Slutrapport från läsprojektet

“Arvika läser Tove Jansson“

Projektet pågick under perioden 2014-08-09 till 2015-06-12

Projektrapport av Mikael Johansson, Arvika Bibliotek www.arvikalaser.se

Bakgrund

Vi hade på Arvika Bibliotek vid olika tillfällen pratat om att starta ett större läsfrämjandeprojekt som omfattade hela Arvika kommun, men det hade alltid stannat vid just bara prat. En dag i januari 2014, när vi hade fikabesök av en av gymnasiebibliotekarierna, bestämde vi oss dock för att tillsammans undersöka intresset och möjligheterna att starta ett läsprojekt för hela kommunen. Det hade nyligen publicerats en ny undersökning om läsning och läsförståelse som vi diskuterade där vid fikabordet. Kanske var det den undersökning som visade att en stor del av landets högstadieelever inte kan tillgodogöra sig texten på en dagstidnings förstasida. Kankse var det den som angav att andelen föräldrar som läser högt för sina barn hade minskat från 80% för 15 år sedan till 35%. Kanske var det någon annan rapport. Vi pratade även om att det på våra bibliotek också märktes dystra siffror som visade att utlånen av barn- och ungdomsböcker minskade. På Arvika Bibliotek hade utlånen av barnböcker varit rätt konstant de senaste åren, men vi märkte att utlånen till tonåringar minskade. Det fanns tyvärr också dystra siffror vad gäller vuxnas läsning att diskutera. Så det gjorde vi. Och vi pratade också om det som vi tyckte var mer oroväckande än att läsning och utlån minskar, nämligen att läsförståelsen minskar. Förmågan att kunna ta till sig och förstå en text är ju en fundamental förutsättning för att kunna fungera som individ i ett demokratiskt samhälle. Med utgångspunkt i detta fikasamtal bildade vi i februari 2014 en arbetsgrupp med det inledande syftet att undersöka intresset bland olika aktörer i Arvika kommun att delta i ett läsfrämjande arbete under namnet ”Arvika läser” (inspirerat av “Stockholm läser”, “Hela Halland läser” och liknande läsprojekt där många läser samma bok eller samma författarskap). Arbetsgruppen bestod av sex personer: Maja Hjertzell (bibliotekarie på Solbergagymnasiet), Maria Johannesson (bibliotekarie på Taserudsgymnasiet), Hans Hellström IT-pedagog på Ingesunds folkhögskola), Ulla-Carin Stenberg (vik. kulturutvecklare i Arvika kommun), Maria Wiman (barnbibliotekerie på Arvika Bibliotek) och Mikael Johansson (IT-samordnare/bibliotekarie på Arvika Bibliotek). Den senare har också fungerat som projektledare för "Arvika läser". Förutom intrycket av olika rapporter om sjunkande siffror vad gäller läsning och läsförståelse och inspiration från “Stockholm läser” och “Hela Halland läser”, var vi i arbetsgruppen inspirerade av läsning av texter som "Läsa för livet" (regeringens prop. 2013/14:3), förstudien "Synen på skönlitteratur för vuxna på svenska folkbibliotek", antologin "Läsarens marknad, marknadens läsare", Arvika kommuns "Handlingsplan för Skapande Skola" och flera andra. Även den utbildning i skönlitterärt arbete på bibliotek, ViSA (Vidareutveckling i Skönlitterärt Arbete), som projektledaren hade förmånen att delta i, gav en mängd impulser, kunskap och erfarenheter för arbetet med ”Arvika läser”. Gensvaret var överväldigande positivt från alla som tillfrågades om att delta i läsprojektet “Arvika läser”, inklusive arbetsgruppens chefer på olika nivåer, vilket gjorde att arbetsgruppen fick mandat att fortsätta arbetet med projektet “Arvika läser”. I mars 2014 skrevs en projektbeskrivning och en ansökan gjordes till Statens kulturråd om ett ekonomiskt bidrag på 248 000 kr. Ett bidrag på 150 000 kr beviljades. Dessutom har Arvika kommun bidragit med en summa om 30 000 kr. (från kontot för "Barnkulturarrangemang"), samt ersättning för arbetstid för projektledaren motsvarande 5 arbetstimmar per vecka under projekttiden. Läsprojektet “Arvika läser Tove Jansson” pågick under perioden 9 augusti 2014 till 12 juni 2015 och arbetsgruppen för “Arvika läser” har under hela projekttiden haft såväl sammanhållande som operativ funktion. Projektledaren har arbetat 10 timmar i veckan med projektet (5 timmar betalda av projektet, 5 timmar av Arvika Bibliotek). Under projektets sista två veckor delades en enkät ut till såväl de som deltagit aktivt i läsprojektet, som de som varit med som deltagare i de olika aktiviteterna. Total 20 enkätsvar har lämnats in. Denna rapport

bygger på svar och synpunkter ur denna enkät, samt på erfarenheter från de sex medlemmarna i arbetsgruppen.

