Två glada killar som ser ljust på framtiden.

Djurparken och Äventyrsberget var tidigare samma bolag.

Men när det gick i konkurs för något år sedan antog Patrik

och Ulf utmaningen att driva anläggningarna vidare, inte

helt oförberedda då de tidigare varit anställda inom verk-

samheterna. Friskt vågat tänkte de och bestämde sig att

satsa var och en i eget bolag men med nära samverkan. De

menar att med dagens stigande bränslepriser och med den

situation som inlandet har, finns alla förutsättningar att

driva dessa verksamheter och få dem att leva.

Eftersom de båda anläggningarna ligger inom behagligt

avstånd kan man tillsammans skapa en upplevelse för de

som besöker Junsele. Äventyrsberget består precis som tidi-

gare av äventyrsaktiviteter med klättervägg, grillkåta och

höghöjdsbana. Patrik har förutom den anläggningen med

Kåtabyn även Galaxen. Ett imponerande bygge, som ligger

förankrad i Betarsjön, och som väger dryga 50 ton och är

byggt i trä och med stora glasytor. Det är ett flytande konfe-

renspalats. Där hålls fester, företagskickoff och utbildning-

ar med mera.

sid �� reportage västerut nummer 1/2009

Kring Galaxen finns mycket fisk, vilken besökarna ges möj-

lighet att fånga med vanligt traditionellt fiske men Patrik

har en liten uppfinning som ger lite knorr åt fisket. En sorts

radiostyrd trollingbåt med ett spö som är anpassat till båten.

Det är hans egen produkt som han utvecklat och tillverkar

tillsammans med Micke Norberg på Allmontage i Junsele.

Djurparken ligger vintertid i dvala skulle man kunna på-

stå. Djur som kan vara ute är det och jag får hälsa på två

kameler som i sin vackra vinterpäls frustar och hejar glatt.

Det finns fler djur som vistas ute trots att det just den här

dagen var minus 20 grader kallt. För att inte utsätta dem för

förkylningsvirus undviker vi att hälsa på dem.

Ulf som tidigare arbetat på djurparken berättar att man fo-

kuserar på familjeaktiviteter med både djurparkens upple-

velser och kringliggande verksamheter. I Junsele finns en

tradition att samverka och arbeta med varandra vilket gör

att flera verksamheter kommer att erbjuda besökarna nå-

got.

Genom ett snöhöljt landskap lämnar jag Junsele och ser

fram mot att återvända till våren då de slår upp portarna

för årets säsong av aktiviteter och nöjen. Det har varit ett

upplevelserikt besök trots kylan och snön. Det hörs från

parken ett och annat läte från djuren och i sina hus väntar

djuren spända på våren då alla djurbarnen föds och det är

dags för dem att möta besökarna. www.bussgods.se

Din villaDin bil

Ditt företagDin båtDin häst

Din familj

Sveriges nöjdaste kunderFör tre år sedan kom Dina Försäkringar för första gången med i Svenskt

Kvalitetsindex mätningar, även om våra rötter går tillbaka till 1768. Och

för tredje året i rad har vi fått kvitto på att vi har Sveriges nöjdaste kun-

der. Ett stort tack för förtroendet!

Hos oss försäkrar du allt från hus och hem till bil och företag. Vi heter

Dina Försäkringar eftersom vi ägs av våra kunder. Välkommen du också!

0624-100 01 www.dina.se/vastra

Äventyr i Västra

ww

w.a

ven

tyrs

berg

et.

se •

06

21

-71

0 8

0

I Junsele finns krafter som inte ger upp trots lågkonjunktur

och annat som ropas ut i media. Patrik Ahlberg och Ulf Hen-

riksson är i full färd att planera inför våren och sommarens

aktiviteter. Jag möter dem båda i en av djurparkens byggna-

der där de nyss tagit sig en välbehövlig paus i dagens arbete.

Två glada killar som ser ljust på framtiden.

Djurparken och Äventyrsberget var tidigare samma bolag.

Men när det gick i konkurs för något år sedan antog Patrik

och Ulf utmaningen att driva anläggningarna vidare, inte

helt oförberedda då de tidigare varit anställda inom verk-

samheterna. Friskt vågat tänkte de och bestämde sig att

satsa var och en i eget bolag men med nära samverkan. De

menar att med dagens stigande bränslepriser och med den

situation som inlandet har, finns alla förutsättningar att

driva dessa verksamheter och få dem att leva.

Eftersom de båda anläggningarna ligger inom behagligt

avstånd kan man tillsammans skapa en upplevelse för de

som besöker Junsele. Äventyrsberget består precis som tidi-

gare av äventyrsaktiviteter med klättervägg, grillkåta och

höghöjdsbana. Patrik har förutom den anläggningen med

Kåtabyn även Galaxen. Ett imponerande bygge, som ligger

förankrad i Betarsjön, och som väger dryga 50 ton och är

byggt i trä och med stora glasytor. Det är ett flytande konfe-

renspalats. Där hålls fester, företagskickoff och utbildning-

ar med mera.

västerut nummer 1/2009 reportage sid ��

sid �8 text & foto: kent wassdahl västerut nummer 1/2009

Välkommen in!

www.stromsundsoptik.se

Var rädd om dina ögon!

Upptäck eventuella synförändringar som kan få konsekvenser

för ditt framtida seende. Boka tid idag

för en Ögonhälso-undersökning!

Tel: 0670-611010 • 0730-37 22 22

Den kompletta bilverkstanVi lagar till låga priser

kvalitétsdäck från

Ta chansen att tapetsera och måla om i hemma! Under tiden januari-april 2009 bjuder vi på tapeterna när vi får måla och tapetsera om ditt hem.* Erbjudandet gäller ur kollektionerna Borosan och Decorama i papperskvalitet och endast privatpersoner.

