.9llfveniana 2-3/96flJtgiven av j{ugo .52llfvensärfsl@pet

Porträttmedaljong av skulptören Gunvor Svensson Lundkvistavtäckt vid Alfven-jubileet i maj 1972 iKungl. Musikaliska akademien

och iMusicum, Uppsala

Läs om Alfven och Stockholms konsertförening

Alfveniana 2-3/96Utgiven av Hugo Alfven-sällskapet

Ansvarig utgivare:Åke HolmquistRedaktör och distributör:Jan Olof RudenSvensk Musik, Box 27327102 54 Stockholrn, tel. 08-783 88 58fax 08-783 95 10e-post janolof.rudeneustim.se

Medlemsavgifter:Jan HeimerBjursholms plan 26l ]6 63 Stockholm

InnehållGunvor Svensson Lundkvist och Altven-medaljongen. Av Nicolai Heriofson 3Ingemar Månsson, Alfvenpristagare 1996intervjuas av Jan Olof Huden .4Nyupptäckt Alfvenmarsch 5Alfvendagen den 5 juli 1996 6Ett Alfvenbrev - Kaos för trötta hörselnerver.Av Gunnar Ternhag 7Alfvenutställning i Tällberg invigd den 28september. 9Hugo Alfven och Konsertföreningen i Stockholm.Av Jan Olof Huden 1OHugo Alfven : The complete piano music medLars Roos på Philips. Av Stig Jacobsson 19Alfvenbibliografi 1990-95. Av Jan Olof Huden 20Framföranden av Alfvenverk - Inspelningar. ..... 24

Postgiro: 41 88 52-8

ISSN 110 1-5667

Tryckt av Ekonomi-Print, Stockholm

Omslag:Porträttmedaljong av Gunvor Svensson Lundkvist.Om henne säger Nationalencyklopedin:Skulptör, medaljkonstnär. S som har varit en avvåra mest anlitade medaljkonstnärer, utbildade sigvid Konsthögskolan 1937-43. Som skulptör arbetarhon gärna med porträtt och figurstudier i mjuktrealistisk, sluten form, medan hennes medaljerspänner från lyriskt tunn relief till frodig rondör

Fyra låtar från Leksand (1995) / Arr Stig Gustafson. -CG, 1995. - Partitur 32 s.Ed.Nr 7268. - f symfonisk bläsork -- 3*25*2 4231 12

cb, 4sax, 3cnt, bar. - 12'.

[Gryning vid havet] Nautical sunrise (1933) / Tx: (translGunilla Marcus-Luboff) Sten Selander. - CG/Walton,1995.Ed.Nr WW A300. - f four-part men's ehorus a cappclla

[Glädjens blomster] Flower of joy : Swedish folk ballad(1938) / Tx: (transl Gunilla Marcus-Luboff) Trad / ArrHugo Alfven. - CG/W alton, 1996Ed.Nr WW A 100. - f SATB ehorus a cappella.

Gunvor Svensson Lundkvist ochAlfven medaljongenAV NICOLAI HERLOFSON

Skulptrisen Gunvor Svensson Lund-kvist (signaturen GSL) är född iGöteborg 1916. Familjen flyttadetill Stockholm 1933.

Gunvor var sen barnsben inställdpå att bli konstnär. Efter avslutadskolgång följde ett kort mellanspelpå Tekniska Skolan (nuvarandeKonstfack). Vägledd av den ryskföd-de skulptören Mikael Katz, som ha-de kroki- och skulpturundervisning iegen regi, beslöt hon att ägna sig åtskulptur och blev 1937 antagen somelev vid Kungl Konstakademiensskulpturskola. Hennes lärare där iskulptur var Nils Sjögren och EricGrate.

1943, efter akademitiden, giftehon sig med en studiekamrat ochblev den som fick sköta hem ochbarn. 1951 gjorde hon, med det pres-tigefyllda Esther Lindahlstipendiet,tillsammans med make och två småbarn en årslång resa till flera avEuropas konstcentra.

Verksamhet1955 fick GSL sitt konstnärliga

genombrott när hon vann ett förstaoch ett andra pris i en medaljtävling,vars uttalade syfte var att förnya

svensk medaljkonst. Sedan dess harhon regelbundet utställt nya friakompositioner vid dc stora interna-tionella medalj utställningar, som Fe-deration Internationale de la Me-daille (FIDEM) arrangerar vartannatår.

1969-84 hade hon årligen upp-draget att utföra Svenska Akademi-ens minncspennning, med porträttoch skupturala uttryck för personensliv och insatser.

Redan i sina tidigaste studier ha-de GSL spontant tagit in Katz' in-präntning att " ...kunnande och käns-la är A och O för en konstnär!"Femtio är senare yttrar hon att härlåg grunden för det mesta av denkunskap om skulptural form, somhon i sin verksamhet har haft nyttaav.

Med sin allmänt erkända förmågaatt spegla modellens personlighet an-litades GSL i ständigt stigande ut-sträckning inte endast för medaljer,utan även för rundporträtt och storaväggmedalj onger.

GSL har alltid arbetat med friskulptur och de senaste decenniernahar hon målmedvetet gått in fördenna verksamhet - numera oftamed teckning och måleri som kom-

plement. Återkommande motivkret-sar i hennes oeuvre är kvinnofigurer,cirkusmotiv, myter och tredje värl-dens nödlidande kvinnor och barn.

Hennes senaste utställningar våren1996 var en separatutställning medfriskulptur på Galleri 33 i Göteborgoch samtidigt ägde en retrospektivutställning av medaljer rum j Bank-museet. I Kungsparken invigdeshennes skulptur Våren samt ett min-nesmärke över landshövdingen J FCarpelan, allt j Göteborg.

AlfvenmedaljongenInför hundraårsjubileet i maj 1972

av Hugo Alfvens födelse fick GSLuppdraget att utföra en stor väggme-daljong med hans porträtt. I högtid-liga former avtäcktes den i Musika-liska Akademien och i Musicum iUppsala. Medaljongen finns även ibrons på Operan och i Alfvengårdeni Tibble.

En plats var reserverad för bronspå Stockholms Stadshus' vägg motRiddarfjärden där Bellman, Berwald,Jcnny Lind och Stenhammar redanfanns porträtterade. Men ideologis-ka efterklanger från 1968 mot"personkult" omintetgjorde i sistaögonblick planen. Ett tydligt tomrumi den välkomponerade musikergrup-pen står som ett minne från dennasvunna epok. Inför Kulturåret 1998kunde intressenter som StockholmsStad, Musikaliska Akademien ochHugo Alfven Fonden utmanas atträtta till denna anomali. (Även kanobserveras att Musikaliska Akade-miens exemplar i bronspatineradgips är i dåligt skick: sönderbrutenoch torftigt hopfogad med krafttejp.)När Alfvenpriset tillkom 1974 gjor-

des medaljer i brons, silver och guldmed medaljongen som grund. Sedandess har varje års Alfvenpristagaretilldelats guldmedaljen.

Litteratur: Bildverket GSL Skulpturav Jonas Glock. Stockholm 1992.

3

Ingemar MånssonAlfvenpristagare 1996 intervjuas avJan Olof Ruden

IngemarMånsson har varit intimtförknippad med Hägerstens mo-tettkör som han grundade 1965

och sedan ledde hela den tid - drygt30 år - han var knuten till Uppenba-relsekyrkan i Hägerstens församling.~~--~--------------------------------.Under hans ledarskap utveck-lades motettkören till en av demest framträdande i Sverige.Namnet Hägerstens Motettkörär nu efter Ingemar Månssonsavsked historiskt, men före-konuner då och då i radiongenom alla radio- och skivin-spelningar kören under årenslopp har gjort.

Ingemar Månssons repertoar-val spände över ett mycketbrett register från medeltid,renässans och barock överwienklassicismen och högro-mant iken fram till l YYO-taletmed åtskilliga uruppförandenav svensk körmusik såsom verkav Sven-David Sandström ochStellan Sagvik. Några första-gångsframföranden av körverk iSkandinavien kan också nämnas,bl.a. Bruckners mässa i e-moll ochrequiem i d-moll, 1970 resp. 1973.De stora oratorierna och mässornaav Bach och Händel , Mozart ochBeethoven, av romantikerna Men-delssohn, Brahms, Bruckner ochVerdi samt av flera 1900-talskomponister som Poulene ochStravinskij har regelbundet stått påkonsertprogranunen.

En av de allra viktigaste angelä-genheterna har varit att föra framden samtida svenska körmusiken ochflera svenska tonsättare har ocksåvarit medlemmar i Hägerstens Mo-tettkör. En annan medveten strävanhos honom har under många år varitatt lansera Poulenes körmusik iSkandinavien.

Från hösten 1995 är IngemarMånsson bosatt i Lund, där han

4

leder en ny kör, Lunds Vokalen-semble, som består av 35-40 ungaakademiker. Kören har en myckethög konstnärlig ambitionsnivå medsiktet inställt på en avancerad, bred

Ingemar Månsson har hyst ettbrinnande intresse för att lyfta framtexternas innebörd och fölmedladeras innersta budskap. Detta harhan delat med sig av till sina sångareoch även tiIl mänga andra genomartiklar i olika körtidskrifter.

Som kyrkomusiker har han ocksåhängivet arbetat med den liturgiskakörmusiken och i Lund ägnar hansig ibland även åt sin gamla musik-kärlek orgelspelning genom att vi-kariera som organist.

Det är en körledare med höga idealsom den 5 juli tog emot Alfvenprisetpå 75.000 kr och guldmedalj vidceremonin på Alfvengården i Tibble.

JOR: Vilken var din reaktion när dufick reda på att du skulle tilldelasAlfvenpriset och guldmedaljen?1M: Då jag fick beskedet av GunnarPetri att jag skulle tilldelas Hugo

Alfvenpriset blev jag oerhört gladoch kände djup tacksamhet. Över-raskningen var mycket stor. Detdröjde en tid innan jag fattade att detvar sant.

JOR: Vad anser du om vär-det att på detta sätt uppmärk-samma en (äldre) person ochhans insatser?1M: Att Hugo Alfven är enallom bekant tonsättare ochprissumman är stor innebäratt utmärkelsen blir offentligi vida kretsar. Därför kännsdet särskilt hedrande att bliuppmärksammad på dettasätt. Det stimulerar till fort-satt verksamhet, inspirerartill nya upptäckter inommusiken och gör mig entusi-astisk.

.fOR: Har du träffat Alfvennågon gång? Och i så fallnär var det?

1M: Tyvärr har jag aldrig träffatHugo Alfven.

.fOR: Har Alfven betytt någontingför dig?IM: Tack vare Alfvens enaståendekörarrangemang lever ett stort antalfolkvisor vida in i framtiden. Hanssmakfulla harmonisering förskönar,förtydligar och delvis förklarar vi-sans innebörd. Melodin lyser som enblomma i god jordmån.

.TOR: Vad tyckte du som yngre omhonom och hans musik?IM: I mina tidigaste erfarenhetersom körsångare ingår flera av Al-fvens körstycken. Det var spännandeatt upptäcka enkelheten och skönhe-ten i sättningarna.

JOR: Vad tycker du idag?IM: Idag tycker jag lika mycket omAlfvens körsånger som i min ung-dom och ämnar fortsätta att framföraden både i Sverige och utomlands.

JOR: Tycket du det films några be-röringspunkter mellan er som perso-ner eller i musiken?IM: Vissa beröringspunkter mellanAlfven som människa/musiker ochmig finns t.ex. spänningen i livetoch romantiken i musiken.

.fOR: Var står du själv idag?IM: Min ståndpunkt idag: Jag före-språkar en bred repertoar - frånmedeltid till vår samtid - att att detär vår skyldighet att värna om dennya, svenska musiken.

JOR: Vad ser du fram emot?IM: Min nuvarande sysselsättning:tankar på vad jag skall göra restenav mitt liv. Nu har jag kommit in påsista raksträckan. Den nya kören,Lunds vokalensemble, underlättarmin separation från Stockholm ochjag skall av dessa unga, begåvade,ambitiösa sångare försöka skapa enkör på mycket hög nivå. Nu hoppasjag att i framtiden få behålla mingoda hälsa för att under några år gekörkonserter och nå många lyssnaremed en musik som de kanske intevisste att de ville ha. Genom musi-ken får man möta människor på ettfantastisk sätt.

