FYREN | 1

Församlingsblad för de fyra församlingarna i Arvika pastoratÅrgång 7 - Nummer3

Hösten 2008

2 | FYREN

VEM ÄR KYRKAN? Vem är kyrkan? Vad är kyrkan? Vad tycker kyrkan om det här? Kan vi hjälpas åt, kyrkan och vi? Frågorna är många och ibland förvirrande. Jag får ofta frågor som den här, jag tycker själv att det är krångligt ibland och lätt att misstolka vad den andra egentligen menar. För, vem är egent-ligen kyrkan och vem kan säga ”vi och dom” i kyrkligt avseende?

Ordet ”Kyrka” är ett konstigt ord och är naturligtvis ett främmande ord. Det är gre-kiska faktiskt och betyder ”det som hör Herren till”. Alltså kan det vara många sa-ker och många människor, ja, hela jorden fak-tiskt. ”Jorden är Herrens och allt vad som är därpå” heter det i en gammal psaltarpsalm.

Men vi kan ändå reda ut en del av ordet

1) Kyrkobyggnaden – vi har fl era i vårt pastorat, Mikaelikyrkan, Tre-faldighetskyrkan, Älgå kyrka och Ny kyrka. Dessutom har vi Korsets Kapell som en kyrkobyggnad på kyrkogården. I såväl Mikaeligården som Fågelsången hålls gudstjänster då och då.

Byggnaderna representerar alla min-nen och upplevelser man har i famil-jen vid dop, konfi rmation, vigsel och begravning. Därför upplevs de som

viktiga, att de hålls i skick och står som trygg-heten i bygden.

2) Gemenska-

pen – samtidigt vet vi naturligt-vis att kyrkan är ett större be-grepp än bygg-

naden, ja, under de första tre hundra åren hade den kristna kyrkan inga byggnader alls utan samlades i hem-men för att fi ra gudstjänst och bryta bröd med varandra. Gemenskapen har inga yttre gränser utan utgörs av viljan att samlas omkring Herren Jesus Kristus. Jesus säger i ett ofta citerat ord ”Varhelst två eller tre är församlade där är jag mitt ibland er”.

3) Kyrkosamfundet Svenska Kyr-kan - då menar man organisationen, allt som binder vår församling sam-man med andra församlingar från Luleå till Ystad. Vi är en organisa-tion som delar övertygelser, samlas till gemensamma beslut i kyrkomöte och stiftsmöte. Vi har biskopar som håller samman sina stift och får oss

att gå i takt med varandra i en stor skara.

4) Kristi kyrka – man kan säga till sist, att begreppet ”kyrka” också är ett andligt begrepp. Det är ett sam-lingsbegrepp för alla kristna, i alla tider. Alla avsomnade och alla lär-jungar ännu inte födda. Vi brukar säga att den halva altarringen syftar på alla dem som är med oss, fast inte fysiskt. Vi fi nns i en stor gemenskap av syskon där de nu levande bara är en bråkdel av den skara som står inför Guds tron i himlen. Därför sjunger vi i nattvardspsalmen”med Abraham är du och jag, kamrat”.

I Fyren försöker vi beskriva kyrkan så som den framträder lokalt här i Arvika, hösten 2008. Kyrkan är vi som just nu lever och verkar här och som samlas till arbete och bön. Kyr-kan är inte ”de” utan ”vi tillsam-mans”. Jag önskar dig en välsignad och god hösttermin.

Valter FryxeliusKyrkoherde

Fyren utges av Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå församlingar.

Box 111, 671 23 ArvikaCisterngatan 25-270570-72 82 05arvika.pastorat@svenskakyrkan.se

Vik. redaktör:David Fryxeliusdavid.fryxelius@arvikapastorat.nu

Bildredaktör:Hans Gustavssonhans.gustavsson@arvikapastorat.nu

Ansvarig utgivare:Valter Fryxeliusvalter.fryxelius@svenskakyrkan.se

Fyres ges ut i en upplaga på 10 500 och delas ut av Posten till alla hushåll i Arvika pastorat.

