FYREN | 1

Församlingsbladet i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingarÖ Ä

fyrennr 4

årg

ång

8

Vintern2009-2010

2 | FYREN

Utmaningar och glädjeämnen!Jag vill önska alla som bor i Arvika pastorat en riktigt god advents- och jultid. Den första snön faller den dag jag nu skriver dessa rader och det vri-der sinnet framåt. Det är härligt för det är framåt vi skall se. Det är från framtiden som våra utmaningar kom-mer till oss och det är i framtiden som våra goda lösningar fi nns på dagens problem.

ledare: Visst kan man ägna sig åt att ut-värdera varför saker och ting blev som de blev. Men endast den som kan räta på ryggen och höja blicken har förmåga att möta utma-ningarna. Ett ut-tryck jag har med mig från barn-domen är: ”Det är endast i upp-försbacke man kommer närmare himlen”.

Vi har en stor mängd tacksägelseämnen. Vår lovsång till vår Gud borde ständigt vara på våra läppar.

Vi är glada för att så många människor samlas till församlingarnas olika sam-

Fyren utges av Arvika Västra, Arvika Östra,Ny och Älgå församlingar.

Box 111, 671 23 ArvikaCisterngatan 25-270570-72 82 05arvika.pastorat@svenskakyrkan.se

redaktör:

David Fryxeliusdavid.fryxelius@svenskakyrkan.se

bildredaktör:

Hans Gustavssonhans.gustavsson@arvikapastorat.nu

ansvarig utgivare:

Valter Fryxeliusvalter.fryxelius@svenskakyrkan.se

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delasut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat.

Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB(Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

omslagsbild:

Interiörbild från Mikaelikyrkan, Hans Gustavsson

foton (där inget annat anges):

Hans Gustavsson

illustrationer (där inget annat anges):

Susanne Engman/IKON

Nästa nummer av Fyren utkommer omkring den20 mars. Manusstopp är den 15 januari.

Foto: Henric Wallby

fyren

lingar. Inte mindre än 3451 samlingar har hållits under ett år i våra fyra för-samlingar, varav 823 av dem var guds-tjänster. Enkelt uttryckt fi rar vi guds-tjänst och kyrkliga handlingar 2 ggr varje dag, och har dessutom 8 övriga samlingar. Det är ett stort tacksägelse-ämne.

Vi är glada för alla människors delaktig-het i församlingslivet som medlemmar i körer, syföreningar, sociala arbetsgrup-per, barnverksamhet, konfi rmandverk-samhet, studiearbete m.m. På sikt går vi från en statsinstitution till att bli en folk-

rörelse - Svenska Kyrkan.

Vi är glada för enskilda männis-kors initiativ, som t.ex. vår konfi r-m a n d g r u p p , Fyrklövern, som skrev till ärkebis-

kop Desmond Tutu och fi ck svar! Det är alltid till slut enskilda människor som handlar, agerar och till slut som gör skillnad.

Man skall tacka sin Herre varje dag för allt gott som man får ta emot för att orka med de utmaningar som livet också innehåller. I församlingarna mär-ker vi nu av trycket efter fi nanskrisen. Många människor söker sig till kyrkor-na och frikyrkorna för stöd och hjälp. Många lever på marginalen och behö-ver det lilla tillskottet. Vi gör vad vi kan men måste ändå hävda att det är kom-munens uppgift hjälpa alla i kommunen med ”mat, kläder och ett hem att bo i” såsom vi ber om i våra gudstjänster.

Som kyrka är vi sammanfogade till en familj över världen. Kyrkorna hör sam-man som ett stort nätverk av systrar och bröder över hela vår jord. Därför lyfter vi, i detta församlingsblad, fram vår julkampanj. Så många orättvisor, så mycket lidande fi nns i vår värld som vi faktiskt kan göra någonting åt. Svenska

Kyrkans julkampanj för ”Hela Värl-den” är viktigt att vi hjälps åt med och vi alla kommer till kyrkorna i advent-jul för att bidra med våra resurser.

Kyrkornas internationella arbete hand-lar också om att ta klimathotet på all-var. Vi vill aktivt arbeta med dem som arbetar med detta i smått och stort. Vår präst, Ragnhild Johansson, är vår ut-sända i Köpenhamn och får berätta för oss efteråt.

I julbudskapet påminns vi om att Gud griper in i vår värld och vill ha oss som sina medarbetare. Vi är kallade till bön och arbete. Vår förbön för vårt lokala samhälle och hela vår jord har bety-delse. Det skärper våra sinnen, Gud kan påverka oss som sina redskap. Det heter om Gud i profeten Jesajas bok ”Herren såg med misshag att det inte fanns nå-gon rätt. Han såg att ingen trädde fram och häpnade över att ingen ingrep.” (Je-saja 59:15)

Julen handlar inte bara om avkoppling och njutning, julen handlar om med-känsla och att gripa in.

Hälsar dig din kyrkoherdeValter Fryxelius

Jul-pop-konsert med

Ungdomskörenmikaelikyrkan 19 december kl 19.00

Medverkar gör Ungdomskören under ledning av Karin Birgersson,Alexander Arnesson, Tomas Algesten och Oskar Rentzhog.

”Julen handlar inte bara om avkoppling och

njutning, julen handlar om medkänsla och

att gripa in.”

FYREN | 3

”Va gôtt att ni fi nns”Ja, det är ord som ofta möter oss i vårt arbete som diakoner. Då kan vi med glädje säga: ”Vi fyller vår tjänst”. I Arvika pastorat fi nns fyra anställda diakoner och två diakoniassistenter. I kommande nummer av Fyren kommer vi att berätta mer om hur vårt arbete ser ut i de olika församlingarna i Arvika Pastorat. I detta nummer vill vi ge dig lite bakrundsinformation.

diakoni: I ritualen vid diakonvigningen står följande: ”En diakon skall uppsöka, hjälpa och stödja dem som är i kroppslig och själslig nöd, Kristen fostran och un-dervisa i tron, i församling och samhälle vara barmhärtighetens tecken och i allt tjäna Kristus i sin nästa. En diakon skall leva som Kristi tjänare och hjälpa män-niskor att gestalta Guds kärlek. Diako-nen skall försvara människors rätt, stå på de förtrycktas sida, uppmuntra och frigöra Guds folk till det som är gott, så att Guds kärlek blir synlig i världen”. Detta löfte är livslångt.

Diakonens yttre tecken är den gröna skjortan vars färg symboliserar väx-andet och själva livet. Den vita kragen symboliserar Jesus, hans renhet och glädje. Emblemet som alla diakoner bär i en kedja symboliserar:• Ringen- Fadern som omsluter allt. • Korset - Sonen, Jesus Kristus, hans död och uppståndelse.• Duvan - Den helige ande. Olivkvisten betyder liv.

Ordet diakoni kommer ur det grekiska ordet diakonia som betyder tjänande. Tjänandet beskrivs i evangelierna ge-nom Jesus sätt att vara. Det handlar alltså om ett förhållningssätt gentemot alla våra medmänniskor som befi nner sig i utsatta situationer men också gen-temot makt och maktmissbruk.

Vad är då diakoni?Diakoni är uppdraget till kyrkan grun-dat i Kristi kärlek, att genom delaktig-het, respekt och ömsesidig solidaritet möta varandra i utsatta livssituationer. Diakoni är omsorgen om medmän-niskan, att bry sig om sin nästa i livets olika situationer. Vi brukar beskriva di-akonins tjänst som ”Kristen tro omsatt i praktisk handling”. Ett socialt arbete på kristen grund. Kristus alltid har en central plats i diakonins handlande.

Gudstjänsten och diakonins vardag hör ihop. Diakonin skall vara synlig och fi n-nas med som en självklarhet i gudstjäns-ten, för att sedan föra evangeliet vidare ut bland människor i praktisk hand-ling. Gudstjänst och diakoni är försam-lingens två kraftfält. Diakonin har sin grund i bibeln och hur Jesus mötte sina medmänniskor. Det fi nns en stor spännvidd i Svenska kyrkans diakoniarbete. Inom dess ra-mar ryms bland annat:• Basdiakoni med besök och gemenskap.• Krisdiakoni med själavård.

• Sjukvårdsdiakoni.• Missbrukardiakoni.• Kriminaldiakoni.• Flykting- och invandrardiakoni.• Arbetslivets diakoni.• Internationell diakoni.• Handikappdiakoni.• Miljödiakoni.

Svenska kyrkans diakoni fi nns för dig:• Oavsett om du tillhör kyrkan eller inte.• Oavsett vilken tro eller livsåskådning du har.• Oavsett vem du är.