Idé

”Arvika läser” har haft som avsikt att vara ett läsprojekt för hela Arvika kommun, där huvudsyftet varit att arbeta läsfrämjande genom att på olika sätt uppmuntra och inspirera till läsning och ökad läsförståelse. Malgruppen har varit alla invanare i Arvika kommun, men en tydlig intention har varit att genom projektet uppmuntra och stimulera lässvaga till läsning. Genom att manga i ens närhet läser samma bok eller samma forfattarskap, kan man motas i skonlitterära läsupplevelser och vi i arbetsgruppen pratade mycket om att försöka lägga stor vikt i projektet pa att fa vuxna att läsa for eller diskutera läsning med yngre. Om barn ser vuxna läsa blir det intressantare att läsa själv, vilket okar läslusten bland de unga och man stimulerar till läsning och diskussioner kring läsningen. Aven lässvaga vuxna kan givetvis inspireras av att många läser samma bok. Högläsning för vuxna var också något vi ville testa på olika sätt. I projektbeskrivningen och ansökan till Kulturrådet angavs fyra viktiga delar i läsprojektet:

• Att stimulera, uppmuntra till och öka intresset för läsning i Arvika kommun. • Att belysa en bok eller ett författarskap genom att arbeta med det vidgade textbegreppet för att skapa

intresse för läsning. • Att skapa samarbetsformer kring läsande, läsfrämjande och skönlitteratur för olika aktörer i Arvika

kommun. • Att hos personal från de aktörer som deltar i projektet skapa ökad kompetens om och större engagemang

för att jobba med läsfrämjande åtgärder och insatser. Dessa fyra delar har projektets arbetsgrupp hela tiden försökt relatera till vid planering av aktiviteter och under det praktiska, operativa arbetet. Men även vid reflektion, uppföljning och utvärdering under projekttiden har dessa fyra huvudspår i projektet funnits med som något att utgå från. Samma gäller denna slutrapport, som alltså kommer att ha sin utgångspunkt i dessa fyra huvuddelar i läsprojektet. Arbetsgruppen beslöt i ett tidigt skede att läsprojektet “Arvika läser” medvetet skulle arbeta utifrån ett brett perspektiv. Tanken var att vi ville försöka nå så många som möjligt i Arvika kommun. Personer av olika åldrar och med olika erfarenheter av läsning. Utgångspunkten för ”Arvika läser” har varit att skapa uppmärksamnet kring läsning genom att en och samma bok eller författarskap presenteras och finns tillgänglig på en mängd olika sätt i hela kommunen. Det faktum att många i kommunen delar läsupplevelse, kommer förhoppningsvis att inspirera till både spontanta och arrangerade möten där boken, läsningen och läsupplevelsen står i centrum. Det breda perspektivet trodde vi också kunde hjälp oss vid marknadsföringen av projektet. Vi ville självklart att det skulle märkas att det pågår ett stort läsprojekt i Arvika. Om vi då valde att jobba med ett lite bredare författaskap, kunde vi troligen lättare locka många läsare och skapa positiv uppmärksamhet. I mångt och mycket såg vi detta första “Arvika läser”-projekt som ett slags pilotprojekt där vi ville testa, pröva oss fram och få nyttiga erfarenheter. I kommande “Arvika läser”-projekt, tänkte vi, kan vi jobba mer fördjupat mot specifika grupper, smalna av och koncentrera insatserna mer för att kunna nå de lässvaga och de så kallade icke-läsarna. Vi hade också det uttalade syftet att vara pilotprojekt inför ett eventuellt regionalt läsprojekt i samma anda, dvs. att läsa samma bok eller författarskap i hela Värmland. Detta har aldrig genomförts tidigare varken i någon kommun eller i regionen Värmland. I och med att vi var först ut i Arvika, ville vi försöka undersöka detta på ett bredare sätt som kunde locka många.

Tove Jansson

För att kunna arbeta utifrån det breda perspektiv som nämns ovan, var vi tvungna att välja en bok eller ett författarskap som kunde främja detta. Och det gjorde vi tidigt när vi i arbetsgruppen samstämmigt valde att ägna läsprojektet åt Tove Janssons författarskap. Eller snarare: hennes konstnärskap. I och med att Tove Jansson var verksam både som författare och konstnär, kunde vi på ett naturligt sätt jobba med det vidgade textbegreppet och låta film, animationer, teckningar, målningar, musik, teater m.m. ingå i projektet. Allt för att visa hur mycket kul man kan göra utifrån en text eller en bild, för att på detta sätt väcka intresse hos de som kanske inte är så vana eller flitiga läsare. Att Tove Jansson skrivit både barn- och vuxenböcker var också en anledning till att vi tyckte att vi hittat ett bra tema för vårt läsprojekt. Många av hennes böcker passar dessutom bra för både unga och vuxna att läsa, tillsammans vid högläsning eller enskilt för att sedan samtala kring. Figurerna i Tove Janssons böcker är ofta speciella och säregna, men samtidigt oerhört lätta att känna igen sig i och identifiera sig med. Detta trodde vi skulle öppna upp för diskussioner om karaktärer och handling, både för barn och vuxna. Samma gäller att många av hennes böcker är lättsamma och djupsinniga på en och samma gång. Man kan läsa dem som ren underhållning, men också med filosofiska eller psykologiska glasögon och fundera på exempelvis menigen med livet eller hur mansroller och familjestrukturer skildras. Vi trodde alltså att vi kunde locka en stor och bred grupp av läsare med vårt val av Tove Jansson som tema. Men vi var också övertygade om att vi med hennes bredd kunde locka många samarbetspartners för “Arvika läser”-projektet. Vi ville hitta personer, institutioner och föreningar i Arvika kommun som arbetar med olika uttryck, inriktningar och konstformer. Vi tog det alltså för självklart att projektet skulle främjas av Tove Janssons bredd. Att hon skrev böcker som passar för både unga och äldre. Att hon gav ut bilderböcker, noveller och romaner. Att hon skrev berättelser med fantasifigurer, men också biografiskt om sitt eget liv och sin barndom. Att hon skrev vistexter och samarbetade med musiker. Att hon arbetade med teater. Att hon som konstnär gjorde illustrationer, målningar, muralmålningar, utsmyckningar, seriestrippar m.m. Ett plus och en bonus med valet av Tove Jansson var också att vi fick lite gratisskjuts i och med att det 2014 var 100-år sedan hennes födelse, vilket uppmärksammades på olika sätt.

