VTI:s årsredovisning 2014

Årsredovisning 2014Statens väg- och transportforskningsinstitut

3VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuTÅrSredoVISnIng 2014

GD har orDet ......................................................................................... 4

om VtI ........................................................................................................ 5Ett institut med forskning inom alla transportslag ......................................5

VtI:s uppDraG och VerksamhetsmÅl .......................................... 6VTI ska bidra till ett hållbart transportsystem ...............................................6

Året I korthet ...................................................................................... 8K2 får fortsatt förtroende ....................................................................................8Avdelningen infrastruktur (INFRA) .................................................................9Avdelningen samhälle, miljö och transporter (SAMT) ...............................10Avdelningen trafik och trafikant (TRAF) ......................................................11

samhällsmotIVeraD tIllämpaD forsknInG .......................... 12Genomförda uppdragsprojekt ...........................................................................12Vetenskaplig publicering ...................................................................................15

tVärVetenskaplIGa forsknInGsmIljöer ................................ 18Betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrum .........18

samVerkan meD unIVersItet och höGskolor ....................... 20Samverkan stärker VTI:s kunskapsbas ...........................................................20

InternatIonellt samarbete ........................................................ 23Många ansökningar till Horisont 2020 ..........................................................23

fInansIella uppGIfter.................................................................... 26anVänDnInG aV VtI:s anslaG ......................................................... 27kompetensförsörjnInG ................................................................. 28Medarbetarna är VTI:s största tillgång ..........................................................28

Rapportering enligt regleringsbrev .................................................................32Resultaträkning ...................................................................................................33Balansräkning – tillgångar ...............................................................................34Balansräkning – kapital och skulder .............................................................35Anslagsredovisning ............................................................................................36Redovisningsprinciper och upplysningar ......................................................36Noter ......................................................................................................................38Sammanställning av väsentliga uppgifter ....................................................41

VtI:s styrelse .....................................................................................42styrelsens beslut om GoDkännanDe .....................................43

VtI:s

ÅrsreDoVIsnInG 2014

Tack till alla medarbetare som medverkat i arbetet med vår årsredovisning.

För mer information, besök www.vti.se.

Tryckt av LiU-tryck, Linköping, februari 2015.

Foto: Hejdlösa bilder AB, Katja Kircher, Karin Andersson, Hillevi Nilsson Ternström, Andreas Schander

Innehåll

resultatreDoVIsnInG sIDan 5-31

fInansIell reDoVIsnInG sIDan 32-41

4 VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuTÅrSredoVISnIng 2014

En återblick på det gångna året rymmer många glädjeämnen, inte minst i fråga om nya forskningsuppdrag. Särskilt roligt är att VTI tillsammans med Lunds universitet och Malmö högskola fått fortsatt förtroende att driva kompetenscentrumet K2 från den 1 januari 2015. Uppgiften att stärka kompetens och förnyelse i kollektivtrafiken tillsammans med branschen själv är både angelägen och stimulerande. Det ger också möjligheter att bygga samverkan med andra delar av VTI:s pågående och tillkommande forskning. Ett exempel är det stora programuppdrag institutet fått av Länsförsäkringars forskningsfond om hjulburna, oskyddade trafikanter.

En annan större händelse under året är undertecknandet av ett strategiskt avtal med Linköpings universitet. Det möjliggör ett fördjupat och mer systematiskt samarbete med en av VTI:s viktigaste samverkansparter.

I den första ansökningsomgången av EU:s forskningsprogram Horisont 2020 deltog VTI i 29 ansökningar. Konkurrensen var stenhård och utlysningen rejält översökt. En lärdom är att försöka fokusera ansökningsarbetet bättre till kommande utlysningar. Bristande besked från svenska forskningsfinansiärer om nationell medfinansiering kan tyvärr resultera i att VTI tvingas begränsa sitt framtida arbete med EU:s forskningsprogram.

Årets ekonomiska resultat är positivt och omsättningen har vuxit. Till detta kommer att personalomsättningen nu är tillbaka på mer normala tal samtidigt som kompetensnivån

stiger. Under 2014 har inte mindre än sex medarbetare docentmeriterat sig och lika många medarbetare har disputerat. Det är rekordhöga siffror.

Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter kan visa svarta siffror. En rejäl resultatförbättring med ökade intäkter, fler arbetade timmar och höjd kompetensnivå skänker tillförsikt och trovärdighet.

De vetenskapliga resultaten är naturligen själva fundamentet för institutets verksamhet. VTI ska leverera ny kunskap som kommer till nytta, publicera excellenta forskningsresultat och fortlöpande höja organisationens kompetensnivå så att den vetenskapliga basen för transportforskningen fördjupas. Men för att kunna överbrygga tillfälliga svackor i uppdragsvolym är det också nödvändigt att institutet kan leverera ett positivt ekonomiskt resultat och bygga upp reserver för sämre tider, eller för den delen för tillfälliga utvecklingsinsatser. Rätt mix av hög vetenskaplig kvalitet, stark ekonomi, engagerade medarbetare och nöjda uppdragsgivare kommer även fortsättningsvis att vara avgörande för VTI:s långsiktiga överlevnad.

Jonas BJelfvenstam GeNerALdireKTör

GD har orDet

GD har ordet

"Efter ett par års underskott är det nu angenämt att VTI åter

kan visa svarta siffror.”

5VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItutÅrsreDoVIsnInG 2014

VTI:s styrelse

GD-stab

Vetenskapskollegium

Forskningschefskollegium

Ledningsgrupp

ForskningsavdelningSamhälle, miljö och transporter

» Miljö » Trafikanalys och logistik» Mobilitet, aktörer och planering» Transportekonomi

ForskningsavdelningTra�k och tra�kant

» Fordonsteknik och simulering

» Samspel människa, fordon, transportsystem

» Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant

ForskningsavdelningInfrastruktur

» Drift och underhåll

» Krocksäkerhet

» Mätteknik och verkstad

» Väg- och banteknik

Administrativ avdelning

» Ekonomi

» Personal

» IT

Kommunikations-avdelning

» Bibliotek och informationscenter

» Kommunikation

Generaldirektör

antal anställda – 204

medelålder – 45 år

antal nyrekryterade – 10 personer

könsfördelning – 44 procent kvinnor, 56 procent män

licentiat- eller doktorsexamen – 81 personer

Doktorander – 25 personer

examensarbetare – 15 personer

ett institut med forskning inom alla transportslag VTI, Statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn.

VTI genomför tillämpad forskning och utveckling, utredningar, mätning och provning. Verksamheten rör samtliga transportslag. Institutet har en bred kompetens profi l med kärnkompetens inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafi k och transportanalys, kollektivtrafi k, beteende och samspel mellan människafordontransportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll.

VTI:s huvudkontor fi nns i Linköping där huvuddelen av verksamheten är förlagd och där institutet också har sina laboratorieresurser och större delen av sin tunga forskningsutrustning. Institutet har även kontor i Borlänge och Stockholm, där tonvikten ligger på forskning inom transportekonomi och transportpolicy, i Göteborg med huvudsaklig forsknings inriktning mot fordonsteknik och fordonssäkerhet samt ett kontor i Lund med inriktning på kollektivtrafi k.

om vtI

organisationsschema

personalens fördelning


VtI ska bidra till ett hållbart transportsystemVTI:s huvuduppgift är att bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet enligt instruktion från regeringen (SFS 2007:964, ändring t.o.m. SFS 2012:13). Samtidigt är VTI en uppdragsmyndighet som ska utföra den forskning som efterfrågas av uppdragsgivare och forskningsbeställare.

uppdrag

Som statlig myndighet under Näringsdepartementet har VTI följande uppgifter enligt instruktionen:

”Statens väg och transportforskningsinstitut har till huvuduppgift att bedriva forskning och utveckling som avser infrastruktur, trafik och transporter. Institutet ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås genom att bidra till att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt förbättras.”

Detta samhällsuppdrag innebär att VTI ska bidra till utvecklingen av ett effektivt och långsiktigt hållbart transportsystem. I instruktionen står också:

”I institutets uppgifter ingår att1. bedriva samhällsmotiverad tillämpad forskning,2. tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer,3. samverka med universitet och högskolor som bedriver näraliggande forskning och utbildning.

Institutet får medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.”

kärnVärDen | Kompetens, samverkan, oberoende.

VerksamhetsIDé | VTI är ett ledande forskningsinstitut med bredd och kundorientering för internationellt högtstående forskning och utveckling samt kvalificerat utredningsarbete för transportsektorns alla aktörer och intressenter. VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn för att bidra till en effektiv, säker och långsiktigt hållbar transportförsörjning.

VIsIon | Ett effektivt, grönt och säkert transportsystem.

vtI:s uppDraG och verksamhetsmål

7VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItutÅrsreDoVIsnInG 2014

Verksamhetsmål

övergripande mål VTI ska kontinuerligt förbättra kunskapen om transportsektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Verksamheten indelas i fyra målområden som ett medel för effektiv verksamhetsstyrning. Viktiga framgångsfaktorer och nyckeltal för måluppfyllelse har formulerats för respektive område.

vtI:s uppDraG och verksamhetsmål

Målet uppnått Målet ej uppnått inget underlag

mål-område

verksamhet/utveckling kund medarbetare ekonomi

strategiskamål

VTi är ett framstående FoU-institut

VTi har nöjda kunder och uppdragsgivare

VTi är en attraktiv arbetsplats

VTi har en långsiktigt god ekonomisk balans

framgångs-faktorer/verktyg

• Verksamhet som ger tydlig tillämpning

• Tillförlitlig provnings- och utredningsmetodik

• Kvalitetssäkring/peer review

• Medverkan i eU- och internationella projekt

• Leverera använd-bara produkter av rätt kvalitet enligt överenskomna vill-kor

• effektiv projektstyr-ning

• Möjligheter till aktivt en gagemang och delaktighet i verksam-hetens utveck ling

• Stimulerande FoU- och arbetsmiljö

• Aktivt arbete för lika villkor

• Stimulera kompetens-utveckling

• Friskvård

• effektiv resurs-användning

• effektiv ackvisition av uppdrag

• Strategisk marknads-föring

• effektiv ekonomistyrning

nyckeltalmått

• Publiceringar (veten-skapliga)

• Publiceringar (övrigt)

• internationella uppdrag

• Påverkansindex

• FoU-personal

• NKi (Nöjd Kund index)

• Avslutade projekt med underskott

• Underskottsandel för avslutade projekt

• NMi (Nöjd Medarbetar index)

• Frisktal

• Verksamhetsutfall som andel av totala intäkter

• extern debiteringsgrad

• Faktureringsgrad

nyckeltalmålnivå 2014

• Publiceringar (vetenskap-liga)/FoU -personal ≥1,0

• Publiceringar (övrigt)/FoU-personal ≥2,0

• Andel internationella uppdrag ≥15,0%

• Påverkansindex ≥15

• Andel med lic- eller doktorsexamen ≥40,0%

• NKi ≥5,0*

• Andel avslutade pro-jekt med underskott ≤5,0%

• Samlad underskotts-andel för avslutade projekt ≤ 2,0%

*Målnivå på en 6-gradig skala

• NMi ≥68

• Frisktal ≥97,0%

• Verksamhetsutfall/totala intäkter ≥1,0%

• extern debiteringsgrad ≥62,0%

• Faktureringsgrad ≥96,0%

nyckeltal målupp-fyllelse 2014 (2013; 2012)

Publiceringar (vetenskapliga)/FoU-personal 1,1 (1,3; 1,2)

Publiceringar (övrigt)/ FoU-personal 0,9 (-;-)

internationella uppdrag 12,7% (11%; 15%)

Påverkansindex 118 (16; -)

Andel med lic- eller doktorsexamen 39,7% (37,3%; 38%)

NKi - (4,9; 4,3)

Underskotts projekt 21,6% (12%; 13%)

Samlad underskottsandel för avslutade projekt 4,6% (-;-)

NMi - (-; 69)

Frisktal 97,4% (97,2%; 97,8%)

Verksamhetsutfall/ totala intäkter 0,4% (-1,23%; -1,8%)

extern debiteringsgrad 62,9% (60,6% ; 54,2%)

Faktureringsgrad 96,9% (96,3% ; 96,8%)

Verksamhetsplaner/handlingsplaner på olika nivåer i organisationen

8 VtI, statens VäG- och transportforsknInGsInstItutÅrsreDoVIsnInG 2014

året I korthet

k2 får fortsatt förtroendetransportforumTransportforum arrangerades den 89 januari och lockade cirka 1 600 deltagare och bjöd på 73 sessioner samt 40 utställare. Nytt för i år var att inledningen direktsändes och fi nns att se i efterhand på VTI:s webbplats.

VtI kammade hem länsförsäkringars första programutlysning

Under sommaren gick Länsförsäkringar för första gången ut med en utlysning som gällde ett helt program. Programmet har fokus på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafi kanter såsom cyklister, MCförare och mopedister. VTI:s ansökan hade fokus på cykel och innehöll förslag på olika delprojekt som handlar om allt ifrån krocktester till beteendestudier. Ansökan blev beviljad och VTI får tolv miljoner för att skapa en stark forskningsmiljö inom området hjulburna oskyddade trafi kanter.

nya ledamöter i VtI:s styrelse

VTI:s styrelse har fått tre nya ledamöter: Anders Ydstedt, Bengt Kriström och Karolina Boholm. De tillträdde vid halvårsskiftet och samtidigt lämnade Anna Jivén styrelsen.

strategiskt avtal mellan VtI och linköpings universitet tecknat

VTI och Linköpings universitet har en lång historia tillsammans då det gäller kunskapsutbyte och forskningssamarbete. Detta kommer att stärkas och fördjupas då ett samverkansavtal undertecknades mellan partnerna den 27 augusti. Förutom det som handlar om FoU och innovationer kommer VTI och universitetet

även att dela erfarenheter och samarbeta kring frågor som handlar om ansökningar och fi nansiering.

k2 får klartecken för fortsatt arbete

I september genomfördes en utvärdering av K2 – nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafi k. I utvärderingsrapporten ges K2 beröm och klartecken för fortsatt arbete. Utvärderingspanelen skriver vidare i rapporten att de tycker att K2 varit mycket framgångsrika i uppstartsfasen och de är imponerade av hur man lyckats bygga förtroende och utveckla relationer inom kollektivtrafi ksektorn. K2:s målsättning är att bli en internationellt erkänd kompetensnod efter fem års verksamhet i full drift.

