SRF Perspektiv nummer 6 2016.

Tidning för Synskadades Riksförbund

Omslag: Omslag: Iris, foto: Mostphotos

Rubriker på omslaget:Kaffe, citrusfrukter och sjöanemoner – forskarnas nya tips och rönNytt bemanningsbolag för synskadadeI Louis Brailles fotspårRapport om syntolkningTest: Så tillgängliga är tv-apparaternaPerspektiv 40 år! – del 3 i serien

I detta nummer:

Schackstjärnan William, nio år ....... 4

Ledaren ......................................... 5

Notiser ............................................ 6

Framtidsspaningar i ögonforskningen 8

Bemanningsföretag för synskadade 11

Rapport om syntolkning ................ 12

Världens mål för en bättre framtid 14

Mitt liv som blind flykting ............... 16

Röster utifrån ................................ 17

I Louis Brailles fotspår ................. 18

London here we come .................. 22

Det nya språket i fokus ................. 23

Perspektiv 40 år – historisk tillbakablick 24

Insänt ............................................ 28

Quiz: Vad minns du av året som gått? 31

Inpass .......................................... 32

Test: Så tillgängliga är tv-apparaterna 33

SRF-information .......................... 34

Annonser

Redaktionsruta

Perspektiv på nya webbenDu har väl inte missat Perspektivs nya webbplats? På srf.nu/perspektiv lägger vi ut nyheter samt ett urval av artiklarna. Tidningen som helhet är en förmån för dig som medlem.

Radio SRFAktuella reportage och SRF-nyheter direkt till din dator eller smarta telefon. Läs mer och lyssna på www.srf.nu/radio. Nytt program varje fredag.

Når vi dig på rätt sätt?För att vi ska kunna nå dig snabbt med aktuell information är det viktigt att vi har rätt e-post adress, telefon- och mobilnummer till dig. Är du osäker på om vi har rätt uppgifter? Hör av dig till din lokalförening eller till riksförbundet. Riksförbundets register når du på registret@srf.nuDu som vill stödja SRF:s arbete:Ge ditt bidrag till SRF:s plusgirokonto 90 00 90-2

Schackstjärnan William JohanssonGer vuxna en rejäl matchWilliam Johansson är nio år och var den yngste deltagaren under jubileumsturneringen som Sveriges Synskadades Schackförbund arrangerade i november. Själva förbundet är betydligt äldre än William, i år firar de 70-årsjubileum.text och foto: Joachim Kåhlman

William Johansson, från Hörby, började spela schack eftersom hans pappa spelade och nu är han så duktig att de lär av varandra. Det är nog lätt för motståndarna att underskatta den lille blonde killen, men William är verkligt duktig och spöar inte bara jämnåriga utan ger även äldre och mer rutinerade spelare en rejäl match. Hur tror du vuxna känner sig när de får stryk av en nioåring?

– De brukar tacka för en god match, men sen försvinner de väldigt snabbt. De tycker nog att det är pinsamt att förlora mot mig, tror William Johansson. Hur blir man då en bra schackspelare? Övning är förstås viktigt. William spelar cirka fem partier om dagen på nätet och tränar regelbundet i en schackklubb i Lund. Dessutom åker han på många turneringar, oftast med pappa som ressällskap men snart ska han åka på sin första turnering själv. För att bli bra på schack gäller det att koncentera sig och sitta still, annars är risken stor att man glömmer bort vad man tänkt göra, tipsar han. William ser knappt tio procent och i schackklubben hemma spelar han med seende.

Jubileumsturneringen ägde rum på Almåsa och trettio personer från Sverige, Danmark, Norge och Finland deltog. För William Johansson slutade det hela på plats 21 efter två segrar och en match som slutade i remi (oavgjort). Men han är säker på sin sak, schack är något han ska fortsätta med:

– Jag vill bli ännu bättre och kommer att fortsätta träna, säger han. •Bildtext. Nioårige William Johansson åker på många schackturneringar, oftast med pappa som ressällskap, men snart ska han åka på sin första turnering själv.

Ledaren: Den digitala revolutionenVårt samhälle förändras nu i rasande takt. I skolan läste vi om den industriella revolutionen. Men det som pågår nu är en digital revolution som är minst lika omvälvande.

Smarta telefoner, sociala medier, internet-handel, pekskärmar på alla möjliga ställen och det kontantlösa samhället är exempel på ett så kallat paradigmskifte, vilket innebär att gamla sanningar och metoder ställs på huvudet. Det digitala samhället rymmer både möjligheter och hot. SRF kan inte stoppa utvecklingen, men vi kan på marginalen styra den och mildra övergången. Fast framförallt måste vi med rätt stöd anpassa oss till utvecklingen. För många av oss är det en jobbig, ja, närmast plågsam, process som dock är nödvändig.

Habilitering och rehabilitering måste utformas utifrån det digitala samhällets krav på individen. Vi måste få lära oss att förstå och använda ny teknik. En god rehabilitering blir skillnaden mellan självständighet och osjälvständighet.

Förbundsstyrelsen föreslår att habilitering och rehabilitering ska vara prioriterat inom vårt intressepolitiska arbete under nästa kongressperiod. Ett förslag till verksamhetsinriktning 2018-2020 är nu ute på rådslag i SRF-organisationen. Vi hoppas få många konstruktiva synpunkter på förslaget. Beslut om verksamhetsinriktningen tas vid vår kongress den 26–29 oktober 2017.Regeringen lade nyligen fram direktiv till en utredning om ökad samordning av färdtjänst, skolskjutsar och sjukresor. Behovet av en förbättrad färdtjänst är uppenbart, men frågan är om en ökad samordning med andra trafikslag är den rätta vägen att gå. I färdtjänstfrågan kanske det digitala samhället kan erbjuda en bättre lösning. Långt framskriden forskning och utveckling pågår gällande självkörande bilar. Tanken svindlar, men det är faktiskt inte orealistiskt att tänka sig att blinda i framtiden kan ta sig fram med en egen självkörande bil. Ja, vi lever verkligen i en digital revolution!

Och nu närmar vi oss jul och nyår. Låt oss ha trivsamma helger, och sedan tillsammans arbeta vidare för att förbättra synskadades livssituation och möjligheter till ökad frihet i vår vardag. Ingen annan kommer att bevaka synskadades behov och rättigheter, det måste vi tillsammans göra genom SRF. Jag vill avslutningsvis önska alla

Perspektivs läsare en god jul och ett gott nytt år! •Håkan Thomsson,förbundsordförande, SRF

NotiserGuldkassett för höjdarreportageMats Sundling, från Skånes Taltidning, kammade hem priset Guldkassetten för sitt reportage Vägen till Himalaya. Priset delas ut av Taltidningsproducenternas förening till årets bästa reportage. Hör alla bidrag här:

www.sverigestaltidningar.sebildtext: Mats Sundling, vann årets Guldkassett.

Automater för insättning får talUnder 2017 införs talfunktion på alla av företaget Bankomat AB:s insättningsautomater runtom i landet. Hittills har tal bara funnits på uttagsautomater.

Tips till den som vill sätta in pengar: Facket där man lägger pengarna sitter precis ovanför tangentbordet. Välj tjänsten Insättning genom att trycka 6 på tangentbordet när talfunktionen är aktiverad. Sedelns långsida sätts in i facket.

Vibrationer vägleder ryttareVibrationer som sänds via en app i mobilen ska vägleda ryttaren.Nu ska det bli lättare för personer som tidigare varit helt beroende av ledsagare att kunna rida själva. Med hjälp av en app i mobiltelefon kan ridinstruktören ge kommandon på distans, som omvandlas till vibrationer i ett antal dosor fästa på ryttarens kropp. Via vibrationerna får ryttaren information om sin position i ridhuset och om han eller hon till exempel skall svänga höger eller väster.

Det är forskarna Parivash Ranjbar, Dag Stranneby och Erik Borg, från Örebro universitet som har tagit fram navigationssystemet Ready-Ride. Just nu testas utrustningen för att utvärderas och finjusteras. Bidrag för tillgängliga medierOm bara tio år spås papperstidningen med nyheter och det linjära tv-tittandet i stort sätt vara borta. Vårt sätt att ta del av medier förändras och det kräver en ny mediepolitik. Förslag på hur den ska se ut kom fram i Medieutredningen, som blev klar i november. Den föreslår bland annat att det ska bli lättare att tillgänglighetsanpassa medier. Medier som gör sitt material tillgängligt för personer med funktionsnedsättning ska kunna få ett produktionsstöd på högst 100 000 kronor. Stödet behövs enligt utredningen, eftersom det ofta innebär en kostnad att göra webbplatser tillgängliga eller lägga till text på webb-tv.

Utredningen föreslår också att stödet till taltidningar ska ges av en sammanslagen mediestödsnämnd.

Jerringpriset

Maja Reichard nomineradHon imponerade stort och var den svensk som plockade flest medaljer under Paralympics i Rio: silver på 200 meter medley och 50 meter fristil, samt brons på 100 meter ryggsim och 100 meter bröstsim.