Nu har alla som äger sin bostad rätt till det nya ROT-avdraget. Därför är det rätt tid att måla och tapetsera hemma. Hör av dig till oss på Sandå så får du kostnadsförslag,Leif Jonsson 070- 618 94 98, Anders Sjödin 0620-25830.Läs mer om ROT-avdraget på www.skatteverket.se

Industrivägen 14 • 881 35 Sollefteå • Tel: 0620-258 30 • www.sanda.se

Betala

50% av arbets-

kostnaden!

0:-gäller Borosan

och Colorama

papperstapet.

Utnyttja ROT-avdraget!

MÅLNING OCH GOLVLÄGGNING

Storlekar och priser som passar de flesta.

BIM trä & maskin • 0696-31180 info@bim.nu

www.bim.nu

Carport/garage & lekstugor

www.bim.nu

Prisexempel15.900:-inkl. moms

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Den som till äventyrs tror att kulturen inte finns

ute i vårt kära land får tänka om. Den 1 februari

hade Kulturföreningen Muskedunder sin årliga

föreställning. Detta år var det en tolkning av Ali-

ce i underlandet ”Är Alice under ladan”.

Utan att framhäva någon speciell måste hela en-

semblen få en stor eloge både för sina prestatio-

ner. Att kliva in i olika karaktärer är för de flesta

svårt nog, men dessa ungdomar har inte bara tol-

kat sagan, utan format den i sina gestaltningar

av figurerna i pjäsen. De har på ett genialiskt sätt

lyckats fånga alla karaktärer från Alice förvirrade

tillstånd till kålmasken och haren som i föreställ-

ningen föreställer en hyperstressad läkare.

Här förekommer godmodighet och moralkakor

i en lustfylld ironisk blandning som speglar ak-

tuella vardagssituationer. Här finns nära på allt

representerat från godheten och naivitet till ill-

fundighet och list. Att kalla det hela för enbart

teater är underdrift då en del av aktörerna även

spelade musik till de sånger som gjorts om till fö-

reställningen.

Aktörerna sjöng och agerade på ett mycket trovärdigt sätt.

Konsten att agera med rekvisita är ofta lite knepigt. Den här

gången använder teatern minimala resurser vilka nyttjas på

ett underbart finurligt sätt då det är själva aktörernas insats

som blir rekvisitan.

Att speciellt framhålla någon karaktär är svårt då alla gjor-

de en imponerande insats. Men några som utmärkte sig

lite var i så fall Alice, Haren, Kålmasken och Katten. Att det

emellanåt springer en illa klädd gumma över scenen och

muttrar är ljusglimtar som märks.

Nästa år firar föreningen Muskedunder 10 år och ska jag

tro publiken är det med förtjusning vi ser fram mot jubi-

leumsföreställningen. De är redan på gång med rollbesätt-

ningen… vad nästa år handlar om är än så länge en hem-

lighet. Bland publiken hördes under både pausen och efter

föreställningen uppskattande kommentarer och av de jag

frågade längtar de redan till nästa år.

Sjudandekulturmed

Muske-dunder i Backe

ww

w.b

ack

e.n

u

Lunchbuffé

Måndag-Fredag 11.00-14.00

Övriga tider på beställning!

* middagar

* konferens

* temafester

* smörgåstårtor

* avhämtning

* minnesstund

Varmt välkomna till oss och HotingClaes & Sebastian med personal!

västerut nummer 1/2009 annonser sid �9

Välkommen in!

www.stromsundsoptik.se

Var rädd om dina ögon!

Upptäck eventuella synförändringar som kan få konsekvenser

för ditt framtida seende. Boka tid idag

för en Ögonhälso-undersökning!

Tel: 0670-611010 • 0730-37 22 22

Den kompletta bilverkstanVi lagar till låga priser

kvalitétsdäck från

Ta chansen att tapetsera och måla om i hemma! Under tiden januari-april 2009 bjuder vi på tapeterna när vi får måla och tapetsera om ditt hem.* Erbjudandet gäller ur kollektionerna Borosan och Decorama i papperskvalitet och endast privatpersoner.

Nu har alla som äger sin bostad rätt till det nya ROT-avdraget. Därför är det rätt tid att måla och tapetsera hemma. Hör av dig till oss på Sandå så får du kostnadsförslag,Leif Jonsson 070- 618 94 98, Anders Sjödin 0620-25830.Läs mer om ROT-avdraget på www.skatteverket.se

Industrivägen 14 • 881 35 Sollefteå • Tel: 0620-258 30 • www.sanda.se

Betala

50% av arbets-

kostnaden!

0:-gäller Borosan

och Colorama

papperstapet.

Utnyttja ROT-avdraget!

MÅLNING OCH GOLVLÄGGNING

Storlekar och priser som passar de flesta.

BIM trä & maskin • 0696-31180 info@bim.nu

www.bim.nu

Carport/garage & lekstugor

www.bim.nu

Prisexempel15.900:-inkl. moms

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Den som till äventyrs tror att kulturen inte finns

ute i vårt kära land får tänka om. Den 1 februari

hade Kulturföreningen Muskedunder sin årliga

föreställning. Detta år var det en tolkning av Ali-

ce i underlandet ”Är Alice under ladan”.

Utan att framhäva någon speciell måste hela en-

semblen få en stor eloge både för sina prestatio-

ner. Att kliva in i olika karaktärer är för de flesta

svårt nog, men dessa ungdomar har inte bara tol-

kat sagan, utan format den i sina gestaltningar

av figurerna i pjäsen. De har på ett genialiskt sätt

lyckats fånga alla karaktärer från Alice förvirrade

tillstånd till kålmasken och haren som i föreställ-

ningen föreställer en hyperstressad läkare.

