Transcript
Page 1: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

SRF Perspektiv nummer 6 2016.

Tidning för Synskadades Riksförbund

Omslag: Omslag: Iris, foto: Mostphotos

Rubriker pĂ„ omslaget:Kaffe, citrusfrukter och sjöanemoner – forskarnas nya tips och rönNytt bemanningsbolag för synskadadeI Louis Brailles fotspĂ„rRapport om syntolkningTest: SĂ„ tillgĂ€ngliga Ă€r tv-apparaternaPerspektiv 40 Ă„r! – del 3 i serien

I detta nummer:

SchackstjÀrnan William, nio Är ....... 4

Ledaren ......................................... 5

Notiser ............................................ 6

Framtidsspaningar i ögonforskningen 8

Bemanningsföretag för synskadade 11

Rapport om syntolkning ................ 12

VÀrldens mÄl för en bÀttre framtid 14

Mitt liv som blind flykting ............... 16

Röster utifrÄn ................................ 17

I Louis Brailles fotspÄr ................. 18

London here we come .................. 22

Det nya sprÄket i fokus ................. 23

Perspektiv 40 Ă„r – historisk tillbakablick 24

InsÀnt ............................................ 28

Quiz: Vad minns du av Äret som gÄtt? 31

Inpass .......................................... 32

Test: SÄ tillgÀngliga Àr tv-apparaterna 33

SRF-information .......................... 34

Page 2: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Annonser

Redaktionsruta

Perspektiv pÄ nya webbenDu har vÀl inte missat Perspektivs nya webbplats? PÄ srf.nu/perspektiv lÀgger vi ut nyheter samt ett urval av artiklarna. Tidningen som helhet Àr en förmÄn för dig som medlem.

Radio SRFAktuella reportage och SRF-nyheter direkt till din dator eller smarta telefon. LÀs mer och lyssna pÄ www.srf.nu/radio. Nytt program varje fredag.

NĂ„r vi dig pĂ„ rĂ€tt sĂ€tt?För att vi ska kunna nĂ„ dig snabbt med aktuell information Ă€r det viktigt att vi har rĂ€tt e-post adress, telefon- och mobilnummer till dig. Är du osĂ€ker pĂ„ om vi har rĂ€tt uppgifter? Hör av dig till din lokalförening eller till riksförbundet. Riksförbundets register nĂ„r du pĂ„ [email protected] som vill stödja SRF:s arbete:Ge ditt bidrag till SRF:s plusgirokonto 90 00 90-2

SchackstjÀrnan William JohanssonGer vuxna en rejÀl matchWilliam Johansson Àr nio Är och var den yngste deltagaren under jubileumsturneringen som Sveriges Synskadades Schackförbund arrangerade i november. SjÀlva förbundet Àr betydligt Àldre Àn William, i Är firar de 70-Ärsjubileum.text och foto: Joachim KÄhlman

William Johansson, frÄn Hörby, började spela schack eftersom hans pappa spelade och nu Àr han sÄ duktig att de lÀr av varandra. Det Àr nog lÀtt för motstÄndarna att underskatta den lille blonde killen, men William Àr verkligt duktig och spöar inte bara jÀmnÄriga utan ger Àven Àldre och mer rutinerade spelare en rejÀl match. Hur tror du vuxna kÀnner sig nÀr de fÄr stryk av en nioÄring?

Page 3: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

– De brukar tacka för en god match, men sen försvinner de vĂ€ldigt snabbt. De tycker nog att det Ă€r pinsamt att förlora mot mig, tror William Johansson. Hur blir man dĂ„ en bra schackspelare? Övning Ă€r förstĂ„s viktigt. William spelar cirka fem partier om dagen pĂ„ nĂ€tet och trĂ€nar regelbundet i en schackklubb i Lund. Dessutom Ă„ker han pĂ„ mĂ„nga turneringar, oftast med pappa som ressĂ€llskap men snart ska han Ă„ka pĂ„ sin första turnering sjĂ€lv. För att bli bra pĂ„ schack gĂ€ller det att koncentera sig och sitta still, annars Ă€r risken stor att man glömmer bort vad man tĂ€nkt göra, tipsar han. William ser knappt tio procent och i schackklubben hemma spelar han med seende.

Jubileumsturneringen Àgde rum pÄ AlmÄsa och trettio personer frÄn Sverige, Danmark, Norge och Finland deltog. För William Johansson slutade det hela pÄ plats 21 efter tvÄ segrar och en match som slutade i remi (oavgjort). Men han Àr sÀker pÄ sin sak, schack Àr nÄgot han ska fortsÀtta med:

– Jag vill bli Ă€nnu bĂ€ttre och kommer att fortsĂ€tta trĂ€na, sĂ€ger han. ‱Bildtext. NioĂ„rige William Johansson Ă„ker pĂ„ mĂ„nga schackturneringar, oftast med pappa som ressĂ€llskap, men snart ska han Ă„ka pĂ„ sin första turnering sjĂ€lv.

Ledaren: Den digitala revolutionenVÄrt samhÀlle förÀndras nu i rasande takt. I skolan lÀste vi om den industriella revolutionen. Men det som pÄgÄr nu Àr en digital revolution som Àr minst lika omvÀlvande.

Smarta telefoner, sociala medier, internet-handel, pekskÀrmar pÄ alla möjliga stÀllen och det kontantlösa samhÀllet Àr exempel pÄ ett sÄ kallat paradigmskifte, vilket innebÀr att gamla sanningar och metoder stÀlls pÄ huvudet. Det digitala samhÀllet rymmer bÄde möjligheter och hot. SRF kan inte stoppa utvecklingen, men vi kan pÄ marginalen styra den och mildra övergÄngen. Fast framförallt mÄste vi med rÀtt stöd anpassa oss till utvecklingen. För mÄnga av oss Àr det en jobbig, ja, nÀrmast plÄgsam, process som dock Àr nödvÀndig.

Page 4: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Habilitering och rehabilitering mÄste utformas utifrÄn det digitala samhÀllets krav pÄ individen. Vi mÄste fÄ lÀra oss att förstÄ och anvÀnda ny teknik. En god rehabilitering blir skillnaden mellan sjÀlvstÀndighet och osjÀlvstÀndighet.

Förbundsstyrelsen föreslĂ„r att habilitering och rehabilitering ska vara prioriterat inom vĂ„rt intressepolitiska arbete under nĂ€sta kongressperiod. Ett förslag till verksamhetsinriktning 2018-2020 Ă€r nu ute pĂ„ rĂ„dslag i SRF-organisationen. Vi hoppas fĂ„ mĂ„nga konstruktiva synpunkter pĂ„ förslaget. Beslut om verksamhetsinriktningen tas vid vĂ„r kongress den 26–29 oktober 2017.Regeringen lade nyligen fram direktiv till en utredning om ökad samordning av fĂ€rdtjĂ€nst, skolskjutsar och sjukresor. Behovet av en förbĂ€ttrad fĂ€rdtjĂ€nst Ă€r uppenbart, men frĂ„gan Ă€r om en ökad samordning med andra trafikslag Ă€r den rĂ€tta vĂ€gen att gĂ„. I fĂ€rdtjĂ€nstfrĂ„gan kanske det digitala samhĂ€llet kan erbjuda en bĂ€ttre lösning. LĂ„ngt framskriden forskning och utveckling pĂ„gĂ„r gĂ€llande sjĂ€lvkörande bilar. Tanken svindlar, men det Ă€r faktiskt inte orealistiskt att tĂ€nka sig att blinda i framtiden kan ta sig fram med en egen sjĂ€lvkörande bil. Ja, vi lever verkligen i en digital revolution!

Och nu nÀrmar vi oss jul och nyÄr. LÄt oss ha trivsamma helger, och sedan tillsammans arbeta vidare för att förbÀttra synskadades livssituation och möjligheter till ökad frihet i vÄr vardag. Ingen annan kommer att bevaka synskadades behov och rÀttigheter, det mÄste vi tillsammans göra genom SRF. Jag vill avslutningsvis önska alla

Perspektivs lĂ€sare en god jul och ett gott nytt Ă„r! ‱HĂ„kan Thomsson,förbundsordförande, SRF

NotiserGuldkassett för höjdarreportageMats Sundling, frÄn SkÄnes Taltidning, kammade hem priset Guldkassetten för sitt reportage VÀgen till Himalaya. Priset delas ut av Taltidningsproducenternas förening till Ärets bÀsta reportage. Hör alla bidrag hÀr:

Page 5: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

www.sverigestaltidningar.sebildtext: Mats Sundling, vann Ă„rets Guldkassett.

Automater för insÀttning fÄr talUnder 2017 införs talfunktion pÄ alla av företaget Bankomat AB:s insÀttningsautomater runtom i landet. Hittills har tal bara funnits pÄ uttagsautomater.

Tips till den som vill sÀtta in pengar: Facket dÀr man lÀgger pengarna sitter precis ovanför tangentbordet. VÀlj tjÀnsten InsÀttning genom att trycka 6 pÄ tangentbordet nÀr talfunktionen Àr aktiverad. Sedelns lÄngsida sÀtts in i facket.

Vibrationer vÀgleder ryttareVibrationer som sÀnds via en app i mobilen ska vÀgleda ryttaren.Nu ska det bli lÀttare för personer som tidigare varit helt beroende av ledsagare att kunna rida sjÀlva. Med hjÀlp av en app i mobiltelefon kan ridinstruktören ge kommandon pÄ distans, som omvandlas till vibrationer i ett antal dosor fÀsta pÄ ryttarens kropp. Via vibrationerna fÄr ryttaren information om sin position i ridhuset och om han eller hon till exempel skall svÀnga höger eller vÀster.

Det Ă€r forskarna Parivash Ranjbar, Dag Stranneby och Erik Borg, frĂ„n Örebro universitet som har tagit fram navigationssystemet Ready-Ride. Just nu testas utrustningen för att utvĂ€rderas och finjusteras. Bidrag för tillgĂ€ngliga medierOm bara tio Ă„r spĂ„s papperstidningen med nyheter och det linjĂ€ra tv-tittandet i stort sĂ€tt vara borta. VĂ„rt sĂ€tt att ta del av medier förĂ€ndras och det krĂ€ver en ny mediepolitik. Förslag pĂ„ hur den ska se ut kom fram i Medieutredningen, som blev klar i november. Den föreslĂ„r bland annat att det ska bli lĂ€ttare att tillgĂ€nglighetsanpassa medier. Medier som gör sitt material tillgĂ€ngligt för personer med funktionsnedsĂ€ttning ska kunna fĂ„ ett produktionsstöd pĂ„ högst 100 000 kronor. Stödet behövs enligt utredningen, eftersom det ofta innebĂ€r en kostnad att göra webbplatser tillgĂ€ngliga eller lĂ€gga till text pĂ„ webb-tv.

Utredningen föreslÄr ocksÄ att stödet till taltidningar ska ges av en sammanslagen mediestödsnÀmnd.

Jerringpriset

Page 6: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Maja Reichard nomineradHon imponerade stort och var den svensk som plockade flest medaljer under Paralympics i Rio: silver pÄ 200 meter medley och 50 meter fristil, samt brons pÄ 100 meter ryggsim och 100 meter bröstsim.