4 000:e bilbarnstolen krocktestad

På VTI:s forskningsenhet Krocksäkerhet var det i november jubileum då den 4 000:e bilbarnstolen krocktestades.

regeringsuppdrag

VTI har under året haft tre regeringsuppdrag:• SAMKOST – trafi kens samhällsekonomiska kostnader

(VTIrapport 836).• Kvalitetsavgifter – minskning av störningar

i järnvägssystemet (delredovisning till Näringsdepartementet 1 oktober)

• Genusperspektiv på körkortsutbildningen

kvalitets- och miljöcertifi ering

Under året genomförde DNV GL en förnyelserevision av VTI:s miljöcertifi kat ISO 14001 samt en periodisk revision av kvalitetscertifi kat ISO 9001 med resultat att båda certifi katen är fortsatt giltiga.

medverkan i konferenser och mässor (urval)

januari februari mars april maj juni

Transportforum 8-9/1,Linköping

PiArC international Winter road Congress, 4-7/2, Andorra la Vella, Andorra

TrA, 14-17/4, Paris, Frankrike

Kollektivtrafik-dagen, 6/5, Stockholm

Cykelkonferensen, 3-4/6, Malmö

Juli augusti september oktober november December

MHF Tylösands-seminariet 1-3/9, Halmstad

Nationell konferens i trans port-forskning, 21-22/10, Norrköping

iCSC, 18-19/11, Göteborg

Halmstad

TrA, 14-17/4, Paris, Frankrike

september oktoberJuli

3-4/6, Malmö

December


fortsatt hög beläggning på VtI:s tunga utrustning Att fatta beslut om att utveckla ny specialanpassad forskningsutrusning är inte alltid så lätt. Å ena sidan är utrustningen ett måste för att få in underlag till forskningen, å andra sidan måste utrustningen vara relevant för forskning även på lång sikt. I avdelning INFRA:s fall handlar det bland annat om fält- och laboratorieutrustning som mäter vägslitage och ska-dor hos vägbanan men också utrustning i krocksäkerhetslaboratoriet. Stora investeringar med andra ord. Men några problem att belägga utrustningen finns inte just nu.

– Det gäller att göra rätt bedömning, inte minst när det gäller tajming. Som det ser ut nu är vår utrustning helt i fas med den forskning som efterfrågas. Det har dock hänt att vi varit för tidigt ute och att utrustningen hunnit bli för gammal när väl den stora efterfrågan kommit ikapp, säger Anita Ihs, avdelningschef för INFRA.

referens för kvaliteten i andras mätningar

Normalt använder VTI en mätbil utrustad med punktlasrar för att mäta vägytans tillstånd, men under året har ny mätutrustning byggts, VTI XPS (Cross Profile Scanner). Den nya utrustningen använder linjelasrar som gör att man kan mäta en mer detaljerad och kontinuerlig profil, både tvärs och snart även längs med vägen.– Tack vare denna utrustning kan vi få noggranna och mer detaljerade mätresultat vilket är viktigt, bland annat med tanke på att vi genomför referensmätningar. Utrustningen används till exempel när Trafikverket upphandlar de företag som ska genomföra mätningar av det statliga vägnätet för att säkerställa att de uppfyller kvalitetskraven, säger Anita.

högkvalitativa vägbeläggningar

– Vi har utvärderat olika typer av slitlagerbeläggningar under året. Det finns ett stort intresse i att utveckla slitstarka beläggningar som inte ger upphov till för stor mängd inandningsfarliga partiklar. Beläggningar som

reducerar buller är också starkt efterfrågade. Det finns dock en konflikt mellan teknisk och akustisk livslängd som behöver lösas. Även specialbeläggningar innehållande gummigranulat respektive stålslagg har testats under året. Uppdragen kommer från nationella beställare och EUprojekt, säger Anita.

andra tunga utrustningar på Infra

Krocksäkerhetslaboratoriet är väl belagt, bland annat tack vare uppdrag med regelbundna tester av bilbarnstolar och vägräcken. Heavy Vehicle Simulator (HVS), som simulerar tunga fordons nedbrytning av vägkonstruktioner, likaså. Bland annat som en del i regeringsuppdraget som syftade till att utvärdera trafikens samhällsekonomiska kostnader.

cykel har blivit ett hett forskningsområde

För att kunna testa cykeldubbdäck byggdes ”Långa banan” om. Långa banan testar i normala fall bildäcks friktionsegenskaper på is, men kan numera alltså även kontrollera egenskaper hos cykeldäck. – Cykel har generellt blivit ett väldigt hett forskningsområde, också när det gäller drift och underhåll av cykelbanor. Här finns mycket forskningsmedel att söka och mycket forskning görs, inte minst när det gäller vinterväghållning. Många cykelolyckor där cyklisten skadas svårt är singelolyckor och allt som oftast har det med själva cykelbanan att göra, avslutar Anita.

avDelnInGen Infrastruktur (Infra)året I korthet

Avdelning iNFrA forskar kring och utvecklar hållbara väg- och bankonstruktioner ur ett livscykelperspektiv. Bidrar med kunskap om effektiva drift- och underhållsåtgärder för olika vägtyper. Utför oberoende krocktester, tar fram prototyper och maskiner samt utvecklar, bygger och underhåller mätutrustning.


avDelnInGen samhälle, mIlJö och transporter (samt)

fortsatt uppdrag och framgång i viktiga utlysningarI november avrapporterade VTI sitt uppdrag om trafikens samhällskostnader till regerin-gen. Ett arbete som kommer att fortsätta även under 2015 och 2016 eftersom VTI får fortsatt uppdrag. Året har även bjudit på framgång i flera viktiga utlysningar som bland annat innebär framtida forskning kring oskyddade trafikanter och om hur Sverige ska uppnå de svenska miljömålen.

Det var för två år sedan som VTI fick i uppdrag av regeringen att se över vad det kostar när samhällets infrastruktur används. I november överlämnade VTI en nära 100 sidor lång rapport till regeringen med bland annat uppgifter om kostnaderna för att använda vägar, järnvägar och sjöfartsleder samt för koldioxidutsläpp. – Vi har haft ambitionen att leverera ett bra underlag, som kan användas i avvägningar kring utformning av skatter, avgifter och andra ekonomiska styrmedel för olika transportslag, säger Mattias Viklund, avdelningschef för SAMT.

fortsatt uppdrag från regeringen

Inför kommande år har VTI fått fortsatt uppdrag från regeringen att utföra ett liknande uppdrag. – Det innebär i stort att vi kommer att fortsätta följa de samhällsekonomiska kostnaderna men också att vi kommer att fördjupa analysen kring bland annat sjö och luftfart, säger Mattias.

över tolv miljoner till transport- och miljöforskning

Efter ett gediget ansökningsarbete stod det också klart att Sveriges innovationsmyndighet Vinnova beviljar

sammanlagt tolv miljoner kronor till tre VTIprojekt inom transport och miljöområdet. Projekten handlar om att optimera gatudriften i tätort för förbättrad miljö, tillgänglighet och säkerhet, om att ta fram en policymodell för urbana transporter samt om att utveckla en metod för säkring av miljömåluppfyllelse i väg och järnvägsplanering.– Vi är förstås mycket nöjda med utfallet. Förutom att vi haft en god kvalitet i våra ansökningar är detta ett kvitto på att vi sysslar med relevant samhällsforskning, säger Mattias.

en bredd av kompetenser under samma tak

En annan viktig framgång för VTI under året var i Länsförsäkringars allra första programutlysning. Den gick ut på att höja säkerheten för hjulburna oskyddade trafikanter såsom cyklister, MCförare och mopedister. – VTI byggde sitt förslag på delprojekt som spänner över flera olika forskningsområden och som involverar en bredd av kompetenser från olika delar av institutet. Utöver en kvalificerad ansökan är jag ganska säker på att det tvärvetenskapliga perspektivet, och tillgången till kompetenserna under samma tak, var en viktig anledning till vår framgång, avslutar Mattias.

året I korthet

Avdelning SAMT forskar om prissättning och finansiering av infrastruktur. Om bedömning, värdering, uppföljning och utveckling av modeller för att mäta effekter av åtgärder inom transportområdet – till exempel miljörelaterade. Om nationell, regional och lokal planering samt om analys av transportsystemet sett till tillgänglighet, framkomlighet och säkerhet.


ökat tryck på VtI:s simulator-verksamhet Intresset för tester i personbil-, lastbil- och tågsimulatorerna på VTI fortsätter att öka. Allt fler använder till exempel simulering för studier inom området trafikmedicin. Under året påbörjades en mycket stor studie kring synfältsbortfall, där VTI testade körförmågan hos sammanlagt 80 försökspersoner i en av personbilssimulatorerna.

På VTI finns sammanlagt tre avancerade körsimulatorer, två i Linköping och en i Göteborg. Dessutom finns ett antal mindre körsimulatorer och en tågsimulator. Alla utrustade med VTI:s egen simulatorprogramvara och lämpar sig för olika typer av utvecklings och forskningsstudier med olika fordonstyper. – På senare år har vi även levererat småskaliga simulatorer med VTI:s programvara till verksamheter inom sjukvårdssektorn och läkemedelsindustrin som behöver kunna göra egna tester, berättar Jonas Jansson, avdelningschef för TRAF.

simulatorn som utbildningsverktyg

När det gäller tågsimulering pågår ett internt arbete inom VTI där man bland annat tittar på möjligheterna att stötta utbildningen av lokförare inför den stora omställningen till signalsystemet ERTMS. – Övergången kommer bli ett gigantiskt projekt för hela Europa. Ett arbete som redan påbörjats och som kommer pågå under en lång tid framöver. Vi har deltagit i branschmöten under året och följer utvecklingen för att kunna vara med och stötta med vår kompetens, säger Jonas.

Demonstration av framtidens elvägar

Ett annat användningsområde för simulatorerna på VTI är demonstration av idéer för framtida lösningar. I ett projekt som handlar om elektrifiering av vägar har VTI under året haft i uppdrag att sprida kunskap om möjligheterna inom området.– Demonstrationsmiljön på VTI har fungerat som en samlings och arbetsplats för organisationer som är aktiva inom elektrifiering av transporter. Målet har varit att positionera Sverige som ett föregångsland när det gäller användande av modellbaserad utveckling och realtidssimulering i tidiga skeden, säger Jonas.

forskningsplattformar allt viktigare

För att stärka forskningen, både inom VTI och nationellt, har avdelningen under året även lagt stort fokus på medverkan i olika forskningsplattformar. Det grundar sig i att samverkan blir allt viktigare för att lösa framtidens utmaningar.– Forskningen sträcker sig ofta över flera områden och inkluderar olika perspektiv. Därför blir samverkan och samarbeten allt viktigare. Inom område ”Oskyddade trafikanter”, där bland annat cykel är en viktig del, har nyligen flera samarbeten påbörjats och inom detta område ska vi fortsätta att skapa både interna och externa samverkansplattformar, avslutar Jonas.

avDelnInGen trafIk och trafIkant (traf)året I korthet

Avdelning TrAF forskar om människors möjligheter och begränsningar i trafiken. Om trafiksäkerhet och vad som påverkar utfallet av dödade och skadade i trafiken. Och om fordonsutveckling med fokus på bland annat utvärdering av avancerade förarassistanssystem och däckegenskaper.


Genomförda uppdragsprojektVTI:s övergripande verksamhetsmål är att kontinuerligt förbättra kunskapen om transport-sektorn med syfte att effektivt närma sig det övergripande transportpolitiska målet.

Det är svårt att mäta måluppfyllelsen för det övergripande verksamhetsmålet men en form av prestations och resultatmått som VTI använder och redovisar är omfattningen av avslutade uppdragsprojekt. Med avslutade menas här avslutade i VTI:s redovisningssystem. Projekten kan ha haft en löptid över flera verksamhetsår vilket innebär att antalet projekt som avslutas kan variera stort från år till år. Diagrammet (Avslutade uppdragsprojekt) visar att 245 uppdragsprojekt avslutats 2014 jämfört med 202 stycken år 2013 respektive 216 stycken år 2012. Vidare visar diagrammet de avslutade uppdragsprojektens totala kostnader, som 2014 uppgår till 175 miljoner kronor jämfört med 134 miljoner kr 2013 respektive 126 miljoner kr 2012. De totala kostnaderna är relaterade till hur projekten haft inriktning mot transportpolitikens mål;

funktionsmål (tillgänglighet) samt hänsynsmål (säkerhet, miljö och hälsa).

Utöver att redovisa omfattningen av avslutade uppdragsprojekt sker redovisning mot det övergripande verksamhetsmålet i form av exempel på större och/eller strategiskt viktiga forsknings och utvecklingsprojekt (FoU) med extern finansiering som avslutats under året (se nästa sida). Projekten är uppdelade efter de transportpolitiska målen för att visa VTI:s bredd som forskningsutövare samt bidrag till måluppfyllelse av desamma.

