1

Sommaren 2008

Nummer 2 Församlingsblad för de fyra församlingarna i Arvika pastoratÅrgång 7

2

FYRENutges av Arvika Västra,

Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar

Box 111, 671 23 ArvikaCisterngatan 25 - 27

0570-72 82 05arvika.pastorat@svenskakyrkan.se

Redaktör:Kersti Lundin

kersti@arvikapastorat.nu

Bildredaktör:Hans Gustavsson

hans.gustavsson@arvikapastorat.nu

Ansvarig utgivare:Valter Fryxelius

valter.fryxelius@svenskakyrkan.se

Fyren ges ut i en upplaga på 10 500 och sänds till alla hushåll i Arvika pastorat.

Fyren trycks hosCity Tryck i Karlstad AB

Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144Fyren delas ut av Posten

Omslagsbild: Hans Gustavsson

Nästa nummer utkommer omkring den 1 september.

Manusstopp den 15 juli

Du är utvald

Foto: Henric Wallby

Det fi nns ett bibelord som är väl värt att återupp-repa. Jesus säger: ”Ni har inte utvalt mig utan jag har utvalt er och bestämt om er att ni skall gå och bära frukt, sån frukt som består”. Det blir lätt så

att vi tror att det är vi som presterar något när vi tror på Gud eller Jesus eller något i Guds rike. Istället är det ett svar på en kallelse som kommer utifrån.

Många i Jösse härad är lite blyga och lite försagda när det gäller den kristna tron. Kanske därför att man fått för sig att det kräver en del, att du måste vara på visst sätt.

Som jag ser det, är det istället Gud som är den specielle. Gud är den vi lovsjunger när vi ser vårens skira blommor slå ut och känner varma vårvindar. Gud är den som är med oss i det svåra och tunga och Gud är den som kallar oss ut i tjänst. Gud är mycket speciell.

Ber hustrun mig att gräva en grop i trädgården för att sätta ner ett träd så måste jag inte vara av en spe-ciell sort. Jag måste inte förändra mig, kamma mig, ha haft ett bra leverne under hela livet eller ha ett bra yttre, eller sätta på kostymen. Det gäller bara att lyda, kan man lite skämtsamt säga.

Så är min inställning till Gudstron också. Alldeles för mycket fåfänga

Valter Fryxeliuskyrkoherde

läggs på den alldeles onödiga frå-gan vem jag själv är, om jag är en troende, om jag kan vara en tro-ende, om jag får vara en lärjunge.

Det är ointressant! Det gäller istäl-let att lyda. Guds kallelse ljuder, Gud vill något med Arvika, Älgå och Ny (samt alla andra platser också förstås) och för oss som är boende här gäller det att svara upp till Guds kallelse.

I dopet är vi kallade och ympade in i Kristusträdet. Det är allas vår kallelse. Det är inte bara vi, som är anställda, som skall sprida evangeliet och tilliten. Alla har vi fått detta som en uppgift var vi än befi nner oss - på Verken, Thermia eller Gjuteriet, i skolor, på sjukhus och vårdhem.

Nu vill jag önska er alla en god sommar, goda upplevelser och möjlighet för oss alla att begrunda vad Gud vill med våra liv.

3

Kulturpolitik och kulturarvEfter två intensiva dagar och möten med kulturministrarna i Norden och Baltikum ringer Valter Fryxelius. Ett välkommet samtal och en kär hälsning från hembygden och Arvika. Men

han har också ett ärende. Kan du inte skriva något om en vanlig dag på Kulturdepartementet? Ja, jo, gärna.

Fast det går ju inte. Ingen dag är vanlig eller den andra lik. Inom departementet ryms en rad olika frågor och ansvarsområden. Det är kultur, medier, fi lm och idrott. Så ena stunden kan det handla om knepiga diskussioner om renove-ring av Nationalmuseum. I nästa stund ska ministern förberedas för utfrågning i konstitutionsutskottet med anledning av EU-kommissio-nens krav att minska presstödet till storstadstidningarna. Och så är det ett möte med idrottsrörelsen som vill ha mer pengar för större eve-nemang. Att vilja ha mer pengar är de förresten inte ensamma om. Det vill alla.

TrossamfundenOch så var det trossamfunden och begravningsväsendet. Det ligger också under Kulturdepartementets ansvarsområde. Mer eller mindre medvetet glömde jag bort det. Var-för? Jo, därför att de får klart minst uppmärksamhet i media. Det kan fi nnas fl era skäl till det. Ett skäl är nog att det fi nns både bristande kunskaper, intresse och engage-mang för dessa frågor hos många journalister. Men det är nog också så att kyrkorna och samfunden ibland är lite dåliga på att göra sin röst hörd i det offentliga rummet.

Ändå tar de frågor som rör kyr-korna och trossamfunden en ganska stor plats på Kulturde-partementet. Svenska kyrkan är inte längre statskyrka, men det är varken möjligt eller önskvärt att ta bort den långa och gemensamma historien. Och utifrån ett kultur-politiskt perspektiv ansvarar kyr-kan för den största sammanhållna

påtagligt sätt. Som till exempel när Martin Tunström dyker upp på en presskonferens med kul-turministern. Som vanligt är det ingen av de andra journalisterna som tar upp kyrkofrågor. Men det gör Martin. Han frågar om den kyrkoantikvariska ersättningen – och nämner särskilt kyrkomusi-ken och alla värdefulla kyrkorglar. Han får förstås ett svar. Allt medan vi ”buspojkar från Jakobsgatan” - som Klas Nilsson ibland kallar oss - utbyter blickar.

KyrkorglarNågon dag senare håller kulturmi-nistern tal i riksdagen. Engagerat talar hon om kulturarvet. Och hon nämner den kyrkoantikvariska er-sättningen. Det har hon gjort både förr och senare. Men nu nämns också kyrkomusiken särskilt. ”Och vi får inte glömma alla kyrkorg-lar”. Jag tänker på Martin – och på Staffan (Tunström). Kulturpo-litiken och det egna kulturarvet möts. När jag kommer hem sätter jag på en skiva med orgelmusik av Johann Sebastian Bach.

Henrik Toremark

delen av vårt kulturarv. En viktig fråga är därför den kyrkoantikva-riska ersättningen som ges sedan relationen mellan kyrka och stat förändrades. Nästa år löper den nuvarande överenskommelsen mellan staten och kyrkan ut. Och nyligen har de inledande samtalen och diskussionerna med kyrkans ledning och Riksantikvarieämbe-tet påbörjats om hur ersättningen ska se ut från och med 2010. Att det fi nns ett starkt engagemang på många håll råder det ingen tvekan om. Och att värna kulturarvet är en av regeringens tre övergripande prioriteringar inom kulturpoliti-ken.

DialogMinst två gånger per termin möts Statens trossamfundsråd under ledning av kulturministern. Här möts företrädare för ”alla” sam-fund - kristna, muslimer och ju-dar. Rådet är inget beslutsorgan. Ändå är det viktigt. Här ges en möjlighet till dialog, information och samtal kring viktiga samhälls-frågor och problem av gemensamt intresse. Mitt i det mångkulturella och mångreligiösa är det väldigt svenskt. Man möts över en kopp kaffe och samtalar med ömsesidig respekt. Och Sverige är fantas-tiskt! Tänk vilken skillnad mot an-dra delar av världen där religiösa motsättningar ofta är en källa till väpnade konfl ikter och krig.

RötterMitt i kulturpolitiken och den hektiska vardagen betyder förank-ringen i tillvaron mycket. Liksom rötterna i den värmländska hem-bygden. Ibland möts de på ett

Henrik Toremark är stabschef på Kulturdepartementet och f d arvikabo.

4

Fyra dagar i TysklandTorsdagen den 1 maj var det äntligen dags för Tonårs- och Ungdomsgrupperna att resa till Tysk-land tillsammans med Carina Adrian och de andra ledarna Katja, Wivi och Fredrik. Resan kunde bli av tack vare ett fl itigt bullbakande med följande försäljning. Det skulle bli en omtumlande resa - för både kropp och själ! På programmet stod nöj-

espark, Svenska kyrkan i Hamburg och koncen-trationslägret Bergen-Belsen, där bland många andra Anne Frank dog. Färden företogs med buss och varade i fyra dagar. Några av resenärerna skrev dagbok. Här följer torsdag, fredag och lör-dag skildrade av Johanna Wide och söndag, sista dagen, av Lotta Paas.