För att få vigas till diakon i svenska kyrkan krävs en godkänd högskoleut-bildning tex. Socionom, sjuksköterska, pedagog. Dessutom krävs Svenska kyr-kans grundkurs på 1 termin, 3 måna-ders handledd församlingspraktik, samt parallell kursverksamhet anordnad av stiftet. Därefter påbörjas en 1 årig dia-konutbildning som fi nns vid Bräcke i Göteborg, Ersta i Stockholm och Vårsta i Härnösand. Minst 5 års utbildning har dagens diakoner.

Ta emot Svenska kyrkans omsorg då Du som mest behöver den hälsar Eva-Märtha Tranemyr, Marina Ingvarsdot-ter Eriksson, Ingegerd Karlsson, Gunnel Widin, Kerstin Israelsson och Mona Vikström.

Utan diakonin stannar kyrkan!

Foto: Börie Willman

”Kristen tro omsatt i praktisk handling”

4 | FYREN

NatthimlenDen är väl aldrig så vacker som när man kommer ut från midnattsmässan på jul-natten. I söder står Orion klar och går man i Julottan har den förfl yttat sig till väster horisont. Psalmens ord klingar i våra öron: ”Natt över Judaland – natt över Sion. Borta vid västerrand – slock-nar Orion. Herden som sover trött – barnet som slumrar sött. Vakna vid underbar – korus av röster. Skåda en härligt klar – stjärna i öster”. (Sv psalm 134)

Alla stannar vi väl upp och funderar över himlavalvets sällsamheter. Det fi nns mycket att lära och mycket att för-undra sig över.

En bild (ovan) föreställer Andromedaga-laxen. Den är svår att fånga på bild för den är så stor till omfånget. Den inne-håller 300 miljarder stjärnor. Smaka på siffran. Ljuset har varit på väg till oss

i 2,5 miljoner år för att träffa min ka-meralins. Jag slår upp min bibel för att se vad den säger om himlavalvet. Bibeln bör läsas som Guds försök att påverka min vilja och min känsla. Den är inte en handbok i bilkörning, meteorologi eller universums konstruktion. I Gamla testamentet beskrivs himlen utifrån för-undran och storhet.

Hos profeten Jesaja läser jag följande underbara text; ”Lyft blicken mot skyn och se: Vem har skapat allt detta? Han som mönstrar stjärnornas här och låter dem tåga fram, han som ropar upp dem alla. Så väldig är hans makt och hans styrka att ingen av dem uteblir”. (Jes 40:26). Tänk så underbart att alla de 300 miljarder stjärnor har ett namn som Gud ropar upp, alla sluter upp och ing-en av dem uteblir. Otroligt rolig text.

Kanske den mest kända av alla texter är hur vi människor inte är bortglömda av

Gud i detta stora kosmos. Psaltarens åt-tonde psalm vittnar följande: ”När jag ser din himmel, som dina fi ngrar for-mat, månen och stjärnorna du fäste där, vad är då en människa att du tänker på henne, en dödlig att du tar dig an ho-nom? Du gjorde honom nästan till en gud, med ära och härlighet krönte du honom”. (Psalt 8)

Kanske är det så att naturvetenskapen behöver poesi och bibelord för att kun-skapen inte skall bli överväldigande och ödslig.

”Ljus, bli till.”Underligt är det också att den idag för-härskande teorin om kosmos uppkomst också är lik den bibeln talar om i 1 Mo-sebok, nämligen ”Ljus bli till”. Som ett knäpp med fi ngrarna börjar allting att expandera och bli större. Teorin kal-las ”Big Bang”, vilket är ett underligt namn på något som varken var ”Big”

Bibeln om stjärnorOm förundran och tröst i bibeln. Ett studium i serien”Mitt hem i Kosmos” i Arvika Östra församling.

Andromedagalaxen, vår närmaste granne utanför Vintergatan, med sina 300 miljarder stjärnor. Foto Valter Fryxelius.

FYREN | 5

eller ”Bang”. Det var smått. Hela kos-mos alla atomer var samlade i en enda punkt, man kallar det ”en singularitet” och något ljud fanns inte heller för lju-det kräver luft för att höras. Men vid ett bestämt ögonblick började allt. I första Mosebok läser vi: ”I begynnelsen ska-pade Gud himmel och jord. Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vatt-net. Gud sade: ”Ljus, bli till!” Och ljuset blev till. Gud såg att ljuset var gott…” (1 Mosebok 1)

Bibeln lär oss att vi måste med ödmjuk-het skåda tillvaron och inte förhäva oss i vår kunskap. I samtalet mellan Gud och människan Job går Gud tillrätta med Jobs övermod och säger; ”Kan du knyta samman Sjustjärnorna eller lossa Orions bälte? Låter du aftonstjärnan gå upp i rätt tid, leder du Stora Björn och hennes ungar? Förstår du himlens lagar, får du dess ordning att gälla på jorden?” (Job 38:31)

Har du tillgång till bibelutgåvan 2000 så kan du läsa i en bok som heter Jesu Syraks Vishet om uppgiften för alla stjärnor. De skall stå på vakt. En härlig uppgift för både stjärnor och människor. ”Rymden får sin skönhet av stjärnornas glans, detta lysande smycke på Herrens höga himmel. På den Heliges ord stäl-ler de sig där han bestämt, och de skall aldrig tröttna på sin vakttjänst”. (Jesu Syraks Vishet kapitel 43:6)

En sak är dock klar vid en enkel bibelge-nomgång. Man skall aldrig ge sig till att tillbe stjärnor eller uttrycka spådomar

av dem. Det vi kallar astrologi. Det är riktigt fult. I femte Moseboks fjärde kapitel läser vi;

”När du lyfter blicken mot himlen och ser so-len, månen och stjärnor-na, hela den himmelska hären, får du inte låta dig förledas att tillbe dem och tjäna dem. Dem har Herren, din Gud, tilldelat alla folk under himlen. Men er har Herren tagit sig an och fört ut ur smältug-nen, ut ur Egypten, för att ni skulle bli hans eget folk, som ni nu också har blivit”. (5 Mos 4:19f)

När man läser nya tes-tamentet slås man av att vi ofta utlägger texterna i förhållande till den ju-diska omgivningen, ”fariséer och skrift-lärde och de där”. Men lika närvarande var den Romersk-Grekiska omgivning-en. Och se där, vilka var gudomlighe-terna där? Alldeles rätt gissat; Jupiter (Zeus), Mars (Ares), Venus (Afrodite), Merkurius (Hermes) osv.

Att säga ”Kristus är Herre” det var att förneka att kejsaren var Jupiters ställ-företrädare på jorden. Att offra till kej-saren var tecknet på lydnad och trohet. Det kunde de kristna inte göra. Därför fi ck de lida martyrdöden på Roms Ko-losseum och andra platser.

Förvånande är därför så många positiva anspleningar som ändå fi nns i nya tes-tamentet. Kristus är morgonstjärnan sä-ger Uppenbarelseboken Kapitel 22. Och evangelisten Matteus berätter ingående om de där magikerna (”Magoy”) som vi kallar de vise männen som följde sin stjärna.

Och när de kristna begravdes i kata-komberna i Rom ville de smycka gra-ven med ett hoppfullt tecken och många tecknade då profetian som fi nns i fjärde Mosebok 24:15 ”Jag ser honom – men inte nu, jag skådar honom – men inte nära. En stjärna stiger fram ur Jakob, en spira höjs i Israel”.

Inget är ”skrivet i stjärnorna”Kvar dröjer sig ända människans känsla av förundran i den klara julnatten. Vi är i en skapelse, i ett kosmos, vårt hem är här på jorden några korta år. Vi är små, men dock kallade att vara denne skaparguds medarbetare.

Inget är ”skrivet i stjärnorna” utan varje dag påverkar vi det stora genom vår små och enskilda handlingar, tan-kar, förböner. Vår värld är av Gud, men åt oss given att förvalta. Det är på oss det beror om planeten håller hela sin livslängd. Därför kallar Gud på oss vid namn, såsom han gör på alla stjärnor, vi infi nner oss till tjänst, och ingen av oss uteblir.

Valter Fryxelius, amatörastronom

Ringnebulosa, resterna av en exploderad stjärna. Foto Valter Fryxelius.

Modell av natthimlen åt söder över Arvika 25 december 2009.

