DET EKONOMISKA LGET I KOMMUNER OCH LANDSTING EFTER BUDGETPROPOSITIONEN 2009JNKPING DEN 10 oktober 2008

Budgetpropositionen 2009

Utmaningar fr SverigeAllt frre ska frsrja allt flerKlimatfrganFortsatt globalisering stller krav p anpassning

FrsrjningskvotenAntalet ldre och yngre per 100 personer i yrkesfr lder

kad efterfrgan med fler ldre

Kommunal styckkostnad, 2006

Invnare 20-64 r/totalbefolkningenProcent

Invnare i ldern 85+

Budgetpropositionen 2009

TRE REFORMPAKETEtt fr jobb och fretagandeTredje steget i jobbskatteavdraget FretagsskattepaketBolagsskatten snksArbetsgivaravgiften snksAdministrativa brdan ska minskas fr fretagareBttre fungerande offentlig upphandlingFrbttring av integration samt ka mjligheterna fr personer med utlndsk bakgrund att f arbete

Budgetpropositionen 2009

TRE REFORMPAKETEtt fr att rusta Sverige fr framtidenKvaliteten i frskolan hjsEn srskild satsning p matematik, naturvetenskap och teknikEn frlngning av fortbildningssatsningen fr lrareFrstrkt satsning p yrkesutbildningSatsning p att hja kvaliteten i svensk forskning och strka konkurrenskraftenNrtidssatsning p infrastruktur

Budgetpropositionen 2009

TRE REFORMPAKETEtt fr att frstrka vlfrdenSkatten fr pensionrer snkskad satsning p psykiatrisk vrd och omsorgPrestationsbunden vrdgarantiFrlngning av sjukvrdsmiljardenYtterligare satsningar inomldreomsorg och socialtjnstMer resurser fr att minska brottsligheten och skapa ett tryggare Sverige

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenSammanfattningLgre tillvxt i vrldsekonomin. terhmtning frst i slutet av 2009.Den internationella finansiella turbulensen kvarstr men vntas klinga av under 2009.Den svenska BNP-tillvxten vntas bli lg 2008 (1,5%) och 2009 (1,3%).Efter flera r med en allt starkare arbetsmarknad ser utsikterna smre ut.Arbetslsheten bedms stiga 2009 och 2010kade rntekostnader och hgre priser p energi och livsmedel har drivit upp inflationen.Efter flera r med lga lnekningar stiger lnerna snabbare 2008 fr att sedan minska.

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenINTERNATIONELLT-USALg tillvxt i USA 1,6 % 2008 samt 1,2 % 2009Orsaken r frmst minskande bostadsinvesteringarHushllens kpkraft har frsvagats beroende p:Fallande bostadspriserStramare kreditvillkorHg inflationStigande arbetslshetKonsumtionsutvecklingen dock relativt god pga. finanspolitiska stimulanspaketLgre styrrntor har stimulerat ekonominDollarfrsvagning har bidragit till relativt god exporttillvxtFrsiktig terhmtning frutsps i slutet av 2009

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenINTERNATIONELLT- EUROOMRDETInvesteringarna i EUROOMRDET har utvecklats stark de senaste renDen finansiella oron och hg inflation har bidragit till en inbromsning i industrikonjunkturenKonkurrenskraften har frsvagats av en stark vxelkursDet goda arbetsmarknadslget har visat tecken p att frsmrats och hushllen har blivit alltmer pessimistiskaI Storbritannien, Danmark, Spanien och Irland pgr en anpassning av bostadsmarknaden med fallande priserBNP- tillvxten vntas frsvagas betydligt under 2008 men tillta i slutet av 2009

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenINTERNATIONELLT allmntInflationen dmpas framverReservkapaciteten p olja kar och vntas dmpa priset nsta rLivsmedelspriserna mildras pga. goda skrdarSvagare konjunktur och mindre anstrngt resurslge minskar inflationstrycketFortsatt svr avvgning fr centralbankerna avseende styrrntornaRisker i den globala ekonominOskerheten i den finansiella turbulensen (fr Sverige r utvecklingen i Baltikum en specifik risk)En frdjupad och mer utbredd frsmring p bostadsmarknaden i EU

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenSVERIGEEfter flera r med hg tillvxt bromsar svensk ekonomi in. Detta beror p:Varuexporten utvecklats svagtBde hushllens och investeringarna har dmpatsStort genomslag av den globala finansturbulensenFramver dmpas exporten pga. att:Tillvxten dmpas hos viktiga handelspartnersKonkurrenssituationen frsmrats pga. lgre produktivitet och lg dollarkursInvesteringstillvxten bromsar in efter 5 rs uppgng. Detta beror p:Fretagarna inte lngre har kapacitetsbristFinansiella oron har gjort det svrare och dyrare att lna

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenSVERIGEFrsiktiga konsumenter gr att hushllens konsumtion dmpas. Detta beror p:Brsens fallHg inflationStagnerande sysselsttningStigande bostadsrntorRisk fr att konsumtionen blir nnu mindreDen kommunala konsumtionen berknas bli ngot svagare 2008 och 2009 n 2007.Kostnaderna har kat snabbare det demografiska trycket, vilket enligt regeringen indikerar ett visst utrymme fr effektiviseringar

BUDGETPROPOSITIONEN 2009samhllsekonomiska utvecklingenSVERIGEPriskningarna ver Riksbankens mlEnergi- och livsmedelspriser dmpas framverRiksbanken bedms snka styrrntan under 2009RISKBILDENRiskerna fr en svagare utveckling dominerar p kort sikt Frdjupas den finansiella turbulensen?Hur utvecklas de svenska hushllens pessimism?Vad hnder med produktiviteten?Vilka effekter har regeringens politik?

BudgetpropositionenNgra nyckeltal september 2008 Frndringar i % sedan fregende r.

Budgetpropositionen 2008Skatteunderlagsprognos Frndringar i % sedan fregende r.

Resultat fre extraordinra poster- kommuner och landstingprocent av skatter och statsbidrag (Prognos SKL maj 08)

Resultat per kommun 2006 o 2007Procent av skatter o bidrag, sorterat efter resultatEkonomirapporten. Maj 2008

Tnkvrt

Grundvalen fr den svenska samhlletr iblandekonomi,Ibland gr det,Ibland gr det inte alls.Tage Danielsson

Budgetpropositionen 2009Allmnna reflektionerKrvare tider fr kommuner och landsting lgre kning av skatteintkter samt kande kostnader. De negativa riskerna dominerarFinanskrisArbetslshetLneutveckling och inflationvervltningBehov av investeringarPositivt med snkta arbetsgivaravgifter samt tidigare verfrd fastighetsavgift

Budgetpropositionen 2009Allmnna reflektionerVlbehvliga riktade satsningar som vi nskat varit generellaSatsningar p psykiatrin (650 mkr/r)Till en vrdig ldreomsorg satsas 200 mkr p tre rPrestationsbunden vrdgaranti (1 mdkr from. 2010)Frlngning av sjukvrdsmiljardenFrlngning av satsning p lrarnas kompetens med 1 mdkr 2010 och 2011Frstrkning av det pedagogiska uppdraget i frskolan 200 mkr per r 2009-2011Fler platser p yrkesutbildning inom gymnasial vuxen utbildning 2009 124mkr 2010 250mkr 376 mkr 2011

Varfr vill vi ej ha riktade statsbidrag?De minskar det kommunala sjlvbestmmandet.De stter fokus p detaljer istllet fr p helheten.Risken r stor fr felaktiga prioriteringar.Leder till omfattande uppfljningar av smpengar.Otydliga och mnga kriterier skapar oskerhet och frsmrar planeringsfrutsttningar

Budgetpropositionen 2009

Regleringar enligt finansieringsprincipenInfrande av barnomsorgspeng from 1 juli 2009 (135 mkr)Frskola fr treringar from. 1 juli 2010 (220 mkr)Kompensation fr bortfall avgiftsintkter ldreomsorg pga. hjning av frbehllsbelopp ( 100 mkr)Rapportskyldighet LSS (15 mkr)Modersmlsundervisning i finska och jiddisch (16 mkr)Nationella prov m.m. (56 mkr)Utkning av nationella vaccinationsprogrammet fr barn 150 mkr till 2011 samt 120 mkr framver

Budgetpropositionen 2009

Ngra vriga satsningarSatsningar p kad sysselsttning och fler jobbFrbttrad integration 920 mkr till propp. om nyanlndas etableringFrbttrad infrastrukturSatsningar p klimat energi och miljSatsning p forskningSnkt skatt fr pensionrer

Budgetpropositionen 2009

Snkt lagstadgad arbetsgivaravgift med en procentSnkt arbetsgivaravgift fr ungdomarReseavdragen hjs med 1000 krkad trffskerhet i LSS- utjmningen

BUDGETPROPOSTIONEN 2009

Budgetpropositionen 2009 Barn och utbildning

Strkt pedagogiskt uppdrag till frskolanAllmn frskola frn tre r from. 1 juli 2010. 220 mkr avsttes 2010 samt440 mkr drefterTill barnomsorgspeng from juli 2009 avsttes 135 mkr 2009 samt 220 mkr from. 2010Satsning p matematik, naturvetenskap och teknik i grundskolan. Satsningen strcker sig under 2009-2011 och omfattar 525 mkr Skolgng fr barn som ska avvisas eller utvisas

Budgetpropositionen 2009 Barn och utbildningFrslag om en reformerad gymnasieskola kommer vren 2009Frsksverksamhet med lrlingsplatser fortstter och utkas med 2000 from lsret 2009/2010Satsning p yrkesutbildning inom gymnasiala vuxenutbildningen. 200 mkr 2009, 400 mkr 2010 samt 600 mkr 2011. De freslagna medlen avser bde utbildning och studiestdYrkeshgskola inrttas och en begrnsad utkning grs med 1000 platser p tre r.

Budgetpropositionen 2009 Barn och utbildningStrategi fr entreprenrskap utvecklasEn srskild fortbildssatsning med inriktning mot frskolan fresls med 200 mkr per r under perioden 2009-2011 (frskolelyftet)Lrarlyftet frlngsResurser avstts till modersmlsundervisning i finska och jiddisch (16 mkr/r)

Budgetpropositionen 2009Individ- och familjeomsorgTill en tydligare och frstrkt tillsyn av socialtjnsten avsttes 30 mkr per r avsttes from. 200910 mkr ansls till ppna jmfrelser inom missbruk- och beroendevrdFr kunskapsutveckling inom socialtjnsten anvisas 5 mkr 2009 5 mkr 2010 samt 15 mkr 2011Handlingsplan fr att bekmpa mns vld mot kvinnorHandlingsplan mot prostitution och mnniskohandel

Budgetpropositionen 2009 Integration

Regeringen avstter drygt 2 mdkr under perioden 2009-2011. Bland satsningarna:920 mkr per r satsas fr.o.m. r 2010 p att reformera mottagandet av nyanlnda. Syftet r att ge individen ett utkat ansvar och starkare drivkrafter fr en snabb arbetsmarknadsetablering.51 mkr per r tillfrs fr kompletterande hgskoleutbildningar fr utlndska akademiker under perioden 20092011, vilket innebr att dagens niv nstan frdubblas.15 mkr avstts fr validering under 20092010.En frsksverksamhet med kvalificerad rdgivning och std fr nyanlnda p arbetsfrmedlingen, s.k. etableringssamtal, inleds. Arbetsfrmedlingen fr inga extra resurser fr detta.Regeringen vill stdja organiserad vidareflyttning frn kommuner med ett hgt mottagande till kommuner med tillgng till god arbetsmarknad. Fr detta ndaml avstter regeringen 3 mkr som kommunerna kommer att kunna ska frn Migrationsverket.