Fyren trycks hos City Tryck i Karlstad AB(Miljömärkt trycksak, licensnummer 341 144).

Omslagsbild:Svenska kyrkans fl agga. David Fryxelius

Illustrationer (där inget annat anges):Susanne Engman/IKON

Nästa nummer av Fyren utkommer omkring den 25 november. Manusstopp är den 27 oktober.

Foto: Henric Wallby”Varhelst två eller tre är församlade

där är jag mittibland er”

GRATTIS MUSIKSKOLAN - 20 ÅR!Att en samarbetspartner som Arvika Kommunala Musikskola fyller år vill vi naturligtvis uppmärksamma! Musikskolan fi nns ofta med och förgyller våra kyrkor och församlingshem med musik. Tack alla duktiga elever och lärare! Musikskolan fyller under vecka 46 hela 20 år och vi vet att det hos dem ska fi ras! Det är planerat för bland annat fotoutställning, prova-på verksamhet för vux-na, kåserier av Jan Sandström mm. Grattis!

FYREN | 3

över så mycket i Arvika. Mitt hem och min familj, gudstjänsterna, främst i Arvika Östra, gemen-skapen i skolan, i KGF, och i andra s a m m a n h a n g . Många vuxna var, säkert utan att veta det stora förebilder. Jag är glad att jag fi ck lära mig att söndag är gudstjänstdag. Och att kristen tro djupast är att Gud säger ja till oss – det tycker jag är så hoppfullt!

många hälsningarHenrik Flemberg

BREV TILL FÖRSAMLINGARNAIdag skiner solen från klarblå him-mel. Det är lätt att leva i nuet, just här, i Dalsland. Arvika är mycket backspegel för mig – även om jag varit hos er ett par gånger de senare åren. Arvika är gymnasieår, ung-domstid, inget var avgjort, livets väg trevade sig fram – och alla andra tycktes ligga före.

Ännu en fl ytt hade fört oss till Arvika, ännu en sko-la att upptäcka. Men plötsligt tänkte jag inte på det, och levde bara. Hjärtat slog särskilt hårt i vissa sammanhang – kam-raterna, musiken, skolans lektioner i svenska, KGF, och hon – och hon, och så det där som var svårt att då ge ord åt, men som klarnade.

Varför blev samtalen med kamra-terna aldrig avslutade, trots sena kvällstimmar, och vandringar på Arvikas mörka tysta gator? Var det för att samtalen var ett slags kam-ratskap – ett sätt att själv bli till? En långsamt växande, och ofta avbru-ten övertygelse om hur lika vi ofta är inför de stora frågorna?

Musiken visade sig som en stor kraft – Sibelius var som en stöt i veka li-vet, Chopins pianomusik, oftast le-vande framförd, verkade likadant.

Utan att jag märkte det var det mycket romantik på gång. Körsång (kantor Brander) och fl öjtspel fanns med här.

Att få ögon och känslor öppnade – så upplevde jag skoltimmarna i svenska och litteratur. Livet blev större. Kasten var tvära – det där känner jag igen! Sedan: Vad menar hon, vad menar han – så har jag

inte tänkt förr?! Även här romantik – Stag-nelius, bl a. Jag har sen dess alltid läst – mest prosa, började i pappas och mammas stora bibliotek. Lyrik

kommer mer nu, på senare tid.

KGF betyder Kristna Gymnasist Förbundet, alltså en förening på skolan, jag satt i styrelsen. Vi gjorde utfl ykter, hade debatter, läste bibeln, gick på fi k i Arvika, osv. Jag hade ro-ligt, fi ck kamrater, på skolan, i stiftet och ute i landet (på rikslägren). Allt mycket positivt i övre tonårens stora osäkerhet. Samtidigt – här pågick, mitt i förälskelser och vanliga var-dagar, inom mig ett inre samtal. En replik var ”Du ska bli präst Henrik” – och svaren var fl era. Först mest tystnad, sedan sakta mer av dialog, och till slut ett medvetet svar.