6 | FYREN

Från barnsoldat till fredsarbetareSvenska kyrkans julkampanj handlar om trygghet. Vilken roll spelar kyrkan när det gäller försoning och trygghet för människor i skuggan av ett långt inbördeskrig?

julkampanjen: Säg ordet barnsoldat, och många tänker på det lilla landet Liberia i Västafrika. Kanske deltog 15 000 barnsoldater i inbördeskriget, som slutade 2003. En av dem var Zeleh Zea-lous Kolubah. – Jag var 12-13 år när jag tvingades att bli soldat. Min familj tor-terades inför mina ögon.

Det har hänt mycket i Zeleh Kolubahs liv sedan han var ett barn med ett stort skjutvapen. Nu leder han en organisa-tion för icke-våld och fred. Vägen dit har gått via den lutherska kyrkans ar-bete med traumabearbetning och förso-ning, THRP.

Smärtsamma upplevelserPersonal i THRP sökte upp unga solda-ter och försökte få kontakt med dem. En av dem var Esther Musah. Tillsam-mans med två andra kvinnor satte hon sig på golvet bland pojkarna och män-nen, och hälsade lågmält på dem. Jo, de tog en risk och hon var lite rädd, men ville ändå försöka.

Det lyckades. Esther Musah berättar att de unga soldaterna sa att de var trötta på det liv de levde. Och Zeleh Kolubah upptäckte att han var med om något som inte hänt på många år:

– Det var första gången sedan jag blev barnsoldat som jag träffade några andra än soldater, och det gav mig och de andra en känsla av att vara människor.

Personerna från THRP gav inte upp, utan kom igen och igen, och Zeleh Kolubah blev nyfi ken. Han konstate-rar när han ser tillbaka på den tiden:

– Utan tillit blir det ingen trygghet. Först måste man bygga relationer, och det tar tid. THRP tog sig tid.

Han beskriver förändringen som ”en tung process”. Det enda han och de andra kände till var våld. De rökte, drack och missbrukade.

I början försökte han kämpa emot. Ögo-nen blir blanka när han förklarar:– Det var mycket smärtsamt att tänka på det jag deltagit i.

Försoning och livsmodEsther Musah har arbetat i THRP i fl era år. Hennes grundutbildning är en mas-tersexamen i utbildningsadministration. Den har hon byggt på med olika kurser och skaffat erfarenhet genom yrkesar-bete.

Under inbör-deskriget levde hon som fl yk-ting i Ghana både 1991 och 1996, och har upplevt mycket som varit svårt.

I arbetet inom THRP har hon hört om de mest fasansfulla upplevelser, som tid-vis har gjort arbetet tungt. Men hon har också sett hur människor försonats och fått nytt livsmod.

– Helandet börjar med att människor berättar om det de varit med om och

Zeleh Kolubah var barnsoldat men blev fredsarbetare tack vare lutherska kyrkans arbete med försoning. Foto: Magnus Aronson/IKON

”Jag var 12-13 år när jagtvingades att bli soldat.

Min familj torteradesinför mina ögon.”

www.svenskakyrkan.se

Jul-

kampanjen

FYREN | 7

gråter över det, säger hon och berättar att hon hållit många, många i sin famn medan de gråtit mot hennes axel.

Hon beskriver hur deltagarna i THRPs seminarier till en början bara ser ner, men hur de efter berättelser och tårar börjar lyfta blicken.

Många barn i Liberia lever ett otryggt liv i skugganav inbördeskriget, trots att det slutade 2003.

Foto: Magnus Aronson/IKON

”Nu tändas tusen jule-ljus” - Svenska kyrkans julkampanjNu tändas tusen juleljus börjar på första söndagen i advent och avslutas på trettondagen.

Den handlar om barns rätt till trygg-het i en otrygg värld. Målet är att samla in 35 miljoner kronor.

Gåvorna används till arbetet för fred, försoning och mänskliga rät-tigheter, rent vatten, mat, utbild-ning, vård och akut hjälp i katastro-fer.

Esther Musah har arbetat fl era år inom lutherska kyrkans program för traumabearbetning och försoning. Foto: Magnus Aronson/IKON

– Livet kommer till-baka i deras ögon, de kan börja bygga rela-tioner, säger hon.

Livet fi ck en ny riktningEsther Musah på-pekar att man inom THRP inte beskriver människorna som drabbats av våldet som offer utan som överlevare.

– Kallas du för of-fer bidrar det till ditt

trauma. Att beskrivas som överlevare fl yttar dig till en annan nivå, förklarar hon.

THRP har genom seminarier och utbild-ningar i traumabearbetning och förso-ning nått åtminstone hälften av Liberias invånare – en häpnadsväckande siffra! Många av dem, kanske alla, skulle säga samma sak som Zeleh Kolubah:

– Kyrkans arbete gav mitt liv en ny rikt-ning. Det som hände oss ska inte hända våra barn!

Sonja Gunnarsson

Svenska kyrkan i LiberiaSvenska kyrkan har stött arbetet för traumabearbetning och försoning i Liberia sedan det startade.

Dessutom stöder Svenska kyrkan utbildning av lärare och elever i icke-våld och konfl iktlösning, ar-bete mot hiv och aids, landsbygds-utveckling, yrkesutbildning och Li-berias lutherska kyrka.

En del av gåvorna i julkampanjen går till detta samarbete.

”Kyrkans arbete gavmitt liv en ny riktning.Det som hände oss ska inte hända våra barn!”

Jul-kampanjen

8 | FYREN

Sårbart och hjälplöst, beroende av andras omsorg och hjälp. Til-

litsfullt med blickar och händer som söker trygghet.

julkampanjen: Genom att vara helt hjälplöst och beroende öppnar och vär-mer det lilla spädbarnet våra hjärtan.

Så utlämnad och i behov av den hjälp och trygghet varje litet barn behöver, var också Gud när han föddes som ett barn i Betlehem för att dela människor-nas livsvillkor. Därför fi rar vi jul.

Det var långt ifrån en gullig julkrubbei-dyll på vit bomull. Födelseplatsen tycks ha varit ett stall med oxe och åsna och gödsellukt. Bland foderresterna i dju-rens krubba las det nyfödda barnet. Den första resan var en fl ykt undan döden, de första åren var fl yktingens.

Den här berättelsen är förvånansvärt lik många andra fl yktingars. De har samma erfarenhet av att inte få plats ”inne i härbärget” och att hotas till livet.

Orsakerna kan vara krig eller förföljelse på grund av ”fel” åsikter, fattigdom,

torka eller översvämning. Effekterna för dem som drabbas blir ungefär de-samma. Den yttre otryggheten förstär-ker den inre, för vem kan känna tillit när omvärlden är så far-lig?

Mer än andra behö-ver barnen trygghet, tillit och omsorg. Vad händer med dem när allt detta saknas, när deras grund-läggande behov kränks?

Rätten till trygghet är grundläggande för en individs utveckling, och därmed också samhällets. Där trygghet fi nns växer kreativitet och möjligheter.

Ytterst är detta varje stats ansvar. Men i många länder bär kyrkorna en stor del av det ansvaret. Kyrkornas utgångs-punkt är Guds kärlek. Varje människa är oändligt värdefull. En kärlek som ut-trycktes på ett unikt sätt i Betlehem.

Kyrkor sprider kunskapen om varje individs grundläggande rättigheter. De arbetar för att stärka människors själv-känsla så att de blir subjekt i sina liv,

inte objekt som hanteras av andra. De bearbetar myndigheter och beslutsfat-tare att ta ansvar för invånarnas rättig-

heter och utveckling.

I akuta katastro-fer behövs det mest grundläggande först av allt: mat och rent vatten, tak över hu-

vudet, medicin. Samtidigt som allt det materiella som förstörts måste repare-ras, behöver människornas inre skador helas. När barns tillit har utplånats ge-nom övergrepp av olika slag måste den byggas upp igen.

Svenska kyrkan samarbetar med kyrkor världen över i detta arbete. Gåvorna i julkampanjen används till det. De ut-trycker omsorg och solidaritet. De blir byggstenar i människors yttre och inre liv. De är med och bidrar till försoning, tillit och trygghet.

Välkommen att vara med i detta livsbejakande arbete!

Refl ektion inför julkampanjen

Barnen som växer upp som intern-flyktingar i Colombia lever ett liv

präglat av osäkerhet och oro.Foto: Magnus Aronson/IKON

”Där trygghet finns växer kreativitetoch möjligheter.”