Nu är simmaren Maja Reichard en av de 15 nominerade till Radiosportens Jerringpris ”folkets pris” för den bästa svenska idrottsprestationen 2016. Priset delas ut under Svenska idrottsgalan i januari till den som har fått flest röster.

10 miljoner kronor i vite. Så mycket kräver Stockholms läns landsting färdtjänstbolagen på. Förseningar och uteblivna körningar har under året drabbat resenärer i Stockholm.

Chester bättre än SkellefteåChester i Storbritannien utsågs till vinnare i Access city award 2017, bland annat för att ha gjort sina historiska och kulturella arv tillgängliga för funktionsnedsatta. Nederländska Rotterdam och lettiska Jūrmala kom på andra, respektive tredje plats. Skellefteå kommun fick ett särskilt hedersomnämnande för att ha skapat arbetstillfällen för funktionsnedsatta.

Europeiska kommissionen delar ut priset för att uppmuntra till ett tillgängligare Europa. År 2015 vann Borås och 2014 vann Göteborg.

Känsla för mode bortom synenlekta jeans, storblommiga skjortor och glittriga långklänningar. Modevärlden är till stor del en visuell upplevelse och trender sprids

genom färgstarka bilder. Det kan vara lätt att känna sig exkluderad om man inte ser, men det nya projektet Beyond Seeing vill ta reda på hur personer med synnedsättning tar del av mode.

B

Hur upplever man färger och tyger? Hur är det att inte se vad andra har på sig eller det man själv bär?

Projektet har redan startat, men pågår under 2017 och kommer bland annat att genomföra ett antal internationella workshops samt en utställning. Deltagarna kommer från modeskolor och synskadeorganisationer i Tyskland, Frankrike, Belgien samt Sverige där US (Unga med synnedsättning) deltar.

Framtidsspaningar i ögonforskningenKan sjöanemoner bli nya hornhinnor, kaffe hämma gråstarr och bukspottskörtelceller tillverka insulin i regnbågshinnan? Och räcker det med att sluta dricka alkohol och röka för att undvika gråstarr? Flera av de mest framstående svenska ögonforskarna rätade ut några frågetecken och delade med sig av de senaste rönen under Synskadades Riksförbunds ögonforskningsdag. text: Therese Selén foto: Åsa Nilsson, Mostphotos och Morguefile

Om kaffe är bra för hälsan är en ständigt aktuell forskningsfråga. Per Söderberg, professor i oftalmiatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, hittade kaffets positiva effekt när han letade efter ämnen som kan bromsa gråstarr (katarakt). I djurförsök såg han att koffein är en kraftig antioxidant om man har utsatts för höga doser av ultraviolett strålning. Kaffedroppar på ögat hämmar utvecklingen av gråstarr.

– Det här är högst intressant, men mycket arbete återstår, sade Per Söderberg.

På Linköpings universitet har docent Neil Lagali och hans team fokuserat på att analysera tårar för att kunna bota den ovanliga sjukdomen aniridi, avsaknad av regnbågshinnan.

– Om vi kan ta reda på vilka proteiner som saknas i tårarna, kan vi ersätta dem för att bromsa ett sjukdomsförlopp, förklarade han.

I experimenten placerades små pappersremsor under ögonlocken för att samla upp tårar. Resultatet visar att det saknas nervtillväxt i hornhinnan hos personer med aniridi.

– Vi hoppas kunna använda den här kunskapen till att tillverka ögondroppar som innehåller de proteiner som saknas, sade Neil Lagali.

Linköpingsforskarna är även en del i stort projekt som utvecklar konstgjorda hornhinnor. De har börjat plantera ett sjöanemonliknande djur som lever på havsbotten längs Norges kust, berättade Neil Lagali.

– Det innehåller en stor andel protein, det är genomskinligt och starkare än stål, sade han.

Docent Maria-Thereza Perez och hennes forskarkollegor vid Lunds universitet har riktat in sig på nanoteknik. Förhoppningen är att kunna utveckla en ny generation av näthinneimplantat. Med pyttesmå nanotrådar kan man hjälpa till att ”föra över ström” mellan cellerna och på så sätt se till att de överlever när andra celler runtom dör. Till exempel vid sjukdomen makuladegeneration (åldersförändringar i gula fläcken) dör en del av näthinnans synceller. Då överaktiveras istället en slags hjälpceller, gliaceller. Men gliacellerna växer för mycket och skapar en barriär. Då kan de små nanotrådarna hjälpa till med att fungera som en länk till friska nervceller längre bak i ögat.

Hennes universitetskollega, Docent Boel Bengtsson i Malmö, berättade om en app som är på gång. Tanken är att patienten själv ska koppla ett par speciella glasögon till appen och med hjälp av virtuell reality-teknik kunna mäta sitt synfält. Resultatet skickas sedan till en ögonläkare.

– Vi vill hitta patienter långt tidigare än vad vi gör idag och på så sätt förhindra glaukomblindhet, sade Boel Bengtsson.

Men hur kan man ge glaukompatienter en säkrare behandling? Enligt professor Fatima Domellöf Pedrosa vid Umeå universitet är de trycksänkande dropparna man ger idag en ganska trubbig medicin med risk för synförlust om man överdoserar. Glaukom beror på ett ökat tryck i ögat och i hennes forskning har hon jämfört trycket i hjärnan med trycket i ögat. De har sett att ögontrycket varierar beroende på om vi ligger, sitter eller står. Nu hoppas de kunna lösa frågan om det är trycket i hjärnan som påverkat glaukom och inte själva ögontrycket.

Ett nytt uppseendeväckande projekt har visat att celler som har transplanteras från bukspottskörteln till ögat kan överleva och producera insulin – och dessutom bota diabetes hos möss.

– Tanken är att ögat skulle kunna bli en ny bukspottskörtel! Man kan då dessutom titta in i ögat för att se hur den mår. Vi har inte så mycket detaljer ännu, men jag tycker att det är lite science fiction, sade Anders Kvanta.

Han är näthinnekirurg på Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Hans team är en del av detta projekt och den första forskningspatienten har nyligen transplanterats i Schweiz.

Oftast opereras den allra vanligaste ögonsjukdomen gråstarr enkelt bort. Birgitta Ejdervik Lindblad, medicine doktor på Universitetssjukhuset i Örebro, har tittat närmre på vilka riskfaktorer som finns.

Förutom ålder och gener så ökar solljus, rökning, alkohol och fetma, diabetes och högt blodtryck risken för gråstarr. 74 år är snittålder för en starroperation. Men de som dricker och röker opereras i snitt fem år tidigare.

Samtidigt visade studien att sluta röka hjälper. C-vitamin kan minska risken, men för hög nivå ger omvänd effekt. Kvinnans eget östrogen har en bromsande effekt, men i tablettform kan hormonet istället påskynda sjukdomen. För att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion.

– Det är ett samspel mellan olika faktorer. Man kan i alla fall fördröja

utvecklingen, sade Birgitta Ejdervik Lindblad. •

Visste du att …… gråstarr är en av de vanligaste ögonsjukdomarna och runt 20 miljoner människor i världen beräknas vara blinda av gråstarr.… SRF har de senaste åren donerat ungefär en miljon kronor om året till Ögonfonden och Ögonfonden har sedan starten 1989 delat ut totalt över 24 miljoner kronor till svensk ögonforskning.… anledningen till att ögats lins är genomskinlig är att linsfibrerna ligger i ett regelbundet mönster.… gråstarr är den äldsta ögonoperationen man känner till? Redan i forntida Egypten, alltså flera tusen år före Kristus, fanns en metod för att peta bort linsen. Tyvärr utsattes patienterna ofta för komplikationer och värk.

Bildtexter: Vad har sjöanemoner, frukter, kaffe och motion med ögonforskning att göra? Mer än vi tror faktiskt!Neil Lagali berättade om sjöanemoner som ska kunna bli nya hornhinneinplantat och om tåranalys för att bota aniridi.Boel Bengtsson berättade om en app i telefonen som ska kunna mäta synfält.

Nytt bemanningsbolag för personer med synnedsättning

Matchar sökande med arbeteSkulle ett bemanningsbolag kunna lösa arbetslösheten bland många med synnedsättning? Det tror och hoppas i alla fall Mikael Jungklo från Staffanstorp. Han har nyligen startat ett bemanningsbolag som ska anställa personer med synnedsättning och locka fler arbetsgivare att hyra hans personal.text: Therese Selén foto: privat

– Det verkar inte som att något liknande finns idag och de flesta man pratar med, både kommuner och företag, är positiva. Jag tror det ligger rätt i tiden att föra in funktionsnedsatta i arbetslivet, säger Mikael Jungklo.

Idén att starta Sbps – Synskadades bemannings & produktions service AB fick han sedan han själv hade tvingats avveckla sitt företag. Genom sitt engagemang i SRF mötte han många andra synskadade som var arbetslösa.

– Jag tyckte att det var synd att den kompetens och arbetskraft som finns gick förlorad. Jag tänkte att man kan underlätta för arbetsgivaren som slipper anställa, och istället kan hyra en person. Vi hjälper till med att ordna hjälpmedel, säger han.