Aktiviteter

Projektet “Arvika läser Tove Jansson” pågick i 44 veckor. Under denna tid har antal aktiviteter varit 62 stycken. Då har en läsecirkel där man träffats vid fyra tillfällen räknats som en aktivitet och det samma gäller till exempel återkommande aktiviteter som skriv- och bildverkstäder för flera klasser under en veckas tid. Antal aktiviteter kanske inte säger så mycket, mer än att det har jobbats på rätt flitigt med att hitta på och genomföra de olika programpunkterna. Men om man tittar mer på vad det är som gjorts, kan man se vissa tendenser. Vad gäller vilka olika slags aktiviteter som genomförts, är den mest förekommande de presentationer av projektet som genomförts. De är sammanlagt tio stycken, till exempel den presentation vi passade på att göra redan före projektstart vid Arvika stadsfest, några kulturfrukostar för Arvikas kulturarbetare/kulturföreningar och en presentation under Region Värmlands uppstartsträff för det eventuellt kommande projektet “Värmland läser”.

Att antal presentationer av ”Arvika läser Tove Jansson” har varit förhållandevis många ligger helt i linje med den ambition arbetsgruppen hade att försöka nå ut till så så många som möjligt och att presentationerna var en del av marknadsföringen. Vi ville helt enkelt uppmärksamma att det minsann pågår ett stort läsprojekt i Arvika kommun. Andra flitigt förekommande aktiviteter är sagostunder eller uppläsningar för barn, läsecirklar, berättarverkstäder, aktiviteter med bild och form, samt teaterföreställningar. Detta stämmer bra med ambitionen att arbeta med det vidgade textbegreppet, men visar också att projektet jobbat mycket mot barn och unga. Antalet aktiviteter ämnade att bidra till ökad kompetens hos den personal som deltog i projektet, var endast tre stycken. De kunde så klart varit fler, men å andra sidan var de som genomfördes av mycket hög kvalité, vilket märktes på positiva omdömen i de enkäter som framför allt lärare och bibliotekspersonal lämnade in. Uppdelat på typ av aktiviteter under projekttiden, ser fördelningen ut så här:

Presentationer av projektet: 10 st. aktiviteter Sagostund, uppläsning: 9 Läsecirklar: 9 Berättar- skrivarworkshop: 8 Bild och form 7 Teater/Musikteater: 6 Utställningar: 4 Frågesport, quiz, spel: 3 Kompetensutveckling etc. 3 Mini-Bio: 2 Film-workshop: 1 Uppdelat på målgrupp vad gäller de olika aktiviteterna, fördelas dessa så här:

För barn och unga: 33 st. aktiviteter För vuxna, allmänhet: 14 För personal på bibliotek,skolor etc: 7 För kulturarbetare/kulturföreningar 3 För nyanlända: 2 För LSS-boende etc. 2 För äldreboende: 1 Här märks tydligt att vi medvetet jobbat mycket mot barn och unga, men också att vi har haft det breda perspektivet. De mer riktade aktiviteterna mot vissa specifika grupper har varit rätt få och våra föresatser var naturligtvis att göra fler. Om man istället för att räkna antal aktiviteter och istället ser till kvalité, är en reflektion att de aktiviteter som gjordes för nyanlända var så lyckade att de kommer att ingå i den ordinarie verksamheten på Arvika Bibliotek framöver. Detta är givetvis ett mycket gott resultat. Det samma gäller att Ingesunds folkhögskola och deras projekt för vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, “Olika avtryck”, medverkat i “Arvika läser”-projektet. Detta har inneburit ett samarbete som inte tidigare funnits och som troligen kommer att fortsätta och vidareutvecklas. "Arvika läser" tog tidigt kontakt med lokaltidningen Arvika Nyheter, vilket också inneburit ett gott samarbete och många artiklar som lyfte fram såväl projektet i sig som arbetet med läsfrämjande i Arvika kommun. Sammanlagt har 12 stycken artiklar publicerats i Arvika Nyheter under projekttiden. Dessutom har ytterligare tre artiklar skrivits i andra medier om projektet.