Resultat som lämnar VTI har genererats i projekt som är beställda av uppdragsgivare, främst för att resultaten ska kunna omsättas i produkter, processer, åtgärder eller tjänster som kan bidra till uppfyllande av de transportpolitiska målen. Resultat av enskilda VTIprojekt kan därför inte påvisas ha inverkan på måluppfyllelse på nationell nivå förrän en viss tid efter implementering av resultaten har genomförts.

uppdragsintäkternas andel av totala intäkter

Under 2014 uppgick VTI:s totala intäkter till 204 miljoner kr, varav 159 miljoner kr, eller 78 procent, från uppdragsverksamheten. Motsvarande andel för 2013 var 77 procent och för 2012 75 procent.

samhällsmotIveraD tIllämpaD forsknInG

funktionsmål tillgänglighet

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov.”

hänsynsmålsäkerhet, miljö och hälsa

”Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås.”

transportpolitiska mål

avslutade uppdragsprojekt, mkr och antal

180

200

220

240

260

0

50

100

150

200

2012 2013 2014

antal avslutade projekt

mkr

Funktionsmål - tillgänglighet

Hänsynsmål - säkerhet

Hänsynsmål - miljö och hälsa

Antal avslutade projekt



urval av avslutade uppdragsprojekt, uppdelade efter transportpolitiska mål

funktionsmål tillgänglighet

sunra – sustainability national road administrationsProjekt inom europaprogrammet CedrVTi:s projektledare: Lennart FolkesonFinansiering: 757 tkr, TrL Limited

DrIvess – assessing the ability of elderly to drive a motor vehicleVTi:s projektledare: Selina MårdhFinansiering: 1 442 tkr, Vinnova

provning av slaggasfaltVTi:s projektledare: Leif VimanFinansiering: 553 tkr, Jernkontoret

underhåll betongvägarVTi Notat 14-2014Författare: Bengt-Åke Hultqvist, ellen dolkFinansiering: 507 tkr, Trafikverket

nationell riskvärderingVTi rapport 813Författare: Lena Nerhagen Finansiering: 619 tkr, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

konkurrensyta land- och sjötransporterVTi rapport 822Författare: inge Vierth, Lina Jonsson, rune Karlsson, Megersa AbateFinansiering: 775 tkr, Trafikverket

urban politik i mötet mellan transport-er, miljö och regional tillväxtVTi:s projektledare: Tomas SvenssonFinansiering: 2 991 tkr, Vinnova

fotgängares synbarhet i vägbelysningVTi:s projektledare: Sven-Olof LundkvistFinansiering: 1 619 tkr, Trafikverket

vidareutveckling av vtI:s lands-vägsmodellVTi:s projektledare: Andreas TapaniFinansiering: 898 tkr, Trafikverket

kollektivtrafik och regionalpolitisk utvecklingVTi:s projektledare: Tomas SvenssonFinansiering: 4 860 tkr, Vinnova

Implementering av trafik i korsning som en mikromodell i rutsimVTi:s projektledare: Johan Janson OlstamFinansiering: 1 905 tkr, Trafikverket

viltolyckorVTi:s projektledare: Annika JägerbrandFinansiering: 905 tkr, Naturvårdsverket

sartre4 – social attitudes to road traf-fic risk in europeVTi:s projektledare: Sonja ForwardFinansiering: 2 025 tkr, Trafikverket Skyltfonden, eU

mc varselvästVTi:s projektledare: Sonja ForwardFinansiering: 1 346 tkr, Trafikverket Skyltfonden, Länsförsäkringsbolagens forskningsfond

GenusVTi:s projektledare: Åsa AretunFinansiering: 1 700 tkr, Vinnova

Besiktningar i samband med ce-märkn-ing av asfaltmassaVTi:s projektledare: Leif VimanFinansiering: 1 193 tkr, Flera olika privata och statliga finansiärer

cItY-move city multi-role optimized vehicleProjekt i eU:s sjunde ramprogramVTi:s projektledare. Andreas TapaniFinansiering: 1 539 tkr, eU, Vinnova

consol road safety in the ageing socie-tiesProjekt i eU:s sjunde ramprogramVTi:s projektledare: Satu HeikkinenFinansiering: 799 tkr, eU

toolbox a method to select maintenance candidatesProjekt inom europaprogrammet CedrVTi:s projektledare: Leif SjögrenFinansiering: 718 tkr, FFG-Austrian re-search Promotion Agency

smart-WaY Galileo based navigation in public transport systems with passen-ger interactionProjekt i eU:s sjunde ramprogramVTi:s projektledare: roger PyddokeFinansiering: 832 tkr, eU, Trafikverket

hänsynsmålsäkerhet, miljö och hälsa

säkerhet vid väg- och spårarbetenVTi rapport 825Författare: Anita ihs, Anne Bolling, Lisa Hansson, ragnar Hedström, Gunilla SörensenFinansiering: 1 241 tkr, Trafikverket

hörbara hastighetsdämpande åtgärderVTi:s projektledare: Susanne GustafssonFinansiering: 541 tkr, Trafikverket

Bussförare och trötthetVTi rapport 830

Författare: Anna Anund, Göran Kecklund, Carina Fors, Jonas ihlström, Mikael ingre, igor radun, Beatrice SöderströmFinansiering: 2 055 tkr, AFA Försäkring

Bältesanvändning i sverige 2013VTi Notat 10-2014Författare: Jörgen Larsson, Per Henriks-son, Mohammad-reza YahyaFinansiering: 880 tkr, Trafikverket

cykelhjälmsanvändning i sverige 2013VTi Notat 8-2014Författare: Jörgen LarssonFinansiering: 535 tkr, Trafikverket

kontroll av alkohol hos förareVTi rapport 810Författare: Anna Anund, inger Forsberg, Jonas ihlströmFinansiering: 530 tkr, Trafikverket

Byggnation av viltsimulatorVTi:s projektledare: Pia LindströmFinansiering: 610 tkr, Älgskadefonds-föreningen

kantstolparVTi:s projektledare: Sven-Olof LundkvistFinansiering: 2 104 tkr, Vejdirektoratet, Trafikverket

uppföljning av nya hastighetsgräns-systemetVTi:s projektledare: Anna VadebyFinansiering: 4 161 tkr, Trafikverket

klimatanpassad stadVTi:s projektledare: Sara JanhällFinansiering: 1 047 tkr, Formas

uppföljning av åtgärder mot pm10-halter i stockholmVTi:s projektledare: Mats GustafssonFinansiering: 1 532 tkr, Trafikkontoret i Stockholms stad

fImcar - frontal Impact and compat-ibility assessment researchProjekt i eU:s sjunde ramprogramVTi:s projektledare: robert ThomsonFinansiering: 3 201 tkr, eU, Trafikverket

olycksrisk vid lokala ojämnheter och andra ytdefekterVTi rapport 811Författare: Olle erikssonFinansiering: 814 tkr, Trafikverket



forsknings- och utvecklingsbeställare (fou)

Ett annat prestationsmått som VTI använder är omfattningen av uppdragsprojekt (uppdragsintäkter FoU) och hur dessa fördelas mellan de större dominerande nationella FoUbeställarna och övriga uppdragsgivare.

VTI strävar efter att bredda kretsen av kunder och FoUbeställare och väljer därför även att redovisa antal FoUbeställare med årlig uppdragsvolym över 100 tkr för att följa upp utvecklingen vad gäller diversifiering av kundkretsen.

Tabellerna visar att totala uppdragsintäkter inom FoU ökat till 149 miljoner kr 2014 jämfört med 140 miljoner kr 2013. Motsvarande siffra var 135 miljoner kr 2012. De två största forskningsbeställarna Trafikverket och Vinnova svarar tillsammans för 41 procent av uppdragsintäkterna inom FoU 2014 vilket är en lägre procentsats än 2013 då de stod för 50 procent. 2012 var motsvarande siffra 49 procent.

Antalet uppdragsgivare, 73 stycken år 2014, är i nivå med året innan, 76 stycken 2013. Motsvarande siffra för 2012 var 77 stycken.

Nämnas kan att omfattningen av EUprojekt är större än raden EU visar i tabellen (FoU och konsultintäkter). De flesta av EUprojekten har 25 procent (vissa projekt ända upp till 50 procent) i nationell medfinansiering, vanligtvis från Trafikverket, Energimyndigheten eller VTI.

uppdragsintäkter fou och antal fou-beställare

2012 2013 2014

Uppdragsintäkter FoU, mkr 135,0 139,6 149,4

Andel som finansierasav Trafikverket och Vinnova 49% 50% 41%

Antal FoU-beställare med årlig uppdragsvolym >100 tkr 77 76 73

fou- och konsultintäkter (tkr)

2012 2013 2014

Belopp Andel (%) Belopp Andel (%) Belopp Andel (%)

Trafikverket 47 921 35 51 748 37 47 541 32

Vinnova 18 905 14 18 157 13 13 193 9

övriga statliga

22 441 17 25 462 18 43 970 29

eU 14 145 10 9 840 7 11 217 8

Privata 25 009 19 27 528 20 26 673 18

övriga 6 617 5 6 830 5 6 839 5

summa 135 038 100 139 565 100 149 433 100



Vetenskaplig publiceringResultat från VTI:s projekt är ofta dokumenterade i någon av VTI:s rapportserier. 2014 off-entliggjordes 70 rapporter och notat, jämfört med 71 stycken år 2013 respektive 72 stycken år 2012. Siffran kan variera från år till år beroende på antal uppdrag och tiden för uppdra-get.Publicerade refereegranskade artiklar ingår i beräkningen av nyckeltalet för vetenskapliga publiceringar som VTI följer upp som ett mått på forskarkvalitet (se sidan 7). Nedan redovisas artiklar publicerade i tidskrifter 2014. Under året har 57 artiklar publicerats, jämfört med 74 artiklar år 2013 och 43 artiklar år 2012.

Ett viktigt verktyg för intern vetenskaplig dialog samt för att stimulera vetenskaplig kvalitet i forskningsarbetet är seminarier. Under året har cirka 20 seminarier genomförts, jämfört med cirka 35 år 2013 respektive cirka 40 år 2012.

förteckning över vetenskaplig publicering

abate, mdeterminants of capacity utilisation in road freight transportation(2014) Journal of Transport economics and Policy, 48 (PArT 1), pp. 137-152.

abate, m; De Jong, GThe optimal shipment size and truck size choice – The allocation of trucks across hauls(2014) Transportation research Part A: Policy and Practice, 59, pp. 262-277.

adolph, t; schwedhelm, h; lazaro, I; versmissen, t; edwards, m; thomson, r; Johannsen, hdevelopment of compatibility assess-ments for full-width and offset frontal impact test procedures in FiMCAr

(2014) international Journal of Crash-worthiness, 19 (4), pp. 414-430.

alatalo, Jm; Jägerbrand, ak; molau, uClimate change and climatic events: com-munity-, functional- and species-level responses of bryophytes and lichens to constant, stepwise, and pulse experimen-tal warming in an alpine tundra(2014) Alpine Botany, 124 (2), pp. 81-91.

alatalo, Jm; little, cJ; Jägerbrand, a; molau, udominance hierarchies, diversity and species richness of vascular plants in an alpine meadow: contrasting short and medium term responses to simulated global change

(2014) PeerJ, 2:e406; dOi 10.7717/peerj.406.

amato, f; cassee, fr; Denier van der Gon, hac; Gehrig, r; Gustafsson, m; hafner, W; harrison, rm; Jozwicka, m; kelly, fJ; moreno, t; prevot, ash; schaap, m; sunyer, J; Querol, XUrban air quality: The challenge of traffic non-exhaust emissions(2014) Journal of Hazardous Materials, 275, pp. 31-36.

antonson, h; ahlström, c; mårdh, s; Blomqvist, G; Wiklund, mLandscape heritage objects’ effect on driving: A combined driving simulator and questionnaire study



(2014) Accident Analysis and Prevention, 62, pp. 168-177.

antonson, hPublic participation and written submis-sions: A transport infrastructure plan-ning case study(2014) Transportation research Part A: Policy and Practice, 70, pp. 59-66.

antonson, h; Jacobsen, JksTourism development strategy or just brown signage? Comparing road administration policies and designation procedures for official tourism routes in two Scandinavian countries(2014) Land Use Policy, 36, pp. 342-350.

Berg, J; levin, l; abramsson, m; hagberg, J-eMobility in the transition to retirement – the intertwining of transportation and everyday projects(2014) Journal of Transport Geography, 38, pp. 48-54.

Broberg, t; Dukic Willstrand, t.Safe mobility for elderly drivers – Con-siderations based on expert and self-assessment(2014) Accident Analysis and Prevention, 66, pp. 104-113.

Bruzelius, f; hjort, m; svendenius, JValidation of a basic combined-slip tyre model for use in friction estimation ap-plications(2014) Proceedings of the institution of Mechanical engineers, Part d: Journal of Automobile engineering, 228 (13), pp. 1622-1629.

carlsson, a; chang, f; lemmen, p; kullgren, a; schmitt, k-u; linder, a; svensson, mYAnthropometric specifications, develop-ment, and evaluation of evarid – a 50th percentile female rear impact finite ele-ment dummy model(2014) Traffic injury Prevention, 15 (8), pp. 855-865.

cashmore, m; richardson, t; axelsson, aSeeing power in international develop-ment cooperation: environmental policy integration and the World Bank(2014) Transactions of the institute of British Geographers, 39 (1), pp. 155-168.

coogan, ma; campbell, m; adler, tJ; forward, sexamining behavioral and attitudinal differences among groups in their traffic safety culture(2014) Transportation research Part F:

Traffic Psychology and Behaviour, 26 (PB), pp. 303-316.