Nu Ă€r simmaren Maja Reichard en av de 15 nominerade till Radiosportens Jerringpris ”folkets pris” för den bĂ€sta svenska idrottsprestationen 2016. Priset delas ut under Svenska idrottsgalan i januari till den som har fĂ„tt flest röster.

10 miljoner kronor i vite. SÄ mycket krÀver Stockholms lÀns landsting fÀrdtjÀnstbolagen pÄ. Förseningar och uteblivna körningar har under Äret drabbat resenÀrer i Stockholm.

Chester bÀttre Àn SkellefteÄChester i Storbritannien utsÄgs till vinnare i Access city award 2017, bland annat för att ha gjort sina historiska och kulturella arv tillgÀngliga för funktionsnedsatta. NederlÀndska Rotterdam och lettiska Jƫrmala kom pÄ andra, respektive tredje plats. SkellefteÄ kommun fick ett sÀrskilt hedersomnÀmnande för att ha skapat arbetstillfÀllen för funktionsnedsatta.

Europeiska kommissionen delar ut priset för att uppmuntra till ett tillgĂ€ngligare Europa. År 2015 vann BorĂ„s och 2014 vann Göteborg.

KÀnsla för mode bortom synenlekta jeans, storblommiga skjortor och glittriga lÄngklÀnningar. ModevÀrlden Àr till stor del en visuell upplevelse och trender sprids

genom fÀrgstarka bilder. Det kan vara lÀtt att kÀnna sig exkluderad om man inte ser, men det nya projektet Beyond Seeing vill ta reda pÄ hur personer med synnedsÀttning tar del av mode.

B

Hur upplever man fÀrger och tyger? Hur Àr det att inte se vad andra har pÄ sig eller det man sjÀlv bÀr?

Projektet har redan startat, men pÄgÄr under 2017 och kommer bland annat att genomföra ett antal internationella workshops samt en utstÀllning. Deltagarna kommer frÄn modeskolor och synskadeorganisationer i Tyskland, Frankrike, Belgien samt Sverige dÀr US (Unga med synnedsÀttning) deltar.

Page 7: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Framtidsspaningar i ögonforskningenKan sjöanemoner bli nya hornhinnor, kaffe hĂ€mma grĂ„starr och bukspottskörtelceller tillverka insulin i regnbĂ„gshinnan? Och rĂ€cker det med att sluta dricka alkohol och röka för att undvika grĂ„starr? Flera av de mest framstĂ„ende svenska ögonforskarna rĂ€tade ut nĂ„gra frĂ„getecken och delade med sig av de senaste rönen under Synskadades Riksförbunds ögonforskningsdag. text: Therese SelĂ©n foto: Åsa Nilsson, Mostphotos och Morguefile

Om kaffe Àr bra för hÀlsan Àr en stÀndigt aktuell forskningsfrÄga. Per Söderberg, professor i oftalmiatrik vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, hittade kaffets positiva effekt nÀr han letade efter Àmnen som kan bromsa grÄstarr (katarakt). I djurförsök sÄg han att koffein Àr en kraftig antioxidant om man har utsatts för höga doser av ultraviolett strÄlning. Kaffedroppar pÄ ögat hÀmmar utvecklingen av grÄstarr.

– Det hĂ€r Ă€r högst intressant, men mycket arbete Ă„terstĂ„r, sade Per Söderberg.

PÄ Linköpings universitet har docent Neil Lagali och hans team fokuserat pÄ att analysera tÄrar för att kunna bota den ovanliga sjukdomen aniridi, avsaknad av regnbÄgshinnan.

– Om vi kan ta reda pĂ„ vilka proteiner som saknas i tĂ„rarna, kan vi ersĂ€tta dem för att bromsa ett sjukdomsförlopp, förklarade han.

I experimenten placerades smÄ pappersremsor under ögonlocken för att samla upp tÄrar. Resultatet visar att det saknas nervtillvÀxt i hornhinnan hos personer med aniridi.

– Vi hoppas kunna anvĂ€nda den hĂ€r kunskapen till att tillverka ögondroppar som innehĂ„ller de proteiner som saknas, sade Neil Lagali.

Linköpingsforskarna Àr Àven en del i stort projekt som utvecklar konstgjorda hornhinnor. De har börjat plantera ett sjöanemonliknande djur som lever pÄ havsbotten lÀngs Norges kust, berÀttade Neil Lagali.

– Det innehĂ„ller en stor andel protein, det Ă€r genomskinligt och starkare Ă€n stĂ„l, sade han.

Page 8: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Docent Maria-Thereza Perez och hennes forskarkollegor vid Lunds universitet har riktat in sig pĂ„ nanoteknik. Förhoppningen Ă€r att kunna utveckla en ny generation av nĂ€thinneimplantat. Med pyttesmĂ„ nanotrĂ„dar kan man hjĂ€lpa till att ”föra över ström” mellan cellerna och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt se till att de överlever nĂ€r andra celler runtom dör. Till exempel vid sjukdomen makuladegeneration (Ă„ldersförĂ€ndringar i gula flĂ€cken) dör en del av nĂ€thinnans synceller. DĂ„ överaktiveras istĂ€llet en slags hjĂ€lpceller, gliaceller. Men gliacellerna vĂ€xer för mycket och skapar en barriĂ€r. DĂ„ kan de smĂ„ nanotrĂ„darna hjĂ€lpa till med att fungera som en lĂ€nk till friska nervceller lĂ€ngre bak i ögat.

Hennes universitetskollega, Docent Boel Bengtsson i Malmö, berÀttade om en app som Àr pÄ gÄng. Tanken Àr att patienten sjÀlv ska koppla ett par speciella glasögon till appen och med hjÀlp av virtuell reality-teknik kunna mÀta sitt synfÀlt. Resultatet skickas sedan till en ögonlÀkare.

– Vi vill hitta patienter lĂ„ngt tidigare Ă€n vad vi gör idag och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt förhindra glaukomblindhet, sade Boel Bengtsson.

Men hur kan man ge glaukompatienter en sÀkrare behandling? Enligt professor Fatima Domellöf Pedrosa vid UmeÄ universitet Àr de trycksÀnkande dropparna man ger idag en ganska trubbig medicin med risk för synförlust om man överdoserar. Glaukom beror pÄ ett ökat tryck i ögat och i hennes forskning har hon jÀmfört trycket i hjÀrnan med trycket i ögat. De har sett att ögontrycket varierar beroende pÄ om vi ligger, sitter eller stÄr. Nu hoppas de kunna lösa frÄgan om det Àr trycket i hjÀrnan som pÄverkat glaukom och inte sjÀlva ögontrycket.

Ett nytt uppseendevĂ€ckande projekt har visat att celler som har transplanteras frĂ„n bukspottskörteln till ögat kan överleva och producera insulin – och dessutom bota diabetes hos möss.

– Tanken Ă€r att ögat skulle kunna bli en ny bukspottskörtel! Man kan dĂ„ dessutom titta in i ögat för att se hur den mĂ„r. Vi har inte sĂ„ mycket detaljer Ă€nnu, men jag tycker att det Ă€r lite science fiction, sade Anders Kvanta.

Han Àr nÀthinnekirurg pÄ Sankt Eriks ögonsjukhus i Stockholm och adjungerad professor vid Karolinska institutet. Hans team Àr en del av detta projekt och den första forskningspatienten har nyligen transplanterats i Schweiz.

Page 9: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Oftast opereras den allra vanligaste ögonsjukdomen grĂ„starr enkelt bort. Birgitta Ejdervik Lindblad, medicine doktor pĂ„ Universitetssjukhuset i Örebro, har tittat nĂ€rmre pĂ„ vilka riskfaktorer som finns.

Förutom Älder och gener sÄ ökar solljus, rökning, alkohol och fetma, diabetes och högt blodtryck risken för grÄstarr. 74 Är Àr snittÄlder för en starroperation. Men de som dricker och röker opereras i snitt fem Är tidigare.

Samtidigt visade studien att sluta röka hjÀlper. C-vitamin kan minska risken, men för hög nivÄ ger omvÀnd effekt. Kvinnans eget östrogen har en bromsande effekt, men i tablettform kan hormonet istÀllet pÄskynda sjukdomen. För att förebygga grÄstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion.

– Det Ă€r ett samspel mellan olika faktorer. Man kan i alla fall fördröja

utvecklingen, sade Birgitta Ejdervik Lindblad. ‱

Visste du att 

 grĂ„starr Ă€r en av de vanligaste ögonsjukdomarna och runt 20 miljoner mĂ€nniskor i vĂ€rlden berĂ€knas vara blinda av grĂ„starr.
 SRF har de senaste Ă„ren donerat ungefĂ€r en miljon kronor om Ă„ret till Ögonfonden och Ögonfonden har sedan starten 1989 delat ut totalt över 24 miljoner kronor till svensk ögonforskning.
 anledningen till att ögats lins Ă€r genomskinlig Ă€r att linsfibrerna ligger i ett regelbundet mönster.
 grĂ„starr Ă€r den Ă€ldsta ögonoperationen man kĂ€nner till? Redan i forntida Egypten, alltsĂ„ flera tusen Ă„r före Kristus, fanns en metod för att peta bort linsen. TyvĂ€rr utsattes patienterna ofta för komplikationer och vĂ€rk.

Bildtexter: Vad har sjöanemoner, frukter, kaffe och motion med ögonforskning att göra? Mer Àn vi tror faktiskt!Neil Lagali berÀttade om sjöanemoner som ska kunna bli nya hornhinneinplantat och om tÄranalys för att bota aniridi.Boel Bengtsson berÀttade om en app i telefonen som ska kunna mÀta synfÀlt.

Nytt bemanningsbolag för personer med synnedsÀttning

Page 10: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Matchar sökande med arbeteSkulle ett bemanningsbolag kunna lösa arbetslösheten bland mÄnga med synnedsÀttning? Det tror och hoppas i alla fall Mikael Jungklo frÄn Staffanstorp. Han har nyligen startat ett bemanningsbolag som ska anstÀlla personer med synnedsÀttning och locka fler arbetsgivare att hyra hans personal.text: Therese Selén foto: privat

– Det verkar inte som att nĂ„got liknande finns idag och de flesta man pratar med, bĂ„de kommuner och företag, Ă€r positiva. Jag tror det ligger rĂ€tt i tiden att föra in funktionsnedsatta i arbetslivet, sĂ€ger Mikael Jungklo.

IdĂ©n att starta Sbps – Synskadades bemannings & produktions service AB fick han sedan han sjĂ€lv hade tvingats avveckla sitt företag. Genom sitt engagemang i SRF mötte han mĂ„nga andra synskadade som var arbetslösa.

– Jag tyckte att det var synd att den kompetens och arbetskraft som finns gick förlorad. Jag tĂ€nkte att man kan underlĂ€tta för arbetsgivaren som slipper anstĂ€lla, och istĂ€llet kan hyra en person. Vi hjĂ€lper till med att ordna hjĂ€lpmedel, sĂ€ger han.