Här förekommer godmodighet och moralkakor

i en lustfylld ironisk blandning som speglar ak-

tuella vardagssituationer. Här finns nära på allt

representerat från godheten och naivitet till ill-

fundighet och list. Att kalla det hela för enbart

teater är underdrift då en del av aktörerna även

spelade musik till de sånger som gjorts om till fö-

reställningen.

Aktörerna sjöng och agerade på ett mycket trovärdigt sätt.

Konsten att agera med rekvisita är ofta lite knepigt. Den här

gången använder teatern minimala resurser vilka nyttjas på

ett underbart finurligt sätt då det är själva aktörernas insats

som blir rekvisitan.

Att speciellt framhålla någon karaktär är svårt då alla gjor-

de en imponerande insats. Men några som utmärkte sig

lite var i så fall Alice, Haren, Kålmasken och Katten. Att det

emellanåt springer en illa klädd gumma över scenen och

muttrar är ljusglimtar som märks.

Nästa år firar föreningen Muskedunder 10 år och ska jag

tro publiken är det med förtjusning vi ser fram mot jubi-

leumsföreställningen. De är redan på gång med rollbesätt-

ningen… vad nästa år handlar om är än så länge en hem-

lighet. Bland publiken hördes under både pausen och efter

föreställningen uppskattande kommentarer och av de jag

frågade längtar de redan till nästa år.

Sjudandekulturmed

Muske-dunder i Backe

ww

w.b

ack

e.n

u

Lunchbuffé

Måndag-Fredag 11.00-14.00

Övriga tider på beställning!

* middagar

* konferens

* temafester

* smörgåstårtor

* avhämtning

* minnesstund

Varmt välkomna till oss och HotingClaes & Sebastian med personal!

sid 40 reportage västerut nummer 1/2009

Susanna Bäckström är en av få heltidsar-betande kvinnliga smeder i Sverige - och hon bor och verkar i Gåxsjö.- Jag gick en helgkurs i smide och sedan var jag fast, säger konstnären och ler.

Susanna Bäckström bor strategiskt till, precis i en korsning

i vackra Gåxsjö, ett par mil söder om Strömsund. Här slog

hon ned bopålarna för åtta år sedan och nu har hon och

maken dessutom byggt ett nytt hus.

- Vi gör lite tvärt emot. Det är så många som är rädda för

att bygga hus idag. Vi är väl lite trendsättare, säger Susanna

och skrattar medan hon öppnar dörren till sin butik.

Här inne är väggarna fyllda med smideskonst. Från taket

hänger vackra ljuskronor och på trähyllorna står mindre

ljuslyktor och ljusstakar. Här finns även bruksföremål, som

handtag och spännen.

- Det här är ett medeltida spänne som är väldigt vackert,

säger Susanna och lyfter upp ett exemplar ur lådan vid ena

fönstret.

Det är nog ändå fruktskålarna och de otroligt vackra smi-

desteckningarna som blivit Susanna Bäckströms signum.

Det är också fruktskålarna som säljer allra bäst bland åter-

försäljarna som finns i Östersund, Strömsund, Åre, Karlstad

och Stockholm.

- Den här skålen växte fram ur ett skulpturprojekt som jag

höll på med under utbildningen. Alla de här trådarna som

svetsats samman till en rund boll ger väldigt fina skuggor.

Det är en väldigt viktig del i mitt hantverk, att skapa spän-

nande skuggor och effekter. Det är också viktigt att jag be-

håller mitt formspråk, det ska tydligt synas att det är mina

produkter, säger Susanna som ursprungligen kommer från

Frösön.

Hon har alltid hållit på med konst i olika former. Det har

blivit mycket måleri till exempel. Under utbildningen på

Ålsta Folkhögskola gjorde hon även skulpturer. Att hon

fastnade för just smideskonsten var egentligen en ren till-

fällighet. Efter att ha gått en helgkurs var hon fast och sökte

sig sedan till Stenebyskolan i Dals Långed där hon gick i fyra

år för att bli smed.

- Under mitt sista år fick jag reda på att smedjan här i Gåxsjö

var till salu. Då var det inte så mycket att fundera på. Jag

köpte den och sedan var det bara att köra igång. Jag visste

inte så mycket från början hur jag skulle lägga upp mitt fö-

retagande men det har löst sig på vägen, säger Susanna.

Inne i smedjan är det sotigt och varmt. I ässjan använder

Susanna stenkol och när hon smider får järnet en tempe-

ratur på mellan 900 och 1000 grader - det gäller att hålla

fingrarna i styr.

- Det går ganska bra nu för tiden. Men bränner man sig frä-

ser det till rejält, säger hon och skrattar.

Idéer finns det gott om även om det naturligtvis går upp

och ned, Susanna vill hellre påstå att det viktigaste när det

gäller att designa och skapa nya produkter är hårt arbete.

Det finns inga genvägar. Ibland kan flera dagars arbete vara

bortkastat om hon inte tycker att slutprodukten håller mått-

tet. Då gäller det att börja om igen.

- Jag är duktig på att se former, det har jag lärt mig genom

teckningen. Därför är det också kul att göra de här smides-

teckningarna, jag tror jag är ganska ensam om dem. Jag ut-

går från en teckning som jag gjort och skapar sedan bilden Su

san

na B

äck

strö

m •

06

44

-40

10

1 •

07

0-2

73

88

30

i smide. Jag gillar utmaningen och det ger mig chansen att

skapa fritt. Ofta gör jag sådana här konstverk på beställning.

Jag har bland annat gjort flera av en gravid kvinna.

Susanna Bäckström har tillräckligt många uppdrag för att

hon ska kunna leva på sitt konstnärskap, och hon ser stän-

digt nya utmaningar och möjligheter. I sommar ska hon till

exempel för sjunde året i rad delta i Sinnenas Väg som ar-

rangeras i slutet på juli. Här ges möjlighet för hantverkare i

Hammerdalstrakten att öppna sina dörrar för intresserade

besökare.