Delhomme, p; forward, sTransport psychology: identification of road users’ risks and attitudes and behaviour change(2014) revue europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp. 93-95.

eriksson, a; lindström, a; seward, a; seward, a; kircher, kCan user-paced, menu-free spoken language interfaces improve dual task handling while driving?(2014) Lecture Notes in Computer Sci-ence (including subseries Lecture Notes in Artificial intelligence and Lecture Notes in Bioinformatics), 8511 LNCS (PArT 2), pp. 394-405.

falkmer, t; horlin, c; Dahlman, J; Dukic, t; Barnett, t; anund, aUsability of the SAFeWAY2SCHOOL sys-tem in children with cognitive disabilities(2014) european Transport research review, 6 (2), pp. 127-137.

filtness, aJ; anund, a; fors, c; ahl-ström, c; åkerstedt, t; kecklund, GSleep-related eye symptoms and their potential for identifying driver sleepiness(2014) Journal of Sleep research, 23 (5), pp. 568-575.

forsberg, I; forward, srehabilitation of drunk drivers and the SMAdiT project: collaboration among the Police Force, the road Administration and the Social Services(2014) US-China Law review, 11 (5), pp. 619-624.

forssen, J; hornikz, m; Botteldooren, D; Wei, W; van renterghem, t; ögren, mA model of sound scattering by atmo-spheric turbulence for use in noise map-ping calculations(2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (5), pp. 810-815.

forsstedt, sAsymmetric information on risky behaviour: evidence from the automobile insurance market(2014) Geneva Papers on risk and insur-ance: issues and Practice, 39 (1), pp. 104-145.

forward, seexploring people’s willingness to bike us-ing a combination of the theory of planned behavioural and the trans theoretical model(2014) revue europeene de Psychologie Appliquee, 64 (3), pp. 151-159.

Gaita, sm; Boman, J; Gatari, mJ; pettersson, JBc; Janhäll, sSource apportionment and seasonal vari-ation of PM2.5 in a Sub-Saharan African city: Nairobi, Kenya(2014) Atmospheric Chemistry and Phys-ics, 14, pp. 9977-9991.

Gospic, k; sundberg, m; maeder, J; fransson, p; petreovic, p; Isacsson, G; karlstrom, a; Ingvar, mAltruism costs – the cheap signal from amygdala(2014) Social Cognitive and Affective Neuroscience, 9 (9), pp. 1325-1332.

hallvig, D; anund, a; fors, c; kecklund, G; åkerstedt, treal driving at night – Predicting lane departures from physiological and sub-jective sleepiness(2014) Biological Psychology, 101 (1), pp. 18-23.

hansson, l; longva, fContracting accountability in network governance structures(2014) Qualitative research in Accounting and Management, 11 (2), pp. 92-110.

hornikx, m; forssén, J; Botteldooren, D; van renterghem, t; Wei, W; ögren, m; salomons, eUrban background noise mapping: The multiple-reflection correction term(2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (2), pp. 293-305.

Johansson, f; peterson, a; tapani, aLocal performance measures of pedestrian traffic(2014) Public Transport, 6 (1-2), pp. 159-183.

Jägerbrand, ak; alatalo, JmNative roadside vegetation that enhances soil erosion control in boreal Scandinavia(2014) environments, 1(1), pp. 31-41.

Jägerbrand, ak; alatalo, Jm; kudo, GVariation in responses to temperature treatments of ex situ of the moss Pleurozium schreberi (Willd. ex Brid.) Mitt. originating from eight altitude sites in Hokkaido, Japan(2014) Journal of Bryology, 36 (3), pp. 209-216.

kircher, k; ahlstrom, c; palmqvist, l; adell, eBicyclists’ speed adaptation strategies when conducting self-paced vs. system-paced smartphone tasks in traffic(2014) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 28, pp. 55-64.


kircher, k; fors, c; ahlstrom, cContinuous versus intermittent presenta-tion of visual eco-driving advice(2014) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 24, pp. 27-38.

kircher, k; larsson, a; hultgren, JaTactical driving behavior with different levels of automation(2014) ieee Transactions on intelligent Transportation Systems, 15 (1), art. no. 6642088, pp. 158-167.

klomp, m; Gao, Y; Bruzelius, fLongitudinal velocity and road slope esti-mation in hybrid electric vehicles employ-ing early detection of excessive wheel slip(2014) Vehicle System dynamics: interna-tional Journal of Vehicle Mechanics and Mobility, 52, Suppl. 1, pp. 172-188.

larsson, afl; kircher, k; hultgren, JaLearning from experience: Familiarity with ACC and responding to a cut-in situation in automated driving(2014) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp. 229-237.

legrand, s-a; Gjerde, h; Isalberti, c; van der linden, t; lillsunde, p; Dias, mJ; Gustafsson, s; ceder, G; verstraete, aGPrevalence of alcohol, illicit drugs and psychoactive medicines in killed drivers in four european countries(2014) international Journal of injury Control and Safety Promotion, 21 (1), pp. 17-28.

levén, a; lyxell, B; andersson, J; Danielsson, hPictures as cues or as support to verbal cues at encoding and execution of pro-spective memories in individuals with intellectual disability(2014) Scandinavian Journal of disability research, 16 (2), pp. 141-158.

lu, Xh; said, s; carlsson, h; soenen, h; heyrman, s; redelius, pPerformance evaluation of polymer modified bitumens on a heavily trafficked test road(2014) international Journal of Pave-ment research and Technology, 7 (6), pp. 381-388.

mandell, s; Brunes, fQuantity choice in unit price contract procurements(2014) Journal of Transport economics and Policy, 48 (3), pp. 483-497.

nordin, l; arvidsson, akAre winter road maintenance practices energy efficient?: a geographical analysis in terms of traffic energy use

(2014) Journal of Transport Geography, 41, pp. 163-174.

nygårdhs, s; lundkvist, s-o; andersson, J; Dahlbäck, nThe effect of different delineator post configurations on driver speed in night-time traffic: a driving simulator study(2014) Accident Analysis & Prevention, 72, pp. 341-350.

othman, s; thomson, r; lannér, GSafety analysis of horizontal curves using real traffic data(2014) Journal of Transportation engi-neering, 140 (4), art. no. 04014005.

salour, f; erlingsson, s; Zapata, ceModelling resilient modulus seasonal variation of Silty sand subgrade soils with matric suction control(2014) Canadian Geotechnical Journal, 51 (12), pp. 1413-1422.

shannigrahi, as; pettersson, JBc; langer, s; arrhenius, k; hagström, m; Janhäll, s; hallquist, m; pathak, rkn-Alkanoic monocarboxylic acid con-centrations in urban and rural aerosols: seasonal dependence and major sources

(2014) Atmospheric research, 143, pp. 228-237.

storbjörk, s; Isaksson, k“Learning is our Achilles heel”. Con-ditions for long-term environmental policy integration in Swedish regional development programming(2014) Journal of environmental Planning and Management, 57 (7), pp. 1023-1042.

strand, n; nilsson, J; karlsson, Icm; nilsson, lSemi-automated versus highly automated driving in critical situations caused by automation failures(2014) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PB), pp. 218-228.

svenson, o; Gonzalez, n; eriksson, GModeling and debiasing resource saving judgements(2014) Judgment and decision Making, 9 (5), pp. 465-478.

sørensen, ch; Isaksson, k; macmillen, J; åkerman, J; kressler, fStrategies to manage barriers in policy formation and implementation of road pricing packages(2014) Transportation research Part A: Policy and Practice, 60, pp. 40-52.

thorslund, B; ahlström, c; peters, B; eriksson, o; lidestam, B; lyxell, BCognitive workload and visual behavior in

elderly drivers with hearing loss(2014) european Transport research review, 6 (4), pp. 377-385.

vadeby, a; forsman, aevaluation of New Speed Limits in Swe-den: A Sample Survey(2014) Traffic injury Prevention, 15 (8), pp. 778-785.

vierth, I; karlsson, reffects of longer lorries and freight trains in an international corridor between Sweden and Germany(2014) Transportation research Procedia, 1 (1), pp. 188-196.

Warner, hW; åberg, ldrivers’ tendency to commit different ab-errant driving behaviours in comparison with their perception of how often other drivers commit the same behaviours(2014) Transportation research Part F: Traffic Psychology and Behaviour, 27 (PA), pp. 37-43.

Wei, W; Botteldooren, D; renterghem, tv; hornikx, m; forssén, J; salomons, e; ögren, mUrban background noise mapping: The general model(2014) Acta Acustica united with Acustica, 100 (6), pp. 1098-1111.

Wikström, m; hansson, l; alvfors, pSocio-technical experiences from electric vehicle utilisation in commercial fleets(2014) Applied energy, 123, pp. 82-93.

Young, kl; rudin-Brown, cm; patten, c; ceci, r; lenné, mGeffects of phone type on driving and eye glance behaviour while text-messaging(2014) Safety Science, 68, pp. 47-54.

åkerstedt, t; anund, a; axelsson, J; kecklund, GSubjective sleepiness is a sensitive indi-cator of insufficient sleep and impaired waking function(2014) Journal of Sleep research, 23 (3), pp. 242-254.



betydelsefull medverkan i nätverk, branschprogram och centrumEn viktig uppgift som VTI har i sin instruktion är att tillhandahålla tvärvetenskapliga forskningsmiljöer. VTI medverkar i flera nationella centrumbildningar, nätverk och branschprogram för transportrelaterad forskning och utveckling.

tvärvetenskaplIGa forsknInGsmIlJöer

k2 – nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafikVTI, Lunds universitet och Malmö högskola har tillsammans byggt upp K2, som är ett nationellt kompetenscentrum för kollektivtrafik. Uppdraget kom från Vinnova i slutet av 2012 och verksamheten startade i januari 2013. Visionen är att göra Sverige till ett internationellt föredöme när det gäller kollektivtrafik som en del i utvecklingen av hållbara och attraktiva storstadsområden.

K2 är etablerat i Lund och VTI har en tydlig roll som administrativ värd för verksamheten. K2 stöds av Västra Götalandsregionen, Stockholms läns landsting och Region Skåne samt finansieras av Vinnova, Trafikverket och Formas. Under 2014 har 25 projekt pågått med medverkan från VTI. VTI har bidragit till finansieringen med 330 tkr.

www.k2centrum.se

safer, the Vehicle and traffic safety centre at chalmersVTI har en plats i SAFER:s styrelse och är även representerat i lednings gruppen och i flera referensgrupper. Centrumet är inriktat på trafiksäkerhetsforskning och bygger en betydelsefull grund för samarbete mellan aktörer från svensk fordonsindustri och övrigt näringsliv samt institut, universitet och högskolor. I dagsläget har SAFER 30 partner.

Under 2014 har 10 projekt pågått hos VTI i jämförelse med 17 projekt 2013 respektive 2012. Forskningen inom centrumet har en grundfinansiering från Vinnova men stöttas även av externa finansiärer, till exempel EU:s sjunde ramprogram. Under 2014 har VTI bidragit med 2,5 miljoner kr till finansieringen jämfört med 2 miljoner kr 2013 respektive 2012.

www.chalmers.se/safer

bVff, bana Väg för framtiden

Branschprogrammet BVFF, som är ett samarbete mellan VTI, KTH, Trafikverket och LTU, fokuserar på samverkan inom områdena forskning och utveckling, teknisk utrustning och utbildning. Kansliet och föreståndaren för BVFF finns på VTI. Programmets syfte är att utveckla branschens och samhällets förmåga att möta nutida och framtida krav på effektiv väg och baninfrastruktur och samtidigt stärka relevanta delar av svensk anläggningsbransch.

Under 2014 har VTI medverkat i ett 60tal projekt, i jämförelse med 47 projekt 2013, och även bidragit med 2,15 miljoner kr till finansieringen. Motsvarande belopp 2013 var 3 miljoner kr.

www.bvff.se

Vip, Virtual prototyping and assessment by simulation

ViP är ett nationellt kompetenscentrum som leds och koordineras av VTI. Centrumet har som mål att bygga en stark, nationell kompetensplattform och vara en resurs för körsimulatorer med fokus på samspelet mellan människa och teknik. Samverkan sker mellan fordonsföretag, transportmyndigheter och teknikföretag. ViP har i dagsläget tio partner.

Under 2014 har 15 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 16 projekt 2013. Centrumet finansieras av Vinnova och de medverkande parterna. VTI har bidragit till finansieringen med 2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 2,5 miljoner kr 2013 respektive 2012.

www.vipsimulation.se


tvärvetenskaplIGa forsknInGsmIlJöer

kajt – kapacitet i järnvägstrafiken

Branschprogrammet KAJT etablerades i januari 2013 och är ett samarbete mellan Trafikverket, forskarutförare och näringsliv för att skapa långsiktighet och säkerställa forskningens bidrag till skapandet av morgondagens järnvägstrafik. Vidare syftar KAJT till att förstärka järnvägssystemets förmåga att tillgodose samhällets transportbehov.

VTI sitter med i styrelsen samt i beredningsgruppen för ansökningar. Ett projekt som har pågått inom KAJT är att kvalitetssäkra förseningsinformation och ett annat pågående projekt är en förstudie som syftar till att utveckla ett optimeringshjälpmedel för att lägga tidtabeller.

www.kajt.org

ctr, centrum för trafikforskning

Kompetenscentrumet CTR, som är skapat av VTI och KTH, har sitt säte på KTH vid Institutet för infrastruktur. CTR initierar, samordnar och bedriver forskning och utveckling inom analys och simulering av trafikprocesser. Centrumet är också en nationell resurs för forskning och kunskapsöverföring och arbetar med att främja internationellt forskarutbyte. Målsättningen med VTI:s medverkan i CTR är att ytterligare höja forskningskvaliteten inom ämnesområdet analys och simulering av trafikprocesser. Vidare handlar medverkan om att, i samarbete med Trafikverket, stärka policyrelevansen av VTI:s forskning.

VTI har 2014 bidragit med 250 tkr i finansiering i jämförelse med 200 tkr 2013 samt 250 tkr 2012.

www.ctr.kth.se

cts, centrum för transportstudier

Centrumet har som målsättning att vara en internationellt högt ansedd forskningsmiljö, att långsiktigt höja kompetensnivån inom transportsektorn samt att bidra till att öka kvaliteten på och underlaget för beslutsfattande inom transportsektorn. Samverkan sker mellan universitet och högskola, transportmyndigheter och teknikföretag. I dagsläget deltar VTI tillsammans med ytterligare åtta partner.