Budgetpropositionen 2009 Integration

12 mkr avstts under 20092011 fr uppfljningar och utvrderingar av integrationspolitiken. SCB fr ett srskilt uppdrag att pbrja arbetet.Regeringen avser att genomfra en dialog med frivilligsektorn fr att frstrka dess mjligheter att bidra till integrationen med srskilt fokus p introduktionen.6 mkr om ret avstts fr verksamheter mot rasism och liknande former av intolerans.6 mkr avstts fr regeringens initiativ till dialog om frstrkt gemensam vrdegrund mellan ren 2009 och 2011. Alla invnare i Sverige, oavsett bakgrund, ska ges mjligheter att delta.

Budgetpropositionen 2009ldreomsorgStimulansbidrag till kommuner och landsting fortstter 2009Till infrande av frslag enligt Vrdighetsutredningen anvisas 30 mkr 2009 90 mkr 2010 samt 80 mkr 2011Anhrigstdet frstrks med 15 mkr fr 2009 10 mkr 2010 fr att utveckla varaktiga stdformer fr de anhrigaldreforskning (35 mkr) samt teknik fr ldre (22 mkr) stimulerasInvesteringsstdet fr srskilt boende fortstter under 2009 med 500 mkrFrbehllsbeloppet hjs vilket ger avgiftsminskningar. Detta kompenseras med 100mkr/ r

Budgetpropositionen 2009Psykiatriska vrden och omsorgenDen psykiatriska vrden och omsorgen strks med 650 mkrFler ska f mjlighet till meningsfull sysselsttning medfinansiering krvskad tillgnglighet till barn- och ungdomspsykiatrinSatsning p utbildning och kompetens fr personalen inom vrd- och stdverksamheterkad kunskapsspridning fr hjd kvalitetTvngsvrdslagstiftningen ses ver

Budgetpropositionen 2009 Hlso- och sjukvrden650 miljoner, utver de 250 miljoner som tidigare anvisats, satsas fr att frbttra situationen fr de mnniskor som drabbas av psykisk sjukdom och ohlsa. Sjukvrdsmiljarden frlngs. Ett prestationsrelaterat ersttningssystem infrs frn r 2010 till de landsting som uppfyller vrdgarantin en miljard per r avstts. 150 miljoner per r erhlls till pneumokockvaccin. Regeringen freslr ofrndrat lkemedelsanslag

Budgetpropositionen 2009Milj- och energi samt planering Minskade resurser fr klimat- och energiinvesteringar tillkommuner och landstingReformerat strandskydd P att frenkla och utveckla en ny Plan och bygglag satsas 35 mkrNra 33 mkr avsttes till radonsaneringLgre efterfrgan n frvntat minskar anslag fr kommunala hyresgarantier (50mkr)

Budgetpropositionen 2009 Arbetsgivarfrgor

Samverkan mellan AF FK och Skatteverket br kaTredje fasen om jobb- och utvecklingsgarantinRegelverket ndras fr nystartjobb

Budgetpropositionen 2009 Arbetsgivarfrgor

versyn av insatser fr personer med funktionsnedsttningFINSAM (finansiell samordning inom rehabiliteringsomrdet) ska utvrderas av Statkontoret

Budgetpropositionen 2009Arbetsmarknadspolitik och socialfrskringHjt std till personligt bitrde och arbetshjlpmedelRegeringen avser att inrtta Inspektionen ver socialfrskringen fr att strka rttskerheten och effektivitetenMerkostnadsersttning fr srskilt anstllningsstd avskaffasRegeringen avser att tillstta en parlamentarisk utredning fr att formulera principerna fr ett sammanhllet, balanserat och hllbart socialfrskringssystem

Budgetpropositionen 2009Arbetsmarknadspolitik och arbetslshetsfrskringFrndringar i arbetslshetsfrskringen ska stimulera drivkrafterna till arbeteRegeringen gr inte vidare med obligatorisk arbetslshetsfrskringNya former fr att underltta ny- och terintrde till a-kassanFrom 1 juli 2009 snks medlemsavgiften i a-kassan med 50 kr/mnad

Budgetpropositionen 2009ArbetsmarknadspolitikKp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjnster m.m.Ny frmn vid sjukdom hos ensamstende frldrar frn 2010Regeringen satsar 400 mkr p jmstlldhetJmstlldhet i skolan fr kade resurserProgram fr hllbar jmstlldhet fr 100 mkr perioden 2008-2010 SKL

Budgetpropositionen 2009Arbetsmarknadspolitik Ny samlad diskrimineringslagstiftning from. 2009Regeringen freslr en satsning inom Arbetsmiljverkets verksamhet p 33 mkr 2009, 45 mkr r 2010 och 47 mkr r 2011 fr satsning p en frbttrad information och kunskapsfrmedling inom arbetsmiljomrdet och ett frstrkt arbete fr en vl fungerande inre marknad fr skra varor och tjnster.Fretagshlsovrdsutbildningarna fr 100 mkr 2009-2011Frdubblad satsning p invandrarakademiker

Budgetpropositionen 2009KommunikationerFrn den 1 januari 2009 inrttas Transportstyrelsen. Samtidigt lggs Luftfartsstyrelsen och Jrnvgsstyrelsen nedRegeringen kommer inom kort verlmna propositionen Framtidens resor och transporter till riksdagen. Propositionen innehller frslag till inriktning och statlig planeringsram fr tgrder i transportinfrastrukturen under perioden 20102021 Nrtidssatsning p 7,5 miljarder Kollektivtrafik p sparlgaVgntet frstrks med 7,5 miljardJrnvgsntet frstrks med en miljard

Projekten som ingr i nrtidssatsningen 20092010

1vgE 45 lvngenTrollhttan2vgRiksvg 73 lgvikenFors3jrnvgHaparandabanan4vgE 6.21 till Gteborgs hamn5vgE 18 HjulstaUlriksdal6vgE 22 Skne (HurvaGualv)7vgE 6 TrelleborgVellinge8vgRiksvg 40 RngedalaHester9vgRiksvg 25 EriksmlaBoda10vgRiksvg 31 Tenhult11vgSdertrnsleden12vgE 22 Slve Stensns + mittrcke p andra delar av E2213vglvfrbindelsen Gteborg (projektering)14vgRiksvg 55/56 Frbifart Katrineholm15jrnvgEmmabodaKarlskrona16vgRiksvg 50 frbi Motala17vgE 4 Sundsvall18vgE 4/E 12 Ume19vgTjlskring och brighet20vgvriga vgprojekt; mittrcken, cykelvgar m.m.21vgInvesteringar, enskilda vgar 22vgE 4 EnngerHudiksvall, E 18 EnkpingSagn23jrnvgKapacitetstgrder Bergslagen24jrnvgKapacitetstgrder Ostkustbanan25jrnvgKapacitetstgrder Norra Sverige26jrnvgElektrifiering NykroppaKristinehamn27jrnvgKraftsamling Gteborg28jrnvgKraftsamling resund29jrnvgHandikappanpassning

Budgetpropositionen 2009

Allmnna kommentarerGoda ekonomiska resultat de senaste ren - men trots resursfrstrkningar i BP09 vntar krvare tiderTrots vlkomna resursfrstrkningar i form av snkta arbetsgivaravgifter och fastighetsavgifter kommer sektorn framver enligt regeringens bedmning inte uppn god ekonomisk hushllningDet finns stora skillnader mellan kommuner och landstings resultat och frutsttningar men ocks stora skillnader inom dessa sektorer Landstingens situation de kommande ren blir nyo bekymmersamAngelgna satsningar p vrd och skola skulle vi ha nskat som generella tillskottVi r oroade ver en eventuell vervltning av kostnaderna till frsrjningsstdet pga. frndringar i vlfrdssystemen

Utmaning-ka framfrhllning i planering och handling samt effektivisera

Frndringar i samhllet sker allt snabbare samtidigt som mngden information kar och det blir allt svrare att skilja viktigt frn oviktigt. Mnniskor utan framfrhllning agerar drfr ofta fr sent eller p fel saker. Anpassningsfrmga och skicklighet att flytta resurser EFFEKTIVISERINGGrnsdragning till andra niver och organisationer -samverkan

Att finansiera det framtida vlfrdsuppdragetPerioden fram till 2020-talet r ur demografisk synpunkt en andhmtningspaus men utrymmet fr fr reformer r litet.Antalet invnare ver 85 r frdubblas de nrmaste 30 ren.Med kad ekonomisk standard vxer medborgarnas krav och frvntningar p vlfrdstjnster.Vlfrdstjnsterna kostar jmfrelsevis allt mer.

Total kommunalskatt 1955-2008

Kostnader och demografi Genomsnitt rlig procentuell frndring

Vlfrdstjnster fr barn och gamla Genomsnitt rlig procentuell frndring

Vlfrdstjnster fr barn och gamla Index 1980 = 100

Kostnader, prestationer och demografi 1980-2005

Procentuell frndring

Framskrivning och verklighet Index 1980 = 100

Invnare i ldern 20-64 r relativt totalbefolkningen Procent

Tnkvrt Det krvs ett helt nytt stt att tnka fr att lsa de problem vi skapat med det gamla sttet att tnka.