Alfven pristagare

1974 Lars Edlund1975 Jan Carlstedt1976 Stig Westerberg1977 Eric Ericson1978 Gunnar Hahn1979 Lennart Hedwall1980 Agne Bäckström,

Anton Lööw1981 Erland von Koch1982 Lars Fresk (Fresk-

kvartetten)1983 Jan Ling1984 Edith Westergaard1985 Norman Luboff, USA1986 Lars-Erik Larsson1987 Nils Lindberg1988 Robert Sund1989 Hanser Lina Göransson1990 Sven-Eric Johanson1991 Neeme Järvi1992 Torbjörn Iwan Lundquist1993 Ingvar Lidholm1994 Gustaf Sjökvist1995 Lars Johan Werlc1996 Ingemar Månsson

Nyupptäckt Alfven-marsch

Det som militärmusikkunniga känt till en längretid men som varit förborgat för Jan Olof Ruden ihans verkförteckning över Alfven är bl.a. en

Kavallerimarsch som återfinns i Livgardets notsamling-ar. Till detta skall Alfveniana återkomma med vederbör-ligt bistånd.Nu skall med glädje meddelas att marschen finns inspe-

lad med Stockholms Spårvägsmäns Musikkår underAndreas Hanson på märket Twin Music, TMCD 30(l996). Här saxar Alfveniana Staffan Skotts text i skivbi-lagan:"Nationalkompositören Alfven var en man med tvära

kast, stora motsättningar och bred spännvidd. Han varbåde bildkonstnär och tondiktare, skrev både glad folk-musik och svårmodig symfonik. Naturligtvis prövade hansig också i blåsargenren (för att inte tala om att "Vall-flickans dans" låter ännu bättre arrangerad för blåsorkes-

ter än i originalversionenl). Mest känd är nog "HjalmarBrantings sorgmarsch", ursprungligen komponerad somfestmarsch för en italiensk byorkester. Den orättvistbortglömda Kavallerimarsch skrevs på uppmaning avkavalleriofficerare som kände Alfven. Detta är den förstainspelningen av verket, som innehåller ekon från Fest-spel och instrumentalisorats av den legendariske mili-tärmusikdirektören Albert Löfgren. KavalIerisignalensom upprepas och varieras så envist är "Trav marsch!"Den uppmärksamme lyssnaren noterar förstås att det ärsamma signal som dominerar Skånska husarregementetsgaloppmarsch. ursprungligen med titeln "Stridssignaler"och komponerad 1848 av sängarprinsen Gustaf (1827-52), som till skillnad från Alfven använde sig av ett fler-tal kavallerisignaler i sitt verk. På prins Gustafs tid hettesignalen "Sträck trav marsch" (sträckt trav är det som idressyr kallas "ökat trav" och innebär att hästarna skallta ut stegen litet mer)."

5

Alfvendagen den 5 juli 1996

Efter kransnedläggning vid Alfveris grav påLeksands kyrkogård roddes årets Alfvenpris-tagare Ingemar Månsson i Ullvi byalagskyrkbåt till Alfvengården där Leksandsspelmän tog emot på bryggan.

Från vänster: Anders Lian. intendent påA lfvengården och nybliven silvermedaljör.Margret Ruden.Tngemar Månsson. Alfven-pristagare och guldmedaljor. Gunnar Petri.Alfven Fondens ordförande

Stipendiaterno från Falu Musikkonservatorium.Carina Nyberg. Magda Stevensson och MalliasNilsson framforde Bourree ur sviten Gustav IlAdolf och Saa tag mit Hjerte i arrangemang/orklarinett. violin och röst.

Judita Laitaite från Lettland och Marianna Slobodenioukfrån Ryssland framförde romanserna Du är s.tilla ro.Skogen sover och Jag längtar dig.

Storkyrkans kammarkör underledning av Gustaf Sjokvistsjöng Anders han var en hurti-ger dräng, Dalvisa (Om som-maren sköna), Glädjensblomster, Papillon, Tjuv ochtjuv, Aftonen och Frihetssång.

Foto: Jan Olof Ruden

6

Ett Alfvenbrev:Kaos för trötta hörselnerverA V GUNNAR TERNHAG

En avgörande händel-se i 1900- taletssvenska musikliv äg-

de rum i en skogsgläntautanför Mora. I september1906 hölls landets förstaspelmanstävlan invid bynGesunda på Sollerölandet -ett arrangemang som påmånga sätt påverkat svenskfolkmusik och inte minstsynen på detta musikslag.

Tävlingen omfattade enligt ini-tiativtagaren Anders Zorn spel på"oxhorn, bockhorn samt fiol- endastgamla låtar". 16 hornblåsare och likamånga fiolspelmän ställde upp. För-stapristagarna i respektive klasserhar blivit klassiska nanm: NörstmoHalvar Halvarsson från Malung ochTimas Hans Hansson från Ore.

Gesundatävlingens betydelse lig-ger i det faktum att arrangemangetmarkerar en oåterkallelig förändringav folkmusikens funktion. Tidigarelystrade djur och fäbodpersonal tillhornsignaler, Och fiollåtarna hördesunder byarnas lördagsdanser. Medtävlingen blev folkmusiken definitivten angelägenhet för helt andra lyss-nargrupper som sittande tog del avett musikarv från förr.

Trots täv lingens blygsamma yttrefick den stor uppmärksamhet. Denomedelbara framgången ledde till attiden snabbt spreds till andra orter,men också till att Zorn anordnade

liknande tävlingar både 1907 och1908 - nu vid Sandängarna alldelesutanför centrala Mora.

Till dessa båda tävlingar engage-rades Hugo Alfven till domarskaransom i övrigt innehöll folkmusiksam-laren och juristen Nils Andersson,musikdirektören Anders Jobs samtfolkhögskolerektorn Janne Romson.

Hugo Alfven länmade sina in-tryck av 1907 års tävling i en artikeli Svenska Dagbladet, vilken tonsätta-ren senare inkomponerade i sinamemoarer (Tempo furioso, s. 380 fl).Hans skildring är - som så många avhans egenupplevda berättelser -mycket livfull. Särskilt omtalad ärhans utfall mot dragspelet: "Huggsönder alla dragspel du träffar på dinväg, trampa dem fördärvade, skärdem i stycken och kasta dem i svin-stian, för där hör de hemma". Menhan formulerar också träffande ka-rakteristiker av några medverkandespelmän.

Alfvens ögonvittnesskildring hari dag stort kulturhistoriskt värde.Förutom alla detaljuppgifter omtävlingen som artikeln bevarat, för-medlar Alfven de värderingar sompräglade tidens värnare av svenskfolkmusik.

Nästan trettio år efter domarupp-dragen fick Hugo Alfven tillfälle attåterkalla sina minnen från Mora.V intern l 935 fick han en förfråganom att ännu en gång medverka somdomare vid en spelmanstävling. nu iSäter. Brevet var avsänt från läns-

arkitekten Magnus Dahlander där-städes, en intressant personlighetmed stort kulturvårdande engage-mang.

Den 25 mars formulerade Alfvensitt svarsbrev hemma i Linneanum.Han avböjde medverkan, men passa-de på att berätta något om de tidigatävlingarna i folkmusikens tecken.Brevet, vars koncept förvaras i Alf-ven-arkivet på Uppsala universi-tetsbibliotek, ger inblickar som integivits av andra skildrare. Det gerkort sagt kompletterande upplys-ningar från ett domarperspektiv.

Bland annat beskriver Alfven deproblem som drabbade domarna. Attbedöma långa rader av spelmän ochhornblåsare var sannerligen ingenenkel uppgift. Ingen kan förvånasöver att domarna snart fick "tröttahörselnerver" .

Alfven avslöjar också spelmän-nens reaktioner under och efter täv-lingen. Särski lt intressant är hansuppgift om att Zorn skulle ha blivitirriterad över vissa spelmäns försla-genhet. Med meriter från tävlingarnaskulle de ha skaffat sig spelningar påSkansen och andra ställen. Det kantyckas underligt att Zorn inte unnadespelmännen inkomster på sitt spel,han som bättre än någon annansamtida konstnär lyckades tjänapengar på sitt kunnande.

Alfvens läsvärda skildring tillMagnus Dahlander lyder:

7

Vid de .båda sista spelmanstävlingama, som Zornhöll i Mora, satt jag med i prisnämnden som huvud-domare. I varje tävling deltog cirka 60 spelmän.Bedömningen skedde efter två riktlinjer: dels despelade låtarnas musikaliska värde och dels spel-männens tekniska skicklighet. Det visade sig varasynnerligen svårt att förena dessa båda hedöm-ningssynpunkter. ty de äldsta spelmannen hade somregel de värdefullaste låtarna, medan de yngre - avvilka flera uppvisade rent skolat violinspel - i all-mänhet vara över/ägna i instrumentets behandling.Lyckligtvis fanns det dock vid båda tävlingarnanågra få spelmän, vilka på ett tillfredsställande sättförenade de båda kraven, och dessa spelmän fingoföljaktligen prisen.

Men tävlingarna hade sina skuggsidor. Att underbortåt fyra timmar sitta och höra eu sextiotal spel-män i oavbruten foljd spela 2, 3 il 4 låtar var, gjor-de i längden all säker bedömning omöjlig - i allsynnerhet under tävlingens senare del, då domarnasöron, kritiska skärpa, uppmårksamhet, ja, hela intel-lekt, blivit överansträngda och avtrubbade. Det helablev småningom ett kaosför ens trötta horselnerver.när man efter flera timmars lyssnande sökte erinrasig de forst spelades prestationer i och för värde-graderingen.

Vid den sista tävlingen komma några av det fo-regående årets pristagare till spelmansstämman iden bergfasta forvissningen. att de nu voro själv-skrivna till pris på nytt. Såvidt jag kan erinra mig,blevo de samtliga slagna av överlägsna konkurren-

ter, och de slagna - sårskiltforra årets l:a pristaga-re - lade icke band på sin besvikelse och forbiuring.Detta väckte stark olust hos både Zorn och prisdo-marna. Zorn förlorade också hågen for vidare spel-manstavlingar. i synnerhet sedan en del av prista-garna utnyttjade prisen som reklam, uppträdde påSkansen och andra platser. De gjorde geschäft avZorns ideella strävan, som närmast gällde att fåfram i ljuset den skatt av ålderdomliga, uräkta, ori-ginella låtar, som de gamla spelmansgubarna ännuspelade i sina undanskymda krokar litet varstädes iDalarna.

Min personliga övertygelse är, att spelmanstäv-lingarna med prisutdelning äro av ondo. De fåspelmän, som vid en stamma få pris, äro naturligtvisbelåtna, men hela den övriga skaran tävlande åter-vända till sina hemorter besvikna och forlera oftalusten att spela. Fiolen blir då for framtiden häng-ande på väggen.

Skall det bliva spelmansstämma, anser jag attantingen skall intet pris eller annan utmärkelseutdelas, eller också bÖra samtliga tävlande erhållaen gratifikation, minnesmedalj eller liknande håg-komst av stämman. Då uppstår ingen misstämning,och spelmansstämmans ideella syfte går icke förlo-rad. Den bästa spelmannen vid stämman blir i såfall utsedd och beundrad av de övriga tävlande[och} - men då utan avund - av åhörarna, och hanblir säkerligen även i presssen omnämnd som denframsie. Det hör vara honom till ära och utmärkelsenog.

8

Alfvenutställning i Tällberg invigd den28 septemberHugo Alfven - målare i färg ochton kallas en utställning medAltvens konstverk. Den arrange-ras av Tällbergs konstföreningoch visas i Greenverket på Greenhotel bara några stenkast frånAltvensqården i Tällberg, varifrånAlfven hämtat några av de Sil-jansutsikter som ställs ut.

Efter inledande ord av konstföre-ningens ordförande Armas Fridlundpresenterade utställningskommissa-rien Håkan Landelius tre bärandetemata för Alfveris liv och verk somäven fått bli temata för denna ut-ställning nämligen mu-siken, mål-ningen och kvinnan.

Musiken representerades bl.a. ge-nom det hammarklaver som lånatsfrån Alfvengården i Tibble och somursprungligen tillhört Sören Kröyeroch stått i Skagen. Vidare hade lå-nats från musikstugan i Tibble enfiollåda med ti llhörande fiol, somdock inte är den Amati Alfven köptepå 1890-talet av sin lärare Lars Zet-terquist. Den sålde han nämligen i

samband med separationen frånMaria för 2500 kr enligt en anteck-ning i kassaboken. Fiolen i lådan är istället en pant som en zigenare 1928ställt för ett lån, en pant som aldrigavhämtades. Även detta har Alfvenantecknat i sin kassabok. Musikenfanns där också i klingade form dåPeter Carcll och Kerstin Chrunakframförde sats I och III ur Violinso-nat op.l hundra år efter det förstaframförandet. Leksands kyrko- ochhembygdskör sjöng Alfvenarrange-mangen Limu, limu lima. Och jung-frun hon går i ringen samt Uti vårhage.

Av Alfveris målningar visas teck-ningar från ungdomsåren, kopior avolj emålningar gjorda istudiesyftesamt den mogna mannaålderns ak-vareller. Kvinnoporträtt utgör ettåterkommande motiv.

Ett ovanligt inslag i utställningenär tre autokrom-plåtar från 1927, dvsinfårgade fotoplåtar som ger färgbil-der långt före fårgfotots dagar. Detär två porträtt och en bild på tonsät-taren framför musikstugan i Täll-berg.

l katalogen av Håkan Landelius gesen biografisk bakgrund till utställ-ningen, som var mycket välbesöktunder vernissagedagen då en förund-rad publik lärde känna en ny sidahos Hugo Alfven. Utställningen vi-sas även i Gruvrnuseet i Falun.