Under 2014 har 33 projekt pågått med medverkan från VTI, i jämförelse med 32 stycken 2013 respektive 2012. VTI har bidragit till finansieringen med 3,25 miljoner kr 2014, jämfört med 2,9 miljoner kr 2013 samt 4 miljoner kr 2012.

www.kth.se/en/abe/centra/cts

eco 2, the centre for eco 2 Vehicle Design

Centrumet koordineras av KTH och är en forskningsmiljö för fordonsutveckling. Visionen är att vara ett internationellt samverkande konsortium av industri, akademi och samhälleliga partners som är världsledande innovatörer av tekniska lösningar inom hållbar fordonsutveckling. I dagsläget finns tio partner. Under 2014 har VTI bidragit till finansieringen med 200 tkr i jämförelse med 100 tkr 2013.

www.eco2vehicledesign.kth.se


samverkan stärker VtI:s kunskapsbasAtt samverka med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning är en del i VTI:s uppdrag enligt institutets instruktion.

VTI har idag en etablerad samverkan med flera universitet och högskolor genom institutets professorstjänster, långsiktigt doktorandprogram, examensarbeten, medverkan i forskningsprojekt, uppdrag och nätverk.

VtI:s professorstjänster

VTI får enligt sin instruktion anställa totalt fem forskare som professorer som ett led i ökat samarbete med universitet och högskolor. Tre av dessa tjänster är tillsatta sedan tidigare.

Under 2014 beslutade VTI:s styrelse att avbryta rekryteringsprocessen till professorstjänsten inom klimat, energi och miljöeffektiva transporter. Däremot har rekryt erings processen kring den femte professuren med HMIinriktning (”Human Machine Interaction”) pågått under året med förhoppning om tillsättning under 2015.

Doktorandprogram

VTI:s doktorandprogram stärker VTI:s kunskapsbas och ger även ett bidrag till transportsektorns långsiktiga kompetensförsörjning. Programmet har under året fullföljts enligt plan och är delfinansierat med anslagsmedel — cirka 5,2 miljoner kr 2014 i jämförelse med 5,6 miljoner

kr 2013 respektive 5,5 miljoner kr 2012. Under året har 25 medarbetare varit registrerade som doktorandstuderande (varav 6 har doktorerat under året), motsvarande siffror för år 2013 var 25 och för år 2012 21.

examensarbeten

VTI samarbetar med universitet och högskolor via examensarbeten som utförs vid institutet. Vanliga samarbetspartners är Linköpings universitet och Chalmers. Under 2014 har 15 examensarbeten pågått jämfört med 16 under 2013 och 17 under 2012. Av de 15 är 2 utländska studenter som utför examensarbete på VTI, motsvarande siffror för år 2013 och 2012 var 3 respektive 5. Examensarbeten är något som VTI ser som en viktig del i den framtida kompetensförsörjningen.

samverkan meD unIversItet och höGskolor

39,7%av medarbetarna har licentiat- eller doktorsexamen.

25doktorandstuderande har

varit på VTi under året.


forskningsprojekt och uppdrag

Som prestationsmått, när det gäller medverkan i forsknings projekt och uppdrag, har VTI dels valt att följa upp omfattningen av forskningssamverkan och dels antalet uppdrag. Forskningssamverkan med svenska universitet och högskolor avser det sammanlagda värdet av FoUprojekt som till någon del genomförts i samarbete med universitet och högskolor under verksamhetsåret. Sådana projekt kan ha genomförts antingen inom ramen för nationella centrumbildningar eller i andra direkta projektsamarbeten. Antal uppdrag vid universitet och högskolor avser uppdrag som VTImedarbetare haft i form av tjänst som professor, adjungerad professor eller docent.

Nedan redovisas antal uppdrag (22) som VTImedarbetare haft under 2014. Motsvarande siffra för år 2013 och 2012 var 13 respektive 11 uppdrag.

• Professor vid University of Iceland• Adjungerad professor vid Linköpings universitet• Adjungerad professor vid Chalmers tekniska högskola• Docent vid Kungliga tekniska högskolan (tre uppdrag)• Docent vid Linköpings universitet (sju uppdrag)• Docent vid Stockholms universitet• Docent vid Högskolan Dalarna• Docent vid Chalmers tekniska högskola (tre uppdrag)• Docent vid Lunds universitet (två uppdrag)• Docent vid Örebro universitet• Docent vid Uppsala universitet

Under 2014 har Astrid Linder, VTI:s forskningschef för enheten Trafiksäkerhet, samhälle och trafikant, fått finansiering från Vinnova för att arbeta som gästforskare i en ledande forskningsmiljö vid Monash University i Australien.

professorer på VtI

Jan-eric nilssonNationalekonomi med inriktning mot transporterTillsatt i samverkan med KTH

Jane summerton Teknik och social förändring med inriktning mot trafiksäkerhetTillsatt i samverkan med Linköpings universitet

sigurdur erlingssonVäg- och banteknikTillsatt i samverkan med KTH och islands universitet

Docentmeriterade 2014

anna anund Trafikmedicin, Linköpings universitet

astrid linderKrocksäkerhet, Chalmers tekniska högskola

fredrik BruzeliusFordonsdynamik, Chalmers tekniska högskola

hans antonsonKulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds universitet

henriette Wallén WarnerPsykologi, Uppsala universitet

niclas krügerNationalekonomi, örebro universitet

Doktorer 2014

abubeker ahmed – Byggteknik, inriktning väg- och banteknik

Birgitta thorslund – Hörselnedsättningars effekter på trafiksäkerhet och mobilitet

emmy Dahl – Miljövänligt resande, miljöfrågor

Gabriella eriksson – Operatörsplatsutformning för ökad trafiksäkerhet

niklas strand – interaktion mellan människan och den automatiserade bilen

sherzod Yarmukhamedov – regional beskattning och finansiering av offentliga infrastrukturer


antal pågående projekt i samverkan med uoh samt mkr

180

185

190

195

200

205

210

215

0

10

20

30

40

50

60

70

2012 2013 2014

antalm

kr

Mkr Antal


nätverk

trenop – transport research environment with novel perspectives

TRENoP är en transportforskningsmiljö i samverkan med Linköpings universitet och KTH. Visionen är att ”genom att integrera policy och teknik med ett systemperspektiv, möjliggöra den omvandling av dagens transportsystem som krävs för att göra det grönare, smartare och säkrare”. Forskningen fokuserar på marktransporter med innovativa teknik och policykoncept.

Under året har fortsatt samarbete skett med kommuner samt med andra aktörer kring utvecklingen av citylogistiken. VTI har deltagit i ett antal populärvetenskapliga seminarier i samarbete med andra aktörer inom citylogistik samt vid internationella vetenskapliga konferenser. Vidare har VTI bidragit i Norrköpings kommuns utvecklingsarbete med att införa samordnad godsdistribution. Fokus i forskningen inom citylogistik har varit utvecklingen av modeller och verktyg för införandet och utvärdering av hållbara godstransportsystem från ett stadsplaneringsperspektiv. Ett antal vetenskapliga artiklar kring modeller för kostnadsdelning inom citylogistik är för närvarande under utarbetande.

Inom förarbeteendemodeller har VTI tillsammans med Linköpings universitet arbetat med elbilsförares beteende samt kommuners planeringsprocesser med avseende på att införa elektrifierade fordon. Resultat har redovisats på Transportforum. Datainsamling har skett i tre olika fältstudier där universitetets hyrbilar och Tekniska verkens fordon har använts.

fast– forskarnätverket aktörer, samhälle och transporter

FAST är ett tvärvetenskapligt forskarnätverk som VTI grundat tillsammans med institutionerna Tema teknik och social förändring samt Tema kultur och samhälle vid Linköpings universitet. Nätverkets syften är att initiera ny samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning inom transportområdet samt att utgöra ett forum för utbyte av forskningsidéer och spridning av forskningsresultat.

FAST arbetar exempelvis med seminarier om hur man definierar och hanterar hållbarhet i samhällsplaneringen och vilka implikationer det kan få för människors resor, människors makt och inflytande över sina vardagsresor.



många ansökningar till horisont 2020Enligt VTI:s instruktion får institutet medverka i internationellt samarbete på områden som hör till dess uppgifter.

VTI har en tydlig internationell anknytning genom att medverka i EUprojekt, vara engagerad i organisationer och nätverk, delta i vetenskapliga kommittéer, bilaterala samarbeten och internationellt standardiseringsarbete. Medverkan stärker VTI:s position som ett framstående forskningsinstitut med verksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Likaså bidrar medverkan till att projektresultat kan få spridning och implementeras i det svenska och utländska transportsystemet.

ceDr (conference of european Directors of roads)

Arbetsformen på EUnivå, där de nationella vägverken tillsammans finansierar forskningen, sker i samarbete under CEDR. Syftet med samarbetet är att underlätta utbyte av erfarenheter och information samt för att analysera och diskutera alla trafikantrelaterade frågor inom exempelvis infrastruktur, säkerhet, transporter och miljö.

Till utlysningen CEDR Transnational Road Research Programme: Call 2013, som stängde i december 2013, skickade VTI in 8 ansökningar inom temaområdena Ageing Infrastructure Management, Traffic Management och Roads and Wildlife. Under 2014 bifölls 3 av ansökningarna som under året blivit projekt hos VTI.

Generellt kan man konstatera att samarbetsformen med CEDRprojekt blir en allt viktigare projektkategori för VTI.

Infravation (Infrastructure Innovation programme)

Infravation är en forskningsfond för att utveckla transportinfrastrukturinnovationer som behandlar de utmaningar som återfinns i EUkommissionens ”white paper” gällande utmaningsområdet Smarta, gröna och integrerade transporter i Horisont 2020 (se nedan). Fondens mål är att möjliggöra infrastruktur av hög kvalitet genom lösningar för både ny och befintlig infrastruktur. Till utlysningen ERANET Plus Infravation 2014, ”Advanced systems, materials and techniques for next generation infrastructure”, har VTI skickat in 8 ansökningar, varav 2 som projektkoordinator. Vid årets utgång väntas fortfarande svar på inskickade ansökningar.

eu:s ramprogram

VTI är även engagerade i flera projekt inom EU:s sjunde ramprogram (FP7) (20072013) för forskning och utveckling. För VTI har temaområden som Transport samt Informations och kommunikationsteknik (ICT) varit av primärt intresse. Förutom dessa teman har transportaspekter även funnits inom temaområden Miljö, Energi och Säkerhet. FP7 avslutades dock 31 december 2013. VTI har haft en långsiktig målsättning för medverkan i FP7 vilken inneburit att deltagandet skulle öka i förhållande till tidigare ramprogram. I det sjätte ramprogrammet (FP6) (2002–2006) uppgick VTI:s deltagande till drygt 20 forskningsprojekt, varav tre

InternatIonellt samarBete

toolBoX – A method to select maintenance candidates.Startat 2011 (koordineras av VTi).

sunra – Sustainability national road administrations. Startat 2011. www.halcrow.com/sunraproject

mIravec – Modelling infrastructure influence on road vehicle energy consumption. Startat 2011.

space – Speed adaption control by self explaining roads. Startat 2011.

shape It-stepping stones – Shaping sustainable transport patterns in european cities. Startat 2013.

savers – Selection of appropriate vehicle restraint systems. Startat 2013. www.saversproject.com

asap – Appropriate speed saves all people. Startat 2013.

harmony – Procedures for the design of roads in harmony with wildlife. Startat 2014. www.harmony-project.net

hispeq – Hi-speed survey specifications, explanations and quality. Startat 2014. www.hispeq.com

prIma – Pro-active incident management. Startat 2014.

MedVerKAN i Cedr



som projektkoordinator. I FP7 har VTI deltagit i drygt 30 forskningsprojekt, varav fem som projektkoordinator. Det kan därmed konstateras att institutet haft ett framgångsrikt deltagande i bägge EU:s ramprogram.

1 januari 2014 öppnade EU:s nya ramprogram Horisont 2020 (20142020). Programmet är världens största satsning på forskning och innovation och har en total budget på runt 80 miljarder euro. Programmet har tre prioriteringar; Spetskompetens (Excellent Science), Industriellt ledarskap (Industrial leadership) samt Samhälleliga utmaningar (Societal challenges). Till utlysningarna Mobility for Growth 20142015 samt Green Vehicle 2014, de första inom utmaningsområdet Smarta, gröna och integrerade transporter (Samhälleliga utmaningar), deltog VTI i 29 ansökningar. Vid årets utgång väntas fortfarande svar från EU.

medverkan i eu:s sjunde ramprogram

• TRIMM – Tomorrow’s road infrastructure monitoring and management (koordineras av VTI)

• TransTools3 – Research and development of the European Transport Network Model

• DECOMOBIL – Design for ECOmultimodal mobility• TRANSFORuM – Transforming European transport

through an active actors forum

• ENDURANCE – EUwide establishment of enduring national and European support networks for sustainable urban mobility

• PERSUADE – Poroelastic road surface: an innovation to avoid damages to the environment

• SMARTrail – Smart maintenaince and analysis of transport infrastucture

• EUTrain – European transport research area international cooperation activities

• ecoDriver — Supporting the driver in conserving energy and reducing emissions

• INCRIS – Improving international cooperation and R&D road infrastructure strategy for Ukraine

• HF Auto – Human factors of automated driving• ROSANNE – Rolling resistance, skid resistance, and

noise emission measurement standards for road surfaces

• SAVELEC – Safe control of noncooperative vehicles through electromagnetic means

• FOSTER Road – Future of surface road transport European research.

medverkan i era-net transport

• EVERSAFE – Every day safety for electric vehicles (koordineras av VTI)

• Senior Life Transition – Senior life transition points



ett nyckeltal som VTi följer upp är andel internationella uppdrag av den totala uppdragsvolymen (se sidan 7). Målet 2014 är ≥15,0 procent. Andelen blev dock 12,7 procent vilket innebär att målet ej uppfylls. Motsvarande andel var 11 procent år 2013 samt 15 procent år 2012. då upparbetningsgraden under 2014 är större än under 2013 har också andel intäkter från eU ökat mellan åren.

and their implications for everyday mobility• Guide 2 Wear – Public transport services with

wearable devices for different mobility types.

medverkan i övriga eu-samarbeten

• EU US Symposium. Transport research implementation: The application of research outcome.

europeiskt institutssamarbete

Under året har VTI fortsatt att medverka i tre paraplyorganisationer för forskningsinstitut inom transportområdet. Samarbetet ger möjligheter att påverka inriktningen av EU:s forskningsprogram, bereda projektansökningar och underlätta konsortiebildning. VTI har deltagit i nya EUprojektansökningar samt i tematiska arbetsgrupper inom ramen för de tre organisationerna;

• FEHRL, Forum of European Highway Research Laboratories

• ECTRI, European Conference of Transport Research Institutes

• FERSI, Forum of European Road Safety Institutes.

