Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke

ÖREBRO LÄNS LANDSTING

Hur gör vi tandvården hälsoinriktad?

Svensk TandhälsovårdsföreningNätverket för oralhälsorelaterad livskvalitet


Katri Ståhlnacke

Verksamhetschef, Dr.odont vetFolktandvårdens Folkhälsoenhet

Örebro läns landsting


Befolkningsperspektivet

Att främja munhälsa hos barn och ungdomar


HFS/HPH – Hälsofrämjande sjukhus•Lednings- och styrningsperspektivetLednings- och styrningsperspektivet

•PatientperspektivPatientperspektiv

•BefolkningsperspektivBefolkningsperspektiv

•MedarbetarperspektivMedarbetarperspektiv


HFS – Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer

•Lednings- och styrningsperspektivetLednings- och styrningsperspektivet

•PatientperspektivPatientperspektiv

•BefolkningsperspektivBefolkningsperspektiv

Bidra med kunskap som stödjer samhällets arbete för befolkningens hälsa

•MedarbetarperspektivMedarbetarperspektiv


Health promotion som MeSH term”Encouraging consumer behaviors most likely to optimize health potentials (physical and psychosocial) through health information, preventive programs, and access to medical care”

Year introduced: 1980


•Skapa en hälsoinriktad samhällspolitik

•Förnya hälso- och sjukvården

•Skapa stödjande miljöer för hälsa

•Utveckla personliga färdigheter

•Stärka möjligheter till insatser på lokal nivå

Ottawa Charter, 1986Enable-Mediate-Advocate


”Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som:

”Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”


2nd International Conference on Health Promotion, Adelaide, 1988

3rd International Conference on Health Promotion, Sundsvall 1991

4th International Conference on Health Promotion, Jakarta 1997

5th International Conference on Health Promotion, Mexico 2000

6th International Conference on Health Promotion, Bangkok 2005

7th International Conference on Health Promotion, Nairobi 2009


”Nytillkomna” kritiska faktorer som påverkar hälsan

• Ökad ojämlikhet såväl inom som mellan länder

• Nya konsumtions- och kommunikationsmönster

• Kommersialiseringen

• Globala miljöförändringar

• Urbanisering


Health Promotion - Hälsopromotion

Health Promotion är en riktning inom folkhälsovetenskapen, där hälsa ses som en process, som gör människan till ett aktivt handlande subjekt i sitt eget liv.

Målet är att påverka och utveckla kontroll över determinanter/betingelser för hälsa, och att dra in individer eller grupper i arbetet att utveckla hälsa, livskvalitet och uppnå ett aktivt och produktivt liv


Behövs hälsofrämjande arbete verkligen idag när tandhälsan är så bra i

Sverige……

?


Jodå..

Det behövs fortfarande !!


Som motvikt mot…..



”Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund

På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent.

Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo.

Hur blev det så?


”Godis åt folket – en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i Karamellkungens rike”. André Persson och Thomas Hedlund

På 20 år har konsumtionen av karameller och choklad ökat med nära 50 procent.

Under samma tid har medelsvenskens vikt ökat med i genomsnitt fem kilo.

Hur blev det så?

•Lanseringen av plockgodis

•Butiksexponering

•Större godispåsar

•Extrem prispress



”Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull”Publicerat på DN debatt 2010-04-01

Svensken dricker 90 liter läsk per person och år. Vi äter dessutom mest godis i världen, dubbelt så mycket som den genomsnittliga EU-medborgaren.




Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.




Uppskattningsvis 30.000 – 50.000 barn är så feta att de riskerar dö i förtid av diabetes, cancer och hjärtinfarkt. En viktig orsak är konsumtionen av sötsaker och läsk.

Det är därför hög tid att även i Sverige diskutera en sockerskatt och kanske använda pengarna till att sänka skatten på frukt och grönsaker. En sådan ”söt skatteväxling” skulle vara till nytta för folkhälsan, skriver Claude Marcus, Stephan Rössner, Lennart Levi, André Persson och Thomas Hedlund.


Som motvikt mot…..Som motvikt mot…..

men också ett

Moraliskt ansvar


Befolkningsinriktat hälsoarbete -

Exempel på från Örebro län


Örebro länBefolkning: 278.882 personer

Andel 0-19 år = 23 % (Riket 24%)Antal ca 65.000


Vem bestämmer



MedborgarmodellenLandstingsorganisationen

Hälso- ochsjukvårdsnämnd

Tdv-beredning

Landstings-direktör

Hälso- ochSjukvårds-

direktör

FolktandvårdenÖverenskommelse

Landstings-styrelsen

Landstings-fullmäktige

Hälsokansli

TE


För att kunna identifiera och prioritera

bland de grupper som har behov av

insatser krävs faktaunderlag.

Kariesepidemiologi och socio-

ekonomiska analyser är exempel

på detta.


För att kunna identifiera och prioritera

bland de grupper som har behov av

insatser krävs faktaunderlag.