Personer med funktionsnedsÀttning Àr arbetslösa i högre grad Àn resten av befolkningen i dag. En rapport som Ipsos gjorde tidigare i Är, pÄ uppdrag av Synskadades Riksförbund, visade att attityder frÄn arbetsgivare Àr en del av förklaringen. 60 procent av landets arbetsgivare tror inte att en person med grav synnedsÀttning skulle kunna utföra ett jobb lika bra som andra, enligt undersökningen.

– Det handlar om fördomar och en rĂ€dsla hos arbetsgivaren. NĂ€r arbetsgivare hör att det Ă€r en synskadad som söker ett jobb blir de lite försiktiga. De kanske bara fokuserar pĂ„ problematiken med hjĂ€lpmedel och annat, tror Mikael Jungklo.

Tanken med bemanningsföretaget Àr att den som har en synnedsÀttning ska kunna söka ett jobb oavsett kompetens eller erfarenhet. Mikael Jungklo ska sedan i sin tur matcha ihop den sökande med en lÀmplig arbetsplats. Han riktar inte in sig pÄ nÄgon sÀrskild bransch utan tror mer pÄ en pÄ bredd och mÄngfald. MÄlet Àr att samarbeta med

Page 11: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Arbetsförmedlingen nÀr det gÀller eventuella hjÀlpmedel och IT-anpassningar. Som ett komplement till sjÀlva bemanningen ska Àven en produktionsdel startas för enklare tillverkning av produkter.

– Jag visste att det var uppförsbacke frĂ„n början. Utmaningen Ă€r fĂ„ till bra arbetsplatser och visa för seende arbetsgivare att vi kan göra samma

arbete som alla andra, kanske till och med bĂ€ttre. ‱Mikael Jungklo tror pĂ„ uthyrning av arbetskraft. Hans nystartade bemanningsföretag riktar sig till alla branscher.

Ny rapport ska öka kunskap om syntolkningHur kan syntolkning, det vill sÀga talade beskrivningar av till exempel film, konst och teater, lyfta kulturupplevelsen för personer med synskada? Och vad innebÀr det för inkluderingen i samhÀllslivet?text: Joachim KÄhlman foto: Terese Andersson/MTM

Myndigheten för tillgĂ€ngliga medier, MTM, har i samarbete med universiteten i Stockholm och Lund tagit fram rapporten Syntolkning – forskning och praktik. Rapporten, som Ă€r den första i sitt slag i Skandinavien, reder ut hur kulturupplevelsen för personer med synnedsĂ€ttning kan utvecklas och hur syntolkning kan pĂ„verka inkluderingen i samhĂ€llet.

– 120 000 personer i Sverige har en synned-sĂ€ttning. Syntolkning ökar mĂ„nga mĂ€nniskors möjlighet att uppleva kultur och natur. Med fördjupad kunskap om syntolkning gör vi samhĂ€llet tillgĂ€ngligt för fler, sĂ€ger Magnus Larsson, generaldirektör pĂ„ MTM.

Syntolkning Àr en talad beskrivning av till exempel film, konst och teater. Det blir allt vanligare i samhÀllet, men Àr ÀndÄ ett ganska okÀnt begrepp. Med rapporten hoppas man kunna öka kunskapen och inspirera till mer forskning, utveckling och debatt.

– Rapporten ger flera intressanta perspektiv, till exempel hur man hanterar gester, sĂ€ger Henrik Götesson, intressepolitisk handlĂ€ggare pĂ„ Synskadades Riksförbund, som har lĂ€st rapporten.

Genom att beskriva kroppssprÄket och dess innebörd kan syntolkningen Àven ha ett habiliterande syfte och öka förstÄelsen hos personer med synnedsÀttning för hur kroppssprÄk anvÀnds, menar han.

Page 12: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

– I rapporten lyfts ett bredare perspektiv av syntolkning fram, bland annat i form av att ledsagare kan syntolka det man ser vid en promenad pĂ„ stan, sĂ€ger Henrik Götesson. Ett annat exempel Ă€r behovet av att fĂ„ komplexa matematiska formler syntolkade.

Syntolkningen kan ocksÄ ha stor social inverkan för personer med synnedsÀttning. Det framhÄller Josefin Bergström, frÄn Unga Synskadade, som skrivit ett av kapitlen i boken.

– Den sociala aspekten av syntolkning Ă€r jĂ€tteviktig, sĂ€ger hon. Hon skriver i rapporten att syntolkning ger personer med

synnedsÀttning möjlighet att delta i diskussioner kring snackisar som tv-program eller festivaler. Att veta hur programledarna i Melodifestivalen var klÀdda eller hur sÄngaren i pojkbandet ser ut, kan göra det lÀttare att delta i sociala sammanhang i till exempel skolan.

Josefin Bergstrand skriver ocksÄ att det kan vara svÄrt för personer utan synnedsÀttning att förstÄ varför syntolkning Àr viktigt och att det dÀrför Àr nödvÀndigt att sprida information om syntolkning för att motverka negativa attityder och öka medvetenheten om vad syntolkning Àr.

Vad tycker du Àr det viktigaste som framkommer i rapporten?

– Den tar ett samlat grepp om syntolkning. MĂ„let Ă€r att uppmuntra till

utveckling och debatt om syntolkning och det ramar man in vÀldigt bra,

sĂ€ger Josefin Bergstrand. ‱

Rapporten finns som PDF pÄ MTM:s webbplats och som talbok i Legimus. Den gÄr ocksÄ att bestÀlla pÄ punktskrift.

Agenda 2030 för personer med funktionsnedsÀttningVÀrldens mÄl för bÀttre framtidHur ska Agenda 2030 bli verklighet i Sverige och globalt? Och hur ska vi fÄ internationella aktörer och andra lÀnder att se rÀttigheter och inkludering av personer med funktionsnedsÀttning som en sjÀlvklarhet? Det var nÄgra av de stora frÄgor som lyftes pÄ SRF:s seminarium om Agenda 2030 och framtiden.text och foto: Therese Selén

Page 13: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Minns ni millenniemĂ„len? År 2000 skrev de flesta lĂ€nder i vĂ€rlden under ett kontrakt dĂ€r de lovade att följa ett antal mĂ„l som skulle göra vĂ€rlden till en bĂ€ttre plats. Problemet var bara att man inte hade lyckats inkludera personer med funktionsnedsĂ€ttning. 2015 fasades millenniemĂ„len ut och ersattes av Agenda 2030. Meningen nu Ă€r att alla lĂ€nder ska komma överens och genomföra de sammanlagt 17 mĂ„len. Med hjĂ€lp av dem ska lĂ€nderna: utrota extrem fattigdom, minska ojĂ€mlikheter och orĂ€ttvisor i vĂ€rlden, lösa klimatkrisen och – inte minst – inkludera personer med funktionsnedsĂ€ttning.

I oktober arrangerade Synskadades Riksförbund ett seminarium om Agenda 2030 tillsammans med MyRight och Föreningen för UtvecklingsfrÄgor (FUF). Representanter frÄn SRF:s internationella utvecklingspartners: funktionshinderorganisationer i Rwanda, Tanzania, Ghana, Namibia, Nicaragua och Bosnien-Hercegovina deltog för att byta erfarenheter och prata mer om hur man vill jobba framÄt.

Charlotte V. McClain Nhalpo frÄn VÀrldsbanken var en av talarna under seminariet. Hon tycker att arbetet med Agenda 2030 och inkluderingen av personer med funktionsnedsÀttning Àr viktigt eftersom det rör sÄ mÄnga mÀnniskor.

– Det viktiga Ă€r att komma ihĂ„g att vi inte pratar om en marginell del av befolkningen. Vi pratar om minst en miljard mĂ€nniskor, antagligen fler, och alla Ă€r en viktig del av samhĂ€llet, sade hon.

VÀrldsbanken Àr en av nyckelorganisationerna i det globala utvecklingsarbetet och Charlotte V. McClain Nhalpo menar att de kan fungera som en förebild.

– Om mĂ„let Ă€r en vĂ€rld utan fattigdom sĂ„ vill vi sĂ€kerstĂ€lla att man inkluderar personer med funktionsnedsĂ€ttningar, sade hon.

Hon menar att vi redan nu har börjat se framsteg i arbetet med Agenda 2030.

– Det faktum att sĂ„ mĂ„nga av oss Ă€r hĂ€r nu i Sverige och pratar om de

hÀr frÄgorna, mindre Àn tvÄ Är efter att mÄlen antogs, Àr ett tecken pÄ att

mÀnniskor börjar fundera pÄ hur de kan vara en del av att göra Agenda

Page 14: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

2030 till verklighet. Vi mÄste vara flitiga och inte slÀppa bollen. För det Àr

ju ett tag kvar till Ă„r 2030. ‱

Det hÀr Àr Agenda 2030

VÀrldens ledare har kommit överens om 17 mÄl för hÄllbar utveckling som ska förÀndra vÀrlden till Är 2030.PÄ globalamalen.se kan du lÀsa mer!

Bildtexter: I panelsamtalet deltog Elvira Kivi (SRF), Birgitta Weibahr (Sida), Lisa Sjöblom (Forum Syd), Charlotte V. McClain Nhalpo (VÀrldsbanken) samt Malin Ekman Aldén (Myndigheten för Delaktighet).Ett hundratal besökare kom till Europahuset i Stockholm och till seminariet.

Mitt liv som blind flyktingag föddes i Rwanda under oroliga tider. Kungen dog 1959 och landet skulle bli republik. Vi som stödde monarkin var inte lÀngre önskvÀrda och mÄnga tvingades fly till grannlÀnderna. Det blev ett

inbördeskrig som skördade mÄnga offer. Husen sattes i brand för de som stödde monarkin och mina förÀldrar flydde 1961 till Burundi. De flyttade runt mellan olika flyktinglÀger. Pappa dog senare och mamma blev Ànka.

JDet jag minns starkast frÄn den tiden Àr rÀdslan. Jag minns kÀnslan av att vi var i fara och att vi behövde flytta frÄn stÀlle till stÀlle för att söka skydd som flyktingar. Jag var alltid rÀdd att nÄgot skulle hÀnda mig. Att ett odjur skulle ta mig eller att nÄgon farlig person skulle komma.

Jag förlorade synen som liten i en ögonsjukdom och nĂ€r jag var sex Ă„r började jag pĂ„ en internatskola för barn med synnedsĂ€ttningar i Thika, Kenya. I skolan sprang jag ofta fort genom korridorerna, skrek och kĂ€nde mig jagad. De andra eleverna undrade vad det var för fel. Nu vet jag att det var ett slags trauma. Jag fick aldrig nĂ„gon psykologisk hjĂ€lp för det hĂ€r. Kanske försvann det av sig sjĂ€lvt. Eller sĂ„ har jag kvar det i mitt undermedvetna. Skoltiden var ocksĂ„ tuff eftersom de andra barnen retade mig och sa: ”Du har inga rĂ€ttigheter, du Ă€r en utlĂ€nning”. Efter skolan studerade jag pĂ„ universitetet i Nairobi och fick sedan ett jobb pĂ„

Page 15: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

regeringsdepartementet i Kenya. Men nÀr de upptÀckte att jag inte var kenyansk medborgare fick jag sparken. Jag fick lÀmna jobbet, min bostad och ta in pÄ hostel.