Att stimulera, uppmuntra till och öka intresset för läsning

I inledningen av läsprojektet "Arvika läser Tove Jansson" var ett enkelt sätt att uppmuntra till läsning att dela ut böcker. Vilket vi gjorde. Vi köpte mängder av böcker och delade ut på olika sätt. I projektets början, då det fortfarande var sommar, använde vi Tove Janssons “Sommarboken” som ett slags huvudbok. Vi delade ut boken, inte vitt och brett men till alla som på något sätt visade intresse för projektet. Under våra presentationer av projektet, till personal på skolor och bibliotek, till läsecirklar. Senare under projektet har även andra av Tove Janssons böcker delats ut på olika sätt. Förskolor har t.ex. fått färdiga föräldrakassar med bilderböcker för att enkelt kunna låna ut. Bildskolan Pilen har fått böcker för inspiration när de jobbat med bild och form. Vi har även bedrivit gerilla-marknadsföring i Arvika genom att lägga ut Tove Jansson-böcker med påklistrade “Arvika läser”-loggor på olika ställen på stan. Vi har lagt ut både bilderböcker och novellsamlingar för vuxna. Och vi har framför allt lagt dem på ställen där både barn och vuxna vistas en stund, kanske där en vuxen sitter och väntar på sitt barn, eller vice versa. I simhallens, musikskolans och folktandvårdens väntrum, på caféer, BVC, järnvägsstationen, ja till och med på Karlstad-tåget för pendlarna att kunna läsa. Och på många fler ställen. På vissa platser (Arvika konsthall, Rackstadmuséet, sjukhusbiblioteket, flyktingförläggningen) har vi ställt i ordning en liten läshörna där förutom bilderböcker och noveller, även Muminböcker på engelska har funnits att läsa. Där har vi också affischerat med information om projektet och en hänvisning vart man kan vända sig om man vill delta eller ställa frågor. Förutom det mer passiva utdelandet av böcker, har också flera läsecirklar genomförts. Dessa har bedrivits i bibliotekets regi, i samarbete med ett studieförbund och av privata bokcirklar. De privata cirklar som ville, fick stöd i form av bokinköp och tillgång till lokaler. Vi startade en virtuell bokcirkel på webbplatsen bokcirklar.se och hade också tänkt genomföra en läsecirkel för långtidssjukskrivna i samarbete med Försäkringskassan och en läkare från Landstinget, men den fick ställas in av olika orsaker. Bibliotekets utbud av bokcirkelkassar har utökats med några Tove Jansson-kassar och på biblioteket har också en läsecirkel för personalen genomförts. Syftet med den var att de som kände sig osäkra på att leda en läsecirkel skulle få pröva på. Vi passade under dessa cirklar på att använda metoder som vi fått fördjupade kunskaper om under en av projektets workshop-dagar om boksamtal. Som en del i projektet har också en högläsnings-bokcirkel genomförts på SFI, där syftet i första hand varit att träna och utveckla elevernas språk. Som komplement till denna läsecirkel, har vi även haft återkommande, regelbundna träffar i ett “Nyhetscafé” på biblioteket, då vi läst högt och sedan diskuterat en text om det svenska samhället. Detta startade som en del av “Arvika läser” och vi läste först korta texter av Tove Jansson, innan vi bytte fokus till nyheter. Syftena med “Nyhetscaféet” har varit många: att träna på det svenska språket, att lära om det svenska samhället, att skapa en träffpunkt där nyanlända och svenskar kan mötas, att nå de nyanlända som inte går på SFI och i de flesta fall bor på flyktingförläggningen. Ytterligare aktiviteter för att öka intresset för läsning (och för projektet) har varit att på flera av de ordinarie sagostunderna på biblioteket har berättelser av Tove Jansson lästs. En av arbetsgruppens medlemmar har också haft högläsning av en Tove Jansson-berättelse i stans leksaksaffär. Den bibliotekarie på Arvika Bibliotek som jobbar mot LSS-boenden och dagverksamhet arbetar bland annat med att tipsa om aktiviteter, utbildningar och böcker för att öka lust och engagemang till läsning och kreativ verksamhet. Här introducerades tidigt projektet "Arvika läser" och Tove Jansson-böcker och tips om hur man kan jobba med dem erbjöds. Intresse fanns, men utfallet blev inte så stort, vilket så klart kan ändras i framtida läsprojekt.

En läsecirkel för personer som läser talböcker genomfördes under projekttiden i ett äldreboende. Den bibliotekarie som jobbat med detta har också under träffarna berättat om författaren och konstnären Tove Jansson..

På Ingesunds folkhögskola har en mängd aktiviteter om och kring Tove Jansson pågått under den tid "Arvika läser" pågått. När det gäller att uppmuntra och öka intresset för läsning har man både på de allmäna kurserna och på kurser i svenska som andraspråk läst och diskuterat flera av Tove Janssons böcker. Man har jobbat med författarskapet, knutit an till novellen som konstform, jobbat med eget skrivande, diskuterat karaktärerna och tittat på "Trollkarlens hatt" som film. Sammantaget vad gäller den del av läsprojektet som handlat om att stimulera, uppmuntra och öka intresset för läsning, har vi till största delen jobbat ganska traditionellt. Vi har delat ut böcker och arbetat med läsecirklar. Men vi tycker att vi här har jobbat både brett och mot mer specifika grupper. Vi är klart nöjda med det vi uppnått i denna del av projektet. Detta förstärks av den enkät vi gjorde och där de som deltagit i någon av läsecirklarna överlag har positiva kommentarer. Två av kommentarerna lyder: "Gav en positiv inblick i TJ:s berättarstil" och "God känsla av att delta i ett större lokalt projekt".