Torsdag morgon: Vaknar upp klockan 04.30 och är jättetrött men samtidigt så klarva-ken som jag kan bli. För idag ska vi till Tyskland! Me and my Troopers. Efter att ha packat ihop det sista så drar jag och Moa till bussen.När vi anländer till församlings-hemmet möts vi av ett trött men glatt gäng. Alla är på high level och helt superextatiska av att efter vårt slit med att spara ihop till den här resan äntligen va på väg.

På bussen går chaffi sarna igenom olika säkerhetsregler om vart man ska utrymma om det brinner o s v . Efter en “jätterolig säkerhetsfi lm” kör vi sånglekar. Det står väldigt lika mellan lag Super Johanna och lag intelikabra Carina, men till slut måste lag Super Johanna lägga sig p g a att vi inte vill ha någon catfi ght senare under färden (även om vissa killar önskar catfi ght) (Fredrik).Efter vad som kan ha känts som en evighet med all dans, sång och bröl som försiggått i x antal timmar på bussen anländer vi äntligen till för-sta färjan, som nu för oss till okänd mark = Danmark. Efter x antal tim-mar i Danmark anländer vi till The big country Tyskland där vi bara har en sak att säga: - Ni må ha Heide-park, men vi har älgar!

Fredag: Klockan ringer och alla i rummet vaknar med ett ryck. Idag ska vi till Heide Park och alla är väldigt nyfi kna:- Är det tre gånger större än Lise-berg?

- Finns det verkligen en bobb-bana?- Går verkligen Desert race från 0 till 110 på en sekund?När vi efter en ordentlig frukost sätter oss i bussen går pratet om vad som ska åkas i munnen på var-andra!Efter 20 minuters bussfärd hojtar plötsligt Carina till. Jag ser en berg-och-dalbana. Plötsligt står alla knäpptysta och kollar mot det gi-gantiska som reser sig mot himlen. Plötsligt bryter Lotta tystnaden:- Den ska jag åka!Snart uppstår ett mummel som se-dan övergår i ett jublande tjut. Vi är framme!Väl framme vid Heide Park möts vi av en syn som får Liseberg att se ut som en myra bredvid en stack. Vackra hus som ser ut att bara blivit utplockade ur en saga gestaltar sig i små dungar av statyer och blom-

mor, och högt över våra huvuden syns stora bergbanor med tåg som går så fort att man knappt hinner se dem.- Är vi i himmelriket?- Nästan, men nu kan vi inte stå här och söla. Kom igen nu! Vi har inte hela dagen på oss!Men det har vi faktiskt! Hela dagen ska vi bara njuta av pirr i magen, glass, karuseller och adrenalinkick-ar som aldrig tar slut!Men var ska man börja? Lugnt eller action? Strunt i det lugna, vi kör på från början! Takten ökar då vi ser den stora trä- berg-och-dalbanan (Colosso) resa sig mot himlen. När vi kommer fram är det förvånansvärt lite kö till världens största träbana (utnämnd av Guinness rekordbok). Även om kön tar en timme sitter vi plötsligt i vagnen på väg upp för den bran-ta backen! Men jag måste säga att

Det förväntansfulla gänget inför avfärden från Arvika.Fotografi erna togs av olika deltagare i gruppen.

5

backen med 61o lutning var värd varenda sekund vi väntade!Efter åkturen inser vi plötsligt att det är dags för samling inför lunch. När vi anländer till Happy Family (restaurangen) 5 minuter senare serveras vi jättegod tysk currykorv med pommes frites, ”en sensation för våra magar”. Efter lunchen fort-sätter vi ohejdat vår färd genom den stora nöjesparken...

Tiden går och det är snart dags att tänka på refrängen. Det har varit en underbar dag med strålande sol, en svag bris och en trevlig dag med vännerna, då plötsligt regnet börjar falla. Men det gör ingenting! För vi hade tur med vädret hela dagen och på vägen hem sträckte sig två stora regnbågar över himlen. En perfekt avslutning på en underbar dag!

Lördag: Något trötta sätter vi oss vid fru-kostbordet nästa dag. Gårdagen var rolig i Heide Park men utmattande! Inte vart vi piggare av att till sent inpå natten sitta och stoja med våra nya tyska fotbollskompisar.På bussen igen, denna gång på väg till Svenska kyrkan i Hamburg. När vi anländer möts vi av ett glatt och välkomnande gäng. Prästen visar oss runt och berättar historien om Svenska kyrkan i Hamburg och lite fakta om den.

Efter någon timmes väntan sitter vi i kyrkan igen. Denna gången ljuder ett vackert nynnande i luften. Plöts-ligt bryter gospelkören ut i Joshua from Jericho och alla i kyrkan ger stående ovationer. Jag personligen tycker att det var den perfekta star-ten på morgonen!

Efter lunch beger vi oss till det forna koncentrationslägret Bergen-Belsen.Väl framme byts de glada minerna mot allvarsamma ansikten. Plöts-ligt förstår man hur stort det är, hur många som dött där och vad som verkligen hände.När vi först kommer dit får vi en

till glad musik, sockrade popcorn, dans och sång med våra tyska vän-ner.

Johanna WideSöndag: Sista dagen. Gå upp? Tror inte det!Men klockan 7.00 satt vi allihopa vid frukostbordet. Ready to rum-ble! 8.00 gick vi på bussen för vår sista bussresa hem till Sverige. Alla är med, alla är nöjda (tror jag) och framför allt: MÄTTA. Man äter aldrig så mycket som på resa med Tonårsgruppen och Carina!

Nu är det bara två timmar kvar av vår underbara resa och jag avslutar med en fråga:- När åker vi igen?

Lotta Paas

guidad tur på området. Det vi ser är ren smärta. Vi ser vagnarna de kom i och de var inte stora, men ändå trängdes upp till 100 personer in på inte ens 1m2 var. Vi får även se fl era stora massgravar och fl era minnes-statyer för de bortgångna. Efter tu-ren får vi gå och se inne i museet. Vi såg på fi lmdokument från 1945 då britterna befriade fångarna. Filmen går inte att beskriva på grund av att man inte kan förstå så mycket hat, som kan åstadkomma så hemska saker. Det hugger till i hjärtat när man ser alla saker som nazisterna gjorde bara för att de blev irriterade på vad andra hade.

När vi efter en känslomässig dag återvänder till Bispingen där vi bor, byter vi snart den dystra stämningen

I Heide park hängde man glatt fritt i luften.

Inte större plats än så fanns för var och en som transporterades till Bergen-Belsen.

6

Sinnesro i ArvikaI Arvika har vi regelbundet sinnesrogudstjäns-ter. Det har förekommit en längre tid. Det var komminister Inger Brandel som i samverkan med Lycke, kommunens missbruksenhet, för fl era år sedan började med dessa gudstjänster i Trefaldighetskyrkan.

Nu sker det cirka fyra gånger per termin i Mi-kaelikyrkan. Nu för tiden är dessa gudstjänster på onsdagskvällar och avslutas med kyrkkaffe i Sockenstugan. Det är en folklig och familjär at-mosfär på våra möten som de fl esta uppskattar.

Fyren har mött Benny Johannsen. Han är en av dem som ofta besökt våra sinnesrogudstjäns-ter och vid några tillfäl-len har han medverkat i programmet som talare. Benny vill varmt re-kommendera ett besök på dessa gudstjänster ”om ni längtar efter sin-nesro”. Han har delat med sig av tankar och refl exioner till oss.

Alla längtar

SpontankörVad skiljer sinnesro-gudstjänsten från andra former i kyrkan? Jo som vi redan har be-rört så förekommer det personliga vittnesbördet eller delandet av någons livserfarenhet, som Ben-nys berättelse om Ferdi-nand. Sånger och textutlägg-ning har vi ju som vid de fl esta gudstjänster, och Karin Birgersson lägger ner mycket arbete på att

”Det är min tro”, säger Benny, ”att alla längtar och strävar efter sinnesro, fast ofta på fel ställen”. Han menar att denna längtan tar sig uttryck i missbruk av olika slag: alkohol och droger, shop-ping, spel, sex och relationer. Or-saken är att man söker en snabb känslonjutning, men det medför ingen tillfredställelse av bestående karaktär. Visserligen så är fl era av dessa sammanhang goda i sig i rik-tiga proportioner och rätt samman-hang. Den längtan som driver oss är en längtan efter något djupare och större. Det handlar egentligen om en längtan efter att vara älskad. Märkligt nog utrycker sig Benny nästan på samma sätt som kyrko-fadern Augustinus då han talar om sinnesro: ”Oroligt är mitt hjärta till dess det fi nner vila i dig Herre.”

