Alfventana 1/99Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Mt. ,l --= -~ _

_ = r--; r: .~...

,Pz

;r'F~~.~~~~~~~~~~~~~1~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~A~"":~~~~"~~~~+~~"~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~Cd. j •

u

Läs om Bergakungen, osanger m.m.

Alfveniana 1/99Utgiven av Hugo Alfvensällskapet

Ansvarig utgivare:Åke HolmquistRedaktör och distributör:Jan Olof RudenSvensk Musik, Box 27327102 54 Stockholmtel. 08-783 88 58fax 08-783 95 10e-post jan.olofruden@stim.se

Medlemsregister (årsavgift 100 kr,institutioner 200 kr) :Jan HeimerBjurholmsplan 26166 63 Stockholmtel och fax: 08-641 53 96e-post: jan.heimer@rut. uu.se

2..

Postgiro: 4~ 88 52-8

ISSN 1101-5667

Tryckt av Ekonomi-Print, Stockholm

InnehållTill dateringen av AlfvEms orkestersånger. Av Jan OlofRuden 3Bergakungen nu i fullständig partiturutgåva. Av JanLennart Höglund 7Ett absolutistiskt experiment 8Maurice Karkoff, Alfvenpristagare 1999 9Ett Alfvenbrev: Ingen lämplig plats för gamla fröknaroch andra oskyldiga väsen 10Vårvisa av Arne Mellnäs - en hyllning till Alfven 12En manskörsång som inte blev av. Av Jan OlofRuden 14Alfvenmacka 16Hugo Alfven och folkmusiken. Referat 18Föreningsmeddelanden 19Framföranden av Alfvenverk. - Nya inspelningar 20

H lIJGO AllFVIEN

BERGAKUNGEN

2 Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

Omslaget: Partitursidan 280 ur Bergakungen.Stockholm 1998, Gehrmans. Ordinarie pris 614:-Medlemmar i Alfvensällskapet betalar 410: - ombeställning riktas till Jan Olof Ruden

~ GEHRMANS === MUSIKFöRLAG -

Till dateringen av Alfvens orkestersångerAv JAN OLOF RUDEN

Idet texthäfte som beled-sagar CD-boxen Alfvenconducts Alfven har

Carl-Gunnar Åhlen förteck-nat alla orkesterkonserterdär Hugo Alfven själv diri-gerat.Denna lista bildar utgångs-punkten för nedanståendeförsök att datera tillkomstenav versioner för röst ochorkester av sånger vars or-kesterversioner är odatera-de.

Ibland blir det fråga om attdatera olika orkesterversio-ner eftersom Alfven återvänttill samma melodier fleragånger.

Alfven skrev aldrig direkt mu-sik för soloinstrument och or-kester, vare sig "sentimentalaromanser" eller pianokonsertersom Stenhammar eller violin-konserter som Peterson-Berger.Det fanns därför ett behov avnågot för en solist att framförapå de konserter med egna verksom Alfven dirigerade. Det ärdär vi har att söka anledningentill att han orkestrerade solo-sånger. Att han gjorde det kanockså ha sin grund i att hantänkte orkestralt även när hankomponerade för pianot somhan egentligen tyckte var ettinstrument utan färg.

Rent allmänt är det melodierur tre sångsamlingar Alfvenorkestrerar: Tio sånger op.4(1896-99), Tvenne lyriskastämningar op.8 (1899) och 7

dikter av Ernest Thiel op.28(från 1908)

Redan vid Musikfesten i Upp-sala i maj 1911, då Alfven eftersitt första läsår som directormusices trummade sammanalla körer och orkestermusikerfrån Uppsala med förstärkningfrån Stockholm och framfördeett späckat program i dagarnatvå finns det orkestreringar avsånger ur just dessa samlingar -och den sista orkestrering Alf-ven gjorde för Hanser Lina1943 griper tillbaka på 7 dikter.

Den 6 maj framfördes Varstilla hjärta och Gammalt kvä-de från Hälsingland (nr 8 och10 ur Tio sånger), Sommardof-ter (nr 2 ur Tvenne lyriskastämningar, ej bevarad eller ejlokaliserad ännu) och Skogensover (nr 6 ur 7 dikter). Solistvar Valborg Svärdström. (Sevidare Alfventana 2/94, s. 11.)I Stockholm den 10 mars

1912 var det Alfvenkonsert iMusikaliska akademiens storasal. Då framfördes huvuddelenav ovan nämnda sånger av Sig-ne Rappe och musikerförbun-dets orkester. En ny orkestre-ring var då Se du kom med jubeloch sång (nr 7 ur 7 dikter).

Afionstämning (nr 3 ur Tiosånger) framfördes den 2 maj1915 av Lorentz Rustad i Tre-faldighetskyrkan tillsammansmed Akademiska kapellet iUppsala i ett i övrigt blandadpopulärkonsertprogram.

Sommardofter (ur Tvennelyriska stämningar) som fram-fördes den 12 mars 1920 i Upp-sala av Greta Söderman ochhovkapellet under Alfvens led-

mng kan ha varit den andrainstrumenteringen av dennasång (ej bevarad eller ej lokali-serad ännu).

För Marianne Mörner orkest-rerade Alfven Du är stilla ro (nr4 ur 7 dikter) vid en konsert den17 april 1927 med Konsertföre-ningens orkester.

Sommardofter (ur Tvennelyriska stämningar) som fram-fördes den 21 mars 1934 i Upp-sala universitets aula med HelgaGörlin och Akademiska kapelleti ett blandprogram var dentredje instrumenteringen dateradÖrebro den 16 mars 1934, såle-des rykande färsk.

Den 10 maj 1939 var det dagsför den andra instrumenteringenav Gammalt kväde från Häl-singland (nr 10 ur Tio sånger).Detta partitur är daterat Tibble iseptember 1938. Det var Hjör-dis Schymberg som framträddemed Radiotjänsts symfonior-kester i en Europakonsert till 9länder från Stockholms kon-serthus, en tidig form av vadsom skulle bli EBU-konserter.

Se du kom med jubel ochsång (nr 7 ur 7 dikter) i en nyfärsk version daterad Tibble 2juli 1940 blev framförd påSkansen den 4 augusti 1940 viden Alfvenkonsert med HanserLina Göransson och Konsertfö-reningens orkester.

För Hanser Lina orkestreradeAlfven även Jag längtar dig (nr5 ur 7 dikter) för en Alfvenkon-sert den 8 augusti 1943, likale-des på Skansen.

Till och med på ålderns hösthar sångerna ur 7 dikter aktua-litet för tonsättaren.

