Embed Size (px)
DESCRIPTION
Alfvéniana
Citation preview
Alfveniana 3-4/00Utgiven av Hugo Alfvensällskapet
, o. DRYOKESSANG
•F"RAN
MORA~~~ cnk, ~~. ~ IW\cvY~~
'I
. ~~ CM>-1'=~ ~~ ~ ~~~,;e; ~4
Läs igen om Alfven som tonsättare av absolut musikoch programmusik
Alfvensällskapet 10 år
Alfveniana 3-4/00Utgiven av Hugo Alfvensällskapet
Ansvarig utgivare:Åke HolmquistRedaktör och distributör:Jan Olof RudenSvensk Musik, Box 27327102 54 Stockholmtel. 08-783 88 58fax 08-783 95 10e-post [email protected]
Medlemsregister (årsavgift 100 kr,institutioner 200 kr) :Jan HeimerBjurholmsplan 26166 63 Stockholmtel och fax: 08-641 53 96e-post j an.heimer@rut. UU. se
Postgiro: 42 88 52-8
ISSN 1101-5667
Tryckt av Ekonomi-Print, Stockholm
InnehållHugo Alfven och iden om den absoluta musiken. I. AvJan Ung 3-9Från läsekretsen gAlfvendagen den 7 juli 2000 10-11Alfvenpristagama Ole Hjorth och Pelle Jakobssonintervjuas av Jan Olof Ruden 12-15Recension av ny körskiva Song of Freedom and otherchoir pieces 15Dryckessång från Mora för manskör 16-17Hugo Alfvensällskapet 10 år. Av Jan Olof Ruden
18-22Medlemsmöte i Alfvengården, Tibble. Av Jan OlofRuden 23Framföranden, nya inspelningar, ny litteratur 24
Omslaget: Zoms brännvinslåt i arr av Alfvenefter en melodi nedskriven av Anders Zom. Medbenäget tillstånd från Zomsamlingama publiceras denhär sid 16-17
Foto i detta häfte: Jan Olof Ruden om inte annat säges
Kom med i Hugo Alfvensällskapet!Hugo Alfven var en av Sveriges mest mångsidiga ochfängslande personligheter. Som medlem i Hugo Alfven-sällskapet får Du för endast 100 kr/år inte bara del avnedanstående förmåner utan inbjuds att deltaga i in-tressanta och stimulerande aktiviteter omkring HugoAlfven och den tid som han verkade i.
Medlemsförmåner:• Tidskriften Altvenlene• Gratis inträde på Alfvemgården i Tibble, Leksand• Gratis inträde till Prins Eugens Waldemarsudde
• Rabatt på Filharmonikernas Alfvenskivor vid inköp iKonserthusshopen i Stockholms Konserthus (öppen i samband med konserter)
• Rabatt på Alfvenskivor av märket Bluebell, Swedish Society och Musica Sveciae när de köps direkt frånproducenten
• Rabatt på ordinarie pris vid ett inköp av musiklitteratur i LundeQ bokhandel i Uppsala• Rabatt på biljetter vid Norrtälje Kammarmusikfestival
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.to/hugo.alfven
Jan Ling: Hugo Alfven och idenom den absoluta musikenNedanstående referat av före-draget Hugo Alfven und dieIdee der absoluten Musik :ein regionaler Komponistund seine Auseinanderset-zung mit einer Ästhetik von"Weltgeltung" (i: Weltgel-tung und Regionalität = Stu-dia septentrionalia; 1, 1992)som belyser Alfvens anseen-de som tonsättare i samtidenär ytterligare ett nedslag avJan Lings intresse för tonsät-taren Alfven. En annan av JanLings artiklar om Alfven medtiteln Hugo Alfven mellantvå symfonier : om musik-estetiska ideal i sekelskiftetsSverige fmns i Alfveniaria2/99 och ett referat av artikelnVolkmusik und Kunstmusikum die Jahrhundertwendefinns i Alfveniana 1/99.
I ett Sverige som sökte ennationell egenart i konst-musiken vid forra sekel-
skiftet och som ställde denabsoluta musiken som idealdök Hugo Alfven upp som enMessias med sin andra sym-foni. I detta sammanhangönskade man se Beethovensom förebild och inte Leip-zigskolans Schumann ochMendelssohn. Peterson-Ber-ger gladdes åt att"Alfvens symfoni går ett steglängre: den har öfver sig ett
drag af storhet som förråderatt dess upphovsman börjatomedvetet eller medvetet höjasig ett drag i sina aspirationeröfver romantikens mer hvar-dagliga nivå upp mot denverkliga stora konsten, dens.k. klassiciteten" (DagensNyheter)
Borgarklassens musiksmakbefann sig vid denna tidmellan två ytterligheter, denmed inriktning mot den seriö-sa musiken med dess klassis-ka klarhet eller djuplodandekänsloliv - hemmahörandehos en liten men tongivandeskara - och dels i förkärlekenför den problemlösa, lättaremusiken hos det stora flerta-let. Balanserande mellan denseriösa och den lätta musansökte Alfven skapa sig enegen profil.Han hade sin första stora
framgång med Symfoni nr 2(1899) och sitt största bak-slag med Symfoni nr 4(1919). Den ena väckte kriti-kernas gillande som en nor-disk variant av den symfonis-ka traditionen från Beethovenöver Mendelssohn och Schu-mann medan den andra skötsi sank som en förrädares ochen omoralisk människas verk.I den skildrar Alfven sitt äk-tenskapliga misslyckande.
Alfven hör därför till de ton-sättare hos vilka deras verkinte kan skiljas från deras livpå samma sätt som hos Gus-tav Mahler. Alfven betraktarsig själv som en målare somskildrar naturen, människanoch det svenska landskapetgenom melodier, harmonieroch rytmer. Så kunde hanräkna med ett större intressefrån publiken och kanskekunde han därigenom döljasina svårigheter med symfo-niformen där man efterBeethoven krävde ett verkmed inre musikalisk logik ochen känslig formges taltn ing.
Nedanstående analysersom tar upp Alfvens balans-gång fortjänar att återgesnästan ordagrant i svensköversättning. .
Symfoni nr 2Redan i inledningen (t. 1-35)hör man Wagnerklanger om-givna av svensk "folkton".Grundtonen d ligger somorgelpunkt över vilken denpastorala första hälften avhuvudtemat presenteras i ettcollage av harmonier för attavslutas med olika ornamen-tala tillägg av septimor ochnonor ... Efterhand närmar sigAlfven mer och mer motiv urWagners Den flygande hol-ländaren.
Besök Alfvensä IIskapets hemsida : go. to/hugo.alfven 3
I expositionen (t. 36-147) slutar huvudtemat efter 8 takter i f-moll och förs sedan dramatisktunder tilltagande orkesterklang och dynamisk stegring från fiss-moll tillbaka till D-dur. Alfvenöverraskar här med den blandning av mycket originella men också mycket triviala harmoniskaoch melodiska vändningar.
l.!J yr ~ -:p-== ==--
I
:iI./ Bolo - I ~~ J I~ l -- :
.-:;;- I -=== ====--- I
pdok~ ;I
o.