Tjuren FerdinandNär Benny berättar om sin egen väg till sinnesro använder han sig av lite originella bilder som han

gjorde vid en av våra gudstjänster:

”Mitt liv har varit som en tjurfäktning, ganska kaotiskt. När jag skulle försöka fi nna min plats i sammanhanget så gick jag igenom olika roller i tjurfäktningens drama. Ma-tadorens, picadorernas, åskå-darnas, domarens etc. Det handlar om dramatik. Först när jag förstod att jag var tjuren och jag skulle dö fi ck jag pusselbitarna på plats. En vän som lyssnade på mig sa då ”varför gör du inte som tjuren Ferdinand, kapitulera”. Det var min maktlöshet i detta drama som jag var så fången i. Jag kunde inte se någon ut-väg, hur jag än betedde mig.Men när jag gav upp och likt tjuren Ferdinand satte mig under korkeken och luktade på blommorna då kunde jag ta emot det som livet själv hade att erbjuda.”

hitta sånger som är speciellt lämp-liga och som går att förstärka med solister och kompgrupp. Något nytt är det vi kallar spon-tankör. Alla som vill får komma fram i koret och delta i en sång-grupp under ledning av Klas-Gö-ran Johansson. Det är en aktivitet som skapar rörelse och överras-kar. Förbön med ljuständning är också något som många uppskattar och som blivit en innerlig och fi n del av sinnesrogudstjänsten. Vi slutar den gudstjänsten liksom alla våra möten med att alla deltagare tar varandras händer och ber sinnes-robönen.

SinnesrobönenGud, ge oss sinnesro,

att acceptera det vi inte kan förändra,

Mod att förändra det vi kan,Och förstånd att inse skillnaden.

Benny Johannsen Bengt Larne

Benny Johannsen och Bengt Larne utanför Mikaelikyrkan.Foto: Liv Bjurheden

7

Det eviga livetMed andra ord

Med hjälp av en liten båt tar man sig enkelt till den lilla ön. Det tar inte alls lång tid och vägen går mestadels genom ett sund. Röda och gula sommarstugor kantar stranden. Här springer barnen ner till stranden för ett dopp medan mamma och pappa med glädje ser på. En del har dukat upp fest-liga bord utomhus, med saft, bul-lar och kakor. Ibland kan man se skymten av en jordgubbstårta.

Den sista biten är det öppet hav och har man tur, och barnasinnet kvar, så går det mjuka vågor som gör att det känns som man stilla vaggas, eller kanske som en ka-rusell som går upp och ner. När båten skär mot vågorna skapas små regnbågar. Ja, resan dit är nästan lika så skön som målet. Fast ibland går vågorna höga och man får hålla sig fast i båten, även om det inte är långt till land så tar jag alltid på mig min brandgula fl ytväst. Den luktar hav och fi s-kebod.

Snart nog kommer man in i en liten hamn. Där fi nns några bryg-gor av trä och på udden står en skylt i trä. Med hjälp av repstum-par har man skrivit öns namn: Klubbhamn. Sakta glider båten in i viken och jag förtöjer den vid bryggan. Borde nog göra någon slags knut... eller heter det knop? Jag knyter en vanlig dubbelknut för här i viken är det stilla.

Även idag lyser solen. Ljudet av vågornas stilla skvalpande un-der båten och mot stenarna vid strandkanten ger en lugn atmos-fär. Här doftar det frihet, luften

barndoms sommarplats. Ta emot Guds rike som ett barn, säger Jesus. Och kanske är det eviga livet som när man kommer in till hamnen på det där ljuvliga stället, det där man längtade till när man var liten: Snälla, kan vi inte åka till Klubbhamn idag?. När tiden inte var som den är idag, när man inte hade några tider att passa och man njöt av varje sekund utan att tänka på om det skulle ta slut den nästa.

Evigheten tar aldrig slut, det är en svindlande tanke för oss idag, och ibland kan jag tycka att det är en jobbig tanke, eviga livet. För jag får bilden av mitt liv just nu, mina arbetsdagar, tider att passa, hund att rasta, mat att laga, bil att fi xa. Jag tror ändå att det eviga livet är ett Klubbhamn, men jag får vänta och se för min tankevärld är allt-för begränsad för att kunna förstå Guds skapelse och kärlek. En sak ska jag däremot säga till dig: ta med dig Jesus på båtturen, det är den bästa vän du kan ha! För när motorn pajar och du är trött och less så kommer han att ta årorna och ro, utan att klaga, varenda gång, och hela vägen fram! Pax!

Anna Westerholm

är så där ren och klar som efter ett rejält sommarregn.

Här fi nns några stugor men jag vill inte sitta inne. Jag går raskt förbi stenen som fi ck tjänstgöra som häst i barndomsåren, vidare förbi eldstaden i klippan där potatisen bakades i folie tills den smälte som smör i munnen och siken stektes till en enkel delikatess. Snart är jag framme. Jag går upp på klippan, hoppar raskt över de små pölarna i berget där grodynglen frodas. Vid andra ändan av Klubbhamn får jag leta vid klipporna ett tag. Vart var det den var någonstans? Jo, där! Någon ristade för länge sedan in ett solur. Och fast jag aldrig för-stått mig på hur man kan se tiden i detta solur så får det ändå bli min valda plats. Här slår jag mig ner.

Framför mig fi nns oändligheten, evigheten. Havet som sträcker sig ända till horisontens rand. I klip-porna fi nns historia, mina förfäders spår. och runt om på den lilla ön, i urskogen där farfars stentrappor ligger, i järnbergets klyfta där jag skrev helt obegripliga sånger som barn, ja i varenda klippa, skreva, hallonsnår och sten fi nns barndo-men. Det där oskyldiga, det där enkla där glädjen över ett strå med smultron lyste upp en hel dag. Här fi nner jag ro.

Jag fi ck en uppgift. Att skriva om det eviga livet. Och visst, det fi nns massvis med teologer att citera, det fi nns gott om bibelord att använda sig av. Men evigheten, himlen, glädjen och fullkomlig-heten hos Gud går inte att fånga i ord. Så jag berättar för dig om min

8

”Ny” kantor blickar framåtPå ny post

Fakta om KarinFamilj: man och tre utfl ugna barn, Jörgen, Josefi n, Hugo och Sanna.Bor: i BrättneJobbat: som musiker under många år med klassiskt, folkmu-sik, irländskt, pop och rock. Va-rit pianolärare i Charlottenberg samt arbetat som kantor i Borås, Gävle, Umeå, Stavnäs, Gillberga, Kila.Älskar: att odla grönsaker och att plocka svamp och bär.

Karin Andersson. Foto: Kersti Lundin

Det som händer härnäst är att vi ska få besök av den fantastiska gospelsångerskan Monica Törn-qvist från Stockholm. Vi har job-bat med henne några gånger förut och den 1 juni blir det en härlig konsert 18.00 i Trefaldighets-kyrkan med henne och SingOut. Missa inte detta! Som pianist medverkar Michael Bäck.

Fyra konserterFyra konserter och 6 tillfällen då vi medverkar vid gudstjänster ska kören göra per år. Två av de 10 tillfällena är det tänkt att Mika-elikyrkan och kyrkorna i Ny och Älgå ska få tillgång till oss.I höst kommer vi därför att gästa Mikaelikyrkan tillsammans med Ungdomskören och eventuellt barnkör. Detta häftiga evenemang går av stapeln den 31 augusti.

Älgå i septemberVi kommer att medverka vid en gudstjänst i Älgå samt i Trefal-dighetskyrkan ett par gånger.

JulkonsertSom sagt: blickar man framåt så kan man ana vad som komma skall. Gospel-julkonserterna i Högerud som kören anordnat 5-6 gånger har ofta varit SingOuts stora mål för året. Det har varit välbesökta tillställningar.

I julas blev det ingen sådan spel-ning på grund av vår time out, men i år hålls julkonserten i Trefaldig-hetskyrkan på annandag jul. Solist i år blir underbara Lotta Delebrant. Vem som blir pianist är dock inte klart än.

I skrivande stund ska vi om några dagar iväg på gospelkurs i Karl-stad. Där träffar vi 300 andra gospelsångare från Värmland. Det är alldeles ljuvligt att få lära sig de allra senaste, hetaste låtarna och ta dem med sig hem till Arvika.