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC 3

Sammanfattningsvis ter sig orkestreringarna ur de tre nämnda samlingarna på följande sätt:

1915-05-02 Tio sånger 3: Part UUBU-a Trefaldighet Lorentz AftonstämningRustad (Bar)1911-05-06 Tio sånger 8: Var stilla hjärta Part UUBU-a Musikfesten1911-05-06 Tio sånger 10: Gammalt Part UUBU-a Musikfesten kväde

l :a instrumenteringen1939-05-10 Tio sånger 10: Gammalt PartUUBSthlm KR Hjördis kvädeSchymberg 2:a instrumenteringen

1911-05-06 Tvenne lyriska stämningar 2: saknasU -a Musikfesten Sommardofter instrumente-

ring 11920-03-12 Tvenne lyriska stämningar 2: saknasU-a Univ Sommardofter instrumente-Greta Söderman ring 2?1934-03-21 Tvenne lyriska stämningar 2: Part SMFU-a Dniv Sommardofter instrumente-

ring 3

1927-04-17 7 dikter: 4 Du är stilla ro PartUUBSthlm KR MarianneMörner1943-08-08 7 dikter: 5 Jag längtar dig Part UUBSkansen Hanser Lina1911-05-06 7 dikter: 6 Skogen sover Part SMFU-a Musikfesten Part och

stUUB1912-03-10 7 dikter: 7 Se du kom med Part UUBSthlm MA jubelSigne Rappe1940-08-04 7 dikter: 7 Se du kom med Part UUBSkansen Hanser Lina jubel 2:a instrumenteringen

Förutom sånger ur dessa sam-lingar orkestrerade Alfven fri-stående sånger.

Lindagull : serenad för tenoroch orkester som framfördes avEinar Beyron vid en Alfven-konsert i Uppsala 16 april 1928med hovkapellet. Den var ur-sprungligen för tenor ochmanskör (1919).

För Hanser Lina orkestreradeAlfven flera sånger än de ovan-nämnda nämligen Vallvisa frånÄlvdalen (Limu limu lima) fören konsert den 9 oktober 1939på Skansen med hovkapellet.Den var ursprungligen för röst,blandad kör och piano (1923).

För Skansenkonserten den 4augusti 1940 med Hanser Linaoch Konsertföreningen orkestre-rade han Vaggsång (Allramitt-käraste hjärtansbarn) daterad 24juni och I stilla timmar daterad26 maj. Båda ursprungligen förröst och piano.

När Hanser Lina sjöng påSkansen den 10 augusti 1941var det premiär för Rosor ochvioler i orkestrerat skick (omhon nu verkligen sjöng. Recen-sionerna talar inte om henne).Detta var en sång för blandadkör komponerad 1934.

Till sin 70-årsdag instrumen-terade Alfven Taltrasten medvilken Hanser Lina och Kon-

sertföreningen framträdde den29 april 1942. Den var kompo-nerad 1941 för manskör.Aftonen, slutligen (Skogen stårtyst) framfördes av Hanser Linavid Alfvenkonserten den 8 au-gusti 1943 på Skansen. Dettapartitur är daterat den 27 sep-tember 1942. Original sättningenför blandad kör tillkom den 15september.

Ingrid Wiksjö framträdde vidAlfvenkonserten den 6 novem-ber 1940. Till detta tillfälleorkestrerade Alfven Berceuse(Dofta, dofta vit syren) kompo-nerad i oktober samma år förröst och piano samt Vaggvisa

4 Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/users/s/SMIC

(Dagen blir natt) komponerad1933 för manskör.

En orkestrering som ej synesha kommit till framförandeunder Alfvens ledning är Pionerop.22 ursprungligen kompone-rad för röst och piano 1905.

Eftersom den var tillägnad Sig-ne Rappe och hon sjöng orkes-terversioner av andra sånger vidkonserten den 10 mars 1912 (seovan) kan man förmoda attorkesterversion av Pioner varavsedd för detta tillfälle.

Utan datering är även orkest-reringen av Saa tag mit hjertekomponerad för röst och piano1946. Det är rimligt att antagaatt orkestreringen gjordes i di-rekt anslutning därtill.

Sammanfattningsvis kan min käll- och verkförteckning iHugo Alfvens kompositionerkompletteras på följande punkter:

27. Tio sånger op.4b) för en röst och orkester3. AftonstämningUruppförd: Uppsala, Trefaldighetskyrkan (populärkonsert) 2.5 1915: Lorenz Rustad (bar),Akademiska kapellet, dir Alfven

8. Var stillaUruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester, dir Alfven

10. Gammalt kväde från Hälsingland.Första instrumenteringenUruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester, dir Alfven

Andra instrumenteringenDaterad Tibble september 1938Uruppförd: Stockholm 10.5 1939. Hjördis Schymberg, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

30. Tvenne lyriska stämningar op.8b) för en röst och orkesterSommardofterFörsta instrumenteringenUruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärd ström, festivalorkester, dir Alfven

Andra instrumenteringenUruppförd: Uppsala universitets aula 12.3 1920. Greta Söderman, Uppsala konsertförening,Hovkapellet, dir Alfven

Tredje instrumenteringenDaterad Örebro 16.3 1934Uruppförd: Uppsala universitets aula 21.3 1934. Helga Görlin, Akademiska kapellet, dir Alfven

52. Pioner op.22b) för en röst och orkesterEj uruppförd? Men sannolikt avsedd för Signe Rappes framträdande den 10.3 1912 iMusikaliskaakademien vid konsert med Svenska musikerförbundets orkester, dir Alfven

56. Hos drottning Margareta. Junker Nils sjunger till lutan op.18b) för en röst och orkester dat. 24.8 1914Ej uruppförd under Alfvens ledning?

63. Sju dikter av Ernest Tbiel op.28b) för en röst och orkester4. Du är stilla roUruppförd: Stockholm 17.4 1927. Marianne Mömer, Konsertföreningens orkester, dir Alfven5. Jag längtar digUruppförd: Solliden 8.8 1943. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC 5

6. Skogen soverUruppförd: Uppsala (Musikfesten) 6.5 1911. Valborg Svärdström, festivalorkester, dir Alfven

7. Se du kom med jubel och sångFörsta instrumenteringenUruppförd: K Musikaliska akademien 10.3 1912. Signe Rappe, Svenska musikerförbundetsorkester, dir Alfven

Andra instrumenteringenDaterad Tibble 2.7 1940Uruppförd: Skansen 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

95. Lindagull. Serenadb) för Ten och orkesterUruppförd: Uppsala universitets aula 16.4 1928. Einar Beyron, Hovkapellet, dir Alfven

100. Vallvisa från Älvdalen (Limu limu lima)f) fritt behandlad för sopran solo, horn, stråkorkesterUruppförd Skansen 9.10 1939. Hanser Lina Göransson, Hovkapellet, dir Alfven

127. Vaggvisa (Dagen blir natt)d) för en röst, klarinett, gong, stråkorkesterUruppförd: Konserthuset Stockholm, 6.11 1940. Ingrid Wiksjö, Konsertföreningens orkester,dir Alfven

131. Rosor och violerb) arr för en röst och stråkorkesterUruppförd": Skansen 10.8 1941 (eller åtminstone avsedd att framföras då av Hanser Lina).