Albert Einstein

Regeringen frutser en kning av det kommunala skatteunderlaget med 26,3 procent under perioden 20072011. Det r en halv procentenhet mer n vad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) prognostiserade i augusti, se tabell 2. Det r frhllandevis stora skillnader mellan regeringens och SKL:s prognos fr skatteunderlagstillvxten 2008 och 2010.Regeringen frutser en snabbare kning av skatteunderlaget 2008 n vad SKL gr. Det frklaras till stor del av strre lnekningar och fler arbetade timmar. Regeringen prognostiserar ven strre inkomster av sjuk- och frldrapenning. I viss mn motverkas detta av hgre grundavdrag. r 2010 visar regeringens prognos en lgre skatteunderlagstillvxt n SKL:s. Den huvudsakliga frklaringen r att regeringen frutstter lgre lnekningstakt och svagare sysselsttningsutveckling. Regeringens prognos pverkas av tre frslag med direkta effekter p skatteunderlaget frn och med 2009, som aviseras i budgetpropositionen men som ska lmnas till riksdagen senare i hst. Skatteunderlaget minskar till fljd av en aviserad hjning av grundavdraget fr personer som fyllt 65 r. Vidare aviseras en hjning av beloppsgrnsen fr nr kostnader fr resor mellan bostaden och arbetsplatsen fr dras av, vilket kar skatteunderlaget. Nettoeffekten r en minskning av skatteunderlaget med 0,3 procent. Effekten p kommunernas och landstingens skatteinkomster av dessa bda frslag regleras genom hjning respektive snkning av bidraget Kommunalekonomisk utjmning.Regeringen aviserar ocks ndringar i de s kallade 3:12-reglerna, som reglerar beskattningen av fmansfretag. Frndringarna berknas enligt regeringen medfra en viss minskning av skatteintkterna, men regleras inte p utjmningsbidraget s i LSS-utjmningenI propositionen fresls frndringar i kostnadsutjmningen fr LSS-insatser kopplade till boendet. Regeringen gr ocks bedmningen att ven andra justeringar och uppdateringar br gras fr att hja trffskerheten. Dribland ingr nya kostnadsfrdelningar fr de insatser som utjmnas samt uppdatering av det personalkostnadsindex som anvnds i utjmningen. Koncentrationsindexet, som tillkommit fr att justera fr tidigare antagna stordriftsfrdelar, slopas d sdana frdelar inte har kunnat belggas i den utredning som har gjorts. Frndringarna trder i kraft den 1 januari 2009.Ny prognos fr 2009 kommer att e-postas frn SCB under vecka 39.Frgor om Kommunalekonomisk utjmning kan stllas till Derk de Beer, tfn 08-4527742 och frgor om LSS kan stllas till Signild stgren, tfn 08-4527745, avdelningen fr Ekonomi och styrning.Snkt lagstadgad arbetsgivaravgiftRegeringen freslr att arbetsgivaravgifterna enligt lag ska snkas med en procentenhet till 31,42 procent. Justeringar i nivn p de totala lagstadgade arbetsgivaravgifterna regleras med frndringar i den allmnna lneavgiften. Samtidigt ska de olika delarna i arbetsgivaravgifterna terspegla omrdets kostnader. Sjukfrskringsavgiften snks med en procentenhet eftersom kostnaden fr detta omrde har minskat. Den allmnna lneavgiften r drmed ofrndrad jmfrt med 2008.Regeringen freslr ven att arbetsgivaravgiftsnedsttningen fr unga utvidgas och utkas. Frn och med 2009 ska den lgre arbetsgivaravgiften omfatta alla som inte fyllt 26 r vid rets ingng. Arbetsgivaravgiften fr unga snks frn 21,31 procent r 2008 till 15,49 procent.De sammantagna sociala avgifterna i kommunerna uppgr preliminrt till 40,76 procent r 2009, jmfrt med 41,52 procent r 2008. Avgifterna fr avtalsfrskringarna bedms vara ofrndrade medan det rekommenderade PO-plgget fr kollektivavtalade avtalspensioner hjs ngot. Beslut om definitiva arbetsgivaravgifter fattas frst i december..Reseavdragen hjs med 1000 kronorReseavdrag hjs frn 8 000 kronor per r till 9 000 kronor per r. Detta kar kommunal sektors skatteinkomster och franleder en minskning av anslaget Kommunalekonomisk utjmning med motsvarande belopp Att inga obundna medel tillfrs anslaget innebr att en strre del av anslaget tas i ansprk av inkomstutjmningen som utvecklas i takt med skatteunderlaget. Detta medfr en allt hgre regleringsavgift fr kommunerna och drmed en faktisk urholkning av det generella statsbidraget. Urholkningen kan berknas till drygt 2 miljarder kronor per r.Ekonomiska regleringar enligt finansieringsprincipenAnslaget kommer n en gng att tillflligt kas med 50 mkr 2009 fr asylskande barn. Detta i avvaktan p beredning av frslag lmnade i betnkandet SOU 2007:34, Skolgng fr barn som ska avvisas eller utvisas. Det r fjrde ret i rad som detta tillflliga bidrag utbetalas.Regeringen freslr regleringar fr merkostnader orsakade av rapporteringsskyldighet av ej verkstllda beslut enligt LSS samt att alla nationella minoritetssprk jmstlls. Bda frordningsndringarna gller frn 1 juli 2008 och 7,5 respektive 8 mkr avser andra halvret 2008 och dras bort frn anslaget 2010.Anslaget kar med 135 mkr fr att finansiera den barnomsorgspeng som regeringen freslr frn 1 juli 2009. Ytterligare 85 miljoner tillfrs 2010 fr att tcka helrseffekten av frslaget. Vidare freslr regeringen att allmn frskola fr treringar infrs frn 1 juli 2010 vilket regleras fr andra halvret 2010 med 220 mkr och ytterligare 220 miljoner fr 2011.Ytterligare reglering sker i och med att frbehllsbeloppet enligt socialtjnstlagen (8 kap 7 2001:453) hjs och drmed minskar avgiftsintkterna. I anslaget kompenseras ven fr infrande av nationella prov i skolr 3, att de nu frivilliga nationella proven i skolr 5 grs obligatoriska samt att ven nationella prov i biologi, kemi och fysik i skolr 9 omfattas.Den 1 januari 2008 genomfrdes en skattevxling mellan landsting och kommuner i Kalmar ln avseende hemsjukvrden. Denna skattevxling medfr kade kostnader fr den kommunala inkomstutjmningen vilket reglerades enligt regeringsbeslut infr 2008. Regeringen har dock glmt denna reglering i BP09 men kommer att justera detta i regleringsbrev.Fr 2008 verstiger bidragen i LSS-utjmningen avgifterna med 31,1 mkr vilket ven medfr reglering mot anslaget fr 2009.vriga regleringar som fresls av regeringen i budgetpropositionen avser beslut som pverkar det kommunala skatteunderlaget. Det srskilt frhjda grundavdraget fr de smst stllda pensionrerna medfr en kad kostnad med 1280 mkr och nya regler fr reseavdrag medfr att intkterna kar och drmed anslaget minskas med 189 miljoner. En fortsatt minskning av de svenska skatteintkterna till fljd av att arbetspendlingen ver resund har kat medfr en kning av anslaget med 58 miljoner.

Strkt pedagogiskt uppdrag till frskolanRegeringen avser att ge Skolverket i uppdrag att se ver lroplanen och terkomma med frslag till frndringar. Konkret handlar det om att mlen i frskolans lroplan ska frtydligas, srskilt vad gller barnens sprkliga och matematiska utveckling. Regeringens avsikt r att det ska finnas frskollrare i varje frskola och frskollrare ska ges ett vergripande pedagogiskt ansvar. (Frskolelyftet se nedan)Allmn frskola frn tre r frn och med 1 juli 2010Regeringen avser att infra allmn frskola fr barn frn tre rs lder frn och med den 1 juli 2010. Fr detta berknas utgiften fr 2010 till 220 mkr och drefter 440 miljoner rligen. Kommunernas utkade tagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Riksdagen har nnu inte fattat ngot beslut om allmn frskola frn tre r.Sveriges Kommuner och Landsting har inga invndningar mot att den allmnna frskolan vidgas ocks till treringar, frutsatt att full finansiering medfljer.Barnomsorgspeng frn och med juli 2009Regeringen avser att infra barnomsorgspeng frn och med den 1 juli 2009 till en utgift av 135 mkr. Frn och med 2010 berknas utgiften till 220 miljoner rligen. Kommunernas utkade tagande kompenseras i enlighet med den kommunala finansieringsprincipen. Barnomsorgspengen innebr att kommunerna blir skyldiga att, utver till enskilda frskolor och fritidshem, ven ge bidrag till annan pedagogisk verksamhet i enskild regi, det vill sga familjedaghem, flerfamiljssystem eller andra pedagogiska verksamhetsformer. Dessa verksamhetsformer ska ven ha rtt till bidrag fr barn vars frldrar eller vrdnadshavare arbetar i verksamheten, dock endast under frutsttning att verksamheten tar emot minst lika mnga barn frn andra familjer. I syfte att ge alla frldrar tydlig och ltttillgnglig information om befintliga verksamheter i kommuner ska kommunernas nuvarande informationsskyldighet utkas till att glla alla former av frskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Informationen ska ven avse mjligheten att driva enskild frskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg med bidrag. Enligt frslaget till barnomsorgspeng blir det ocks mjligt att anska om plats i frskoleverksamhet i annan kommun. Riksdagen har nnu inte fattat beslut om barnomsorgspeng.Frbundet vlkomnar att frslaget om barnomsorgspeng syftar till ett regelverk fr enskild barnomsorg som till sin struktur och begreppsapparat bttre verensstmmer med det som gller p skolomrdet men anser att tidplanen fr ikrafttrdandet av den samlade lagstiftningen r fr snv.GrundskolaI betnkandet Skolgng fr barn som ska avvisas eller utvisas (SOU 2007:34) freslog utredaren att barn och familjer som hller sig undan verkstllighet av ett beslut om avvisning eller utvisning ska ha rtt till utbildning p i huvudsak samma villkor som barn som r lagligen bosatta i Sverige. Utredningens uppdrag ansgs dock som fr snvt d det inte omfattade barn som kommit till Sverige och vistas hr utan att ha skt uppehllstillstnd. Regeringen kommer att bereda denna frga under hsten 2008.Regeringen avser att satsa p matematik, naturvetenskap och teknik i grundskolan. I satsningen ingr sedan tidigare annonserade och till delar genomfrda satsningar som lsa-skriva-rkna och nationella prov i kemi, fysik och biologi i rskurs 9 men ocks ett stimulansbidrag som grundskolor kan anska om fr att utveckla sin matematikundervisning. Satsningen strcker sig under 20092011 och omfattar 525 mkr. Frgan kommer att under hsten nrmare beredas inom Regeringskansliet.