. "ll' ~ ~ ~p I-j,-===
l
. -........ vp-----1r;--1
I-=v~ ~ ~
:
lp -. . • ..- .. ~ ~-= ~ ::::===-
: - ;.- p---- -- --- p --=== ====-- P
3 il 3 3
~ .~ <s.z.s.:» TniP P .-= -pin.
- p p
r.
I:~I~I
\" ,--- I ---1 ~I -= -. j: f
le.·;
:, ~ lY'- --- t-~ -II -!
:
i
Iif, p~
.f- ~ ~~ - ,. ~---p --=f n .~ 1.-,
~ -== ,
I'
to
IL~I~
II:: I
!: I :I
:I' •• -
: •. -...-/ -=f'.~'prf'.~.
f ••
•. p-===
- .. ----=
...--...... - ,. .. .~ <; •. •. •.~ ,... .. ~-=
--. •. ,. •. •.
)l
4 Besök Alfvensällskapets hemsida: go.to/hugo.alfven
träblås
cor
cor
str
11~------~-------~------_ -e: -- -------- :...- --PP~ -t-- c...- r-._
FPn t-n .- ----PP -
..• 1=1J I1- ~~- . ---r-.n--- ~ :.....j
~lo ..--....'
,..- ~--.•.. '~I T!lP'p~ ,---:-;-.:L Solo
, T.•.,.! I'~.p~ i: I•. ,
III
II
!
-
.~
-p , ----- -I... piu.
--- LJL .
1 P. ..,
p"- r-'~ ..:-......::: •....-
r. ------ ---- -
Överledningstemat ia-moll (t 64) ,infört som kontrasubjekt till hu-vudtemat, innehåller förmodligsnHugo Alfvens initialer, en fallandesekund + kvart. Denna figur spelarmånga gånger i den musikaliskadramatiken rollen som ett "subjekt"med självbiografiska förtecken.
Besök Alfvensällskapets hemsida : go. to/hugo.alfven 5
Alfvens överlägsna orkestrering visar sig från början till slut i symfonin, t ex i t. 72, där enfallande sekund fras - mycket pregnant klangligt och rytmiskt i träblåsarna - ställs mot en dub-belpunkterad stigande melodilinje i stråkarna.
träblås
~ $:.I!s;.tJ~
p cresc.poco a]J
~ ~ l-t~" .~ q;~~
p r I cresc-poco a paca
I ~ l IJ·~:
--r - ~ rlP cresc. poco fl POCCJ •
-""""!a:r.;. ~ ~ ~ I~~
:
p rCrf!8c.paca a paca
bleckblås~-'1..--",,- ~n
.•....• -Peresc. ]Joco a poco
::- :::- ~-
~ ~ ~~p >- crescpoco la poco ~
-; ~p cresc, poco a poca
==- ::: -!r ••l==- ~;- ~F" ~;--...... . ~ ."."
cresr. poro fl jJfJCO )stråkar l " '"
:>.,.-~~- l* ==- :>- ==- :>- r
cresc-pooo a poco
area }. ~ >.1--, .•... -4
:::- >- ::> >- ~ rcrescc poco a poco
xf"/ " Crf!8C.poCO a ]Jaca
--. ::..:::=:--
cresc. poco a .poco
26~:;4
6 Besök Altvensänskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
t??t;~ 1'=-.-:'2:-? ;:~ 'f~, - I~.~."-~ r !f~, I
t l, -=.•.....::~S: 1'~·"'7.L
17-' ~
~~ !~ 17~f ...•••.n
.1i2e re -=- t I'~- __.f--
f
t
17-:::-•.. ,
~: ~·1.;'.~ .
.... :
:
~~~ .. ,~~
r ; = 1 ; ;-
t
1
/
-
: ;!~_/"~:.r f--
f-
.I-
Man blir ofta påmind om opera-inslag. Så t.ex. en habanera-rytm, som i t. 92 leder från h-molltill H-dur och därigenom förbereder både den nya tonarten och ackompanjemangsfiguren i detandra temat.
>- >-±:1~f!. t~.-~q~ f!. ~ ••...--"* #~ ~ t.fl~--~ ~ ! ~~~r~f= ~ ;::i=~
-
if)k mo/to cresc.
"* ., ~ -r"'I --"- ~ ~ ~ ,-~:::r ~ ~. _to..> > -r>. H;- ;- •. ~
s: "I-' ,,+--- /110/10 crrsc, '-v I --...)/.", n ..•. '"
-R-
ffp motlo cresc:
>~~::.-
>~ >-:;- >:;: _,I + .• :>~~.
/fp molto cresc:
>~; .•.. >>~ >.;- :>~ :> ::. #L.
str
ffp lIlollo Cn!JfC.
Detta andra tema är nära besläktat med kontrasubjektet i det första temat och består till sin kärnaav tre takter som upprepas i dominanttonarten. Den sista takten upprepas två gånger innan Alf-ven återtar temakärnan, men nu som kadensfigur. Temat är åter en variant av HA-initialen, härföreställt med mer dramatik och mer impressionistisk klangfärg.
träblås
-~ !t ~: ~ ~--~L~.P espres«.
~f+
~ ~:--.«> ~
p esprc.,.,. ..~
LL •............ ....... -;-;-
"p
T1
z:: il:- ::-g;! w-: -~:: •• ::I:·:'-L- ~ f= ==-- f= I --=:,''' I
-II
~-I' ••
-r I r' -
\. ' I ! ! •• -;;-----
! r J -I
:
BesökAlfvensällskapetshemsida: gO.tojhugo.alfven 7
Sluttemat av capriccio-typ gårgenast över till huvudtemat och ini genomföringen. Orkesterklangenär praktfull, vilket är ett typisktkännetecken för Alfvens senarerapsodier och festpolonäser, därde målande underhållningsmo-menten betonas mer än den dra-matiska logiken.
2!Sol? ~.
P.Å~~b#. J --=-fl
!I
ob
'Ise!o ~I ~I _!p~i =_ .•.~ . I -.,. :., '.:., 'I'~ ;• • r. _ • . • .'.I ;; ::- .. ~ -j# ~ •• ~
. I !
Takt 224 börjar en dialog mellan pukorna i D och de låga stråkarna på Ess (jfr Stenhammarspianokonsert nr 2, sats I) i habanera-rytm med ett överledningstema i "nordiskt" färgad harmo-nik. Stigande kedjor av kvart sextackord i punkterad rytm som i t. 271 är ett typiskt alfvensktstilmedel. De kontrapunkteras i t. 288 aven variant av överledningstemat i en dramatisk stegringfram till reprisen.
Denna "festspelsstämning" som i de senare kanterna och rapsodierna gör symfonin mot slutetlitet långtråkig eftersom man förväntar sig ett mer dramatiskt symfoniskt skeende.
Genomföringen förlöper alltså inte alltför konfliktladdad i förhållande till expositionen. Allatre formdelarna har mer eller mindre samma extensitet i motivbearbetningen. Alfven synes hellreupprepa alla sköna melodier och harmonier i stället för att bearbeta enstaka utvalda motiv ellerfraser.
I andra satsen finns flera direkta associationer till klangvärld och rytmisk gestaltning hos sådanatonsättare som Beethoven, Schubert, Berlioz, Chopin och Brahms (jfr de olika taktskikten i t. 48ff.) något som redan kritikerna diskuterade efter uruppförandet.