JOR

Motstående sida: Vernissagevimmel i Tållberg.Ovan: Håkan Landelius invigningstalar.Vänster: Leksands kyrko- och hembygdskör sjunger A lfvenar-rangemang. Foto: J O Ruden

9

Hugo Alfven ochKonsertföreningen i StockholmAV JAN OLOF RUDEN

D en första professionellasymfoniorkestern i Sverigeutanför Hovkapellet var

Konsertföreningen i Stockholrn,som kan leda sina anor tillbaka tillår 1902. Det hade förekommit tidi-gare försök att erbjuda publikenorkesterkonserter i Stockholm,men först med Tor Aulins, WilhelmStenhammars och John Mays för-enade ansträngningar kunde enregel bunden konsertverksamhetbörja den 21 oktober 1902. TorAulin var då en framstående kam-marmusiker och ledare av Aulin-kvartetten, vilken ofta framträddemed Stenhammar som pianist.John May var direktör för försäk-ringsbolaget Fylgia och stor musi-kentusiast, Tiden var kulturtörstan-de och det fanns ett socialt ansvaratt höja arbetarnas bildningsgrad.Därför hade läkaren och kulturhis-torikern Anton Nyström grundatStockholms Arbetarinstitut 1880,där det också gavs s.k. folkkonser-ter vilke 1901-09 leddes av just TorAulin.

Aulin blev Konsertföreningensdirigent och också programansvarigsåsom seden var. Ända in på 1930-talet hade huvuddirigenten avgö-rande inflytande på programvalet.

Nedanstående framställning somskall undersöka vilka verk av Alf-ven som framfördes av Konsertfö-reningen bygger på dess notbiblio-teks kortkatalog över verk och diri-genter, som ställts till mitt förfo-gande. En naturi ig indelning itidsperioder erbjuds i Bengt OlofEngströms 75 år med StockholmsKonsenforening, Stockholm 1977.(Stockholms Konserthusstiftelsesskriftserie. l ). Där finner man ock-så relevanta fakta om tidsperioder-na och karakteristiker över dirigen-ter och programråd.

De frågor man kan ställa sig ärförutom vilka (orkester)verk somframfördes av Alfven också frågorom hur snabbt nya verk togs upp pårepertoaren, om det var några verk

10

som alltid förekom på repertoarenoch i så fall varför, hur eventuellaförskjutningar i repertoaren kanavläsas över tiden. Om viss dirigentfavoriserade ett särskilt verk etc.Intressant är också att iakttagavilka verk Alfven själv ville ha påprogrammet när han dirigeradeKonsertföreningens orkester.

1902-13: konserter i Musi-kaliska Akademiens storasal

Redan den första säsongen"framträder en rad karakteristiskadrag i Aulins programsättning.Nästan varje konsert innehållernyare svensk musik. Detta skulle bliännu mer tydligt kommande sä-songer. Aulin introducerade gärnatidigare ospelade verk av de ro-mantiska tonsättarna. Vokalsolistervar popu lära och förekom ofta påprogrammen, gärna vid sidan avinstrumentalsolist. Aulin varmycket förtjust i Wagners musikoch avslutade gärna konserternamed utdrag ur dennes operor. Pro-gro mupp läggn ingen var vanligenomvänd gentemot den ordning somnumera oftast tillämpas. Man bör-jade med ett eller ett par tunga verkför att efter pausen spela flera kor-tare stycken, gärna av något mindrebetydande tonsättare. En uvertyravslutade ofta programmen ...

Ytterligare två konserter anord-nades det första spelåret, varav denena ägde rum i Uppsala den 3 mars1903 i Universitetets aula -- denförsta turnekonserten. Stenhammaroch John Forsell var solister."(Bengt Olof Engström, 75 år medStockholms Konsertforening, s. 18-19).

Konsert lokal var i regel Musika-liska Akademiens stora sal.. .."medan de folkkonserter som Kon-sertföreningen gav ägde rum i Ka-tarina kyrka. Att Konsertföreningeninte hade ett eget konserthus bidrogi viss mån till att intresset för kon-serterna mattades efter de inledande

framgångarna. Dödsstöten kom närTor Aulin blev engagerad av Göte-borgs Orkesterförening från sä-songen 1909/1 o. Där var Sten-hammar konstnärlig ledare ochdirigent sedan 1907. Som nödlös-ning ger dock Göteborgsorkesternfyra konserter i Stockholm (ochpassar också på att besöka andraorter) säsongen 190911 O. Däreftermåste orkesterkonserter inställasoch konsertverksamhet uppehållasmed kammarmusikkonserter genombl.a. Aulinkvartettens och Sten-hammars medverkan. Säsongerna1911/12-1912/13 anordnade Kon-sertföreningen inga konserter.

Under denna Aulins tid somkonstnärlig ledare framfördes ingetverk av Hugo Alfven undantagan-des manskörsverket Här är landetvid konsert den 5/5 1907. Dettaberodde på att Aulin inte var någonvän av Alfvens musik.

1914-26: konserter iAuditoriet

Även om det inte hållits någrakonserter säsongerna 1911/12 -1912/13 hade styrelsen varit ifunktion. Musikaliska Akademiensstora sal hade varit för liten för attge tillräckliga intäkter av försåldastolar. Nu erbjöd sig ett nybygge,nämligen Auditorium vid NorraBantorget , där det fanns plats förmellan ] 600 och 1700 lyssnare.Detta blev Konsertföreningensordinarie konsert lokal fram tillvåren 1926 då Konserthuset vidHötorget kunde tas i bruk. En an-nan nyordning hänför sig till år1914: en fast orkester. Tidigarehade orkestern bestått av musikerfrån Hovkapellet, restaurang- ochteatermusiker . År 1914 räknasdärför som utgångspunkt för dennuvarande orkestern. Följaktligenfirade Fi lharmonikema SO-års-jubileum 1964.

Som di ri gen t för vå-ren 1914 anställdesSceber van der Floeoch från säsongen1914115 Erik Ochs.Från spelåret 1 915/16och under under långtid framöver var GeorgSchneevoigt förstedirigent och NilsGrevillius andre diri-gent. Under derasledning studeradeorkestern in en inter-nationellt inriktadrepertoar med Beetho-vens och Brahms'symfonier i centrum.Vidare skulle det varaminst en Wagneraftonper säsong. Solisterförekom inte vid allakonserter. Man anlita-de oftast svenska sång-are och instrumentalsolister urorkestern. Svensk musik förekominte så ofta som under Aulins tidoch det var oftare Grevillius änSchneevoigt som dirigerade den.Men våren 1916 dirigerade Peter-son- Berger en hel konsert med egenmusik. Från 1920 finner vi skol-konserter, vi lka dirigeras av Hjal-mar Meissner och Eric Westberg.På grund av styrelsens synpunkterpå Schneevoigts programval blevefter en schism förändringar i såmotto att "nya" tonsättare somRavel, Stravinsky, Max Reger ochHindemith framförs. För nordiskoch svensk musik gjorde bådeSchneevoigt och Grevillius goda in-satser. Av sven ska symfoniker in-tog Berwald hedersplatsen. Rosen-berg spelas från 1919. Flera gångeråterkommer Rangströms symfoni ml och Stenhammars andra symfoni.I april 1924 höll Georg Schneevoigtsin avskedskonsert. bl.a. med Alf-vens En skårgårdssågen. Från sä-songen 1924/25 var Adolf Wiklundandredirigent och Wilhelm Siebenförst ediri gent.

Det första verk av Alfven somframfördes var Midsommarvakasom dirigerades av Nils Grevilliusvid en konsert redan hösten 1914,nämligen den 22 november. Verketupprepades annandag jul medsamma dirigent. Dessemellan hadeAlfven själv framträtt som dirigentmed sin Symfoni nr 3 den 26 no-vember. Och redan den 7 januari

12

Figur l Framförandefrekvens 1902-1926

10

II Midsommarvaka

D Symfoni 3

• Skärgårdssägen

CJAndantereligioso

II Festspelm Skogen sover

• Sommardofter

IIDrapa

• Symfoni 1

II Symfoni 2• Symfoni 4

II1II Var stilla

[) Uppsalarapsodi

II1II Klockorna

1915 ges en porträttkonsert medAlfven som dirigent med så tungaverk som Festspel, En skårgårdsså-gen. Symfoni nr 2 och Intermezzour Uppenbarelskantaten. Så Alfvenfick redan tidigt tillfälle att visa sigi helfigur som tonsättare och diri-gent. I diagrammet anges dc me~tfrekventa verken under denna pen-od. Midsommarvaka har redanintagit den tätplats som den kom-mer att behålla under alla perioder(med undantag för den allra sistasom här undersöks). Denna periodframfördes den 11 gånger huvud-sakligen under Nils Grevillius,någon gång under Schneevoigt,Hjalmar Meissner och Alfven själ~,mot slutet av perioden av EricWestberg och Adolf Wik-lund.Symfoni nr 3 framfördes inte mind-re än åtta gånger under Alfvensjälv, Schneevoigt, Grevillius ochAdolf Wiklund. En skärgårdssägenoch Festspel framfördes sex respfyra gånger medan Drapa, symfo-ni erna 1-2 och 4 framfördes 2gånger var. Sånger med orkestersom Skogen sover, Sommardofteroch Var stilla hjärta framfördes avsångerskor som D Hesse-Lilien-berg, Clary Morales. IngeborgHolmgren, Marianne Mörner. Gert-rud Rydbeck-Olsson och JuditHörndal.

Verk som komponerats under pe-rioden var Andante rcligioso urUppenbarelskanteten, Symfoni nr 4och Sverges flagga för manskör,som framfördes av Stockholms

studentsångareEinar Ralf i1910.

Under denna periodträffar vi även på Alfvensom dirigent - men dåinte enbart av egna verk .Erinras kan att Alfvenvid denna tid ledde Aka-demiska kapellets kon-serter som director musi-ces i Uppsala. I Konsert-föreningen fick han till-fälle att dirigera en pro-fessionell orkester avannan kaliber. Det börjarredan våren 1915 närhan dirigerar Cherubinisuvertyr till Anacreon,Bachs dubbelkonsert medKonsertföreningens bådakonsertmästare SvenKjellström och LarsZettcrkvist (tidigare

Alfvens violinlärare!) och hansegna Symfoni m 3.

underoktober

1927-1940: Det nybyggdaKonserthuset

Sedan Stiftelsen Stockholrns Kon-serthus bildats 1919 inköptes entomt vid Hötorget och pengar bör-jade insamlas för att bygga ett ege~konserthus. Ivar Tcngbom segrade l

den arkitekttävling som utlysts ochså småningom kunde Konserthusetinvigas i dagarna tre: den 7, 8 och10 april 1926. De två första dagar-na var det orkesterkonserter dirige-rade av de ordinarie dirigenternaWilhelm Sieben och Adolf Wik-lund. Då uruppfördes de två verksom vunnit första och andra pris iden utlysta kompositionstävlingennämligen Kurt Atterbergs tondiktSången för kör och orkester res-pektive Melchior Melchers Symfonii d-moll. Den tredj e dagen var detcn kammarmusikkonsert. I septem-ber ltJ26 var också orgeln klar attinvigas av Otto Olsson.

Konserthuset behövde en konsert-husdirektör som skulle ombesörjadet praktiska arbetet som hördesamman med förvaltningen. Hanskulle också leda den s.k. Konsert-husbyrån som skötte uthyrning avlokalerna och också hjälpte till medannonsering, bilj etter, program,vaktmästare osv. Före säsongstarten1927/28 tillträdde Sigfrid Ehlinsom konserthusdirektör. När han

Il

-

1l1ll1l1l1lIlUlllllllmnllnlUlllllmlllll!ll!JIUlIII!llUnIIllIllIIilIllIIlHmIHHlmUli!IUI~ STIPTAD 1902 @l\lnlllnmdClIUlllllill!UmnIlUIl.u1JJiJMUliIln!i1illlmiiilililii~:~llIl1llilllllllllllUi

o

FYRTIFEMTE KONSERTEN SPELARET 1915-1916

SY MFONI=KONSERTTorsdagen den ,9 mars '1916 kl. 8 e. m. i Auditorium.

Dirigent: /fugo Altven.

PROGRAM.Hugo Alfven (1872).

I. Symfoni N:o 1 f moll, op. 7.Grave, Allegro con brio.Andante.Scherzando: Allegro molto.Allegro, ma non troppo.

10 minuters uppehåll.

II. En Skdrgårdssägen, tondikt för stor orkester, op. 20.III. Andante religioso, (ur Uppenbarelsekantat op. 31).rv. Drapa, tondikt för stor orkester, op. 27.

Applåder meIIan ettmusiknummers olika avdelningar undanbedjas.