GymnasiekolanRegeringen kommer att verlmna en proposition till riksdagen om en reformerad gymnasieskola under vren 2009. Redan under innevarande hst har en frsksverksamhet med gymnasial lrlingsutbildning pbrjats. Riksdagens beslut infr 2008 avsg 4000 nya lrlingsplatser per r. Eftersom intresset visade sig stort beslutade riksdagen att utka antalet platser till 5000. Regeringen freslr nu en ytterligare kning frn och med lsret 2009/2010 s att antalet kommer att omfatta 6000 platser.Frbundet har framhllit att ett genomfrande av en gymnasiereform redan till 2011 frutstter en noggrann tidsplan och ett riksdagsbeslut under vren 2009.YrkesvuxFr att motverka brist p arbetskraft vill regeringen avstta ronmrkta medel fr yrkesutbildning inom gymnasial vuxenutbildning under en trersperiod. Satsningen omfattar 200 mkr r 2009, 400 miljoner r 2010 och slutligen 600 miljoner r 2011. Det r tnkt att satsningen ska fortstta ven efter trersperioden och att medlen fasas in i det generella bidraget. De freslagna medlen avses tcka bde anordnande av utbildning och studiestd. Fr sjlva utbildningsdelen berknas 124 miljoner det frsta ret och en motsvarande kning de bda kommande ren.SKL berknar att det rliga resurstillskottet kommer att motsvara ungefr 2000 rselevplatser i yrkesinriktad utbildning. (Vid en berknad genomsnittskostnad om 60000 kr per rselevplats.) Det r viktigt att medel fr yrkesinriktad vuxenutbildning kan bibehllas i en kommande hgkonjunktur och att systemet inte fr vidknnas snabba statliga neddragningar, vilket i hgre grad tenderar att pverkar yrkesutbildningar. SKL anser att en utbyggnad av yrkesvux ska ske med validering som ett viktigt inslag.YrkeshgskolaRegeringen freslr inrttande av en yrkeshgskola som innebr att eftergymnasiala yrkesutbildningar utanfr hgskolan fr ett gemensamt ramverk och gemensam kvalitetsskring. Regeringen vill satsa p en begrnsad utkning av de utbildningar som ska ing den framtida Yrkeshgskolan. Det innebr en kning med 1000 rselevplatser under tre r det vill sga drygt 300 platser per r under de kommande ren.SKL vlkomnar en satsning p Yrkeshgskola och har framhllit att en sdan utbildning, utvecklad och genomfrd i nra samverkan med olika arbetsgivare fr en lokal och regional arbetsmarknad r positiva fr sysselsttningen, tillvxten och det lokala arbetslivet. Inte minst r utbildningarna viktiga fr dem som vljer ett studiefrberedande program i gymnasieskolan och nskar att skapa sig rtt kompetens fr vrd- och omsorgsyrken enligt SKL:s uppfattning.Strategi fr entreprenrskapRegeringen framhller att utbildningsvsendet har en viktig funktion att fylla fr att ungdomar ska utveckla kunskaper, frhllningsstt och kreativitet som krvs fr att de sjlva eller tillsammans med andra ska kunna frverkliga sina ider och omstta dessa i ekonomiska, sociala eller kulturella sammanhang. Strategin br best av att styrdokumenten prglas av detta, kartlggning och spridning av goda exempel, nationellt och internationellt samt andra konkreta statliga stdinsatser.SKL vlkomnar denna satsning. Entreprenrskap r en av de nio nyckelkompetenser som EU-parlamentet och rdet rekommenderat sina medlemsstater att alla ungdomar och vuxna ges mjligheter att utveckla.FrskolelyftetRegeringen freslr en srskild fortbildningssatsning med inriktning mot frskolan p 200 mkr per r under perioden 20092011, totalt 600 miljoner. I det s.k. frskolelyftet ska frskollrare och barnsktare ges mjlighet att frstrka sin kompetens.Satsningen p frskolan r positiv. Vid genomfrandet frutstter vi att hnsyn tas till erfarenheterna frn den utvrdering SKL gjort av lrarlyftets fortbildningssatsning, med bland annat enklare regelverk och ppet anskningsfrfarande.Lrarlyftet Under frsta ret av fortbildningssatsningen fr lrare utnyttjades inte tillgngliga medel fullt ut, framfrallt p grund av den sena starttidpunkten. Anslagen fr 2009 och 2010 utkas med 150 mkr fr respektive r, vilket tillsammans motsvarar det belopp som inte utnyttjades 2007.Hsten 2008 startar en ny statlig befattningsutbildning fr rektorer och motsvarande ledningsfunktioner i skola, frskola och fritidshem. Regeringen vervger att fresl riksdagen att en sdan befattningsutbildning ska vara obligatorisk fr nyanstllda rektorer. I samband med propositionen om ny skollag kommer regeringen att ven lmna frslag till behrighetsregler.Rtt till modersmlsundervisning i finska och jiddischEn frordningsfrndring grs fr att infra en rttighet till modersmlsundervisning i finska och jiddisch. Kostnaden fr kommunerna regleras i det generella statsbidraget och fr r 2009 avser ersttningen ven hsten 2008.l En tydligare och frstrkt tillsyn av socialtjnstenI budgetpropositionen aviseras en tillsynsreform. Tillsynen av socialtjnsten och hlso- och sjukvrden ska sls ihop och samordnas i Socialstyrelsen. Regeringen freslr ven att tillsynen ska tillfras 30 mkr per r frn och med 2009. Barnperspektivet i tillsynen ska ocks strkas. En riktad satsning grs drfr fr att frbttra barntillsynen varje r tillfrs 10 miljoner 2009 och 2010. SKL vlkomnar reformen och delar uppfattningen att tillsynen av socialtjnsten och hlso- och sjukvrden br sls ihop. I kommande reformfrslag r det viktigt att den framtida regionala indelningen vgs in samt att tillsynsansvaret lggs i ny myndighet dr tillsyn och kunskapsstyrning hlls isr.ppna Jmfrelser inom missbruks- och beroendevrdFr att strka kunskapsbasen, hja kvaliteten samt ge bttre underlag fr fria val inom socialtjnsten intensifierar regeringen arbetet med utvecklingen av, bland annat, ppna jmfrelser. Fr att pskynda arbetet satsar regeringen 10 mkr. En arbetsgrupp med medverkande frn Socialdepartementet, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har tillsatts fr att utforma en nationell strategi fr kvalitetsutveckling genom ppna jmfrelser inom socialtjnsten och hlso- och sjukvrden som skall vara klar vren 2009.SKL deltar i socialstyrelsens arbete med att ta fram ppna Jmfrelser. En frsta redovisning inom missbruks- och beroendevrden r planerad till vren 2009.Kunskapsutveckling genom avtal med Sveriges Kommuner och LandstingI betnkandet SOU 2008:18 Evidensbaserad praktik inom socialtjnsten lmnas frslag p en gemensam lngsiktig strategi fr kunskapsutvecklingen i form av terkommande avtal mellan staten och de kommunala huvudmnnen. Regeringen freslr att 5 mkr 2009, 5 miljoner 2010 samt 15 miljoner 2011 avstts fr detta ndaml.SKL delar utredarens slutsats att dagens former fr det statliga stdet till stora delar r kortsiktigt. Utredningens frslag till ny modell fr frdelning av utvecklingsmedlen har potential att bidra till byggandet av stabila, lngsiktiga strukturer fr kunskapsuppbyggnad inom socialtjnstens verksamhetsomrden.Handlingsplan fr att bekmpa mns vld mot kvinnorRegeringen presenterade i november 2007 en nationell handlingsplan fr att bekmpa mns vld mot kvinnor, hedersrelaterat vld och frtryck samt vld i samknade relationer (skr. 2007/08:39). Handlingsplanen r ett resultat av det helhetsgrepp som regeringen tagit om problematiken och den innehller 56 tgrder om sammanlagt 800 mkr och strcker sig fram till och med 2010. tgrderna frdelar sig p sex insatsomrden; kat skydd och std till vldsutsatta, strkt frebyggande arbete, strkt kvalitet och effektivitet i rttsvsendet, utveckling av insatser riktade till vldsutvare, kad samverkan och kade kunskaper.Socialstyrelsen kommer under 2009 fortstta frdela utvecklingsmedel till insatser fr vldsutsatta kvinnor och deras barn.Handlingsplan mot prostitution och mnniskohandel fr sexuella ndamlDen 10 juli 2008 beslutade regeringen att till riksdagen verlmna en handlingsplan mot prostitution och mnniskohandel fr sexuella ndaml (skr. 2007/08: 167). I skrivelsen redogr regeringen fr sin syn p och tgrder fr hur prostitution och mnniskohandel fr sexuella ndaml ska bekmpas och hur mnniskor som utstts fr detta ska kunna f kat skydd och std. Handlingsplanen innehller ven tgrder fr att strka det frebyggande arbetet, hja kvaliteten och effektiviteten i rttsvsendet, ka samverkan samt ka kunskapen. Handlingsplanen innehller 36 tgrder fr vilka kostnaderna berknas till totalt 213 mkr.En samlad uppfljning av handlingsplanen kommer att gras 2011 och regeringen avser att drefter terkomma till riksdagen med en redovisning av uppfljningen.I satsningarna ingr en del som redan r pbrjat. Dribland finns sfi-lyftet, dr regeringen inom ramen fr det pgende lrarlyftet ronmrker 61 mkr fr att hja sfi-lrarnas kompetens.I anslutning till budgetpropositionen redovisar regeringen en integrationsstrategi som ska ligga till grund fr inriktningen p regeringens arbete under resten av mandatperioden. Strategin presenteras i skrivelsen Egenmakt mot utanfrskap regeringens strategi fr integration (skr. 2008/09:24).Huvuddelen av regeringens satsning, 1,8 miljarder av 2 miljarder, r avsedd fr en reformering av mottagandet av nyanlnda som regeringen avser att genomfra r 2010. En proposition vntas under vren 2009.Det r bra med satsningar p kompletterande hgskoleutbildningar och validering. Det r dock oklart vad satsningen p validering innebr och vilken myndighet som ska ansvara fr satsningen.Regeringens satsning r otillrcklig inom arbetsmarknadsomrdet. Det saknas konkreta uppdrag och srskilda resurser inom arbetsmarknadspolitiken. Frbundet anser att det inom arbetsmarknadspolitiken br skapas konjunkturoberoende program fr nyanlnda.Insatserna fr att underltta vidareflyttning r bra men frbundet ser ocks behov av fortsatta frndringar fr att underltta fr kommuner med ett stort flyktingmottagande.Det r bra att integrationspolitiken ska fljas upp och utvrderas. Frbundet frutstter att detta kommer att innehlla en ordentlig och lpande avstmning av hur flyktingintroduktionen fungerar. I dagslget finns ingen sdan uppfljning, varken p nationell eller regional niv.SKL anser att sfi-lyftet r bra, men mer behver gras fr att ge nyanlnda tillrckliga sprkkunskaper fr arbete eller studier. Mlen fr sfi mste kopplas ihop med mlen fr vrig introduktion, det vill sga att individen efter slutfrd sprkutbildning och introduktion ska kunna f ett arbete eller studera.Stimulansbidrag till kommuner och landsting fortstter 2009Regeringen avsatte 600 mkr i stimulansbidrag till kommuner och landsting andra halvret 2006 fr att hja kvaliteten inom vrd och omsorg. r 2007 och 2008 har den nya regeringen avsatt knappt 1,4 miljarder kronor rligen och fr r 2009 fresls en fortsatt satsning.Det r dock oklart hur lnge denna riktade satsning varar vilket frbundet anser vara otillfredsstllande.En trygg och vrdig ldreomsorg infrande av frslag enligt VrdighetsutredningenRegeringen tillsatte vren 2007 en srskild utredare med uppdrag att lgga fram frslag om en vrdighetsgaranti fr vrd och omsorg om ldre. Frslaget om en vrdegrund presenterades den 30 maj 2008 och r ute p remiss till den 31 oktober. Regeringen freslr redan nu att medel ska ansls fr att stdja infrandet av frslagen i utredningen. Fr r 2009 fresls 30mkr, 90 mkr r 2010 och 80 mkr