162. Vaggsångb) för en röst, harpa/piano, strDaterad Tibble 24.6 1940.Uruppförd: Skansen, 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

168. I stilla timmarb) för en röst och orkesterDaterad Tibble 26.5 1940Uruppförd: Skansen, 4.8 1940. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

173. Berceuse (Dofta, dofta vit syren)b) för en röst, 2 cor, strUruppförd: Konserthuset Stockholm, 6.11 1940. Ingrid Wiksjö, Konsertföreningens orkester,dir Alfven

183. Taltrastend) för en röst, flöjt, engelskt horn, stråkorkesterUruppförd: Skansen, 29.4 1942. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

187. Aftonend) för en röst, 2 el, 2 cor, arpalpf, strDaterad Tibble 20-27.9 1942Uruppförd: Skansen, 8.8 1943. Hanser Lina Göransson, Konsertföreningens orkester, dir Alfven

203. Saa tag mit Hjerteb) för en röst och orkesterKomponerad augusti 1946?Ej uppförd under Alfvens ledning?

6 Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC

II

BERGAKUNGEN NU I FULLSTANDIGPARTITURUTGÅVA

Bergakungen brukarräknas till Alfvens bästaverk - alla kategorier.Det är därför en storhändelse att detta parti-tur nufinns tillgängligt itryckt form och i den ur-sprungliga instrumente-ringen. Jan LennartHöglund som introduce-rade verket när CD-inspelningen med Sveri-ges radios symfonior-kester under EvgenijSvetlanov hade utkommit(Alfveniana 1/90, s 8)ger här sina reaktionerinför partituret.

I ett radiosamtal för ettpar år sedan nämnde PutteWickman att han kände sigdrabbad av datorerna, attäven på hans område hadenotskriften blivit fabriksartatlikriktad och att han saknadehandskriftens slängar, krokaroch förvecklingar över not-systemen; tonsättaren hadekommit längre bort och attden del av ingivelsen ochinspirationen som den per-sonligt nedtecknade notbil-den gav - även om den varsvårtydd ibland - hade för-svunnit.

I s.k. konstrnusikaliskasammanhang är detta nog enexklusiv synpunkt, effekti-viteten kräver tydlig skrift

och snabba ryck och tonsät-taren känns ur den synpunk-ten långt avlägsen. Men vivet också att de musiker somhar tid att förena sitt musice-rande med forskning i manu-skript och handskrifter oftanår märkliga, "personliga"~resultat. En sådan forskninggäller kanske i första handbågar, punkter och nyanseretc. men säkert kan den -omedvetet för den som söker- också förmedla andra es-senser i den tillblivandeklingande brygden.

Vi vet att Hugo Alfvenhade en exemplariskt tydligoch "konstnärlig" notskrift.Den senare brukar tillskrivashans talanger som bildkonst-när och åtskilliga av hanspartitursidor med starka rö-relser i orkestersatsen kanman betrakta som fascine-rande konstverk, ett mini-malistiskt knyppleri med enoändlig omsorg om varjedetalj. Intressant är att jäm-föra den alfvenska notbildenmed Wilhelm Stenhammars.Också här ger notskriften ettkonstnärligt intryck, menflyktigare, rastlösare. Omnotskriften verkligen berättarnågot om upphovsmannen -och det gör den alldeles sä-kert - är detta förbryllande:Hugo Alfven. den utåtriktadelivsnjutaren med sina vackramen idogt redbara tecken~Wilhelm Stenhammar, denallvarsamme, grubblande,

med sin lätta, nästan caprici-ösa penna.

Alltnog: Alfvenvännernakan i dessa dagar glädja sigåt att det fullständiga partitu-ret till Bergakungen - ett avde yppersta och mest färgri-ka svenska orkesterverkenalla kategorier - nu kommitut i tryck. Detta har kunnatske med stöd av Alfvenfon-den och självfallet är dettonsättarens egen handskriftsom har minskats ner till etthanterbart A4-fonna1. Densom inte har kvar sin ung-doms synskärpa får ta på sigbrillorna, men det är det välvärt både för den allmäntintresserade och den somsöker konkreta kunskaper ihur man kan ge och blandafrån - och inte minst - hus-hålla med den stora orkes-terpaletten. Den köttsligadunsten och hettan och iTrollflickans dans och denetsande bildskärpan i som-marregnstablån t.ex. sökeralltjämt sin like i svenskapartitur.

Så bjud hem en skaranotläsande vänner, sätt påRadiosymfonikernas ochEvgenij Svetlanovs storarta-de inspelning och låt partitu-ret gå runt i en makalöstfestlig seans för örat - ochför ögat!

JAN LENNART HÖGLUND

7 Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersts/SMIC 7

Ett absolutistiskt experiment

Hugo Alfven. violinisten ochkompositören, är känd blanddala ungdom en från sitt verksamma

deltagande i Leksandsmotet ijjol. Hanporträtteras här särskild t med hänsyn till detexperiment han företagit med sig själfrörande rusdryckernas inverkan på detkonstnärliga skapandet. Om profvet skrifterhan sjålf:

Alkoholens fördärfliga inverkan på männi-skans både fysiska och andliga förmögenheter är ivår tid med så öfverväldigande material bevisad,att intet tvifvel mer kan råda om att i högre gradalkoholhaltiga drycker lämpligast borde handhaf-vas efter giftstadgan.

Då jag sistlidne midsommar bevistade ung-doms- och nykterhetsrnötet i Leksand, blef därframhållet såsom en allmänt utbredd åsikt, atttrots all den skada som alkoholhaltiga dryckerförorsaka, så vore de dock konsten till gagn, där-igenom att de förmenas verka inspirerande ocheggande på den konstnärliga fantasien, därmedbefrämjande det konstnärliga skapandet elleråtergifvandet.

Jag tror att intet misstag kan vara djupare.Visserligen har man en känsla af att fantasien ar-betar med högre flykt och frihet än eljest underden korta stund alkoholen skenbarligen stimule-rar, men orsaken till denna förnimmelse torde nogvara den, att själjkritiken först drabbas af giftetsförlamande inverkan hvarpå förlamningen små-ningom utsträcker sig till tankens öfriga finareoch gröfre maskineri. Man rar icke glömma, attinbillningen, äfven under stark upphetsning, ar-betar med samma logik som människans öfrigapsykiska förmögenheter och att den under nykterttillstånd städse röner inflytande af det kontrolle-rande förnuftet, äfven om dess närvaro ej med-vetet förnimmes. När nu, enligt de vetenskapligarönens utsago, alkoholdosen först och främst be-röfvar tankeverksamheten dess själfkritiska för-måga, blir fantasiens färd således närmast att för-likna vid den skenande hästens, medan kuskenrullar om i det gyttjiga diket.

De konstnärliga alster, som skapas underinverkan af denna virriga spritextas, där allt blirsatt på måfå och på en slump, torde som regelblifva af tvifvelaktigt eller intet värde. Dock villjag uttala en reservation för det fall, då en rent afsjukligt öfverdrifven själfkritik gör sig gällandehos en konstnär och stundom rent af tvingar ho-nom, att i konceptionens ögonblick medels enviss dos alkohol kasta af sig det hämmande öf-verskottet af den i detta fall skadliga själfkritiken.Men detta är endast ett undantagsfall, då alkoho-lens förlamande gift användes som medicin i etttill abnormitet gränsande sinnestillstånd.

På grund af den ofvan nämnda åsikten, hvil-ken sades mig vara ett hinder från vissa håll förnykterhetens sak, beslöt jag mig för att under ettårs tid ställa mig i absolutisternas led och sålundagenom egen erfarenhet vinna insikt i frågan

Jag aflade alltså sistlidne midsommar nyk-terhetslöfte, och nu, dä tiden för detsamma är ute,vill jag, på därom framstäld begäran, söka i någrala drag skildra de erfarenheter jag som nykteristgjort under det gångna året.

