Digitalisering av byggledning i

anläggningsbranschen

Henrik Lindvall

Samhällsbyggnad, högskoleexamen

2017

Luleå tekniska universitet

Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser

i

Förord

Den här rapporten är upprättad mellan 17-03-27 och 17-06-02 vid Sweco Position i Luleå

och utgör mitt examensarbete vid Samhällsbyggnadsprogrammet, Luleå tekniska

universitet.

På Sweco Position pågår ett arbete med att skapa och vidareutveckla digitala processer

och verktyg för bygg- och anläggningsbranschen. Jag och min handledare Kent Karlsson

kom därför fram till att ämnet för min rapport skulle vara digitalisering av byggledning

vilket är linje med avdelningens arbete. Rapporten är en studie vilken kan utgöra

underlag i arbetet med att utveckla digitala byggledningsverktyg vid Sweco Position samt

utgöra inspiration hos olika aktörer för digitalisering av nämnda bransch.

Jag vill tacka min handledare Kent Karlsson, Sweco Position för hans stora och generösa

engagemang i mitt examensarbete och för de utvecklande och intressanta diskussionerna

om digitalisering som vi haft under en rad intervjuer.

Jag vill tacka min handledare och huvudlärare Kerstin Pousette vid Luleå tekniska

universitet för värdefulla synpunkter angående rapportens innehåll samt för hjälpen med

att strukturera examensarbetet/rapporten.

Jag vill tacka Anders Lundqvist, Sweco Management Umeå för hans stora och generösa

engagemang under en rad intervjuer och mailkorrespondens vilket hjälpt mig att skapa

avsnitten om byggledning och byggledarens roll.

Jag vill tacka avdelningschef Henrik Lövdahl, Sweco Position och Kent Karlsson för

förtroendet att låta mig utföra examensarbetet vid Sweco Position i Luleå.

Slutligen vill jag tacka följande personer på Sweco i Luleå som genom ett generöst

engagemang bidragit med information till rapporten: Tomas Boman, John Häll och Jonas

Jernunger.

ii

Sammanfattning

På 1970-talet kom de första persondatorerna och i början på 1990-talet uppfann

engelsmannen Tim Berners-Lee World Wide Web. Den digitala utvecklingen har gått

mycket fort, likaså införlivandet av digital teknik inom organisationer och myndigheter.

Inom anläggningsbranschen utnyttjar man sedan ungefär 20 år tillbaka digital teknik

genom projektering i objektbaserade CAD-program. De tredimensionella modellerna

generar bland annat ritningar i plan och profil och information som ligger till grund för

arbetet i produktionsskedet, likaså utgör de en stor del av strukturen i BIM-modellen.

Nästa stora steg är att utveckla digitala processer och verktyg inom produktions- och

förvaltningsskedet, vilka sedan kan integreras i BIM-modellen. I det scenariot ingår

digitalisering av byggledning som är ämnet för denna rapport.

Den här rapporten beskriver beståndsdelarna som är utgångspunkten för att digitalisera

byggledningen. Från byggledaren och dennes roll till de kravställande dokument som

utgör strukturen för dennes arbete. Från digitalisering som en samhällsomvandlande

process till en digitaliseringsmetod som kan utgöra underlag vid framställande av digitala

byggledningsverktyg.

Under arbetet med att ta fram en digitaliseringsmetod genomförde jag ett försök med

hjälp av det digitala fältinventeringsverktyget Piano. Resultatet av försöket visar att det

är fullt möjligt att manuellt skapa ett digitalt byggledningsverktyg. Det är dock en mycket

tidskrävande process eftersom en stor mängd utförandekrav från ett flertal myndigheter

och organisationer måste bearbetas och programmeras in i byggledningsverktyget.

Utförandekrav som ibland också måste uppdateras när regler och metoder förändras.

Utmaningen med att digitalisera byggledningen ligger således i att skapa en

automatiserad process för att konvertera den stora mängden analoga utförandekrav som

finns till digital form.

iii

Innehåll

Förord……………………………………………………………………………………………………………………..…i

Sammanfattning…………………………………………………………………………………………….…………ii

Innehållsförteckning………………………………………………………………………………………………iii

Innehållsförteckning……………………………………………………………………………………………….iv

1. Inledning…...…….…………………………………………………………….……………………….……………1

1.1 Bakgrund .................................................................................................................................. 1

1.2 Syfte ............................................................................................................................................ 1

1.3 Mål .............................................................................................................................................. 1

1.4 Avgränsningar ........................................................................................................................ 1

2. Metod……………………………………………………………………………………………………………………..1

3. Digitalisering………………………………………………………………………………………..………………2

3.1 Digitalisering – en samhällsomvandlande process ................................................... 2

3.2 Digitalt värde .......................................................................................................................... 2

3.3 Digitalisering – BIM .............................................................................................................. 2

3.4 Digitalisering – nivåer, mognad ....................................................................................... 3

3.5 Digitalisering – ett gott exempel ...................................................................................... 4

4. Byggledarens roll och arbetsuppgifter……………………………………………………..5

5. Krav i byggprojekt…………………………………………………………………………..…………………6

5.1 AMA, Allmän Material- och Arbetsbeskrivning .......................................................... 6

5.1.1 AMA – pyramidregeln .................................................................................................. 7

5.1.2 AMA – företrädesregeln .............................................................................................. 7

5.1.3 BSAB-systemet ............................................................................................................... 8

iv

5.1.4 CoClass .............................................................................................................................. 8