Att belysa ett författarskap genom att arbeta med det vidgade textbegreppet

Det breda perspektiv som var utgångspunkten för läsprojektet “Arvika läser”, innebar att vi på många olika sätt ville visa att litteratur är något som är kul och spännande. Vi ville ge prov på att man kan göra så mycket med, kring och i anslutning till läsning av en text. Och för att visa deta valde vi att även konst, film, animering, teater, berättande och mycket annat skulle uppmuntras i projektet. En annan anledning till att arbeta med ett vidgat begrepp om vad en text är och kan vara, var att försöka fånga intresset hos de som inte är så intresserade av eller vana vid läsning. Genom att ge exempel på olika aktiviteter som kan göras i arbetet med texter och läsning, kunde vi kanske locka till läsning genom att jobba med exempelvis film eller bild. Dessa försök att jobba med det vidgade textbegreppet är något som gjorts en hel del i projektet “Arvika läser Tove Jansson”. Vi har arbetat med utställningar, skriv- och berättarworkshops, fan-fiction-skrivande, filmvisningar, film-workshops, bild och form, teater, musikteater, dockteater på bokbussen, quiz och en del annat. Till exempel har Bildskolan Pilen arbetat med både målningar och teaterdockor där barn och ungdomar arbetat utifrån inspiration vid läsning av Tove Jansssons böcker. De kommer att fortsätta efter projektet med att skriva manus och spela teater med dockorna. På Solbergagymnasiet har skolbibliotekarien haft en skrivargrupp och träffat elever efter skoltid en gång i månaden för att arbeta med egna texter med utgångspunkt i Tove Janssons författarskap. Ingesunds folkhögskolas hantverkslinje har arbetat med tittskåp inspirerade av Tove Jansson och deras kurs “Olika avtryck” (för elever med intellektuell funktionnedsättning) inspirerades i sin tur av Hantverkslinjen och gjorde tittskåp de också. På kursen “Olika avtryck” gjorde man även en teateruppsättning som startade med att man läste “Vem ska trösta Knyttet?” för att göra en pjäs utifrån den. Men när eleverna sedan började arbeta med manus, regi, dräkter och rekvisita märkte de att de hellre ville skriva en egen pjäs. Resultatet blev alltså något helt annat än den Tove Jansson-berättelse man börjat med. Det blev också fantastiskt bra. Snacka om att vidga textbegreppet! Ytterligare exempel på hur vi jobbat med att vidga begreppet text, är en av de utställningar som visades på biblioteket. Det var utställningen "En egen värld" som var gjord för att, via Tove Janssons liv och verk, uppmuntra barn i åldern 7-12 år att skapa egna världar med sin fantasi. Under utställningstiden bjöd vi in

skolklasser, berättade för dem om Tove Jansson, guidade dem vid utställningen och visade lärarna hur de kunde arbeta med det pedagogiska material som medföljde utställningen. På Arvika Bibliotek genomfördes också en workshop för barn då de med inspiration från utställningen fick skapa egna muminvärldar med blandade material och tekniker. På biblioteket har också arrangerats en workshop för barn och ungdomar där man gjort egna manus och filmer om mumintrollen. Samt en workshop där temat var "Teckna som Tove". Deltagarna fick då kunskap om grunderna i att teckna serier och hur Tove arbetade. Sedan var det fritt fram att skapa egna serier och historier med figurer hämtade från Mumindalen. Ett samarbete mellan Arvika Bibliotek och Rinnens skola resulterade i ett lyckat försök att låta elever i förskoleklass och årskurs 1 prova på att göra fan-fiction. Bibliotekspersonal läste och visade berättelsen om Knyttet på storbild, sedan fick barnen hitta på och skriva och måla fortsättningen. Dessa många aktiviteter där Tove Janssons konstnärskap uppmärksammades genom att arbeta med det vidgade textbegreppet, har en tydlig inriktning på barn och unga. Men även för vuxna presenterades vissa programpunkter. En av dessa var en litterär kabaré med Birgitta Ulfssons och pianisten Lowe Pettersson, där de framförde visor med texter av Tove Jansson och berättade om Tove Janssons liv och konst. Under en av projekttidens sista veckor sammanfattades mycket av det som gjorts i ”Arvika läser” i en stor avslutningsutställning. Syftet var att på ett överskådligt sätt visa hur projektet arbetat med olika uttryck, infallsvinklar och kulturformer. På utställningen fanns också redovisat det mer traditionella sättet att jobba med texter genom till exempel läsecirklar. Det bestående intrycket från utställningen var emellertid att "Arvika läser"-projektet hade lyckats mycket väl med att belysa Tove Janssons författarskap genom att arbeta med det vidgade textbegreppet. Följande kommentar ur en av de besvarade enkäterna sammanfattar på ett bra sätt vad vi i arbetsgruppen konstaterade efter avslutningsutatällningen: "Insåg inte vilken bredd projektet haft förrän jag såg utställningen".

Skapa samarbetsformer kring läsande, läsfrämjande och skönlitteratur

Något vi ville försöka genomföra genom läsprojektet "Arvika läser" var att bygga en modell för samarbetsformer och samordning kring läsfrämjande. Vi ville skapa vad vi kallade en "infrastruktur" för alla som på något sätt arbetar med litteratur, läsning, läsförmedling och läsfrämjande i Arvika kommun. Denna modell tänkte vi oss också kunde användas som inspiration och praktisk hjälp för andra liknande projekt i regionen Värmland. Vi menade att en sådan infrastruktur i framtiden skulle medverka till att enklare nå ut med läsfrämjande åtgärder i kommunen. Vi antog också att olika aktörer skulle känna sig säkrare och kunnigare i sina läsförmedlarroller genom mer utvecklade och tydliga samarbetsformer och att det skulle innebära att läsfrämjandet på ett bättre sätt kan inordnas i den löpande verksamheten. För att marknadsföra projektet har, som nämnts tidigare, “Arvika läser” presenterats i flera olika sammanhang. Men ett syfte med dessa presentationer var också att försöka hitta samarbetspartners och locka till samarbeten under “Arvika läser”-perioden. Vi bjöd in alla som på något sätt kommer, kan komma, eller vill komma i kontakt med läsande på något sätt, att delta i “Arvika läser”. Vi bjöd in till informationsträffar, kulturfrukostar och andra möten med skolor, föreningar, studieförbund, bokhandlare, privatpersoner, kulturarbetare och andra som jobbar med läsning och litteratur. Vi bjöd in huller om buller och utan revirgränser. Alla var positiva och tyckte att detta var en bra idé och många ville genast vara med och arbeta aktivt i projektet.