Jul-

kampanjen

FYREN | 9

Välkomna på julfest i Mikaeligården!Julen är en glädjens högtid - vi fi rar inte bara Jesu födelse, utan för många är det också ett tillfälle att umgås med familjen. Men inte alla har famil-jen nära och inte alla har någon att fi ra jul med och inte alla har råd att ställa till med julkalas.

julfest: På julafton bjuder Svenska kyrkan i Arvika in till julfest - den är öppen för alla. Vi inleder med julbön kl 12.30 och därefter blir det glögg och pepparkakor, lekar, julbord och lite sångunderhållning. Vi avslutar med julklappsutdelning kl 17.30. Ta gärna med något till vårt julbord; mat, dryck (endast alkoholfritt), kakor eller godis. Har du ingen möjlighet att ta med något är du naturligtvis ändå varmt välkom-men ändå.

Kan du inte vara med på julafton så fi nns det ändå mycket du kan göra:• Baka kakor, göra godis eller knäck och skänka till oss.• Skänka julklappar (var tydlig med om det är till barn eller vuxen, man eller kvinna).• Göra julmat som vi sedan kan värma på julafton.• Skänka alkoholfri glögg, pepparkakor, julmust mm.

• Berätta för dina vänner så de också kan hjälpa till.• Berätta för dom du tror skulle vilja komma på julfesten.

Har du frågor, vill skänka något, el-ler vill hjälpa till med något så

hör av dig!

God jul!

Anna WesterholmförsamlingsprästArvika Västra församling

Kontakt:Ta kontakt via telefon: 0570-728214, mobil: 073-056 42 33 eller e-post: anna.westerholm@svenskakyrkan.se

y geller.

Har du ler

h

Foto: Jim Elfström / IKON

När Jösse kontraktsråd bjöd in Tomas Sjödin för att föreläsa i Arvika Öst-ras församlingshem slöt över 140personer upp. Temat för föreläsning-en, tillika titeln på hans bok, var ”Ett brustet halleluja”.

föreläsning: Att Tomas föreläst myck-et gick inte att ta miste på, då han med säker hand lotsade åhörarna igenom kvällen. Det kom att bli ett föredrag om sorgen och saknaden av att förlora nära anhöriga, men även om sin tro - om vägen tillbaka och om klockors ljud. Kyrkklockorna är en central del av hela föreläsningen och det går inte att ta miste på att de betytt och fortfarande betyder mycket.

Tomas lyckades på ett gri-pande, personligt och käns-lofyllt sätt berätta om sina tankar kring tomrummet och om några av sina allra djupaste känslor. Stundtals var tystnaden och upp-märksamheten så intensiv att den nästan gick att ta på. Hela föredraget var annor-lunda; uppriktigt och fyllt av nyfi kenhet. Nyfi kenhet på vad som är viktigt.

Text: David FryxeliusFoto: Cordia

Tomas Sjödin lockade tillskratt och eftertänksamhet

Om Tomas Sjödin:Tomas Sjödin är pastor, författare och krönikör i bland annat Göteborgsposten. Hans skrivande, såväl böcker som krönikor i diverse tidningar och tidskrifter, är ofta självbiografi skt och har en tonvikt på den ”grå” vardagen.

Mer om Tomas Sjödin:www.cordia.se

10 | FYREN

MIKAELIKYRKANSöndag 29 november kl 11:00Adventsmässa Anna Westerholm, Karin Birgersson.Kyrkkaffe.

Onsdag 2 december kl 19:00Sinnesrogudstjänst med mässa Anna Westerholm, Karin Birgersson,Eva-Märtha Tranemyr.

Torsdag 3 december kl 19:00Julkonsert Se sidan 12.

Söndag 6 december kl 11:00Söndagsgudstjänst Klas Nilsson.

Söndag 13 december kl 16:00Luciagudstjänst i MikaeligårdenAnna Westerholm, Karin Birgersson,Emelie Axelsson.

Lördag 19 december kl 15:00Ungdomskörens Jul-pop-konsertSe sidan 2.

Söndag 20 december kl 19:00Mässa i Taizéton Anna Westerholm.

Torsdag 24 december kl 12:30Julbön i MikaeligårdenAnna Westerholm. Julfest efter julbönen.

Fredag 25 december kl 07:00Julotta Anna Westerholm, Karin Birgersson.

Söndag 27 december kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster.

Fredag 1 januari kl 18:00Musikgudstjänst Se sidan 18.

Söndag 3 januari kl 11:00Söndagsgudstjänst Anna Westerholm.

Onsdag 6 januari kl 11:00Gudstjänst för stora och småi MikaeligårdenAnna Westerholm.Därefter julgransskakning.

NY KYRKASöndag 29 november kl 11:00Gudstjänst med små och stora Ragnhild Johansson, Birgitta Nolgård, Carina Larsson, Ny kyrkokör, trumpetare. Bibelutdelning. Adventsfi ka

Söndag 6 december kl 11:00Söndagsmässa Valter Fryxelius, Annika Lindahl.

Söndag 13 december kl 15:00Luciagudstjänst Luciatåg. Meta Flodén, Birgitta Nolgård, Carina Larsson, barn- och ungdoms-grupperna. Kaffe.

Lördag 19 december kl 18:00Musikgudstjänst ”Sjung för livet”Ragnhild Johansson. Samklangen, Ny kyrko-kör, Elvira Sparre sång, Anna Tunström och Birgitta Nolgård sång och körledare, musiker.

Fredag 25 december kl 07:00Julotta Ragnhild Johansson, Birgitta Nolgård, Ny kyrkokör, trumpetare. Julfrukost.

Program ad

FYREN | 11

Söndag 27 december kl 11:00Julens psalmer Ragnhild Johansson, Birgitta Nolgård. Kyrkgröt i församlingshemmet.

Torsdag 31 december kl 17:00Nyårsbön med musikValter Fryxelius, Birgitta Nolgård.

Fredag 1 januari kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster.

Söndag 3 januari kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster.

Onsdag 6 december kl 15:00Christmas Carolsmusikgudstjänst med små och storaRagnhild Johansson, Birgitta Nolgård,Ny kyrkokör, barnkören. Julgransskakning.

TREFALDIGHETSKYRKANSöndag 29 november kl 11:00Högmässogudstjänst Valter Fryxelius, Åke Skommar, Trefaldig-hetskören, Tornklubben. Kaffe. Försäljn.

Söndag 29 november kl 18:00Konsert Musik i advent

Trefaldighetskören, Geijerskolans kam-markör, Karin och Johan Birgerssonsångsolister, Instrumentalensemble, Åke Skommar. Tisdag 1 december kl 18:00AndaktAIDS-dagen. Ragnhild Johansson.

Onsdag 2 december kl 19:00Veckomässa

Klas Nilsson, Åke Skommar.

Onsdag 2 december kl 18:30Adventskonsert Kommunala musikskolan.

Söndag 6 december kl 11:00Högmässa Bengt Larne, Tornklubben.

Söndag 6 december kl 18:00Konsert: Händel ”Messias” Se sidan 15.

Onsdag 9 december kl 19:00Veckomässa Valter Fryxelius, Anders Hörngren.

Fredag 11 december kl 19:00Luciakröning Arvikas lucia med tärnor.

Söndag 13 december kl 11:00Familjegudstjänst med lucia Klas Nilsson, Carina Adrian, Nina Zethelius, barngrupper. Kyrkkaffe/Saft.

Lördag 19 december kl 18:00AdventskonsertArvika kammarkör, Arvika stråkorkester, Mats Kästel och Göran Lindskogdirigenter.

Söndag 20 december kl 11:00Temamässa: ”Maria”Bengt Larne.

Söndag 20 december kl 18:00Konsert med Iriskören

Torsdag 24 december kl 11:00Vandring till krubban Bengt Larne, Karin Birgersson,Carina Adrian.

Torsdag 24 december kl 17:00Julbön Valter Fryxelius, Åke Skommar,vokalensemble.

Torsdag 24 december kl 23:30Midnattsmässa Klas Nilsson, Åke Skommar,Trefaldighetskören.

Lördag 26 december kl 11:00Högmässa Bengt Larne.

Lördag 26 december kl 18:00Konsert: Julgospel SingOut med solister, Karin Andersson.

Söndag 27 december kl 11:00Psalmgudstjänst Valter Fryxelius.

Torsdag 31 december kl 17:00Nyårsbön med mässa Klas Nilsson.

Fredag 1 januari kl 11:00Högmässa Klas Nilsson.

Söndag 3 januai kl 11:00Temagudstjänst: ”Guds hus” Valter Fryxelius.

Onsdag 6 januari kl 15:00Internationell julgudstjänst Se sdian 15.