r 2011.Det r frvnande att pengar anvisas innan frslaget till lagndring har remissbehandlats.Anhrigstden frstrksr 2007 fanns 125 mkr i stimulansbidrag fr att utveckla stdet till anhriga som vrdar och stdjer nrstende som ocks inkluderade std till nationella kompetenscentra och std till frivilligorganisationer. Regeringen avser att nivhja stimulansbidraget till kommunerna med 15 miljoner fr 2009 och 10 miljoner 2010 fr att utveckla varaktiga stdformer fr anhriga.Under ren 20082010 utgr 35 mkr per r till std fr ldreforskning. Forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap riktar dessa medel till lngsiktigt std till tv nationella centra fr ldreforskning, flerriga programstd och forskarskolor.Teknik fr ldre stimulerasRegeringen satsar 22 mkr per r 20072009 fr att stimulera utvecklingen av teknik fr ldre. Hjlpmedelsinstitutet har uppdraget att administrera och frdela medlen som beslutades 2007.Investeringsstd till srskilt boende fr ldreRegeringen har beslutat att infra ett investeringsstd till nybyggnad och ombyggnad av srskilt boende fr ldre med 500 mkr per r med brjan den 1 juli 2007. Stdet kommer att fortstta under 2009 och anskan grs hos Boverket.Frbehllsbeloppet fresls hjasRegeringen freslr att frbehllsbeloppet vid faststllande av avgifter hjs. Frslaget syftar till att delvis motverka att den inkomstfrbttring som uppkommer genom det frhjda grundavdraget samt den hjda normen leder till motsvarande hjning av avgifter enligt socialtjnstlagen. Hjningen av frbehllsbeloppet motsvarar vad den freslagna skattesnkningen ger fr en ensamstende garantipensionr. Frbehllsbeloppet per mnad kommer efter hjningen att utgra lgst en tolftedel av 1,3546 gnger prisbasbeloppet fr ensamstende, eller 1,1446 gnger prisbasbeloppet fr var och en av sammanlevande makar och sambor.Eftersom hjningen innebr minskade intkter fr kommunerna kompenseras dessa genom ett tillskott p 100 mkr i det generella statsbidraget.Den satsning som nu presenteras fokuserar srskilt p att frstrka den psykiatriska vrden och omsorgen inom omrden som meningsfull sysselsttning fr personer med psykisk funktionsnedsttning, barn- och ungdomspsykiatrin, utbildning och kompetens fr personal inom vrd- och stdverksamheter, och kvalitetsutveckling.Fler ska f mjlighet till meningsfull sysselsttningRegeringen freslr ett lngsiktigt ekonomiskt std till kommunerna i syfte att strka deras mjligheter att upphandla arbets- och sysselsttningsrehabiliterande tjnster av idburna organisationer som Fontnhusen, RSMH och andra intresseorganisationer. En frutsttning fr att kommunerna ska f ta del av stdet r att kommunen, ensam eller tillsammans med berrda landsting, r beredd att medfinansiera halva kostnaden.kad tillgnglighet till barn- och ungdomspsykiatrinRegeringen freslr att det avstts medel fr att i cirka tta frskskommuner/frsksomrden fr att utveckla modeller fr hur en framgngsrik frsta linjens barn- och ungdomspsykiatri kan se ut. Mlsttningen ska vara att p ett s framgngsrikt stt som mjligt mta barn och unga som riskerar att drabbas av psykisk ohlsa, men ocks att skapa en mer ndamlsenlig vrdkedja med en tydlig ansvarsfrdelning mellan primrvrden, skolan, mdravrdscentralen, barnavrdscentralen och den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin.Utbildning och kompetens fr personal inom vrd- och stdverksamheterSocialstyrelsen kommer att f ett uppdrag att stdja utvecklingen av en webbportal fr webbaserade utbildningar inom omrdet psykisk ohlsa och psykisk funktionsnedsttning.kad kunskapsspridning fr hjd kvalitetRegeringen ger Statens beredning fr medicinsk utvrdering (SBU) i uppdrag att ta fram ett antal kunskapssammanstllningar inom omrdena psykiatrisk vrd samt behandling och rehabilitering.Drutver kommer ven satsningar att gras inom forskningsomrdet.Tvngsvrdslagstiftningen ses verEtt annat stort och viktigt omrde r tvngsvrdslagstiftningen och den rttspsykiatriska vrden. Regeringen har tillsatt en utredning med uppdrag att utarbeta en ny, pedagogisk och lttillgnglig lagstiftning inom psykiatrisk tvngsvrd och rttspsykiatrisk vrd. Den nya lagstiftningen ska dessutom utg ifrn att en strre reform med utgngspunkt i Psykansvarskommittns frslag (SOU 2002:3) nr det gller psykiskt strda lagvertrdare ska genomfras, och att staten kommer ta ver ansvaret fr de kostnader inom den psykiatriska tvngsvrden av psykiskt strda lagvertrdare som orsakas av krav p samhllsskydd. Utredningen ska presentera ett frslag till ny lagstiftning senast den 1 juni 2010.SKL vlkomnar satsningen p psykiatriomrdet. En satsning p 900 mkr ska samtidigt sttas i relation till att landstingens kostnader fr den specialiserade psykiatrin var nstan 17 miljarder frra ret och kommunerna satsar minst lika mycket sammantaget p insatser fr missbruk, barn och ungdomar med psykisk ohlsa och till personer med funktionshinder. Det r viktigt att den praktiska utformningen av satsningarna blir enkel och att det r brjan p en lngsiktig satsning p detta omrde. En miljard per r fr att korta vrdkernaFr att eliminera vrdkerna avstts 1 miljard extra per r till de landsting somuppfyller vrdgarantin frn och med r 2010. Det r ett nytt prestationsbaseratersttningssystem fr kortare ker.God tillgnglighet r en grundfrutsttning fr att vrden ska vara trygg, sker,jmlik och av god kvalitet.Sjukvrdsmiljarden frlngsRegeringen anser att det r angelget att ekonomiska incitament finns som stimulerarhlso- och sjukvrden att aktivt medverka till att utveckla sjukskrivningsprocessen,den s kallade sjukvrdsmiljarden. Den nuvarande verenskommelsengller ren 20062008. Uppfljning och utbetalning till landstingensker efter varje avslutat r. Regeringen freslr att 1 miljard kronor avstts rligenfrn r 2010.Klart med vaccin mot pneumokocker till alla barnEfter Socialstyrelsens beslut om utvidgning av det nationella vaccinationsprogrammetfr barn till att ven omfatta vaccination mot pneumokocker freslsanslaget ka med 150 miljoner kronor 20092011, varefter beloppet berknasminska till 120 miljoner kronor fr.o.m. 2012. Vaccinationen kommer att gesbarnen vid 3, 5 och 12 mnaders lder.Regeringen freslr ofrndrat lkemedelsanslagRegeringen freslr i budgetpropositionen att statsbidraget fr lkemedelsfrmnernaska uppg till 21,6 miljarder kronor 2009. Detta innebr att anslaget ri stort sett ofrndrat 2009 jmfrt med 2008 inklusive tillggsbudget. Fr ren2010 och 2011 berknar regeringen anslaget till 21,8 miljarder kronor varderar. Regeringen har p tillggsbudget begrt ett bemyndigande att under 2008ing en verenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting som rymsinom den av regeringen berknade anslagsnivn.Sveriges Kommuner och Landsting har under en lngre tid frt samtal med regeringenom statsbidraget fr lkemedelsfrmnerna. Dessa frhandlingar r nnu inte slutfrda.SKL gr bedmningen att vi nu har hgre kostnadsutvecklingstakt p lkemedelsomrdetn tidigare p grund av kande frsljningsvolym, fler lkemedel som tillfr nytta isjukvrden och frre patentutgngar. SKL pongterar i frhandlingarna med statenvikten av att landstingen fr ersttning fr de kostnader man har fr sina tagandenavseende lkemedel.Det innebr att det frslag p statsbidragsniv som presenteras i budgetpropositionenr ensidigt frn regeringen. Sveriges Kommuner och Landsting anser att nivn p bidragetska vara avsevrt hgre.Kraftigt minskade satsningar p klimat- och energiinvesteringar i kommuner och landstingBidrag till lokala klimatinvesteringsprogram, Klimp, upphr r 2009. Samtidigt mer n halveras bidraget fr energiinvesteringar i offentliga lokaler, till 300 mkr r 2009. Bidraget avser energieffektivisering, konvertering till frnybara energikllor och installation av solcellsystem. Drmed minskar satsningen p kommuner, landsting och regioner i klimatarbetet med runt 750 miljoner per r.Den totala budgeten fr utgiftsomrdena milj och energi kar ngot (med knappt 4 procent) och de strre satsningar som tar vid handlar p klimatomrdet frmst om energiteknik: forskning och kommersialisering, miljbilar, konvertering frn elvrme, effektiva fnster, internationella klimatinvesteringar samt klimatanpassning. vriga kningar p miljomrdet gller marksanering, havsmilj och hllbara stder. Den strsta neddragningen i vrigt grs p avsttning av skog fr biologisk mngfald, samtidigt som Sveaskog ska gra strre egna avsttningar.Ofrndrad ram ges till klimat- och energirdgivning, 140 mkr per r 20092011, till kommuner, energikontor och lnsstyrelser. Regeringen aviserar samtidigt att den har beredskap att omstta Energieffektiviseringsutredningens frslag som vntas i oktober 2008 fr effektivisering i offentlig verksamhet.Planeringsstdet fr vindkraft till kommuner, kommunala och regionala samverkansorgan samt lnsstyrelser ligger kvar p 50 mkr, liksom fr r 2008, drefter avtrappas nivn. Kompletterande satsningar grs p kortare handlggningstider p lnsstyrelser och miljdomstolar, liksom frlngd satsning p ntverk fr vindbruk. Kunskap ska byggas upp och regler frenklas i Plan- och bygglagen och Miljbalken.Ett nytt anslag fr klimatanpassning p 100 mkr per r 20092011 frsls. Kunskapslge och beslutsunderlag ska frbttras fr ras- och skredrisker och tgrder vid stora versvmningar (till exempel vid de stora sjarna samt lngs Gta lv), liksom frbttringar av den nationella hjddatabasen fr att bttre bedma konsekvenser av versvmningar. Vidare fresls att lnsstyrelserna br ges en samordnande roll i det regionala anpassningsarbetet.Satsningen p hllbara stder ges 140 mkr 2009 och 200 miljoner 2010. Delegationen som hanterar medlen har nyligen tillsatts med uppdrag att stimulera stadsbyggnadsprojekt som bidrar till frbttrad milj, minskad klimatpverkan och svensk miljteknikexport. Svenska skyltfnster fr klimatvnligt byggande med miljteknik och avancerad planering ska skapas.Regeringen avser att utveckla strandskyddet fr att ge ett tydligare skydd i de omrden dr ett starkt tryck p exploatering finns, samtidigt som strre grad av lokal och regional anpassning ska kunna ske. Fr en positiv landsbygdsutveckling r reformering av strandskyddet ett viktigt steg. Regeringen kommer senare i hst med en proposition. I budgeten avstts medel fr att frbttra den framtida hanteringen av strandskyddsbestmmelserna och tillmpningen av den framtida lagstiftningen fr strandskyddet i kommuner och ln tillfrs 27,7 mkr fr ren 20092011.Regeringen vill frbttra och frenkla svl regelverk som tillmpning av reglerna fr plan- och bygglagstiftningen. Boverket tillfrs 5 mkr per r frn och med 2009 fr att utveckla en frbttrad tillmpning av PBL. Den totala satsningen r 35 miljoner per r frn och med 2009.Radonsanering erhller 32,8 miljonerBehovet av radonsanering r fortsatt stort. Regeringen freslr att 32,8 mkr anvisas till tgrder mot radon i bostder fr 2009. Samma anslag anvisas fr 2010 och 2011.Enkelt avhjlpta hinder tillgnglighetRegeringen ger Boverket 6 miljoner vardera ren 2009 och 2010 fr att ka informationsinsatserna fr tillgnglighetsfrgorna.Bullerfrgorna i planeringenRiktvrdena fr buller ska ligga