Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV)

Verksamhet vid gruvor och eventuell påverkan på akvatiska organismer i ytvatten

Finns det problem och hur löser vi dessa?

Bengt Fjällborg

[email protected]

2023-04-14 Presentationsnamn Namn 2

Myndighetsroll- Miljökvalitetsmål (akvatiska) som skall beaktas vid prövning av gruvverksamheter

• Levande sjöar och vattendrag-målet nås inte 2020

• Ingen övergödning-målet nås inte 2020

• Hav i balans samt levande kust och skärgård-målet nås inte-2020

• Giftfri miljö målet-nås inte 2020


Myndighetsroll-Generationsmålet

• "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

– Riksdagens definition av generationsmålet.


”Verktyg”

• EUs vattendirektiv (god ekologisk och god kemisk status skall uppnås 2015)

• EUs Havsmiljödirektiv (koncentrationer av främmande ämnen håller sig på nivåer som inte ger skadliga effekter)

• REACh förordningen (ingen registrering ingen försäljning)

• Vetenskaplig litteratur, andra länders vägledningsdokument

• Samverkan med industrin


Fyra faser av möjlig miljöpåverkan

• Provbrytning

• Anläggningsfas

• Driftsfas

• Efterbehandlingsfas


Provbrytning• Tillstånd ges av bergsstaten

• Många kemikalier som kan användas vid provborrning är mycket toxiska och kan nå ytvatten och grundvatten beroende på hantering

• VU/leverantören kontrollerar om de olika kemikalier som används vid provborrning är tillståndspliktiga enligt REACh-förordningen och att deras specifika användning finns registrerad-Kunskapskravet

• Länsstyrelsens skall sköta tillsynen enligt REACh men (hur) får de information om vilka kemikalier som används?


Anläggningsfasen• Tillstånd har i detta skede givits av miljödomstolen

• Huvudsakligt problem för ytvatten-grumling

• Koncentration, exponeringstid och tidsperiod

• Det saknas till viss del kunskap om grumling och dess påverkan, huvudsakligen akuta effekter?

• Olika organismer är olika känsliga för grumligt vatten och känsliga stadier som yngel och rom kan löpa en risk att påverkas?

• Primärproducenter?

• Skyddsåtgärder är möjliga och beslut om sådan tas men sällan i gruvärenden?


Driftsfasen

Möjlig påverkan beror på;

• Typ av ämne och dess egenskaper

• Koncentration av ämnet i vattenfasen

• Utsläppt total mängd

• Exponeringstid

• Period på året då utsläpp sker


Ämnestyp• Ämnen har olika egenskaper som kommer att påverka deras

eventuella effekt på organismer i den akvatiska miljön av intresse är;

• de toxiska egenskaperna-är ämnet akuttoxiskt och/eller har det kroniska effekter

• Är det lätt nedbrytbart eller persistent, hänsyn måste tas till vattendragens temperatur vid utsläppstillfällena, testerna oftast utförda vid +20 grader…

• Kommer ämnet bioackumuleras

• Har ämnet ytaktiva egenskaper

• Är ämnet hormonstörande


Ämnets koncentration i ytvatten (dos)• Bakgrundshalter kan dessa beaktas?

• Utspädning-modellerad med spridningsmodell eller förutsätts total omblandning?

• Verktygen-Prioämnesdirektivet, REACh, biociddirektivet med mer har olika namn MEN metoden är densamma d.v.s det finns 1 gemensam metod som används inom EU för att räkna fram vilken koncentration i vattnet som är säker för organismer

• Fortfarande saknas beslut om hur man ska bedöma komplexa blandningar, men de förslag som finns inom EU lutar åt en additiv metod-på sikt kan vi förvänta oss skärpta krav


Vilka ”ämnen” kan vara av relevans vid gruvdrift?• I prioämnesdirektivet regleras ca 45 ämnen

• I HaVs förslag finns det med ca 35 ämnen så kallade SFÄ

• REACh ca 10 000 riskbedömda…


Vilka ”ämnen” kan orsaka problem vid gruvdrift? (Därmed även i tillståndsprocessen)

• Flotationskemikalier det är av vikt att som VU att ha kontroll på om de som används är korrekt registrerade, bl.a finns xantater registrerade

• Metaller; Cu, Zn, Pb, Cd, Hg, U, ädelmetaller

• Övriga ämnen; Kväveföreningar (framförallt ammoniak, nitrat och nitrit), fosforföreningar, sulfater, PAHer (från sprängämnen), organiskt material, järn


Några av de ”ämnen” som oftast (?) orsakar svårigheter och kan fördröja tillståndsprocessen

• Ammoniak-N (1 mikrog/l)

• Nitrat-N (160 mikrog/l)

• Uran (0.07 mikrog/l)

• Sulfat (20 000-100 000 mikrog/l)

• Kobolt (0.5 mikrog/l)

• Koppar (”4” mikrog/L)

• Zink (”3-8” mikrog/L)

• Förändrade flöden

• Förändrade ljusförhållanden (Järn och organiskt material)

Cocktail effekten?


Exponeringstid

• Gruvor är oftast långtidsprojekt med en relativt lång driftsfas +10 år

• Utsläppsfrekvensen till ytvatten varierar beroende på vattenflöde i anläggningen, storlek på dammar med mer

• Kan vara kontinuerligt eller ske under en kort period på året


Period på året som utsläpp sker

• Påverkar utspädning, vilka stadier av organismer och vilka organismer som exponeras


Efterbehandlingsfasen

• I stort lika produktionsfasen men;

• Andra skyddsåtgärder

• Osäkra flöden

• Mycket långa tidsperspektiv (flera hundra år)

• Inga flotationskemikalier

När tar samhället över ansvaret och kostnaderna för miljöskydd, efter 25 år? Ansvarig myndighet?


Lösningar

• Identifiera kunskapsluckor tex när det gäller platsspecifika effekter.

• Samverka kring undersökningar så att vi är överens om resultatens giltighet! Vidta åtgärder.

• Samverkan pågår bl.a i en arbetsgrupp som leds av IVL

Science

Vatten inte bara en VA-fråga Påverkan och Effekter - Myndighetsstöd vid bedömning. Bengt Fjällborg (HaV)