Fyrtisjätte konserten: POPULÄR SYMFONI=KONSER.T.Söndagen den 12 mars 1916 kl. 2 e. m. i Auditorium.

Dirigent: Nils (Irevillius.Solist: Julius Ruthström.

PROGRAM: Franz Schubert, Uvertyr till Rosamunda; Henri Vieuxtemps, Violinkonsert d-moll;Edvin Kallstenius, Allegro Si nfonico (Siriden om lyckan) f. f. g.; Edvard Grieg,

Tre orkesterstycken ur musiken till Sigurd jorsalfar.

Biljetter å O: 50, O: 75 och 1: - säljas fredag och lördag i Elkan & Schildknechts, Emil Carelius, Musikhandel,Drottninggatan 28, ,och i Nordiska Kompaniets biljettförsäljning samt konsertdagen

• /rIT

OBS.I TlII undvtkan.aa

Onsdagen den 6 november 1940 kl. 20 i Konserthusets stora sal.Dirigent: HUGO ALFV:t:N.

Solister: INGRID WIKSJO, EINAR ANDERSSON.

FJORTONDE KONSERTEN SPELÅRET I940-I94I (A: 8).

SYMFONI KONSERTEn annons från tiden iAuditorium och en frånKonserthuset den 6 novemberdå musiken till Gustav 11Adolfvar självskriven

PROGRAMHUGO ALFVEN:

Symfoni nr 4, c-moll, op. 39 (med sopran- och tenorsolo).Moderato. Allegro. Andante. Allegro agitato. .

p a u s.Vaggvisa, f. f. g. ) o f»1 stilla timmar», f. f. g. I sanger ör sopran

d loJ och orkester.»Se, U kom med jube och sang», f. f. g.

12

l sånger för tenorJ och orkester.

»Dofta, dofta, vit syren», f. f. g.»Lindagull».»Gustaf II Adolf», svit för orkester.

Vision. - Intermezzo. - »1 kejsar Ferdinands slottsk apell.»- Divertimento (Saraband. Menuett. Bourrec). - Elegi.- »Breitenfeld» (Bataljmålning).

avled efterföljdes han 1/] 1922 avGunnar Jaenson som Konsertföre-ningens VD. Konserthuschef där-emot blev Gunnar Fogelmarck.

Och en "dragande" konstnärligledare behövde man också. Det blevVaclav Talich som tillträdde somförste dirigent hösten 1926. Hanoch andre dirigenten Adolf Wik-lund (samtidigt hovkapellmästare)blev det som kom att dela på kon-serterna. Wiklund fick även ta handom skolkonserterna som Eric West-berg tidigare dirigerat eftersomdenne blev chef för STIM hösten1927.

Talich byggde upp en allt högreorkesterkvalitet. Tyngdpunkten i re-pertoaren låg på Beethoven,Brahms, Bruckner och Mahler.Wagner och Tjajkovskij odladesflitigt men inte så mycket somtidigare och Sibelius symfonier medviss återhållsamhet. Mer och merav Carl Nielsens musik togs uppoch även andra nordiska tonsättaresverk. Stravinsky och Bartok intro-ducerades till en början med vissförsiktighet men sedan de bådatonsättarna själva framträtt på po-diet (1935 resp 1934) förekommerde oftare.

Konsertföreningens symfonikörfrån 1917 lades ner och i stället in-leddes från spelåret 1927/28 samar-bete med Musikaliska Sällskapet.som leddes av David Åhlen. Insla-get av oratorier och kantater i pro-grammen blir då genast större.Därigenom förekommer Bachs ochHändels verk oftare än tidigare.Från 1932 kallas den Konsertföre-ningens kör Musikaliska sällskapet.

Engelsk musik blir sakta merakänd genom framföranden avsymfonier av Walton, Vaughan-Williams och Bax. Hindemith,Honegger, Polenc, Roussel, Sjosta-kovitj och Kodaly börjar bli spela-de.

"Den svenska musiken har varjesäsong en relativt god plats. Åren1926-1940 är procenten svenskaverk totalt mellan 16 och 25% avrepertoaren. I slutet av 30-taletligger man ännu på ca 16-17% menspelåret 1931-32 går svensk musikplötsligt upp till 22% för att dekommande åren åka berg- ochdal bana mellan ytterligheterna.Mest svenskt förekom 1933/34 och1939/40 då siffran var inte mindreän 25%. Kan den höga siffran

39/40 möjligen ha samband med atttonsättarföreningens ordförande ien tidningsartikel 1939 krävde attinstitutionerna i högre grad än dit-tills skulle känna ansvar för densamtida svenska musiken? Eller ärorsaken så banal att det på grund avkriget var svårt att skaffa notmate-rial till utländsk repertoar?

Huvudvikten i den svenska reper-toaren låg kanske inte på symfonieroch solokonserter utan på kortarestycken, sviter, sånger etc. Varjesäsong presenterades dock inte baren eller ett par Berwaldsymfonierutan också symfonier av Alfven.Atterberg, Peterson-Berget, Rang-ström, Stenhammar och konserterav svenska tonsättare ...Moses Per-gament spelades första gången sä-songen 1930/31, Frumeries Varia-tioner och fuga för piano och orkes-ter uruppförs med tonsättaren självvid flygeln i december 1933, Ro-senbergs andra symfoni av tonsätta-rens själv i februari 1936, Lars-ErikLarsson Sinfonietta likaså av Ro-senberg våren 1934. Det torde varaklart att Hilding Rosenberg speladeen betydande roll för lanseringen avden nya svenska musiken under1930-talet." (B O Engström, a a s.56).

Men det kom också gästdirigentersom Toscanini, Ernest Ansermetoch Fritz Busch, som blev ordina-rie dirigent från säsongen 1937/38sedan Vaclav Talich avgått underden föregående säsongen. ÄvenAdolf Wiklund avgick som andredirigent med utgången av säsongen1937/38.

Orkestern bestod 1926 av 65 mu-siker. Internationellt sätt var det enliten orkester. Spelåret 1930/31utökades antalet musiker till 85.

Alltsedan Konserthuset tillkomhar Nobelhögtiden ägt rum där den10 december varje år.

Även under denna period är detMidsommarvaka som har fått flestframföranden (12 ggr). Mest är detAdolf Wiklund som dirigerat, vidtvå tillfällen som skolkonsert ochen gång vid Nobelhögtid. Symfoninr 3 kommer på andra plats med Ilframföranden av alla periodensdirigenter från Vaclav Talicb tillFritz Busch. Vi två tillfällen var detvid skolkonserter. Ett av de två verkav Alfven som uruppfördes i Kon-serthuset under perioden var Dala-

rapsodin (uruppförd med honomsjälv som dirigent 27/4 1932). Dettaverk fick X framföranden under ettflertal dirigenter varav AdolfWiklund dirigerade det vid treskolkonserter. Det andra verket varManhem som uruppfördes den 6/3]929 under Alfvens Iedning ochmed Folke Andersson som solistoch Sångsällskapet De Svenske sommanskör och med Konsertförening-ens orkester. Detta verk speladesaldrig mer i Konsertföreningen.Andra verk som framfördes fleragånger under perioden var En skär-gårdssågen (7 ggr), Skogen sover(6 ggr), Festspel (5 ggr), Svit urBergakungen (4 ggr), Symfoni nr 4(4 ggr med olika solister och diri-genter), Svit ur Gustav /I Adolf (3ggr), Breitenfeld och Elegi därur (3ggr), Symfoni nr 2 (3 ggr). Av stör-re verk med kör fick Riksdagslam-talen och Uppen barelsekanta tenvardera två framföranden .och kan-taten till Uppsala universitets 450-årsjubi-leum ett framförande. Solo-sånger med orkester fick i allmän-het bara enstaka framföranden.

Verk som komponerats under pe-rioden var kantat till Uppsala uni-versitets 450-årsjubileum (komp1927, framfört 1929), Manhem(komp 1928, uruppf 1929 med KF:sorkester), Dalarapsodin (komp1932, uruppf 1932), Sviten urGustav II Adolf (1932, framförd1934-), Gryning vid havet förmanskör (komp 1933, framförd]940), Svit ur S)'IIDÖve Solbakken(komp 1934, framförd 1936) ochRiksdagskantaten (komp 1935,framförd l936-). Om den föregåen-de perioden hade bjudit på "gamla"Alfvenverk så har denna period"hunnit ikapp" Alfvens komposi-tioner.Alfven fick återkommande tillfällenatt dirigera. Den I december 1926 idet nya Konserthuset dirigeradehan ett eget program med Symfoninr 4 och Uppenbarelsekantat ochredan några dagar därefter uppre-pade han Uppenbarelskantaten mendirigerade dessutom Mozarts Einekleine Nachtmusik och Violinkon-sert. Våren därpå delade han ochAdolf Wiklund på en populär sym-fonirnarine den 17/4 då Alfvendirigerade En skärgårdssägen ochDu är stilla ro med Marianne Mör-ner som vokalsolist. Nästa tillfällevar 6/3 1929 med ett stort Alfven-

13

program: uruppförande av Man-hem, Kantat vid Uppsala universi-tets 450-årsjubileum, Lindagull ochSymfoni nr 3. Den 11/2 1931 varSet Svanholm solist i En båt medblommor och Klockorna. Dessutomframfördes andra äldre verk somSymfoni nr I, En skärgårdssägenoch Midsommarvaka. Uruppföran-det av Dalarapsodin skedde den27/4 1932. Då dirigerade Alfvenäven Symfoni nr 4, Svit ur Berga-kungen och sångerna Du är stillaro, Lindagull (solist Knut Öhr-ström) samt Skogen sover ochSommardofter (solist Greta Söder-man). Konsertföreningen ställdeupp i Uppsala när Alfven firade sitt25-årsjubileum som director musi-ces den 5/3 1936. Vokal solist varJoel Berglund och Uppsala filhar-moniska sällskap medverkade iRiksdagskantaten. Dessutomframfördes Svit ur bergakungenoch Symfoni nr 3. Påföljande höstden 17111 1937 delade AdolfWiklund och Alfven återigen enkonsert då Alfven dirigerade Riks-dagskantaten med Folke Jonssonoch Konsertför-eningens kör. Till-sammans var detta 8 konserterunder ca 13 år med Alfven somdirigent.

1941-1955: Carl Garagulydirigent

Under andra världskriget blev detall t svårare att engagera utländskaartister och dirigenter. Därför blevmusiklivet alltmer försvenskat.Fritz Busch kunde inte stanna iSverige. Ur orkestern stiger andrekonsertmästaren Carl Garagulyfram och utnämns till tillförordnaddirigent med uppgift att dirigera 20konserter och två skolkonserterunder spelåret 1941/42. Han blirsedan orkesterns fasta dirigent tillin på mitten av 1950-talet och hanär den som sätter sin prägel pådenna tidsperiod. En annan personmed starkt inflytande på Konsertfö-reningens verksamhet under perio-den var den nye direktören Johan-nes Norrby som från 1950 dessutomblev konserthuschef.

Abonnemangskonserterna varsom regel mycket väl besökta ochför andra än abonnenter var detsvårt att överhuvudtaget få bilj etter.Detta avhjälptes delvis genom att

14

Figur 2 Framförandefrekvens 1927-1940

EJ Symfoni nr 3.Dalarapsodi

El SkärgårdssägenIISkogen sovero Festspel

• Bergaku ngen :svitII1IISymfoni nr 4

• Gustav II Adolf: SvitiiiGustav II Adolf: Elegi

• Symfoni nr 2IIUppenbarelsekantatEl RiksdagskantatEl Du är stilla ro

• Lindagull

D Drapa

mi Manhem

(JKlockornaIIUppsala univ 450årEl En båt med blommorms mfoni nr 1

det byggdes en tredj e rad i salensfond. Säsongen 1947/48 slogspublikrekord med i genomsnitt2014 besökare per konsert. Men demest framgångsrika konserterna varlördagarnas konserter för skolung-dom. Spelåret 1954/55 flyttadesdessa emellertid till fredagar ochdöptes om till Nutida Musik (isamarbete med Radiotjänst). Pub-likintresset dalade direkt från ca1900 till ca 1000 per konsert så åretdärpå fick ungdomarna sin serietillbaka medan Nutida Musik kvar-stod på fredagar med sex konserter.

Sedan 1930-talet diskuteradesKonsertföreningens engagemang avartister, konsertseriernas upplägg-ning osv i ett programråd, Underperioden bestod detta av JohannesNorrby, Adolf Wiklund, Carl Gara-guly, Natanacl Broman (Radio-tjänsts representant), konsertmästa-ren Erik Törnkvist och deras supp-leanter, som alltid kallades tillsammanträdena. Programrådet ut-sågs av styrelsen och hade det fullakonstnärliga ansvaret.