Kariesepidemiologi och socio-

ekonomiska analyser är exempel

på detta.

En klusteranalys på nyckelkods-

områden finns för hela länet,

framtagen av Samhällsmedicinska enheten och Tandvårdsenheten



Lindesbergs tätort

Bostadsområdet Hagaberg rött

BjörkhagaskolanF-klass - skolår 6

Förskola


Enligt överenskommelsen

Folktandvården

•ska bedriva sin verksamhet med ett folkhälsoperspektiv



Folktandvården


•ska förutom tandvård åt enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad tandhälsa



Folktandvården


•ska förutom tandvård åt enskilda, genomföra generella insatser för en förbättrad tandhälsa

•ska rikta särskilda åtgärder mot grupper av barn och ungdomar som har problem med tand- och munhälsa


Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar

Empowerment


Alla insatser ska inriktas på att skapa förutsättningar för individer och vårdnadshavare att göra medvetna hälsoval baserade på kunskaper om tandsjukdomarna och de möjligheter individen själv har att förebygga dessa sjukdomar

”Hälsofrämjande” definierades i Ottawa som:

”Den process som ger människor möjlighet att öka kontrollen över den egna hälsan och förbättra den”

Empowerment


Samverkan är nyckeln


Samverkan med andra aktörer

•Barnhälsovården/BVC-personal

•Förskolepersonal

•Lärare – skolpersonal

•Skolhälsovården/Skolsköterskor

•Folkhälsostrateger/-pedagoger

•Politiker/tjänstemän

•Med mera…


Specifika Uppdrag

•Kontakter med BVC och utbildning av BVC-personal

•Empowerment – information och attitydpåverkan

•Förskolan

•Vart och ett av grundskolans stadier

•Gymnasiet

•Fluortillförsel


Barnavårdscentral - BVC


BVC–barnavårdscentraler / BHV–barnhälsovården

Barnhälsovårdens mål är att: •erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet •ge förebyggande hälsovård •bedriva hälsoövervakning till förskolebarn

•Informera om och introducera tandborstning med fluortandkräm

•Upptäcka riskbarn – remittera till FTV


•I samarbete med barnhälsovården utbildas BVC:s distrikts-sköterskor i tidig kariesprofylax och tidig kariesriskidentifiering av 0-1 åringar

•Rutiner finns för omhändertagande av de på BVC identifierade riskbarnen

•Ger ett kontinuerligt stöd för BVC:s personal i tandhälsofrågor

•Medverkar vid informationsträffar om BVC önskar


BVC – FTV

Kontaktpersoner – samtliga FTV-kliniker

Kontaktpersoner – samtliga BVC-mottagningar


Empowerment förskola/skolaInsatserna baseras utifrån behov


Information–empowermentförskola/skola

Insatserna baseras utifrån behov

”Riskbedömning på områdesnivå”

Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket”

Steg 2 - fluorsköljning i skolan

Steg 3 – återkommande tandborst/fluoraktiviteter

Steg 4 – tandborstning på förskola

Steg 5 – ”Viva Tanden” – mötesplats och utökat samarbete med BVC

Steg 6 – ytterligare aktiviteter…


Lindesbergs tätort

Bostadsområdet Hagaberg rött cluster

BjörkhagaskolanF-klass - skolår 6

Förskola


Steg 1 - alla barn/ungdomar får ett ”baspaket” - Empowerment

KärnbudskapUtifrån barnens utvecklingsnivå och vad de kan ”ta emot”

•Förskolebarn

•Lågstadiet

•Mellanstadiet

•Högstadiet

•Gymnasiet


I vissa områden räcker inte detta

Mer måste göras

Steg 2


Fluorsköljning i skolor


Fluoraktiviteter

•Generell fluortillförsel – sköljning i skolor

Fluorsköljning i ca 20 skolor



Små barns upplevelser av att skölja med fluor. 2009 - 153 barn på 8 skolor

82%

18%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

Positivt svar :-) Negativt svar :-(


Fråga 4. Jag tycker det går bra att skölja med fluor i skolan.2009, 225 barn på 8 skolor

76%

3%

8%

13%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Ja Tveksamt ja Tveksamt nej Nej


Fråga 3. Jag tycker att tiden som går åt för fluoraktiviteten står i proportion till nyttan.2009, 25 lärare på 10 skolor

92%

4%

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

100%

Instämmer Instämmer inte


I vissa områden räcker ändå inte detta

Mer måste göras

Steg 3


Fluoraktiviteter

Delar ut tandborstar och tandkräm under aktivitetsveckor


Bildbudskap –

”Borsta tänderna morgon och kväll med fluortandkräm”




Ändå mer måste göras

Steg 4


Glada TandenDaglig tandborstning på dagis/förskola


Glada TandenDaglig tandborstning på dagis/förskola

Först en försöksperiod på en förskola i Fellingsbro

Nu påbörjat där det bäst behövs



Ändå mer måste göras

Steg 5


Folkhälsoarbete

”Viva Tanden”