ÄLGÅ KYRKASöndag 29 november kl 11:00Adventsgudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl,Församlingskören, Ingegerd Hultén sång.

Söndag 29 november kl 13:00Adventsgudstjänst på Solgården Ragnhild Johansson, Birgitta Nolgård,Ny församling och kyrkokör.

Söndag 6 december kl 15:00Ekumenisk adventsgudstjänstValnäs missionshus, Göran Berggren,MF-kören , Monica Fryxelius. Servering.

Söndag 13 december kl 17:00 Luciagudstjänst Luciatåg. Monica Fryxelius, Annika Lindahl.Kyrkkaffe & saft.

Söndag 20 december kl 11:00Temamässa: Maria Jesu Moder Klas Nilsson, Birgitta Nolgård.Per-Olof och Christian Berndalen.

Torsdag 24 december kl 10:30Julgudstjänst på Solgården Monica Fryxelius, Annika Lindahl.

Torsdag 24 december kl 23:30Julnattsgudstjänst Monica Fryxelius, Annika Lindahl,Annika Marberg, Församlingskören,Odd Fellowkören.

Lördag 26 december kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster

Söndag 27 december kl 11:00Gudstjänst med julens sånger Monica Fryxelius, Annika Lindahl.

Torsdag 31 december kl 17:00Nyårsbön med musik Monica Fryxelius, Annika Lindahl.

Fredag 1 januari kl 14:00Gudstjänst på Solgården Monica Fryxelius, Annika Lindahl.

Söndag 3 januari kl 11:00Se pastoratets övriga gudstjänster

Onsdag 6 januari kl 16:00Stjärnvandring utomhus, Julspel och julsångerSe sidan 18.

dvent till trettondedag

Illus

trat

ör: H

ilde

van

Stra

elen

12 | FYREN

Är dunyfi ken påatt sjunga

i kör?

Kom och prova på körsångmed oss i ungdomskören!

Vi träffas torsdagar kl 17.00 i Musiksalen (församlingshemmet i

Arvika Östra, Cisterngatan 25).

Mer information:Karin Birgersson, 070-333 49 71

”Att växa i tro”Retreat på S.t Davidsgården

Måndag till torsdag26-29/4

Information och anmälan:Bengt Larne, 0570-72 8215, bengt.larne@svenskakyrkan.se

Resa:Om möjligtsamordnar

vi resan.

Välkommen!

Svenska kyrkans församlingar kvalitets-säkrar begravningsverksamheten.Svenska kyrkans församlingar är huvudmän för begravningsverksamheten i hela landet, förutom i Stockholms stad och Tranås kommun. Via Svenska kyrkans webbplats www.svenskakyrkan.se kan du söka upp information om hur den församling du bor i arbetar med att kvalitetssäkra begravningsverksamheten. I de fall församlingarna inte själva är begravnings-huvudmän eller inte har eget krematorium redovisas svaren för de huvudmän/krematorier som församlingen anlitar. Församlingarna redovisar om de har:• upprättat skriftliga rutiner vid gravsättning (förvaring, transporter, grävning av grav, administrativa rutiner mm).• gjort riskbedömning vid gravgrävning. • upprättat begravningspastoral (begravningsgudstjänsten mm).• samt om det krematorium de anlitar har antagit etiska regler för verksamheten.

Mer information om vad som gäller hos respektive församling får du genom att kontakta den aktuella församlingen. Uppgifterna på www.svenskakyrkan.se uppdateras minst en gång i månaden, datum anges i samband med sökresultatet.

Kvalitetss

äkring

Julkonsert med

Anthony Rayburn och Erik Lihm

mikaelikyrkan

3 december kl 19.00

Konsert med inslag av gospel,traditionella sånger med mera

framfört av Anthony Rayburn, gitarroch Erik Lihm, keyboard.

”Sjukhuskyrkans” gudstjänsterTisdag 8 december kl 10:30Andakt på Nybacken Klas Nilsson, Annika Lindahloch Gunnel Widin.

Torsdag 10 december kl 14:00Andakt på Västängsgården Klas Nilsson, Karin Birgerssonoch Gunnel Widin.

Fredag 18 december kl 11:30Andakt på Vågen Klas Nilsson, Annika Lindahloch Gunnel Widin.

Fredag 18 december kl 14:00Andakt på Korpralen Klas Nilsson, Annika Lindahloch Gunnel Widin.

Juldagen 25 december kl 10:00Julmorgon på Smedberg Anna Westerholm.

Tisdagsträff i Ny8 december kl 13:00

Lucia kommer på besök.Julbord. Välkomna!

Torsdagsträff i Älgå3 december kl 13:00 Litet julbord. Musik.

Välkomna!

FYREN | 13

Trefaldighetskyrkanstängd under 2010

Trefaldighetskyrkan är från och med 11 januari 2010 stängd för invändig renovering. Gudstjänster och förrättningar kommer under renoveringstiden att hållas i försam-lingshemmet norr om kyrkan. Kyr-kan beräknas åter öppna till första advent 2010.

Har du frågor eller funderingar är du välkommen att höra av dig till pastorsexpeditionen på telefon 0570-72 82 00 eller via e-post. arvika.pastorat@svenskakyrkan.se

Arbetet inför 100-års jubileumetJubiléumsarbetet är i full gång. Parallellt med Arvika stads 100-årsfi rande, plane-rar vi Trefaldighetskyrkans 100-årsfi -rande - samma år i samma stad. Det skall bli ett stort kalas hoppas vi. 1900-talet var en spännande tid och inte minst vid sekelskiftet 1800/1900. De stora krigen hade inte brutit ut ännu, bonderörelsen och arbetarrörelsen var ännu inte i mot-sats till varandra. Det fanns ett hopp om en ungdomsrörelse i Europa. Det var nå-got nytt som bredde ut sig. Därifrån har vi begreppet ”Jugend” som just betyder ungdom. Kyrkan fi ck sin konstnärliga form av de arvikakonstnärer som då var verksamma och trodde på framtiden.

Nu renoveras kyrkan för att hålla i hundra år till. Staten hjälper till med re-noveringen vad gäller utsidan - något vi är mycket tacksamma för. Det är i grund och botten ett underhållsarbete som ut-förs och därför kommer man inte att se några dramatiska förändringar när allt är klart.

För att fi ra detta tillfälle i juni 2011 så planerar vi utställning kring bygget 1911: Vi vill gärna visa fram konst-material som idag står undanställt och tillsammans med Rackstadsmuséet vill vi åstadkomma en folder, då muséets

Längta efter livDet fi nns många bland församlingsbor, anställda och frivilligarbetare som bär på en andlig längtan efter att kunna fi nna något som tillför livet någonting på djupet. Man vill fi nna en växtplats.

fördjupning: ”Längta efter liv” är en ny bok som har kommit ut och bokens författare heter Fred-rik Modéus. Under många år har han arbetat som kyrko-herde i Helgeands församling i Lund och har arbetat med församlingsutveck-ling tillsammans med församlingsbor, anställda och frivil-ligarbetare. Dessut-om bedriver han forskarstudier i ämnet församlingsutveckling.

”Längta efter liv” handlar om försam-lingsväxt. En församling som växer när allt fl er fi nner det angeläget att tillhöra en gudstjänstfi rande gemenskap i vilket

man fördjupas som kristen, mognar som människa och får näring för sitt vardagsliv.

Inne i boken talar författaren om att en förutsättning för kyrkans överlev-nad är att vi även har en god kunskap om den värld vi lever i. Författaren

refl ekterar över sex strömningar i nutiden; föränder-lighet, individua-lism, konsumtion, kommunikation, andlighet och au-tenticitet.

Under vårtermi-nen inbjuder vi intresserade till sam-

talskvällar utifrån Fredrik Modéus bok. Kontraktsrådet har även planer på att försöka få bokens författare att komma till Arvika och föreläsa om sitt arbete och sina erfarenheter.

Klas Nilsson

Samtalskvällarna leds avKlas Nilsson

sjukhuspräst och församlingsprästi Trefaldighetskyrkan. Kontakt

via telefon 0570-72 82 13.

”...en förutsättning för kyrkans

överlevnad är attvi även har en godkunskap om denvärld vi lever i.”

konstnärer också är Trefaldighetskyr-kans. Vi vill gärna komma i kontakt med nutida konstnärer och konsthant-verkare för att högtidlighålla jubiléet. Här har komminister Bengt Larne fått en uppgift att sammanhålla detta. Vi vill gärna att barnen och skolorna får en relation till kyrkan mitt i stan och jag har därför bett Carina Adrian att tillsammans med er i den verksamheten fi nna former. Jag skulle också vilja in-bjuda musiker att komma med bidrag till gudstjänsterna, men återkommer i detta ärende senare.

