Språkutvecklande undervisning

Hanna StehagenGnosjö kommun

2014-10-06

Föreläsningens innehåll• Varför måste vi arbeta språkutvecklande i skolans alla ämnen?• Vilka teorier ligger till grund för de språkutvecklande

arbetssätten?• Vilka språkutvecklande metoder och modeller använder jag

mig av?• Exempel på språkutvecklande klassrumsaktiviteter.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen – varför?

Språkutvecklingsarbete i alla ämnen – varför?

•Skolspråket bör vara föremål för kontinuerlig utveckling pga en ökad mängd avancerade texter under skolårens senare del.

•Alla skolans ämnen har olika texter med sitt specifika syfte, sin specifika uppbyggnad och sin specifika terminologi.

•Arbetslivet kräver flexibilitet och en förmåga att lära nytt.

•Ett aktivt samhällsliv kräver en god läs- och skrivförmåga

Litteracitetsbegreppet 2.0• Förmågan att förstå och använda språket i tal och skrift i så

många situationer och sammanhang som möjligt, för att lära, samarbeta och utvecklas samt kommunicera, fatta beslut, lösa problem, navigera och delta i samhällslivet och kritiskt granska information.

• Begreppet innefattar även bilder, grafik, symboler, ljud och film…

• …. såväl i traditionell som i digital kontext.• På egen hand såväl som i grupp.

© Hanna Stehagen

Nyckelkompetenser

Skolverket Greppa språket 2011

HUR TÄNKER MAN SPRÅKUTVECKLANDE?

Det sociokulturella perspektivet

Grafik: Joachim Thornström

Den viktiga förförståelsen

”Det är den personliga erfarenheten hos den som ska undervisas som utgör grunden för det pedagogiska arbetet. Därför innebär elevens passivitet att man undervärderar hans personliga erfarenhet, vilket är en dödssynd ur en vetenskaplig synvinkel, eftersom det grundar sig på en felaktig regel, nämligen att läraren är allt och eleven intet.” (Lev Vygotskij i Gärdenfors 2010, s. 151)

En öppen inledande frågeställning

Tänk dig samhället om 100 år. Går det egentligen? Det kan vara svårt, för om 100 år lever ingen av oss som sitter i detta rum. Det är istället våra barnbarnsbarn som kommer leva då. Vad är det för samhälle de kommer att leva och bo i, tänker du? Vad är det för arv vi lämnar över till dem tror du?

Idag får du i uppgift att sätta dig in i denna hisnande tanke om framtiden en stund. Du ska bara kort skriva ner hur du tänker, för att sedan diskutera dina tankar med några kamrater.

Lektionsmål: Ni ska diskutera era tankar om framtiden i grupp.

Språkmål: Du redogör för dina tankar om framtiden samt förklarar och motiverar varför du tänker som du gör.

Frågeställningar att besvara: Hur tänker du dig vår framtid? Hur tror du det ser det ut om 100 år? Vilka nya möjligheter kommer att finnas? Vilka hot och problem?

En annan ….Diskussion i svenska och sva om språklig variation:

• Varför tror du man talar olika inom ett och samma språk?• Varför tror du att du talar som du gör?• Vilka personer har påverkat ditt sätt tala?• Hur tror du andra tänker om ditt sätt att tala?• Har du någon gång upplevt att du blivit negativt eller positivt bemött pga ditt sätt

att tala? Berätta!

Och sedan …

Cummins fyrfältare

Bygga broar

Konkret tänkande/Konkret språk/elevens värld

Abstrakt tänkande/abstrakt språk/textens värld”Att hugga ner träd”

”Jättemånga människor var utan mat”

”Skogsavverkning” ”Massvält”

Vardagsspråk och skolspråk

Illustration: Maria Bjerregaard

Så varför språkutvecklande arbetssätt?