Carl Garaguly tog sig an ävenganska otacksamma uppgifter.Speciellt mycket betydde han försvensk musik. Varje säsong fram-förde han nya svenska verk, imånga fall uruppföranden. Härendast några typiska tonsättare frånperioden: Nystroem, Rosenberg,Gunnar Ek, de Frumerie, MosesPergament, John Femström. Hil-ding Hallnäs, Dag Wiren, von

Koch, L-E Larsson, Lidholm, AllanPettersson, Blomdahl, Bäck. Ande-len svensk musik under hans tidsom dirigent låg mellan 25 och30%. Många av de svenska verkenvar kortare stycken: sviter, sånger,uvertyrer etc. Det blev en märkbarnedgång från säsongen 1952/53 pågrund av att det då gjordes en om-organisation innebärande att sam-ma program framfördes onsdag,torsdag och fredag, något sommedförde att färre verk speladesflera gånger. Just de svenska verkendrabbades av denna reform.

Andra dirigenter vid sidan av Ga-raguly var Dean Dixon och SixtenEhrling samt de något äldre StenFrykberg, Tor Mann och GunnarStaern.

J programmen bibehålls till enbörjan standardverken där Beetho-ven är den flitigast spelade tonsät-taren följd av Brahms, Mozart,Sibelius och Tjajkovskij. På 195()-talet tar Mozart överhanden överBeethoven och Bach. Händel vinnerpå Brahms, Sibelius och Tjaj-kovskij. Varj e säsong spelades ävenäldre svenska symfonier av Alfven.Attcrberg, Stenhammar och sköte-barnet Berwald. I serien NutidaMusik framförs en radikalare musikän i övrigt.

Under perioden inföll Konsertför-eningens 50-årsjubiIcum med jubi-leumskonsert 21/l0 1952. Detförsta Stockholms Festspel ägderum 1953 i juni, då Stockholmfyllde 700 år. Konsertföreningensorkester och Radioorkestern bildadedå en sammanslagen festspelsorkes-ter på 115 man. Dean Dixon dirige-rade i detta sammanhang Brahmsförsta symfoni och Alfveris Mid-sommarvaka samt sånger framfördaav Bernhard Sönnerstedt.

Av Alfvens kompositioner domi-nerar återigen Midsommarvakamed 10 framföranden dirigerade avAdolf Wiklund, Carl Garaguly,Gunnar Staern och Alfven självförutom ovannämnda framförandeunder Dean Dixon. Symfoni nr 3 (9ggr) dirigeras av Garaguly, TorMann, Adolf Wiklund och SixtenEckerberg. Festspel (6 ggr) ochDalarapsodin (5 ggr) framförsgärna vid skolkonserter. En skär-gårdssägen och Trollflickans ochval/flickans dans ur Bergakungenframförs 3 gånger vardera. Allasymfonierna spelas åtminstone engång.

Även denna period gör Alfvendirigent framträdanden trots högålder. Både 70-årsdag, 75-årsdagoch 80-årsdag firas med festkonser -ter då han dirigerar. Den 29/4 1942sjunger Hanser Lina Göranssonsånger till orkester och Symfoni nr2 och Midsommarvaka framförsunder Alfveris ledning. Till 75-årsdagen den 7/5 1947 sjungerBirgit Nilsson och Einar Anderssoni Symfoni nr 4. Då framförs ävenSvit ur Bergakungen, Dalarapsodioch Midsommarvaka - om man såvill de mest älskade Alfven-verken.Och vid 80-årsdagen dirigerade hanen sista gång Riksdagskantaten.Den nyss fårdigställda Symfoni nr 5som var det enda nya verket underperioden fick emellertid Carl Gara-guly uruppföra.

1956-1977: Stockholms fil-harmoniska orkester : frånkonsertförening till musik-institution

Spelåret 1955/56 var en "vanlig"orkestersäsong med konserter iStockholm, ofta tillsammans medKonserthuskören. Då gavs 63

Figur 3 Framförandefrekvens 1941-1955

symfonikonserter , 7 konserter iserien Musik för ungdom, 10dubblerade lördagskonserter. Un-der den följande 20-årsperioden -särskilt i slutet av den - skedde endifferentiering och utvidgning.Spelåret I97717X anordnades 55symfoni- och Musik för ungdoms-konserter , 10 dubblerade lördags-konserter , 10 kammarkonserter iserien Intim Musik, 7 konserter iserien Nya Kammaren, 5 jazzkon-serter, 14 lunchkonserter. 6 konser-ter i serien Musik på vinden, 9sommarkonserter. 10 konserter påandra orter, 6 extra konserter.Dessutom gästspelar många orkest-rar och körer och mindre ensemb-ler. Publiktillströmningen varmycket god till alla konsertserierutom Nutida Musik.

Konsertföreningens samarbetemed Radiotjänst hade inneburitutsändningar sedan slutet av 1930-talet. Detta skedde under namnetRadiotjänsts symfoniorkester, vilketlätt kunde sammanblandas medRadioorkestern. Det något otympli-ga namnet Konsertföreningensorkester var oprakti skt när manreste utomlands för framträdanden.Därför beslöt man sommaren 1957att orkestern skulle kallas Stock-holms Filharmoniska Orkester ochmed pengar från Stockholrns kom-mun byggdes numerären ut våren1964. Nu var orkestern mogen attta upp tävlan med utländska orkest-rar och inledde turneverksamhet,den första till Frankrike och Tysk-land 1966. Även inom landet gjor-des turneer: i samarbete med Riks-

II Midsommarvaka

C Symfoni nr 3

• Festspel

[] Dalarapsodi

m Skärgärdssägen

[JBergakungen:Trollfliekans & vallfliekansdans

• FestuvertyrBI Gustav II Adolf: Elegi

• Gustav II Adolf:Saraband mm

m Symfoni nr 2

• Symfoni nr 4m Symfoni nr 5

[J Sommardofter

m Bergakungen; Svit

• RiksdagskantatenDSymfoni nr 1

m Skogen sover

konserter gjorde Filharmonikernasin första stora turne i november1964.

Som ordinarie dirigent tillträddehösten 1955 Hans Schmidt-Isserstedt. Under hans tid var Six-ten Ehrling en ständigt återkom-mande gästdirigent. Från spelåret]966/67 var Antal Dorati chefsdiri-gent och han efterträddes l juli1974 av Gennadij Rozdjestvenskij(- 1977). Under hela perioden1955-77 var Stig Westerberg enofta förekommande gästdirigent.Under denna period ser man ettstigande antal utländska och svens-ka dirigenter gästspela.

Repertoaren breddades alltmerunder perioden. Repertoarkänne-domen steg allmänt hos publikengenom grammofonskivor och ra-dioutsändningar och styrde för-väntningar i programsättningen. Aväldre tonsättare favoriseradesMahler, Bruckner och Beethovenframför Mozart, Haydn och Schu-bert. Andelen svensk musik var ibörjan av 1950-talet 15-20%. UnderSchmidt-Isserstedt var inslaget 15%men under Doratis tid ca 20% och imitten på 70-talet åter ca 15%.

Under perioden infaller ocksåkonflikten med Allan Pettersson,som 1975 förbjöd Filharmonikernaatt spela hans musik. Denna kon-flikt upplöstes dock sommaren1976.

Från mitten av 1970-talet börjadeFilhannonikema att beställa nysvensk musik.

15

Johannes Norrby hade blivit Kon-sertföreningens VD 1939 och 1950ti IIika konserthuschef. dvs Konsert-husstiftelsens chef. År 1970 gickhan i pension och efterträddes avNils L Wallin som avgick 1976.När Bengt Olof Engström tillträddevåren 1976 var det som VD mrStockholms Konserthusstiftelsc,som bildats genom sammanslag-ning av de två hittillsvarande enhe-terna. Programrådet bestod då avVD, planerings- och orkesterche-fen, tre av orkestern valda musikersamt en tonsättare och en dirigent.

Under denna period avled HugoAlfven i maj 1960. Hugo Alfven-stiftelsen bildades 1965 och densörjde bl.a. för att 100-årsminnet avhans födelse firades i maj 1972.

Det brukar bli så att det strax efteren tonsättares död spelas mycket avhans musik för att sedan bli mer

Gunnar Staern, Sten Frykberg,Lennart Hedwall , Okko Kamu,Göran W Nilson. På andra platskommer Festspel med 15 framfö-randen, gärna vid skolkonsert.sommarkonsert eller uppsökandeverksamhet i Stockholms ytterom-råden. Detta gäller också för Val/-flickans dans ur Bergakungen (12ggr) som dessutom framförs somextranummer, bl.a. vid USA-turnen1975. Dalarapsodin (11 ggr) behål-ler sin ställning från tidigare, nuvid skolkonsert eller Musik förungdom. Elegin ur Gustav 11Adolfspelas 7 gånger, gärna för ungdo-mar. Symfoni nr 3 (6 ggr) återfinnsdock bland symfonikonserterna.Periodens nyhet är Den förloradesonen. ur vilken sviten och i syn-ner het Roslagspolka spelas förungdomar. Sammantaget är det inteen nedgång i antal et framförandenmen väl en koncentration på färre

II Midsommarvaka

E] Festspel

• Bergakungen:Vallflickans dans

EJ Dalarapsodi

II Gustav II Adolf: Elegi

[] Symfoni nr 3• Den förlorade sonen:

Roslagspolka

•• Skärgärdssägen

• Symfoni nr 2II Jag längtar dig

• UppenbarelsekantatII Uppsalarapsodi

Figur 4 Framförandefrekvens 1956-1977

sällan. Hur gick det med Alfvensmusik? Vad blev kvar av hans pro-duktion i det levande konsertutbu-det hos Filharmonikerna?

Det är lätt att konstatera att anta-let konserttillfällen ökat i förhål-lande till tidigare perioder. Mid-sommarvaka kommer här upp i 22framföranden av vilka de flestaskedde under skolkonserter eller vidsommarkonserter med dirigentersom Sixten Ehrling, Carl Achatz,Nils Grevillius, Pierino Gamba,

16

verk än tidigare.100-årsjubilcet 1972 bjöd för

Konserthusets del på ett varieratprogram. Just det spelåret ägdedock konserterna rum i Folkets Husvid Norra Bantorget på grund av attsjälva konserthuset var under reno-vering. Den 2/5 1972 gavs en ro-manskonsert då Dorothy Irving,Erik Sacden och Kerstin Åbergframförde E, rauscht eine Welle.Taltrasten. Gammalt kväde frånHälsingland och l stilla timmar

resp. Sommardofter. Saa tag mitHjerte. Pioner. BÖll. Minnesskrift.Vid samma tillfälle spelades violin-sonaten av Gunnar Barter och ToreWiberg. Den 14/5 dirigerade LeifSegerstam Midsommarvaka ochSymfoni nr 2 och OD under EricEricson sjöng Trin dska Ilar, Glojenshlomster. Kul/dansen, Stämning.Uti vår hage. Aftonen. Och jung-f j-u11 samt Gryn ing vid havet.

1978-1996: Det spelas somaldrig förr i Konserthuset

Under Bengt Olof Engströms tidägnades stor uppmärksamhet åt attvinna ny publik till konserthuset. Iden 1974 utarbetade statliga kultur-polititkens anda och i samarbetemed Institutet för Rikskonserteranordnades konserter för barn i allaåldrar under hela veckor. Dettaförstärktes sedan Stockholms länslandsting blivit huvudman för Fil-harmonikerna år 19~O. Men utmär-kande var annars att hela huset vidalla tidpunkter genljöd av musikeftersom Engström mitt i den alltstarkare musikkonsumtionen isamhället ville hävda den levandemusikens ställning i ett konserthusmitt i stan. Genom originella in-samlingskampanj er fick Konserthu-set också en ny orgel som invigdesmed en rad specialbeställda konser-ter och andra verk .

Sedan Engström gått i pensiontillträdde Åke Holmquist som VD1/7 1986 och har så förblivit. Den-na sista tioårsperiod har inte ännufått sin skildrare men rent allmäntkan sägas att nya ekonomiska greppmåst prövas. En av de första åtgär-derna var att se till att det inte ga-pade tomma stolar, vilka stod re-serverade för några av musiklivetsorganisationer men inte alltid ut-nyttjades. Under hans tid kom ettnytt begrepp inom kulturlivet attsätta sin prägel även på Konserthu-set nämligen sponsring från affärs-världen. Ett annat sätt att söka stödär från publiken. l likhet med andrainstitutioner har publikorganisatio-nen Filharmonikernas vänner till-kommit (från hösten 1986). Publi-kens gensvar är också mycket stort.Det har varit 85-90% beläggning påkonserterna vilket i jämförelse bådenationellt och internationellt är ettmycket gott resultat.

Från 1986 har startats månganya serier vad beträffar kammar-musik både i Grunewaldsalen och iden under den sista säsongen in-redda Aulinsalen. Det har varittemaserier ägnade Lex. Beethovensoch Bartaks sirråkkvartetter. Mendet har också tagits andra initativtill möten med kammarmusikenunder rubriker som Kaffekonserteroch Happy Hour.