I vår planering är juni månad 2011 kul-men för vårt fi rande, men hela året i sig är ett jubiléumsår. Hela året hoppas vi kunna bjuda på föreläsningar och för-samlingsaftnar i viktiga ämnen. Planer fi nns på kyrkospel på kyrkans trapp, alltså utsidan av Trefaldighetskyrkan under ljumma augustikvällar. Idéer fi nns, men om sedan alla genomförs är en annan sak. Församlingsbor och Ar-vikabor i exil som har fl yttat får gärna komma med fl er idéer;”Trefaldighetskyrkan 100 år”, Box 111, 671 23 ARVIKA.

Valter Fryxelius

14 | FYREN

Kyrkovalet i Svenska kyrkanValresultat och invalda ledamöter.Att Svenska kyrkan genomfört val under hösten är något som vi hoppas att allmänheten och Fyrens läsare inte missat. Fyren ger på denna sida lite in-formation kring valets utgång. Är du intresserad av mer information så är du välkommen att kontakta oss.

kyrkovalet: Trots att många insatser gjorts för att på olika sätt marknads-föra de olika valen i Svenska kyrkan, blev det ändå en minskning av antalet medlemmar inom Arvika Pastorat som valde att utnyttja sin röst. Drygt 1500 valde att gå och rösta, vilket motsvarar knappt 12%. Ändå var valet bra i jäm-förelse med en del andra landsändar där valdeltagandet nått förskräckligt låga nivåer. Den av Arvika Pastorats försam-lingar som gått mot strömmen och istäl-let ökat sitt valdeltagande var Älgå som till slut ökade deltagandet från 17% till 18%. En trend som tydligt märktes var att fl er tog chansen att förhandsrösta på pastorsexpeditionen veckorna innan valdagen. Totalt genomfördes val till fyra direktvalda kyrkoråd, samfällda kyrkofullmäktige, stiftsfullmäktige och kyrkomöte.

Invalda ordinarie ledamöter iSamfällda kyrkofullmäktigeLisbeth Augustsson, Hans Forsell, Kajsa Högberg, Lennart Björn, Nils-Gunnar An-dersson, Ditte Johannesen, Jan-Åke Hager, Anna Bäckström, Börje Wahlund, Annette Brunzell, Eva Forssell, Lisbet Axelsson, Tony Sandström, Kristina Bengtsson Nils-son, Ulla Sverrunger, Agneta Toremark, Bo Åström, Margareta Flodén, Marika Jakobs-son, Gunilla Pettersson, Märit Carlzon, Jan-Erik Lundberg, Lennart Högberg, Ca-rina Bönström och Kjell Åke Holdar.

Röstredovisning valdeltagande till Samfällda kyrkofullmäktige i Arvika Kyrkliga Samfällighet:

2009: 11,9% 2005: 13,5% Förändring valdeltagande: -1.6%

Antal valdistrikt vars rösterredovisats: 6 av 6

Antal röstberättigade: 12 956 Avgivna röster: 1 540Giltiga röster: 1 506Ogiltiga röster: 34 Ak

tiv

kyrk

a

10

8

6

4

2

0

Samfällda kyrkofullmäktigeMandatfördelning 2005-2009

Socia

ldem

okra

tern

a

POSK

Aktiv

kyr

ka

10

8

6

4

2

0

Samfällda kyrkofullmäktige Mandatfördelning 2010-2014

Socia

ldem

okra

tern

a

POSK

Invalda ersättare iSamfällda kyrko-fullmäktigeLilian Thrygg, Paul Stolt, Elsa Lundell, Jan Westergren, Olof Lindh, Birgit Sand-ström, Kenneth Carls-son, Ulf Ramebäck, Ove Lundström, Jan Bäckström, Håkan Jivesand, Bo Rhönn-stad, Tore Nilsson, Barbro Åström, Henry Lindblom, Göran An-dersson, Greta Åsberg, Roland Furberg, Eva Jacobsson, Margit Westlund, Susanna Olsson, Marita Finell-Lundberg och Gunilla Lindgren.

Invalda ordinarie ledamöter ikyrkorådet till Arvika Västra församlingNils-Gunnar Andersson, Margareta Flodén, Jan Westergren, Bo Åström, Kristina Bengtsson Nilsson, Börje Wahlund, Ulla Sverrunger, Susanna Olsson, Gunilla Pet-tersson, Lisbet Axelsson, Gunilla Lind-gren och Margit Ossenkamp.

Invalda ersättare i kyrkorådet tillArvika Västra församlingOve Lundström, Jan-Åke Hager, Olof Lindh, Ulf Ramebäck och Gunvor Tellander.

Invalda ordinarie ledamöter ikyrkorådet till Arvika Östra församlingHans Forsell, Agneta Toremark, Jan-Erik Lundberg, Marika Jakobsson, Tony Sandström, Märit Carlzon, Kjell Åke Holdar, Mikael Toremark, Carina Bönström, Anna Bäckström, Ditte Johanne-sen, Margit Westlund.

Invalda ersättare ikyrkorådet till Arvika Östra församlingEva Forssell, Hans Bruun, Marita Lund-

berg, Kari Hegg, Lilian Thrygg och Jan Bäckström.

Invalda ordinarie ledamöter ikyrko-rådet till Ny församlingKajsa Högberg, Ulf Jonsson, Monica Öster, Ingrid Söderlund, Lennart Högberg, Vivianne Nilsson, Ingrid Andersson, Bernt Olsén, Gudrun Hjelm och Britt Österberg.

Invalda ersättare ikyrkorådet till Ny församlingElsy Wåhlin, Lars Öster, Christina Höglund Patel, David Andersson och Tommy Kolberg.

Invalda ordinarie ledamöter ikyrkorådet till Älgå församlingLennart Björn, Annette Brunzell, Lennart Eliasson, Lisbeth Augustsson, Torbjörn Ericson, Ulrika Kaspersson, Roland Fur-berg, Eva Jacobsson, Monica Höglund och Katarina Ledin.

Invalda ersättare ikyrkorådet till Älgå församlingIngela Henriksson, Lennart Jarlstedt, Åke Widén, Erika Milde och Gerd Karlsson.

Mer information fi nns på valwebben:www.svenskakyrkan.se/kyrkoval

Foto: Jim Elfström/IKON

FYREN | 15

Trettondedagsfest6 januari kl 15.00 Vi inleder med en internationell gudstjänst följt av knytkalas i församlingshemmet med läckerheter från hela världen. Kom som du är och ta med dig något till festbordet - vi delar och umgås!

Vill du hjälpa till i köket och/eller planeringen är du varmt välkommen att höra av dig!

För mer information ta kontakt med Bangt Larne, telefon 0570-728215 ellervia e-post bengt.larne@svenskakyrkan.se

Skapar-dags!Gillar du att rita och måla? Nu har du som är lite yngre chansen!

Nästa år vill Fyren ha hjälp med att fylla tidningen. Vi på redak-tionen skulle jättegärna vilja ha in teckningar, collage eller varför inte en serieteckning, för att publicera i olika artiklar i Fyren.

Vad ska teckningarna föreställa då? Motivet är valfritt men det ska på något sätt handla om sådant som har med kyrkan att göra. Det kan handla om musik, gudstjänst, lek, kompisar, bön, läger eller något annat som du tycker hör ihop med kyrkan.

Ditt bidrag vill vi att du skickar till oss på Fyren senast den 15 januari 2010. Alla som deltar får en ”upp-muntran” hem med posten. Av bi-dragen väljer vi på redaktionen ut några som får medverka i tidningen. Märk ditt brev med ”Skapardags”. Skicka ditt bidrag till: Fyren, Box 111, 671 23 Arvika.

Lycka till!

Söndag 6 december kl 18:00

KonsertHändels ”Messias” Trefaldighetskyrkans oratorie-kör, Geijerskolans kammarkör

med orkester, Ingegerd Hultén, sopran, Eric Thorslund, tenor,

Maria Sanner, altsolist, Peter Boman, bassolist, Åke Skommar, dirigent.

Högläsning på SmedbergHögläsningsgruppen på Smedberg är samlad kring runda bordet, idag med kaffemuggar och ”pepparkaka från Flen”. Varje tisdag förmiddag mellankl 10.00 och 11.30 har man träffats under ett par år.