Den hĂ€r tiden som flykting har pĂ„verkat mig. MĂ„nga av oss rwandier accepterade fattigdom som ett sĂ€tt att leva. Vi bodde inte i vĂ„rt eget land och inget var permanent. Vi var alltid beredda att fly och snabbt kunna packa ner allt vi Ă€gde i resvĂ€skor. Att jag Ă€r blind betydde ocksĂ„ att jag ofta var beroende av andra mĂ€nniskor och jag var inte bekvĂ€m med att lita pĂ„ andra. I nĂ€stan hela mitt liv har jag levt sĂ„ hĂ€r – i 36 Ă„r, innan jag

kom tillbaka till Rwanda 1996.” ‱

BerÀttat för Therese Selén

Donatilla Kanimba Àr direktör för Rwanda Union of the Blind sedan 1996. Hon kÀmpar för inkluderande skolgÄng för elever med synnedsÀttning.

Bildtext: Donatilla Kanimba, frÄn Rwanda, deltog i Agenda 2030-seminariet. För Perspektiv berÀttar hon om sina erfarenheter som blind flykting.

RÖSTER UTIFRÅNHur lever personer med synnedsĂ€ttning i SRF:s samarbetslĂ€nder?I anslutning till Agenda 2030-seminariet samlades SRF:s samarbetspartners för att dra upp riktlinjerna för kommande Ă„r. Perspektiv passade pĂ„ att frĂ„ga dem vilka de största problemen Ă€r i dag för personer med synnedsĂ€ttning i deras lĂ€nder och hur de jobbar i sin organisation.

Sandra Veronica LopezGör: Vice ordförande i Organizacion de Ciegos Nicaragua (OCN).Bor: Nicaragua”Personer med synnedsĂ€ttning fĂ„r inte sĂ„ lĂ€tt tillgĂ„ng till utbildning, de har svĂ„rt att komma ut pĂ„ arbetsmarknaden och mycket brister i tillgĂ€ngligheten.

Page 16: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Vi arbetar för att barn ska kunna inkluderas i den vanliga skolan, för att

personer med synnedsÀttning ska kunna fÄ jobb i bÄde privat och

offentlig sektor. Med hjÀlp av SRF i Sverige jobbar vi för att frÀmja

arbetsinkludering och inkludering i utbildning och för att förbÀttra

livsvillkoren för alla i samhĂ€llet.” ‱Peter Anomah-Kordieh Gör: Programsamordnare för African Union of the blind (AFUB)Bor: Nairobi i Kenya”MĂ„nga personer med synnedsĂ€ttning gĂ„r inte ens i skolan. De som gör det fĂ„r oftast inte tillgĂ„ng till hjĂ€lpmedel för att kunna delta i undervisningen. I de flesta afrikanska lĂ€nder finns inga policys för att undervisningen ska vara inkluderande för alla elever, men de lĂ€nder som vĂ€l har en sĂ„n policy följer den oftast Ă€ndĂ„ inte. Och det saknas pengar för att anpassa utbildningarna sĂ„ att alla kan delta.

PÄ mÄnga hÄll i Afrika pÄgÄr det konflikter, till exempel i Sydsudan, Burundi och Etiopien. Och dÀr blir förutsÀttningarna Ànnu svÄrare för den som har en synnedsÀttning eller en annan funktionsnedsÀttning att fÄ rÀtt service och hjÀlpmedel.

Tillsammans med SRF arbetar vi för att ta itu med mÀnskliga rÀttigheter i Afrika. De flesta lÀnder har lovat att följa de mÀnskliga rÀttigheterna, men problemet Àr att det inte efterlevs. Att trycka pÄ

makthavarna Ă€nnu hĂ„rdare Ă€r vĂ„r viktigaste uppgift just nu.” ‱Fatma Djaa Chesa Gör: Ledamot i kvinnokommittĂ©n för Zanzibar association of blind people (ZANAB)Bor: Zanzibar i Tanzania”Det Ă€r svĂ„rt att fĂ„ tag i hjĂ€lpmedel som till exempel vita kĂ€ppar och punktskriftsmaskiner. Ett annat problem Ă€r att kvinnor med synnedsĂ€ttning sĂ€llan deltar i aktiviteter. MĂ„nga gömmer sig hemma. Det Ă€r inte sĂ„ enkelt att gĂ„ ut sjĂ€lv pĂ„ gatorna som kvinna med synnedsĂ€ttning, men vi försöker uppmana kvinnor att vara sjĂ€lvstĂ€ndiga till exempel genom att anvĂ€nda vita kĂ€ppar.

Page 17: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Vi försöker fÄ dem att se förmÄgan istÀllet för funktionsnedsÀttningen.

Om man inte kan se, kan man ofta anvÀnda resten av kroppen: hÀnder,

ben och fötter.” ‱

I Louis Brailles fotspĂ„rHur levde Louis Braille, mannen som uppfann punktskriften? I höstas följde Synskadades Riksförbunds ordförande HĂ„kan Thomsson i hans fotspĂ„r frĂ„n vaggan till graven. – Louis var sĂ€kert vĂ€ldigt kreativ och talangfull annars hade nog inte punktskriften funnits, sĂ€ger han.text och foto: Åsa Nilsson

Familjen Brailles vitkalkade hus i byn Coupvray, fyra mil öster om Paris och granne med Disneyland Paris, Àr idag ett litet museum. Att punktskriftens uppfinnare Louis Braille Àr Coupvrays store son Àr tydligt Àven för besökare med synnedsÀttning. Monumentet intill byns gravplats, som visar hans vÀrldsberömda alfabet, och en naturstig skyltad med punktskrift, Àr nÄgra tecken.

Louis Braille föddes den 4 januari 1809. Den dagen firas den internationella punktskriftsdagen pÄ mÄnga hÄll i vÀrlden. Louis Braille bodde i Coupvray med sina förÀldrar och tre Àldre syskon tills han var tio Är. I husets enda rum finns en modell av den lille gossen sittandes pÄ en pall invid en skÀnk. Med fingrarna lÀser han vanliga bokstÀver fastnitade pÄ en trÀbrÀda.

Pappan var byns ansedde sadelmakare. Det var i sadelmakeriet som den treÄrige Louis skadade sitt högra öga pÄ en vass kniv. Exakt hur olyckan gick till vet ingen, men troligen klÀttrade Louis upp pÄ pappans arbetsbÀnk och fick tag pÄ en av knivarna som hÀngde pÄ vÀggen. Infektionen frÄn sÄret spred sig till det andra ögat och pojken blev blind.

PÄ övervÄningen finns allsköns taktil skrift och skrivdon samlade. HÄkan Thomsson lÀser vanliga upphöjda reliefbokstÀver och flera föregÄngare till punktskriften.

– PĂ„ den tiden var det ingen sjĂ€lvklarhet att blinda barn fick gĂ„ i skola, berĂ€ttar guiden StĂ©phane Mary.

Page 18: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Men Louis Braille fick börja i byskolan. Han var en duktig elev trots att han inte hade nÄgra lÀroböcker. FörÀldrarna skrev till Institut National des Jeunes Aveugles, den nationella blindskolan, i Paris och bad att sonen skulle fÄ en plats.

– Det var tur att han fick komma dit, sĂ€ger StĂ©phane Mary. Vi gĂ„r igenom den doftande trĂ€dgĂ„rden dĂ€r vĂ€xterna stöttas av vita

kĂ€ppar. StĂ©phane Mary tar oss med till kyrkogĂ„rden och en av Louis Brailles tvĂ„ gravplatser. HĂ€r ligger endast stoftet efter Louis Brailles hĂ€nder i ett stenskrin överst pĂ„ graven. Resten av graven Ă€r tom. De första hundra Ă„ren efter Brailles död var hela graven hĂ€r, enligt familjens önskemĂ„l. Men 1952 skildes hĂ€nderna frĂ„n resten av kvarlevorna som flyttades till mausoleumet PanthĂ©on i Paris. DĂ€r Ă€r nu Louis Brailles andra gravplats och i den kryptan vilar han bredvid storheter som Émile Zola och Victor Hugo.

NÀr vi besöker blindskolan i Paris nÀsta dag visar Zoubeida Moulfi oss det elevregister Louis Braille skrevs in i den 15 januari 1819. Först som elev och sedan som en omtyckt lÀrare blev han kvar pÄ skolan fram till sin död 1852. Han dog endast 43 Är gammal i tuberkulos.

Utanför skolan stĂ„r Valentin HaĂŒys staty. Denne filantrop var blindundervisningens grundare i Frankrike 1784. Madame Moulfi pekar upp mot det fönster pĂ„ tredje vĂ„ningen dĂ€r Louis Braille bodde. Skolklockan slĂ„r tre.

– NĂ€r klockan klĂ€mtade Ă„terfördes jag till min egen internattid pĂ„ Tomteboda i Sverige. Jag har bĂ„de positiva och negativa minnen dĂ€rifrĂ„n, men dessbĂ€ttre Ă€r de positiva starkast, sĂ€ger HĂ„kan som gick pĂ„ specialskolan Tomtebodaskolan pĂ„ 1970-talet.

Vi gÄr runt pÄ skolan som tar emot elever mellan 6 och 18 Är. HÀr finns Àven en treÄrig yrkesutbildning till pianostÀmmare. Barn och deras förÀldrar Àr ocksÄ vÀlkomna för medicinsk och pedagogisk rÄdgivning. En del elever bor pÄ skolan medan andra bor hemma.

PÄ den tiden Louis Braille började i blindskolan lÄg den i fuktiga lokaler invid Seine och det var dÀr han drabbades av tuberkulos. För att försöka kurera sig Äkte han hem till Coupvray pÄ loven. Louis Braille var ocksÄ en skicklig organist som kyrkorna i skolans nÀrhet anlitade.

Page 19: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Sensationellt nog konstruerade han punktskriftsalfabetet redan som tonÄring efter tre Är av experimenterande. 1825 var hans uppfinning helt klar. Men det var först 40 Är efter sin död som han blev kÀnd för sin insats. Louis Braille uppfann Àven andra saker, men inget i klass med hans alfabet som har gett ett bestÄende avtryck.

I den mörka undervĂ„ningen i PanthĂ©on ligger alltsĂ„ Louis Braille och mĂ„nga andra betydande personer begravda. Besökarna respekterar de döda genom att viska och röra sig stillsamt. Vid Louis Brailles grav finns en plakett med texten ”punktskriftens uppfinnare”. Utanför kryptan stannar mĂ„nga och tittar, kĂ€nner och lyssnar. Punktskrift, taktila bilder, en skulptur och upplĂ€st information gestaltar hans livsverk.

– Det Ă€r som Helen Keller* sade nĂ€r graven flyttades hit: att hans gĂ€rning har haft en avgörande betydelse för att blinda över hela vĂ€rlden

ska kunna kommunicera med varandra, sĂ€ger HĂ„kan Thomsson. ‱

* Helen Keller, frÄn USA, var en av vÀrldens mest kÀnda kvinnor pÄ 1950-talet. Hon reste runt jorden och talade till hundratusentals mÀnniskor för att stödja döva och blinda. Hon var sjÀlv döv och blind.

LÀstips: I Legimus finns Beatrice Christensen Skölds bok Louis Braille: skapare av ett skriftsystem.