En stor och internationellt erkändsatsning på vår tids levande tonsät-tare påbörjades med en porträtt-vecka ägnad Ingvar Lidholm i ok-tober 1986. Vartannat år porträtte-ras en svensk och vartannat år enutländsk tonsättare i helfigur medorkester- och kammarmusik ochtonsättarintervjuer. En klassisktonsättare porträtteras i stället un-der "Filharmonisk vår". Ett inti-tiativ från Konserthuset är "SvensktFestspel" i slutet av sommarentillsammans med Kungl Dramatis-ka Teatern och KunglOperan.

Det finaste internationella erkän-nande en orkester kan få är att bliupptagen i European Concert HallOrganisation och där har K Fil-harmoniska orkestern möjlighet atttillsammans med de övriga "stora"konserthusen positivt påverka valav artister och dirigenter. Ett sam-arbetsproj ekt mellan dessa konsert-hus är lanseringen av Rising Stars.Annars är utgångspunkten vidprogramsättningen att utforma enbra helhet och att värna om densvenska musiken. Artister och diri-genter engageras som är villiga attta sig an även sådana okända verk.

Särskilt utomlands ville filhar-monikerna ståta med ett prestige-fyllt namn så från Japanturnen ibörjan av 1990 kallas orkesternKungliga Filharmoniska orkestern.Liksom tidigare har orkestern fort-satt att medverka vid Nobclhögti-den i Konserthuset den 10 decem-ber.

En medveten satsning på att göraorkestern känd (och erkänd) utom-lands är genom inspelning av CD-ski vor. Det är en sådan inriktningsom styrt valet av de två nuvarandechefsdirigenterna Andrew Daviesoch Paavo Järvi.

Filharmoniska kören har av eko-nomiska skäl fått avsluta sitt sam-arbete med orkestern från inneva-rande säsong. I stället har kontaktermed Radiokören upptagits.

Under perioden har Yuri Ahro-novitch varit chefsdirigent underdrygt fem år. När han slutade ifebruari 1987 sade han "Det harvarit fantastiskt att få tränga in iden rika svenska musiken tillsam-mans med Stockholrnsfilharmoni -kerna, en av Europas allra främstaorkestrar. När jag fick erbjudandetom att bli chefdirigent kände jagegentligen bara till Allan Petterssonoch Hugo Alfven i den svenskamusiken" (KOl/ser/nyt! febr 1987).Han efterträddes av Paavo Berglund(från hösten 1987) och GennadijRozdjestvenskij för ytterligare enperiod (från hösten 1991 till våren1995) men dessutom har ett stortantal dirigenter gästspelat, NecmeJärvi flera gånger, andra mer säl-lan. Under skolveckorna har gärnadirigenter med "barnvana" ochscenisk utstrålning lett Filharmoni-kerna. Bland dessa återfinns sådanasom Jan-Åke Hillerud, GunnarJulin, Björn Hallman. Under entum e genom norra Sverige i juni1991 dirigerade Eri Klas. UnderSpanienturne i maj 1993 dirigeradeRozdj estvenski j.

Berglund, Göran W Nilson, JamesDePreist, Gennady Rozdjestvenskij,Midsommarvaka (30 ggr) har följtorkestern vid sommarkonserter ,Rikskonsertturneer i Sverige ochJapanturne maj/juni 1992 (dirRozdjestvenskij) och också vidStockholm Water Festival (aug1993). Ett verk som ryckt upp iledningen under denna period ärDrottn ingens av Saba festmarsch urDen förlorade sonen (23 ggr), sär-skilt i möte med skolbarn menockså som stående inslag vid No-belhögtiden 1989-93. Festspelhåller sin ställning med 20 framfö-randen i utåtriktad verksamhet, vidutomhuskonserter på Gärdet, vidskolkonserter, vid lunchkonserteroch vid Nobelhögtiderna 1979-82,1988. Sviten ur Den forlorade so-nen (13 ggr) används också i utåt-riktad verksamhet men också underturne till Bergen i maj 1989 (dirNeeme Järvi). Det tyngre verket Enskärgårdssägen (9 ggr) spelades vidordinarie symfoni kosn ert er menockså under turne till Bergen i juni1985 (dir Yuri Ahronovitch). Svitenur Bergakungen (8 ggr) dirigerades

Figur 6. Framförandefrekvens 1978-1996

Av Alfvens verk har Vallflickansdans ur Bergakungen-sviten fåttflest framföranden (34 ggr), oftastveckovis vid skolkonserter menockså under Spanienturnen i maj1993. Dirigenter har varit Jan ÅkeHillerud, Lars Tilling, Paavo

II Bergakungen:Vallflickans dans

EJMidsommarvaka

• Den förloradesonen: Drottningensav Saba festmarsch

[]Festspel

BI Den förlorade sonen:Svit

[) Skärgårdssägen

• Bergakungen: SvitIIDalarapsodi

• Symfoni nr 2BI Symfoni nr 1

•• Symfoni nr 3

IISymfoni nr 4

EJ Symfoni nr 5

m Bergakungen:Besvärjelse

• Uppenbarelsekantat:Andante religioso

vid symfonikonserter av Kurt Wöss,Stig Westerberg, Neeme Järv i ochNiklas Willen. Dalarapsodin (6ggr) dirigerades av Westerberg,Serge Baudo, och Neeme Järv i(även i Bergen i maj 1989). Avsymfonierna framfördes nr 2 (5

17

6

5

4

3

2

1

o

IISymfoni nr 4

I'J Skärgardssägen

• Midsommarvakafl Symfoni nr 3

ilDu är stilla ro

C Skogen sover

BUndagull

IISommardofter

• Symfoni nr 1IIRiksdagskantat

B Bergakungen:Svit

IIAndante religioso

EJ Uppenbarelsekantat

El Symfoni nr 2

• DalarapsodiClKantat Uppsala univ

IllJManhem[J Drapa• Festspel

[] Gustav II Adolf

Figur 7. Alfvens preferenser av egna verk

ggr), nr l (4 ggr), nr 3 (3 ggr), nr 4(3 ggr) och nr 5 (3 ggr). Övrigaverk fick ett eller två framföranden.

Alfvens preferenserNär Alfven själv dirigerade kan

han antas ha haft önskemål beträf-fande programsättningen. Därförborde man kunna utläsa vilka verkhan själv satte högst när han nufick en så stor och professionellorkester till hjälp att visa upp sig.Här kommer Midsommarvaka inteförrän på tredj e plats med 4 framfö-randen (lika många som Symfoni nr3 och sången Du är stilla ro) me-dan första platsen intas av SymfoniI/r 4 (6 ggr) följd av En skårgårds-sägen (S ggr). Tre framförandenfick Riksdagskantaten. Svit ur Ber-gakungen, Symfoni nr 1. Andantereligioso ur Uppenbarelsekantaten,sångerna Lindagull. Skogen soveroch Somm ardofier. Två gångerdirigerade han Dalarapsodin.Symfoni nr 2. Uppenbarelsekanta-ten och sångerna Klockorna och lstilla limmar. En gång dirigeradehan Festspel. Drapa, Sviten urGustav II Adolf. Kantat vid Uppsa-la universitets 45 U-årsiubileum.Manhem, och sångerna En båt medblommor. Taltrasten. Vaggvisa. Sedu kom medjuhel och sång i hågen.Anmärkningsvärt enligt vårt sett attse är det starka vokala inslaget iprogranunen men detta speglar

18

tidens praxis eftersom solistiskainslag i konserterna var såväl voka-la som instrumentala. Och Alfvenhar som bekant inte komponeratsolokonserter så för orkester in-strumenterade sånger var naturli-gast för honom. En betydande platsintar kantaterna, som på detta sättfick möta ny publik när de framför-des vid ett annat tillfålle än viduruppförandet inför honoratiores.Dessutom hade han lagt ned ettsymfoniskt arbete i dessa och kundevara lika tillfreds att visa upp demsom de rent instrumentala symfoni-erna och rapsodierna.

Alfvenverk på skiva medFilharmonikerna

Alfvens musik har ofta blivit in-spelad. Ibland har Konsertförening-ens orkester rep Filharmoniker-na/Kungliga Filharmoniska orkes-tern anlitats för sådana ändamål.Nedanstående uppräkning gör inteanspråk på att vara fullständig menger ändå en bild av vilken typ avverk som förekommer.

Symfoni nr 4 med Gunilla afMalmborg och Sven-Erik Vikströmunder Nils Grevillius finns på LP-skiva utgiven av Swedish Society.Efter tillkomsten av Hugo Alf-venstiftelsen har målmedveteninspelning av hans musik skett.Bluebell of Sweden (Frank Hed-man) spelade in Symfoni nr 4 (publ

1979) på LP-skiva och återutgavden på en av de första CD-skivornai Sverige 1986 (ABCD 0(1). Mersystematiskt har emellertid bolagetBIS spelat in de flesta orkesterver-ken på 1980- och 90-talet medNeeme Järvi som dirigent för Fil-harmonikerna: Drapa. Uppsalarap-sodi. Symfoni nr I. Andante religi-osa (1988). Da larapsodin , Symfoninr 3. Den förlorade sonen (1989),Symfoni nr 4. En skårgårdssägen(1991), Svit ur Bergakungen(1993), Symfoni nr 5 (1993). Definns också utgivna i andra konstel-lationer på senare CD-skivor. Isamband med inspelningarna harverken programsatts och detta på-verkar i viss mån frekvensen avnågra verk i den sista undersök-ningsperioden.

Med våra dagars teknik finns go-da möjligheter att överföra äldreupptagningar till CD-skivor. Dessafår karaktär av dokumentärinspel-ningar oeh ger inblickar i tidensideal hos dirigenter och orkester.Konsertföreningens orkester från1939 under Nils Grevillius films påBIS-skivor utgivna till orkesterns7S-årsjubileum 1977. Där finnsbl.a. Midsommarvaka. Dalarapsodioch Symfoni nr 3 . där Alfven diri-gerar Konsertföreningen av år 1940utgavs av EMI på en LP-skiva. Enskårgårdssågen. även den dirigeradav Alfven finns återutgiven påPhono Suecia (1995).

SlutordÄven om Alfven hade särskilda

band till Hovkapellet och åtminsto-ne tidigt i sin karriär favoriseradesav Göteborgs Orkesterförening ärdet en imponerande framföran-defrekvens av hans verk i Konsert-föreningen genom tiderna. Varj etidsperiod har haft "sina" Alfven-verk att omhulda. Att Midsommar-vaka hör till orkesterns standardre-pertoar torde det inte råda någottvivel om.

Hugo Alfven: "The Complete Piano Music"med Lars Roos på Philips

av Stig Jacobsson

Philips klassikerserie Duo, som består av två CD tillpriset aven, har nyligen nedkommit med en svenskjoker. Bland seriens alla återutgivna standardverk avMozart, Beethoven, Brahms och de andra giganternakan man nu också hitta pianomusik av Hugo Alfvenoch Wilhelm Peterson-Berger med Lars Roos vidpianot (Philips 454 227-2).

Peterson-Bergerskivan rymmer de tre samlingarnaFrösöblomster komplett (64'37). Roos spelade indessa redan i maj 1990, och samma tolkningar hartidigare funnits att tillgå på Philips 426 9fr7 (både LPoch CD). Här erbjuds alltså inget nytt, men visst kanman ännu en gång satsa på ett säkert kort! Roos'version är mästerlig!

Skivan med Alfven finns mycket mer att säga om.CD:n har en total speltid på 56'41, och här finnsAlfvens "Complete Piano Music" - vilket är en san-ning med stor modifikation. Om man nu verkligenpåstår att det är fråga om en komplett utgåva, såundrar manju varför inte Vals, Sång, Valse brillante,och en liten ofullbordad sak utan titel (alla dessaskrevs under 188O-talet), vidare två mazurkor, Fest-marsch och Minne från Åsen (alla dessa från 1890-talet) finns med, och inte heller pianoversionerna avElegin ur Gustav II Adolf-musiken eller piano-versionen av Sveriges flagga. Den möjliga speltidenskulle ju faktiskt rymma allt detta.

Trots avsaknaden av dessa verk är jag beredd attsvälja begreppet "komplett", för även om de uppräk -nade styckena faktiskt existerar, måste de räknas inbland ofullgångna studieverk, och de skulle inteförändra Alfvens rykte som pianotonsättare - i varjefall inte till det bättre.

Lars Roos har redan en gång tidigare (nämligenden 11juni och 27 augusti 1977) spelat in en skiva(Philips 6563007 LP) med merparten av Alfvenspianomusik - men på den nya skivan finns ytterligare7' 40 tidigare inte inspelad musik.

Istället för att bara överföra den gamla LP:n tillCD och komplettera med de saknade stycken, harRoos alltså valt att spela in alltsammans på nytt, ochdetta har skett vid tre tillfällen, december 1993, mars1994 och april 1994 (men vad som spelats in närframgår inte av texthäftet - däremot har LennartHedwall som vanligt skrivit en mycket värdefullkommentar).