5.2 Hantering av kraven i ett projekt .................................................................................... 8

6. Digitalisera byggledning……………………………………………….................................10

6.1 Fördelar med att digitalisera byggledning ............................................................... 10

6.1.1 Färre arbetsmoment ................................................................................................. 10

6.1.2 Bättre, enklare och effektivare dokumentation ............................................. 10

6.1.3 Underlättar kommunikation.................................................................................. 10

6.1.4. Stöd i komplexa projekt .......................................................................................... 10

6.1.5 Del av BIM-modellen ................................................................................................. 11

6.1.6 Samordningsvinster .................................................................................................. 11

6.2 Metod för att digitalisera byggledning ..................................................................... 12

6.2.1 Byggledningsverktyg – baserat på krav ............................................................. 12

6.2.2 Verktyg ........................................................................................................................... 12

6.2.3 Digitaliseringsprocessen i tre steg – en teori ................................................... 12

6.2.4 Modellen – analog till digital .................................................................................. 13

7. Diskussion och slutsats………………………………………………………………………………….14

Referenser……………………………………………………………………………………………..…….............15

Bilaga 1, Teknisk beskrivning projekt YZ…………………………………………………….16

Bilaga 2, Kravlista………………………………………………………………………………………….………19

Bilaga 3, Samlade utförandekrav………………………………………………………….……….20

1

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Digitaliseringsnivån inom byggledning sträcker sig med vissa undantag till att byggledare

använder pdf-ritningar och diverse programvaror som exempelvis Projectplace för att

digitalisera analoga uppgifter.

För att effektivisera arbetet, få tillgång till ett större kunskapsutbyte och samordna

informationen i BIM-processen krävs nya digitala byggledningsverktyg.

1.2 Syfte

Syftet med den här rapporten är dels att beskriva beståndsdelarna som är

utgångspunkten för att digitalisera byggledningen, dels att ge en bild av de förmodade

fördelar som en digitaliserad byggledning skulle generera och dels utveckla en metod

vilken kan utgöra ett underlag inför utformningen av digitala byggledningsverktyg.

1.3 Mål

Målet med rapporten är att skapa en grundläggande förståelse för området digitalisering

av byggledning samt bidra med information vilket i förlängningen kan resultera i

utvecklingen av nya digitala arbetsmetoder och verktyg för byggledning.

1.4 Avgränsningar

Området ”digitalisering inom byggledning” är tämligen outforskat. Mina referenser utgörs

därför mestadels av intervjuer med personer som har fackkunskap inom området som

Tomas Boman, byggledare på Sweco Management, John Häll, teknikansvarig BIM på

Sweco Rail, Jonas Jernunger, IT-konsult och systemutvecklare på Sweco Position, Kent

Karlsson, affärsutvecklare och BIM-strateg på Sweco Position och Anders Lundqvist,

byggledare på Sweco Management.

2. Metod

Metoden, stegen för att upprätta denna rapport består initialt av en litteraturstudie som

följdes av intervjuer med påföljande rapportskrivning. Under själva

rapportskrivningsdelen uppstod ytterligare frågeställningar vilket renderade i

uppföljande intervjuer.

Inledningen av rapporten tar avstamp i digitalisering ur ett generellt perspektiv för att

sedan belysa några sidor av digitalisering som är branschspecifikt. Efter det följer en del

som beskriver byggledarens roll, kraven i ett projekt och hur byggledaren hanterar dessa

samt förhållandet mellan krav och projektets aktörer. Vidare följer en del som beskriver

tänkbara fördelar med att digitalisera byggledning och den funktion som digital

byggledning skulle kunna ha i en BIM-modell. Avslutningsvis beskriver jag en metod som

kan ligga till grund för att digitalisera byggledning och därefter följer en diskussion och

slutsats.

2

3. Digitalisering

3.1 Digitalisering – en samhällsomvandlande process

Khan (2016) beskriver digitalisering som en process där fysisk information konverteras

till det digitala planet. Vidare förklarar Collin, Hiekkanen, Korhonen, Halén, Itälä och

Helenius (2015) att digitalisering är en del av en teknisk global process till vilken

privatpersoner, företag och hela nationer anpassar sig.

I denna kontext kan digitalisering därför också beskrivas som den övergripande process

vilket succesivt omvandlar industrisamhället till ett informationssamhälle. Digitalisering

är således nyckeln till detta paradigmskifte.

3.2 Digitalt värde

Under processen med att framställa denna rapport har jag skapat följande definition av

digitalt värde:

Analog information som digitaliseras, exempelvis en inskannad bild eller textrader

författade i programmet Word har enbart ett värde för betraktaren. Om den digitaliserade

informationen däremot klassificeras kan den inordnas i en digital struktur och erhåller

därigenom ett digitalt värde.

3.3 Digitalisering – BIM

BIM står för Building Information Model. I de sammanhang där uttrycket BIM används

syftar man inte på ett enskilt objekt som namnet antyder. Enligt Thydell (2017) är BIM

istället ett förhållningssätt till hur man tillämpar en integrerad digitalisering av hela bygg-

och förvaltningsprocesser.

I BIM-processen använder projektörerna huvudsakligen objektbaserade CAD-program

för att skapa en tredimensionell modell. Från modellen genereras sedan de ritningar och

handlingar som behövs för projektering och produktion. När flera teknikområden ingår i

ett projekt sammanfogas respektive områdes modell i en samordningsmodell. Den person

som ansvarar för och arbetar med samordning kallas BIM-samordnare.