1\ , ~ .~. t~~~ sulG
~ cresc. ~ ~~y ~ '--'-o ;#~ ~f ~t. I
-.I ~ ~rl·"(' . ~ --....:. -- -:;. ....• ~ ~~-~~i ,. 1 3 ? ... f
; ..,3 3.- ... -; ." 'I"."." ..•"•. 3 3-1 -;';'-3 .• ~;+ 3~ -; Y?"å .•crt!'3('•
j ~!.•.3· ./': ..".,""""'"
....., .1 .•. 3 - .1 .•. -
: - ~ -;.1 q+3 ~3+ .• + "3 --. "J3 - 3 ~3 -... ~+3("r~.
3+ .. 3 h. 3 .•'\ cres«: q+ •. ~-:. .•...... q-
stråkar
-p
"p--.. 1 "
.J
- -g.. ..
P"7 ii':! b! ..•.. ,...,.,
j 3'~_
,. , .
)J
Men det finns även andra klang- elvärldar man kommer att tänkapå: den svenska folkvisan (t. 57)och den svenska koralmelodin b-el(t. 107).
1'<- I: t.
rt'-) ~I ~ .•..•. rr fl r r i t, f -t tWI I II ~'p-- -- ,.;.\
fl
-~ 4 "lI~ ~~ I~~ ~~ i~ 7J ~ jI J--J;;;-- •..... ~* I---
:
p==-:
I
8
._---------_ ..._-------------_. __ ._-----
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
. itt " b talitå " en tvåstämmig kontrapunkt som kan vara resultatetI t. 127 börjar ett avsm con ru ,av Alfvens studier för Johan Lindegren.
str
r.
·_'f'.~:;;r'f' I~~.-:::Z-I~!
l=-I
-..• ..~.
~t!""yr~ f';".'1 or::I:;:i:j
..: =---I .I
#"~Fr~ feo« or.ldiIå
-- -
-
I den tredje satsen, Scherzo, finns många exempel på nordiskt melos i kom?ina~on med se~o-mantisk klangfärgsharmonik, crescendo-raketer och effektfull. instrumente~g liksom ocksakorta överraskande stegringar som dock ej uppgår i en övergnpande dramatisk struktur.(Forts i nästa nummer)
FRÅN LÄSEKRETSEN
Från den nya medlemmen Anne-Marie Alfven-Eriksson har Alfventana mottagit foljande reak-tion på innehållet i Alfventana 1-2/00.
Jaha, käre gamle farbror Hugo, nu är du ute ochåker i spalterna igen. När du levde stod OD runtdig och sjöng "Ein König ist Alfven". Nu d~-emot skälldes du för nazistsympatisör häromsis-tens, trots att man i dina brev ser att du avskyddeHitler. Men du höll en konsert i Norge, när detvar ockuperat. Aningslös tänkte du inte på följ-derna utan bara på din musik och på din glädje attdirigera. Typiskt för din egocentricitet.
Nu ser jag att du kallas erotoman oc~ mytom~.Det där med erotoman skulle du väl mte ha tagitså illa upp, för det var väl Don Juan också. Ochhur var det med alla kvinnorna runt dig? Vardekanske också erotomaner med alla sina "ack" och"oh" efter konserterna? Min bror och jag sombåda låg i Uppsala och gick och hörde på dig,brukade fnittra småelakt åt dem.
I an annan artikel läser jag att du var mytomanockså Ja, visst var du det. Du liksom dina bröderälskade att spetsa till en historia. Den tendensentog du med dig när du skrev dina memoarer. Nuhar en granskare noga kollat upp hur det egentli-gen förhåller sig med det där du berättar omFrälsningsarmen. Medlemmarna blev under enutfärd sjösjuka och spydde i tuba, basuner ochhorn, säger du. Spyorna rann ut när de sedanskulle blåsa. Men din berättelse har minsann kol-lats upp punkt för punkt. Nej, Frälsningsarmengjorde ingen utfärd den dag du angivit. Inte hellerblandades "gitarrspelande frälsningsflickor"med blåsare på den tiden. Det du berättade äralltså "en skröna". Efter mycken ansträngning hargranskaren kommit fram till detta som han för-resten förstod från början. Så varför all dennalindrigt sagt löjliga möda?
Du är en god berättare och jag hör hellre på dinaskrönor eller sitter i operasalongen och lyssnar pådin balettmusik än jag hör på allt tissel och tasselom dig i korridorerna.
Besök Alfvensääskapets hemsida: go.tojhugo.alfven 9
Alfvendagen den 7 juli 2000
Eftersom årets Alfvenpristagare belönades för sina insatser som traditionsbevarare inom folkmu-siken bjöds på ett utökat program av Siljansnäs sockenspelmän. De framförde Orsapolska,Barkbrödslåten, Leksandslåt efter Roligs Per, Kung Levi Nilssons nykomponerade Kungalåt
samt g-mol/polska och till sist Gånglåt efter Lekat Mats.
Ole Hjorth tackade för priset genom att spela "Alfvenpolska" på fiolen. Pelle Jakobsson tackade förpriset genom att spela på kohorn.
-
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
Årets stipendiater från Falu Musikkonservatorium, Anna Larsson (violin), Anna Proskourina (piano)och Sofia Bolin (fagott) framförde ett arrangemang av Solglitter ur Skärgårdsbilder.
Gustaf Sjökvists kammarkör framförde av Alfven Oxbergsmarschen, Limu, limu lima, En midsom-marlåt från Leksand och Jungfrun hon går i ringen. Av Olle Lindberg, son till Nils Lindberg, fram-fördes En vemodig visa om våren, Intet är som väntans tider och En sommarvän
Besök Alfvensällskapets hemsida : go. to/hugo.alfven 11
Alfvenpristagarna Ole Hjorth ochJan Olof
JOR: Vilken var din reaktionnär du fick reda på att du skulletilldelas Alfvenpriset?OH: Det var en stor överrask-ning för mig att bli tilldeladAlfvenpriset. Det är något somaldrig kunnat föresväva mig,Jag blev oerhört glad att ansesvärdig denna utmärkelse ochinte minst att få det tillsammansmed min gamle vän och spel-kamrat Pelle Jacobsson.
JOR: Vad anser du om värdetatt på detta sätt uppmärksammaen (äldre) person och hans in-satser?OH: Det är svårt för mig somjävig att ha synpunkter på det.Jag tycker väl att ålder inte börvara avgörande. Det bör alltsåinte förbehållas en viss ålders-kategori. För mig har det denpraktiska betydelsen att jag rarekonomiskt bättre möjligheteratt förverkliga planer som jaghar på folkmusikområdet.
JOR: Har du träffat Alfvennågon gång?OH: Beklagligtvis har jag aldrigträffat Hugo Alfven.