fast. Riktvrden r enbart riktvrden det vill sga inte rttsligt bindande normer. Det r angelget att trafikbullret inte ondigtvis begrnsar mjligheterna att komplettera befintliga ttorter men ny bostadsbebyggelse.Kommunala hyresgarantier lgre efterfrgan n frvntat minskar anslagetDet statliga stdet till kommuner som gr i borgen fr enskilda hushlls skyldighet att betala hyra fr sin bostad (kommunala hyresgarantier) minskas frn 100 till 50 mkr under 2009. Stdet till kommunen r 5000 kr/utfrdad garanti. Mjligheten att anvnda kommunala hyresgarantier infrdes from 1 juli 2007. Under perioden juli 2007maj 2008 utbetalades bidrag till 11 kommuner fr 70 hyresgarantier, det vill sga endast 350000 kronor av anslaget.Regeringen anser att det r viktigt att den samverkan som sker mellan Arbetsfrmedlingen, Frskringskassan och Skatteverket fortstter att utvecklas och frdjupas. P sikt br samarbetet leda till en mer kostnadseffektiv verksamhet.Regeringen anser vidare att det mste bli enklare fr myndigheterna att samverka, till exempel genom gemensamma servicehandlggare. I budgetpropositionen pekas ocks p det uppdrag som givits utredningen Myndighetssamverkan vid lokala servicekontor att stdja de statliga myndigheterna i deras arbete med att inrtta lokala servicekontor. I april 2008 lmnade denna utredning ett delbetnkande med frslag till administrativa och formella frenklingar nr myndigheter och kommuner ingr samtjnstavtal. Detta frslag bereds fr nrvarande inom Regeringskansliet.Regeringen anser ocks att organisations- och strukturfrndringar r ndvndiga fr att effektivisera den statliga frvaltningen och anpassa verksamheten till frndrade krav och att det r angelget att effektiviseringen fortstter genom organisations- och strukturfrndringar.SKL:s frslag om en gemensam ingng fr arbetsskande, som fr nrvarande r under remissbehandling bland SKL:s medlemmar, betonar att det ovan beskrivna behovet av samverkan mellan myndigheterna ocks utvidgas till en samverkan med kommunernas socialtjnst/arbetsmarknadsenheter.SKL:s begran hos regeringen om en frsksverksamhet med En gemensam ingng fr arbetsskande, prvas fr nrvarande i RK.Tredje fasen av jobb- och utvecklingsgarantinArbetslsa, som efter 450 ersttningsdagar inom jobb- och utvecklingsgarantin (JOB), inte har funnit ngot alternativ kommer att verg till en tredje fas av garantin. De ska sysselsttas utifrn hela sin arbetsfrmga och f fortsatt std av en arbetsfrmedlare/coach. Sysselsttningen ska pg en lngre tid, dock hgst tv r. Vid beslut om en ny sysselsttningsperiod faststlls arbetsutbudet p nytt. Den som anordnar sysselsttning inom ramen fr tredje fasen ska kunna f anordnarstd.Arbetsfrmedlingen har ansvaret fr fas 3 och ska sysselstta deltagarna hos anordnare som kan vara offentliga eller privata arbetsgivare, sociala fretag eller ideella organisationer. Arbetsfrmedlingen ska ocks, med Svenska ESF-rdet som en viktig aktr, bilda en anordnargrupp med olika intressenter; kommuner, landsting, sociala fretag och statliga myndigheter. Gruppens uppgift ska vara att bidra till att skerstlla sysselsttningstillfllen fr deltagarna i den tredje fasen.De som innan jobb- och utvecklingsgarantin var berttigade till arbetslshetsersttning kommer att f aktivitetsstd under fas tre. Kommunerna fr ansvar fr frsrjning av de personer som innan garantin inte var berttigade till arbetslshetsersttning. Det statliga anordnarstdet kommer att utg fr samtliga deltagare i fas tre, oavsett om deltagaren fr sin frsrjning frn staten eller kommunen.De frsta deltagarna i jobb- och utvecklingsgarantin berknas n fas tre under vren 2009, d ocks de nya bestmmelserna kommer att trda i kraft. Inom Regeringskansliet pgr frberedelserna fr de ndvndiga frordningsndringarna.SKL anser att staten fullt ut ska ansvara fr arbetsmarknadspolitikens finansiering och att ansvaret fr att frsrja alla arbetslsa ska ligga p staten. Frbundet anser sledes att det r fel att i samband med anvisning till den tredje fasen gra skillnad mellan dem som kvalificerat sig fr arbetslshetsersttning och vriga. Ekonomiskt bistnd ska bara utg fr att tcka tillflliga behov.Regeringen har sedan tidigare aviserat att frslag ska presenteras i budgetpropositionen rrande insatser fr dem som inte hittat ngot alternativ under jobb- och utvecklingsgarantins tv frsta faser och fr gruppen lngtidssjukskrivna som uppburit sjukpenning maximal tid.NystartsjobbNystartsjobb syftar till att fler mnniskor med svag frankring p arbetsmarknaden ska f ett arbete.Regeringen vill att Arbetsfrmedlingen i hgre grad anvnder nystartsjobb i matchningsarbetet.I dag bryts kvalificeringstiden fr ett nystartsjobb nr ngon arbetat mer n en mnad, trots att personen inom en kort tid kan terg i arbetslshet. Regeringen avser drfr att ndra regelverket fr nystartsjobb. Motivet r att ka mjligheten fr arbetsskande som varit borta frn arbetsmarknaden en lngre tid att ta kortare arbeten. P s stt kan de skaffa sig vrdefull arbetslivserfarenhet och fortfarande vara kvalificerade fr nystartsjobb. ndringen bedms inrymmas inom nuvarande ramar fr skatteutgifter fr nystartsjobbe nsatser fr personer med funktionsnedsttningRegeringenavser, att inom Regeringskansliet, gra en versyn av de srskilda insatserna fr personer med funktionsnedsttning som medfr nedsatt arbetsfrmga fr att fler ska kunna ta del av insatserna.Regeringen anser inte att det behver gras frndringar nr det gller mjligheten att f lnebidrag efter 65 r trots att lagen om anstllningsskydd ger arbetstagare rtt att arbeta till 67 r. Enligt nuvarande regler kan lnebidraget bara frlngas om det r arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Regeringen betonar att de nuvarande reglerna inte utesluter att det i enskilda fall finns mjlighet att lmna lnebidrag fr anstllning fr personer som fyllt 65 r.FinsamSedan 2004 r det mjligt fr Frskringskassan, Arbetsfrmedlingen, kommuner och landsting att genom samordningsfrbund bedriva finansiell samordning inom rehabiliteringsomrdet (Finsam). Sommaren 2008 hade 68 samordningsfrbund bildats. Under 2007 omfattade verksamheten cirka 12 000 personer. Majoriteten uppbr frsrjningsstd frn kommunen, psykisk ohlsa r det enskilt vanligast frekommande problemet och individerna r relativt unga och med kort utbildning.Regeringen har vid upprepade tillfllen begrt ett uppfljningssystem som visar p effekter och resultat av samverkan. Frskringskassan har i egenskap av systemgare ftt det samordnade uppdraget av regeringen att frvalta och utveckla systemet SUS i samrd med vriga berrda myndigheter. Regeringen ser mycket allvarligt p att den efterfrgade informationen inte levererats och frutstter att dessa brister tgrdas. Statskontoret, som har regeringens uppdrag att utvrdera Finsam, kommer att lmna sin slutrapport i december 2008.Fr att prva om alternativa aktrer snabbare och effektivare kan ge lngtidssjukskrivna std fr att komma ter i ett reguljrt arbete har regeringen gett ett uppdrag till Arbetsfrmedlingen och Frskringskassan att bedriva frsksverksamhet med upphandling av tjnster. Hjt std till personligt bitrde och arbetshjlpmedelFr att arbetsgivare i strre utstrckning ska anstlla personer med stora stdbehov till fljd av funktionsnedsttning, anser regeringen att det hgsta beloppet fr bidrag till personligt bitrde och arbetshjlpmedel br hjas frn den 1 februari 2009 p fljande stt:Std till arbetshjlpmedel som lmnas till anstllda, egna fretagare eller deltagare i arbetsmarknadspolitiska program br hjas till hgst 100000 kronor per r (idag 50000 kronor).Std fr personligt bitrde br hjas till hgst 60000 kronor per r fr anstllda (idag 50000 kronor) och till hgst 120000 kronor per r fr fretagare (idag 100000 kronor).Merkostnadsersttning i samband med srskilt anstllningsstd avskaffasSyftet r att koncentrera resurserna till de centrala insatserna inom jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin fr ungdomar, det vill sga jobbcoachning, arbetstrning, frstrkt arbetstrning och sysselsttning. Enligt regeringen br ldre bestmmelser fr bidrag som beslutats fre ikrafttrdandet fortstta glla. I samband med att merkostnadsersttningen tas bort r det viktigt att arbetsfrmedlare/coacher tar en mer aktiv roll. Genom en kontinuerlig kontakt mellan arbetsfrmedlaren/coachen och den som r anstlld med srskilt anstllningsstd skapas ett aktivt std bde fr personen p arbetsplatsen och fr arbetsgivaren. Utbetalning av anstllningsstd r dessutom sedan tidigare frenat med att arbetsgivaren tar ett ansvar fr att se till att anstllningen fungerar s smidigt som mjligt. .Frndringar i arbetslshetsfrskringen ska stimulera drivkrafterna till arbeteRegeringen anser att det r viktigt att mnniskor som arbetar har ett inkomstrelaterat skydd vid arbetslshet. Det r sklet till att regering r 2007 tillsatte en utredning med uppdrag att fresl formerna fr en obligatorisk arbetslshetsfrskring. Utredningen verlmnade sitt delbetnkande Obligatorisk arbetslshetsfrskring (SOU 2008:54) i maj 2008. Trots att utredningen nnu inte avlmnat sitt slutbetnkande ger regeringen i budgetpropositionen besked om att man inte avser att g vidare med det frslag som utredningen avlmnat i delbetnkandet, eftersom den freslagna lsningen skulle innebra ett alltfr tekniskt komplicerat system. Regeringens uppfattning r dock fortsatt att det finns skl att efterstrva att alla som arbetar och uppfyller villkoren fr frskringen br omfattas av en obligatorisk arbetslshetsfrskring med rtt till inkomstrelaterad ersttning vid arbetslshet. Formerna fr hur detta p sikt skulle kunna stadkommas kommer att prvas vidare inom ramen fr den aviserade parlamentariska socialfrskringsutredningen.Mnga av dem som enligt utredningen har lmnat a-kassan personer med lg arbetslshetsrisk ssom hginkomsttagare, studerande, personer i legitimationsyrken, frtidspensionrer, fretagare frefaller gjort det fr att de inte har s stort behov av frskringsskydd. Regeringen finner det problematiskt om mnga valt bort frskringsskydd vid arbetslshet p grund av svag hushllsekonomi. Drfr freslr regeringen i budgetpropositionen nya reformer fr att underltta nyintrde och terintrde till a-kassan. Det sker genom snkt medlemsavgift, ett temporrt intrdeserbjudande fr snabbare kvalificering till inkomstrelaterad ersttning, samt frenklade intrdesvillkor fr medlemskap. Regeringen avser att terkomma till riksdagen med frslag under vren 2009.Regeringen kommer att frn och med den 1 juli 2009 snka medlemsavgiften i arbetslshetskassorna med cirka 50 kronor per mnad fr de flesta sysselsatta medlemmar. Dessutom stimuleras intrde i en a-kassa genom att lta nya medlemmar snabbare kvalificera sig fr inkomstrelaterad ersttning. Fr varje medlemsmnad under r 2009 kommer en medlem att kunna tillgodorkna sig en ytterligare mnad det vill sga kvalificera sig fr inkomstrelaterad ersttning under en period av sex mnader i stllet fr tolv. Fr att ytterligare underltta intrde i en a-kassa avser regeringen dessutom att frenkla intrdesvillkoren i enlighet med det