- Det är ett bra sätt för oss sex företag som är med att synas

och locka hit folk som kanske inte skulle komma annars,

säger Susanna och sätter sig vid bordet för att jobba på en

av fruktskålarna.

- Det häftigaste med det här jobbet är när jag har lyckat ska-

pa något som blev riktigt bra. Då känner jag mig nöjd.

GåxsjöSmedja

västerut nummer 1/2009 reportage sid 41

Susanna Bäckström är en av få heltidsar-betande kvinnliga smeder i Sverige - och hon bor och verkar i Gåxsjö.- Jag gick en helgkurs i smide och sedan var jag fast, säger konstnären och ler.

Susanna Bäckström bor strategiskt till, precis i en korsning

i vackra Gåxsjö, ett par mil söder om Strömsund. Här slog

hon ned bopålarna för åtta år sedan och nu har hon och

maken dessutom byggt ett nytt hus.

- Vi gör lite tvärt emot. Det är så många som är rädda för

att bygga hus idag. Vi är väl lite trendsättare, säger Susanna

och skrattar medan hon öppnar dörren till sin butik.

Här inne är väggarna fyllda med smideskonst. Från taket

hänger vackra ljuskronor och på trähyllorna står mindre

ljuslyktor och ljusstakar. Här finns även bruksföremål, som

handtag och spännen.

- Det här är ett medeltida spänne som är väldigt vackert,

säger Susanna och lyfter upp ett exemplar ur lådan vid ena

fönstret.

Det är nog ändå fruktskålarna och de otroligt vackra smi-

desteckningarna som blivit Susanna Bäckströms signum.

Det är också fruktskålarna som säljer allra bäst bland åter-

försäljarna som finns i Östersund, Strömsund, Åre, Karlstad

och Stockholm.

- Den här skålen växte fram ur ett skulpturprojekt som jag

höll på med under utbildningen. Alla de här trådarna som

svetsats samman till en rund boll ger väldigt fina skuggor.

Det är en väldigt viktig del i mitt hantverk, att skapa spän-

nande skuggor och effekter. Det är också viktigt att jag be-

håller mitt formspråk, det ska tydligt synas att det är mina

produkter, säger Susanna som ursprungligen kommer från

Frösön.

Hon har alltid hållit på med konst i olika former. Det har

blivit mycket måleri till exempel. Under utbildningen på

Ålsta Folkhögskola gjorde hon även skulpturer. Att hon

fastnade för just smideskonsten var egentligen en ren till-

fällighet. Efter att ha gått en helgkurs var hon fast och sökte

sig sedan till Stenebyskolan i Dals Långed där hon gick i fyra

år för att bli smed.

- Under mitt sista år fick jag reda på att smedjan här i Gåxsjö

var till salu. Då var det inte så mycket att fundera på. Jag

köpte den och sedan var det bara att köra igång. Jag visste

inte så mycket från början hur jag skulle lägga upp mitt fö-

retagande men det har löst sig på vägen, säger Susanna.

Inne i smedjan är det sotigt och varmt. I ässjan använder

Susanna stenkol och när hon smider får järnet en tempe-

ratur på mellan 900 och 1000 grader - det gäller att hålla

fingrarna i styr.

- Det går ganska bra nu för tiden. Men bränner man sig frä-

ser det till rejält, säger hon och skrattar.

Idéer finns det gott om även om det naturligtvis går upp

och ned, Susanna vill hellre påstå att det viktigaste när det

gäller att designa och skapa nya produkter är hårt arbete.

Det finns inga genvägar. Ibland kan flera dagars arbete vara

bortkastat om hon inte tycker att slutprodukten håller mått-

tet. Då gäller det att börja om igen.

- Jag är duktig på att se former, det har jag lärt mig genom

teckningen. Därför är det också kul att göra de här smides-

teckningarna, jag tror jag är ganska ensam om dem. Jag ut-

går från en teckning som jag gjort och skapar sedan bilden Su

san

na B

äck

strö

m •

06

44

-40

10

1 •

07

0-2

73

88

30

i smide. Jag gillar utmaningen och det ger mig chansen att

skapa fritt. Ofta gör jag sådana här konstverk på beställning.

Jag har bland annat gjort flera av en gravid kvinna.

Susanna Bäckström har tillräckligt många uppdrag för att

hon ska kunna leva på sitt konstnärskap, och hon ser stän-

digt nya utmaningar och möjligheter. I sommar ska hon till

exempel för sjunde året i rad delta i Sinnenas Väg som ar-

rangeras i slutet på juli. Här ges möjlighet för hantverkare i

Hammerdalstrakten att öppna sina dörrar för intresserade

besökare.

- Det är ett bra sätt för oss sex företag som är med att synas

och locka hit folk som kanske inte skulle komma annars,

säger Susanna och sätter sig vid bordet för att jobba på en

av fruktskålarna.

- Det häftigaste med det här jobbet är när jag har lyckat ska-

pa något som blev riktigt bra. Då känner jag mig nöjd.

GåxsjöSmedja

sid 42 annonser västerut numme1/2009 sid 42 reportage västerut nummer 12009

Exklusiva takpaneler & allmogelist i flera bredder

brädfodringar • råplan • tryckimpregnerat m.m

Var rädd om din kropp!Jag erbjuder:

- Klassisk massage- Företagsmassage- Idrottsmassage- Fibromassage- Aromaterapi (Raindrop Technique)

Specialiserad på rygg och nacke.Förebyggande behandlingar samt behandlingar av idrotts- och arbetsskador.

tel 070-299 02 05 eller mail info@lacense.se

EXTRA!

20% rabatt på

presentkort under

hela april.