“Rosengårdsprojektet “som förebild

Folktandvården Skåne

Malmö högskola

Umeå universitet

Inger Wennhall

Eva-Marie Mårtensson

Ingalill Sjunnesson

Lars Matsson

Ulla Schröder

Svante Twetman


Vetenskapliga arbeten

Wennhall Inger. The Rosengård Study. Lic. Thesis. Malmö Högskola 2008

Wennhall I, Matsson L, Schröder U, Twetman S

Outcome of an oral health outreach programme for preschool children in a low socioeconomic multicultural area. Int J Paediatr Dent. 2008 Mar;18(2):84-90.

Wennhall I, Mårtensson EM, Sjunnesson I, Matsson L, Schröder U, Twetman S.

Caries-preventive effect of an oral health program for preschool children in a low socio-economic, multicultural area in Sweden: results after one year. Acta Odontol Scand. 2005 Jun;63(3):163-7.

Wennhall I, Matsson L, Schröder U, Twetman S

Caries prevalence in 3-year-old children living in a low socio-economic multicultural urban area in southern Sweden. Swed Dent J. 2002;26(4):167-72.


”Vivalla” – vårt Rosengård

Vivalla är ett multikulturellt område I Örebro

Omkring 55 olika nationaliteter

Omkring 90 olika språk talas

Hälsoläget sämre, 25 % av 3-åringar karies jämfört med 4 % i länet


”Viva Tanden”

Hälsoarbetet på Viva Tanden följs upp vetenskapligt på motsvarande sätt som gjorts i Malmö

Till hösten kommer de första resultaten att vara klara


“Viva Tanden”


“Viva Tanden”


Vad vi ska göra/Vad vi görVad vi ska göra/Vad vi gör

Hur gör vi det?


Hur presenterar vi budskapet

Genom att arbeta med:

•Dramapedagogik

•Upplevelsepedagogik

•Värderingsövningar

•Cariogram


Alla lär på olika sätt

Barn med helt olika förutsättningar i en skolklass – utvecklingsmässigt, språkligt, socialt, emotionellt, motoriskt osv…

Leken hjälper inlärningen, fantasi varvat med information

Dramapedagogik


Utan lek ingen utveckling


Hjälper barn att hantera sin omgivning

Hjälper barn att förstå och ta itu med världen omkring sig

Hjälper barn att upptäcka sin styrka/svaghet, sin förmåga, sina intressen

Ger barn tillfällen att utvecklas;socialt, emotionellt/känslomässigt, fysiskt/motoriskt och intellektuellt

Varför är lek nödvändigt


Vi kan initiera leken genom:•Berättelser

•Musik

•Magi

•Kroppskontakt

•Rekvisita


•UppvärmningUpplägg dramapedagogisk lektion

•Inledning

•Uppvärmning

•Magi, inspiration

•Information

•Avslut


Vilka är vi

Tandborste och fluortandkräm med hjälp av vuxen morgon o kväll

Lördagsgodis, läsk och snacks är också godis

InledningUppvärmningMagi, inspirationInformationAvslut

Kärnbudskap för Förskoleklass och lågstadiet




Känselpåse

”Bra påse”


”Dålig påse”

Känselpåse


Folke Superhjälte, Pippi Långstrump, Trollkonstnär, Prinsessa


Tandborste och fluortandkräm morgon och kväll

Mellanmål

Läsk


Kärnbudskap för mellanstadiet


Lek/spel - Magi

Värderingsövningar

Rörelser


Mellanstadiet


Tandborstning morgon och kväll med fluortandkräm

Kost/Karies-kunskap

Munhälsa

Tobak


Kärnbudskap högstadiet


Värderingsövningar

Värderingsövning – graffiti, fyra hörn, heta stolen

Cariogram –riskbedömning



Uppleva med fler sinnen än hörseln

Högstadiet


Cariogram



Gymnasiet

Diskussionspartner angående hälsofrågorLektioner


Intern organisation

Sakta växt fram…

•Startade 2002

•Projektanställde 2 personer 2006 på 60/40 %

•Idag 7 personer, alla anställda på Folkhälsoenheten del av sin tjänst.

•Totalt ca 3 heltidstjänster


Varför….

•Måste göra något i viss omfattning för att bli bra på det

•Säkerställa kvalitén i utfört arbete

•Bättre arbetsmiljö

•Samlad fokuserad arbetsgrupp

•Förbättrar möjligheter till egen utveckling


Hur gör vi tandvården hälsoinriktad

?

Individuella insatser

Populationsinriktade insatser


Vi har en utmaning !

Att bidra till att ge våra barn/ungdomar den kunskap de behöver för att få möjlighet att

ta makt över sina egna liv

Health & Medicine

Hur gör vi tandvården hälsoinriktad? - Katri Ståhlnacke