JOR: Har Alfven betytt någon-ting för dig. Tycker du att detfinns några beröringspunktermellan er som personer eller imusiken?OH: Som orkestermusiker harjag många gånger kommit ikontakt med hans musik ochlärt mig uppskatta den. Medmin bakgrund som spelman hardet inte varit oproblematiskt.Jag har alltid uppfattat national-romantiken som ett hinder förfolkmusiken därför att denbehandlats som ett råmaterial
för konstmusikalisk förädlingoch blivit normgivande försynen på svensk folkmusik.Hugo Alfven var en av svenskmusiks stora och han hade sä-kert en äkta känsla för folkmu-siken. Han gjorde magnifikasaker med den som utgångs-punkt, till skillnad från en delandra av hans tid och även sena-re. Men om hans musik därfolkmusik förekommer är likamed hans uppfattning om dennamusik så stämmer den inte medmin. Det gäller bl.a. tonalitetmen också rytmile Enligt minaöron är det t.ex. inte typiskt fördet äldre tonspråket i svenskfolkmusik att hoppa mellan duroch moll. Denna musiks rötterär faktiskt äldre än den harmo-niska kadensen och dess vari-anter. Det hindrar inte att jagupplever hans storhet som ton-sättare. För att som musikantkomma närmare i kontakt medhans musik utan den för migproblematiska folkmusikan-knytningen har jag på senare årspelat hans enda fiolsonat ochfann att jag tyckte mycket omden. Vår stora beröringspunkt ärväl fascinationen för folkmusi-ken, såväl melodierna somspelmännen. Jag är övertygadom att han tyckte som jag attspelmännen många gånger varmycket [ma musiker.
JOR: Vad är det som sysselsät-ter dig nu och vad ser du framemot?OH: Idag vill jag struktureraupp mitt liv som pensionär ochgöra något meningsfullt som jaginte haft tid för tidigare. I minungdom gjorde jag en hel delbandinspelningar av spelmän,
Från vänster: Ole Hjorth, fruJakobsson, Pelle Jakobsson
bl.a. Olle Falk från Offerdal iJämtland, som jag skulle viljagå igenom och ge ut en del av.Och jag vill spela. Det är någotsom legat efter. Det var ju meddet som det hela började förlänge sedan. Och jag ser framemot att folkmusiken ska få enstörre acceptans och få utveck-las utefter sina egna förutsätt-nmgar.
12 Besök Alfven5ällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
Pelle Jakobsson intervjuas avRuden
JOR: Vilken var din reaktion
när du fick reda på att du till-delas Alfvenpriset och guldme-
daljen?pJ: Jag blev förvånad och -givetvis - glad. Glad blev jag,inte bara för egen del utan ock-så för att jag kände mig som enrepresentant för utövarna av densvenska folkmusiken som ju lågAlfven så varmt om hjärtat. Omman studerar den långa listan påpristagare sedan 1974 så saknarman företrädare för spelmänoch andra traditionsbärare. Minandra reaktion blev alltså densom jag förmedlade i minatackord i sarnband med utdel-ningen:: "Det var på tiden!"Ytterligare en anledning till minförtjusning var den att min godevän och spelbroder sedan stu-dietiden i Uppsala i slutet av
1940-talet, Ole Hjorth, var densom jag fick dela priset med.JOR: Vad anser du om värdetatt på detta sätt uppmärksammaen (äldre) person och hans in-satser?p J: En belöning av detta slagtorde sporra även en äldre per-son till fortsatt engagemang.
JOR: Har du träffat Alfven? I såfall, hur var det?PJ: Det har jag - många gånger!När jag 1951, 23 år ung, ficktjänst som lärare i Orsa, söktejag mig genast till Orsa Kyrko-kör. Jag hade nämligen sjungit ikör sedan skolåldern. Kören ifråga tillhörde Siljansbygdenskörförbund, vanligen kalladSiljanskören, och det var i dettasammanhang jag hade äran attfå sjunga under Hugos eminentaledning. Det blev således åt-
skilliga tillfållen eftersom Alf-ven ledde kören till 1957.
Som väl är bekant gick dettill så med körens verksamhetatt respektive ledare i de anslut-na körerna i Leksand, Sil-jansnäs, Rättvik, Mora och Orsaövade in sånger inför uppsjung-ningarna. Vid behov blev det såstorsamlingar och generalrepe-titioner under tonsättarens le-darskap. Att dessa tillfälleninnebar högtidsstunder för enung korist är självklart. För attinte tala om konserterna somenligt Hugo alltid var en festbåde för öga och öra. Siljanskö-ren var stor, oftast var vi om-kring 150 sångare i varierandeåldrar. På repertoaren stod -med några få undantag - enbartdirigentens egna bearbetningarav kända och tidigare okändafolkvisor. Dessutom sjöngsnågon av hans kantater. Ettframförande som jag minns var"Vaskantaten" (text av CarlLarsson i By) som vi sjöngunder ett Vasaloppsjubileum iMora kyrka.
Hur upplevde jag dåAlfven som kördirigent? Jo, vadjag minns så var han inte destora "åthävornas" man. Hansrörelseschema var ganska av-mätt men tydligt. Mest var dethans små händer som arbetade.Och minspelet! Blicken vandra-de från stämma till stämma,man fick känslan av att han påså sätt ägnade varje enskildsångare sin uppmärksamhet.Med minspelet avslöjade hansina känslor. Oftast uttryckte
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven 13
han stort välbehag inför våraprestationer, gav oss uppmunt-rande leenden och små nick-ningar. Men han kunde ocksågenom att rynka pannan sägaoss: "Det kan ni göra bättre! "Hur som helst: Varje koristkände hans auktoritet och själv-
klara kunnande inför de verkhan själv hade skapat.
Så må det tillåtas migatt berätta om en egenhet Hugokunde visa upp, en egenhetsom gjorde ett starkt intryck påmig och många andra i kören.Det var när vi sjöng Linden, enfolkvisa med mytiskt och mys-
tiskt innehåll. Kort sagt handlarden om en moderlös jungfrusom av sin elaka styvmor blevförvandlad till en lind "påslätten att stå". Där stod hon årfrån år och väntade på att blibefriad från förtrollningen.Men så:
Det kom en kungason där gångande:"Här ståndar du: Gudsfred, kära lind så grön!"
Så tog han på hennes fagraste blad,så rann det där upp en jungfru så klar.
I år så får vi en sommar.
Visan var dramatisk och känslo-sam. Tenorstämman hade i högtläge att svara för dess klimax.Vid detta tillfälle fäste Hugoblicken just på oss tenorer, ochnär vi sjöng ut vårt budskaphöjde han armarna och knäpptehänderna ovan huvudet. Hansögon fylldes av tårar - han grätav rörelse! Detta upprepadesvarje gångvi framförde Linden.Vid de sammankomster somavhölls efter varje konsert (of-tast sponsrade av Alfvens godevän, "riksbyggmästare" AndersDiös) deltog Hugo med liv ochlust. Hans spirituella tal glöm-mer man inte. För övrigt råddeen ljus och glad stämning i Sil-janskören. Visst hade vi roligtnär vi sjöng Tjuv och tjuv detska du heta och Jungfrun hongår i ringen. Jan Ling har så rättnär han i denna skrift 2/99 skrevså här angående Alfven ochfolkmusiken: Alfvens klang-värld var precis vad som"slog": färggrann utan att pro-vocera. På samma sätt varsatsfakturen genialt enkel utanatt vara banal och just med en
touche av humor som gör varjekörsångare glad
JOR: Har Alfven betytt någon-ting för dig?PJ: Ja. Särskilt har folktonen ihans verk gjort stora intryck påmig. Som orkestermusiker påamatörnivå har jag haft glädjenatt spela några av kompositio-nerna. Särskilt erinrar jag migSynnöve Solbakken. l minaungdomsår spelade jag i StSkedvi Orkesterförening därAlfvens favoritsolist HanserLina Göransson brukade sjungaAlfvensånger, somliga medorkesterbeledsagning. Jag njötdå i fulla drag över den finasången och Linas utstrålning.Föga anade jag då att jag senarefick många tillfällen att samar-beta med Lina och hennesmake, musikdirektör Erik Gö-ransson, i Orsa. Jag har ocksåmed stort intresse läst böcker avoch om Alfven.