Storgatan 54 i RamseleFör mer info samt tidbokning kontakta mig Lasse på

www.lacense.se

Karvsjön NäsåkerKöp lott med chans att vinna båt, med fyr-takts motor & trailer!

info: www.karvsjon.se • 070-190 14 50

västerut nummer 1/2009 annonser sid 4�

alltinom

VVS

värmepumpar •

pannor • badrum

Storgatan 2 Ramsele 0623-102 10

Övergårdsvägen 14 Sollefteå 0620-147 15

Storgatan 2 • 880 40 Ramsele 073-82 175 75 • 0620-175 75

RamseleTorsdagar 10-18

ww

w.

solle

ftea

-try

cker

i.s

e0620-156 30

www.solleftea-tryckeri.se

Foto

: Mic

hae

l En

gm

an

Bräcklighetens Poetik av Bob Hansson (W&W)

Poetik betyder läran om hur diktverk är eller börvara utformade. I ”Bräcklighetens Poetik” skriverBobHanssonomjustdetta.Självvetjaginteriktigtvadjagskaskrivaomdethär.Bokenärsvår.Denärintegenomgåendedålig.Jagkanintehellersägaattjagabsolutinteskullerekommenderadentillandra.Men den är inte heller självklart bra och läsvärd.Denliggernågonstansmittemellan.

I vissa stunder tycker jag att Bob Hansson medsäkerhet och intelligens beskriver bräcklighetenspoetik.Menalltsomoftasttyckerjagattinnehållet,poängen,dethanverkligenvillsäga,gårförlorad.Detgörmigledsen.Närjagserhansfullapotentialsåbegriperjagatthanharmycketattsäga.Dethärärenmansomharenheldelattkommamed.Därförkänner jag en viss frustration när han inte lyckasförmedlaalltdetta.

”Visstärdetroligtattvidgaspråket.Menjusåhimlamycketroligareattvidgaentisdag”kanmanläsaiboken.Detärsådanahärsmåkornsomglimmartill.Lyseriallamöjligafärger.Ettkornhärochdär somfårmigatt stannaupp,att tänka.Attfunderavidare.Detgillarjag!

DetmestintressantatyckerjagärnärHanssontalarom att det måste finnas rum för utsvävningar. Att regler är till för attbrytas.Attdet är fel attdömanågonsdiktförhanmenaratt”alltfungerarochärtillåtet”. Inga regler bör egentligen finnas, läser jag mellanraderna.Samtidigttrorjag,personligen,attävenomreglerärtillförattbrytassåböriallafallreglerna finnas. För när innehållet går förlorat, när poängentappasbort,dåärdetintesåroligtattläsa.Såenkeltochsåsvårtkandetvara.Detäriallafallminsanning.

Endaglovarjagmigsjälvattläsaom”BräcklighetensPoetik”fördetkanvarasåattjaginteärmogenfördenidag.Ienframtidkandetvaraannorlunda…

Foto: Wahlström & Widstrand

sid 44 bokrecensioner västerut nummer 1/2009

”I en annan del av Bromma” av Martina Haagfårdiggaranteratattskrattahögt.Humornär härlig och jag älskar Haags babblande ochbubblandesättattskriva.Detendaminusjagharärattbokentarslutalldelesförtidigt.Läsningenkänns likahärligsomenkoppvarmchokladenkallvinterkväll!

”Anna, min älskade” av Magnus Utvik En känslosam bok som verkligen talar sanningutan omskrivningar. Boken handlar om Marcusoch Anna – ett förälskat par som har allt. Tills

detmörkaochhemskataröver.Cancern.Bokenhandlaromhopp, tro,kärlek.Oerhört starkochgripande.

”Paris-Dakar” av Jens Liljestrand bjuderdensom vill läsa på sju olika noveller. Ofta saknasnågot för att helhetsintrycket ska bli bra. I ”Ettslagsavsked”visarförfattarensinfullapotential.Dethandlaromenmansomarbetarsomvolontärpå en mansjour och som dras in i ett mystisktexperiment. Karaktärerna är bra beskrivna ochspråketflyter…

Bokrecensioner i korthet…

I den här romanen får vi följa Zhuang,också kallad Z, en 23-årig kinesisk ungkvinna som reser till London för attstudera engelska. Författaren Xiaolu Guo skrivernaket,direktochmedbådehumorochallvar.Honkankonstenattbeskrivaföreteelser, människor, upplevelser ochmiljöer med en pensel som doppats itusentalsfärger.Detärrenpoesi.Mångagånger skrattar jag högt. Hon fångarkärnan, pekar på språkliga klurigheterochutmanarvårttankesättivästvärlden.Detgörbokenotroligt intressant, fräschochspännande.

Den här boken är speciell eftersom denförs framåt i handlingen med hjälp avZhuangs lilla röda kinesisk-engelskaordbok.Honskriverberättelsenså;medhjälpavnyaordiengelskansomhonlärtsig.Berättelsenhandlaromspråk,kulturochomattfinnasigsjälvmenocksåomgränslöskärlekochpassion.

För att ta ett exempel från boken så kommer här ett som grep tag i mig:”Älska”,dettaord:detharliksomandraordpåengelskaolikatempus.”Älskade”eller ”kommer att älska” eller ”harälskat”. Alla dessa speciella tempusbetyder att kärlek är tidsbegränsad sak.Inte oändlig. Det existerar bara underen speciell tidsperiod. På kinesiska ärkärlek (ai).Dethar inget tempus. Ingenförfluten tid och ingen framtid…/…Omvårkärlekexisteradeikinesiskttempus,dåskulledenvaraföralltid.Denskullevaraoändlig.