Bildtexter: Teckningen visar hur det tros ha gÄtt till nÀr Louis Braille hittade kniven som skadade hans öga.I Louis Brailles hemby finns en gata uppkallad efter honom.En sÄdan hÀr kniv var det som lille Louis skadade sitt ena öga pÄ nÀr han anvÀnde den. HÄkan Thomsson kÀnner pÄ den under guidens överinseende vid besöket i sadelmakeriet dÀr pappan var verksam.Den pampiga skolan i Paris dÀr Louis Braille gick Àr fortfarande blindskola. Fönstret pÄ tredje vÄningen ovanför statyns huvud Àr det dÀr Louis Brailles rum lÄg och dÀr han sÄ smÄningom dog i TBC.Liggaren dÀr Louis Braille som tioÄring skrevs in nÀr han började pÄ blindskolan i Paris.Louis Brailles dödsmask. Den gjöts av hans ansikte efter hans död.

London here we come!

Page 20: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Fulla av förvÀntan, möttes tio ungdomar pÄ Stockholms central den 28 oktober. Framför dem lÄg sju spÀnnande dagar med studiebesök och sprÄkövningar i London. Följ med pÄ SRF:s första sprÄkresa.text och foto: Christine Heli

Syftet med resan var att ge ungdomar med synnedsÀttning en chans att Äka pÄ en sprÄkresa, trÀna engelska och samtidigt fÄ den hjÀlp och det stöd de behöver. Under resan besöktes flera skolor och ungdomarna hade förberett frÄgor till lÀrare och elever.

Första skolan var Oxted School. Det Ă€r en stor skola med 2 000 elever dĂ€r synskadade barn Ă€r integrerade i klasserna, precis som i Sverige. Men Oxted School har en egen syncentral pĂ„ skolan dĂ€r de synskadade barnen fĂ„r extra stöd en gĂ„ng i veckan. De övar bland annat punktskrift och mobilitet. Vi besökte ocksĂ„ Joseph Clark School, en skola för elever med synnedsĂ€ttning och dĂ€r vissa av dem har neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar. Eleverna i skolorna tyckte det var vĂ€ldigt spĂ€nnande att fĂ„ besök frĂ„n Sverige. De hade lĂ€st pĂ„ om Sveriges historia och stĂ€llde massor av frĂ„gor till vĂ„ra ungdomar. Vi hĂ€lsade Ă€ven pĂ„ hos RNIB (The Royal National Institute of Blind People) som berĂ€ttade om hjĂ€lpmedel.

Vi besökte ocksÄ Sight Village, en synmÀssa, dÀr vi kunde prova och fÄ information om olika synhjÀlpmedel och trÀffa representanter frÄn olika skolor och organisationer. Ungdomarna fick information om hur det skulle fungera att till exempel studera ett Är i Storbritannien.

Museibesök, sightseeing, shopping och biobesök hanns ocksÄ med under veckan. I London kan man lÄna syntolkningsapparater pÄ nÀstan varenda biograf och till vilken film som helst.

Alla var nöjda och glada, men trötta, nÀr de Äter var hemma i Sverige

igen. Med sig i bagaget hade de en upplevelse, ett minne för livet och

nya vĂ€nner. ‱

Det nya sprÄket i fokusVarannan mÄndagskvÀll arrangerar SRF Stockholm och Gotlands lÀn och SRF Stockholms stad ett sprÄkcafé. DÀr kan de som pratar bra

Page 21: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

svenska dela med sig till personer som ocksÄ har en synnedsÀttning, men som Ànnu inte behÀrskar svenska sprÄket lika bra.text och foto: Joachim KÄhlman

– Jag har alltid tyckt det Ă€r roligt att försöka kommunicera trots att man inte har ett gemensamt sprĂ„k, sĂ€ger Tina Hansson, en av dem som besöker sprĂ„kcafĂ©et.

Redan i tonÄren började hon engagera sig för att göra skillnad. Hon tycker det Àr skönt att dela med sig av svenskan just i ett sammanhang dÀr de andra deltagarna ocksÄ har en synnedsÀttning.

– Annars har det varit jag som inte kunnat tolka gester och miner. HĂ€r Ă€r det lika för alla. Alla har samma utgĂ„ngslĂ€ge, sĂ€ger hon.

NÀr vi hÀlsar pÄ Àr det ett tjugotal personer i lokalen. De flesta Àr födda i Sverige eller har varit hÀr lÀnge. En deltagare Àr dock vÀldigt ny i Sverige. Alireza kom hit frÄn Iran för tio mÄnader sedan tillsammans med sin dotter. Han Àr synskadad efter en krigsolycka. Han tycker att sprÄkcaféet Àr ett jÀttebra initiativ.

– Det Ă€r jĂ€ttebra att komma hit. Jag mĂ„ste lĂ€ra mig svenska och jag mĂ„ste förstĂ„ vad andra sĂ€ger, berĂ€ttar Alireza.

Hans sextonÄriga dotter lÀrde sig svenska pÄ ungefÀr tre mÄnader, men för Alireza tar det lite lÀngre tid.

Hittills har det varit svÄrt att nÄ de som Àr helt nya i Sverige. DÄ har man istÀllet passat pÄ att utveckla svenskan för de som bott hÀr en tid. Vid förra tillfÀllet pratade gruppen till exempel om svenska ordsprÄk och dess betydelse.

SprÄkcaféet kommer att fortsÀtta under hösten och sedan ska försöket

utvĂ€rderas, men förhoppningen Ă€r att kunna fortsĂ€tta Ă€ven under vĂ„ren. ‱Bildtext: Samtal, kulturutbyte, svenska glosor och nya vĂ€nskaper Ă€r i fokus pĂ„ sprĂ„kcafĂ©et.

Perspektiv 40 Ă„r!– tekniken utvecklas och innehĂ„llet breddasUnder 1990-talet stod SRF under stor förĂ€ndring och det mĂ€rktes inte minst i medlemstidningen Perspektiv som dĂ„ bytte fokus frĂ„n intressepolitik och utbildning till ett bredare innehĂ„ll. Tidningen sökte sin

Page 22: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

form under mÄnga Är och under perioden belystes Àven synskadades situationer i andra lÀnder. För att fÄ en bredd Àgnades Àven mÄnga sidor Ät sport, invandrar- kvinno- mans- barn- och mÄngfaldsfrÄgor. Det hÀr Àr sista delen i serien om Perspektivs historia. text: Gilda Stiby Pelkonen foton: Synskadades museum

Del 3 av 3.

85-Ärig medlem flyger i luften!Tidningen fÄr ny layout 1994, men har fortfarande svartvitt tryck med blÄ dekorfÀrg pÄ omslaget. SRF försvinner ur namnet och tidningen heter endast Perspektiv. Omslaget visar 85-Äriga SRF-medlemmen Ninni Hagsten flygande i luften. Hon slog rekord som vÀrldens Àldsta kvinnliga fallskÀrmshoppare! PÄ sista sidan stÀlls frÄgor till makthavare. I detta nummer till Sveriges första handikappombudsman Inger Claesson-WÀstberg. SRF fick kritik av socialborgarrÄd för att de kritiserade regeringens politik, men ordförande Lennart Nolte gav kvickt svar pÄ tal. SRF startar Ideella Spel AB för att öka inkomsterna.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 11, 1994.

Kvinnokrönikor och blindtesterFrĂ„n nummer 4 Ă„r 1995 trycks tidningens omslag i fyrfĂ€rg. PĂ„ bilden slĂ„ss smĂ„pojkar om en grindslant (detalj ur August Malmströms 1800-talskonstverk Grindslanten). Den gamla vĂ€lgörenheten Ă€r pĂ„ tapeten igen som tema i detta nummer och Ă€ven i nummer 10. Under medlemsforum i PiteĂ„ vrids och vĂ€nds det pĂ„ Ă€mnet. SRF Ă€r emot den vĂ€xande trenden av frivilligt socialt arbete. Konflikt har uppstĂ„tt mellan SRF och stödorganisationen KMA kring former för insamling av pengar. Nytt Ă€r Perspektivs blindtester och den Ă„terkommande krönikan ”FrĂ„n ett kvinnligt perspektiv” som skrivs av kvinnor.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 4, 1995.

Perspektiv ut pĂ„ webbenÅr 1998 har i-pricken i Perspektiv pĂ„ omslaget försetts med en liten bild av mannen med vita kĂ€ppen frĂ„n SRF-loggan. Stockholm Ă€r kulturhuvudstad och Ă„rets alla utgĂ„vor prĂ€glas av det. Redaktionen har börjat skriva en inledning till varje nummer dĂ€r temat presenteras - den

Page 23: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

hÀr gÄngen om delaktighet i kulturlivet. Nu dyker det upp enstaka fÀrgbilder inne i tidningen bland annat i ett reportage om fyra pojkar som fÄtt medaljer vid DM i handikappjudo. SRF datasatsar i administrationen och Perspektiv lÀggs ut pÄ SRF:s första webbplats som lanserades under hösten 1997. Det blir ocksÄ möjligt med e-postprenumeration av tidningen.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 5, 1998.

Bredare innehĂ„llInnehĂ„llet har Ă€ndrats frĂ„n intressepolitiskt utbildande under 1970- och 80-tal, till ett bredare mer allmĂ€nbildande synskadeinnehĂ„ll. I spalten Infall bjöds skribenter utanför SRF in. FrĂ„gan om förbundsstĂ€mmans förslag till SamhĂ€llskontrakt belystes. Den nya avdelningen Artisten presenterade synskadade musiker. Omslaget har förĂ€ndrats och namnet SRF Perspektiv Ă€r tillbaka. En glad Kicki Nordström ler pĂ„ omslaget. Hon lanserades som kandidat vid VĂ€rldsblindunionens, (WBU:s), möte pĂ„ AlmĂ„sa. År 2000 valdes hon till president i WBU. Perspektiv nr 8, 1999.Fri att lĂ€sas pĂ„ webbenFrĂ„n och med detta nummer finns hela Perspektiv utlagd i textform pĂ„ SRF:s webbplats och Ă€r dĂ€rmed utan kostnad tillgĂ€nglig för vem som helst som vill lĂ€sa och som har internet. Det sker efter ett beslut om större öppenhet som förbundsstyrelsen tagit.

Bildtext: Omslag Perspektiv nr 3, 2000.

Mansrollen under luppNu Àr det mÀnnens tur. Mansrollen utreds inom förbundet och i projektets fokusgrupper diskuterades den synskadade mannens roll. Bakgrunden var undersökningar som visade att synskadade mÀn upplevde sig ha sÀmre hÀlsa Àn kvinnor. I ledaren kan man lÀsa nedslÄende fakta kring rehabiliteringens försÀmringar. SRF har kÀmpat sedan 1950-talet och lyckats genomdriva konsulentverksamhet, rehabkurser, syncentraler, heminstruktörer. Men nu lÀggs rehabkurser ned och kommuner ifrÄgasÀtter heminstruktörer. SRF krÀver ett sammanhÄllet ansvar stadgat i lag.

Page 24: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Bildtext: Omslag Perspektiv nr 1, 2001.