Vi var tydliga med att betona att vi i projektet inte har resurser att erbjuda pengar för löner och arvoden. Det vi kunde erbjuda var viss ersättning för arbetsmaterial och inköp av böcker. Och vi kunde erbjuda utrymme på projektets webbsida, affischer, annonser, informationfoldrar etc. Överhuvudtaget var möjligheten att delta i ett gemensamt projekt något vi trodde kunde vara ett lockbete. Ett projekt som troligen många i kommunen skulle delta i och som förhoppningsvis skulle få mycket uppmärksamhet Vi fick ganska snabbt både anmälningar till och frågor om projektet, men vi märkte snart att flera av de intresserade hade många funderingar om vad de förväntades göra i projektet, vad arbetsuppgiften var. “Ja, vad kul med Tove Jansson”, vi är absolut med, säg bara vad vi ska göra så gör vi det”, var en vanlig kommentar från pesonal på såväl studieförbunden som skolorna och biblioteket. Från arbetsgruppens håll var inställningen och attityden till att börja med att inget i detta läsprojekt är givet. Vi erbjuder alla som vill att vara med, utan förhållningssätt eller regler för vad och hur saker ska göras. De enda givna ramar som fanns var att det ska handla om Tove Jansson och läsfrämjande, på något sätt, i ett vitt och brett perspektiv. Eftersom vi i till stor del såg “Arvika läser” som ett pilot-projekt där vi ville testa oss fram och pröva olika sätt att jobba, var det troligen mycket som verkade löst hållet och diffust formulerat. Detta var också en avsikt för att just testa och lära inför framtida läsfrämjande arbete. Från arbetsgruppens håll ville vi mer hitta på saker tillsammans med våra samarbetspartners, än att komma med färdiga paket själva. Vi ville förutsättningslöst kunna hitta nya grepp och nya sätt att samarbeta. Vi trodde att vi på så sätt gemensamt kunde hitta på bra akitviteter och även komma fram till ett sätt att utforma en "infrastruktur" för det läsfrämjande arbetet. Samtidigt, sa vi i arbetsgruppen på frågan om vad som förväntas av deltagarna i projektet, är det naturligtvis fritt fram att göra det man normalt jobbar med i sina olika verksamheter, men att man gör det inom ramarna ”Tove Jansson” och ”läsfrämjande”. Konkret kunde det betyda att t.ex. biblioteket och studieförbunden fortsatte att ordna läsecirklar, men gjorde det med Tove Janssons böcker. Lärare i svenska kunde skapa olika läsprojekt som de brukar, men med fokus på Tove Jansson. Bland de som kom att delta aktivt i läsprojektet "Arvika läser" kan nämnas Arvika Bbliotek, grund- och gymnasieskolorna, Ingesunds Folkhögskola, SFI, Studieförbundet Vuxenskolan, Sensus, Arvika konsthall, Rackstadsmuséet, Bildskolan Pilen, Akademibokhandeln, bokhandeln Bokträdet, Arvika Nyheter, Glava flyktingförläggning, Svenska kyrkan och Föreningen Norden. Vad gäller de studieförbund som har verksamhet i Arvika, bjöd vi tidigt in till ett möte där uppslutningen var relativt stor och alla som deltog var positiva till projektet. På följande möten var uppslutningen mindre och det är endast två av studieförbunden som deltagit i projektet. Detta låga deltagande var givetvis ett bakslag, dels med tanke på studieförbundens olika verksamheter, men också deras viktiga kontaktytor mot sina respektive medlemsorganisationer. Här får vi givetvis vara självkritsika och fundera över vad vi kunnat göra annorlunda när det gäller studieförbundens medverkan. Med tanke på att flera av dem varit intresserade av att delta, men ville ha en tydligare styrning av vad de kunde bidra med, är detta något att ta fasta på i framtida samarbeten. Mot slutet av läsprojektet gjorde vi i arbetsgruppen ett färdigt koncept som vi erbjöd alla studieförbund. Det var ett paket om sju olika föredrag av oss i arbetsgruppen, som alla handlade om läsning och skrivande med utgångspunkt i Tove Janssons författarskap. Föredragen kunde bokas genom de olika studieförbunden och en speciell folder med information om dem trycktes upp. Möjligen kom detta intitiativ alldeles för sent i projektet, för intresset för detta uteblev helt. Även om “Arvika läser” snabbt fick många intresserade som ville delta, blev uppslutningen på våra samverkansmöten för dålig för att planerna på att bygga en modell för samarbetsformer och samordning kring läsfrämjande kunde förverkligas. Eller snarare fick de skjutas på framtiden. De mer övergripande