I takt med den accelererande tekniska utvecklingen och den ökade digitala mognaden hos

individer och organisationer har man insett värdet av den information som BIM-

processen genererar. Nästa stora steg inom BIM är därför att fullt ut nyttja denna

information inom förvaltning. Förkortningen BIM omfattar därför också numer begreppet

Building Information Management.

3

3.4 Digitalisering – nivåer, mognad

Hur långt en myndighet eller organisation har kommit i sin digitaliseringsprocess kan

beskrivas som digital mognad i nivåer.

Kent Karlsson, affärsutvecklare och BIM-strateg vid Sweco Position i Luleå beskriver fyra

nivåer av digitalisering inom området projektering (personlig kommunikation, 15 maj

2017):

1. Dator istället för papper och penna, exempelvis framställande av tvådimensionella

ritningar i CAD-program

2. Låta datorer göra vissa arbetsmoment som tar tid, exempelvis genom skript

automatisera namngivning av ritningar.

3. Låta datorer analysera modeller, exempelvis kollisionskontroll av objekt.

4. Datorer designar och styr utformning baserat på användarnas inmatade

parametrar, istället för att låta datorn hitta kollisioner så låter man datorn hitta en

design som undviker kollisioner.

Trafikverket har gentemot sina leverantörer av projekteringstjänster inom

anläggningsbranschen skapat BIM trappan, Trafikverket (2013). BIM-trappan består av

fyra nivåer med fyra olika metoder att projektera digitalt vilket avgör nivån av

digitalisering/digital mognad ur Trafikverkets perspektiv (figur 1).

Figur 1. BIM-trappan, Trafikverket (2013).

4

3.5 Digitalisering – ett gott exempel

Intervju av John Häll, teknikansvarig BIM, Sweco Rail AB i Luleå (personlig

kommunikation, 10 maj 2017).

Sweco Rail inledde omställningen från analog till digital projektering för ungefär 20 år

sedan. Ett långsiktigt och målmedvetet arbete har idag lett fram till en BIM-process där

samtliga teknikområdens modeller inom järnvägsprojekteringen interagerar med

varandra i en samordningsmodell för projekten.

Häll berättar att den digitala plattformen underlättar kommunikation mellan projektets

aktörer och att de digitala modellerna skapar en gemensam förståelse för projektet.

Vidare beskriver Häll projekteringsprocessen och hur den digitala tekniken möjliggör

samordnad projektering under workshops som benämns ISA, integrerat samtida arbete,

en version av ICE, Integrated Concurrent Engineering. Under ISA workshops sitter

projektörer från ett flertal teknikområden och arbetar tillsammans. Nyckelpersoner i den

egna organisationen och nyckelpersoner från beställarens organisation med rätt att fatta

beslut i viktiga frågor finns också på plats. Projektering med hjälp av ISA workshops

genererar därför väl framarbetade lösningar som snabbare kan implementeras i

modellen tack vare det nära samarbetet med beställaren.

Digital projektering tar större resurser i anspråk men genererar högre värden för

projekten som helhet jämfört med analog projektering. Ett bra exempel på det är projekt

X där Sweco Rail lade ett stort fokus på BIM-processen. Häll berättar att samtliga

anbudsummor låg inom ett intervall av 6 % samt att entreprenaden upphandlades för ca

40 % under beställarens kalkylerade budget för projektet. En rimlig slutsats är att

entreprenörerna haft ett bra underlag från väl utförd projektering att räkna efter.

Dessutom sparade beställaren miljontals kronor sett till den kalkylerade budgeten.

Häll summerar att digital projektering är en framgång för såväl konsult som beställare

men framhåller att den digitala information som Sweco Rail producerar i sina

projekteringsuppdrag kommer att vara än mer lönsam under drift- och förvaltningsfasen

hos stora beställare.

- Allt handlar om att strukturera informationen med exempelvis det nya gemensamma

branschspråket CoClass*, en gamechanger! avslutar Häll.

*Läs mer om CoClass under avsnittet 5.1.4

5

4. Byggledarens roll och arbetsuppgifter

Baserat på intervjuer med Anders Lundqvist, Sweco Management i Umeå (personlig

kommunikation, 4 maj 2017) och Hansson, Olander, Landin, Aulin och Persson (2015).

Byggledaren är en av byggherren inhyrd extern resurs, eller inom byggledarens

organisation intern resurs, som efter det att entreprenaden är upphandlad handlägger

projektet ur ett beställarperspektiv. Byggledaren representerar byggherren gentemot

entreprenörer och leverantörer. Byggledaren har både rent administrativa

kontorsuppgifter samtidigt som denne övervakar det dagliga arbetet på arbetsplatsen för

att se till att entreprenören uppfyller kraven enligt kontraktet.

Exempel på byggledarens arbetsuppgifter är bevakning och uppföljning av det dagliga

arbetet, hantering av ändrings- och tilläggsarbeten (ÄTA), ekonomiska

sammanställningar, delta i samordningsmöten av arbetsmiljö, delta i eller leda

byggmöten. Har byggherren upphandlat en sidoentreprenad är det speciellt viktigt att

byggledaren deltar vid byggmöten och intar en aktiv roll.

Byggledarens arbetsuppgifter och grad av ansvar varierar beroende på en rad faktorer.

Exempelvis kan en erfaren byggledare som har ett nära samarbete med byggherren ha ett

större mandat att leda och att ta beslut i enklare ekonomiska och anläggningstekniska

frågor.