FĂ€rdtjĂ€nsten pĂ„ vĂ€g att försvinnaOmslaget visar demonstrationstĂ„g med banderolltext ”FĂ€rdtjĂ€nsten – pĂ„ vĂ€g att försvinna!”. Framtidsforum i Linköping samlade 700 SRF:are och bjöd pĂ„ skoj och allvar. SRF, som vĂ€ntade pĂ„ besked om fĂ€rdtjĂ€nstens framtid, illustrerade symboliskt ett framtidsscenario utan fĂ€rdtjĂ€nst. SRF:s och US ordföranden Lennart Nolte och Ulrika Norelius satt instĂ€ngda i en postbur pĂ„ Gyllentorget i Linköping, samtidigt som talkörer skanderade ”SnĂ€lla lĂ„t mig gĂ„ pĂ„ bio, inte Ă„ka hem vid nio” och ”Det Ă€r sommar jag Ă€r kĂ€r, fĂ€rdtjĂ€nsten Ă€r inte hĂ€r”.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 6, 2002.Ekonomin allt sĂ€mreI redaktionsrutan vĂ€djar Perspektiv till sina lĂ€sare att bara ha ett lĂ€smedium, eftersom SRF:s ekonomi blir allt sĂ€mre. En artikel beskriver Kidane Ghebreabs flykt frĂ„n livet som gerillasoldat i Eritreas befrielserörelse till mötet med det svenska samhĂ€llet dĂ€r intrĂ€desbiljetten blev SRF. ”Jag har en möjlighet att nĂ„ högst upp genom att driva en frĂ„ga genom en förening. Det Ă€r ett unikt sĂ€tt att pĂ„verka, jag Ă€r fri att sĂ€ga min mening. Utan vapen!” Kidane blev vald till förbundsstyrelsen 2004, dĂ€r han bland annat förde in invandring- och flyktingfrĂ„gor.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 7, 2003.

EtikfrÄgor pÄ tapetenNu Àr utgivningen av Perspektiv nere i sex nummer per Är jÀmfört med 20 nummer som mest i slutet av 70- och i början av 80-talet. PÄ omslaget syns SRF:s första kvinnliga förbundsordförande, en glad Tiina Nummi Södergren som avlöste Lennart Noltes 18 Är av ordförandeskap, 2004. Vid den kongressen beslöts ocksÄ att SRF kunde söka medlemskap i HSO (Handikappförbundens samarbetsorgan) igen. Men sÄ blev det inte. Tiina fick en rivstart med etikfrÄgor att ta itu med. Under hennes tid skrevs ocksÄ SRF:s nya etikprogram.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 4, 2005.

Kassetten gÄr i graven

Page 25: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

År 2006 ges Perspektiv ut pĂ„ svartskrift, punktskrift, kassett, Daisy-skiva och pĂ„ internet, men det Ă€r sista Ă„ret för kassettbanden. Under hela Ă„ret sĂ€nds Perspektiv till alla riksdagsmĂ€n – ett sĂ€tt att synliggöra SRF:s frĂ„gor inför valet. I en artikel intervjuas Kaj Nordkvist, som pryder Perspektivs omslag, om sina Ă„r i Sveriges riksdag. I en annan beskrivs vardagen för massören Vehbija Peksin, den första personen som hyrdes ut av företaget Iris Bemanning. Ytterligare ett företag i förbundets lĂ„nga historia med strĂ€van att söka nya arbetsplatser för synskadade. Bildtext: Omslag Perspektiv nr 1, 2006.

Ny form och ny ordförandePerspektiv har nu en moderniserad layout med helsidesbild i fÀrg och nedtonade rubriker pÄ omslaget. Nye förbundsordföranden HÄkan Thomsson Àr omslagspojke. Denna och förra kongressen sÀndes webbradio för medlemmar som inte kunde nÀrvara. Som i början av 1980-talet stÄr nu Äter funktionÀrsutbildning i fokus. Detta för att SRF ska klara att driva de intressepolitiska frÄgorna som ska ge synskadade makten över sina liv. I ett nytt berÀttarprojekt ska SRF-medlemmens tro pÄ sig sjÀlv stÀrkas.Bildtext: Omslag Perspektiv nr 5, 2011.

InsĂ€nt”Sopa framför egen dörr, SRF!”

SRF Jönköpings LÀn och SRF Vetterbygden mÄste ledarhundsförare rutinmÀssigt parkera sina ledarhundar i ett sÀrskilt rum nÀr man har möte. Den buss till Ullared som SRF Göteborg hyrde tillÀt inte

passagerare med ledarhund och SRF Uppsala Ät middag pÄ en restaurang som diskriminerar ledarhundsförare. I mÄnga Är har vi som anvÀnder ledarhund uppmÀrksammat SRF pÄ att organisationen utestÀnger och sÀrbehandlar oss negativt. För att komma Ät problemet finns sedan 2006 ett kongressbeslut pÄ att alla SRF-aktiviteter ska vara öppna för medlemmar som anvÀnder ledarhund. Men trots det har vi bara under hösten sett flera exempel pÄ motsatsen.

I

SRF har sedan lÄng tid tillbaks en överenskommelse med Astma- och Allergiförbundet. Den gÄr ut pÄ att det i första hand Àr den berörda ledarhundsföraren och hund-allergikern som ska hitta en lösning.

Page 26: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Generella Ă„tgĂ€rder ska inte vidtas. En viktig del av överenskommelsen Ă€r ocksĂ„ att bĂ„da organisationerna ska göra överenskommelsen kĂ€nd internt. Även pĂ„ den hĂ€r punkten har SRF misslyckats.

Nu undrar vi vad förbundsstyrelsen tÀnker göra för att SRF ska leva som man lÀr och Àven arbeta mot diskriminering internt. FörstÄr ni inte att den rÄdande situationen kan skada SRF:s trovÀrdighet? För det Àr vÀl inte sÄ lite cyniskt att ledarhund stÄr högt i kurs nÀr det gÀller att krÀnga SRF-kalendern med söta valpar, men Àr ointressant nÀr det kommer till den egna föreningsdemokratin? Vi i Sveriges Ledarhundsförare förvÀntar oss att landets största synskadeorganisation arbetar mot diskriminering av ledarhundsförare pÄ alla plan, internt och externt. Styrelsen för Sveriges ledarhundsförare

SVAR:

Kongressen 2006 slog fast att ledarhundar Àr vÀlkomna i all SRF-

verksamhet. Det beslutet gÀller fortfarande inom alla delar av SRF.SRF

har ocksÄ i en gemensam skrivelse med SLHF, i oktober 2015, till

demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP), bland annat begÀrt att

regeringen ska göra det olagligt att diskriminera synskadade pÄ grund av

att man har ledarhund.

DÀr eventuella problem uppstÄr inom SRF var gÀller ledarhundar sÄ Àr

det viktigt att söka en dialog med ansvariga SRF:are. TyvÀrr vÀljer en del

ledarhundsförare att ge uttryck för sin frustration i sociala medier, men

glömmer att försöka prata med SRF. Det Àr inget bra sÀtt att fÄ respekt.

LÄt oss istÀllet tillsammans stÄ upp för rÀtten att ha med sin ledarhund,

och arbeta för att en sÄdan rÀttighet lagstadgas.HÄkan Thomsson, förbundsordförande SRF

”Inte en kampanj för alla”ynskadades Riksförbund har under hösten drivit kampanjen Gata för alla som avslutades pĂ„ Vita kĂ€ppens dag. Den har sĂ€kert haft betydelse pĂ„ flera hĂ„ll i organisationen, men hĂ€r i GĂ€vle och SRF S

Page 27: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

GÀvleborg har den inte varit till för alla. Planerandet av kampanjen startade i juni precis innan semestern. Representanter frÄn lokalföreningarna fick delta. I september genomfördes tvÄ tillfÀllen med lappning av cyklar och annat som var i vÀgen, men de genomfördes mitt pÄ dagen i lunchtimmen vilket gjorde det svÄrt för den som arbetar eller studerar att delta. NÄgot lokalföreningsmöte kunde man inte heller ta upp problemen pÄ. Just under kampanjen provade nÀmligen SRF GÀvle att hÄlla sitt medlemsmöte pÄ dagtid istÀllet för kvÀllstid.

Till avslutningen pÄ Vita kÀppens dag inbjöds alla medlemmar i distriktet. Men nÀr allmÀnheten uppmanas att sprida kÀppvett av en person som sjÀlv inte anvÀnder vit kÀpp ute i trafiken, dÄ kan man frÄga sig vad vi hÄller pÄ med. Det Àr viktigt att vi lever som vi lÀr för att vara trovÀrdiga. Efter kampanjen fick jag se informationsmaterial genom en synskadad kompis. Visst kan det vara bra att i berÀttarform tala om Stina och hennes vita kÀpp, men det kÀnns onödigt att införa nya fördomar som att den som anvÀnder vit kÀpp inte kan sköta vÀxter eller generellt tar hissen istÀllet för trappan. Vad ville SRF uppnÄ med en kampanj som Gata för alla? Ville ni ha medlemmarna med i arbetet eller skall var och en driva sin egen kampanj? Om SRF vill upplevas som en trovÀrdig organisation sÄ mÄste medlemskraft och intresse att förbÀttra tillvaron tas till vara.Catarina Meurling

SVAR:Genom Ärets informationskampanj Gata för alla har vi velat nÄ ut med vÄrt budskap till allmÀnheten. VÄr ambition har varit att ge mÀnniskor kunskap om hur de kan underlÀtta för oss genom att förÀndra sitt beteende. En förutsÀttning för att nÄ framgÄng i arbetet har varit ett stort engagemang frÄn hela organisationen. Vi har dÀrför försökt skapa utrymme för att man ska kunna aktivera sig pÄ flera sÀtt, bÄde som enskild och i grupp. En del har varit aktiva pÄ insÀndarsidorna eller hörts i radio, andra har synts via olika sociala medier eller delat ut informationsmaterial i sitt nÀromrÄde eller pÄ jobbet. Flertalet har nog ÀndÄ engagerat sig i de mÄnga gemensamma aktiviteter som har planerats inom föreningarna i landet.

Page 28: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Föreningarna mÄste ofta ta hÀnsyn till flera faktorer nÀr man planerar sin verksamhet. DÀremot Àr det alltid bra om distrikt och lokalföreningar förlÀgger sina aktiviteter tider dÄ sÄ mÄnga medlemmar som möjligt har möjlighet att medverka.

NÀr det gÀller vÄrt informationsmaterial och Pixiboken, var vÄr tanke att visa mÀnniskan bakom synskadan. Att vi Àr Àr olika och har olika intressen och Àr bra pÄ olika saker. Pixiboken har varit ett uppskattat

material vid skolinformationer pĂ„ flera hĂ„ll i landet. ‱Jeanet Kjöller,projektsamordnare för Gata för alla-kampanjen

”Ett nytt SRF ska vara för alla”ed anledning av artiklar i Perspektiv, vikande medlemssiffror och upplösningen av SRF:s NPF-grupp (för personer med

synnedsÀttning och neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar) Àr SRF:s framtid vÀrd att begrunda. VÄrt förbund har en föreningsstruktur dÀr mÄnga yngre, i synnerhet flerhandikappade, har svÄrt att kÀnna sig hemma.