Vänliga försommarhälsningar från ”nya” kantorn och gospelledaren

Karin Andersson

Genom det förfl utna kan man ju se hur framtiden ska bli. Något liknande har jag hört.SingOut inledde ju med en konsert i Trefaldighetskyr-kan i februari och har sedan

följt upp med att sjunga vid tre olika gudstjänster. Det är många som längtar efter att höra den här sortens musik!

Utökad organisation 2014?Efter biskopens visitation i november har frågan åter aktualiserats om Arvika pastorat skall växa med de pastorat som omger Arvika och som motsvarar Arvika kommun.

Frågan ventileras ofta för att både värdera fördelar och nackdelar. Hittills fi nns bara beslut som

handlar om samverkan, till exempel en sån enkel sak som att vi numera fi nns i samma telefonväxel, ringer internt till varandra och kan svara åt varandra. Nästa steg är administrativ sam-verkan vad gäller datasystem och administrativa system. Om detta sedan leder fram till en bredare sammanslagning eller ej kan inte

idag skönjas. En möjlig framtidsbild är också att vår samverkan fungerar så bra att ytterligare sammanslag-ning inte behövs. Framtiden får utvisa.

Valter Fryxelius

9

Barnansvarig i VästraSkönt att våren ville komma till oss och förgylla vår vardag med värme och ljus. Alla världens hörn behöver solens strå-lar. Och mitt i den stora världen står jag och ska ta mig an uppgiften som barn och ungdomsledare i Arvika västra försam-ling som vikarie för Elizabeth Anders-son.

Mitt namn är Emelie Axelsson, snart 23 år. Jag är född och uppvuxen i Gunnarskog, men bor numera i centrala Arvika. Efter mina tre år på Solberga och musiklin-jen, har jag påbörjat en kantorsutbildning, och under tiden haft en mängd ströjobb in-om olika områden.Vid sidan av denna tjänst ska jag fortsätta på den utbildning jag började i höstas, näm-ligen musikterapi på Ingesund. Det är en utbildning som kan vara bra att ha med sig i barn- och ungdomsarbetet i kyrkan.

På min fritid sjunger jag på olika förrättningar såsom begrav-ning, dop och på vårdhem bland annat. Här är jag nu och ser fram emot vad livet har gett mig - en chans att få jobba med det jag vill, barn och musik!

Emelie Axelsson

Emelie Axelsson. Foto: Kersti Lundin

Kyrkliga EU-pengar?Visste du att kyrkorna har ett eget EU-kontor i Stockholm? Det visste inte vi heller tills för bara något år sedan. Men inte nog med det. Det har visat sig att kyrkorna har en stark lobbyorgani-

sation i Bryssel och att EU självt har tänkt om vad gäller de mjuka värdena och kyrkornas be-tydelse för den europeiska identiteten.

Idag fi nns en större förståelse för kyrkornas arbete och många av de verksamheter, som vi idag bedriver, är också intressanta ur ett Europa-perspektiv.

Det gäller till exempel att ungdo-mar från Sverige och ungdomar från andra EU-länder lär känna varandra och har utbyte. Det gäller till exempel när Kyrka och Samhälle samverkar om

arbete som vi gör när vi har ett arbete bland drogmissbrukares barn eller när man går över gränser och Sverige och Norge samverkar i något projekt. Här kan Pilgrimsprojekt nämnas eller våra studier kring ”Kyrkvä-gar till historien”.

Inget av detta har vi sökt bidrag för, men det skulle vi troligtvis ha fått om vi hade sökt.

I en framtid måste vi i försam-lingarna bli mer medvetna om att det vi gör är viktiga saker, inte bara ur ett snävt hemmaperspek-tiv, utan också i ett Europa-per-spektiv. Vi måste börja tänka på ett annat sätt. Det tar dock tid och kräver mycket planering.

Valter Fryxelius

På ny post

10

Älgå Kyrkliga arbetskrets Vårspektakel

Den 12:e april bjöd Arbetskretsen i Älgå på ett riktigt Vårspektakel. Vad skulle vi hitta på i år? Under glatt planerande kom vi fram till att vi skulle ”klä ut oss” som vårblommor eller liknande och sjunga vårvisor ur ”Nu skall vi sjunga”.

Det blev fullsatt i Älgå församlingshem. Foto: Monica Höglund

Vårfl ammorna blommade och sjöng! (Ovan) Sjöng gjorde även Anna Westerholm. (Nedan)Foto: David Fryxelius

Kerstin Persson tillver-kade en pälsgarnsmössa som blev Vide.Anna-Lena Björn bör-jade träna ”Vårfl am-morna”. Dikter letades fram och fördelades mellan medlemmarna. Det skulle sjungas om granen. Vem skulle kun-na vara gran? Hur skulle man göra en gran?Monica Fryxelius an-mälde sej frivilligt, men blev utbytt av Kerstin Olsson mot att Monica läste dikt istället samt blev en kantarell.Kerstin Olsson skaf-fade ett grönt tygskynke, (hon såg ut som om hon skulle operera), samt grankvistar och sedan började monteringen med god hjälp av Eva Jacobsson och Eva Nils-son. Det blev ett riktigt gott skratt av den färdiga skapelsen.Affi scher skulle göras och sättas upp på olika ställen. Kaffebiljetter till-

verkades. Det förbered-des för brödförsäljning och lotterier med många fi na vinster. Skulle vi ha ett dragplås-ter, vem skulle vi locka till Älgå? Anna Wester-holm, skönsjungande präst, lovade att komma till församlingshemmet.Det dukades i vårens tecken för 50 personer. Det kom ca 100 personer (däribland 25 medlem-mar i Arbetskretsen)! Det såldes bullar och kakor, lotter och kaffe. Vårfl ammorna sjöng, Anna-Lena spelade, dik-ter lästes.Som fi nal kom ANNA, ackompanjerad av An-nika Lindahl. Bejublad föreställning!!Vilken dag! Trötta och belåtna avslutade vi da-gen. Det blev 9 995 kr till Kyrkans Internationella verksamhet.

Monica Höglund

Vem kunde fi xa till ”blom-morna”. Siw Carlsson, Amy och Gun Jansson nappade direkt och be-ställde hem kräppapper. Några fi ck bli blåsippa, vitsippa, tussilago och

kantarell.Siw Carlsson som ”Lil-lan kom till jorden” med kort klänning, nerhasade strumpor, rosett i håret, hink och spade samt dockan under armen.

11

”Nyfi ket” testar slagrutanI januari 2006 startade en program-punkt i Ny församlingshem med det träffande namnet ”Nyfi ket”. Tanken var att man skulle just fi ka och samti-digt få nya färdigheter och kunskaper. Först ut som föreläsare var kyrko-herde Valter Fryxelius, som berättade om rymden. Sedan har det bland an-nat blivit knivtillverkning och fi ske-redskap. Och nu i slutet av mars fi ck deltagarna både höra lite om Selma Lagerlöf, som uppmärksammas i år då det är 150 år sedan hon föddes, och lära sig om slagrutor. Inte minst fi ck den som ville själv pröva på hur man använder slagrutan.

Det var Berit Engqvist från Svens-ka slagruteförbundet, som berät-tade om hur man hittar vattenådror och curry- och hartmannlinjer.

På radHennes intresse för detta började då hon kom i kontakt med en pen-sionären Arne Groth i Ekshärad, som tidigare arbetat för FOA (För-svarets forskningsanstalt). Under sina fl ygresor över Sverige hade han lagt märke till att alla kyrkor i Dalsland och på västgötaslätten låg på rad. Hur kunde det komma sig? När han lämnat arbetslivet beslöt han att ta reda på det. Då träffade han i skrifter på herrarna Curry och Hartmann, båda tyska läkare, som oberoende av varandra hade frågat sig varför deras patienter inte frisk-nade till, trots att de fått alla upp-tänkliga hälsoråd och mediciner.

SovplatsDe började titta närmare på deras vardagsliv och bland annat hur deras sovplats såg ut. Och så fann de genom att studera energifält de linjer som förknippas med deras namn. Currylinjerna går på diagonalen i ett rutmönster medan hartmann-linjerna går i nord-sydlig och

eller ligga över ett kryss. Där dub-belkryssen befann sig gjorde man skorstenen. I mitten av 1700-talet slutade man ta hänsyn till de här energierna vid husbygge, även om man fortfarande gör det på sina håll, särskilt i Norrland. Bäst be-varad är kunskapen i England och Tyskland, berättar Berit Engqvist.