frslag som lagts fram i utredningen. Kravet p viss arbetad tid fr att kunna trda in i en a-kassa tas bort frn och med den 1 juli 2009. Kravet p att omfattas av a-kassans verksamhetsomrde kvarstr dock.Drutver avser regeringen att frn och med den 1 juli 2009 ndra villkoren i arbetslshetsfrskringen fr dem som varit tillflligt eller delvis frnvarande under tid med sjukpenning, rehabiliteringspenning, frldrapenning, havandeskapspenning, smittbrarpenning eller ersttning fr nrstendevrd. Nuvarande regler innebr att en person som varit helt frnvarande frn arbetet kan erhlla hgre arbetslshetsersttning n en person som varit tillflligt eller delvis frnvarande. Reglerna ndras fr att inte missgynna de med lg frnvaro. Frndringen syftar ocks till att frbttra drivkrafterna fr arbete..Kp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjnster mmFr Frskringskassan finns srskilda medel fr kp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjnster, arbetstekniska hjlpmedel, lkarutltanden och lkarunderskningar, srskilt bidrag samt resor till och frn arbetet. Frskringskassan har mjlighet att av de srskilda medlen kpa de utredningar som behvs fr att ta stllning till rtten till sjukpenning och behovet av rehabilitering.Under 2009 och 2010 grs ytterligare satsningar p fretagshlsovrden och rehabiliteringsgarantin som delvis finansieras genom en omfrdelning av medel fr kp av arbetslivsinriktade rehabiliteringstjnster med mera. Fr 2009 flyttas 300 mkr till fretagshlsovrden och rehabiliteringsgarantin och fr 2010 flyttas ytterligare 300 miljoner.Denna omfrdelning mjliggrs dels genom att Pila-projektet avslutas under 2008, dels genom att fretagshlsovrden och hlso- och sjukvrden framver frutstts bist Frskringskassan med ndvndiga beslutsunderlag. I och med regeringens satsningar p en rehabiliteringsgaranti och vidareutvecklad fretagshlsovrd bedmer regeringen att Frskringskassans behov av medicinska underlag fr att kunna bedma rtten till ersttning och behovet av rehabilitering kommer att tillgodoses. Regeringen avser att terkomma i dessa frgor.Ny frmn vid sjukdom hos ensamstende frlder frn 2010Ensamstende frldrar kan behva ett srskilt std frn stat och samhlle i vissa situationer. Det r drfr viktigt att en ensamstende frlder som till exempel blir allvarligt sjuk och drfr inte kan ta hand om sitt barn inte ska hamna i en smre situation n i en familj dr det finns tv frldrar. I det betnkande som Frldrafrskringsutredningen lmnade under hsten 2005 (Reformerad frldrafrskring, SOU 2005:73) har srskilt ensamstende frldrars situation belysts. Utredningen freslr bland annat att en ny ersttning infrs. Regeringen avser att under vren 2009 terkomma med frslag i frgan om Srskild frldrapenning. De nya reglerna ska glla frn den 1 januari 2010.Regeringen satsar 400 miljoner p jmstlldhetUnder 2009 satsar regeringen 400 miljoner p utgiftsomrdet Jmstlldhet. Omrdet omfattar samordning av regeringens jmstlldhetspolitik samt srskilda jmstlldhetstgrder. Inriktningen av jmstlldhetspolitiken ligger fast. Arbetet med jmstlldhetsintegrering ska frdjupas och ytterligare tgrder kommer att initieras inom samhllsomrden som r vsentliga fr jmstlldhetspolitiken.Resultat och indikatorerResultaten av jmstlldhetspolitiken mts bland annat genom utvecklingen av de ekonomiska resursernas frdelning mellan kvinnor och mn. Av uppfljningen framgr att ven om man kan se tendenser till utjmning mellan knen nr det gller ekonomiska resurser gr utvecklingen lngsamt.Jmstlldhetsinsatser i skolan fr kade resurserRegeringen har i juni 2008 fattat beslut om en rad tgrder fr att frmja jmstlldheten i skolan. Totalt satsas 110 mkr under tre r. En jmstlldhetsdelegation fr skolan kommer att inrttas med uppgift att analysera knsskillnaderna i utbildningsresultat, utvrdera metoder fr att bryta traditionella knsmnster, fresl lmpliga insatser m.m. I satsningen ingr ven fortbildning av lrare och annan skolpersonal om knsmnster, hederstraditioner, samt sex- och samlevnadsundervisning.Ny samlad diskrimineringslagstiftning frn och med 2009Regeringen har genom den nya diskrimineringslagen, som erstter jmstlldhetslagen och sex andra civilrttsliga lagar, samt genom inrttandet av en ny myndighet, Diskrimineringsombudsmannen, skapat frutsttningar fr att diskrimineringen ska bekmpas mer effektivt. Diskrimineringsfrbudet i den nya lagen omfattar dels en stor del av samhllslivet, dels mnga situationer som i dag inte omfattas av ett frbud. Tv nya diskrimineringsgrunder Knsverskridande identitet eller uttryck respektive lder infrs. Det ska ocks kosta att diskriminera. En diskrimineringsersttning infrs. Denna ersttning ska bde vara en ersttning fr den krnkning som diskrimineringen innebr och avskrcka frn diskriminering. Lagen trder i kraft den 1 januari 2009 och samma dag inrttas den nya myndigheten Diskrimineringsombudsmannen.Genom den nya lagen och sammanslagningen av ombudsmnnen frstrks frutsttningarna fr ett mer effektivt arbete mot diskriminering avsevrt. tgrder mot diskriminering mste ven i fortsttningen ha hgsta prioritet. Som framgr av propositionen Ett starkare skydd mot diskriminering (prop. 2007/08:95) har regeringen fr avsikt att skyndsamt lta komplettera Diskrimineringskommittns vervganden med ytterligare underlag och drefter terkomma till riksdagen. Det gller exempelvis frgan om bristande tillgnglighet fr personer med funktionshinder som en form av diskriminering och dess ekonomiska konsekvenser. Arbetet mot diskriminering ingr dessutom i regeringens satsning p integration som presenteras i samband med budgetpropositionen. Fretagshlsovrdsutbildningarna fr 100 miljoner kronorRegeringen vill att hgskolor och universitet tar ver de lngre fretagshlsovrdsutbildningarna. vertagandet kommer att ske under mandatperioden. Redan i hstens budget avstts 100 miljoner kronor fr de kommande tre ren.Enligt regeringen r det ett stt att hja utbildningarnas status och jmstlla fretagshlsovrden med andra specialiseringar fr lkare och sjukskterskor. Delar av satsningen finansieras genom regeringens resurstillskott p 3,4 miljarder kronor till en frstrkt fretagshlsovrd och en rehabiliteringsgaranti.. InfrastrukturpropositionRegeringen kommer inom kort verlmna propositionen Framtidens resor och transporter till riksdagen. Propositionen innehller frslag till inriktning och statlig planeringsram fr tgrder i transportinfrastrukturen under perioden 20102021.En utgngspunkt fr den nya planeringsomgngen r att samhllsekonomiska analyser ska spela en viktig roll vid prioriteringen av infrastrukturinvesteringar. Utifrn det underlag som inlmnats i den inriktningsplanering som fregtt arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen r det regeringens bedmning att en strre andel av ramen, i jmfrelse med de planer som den tidigare regeringen faststllt, kommer att behvas fr angelgna vginvesteringar.Utvecklingen av transportsystemet ska vidare ta hnsyn till de prioriteringar som lyfts fram nr regioner tar ett strre ansvar fr sin utveckling. Nyttjarna och de som tillhandahller infrastrukturen, liksom den regionala och nationella nivn, ska samspela effektivt i utvecklingen av systemen. Statens insatser ska knnetecknas av ordning och reda och av att anslag och planer fungerar i samklang. Frutsttningarna fr mer effektiva plan- och produktionsprocesser behver frbttras och staten ska ses som en plitlig part. De planer som upprttas ska vara realistiska och inte generera bakslag i form av frdyringar och frseningar p det stt som skett i planerna.AllmntFr 2008 freslr regeringen i tillggsbudget att 25, 4 miljarder kronor tillfrs utgiftsomrdet. Medlen r till strsta delen hnfrliga till engngsamorteringar av den samlade lneskulden inom omrdet. Genom engngsamorteringarna kas utrymmet fr investeringar.Nrtidssatsning p 7,5 miljarderI denna budgetproposition fresls en nrtidssatsning fr ren 2009 och 2010, fr vilken 7,6 miljarder kronor avstts som innebr att utgngslget fr de nya planerna frbttras genom att tempot i genomfrandet av nuvarande planer kar. Med nrtidssatsningen skerstlls att angelgna projekt kan genomfras i ett snabbare, mer rationellt tempo och att prioriterade projekt med god samhllsekonomisk lnsamhet kan tidigarelggas i hela landet. Inga nya satsningar fr att ka kollektivtrafikens andel av det totala resandet terfinns i budgetpropositionenMed tanke p behovet att bedriva ett aktivt klimatarbete anser SKL att det r beklagligt att regeringen ligger lgt i satsningen p kollektivtrafiken.Vgntet frstrks med 7,5 miljardI jmfrelse med budget r 2008 s fresls fljande viktiga frndringar av anslagen inom vgsidan fr r 2009:Investeringar inkl nrtidssatsning (nationell + regional plan): +2,6 miljarder till 8 miljarderBrighetsanslaget inkl nrtidssatsning : + 464 miljoner till 1,75 miljarderStatsbidrag enskilda vgar inkl nrtidssatsning : + 189 miljoner till 1 miljardJrnvgsntet frstrks med en miljardInvesteringarna i jrnvg kar under 2009 med ca 1 miljard som ett resultat av nrtidssatsningen. En rad projekt som tidigare senarelagts kan drigenom tidigarelggas.Godstrafiken p jrnvg har avreglerats och drmed har fler tgoperatrer kommit in p marknaden vilket ocks successivt nu sker inom persontrafiken med fler operatrer i den upphandlade trafiken. Regeringen ser positivt p detta och anser att det lngsiktiga mlet br vara en avreglerad persontrafikmarknad inom jrnvgsomrdet.LuftfartFrgan om det statliga ansvaret fr flygplatser, inklusive driftbidraget behandlas i den kommande propositionen om framtidens resor och transporter. Frn och med 2009 kommer driftbidraget till icke statliga flygplatser att disponeras och frdelas av Transportstyrelsen. Regeringen freslr att 80613000 kronor anvisas som driftbidrag till icke statliga flygplatser fr 2009.Projekten i Motala, Sundsvall och Ume r sdana dr Vgverket har tecknat avsiktsfrklaringar med berrda kommuner om medfinansiering och i vissa fall brukaravgifter. Regeringens ambition r att f ett kat gemensamt ansvarstagande fr infrastrukturtgrder.SKL anser att kommunal och regional medfinansiering av statlig transportinfrastruktur som princip r mycket tveksam och ska drfr endast ske i undantagsfall. Det ska dock inte vara olagligt fr kommuner, landsting och regioner att medfinansiera statliga vg- och jrnvgsbyggen eller infrastruktur fr luft- och sjfart, ven utanfr det egna geografiska omrdet, nr de sjlva vill. Men medfinansiering fr inte tvingas fram av staten.I utblicken mot 2011 antyds att den nya hgre anslagsnivn fr infrastrukturinvesteringar under de tv ren med nrtidssatsning kommer att fortstta ven 2011.SKL vlkomnar regeringens satsning p transportinfrastruktur och framhller vikten av att satsningarna ligger p en hg niv under lng tid fr att komma tillrtta med det eftersatta transportsystemet.Hur ser din kommuns troliga framtider ut och stmmer den verens med vad ni nskar?Vilka hot och mjligheter ser du fr din kommun p lngre sikt?Vad kan ni gra fr att ka framfrhllningen i kommunen?Btre valuta fr pengarna