övrigt internationellt samarbete och engagemang

Förutom de tre organisationerna FEHRL, ECTRI och FERSI har VTI ett väl utvecklat internationellt samarbete och engagemang. Våra nationella och internationella nätverk samt allianser är en garanti för bredd, djup och flervetenskaplighet i kunskapsproduktionen. Några exempel är:

• NVF – Nordiskt Vägforum• PIARC – World Road Association• TRB – Transportation Research Board• GRSP – Global Road Safety Partnership• ETSC – European Transport Safety Council• CEN – European Committee for Standardization• IRTAD – International Traffic Safety Data and

Analysis Group (under OECD/ITF)• ITRD – International Transport Research

Documentation (under OECD/ITF)• JTRC – The Joint OECDECMT Transport Research

Centre.

Internationella studiebesök

VTI har haft ett flertal studiebesök med internationellt deltagande under året. I början av maj besökte Linköpings universitet VTI med en grupp elever och lärare från universitet i Egypten, Jordanien och Slovakien. Besökarna var specialiserade på transport och trafikstudier och

särskilt intresserade av intelligenta transportsystem (ITS). I slutet av maj besökte sydkoreanska KOTI, the Korea Transport Institute, VTI:s kontor i Lund, Linköping och Stockholm. I Lund besöktes Kollektivtrafikcentrum K2 och ämnet var kollektivtrafik i Sverige och Korea, i Linköping hölls forskningsseminarier om trafiksäkerhet medan det i Stockholm var fokus på trängselavgifter och transportpolicys. I juni hade VTI besök av två forskare från tjeckiska Transport Research Centre (CDV) i Brno som främst arbetar med trafikbuller, och som besökte VTI via ett mentorprogram. I mitten av december besökte Sydkoreanska KBS News för att göra ett reportage om svensk trafiksäkerhet. De besökte krockbanan och filmade ett krocktest med bilbarnstol. Utöver dessa har ett flertal studiebesök genomförts bland annat i samband med möten i VTI:s pågående EUprojekt.

Intäkter från samt antal utländska uppdragsgivare

0

5

10

15

20

25

30

35

40

0

2

4

6

8

10

12

14

16

2012 2013 2014

antal m

kr

eU erAnet/Cedr

Privata övriga

Antal

26

total finansiering (belopp i tkr)

2012 2013 2014intäkter Kostnader intäkter Kostnader intäkter Kostnader

Anslaget 45 626 45 626 44 371 44 371 45 437 45 437

Avgifter 110 513 114 080 113 306 114 782 104 390 102 188

Bidrag 32 635 33 138 34 708 36 096 53 790 55 338

Finansiella intäkter/kostnader 1 242 529 812 350 451 238

summa exkl anslag 144 391 147 747 148 826 151 228 158 631 157 764

totalt 190 017 193 373 193 196 195 599 204 069 203 201

Fördelning av verksamhetens totala intäkter och kostnader.

finansiella uppgifter

VTI, STaTenS Väg- och TranSporTforSknIngSInSTITuTÅrSredoVISnIng 2014

fInansIella uppGIfter

VerksamhetsutfallVerksamhetsutfallet för 2014 uppvisar ett positivt utfall med 868 tkr, vilket är ett trendbrott efter de senaste två åren med underskott. Det positiva utfallet förklaras främst av ökade uppdragsintäkter som ökar från 149 miljoner kr 2013 till att 2014 vara 159 miljoner kr. Även anslagsintäkter ökar mellan åren, med cirka 1 miljon kr.På kostnadssidan återfinns minskade avskrivningskostnader för testutrustning med cirka 1 miljon kr, en ökning av personalkostnader med närmare 5 miljoner kr och, med anledning av etablering i Lund, även en ökning av lokalkostnader med cirka 1 miljon kr. Båda de större ökningarna i kronor, uppdragsintäkter och personalkostnader, beror främst på att vi är fler medarbetare i år än föregående år.

avgiftsbelagd verksamhet

Enligt VTI:s regleringsbrev för verksamhetsåret 2014 är det ekonomiska målet att avgifts och bidragsintäkterna ska täcka minst 70 procent av de totala kostnaderna för verksamheten.

Diagrammet Avgiftsbelagd verksamhet visar att VTI:s totala kostnader för verksamheten under 2014 uppgick till 203 miljoner kr medan avgifts och bidragsintäkterna var 159 miljoner kr, motsvarande 78 procent av de totala kostnaderna. Målet på minst 70 procent är därmed uppfyllt. Motsvarande andel för 2013 var 76 procent och för 2012 74 procent.

Som diagrammet Intäkt per årsarbetskraft visar uppgår avgifts och bidragsintäkterna per årsarbetskraft under året till 837 tkr, vilket är högre än 2013, 787 tkr. Motsvarande siffra för 2012 var 795 tkr. Total intäkt per årsarbetskraft uppgår till 1 077 tkr under året, vilket också det är högre än 2013, 1 023 tkr. Motsvarande siffra för 2012 var 1 049 tkr.

avgiftsbelagd verksamhet, mkr

0

50

100

150

200

250

2012 2013 2014

mkr

Avgifts- och bidragsintäkter Totala kostnader

Intäkt per årsarbetskraft, tkr

0

200

400

600

800

1000

2012 2013 2014

tkr

Avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft

Total intäkt per årsarbetskraft

Verksamhetsutfall, mkr

2012

2013

2014

-4,0

-3,0

-2,0

-1,0

0,0

1,0

2,0

mkr


anslagets användning utfall tkr utfall %

2012 2013 2014 2012 2013 2014BiC 5 317 5 779 5 699 11,7 13,0 12,5

eU 5 639 4 405 6 543 12,4 9,9 14,4

FoU 22 816 19 669 19 824 50,0 44,3 43,6

Komp. utv. 5 474 5 570 5 168 12,0 12,6 11,4

övrigt 6 380 8 949 8 203 14,0 20,2 18,1

summa 45 626 44 371 45 437 100,0 100,0 100,0

Nytt sätt att redovisa anslagsfördelningen från och med 2012, kompetensutveckling innehåller bara doktorandmedel. i posten övrigt ingår institutsövergipande projekt.

användning av VtI:s anslagVTI:s anslagsmedel har använts till olika aktiviteter med hänsyn till anvisningar i regleringsbrevet.

Medel från anslaget för 2014 har i huvudsak använts till medfinansiering av nationella kompetenscentrum, doktorandprogram samt till det nationella transportforskningsbiblioteket BIC:s tjänster för nationell och internationell informationsförsörjning. Anslagsmedel har också använts för olika typer av insatser när VTI engagerat sig i den europeiska transportforskningen. Likaså har medel använts för att möjliggöra VTI:s medverkan i internationella samarbetsorganisationer och nätverk som OECD, ECTRI och FEHRL. En del av anslaget har även använts för strategiska satsningar inom forskningsavdelningarna.

bibliotek och informationscenter (bIc)

BIC bevakar och samlar in publikationer från den svenska utgivningen inom transportområdet vilket ger Sveriges enskilt största samling av forskningsresultat och annan litteratur inom området. Samlingen är sökbar i Transguides nationella katalog som finns i Portalen för transportforskning. Av det nyare materialet består övervägande delen av elektroniska publikationer som är direkt tillgängliga på nätet i fulltext. Under året växte katalogen med cirka 1 400 poster (2013: 1 200 poster). Totalt finns nu cirka 140 000 referenser till publikationer sökbara varav cirka 28 000 är i elektronisk form. I portalens projektdatabas tillkom 144 nya projekt (2013: 200 projekt inklusive Sjöfartsverkets databas).

Nytt för året i Transguide är en länksamling till öppna data på nationell nivå.

BIC ger stöd till forskare och andra verksamma inom sektorn att hitta forskningsresultat och annan information inom deras specifika områden.

Under året har BIC haft kontakter och samarbeten med svenska myndigheter och organisationer såsom Energimyndigheten, Vinnova, Trafik analys, Transportstyrelsen, Trafikverket och kompetenscentrumet K2.

BIC är också engagerat i olika internationella aktiviteter, exempelvis kommittéuppdrag för Transportation Research Board (TRB) och ITF/OECD samt kontakter och samarbeten med organisationer som BASt, IFSTTAR, FEHRL, ECTRI, ARRB, med flera. Ett samarbete har inletts med TRB för att effektivisera och kvalitetssäkra exporten av svenska publiceringar och projekt från portalen till den internationella databasen TRID som drivs av TRB i samarbete med ITF/OECD.

För att säkerställa kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte med bland annat universitets och högskolebiblioteken inom ämnesområdet används Nätverket för transportbibliotek som BIC startat och driver. BIC har också marknadsfört verksamheten för deltagare vid studiebesök på VTI, deltagit i de evenemang där VTI medverkat i samt presenterat på internationella konferenser som inbjuden föredragshållare.

Digitala vetenskapliga arkivet (DiVa)

DiVA vid VTI fasades in under senhösten 2013 och i december importerades rapportserier från bibliotekskatalogen. 2014 var alltså det första året med DiVA i full drift och vid årets start fanns cirka 6 100 referenser och av dessa hade 1 165 fulltext. Den 31 december 2014 fanns det cirka 6 650 referenser, varav 1 608 hade fulltexter, vilka totalt hade laddats ned 16 271 gånger.

använDnInG av vtI:s anslaG


medarbetarna är VtI:s största tillgång VTI är en kunskapsorganisation där medarbetarna är den största tillgången. Genom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt med ett systematiskt arbete för lika villkor och god arbetsmiljö ska VTI säkerställa en attraktiv arbetsplats.

strategisk kompetensförsörjning

Rätt kompetens är viktig för verksamheten som bedrivs i såväl nationella som internationella forskningsmiljöer. VTI har en långsiktig strategi för kompetensförsörjning och arbetar kontinuerligt med att identifiera, kartlägga och synliggöra verksamhetens kompetensbehov. Viktiga delar i arbetet är rekrytering och kompetensutveckling.

rekryteringar

Under året har VTI fått forskartillskott genom att flera doktorander har disputerat, bland annat inom områden som vägkonstruktion med inriktning på modellering av asfaltsbeläggningar och samhällsekonomisk analys på transportområdet. En utökning av forskare inom området transporter, miljö samt psykologi/socialpsykologi har också skett. En föreståndare till kompetenscentrumet K2

kompetensförsörJnInG

personalkategorier (%) 2012 2013 2014

Forskning 64 61 59

Forskningsstöd 23 24 26

Administrativt stöd 13 15 15

Andel kvinnorTotalti kategorin forskningAv doktoranderAv VTi:s cheferi VTi:s ledningsgrupp

4436385643

4439364229

4439364729

kvinnor44%

män 56%

könsfördelning

Samtliga medarbetare


är rekryterad under 2014 med tillsättning 2015. Detsamma gäller för ett helt nytt forskningsområde, rättsvetenskaplig transportforskning, där en forskare är tillsatt med början under våren 2015. Likaså är en internrekrytering genomförd som forskningschef inom enheten Mobilitet, aktörer och planering. VTI har även utsett två forskningsledare inom ämnesområdena simulatorbaserad trafikantutbildning och simuleringsbaserad analys av trafiksystem. I övrigt har ersättningsrekrytering gjorts av forskningsassistenter, forskningsingenjör, utredare och projektsamordnare samt ITspecialist.

Medelantalet anställda under året uppgår till 206, jämfört med 202 år 2013 och 206 år 2012.

kompetensutveckling

Varje år tar VTI fram en plan som sammanställer enheternas kompetensutvecklingsbehov. Under året har individuella kompetenshöjande insatser genomförts inom områden som är strategiskt viktiga för verksamheten. Därtill sker en ständig kompetensutveckling inom de forskningsprojekt som bedrivs och genom projektledarskap, handledning av doktorander och examensarbetare samt forskarutbyte och konferenser. För att delge varandra den forskning som pågår inom olika delar av organisationen genomför respektive forskningsavdelning regelbundna institutsövergripande seminarieserier.