samarbetsformerna för det läsfrämjande arbetet i Arvika kommun, har vi alltså inte uppnått inom projektet. Detta tar förstås tid och kräver mer resurser än de vi haft. Men vi har fått många erfarenheter som vi tar med oss till kommande projekt där läsning och läsfrämjande står i fokus. På enkätfrågan hur målet att skapa samarbetsformer kring läsande har fungerat i projektet, svarade en av de som deltagit akitvt att detta “kanske är det som varit svårast att uppnå. Men människor från olika arbetsplatserhar mötts och pratat med varandra om läsfrämjande och läsupplevelser, det är bra.“ Vi försökte helat tiden förlägga de olika aktiviteterna och arrangemangen på så många olika platser som möjligt i Arvika. Avsikten var både att skapa en känsla av delaktighet hos våra samarbetspartners och att skapa spridning och ett intryck av att ”Arvika läser” är något som pågår i hela kommunen. Detta tycker vi att vi lyckats bra med och även exemplen på enskilda givande samarbeten som gjorts inom ”Arvika läser” är många. Ett exempel på ett sådant samarbete är den musikföreställning som gjordes i samarbete melan Fiskeviks skola, Ingesunds folkhögskola, Rackstadmuseet och “Arvika läser”. Under ledning av en musiklärare repterade folkhögskoleeleer tillsammnans med skolbarn ifrån åk. 1-3 Tove Janssons visor och framförde dem sedan i en konsert på Rackstadmuseet inför 40 inbjudna förskolebarn. “Arvika läser” samordande det hela och stod för konstnader för transporter av barn och instrument. Det finns även exempel på och försök med nya samarbeten och samverkan inom en institution. På Ingesunds folkhögskola har det sannerigen inte varit brist på idéer på de olika linjerna och kurserna hur man kan arbeta med Tove Janssons författarskap på olika sätt. Men även om samarbetena mellan de olika linjerna inte har varit så stort som man önskat, har det blossat upp spännande samverkan på andra håll. “Projektet har inneburit att vi fått upp ögonen för nya framtida samarbetsvägar”, skriver en av de medverkande lärarna i enkäten.

Att skapa ökad kompetens om och större engagemang för att jobba med läsfrämjande åtgärder

Som en viktig avsikt med projektet angavs att “Arvika läser” genom föreläsningar, workshops och olika utbildningsinsatser ville skapa ökad kompetens och större engagemang om att genomföra boksamtal, läsecirklar m.m. hos personal från bibliotek, skolar, studieförbund m.fl. Som tidigare nämnts har de tillfällen då dessa insatser skett varit få, men kvalitén och utfallet får betraktas som mycket gott. Detta har både enkätresultaten, muntliga kommentar och konkreta arbetsinsatser visat. I inledningen av projektet arrangerades en föreläsnings- och workshop-dag med Immi Lundin och Katarina Kuick där boksamtalet och Aidan Chambers modell för detta stod i centrum. Ett 70-tal personal från skolor, bibliotek och studieförbund deltog. Även om denna samtalsmodell är känd för de flesta, har många lärare från gymasieskolan berättat att de använt sig av erfarenheter från fortbildningsdagen i sitt arbete och att de varit mycket positiva till workshop-övningarna. För att även ge fördjupning i själva läsningen och tolkandet av en text, bjöd vi senare under hösten in Thorsten Rhönnerstrand, docent i litteraturvetenskap, för att prata om Tove Janssons författarskap. Rönnerstrand gav en exposé över Tove Janssons hela förtattarskap och även exempel på hur man kan läsa Tove Janssons “Pappan och havet” ur ett jungianskt perspektiv. Även om antalaet deltagare inte var så stort, bidrog denna föreläsning till att ge de intresserade en fördjupning och för projektet gav den ytterligare en dimension. Som avslutningskonferens för hela projektet anordnades i maj en heldagskonferens där syftet var att blicka framåt mot det fortsatta läsfrämjande arbetet. Vi gav konferensdagen rubriken "Hur gick det sen?" för att markera att även om läsprojektet ”Arvika läser Tove Jansson” nu avsluas, är inte arbetet med läsfrämjandet slut. Vi ville fokusera på hur vi kan jobba vidare med läsning, läsförståelse och läsfrämjande. Hur tar vi

tillvara på erfarenheter och kunskaper från projektet? Hur kan de bra grejerna från projektet uppgå i den ordinarie verksamheten? För att inspirera lärare, bibliotekspersonal, studieförbund m.fl. till detta arbete var temat för konferensdagen läsfrämjande och lässtrategier. Vi hade bjudit in fyra olika föreläsare som pratade och/eller workshopade om: lässtrategier och skönlitteratur, dystopier i ungdomslitteraturen, Kulturrådets kunskapsöversikt över läsfrämjande metoder och Skolverkets satsning ”Läslyftet”. Under dagen presenterade vi också projektet “Arvika läser” och två kommande läsprojekt i Värmaland presenterades som avslutning: "Dela läslust" och "Värmland läser".

Ekonomi

Den budget och ekonomiska plan som gjorde i projektansökan till Kulturrådet har i stort sett hållits. Antal ersättningstimmar för projektledaren kunde minskas från 10 till 5 timmar i och med att Arvika Bibliotek betalde för 5 timmar. Utgifter för informationsmaterial blev betydlig mindre än i ursprunglig budget. Inköp av böcker och kostnader för föreläsare var ungefär som i planerad budget. Ekonomi i samandrag för projekt redovisas nedan. U t g i f t e r :

Lön för projektledare 50 600 kr. Utställningar 30 000 Musik- och teaterföreställningar 28 952 Inköp av böcker 24 900 Föredragshållare (arvoden, resor, hotell) 18 948 Annonsering och informationsmaterial 21 700 Övrigt (förbruknings- och lekmaterial etc.) 4 900 ---------------------------------------------------------------------------------- Totalt 180 000 I n t ä k t e r :