M

VÄr NPF-grupp tog ofta rÄd av professor Ulla Ek, sakkunnig i synskada och neuropsykiatri. Hon föreslog att SRF skulle bestÄ av tre grenar för att hÄlla sig levande: barndomssynskadade, vuxen- och Älderssynskadade samt personer med synnedsÀttning och NPF.

Enligt Ulla Ek rör sig den sistnÀmnda om mÄnga barn över lÄng tid och framöver kommer de att bli vÄrt nya SRF. Vi mÄste förstÄ att personer med barndomsblindhet, Älderssynskada och NPF har olika förutsÀttningar och olika behov av verksamhet.

PÄ organisationsrÄdet 2016 talades det varmt om att flerhandikappverksamhet bör drivas av nÄgra nyckelpersoner i distrikt och regioner, men om dessa personer tvingas lÀmna SRF, faller denna verksamhet. Jag tror att en branschförening för personer med synnedsÀttning och neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar vore en bra lösning. DÄ löper verksamheten över tid och Àr inte beroende av enskilda medlemmar.Maria Liesland, f.d. medlem av SRF:s NPF-grupp

SVAR:

Page 29: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

FrÄn riksförbundets sida har vi tagit fram en broschyr om neuropsykiatriska funktionshinder och synskada, och lyft upp denna pÄ organisationsrÄdet i vÄras. I broschyren finns viktig kunskap och goda rÄd om hur SRF pÄ alla nivÄer kan göra sin verksamhet mera tillgÀnglig för denna medlemsgrupp. SjÀlvklart vÀlkomnar vi ocksÄ om gruppen vill bilda en egen branschförening, men det initiativet mÄste ni ta sjÀlva.HÄkan Thomsson, förbundsordförande SRF

Gör din röst hörd! Mejla din insĂ€ndare till [email protected] eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. InsĂ€nt material tas med i mĂ„n av plats, och skriv gĂ€rna kort! Chansen Ă€r dĂ„ större att din text tas in.

Quiz: Minns du Äret som gÄtt?2016 var ett hÀndelserikt Är, men hur mycket minns du av det vi har tagit upp i Perspektiv? Testa dig sjÀlv i vÄrt nyÄrsquiz och ta chansen att vinna en fin mugg för vinterns varma drycker.

FrĂ„ga 1 Vilken kommun var först i Sverige med att införa fritt antal timmar för ledsagning?1. Örnsköldsvikx. Laholm2. NĂ€ssjö

FrÄga 2 Jing Wu var först i vÀrlden med att anvÀnda en ny teknik som gjorde att hon kunde spela i en symfoniorkester utan att se dirigenten. Vilket instrument spelar hon?1. oboex. violin2. flöjt

FrÄga 3 Synskadades Riksförbunds stora kampanj, Gata för alla, avslutades pÄ Vita kÀppens dag. Vilket datum var det?1. 15 oktober

Page 30: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

x. 2 november2. 20 oktober

FrÄga 4Under 2016 syntolkades 1,5 procent av SVT:s utbud. Hur mÄnga procent ska vara syntolkade 2019?1. 2x. 32. 5

FrÄga 5I juni var det dags för SRF:s Ärliga sommarlÀger för barn och ungdomar. Men i Är hade det flyttat till en ny plats. Var dÄ?1. Vaxholmx. Nyköping2. SödertÀlje

FrÄga 62016 bidrog SRF med pengar till ett bistÄndsprojekt för ett land som hade drabbats av jordbÀvning? Vilket?1. Nepalx. Haiti2. Colombia

FrÄga 7Paralympics i Rio avgjordes i september. I vilka grenar tÀvlade deltagare med synnedsÀttning?1. simning, goalball och cykelx. friidrott, simning och goalball2. friidrott, goalball, judo och simning

Vi vill ha ditt svar senast den 16 januari! Maila till [email protected] eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. Vi lottar ut en mugg bland de rĂ€tta svaren. Glöm inte att uppge din postadress sĂ„ vi vet vart vi ska skicka den eventuella vinsten. Lycka till!

Page 31: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Inpass”Intressepolitiken mĂ„ste göras konkret”

östmörkret har lagt sig över Göteborg och pÄ andra sidan stadsgrÀnsen mot BohuslÀn ligger snön vit. SRF Göteborg har samlats till medlemsmöte och bÄde högt och lÄgt hinner

avhandlas under tiden som alla hittar sina platser i lokalen: senaste lunchtrÀffen, fÀrdtjÀnsten, Trumps valseger och kvÀllens möte. Allt pÄ en gÄng. NÄgon funderar ocksÄ om det blir rÀkmacka igen och skrattar. SÄ lÀgger sig sorlet och mötet börjar. Det Àr lite fler deltagare Àn sist: nya, nygamla samt den trogna skaran. Vi konstaterar ocksÄ ett ökat medlemsantal och applÄden som numera tillhör bryter ut. StÀmningen Àr varm och av kylan utanför mÀrks inget.

H

NÀr fÀrdtjÀnsten kommer pÄ tal stiger temperaturen. Stor frustration över begrÀnsningar och diskriminering, men ÀndÄ en kÀnsla av sammanhÄllning och kamp. För det hÀr Àr SRF, vÄr organisation som tillsammans kan göra nÄgot nÀr det blÄser snÄlt. NÀr det berÀttas att vi Àr den mest aktiva organisationen i stan och att vÄrt arbete kan leda till extraresor redan före jul mÀrks en viss lÀttnad i salen, eftersom mÄngas resor var pÄ vÀg att ta slut. Styrelsen presenterar ett förslag till uttalande som antas med applÄder och hejarop. KÀnslan att vi kan och vill lÀngre med vÄr gemensamma kraft Àr enorm och rör mig nÀstan till tÄrar. Vem sa att folk inte vÀrdesÀtter intressepolitiken?

NÀr fikat kommer blir det full rulle igen. Damerna runt mitt bord uppskattar sÄvÀl vÄrt aktiva arbete med fÀrdtjÀnsten som rÀkmackan och tjötar om att julen Àr nÀra med allt vad det innebÀr. SÄ diskuteras sedan förslaget till verksamhetsplan för nÀsta Är och debatten Àr tuff, tonen respektfull och Äsikterna mÄnga. Med ett beslut genom votering fÄr vi en verksamhetsplan pÄ plats och dÀrmed Àr vi i mÄl med kvÀllens viktiga ting.

Jag tar mig hem med en goŽ kÀnsla av samhörighet som hÄller sig kvar.

Det kÀnns som att vi gjorde rÀtt. LÀgesrapporten om fÀrdtjÀnsten i

kombination med att mötet antog ett uttalande var ett uttryck för aktivt

agerande. Och det var viktigt för att höja sÄvÀl stÀmningen som

Page 32: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

delaktigheten. Vi behöver bli duktigare pÄ att göra intressepolitiken

konkret, sÄ att medlemmarna kan kÀnna att de Àr en del i arbetet. Först

dÄ kan vi skörda brett engagemang i vÄra distrikt och föreningar. Detta

fick bli dagens positiva pĂ„minnelse för mig. ‱Alireza G. Alipour, ledamot i förbundsstyrelsen, ordförande i SRF Göteborg samt ordförande i sĂ€llskapet Seglare med SynnedsĂ€ttning – SmS

Test: SÄ tillgÀngliga Àr tv-apparaterna

Utvecklingen pÄ tv-marknaden gÄr snabbt framÄt och det visar pÄ vilka möjligheter framtidens tv kommer ha. Men hur fungerar talfunktionerna i olika apparater idag?text: Joachim KÄhlman foto: S. Mcsweeny/Mostphotos

Sedan lÀnge finns Apple-tv, en box du kopplar till din tv för att komma Ät smarta tjÀnster som Netflix, Youtube och playkanaler. Boxen har utmÀrkt sig genom att, precis som övriga Appleprodukter, ha inbyggd talsyntes. Numera har alternativen utökats för den som har en synnedsÀttning och vill titta pÄ tv. BÄde Panasonic, Samsung och Sony erbjuder numera tal i sina tv-apparater. Stödet finns i princip i alla apparater som köps idag, men bÄde funktion, kvalitet och röst varierar. Gemensamt Àr att menysystem, kanalval och information om program gÄr att fÄ upplÀst.

Vid vÄrt test kunde vi konstatera att Panasonic har kommit lÀngst i sitt arbete. Det gÄr lÀtt att aktivera talfunktionerna och det finns ett nybörjarlÀge dÀr man fÄr alla funktioner beskrivna. Det Àr dessutom rösten Alva som pratar, kÀnd bland mÄnga synskadade. Information om programmen och den elektroniska programguiden fungerar fint, dÀremot inte de smartfunktioner som finns i tv:n.

Det Àr bara i Sonys exklusivaste modeller som vi Àven fÄr delar av smart-funktionerna tillgÀngliga, detta tack vare att denna tv anvÀnder Android och deras tjÀnst Talkback.

Page 33: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Samsungs tv klarade sig sÀmst, bland annat eftersom rösten lÀt lite

sluddrig och burkig. För samtliga modeller verkar det inte gÄ att aktivera

talfunktionen pÄ egen hand om man inte Àr seende. Sammantaget

fungerar Apple-tv bÀst om man Àr gravt synskadad och vill ha fullstÀndig

Ă„tkomst till playtjĂ€nster. ‱

SRF-informationNyanlĂ€nd med synnedsĂ€ttningVad gör SRF för nyanlĂ€nda med synnedsĂ€ttning?SRF har tillsammans med Röda korset genomfört en utbildningsdag dĂ€r fokus var att möta och stödja personer med traumatiska erfarenheter frĂ„n krig och flykt. FrĂ„n SRF deltog invandrarkommittĂ©n och branschföreningarnas utsedda kontaktpersoner i utbildningen. SRF har ocksĂ„ tagit fram en folder som riktar sig till personer med synnedsĂ€ttning som inte har svenska som modersmĂ„l. Foldern informerar om vad SRF kan göra för denna mĂ„lgrupp, men Ă€ven om branschföreningarnas verksamhet. Den har översatts till sex olika sprĂ„k: somaliska, arabiska, kurdiska, bosniska, farsi och engelska och har skickats till Röda korset, SKL, Work for you, Syncentraler, US och alla SRF:s distrikt. Foldern bestĂ€lls pĂ„ [email protected] eller 08-39 92 20.

KonstutstĂ€llning i KristinehamnEtt intensivt samarbete mellan SRF Östra VĂ€rmland, kulturförvaltningen i Kristinehamn och Synskadade KonstnĂ€rers och Konsthantverkares Förening (SKKF), resulterade i en konstutstĂ€llning pĂ„ biblioteket i Kristinehamn.

UtstÀllningen pÄgick under tvÄ veckor i oktober, fick god uppmÀrksamhet i pressen och en hel del av konstverken sÄldes. 13 utstÀllare frÄn SKKF bidrog med verk i en mÀngd olika material och tekniker.