Först vill jag framhålla den tidsvinst jag haft,därigenom att jag varit fullt arbetsför hvarje dag,äfven efter en stor supe eller fest, hvilket förut ejalltid var fallet, då en viss dåsighet och slapphet"dagen efter" stundom omöjliggjort allt arbetebeträffande komposition. Dessutom har jag tycktmig förmärka större uthållighet under långvarigaarbetsperioder, hvilket står i skarp motsats till deerfarenheter jag förr gjorde, då jag sökte att underlångvarigt arbete hålla krafterna uppe medels ettoch annat glas vin.

I öfrigt har jag ej förmärkt någon väsentliga-re skillnad, då jag som regel aldrig begagnat al-koholhaltiga drycker före eller under arbetet och iallmänhet iakttagit stor måttlighet i användandetaf de fördärfliga spritvaroma.

Genova 26 Maj 1905Hugo Alfven

Saxat ur Juni-Sol, Gävle 1905, s. 16. Maria harpåtecknat sidan "Tilhörer Maria Alfven" . GunnarTernhag tror att hon ville använda artikeln mot Alfvenom behovet skulle uppstå.

8 Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC

Maurice KarkoffAlfvenpristagare 1999

MauriceKarkoff är en av de mestproduktiva s~enska tonsättarn~med en opushsta som är uppe l

218. Han har komponerat i de flesta genrer. Ihans verkförteckning finner man 12 sym-fonier och 5 mindre symfonier, 14 konserter,en opera, 7 kantater och massor av kam-marmusik för olika besättningar. Men manförknippar honom huvudsakligen medvokalmusik. Han tillhör de tonsättare somkan koncentrera uttrycket i korta, aforistiskasatser och han är därför en utomordentligromanstonsättare. Det finns bland sångernaliksom tuschteckningar av orientaliska stäm-ningsbilder i kinesiska eller japanska diktermen också längre episka tonsättningar. Hanstextval är kräset och inte begränsat tillsvenskspråkiga dikter. I det avseendet skiljerhan sig från Hugo Alfven.

En speciell verkgrupp är de manskörsångersom Karkoff under en lång rad årkomponerade till texter av Nobelpristagareoch som sjöngs under Nobelmiddagen avStockholms studentsångare.

I Karkoffs vokala kompositioner träffarman på ett starkt engagemang - inte minstmed judarnas tillvaro och lidanden, vilketman erinras om i titlar som Gränskibbutzen,Landschaft aus Schreien, Gluhende Rätsel.Också de stora symfoniska verken brottasmed den ångest som tanken på andravärldskrigets judeförföljelser väcker hostonsättaren.

1997 förlovade sig Maurice Karkoff medoperasångerskan och tonsättarinnan Mar-gareta Hallin. Detta ledde snart till en rad nyasånger tillägnade henne. Hon har också förtnågra av dem till dopet och det är också honsom sjunger Gluhende Rätsel på den nyligenutgivna CD Phono Suecia PSCD 108.

JOR

Alfveniana U99 ~Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC 9

Ingen lämplig plats för gamla fröknar ochandra oskyldiga väsen

Den 16 augusti 1924 uruppfördes AlfvemsKantat vid Världspostunionens halvse-keljubileum (op.41), en av tonsättarens

många beställningsverk. Han hade påbörjatkompositionen, vilken bygger på en text av för-fattaren och posttjänstemannen Albert Henning(1881-1963), i april samma år, men blev inte klarförrän i allra sista stund. För Alfven var komposi-tionsstress inför en fastställd premiär visserligeninte något nytt, men den här gången tog det helapå hans nerver. Vintern och våren hade varitfyllda av intensivt arbete - 00 firade sitt 70-årsjubileum, kören reste dessutom till både Hel-singfors och Paris. När så höstterminen i Upp-sala väntade och ingen chans till återhämtningfanns, blev det för mycket. I sina memoarer harAlfven själv berättat om sin kollaps och sin därpåföljande konvalescens på Capri tillsammans medhustrun Maria (I dur och moll, s. 290 ff).

Väl installerad på den italienska ön, där hanockså vistades en period 1922, fick han så små-ningom sina krafter åter. Om sin läkning skriverhan i ett övrigt humörfyllt brev till kanslisekretera-ren Gunnar Hultman, en av de många vännersom Alfvem fick bland sina O.D.-ister. Förstetenoren Hultman kallades i kamratkretsen för"Cacao".

A andra sidan fanns en gamängartad ton somframskymtar i brevets andra hälft. Den speglartydligt att kören var en uteslutande manlig miljö.

Blandningen av allvar och skämt, som känne-tecknade umgänget i kören och som syns i bre-vet, fanns också i körverksamheten. Det musika-liska arbetet stod i centrum. Under Alfvens led-ning förändrades körens ambitioner högst avse-värt, vilket går att avläsa i konsertprogram ochbevarade inspelningar. Men samtidigt fortlevde0.0. som en sällskapsklubb, i vilken bröder träf-fades under angenäma former. Alfven hade ing-enting emot den kombinationen - han trivdes likabra i båda sammanhangen. Men stundtals vålla-de ändå blandningen problem för honom (SeHugo Alfven. Brev om musik, s. 48 ff, 69 ff).

När Alfvens vistades på Capri, vikarierade 01-lalo Morales som director musices. Den musika-liska ledningen av 0.0. sköttes av Torsten Wet-terblad, vilken omtalas i brevets avslutning. Bre-vet återfinns i Alfven-arkivet i Uppsala universi-tetsbibliotek.

Gunnar Ternhag

Villa di Lourdes, Anacapri den 2 nov. 1924

Käre Gunnar!

Det är själva tusan, så hastigt tiden går när maningenting gör - och ändå fortare går den då manarbetar. Efter denna med visdom fyllda inledningkanske jag bör tala om, att Maria och jag nu botti denna fortjusande 5-rumsvilla ungefär precis enmånad, under vilken tid jag mest pumpat vattentill cisternerna på taket, ätit druvor och fikon,sovit, promenerat och badat.Jag tackar Gud, att han begåvat dr. [Jakob]Billström med en så underbar lärdom, att hanansåg sig böra säga till mig, då jag slog frammed att jag kanske blott behövde vila till 1 no-vember: "- att taga endast ett par månadersvila, det tjänar ingenting till. Då kommer ni intepå fotterna igen, ty edra nerver äro alldeles for-slitna. Skall ni ha någon nytta av vilan, måsteden räcka minst till årets slut. "

Just nu i början av november har jag ju anled-ning att begrunda sanningen av dessa ord, tyhittills har jag endast hunnit börja resa mig.Bättre är jag, men bedrövligt långt bort från vadman kallar full hälsa. Av alla de sjukdomar,varmed Gud i sin outrannsakliga godhet ochvisdom finner lämpligt att slå människorna, trorjag nervkrankhet är bland de svåraste att bota.Ty den beror ej endast på for strängt arbete ochsömnlöshet, utan även - och i än högre grad -på olämpliga sinnesrörelser och skakningar isjälslivet, och man for, fan i mig, kunna sno vär-re än en flådd och saltad ål, for att slingra sigundan dem.