• Utan ett fungerande och genreadekvat skolspråk blir det svårt att inhämta kunskaper, resonera kring den, bearbeta den, använda den i nya sammanhang och kommunicera det man lärt i skolans alla ämnen.

• Vi bedömer våra elever efter deras språkliga förmåga att kommunicera sina kunskaper och deras förmåga att använda de ämnesspecifika begreppen i våra respektive ämnen.

En övning i nyhetsspråkDiskutera tillsammans i grupp, jämför meningarna med språket i notisen och skriv sedan meningarna nedan med ett nyhetsspråk.

1. Vardagsspråk: Rolf säger att killen hade en pistolNyhetsspråk:

2. Vardagsspråk: Hans polare ville inte säga något när polisen snackade med dem.Nyhetsspråk:

https://www.youtube.com/watch?v=lo1z33ue7IQ

Vad är språkutvecklande undervisning?Enligt Meltzer och Hamann (2005) bör en lärare…• Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring

texter.• Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.• Motivera eleverna genom att utgå från deras förkunskaper.• Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att skriva inom olika

texttyper i olika ämnen.• Integrera tala, lyssna, skriva och läsa i alla ämnen, skapa förståelse för

olika texters struktur och språkliga drag samt uppmärksamma ordförrådet.

ATT PLANERA FÖR SPRÅKUTVECKLANDE UNDERVISNING

SIOP - Sheltered Instruction Observation Protocol

En checklista för lektionsplanering

• utgå från elevernas förförståelse och frågor• ha lektions- och språkmål• ha en variation av material - bilder, tankekartor, film och

olika typer av text• ge goda möjligheter till interaktion och dialog - med öppna

frågeställningar!

Forts. SIOP

• ge rikligt med feedback och återkopplar och bygger vidare på det eleverna säger.

• se till att begreppen knyts an till elevernas vardagsspråk och synliggör nyckelbegreppen

• veta vilka språkliga krav ämnesområdet ställer på eleverna• modellera hur kursplaneförmågorna ska uttryckas

Lektions- och språkmålTydliga mål och instruktioner ger eleverna den känsla av kontroll de behöver för att lärprocessen ska fungera (Gärdenfors, 2010).

Lektionsmål: Ni ska förstå vad som orsakade den franska revolutionen och visa detta genom att kunna …

Språkmål: … redogöra för och resonera kring orsaken.

Bedömningsmatris till lektion (Hi)

Ur Skolverkets

Bedömningsaspekter

Resonemang: Vad orsakade den franska revolutionen?

1 Enkla och till viss del underbyggda resonemang (ur kunskapskraven)

2 Utvecklade och relativt väl underbyggda/ välutvecklade och väl underbyggda resonemang (ur kunskapskraven)

Resonemangen består av korta konstateranden: A leder till B (därför att saknas)

Långa resonemang som innehåller sambandsorden/nyckelorden ”därför att”, ”detta ledde till exempel till” ”på grund av” och ”eftersom”

Resonemangen är otydliga och allmänt hållna

Resonemangen innehåller konkretiseringar som görs med hjälp av exempel, detaljer, jämförelser i tid och rum samt konsekvensbeskrivningar med stöd i egna erfarenheter

Framgångsrik läs- och skrivundervisning

Framgångsrik läs- och skrivundervisning

Präglas enligt Catharina Tjernberg (Framgångsrik läs- och skrivundervisning, 2013) av ….

•Fokus på ordförståelse och ordförråd•Undervisning i att göra textkopplingar genom lärarens modellering•Ämnesövergripande och tematiskt arbete: undervisning i ett meningsfullt

sammanhang•Högläsning•Lärarledda och strukturerade text/boksamtal samt kontinuerligt responsarbete

…fortsättning

•Undervisning i läsförståelsestrategier genom lärarens modellering•Tydlig progression från det muntliga (tal och samtal) till det skriftliga arbetet i

undervisningen.•Att läsande, samtalande och skrivande sker interaktivt•Att flera olika språkliga uttrycksformer och aktiviteter används•Öppna och verklighetsförankrade frågor•Processkrivning•Undervisning i genrekunskap

FRAMGÅNGSRIK LÄSNING

Reciprok undervisning

Reciprok undervisning (Palinscar och Brown)

•Att förutspå – Genre/texttyp, innehåll och språk utifrån titlar, underrubriker, bilder och grafik i texten.