Jag tyckte om att följa Zhuang underhennes Londonvistelse. Alla hennesmöten och funderingar kring språket.Men mest intressant var det att följahennes utveckling som människa. Ensann, äkta historia som garanterat fyllerdigmedvärmeochljus.

västerut nummer 1/2009 recensioner: mia brundin sid 4�

”Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande”av Xiaolu Guo, Alfabeta förlag

”I en annan del av Bromma” av Martina Haagfårdiggaranteratattskrattahögt.Humornär härlig och jag älskar Haags babblande ochbubblandesättattskriva.Detendaminusjagharärattbokentarslutalldelesförtidigt.Läsningenkänns likahärligsomenkoppvarmchokladenkallvinterkväll!

”Anna, min älskade” av Magnus Utvik En känslosam bok som verkligen talar sanningutan omskrivningar. Boken handlar om Marcusoch Anna – ett förälskat par som har allt. Tills

detmörkaochhemskataröver.Cancern.Bokenhandlaromhopp, tro,kärlek.Oerhört starkochgripande.

”Paris-Dakar” av Jens Liljestrand bjuderdensom vill läsa på sju olika noveller. Ofta saknasnågot för att helhetsintrycket ska bli bra. I ”Ettslagsavsked”visarförfattarensinfullapotential.Dethandlaromenmansomarbetarsomvolontärpå en mansjour och som dras in i ett mystisktexperiment. Karaktärerna är bra beskrivna ochspråketflyter…

Bokrecensioner i korthet…

sid 4� notis västerut nummer 1/2009

Lördag den 25 april är en dag full av kvinnlig inspiration i

Bispgården. För andra året arrangeras då Qvinnspiration på

Älgårdsberget. Evenemanget är ett samarbete mellan Fors

Företagareförening, Studieförbundet Vuxenskolan och Älg-

gårdsberget konferens.

Dagens syfte är att inspirera till aktivitet. Kvinnliga utstäl-

lare, entreprenörer, underhållare och föredragshållare de-

lar med sig av sin kompetens för att inspirera andra. Det

erbjuds en rad olika prova-på aktiviteter. Som exempel kan

nämnas linedance, bugg, virkning, makramé, tvåändsstick-

ning, scrapbooking, och taktil stimulering. En annan akti-

vitet kommer att vara återvinningsbruk. Hur kan vi återan-

vända olika material i stället för att slänga? Klart är också

att Chokladverkstan' erbjuder chokladprovning.

Underhållningen står Källarbandet för. Det är ett gäng da-

mer som hade en gemensam önskan att lära sig spela ett

instrument. Under ledning av musikläraren Inger Runsten

har det nu utvecklats så att de spelar varierad musik på bas,

trummor och gitarr.

Några av deltagarna är Stickorna från Hudiksvall, som i

buss åker runt och deltar i olika mässor och evenemang.

Efter vägen händer det att de ägnar sig åt stickgraffiti, då

till exempel rastplatser smyckas med stickade alster.

För den hungrige finns Älgårdsbergets stora salladsbuffé.

I skrivande stund är inte programmet helt spikat. Men in-

formation kommer hela tiden att finnas uppdaterad på

www.bispgarden.nu.

Qvinnspiration

Hjalmar Strömer skolans estetelever ägnar en stor del av

vårterminen i åk 3 till ett examensarbete som heter scenisk

framställan. Det arbetet resulterar varje år i en musikal. I

år sätter man upp Lejonkungen och premiären var den 17

mars. På tre dagar klarade man sedan av sju föreställnin-

gar.

Estetlinjen har tillgång till scenen på gamla Saga-biografen

i Strömsund hela året. Och det är också här som produktio-

nen sätts upp. Bildeleverna jobbar med scenografi och mu-

sikeleverna med sång och musik. Elever från båda inriktnin-

garna finns med som skådespelare.

Barbro Larbring Rönngren, musiklärare, gör detta för sjun-

de året nu. Till sin hjälp har hon övriga lärare på estetlinjen

Fia Jönsson, bild och Annika Backman, drama. Tillsammans

med de närmare tjugo eleverna ser de till att det här exa-

mensarbetet blir något utöver det vanliga.

Musikal i Ström

www.bispgarden.nu

notis

västerut nummer 1/2009 text: lena dalgren foto: daniel sörlin sid 4�

– Jag älskar att vara i skogen, därför kan jag inte tän-

ka mig ett bättre jobb.

Michael Kallin jobbar sedan ett år tillbaka som

virkesköpare på SCA:s kontor i Ramsele.

SCA hade inte haft något kontor i Ramsele under

några år när Michael tillträdde tjänsten. Man hade då

sett att virkesfångsten i området var liten trots att det

är ett område rikt på skog. Michael blev den första att

placeras på orten. I dag är man tre anställda som job-

bar med Ramsele som bas.

– Det är viktigt att vara synlig i området, resonerar

Michael. Att folk ser mig på byn eller kan slinka in

på kontoret och prata avverkning har resulterat i att

inköpen i området har ökat.

Förutom Michael jobbar också Håkan Book och Mats

Näslund på kontoret i Ramsele. Håkan som produk-

tionsledare och planerare av avverkningar och Mats

med skogsbruksplaner, plusplaner och skogen i skolan.

Att göra naturvårdsuppföljningar på avverkningar är

också en av hans arbetsuppgifter.

Det är inte ofta som de ses på kontoret, den

mesta tiden tillbringar de ute i skogen. Men

det händer nån gång ibland.

– Även fast vi jobbar med olika saker så är

det trevligt att ha arbetskamrater att dis-

kutera med, och även prata annat än jobb

med, tycker Michael.

Michael är ofta ute och åker med maskin-

förarna på olika avverkningar för att höra

hur de tänker och sedan kunna planera så

bra som möjligt. Det är inte bara den ekono-

miska vinningen som är viktig för skogssäl-

jarna resonerar Michael. Det finns så mycket

andra värden i skogen som måste tas hänsyn till. Man

måste bevara vissa miljöer och ta hänsyn till kultur-

arv. Skogen ska vara trevlig att besöka även efter en

avverkning. Det kan vara mer värt än de pengar som

avverkningen ger i många fall.