I stora projekt där flera byggledare jobbar parallellt inom olika teknikområden kan det

istället vara så att byggledarens arbetsuppgifter/ansvarsområde reduceras då

projektledare med helhetssyn övertar vissa av byggledarens arbetsuppgifter. I specifika

fall kan frågans dignitet också avgöra huruvida det är byggledaren som ska ta beslut eller

inte.

En byggledare kan också i vissa fall utföra arbetsuppgifter som gränsar till

projektledarens roll i mindre projekt enligt följande punkter:

• Övervaka att projektets ekonomiska och tidsmässiga ramar hålls.

• Biträda byggherren vid val av projektörer och entreprenörer.

• Svara för infordran av anbud och för kontraktskrivning.

• Ansvara för vissa kontakter med myndigheter.

• Ansvara för att erforderliga besiktningar kommer till stånd.

6

5. Krav i byggprojekt

5.1 AMA, Allmän Material- och Arbetsbeskrivning

AMA ges ut av Svensk Byggtjänst. På Svensk Byggtjänst hemsida är AMA mycket

fragmentariskt och sparsmakat beskrivet. Därför kontaktade jag dem i maj 2017 med en

förfrågan om att definiera AMA, denna förfrågan är fortfarande obesvarad. Därför är

denna text en sammanställning av information från byggtjanst.se(2017), byggipedia.se

(2017) och wikpedia.se(2017) samt mina egna slutsatser efter studier av AMA.

AMA ä r ett referensdokument som ges ut äv Svensk Byggtjä nst (2017) vilken i sin tur

hä nvisär till krävstä llände dokument ängä ende tekniskä kräv pä byggnäd, änlä ggning och

utfo rände. AMA änvä nds i tvä skeden äv byggprocessen. Fo rst vid projektering och sedän

vid produktion.

Genom ätt änvä ndä AMA i projekteringen och sedän hä nvisä till AMA i den tekniskä

beskrivningen, sä kerstä ller projekto rernä ätt objektet konstrueräs och byggs enligt de

regler och normer som myndigheter sämt bygg- och änlä ggningsbränschen skäpät. Fo r

entrepreno rernä ä r en teknisk beskrivning med hä nvisning till specifikä AMA-koder ett

tydligt direktiv om hur de skä utfo rä ärbetsuppgifternä, tillikä ett sto d under den

fo regä ende änbudkälkyleringsprocessen.

Nä r specifikä AMA-koder med tillho rände rubriker skrivs in i tekniskä beskrivningär och ädministrätivä fo reskrifter blir AMA-texternä bindände fo r ävtälets pärter. AMA-kodernä ä r uppbyggdä med hjä lp äv BSAB-systemet.

AMA delas in i fem olika områden:

• AF (Administrativa föreskrifter, i sin tur uppdelat på: AF, AF konsult, AF köp)

• Anläggning

• El

• Hus

• VVS & Kyl

Varje område är i sin tur uppdelat i byggnadsverk, byggdelar och produktionsresultat.

7

5.1.1 AMA – pyramidregeln

Inom AMA tillämpas en så kallad pyramidregel. Det betyder att när en specifik angiven

AMA-kod med tillhörande rubrik åberopas gäller texten i den koden för projektet samt de

koder med tillhörande rubriker och texter som finns ovanför i AMA-strukturen.

Figur 2 och Bilaga 1 kan utgöra ett exempel på detta. Anta att den åberopade koden är

produktionsresultatet PBB.21321 med tillhörande rubrik och text. Enligt pyramidregeln

betyder det att alla krav som listas i de koder som finns beskrivna från PBB.21321 upp till

den översta koden som är P (Apparater, ledningar mm i rörsystem eller rörledningsnät) är

gällande för projektet.

Figur 2. Pyramidregeln, AMA, Henrik Lindvall (2017)

5.1.2 AMA – företrädesregeln

Inom AMA tillämpas också företrädesregeln. Det vill säga att en befintlig AMA-kod i den

tekniska beskrivningen kan kompletteras eller ersättas med egen text. Den uppdaterade

texten har då företräde och är gällande. För projektörerna är det därför viktigt att känna

till texten som står i AMA innan de formulerar sin egen AMA-text.

P

PB

PBB

PBB.2

PBB.21

PBB.213

PBB.21321

8

5.1.3 BSAB-systemet

BSAB-systemet är en gemensam struktur för information i byggsektorn. Systemet består av koder bestående av en serie bokstäver och siffror med tillhörande rubrik som betecknar olika typer av byggdelar eller produktionsresultat. BSAB-systemet används i AMA, Wikipedia (2017).

Namnet kommer från Byggandets Samordning AB, det företag som utgav AMA 1972 och då införde BSAB-systemet i stället för SfB-systemet, som hade använts i tidigare AMA-generationer. Utgivningen av AMA och förvaltningen av BSAB-systemet övertogs 1976 av Svensk Byggtjänst. Wikipedia (2017).

BSAB-systemet kommer undan för undan att ersättas av CoClass, som är ett klassifikationssystem som gavs ut i en första version i oktober 2016. Det har övertagit tabellen för produktionsresultat från BSAB, men övriga tabeller är helt omarbetade, Wikipedia (2017).

5.1.4 CoClass

CoClass är helt anpassat till digital modellering och en vital del i förverkligandet av den

fulla potentialen hos BIM (Building Information Modelling). Systemet innehåller

beskrivningar för objekt, egenskaper och aktiviteter i hela livscykeln för både hus och

anläggningar. Det blir ryggraden för kommunikation mellan alla aktörer genom bygg- och

förvaltningsprocessen – från idé till rivning, Svensk Byggtjänst (2017).