Personer med funktionsnedsättning är arbetslösa i högre grad än resten av befolkningen i dag. En rapport som Ipsos gjorde tidigare i år, på uppdrag av Synskadades Riksförbund, visade att attityder från arbetsgivare är en del av förklaringen. 60 procent av landets arbetsgivare tror inte att en person med grav synnedsättning skulle kunna utföra ett jobb lika bra som andra, enligt undersökningen.

– Det handlar om fördomar och en rädsla hos arbetsgivaren. När arbetsgivare hör att det är en synskadad som söker ett jobb blir de lite försiktiga. De kanske bara fokuserar på problematiken med hjälpmedel och annat, tror Mikael Jungklo.

Tanken med bemanningsföretaget är att den som har en synnedsättning ska kunna söka ett jobb oavsett kompetens eller erfarenhet. Mikael Jungklo ska sedan i sin tur matcha ihop den sökande med en lämplig arbetsplats. Han riktar inte in sig på någon särskild bransch utan tror mer på en på bredd och mångfald. Målet är att samarbeta med

Arbetsförmedlingen när det gäller eventuella hjälpmedel och IT-anpassningar. Som ett komplement till själva bemanningen ska även en produktionsdel startas för enklare tillverkning av produkter.

– Jag visste att det var uppförsbacke från början. Utmaningen är få till bra arbetsplatser och visa för seende arbetsgivare att vi kan göra samma

arbete som alla andra, kanske till och med bättre. •Mikael Jungklo tror på uthyrning av arbetskraft. Hans nystartade bemanningsföretag riktar sig till alla branscher.

Ny rapport ska öka kunskap om syntolkningHur kan syntolkning, det vill säga talade beskrivningar av till exempel film, konst och teater, lyfta kulturupplevelsen för personer med synskada? Och vad innebär det för inkluderingen i samhällslivet?text: Joachim Kåhlman foto: Terese Andersson/MTM

Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, har i samarbete med universiteten i Stockholm och Lund tagit fram rapporten Syntolkning – forskning och praktik. Rapporten, som är den första i sitt slag i Skandinavien, reder ut hur kulturupplevelsen för personer med synnedsättning kan utvecklas och hur syntolkning kan påverka inkluderingen i samhället.

– 120 000 personer i Sverige har en synned-sättning. Syntolkning ökar många människors möjlighet att uppleva kultur och natur. Med fördjupad kunskap om syntolkning gör vi samhället tillgängligt för fler, säger Magnus Larsson, generaldirektör på MTM.

Syntolkning är en talad beskrivning av till exempel film, konst och teater. Det blir allt vanligare i samhället, men är ändå ett ganska okänt begrepp. Med rapporten hoppas man kunna öka kunskapen och inspirera till mer forskning, utveckling och debatt.

– Rapporten ger flera intressanta perspektiv, till exempel hur man hanterar gester, säger Henrik Götesson, intressepolitisk handläggare på Synskadades Riksförbund, som har läst rapporten.

Genom att beskriva kroppsspråket och dess innebörd kan syntolkningen även ha ett habiliterande syfte och öka förståelsen hos personer med synnedsättning för hur kroppsspråk används, menar han.

– I rapporten lyfts ett bredare perspektiv av syntolkning fram, bland annat i form av att ledsagare kan syntolka det man ser vid en promenad på stan, säger Henrik Götesson. Ett annat exempel är behovet av att få komplexa matematiska formler syntolkade.

Syntolkningen kan också ha stor social inverkan för personer med synnedsättning. Det framhåller Josefin Bergström, från Unga Synskadade, som skrivit ett av kapitlen i boken.

– Den sociala aspekten av syntolkning är jätteviktig, säger hon. Hon skriver i rapporten att syntolkning ger personer med

synnedsättning möjlighet att delta i diskussioner kring snackisar som tv-program eller festivaler. Att veta hur programledarna i Melodifestivalen var klädda eller hur sångaren i pojkbandet ser ut, kan göra det lättare att delta i sociala sammanhang i till exempel skolan.

Josefin Bergstrand skriver också att det kan vara svårt för personer utan synnedsättning att förstå varför syntolkning är viktigt och att det därför är nödvändigt att sprida information om syntolkning för att motverka negativa attityder och öka medvetenheten om vad syntolkning är.

Vad tycker du är det viktigaste som framkommer i rapporten?

– Den tar ett samlat grepp om syntolkning. Målet är att uppmuntra till

utveckling och debatt om syntolkning och det ramar man in väldigt bra,

säger Josefin Bergstrand. •

Rapporten finns som PDF på MTM:s webbplats och som talbok i Legimus. Den går också att beställa på punktskrift.

Agenda 2030 för personer med funktionsnedsättningVärldens mål för bättre framtidHur ska Agenda 2030 bli verklighet i Sverige och globalt? Och hur ska vi få internationella aktörer och andra länder att se rättigheter och inkludering av personer med funktionsnedsättning som en självklarhet? Det var några av de stora frågor som lyftes på SRF:s seminarium om Agenda 2030 och framtiden.text och foto: Therese Selén

Minns ni millenniemålen? År 2000 skrev de flesta länder i världen under ett kontrakt där de lovade att följa ett antal mål som skulle göra världen till en bättre plats. Problemet var bara att man inte hade lyckats inkludera personer med funktionsnedsättning. 2015 fasades millenniemålen ut och ersattes av Agenda 2030. Meningen nu är att alla länder ska komma överens och genomföra de sammanlagt 17 målen. Med hjälp av dem ska länderna: utrota extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor i världen, lösa klimatkrisen och – inte minst – inkludera personer med funktionsnedsättning.

I oktober arrangerade Synskadades Riksförbund ett seminarium om Agenda 2030 tillsammans med MyRight och Föreningen för Utvecklingsfrågor (FUF). Representanter från SRF:s internationella utvecklingspartners: funktionshinderorganisationer i Rwanda, Tanzania, Ghana, Namibia, Nicaragua och Bosnien-Hercegovina deltog för att byta erfarenheter och prata mer om hur man vill jobba framåt.

Charlotte V. McClain Nhalpo från Världsbanken var en av talarna under seminariet. Hon tycker att arbetet med Agenda 2030 och inkluderingen av personer med funktionsnedsättning är viktigt eftersom det rör så många människor.

– Det viktiga är att komma ihåg att vi inte pratar om en marginell del av befolkningen. Vi pratar om minst en miljard människor, antagligen fler, och alla är en viktig del av samhället, sade hon.

Världsbanken är en av nyckelorganisationerna i det globala utvecklingsarbetet och Charlotte V. McClain Nhalpo menar att de kan fungera som en förebild.

– Om målet är en värld utan fattigdom så vill vi säkerställa att man inkluderar personer med funktionsnedsättningar, sade hon.

Hon menar att vi redan nu har börjat se framsteg i arbetet med Agenda 2030.

– Det faktum att så många av oss är här nu i Sverige och pratar om de

här frågorna, mindre än två år efter att målen antogs, är ett tecken på att

människor börjar fundera på hur de kan vara en del av att göra Agenda

2030 till verklighet. Vi måste vara flitiga och inte släppa bollen. För det är

ju ett tag kvar till år 2030. •

Det här är Agenda 2030

Världens ledare har kommit överens om 17 mål för hållbar utveckling som ska förändra världen till år 2030.På globalamalen.se kan du läsa mer!

Bildtexter: I panelsamtalet deltog Elvira Kivi (SRF), Birgitta Weibahr (Sida), Lisa Sjöblom (Forum Syd), Charlotte V. McClain Nhalpo (Världsbanken) samt Malin Ekman Aldén (Myndigheten för Delaktighet).Ett hundratal besökare kom till Europahuset i Stockholm och till seminariet.

Mitt liv som blind flyktingag föddes i Rwanda under oroliga tider. Kungen dog 1959 och landet skulle bli republik. Vi som stödde monarkin var inte längre önskvärda och många tvingades fly till grannländerna. Det blev ett

inbördeskrig som skördade många offer. Husen sattes i brand för de som stödde monarkin och mina föräldrar flydde 1961 till Burundi. De flyttade runt mellan olika flyktingläger. Pappa dog senare och mamma blev änka.

JDet jag minns starkast från den tiden är rädslan. Jag minns känslan av att vi var i fara och att vi behövde flytta från ställe till ställe för att söka skydd som flyktingar. Jag var alltid rädd att något skulle hända mig. Att ett odjur skulle ta mig eller att någon farlig person skulle komma.

Jag förlorade synen som liten i en ögonsjukdom och när jag var sex år började jag på en internatskola för barn med synnedsättningar i Thika, Kenya. I skolan sprang jag ofta fort genom korridorerna, skrek och kände mig jagad. De andra eleverna undrade vad det var för fel. Nu vet jag att det var ett slags trauma. Jag fick aldrig någon psykologisk hjälp för det här. Kanske försvann det av sig självt. Eller så har jag kvar det i mitt undermedvetna. Skoltiden var också tuff eftersom de andra barnen retade mig och sa: ”Du har inga rättigheter, du är en utlänning”. Efter skolan studerade jag på universitetet i Nairobi och fick sedan ett jobb på

regeringsdepartementet i Kenya. Men när de upptäckte att jag inte var kenyansk medborgare fick jag sparken. Jag fick lämna jobbet, min bostad och ta in på hostel.