I praktikenEfter denna grundliga teoretiska ge-nomgång var det så dags att pröva på i praktiken. Vi använde två vink-lade metallpinnar, höll dem löst i händerna och öppnade våra sinnen. Planen utanför församlingshemmet fylldes i det sista dagsljuset av kon-centrerade människor som försökte hitta currylinjer med Bengt Olsson och Bert Lindström från slagrute-föreningen som handledare.

KonturerVi gjorde också ett försök att med pinnarnas hjälp få fram den yttre konturen av den tidigare träkyrkan, som låg på nuvarande kyrkogår-den. En vägg letades fram, men sedan fi ck vi ge upp, injagade i värmen av vintern som slagit till under några dagar och nu gjorde fi ngrarna stela och fumliga.

Text och foto: Kersti Lundin

öst-västlig riktning. De senare är något svagare än de förra. Bred-den på båda varierar beroende på var man befi nner sig i måncykeln och när månen vänder försvinner de alldeles i 15 - 20 minuter. Det låter mystiskt, men är kanske inte helt otroligt med tanke på månens inverkan på allt vatten.

DubbelkryssFörklaringen till att doktorernas patienter inte blev bättre, trots all omsorg, skulle vara att de råkat ställa sina sängar över, eller vista-des mycket på, platser där linjerna korsades. Det är illa nog att sova där ett enkelt kryss fi nns, men värst är det över ett dubbelkryss, d v s där både curry och hartmann korsas.Förr, långt innan de tyska läkarna hade satt namn på linjerna, var detta allmän kunskap och det fanns personer som var särskilt känsliga för signalerna och blev experter på att hitta linjerna. De anlitades vid husbygge, för att hitta malmådror och när man behövde hitta vatten.

Linjerna i väggenNär man byggde hus lade man det så att linjerna gick i väggarna, så att man aldrig skulle behöva sitta

Här letar Anna Ekenbäck currylinjer i skymningen. I bakgrunden fi nns Bengt Olsson till hands.

12

Samverkan i vardag och festUnder fyra år har resursskolan Smedjan haft ett nära samarbete med Arvika Östra församling. Det har inneburit många berikande möten. Det har förstås varit det vanliga, som även andra skolor kommer till: julvandringar, påskvandringar, kyrkvisningar och skolavslutningar. Men utöver

detta har personalen och eleverna frågat efter en djupare samverkan. Församlingens lokaler har setts som en självklar plats att söka sig till för olika aktiviteter. Men man har också velat dra nytta av den kompetens som kyrkan har i det pedagogiska arbetet och själavården.

Församlingspedagog Ca-rina Adrian och prästen Bengt Larne har regel-bundet besökt Smedjan i de små projekt som Smedjans lärare drivit. Det har handlat om meditation och förmågan att upptäcka skönheten i skapelsen, teaterprojekt och elevutställningar.

En plats att växaDet är spännande att be-söka resursskolan Smed-jan. Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd behöver speciell omsorg, och de har där en möjlig-het att förkovra sig på sina villkor. Var gång man kommer bemöts man vänligt och välkom-nande av både lärare, förstås, och elever. Så har de ofta arbetat med projekt där teater och

konst är självklara medel att nå eleverna och hjälpa dem att skapa samman-hang och träna sig till en god interaktion. När någon elev varit i behov av extra stöd eller mått gott av att komma från Smedjan tillsammans med någon av personalen har kyrkan och församlingshemmet varit en bra reträttplats. Med åren har därför samverkan fördjupats. Smedjan kommer till kyrkan och vi kommer dit. Det var också gott att höra det positiva omdöme som Smedjan fi ck av en extern utvärdering som gjordes för ett år sedan.

Lek och allvarDrama är läkande för barn i behov av särskilt stöd. Varje år sätter

Smedjan upp någon teater eller konstprojekt. Det har varit alltifrån Disneys Julhälsningar, till Romeo och Julia av ingen mindre än William Shakespeare. Naturligt-vis i bearbetad version. På ett lekfullt sätt har personalen på Smed-jan fått skolbarnen att uppträda och samverka med varandra. Rektor Carin Gannholt har ofta medverkat med en fram-trädande roll likaväl som prästen Bengt och de andra lärarna. Bakom pjäserna ligger ett stort arbete där Viveca Karn-stedt varit inspiratör, re-gissör och författare. Det är fantastiskt att uppleva hur barnen som i den vanliga skolan haft stora svårigheter och hin-

der med god omsorg och extra resurser sakta men säkert tar för sig. Drama och lek är ju också mycket bra metoder att hantera svårigheter, sorg och annan smärta.

FörsamlingsaftnarVid två tillfällen har Smedjans personal och rektor medverkat på för-samlingsaftnar och pre-senterat sin resursskola. Det uppskattades myck-et. Vid det ena tillfället berättade rektor Carin Gannholt om skolan, vid ett annat presenterade Anders Byström ART, en metod man praktise-rar för att kunna bearbeta svåra känslor.

Carina Adrian Bengt Larne

Viveca Karnstedt berättar om frälsarkransen. Foto: Bengt Larne

Bengt Larne visar hur man bäst sitter vid meditation. Foto: Viveca Karnstedt

13

Renoverat kapellSebenius kapell, som fi nns på Arvika kyr-kogård till höger om Mikaelikyrkan, har renoverats.

Det var i första hand taket som var i dåligt skick. Råsponten vi-sade sig vara oskadad men takskiffret var dåligt och man har lagt på nytt skiffer och nya kopparrännor. In-vändigt har den gamla hissanordningen tagits bort, som tidigare användes för att lyfta upp kistor från källar-våningen, då kapellet användes att förvara kistor i inför begravningar. Över öppningen där hissen fanns har man lagt en golvplåt. Tanken har funnits att åter förvara kistor i byggnaden. Sebenius ka-

av yttertaket. Den gången beströk man plåten med gråsvart oljefärg för att den skulle få samma färg som skiffret.

Kersti Lundin

pell byggdes 1923. Det var Caro-lina Sebenius som lät uppföra det till minne av sina föräldrar. 1953 gjordes en utbyggnad. Samtidigt gjorde man också en renovering

Sebenius kapell sett från söder. Foto: Hans Gustavsson

Ikonmåleriintroduktion och fördjupning

Den 15 - 17 augusti från fredag eftermiddag till söndag 14.00 ges en introduktionskurs för dig som är intresserad av att lära dig hur det går till att måla ikoner. Det är också möjligt att få en fördjupning för dem som redan gått intro-duktionskursen.

Alexander Deriev har lång erfarenhet som målare och pedagog med klassiskt manér. Var och en får under hans handledning pröva på att måla en ikon.Vi blir max 15 personer och kursen kommer att hållas i för-samlingsgården Fågelsången. Kursavgift är 1100 SEK. Anmälan görs till Bengt Larne, tel: 0570 - 72 82 15.

Retreat”Aldrig ensam”En retreatvecka med den rubriken hålls på S:t Da-vidsgården i Rättvik under tiden 4 - 10 augusti. Det går att delta i halva eller hela veckan. Vi samordnar om möjligt resan för den som vill. Är du intresserad kontakta Bengt Larnetfn: 0570 - 72 82 15

14

Jungfruns trädgårdUnder ett sammanträde med Arvika Västra kyr-koråd i augusti 2006 kom ett förslag upp om att göra en Jungfru Maria - plantering. Det fi nns så många blommor, både odlade och vilda, som sätts i samband med Jungfru Maria. Ofta har en växt många namn, varav ett eller fl era kan ha anknytning till den heliga jungfrun. Först tänkte man sig att planteringen skulle ligga på gräsplanen framför Sockenstugan. Nu, efter närmare två år, har planerna tagit fas-

tare form, man har hittat en lugnare plats för planteringen och väntar bara på att Länsstyrel-sen skall ge sitt tillstånd, innan det konkreta an-läggningsarbetet kan börja. Förmodligen hinner man inte sätta igång i sommar. Örtagård, trädgård, plantering - vad det slutliga namnet blir är ännu inte bestämt.Här skriver Alf Dalberg och Meta Flodén om planteringen och tankarna omkring den.

Här är på Arvika kyrkogård är ör-tagården tänkt att ligga. På skissen till höger syns bildens damm och den blivande Maria-trädgår-den till vänster om den.