Nu måste jag gå och köpa en flaska Martell,som här kostar 8 svenska kronor, for Maria harforätit sig på ett alltfor godt fikon och behöverdärfor en magborstare. För sällskaps skulle kan-ske jag tar mig en också.

4 nov.Ack, käre Du, jq$ tog flera - for att forekommamöjligen inträ.f.fiwde bolsjevikupptåg i magen.Och vad har jag väl icke sett allt sedan i forrgår!Icke nog med att jag i lördags Im. kl. 10 bevista-de la messa solenna, vilken celebrerades till allakatolska helgons ära av Anacapris åtta präster,

10 Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC

utan i går morse kl. 8 åsåg jag även la funzionefunerale, en gripande ceremoni, ägnad åt dedöda. Det var nämligen "il giorna dei morti", dedödas dag. Man började egentligen kl. 4 på nat-ten med gudstjänst, men den sov jag över. Präs-terna voro skrudade i svarta messhakar medguldband, en praktfull syn. Mitt i kyrkan hademan rest en sarkofag, eller rättare sagt ett pos-tament, överhöljt med svart kläde, och ovanpåstod en likkista. Omkring detta hade man ställtkandelabrar med brinnande ljus och grupperatfanor. Efter De profundis tågade prästerna iprocession från altaret, med krucifixet i spetsen,fram till kistan, och den tjänstförrättande gickrunt om, stänkande vigvatten, välsignande dedöda. Sedan gick han på nytt kring kistan, numed ett rökelsekar, bjudande människans jordis-ka kvarlevor som ett offer åt Gud.

Omedelbart efter denna aktens slut, tågademan i procession till kyrkogården. Först gickmusikkåren, cirka J 5 il J 7 man, därpå foljde enforening med märken i knapphålet, sedan komprästernas dystra grupp och efter dem foljdekvinnorna med svarta dok över huvudet, med högröst läsande böner. Du kan inte göra Dig enforestäIlning om, vilken underbart dramatiskverkan det var, då musiken slutade marschen ochman hörde kvinnornas entoniga bönerabbel, sommusiken nyss forkvävt. Så blev det ny sorgemässai det lilla gravkapellet, i antifonisk form, varvidden mässande prästen erhöll svaren från de övri-ga prästerna, vilka sutto osynliga i ett rum bak-om altaret. Det var så håret kunde resa sig påskallen, så hemskt lät det. Som slut tågade präs-terna runt på kyrkogården, sjungande och väl-signande de döda, på vars gravar ljusen brunno,medan vinden spelade orgel i cypresserna som ettdämpat ackompanjemang. Denna dag glömmerjagaldrig. ..

Här är ännu varmt som i augusti hemma: J 4 ilJ 6 grader i skuggan kl. 7 om morgonen, menvinlöven börjar rodna och bladen falla från fi-konträden. Snart börjar väl höstrusket.

Man kan inte säga att Anacapri är en lämpligplats for gamla fröknar och andra oskyldigaväsen. Första dagen jag var här, tänkte jag näs-tan vända om, ty någon anständighetskänsla harjag dock: tänk Dig min upprördhet, när jag påett stort pappark på en husvägg läser - präntatmed stora bokstäver: "si fitta una stanza mobig-liata". Tre hus därifrån en ny skylt med det enda,men tillräckliga ordet: "fittan si ". Då blev jagmörkrädd och svängde fort om hörnet, men stel-nade av forvirring, då mitt öga mötte namnet"Damecutta ", inhugget ovanfor porten på etthus. Det var villans namn! Sedan har jag upp-täckt ett gammalt torn utanfor staden, som heter"la torre Damecutta ". som jag självfallet över-sätter till "den torra ", etc.

Låt inte Dina barn läsa italienska forrän deblivit gifta, det är mitt allvarliga ord. Se vilkauttryck: la signora e uscita; damme un cuciaio;vorrei comprare un pettinnefitto, O.S. V. Sånt hörman till och med barnen här säga! Min pennavägrar att skriva mer, men innan jag slutar,måste jag fråga Dig hur det går med O.D. iStockholm. Har [vice dirigenten Torsten} Wet-terblad haft någon övning i huvudstaden, ellerklarar han sig med [forstetenoren Gunnar} Bångensam?

Maria forenar sig med mig i de varmaste häls-ningar till er alla.

Din gamle Hugo

11Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.t~~et.se/users/s/SMIC

Vårvisa av Arne Mellnäs- en hyllning till Alfven

Isin avhandling "The Swe-dish choral miracle" skriverRichard Sparks bl.a några

karakteriserande ord om satser-na i min körsvit Kosmos. En avsångerna, "Vårvisa" , med textav Olof von Dalin, ser han som'en glad och dansant hyllning tillHugo Alfven'.

Jan Olof Ruden, som gjortmig uppmärksam på Sparksavhandling, har bett mig om enkommentar.

Först och främst är det alltidroligt med reaktioner och om-dömen av det här slaget, oavsettom de kommer från kriti-ker/musikforskare, publikeneller de musiker eller sångaresom framfört musiken - ocksåoavsett om det sagda är santeller ej! I fallet "Vårvisa" liggeren rätt stor portion sanning i detpåstådda, även om stycket intemedvetet är komponerat som enhyllning till Alfven. Hade jagavsett det som en 'hommage åAlfven' - vilket inte alls hadevarit otänkbart! (se nedan) -skulle jag ha skrivit det i parti-turet. Jag skall försöka förklarahur det ligger till.

Kosmos, med undertiteln'Elva körvisor om livet, djurenoch naturen' för blandad kör acappella, komponerades på be-ställning av Rikskonserter förSveriges Körförbunds 70-års-jubileum 1995. Min föresats varatt skapa en samling körvisor iden svenska körvisetraditionensanda - och därmed har jag fak-tiskt redan uttalat namnen Alf-ven, Peterson- Berger, Knut Hå-kanson, Stenhammar, DavidWikander, för att nämna någraav de viktigaste.

Med "anda" menar jag härinte stil ifråga om t.ex melodik

och harmonik; det handlar meraom innehåll, satsstruktur ochgestik - "ande". De texter jagvalde, från Stiemhielms 1600-tal till nutid, har ett brett ut-trycksspektrum - från underfun-dig komik (Alf Henrikson, Fer-lin, Göran Palm, Tage Daniels-son) till skön naturpoesi (Frö-ding, Aspenström, Hagliden).En viktig inspirationskälla varförstås tanken på alla de fmakörer som finns över hela lan-det, och som utgjorde avseddoch uttalad målgrupp. Egna er-farenheter av kör från tidigungdom, både som sångare ochdirigent och, icke att förglöm-ma, Eric Ericsons första år somlärare i körsång och dirigeringpå Musikhögskolan på 50-talet,då jag som elev fick praktiskttaget hela körrepertoaren in-stoppad under skinnet, har be-tytt oerhört mycket för mig somkörkomponist, både generelltsett och i det här speciella fallet.

"; - - Ack du vackra vår!Gumma, dräng och piga, oxe,ko och kviga, kalv och lamm iglädje hoppa; tuppen med sinfru har förgätit nu, att han engång skall bli soppa. - - .,"

Et voilål Med Olof von Da-lins text från 1741 plus en ned-ärvd körtradition i ryggmärgenplus iden om något i "svenskkörvise-anda" står man plötsligtdär med en körsats, som någraår senare ger en musikvetenska-pare associationer till HugoAlfven.