Den här tiden som flykting har påverkat mig. Många av oss rwandier accepterade fattigdom som ett sätt att leva. Vi bodde inte i vårt eget land och inget var permanent. Vi var alltid beredda att fly och snabbt kunna packa ner allt vi ägde i resväskor. Att jag är blind betydde också att jag ofta var beroende av andra människor och jag var inte bekväm med att lita på andra. I nästan hela mitt liv har jag levt så här – i 36 år, innan jag

kom tillbaka till Rwanda 1996.” •

Berättat för Therese Selén

Donatilla Kanimba är direktör för Rwanda Union of the Blind sedan 1996. Hon kämpar för inkluderande skolgång för elever med synnedsättning.

Bildtext: Donatilla Kanimba, från Rwanda, deltog i Agenda 2030-seminariet. För Perspektiv berättar hon om sina erfarenheter som blind flykting.

RÖSTER UTIFRÅNHur lever personer med synnedsättning i SRF:s samarbetsländer?I anslutning till Agenda 2030-seminariet samlades SRF:s samarbetspartners för att dra upp riktlinjerna för kommande år. Perspektiv passade på att fråga dem vilka de största problemen är i dag för personer med synnedsättning i deras länder och hur de jobbar i sin organisation.

Sandra Veronica LopezGör: Vice ordförande i Organizacion de Ciegos Nicaragua (OCN).Bor: Nicaragua”Personer med synnedsättning får inte så lätt tillgång till utbildning, de har svårt att komma ut på arbetsmarknaden och mycket brister i tillgängligheten.

Vi arbetar för att barn ska kunna inkluderas i den vanliga skolan, för att

personer med synnedsättning ska kunna få jobb i både privat och

offentlig sektor. Med hjälp av SRF i Sverige jobbar vi för att främja

arbetsinkludering och inkludering i utbildning och för att förbättra

livsvillkoren för alla i samhället.” •Peter Anomah-Kordieh Gör: Programsamordnare för African Union of the blind (AFUB)Bor: Nairobi i Kenya”Många personer med synnedsättning går inte ens i skolan. De som gör det får oftast inte tillgång till hjälpmedel för att kunna delta i undervisningen. I de flesta afrikanska länder finns inga policys för att undervisningen ska vara inkluderande för alla elever, men de länder som väl har en sån policy följer den oftast ändå inte. Och det saknas pengar för att anpassa utbildningarna så att alla kan delta.

På många håll i Afrika pågår det konflikter, till exempel i Sydsudan, Burundi och Etiopien. Och där blir förutsättningarna ännu svårare för den som har en synnedsättning eller en annan funktionsnedsättning att få rätt service och hjälpmedel.

Tillsammans med SRF arbetar vi för att ta itu med mänskliga rättigheter i Afrika. De flesta länder har lovat att följa de mänskliga rättigheterna, men problemet är att det inte efterlevs. Att trycka på

makthavarna ännu hårdare är vår viktigaste uppgift just nu.” •Fatma Djaa Chesa Gör: Ledamot i kvinnokommittén för Zanzibar association of blind people (ZANAB)Bor: Zanzibar i Tanzania”Det är svårt att få tag i hjälpmedel som till exempel vita käppar och punktskriftsmaskiner. Ett annat problem är att kvinnor med synnedsättning sällan deltar i aktiviteter. Många gömmer sig hemma. Det är inte så enkelt att gå ut själv på gatorna som kvinna med synnedsättning, men vi försöker uppmana kvinnor att vara självständiga till exempel genom att använda vita käppar.

Vi försöker få dem att se förmågan istället för funktionsnedsättningen.

Om man inte kan se, kan man ofta använda resten av kroppen: händer,

ben och fötter.” •

I Louis Brailles fotspårHur levde Louis Braille, mannen som uppfann punktskriften? I höstas följde Synskadades Riksförbunds ordförande Håkan Thomsson i hans fotspår från vaggan till graven. – Louis var säkert väldigt kreativ och talangfull annars hade nog inte punktskriften funnits, säger han.text och foto: Åsa Nilsson

Familjen Brailles vitkalkade hus i byn Coupvray, fyra mil öster om Paris och granne med Disneyland Paris, är idag ett litet museum. Att punktskriftens uppfinnare Louis Braille är Coupvrays store son är tydligt även för besökare med synnedsättning. Monumentet intill byns gravplats, som visar hans världsberömda alfabet, och en naturstig skyltad med punktskrift, är några tecken.

Louis Braille föddes den 4 januari 1809. Den dagen firas den internationella punktskriftsdagen på många håll i världen. Louis Braille bodde i Coupvray med sina föräldrar och tre äldre syskon tills han var tio år. I husets enda rum finns en modell av den lille gossen sittandes på en pall invid en skänk. Med fingrarna läser han vanliga bokstäver fastnitade på en träbräda.

Pappan var byns ansedde sadelmakare. Det var i sadelmakeriet som den treårige Louis skadade sitt högra öga på en vass kniv. Exakt hur olyckan gick till vet ingen, men troligen klättrade Louis upp på pappans arbetsbänk och fick tag på en av knivarna som hängde på väggen. Infektionen från såret spred sig till det andra ögat och pojken blev blind.

På övervåningen finns allsköns taktil skrift och skrivdon samlade. Håkan Thomsson läser vanliga upphöjda reliefbokstäver och flera föregångare till punktskriften.

– På den tiden var det ingen självklarhet att blinda barn fick gå i skola, berättar guiden Stéphane Mary.

Men Louis Braille fick börja i byskolan. Han var en duktig elev trots att han inte hade några läroböcker. Föräldrarna skrev till Institut National des Jeunes Aveugles, den nationella blindskolan, i Paris och bad att sonen skulle få en plats.

– Det var tur att han fick komma dit, säger Stéphane Mary. Vi går igenom den doftande trädgården där växterna stöttas av vita

käppar. Stéphane Mary tar oss med till kyrkogården och en av Louis Brailles två gravplatser. Här ligger endast stoftet efter Louis Brailles händer i ett stenskrin överst på graven. Resten av graven är tom. De första hundra åren efter Brailles död var hela graven här, enligt familjens önskemål. Men 1952 skildes händerna från resten av kvarlevorna som flyttades till mausoleumet Panthéon i Paris. Där är nu Louis Brailles andra gravplats och i den kryptan vilar han bredvid storheter som Émile Zola och Victor Hugo.

När vi besöker blindskolan i Paris nästa dag visar Zoubeida Moulfi oss det elevregister Louis Braille skrevs in i den 15 januari 1819. Först som elev och sedan som en omtyckt lärare blev han kvar på skolan fram till sin död 1852. Han dog endast 43 år gammal i tuberkulos.

Utanför skolan står Valentin Haüys staty. Denne filantrop var blindundervisningens grundare i Frankrike 1784. Madame Moulfi pekar upp mot det fönster på tredje våningen där Louis Braille bodde. Skolklockan slår tre.

– När klockan klämtade återfördes jag till min egen internattid på Tomteboda i Sverige. Jag har både positiva och negativa minnen därifrån, men dessbättre är de positiva starkast, säger Håkan som gick på specialskolan Tomtebodaskolan på 1970-talet.

Vi går runt på skolan som tar emot elever mellan 6 och 18 år. Här finns även en treårig yrkesutbildning till pianostämmare. Barn och deras föräldrar är också välkomna för medicinsk och pedagogisk rådgivning. En del elever bor på skolan medan andra bor hemma.

På den tiden Louis Braille började i blindskolan låg den i fuktiga lokaler invid Seine och det var där han drabbades av tuberkulos. För att försöka kurera sig åkte han hem till Coupvray på loven. Louis Braille var också en skicklig organist som kyrkorna i skolans närhet anlitade.

Sensationellt nog konstruerade han punktskriftsalfabetet redan som tonåring efter tre år av experimenterande. 1825 var hans uppfinning helt klar. Men det var först 40 år efter sin död som han blev känd för sin insats. Louis Braille uppfann även andra saker, men inget i klass med hans alfabet som har gett ett bestående avtryck.

I den mörka undervåningen i Panthéon ligger alltså Louis Braille och många andra betydande personer begravda. Besökarna respekterar de döda genom att viska och röra sig stillsamt. Vid Louis Brailles grav finns en plakett med texten ”punktskriftens uppfinnare”. Utanför kryptan stannar många och tittar, känner och lyssnar. Punktskrift, taktila bilder, en skulptur och uppläst information gestaltar hans livsverk.

– Det är som Helen Keller* sade när graven flyttades hit: att hans gärning har haft en avgörande betydelse för att blinda över hela världen

ska kunna kommunicera med varandra, säger Håkan Thomsson. •

* Helen Keller, från USA, var en av världens mest kända kvinnor på 1950-talet. Hon reste runt jorden och talade till hundratusentals människor för att stödja döva och blinda. Hon var själv döv och blind.

Lästips: I Legimus finns Beatrice Christensen Skölds bok Louis Braille: skapare av ett skriftsystem.