En annan del i arbetet med att utveckla verksamheten och medarbetarna är att verka för ett gott ledarskap. VTI arbetar kontinuerligt med chefs och ledarskapsutveckling, både för chefsgruppen som helhet och individuellt. Under 2014 har cheferna erbjudits stöd i budget och prognosarbete.

personalrörlighet

Den personalrörlighet, som avgångar och rekryteringar skapar, ger förutsättningar att kunna styra in personalstrukturen och verksamheten i önskvärd riktning. Under 2014 har arbetet med kompetens/generationsväxling fortsatt enligt framtagen struktur.

arbetsmiljö

VTI arbetar systematiskt och strategiskt med utveckling och förbättring av arbetsvillkor och arbetsmiljö. I detta arbete ingår också ett nära samarbete med företagshälsovården. Fokus för arbetet är att bevara och utveckla de faktorer som bidrar till arbetsglädje, god hälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

Under året har föreläsningar inom arbetsmiljöområdet genomförts på ett flertal av kontoren. Tanken är att detta ska vara en återkommande aktivitet utifrån de behov som finns. Utbildning har också genomförts inom kemikaliehanteringen där ett nytt arbetssätt införts för att säkerställa rutiner och utbyte av erfarenheter och nyheter inom området.

lika villkor

Arbetet med lika villkor ska bidra till att uppnå verksamhetsmålet ”VTI är en attraktiv arbetsplats”. VTI bedriver ett löpande, strategiskt arbete med lika villkor och strävar efter mångfald inom områden som kompetens, bakgrund, etnicitet, kön och ålder. Detta genom att främja ett inkluderande synsätt och en god, kreativ arbetsmiljö. Medarbetarnas varierande bakgrund och kompetens är viktiga för att arbetet ska präglas av hög kvalitet och kundorientering. Tillsammans med andra myndigheter deltar VTI i ett statligt nätverk inom området lika villkor. I nätverket genomfördes under året en föreläsning/utbildning i mångfald kopplat till diskrimineringsgrunderna. Från VTI deltog chefer, gruppen för lika villkor samt fackliga representanter.

personalrörlighet 2012 2013 2014

Nyanställda (antal) 15 21 10

Pension (antal) 3 5 4

Avslutade anställningar (antal)

8 15 8

Personalomsättning (%) 3,9 7,4 3,9


45år är medelåldern på VTi:s anställda.

97,4%Frisktal för VTi:s

medarbetare.



sjukfrånvaro (%) 2012 2013 2014

Totalt 2,2 2,8 2,6

Andel långtidssjuka (60 dagar eller mer) av den totala sjukfrån-varon

34,6 49,8 42,4

efter könKvinnorMän

1,82,4

2,63,1

3,41,9

efter ålderAnställda -29 årAnställda 30-49 årAnställda 50- år

1,81,43,3

1,12,63,4

1,42,62,8

sjukfrånvaro

För att minska sjuktalen arbetar VTI aktivt med förebyggande och hälsofrämjande insatser. Bland annat genomförs hälsosamtal fokuserade på hälsa och arbetssituation mellan medarbetare och närmaste chef vid upprepad korttidssjukfrånvaro. Det finns även ett nära samarbete med företagshälsovården via Feelgood där VTI så tidigt som möjligt försöker fånga upp signaler och ta hjälp när det handlar om arbetsrelaterade problem. Likaså erbjuder VTI en ergonomigenomgång av arbetsplatsen när man börjar sin anställning.

Ett nyckeltal som följs upp som ett mått på verksam hetsmålet ”VTI är en attraktiv arbetsplats” är frisktal (se sidan 7). Målnivån 2014 är satt till ≥97,0 procent och med ett

utfall på 97,4 procent uppnås det målet. Motsvarande siffra för år 2013 var 97,2 procent och år 2012 97,8 procent.

Verksamhetsmål attraktiv arbetsplats

Sammantaget är bedömningen att insatserna, inom strategisk kompetensförsörjning och kompetensutveckling samt arbetet med lika villkor och god arbetsmiljö, har bidragit till att verksamhetsmålet uppnåtts.

finansiell redovisning

32

rapportering enligt regleringsbrevVerksamhet där avgiftsintäkterna disponeras

Institutet har enligt regleringsbrevet enbart en verksamhetsgren “uppdragsverksamhet”. Med upp drags verksamhet avses både avgifter och bidrag. Uppdragsverksamheten har under 2014 gett ett överskott.

Verksamhet där avgiftsintäkterna disponeras, belopp i tkr

ack +/- t.o.m. 2012

+/- 2013

Intäkter 2014

kostnader 2014

+/- 2014

ack +/- utgående

2014

Uppdrags- verksamhet 17 270 -2 403 158 631 157 763 868 15 735

Varav tjänsteexport 638 7 4 733 4 702 31 676


konkurrensutsatt verksamhet

För uppdrag där VTI konkurrerar med aktörer på den privata marknaden ska målet vara full kostnadstäckning enlig regleringsbrevet för verksamhetsåret 2014.

VTI har definierat konkurrensutsatt verksamhet på följande sätt: “Med konkurrensutsatt verksamhet avses projekt som inte finansieras med statliga medel eller bidrag”. Undantag: om statlig myndighet upphandlat projekt i konkurrens räknas dessa till konkurrensutsatt verksamhet.

I tabellen redovisas totala intäkter och kostnader för projekt som avser konkurrensutsatt verksamhet. På raden “Anslagssubventionering” är syftet att

redovisa de konkurrensutsatta projektens del av den anslagsanvändning som berör all uppdragsverksamhet. Under 2014 har anslaget inte använts till projekt som innebär subventioner av konkurrensutsatt verksamhet.

Slutligen redovisas resultatet från den konkurrensutsatta verksamheten med hänsyn tagen till alla intäkter och kostnader.

2012 års siffror har ändrats avseende intäkter, detta på grund av en förändring i redovisningen som gjordes från och med 2012, vilket inte beaktades i 2012 års årsredovisning.

2012 2013 2014

intäkter externt 19 128 19 451 25 068

Kostnader 18 617 19 218 24 992

Anslags- subventionering 0 0 0

resultat 511 233 76

konkurrensutsatt verksamhet, belopp i tkr

33

resultaträkning

belopp i tkr not 2014 2013

verksamhetens intäkter

intäkter av anslag 45 437 44 371

intäkter av avgifter och andra ersättningar 1 104 390 113 306

intäkter av bidrag 53 790 34 708

Finansiella intäkter 2 451 812

summa intäkter 204 069 193 196

verksamhetens kostnader

Kostnader för personal 3 130 706 126 109

Kostnader för lokaler 20 119 18 979

övriga driftkostnader 4 43 658 40 852

Finansiella kostnader 5 238 350

Avskrivningar och nedskrivningar 8 480 9 309

summa kostnader 203 201 195 599

verksamhetsutfall 868 -2 403

transfereringar 6

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag 7 823 2 194

övriga erhållna bidrag 1 775 765

Lämnade bidrag -9 598 -2 959

Saldo 0 0

årets kapItalföränDrInG 7 868 -2 403



balansräkning – tillgångar

tillgångar, belopp i tkr not 2014-12-31 2013-12-31

Immateriella anläggningstillgångar

rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 8 6 093 8 140

summa immateriella anläggningstillgångar 6 093 8 140

materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet 9 2 255 2 430

Maskiner, inventarier, installationer m.m. 10 19 073 21 563

Pågående nyanläggningar 11 2 031 0

summa materiella anläggningstillgångar 23 359 23 993

varulager m.m.

Pågående arbeten 13 842 13 749

summa varulager m.m. 13 842 13 749

kortfristiga fordringar

Kundfordringar 8 683 9 509

Fordringar hos andra myndigheter 8 774 11 705

övriga kortfristiga fordringar 38 0

summa fordringar 17 495 21 214

periodavgränsningsposter 12

Förutbetalda kostnader 5 775 5 197

Upplupna bidragsintäkter 9 655 3 667

övriga upplupna intäkter 188 98

summa periodavgränsningsposter 15 618 8 962

avräkning med statsverket

Avräkning med statsverket 13 0 0

summa avräkning med statsverket 0 0

kassa och bank

Behållning räntekonto i riksgäldskontoret 102 830 103 427

Kassa, postgiro och bank 739 1 690

summa kassa och bank 103 569 105 117

summa tIllGånGar 179 976 181 176


balansräkning – kapital och skulder

kapital och skulder, belopp i tkr not 2014-12-31 2013-12-31

myndighetskapital

Balanserad kapitalförändring 14 867 17 270

Kapitalförändring enligt resultaträkningen 7 868 -2 403

summa myndighetskapital 14 15 735 14 867

avsättningar 15

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 861 1 474

övriga avsättningar 2 182 2 300

summa avsättningar 3 043 3 773

skulder m.m.

Lån i riksgäldskontoret 16 29 497 29 583

Skulder till andra myndigheter 6 929 6 597

Leverantörsskulder 6 728 5 196

övriga skulder 2 814 3 748

summa skulder m.m. 45 967 45 124

periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader 17 9 409 9 367

Oförbrukade bidrag 18 52 293 39 828

övriga förutbetalda intäkter 19 53 529 68 216

summa periodavgränsningsposter 115 231 117 411

summa kapItal och skulDer 179 976 181 176


anslagsredovisning

anslag, belopp i tkr Ingående över- föringsbelopp

årets tilldelning enligt reglerings-

brev 2014

totalt disponi-belt belopp utgifter utgående över-

föringsbelopp

22 Kommunikationer 0 45 437 45 437 45 437 0

Not 13, 18

Transportpolitik”1:9 kap 1 Till regeringens disposition - Utgiftsbegränsning, ramanslag”

tilläggsupplysningar

allmänt

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, förordning (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till dessa.

anläggningstillgångar

De materiella anläggningstillgångarna som avser maskiner, inventarier med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet.

De immateriella anläggningstillgångarna som avser licenser med mera är värderade enligt anskaffningsvärdet.

Med anläggningstillgång avses investeringar över 20 000 kr och med en ekonomisk varaktighet på minst 3 år.

Avskrivning av materiella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstider enligt följande:

• Datorer | 3 år• Kontorsmaskiner, AV och foto, laboratorieutrustning,

transportmedel | 5 år• Inredning och förbättringsutgifter på annans

fastighet | 10 år• Verkstadsutrustning, anläggningsmaskiner,

tillverkningsutrustning | 10 år

Avskrivning av immateriella anläggningstillgångar sker linjärt med avskrivningstid motsvarande förväntad ekonomisk varaktighet.

omsättningstillgångar

Pågående arbeten

Pågående arbeten avser projekt som vid bokslutstillfället har upparbetade, men ej fakturerade kostnader. Bedömningen görs per projekt.

Kortfristiga fordringar

Kortfristiga fordringar tas upp till anskaffningsvärdet. I bokslutet har de fordringar som bedöms som osäkra belastat resultatet.

Upplupna uppdragsintäkter

Upplupna bidragsintäkter avser de bidragsmedel som upparbetats men ej inbetalats. Kundfordringar i annan valuta är värderad till bokslutsdagens säljkurs.

kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Utländska leverantörsskulder är värderade enligt bokslutsdagens säljkurs.

Förutbetalda intäkter

Förskott från uppdragsgivare och kunder avser inbetalade uppdragsprojektmedel som ej upparbetats. Förändringen

redovisningsprinciper och upplysningar


mellan åren redovisas mot intäkter i resultaträkningen. Bedömningen görs per projekt.

Oförbrukade bidrag

Oförbrukade bidrag avser inbetalade bidragsmedel som ej upparbetats.

periodiseringsprinciper

Kostnader och intäkter hänförs till det redovisningsår där prestationerna hör hemma.

Statens väg och transportforskningsinstitut tillämpar gränsen 10 tkr avseende periodiseringar av kostnader. Brytdatum för leverantörsfakturor är, enligt Ekonomistyrningsverkets föreskrift till förordning (2000:606) om myndigheters bokföring, bestämd till 20150105.

intäkter av avgifter och andra ersättningar samt intäkter av bidrag

Intäktsavräkning sker med belopp som motsvarar upparbetade uppdragsutgifter som sannolikt kommer att ersättas av beställaren. Om den totala kostnaden befaras överstiga den totala intäkten beaktas förlusten proportionellt med upparbetade kostnader. Eventuell vinst beaktas först när projektet har avslutats.

Myndigheten har bytt tillvägagångssätt vid klassificeringen av avgifter och bidrag vilken ligger till grund för flera poster i både resultat och balansräkningen. Intäkter av avgifter och bidrag, pågående arbete och period avgränsnings poster påverkas av denna

klassificering. Från och med 2014 sker klassningen per projekt till skillnad mot tidigare då projekten bedömdes i grupp utifrån uppdragsgivare. Även det faktum att andra myndigheter har ändrat sin klassning gällande avgifter och bidrag påverkar ovan nämnda poster i resultat och balansräkningen.

transfereringar

Från och med 2014 redovisas medel som erhållits från myndigheter och kommuner för finansiering av bidrag under transfereringsavsnittet i resultaträkningen. Resultaträkningen för 2013 har räknats om för jäm förbarhet mellan åren. Noter, tabeller och diagram som påverkas har även dessa räknats om.

Avvikelser från generella ekonomi- administrativa regler vilka beslutats av regeringen eller föreskrivande myndighet

Institutet får med undantag från §25a i avgiftsförordningen balansera ett överskott på högst 25 procent av den avgiftsbelagda verksamhetens omsättning under räkenskapsåret i ny räkning utan att förslag behöver lämnas till regeringen om hur hela överskottet ska disponeras.