Jag känner mig glad och hed-rad!

Arne Mellnäs

Kosmos : 11 körvisor om livet,djuren och naturen (1992-94)f bl.kör a cappella. - Stock-holm 1995: Sveriges Körför-bund, Ed,nr 737. - Best avSvenska Rikskonserter. - TillSveriges körförbund till 70-årsjubileet. - Uruppförd1995-05-20 Skellefteå, Skel-lefteå kammarkör och Sång-kraft, dir Leif Åkesson. -Satserna kan framföras separat.Vårvisa är nr 6.

Partitursidan reproduceras medtillstånd av förlaget

12 Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC

22

Vivo J= ca 132

6 VårvisaOlof von Dalin (1741)

Arne Mellnäs

vårt be - grepp sig

-A

- - Tl

Lät man värl- dens ringtJ

l\.

••• T

Bort med hö - ga ting!f

~- -ö - ver..-

I ••

vårt be - grepp sig..........

- I ~ I ----.. ~ _

Bort med hö - ga ting! Lät man värl- dens ring ö - ver vårt be - grepp sig

f ~ IBl~~~~~~~~~ __~~~~I 1-

Bort bort bort bort

41\.

-

med hö ga

-mf poco rit.f

T Ivän - da!

..ack,---===~~======~ f

• I

du vack - rapoco rit. - - - - - - - - - .

Ack,'mf

du vack ra,

Il::;;.r ~- 'IT

vän - da!----------

I

Tl_

vack ra,..

ack, •du vack - rapoco rit.

10,... TJI

Ivän - da!

.~

ack, du vack raf ~. •poco rit. - - -l- - - - - - -

- I

vår; - --- Isom nu rå - da får,Ack, du vack- ra'mf -

·1 1 TT

rAck, vin- tern gör enoch påackting!

a tempo,mf~ - --

l\.

I rGum - ma, dräng och

, 'mf.---"'l L I

pi ga,

.- ..oxvår!

~Gum - ma, dräng __ och pi

,'mf I

ga,

l\.

I

vår!If' •••••••••

och pi - ga,I

ox - e, ko L;Gum,

ma,drängmf

I •• -,..--I ••••••••• -än - da! Gum- ma, dräng och pi - ga,

© Copyright: Sveriges Körförbunds Förlag, Stockholm 1995

ox - e, ko och

SK 737

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC 13

En manskörsång som inte blev av

Efter den förra året omskrivnademonstrationen mot utländskamusiker, som genomfördes den18 oktober 1937 av Musiker-förbundet och som slutade meden blåsorkesterkonsert dirigeradav Alfven i Kungsträdgårdendiskuterade Gustaf Gille ochAlfven en manskörskomposi-tion med text av Ture Rang-ström. Denna var en hyllningtill Musikerförbundet till dess30-års-jubileum. Gustaf Gilleoch Alfven var gamla bekanta.Gille ingick i Musikerförbun-dets styrelse och var redaktörför dess tidskrift Musikern.

AV JAN OLOF RUDEN

Det blev ingen komposition avAlfven men Rangströms textpublicerades i Musikerns jubi-leumsnummer 1937. En bi-dragande orsak till att Alfveninte tog sig verket an kan havarit att Alfven inte uppskattadeRangström som tonsättare ochatt han känt sig motarbetad närRangström var programansvarigvid Göteborgs orkesterförening1922-25. Annars kunde han noginstämma i den kärvt manligatonen som i sin stämning före-bådar det kommande världskri-get.

Stockholm den 23 oktober 1937.

Herr doktor Hugo Alfven Uppsala.

Hedersbroder och vän!

Nedanstående brev finns i Upp-sala universitetsbibliotek.

Beträffande Rangström kan ennyutkommen monografi avAxel Helmer rekommenderas.Helmer har ägnat ett helt liv åtatt komma Rangström underskinnet. Resultatet har blivit enmycket inträngande framställ-ning av Rangströms komposi-tioner i en livskontext - i myck-et likt Bo Wallners arbete omWilhelm Stenhammar.

Ture Rangström : liv och verk isamspel/av Axel Helmer. - Stock-holm : Carlsson : Musikaliskaakad.: 1999 . 375:-

Åberopande mitt samtal med Dig vid demonstrationen här i Stockholm röran-de musiken till den dikt, som Ture Rangström skulle förära förbundet till dess30-årsjubileum, och till vilken Du om möjligt lovade att skriva musiken, får jaghärmed översända dikten ifråga. Enligt av vad jag kan förstå bör den skrivassom manskvartett, att kunna sjungas av några sångare bland musikerna på ju-bileumsfesten och, som jag hoppas, under din ledning.Du blir naturligtvis hedersgästen vid jubileumsfesten och vill du därför hedra

förbundet med att förära oss musik i sångkvartettform till Rangström-dikten, såvet du att förbundet blir dig mycket förbunden därför.Men för att våra musiker-sångare skola lära sig sången till festligheterna så är

det önskvärt att du har musiken färdig senast första dagarna i december. I för-hoppning om att Du står oss till tjänst med att stränga Din lyra för musikerför-bundets 30-årsjubileum och med tacksamhet emotseende ett par rader till svarfrån dig härom, tecknar

Med bästa hälsningar, din vän

Gustaf Gille

14 Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

wt Ust'~EFtN ~190130.deÅRGÅNGEN • 16 DEC. 1937 ~I93-1

N:o 24

SVENSKA MUSIKER ORBUNDETS TIDNING

REDAKTÖR G. GILLLE . RÄLAMBSVÄGEN 671v• STOCKHOLM 25 . TEL. 536678

Fanfar till 3o-årsjubileet.

Låt trumman gå~

Marschera på ~

Musik är konst för män.

Vårt liv är kargt

och sinnet argt.

Men ton är tröst och vän.

Blås ut trulnpet!

All strid är l1et

som gäller konst och män.

Gå fram på led 1ta bjärtat med

så segrar du igen.

En svensk soldat

är god kamrat

till glädjen mellan män.

Musik är dikt

och ton är bikt.

Vår konst är liv för män.

Ture R~ngström.

Altvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC 15

A lfvenmaekakomponerad av professor Inga-Britt Gustafsson och källarmästare Örjan Klein

På initiativ av Hugo Alf-vensällskapet har dennasymfoni i fem satser

komponerats med Hugo Alf-vens liv och verksamhet i tan-karna. Danmark, här represente-rat av hans fru Maria, tidigaregift med Skagenmålaren SörenKröyer, har inspirerat till råg-brödsringen som grund. Densvenska skärgården och havethar fått nedslag i många andraingredienser.

Från gubbröran, som utgörbörjan och representerar mans-samhället till det kvinnliga ifonn av en frukt, physalis somavslutning äter man medsolspannaskinka, laxros, kräftstjär-tar och ost. Hugo Alfvens vanaatt leva över sina tillgångar harresulterat i lyxiga ingredienser.

Uppdraget var ett kreera en"matig" smörgås att förtärasmed nubbe och öl. Receptet

skulle ta hänsyn till att "vemsom helst" skulle kunna lyckasmed det. Resultatet har blivit enganska näringsriktig delikatess.Den skall inte vara förbehållen

Hugo Alfvensällskapet. där denkommer att bli ett stående in-slag vid medlemsrnötena, utanden skall kunna stå på vilkenmeny som helt under namnet"Alfvenmacka".