Foto: Hans Gustavsson. Skiss: Ulrika Larsson, SWECO AB

Himmelriket runt dina fötterGer Länsstyrelsen sitt godkännande till idén om en ”Jungfru Marie Trädgård” på kyrkogården vid Mikaelikyrkan, kan projekteringsarbetet förhoppnings-vis börja i höst och planteringen nästa vår.Mellan gamla och nya kyrkogården rinner Sävsjöån. I slänten ner mot den fi nns idag en liten sittplats med blom-plantering och en damm. I anslutning till denna kommer vår Jungfru Maria-plantering att fi nnas.Utformningen av den blir på gammalt klassiskt klostervis med fyra kvarter och en rundel i mitten. I de fyra kvar-teren planteras blommor, som alla har anknytning till den heliga jungfrun. Blommorna i vår Jungfru Marie Träd-gård fi nns alla runt oss i vår egen om-givning. Inte tänker vi dagligen på att tusensköna, daggkåpa, gulmåra, för-gätmigej och många många fl er också har ett marianamn.Redan under förkristen tid fi ck ängar-nas blommor gudanamn. Våren - på-nyttfödelsens tid - då jorden grönskar, var och är ett gudomligt under.I vår nordiska mytologi var det främst Freja, Frö och den blide Balder, som växterna fi ck sina namn av.Så kristnades vi och blomstren likaså. Nu fi ck de istället namn efter helgon och profeter, men den ojämförligt största gruppen är de som fått maria-namn.Jungfru Maria är den mest älskade, vördade, avbildade, omskrivna och besjungna kvinnan i världshistorien. Från henne har vanliga enkla blommor

vikens vatten, följa åns vattenlek och lyssna till den livliga fågelsången uppe i trädkronorna.Rollator eller rullstol möter inga hinder. Alla ska kunna komma in i Jungfru Marie Trädgård och uppleva ett jordiskt himmelrike runt sig.

Meta Flodén

och örter i vår närhet fått sina namn. Många kan bara genom sin ljuva doft och skönhet vara oss till läkedom och glädje.Man ska kunna gå in i Jungfru Marie Trädgård och där fi nna den avskilda plats man ofta längtar efter. Några bänkar för vila är placerade så att man lätt ska kunna se ut över Kyrk-

15

”Hon följde med pojken sin till Arvika, och hon stannade kvar här …”

Så kan början beskrivas. Den början som kommer att bli en Jungfru Maria örtagård.

Evangeliet börjar med Maria, Jesu mor. Hon har känt samma förund-ran som vi över ett barns födelse, samma oro när 12-åringen ger sig ut på egna äventyr, samma förtvivlan och maktlöshet när so-nen torteras till döds. Men hon är ensam om att som mor se sin son få ett helt nytt liv.

Maria har i den kristna traditionen varit lätt att identifi era sig med, hon har också fått rollen att vara de små människornas beskyd-dare. Detta uttrycks bland annat i konsten med bilden av ”Mantel-madonnan”.

Åter till våra bygder. Fram till re-formationen var Mariaskulpturer vanliga. Glava har sin kvar, Älgå och Ny har sina skulpturer på Så-gudden. Men hela tiden har Maria funnits med i våra kyrkor vid bil-den av den korsfäste Kristus.

Framlidne kyrkoherden i St Kil, Frej Alsterlind, visar på fl er spår av Maria i traditionen. Det gamla västsvenska Lussefi randet, fl era av folkvisorna (Kristallen den fi na, Till Österland vill jag fara) är exempel på sådana uttryck.

Gunnar Turesson har, också från våra bygder, i sina uppteckningar funnit många Mariavisor.

Floran har många vanliga örter

med Marianamn, även om an-dra namn tillkommit från Lin-nés tid.

Jungfru Maria följde med sin son till Arvika, och hon fi nns kvar här! Så började inspira-tionen till den kommande örta-gården. Men det fi nns en annan bakgrund också.

Många människor samlas under ett år i Mikaelikyrkan för att ta avsked av sina kära. Många människor kommer till kyrkogården under ett år för att minnas och vörda sina kära. Många människor kommer till Sockenstugan för samvaro efter det svåra avskedet.

En famn, ett rum där min unika livserfarenhet och min sorg om-sluts av ett större sammanhang med mening och närvaro. Eller som vi kanske säger bättre; ett rum med tröst. Och Jungfru Maria har i alla tider varit en sådan förebild. Daggkåpan som samlade hennes tårar visar: vem kan trösta på djupet, så som den som själv sörjt djupt, så som Maria gjort?

Sedan gav allt sig själv i pla-neringen av örtagården. Ett rum som påminner om Jungfru Maria, som öppnar fönster mot Guds närvaro här, som vi kan känna igen oss i. En famn, ett rum för helande och liv mitt i den vardag som fylls också av uppbrott.

Maria kom till Arvika. Och hon stannade kvar här.

Alf Dalberg Foto: Kersti Lundin

Jungfru Marie mantel- eller som vi bättre känner den - daggkåpa.

Gullvivan kallas ock-så - liksom många andra växter- Jungfru Marie nycklar.

16

Sommarens program i Arvika pastoratArvika Västra församling(Platsen är Mikaelikyrkan där inget annat anges)

1 juni 11.00 Högmässogudstjänst enl 1942 års ordningTony Sandström, Karin Andersson.8 juni 11.00 HögmässaAlf Dalberg, Karin Birgersson.15 juni 19.00 TaizémässaAlf Dalberg, Karin Andersson.21 juni 11.00 Bygdegudstjänst i PerserudAlf Dalberg. 22 juni 11.00 Sommarsöndag i ÄlgåBåt avgår från Arvika 9.30. 60 kr enkel resa.22 juni 19.00 KvällsgudstjänstAlf Dalberg, Karin Andersson.29 juni 19.00 Musik i SommarkvällFolklig trio från Ingesunds musikhögskola. Meta Flodén.6 juli 11.00 Konfi rmation med mässaAlf Dalberg. Karin Birgersson.13 juli 19.00 Musik i SommarkvällTommy Holmgren Trio. Musik i jazzstil. Henrik Flemberg.20 juli KvällsmässaKlas Nilsson, Karin Andersson.27 juli 19.00 Musik i SommarkvällClabbe Hörngren, piano, Britta Holmén, sång. Klas Nilsson.3 augusti 19.00 KvällsgudstjänstMeta Flodén, Berit Nilsson.10 augusti 19.00 Musik i SommarkvällLyra Trio, gospel, jazz, folkton. Alf Dalberg.17 augusti 11.00 HögmässogudstjänstAlf Dalberg. Diakonins dag: deltagande av sjukhuskyrkan.17 augusti 18.00 Kyrkornas sommarmöte i MikaeligårdenVärd: Missionsförsamlingen.24 augusti 10.00 Seminarium i MikaeligårdenAlf Dalberg. Förtäring.24 augusti 11.00 HögmässaAlf Dalberg, Karin Birgersson.31 augusti 11.00 HögmässogudstjänstAlf Dalberg, Karin Birgersson.31 augusti 19.00 KonsertKarin Andersson, Karin Birgersson, SingOut, Ungdomskören.

Ny församling(Platsen är Ny kyrka där inget annat anges)

1 juni 17.00 FamiljegudstjänstAnna Ekenbäck, Birgitta Nolgård. 8 juni 11.00 Högmässogudstjänst Anna Ekenbäck.15 juni 17.00 SöndagsmässaMonica Fryxelius.21 juni 18.00 Gudstjänst vid kyrkuddenMedtag kaffekorg.22 juni 11.00 Sommarsöndag i Älgå. Högmässa.29 juni 11.00 Konfi rmation med mässaAnna Ekenbäck.4 juli 17.00 - 20.00 Klengåskväll i församlingshemmet.Pågår hela juli fredag - söndag. 18.00 Fredagar underhållning.

6 juli 11.00 BåtsöndagHenrik Flemberg. Kyrkbåten går från Öna 9.30. Lättlunch i församlingshemmet.13 juli 17.00 SöndagsgudstjänstAnne Wikner.20 juli 17.00 SöndagsmässaAnne Wikner.26 juli 18.00 SommarkonsertAnna och Joakim Åkerlind. Anne Wikner.27 juli 15 .00 Friluftsgudstjänst. Se annons i AN.Anne Wikner. Medtag kaffekorg.3 augusti 11.00 HögmässogudstjänstAnne Wikner.10 augusti 15.00 Gudstjänst vid StatartorpetAnna Ekenbäck. Medtag kaffekorg.17 augusti 17.00 SöndagsmässaBengt Larne.24 augusti 15.00 Gudstjänst vid ”Kajsas udde” i NysockensjönAnna Ekenbäck. Kaffe serveras.31 augusti 11.00 HögmässogudstjänstAnna Ekenbäck.