JOR: Vad tyckte du som yngreom honom och hans musik?pJ: Jag tyckte mycket om hansmusik, i synnerhet de verk som
påverkats av låtar och visor,tonmålningarna. Min favorit varnog Den förlorade sonen därfmalen består aven äkta orsa-polska i suverän bearbetning.
JOR: Vad tycker du i dag?pJ: Måhända har min åsikt omverken fördjupats med åren ochjag lyssnar gärna till symfonier-na och de nya utgåvorna avhans kantater. Därvid har dekommentarer som medföljerfonogrammen varit ovärderligaför mig.
JOR: Vad är det som sysselsät-ter dig nu?PJ: Min pensionärstillvaro ärfylld av musikaliska aktiviteter:låtar och klassiskt på fiol, få-bodlåtar på lur, horn och pipa,körsång. På lediga stundersysslar jag med dokumentationav spelmän i Orsa under 200 år.Musikaktiva barn. barnbarn ochen sjungande sopran till hustrubidrar till ett meningsfullt le-verne. Berikande känns detockså få fara till huvudstaden då
14 Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
och då för att delta i Musikalis-ka akademiens sammankomster.
JOR: Vad ser du fram emot?PJ: Nog har jag väl rätt när jagsäger att Alfvenmusiken undersenare år åtnjutit ett större in-tresse - igen? Atskilliga nyin-spelningar har sett dagens ljus,ofta med bistånd från HugoAlfven Fonden. Framförande-nas antal ökar. Det har blivit"inne" att lyssna på Alfven!
Men hur blev det med Sil-janskören och dess repertoar närtonsättaren lämnat detta jordis-ka? Jo, kören jobbade vidaremed Anton Lööw som dirigent.Körens siste dirigent torde ha
varit Hans-Åke Månsson,då kyrkomusiker i Leksand,numera i Orsa Han erinrar sig,att den sista konserten som 75-årsjubilewn ägde rum 1979.Epoken Siljansbygdens körför-bund var slut. Alla dessa bear-betningar av folkvisor hamnadei körernas arkiv. Några "stan-dardvisor" plockas nu fram vidbehov, men alltför många hotasav glömska - tyvärr.
Jag ser fram emot att visornakommer till heders igen! För-hoppningsfullt kändes detatt under Alfvendagen i Tibblefå lyssna till Gustaf Sjökvistskammarkör förnämligt tolkadenna körmusik. Det är inte
utan att jag för mm inre synkunde se Hugos förnöjsammaleende. Jag tycker mig märka,att Sjökvist håller ett friskaretempo i visorna än vad tonsätta-ren själv gjorde. Det känns väl-görande - Siljanskören var ju ettbarn av sin tid liksom tonsätta-ren själv vilket, enligt min me-ning, resulterade i väl långsam-ma tempi ibland. I den nya CD-n med titeln Song of freedomand other choir pieces sjungerkammarkören inte mindre än 24av Alfvens folkvisebearbetning-ar. Rekommenderas!
Song of Freedom and other choir pieces. GustafSjökvist Chamber Choir,Annika Eliasson Frick, sopran, GustafSjökvist, dirigent:Ladybird Productions AB 2000.
Hugo Alfven betraktade körarrangemangenav svenska folkvisor som något av detviktigaste i hans produktion, rent av som
centrallyriken i hans verk.Gustaf Sjökvists kammarkör har spelat in 24 av
Alfvens körarrangemang och originalkompositio-ner på denna nyutkomna CD, och här finns själv-klart klassiker som Uti vår hage, Tjuv och tjuv detska du heta och Dalvisa, men även Sverges flag-ga, Biskop Thomas Frihetssång, m fl.
Det är för det mesta en ljuvlig skiva, det ska sä-gas. Gustaf Sjökvist och hans kammarkör tillhörSveriges körelit och på denna CD har man tagitsig an något av det svenskaste vi har när det gällerkörsånger och resultatet är en välklingande skivamed dessa välkända klassiker.
Kanske är dock körklangen lite väl polerad. Alf-ven skrev ju ofta med sin egen Siljanskör i tan-karna, och den körklang som är förhärskande idagvar nog rätt okänd på hans tid. Härav följer attdessa arrangemang kanske rent av vinner på en
lite "bredare" körklang än denna skiva presente-rar. Det kan låta lite konstigt att önska sig tillbakatill gångna tiders körklang istället för dagens, menAlfvens arrangemang och kompositioner är oftaskrivna för en stor kör, ofta bestående av amatö-rer, därför borde man kanske ha tillåtit sig att 'brepå' lite mer i flera av satserna, det låter lite välsnällt här och var.
Som helhet är skivan dock ett utmärkt prov påAlfvens stora kunnande som körtonsättare. Det ärinte undra på att många av hans körarrangemangblivit klassiker och tillhör standardrepertoaren försvenska körer, och här finns de flesta av hanskörpärlor samlade.
Skivkonvolutets verkkommentarer är (liksom påde flesta av dagens skivor) på engelska, men manhade nog även kunnat låta Gustaf Sjökvi stssvenska originaltexter finnas med på dennamycket svenska skiva, det hade inte gjort något.
JÖRGEN GRUNDSTRÖM
Besök Alfvemsällskapets hemsida: go.to.lhugo.alfven 15
I Hugo Alfvens kompositioner: Käll- och verkförteckning, nr 82 står Autograf saknas. Den har förva-rats i Zornsamlingama och nu tagits fram av dess chef Birgitta Sandström som tillåtit reproduktion här.Eftersom autografen även till versionen för blandad kör anges som saknad efterlyses den härmed. Denär tillägnad Siljansbygdens körförbund.
,~ .
• of st
--oL ~. • • •••
.~:' ~I ~~I-L'-~'-'~j'-'~'~ ~,
~ ~ ~ •. b. ~ f- -e- t
..J
fet I t~ I~ 0\ • ~ ~ ~~ --/M.vj f-. ~.OVVV\. 4.J
• _ lt - j;..
""'''0
f!. ..~,~~, r- ~. b-0 J' ~ ~ ~O'"_ - ~jI .,.. I OVV"'- iV - -
" - -. - l • 4k. • «>:v v
I~~I ~I
b o ,. ~ ~ -h..~A..V' . .rrå'~-ovw.. ~
\ ~f ---- -V ..1.
~ '0I r ~. rrJ'~-~. ~I r't- ~ -r+
• • • • • ,. • .....• ..år • ...-.....
--: .Fr tr~· ~I~ ~ ~ ..k-~A<V. r o o. Ol',"'-'-
.•. • - ~{) t~· ~, r~-l,t.;t-~ I .rv~. r~
16 Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
.. ~ ..:.