Foto: ÖrjanKlein

16 Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/users/s/SMIC

Recept

Ingredienser: Till l mackaGrovt rågbröd rund kaka med hålt.ex. Fazers hålkaka!ena delenFärskost med örterEller ett lättare matfettl:a delen: Gubbröra:Yz löskokt ägg finfördelasAnsjovisfile finhackadFinhackad gul lökFinhackad gräslök

60 g20 g10 g

30 g20 g10 g5g

2:a delen: Laxros med forellromRökt laxForellrom

30 g15 g

Mackan kan göras med betydligt enklare ingredienser:Räkor i stället för kräftsjärtarBayonneskinka istället för ParmaskinkaEnklare ost

Näringsinnehåll i l macka + l folköl:

625 kcal ( 2610 kJ)23 g fett (33 % av energiintaget= E%)35 g protein (23 E%)52 g kolhydrater (34E% )8 g kostfiber7 g mättat fett ( 10E%)27 mg askorbinsyra

Om kreatörerna:

Örjan Klein är matkreatör, kökschef och konsult.

3:e delen med kräftstjärtarKräftstjärtar i lag norska som fästesmed litet av örtfårskosten 30 g

4:e delen Parrnaskinka med syrad rödkålParmaskinkaSyrad rödkål

10 g20 g

5:e delenCambozolaost med päron, physalis ochen valnötPäronskivaPhysalis ett bär1 valnöt

15 g5g5g

Till garnering:Sallad efter tycke och smak t.ex. Friseesallado/e vattenkrasse

Rekonnnendation/dag

30E%10-15 E%>50E%30 gldag<10E%60 mg

Inga-Britt Gustafsson är Adj. professor i måltidsforskning vid restauranghögskolan iGrythyttan och är aktiv forskare inom matområdet. Båda arbetar medutbildning på olika nivåer och områden inom matområdet. De har tillsammansgivit ut två kokböcker: Akademiens kloka festmenyer och Den medvetnakokkonsten.

Alfvenana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC 17

Jan Ling: Volkmusik und Kunstrnusik um die Jahrhundertwende - Ihre Stellung bei HugoAlfven. (Ethomusikologie und historische Musikwissenschaft - Gemeinsame Ziele, gleicheMethoden? : Erich Stockmann zum 70. Geburtstag. Tutzing: Hans Schneider, 1997) (Main-zer Studien zur Musikwissensachaft ; 36) s. 245-255.

Jan Ling, med benen både ifolkmusik och konstmusik harintresserat sig för Hugo Alfven inågra mycket intressanta studi-er. I nedanstående referathandlar det om Alfvens förhål-lande till folkmusiken i rapsodi-erna Midsommarvaka (1903)och Dalarapsodi (1931).

Inledningsvis framhåller JanLing att musikhistoriker ochfolkmusik forskare närmar S1gfolkmusiken från olika föreställ-ningar om vad musik är. Förmusikhistorikern är en komposi-tion ett ställningstagande avtonsättaren i 1800-talets musik-estetik medan ett musiketnolo-giskt betraktelsesätt inte fokuse-ras på en tonkonstnärs självstän-diga utsaga utan mer ser densom en exponent för en processdär begrepp som improvisationoch variation är beskrivnings-element. Musikens funktion ärhär viktigare än dess estetiskavärdering.

Hugo Alfven försökte medväxlande lycka att navigera mel-lan de musikaliska Skylla (denabsoluta konstmusiken) ochCharybdis (den «äkta» folkmu-siken) vid förra sekelskiftet. Hanvar uppvuxen i en småborgerligmusikmiljö - liksom så mångaandra tonsättare dåförtiden -och såg i konstmusiken ett me-del att få sin utkomst och att blierkänd. Folkmusiken lärde hansenare känna i skärgården och iDalarna. Den blev för honom till«klingade landskap» på sammasätt som han sökte fånga detnordiska ljuset som inspirationoch ide i sina akvareller.

Kompositioner som sökteåterge något visuellt eller någotberättande var inte oproblema-tiska i Sverige vid sekelskiftet.Kritiker som Karl Valentin, Wil-helm Peterson-Berger och senareJulius Rabe hade litet till övers

för sådana verk av Alfven. Mensamtidigt var de mycket upp-skattade av den breda småbor-gerliga allmänheten i Sverige,Tyskland och USA.

Jan Ling vill här påvisa hurfolkmusiken påverkat Alfven attlämna den absoluta musiken föratt som tonmålare komponeraprogrammusik. Han vill dessut-om peka på två stadier: först hurfolkmelodier blir föremål förbearbetning kompositionen(Midsommarvaka), sedan hurfolkmusiken presenteras oför-ändrad, nästan sakrosanktkompositionen (Dalarapsodi).Först i 60-årsåldem, i den femtesymfonin närmat: sig Alfven sinungdoms ideal igen i form avabsolut musik.

I Midsommaruaea har Alfvenanvänt folkliga danser och kändamelodier, delvis omgestaltadeegna uppteckningar från Rosla-gen och även "komponeradfolkmusik" som Vindarna suckarav Ivar Hallström eller egenhän-digt komponerad folkmusik.Men Alfven handskas kontra-punktiskt eller tonmålande medmaterialet - det är ett anspråks-fullt kompositoriskt förhåll-ningssätt trots Al fven s önskanatt skriva ett anslående, glattstycke musik efter den allvarligaandra symfonin.

Över 25 år senare komponera-de Alfven Dalarapsodi som heltbygger på melodier från Dalarna.Dessa blir inte föremål för kom-positorisk bearbetning utan bil-dar en kedja av melodier, somgenom harmonisering ges olikastämningsinnehåll. Sammanbin-dande musik är Alfvens egen,hållen i folkmusikstil eller någongång i en emfatisk stil påmin-nande om den i Symfoni nr 4(siffra 10 i partituret). Det endaavsnitt där Alfven känner sigsplittrad i sin inställning till den

sakrosankta folkmusiken - densom speglar folksjälen och intefar förvanskas - är i Djä-vulspolskan. Där förekommervid den dramatiska höjdpunktennågra skrin i ffi hela orkestern.

Mellan tillkomsten av dessa tvårapsodier hade Alfven självupptecknat folkmelodier. Menviktigare för hans inställning tillfolkmusiken var Anders Zornsinflytande. Zorn främjade detnationella arvet och den estetiskakvaliteten i folkmusiken genomspelmanstävlingar och genomsina målningar.

Samtidigt betonade Alfven meroch mer den programmusikaliskabakgrunden till sina verk. I demkan man tolka de musikfolklo-ristiska tonmålningarna somberättelser, avbrutna av melodiersom personifierar människoreller väsen.

Alfvens strävan att finna enstor publik lyckades genom des-sa verk. Men samtidigt förloradehan kritikernas aktning. I dettaläge var Alfvens föreställningarom sakrosankt folkmusik hansideologiska legitimering att ut-trycka sig folkligt och att uppträ-da som Sveriges tonmålare nr 1inför den stora publiken. Sombefriare ur den abstrakta musi-kens tvångsjacka spelade folk-musiken en betydande roll.Därmed förlorade Alfven sinställning som absolutmusikahsktonsättare, men han kunde istäl-let etablera sig som propagandistför den svenska nationella musi-ken.