I backspegeln är jag tacksam och glad

Henrik Flemberg. Foto: okänd

”Du ska bli präst Henrik”

Henrik FlembergFödd: 1942Familj: Gift med SaraArbetar med: Är idag pensionär.Tidgare verksam: Bland annat som kontraktsprost i Västra Dals kon-trakt och som kyrkoherde i Dals-Eds pastorat och som kaplan på Geijerskolan.Övrigt: Kommer ursprungligen från Arvika. Spelar tvärfl öjt, talar ryska och kan massor om förfat-taren Dostojevskij...

Tycker du om att sjunga i kör? Nu startas en all-deles ny kör i Arvika för dig som går på mellan-stadiet.

”Vi vill bygga vidare för de äldsta barnen i Kris-tallen och samtidigt möjliggöra för fl er att vara med och sjunga” säger Karin Birgersson som kom-mer att leda kören.

Kören kommer bland annat att medverka i församlingens familjegudstjänsterer. Inga förkunskaper krävs för att få vara med. Vill du vara med? Kontakta Karin Birgersson (kontaktinformation på sida 19).

Välkomna!

SÅNGGLADA BARN - SE HIT! TISDAGS-

TRÄFFAR I NYKom och var med under höstens tis-dagsträffar i Ny församling! Vi träf-fas kl 13:00 för lunch, underhållning och en stunds samvaro tillsammans.

Tisdagsträffarna arrangeras sista tis-dagen i varje månad under augusti-november.

För aktuellt program se veckoaffi -scher och annonser i Arvika Nyhe-ter.

Välkomna!

4 | FYREN

Genom en glipa i de vandrande låg-trycken pressade sej solen fram och avtalade med dem om regnuppehåll, dagen då de 49 jössehäringarna be-gav sej ner till Kinnekulle. Hela da-gen, den 12 augusti, så länge de var kvar därnere, skulle hon få råda. Men sen fi ck de återkomma. Avtalet hölls. Att jössehäringarna sen höll sej kvar längre än beräknat, gjorde att regnet återkom, då de kom ut från Husaby kyrka.

Resan ner till Västergötland och Kinnekulle var en följd av de studie-cirklar kring ”Kyrkvägar till histori-en” som under våren pågått i de fyra församlingarna i Arvika pastorat.

Tre av kyrkorna Mikaeli, Älgå och Ny har medeltida föregångare. Trefaldighetskyrkan, den yngs-ta med sina knappa hundra år, är en fullvärdig representant för den s.k. Jugendstilen.

I två av kyrkorna Älgå och Mikaeli fi nns de medeltida ”lil-jestenarna”. Stenen från Älgå är sedan lång tid placerad på Såguddens muséum i Arvika medan den i Mikaeli är försvunnen sedan 1867, lyckligtvis är den avbildad och på så sätt ändå dokumenterad. En av anledningarna till vår resa var

att få se våra stenars alla ”syskon”, som i riklig mängd fi nns nere på Kin-nekulle.Vänerland, ett namn myntat av vår f.d. biskop Bengt Wadensjö, utgjor-des av landskapen runt Vänern. Där uppfördes under 1100-talet mer än 600 kyrkor. 20-30 av dem byggdes i Dalsland och Värmland, resten sö-der om Vänern i Väster-götland.

Materialet till de fl esta av västgöta-kyrkorna var sandsten eller kalksten, bergarter det är gott om i västgöta-bergen. Modellerna liksom stenmäs-

tarna kom utifrån, från Tyskland el-ler England. Några av stenmästarna fi nns namngivna i kyrkorna men de fl esta är anonyma. Deras uppdrags-givare var de markägande stormän-nen med goda förbindelser och kon-

takter utåt mot kontinenten.