F r},~-r h-tUt., itlt.a. to.., ~ 4 ~J...o.,~
f...\- ...- ,.. . -.P T I
r rd-'~ 'r d-~I~-4... • _,
~ ~~l~ ~ 't~d-'~- ~htUL,~ -lo- to--.t-c....Lo....t~~
4 . ~
~I
- ._•.• t >_ ----..p4M-~ ..-
: . ~4"'~-'~j.> . -- >
o·
r • •~J- "'" ~)
~ kct.- .Lev 1Juz.. L.o- ,(....~.
. I't.....u . ~
k .l•••....ta.. ~ .t0l- u: l.o.-
h..at.U" •
tc-.... L..... .La.... 'Ot.o.. .t.a.. l4- ~ k~~
r d-~! tUt, 1k.QIL,... .La... tQ.,. t..o... L:r.... ~ .Lek- ta.. 4 4.
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.to/hugo.alfven 17
Hugo Alfvensällskapet 10 årAV JAN OLOF RUDEN
HugoAlfvenstiftelsenhade bedrivit fram-gångsrik verksamhet
under flera årtionden underledning av dess ordförande,som av hävd alltid har varitSTIMs VD när nya regler förbeskattning av fonder ochstiftelser krävde en omorga-nisation. Vid en stämma denIl juni 1990 skedde därfören delning av Alfvenstiftel-sen i en förvaltande delnämligen Hugo Alfven Fon-den knuten till K Musikalis-ka akademien och en publikdel, nämligen FöreningenHugo Alfvensällskapet. Ord-förande i Fonden blev Gun-nar Petri, VD för STIM ochordförande i Sällskapet blevHans Nordmark som tidigarevarit VD i STIM (och där-igenom också ordförande igamla Stiftelsen undermånga år). Fondens huvud-uppgifter blev att förvaltaAlfvengården iTibble ochatt dela ut Alfvenpriset.
Vid samma tillfälle valdes tillinterimstyrelse i Hugo Alfven-sällskapet Jan Olof Ruden,STIM och Agneta Ljunggren,Uppsala universitetsbibliotek.Ruden utsågs vid det konstitue-rande sammanträdet dagen där-efter till sekreterare och redak-tör för Sällskapets medlemsbladoch Agneta Ljunggren tillskattmästare.
Interimstyrelsens första ange-lägenhet var att värva styrelse-medlemmar till Sällskapet, attsammankalla till en första före-
ningsstämma samt att publiceramedlemsbladet Alfventana. Vidstyrelsens sammanträde den 3oktober hade olika intresseom-råden i Alfvens verksamhetfunnit företrädare: Göran Furu-land från hembygdsrörelsen,Gunnar Ternhag som folkmu-sikrepresentant, Hans HenrikBrummer som konsthistoriker,Sten-Gunnar Hellström från00. Senare inträdde GöstaAlfven som släktens represen-tant.
Den första föreningsstämmanägde rum den 23 oktober och dåfanns 22 medlemmar, som god-kände styrelsens förslag tillstadgar och konfmnerade sty-relsens sammansättning. Detförsta häftet av Alfventana ut-kom i december och därmedhade Alfvensällskapets verk-samhet kommit igång.
ÄndamålÄndamålsparagrafen lyder"Föreningen ... har till ändamålatt främja kännedomen omHugo Alfvens musik och gär-ning". Detta har huvudsakligenskett genom utgivning av Alf-veniana och genom at anordnamedlemsmöten två gånger omåret och genom att komma medinitiativ till Fonden, som harresurserna att bekosta dem.
SammankomsterVårmötet 1991 i Sällskapetägde rum samma dag som Fon-den delade ut Alfvenpriset, den5 juli. Dagen inleddes med ettföredrag om antagonisternaAlfven och Peterson-Berger avLennart Hedwall avslutat avmusik av dem framförd på Alf-vens flygel av Bengt Forsberg.Därefter var det rundvandring i
Tibble by där Alfven bott innanhan fick gården i Tibble, det varbesök vid Alfverisgården i Täll-berg och vi fick vara med omFondens prisutdelning. Till sistvar det visning av Anders Han-sers bildspel om Alfven (ochPeter Dahl). Detta var ett samar-rangemang med Musik vid Sil-jans vänner. Organisatör varGunnar Ternhag.
En kort rekapitulation av öv-riga möten i Hugo Alfvensäll-skapet kan vara på plats. Merautförligt kan man följa dem iAlfveniana.
Den 7 november 1991 visadeHans Henrik Brummer Walde-marsudde och dess konstverkoch kvällen avslutades med ettframförande av sånger presente-rade av Margareta Jonth ochKerstin Åberg. Detta var ettsamarrangemang med PrinsEugens Waldemarsudde.
Den 23 maj 1992 var detvårmöte i Roslagen i samarran-gemang med Kammarmusik-festivalen i Norrtäljes Vänner.Göran Furuland var samordnareav besök på Svartnö, inspira-tionsplatsen för Midsommarva-ka och Edö ö, där Alfvens brorGösta bedrev ekologiskt jord-bruk och där släkten har kvarHugos målningar från studie-åren för Hesselbom och Tömå.
Den 16 december 1992 vardet ett samarrangemang medFilharmonikernas Vänner samtNorrtälje kammarmusikfestivalsvänner i Stockholms konserthusmed anledning av att NeemeJärvi dirigerade Alfvens femtesymfoni. En introduktion tillverket gav Lennart Hedwall.
Vårmötet 1993 var åter sam-ma dag som Alfvendagen iTibble i samarrangemang med
18 Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven
Ovan: Hans Nordmark avtackasvid årsstämman 1993 och ÅkeHolmquist tar vid som ordfö-randeT.h. Deltagare vid Alfvensäll-skapets vårmöte 1994 i Linnea-num, UppsalaNedan: Höstmötet 1994 iStif-telsen Musikkulturens Främjan-de i Stockholm
Besök Alfvensäffskapets hemsida: go.to/hugo.alfven19
Musik vid Siljans Vänner. Hu-vudpunkterna var ett föredragav litteraturvetaren Ola Norden-fors om ord och musik i HugoAlfvens sånger. Därefter var detbussutflykt till Moberg, därAlfven ägt en mindre gård.Back Gustaf Andersson var vårciceron där.
Åke Holmquist ordförandeStyrelsen hade inte genomgåttnågra förändringar fram tilldenna tidpunkt. Men genomSten-Gunnar Hellströms från-fälle invaldes Jan Heimer. HansNordmark drog sig tillbaka eftervälförrättat värv och ÅkeHolmquist, nyss fyllda 50 åroch VD på Stockholms kon-serthus tog vid.
Höstrnötet den 4 november1993 ägde åter rum på Walde-marsudde där Hans- HenrikBrummer visade den pågåendeArnold Böcklin-utställningenoch Jan Olof Ruden spelademusik som hade anknytning tillBöcklins "Dödens ö, Totenin-sel".
Den 30 maj 1994 var detAlfven i Uppsala som stod ifokus : Alfvenauto grafer påUniversitetsbiblioteket och envisning av Linneanum, som varAlfvens tjänstebostad som di-rector musices under den störstadelen av hans anställningstid.En serenad konsert av OD av-slutade.
Den 25 oktober besågs andraAlfvenautografer men nu iStiftelsen Musikkulturens Främ-jande i Stockholm. Där fick viockså höra romanser framfördaav Carolina Bengtsdotter ochTomas Ljung.