Intresset för konstmusikaliskabearbetningar av svensk folkmu-sik (både i Sverige och i utlandet)kan man knappast föreställa sigutan Alfven. Genom sina rapso-dier och körsättningar har hanockså förlänat den svenskafolkmusiken popularitet ochanseende.

18 Alfvenlana1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC

Förerlil"1g~rneddelar1den

Medlemsenkäten våren 1999: Tack för allt fint arbete i styrelsen!

Det kom elva svar på de~enkät som du fick l

början av året. Du ficksvara på frågor om Vad som dutycker är viktigast för dig sommedlem och där fick vi veta attalla tycker att Alfveniaria ärviktig och att sammankomster-na är litet viktigare än de rabat-ter man är berättigad till sommedlem.

Beträffande Alfventana komdet några önskemål om inne-hållet. Det rör sig om värderingav Alfveninspelningar. om litte-ratur, om särskilda verkgrupper,om notexempel, om Tällbergs-gården. Det fanns också önske-mål om artikel om Linneanum,där Alfven hade sin tjänstebo-stad under den största delen avsin Uppsalatid. Därtill kan sägasatt det finns behandlat i Alfve-niana 2/94. Konsultera gärnaAlfvenbibliografin i Alfveniana2-3/96 eller på Alfvensällska-pets hemsida.

Ett mer övergripande ämne somföreslogs var konstnärens situa-tion i samhället. Det har nyligenvarit föremål rör en statlig ut-redning vilket åtminstone förmusikens del givit litet merpengar.

Rabatterna har inte utnyttjatsi någon större utsträckning villdet synas. Det borde ligga ivars och ens intresse att besökaWaldemarsudde när man kom-mer till Stockholm eller att köpaCD-skivor med Alfvenmusikbilligare. Det föreslogs att ut-verka rabatt för konserterna vidMusik vid Siljan, på Operanoch i Berwaldhallen.

Sammankomsterna har be-dömts vara av lockande inne-håll. Eftersom många medlem-mar bor utanför stockholmsre-gionen är det ju inte alltid möj-ligt att deltaga. Några önskemålsom framrördes var att tasjunga själv eller att lyssna påoch diskutera olika framföran-

den. Alltså gärna samtal omAlfven och hans musik.

Platserna för sammankoms-terna har bedömts vara mycketbra och tidpunkterna också.Man kunde kanske sträcka sigutanrör det självklara och träf-fas vid Norrtälje musikfestivalt ex? Kanske skulle en helg varatänkbar i stället rör mitt i veck-an?

Man tycker att det funnits tidatt tala med andra medlemmaroch att det som serverats varithyggligt.

Muntligt har kommit förslagom researrangemang, vilket letttill att styrelsen tagit kontaktmed Favoritresor.

Ett stort tack till alla som tagitsig tid att svara. På så sätt harstyrelsen fått fmgervisningar förvidare arbete. Styrelsen haräven fått höra en röst utbrista:Tack rör allt fantastiskt arbeteni lägger ner! JOR

ÅRSREDOVISNING 1998 FÖR FÖRENINGEN HUGO ALFVENSÄLLSKAPET

Styrelsen bestod från förenings-stämman 16/5 av Åke Holmquist(ordförande), Gunnar Temhag(vice ordförande), Jan Olof Ruden(sekreterare), Jan Heimer (skatt-mästare), Göran Furuiand, GöstaAlfven och Bo Grandien (leda-möter). Hedersordförande är sedan1993 Hans Nordmark. AU harbestått av ordföranden, sekretera-ren och skattmästaren.

Revisorer har varit Hans Gyllangoch Curt Johanson. Valberedning-en har bestått av Gunnar Petri ochHans Nordmark (samman-kallande).

Protokollförda styrelsemöten harunder året ägt rum 23/3, 8/9, 4/11.

Antalet betalande medlemmar31/12 1998 var 108 enskilda(därav 12 nya) och 18 institutioner,tillsammans 126 (1997: 105 en-skilda och 17 institutioner).Föreningsstämman beslöt att höja

medlemsavgiften för institutionertill 200 kr 1999 (tidigare 100 kr).

Sällskapet är för sin verksamhetalltjämt beroende av bidrag frånHugo Alfven Fonden.

Aktiviteter:Alfveniaria 1-2, 3 och 4 1998 harutgivits under redaktion av JanOlof Ruden. Nr 4 innehåller tidiga-re artiklar och är avsett som re-klamnummer.

Hugo Alfvensällskapets hemsidawww.torget.se/users/s/SMIC harkompletterats och underhållits avJan Olof Ruden.

Vårmötet ägde rum i sambandmed årsstämman den 16/5. Ca 10personer förevisades det nya kon-serthuset i Gävle. Som avslutningåhördes en konsert med b1.a. mu-sik av Hans Eklund, 1997 års Alf-venpristagare. Höstrnötet ägde rumden 4/ Il hos Hanser & Co påÖstermalm, där Anders Hanserinför en uppskattande publik påett 20-tal medlemmar av Alfven-sällskapet och Stockholms-ODinledde och förevisade sitt bildspelom Alfven.

Alfvenlana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida htto:/Iwww.torget.se/usersls/SMIC 19

F=ratrlff5.ra.ticJ·e·n.... - - - -" .. , ... __ .._._-.-- ....

a.~AIfi1e'oml.lsik1999

AftonenRadiokören, dir Stefan Parkman. -[Den förlorade sonen] RoslagspolkettaSveriges Radios Underhållningsorkester, dir EgonKjerrrnanMariann grammofon, 1997. - AKCD 1941

Januaril Midsommarvaka

Eisenach, Orchester des LandestheatersThuringen, dir Wolfgang Wappler

April17 Skärgårdsbilder m.m.

Paris, Maison des etudiants suedois,Karin Hellman-Geworkian

Korn med i Hugo Alfvensällskapet!Hugo Alfven var en av Sveriges mest mångsidiga ochfängslande personligheter. Som medlem i Hugo Alfven-sällskapet får Du för endast 100 kr/år inte bara del avnedanstående förmåner utan inbjuds att deltaga i in-tressanta och stimulerande aktiviteter omkring HugoAlfven och den tid som han verkade i.

Medlemsförmåner:• Tidskriften Alfveniana• Gratis inträde på Alfvengården i Tibble, Leksand• Rabatt på inträde till Prins Eugens Waldemarsudde• Rabatt på konsertbiljetter med ordinarie priser i Stora salen i

Stockholms Konserthus• Rabatt på Filharmonikernas Alfvenskivor vid inköp i

Konserthusshopen i Stockholms Konserthus (öppen i samband med konserter)• Rabatt på Alfvenskivor av märket Bluebell, Proprius och Musica Sveciae när de köps direkt från

producenten• Rabatt på ordinarie pris vid ett inköp av musiklitteratur i Lundeq bokhandel i Uppsala• Rabatt på biljetter vid Norrtälje Kammarmusikfestival

20 Alfveniana 1/99 Besök Alfvensällskapets hemsida http://www.torget.se/usersls/SMIC