SCA har trots det aktuella världsläget kunnat behålla

relativt höga priser på sina inköp. Och man har också

fortsatt att köpa hela tiden. Man köper till egna lo-

kala industrier såsom sågverken i Tunadal och Boll-

sta samt massafabrikerna i Östrand och Ortviken.

Den egna skogen och avverkningarna ur den räck-

er till cirka två tredjedelar av behovet för de egna

sågverken och industrierna. En tredjedel måste alltså

komma från inköp av privat skog.

– Jag tillbringar mycket ledig tid i skogen också avslu-

tar Michael. Och gärna med bästa kamraten säger han

och nickar mot en bild på honom, en jämthund och en

nyfälld älg. I skogen känner jag mig aldrig ensam.

SCA Michael KallinMichael Kallin • 070-2426989 • 0623-71472 • www.skog.sca.se

sid 48 text: lena dalgren foto: per söder västerut nummer 1/2009

Under en av de första provturerna fanns pappa Karl 89 år på plats som åskådare. Efter en stund tyckte han att han också skulle prova. Med en viss tvekan och förskräckelse släpptes han ändå iväg. - Jag tänkte att, man död i Zorb, inte var den bästa rekla-men innan vi ens hade kommit igång. Men så tänkte jag att om går det åt pipan så har han ju i all fall haft roligt in i det sista. Men turen gick bra, och den första kommen-taren var:- Det hade ju kunnat vara en värre backe.Bilden av Karl i Zorben fanns länge på den Nya Zeeländ-ska hemsidan, så det blev bra reklam av det hela.Zorbcenter har sedan starten ständigt utvecklats, och nya idéer förverkligas hela tiden. För fyrhjulingarna finns en bana på 3 km i skogen eller en racingbana i en sandgrop. Men de används även för safariturer till en fäbodvall en mil bort. Här finns möjlighet

ww

w.z

orb

swed

en

.se

•

info

@zo

rbsw

ed

en

• 0

70

-58

9 5

5 0

7

- Min drivkraft är att visa att det går att göra även i Dövi-ken. Kanske nån annan ser att det går och också vågar, fortsätter Carl-Göran Söder. För fem år sedan såg han ett reseprogram från Nya Zee-land på TV som visade en Zorb. Och det som sedan hän-de visar att vi tänker på olika sätt och att det är människor som tänker som Carl-Göran som ser till att det händer sa-ker. Han ringde nämligen upp TV 4 och frågade hur man skulle komma i kontakt med de som tillverkar Zorben. Ef-ter några turer och en hel del tur, kom han i kontakt med tillverkaren och det visade sig att man hade en agent i Danmark. Resa bokades och efter en provtur i Zorben och några veckors funderande, vi är ju lite så vi norrlän-ningar förklarar han, så fanns Sveriges två första Zorbar i Döviken utanför Hammarstrand. - I sammanhanget är ju Döviken ett bra namn, säger Carl-Göran med glimten i ögat.

Zorbcenter

västerut nummer 1/2009 reportage sid 49

till övernattning för i dagsläget fyra personer, men det planeras för fler bäddar. För det mesta gör man dagstu-rer hit och stannar för en bit mat tillagad på plats.

För hugade finns också jeepar att hyra och köra på off-road banor av olika svårighetsgrad.- Det finns banor från lätt till näst intill omöjligt, säger Carl-Göran och berättar om offroad-grupper i Tyskland som besökt Döviken tre år i rad, och som klassar den här banan som en av Sveriges tre bästa banor. Till sommaren kommer de igen och stannar i två dagar. Men även icke entusiaster gillar utmaningen att köra jeep. Många av aktiviteterna på Zorbcenter handlar om att ut-mana sig själv och testa gränser. Att våga något som man kanske inte trodde sig om att våga. Att klara det man inte trodde att man skulle klara. Det stärker inte bara individen utan också gruppen.

Att se möjligheter i allt är en gåva. Och tack vara att Carl-Göran har den gåvan utökas aktiviteterna på Zorbcenter hela tiden. För fjärde sommaren i rad arrangeras i juli trak-tor- och gräsklipparrace. Under två dagar kommer delta-gare med sina jordbrukstraktorer och åkgräsklippare för att tävla mot varandra. I fjol deltog 25 traktorer och 15 gräsklippare. Men antalet ökar för varje år. Det finns nu-

mer även en damklass i traktorracet. - Det finns egentligen inga regler förutom ur säkerhets-synpunkt, berättar Carl-Göran. Därför trimmas det en hel del och miljön tänker vi inte alls på under dessa två da-gar. Sedan i fjol är skoterklubben medarrangörer, därför tävlar man också i dragrace med skoter. Och på kvällen finns öltält med underhållning.

En tävling till arrangeras varje år och det är i augusti då fyrhjulingsentusiaster i alla åldrar drabbar samman i Dö-viken.

- Om det kommer hit en grupp för en dag, så ska det finnas saker att göra hela tiden, resonerar Carl-Göran. Därför erbjuder man också andra aktiviteter som en an-norlunda femkamp till exempel. Någon av grenarna bru-kar vara en övning med grävmaskin. Något som de flesta aldrig provat att köra. Det gäller att hitta det enkla men som ingen annan har, resonerar man här. Upplevelser nå-got utöver det vanliga. Att sedan få sitta vid kanten av Indalsälven och äta en bit mat tillagad över öppen eld gör att många förknippar Döviken med något positivt när de vänder hemåt.

heten och sedan hyra ut, eftersom man inte själv

haft möjlighet att förvärva fastigheterna. Vi har ju också

vaktmästare anställda som kan sköta drift och underhåll,

vilket gör det enklare för oss.