Bildtexter: Teckningen visar hur det tros ha gått till när Louis Braille hittade kniven som skadade hans öga.I Louis Brailles hemby finns en gata uppkallad efter honom.En sådan här kniv var det som lille Louis skadade sitt ena öga på när han använde den. Håkan Thomsson känner på den under guidens överinseende vid besöket i sadelmakeriet där pappan var verksam.Den pampiga skolan i Paris där Louis Braille gick är fortfarande blindskola. Fönstret på tredje våningen ovanför statyns huvud är det där Louis Brailles rum låg och där han så småningom dog i TBC.Liggaren där Louis Braille som tioåring skrevs in när han började på blindskolan i Paris.Louis Brailles dödsmask. Den gjöts av hans ansikte efter hans död.

London here we come!

Fulla av förväntan, möttes tio ungdomar på Stockholms central den 28 oktober. Framför dem låg sju spännande dagar med studiebesök och språkövningar i London. Följ med på SRF:s första språkresa.text och foto: Christine Heli

Syftet med resan var att ge ungdomar med synnedsättning en chans att åka på en språkresa, träna engelska och samtidigt få den hjälp och det stöd de behöver. Under resan besöktes flera skolor och ungdomarna hade förberett frågor till lärare och elever.

Första skolan var Oxted School. Det är en stor skola med 2 000 elever där synskadade barn är integrerade i klasserna, precis som i Sverige. Men Oxted School har en egen syncentral på skolan där de synskadade barnen får extra stöd en gång i veckan. De övar bland annat punktskrift och mobilitet. Vi besökte också Joseph Clark School, en skola för elever med synnedsättning och där vissa av dem har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Eleverna i skolorna tyckte det var väldigt spännande att få besök från Sverige. De hade läst på om Sveriges historia och ställde massor av frågor till våra ungdomar. Vi hälsade även på hos RNIB (The Royal National Institute of Blind People) som berättade om hjälpmedel.

Vi besökte också Sight Village, en synmässa, där vi kunde prova och få information om olika synhjälpmedel och träffa representanter från olika skolor och organisationer. Ungdomarna fick information om hur det skulle fungera att till exempel studera ett år i Storbritannien.

Museibesök, sightseeing, shopping och biobesök hanns också med under veckan. I London kan man låna syntolkningsapparater på nästan varenda biograf och till vilken film som helst.

Alla var nöjda och glada, men trötta, när de åter var hemma i Sverige

igen. Med sig i bagaget hade de en upplevelse, ett minne för livet och

nya vänner. •

Det nya språket i fokusVarannan måndagskväll arrangerar SRF Stockholm och Gotlands län och SRF Stockholms stad ett språkcafé. Där kan de som pratar bra

svenska dela med sig till personer som också har en synnedsättning, men som ännu inte behärskar svenska språket lika bra.text och foto: Joachim Kåhlman

– Jag har alltid tyckt det är roligt att försöka kommunicera trots att man inte har ett gemensamt språk, säger Tina Hansson, en av dem som besöker språkcaféet.

Redan i tonåren började hon engagera sig för att göra skillnad. Hon tycker det är skönt att dela med sig av svenskan just i ett sammanhang där de andra deltagarna också har en synnedsättning.

– Annars har det varit jag som inte kunnat tolka gester och miner. Här är det lika för alla. Alla har samma utgångsläge, säger hon.

När vi hälsar på är det ett tjugotal personer i lokalen. De flesta är födda i Sverige eller har varit här länge. En deltagare är dock väldigt ny i Sverige. Alireza kom hit från Iran för tio månader sedan tillsammans med sin dotter. Han är synskadad efter en krigsolycka. Han tycker att språkcaféet är ett jättebra initiativ.

– Det är jättebra att komma hit. Jag måste lära mig svenska och jag måste förstå vad andra säger, berättar Alireza.

Hans sextonåriga dotter lärde sig svenska på ungefär tre månader, men för Alireza tar det lite längre tid.

Hittills har det varit svårt att nå de som är helt nya i Sverige. Då har man istället passat på att utveckla svenskan för de som bott här en tid. Vid förra tillfället pratade gruppen till exempel om svenska ordspråk och dess betydelse.

Språkcaféet kommer att fortsätta under hösten och sedan ska försöket

utvärderas, men förhoppningen är att kunna fortsätta även under våren. •Bildtext: Samtal, kulturutbyte, svenska glosor och nya vänskaper är i fokus på språkcaféet.

Perspektiv 40 år!– tekniken utvecklas och innehållet breddasUnder 1990-talet stod SRF under stor förändring och det märktes inte minst i medlemstidningen Perspektiv som då bytte fokus från intressepolitik och utbildning till ett bredare innehåll. Tidningen sökte sin

form under många år och under perioden belystes även synskadades situationer i andra länder. För att få en bredd ägnades även många sidor åt sport, invandrar- kvinno- mans- barn- och mångfaldsfrågor. Det här är sista delen i serien om Perspektivs historia. text: Gilda Stiby Pelkonen foton: Synskadades museum

Del 3 av 3.

85-årig medlem flyger i luften!Tidningen får ny layout 1994, men har fortfarande svartvitt tryck med blå dekorfärg på omslaget. SRF försvinner ur namnet och tidningen heter endast Perspektiv. Omslaget visar 85-åriga SRF-medlemmen Ninni Hagsten flygande i luften. Hon slog rekord som världens äldsta kvinnliga fallskärmshoppare! På sista sidan ställs frågor till makthavare. I detta nummer till Sveriges första handikappombudsman Inger Claesson-Wästberg. SRF fick kritik av socialborgarråd för att de kritiserade regeringens politik, men ordförande Lennart Nolte gav kvickt svar på tal. SRF startar Ideella Spel AB för att öka inkomsterna.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 11, 1994.

Kvinnokrönikor och blindtesterFrån nummer 4 år 1995 trycks tidningens omslag i fyrfärg. På bilden slåss småpojkar om en grindslant (detalj ur August Malmströms 1800-talskonstverk Grindslanten). Den gamla välgörenheten är på tapeten igen som tema i detta nummer och även i nummer 10. Under medlemsforum i Piteå vrids och vänds det på ämnet. SRF är emot den växande trenden av frivilligt socialt arbete. Konflikt har uppstått mellan SRF och stödorganisationen KMA kring former för insamling av pengar. Nytt är Perspektivs blindtester och den återkommande krönikan ”Från ett kvinnligt perspektiv” som skrivs av kvinnor.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 4, 1995.

Perspektiv ut på webbenÅr 1998 har i-pricken i Perspektiv på omslaget försetts med en liten bild av mannen med vita käppen från SRF-loggan. Stockholm är kulturhuvudstad och årets alla utgåvor präglas av det. Redaktionen har börjat skriva en inledning till varje nummer där temat presenteras - den

här gången om delaktighet i kulturlivet. Nu dyker det upp enstaka färgbilder inne i tidningen bland annat i ett reportage om fyra pojkar som fått medaljer vid DM i handikappjudo. SRF datasatsar i administrationen och Perspektiv läggs ut på SRF:s första webbplats som lanserades under hösten 1997. Det blir också möjligt med e-postprenumeration av tidningen.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 5, 1998.

Bredare innehållInnehållet har ändrats från intressepolitiskt utbildande under 1970- och 80-tal, till ett bredare mer allmänbildande synskadeinnehåll. I spalten Infall bjöds skribenter utanför SRF in. Frågan om förbundsstämmans förslag till Samhällskontrakt belystes. Den nya avdelningen Artisten presenterade synskadade musiker. Omslaget har förändrats och namnet SRF Perspektiv är tillbaka. En glad Kicki Nordström ler på omslaget. Hon lanserades som kandidat vid Världsblindunionens, (WBU:s), möte på Almåsa. År 2000 valdes hon till president i WBU. Perspektiv nr 8, 1999.Fri att läsas på webbenFrån och med detta nummer finns hela Perspektiv utlagd i textform på SRF:s webbplats och är därmed utan kostnad tillgänglig för vem som helst som vill läsa och som har internet. Det sker efter ett beslut om större öppenhet som förbundsstyrelsen tagit.

Bildtext: Omslag Perspektiv nr 3, 2000.

Mansrollen under luppNu är det männens tur. Mansrollen utreds inom förbundet och i projektets fokusgrupper diskuterades den synskadade mannens roll. Bakgrunden var undersökningar som visade att synskadade män upplevde sig ha sämre hälsa än kvinnor. I ledaren kan man läsa nedslående fakta kring rehabiliteringens försämringar. SRF har kämpat sedan 1950-talet och lyckats genomdriva konsulentverksamhet, rehabkurser, syncentraler, heminstruktörer. Men nu läggs rehabkurser ned och kommuner ifrågasätter heminstruktörer. SRF kräver ett sammanhållet ansvar stadgat i lag.

Bildtext: Omslag Perspektiv nr 1, 2001.