Den 18 maj 1995 ägde enkonsert rum i Stockholms stor-kyrka med ett efterlängtat pro-gram, nämligen kantaten Her-rans bön och Konsertuvertyrop.52. Det var Gustaf Sjökvistsom ledde framförandet medStorkyrkans kör och en orkes-
ter. Dessförinnan föreläste Len-nart Hedwall om kantaten.Detta var ett samarrangemangmed Storkyrkan s musikvänner.
Något höstmöte 1995 blev detinte. Däremot ett tidigt arran-gemang, redan den 8 februari1996 på Millesgården, tillsam-mans med Millesgårdens vän-ner. Där berättade Jan OlofRuden om Milles och Alfven.Katarina och Mattias Böhmsjöng Alfvensånger och BengtLagerkvist berättade om MarieKreyer som konstnär.
Vid årsmötet den 23 maj1996 i Uppsala avtackades Ag-neta Ljunggren för sin tid somskattmästare och utnämndes tillhedersledamot. I hennes ställeinvades Jan Heimer.
Höstrnötet den 4 december1996 förlades till Stockholmskonserthus där medlemmar iKonserthusets vänner visaderunt och gjorde oss uppmärk-samma på alla detaljer. Vi fickockså njuta av framförandet avEn skärgårdssägen med K Fil-harmoniska orkestern underSakari Oravo.
Vårmötet 1997 ägde rum påOperan den 29 april då IngerMattsson livfullt berättade omHugo Alfven och KungligaTeatern.
Den 10 november visadesfilmen Synnöve Solbakken medmusik av Alfven i Filmhuset iStockholm. Därefter kåseradeCarl-Gunnar Åhlen om dennyutgivna CD-boxen där Alfvendirigerar egna verk. Omslags-bilden på den skivboxen gav pånyåret 1998 upphov till en me-diadebatt om svenska tonsättareoch musiker under påverkan avdet Tredje Riket.
HemsidaUnder hösten 1997 tillkom ett
nytt medium för att främja kän-nedomen om Hugo Alfvensmusik och gärning, nämligen en
hemsida på Internet med adresswww.torget.se/users/ s/SMIC
Årsmötet-vårmötet 1998 höllsden 16 maj i Gävle nya kon-serthus där vi fick en vismngoch där vi kunde lyssna tillorkestern.
Alfvenkvällen den 4 novem-ber 1998 var hos Hanser & Co iStockholm där Anders Hanservisade sitt bildspel om HugoAlfven (och om sin mor HanserLina Göransson) för Sällskapetoch för Stockholms-OD.
1999 skede en ombildning avstyrelsen. Gunnar Ternhag somvarit med från början träddetillbaka liksom konsthistorikernBo Grandien som ingick i sty-relsen sedan 1998. Ideras ställeinvaldes körledaren Gustaf Sjö-kvist och konsthistorikern Bir-gitta Sandström. Ytterligare enrepresentant för släkten, nämli-gen Tobias Alfven utökadeantalet styrelseledamöter tillåtta.
Vårmötet 1999 skedde i TV-huset där Helen Elmquist kundeförhandsvisa TV -filmen Ton-målarens kvinna som senareunder våren sändes reguljärt iSVT. Vid detta tillfälle fickmedlemmarna för första gångensmaka på Alfvenmacka.
Höstrnötet den 8 decemberägde rum på Grand Hotel iStockholm där det Alfvenrumsom länge projekterats kundeinvigas.
Vårmötet 2000 ägde rum den6 juli - dagen före Alfvendagen- i Tibble. Medlemmarna ficken initierad visning av Alfven-gården av Håkan Landelius ochde sångkurselever, som under-visades i Alfvengården lämnadesmakprov på Alfvens romans-konst.
Höstrnötet som skall äga rumden 25 oktober ges en högtidli-gare prägel genom att uppmärk -samma Hugo Alfvensällskapets10-årsminne. Då skall dirigen-terna Eric Ericson, Niklas Wil
20 Besök Alfvensällskapets hemsida : go. to/hugo.alfven
Ovan: Deltagare vid höstmötet 1996 iStockholms konserthusNedan: Från årsstämman iGävle konserthus imaj 1998
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.tojhugo.alfven 21
len och Gustaf Sjökvist inter-vjuas om Hur det är att dirigeraAlfven. De närvarande intarAlfvenmacka med passandedrycker under OD-isters sång.
Resultat efter 10 årVad har då Hugo Alfvensäll-skapet åstadkommit under degångna 10 åren?Medlemsantalet har stigit till ca120 betalande enskilda ochinstitutionella medlemmar somhaft tillfällen att träffas omkringAlfven två gånger om året. Tid-skriften Alfveniana har utkom-mit med flera nummer varje åroch mottagits väl. Fokus har därriktats mot verkanalyser ochaktuella händelser.
Många initiativ har tagits avSällskapet men genomförts avandra. Till dem hör utställning-en "Två villor på Capri "somvisades på Waldemarsudde 12mars - 3 maj 1992 med styrel-semedlemmen Hans HenrikBrummer som initiativtagare.Där fanns sex akvareller avHugo Alfven med anknytningtill San Michele utställda. Fram-förandet i maj 1995 av Herransbön i Storkyrkan genom GustafSjökvist hade länge stått påSällskapets önskelista. Tilldenna kategori kunde ocksåräknas framförandena i decem-ber 1999 på Operan av Sekel-skifteskantaten.
Initiativ har ofta måst kanali-seras genom Fonden för attkunna genomföras. Till dem hörutgivning 1994 som studiepar-titur av Alfveris symfonier nr loch 4 och av hela partituret tillBergakungen 1998. Dit hörockså Alfvenrummet på GrandHotel som blev ett projekt på etttidigt stadium i Sällskapetshistoria och som lyckosamtkunde slutföras i december1999. Inspelningen av kantater-na Vid sekelskiftet och Vid re-formationsfesten utgavs i de-
cember 1999 på Sterling medtotal finansiering av Fonden.
Ett eget initiativ som sprangur önskan att värva flera med-lemmar var Alfvenmackan. somkomponerades av professorInga-Britt Gustafsson och käl-larmästare Örjan Klein och sommedlemmarna fick smaka påden 28 april 1999. Receptetfinns i Alfvemana 1/99 och ärnaturligtvis inte förbehålletmedlemmar i Hugo Alfvensäll-skapet.
Styrelsemedlemmar har pågrund av eget intresse eller medhjälp av kontakter kunnat bidratill att sprida kännedom omAlfven och hans gärning. Gun-nar Ternhag har under lång tiduppspårat brev från Alfven och1998 på Gidlunds förlag publi-cerat ett kommenterat urval avbrev som behandlar musikaliskaämnen (med stöd från HugoAlfven Fonden). Jan Olof Ru-den har påverkat ordförandenoch redaktören i det franskaCarl Nielsen-sällskapet att ägnasin Bulletin nO.21 åt Dictionnai-re Hugo Alfven (med stöd frånHugo Alfven Fonden).
Det måste också i sanningensnamn sägas att t ex Alfvenkän-naren Lennart Hedwall obero-ende av Sällskap och Fondpublicerat böcker och artiklarom Hugo Alfven och att intiativtill bl.a inspelningar tagits avutomstående som kunnat påräk-na stöd från Hugo Alfven Fon-den. Här bör framhållas Carl-Gunnar Åhlens inspelningshi-storiska utgåvor i AlfvenboxenPSCD 105 med mycket fylligkommentarbok.