•Att reda ut oklarheter – Ord och begrepp, meningsbyggnad, uppbyggnad, värderingar, syfte, tema/budskap, avsändare, röster

•Att ställa frågor på texten – När, vem, var, hur, vad och varför.•Att sammanfatta – ta ut relevant information och organisera den i t ex

text, tankekartor och grafiska modeller.-------

•Att skapa inre bilder (Träna eleverna att aktivera sina minnesbilder/scheman): Miljöbeskrivningar, händelser, fenomen och personer.

Att förutspå

Språkmål: Reflektera över omslagsbilden samt formulera sina tankar och hypoteser i tal och skrift.

SkrivmallNär jag studerar bilden känner jag ………………………………………………

Jag tror att personen på bilden är..................................................................... och är ............................ år gammal.

Detta tror jag därför..........................................................................................

Jag ser även ..........................................................................................................

Jag tänker att han står där, eftersom ..................................................................

Jag tror att han har ..............................................................................................

Sedan tror jag att ..................................................................................................

 

Att reda ut/sammanfatta

Historieätarna ”Den oskarianska eran”Innehåll och struktur John Grays Män är från mars, Kvinnor från Venus

Ord och begrepp

VÖL-schema

VenndiagramVenndiagrammet visualiserar likheter och skillnader mellan två fenomen:

Vi testar: Att förutspå

Att förutspå

Att förutspå

Textkopplingar

Tankens mosaik, 2003

Lektionsexempel: Kommunismens terror

Mål: Att förstå hur kritiken mot kommunismen kommer till uttryck i Karin Boyes Kallocain.

1. Vad vet du om kommunismen?

2. Varför tror du filmen heter Kommunismens

terror och vad kan den tänkas handla om?

3. Genomgång av film utifrån nyckelord

4. Avslutande kortskrivning:

Vad tyckte du vad mest intressant i film? Vad lärde du dig?

FRAMGÅNGSRIKT SKRIVANDE

Cirkelmodellen

Fas 2: Dekonstruktion av texter

• Syfte – Vad är textens sociala avsikt?• Uppbyggnad – Hur organiseras texten utifrån sitt syfte?

• Språkliga drag – Vilka språkliga medel använder avsändaren för att förmedla sitt syfte?

Ett exempel

Läsande och skrivande – Från förförståelsearbete till genreskrivande

Tema: ”Att vara ny” (Fas 1)

1. Vi gör en övning som heter "Ny i skolan". Tänk dig att du kommer ny till en klass. Hur känner du dig? Skriv ner dina svar i din loggbok. Jämför dina svar med en kompis. Ni utvärderar tillsammans: Vad var gemensamt hos er och vad skiljde sig åt? Vi utvärderar och diskuterar sedan tillsammans.

2. Läsning av text 1: läsa artikeln "Ny i klassen? Så blir det lättare." Ur Helsingborgs dagblad (4/9 2011). Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU.

3. Diskussion och skrivuppgift 1: Wiktoria och Elliot säger i texten att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny i klassen. Emma, däremot, anser att den som kommer ny ska våga prata och våga visa sin personlighet. Vem tycker du har rätt?

Redogör för din åsikt, argumentera för din uppfattning men diskutera också nackdelen med din åsikt.

Forts. ”Att vara ny” (fas 1 och 2)

4. Gemensam diskussion utifrån elevernas samtal.

5. Att diskutera före läsning av text 2: Känns det likadant för vuxna som för barn och ungdomar att vara nya, tror du? Ja/nej. Varför/varför inte? Motivera ditt svar.