Färdtjänsten på väg att försvinnaOmslaget visar demonstrationståg med banderolltext ”Färdtjänsten – på väg att försvinna!”. Framtidsforum i Linköping samlade 700 SRF:are och bjöd på skoj och allvar. SRF, som väntade på besked om färdtjänstens framtid, illustrerade symboliskt ett framtidsscenario utan färdtjänst. SRF:s och US ordföranden Lennart Nolte och Ulrika Norelius satt instängda i en postbur på Gyllentorget i Linköping, samtidigt som talkörer skanderade ”Snälla låt mig gå på bio, inte åka hem vid nio” och ”Det är sommar jag är kär, färdtjänsten är inte här”.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 6, 2002.Ekonomin allt sämreI redaktionsrutan vädjar Perspektiv till sina läsare att bara ha ett läsmedium, eftersom SRF:s ekonomi blir allt sämre. En artikel beskriver Kidane Ghebreabs flykt från livet som gerillasoldat i Eritreas befrielserörelse till mötet med det svenska samhället där inträdesbiljetten blev SRF. ”Jag har en möjlighet att nå högst upp genom att driva en fråga genom en förening. Det är ett unikt sätt att påverka, jag är fri att säga min mening. Utan vapen!” Kidane blev vald till förbundsstyrelsen 2004, där han bland annat förde in invandring- och flyktingfrågor.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 7, 2003.

Etikfrågor på tapetenNu är utgivningen av Perspektiv nere i sex nummer per år jämfört med 20 nummer som mest i slutet av 70- och i början av 80-talet. På omslaget syns SRF:s första kvinnliga förbundsordförande, en glad Tiina Nummi Södergren som avlöste Lennart Noltes 18 år av ordförandeskap, 2004. Vid den kongressen beslöts också att SRF kunde söka medlemskap i HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan) igen. Men så blev det inte. Tiina fick en rivstart med etikfrågor att ta itu med. Under hennes tid skrevs också SRF:s nya etikprogram.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 4, 2005.

Kassetten går i graven

År 2006 ges Perspektiv ut på svartskrift, punktskrift, kassett, Daisy-skiva och på internet, men det är sista året för kassettbanden. Under hela året sänds Perspektiv till alla riksdagsmän – ett sätt att synliggöra SRF:s frågor inför valet. I en artikel intervjuas Kaj Nordkvist, som pryder Perspektivs omslag, om sina år i Sveriges riksdag. I en annan beskrivs vardagen för massören Vehbija Peksin, den första personen som hyrdes ut av företaget Iris Bemanning. Ytterligare ett företag i förbundets långa historia med strävan att söka nya arbetsplatser för synskadade. Bildtext: Omslag Perspektiv nr 1, 2006.

Ny form och ny ordförandePerspektiv har nu en moderniserad layout med helsidesbild i färg och nedtonade rubriker på omslaget. Nye förbundsordföranden Håkan Thomsson är omslagspojke. Denna och förra kongressen sändes webbradio för medlemmar som inte kunde närvara. Som i början av 1980-talet står nu åter funktionärsutbildning i fokus. Detta för att SRF ska klara att driva de intressepolitiska frågorna som ska ge synskadade makten över sina liv. I ett nytt berättarprojekt ska SRF-medlemmens tro på sig själv stärkas.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 5, 2011.

Insänt”Sopa framför egen dörr, SRF!”

SRF Jönköpings Län och SRF Vetterbygden måste ledarhundsförare rutinmässigt parkera sina ledarhundar i ett särskilt rum när man har möte. Den buss till Ullared som SRF Göteborg hyrde tillät inte

passagerare med ledarhund och SRF Uppsala åt middag på en restaurang som diskriminerar ledarhundsförare. I många år har vi som använder ledarhund uppmärksammat SRF på att organisationen utestänger och särbehandlar oss negativt. För att komma åt problemet finns sedan 2006 ett kongressbeslut på att alla SRF-aktiviteter ska vara öppna för medlemmar som använder ledarhund. Men trots det har vi bara under hösten sett flera exempel på motsatsen.

I

SRF har sedan lång tid tillbaks en överenskommelse med Astma- och Allergiförbundet. Den går ut på att det i första hand är den berörda ledarhundsföraren och hund-allergikern som ska hitta en lösning.

Generella åtgärder ska inte vidtas. En viktig del av överenskommelsen är också att båda organisationerna ska göra överenskommelsen känd internt. Även på den här punkten har SRF misslyckats.

Nu undrar vi vad förbundsstyrelsen tänker göra för att SRF ska leva som man lär och även arbeta mot diskriminering internt. Förstår ni inte att den rådande situationen kan skada SRF:s trovärdighet? För det är väl inte så lite cyniskt att ledarhund står högt i kurs när det gäller att kränga SRF-kalendern med söta valpar, men är ointressant när det kommer till den egna föreningsdemokratin? Vi i Sveriges Ledarhundsförare förväntar oss att landets största synskadeorganisation arbetar mot diskriminering av ledarhundsförare på alla plan, internt och externt. Styrelsen för Sveriges ledarhundsförare

SVAR:

Kongressen 2006 slog fast att ledarhundar är välkomna i all SRF-

verksamhet. Det beslutet gäller fortfarande inom alla delar av SRF.SRF

har också i en gemensam skrivelse med SLHF, i oktober 2015, till

demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), bland annat begärt att

regeringen ska göra det olagligt att diskriminera synskadade på grund av

att man har ledarhund.

Där eventuella problem uppstår inom SRF var gäller ledarhundar så är

det viktigt att söka en dialog med ansvariga SRF:are. Tyvärr väljer en del

ledarhundsförare att ge uttryck för sin frustration i sociala medier, men

glömmer att försöka prata med SRF. Det är inget bra sätt att få respekt.

Låt oss istället tillsammans stå upp för rätten att ha med sin ledarhund,

och arbeta för att en sådan rättighet lagstadgas.Håkan Thomsson, förbundsordförande SRF

”Inte en kampanj för alla”ynskadades Riksförbund har under hösten drivit kampanjen Gata för alla som avslutades på Vita käppens dag. Den har säkert haft betydelse på flera håll i organisationen, men här i Gävle och SRF S

Gävleborg har den inte varit till för alla. Planerandet av kampanjen startade i juni precis innan semestern. Representanter från lokalföreningarna fick delta. I september genomfördes två tillfällen med lappning av cyklar och annat som var i vägen, men de genomfördes mitt på dagen i lunchtimmen vilket gjorde det svårt för den som arbetar eller studerar att delta. Något lokalföreningsmöte kunde man inte heller ta upp problemen på. Just under kampanjen provade nämligen SRF Gävle att hålla sitt medlemsmöte på dagtid istället för kvällstid.

Till avslutningen på Vita käppens dag inbjöds alla medlemmar i distriktet. Men när allmänheten uppmanas att sprida käppvett av en person som själv inte använder vit käpp ute i trafiken, då kan man fråga sig vad vi håller på med. Det är viktigt att vi lever som vi lär för att vara trovärdiga. Efter kampanjen fick jag se informationsmaterial genom en synskadad kompis. Visst kan det vara bra att i berättarform tala om Stina och hennes vita käpp, men det känns onödigt att införa nya fördomar som att den som använder vit käpp inte kan sköta växter eller generellt tar hissen istället för trappan. Vad ville SRF uppnå med en kampanj som Gata för alla? Ville ni ha medlemmarna med i arbetet eller skall var och en driva sin egen kampanj? Om SRF vill upplevas som en trovärdig organisation så måste medlemskraft och intresse att förbättra tillvaron tas till vara.Catarina Meurling

SVAR:Genom årets informationskampanj Gata för alla har vi velat nå ut med vårt budskap till allmänheten. Vår ambition har varit att ge människor kunskap om hur de kan underlätta för oss genom att förändra sitt beteende. En förutsättning för att nå framgång i arbetet har varit ett stort engagemang från hela organisationen. Vi har därför försökt skapa utrymme för att man ska kunna aktivera sig på flera sätt, både som enskild och i grupp. En del har varit aktiva på insändarsidorna eller hörts i radio, andra har synts via olika sociala medier eller delat ut informationsmaterial i sitt närområde eller på jobbet. Flertalet har nog ändå engagerat sig i de många gemensamma aktiviteter som har planerats inom föreningarna i landet.

Föreningarna måste ofta ta hänsyn till flera faktorer när man planerar sin verksamhet. Däremot är det alltid bra om distrikt och lokalföreningar förlägger sina aktiviteter tider då så många medlemmar som möjligt har möjlighet att medverka.

När det gäller vårt informationsmaterial och Pixiboken, var vår tanke att visa människan bakom synskadan. Att vi är är olika och har olika intressen och är bra på olika saker. Pixiboken har varit ett uppskattat

material vid skolinformationer på flera håll i landet. •Jeanet Kjöller,projektsamordnare för Gata för alla-kampanjen

”Ett nytt SRF ska vara för alla”ed anledning av artiklar i Perspektiv, vikande medlemssiffror och upplösningen av SRF:s NPF-grupp (för personer med

synnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) är SRF:s framtid värd att begrunda. Vårt förbund har en föreningsstruktur där många yngre, i synnerhet flerhandikappade, har svårt att känna sig hemma.