Samvaron har inrymt både samtal och prat om allt mellan himmel och jord och högläsning. Meta Flodén har läst berättelser skrivna av olika arvika- och värmlandsförfattare men självklart har man också tagit del av andra stora för-fattares texter.Vid ett tillfälle hade man besök av en författare vars tredje ro-man just nu presenteras på den värmländska bokmässan i Karlstad.

I den här gruppen fi nns så mycket kunskap om lokal arvikahistoria, som man fått ta del av liksom berättelser om enskilda deltagares möten med stora per-sonligheter som t.ex Selma Lagerlöf, doktor Kjellgren och cirkusdirektören Victorini.

Man behöver inte medverka utan bara sitta och lyssna och njuta, sa en av da-merna. Just nu är det bara damer i gruppen, men fl era herrar har varit med. De liksom många andra är välkomna hit, menar gruppen. Ett par av deltagarna bor inte på Smedberg,utan de promenerar hit varje tisdagsförmiddag.

Så välkomna alla som vill höra trevliga berät-telser och umgås en stund med härliga mäns-kor! Initiativet till dessa träffar kommer från Luciakommittén som är ett samarbete mellan Arvika Västra och Arvika Östra församlingar och Arvika Nyheter.

Text och foto Meta Flodén

På bilden från vänster: Siv Göthner, Greta Andersson, Kerstin Hellström, EivorAndersson, Inga Ljungberg, Eivor Hedendahl, Anna Fransson, Ann-Mari Hansson.

16 | FYREN

Visste du detta om Mikaelikyrkan?Redan år 1225 omtalas Arvika och på Historiska museet i Stockholm fi nns en dopfunt från Arvika daterad till 1200-talets första hälft. När antikvitets-intendenten Nils Gabriel Djurklou reste i västra Värmland 1867, tecknade han i Arvika av en liljesten som låg söndersla-gen i två delar utanför kyrkans ingång. Liljestenar uppträdde under något år-hundrade i det gamla Skarastiftet och har traditionellt daterats till 1200-talet, men det fi nns indikationer på att de kan vara ännu äldre. Tyvärr försvann den avtecknade stenen i Arvika, men Djur-klous bild ger belägg för att Arvika hade kyrklig anknytning redan under högme-deltiden.

Äldst i Jösse häradEnligt traditionen fanns en medeltida träkyrka som antas vara helgad åt S:tMikael vilken sedermera fl yttades till den nuvarande kyrkplatsen. Man beslöt 1642 att ersätta den gamla träkyrkan och bygga en ny större kyrka av sten, en enskeppig salkyrka med fristående klockstapel. Kyrkans nuvarande plan-form härrör från en radikal ombyggnad i slutet av 1700-talet och visar ett rek-tangulärt långhus med tresidigt avslutat

korparti, vidbygd sakristia i norr och ett klocktorn hopbyggt med kyrkans västra gavel. Mikaelikyrkan är den äldsta kyrkan i Jösse härad och utgör en god re-presentant för den gustavi-anska stilen.

Smyckad av Schullström och ErikssonBland inventarier och ut-smyckningar ses predik-stolen från 1739 tillver-kad av Isac Schullström. Den visar Kristus med äpple och spira omgiven av de fyra evangelisterna. Schullström smyckade också samma år de nya bänkarna och läktaren. Han tillverkade även altaruppsatsen 1765 vil-ken visar Kristus på kor-set omgiven av Maria och Johannes. På kyr-kans nordsida sitter en liten staty, ”Ödmjukhe-ten” av Christian Eriks-son.

Inför kyrkans 300-årsjubileum gjor-des en restaurering och man stängde

den södra ingången, vilket gav rum för en dopplats. I den tidi-gare porten fi nns nu ett fönster komponerat av Margit Ljung med motivet ”Låten barnen komma till mig”. Dop förrättas i dopfunten av trä från 1904, ritad av Bror Sahlström och snidad av Ola Eriksson i Taserud. Dopskålen av silver tillverkades av C A Kjernås 1905.

På vår hemsida:www.arvikapastorat.nukan du ladda ner foldern ”Kyrkvägar till historien” där du kan läsa mer om Mikaelikyrkan. Du kan naturligtvis och besöka kyrkan. Välkommen!

Solnedgång en kylig vinterdag på kyrkogården utanför Mikaelikyrkan.

är se e--

m

sisA

Pwka”KdäMnaky

FYREN | 17

Kryssdags!Det är dags för en tävlingsfavorit - kors-ord. Denna gång är det Per-Enar Hedlunds kryss där Mikaelikyrkan i Arvika Västra församlings står i centrum.

Vill du vara med och tävla om unika pussel med Mikaelikyrkan som motiv vill vi ha ditt ifyllda korsord inskickat till oss senast 15 januari 2010. Lycka till!

Namn: ..................................................................Adress: ................................................................Post nr: ...............................................................Ort: ......................................................................

18 | FYREN

Svaret på GPS tävlingen”En vän på vägen”

Det fi nns ett bensinbolag, vi nämner inte dess namn, vars slogan är att bolaget är ”en vän på vägen”. De har en snäcka som symbol. Det är pilgrimsmusslan som fi nns i vattnet utanför Spaniens västra kust. Där ligger staden Santiago de Compos-tela. Översatt blir det ”Sankt Jacobs grav”. Det kan man ana sig till av ordet, rent av. Om man vandrar de 80 milen för att komma till pilgrims-målet blir man en bättre människa, fysiskt och andligt. Det har vi hört människor berätta för oss.

Tanken, med förra numrets tävling, var att man med en GPS skulle kun-na resa mellan olika kyrkliga rast-platser för att slutligen nå målet. De olika etapperna i tävlingen var;

1. anslagstavlan framförTrefaldighetskyrkan (Bokstav S)2. anslagstavlan vid Ny kyrkogård(Bokstav R)3. vid Torgeirs källa, Ränkesed(Bokstav T)4. vid Jössefors församlingshem(Bokstav S)5. anslagstavlan vid Fågelsången(Bokstav U)6. lektornet vid Mikaeligården(Bokstav I)7. vid boden mot sjön,vid Mikaelikyrkan (Bokstav K)

Vid varje plats fi ck man ett bokstav och kunde till slut ordna ett ord. Det magiska ordet var alltså ”Kristus”. Han är min vän på vägen. ”Var jag går i skogar berg och dalar, föl-jer mig en vän, jag hör hans röst”. Hade man sagt detta ord, ”Kristus” så var affären Bokträdet be-redd att ge var och en ett pris. Ingen kom dock med detta ord. Bättre lycka nästa gång. (Tack Rakel och Arild för att ni var beredda).

Redaktionen

Kli

hl

fli

!

Gemensammaböneveckan2010I junuari möts alla våra försam-lingar till en gemensam vecka för bön och lovsång. Vi möter varandra i varandras kyrkor och får tillsammans starta en kampanj som kommer att heta ”Hundra dagar med Jesus”.

Författaren till boken med samma namn heter Niklas Piensoho och är försam-lingsföreståndare för Immanuelskyrkan i Stockholm, som är Sveriges största frikyrkoförsamling.

Programtisdag 19/1 kl. 11.00 Bön i Missionskyrkan kl. 19.00 Temakväll i Missionskyrkanonsdag 20/1 kl. 11.00 Bön i Frälsnings arméns lokal. kl. 19.00 Veckomässa i Stora salen.torsdag 21/1 kl. 12.00 Öppethus i Mikaeligården.fredag 22/1 kl. 19.00 Temakväll i Pingstkyrkan.lördag 23/1 kl. 18.00 Gemensam gudstjänst i Missionskyrkan med Niklas Piensoho.söndag 24/1 kl. 11.00 Gemensam gudstjänst i Missionskyrkan med Niklas Piensoho.

Arrangör är Arvika Kristna Råd i samverkan med Arvika Missionskyrka.

Sammanlyst i Arvika Pastorat

Musikgudstjänstmikaelikyrkan

1 januari 2010 kl 18.00

Anna Westerholm.

Trettondedag jul6 januari 2010

i Älgå kyrka16.00 StjärnvandringStjärnvandring utomhus med

facklor och små äventyr.

17.00 JulspelJulspel i kyrkan.

Välkommen önskarÄlgå församling!

Meditationerna fl yttas!

Med anledning av Trefaldighetskyr-kans invändiga renovering fl yttas meditationerna till Mikaeligården under 2010. Men redan innan nyår fl yttas verksamheten. Välkommen till tre meditationstillfällen:

Måndag 30 novemberMåndag 7 decemberMåndag 14 december

Tiden är som vanligt kl 18:00 och introduktion för nybörjare sker kl 17:30. Välkomna!