Namnet vlfrdsmysteriet r hmtat frn ett tre r gammalt TV-program i SVT. Programmet fick det namnet drfr att programredaktionen till sin frvning fann att det idag satsas mer p offentlig vlfrd n ngonsin tidigare. Det hela brjade som en middagsdiskussion. Alla runt bordet klagade p hur dligt allting hade blivit. Men ingen kunde sga nr det var som bst. Programmets producent, Per Fjellstrm, la ut ett uppdrag p SCB fr att f reda p nr i tiden det hade satsats mest. Siffrorna visade att trots nerskrningar och besparingar har det aldrig satsats s mycket resurser p vlfrdstjnster som idag. Hur kommer det sig d att mnga uppfattar det som att utvecklingen gtt i motsatt riktning? Ur denna frga uppstod namnet.Vr kommande rapport, Vlfrdsmysteriet?, r ett frsk att bringa ytterligare klarhet kring frgan vilka pengar som egentligen har satsats, vart pengarna har gtt och i vilken grad resurstilldelningen varit kopplad till demografin och antal erbjudna tjnster.Rapporten r ocks ett underlag till en kommande lngtidsutredning. Ofta brukar likhetstecken sttas mellan demografi och framtida krav. Men hur har det egentligen sett ut historiskt? I rapporten finner vi att sambandet mellan demografi och kostnader r ganska svagt. Kostnaderna har som regel kat betydligt mer n vad som kan terfras p demografiska frndringar.I tabellen visas hur kostnaderna, i fasta priser, utvecklats fr ett antal vlfrdstjnster och fr vlfrdstjnsterna som helhet. Mellan 1980 och 2005 var antalet barn i stort sett ofrndrat, ven om det under perioden frekom svngningar. Trots ett ofrndrat antal barn har kostnaderna fr barnomsorg och skola kat hgst vsentligt. ven ldreomsorgens kostnader har kat mycket, men hr har skett en motsvarande kning av antal ldre. De strsta kningarna registreras fr handikappomsorg, samt individ- och familjeomsorg. Kommunsektorns totala kostnader har kat med 42 procent. Det innebr att kostnaderna fr annat n vlfrdstjnster varit i stort sett ofrndrade.Kostnaderna har fr perioden som helhet kat betydligt mer n demografiskt betingade krav. Fr kommunsektorns totala kostnader handlar det om ett tillskott p i genomsnitt 1 procent per r. Utvecklingen har emellertid varierat ver tiden.Under 1980-talet vxte kostnaderna relativt mycket trots att demografins krav var ringa. Under 1990-talets var frhllandena annorlunda. Mellan 2000 och 2005 har kostnaderna kat ungefr 1 procent snabbare n demografin, vilket r i linje med utvecklingen fr perioden som helhet. Att 1990-talet uppfattas som en period av betydande nedskrningar sammanhnger sannolikt med hur kostnaderna utvecklades i frhllande till vad som skulle utfras. Under 1990-talet kade andelen barn i barnomsorg samtidigt som gymnasieskolan byggdes ut. Mer skulle presteras samtidigt som resurserna inte kade i samma grad. Det blev mindre pengar per barn i frskola och fritidshem och mindre pengar per elev i skolan.Om man tittar p perioden som helhet har kostnaderna fr barn och gamla kat vsentligt mer n de krav som demografin har stllt, men ocks mer n antal utfrda tjnster.Bilden r emellertid vldigt splittrad. Kostnaderna fr barn och gamla har var fr sig kat en hel del. Barnomsorgen omfattar allt fler barn trots att barnen i befolkningen har minskat. ldreomsorgen har gtt t motsatt hll. Trots fler ldre i befolkningen r det frre som tar i ansprk ldreomsorg.Att kostnaderna per barn i barnomsorg har minskat har av mnga uppfattats som ett tecken p att resurserna till barnomsorgen minskat. Att en minskad andel ldre ges mjlighet till ldreomsorg har av mnga uppfattats som ett liknande tecken p minskade resurser. Men d ska man samtidigt komma ihg att andelen barn med barnomsorg har kat och att resurserna per vrdtagare i ldreomsorgen har kat.Ett ytterligare tecken p att kostnaderna inte kat, utom tvrtom minskat, r utvecklingen av kommunsektorns personal. Antalet anstllda i kommuner och lansting har minskat trots att resurserna sammantaget kat. En allt strre del av pengarna har gtt till att betala andra kostnader. I betydande grad handlar det om entreprenader, men ocks om stdtjnster (stdning, catering och datasupport) som hanteras av privata fretag.Ingen av metoderna hade gett ngon bra bild av hur det skulle bli.Att kostnaderna har kat mer n demografin kan till viss del terfras p ett kat antal prestationer, men ocks p att kostnaden per prestation har kat. Att kostnaderna har kunnat ka mer n vad skattebasen medgett beror till betydande del p hjda kommun- och landstingsskatter skatter. Andra tnkbara frklaringar r en geners stat och ett kat inslag av avgiftsfinansiering inte minst i affrsdrivande verksamhet.Frutsgelser om framtiden baseras ofta p bedmningar om den framtida befolkningen. Det mest populra mttet r frsrjningsbrdan, dvs. frhllandet mellan de yrkesverksam lder och vriga. I nedanstende diagram visas andelen av befolkningen i yrkesverksam lder frn 1970 fram till 2030.Vi kan ur diagrammet utlsa att perioden 1980-2005 var relativt enkel: andelen i yrkesverksam lder kade. Under nstkommande 25 r blir uppgiften betydligt svrare. Antalet invnare i ldersgruppen 20-64 r kar nstan inte alls samtidigt som det blir fler barn och gamla. Det finns dock problem med att frenkla analysen p detta stt. Vi har sett att kostnaderna historiskt i ganska ringa grad har fljt demografin. Kommunsektorns kostnader kade mellan 1980 och 2005 med 42 procent. Demografins krav kade enbart en fjrdedel s mycket samtidigt som sysselsttningen i riket enbart kade en sjundedel s mycket som kostnaderna. Varken utvecklingen av befolkningen i yrkesverksam lder eller utvecklingen av befolkningen i vriga ldersgrupper kan ensamt i ngon hgre grad frklara kostnadernas utveckling.Detta innebr inte att demografin ska negligeras. Frutsttningarna ser i flera avseenden betydligt smre ut infr kommande 25-rsperiod n fr de 25 r som har varit. Men demografin kommer inte att vara det enda problem kommunerna och landstingen har att tampas med. Kraven som stlls kommer ocks att ka i andra avseenden. Det finns inget std fr tanken att efterfrgan p vlfrdstjnster i framtiden skulle frbli ofrndrad nr ekonomin i vrigt vxer. I takt med att vi kan kpa allt fler och bttre prylar och tjnster kommer oundvikligen ocks kraven p vlfrdstjnsterna att stiga. Den medicinska och tekniska utvecklingen inom sjukvrden kommer ocks att driva p kraven i takt med att nya, mer framgngsrika och oftast dyrare metoder fr diagnostik och behandling utvecklas.Det framtida finansieringsproblemet r drfr vsentligt strre n vad den hr bilden visar