M

Vår NPF-grupp tog ofta råd av professor Ulla Ek, sakkunnig i synskada och neuropsykiatri. Hon föreslog att SRF skulle bestå av tre grenar för att hålla sig levande: barndomssynskadade, vuxen- och ålderssynskadade samt personer med synnedsättning och NPF.

Enligt Ulla Ek rör sig den sistnämnda om många barn över lång tid och framöver kommer de att bli vårt nya SRF. Vi måste förstå att personer med barndomsblindhet, ålderssynskada och NPF har olika förutsättningar och olika behov av verksamhet.

På organisationsrådet 2016 talades det varmt om att flerhandikappverksamhet bör drivas av några nyckelpersoner i distrikt och regioner, men om dessa personer tvingas lämna SRF, faller denna verksamhet. Jag tror att en branschförening för personer med synnedsättning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vore en bra lösning. Då löper verksamheten över tid och är inte beroende av enskilda medlemmar.Maria Liesland, f.d. medlem av SRF:s NPF-grupp

SVAR:

Från riksförbundets sida har vi tagit fram en broschyr om neuropsykiatriska funktionshinder och synskada, och lyft upp denna på organisationsrådet i våras. I broschyren finns viktig kunskap och goda råd om hur SRF på alla nivåer kan göra sin verksamhet mera tillgänglig för denna medlemsgrupp. Självklart välkomnar vi också om gruppen vill bilda en egen branschförening, men det initiativet måste ni ta själva.Håkan Thomsson, förbundsordförande SRF

Gör din röst hörd! Mejla din insändare till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Insänt material tas med i mån av plats, och skriv gärna kort! Chansen är då större att din text tas in.

Quiz: Minns du året som gått?2016 var ett händelserikt år, men hur mycket minns du av det vi har tagit upp i Perspektiv? Testa dig själv i vårt nyårsquiz och ta chansen att vinna en fin mugg för vinterns varma drycker.

Fråga 1 Vilken kommun var först i Sverige med att införa fritt antal timmar för ledsagning?1. Örnsköldsvikx. Laholm2. Nässjö

Fråga 2 Jing Wu var först i världen med att använda en ny teknik som gjorde att hon kunde spela i en symfoniorkester utan att se dirigenten. Vilket instrument spelar hon?1. oboex. violin2. flöjt

Fråga 3 Synskadades Riksförbunds stora kampanj, Gata för alla, avslutades på Vita käppens dag. Vilket datum var det?1. 15 oktober

x. 2 november2. 20 oktober

Fråga 4Under 2016 syntolkades 1,5 procent av SVT:s utbud. Hur många procent ska vara syntolkade 2019?1. 2x. 32. 5

Fråga 5I juni var det dags för SRF:s årliga sommarläger för barn och ungdomar. Men i år hade det flyttat till en ny plats. Var då?1. Vaxholmx. Nyköping2. Södertälje

Fråga 62016 bidrog SRF med pengar till ett biståndsprojekt för ett land som hade drabbats av jordbävning? Vilket?1. Nepalx. Haiti2. Colombia

Fråga 7Paralympics i Rio avgjordes i september. I vilka grenar tävlade deltagare med synnedsättning?1. simning, goalball och cykelx. friidrott, simning och goalball2. friidrott, goalball, judo och simning

Vi vill ha ditt svar senast den 16 januari! Maila till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Vi lottar ut en mugg bland de rätta svaren. Glöm inte att uppge din postadress så vi vet vart vi ska skicka den eventuella vinsten. Lycka till!

Inpass”Intressepolitiken måste göras konkret”

östmörkret har lagt sig över Göteborg och på andra sidan stadsgränsen mot Bohuslän ligger snön vit. SRF Göteborg har samlats till medlemsmöte och både högt och lågt hinner

avhandlas under tiden som alla hittar sina platser i lokalen: senaste lunchträffen, färdtjänsten, Trumps valseger och kvällens möte. Allt på en gång. Någon funderar också om det blir räkmacka igen och skrattar. Så lägger sig sorlet och mötet börjar. Det är lite fler deltagare än sist: nya, nygamla samt den trogna skaran. Vi konstaterar också ett ökat medlemsantal och applåden som numera tillhör bryter ut. Stämningen är varm och av kylan utanför märks inget.

H

När färdtjänsten kommer på tal stiger temperaturen. Stor frustration över begränsningar och diskriminering, men ändå en känsla av sammanhållning och kamp. För det här är SRF, vår organisation som tillsammans kan göra något när det blåser snålt. När det berättas att vi är den mest aktiva organisationen i stan och att vårt arbete kan leda till extraresor redan före jul märks en viss lättnad i salen, eftersom mångas resor var på väg att ta slut. Styrelsen presenterar ett förslag till uttalande som antas med applåder och hejarop. Känslan att vi kan och vill längre med vår gemensamma kraft är enorm och rör mig nästan till tårar. Vem sa att folk inte värdesätter intressepolitiken?

När fikat kommer blir det full rulle igen. Damerna runt mitt bord uppskattar såväl vårt aktiva arbete med färdtjänsten som räkmackan och tjötar om att julen är nära med allt vad det innebär. Så diskuteras sedan förslaget till verksamhetsplan för nästa år och debatten är tuff, tonen respektfull och åsikterna många. Med ett beslut genom votering får vi en verksamhetsplan på plats och därmed är vi i mål med kvällens viktiga ting.

Jag tar mig hem med en go´ känsla av samhörighet som håller sig kvar.

Det känns som att vi gjorde rätt. Lägesrapporten om färdtjänsten i

kombination med att mötet antog ett uttalande var ett uttryck för aktivt

agerande. Och det var viktigt för att höja såväl stämningen som

delaktigheten. Vi behöver bli duktigare på att göra intressepolitiken

konkret, så att medlemmarna kan känna att de är en del i arbetet. Först

då kan vi skörda brett engagemang i våra distrikt och föreningar. Detta

fick bli dagens positiva påminnelse för mig. •Alireza G. Alipour, ledamot i förbundsstyrelsen, ordförande i SRF Göteborg samt ordförande i sällskapet Seglare med Synnedsättning – SmS

Test: Så tillgängliga är tv-apparaterna

Utvecklingen på tv-marknaden går snabbt framåt och det visar på vilka möjligheter framtidens tv kommer ha. Men hur fungerar talfunktionerna i olika apparater idag?text: Joachim Kåhlman foto: S. Mcsweeny/Mostphotos

Sedan länge finns Apple-tv, en box du kopplar till din tv för att komma åt smarta tjänster som Netflix, Youtube och playkanaler. Boxen har utmärkt sig genom att, precis som övriga Appleprodukter, ha inbyggd talsyntes. Numera har alternativen utökats för den som har en synnedsättning och vill titta på tv. Både Panasonic, Samsung och Sony erbjuder numera tal i sina tv-apparater. Stödet finns i princip i alla apparater som köps idag, men både funktion, kvalitet och röst varierar. Gemensamt är att menysystem, kanalval och information om program går att få uppläst.

Vid vårt test kunde vi konstatera att Panasonic har kommit längst i sitt arbete. Det går lätt att aktivera talfunktionerna och det finns ett nybörjarläge där man får alla funktioner beskrivna. Det är dessutom rösten Alva som pratar, känd bland många synskadade. Information om programmen och den elektroniska programguiden fungerar fint, däremot inte de smartfunktioner som finns i tv:n.

Det är bara i Sonys exklusivaste modeller som vi även får delar av smart-funktionerna tillgängliga, detta tack vare att denna tv använder Android och deras tjänst Talkback.

Samsungs tv klarade sig sämst, bland annat eftersom rösten lät lite

sluddrig och burkig. För samtliga modeller verkar det inte gå att aktivera

talfunktionen på egen hand om man inte är seende. Sammantaget

fungerar Apple-tv bäst om man är gravt synskadad och vill ha fullständig

åtkomst till playtjänster. •

SRF-informationNyanländ med synnedsättningVad gör SRF för nyanlända med synnedsättning?SRF har tillsammans med Röda korset genomfört en utbildningsdag där fokus var att möta och stödja personer med traumatiska erfarenheter från krig och flykt. Från SRF deltog invandrarkommittén och branschföreningarnas utsedda kontaktpersoner i utbildningen. SRF har också tagit fram en folder som riktar sig till personer med synnedsättning som inte har svenska som modersmål. Foldern informerar om vad SRF kan göra för denna målgrupp, men även om branschföreningarnas verksamhet. Den har översatts till sex olika språk: somaliska, arabiska, kurdiska, bosniska, farsi och engelska och har skickats till Röda korset, SKL, Work for you, Syncentraler, US och alla SRF:s distrikt. Foldern beställs på kontorsservice@srf.nu eller 08-39 92 20.

Konstutställning i KristinehamnEtt intensivt samarbete mellan SRF Östra Värmland, kulturförvaltningen i Kristinehamn och Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares Förening (SKKF), resulterade i en konstutställning på biblioteket i Kristinehamn.

Utställningen pågick under två veckor i oktober, fick god uppmärksamhet i pressen och en hel del av konstverken såldes. 13 utställare från SKKF bidrog med verk i en mängd olika material och tekniker.