övrigt

De siffror som redovisas har i vissa fall avrundats, vilket innebär att tabeller, grafer och beräkningar inte alltid summerar. I texter och tabeller redovisas siffror mellan 0 och 0,49 med 0. Saknas värde anges ett streck.


not 1 Intäkter av avGIfter och anDra ersättnInGar

intäkter av avgifter och andra ersättningar

104 390 113 306

därav intäkter av avgifter enligt §4 avgiftsförordningen (exkl. tjänste-export)

4 905 5 008

därav tjänsteexport 4 733 3 774

not 2 fInansIella Intäkter

ränta på räntekonto hos riksgälds-kontoret

451 811

övriga ränteintäkter 0 1

summa 451 812

not 3 kostnaDer för personal

Kostnader för personal 130 706 126 109

därav lönekostnader exkl. avgifter 85 590 81 744

i lönekostnader ingår förändring av semesterlöneskuld med:

-81 -118

i lönekostnader ingår uppbokning av retroaktiva löner med:

507 496

i lönekostnader ingår förändring av övriga lönekostnader med:

-32 44

not 4 övrIGa DrIftkostnaDer

resor 5 969 6 122

Varor 5 547 6 829

Tjänster 29 990 25 682

Post, telefon och transporter 1 960 2 053

övriga driftkostnader 192 165

summa 43 658 40 852

not 5 fInansIella kostnaDer

ränta på lån hos riksgäldskontoret 141 334

övriga räntekostnader 97 16

summa 238 350

not 6 transfererInGar

Medel som erhållits från myndig-heter för finansiering av bidrag

7 823 2 194

Medel från eU-institutioner 0 765

Medel från kommuner och landsting

1 775 0

Lämnade bidrag till statliga myndigheter

-6 100 -2 015

Lämnade bidrag till privata företag -3 499 -944

Saldo 0 0

not 7 årets kapItalföränDrInG

överskott/underskott i avgifts-finansierad verksamhet

2 346 -1 123

överskott/underskott i bidrags-finansierad verksamhet

-1 478 - 1 280

summa 868 -2 403

not 8 ImmaterIella anläGGnInGs-tIllGånGar

ingående balans anskaffningsvärde 11 999 9 363

Årets anskaffningsvärde 670 3 709

Pågående nyanläggningar som färdigställts under året

0 2 082

Årets försäljningar/utrangeringar 0 -3 155

utgående balans anskaffnings-värde

12 669 11 999

ingående balans ack. avskrivning enl. plan

3 859 5 673

Årets avskrivningar 2 717 1 341

Ack avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar

0 -3 155

utgående balans ack. avskriv-ningar enl. plan

6 576 3 859

planenligt restvärde 6 093 8 140

not 9 förBättrInGsutGIfter på annans fastIGhet


Årets anskaffningar 221 0

Årets försäljningar/utrangeringar 0 -291


8 955 8 734

ingående balans ack avskrivningar enl. plan

6 304 6 123

Årets avskrivningar 396 419

Ack. avskrivningar på försålda/ utrang investeringar

0 -238


6 700 6 304


not 10 maskIner, InventarIer, InstallatIoner m.m.


Årets anskaffningar 2 876 2 501

Årets försäljningar/utrangeringar -4 371 -25 304

2014 2013

2014-12-31 2013-12-31

noterbelopp i tkr.

2014 2013



97 361 98 856

ingående balans ack. avskrivningar enl. plan

77 294 95 101

Årets avskrivningar 5 314 7 341

Ack. avskrivningar på försålda/ utrang. investeringar

-4 320 -25 148


78 288 77 294


not 11 påGåenDe nYanläGGnInGar

ingående balans anskaffningsvärde 0 0

Årets anskaffningar 2 031 2 082

Färdigställda anläggningar 0 -2 082


2 031 0

not 12 perIoDavGränsnInGsposter

Förutbetalda hyror utomstatliga 3 863 3 861

Förutbetalda hyror inomstatliga 124 154

Förutbetalda leverantörsfakturor utomstatliga

1 755 1 181

Förutbetalda leverantörsfakturor inomstatliga

33 0

summa förutbetalda kostnader 5 775 5 197

Upplupna bidragsintäkter inomstatliga

4 117 1 783

Upplupna bidragsintäkter utomstatliga

5 538 1 884

summa upplupna bidragsintäkter 9 655 3 667

övr upplupna int. inomstatliga 188 98

summa övriga upplupna intäkter 188 98

totalt 31 237 8 962

not 13 avräknInG meD statsverket

Anslag i räntebärande flöde

ingående balans 0 -5

redovisat mot anslag 45 437 44 371

Anslagmedel som tillförts räntekonto

-45 437 -44 366

Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande flöde

0 0

summa avräkning med statsverket

0 0

not 14 föränDrInG av mYnDIGhets-kapItal

Balan-serad kapital-föränd-ring, avgifts-belagd verk-samhet

Balan-serad kapital-föränd-ring, bidrag-sverk-samhet

Kapi-talför-ändring enligt resul-taträk-ningen

Summa

ingående balans 2014

11 545 5 725 -2 403 14 867

Föregående års kapitalförändring

-1123 -1 280 2 403 0

Årets kapital-förändring

868 868

Summa årets förändring

-1 123 -1 280 3 271 868

Utgående balans 2014

10 422 4 445 868 15 735

Myndigheten har sedan 1999 särredovisat kapitalförändringen. Balanserad kapitalförändring fram tills 1999 (15 562 tkr) bedöms fullt ut avse den avgiftsfinansierade verksamheten, eftersom bidragsverksamheten innan dess endast var marginell.

not 15 avsättnInGar

ingående pensionsavsättning 1 474 1 393

+ Årets pensionskostnad 0 776

- Årets pensionsutbetalningar -613 -696

= utgående pensionsavsättning 861 1 474

ingående avsättning Trygghets-stiftelsen

2 300 2 411

Årets avsättning Trygghets-stiftelsen

257 247

Årets nyttjande Trygghetsstiftelsen -375 -358

utgående avsättning trygghets-stiftelsen

2 182 2 300

utgående avsättningar 3 043 3 773

övriga avsättningar används i sam-band med kunskapsöverföring när någon anställd avgår med pension eller slutar.

Myndigheten bedömer att 700 tkr kr kommer att användas 2015 av de övriga avsättningarna

not 16 lån I rIksGälDskontoret

Beviljad låneram 50 000 50 000

ingående balans 29 583 33 874

Nyupptagna lån 7 687 5 005

Amorteringar -7 773 -9 296

utgående balans 29 497 29 583

2014-12-31 2013-12-31

2014-12-31 2013-12-31


not 17 upplupna kostnaDer

övriga upplupna kostnader inom-statliga

368 100

summa upplupna kostnader inomstatliga

368 100

Upplupna löner 830 852

Upplupna semesterlöner 5 133 5 214

övriga upplupna kostnader utomstatliga

133 177

summa upplupna kostnader utomstatliga

6 095 6243

Upplupna kostnader sociala avgifter 2 946 3 024

summa upplupna kostnader 9 409 9 367

not 18 oförBrukaDe BIDraG

Oförbrukade bidrag inomstatliga 30 567 19 286

Oförbrukade bidrag utomstatliga2014 ingår 6 367 tkr från eU fond Cooperation. 2013 ingår 6 072 tkr från eU fond Cooperation.

21 725 20 542

summa oförbrukade bidrag

i summan oförbrukande bidrag ingår medel som tillhör ViP med 8 477 tkr. Om dessa medel beslutar ViP:s styrelse.

i summan oförbrukande bidrag ingår medel som tillhör K2 med 3 513 tkr. Om dessa medel beslutar K2:s styrelse.

52 293 39 828

Oförbrukade bidrag från annan myndighet planeras att användas:

inom 3 månader -4 269

3 månader till 1 år -6 821

1 år till 3 år -12 421

överstigande 3 år 0

not 19 förutBetalDa Intäkter

Förutbetalda intäkter - inomstatliga 45 372 56 812

Förutbetalda intäkter - utomstatliga 8 158 11 404

summa förutbetalda intäkter 53 529 68 216

not 20 anslaGsreDovIsnInG

Beviljad anslagskredit 1 363 1 331

not 21 kontokreDIt I rIksGälDs-kontoret

Beviljad kontokredit i riksgäldskontoret

25 000 25 000

2014-12-31 2013-12-31


belopp i tkr 2014 2013 2012 2011 2010

låneram i riksgäldskontoret

Beviljad ram 50 000 50 000 50 000 50 000 60 000

Utnyttjad ram 29 497 29 583 33 874 30 864 20 797

kontokredit hos riksgäldskontoret

Beviljad ram 25 000 25 000 25 000 25 000 25 000

Utnyttjad ram 0 0 0 0 0

räntekostnader på räntekonto 0 0 0 0 0

ränteintäkter på räntekonto 451 811 1 189 1 062 275

avgifts- och bidragsintäkter

Budget regleringsbrev 155 000 155 000 130 000 125 000 135 061

Utfall (disponeras av myndigheten) 158 181 150 207 143 149 148 991 144 144

Utfall (disponeras ej av myndigheten) 0 0 0 0 0

anslagskredit

Beviljad 1 363 1 331 1 324 1 215 1 211

Utnyttjad 0 0 0 0 0

anslagssparande 0 0 5 1 495 0

antal årsarbetskrafter 189 188 180 174 175

medelantalet anställda 206 202 206 199 197

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 029 1 001 1 019 1 028 1 010

årets kapitalförändring 868 -2 403 -3 356 1 609 986

Balanserad kapitalförändring 14 876 17 270 20 627 19 018 18 031

avgifts- och bidragsintäkt per årsarbetskraft 837 799 795 856 826

sammanställning av väsentliga uppgifter


VtI:s styrelsemalin löfsjögårdStyrelsens ordförandeledamot sedan: 2013ersättning 2014: 35 tkrövriga uppdrag*: Styrelse ordförande i Betong Media AB. Styrelseledamot i Stiftelsen Betong och Ballastindustrins Kvalitetsutveckling (SBBK) samt Stiftelsen Svensk Betongforskning. Suppleant i Leaflakefarm AB.

jonas bjelfvenstamGeneraldirektörledamot sedan: 2007ersättning 2014 (lön): 1 134 tkrövriga uppdrag*: –

johan trouvéledamot sedan: 2012ersättning 2014: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svevia samt Stiftelsen Korsvägen (Universeum AB). Ledamot i Länsstyrelsen i Västra Götalands insynsråd.Ordförande i Gullmarsstrand Hotell & Konferens AB.

mats perssonledamot sedan: 2013ersättning 2014: 18 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Svensk kollektivtrafik.

bengt kriströmledamot sedan: 2014ersättning 2014: 9 tkrövriga uppdrag*: Styrelseledamot i Ulvö Framtid AB. Ledamot i Trafikanalys vetenskapliga råd.

sønneve Ølnesledamot sedan: 2008 ersättning 2014: 18 tkrövriga uppdrag*: –

karolina boholmledamot sedan: 2014ersättning 2014: 9 tkrövriga uppdrag*: Styrelse ledamot i Näringslivets Transportråd för transportköpare.Suppleant i Magnus konsult AB samt Heroine holding AB

anders ydstedtledamot sedan: 2014ersättning 2014: 9 tkrövriga uppdrag*: Ledamot och delägare i ScanTech Strategy Advisors AB, Scandinavian Clean Tech nologies Group AB, rymdweb AB, Captus AB samt Ydstedt Holding AB.Styrelseordförande och delägare i Förlagsaktiebolaget Svensk Tidskrift.Styrelseordförande i Neo idégalleri, webb och samhällsmagasin AB.Ledamot i Sydskånes avfalls aktiebolag, Sysav samt Sysav industri AB. Suppleant i il Porto Group AB samt Sysav Utveckling Aktiebolag.

* Med övriga uppdrag menas uppdrag som styrelseledamot i andra statliga myndigheter eller aktiebolag.

ersättningar till entledigade styrelseledamöter 2014:Anna Jivén: 9 tkr


styrelsens beslut om godkännandeStyrelsen har vid sammanträde den 19 februari 2015 beslutat att godkänna årsredovisningen för VTI, Statens väg och transportforskningsinstitut vad avser budgetåret 2014. Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Linköping den 19 februari 2015.

malin löfsjögård jonas bjelfvenstam

johan trouvé mats persson

bengt kriström sønneve Ølnes

karolina boholm anders ydstedt

www.vti.se

HUVUDKONTOR

lInköpInG581 95 linköpingbesöksadress: olaus magnus väg 35TELEFON 013-20 40 00

stockholm boX 55685102 15 stockholm besöksadress: teknikringen 10TELEFON 08-555 770 20

GöteborGboX 8072402 78 GöteborGbesöksadress: regnbågsgatan 1TELEFON 031-750 26 00

borlänGe boX 920781 29 borlänGebesöksadress: röda vägen 3TELEFON 0243-44 68 60

lunD medicon village223 81 lunDbesöksadress: scheelevägen 2TELEFON 046-540 75 00

VtI, statens väg- och transportforskningsinstitut, är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transport-sektorn. Vår huvuduppgift är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafi k och transporter. Vi arbetar för att kunskapen om transportsektorn kontinuerligt ska förbättras och är på så sätt med och bidrar till att uppnå sveriges transport politiska mål.

Verksamheten omfattar samtliga transportslag och områdena väg- och banteknik, drift och underhåll, fordonsteknik, trafi k säkerhet, trafi k analys, människan i transport systemet, miljö, planerings- och beslutsprocesser, transportekonomi samt transport system. kunskapen från institutet ger beslutsunderlag till aktörer inom transportsektorn och får i många fall direkta tillämpningar i såväl nationell som internationell transportpolitik.

VtI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation. medarbetarna arbetar också med utredning, rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. på institutet fi nns tekniskt avancerad forskningsutrustning av olika slag och körsimulatorer i världsklass. Dessutom fi nns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.

I sverige samverkar VtI med universitet och högskolor som bedriver närliggande forskning och utbildning. Vi medverkar även kontinuerligt i internationella forskningsprojekt, framförallt i europa, och deltar aktivt i internationella nätverk och allianser.

VtI är en uppdragsmyndighet som lyder under regeringen och hör till näringsdepartementets verksamhets-/ansvarsområde. Vårt kvalitetsledningssystem är certifi erat enligt Iso 9001 och vårt miljöledningssystem är certifi erat enligt Iso 14001. Vissa provningsmetoder vid våra laboratorier för krocksäkerhetsprovning och vägmaterialprovning är dessutom ackrediterade av swedac.

Vi är omkring 200 medarbetare och fi nns i linköping (huvudkontor), stockholm, Göteborg, borlänge och lund.

Documents

VTI:s årsredovisning 2014