5.2 Hantering av kraven i ett projekt

I de flesta kontrakt åligger det entreprenören att utföra egenkontroller på utfört arbete.

Enligt intervju med Anders Lundqvist, Sweco Management Umeå (personlig

kommunikation, 4 maj 2017) upprättar entreprenören innan entreprenadstart en egen

kontrollplan innehållande utförandekraven. Denna plan överlämnas sedan till beställaren

för översyn, eventuell korrigering och godkännande. Under produktionsskedet gör

byggledaren stickprov på byggarbetsplatsen för att kontrollera att entreprenören

uppfyller kraven enligt kontraktet. Utgångspunkten för stickproven är dels att

granska/kontrollera kontrollpunkterna i entreprenörens kontrollplan och dels att

granska det utförda arbetet.

”Kontrollplanen skall redovisa vad som skall kontrolleras, hur det skall kontrolleras, vem som

skall kontrollera och mot vad det skall kontrolleras (ritning, beskrivning eller liknande). Den

ifyllda kontrollplanen utgör också ett underlag i besiktningsmannens besiktningsprotokoll, då

ifyllda kontrollplaner biläggs besiktningsprotokollet” (A. Lundqvist, personlig kommunikation, 29

maj 2017).

9

Figur 3 beskriver projekt X där projektörerna skapat en teknisk beskrivning med

projektspecifika krav, AMA-krav och referenskrav, vilka tillsammans utgör projektets

utförandekrav. Byggherren som beställt anläggningen vill sedan följa upp

utförandekraven för att säkerställa att entreprenören utför arbetena i enlighet med dessa

krav. Till sin hjälp har beställaren den utsedda byggledaren som säkerställer att

entreprenören utför arbetena i enlighet med utförandekraven.

Figur 3. Kravbilden i ett projekt, Henrik Lindvall (2017)

10

6. Digitalisera byggledning

6.1 Fördelar med att digitalisera byggledning

6.1.1 Färre arbetsmoment

Genom att digitalisera byggledningen effektiviserar man arbetsprocesserna. Ett underlag

behöver inte återskapas och anpassas manuellt till flera digitala plattformar utan skapas

en gång i ett digitalt gränssnitt och konverteras sedan automatiskt för integrering i

mottagarsystemet.

6.1.2 Bättre, enklare och effektivare dokumentation

Protokoll och formulär gällande exempelvis byggmöten, arbetsplatsuppföljning, skydds-

och miljöronder kan skräddarsys som digitala formulär där även bilder och geoposition

kan ingå. Eventuella brister på byggarbetsplatsen är därför enklare att beskriva och

platsbestämma. Genom att arbeta med exempelvis en Ipad innehållande de samlade

byggledningsverktygen och sedan med ett knapptryck föra över den sammanställda

informationen till BIM-modellen förkortar och effektiviserar man det administrativa

arbetet.

6.1.3 Underlättar kommunikation

Det digitala stödet förenklar byggledarens kommunikation gentemot byggherre och

entreprenörer. Exempelvis kan digitala formulär i byggledningsverktyg generera

exceldokument för återkoppling gentemot byggherren. På byggarbetsplatsen kan

byggledaren använda en Ipad med ritningar och modeller med objektinformation, i syfte

att stödja och vägleda entreprenörens personal.

6.1.4. Stöd i komplexa projekt

Merparten av byggledarens uppdrag består av komplexa projekt med omfattande

tekniska beskrivningar innehållande AMA-krav och projektspecifika krav. AMA-kraven i

sin tur hänvisar till referensdokument vilka i sin tur innehåller ett stort antal krav. Ett

exempel är bilaga 3 i denna rapport. Det är ett dokument som är en sammanställning av

en teknisk beskrivning på 42 sidor. Där redovisas 38 AMA-krav som i sin tur refererar till

ytterligare AMA-krav, samt de kravställande dokument som är kopplade till AMA-kraven.

Om byggledaren arbetar analogt betyder det att denne ska ha tillgång till ett mindre

bibliotek för att säkerställa att arbetsmomenten utförs regelrätt. Med ett digitalt stöd kan

informationen om objektet med tillhörande kravspecifikationer tas fram och användas i

realtid på byggarbetsplatsen.

11

6.1.5 Del av BIM-modellen

Digitaliserad byggledning kan integreras i BIM-modellen. Information som

byggledningen genererar kan exempelvis kopplas till projektets tredimensionella

modeller för att beskriva de etapper som har grönt ljus och är kompletta och eventuellt

de etapper där resurser och åtgärder måste sättas in för projektets framskridande.

Figur 4 beskriver BIM-modellen i ett projekt med utförandekrav som konverteras till

byggledningsverktyget. Med hjälp av byggledningsverktyget utför byggledaren

stickprovskontroller, skyddsrond och byggmöte. Informationen integreras slutligen i

BIM-modellen för uppföljning.

Figur 4. Integrering av byggledningsverktyget i BIM-modellen, Henrik Lindvall (2017)

6.1.6 Samordningsvinster

Samordning i en BIM-modell ger projektets aktörer möjlighet att ta del av information

som ligger utanför det egna arbetsområdet men inom projektets ramar. Kontinuerlig

kunskapsåterföring från digital byggledning är därför ett stöd för att fatta rätt beslut i de

olika faserna under produktionsskedet samtidigt som informationen utgör en del av

underlaget för att uppdatera BIM-modellen.