Arvika Östra församling(Platsen är Trefaldighetskyrkan där inget annat anges)

1 juni 11:00 HögmässaValter Fryxelius, Åke Skommar. Iriskören. Avtackning av Anna Westerholm. Kyrkkaffe.1 juni 18.00 GospelkonsertSingOut, Monica Törnqvist, sång, Michael Bäck, piano, Karin Andersson, ledare, och Tomas Krigström, ljud.4 juni 19.00 VeckomässaVarje onsdag hela året samma tid.6 juni 18.00 Korum på NationaldagenStadsmusikkåren.8 juni 11.00 Högmässogudstjänst ”Sommarfest”Bengt Larne, Karin Andersson, Marina Ingvarsdotter. Knytkalas i församlingshemmet.15 juni 11.00 HögmässaValter Fryxelius, Åke Skommar.21 juni 11.00 Friluftsgudstjänst i kyrkparkenBengt Larne, Åke Skommar, konfi rmanderna.22 juni 11.00 Sommarsöndag i ÄlgåBåt avgår från Arvika 9.30. 60 kr enkel resa.29 juni 11.00 HögmässaValter Fryxelius, Karin Birgersson.6 juli 11.00 Konfi rmation med mässaBengt Larne, Karin Andersson.13 juli 11.00 HögmässaHenrik Flemberg, Karin Andersson.20 juli 11.00 HögmässogudstjänstMeta Flodén, Karin Andersson.27 juli 11.00 HögmässaKlas Nilsson, Karin Andersson.

17

Med reservation för ändringar.Se även våra annonser i Arvika Nyheter!

3 augusti 11.00 HögmässogudstjänstMeta Flodén, Berit Nilsson.10 augusti 11.00 HögmässaAlf Dalberg, Berit Nilsson.13 augusti 10.00 MässaBengt Larne.17 augusti 11.00 HögmässogudstjänstValter Fryxelius, Karin Andersson.24 augusti 11.00 HögmässaBengt Larne, Karin Anderssson31 augusti 11.00 HögmässogudstjänstKlas Nilsson, Karin Andersson.

Älgå församling(Platsen är Älgå kyrka där inget annat anges)

1 juni 11.00 PilgrimsvandringFrån Fröbolssätern till Älgå. Samling vid kyrkan 10.30. Monica Fryxelius.5 juni 13.00 Torsdagsträff i församlingshemmetBirgitta Nolgård berättar och sjunger på Världsmiljödagen.8 juni 19.00 MusikgudstjänstAnnika Lindahl och ungdomar från bygden. Bengt Larne.15 juni 11.00 HögmässogudstjänstMonica Fryxelius. 21 juni 11.00 Friluftsgudstjänst vid hembygdsgårdenMonica Fryxelius, Annika Lindahl, Neela Omö, sång. Kyrkkaffe.

22 juni 11.00 Högmässa. Sommarsöndag i Älgå.Monica Fryxelius. Lisbeth Vecchi, fi ol. M/S Sandskär kommer från Arvika. Kyrkkaffe i hembygdsgården.29 juni 19.00 MusikgudstjänstComboio, latinamerikanska toner. Monica Fryxelius.6 juli 19.00 SöndagsgudstjänstHenrik Flemberg.12 juli 18.00 Helgsmål i folktonMaria Andersson, fi ol.13 juli 11.00 Friluftsgudstjänst vid stenbordet. Anne Wikner. Medtag kaffekorg. Vid regn gudstjänst i kyrkan.20 juli 11.00 HögmässaAnne Wikner.27 juli 11.00 HögmässogudstjänstAnne Wikner.3 augusti 19.00 MusikgudstjänstNeela Omö, sång och piano. Anne Wikner.10 augusti 11.00 Friluftsgudstjänst på KnattenAnne Ekenbäck. Samling vid Sulviks skola 10.30.17 augusti 11.00 Högmässa Monica Fryxelius.24 augusti 19.00 MusikgudstjänstJoakim och Anna Åkerlind, klarinett och violin, Birgitta Nolgård, piano, Monica Fryxelius.31 augusti 11.00 Högmässogudstjänst Monica Fryxelius.

Visor vid KyrkvikenI sommar återkommer förstås Visor vid Kyrkviken. Platsen är som de senaste åren Mikaeligården. Också tiden är densamma, tisda-gar 14.00. Här kommer programmet:

8/7 Lasse Gärdt och Karin Andersson, sång och musik15/7 Gabriella Witwicki Karlsson, fi ol, Magnus Norén, piano22/7 Karin Andersson, sång, Neela Omö, piano29/7 Den sjungande polisen Lennart Karlsson 5/8 FaderullankvartettenArrangörer är Arvika Västra och Arvika Östra församlingar.

I Ny församlingshem serveras kaffe och klengås under veckosluten i juli precis som tidigare år med start den 4 juli. Tiderna är: Fredag 17.00 - 20.00Lördag 17.00 - 20.00Söndag i samband med gudstjänst.

På fredagar 18.00 blir det underhåll-ning i någon form:

4/7 Sång och musik av Ingrid Söderlund m fl 11/7 Allsång med Ferdinand von Malmborg 18/7 Smulan och Busan25/7 Veterandag

Klengåskvällar

18

ÄR OFTASNED KVIGA EDGAR BLADRIK SKAPAS I

ALLAN FÖR- VÄRME OCHPRODUCERAR TEATER- FLYTTAT KYLASINGEL PJÄS

SES DIKT-SÅVÄL NINGMED PÅ BUL-HELIG GARISKSOM BAR KÄRRA

VAR ENMARKUS

HAR VÄN- JÄTTETANDE HÄNGA PÅ

KVÄVE SLÄPKYRKSAM EXTREMI-BRITT TET

ÄR VÄL FOND-VIG OCH PREFIXMJUK ÄR

VÄLKOMMA PÅ BAGGE

SKICKA PÅ HAR STYR DÖRREN VINSCH T BASKERMODERA- FRISTAD FÖR HAR ÖTER OCH REDO- GÖTE- S ANK-SOSSAR GÖRELSER BORG STJÄRT?

EK DE HARR DRAG-A NINGS-D KRAFT

MJUKY DÅLIGT DAM SOMT UTVECK- OFTAREA LAD SES

VÄVNAD MED PER

BETECK- EPITET NANDE SABBA FÖR ÖFÖRHOLLAND

FOSFOR BYGGERSES EN DELNOG VIDTÅG- SMUTSIGSLUT SPORT

HAR KRUKOR TPILATUS TORD- I STYRS HAR

GREKISK MULE T FRÅN HANDELS-VASKAR HÅLLDAM SINKA E DES PLATSER

L MOINESSTOJA OCH

HARDEL GRUNDAD ROPA DRAGITUTVECK- AV LARS DET SUM- SÖDER-LAS JOHAN MERAR UTMED SIG HIERTA VÄL

TON "FUNDA- GÖRGÅR TILL MENTAL NUNNA RVOLGA ENHET I NÄR HON ÄOCH KAN ORGANISM INTE DMAN ÖK VÄRLDEN" ARBETAR?

VÄLJS AV I VÄSTER-MUNKAR BOTTEN HAR ÄR OFTAOCH ÄR LAMPA FINSKA SVÅR-ÄGER DE OCH DEL- FÅNGADVÄL RELÄ ÄGARE

KASTADE MEDBETALAS CHI MINHFYRA INNANGÅNGER VÄSTER-PER ÅR BOTTEN

KOMPISMED FÖR-BOMBI BITT MERARHJÄLP FÖR BOKSMÅTTING

AN- MAKE TILLTAS- ARLA MÄRTHA TA LOUISE

OMGAV GER INDIRA KÄNNEDOMGANDHI I MÅNGASPRIDER WEB-DÖD ADRESSER

FÖRENINGSÄGSHABRANT

ÄR INTEBOLL-BEGÅV-NINGAR PEH

Krysskonstruktör: Per-Enar Hedlund

Visste du detta om Trefaldighetskyrkan?