FinansieringHur har allt detta fmansierats?Hugo Alfvensällskapets årsav-gift räcker inte till, så HugoAlfven Fonden måste trädaemellan. Eftersom Fondenspengar härrör från STIM-avräkningar för framföranden
av Alfvens verk så är det egent-ligen Hugo själv som bekostaraktiviteterna. Detta har han självmycket framsynt beslutat om. Istiftelseurkunden står bl. a"Stiftelsen skall ha till ändamålatt vårda minnet av min tonsät-targärning"
Nedan: Några omslagssidor tillAlfventana
Yllfveniana 1/901.1tgiven av :;{ugo .9..(fvensäffs/(apet
läs om Berg.kungen och om det "ybUdade AffW.nslllskap@1
.9lIfveniana 1/941.ltgiven av:}{ugo !4ljvensäflsf(fzpet
Lis om Uti vir hageEn bit med blommorSvergesn·U·
Yllfveniana 2-3/961.1tgiven av '}{ugoJl.fjvhtsä[[sf(apet
Läs om Alfven och Stockholms konsertforening
22 Besök Alfvensällskapets hemsida: go.to/hugo.alfven
Medlemsmäte i Alfvenqården, TibbleEtt tjugotal medlemmar samlades till medlemsmöte i anslutning till Föreningsstämman i Tibble den 6juli. Visningen av Alfvengården inleddes med en musik stund då elever vid den pågående romansinter-pretationskursen framförde ett knippe Alfvensånger. Det var Hillevi Berg som sjöng Saa tag mit Hjerteackompanjerad av Martin Hellström, Hanna Wallander som sjöng Aftonstämning ur Marias sångerackompanjerad av Samuel Sjöberg och Bodil Lundblad som sjöng Sommardofter ur Tvenne lyriskastämningar ävenledes till Samuel Sjöbergs ackompanjemang.
Håkan Landelius be-rättade att gårdenunder de tio år somAnders Lian varitintendent undergått engenomgripandereno-vering och tillrätta-läggande för besökareoch tillfälliga boende.
Det har länge ansettsatt huset ritats av denbyggmästare som upp-fört det. Själva husetvar ju bekostat genomen landsomfattandeinsamling med anled-ning av Alfvens 70-årsdag. En större bi-dragsgivare var AndersDiös. Dennes bygg-
nadsfmna uppförde ungefär samtidigt ett hus till Bror Hjorth i Uppsala ritat av arkitekten Gummelius.Om man jämför Alfvengården och Bror Hjorths hus ser man att samma ritningar använts. Voilå!
Den nuvarande intendenten Anders Lians strävan har varit att återskapa Hugo Alfvens hemmiljö.Många föremål härstammar från Alfvens tidigare hem i Tällberg. De inköptes av Anna Alfven på denauktion som ägde rum när Vibeke Kroyer sålde den gården med inventarier. Därför finns också sådantsom Marie Kroyer medförde i boet, t ex Seren Krayers hammarklaver. Alla inventarier har renoveratsoch även förtecknats.
Intendenten vill att musiken skall vara icentrum för besökare. Därför ges alltid smakprov ur Alfvensproduktion.
Det stora skrivbordet i Alfvens arbetsrum används för tillfälliga utställningar. Vid vårt besök fannsen sådan om dottern Margita.
I arbetsrummet har en vägg ägnats Alfvens akvareller. I vardagsrummet finns konstverk av vännernaOtto Hesselbom, Alice Nordin och Carl Milles samt oljemålningar av Alfven själv. Ett nytt tillskottgenom en donation är en blomstergirland som ritats och färglagts av Marie Kreyer och nu hänger överden öppna spisen.
Beträffande Alfvens tidigare hem i Tällberg antyder han i sina memoarer att han själv ritade huset.Det var emellertid Marie Kreyer som gjorde det och också svarade för inredningsdetaljer. Det finnsritningar som bestyrker detta.
Åke Holmquist, Jan Heimer och Birgitta Sandström i Alfvens vardagsrum blandskulpturer och tavlor applåderar romanssångerskor
JAN OLOF RUDEN
För öppethållande se: www.siljan-dalarna.com/ För fotos se: www.torget.se/users/s/SMIC/stibble.htm
Besök Alfvensällskapets hemsida: go.to/hugo.alfven 23
FramförandenavAlfvenmusik
2000
28/9 ~idsonrrnnarvakaTampa Bay, The Florida orchestra, dirJahja Ling30/9 St Peterburg, Makaffey Theater,1/10 Clearwater, Ruth Eckard Hall
30/9 Se du kom medjubel och sång; Jaglängtar digSacramento, Dan Dressen, Grand ForksSymphony, dir Timm Rolek
12/10 Symfoni nr 2Malmö, Malmö SymfoniOrkester, dir BTommy Andersson
8/11 Symfoni nr 5, sats 1Stockholm, Berwaldhallen, Sverigesradios symfoniorkester, dir Per Borin
16/11 Midsommarvaka pf 4hGöteborg, Konserthuset, Monica ochCarl-Axel Dominique
2001
10/1 Den förlorade sonenStockholm, Berwaldhallen, Sverigesradios symfoniorkester, dir AndreasHanson
1511 DalarapsodiIrkutsk, Symfoniorkestern, dir Per Borin
10, 1115 En skärgårdssägenSundsvall, Tonhallen resp Gävle,Gevaliasalen, Sundsvalls kammarorkesteroch Gävle Symfoniorkester, dir PetriSakari
14, 15/6 MidsommarvakaStockholm, Berwaldhallen, Sverigesradios symfoniorkester, dir EvgenijSvetlanov
I InspelningarSong of freedom and other choir pieces:Oxbergsmarschen ; Vaggvisa; Midsom-marlåt i Leksand ; Limu, limu, lima; Folkvi-sa från Gotland (Uti vår hage) ; Aftonen;Frihetssång; Trindskallar; Inga liten kvarn-piga ; Herr Peder och liten Kerstin; Papillon; Som stjärnan uppå himmelen; Vårsång"Maj" ; Stemning ; Sverges flagga; Glädjensblomster; Anders han var en hurtiger dräng;Kosack-vaggvisa; Och hör du unga Dora;Tjuv och tjuv det ska du heta; Dalvisa ; Jul-sång ; Å inte vill jag sörja; Och jungfrunhon går i ringenGustaf Sjökvists kammarkör, dir GustafSjökvi stLadyBird productions, 2000. - LBCD 0034
I LitteraturJean-Luc Caron: Dictionnaire Hugo Alfven(1872-1960). - (Bulletin no 21 de l'Associa-tion francaise Carl Nielsen). 108+28 s.
Hugo Alfvens liv och verk från A till Ö nutillgängliga för fransktalande.
Tonni Arnold: Balladen om Marie: en bio-grafi om Marie Kröyer. Köpenhamn 1999,Lindhardt og Ringhof.2000 utgiven i svensk översättning av Ann-Mari Seeberg på Forum
Tonni Arnold har på grundval av brev-växlingar och andra dokument tecknat enlevande bild av Marie Kröyer i hennes bådaäktenskap med Sören Kröyer och Hugo Alf-ven.
24 Besök Alfvensällskapets hemsida: gO.tojhugo.alfven