BIMmodell

Bygglednings verktyg

Stickprovs

kontrollerSkyddsrond

Byggmöte

12

6.2 Metod för att digitalisera byggledning

6.2.1 Byggledningsverktyg – baserat på krav

Byggledarens uppgift är att säkerställa att entreprenören uppfyller kraven enligt

kontraktet. I produktionsskedet betyder det i huvudsak att byggledaren övervakar att

arbetet utförs enligt de utförandekrav som ställs på projektet. Ett digitalt stöd för

byggledning kan därför vara ett byggledningsverktyg som består av projektets

utförandekrav kopplade till objekt för uppföljning på byggarbetsplatsen.

6.2.2 Verktyg

För att kunna beskriva och skapa en modell som ligger till grund för ett

byggledningsverktyg har jag utgått från Kent Karlssons teori (personlig kommunikation,

22 maj 2017). Vidare har jag använt AMA-anläggning från Svensk byggtjänst och en

befintlig teknisk beskrivning från projekt YZ där jag avgränsat arbetet till den del som

utgör produktionsresultatet: P (bilaga 1). Projekt YZ är ett större VA- och

fjärrvärmeprojekt som ingår i ett framtida detaljplanerat område. Slutligen har jag använt

verktyget Piano utvecklat av Sweco (digitalt fältinventeringsverktyg för mobila enheter)

för att ge ett exempel på hur ett byggledningsverktyg kan se ut i ett digitalt gränssnitt.

Piano är ett verktyg i vilket man kan skapa formulär bestående av text och bild,

formulären kopplas alltid till en geografiska punkt. Efter utförd inventeringen kan

informationen överföras till programmet excel och därefter integreras i diverse

databaser. Piano används av bland annat Kiruna kommun inom förvaltning av elnätet.

6.2.3 Digitaliseringsprocessen i tre steg – en teori

De tre stegen i processen att framställa ett byggledningsverktyg enligt Karlssons teori:

Steg 1: Ett samlat dokument med alla kravtexter, AMA, TB och referensdokument

Steg 2: Kravlista, t.ex. i excelformat med alla krav listade per produktionsresultat

Steg 3: Digitalt byggledningsverktyg där krav kopplas till objekt och följs upp i fält.

13

6.2.4 Modellen – analog till digital

Utgångspunkten för det här arbete är den tekniska beskrivningen från projekt YZ och de

samlade krav som är knuta till produktionsresultatet P i AMA (bilaga 1). Ur den tekniska

beskrivningen har sedan ett litet urval gjorts som omsatts till en kravlista i excel (bilaga

2).

Under arbetet har det visat sig att utförandekraven är betydligt fler än förväntat då

referensdokumentens krav är av betydande omfattning. Den ursprungliga planen att

definiera varje krav ur referensdokumenten i excel och sedan i verktyget Piano måste

därför lämnas därhän. Bedömningen är att det inte heller har någon betydelse för

slutresultatet, som är att omvandla de analoga utförandekraven till ett digitalt formulär i

Piano som beskriver hur ett byggledningsverktyg kan se ut i fält (figur 5).

Det digitala formuläret i Piano kopplas alltid till en geografisk punkt. Denna punkt anger

positionen för det objekt på byggarbetsplatsen som ska kontrolleras. I mitt exempel har

jag valt att utforma formuläret i Piano så att byggledaren besvarar en fråga genom att

använda en skrollfunktion med svarsalternativen: ja, nej. Piano går att anpassas på ett

flertal sätt, exempelvis kan man addera en textruta där byggledaren kan kommentera

inspektionen, likaså kan man addera en bildtagningsfunktion till frågorna för att

exempelvis belysa ett problem visuellt. När inspektionen är utförd kan man exportera

kravlistan till excel och därefter integrera informationen i BIM-modellen.

Figur 5. Digital kravlista i Piano, byggledningsverktyg i fält, Henrik Lindvall (2017).

14

7. Diskussion och slutsats

Resultatet av mina studier och den modell som jag konstruerat pekar på en möjligt att

med hjälp av Karlssons (2017) teori utveckla ett digitalt byggledningsverktyg.

Utmaningen ligger i att skapa en automatiserad digital process för att konvertera den

stora mängden analoga utförandekrav som finns till digital form.

För att det ska vara genomförbart är det första och viktigaste steget i processen att

klassificera all information så att den erhåller ett digitalt värde. Här har hela

anläggningsbranschen, myndigheter och organisationer som arbetar med regler och

standarder en möjlighet att genom samordnat arbete skapa ett klassificeringssystem för

att driva den digitala utvecklingen framåt.

Under arbetet med att framställa den här rapporten har en bild vuxit fram hur komplex

en markentreprenad kan vara sett till den stora mängden utförandekrav. Några

frågeställningar som dykt upp är hur branschen efterlever alla dessa krav? Hur hanterar

branschen kraven i praktiken? Är alla dessa krav relevanta eller kan man ändra

regelverken? Tidsramen för det här arbetet tillåter dock inte vidare studier för att utröna

detta. Jag konstaterar också genom arbetet att ett byggledningsverktyg inte bara är ett

instrument för kontroll, det kan även vara ett stöd för entreprenörens platschef och

arbetsledning då utförandekraven definierar hur arbetet ska utföras. Vidare borde ett

byggledningsverktyg genom sin stödjande funktion tidsmässigt effektivisera

byggprocessen samt reducera risken för felaktiga konstruktioner och därigenom möjligt

höja kvaliteten på slutprodukten. Sett ur ett stort perspektiv borde ett

byggledningsverktyg också vara en naturlig del av BIM-processen, där skulle verktyget

bland annat kunna fylla en viktig funktion vid kunskapsåterföring och uppföljning inom

projekten.