Den 30 augusti 1896 done-rade Gottfrid Olsén, fabrikör och tillika kommunfullmäktiges ordförande, och hans hustru Olga Leontine 1000 kronor som grundplåt till fonden för byg-gande av en kyrka centralt i kö-pingen Arvika. Detta skedde på deras silverbröllopsdag. I slutet av 1905 hade man rit-ningar framme till en kyrko- byggnad. Kyrkostämman sa dock nej till förslaget och man beslöt att ta in andra alternativ. Christian Eriksson rekommen-derade att den unge arkitekten X skulle inbjudas att inkomma med ett förslag till en kyrka. Ett nytt alternativ kom in från X och på kyrkostämman i juni 1907 röstade man om de två olika för-slagen och det nya förordades av stämmomajoriteten. Grundstenen till den nya kyrkan lades den 19 maj 1909 och den invigdes på Heliga trefaldighets dag den 11 juni 1911 av biskop J A Eklund.

Bland kyrkans utsmyckningar ses altartavlan med Jesu golgata vandring av Björn Ahlgrens-son, dopfunten i täljsten av Bror Sahlström, målningen i koret av Simon Sörman och Christian Erikssons granitrelief Adams skapelse. Vem var arkitekten X? Vad kal-las kyrkfönstren?Lös krysset så får du svaren.

Lösningar till dagens Kryss skall vara Fyren tillhanda senast tisdag 15 juli.Märk kuvertet med ”Tävling”, Fyren, Box 111, 671 23 Arvika.De tre först öppnade rätta svaren belönas med priser. Namn: .....................................................................................................

Adress: ......................................................................................................

......................................................................................................

19

Nu är studiecirklarna kring Kyrkvägar till historien väl igång.

Älgå var först ut och har i skri-vande stund haft 6 cirkelträffar. Där har man studerat en gammal karta, som fi nns hos John Pers-son, tidigare byfogde. På kartan fi nns en väg markerad, som kan vara en del av en gammal pil-grimsväg. Om den vägen fi nns en dikt i boken Från Erik den helige till Eskoleja. Cirkelledare i Älgå är Lisbeth Augustsson.

Ny har haft två träffar. Där fi nns också spännande saker att studera. Bland annat ska man titta på den plats vid väg 61, där det kanske en gång har legat en kyrka. Och så fi nns det en försvunnen kyrkklocka, som sägs ha suttit i en av de gamla kyrkorna. Gudrun Hjelm och David Andersson delar på ledarskapet i Ny.Arvika Västra och Arvika Östra församlingar har delvis samma historia, åtminstone vad gäller den äldre historien. Därför pas-sar det bra att man har samma cirkelledare också - Meta Flo-dén. Man har haft 4 träffar var. I Västra församlingens grupp ska man bland annat ge sig iväg söderöver till Västergötland och titta på liljestenar. En liljesten från Älgå fi nns på Sågudden och en har funnits vid Mikaelikyr-kan.

I Arvika Östra kommer man att ägna sig åt konsten i visst sam-arbete med Rackstadmuseet.För alla cirklarna gäller att de är öppna för alla. Man behöver inte ha varit med från början, utan kan hoppa in när det passar.

Kersti Lundin

Några medarbetare lämnar sina uppgifter….Cirklar

Efter sju år som redaktör för försam-lingsbladet lämnar nu Kersti Lundin över ansvaret till andra. Med fl yhänt penna och med en stark känsla för vårt församlingsblad har Kersti fullgjort uppgiften med den äran, tack Kersti! Att vara redaktör är ett slitsamt och nervöst arbete. Att jaga texter som utlovats och fylla igen där texter inte kommit. Du har på ett gott sätt speglat livet i våra fyra församlingar. Stort tack för det. Under en tid kommer Kersti att fort-sätta med sekreterarskapet i kyrkoråds-sammanhang men församlingsbladet tas över av vik. informatör David Fryx-elius. E-post: david.fryxelius@arvikapastorat.nu.

Valter Fryxelius

Foto: David Fryxelius

Tack Kersti Lundin!

Tack Anna Westerholm!Ett år går så fort. Många i våra församlingar har kommit att lära känna dig, dina underfundiga predikningar, dina goda ord vid förrätt-ningar. Och inte minst har vi lärt känna din artistiska förmåga och din vackra sångröst. Du har tjänstgjort i alla våra fyra försam-lingar och lärt känna oss och vi dig. (Har du inte lärt känna Anna Westerholm så har hon skrivit en artikel i detta nummer ”med andra ord”.) Som nyprästvigd skall man göra ett in-troduktionsår någonstans i stiftet och vi har fått förmånen att ha dig under detta år. Nu kommer din första riktiga tjänst i Kristinehamns pastorat. Vi önskar dig allt gott och tackar för din tid hos oss.

Valter Fryxelius

Foto: Kersti Lundin

... och några välkomnas Det är kyrkoherde Anne Wikner och kyrkoherde Henrik Flemberg, som hjälper oss i det pastorala arbetet under sommaren.

20

Här når Ni oss!Arvika kyrkliga samfällighet

Älgå församlingMonica Fryxelius, präst ............. 72 82 17, 070-594 02 13Annika Lindahl, kantor ...................72 82 62, hem 330 17Carola Riddargård, fritidsledare ...........................72 82 26Lennart Eliasson, kyrkvaktmästare .........................260 24..................................................................... 070-692 60 24Församlingshemmet ................................................260 13Fax ...........................................................................260 19

SjukhuskyrkanAndaktsrummet ....................................................71 23 34Gunnel Widin, sjukhusdiakon ..............71 20 66, 72 82 18Klas Nilsson, sjukhuspräst ...................................72 82 13

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdschef Liv Bjurheden ............................72 82 40Kansli, Eva-Lena Pesonen ...................................72 82 41Förman Anders Degertorp ....................................72 82 42Fax ...........................................................................804 99

FastighetsfrågorFastighetschef Roger Gustafsson. ............. .070-544 23 26Fastighetsassistent Annelie Ulfvenstierna ............72 82 43

Ordförande i kyrkonämndKjell-Åke Holdar ....................................................123 10

Ordförande i kyrkog. - och fastighetsnämndBengt Persson ............................................. 070-346 47 70

Ordföranden i kyrkorådArvika Västra, Olof Lindh ......................................166 22Arvika Östra, Tony Sandström ................................123 88Ny, Kajsa Högberg ..................................................201 60Älgå, Lennart Björn ................................................260 31

BlomsterfondenTel: 72 82 01säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro5380-0306

PastorsexpeditionExpeditionen, Marianne Myrman ........................72 82 00Kyrkoherde Valter Fryxelius ................................72 82 10Blomsterfonden, May Dahlbeck ..........................72 82 01

KansliKanslichef Lars-Inge Lilja ...................................72 82 02Information, David Fryxelius ..............................72 82 05Ekonom Håkan Karlsson ......................................72 82 03

Arvika Västra församlingAlf Dalberg, präst .................................................72 82 14Eva-Märtha Tranemyr, diakon .............................72 82 11Kerstin Israelsson, diakoniassistent. ....................72 82 27Karin Birgersson, kantor ......................................72 82 64Emelie Axelsson,vik fritidsledare ........................72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax ............72 82 31Åke Widén, kyrkvaktmästare ..................... 070-573 60 83Hans Gustavsson, kyrkvaktmästare ........... 070-522 11 39Olof Willman, kyrkvaktmästare ................. 070-665 55 02Mikaeligården, Dottevik .........................................181 70Sockenstugan, vid Mikaelikyrkan ..........................104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11 ..............215 95

Arvika Östra församlingValter Fryxelius, präst ................ 72 82 10, 070-671 70 95Klas Nilsson, präst ...............................................72 82 13Bengt Larne, präst ...................... 72 82 15, 070-600 38 36Åke Skommar, organist ........................................72 82 60Karin Andersson, kantor ......................................72 82 61Marina Ingvarsdotter, diakon ...............................72 82 12Mona Vikström, diakoniassistent .........................72 82 28Carina Adrian, församlingspedagog .....................72 82 20Nina Zethelius, fritidsledare .................................72 82 21Vaktmästarexpeditionen .......................................72 82 30Rickard Alfredsson, kyrkvaktmästare ........ 073-056 40 62Thorbjörn Ericson, kyrkvaktmästare ......... 073-027 23 70Församlingshemmet, vestibulen ..........................72 82 50Fågelsången, Kastanjegatan 9-11 .........................72 82 52

Ny församlingAnna Ekenbäck, präst ..........................................72 82 16Birgitta Nolgård, kantor ..................72 82 63, hem 301 02Carina Larsson, fritidsledare ...........72 82 24, hem 201 55Vaktmästare ..........................................................72 82 41Ny församlingshem, tel och fax ..............................200 79

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaFax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.arvikapastorat.nu

0570-72 82 00

Foto: Anna Jovannelli

Arvika pastorat