SKKF vill passa på att tacka SRF Östra Värmland för det fina samarbetet vi har haft både i planeringen och i genomförandet av vår stora

samlingsutställning i Värmland. Härligt med samverkan mellan olika organisationsled inom SRF.Synskadade Konstnärers och Konsthantverkares Förening

Du vet väl att du kan testamentera till SRF?Du är varmt välkommen att stötta oss genom att donera eller testamentera till Synskadades Stiftelse och till Synskadades Riksförbund. Du kan rikta din gåva till en viss lokalförening eller ett speciellt distrikt eller välja att den ska gå till hela organisationen.Vi tar tacksamt emot din gåva – alla bidrag är mycket välkomna!

Vänd dig till Synskadades Stiftelse om du vill ha hjälp med upprättande av testamente. Arvet kan både gå till stiftelsen och till SRF. Vill du veta mer om gåvor kan du kontakta Synskadades Stiftelse eller Synskadades Riksförbund. Alla arv och gåvor är skattefria.

Synskadades Stiftelsetel: 08-39 91 22e-post: info@synskadadesstiftelse.se www.synskadadesstiftelse.seplusgiro: 90 03 26-0

Synskadades Riksförbundtel: 08-39 91 00 e-post: info@srf.nuwww.srf.nuplusgiro: 90 00 90-2

Hur fotografera med synskada?Jag blev gravt synskadad för tre år sedan. Innan dess hade jag ett passionerat intresse för fotografering.

Jag gillade att ta bilder med min halvprofessionella Nikonutrustning och använda kamerans alla finesser för att ta optimala bilder. Jag gillade också att via Lightroom redigera bilderna i datorn.

Efter synskadan ser jag inte motivet i sökaren eller resultatet på displayen eller bildskärmen. Detta har gjort att jag slutat fotografera, vilket är en stor sorg. Efter tre år har jag ännu inte kommit på hur jag skulle kunna fortsätta fotografera. Har du kommit på ett sätt att fortsätta

fotografera trots grav synskada får du gärna kontakta mig och berätta hur.Jan-Erik Ekman, harleyjanne@telia.com

Teckningstävling för vita käppenI Skaraborg arrangerades under SRF:s Gata för alla-kampanj en teckningstävling där 21 skolklasser medverkade. 400 teckningar skickades in och bilderna föreställer bland annat synskadade med käpp i gatumiljöer, och ledarhundar. Många barn har även tecknat människor som hjälper blinda.

Sök bidrag ur Synskadades StiftelseDu som är synskadad och i behov av ekonomiskt stöd på grund av låg inkomst kan söka bidrag från Synskadades Stiftelse. Du kan söka bidrag för olika insatser och åtgärder som utifrån Stiftelsens ändamål syftar till att förbättra situationen för behövande synskadade. Till exempel vård och behandling, tandvård, stöd till fritidsaktiviteter eller rekreation. Normalt beviljas inte bidrag för insatser som samhället ansvarar för. Krav för att erhålla bidrag är att din taxerade årsinkomst inte överstiger 177 200 kronor. Vi beviljar inte bidrag för redan gjorda aktiviteter/inköp. Handläggningstiden kan vara upp till tre månader. Inkomstuppgifter från Skatteverket ska bifogas i ansökan.

Ansökningsblanketten finns på vår webbplats: www.srf.nu eller kontakta Yvonne Gille på telefon: 08-39 91 54 eller mejla till: yvonne.gille@srf.nu

MINNESORDJudit Marianne WassbergMarianne föddes i Stockholm, men växte upp i Älandsbro på grund av moderns bortgång.

Efter skoltiden hade hon olika anställningar, men redan under tidigt 1960-tal engagerade sig Marianne i Synskadades Riksförbund. Hon har sedan fram till sin bortgång lagt hela sitt engagemang i synskaderörelsen.

Under hela 1970- och 1980-talen arbetade hon som konsulent för synskadade i Ångermanland. Under 1990-talet övergick verksamheten till landstingets syncentral. Marianne arbetade som ombudsman för SRF fram till sin pensionering. Hon var också ett viktigt stöd för distrikt och lokalföreningar bland annat som kassör.

Hon har betytt mycket för många enskilda synskadade i hela Ångermanland. Vi är många som minns Marianne med värme och saknad. Marianne blev 81 år.Max Stålnacke, SRF-Ångermanland

Gör din röst hörd! Mejla din insändare till srf.perspektiv@srf.nu eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Insänt material tas med i mån av plats. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera texten.

Annonser:Betala din medlemsavgift med autogiro!Från och med nu kan du betala din medlemsavgift via autogiro. Ett enkelt

och bekvämt sätt att säkra sitt årliga medlemskap i SRF. Du slipper försöka läsa pappersfakturan och mata in OCR-nummer i datorn, betalningen görs alltid i tid och det är helt kostnadsfritt.Kontakta medlemsregistret på telefon 08-39 91 20 eller via e-post till registret@srf.nu så berättar vi mer.Synskadades Riksförbund

Beställ 2017 årssötaste väggkalenderSkicka e-post till kalender@srf.nu, ring oss på 08-399 399, eller besök oss på www.hundkalendern.se

Stiftelsen Kronprinsessan MargaretasArbetsnämnd för synskadadeStiftelsen stödjer vetenskaplig forskning rörande synskador. Det totala beloppet för årets forskningsstöd uppgår till 2 miljoner kronor.Följande forskare har tilldelats anslag för 2016:

Göteborgs Universitet Dr PhD Pia Lundgren Karolinska Institutet, Stockholm Docent Leonard Girnita Adj Professor Anders Kvanta Docent Maria Kugelberg Lunds UniversitetFD Docent Per Ekström Docent Ulektor Maria Thereza Perez MD Phd Docent Patrik Schatz Umeå UniversitetProfessor Anders BehndigProfessor Lena GunhagaProfessor Öl Christina LindénDocent JingXia LiuProfessor Fatima Pedrosa DomellöfDocent Staffan SchedinUppsala UniversitetÖverläkare Elisabet GranstamProfessor Finn HallböökProfessor Gerd HolmströmDocent Öl Eva LarssonProfessor Per Söderberg

Årligen delas ut mellan 4–5 miljoner kronor.Förutom till forskning rörande synskador går bidrag även till organisationer som bedriver hjälpverksamhet för synskadade samt stöd till behövande enskilda synskadade.

www.stiftelsenkma.com

Smycket för lycka i livetFrån 249 kr.www.lyckopenningen.se 08-39 90 70

”Vi har ett stort utbud av böcker om svenska landskap och deras kulturhistoria. Röster i Gästrikland är ett exempel av många.

Synskadades Riksförbund Folkbildning anpassar studiematerial till önskat media för synskadade eller dövblinda som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning som får statligt stöd. Kontakta oss för mer information. Telefon: 08 – 39 90 00, e-post: folkbildning@srf.nu Läs mer på www.srf.nu/studier/folkbildning

MånadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MånadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje månadFör beställning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

Förmånliga försäkringar med unika fördelarSRF är en del av UNIK Försäkring. Det innebär att du som medlem kan teckna trygga försäkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar.

Här ser du några av våra unika fördelar: LSS-ärendenJuristhjälp vid överklagan av LSS-ärenden ingår i alla våra hemförsäkringar. HjälpmedelLåg självrisk på hjälpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsäkringen. Generösa rabatterTeckna flera försäkringar hos oss och få upp till 20 % rabatt. Unik serviceVi har inga knappval och du får svar inom 15 sek. när du ringer. Anpassad bilFörsäkring av hela bilen utan premiepåslag för anpassad bil. HemextraEn extra bra hemförsäkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.

Kontaktuppgifter Unik Försäkring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: måndag till fredag kl. 8.15 till 16.45E-post: info@unikforsakring.se Hemsida: www.unikforsakring.se

Försäkringsgivare är If Skadeförsäkring AB org.nr 1614120-3 med säte i Helsingfors (adress till huvudkontoret är Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, info@watercircles.se). WaterCircles är anknuten försäkringsförmedlare till If.

Redaktionsruta

Tidning för Synskadades Riksförbund

Nr 6/2016. Årgång 40Utgivningsdag: 15 decemberOmslag: Iris, foto: MostphotosRedaktion Therese Selén, redaktör, therese.selen@srf.nu 08-39 92 78Kari Agger, grafisk formgivarekari.agger@srf.nu 08-39 92 99Adresse-post: srf.perspektiv@srf.nuSRF Perspektiv, 122 88 EnskedeBesöksadress: Sandsborgsvägen 52Annonser och prenumerationKatarina Viklund, katarina.viklund@srf.nu, 08-39 91 23Ansvarig utgivareHåkan Thomsson, hakan.thomsson@srf.nuTryckeriLenanders Grafiska AB, KalmarISSN: 1652-263X

Nästa manusstopp och utgivning 18 januari och 20 februariPrenumeration Gratis för medlemmar, övriga 250 kronor/år. SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, på tal, i punktskrift samt i textformat. Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på webben? Kontakta Katarina Viklund som lägger till dig i vår mejllista. Beställ och adressändra till katarina.viklund@srf.nu eller telefon 08-39 91 23.Perspektiv finns också som podcast.