Lördag 18 nov kl 15.00

i Älgå församlingshem

Paketauktion å môe merKyrkliga Arbetskretsen

FYREN | 19

Här når Ni oss!Arvika kyrkliga samfällighet

Ny församlingPräst, Ragnhild Johansson ............................... 72 82 16Kantor, Birgitta Nolgård .............72 82 63, hem 301 02Fritidsledare, Carina Larsson ......72 82 24, hem 201 55Vaktmästare, Mikael Nilsson ... 728245, 076-847 37 62Församlingshemmet ........................................... 200 79Fax ..................................................................... 200 42

Älgå församlingPräst, Monica Fryxelius .......... 72 82 17, 070-594 02 13Kantor, Annika Lindahl ...............72 82 62, hem 330 17Fritidsledare, Carola Riddargård ..................... 72 82 26Vaktmästare, Annika Kaspersson .................... 72 82 48Församlingshemmet .......................................... 260 13Fax ..................................................................... 260 19

Kyrkan i vård och omsorgPräst, Klas Nilsson .......................................... 72 82 13Diakon, Gunnel Widin .................... 71 20 66, 72 82 18Diakon, Ingegerd Karlsson .............................. 72 82 08Sjukhuskyrkans andaktsrum ........................... 71 23 34

KyrkogårdsförvaltningenKyrkogårdsföreståndare, Anders Degertorp .... 72 82 42Utredningssekreterare, Liv Bjurheden .............. 72 82 40Förvaltningssekreterare, Eva-Lena Pesonen ..... 72 82 41Fax ..................................................................... 804 99

Ordförande i kyrkonämndKjell-Åke Holdar ................................................ 123 10

Ordförande i kyrkogårds- och fastighetsnämndBengt Persson ......................................... 070-346 47 70

Ordföranden i kyrkorådArvika Västra, Olof Lindh ................................. 166 22Arvika Östra, Tony Sandström ........................... 123 88Ny, Kajsa Högberg ............................................. 201 60Älgå, Lennart Björn ............................................ 260 31

BlomsterfondenTel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro5380-0306

PastorsexpeditionExpedition, Marianne Myrman ........................ 72 82 00Kyrkoherde, Valter Fryxelius ........................... 72 82 10Blomsterfonden & expedition, May Dahlbeck 72 82 01

KansliKanslichef, Lars-Inge Lilja ............................... 72 82 02Kamrer, Håkan Karlsson ................................. 72 82 03Personalsekreterare, David Ottosson ............... 72 82 04Information & IT, David Fryxelius .................. 72 82 05Assistent, Mia Nilsson ..................................... 72 82 07Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna ........ 72 82 43

Arvika Västra församlingPräst, Anna Westerholm ................................. 72 82 14Diakon, Eva-Märtha Tranemyr ....................... 72 82 11Diakoniassistent, Kerstin Israelsson ................. 72 82 27Kantor, Karin Birgersson ................................. 72 82 64Vik. fritidsledare, EmelieAxelsson ................... 72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax ........ 72 82 31Kyrkvaktmästare, Åke Widén ......................... 72 82 35Kyrkvaktmästare, Hans Gustavsson ................ 72 82 32Kyrkvaktmästare, Olof Willman ..................... 72 82 34Vaktmästare, Eva Berntsson ............................ 72 82 38Mikaeligården, Dottevik .................................... 181 70Sockenstugan, vid Mikaelikyrkan ...................... 104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11 ........... 215 95

Arvika Östra församlingPräst, Valter Fryxelius ..................................... 72 82 10Präst, Klas Nilsson .......................................... 72 82 13Präst, Bengt Larne .................. 72 82 15, 070-600 38 36Diakon, Marina Ingvarsdotter ......................... 72 82 12Organist, Åke Skommar .................................. 72 82 60Körledare SingOut, KarinAndersson ............... 72 82 61Diakoniassistent, Mona Vikström ................... 72 82 28Församlingspedagog, Carina Adrian ............... 72 82 20Fritidsledare, Nina Zethelius ........................... 72 82 21Vaktmästarexpeditionen .................................. 72 82 30Kyrkvaktmästare, Rickard Alfredsson ............. 72 82 36Kyrkvaktmästare, Thorbjörn Ericson .............. 72 82 37Kyrkvaktmästare, Lena Sjösten ....................... 72 82 30Församlingshemmet, vestibulen ....................... 72 82 50Fågelsången ..................................................... 72 82 52

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaFax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.arvikapastorat.nu

0570-72 82 00

Klip

p ut

och

spa

ra t

elef

onlis

tan!

Obs! Pga lång pressläggning reserverar vi oss för ev ändringar för arrangemnagen. Se övrig annonsering i Arvika Nyheter, hemsidan och övrig affi schering för senaste informationen.

20 | FYREN

Inspirera och insireras av bönOvan: ”Skärmdump” av Bönewebben på www.svenskakyrkan.se.

- Nu fi nns över 18.500 böner på www.svenskakyrkan.se!

För många är bönen en helt privat an-gelägenhet. För andra är det något att dela med sig av. På Svenska kyrkans hemsida fi nns sedan några månader en alldeles unik funktion - en böne-webbplats. Fyren tog sig en närmare titt på funktionen. Så här tänker sig skaparna:

Vad är bön?Långt fl er än man tror ber, både unga och gamla. Oftast i ensamhet. Ibland tillsammans. De fl esta samtal med Gud sker mitt i vardagen, mellan hem, jobb och skola eller i naturen.

Bön kan uppfattas på många olika sätt; Hjärtats samtal med Gud. Som att an-das. Ett rop på hjälp. Ett sista halmstrå. Ett uttryck för tack-samhet. Att få lyfta av det tunga och få förlåtelse.

Man kan be om och för vad som helst. Gud är i och för sig ingen jultomte som kommer med allt man önskar sig, men Gud lyssnar och är nära.

Bönen kan vara ett rop i förtvivlan el-ler en lovsång i tacksamhet. Bönen kan vara ett sätt att gråta eller förundras. Ofta är bönen ett sätt att bevara eller stärka sitt hopp.

Bönen har inga gränser, bestämda for-mer, utvalda platser eller speciellt språk. Alla kan be, när som helst, var som helst och om vad som helst.

Hur ber man?Oftast ber man med ord, egna eller andras. Men bön kan också vara ordlös, en sång, ett skrik, jubel. Bön kan ta sig många olika uttryck. Du kan be ensam eller tillsammans med andra, spontant eller mer organiserat i till exempel en gudstjänst. Du kan be hemma, på tåget, i kyrkan, var som helst.

En del väljer att knäppa händerna och böja ner huvudet när de ber. Andra lyf-ter blicken. Några knäböjer. Andra fort-sätter med sina vardagliga sysslor och

ber samtidigt.

Hur lär man sig be? Erfarna bedjare ger ungefär samma råd: Det är viktigt att be regelbundet och inte

låta det bero på om man känner för det, har lust till det eller har något särskilt man vill tala med Gud om. Bestäm dig för en tid och en plats. Kanske kan da-gen börja med en bön? Kanske kan du hitta en stund på kvällen då du sätter dig framför ett tänt ljus?

Det kan fi nnas perioder i livet då det

känns omöjligt att avsätta tid för bön. Vardagen är så kaotisk att all kraft går åt till att få livet att fungera. Men man kan be på bussen. Och man kan be med-an man diskar eller äter ett äpple. En ikonbild fastklistrad på almanackans pärm kan bli en påminnelse om Guds eviga närvaro.

Ibland är det lättare att be om man är stilla, och då kan det fungera att knäppa sina händer.. Ibland är det lättare att be i en viss omgivning. Kyrkorummet in-bjuder till bön, i ensamhet eller tillsam-mans med andra.

Kända bönerOm inte orden kommer av sig själv när du vill be, kan du ta hjälp av böner som skrivits av andra. I psaltaren i bibeln fi nns böner som uttrycker olika mänsk-liga känslor.

Gud tål allt och han känner människors innersta tankar.

I psalmboken fi nns tonsatta böner som skapats av personer i vår tid och under århundradena före oss. Det fi nns böner och sånger för livets olika skiften. I den svenska psalmboken fi nns ett urval av bö-ner. Den fi nns att köpa i bokhandeln eller på nätet, eller att låna i en kyrka. Själv-klart fi nns det också massor av andra bönböcker utgivna av olika förlag.

”Gud tål allt och han känner människors

innersta tankar.”

Nyhet påwebben!