SKKF vill passa pĂ„ att tacka SRF Östra VĂ€rmland för det fina samarbetet vi har haft bĂ„de i planeringen och i genomförandet av vĂ„r stora

Page 34: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

samlingsutstÀllning i VÀrmland. HÀrligt med samverkan mellan olika organisationsled inom SRF.Synskadade KonstnÀrers och Konsthantverkares Förening

Du vet vĂ€l att du kan testamentera till SRF?Du Ă€r varmt vĂ€lkommen att stötta oss genom att donera eller testamentera till Synskadades Stiftelse och till Synskadades Riksförbund. Du kan rikta din gĂ„va till en viss lokalförening eller ett speciellt distrikt eller vĂ€lja att den ska gĂ„ till hela organisationen.Vi tar tacksamt emot din gĂ„va – alla bidrag Ă€r mycket vĂ€lkomna!

VÀnd dig till Synskadades Stiftelse om du vill ha hjÀlp med upprÀttande av testamente. Arvet kan bÄde gÄ till stiftelsen och till SRF. Vill du veta mer om gÄvor kan du kontakta Synskadades Stiftelse eller Synskadades Riksförbund. Alla arv och gÄvor Àr skattefria.

Synskadades Stiftelsetel: 08-39 91 22e-post: [email protected] www.synskadadesstiftelse.seplusgiro: 90 03 26-0

Synskadades Riksförbundtel: 08-39 91 00 e-post: [email protected]: 90 00 90-2

Hur fotografera med synskada?Jag blev gravt synskadad för tre Är sedan. Innan dess hade jag ett passionerat intresse för fotografering.

Jag gillade att ta bilder med min halvprofessionella Nikonutrustning och anvÀnda kamerans alla finesser för att ta optimala bilder. Jag gillade ocksÄ att via Lightroom redigera bilderna i datorn.

Efter synskadan ser jag inte motivet i sökaren eller resultatet pÄ displayen eller bildskÀrmen. Detta har gjort att jag slutat fotografera, vilket Àr en stor sorg. Efter tre Är har jag Ànnu inte kommit pÄ hur jag skulle kunna fortsÀtta fotografera. Har du kommit pÄ ett sÀtt att fortsÀtta

Page 35: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

fotografera trots grav synskada fĂ„r du gĂ€rna kontakta mig och berĂ€tta hur.Jan-Erik Ekman, [email protected]

TeckningstÀvling för vita kÀppenI Skaraborg arrangerades under SRF:s Gata för alla-kampanj en teckningstÀvling dÀr 21 skolklasser medverkade. 400 teckningar skickades in och bilderna förestÀller bland annat synskadade med kÀpp i gatumiljöer, och ledarhundar. MÄnga barn har Àven tecknat mÀnniskor som hjÀlper blinda.

Sök bidrag ur Synskadades StiftelseDu som Àr synskadad och i behov av ekonomiskt stöd pÄ grund av lÄg inkomst kan söka bidrag frÄn Synskadades Stiftelse. Du kan söka bidrag för olika insatser och ÄtgÀrder som utifrÄn Stiftelsens ÀndamÄl syftar till att förbÀttra situationen för behövande synskadade. Till exempel vÄrd och behandling, tandvÄrd, stöd till fritidsaktiviteter eller rekreation. Normalt beviljas inte bidrag för insatser som samhÀllet ansvarar för. Krav för att erhÄlla bidrag Àr att din taxerade Ärsinkomst inte överstiger 177 200 kronor. Vi beviljar inte bidrag för redan gjorda aktiviteter/inköp. HandlÀggningstiden kan vara upp till tre mÄnader. Inkomstuppgifter frÄn Skatteverket ska bifogas i ansökan.

Ansökningsblanketten finns pĂ„ vĂ„r webbplats: www.srf.nu eller kontakta Yvonne Gille pĂ„ telefon: 08-39 91 54 eller mejla till: [email protected]

MINNESORDJudit Marianne WassbergMarianne föddes i Stockholm, men vĂ€xte upp i Älandsbro pĂ„ grund av moderns bortgĂ„ng.

Efter skoltiden hade hon olika anstÀllningar, men redan under tidigt 1960-tal engagerade sig Marianne i Synskadades Riksförbund. Hon har sedan fram till sin bortgÄng lagt hela sitt engagemang i synskaderörelsen.

Page 36: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Under hela 1970- och 1980-talen arbetade hon som konsulent för synskadade i Ångermanland. Under 1990-talet övergick verksamheten till landstingets syncentral. Marianne arbetade som ombudsman för SRF fram till sin pensionering. Hon var ocksĂ„ ett viktigt stöd för distrikt och lokalföreningar bland annat som kassör.

Hon har betytt mycket för mĂ„nga enskilda synskadade i hela Ångermanland. Vi Ă€r mĂ„nga som minns Marianne med vĂ€rme och saknad. Marianne blev 81 Ă„r.Max StĂ„lnacke, SRF-Ångermanland

Gör din röst hörd! Mejla din insĂ€ndare till [email protected] eller posta ett brev till SRF Perspektiv, 122 88 Enskede. InsĂ€nt material tas med i mĂ„n av plats. Redaktionen förbehĂ„ller sig rĂ€tten att korta och redigera texten.

Annonser:Betala din medlemsavgift med autogiro!FrÄn och med nu kan du betala din medlemsavgift via autogiro. Ett enkelt

och bekvĂ€mt sĂ€tt att sĂ€kra sitt Ă„rliga medlemskap i SRF. Du slipper försöka lĂ€sa pappersfakturan och mata in OCR-nummer i datorn, betalningen görs alltid i tid och det Ă€r helt kostnadsfritt.Kontakta medlemsregistret pĂ„ telefon 08-39 91 20 eller via e-post till [email protected] sĂ„ berĂ€ttar vi mer.Synskadades Riksförbund

BestĂ€ll 2017 Ă„rssötaste vĂ€ggkalenderSkicka e-post till [email protected], ring oss pĂ„ 08-399 399, eller besök oss pĂ„ www.hundkalendern.se

Stiftelsen Kronprinsessan MargaretasArbetsnÀmnd för synskadadeStiftelsen stödjer vetenskaplig forskning rörande synskador. Det totala beloppet för Ärets forskningsstöd uppgÄr till 2 miljoner kronor.Följande forskare har tilldelats anslag för 2016:

Page 37: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Göteborgs Universitet Dr PhD Pia Lundgren Karolinska Institutet, Stockholm Docent Leonard Girnita Adj Professor Anders Kvanta Docent Maria Kugelberg Lunds UniversitetFD Docent Per Ekström Docent Ulektor Maria Thereza Perez MD Phd Docent Patrik Schatz UmeĂ„ UniversitetProfessor Anders BehndigProfessor Lena GunhagaProfessor Öl Christina LindĂ©nDocent JingXia LiuProfessor Fatima Pedrosa DomellöfDocent Staffan SchedinUppsala UniversitetÖverlĂ€kare Elisabet GranstamProfessor Finn HallböökProfessor Gerd HolmströmDocent Öl Eva LarssonProfessor Per Söderberg

Årligen delas ut mellan 4–5 miljoner kronor.Förutom till forskning rörande synskador gĂ„r bidrag Ă€ven till organisationer som bedriver hjĂ€lpverksamhet för synskadade samt stöd till behövande enskilda synskadade.

www.stiftelsenkma.com

Smycket för lycka i livetFrÄn 249 kr.www.lyckopenningen.se 08-39 90 70

Page 38: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

”Vi har ett stort utbud av böcker om svenska landskap och deras kulturhistoria. Röster i GĂ€strikland Ă€r ett exempel av mĂ„nga.

Synskadades Riksförbund Folkbildning anpassar studiematerial till önskat media för synskadade eller dövblinda som deltar i en studiecirkel eller folkhögskoleutbildning som fĂ„r statligt stöd. Kontakta oss för mer information. Telefon: 08 – 39 90 00, e-post: [email protected] LĂ€s mer pĂ„ www.srf.nu/studier/folkbildning

MÄnadslottenStöd Synskadades RiksförbundKöp MÄnadslottenDragningar varje dagMiljonchanser varje mÄnadFör bestÀllning ring: 08-39 90 60www.manadslotten.se

FörmÄnliga försÀkringar med unika fördelarSRF Àr en del av UNIK FörsÀkring. Det innebÀr att du som medlem kan teckna trygga försÀkringar för bland annat din bil, ditt boende och olycksfall - för dig och dina familjemedlemmar.

HÀr ser du nÄgra av vÄra unika fördelar: LSS-ÀrendenJuristhjÀlp vid överklagan av LSS-Àrenden ingÄr i alla vÄra hemförsÀkringar. HjÀlpmedelLÄg sjÀlvrisk pÄ hjÀlpmedel för syn- eller hörselfel i hemförsÀkringen. Generösa rabatterTeckna flera försÀkringar hos oss och fÄ upp till 20 % rabatt. Unik serviceVi har inga knappval och du fÄr svar inom 15 sek. nÀr du ringer. Anpassad bilFörsÀkring av hela bilen utan premiepÄslag för anpassad bil. HemextraEn extra bra hemförsÀkring för dig som tillhör personkretsen LSS eller SOL.

Page 39: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

Kontaktuppgifter Unik FörsĂ€kring: Telefon: 010-490 09 91 Öppettider: mĂ„ndag till fredag kl. 8.15 till 16.45E-post: [email protected] Hemsida: www.unikforsakring.se

FörsĂ€kringsgivare Ă€r If SkadeförsĂ€kring AB org.nr 1614120-3 med sĂ€te i Helsingfors (adress till huvudkontoret Ă€r Ängsporten 4, 02200 Esbo, Finland), som i Sverige representeras av WaterCircles Sverige AB org.nr 556807-9056 (postadress Box 1014, 164 21 Kista, Isafjordsgatan 35, tel. 08-517 29 600, [email protected]). WaterCircles Ă€r anknuten försĂ€kringsförmedlare till If.

Redaktionsruta

Tidning för Synskadades Riksförbund

Nr 6/2016. ÅrgĂ„ng 40Utgivningsdag: 15 decemberOmslag: Iris, foto: MostphotosRedaktion Therese SelĂ©n, redaktör, [email protected] 08-39 92 78Kari Agger, grafisk [email protected] 08-39 92 99Adresse-post: [email protected] Perspektiv, 122 88 EnskedeBesöksadress: SandsborgsvĂ€gen 52Annonser och prenumerationKatarina Viklund, [email protected], 08-39 91 23Ansvarig utgivareHĂ„kan Thomsson, [email protected] Grafiska AB, KalmarISSN: 1652-263X

Page 40: Web viewFör att förebygga gråstarr rekommenderas mycket frukt och grönsaker och daglig motion. ... Vill du som prenumerant nå hela tidningen som word- och ljudfil på

NĂ€sta manusstopp och utgivning 18 januari och 20 februariPrenumeration Gratis för medlemmar, övriga 250 kronor/Ă„r. SRF Perspektiv finns som tryckt tidning, pĂ„ tal, i punktskrift samt i textformat. Vill du som prenumerant nĂ„ hela tidningen som word- och ljudfil pĂ„ webben? Kontakta Katarina Viklund som lĂ€gger till dig i vĂ„r mejllista. BestĂ€ll och adressĂ€ndra till [email protected] eller telefon 08-39 91 23.Perspektiv finns ocksĂ„ som podcast.


Recommended