Det som tillkommit i den nya utgåvan är tre andraSO-talsverk än de som räknades upp här ovan: Winden,Mazurka och Souvenir d' Elfsten (sammanlagd spel-tid3'36)samtTriumfmarschop 10 (4'44) från 1893.Man gläds åt dessa verk, som trots sin obetydlighet ärtrevliga bekantskaper - även om pianomusik nu intevar Alfvens starkaste sida.

Det faktum att Roos valt att göra nyinspelningar,fast fullt godtagbara versioner redan fanns, måste hasina skäl. Uppenbarligen har musiken genom åren

och efter upprepade spelningar mognat och fått nyadimensioner i Roos' medvetande. Redan en jämfö-relse av speltider ger tydliga fingervisningar. På ettanmärkningsvärt undantag när, spelar han på den nyaskivan musiken betydligt snabbare.

1977 1993/94Drömmeri 2'35 2'22Il primo amore 5'30 5'30Menuettop2 4'05 3'38Nocturne 4'25 3'39Sorg 3'28 2'52Fyra låtar från Leksand:

Marschlåt 2'40 2'36Dans 2'45 2'22Skänklåt 1'22 l' 19Danslek 2'50 2'40

Margita dansar 6'45 10' 10

Att den sistnämnda blivit så mycket längre, beror nuinte på ett släpigare tempo. Istället har Roos den härgången avstått från språng och överhoppade repriser.Arligt talat vinner man inget på detta, för substansenär inte så imponerande att den räcker för tio minuter.I den nya inspelningen har han däremot tagit ut dedansanta svängarna och varierat mer.

Samtliga dessa verk har bara spelats in av Roos -och detta all tså två gånger. Må vara att Leksandslåta-rna även spelats in av Blåsarkvintett Väst och FaluSinfonietta, men det är pianoversionerna vi talar om.

Bara ett av Alfvens många pianoverk har vunnitstörre spridning och spelats in av flera pianister:Skärgårdsbilderop 17. Nestorn Stig Ribbing speladein den tredje satsen, Böljesång, redan 1960 på EMI053-34579, tillsammans med ett nordiskt piano-program. Den förträfflige Olof Höjer kom först medhela serien 1973 (Swedish Societydiscofil SLT33240LP - kopplad med ett svenskt pianoprogram - senarehar Alfven-verket återutgivits på CD av samma bo-lag: SCD 1036, då kopplat med ett blandat Alfven-program). Slutligen spelade också Rolf Lindblom1991 in Skärgårdsbildema på Proprius PRCD 9038tillsammans med svensk musik med vattenmotiv.

Så här utfaller speltiderna:

Solglitter Natt BöljesångRibbing 3'29Höjer 2'40 4'45 3'07Roos -77 3'00 4'28 3'17Lindblom 3'06 4'13 3'04Roos -93/94 2'52 4'00 3'22

Beträffande Roos' båda inspelningar kan man sägaatt han i den nya utgåvan använder mer rubati, menatt den gamla inte sällan är känsligare iövergångar-na. Ljudkvaliteten är avgjort överlägsen i den nyaoch spelet blir mer direkt och rakt på sak - därför ärdet lätt att förorda denna nya CD.

19

Alfvenbibliografi 1990-95AV JAN OLOF RUDEN

Nedanstående Alfvenbibliografi utgör i huvudsak en innehållsförteckning till Alfveniaria 1990-95.Tidskriftsnamnet utelämnas därför i angivelserna. 3/93, s 16-17 skall då läsas som Alfveniana 3193,sid 16-17. III betyder illustrerad, Not betyder notsidor.

Den systematiska ordningen är i anslutning till Bengt Kyhlbergs Ett system/ör samling av svensktmusikhistoriskt forskningsmaterial (Svensk musikhistoriskt arkiv. Bulletin; 6. Sthlm 1970).

00. Hugo Alfven Fonden0.1 Hugo Alfvensällskapetl. Litteratur osv om Hugo Alfven. skivutgåvor samt recensioner därav2. Porträtt föreställande Hugo Alfven3. Fotografier föreställande Alfven4. Personligt: Föäldrar. Födelse. Skolgång. Sjukdom. Testamente.5. Personligt: Död/begravning. Bouppteckning6. Familj: Hustrur och barn7. Hushåll: Bostad. Tjänstefolk8. Fast egendom: Fastigheter. Grav9. Lösegendom: Instrument. Musikalier. Böckerla. Lösegendom: Möbler. Konstverk. Utmärkelser. Kuriosa m m11.Verksamhet: Utbildning. Karaktärsegenskaper12. Verksamhet: Resor13.Verksamhet: Erhållna stipendier. Hugo Alfvens stipendiefond14.Verksamhet: Utmärkelser15.Verksamhet: Organisatoriskt16.Verksamhet: Anställningar17.Verksamhet: Som tonsättare (Musikalier. Inspelningar)18. Verksamhet: Som violinist. Som dirigent. Som konstnär. Som fotograf m m19.Verksamhet: Som skriftställare20. Verksamhet. Som brevskrivare21. Brev till Hugo Alfven

00. Hugo Alfven Fonden

Alfvenpristagare [1974-91]. - 2/91 ,s 9.

Alfvenpristagare [1974-93]. -2/93, s 7

Haglund, Rolf1990 års Alfvenpristagare Sven-

Eric Johanson intervjuas. -1/91, s 4-6. 111

Necme Järvi Alfvenpristagarel 991. - 2/91, s 9

"I have made it my du ty to rccordneglected works" : ConductorNeeme Järvi, Alfven Prizewirmer 1991 in intcrviewMarch 1992. - 1193, s 7-X. III

Torbjörn Iwan Lundquist AI-fvenpristagarc l 992. - 3/92, s20. Il1

Jag är inte ute efter att roa utanoroa: Torbjörn Iwan Lund-quist, Alfvenpristagare 1992

20

intervjuad av Jan Olof Ruden. -1/93, s 9-10. 1lI

Ingvar Lidholm Alfven-pristagare 1993. - 2/93, s 7. III

Alfvenpriset 1993 [referat]. III. -3/93, s 16-17.

Gustaf Sjökvist Alfvenpristagare1994. - 2/94, s 24.

Rudan, Jan OlofGustaf Sjökvist, Alfvenpristagare

1994 intervjuas. - 3/94, s 12-13.111Alfvendagen i Tibbleden 7 juli [1994]. - 3/94, s. 10-11. III

Huden, Jan OlofLars Johan Wcrle Alfvenpristagare

1995. - 1-2/95, s 22. IIIHuden, Jan OlofLars Johan Werlc, Alfvenprista-

gare 1995 intervjuas. 3/95, s12. III

Alfvendagen 7 juli 1995. - 3/95, s10-11. III

Ruden, Jan OlofErland v. Koch intervjuad om

Hugo Alfven. - 2/94, s 17-18.

Huden, Jan OlofAlfvensalen i Uppsala invigd. -

3/95, s 1X-19. IIIOD:s nya hemvist i f d KFUM-borgen

0.1 Hugo Alfvensällskapet

Stadgar för Föreningen HugoAlfvensällskapet. - l/90, s 16.Antagna 23/l O 1990

[Alfvendag 1991 : bildsvep.] . - 2/91,sIa-Il.Medlemsmötet den 23 maj [1992].

-3/92,s 16-17.111Föreningen Hugo Alfvensällska-

pet : Verksamhetsberättelse]991. - 1-2/92, s 26.

Föreningen Hugo Alfvensällska-pet: Verksamhetsberättelse förår 1992. - 2/93, s 19.

Föreningen Hugo Alfvensällska-pet: Verksamhetsberättelse förår 1993. - 2/94, s 23.

Protokoll från Årsstämma 1993. -3/93, s 23. III

Alfvensällskapet i Uppsala 30maj [1994]. - 3/94 s 9. III

Hugo Alfvensällskapet på besök iStiftelsen Musikkulturensfrämjande 25 oktober 1994. -3/94, s 19. III

Nordmark, HansOrdföranden har ordet. - l/90, s

3-4.Om Hugo Alfvensällskapet

Ståhlström, NajenSchuberts ofullbordade ändrade

hela livet [för Åke Holmquist].- 3193, s 22. IIITidigare publ i DN 1993

Theiin, BengtSten-Gunnar Hellström till min-

ne. - 3/93, s 21.Tidigare publ i DN 2517 1993

Wilson, SvenStiftelse - Samfund - Sällskap.

Några anteckningar omAlfvenstiftelsens historia. -1190, s 4-6.

1. Litteratur osv om HugoAlfven. skivutgåvor samtrecensioner därav

Nils Bååthe minns Alfven. -3/94, s 8-9. I1l

Hanser, AndersHugo Alfven berättar - 31 år efter

sin död i nytt bildspel. - 2/91, s15.

Hedwall, LennartHugo Alfven : en bildbiografi.

Arboga 1990.Recension av Jan Kask. - 2/91, s14.

Hedwall, LennartHugo Alfven : en bildbiografi.

Rec av Birger Olsson 2/93, s 14-15. - Tidigare publ i Mixturen2/93.

Kask,JanRecension av BIS CD 455: Dala-

rapsodi, Symfoni nr 3, Denförlorade sonen. - 3/92, s 19.

Kask,JanRec av BIS CD 385: Midsom-

marvaka, Symfoni nr 2 ; BIS

CD 505: En skärgårdssägen.Symfoni nr 4. - 2/93, s 11.

Kask, JanRec av BIS CD 585: Svit ur Ber-

gakungen, Symfoni nr 5, Elegiur Gustav II Adolf. - 3/93, s15-16.

Kask, JanRec av BIS CD 633: OD sings

Alfven. - 1/94, s 15. IIIKask,JanIslands symfoniorkester spelar

Alfven. - 3/94, s. 18.Rec av Chandos 9313: Midsom-

rnarvaka, Uppsalarapsodi. Dala-rapsodi, En skärgårdssägen. Elegi

Larson, MartinRec av SeD 1003 som CD.

festspel, Midsommarvaka. Berga-kungen, Den förlorade sonen

Nordenfors, OlaRec av Carl-Gunnar ÅhICn: Livs-

resa med violinen: en kart-läggning av Henri Marteaus in-satser för musiken i Sverige. -1-2/95, s 25-26. III

Norell, GöstaWilhelm Peterson-Berger och

dikten. 1: En konstnärsstudie.Arboga 1991, Norrlandsförta-get.Rec av Jan Kask 3/92, s 19

Ramsten, LarsDelblanc om Alfven. - 2/93, s 18.

Citat ur AgnarRuden, Jan OlofHugo Alfven och svenskheten. -

3/94, s ]4-15.Om Alfvcns förekomster i .Svenskhet i musiken, red HolgerLarsen, Stockholm 1993.

Svanholm, LiseAgnes og Marie: Breve melIem

Agnes Slott-Möller og MarieKröyer 1885-1937. Ved LiseSvanholm. Köpenhamn 1991,GyldendalRec av Jan Kask 3/92, 22. m

Ternhag, Gunnar"Äkta som konstnär, humbug

som människa". - 1-2/95, s 23.l1IRec av Per Wästberg: Alice och

Hjördis : två systrarVoss,KnudEn kvinna mellan två män:

konstnärsparet Kröyer och Hu-go Alfven på Skagen. ÖversÖj evind och Helmer Lång.Helsingborg. NordJem 1991.

Rec av Lise Svanholm 3/92, s 22

2. Porträtt föreställande Hu-go Alfven

Huden, Jan Olof"Jag går mot döden var jag går" :

om Robert Thegerströms AI-fvenporträtt [1900]. - 1193, s 3-4. III

Huden, Jan OlofCarl Milles' Alfvenbyst. - 3/95, s

3-5. m, notSandström, BirgittaHugo Alfvens självporträtt

[1922]. - 1/91, s 3-4. IIIAkvarell

3. Fotografier föreställandeAlfven

Hugo Alfven och Uppsala. - 2/94.III

7. Hushåll: Bostad.

[Alfvens sommarbostäder i Da-larna]. - 2/93, s 6.

Godin, UllaÅren på Musicum närmast efter

Hugo Alfven som Ulla Godinmins dem. - 2/94, s 6-7. I1I.

Karlsson, Set hDalaresenärer besökte Alfveris

Tömrosakrypin [i Skagen]. - 1-2/92, s 21-22. III.

Huden, Jan OlofAlfveris bostäder i Uppsala. -

2/94, s 4-5. m.

8. Fast egendom: Fastigheter

Leksell, LarsAlfveris fäbod i Moberg. - 3/93, s

18-20.Lian, AndersVälkommen till Alfvengårdenl. -

2/93, s 3-6. 1IlTernhag, GunnarNär kontrapunkten segrade över

matematiken. - 1194, s 12. mOm markförvärv i Tällberg i täv-

lan med Gösta Mittag-Lefflcr

21

9. Lösegendom: Musikalier.Böcker

Edling, AndersAlfvensamlingen i Uppsala univ-

ersitetsbibliotek. - 2/94, s 19.III.