15

Referenser

Byggipedia (2017). AMA. Hämtad 18 maj, 2017, från

http://byggipedia.se/byggprocessen/juridik/vad-ar-ama/

Collin, J., Hiekkanen, K., Korhonen, J.J, Halén, m., Itälä, T. och Helenius, M. (2015). IT

Leadership in Transition: The Impact of Digitalization on Finnish Organizations (SCIENCE

+ TECHNOLOGY, 7/2015). Aalto: Alto University publications series. Från

https://aaltodoc.aalto.fi/handle/123456789/16540

Hansson, B., Olander, S., Landin, A., Aulin, R. och Persson, U. (2015).

Byggledning:Projektering. Lund: Studentlitteratur

Khan, S. (2016). Leadership in the digital age: A study on the effects of digitalisation on top

management leadership. Examensarbete, Stockholms Universitet, Företagsekonomiska

institutionen. Från: http://su.diva-

portal.org/smash/get/diva2:971518/FULLTEXT02.pdf

Svensk Byggtjänst (2017). AMA. Hämtad 22 augusti, 2017, från Svensk Byggtjänst,

https://byggtjanst.se/tjanster/ama/

Svensk Byggtjänst (2017). CoClass. Hämtad 17 maj, 2017, från Svensk Byggtjänst,

https://byggtjanst.se/aktuellt/nyhetsrum/2016/maj/coclass-blir-nytt-system-for-

klassifikation-av-all-byggd-miljo/

Thydell, M. (2017). BIM: digitalisering av byggnadsinformation. Stockholm: Sveriges

kommuner och landsting

Trafikverket (2013). BIM-trappan. Hämtad 20 maj, 2017, från Trafikverket,

http://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/teknik/ny-teknik-i-

transportsystemet/informationsmodellering-bim/bim-trappan/

Wikipedia (2017). AMA. Hämtad 18 maj, 2017, från Wikipedia

https://sv.wikipedia.org/wiki/AMA

Wikipedia (2017). BSAB-systemet. Hämtad 22 augusti, 2017, från Wikipedia,

https://sv.wikipedia.org/wiki/BSAB-systemet

16

Bilaga 1, Teknisk beskrivning projekt YZ

Denna bilaga beskriver och sammanställer länkade kravtexter:

- Referenslänkar markeras med gul överstrykning

- Projektspecifika krav markeras så här

- AMA-krav markeras ej, gestaltas på detta sätt i löpande text.

- Exempel på kontrollfrågor till byggledare markeras med röd text.

P APPARATER, LEDNINGAR M M I RÖRSYSTEM ELLER RÖRLEDNINGSNÄT

För verifiering av överensstämmelse av krav på produkter gäller YE.

Tillverkarens anvisningar angående hantering och lagring av material ska följas.

? Vilka tillverkare av rörmaterial har levererat material till projektet?

? Var har ni sammanställningen över respektive tillverkares anvisningar?

? Hur sammanställer ni och säkerställer att anvisningarna följs

Rör, rördelar och brunnar av plast ska uppfylla kraven för Nordic Poly Mark.

PB RÖRLEDNINGAR I ANLÄGGNING

Ledning ska, om inte annat anges eller läggningsmetoden utesluter det, läggas i rak sträckning och i

jämn lutning mellan angivna brunnar och brytpunkter.

Lokala avvikelser från rak sträckning får dock förekomma vid passage av tryckledning med DN mindre

än eller lika med 250 mm förbi brunn och dylikt. För riktningsändring ska användas för rörtypen

avsedda förtillverkade rördelar.

Rör och fogmaterial ska rengöras från in- och utvändiga föroreningar och främmande föremål.

Fogytor ska rengöras omedelbart före fogning.

Kapning av rör ska utföras så att röränden blir jämn. Röränden ska avfasas enligt rörtillverkarens

anvisningar.

Avgrening ska utföras med för rörtypen avsedda förtillverkade rördelar.

Rör eller rörmuff får inte placeras närmare brunn, korsande ledning eller dylikt med fritt avstånd

mindre än 0,1 m. För ledning längs byggnadsverk, till exempel husgrund, får fria avståndet till

byggnadsdel inte understiga 0,2 m.

17

Arbetet ska bedrivas så att slam och föroreningar inte tillförs ledning. Vid uppehåll i arbetet ska

ledning tillslutas vattentätt med propp eller skyddshuv. Trälock får användas endast vid tillfällig

tillslutning.

Ledning ska rengöras efter färdigställande.

Lednings ändpunkt och avgreningar för framtida anslutning ska förses med tättslutande

ändförslutning.

PBB RÖRLEDNINGAR I LEDNINGSGRAV

Läggningsyta ska ha erforderlig fasthet och bärighet samt vara justerad till rätt höjd och lutning.

Läggning får inte ske på underlag av jord tillhörande tjäIfarlighetsklass 3 och 4 som frusit till större

djup än 0,05 m eller på underlag av jord tillhörande tjälfarlighetsklass 2 som frusit till större djup än

0,1 m.

Före fogning av rör ska gropar utföras i gravbotten för muffar och för fogningsarbetet.