6. Läsning av text 2: läsa artikeln "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" Ur DN 27/2 2014. Högläsning och arbete med lässtrategierna i RU

7. Studium av modelltext – Hannas krönika ”Så blev jag bra på att vara ny” (fas 2 i cirkelmodellen)

Slutuppgift: ”Att vara ny” (fas 3 o 4)Liksom Wiktoria och Elliot säger forskaren Samuel West att det är bra att ligga lite lågt i början när man är ny, för att sedan ta mer plats efterhand.

Du har fått en uppgift att skriva en kort krönika till bloggen framtid.se om hur man lyckas med att vara ny i en klass. Du ska basera din krönika på dina egna erfarenheter men också på artikeln om femteklassarna Wiktoria och Elliot och på artikeln om praktikanten Cicilia. Du kan också använda dig av min krönika. Slutligen ska du i din krönika ge 5 tips på hur man lyckas med att vara ny.

Instruktion:

1. Inled din text med att berätta hur det var att börja i ny klass för dig. Berätta alltså om dina egna upplevelser och känslor.

2. Redogör sedan kort för vad de olika personerna (Eleverna Wiktoria och Elliot, forskaren Samuel West, praktikanten Cicilia eller Hanna) säger i de olika texterna om att vara ny och hur man ska vara.

3. Diskutera sedan hur du tycker man ska vara utifrån personerna i artiklarna.

4. Avsluta med att ge sedan 5 tips på hur du anser man lyckas med att vara ny. Du ska dock basera dina tips både på artiklarna och din egen uppfattning.

Skrivmall till krönikan ”Att vara ny” (fas 3)

Titel: Att vara ny - så lyckas du!

För ett par veckor sedan var det dags för mig att börja en ny klass. Detta var ........................................................................................................................

Jag kände mig .................................................................................................

Dessutom var det ............................................................................................

I en artikel ur Helsingborgs Dagblad (4/9 2011) kan man läsa om två barn, Wiktora och Elliot, som .......................................................................................................

De menar att det var .......................................... att vara ny. Enligt barnen ska man som ny i klassen .....................................................................................................

I en annan artikel "Tufft att vara ny på jobbet - så gör du för att smälta in" ur DN (27/2 2014) får vi följa Cicilia Traband som arbetar som praktikant. Hon menar att det var .................................................................................................................att vara ny.

Forts skrivmallForskaren Samuel West hävdar att det är viktigt att .............................................................

Han menar även att ..............................................................................................................

Jag anser (liksom Samuel West/däremot) att ..............................................................

Jag tycker också .........................................................................................................

För att du ska lyckas med att vara ny vill jag ge dig 5 tips:

1.

2.

3.

4.

5.

/XX - elev på XX

Ett lektionsupplägg enligt fyrfältaren

Presentation av tema:

mål och syfte

Inledande frågeställni

ng/

brainstorming på temat

gemensamt

Text 1: Presentation av text och

klargöra syfte med läsning

och praktiserande

av RU

Gemensam diskussion och enskild skrivuppgift

(liten)

Fråge-ställning för

att knyta ihop text 1

och 2 gemensam

t

Text 2: Presentation av text och

klargöra syfte med läsning

och praktiserande

av RU

Studium av modelltext

Slutuppgift: Krönika –

enskilt med skrivmall

Sammanfattning

Vi har pratat om …

• Varför vi måste arbeta språkutvecklande i skolans alla ämnen.• Vilka teorier som ligger till grund för de språkutvecklande arbetssätten.• Några språkutvecklande metoder och modeller och hur de kan samverka.

Tack!Hanna Stehagen Lärare i svenska och sva för 7-9 och gymnasiet.

Författare till Språk i alla ämnen – Handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning (2014)

Twitter: @stehagenBlogg: hannalar.blogspot.se Mail: h.stehagen@gmail.com