Huden, Jan OlofStftelsen MusikkuJturens främ-

sjande och dess Alfvenmaten-al. - 3/94, s 16-17.

10. Lösegendom: Kuriosa mID

Ohlsson, Hans-LennartAlfveris koster. 1-2/92, s 23.111.

Il.Verksamhet: Utbildning

Olsson, BirgerHugo Alfven och baptistkapellet :

en namnförbistring. - 2/93, s12-14.Om Betelkapellet i Stockholm. -

Tidigare publ i Mixturen

13. Hugo Alfvens stipendie-fond

Hugo Alfvens stipendiefond. -2/94, s 19Stipendiater 1960-94

15. Verksamhet: Organisa-toriskt

Göteborg i sängarsammanhang[under Alfvens ledning]. - 1-2/95, s 19.

Stenhammar och Alfven rådslårom programmet för 3 musikfes-ten i Göteborg 1915. - 1-2/95, s20-21.

Jonsson, LeifAlfven och den segli vade mans-

körsrepertoaren. - 3/94, s 5-7.m

Huden, Jan OlofMusikfesten i Uppsala 5-6 maj

1911. - 2/94, s 11-12.111.Huden, Jan OlofAlfveris repertoarpolitik som den

avspeglar sig i Akademiska

22

kapellets repertoar. - 3/94, s 3-4. III

16. Verksamhet: Anställ-ningar

Ruden, Jan OlofAlfveris föreläsningar i musikhis-

toria vid Uppsala universitet. -1194, s 14.Perioden 1919-21

Huden, Jan OlofHugo Alfven och Uppsala. - 2N4,

s 3. IIIHuden, Jan OlofDirector rnusiccs i Uppsala. -

2/94, s 8-10. III.Huden, Jan OlofHugo Al fven och Göteborg. - 1-

2195, s 3-8. 111

17. Verksamhet: Som tonsät-tare (Musikalier. Inspelning-ar)

Alfvenverk vid provkonsert den18 juni [1993] i Dalhalla. -2/93, s 16-1 7.

Alfvenmusik på CD-skivor. -1/90, s 14.förteckning

Alfvenmusik på CD-skivor: 2. -1191, s 16.Förteckning

[Kompositioner till salu hos Danfog musikantikvariat 1995]. -1-2/95, s 18.

Grundström, Jörgen"Fagra små blommor" : Hugo

Alfvens folkvisearrangemang :en bortglömd bukett. Musik veti Uppsala vt 1993.Rcc av Gunnar Ternhag 3/93, s15.

Grundström, JörgenUti vår hage: en jämförelse

mellan Hugo Alfveris folkvise-arrangemang för blandad köroch manskör. Uppsala, Musik-vet inst 1990.

Hedwall, LennartKantater beställda av universite-

tet [i Uppsala]. - 2/94, s 13-16.Hedwall, LennartHerrans bön : några tankar kring

Alfvens oratorium. - 3/95, s 13-17. Il!

Hierten, HanserikFolklig musikväv. - 2/93, s 18.

Om Alfven och Erland v Kochsom dalmålare

Nordenfors, OlaHugo Alfven som romanstonsåt-

tare. - 3/93, s 4-15. NotHuden, Jan OlofHugo Alfveris kompositioner: Ett

tillägg. 1/91 s 6-10. Notförteckning

Huden, Jan OlofAlfvenverk komponerade i Dan-

mark. - 3/92, s 11.Huden, Jan OlofAlfvens danska förläggare. -

3/92, s 12-14.Det Nordiske ForlagINorwsk

Musikforlag (Henrik Hennings) ;W ilhelm Hansen

Huden, Jan OlofAlfveris val av texter på danska. -

3/92, s 15.Av Emil Aarestrup ; Jens Peter

Jacobsen; Tove DItlevsenHuden, Jan OlofAlfveris musik för manskör. -

2/94, s 23.

BergakungenBroström, AnnikaBergakungen: en balcttpanto-

mim av Hugo ALfven : ett för-sök till rekonstruktion. Teater-vetenskap, Stockholm hrt 1992.Ree av Jan-Lennart Höglund 3/93,

s 20Hedwall, LennartAtt uppleva Alfven : Några

mycket personliga funderingar.- 1/90, s 6-R.

Höglund, Jan LennartBergakungen. - 1190, s 8-10. NotStåhle, Anna GretaBergakungen - balett i sagans

värld. - 1190, s 11-12. IIITernhag, GunnarBergakungen på skiva. - 2/9 1, s.

13-14.Om MSCD 627

En hål med blommorHuden, Jan OlofEn båt med blommor i belysning

av Arnold Böcklins Die To-terrinsel. - 1194, s 6-8. III

MidsommarvakaStig Westerberg och Jan Olof

Ruden samtalar om Midsom-marvaka. - 1-2/92, s 5-6.

Jacobsson, StigMidsommarvaka på CD. - 1-

2/92, s 19-20.Karlsson, SethBerättade Alfven skröna om sin

Midsommarvaka? - 3/92, s 18.Tidigare publ i Dalarnas Tidning

30/6 199~Naumann, SiegfriedAnalyser, kommentarer till in-

strumentationen i Midsommar-vaka. - 1-2/92, s 6-7.

Ruden, Jan OlofMidsommarvaka : från skiss till

utgåva: uruppförande: kritik. -1-2/92, s 3-4.

Ståhle, Anna GretaMidsomrnarvakas öden och

äventyr som balett. - 1-2/92, s13-18.Ill

Tegen, MartinMidsommarvaka : föregångare

och efterföljare. - ] -2/92, s 9-12. Not

Ternhag, Gunnar16 låtar från Svartnö : modemu-

sik från 1890-talets Roslagen. -1-2/92, s 7-8. Not

Roslagsvår. RoslagspolkeuaHuden, Jan OlofRoslagsvår och Roslagspolketta .

Bengt Hallbergs intervjuas omarrangemangen och inspel-ningen. - 1191, s 11-12.

Suillflaggan så jag ser denHedwall, LennartStäll flaggan så jag ser den! En

annorlunda aspekt på svensk-het. (Svenskhet i musiken. RedHolger Larsen. Sthlm 1993)

Sverges flaggaFuruiand, GöranSverges flaggas tillkomst. - 1194,

s 9-11.

Symfoni nr 2Huden, Jan OlofSymfoni nr 2. - 2/93, s 8-11. Not

Tidigare publ i texthäfte tillMSCD 627

Symfo n i 11r 5Hedwall, LennartAlfvens femma: en svensk ödes-

symfoni. - ]/93, s 13-1 X.Tidigare publ i Upptakt nov-dec1977

UppenbarelsekantatFogelström, MariaHugo Alfvens Uppenbarelsekan-

tat : en studi c i hur tonsättarenarbetar med text och framhäverdess betydelse med musikanis-ka medel. MusikvetenskapStockholm 1991.

Uppsala-rapsodiTegen, MartinAlfvens Uppsala-rapsodi. - 2/94,

s 20-22. Not

Uti vår hageRamsten, MärtaUti vår hage: några anteckningar

kring den "svenskaste" av kör-visor. - 1194, s 3-5. Not

18. Verksamhet: Som violi-nist. Som dirigent. Somkonstnär m m

Alfvenkonstverk på Waldemars-udde 12 mars - 3 maj [1992]. -1-2/92, s 24-25.Med karakteristik av Ulf Linde

Alfven. HugoUtsikt från Alfvensgården, Täll-

berg [1923]. - 1194, s 1.Tuschteckning

Furuiand, GöranEn Alfvenkonsert i Norrtälje

[annandag jul lX93]. - 1194, s 9Jacobsson, StigAlfven conducts Alfven : om

Alfven som dirigent.- 2/9 L s12-13.

Visa med piano-accompagnementSandström, BirgittaAlfveris omslagsteckning till

"Visa" [l X93]. - 3/93, s 3. JJl

19. Verksamhet: Som skrift-stälJare

Alfven och Grieg. - 1/93, s ] 1-12. III

Alfven. HugoAlfveris vistelser i Danmark : en

citatmosaik. - 3192, s 3-1 n. IIIHedwall LennartAlfven och Peterson-Berger. -

2/91, s 3-X.

20. Verksamhet. Som brev-skrivare

Ett Alfvenbrev : 2. - 1/91, s. 13Till Sven E Svensson 1950

Ett Alfvenbrev : 3. - 1-2/92.Till Wilhelm Stenhammar 1906

Alfven och Stenhammar brevväx-lar om svensk orkesterrepertoar] 913. - l -2/9 5, s ]4 -1 6. III

Alfven och familjen Lindstrand [iGöteborg]. - 1-2/95, s 17-18.

Ljunggren, AgnetaEtt Alfvenbrev : 1. - 1/90, s 13.

Till Sven E Svensson 1937Huden, Jan OlofAlfven och Stenhammar. - 1-

2/95, s 9-13.Huden, Jan OlofMilles och Alfven. - 3/95, s 6-9.

IIITernhag, GunnarEtt Alfvenbrev 4: Mild under-

visning av Karl-ErikForsslund. - 1/93, s 5-6

Ternhag, GunnarEtt Alfvenbrev : deklarationsdags

i Tibble [1947]. -1194, s ]3Ternhag, GunnarPåfrestande tågnatt för småbarn-

far. - 3/95, s 17Insändare till Göteborgs Handels-

och sjöfartstidning 1906

23

5/7 Morgonhälsning - Saa tag mit Hjerte -O stode du i kylig blåst - TaltrastenLeksand, Musikens hus, elever vidromanskursen på Alfvengården

11/7 Jag längtar dig - Saa tag mit Hjerte -Skogen soverJunsele, Karl-Magnus Fredriksson, ViktorÅslund

9-10/8 Svit ur BergakungenDalhalla, Dalasinfoniettan och Gävle symfoni-orkestser, dir Cecila Rydinger Alin

4/12 En skärgårds sägenStockholm, Konserthuset, K Filharmoniskaorkestern, dir Sakar i Oramo

1997

6/2 En skärgårds sägenVästerås, Konsertsalen, Sveriges radiossymfoniorkester, dir Evgenij Svetlanov

8/2 Den förlorade sonenGöteborgsOperan, dir Finn Rosengren

27/2 Symfoni nr·4 .Malmö, Symfoniorkestern, dir Leif Bjaland

16/3 Symfoni nr 2 - En skärgårdssägenSeattle Pacific University, Thaliasymphony, dir Eric Hanson

.·.·•.·.•••••·••••••..ilBergakungen: Svit: Dalarapsodi ; Midsommarvaka ~En skärgårdssägen ~UppsalarapsodiBIS, 1996, BIS CD 725K Filharmoniska orkestern, dir Neeme Järvi

Midsommarvaka. - BIS, 1996, BIS CD 750.3 CD-skivorJan-Olav WedinlStockholm sinfonietta.(Your favourite classics ~3: Nordie hits)

Midsommarvaka ; [Den förlorade sonen] Roslagsvår ~[Gustav II Adolf: Svit) 5. Elegi. - Naxos, 1995,8.553115SHelsingborgs symfoniorkester, dir Okko Kamu.(Svenska klassiska favoriter)

En skärgårdssägen : Symfonisk dikt op.20 (1904).Phono Suecia, 1995, PSCD 79. - 2 CD-skivorKonsertföreningens orkester, dir Hugo Alfven.(Conducting composers )

[Komplett pianomusik] Drömmeri; Margita dansar ~Menuett op.2 ; Mina första kompositioner;Nocturne; Några låtar från Leksand ; Il primo amorc ;Skärgårdsbilder ~Sorg (Air melancolique) ~Triumf-Marsch. - Philips, 1996,454 227-2. - 2 CD-skivorLars Roos

-----_._-_ •......- .... _-_._ ..~-_ .•.

Kom med i Hugo Alfvensällskapet!Hugo Alfven var en av Sveriges mest mångsidiga ochfängslande personligheter. Som medlem i Hugo Alfven-sällskapet får Du för endast 100 kr/år inte bara del avnedanstående förmåner utan inbjuds att deltaga i in-tressanta och stimulerande aktiviteter omkring HugoAlfven och den tid som han verkade i.

Medlemsförmåner:• Tidskriften Alfveniana• Gratis inträde på Alfvemgården i Tibble, Leksand• Rabatt på inträde till Prins Eugens Waldemarsudde• Rabatt på konsertbiljetter med ordinarie priser i Stora salen i

Stockholms Konserthus• Rabatt på Filharmonikernas Alfvemskivor vid inköp i

Konserthusshopen i Stockholms Konserthus (öppen i samband med konserter)• Rabatt på Alfvemskivor av märket Bluebell, Proprius och Musica Sveciae när de köps direkt från

producenten• Rabatt på ordinarie pris vid ett inköp av musiklitteratur i Lundeq bokhandel i Uppsala• Rabatt på biljetter vid Norrtälje Kammarmusikfestival