PBB.2 Ledning av stålrör i ledningsgrav

Ange under aktuell kod och rubrik om tätningsring ska vara

•oljeresistent

•beständig mot spillvatten som innehåller höga koncentrationer av kemikalier eller lösningsmedel

och i så fall typ av kemikalie eller lösningsmedel samt koncentration

•beständig mot spillvatten med hög temperatur och i så fall temperaturgränser samt om

temperaturen är kontinuerlig eller intermittent.

PBB.21 Ledning av stålrör av olegerat stål i ledningsgrav

PBB.213 Ledning av rör av olegerat tryckkärlsstål i ledningsgrav

Svetsarbete

Svetsarbete ska utföras av svetsare som har giltigt svetsarprövningsintyg enligt SS-EN ISO 9606-

1:2013. Intyget ska efter anfordran visas upp för beställaren. Intyg ska gälla för material, metod och

svetsläge för det aktuella svetsarbetet.

Varje svets ska märkas så att svetsare kan identifieras.

Efter avslutat svetsarbete ska svets rengöras utvändigt från slagg och föroreningar. Där

svetsförbands rotsida är åtkomlig ska även denna rengöras.

18

PBB.21321 Ledning av rör av olegerat tryckkärlsstål med isolering av polyuretan

och med mantelrör av polyeten i ledningsgrav

Fjärrvärmerör

Utförande ska vara enligt anvisningar i Svensk Fjärrvärmes tekniska bestämmelse D:211

Läggningsanvisningar för fjärrvärme- och fjärrkyleledningar.

Singelrör samt twinrör av varierande dimensioner. Vinkel vid svetsfogar undviks i största möjliga

mån. Eventuell vinkling av rör vid fog uppgår till max marktäckning mot färdig ny markyta. Höjder på

ledningar vid utvalda punkter framgår enligt planritningar, fjärrvärme.

Förspänning med värme:

Ledningen förvärms före återfyllning. Förvärmning sker med vatten. Förvärmning sker till en

temperatur som efter det att ledningen överfyllts ger rimlig spänningsnivå vid drift.

Förvärmningstemperaturen hålls konstant till ledningen har kringfyllts.

Skarvning och muffning:

Kontroll av ev fukt i isoleringen i rörändar skall vara utförd innan skarvningsarbetet påbörjas.

Montaget anpassas till provtryckningssträckor. I arbetsmomentet för skarvning skall ingå: Skum,

skumning, skarvning, skarvmaterial exkl. standardskarvmuff, svetsproppar, proppning, provning av

fukt i rörändar och täthetsprovning. Förläggningsmetod: Förvärmning.

19

Bilaga 2, Kravlista

20

Bilaga 3, Samlade utförandekrav

Bilaga 3, de samlade utförandekraven i projekt YZAMA kod Krav ID Beskrivning

BJB.2 SS-ISO 4463-1 Inmätning

BJB.36 Skanova Skanovas kravspecifikation för lägesdokumentation

CBB SFS 2011:927 Avfalls förordningen

CBB Schakta säkert Arbetsmiljöverket & Statens Geotekniska Institut

CBB.3131 D:211 Svensk fjärrvärme, schakt

CBB.32 KJ 41:15 EBR-standard, jordschakt

CEC.22 KJ 41:15 Ledningsbädd

CEC.3131 D.211 Svensk fjärrvärme, kringfyllning för värmeledning

CEC.32 KJ 41:15 EBR-standard, kringfyllning för el och telekabel o d

CEC.4131 D.211 Svensk fjärrvärme, resterande fyllning för värmeledning

CEC.42 KJ 41:15 EBR-standard, resterande fyllning för el och telekabel o d

DCB.212 TDOK 2013:0530 Trafikverket

DCB.312 TDOK 2013:0530 Trafikverket

DEF.20 SS-EN ISO 1461 Varmförzinkad stolpe enl standard

PB EN 13067

PB.21321 D:211 Svensk Fjärrvärme, läggningsanvisningar

SS-EN 253:2009+A1:2013 Förisolerade värmesystem för fjärrvärmenät

SS-EN 448:2009 Rördelar

SS-EN 488:2011 Ventiler

SS-EN 489:2009 Skarvar

SS-EN 14 419:2009 Övervakningssystem

SS-EN 13 941:2009 Konstruktion och installation

PBB.5121 SS-EN 12201 Rör och rördelar

INSTA SBC 12201 Verifieringsstandard

PCC.5211 D:211 Material och utförande enligt D:211

PCF.1111 VAV P77 Spolning ska utföras enl VAV P77

PDE EN 124:1994 Gjutjärnslock, klass B125

PEB.12 D:209 Svensk Fjärrvärme, avstäng anordning på värmeled

SBN.112 SS-EN-50-086-2-4 Kabelskyddsrör

SBN.61 KJ 41:15 EBR-Standard

YBC.3113 VAV P78 Tryck och täthetsprovning

YBC.3211 D:211 Svensk Fjärrvärme, tryck och täthetskontroll

YBC.311 D:211 Svensk Fjärrvärme, kontroll av svetsfogar på rör av stål

YBC.3412 Svenskt vatten P91 Täthetskontroll av självfallsledning

YBC.342 Svenskt vatten P91 Deformationskontroll av avloppsledning

YBC.343 Svenskt vatten P91 Kontroll av riktningsavvikelse hos avloppsledning

YBC.351 Svenskt vatten P91 Täthetskontroll av brunn på avloppsledning

YBC.352 Svenskt vatten P91 Kontroll, avvägning av brunn på avloppsledning