Att just vetskapen om möjligheten att hyra ut är viktig po-

ängterar han särskilt när planerna på ett nytt hotellbygge

kommer på tal. Det har funnits förfrågningar om inte Stif-

telsen kan upplåta mark och bygga ett hotell vid SVAR-hu-

set/Forskarcentrum. Något som Ingemar inte alls har något

emot, men som han vill ska utredas ordentligt först.

– Dels tycker jag att man måste göra en marknadsundersök-

ning för att verkligen kartlägga behovet av ett nytt hotell.

Sen kan inte stiftelsen bygga ett hotell som vi inte vet om

någon kan sköta driften av när det är klart. Vi kan inte stå

där med ett hotell som kostar flera miljoner per år i under-

hållskostnad om vi inte vet att vi har en entreprenör som

kan driva det, poängterar Ingemar.

Vi måste också ta hänsyn till att det redan finns ett hotell på

byn, som vi inte ska slå undan fötterna på.

När vi rör oss ner vid SVAR-huset blir det tal om planerna för

det huset. Eftersom SVAR drar ner på sin verksamhet i hu-

set till följd av den stora satsningen på forskning på nätet,

måste Stiftelsen hitta andra sätt att använda huset på och

andra hyresgäster. Det man planerar för nu är att låta huset

bli ett informationscenter för sol vind och vatten.

– Vi försöker intressera EON och Statkraft SCA vind AB för

huset och dess möjligheter. De kommer att behöva en plats

för att ta emot studiebesök och informera om sina verksam-

heter i området. I SVAR-huset finns möjlighet att visa filmer

och ha permanenta utställningar. Det är det vi på olika sätt

försöker informera om och intressera berörda parter för

just nu.

Ing

em

ar

Jon

sso

n •

0

62

3-1

08

63

•

ing

em

ar.

stif

tels

en

@te

lia.c

om

– Det här är ett vulkanutbrott, förklara Ingemar Johns-

son det som håller på att hända i bygden. Vi förstår nog

inte riktigt än hur mycket det här kan påverka oss, men

det är klart att vi alla kommer att märka av de stora in-

vesteringar som ska göras i området.

Jag sitter hos Ingemar på gamla Tingshuset i Ramsele och

talar om vindkrafts- och dammrenoveringsprojekten. Som

kommunpolitiker är han väl insatt i ämnet men det är

i egenskap av verkställande ledare för Stiftelsen Arkiv &

Kulturhus i Ramsele som jag intervjuar honom den här

gången. Stiftelsen har till uppgift att bygga, inreda och ut-

rusta lokaler för i första hand SVARs verksamhet som det

står i stadgarna. Forskarcentrum på nipkanten av Rafnasils

kulturområde är kronan av de fastigheter man äger idag.

En mycket speciell byggnad som hyser den stora släktfors-

karsalen, men också konferensrum, hörsal och restaurang

Utsikten.

– Vi har bara till uppgift att förvalta fastigheterna, berät-

tar Ingemar. Vi har inget med verksamheten i lokalerna att

göra. Det viktiga för oss är att ha betalande hyresgäster. I

dag äger Stiftelsen fem fastigheter runt om i Ramsele. Fors-

karcentrum och gamla Krångåkerskolan rymmer SVARs

verksamheter. Tingshuset köptes i första hand för arkivens

skull, även de för SVARs behov. Huset har sedan utvecklats

till att bli kontorshotell, där också Stiftelsen har sitt kon-

tor. De senaste åren har man också förvärvat ytterligare

två fastigheter med helt andra verksamheter. Det är gamla

kommunförrådet där AKTUS hyr sina lokaler och Skolvägen

2 där Röda Korset och Träffpunkt Kägelbacken fått nya lo-

kaler.

– I båda fallen har det gått till så att de tilltänkta hyresgäs-

terna har kommit med en förfrågan om vi kan köpa fastig-

sid �0 text: lena dalgren foto: daniel sörlin västerut nummer 1/2009

Stiftelsen Arkiv & Kulturhus

Ettvulkanutbrottattvänta

västerut nummer 1/2009 annonser sid �1

För snabba och smidiga virkestransporter i Norrland!

Storgatan 137, 881 41 Övergård, Sollefteå

Tel 0620-173 80, 070-370 90 91 • www.timmerkorarna.se

StrömsundsBegravningsbyråVi erbjuder: Trygg hjälp vid dödsfall & begravning.Samma omsorg i små som stora uppdrag. Hembesök, transporter, gravstenar, familjejuridik.

Vi kan nås dygnet runt alla dagar på vår telefon. Välkommen !Skogsstigen 9 • 833 33 Strömsund • Tel: 0670-101 41Ombud Hoting, Agneta Johansson Tel: 0671-410 50Ombud Hammerdal, Annika Eriksson Tel: 0644-107 40

Sedan 1908

Måndag–Fredag: 8-17 Torsdag: 8-19 Lunch 10.30 – 12.00 Lördagar: 10-13 Maj-December

Tel: 0620-241 64 • Tjäll Sollefteå • Fax: 243 14

www.bolist.sewww.bolist.se

www.bolist.se

Persienn KAMPANJ

Kampanj Tanums fönster vecka 14-17 Representant på plats torsdagen 2 april 14.00-19.00

Galalxen och Kåtabyn erbjuder det mesta erbjuder det mesta erbjuder det mesta för företag och privata grupper.

Några av våra aktiviteter:Några av våra aktiviteter:Några av våra aktiviteter:*Fiska radiostyrt*Parasail*Paintball*Höghöjdsbana*Teambuilding*Tigervisning*Folkrace*Logi i Kåta*God mat och dryck*God mat och dryck

Konferera, kofi rmeraoch kalasa med mera!

För bokning och information ring 0621-710 80 • 070-698 60 62 www.wildwestadventure.se

www.vasterut.se