Bidrag från Kulturrådet 150 000 Bidrag från Arvika kommun 30 000

Sammanfattning

Som framgår av redovisningen ovan har projektet jobbat i ett brett perspektiv och försökt få med så många som möjligt, både som deltagare och samarbetsparterns. Detta upplägg tycker vi i arbetsgruppen har fungerat bra och varit mycket givande just i en första omgång av ett sådant här stort läsprojekt. “Arvika läser Tove Jansson” har inneburit att en bra grund finns för framtida läsprojekt i kommunen. “Arika läser Tove Jansson” har arbetat mycket mot, för och med barn, vilket vi också är mycket nöjda med. Det ligger också i linje med de uppdrag och riktlinjer som finns för våra olika arbetsplatser. Av de fyra huvuddelarna i projektet tycker vi att vi lyckats mycket bra både med att “stimulera och öka intresset för läsning” och att “arbeta med det vidgade textbegreppet”. Vi tycker att vi lyckats bra med att ordna tillfällen för ”ökad kompetens för att jobba med läsfrämjande åtgärder” och att vi har en hel del kvar att göra för att “skapa samarbetsformer kring läsfrämjande”. De negativa aspekter som kom fram i enkäterna, handlade aldrig om läsprojektet i sig, utan framför allt om engagemanget och insatserna på de olika arbetsplatserna.

Från en av gymnasieskolorna t.ex. dessa ord: ”Det som varit negativt är dels att de flesta lärarna på gymnasieskolan inte upplevde att Tove Janssons författarskap var spännande att använda i undervisningen och dels att de upplevde sina möjligheter att gå utanför kursplaner för att arbeta lässtimulerande inom projektet som sma.” Och från Arvika Bibliotek: ”Intresset och engagemanget var väldigt olika i personalgruppen. Ibland så har känslan varit att jobbet endast skall göras av de personer som är med i arbetsgruppen Arvika läser” och ”Har inte uppnått den gemensamma känslan av att projektet angår alla på arbetsplatsen”. Givetvis har mycket av det som planerats i projektet inte blivit av. Detta gäller både enskilda arrangemang och de mer övergripnade formerna för samarbeten och samverkan. Men mycket av de idéer som funnits kan självklart genomföras i framtiden. Till exempeI i de olika ordinarie verksamheterna, i andra samarbeten, i den kommande läskampanjen “Värmland läser” eller i nästa omgång av “Arvika läser”. En av frågorna i enkäten handlade om vad man önskar att nästa läsprojekt i Arvika kommer att handla om. Några av synpunkterna redovisas här:

• Kanske något mer “modernt” som lockar alla åldrar • Lite om genrepedagogik • Lite mot förskolan (föreläsningar) • Omställning • Lokala visioner • Framtidsberättande • Läsande och integration - hur kan läsande/litteratur hjälpa till i integrationsprocesserna • Vår samtid, aktuella problem och konflikter som vi tampas med, t.ex. miljöfrågor, migration och

integration • Det breda perspektivet har varit den viktigaste drivkraften för min egen del. Har inspirerat mig att

reflektera kring biblioteksverksamhetens samhällsnytta och samverkansmöjligheter med externa parter, t.ex. skola, folkhögskola och studieförbund.

• Vi lyckades inte skapa ett intresse hos alla grupper. Tex så nåddes inte förskolepersonalen. • Jag gillar tanken på att hitta en bok som skulle kunna passa alla målgrupper. Att man läser över

generationsgränserna och att man har möjlighet att läsa på olika sätt (lättläst/ljudbok/e-bok/film/serier). Det slog mig nu att det kanske inte behöver vara en traditionell bok utan att det kan handla om en berättelse eller saga/myt/skröna, som finns i olika varianter och moderna tappningar. Arvika läser kan också bli Arvika berättar.

Slutligen några synpunkter som angavs under rubriken “Övrigt” i enkäten:

• “Arvika läser” en mycket bra sak att göra. Bryter isoleringen mellan människor • Bra föreläsningar och workshops på bibliotketet • Jag är mycket glad och tacksam för att jag har fått delta och anordna skapande verksamhet för barn • Mina barn var med och sjöng Tove Janssons låtar tills. med Ingesund. Det var roligt att barnen

började interssera sig för Tove Jansson och de kände efter temat att de visste mycket om henne och hennes böcker.

• För att ett projekt av den här typen ska växa, nå ut och dra med sig många människor i en stad krävs det nog att det genomförs ett antal gånger. Om det lässtimulerande arbetet ska leda till djupa och varaktiga resultat tror jag att det krävs långsiktighet och ihärdighet, till skillnad från att t ex driva en kort kampanj.

• Att satsa brett kan som bekant vara en nackdel därför att man riskerar att enbart nå de ’redan frälsta’. Om man vill nå t ex män i övre medelåldern som sällan eller aldrig besöker bibliotek/läser böcker så kräver det ett annat upplägg och kanske en annan författare/bok. Det vore onekligen intressant att arbeta utifrån en mer definierad målgrupp, men ett sådant projekt kanske faller utanför projekttypen ”hela kommunen läser..” Kanske ”Arvikaverken läser” eller ”kommunanställda läser”?

• Tack för ett givande lokalt kulturprojekt!

• Roligt projekt, fint möte mellan barn, unga och vuxna • Hoppas verkligen det kan bli något liknande igen. Väldigt bra och givande.

Arvika 2015-06-18 Mikael Johansson, Arvika Bibliotek