Parallellt med kyrkbyggande höggs också dopfuntar, stavkorshällar och just liljestenar. De senare är huggna ur en sandstenshäll och har ca-måt-

ten 80x190x10 cm. Ytan är ut-mejslad med växtornamentik - rankor i högrelief.

Ornamentiken är utformad på lite olika sätt som palmetthjär-tan, slingor, blad och knoppar. Det ursprungliga syftet med dessa otroligt vackra stenar är

höljt i dunkel. Främst har man an-sett dem vara gravhällar lagda över en stormans grav. Ibland förekom-mer dubbelhällar. Kan det då ha gällt en grav över man och hustru? Jag vet inte.

Nere i Västergötland och trakterna kring Kinnekulle och Falköping har över 500 liljestenar påträffats. Många har skyddats genom att vara inmurade i väggar inne i kyr-kor medan andra fortfarande står ute på kyrkogårdarna där de utsatts för århundradenas väder och vind. Ibland fi nner man dem halvt göm-da i grässvålen och bemängda med mossa och lav. Motiven tolkas som livsträd, ett motiv, som återfi nns på många håll i Orienten. Infl uensen kommer antagligen därifrån och har vandrat med araberna runt Medel-havet till Spanien – Irland – England och sedan med de kringvandrande stenmästarna till oss. Eller hade kanske hemvändande krigare från trakterna kring Kaspiska och Svarta

KYRKVÄGAR TILL VÄSTERGÖTLAND

”Vad man frapperasav är hur otroligt

vackra stenarna är”

Husaby källa. Foto: Gunilla Lindgren

Anneli Nitenberg, arkeolog, visar en liljesten som ligger nedsänkt i gräsmattan. Foto: Gunilla Lindgren

FYREN | 5

havet idéerna med sej hem. Jag vet inte. Motiven är alltså inte unika. Det unika är att de är huggna i sten, förekommer i denna stora mängd, under en begränsad tid och enbart här nere i Västergötland.

Våra liljestenars tolkning är: Kristi kors har blivit Livets träd. Längst ner ser man ofta ett trappstegsfor-mat postament, Livets trappa, ibland utformat som en kulle - Golgata kanske? På kullen är ibland två små kors uthuggna på ömse sidor om det stora livsträdet. Att de symboliserar de två rövarnas kors är en tolkning, som ligger nära till hands.

Under dagen hann vi se liljestenar på Götene och Kinne-Vedums kyr-kogårdar. I Forshem hade man tagit tillvara en gammal bod och i den samlat olika typer av liljestenar, stav-

korshällar och stenkors från oli-ka tider.

Anneli Niten-berg, arkeolog, vid Vänermu-séet i Lidköping var vår sakkun-niga guide. Hon och kollegan Anna Nyqvist-Thorsson har ge-nomfört en stor inventering av

alla stavkorshällar och liljestenar. Hittills har 529 registrerats. Resul-tatet är samlat och fi nns tillgängligt i boken ”Liljestenar och Stavkors-hällar”. Vad man frapperas av är hur otroligt vackra stenarna är, hur skickligt motiven är uthuggna och

att de klarat vädrets påverkan under 900 år. En gång var de måhända be-målade, säjer Anneli Nitenberg, som så småningom kommer med en dok-torsavhandling i ämnet.

Visst besökte vi också de små sand-stenskyrkorna med sina stenaltare, himlastegar, kormålningar och sma-la, trånga torntrappor. Dessa är fort-farande levande församlingskyrkor där mänskor döps, blir sammanvig-da och sist förda till den sista vilan. Nog känner man att mänskors bö-ner och lovsånger sitter i väggarna allt sedan mer än 900 år.

Forshems 1100-talskyrka är helt unik som den enda kyrka i Norden invigd till ”vår herre Jesus Kristus och den Heliga gravens ära”. På 1200-talet blev hon ordenskyrka för den heliga gravens orden i Jeru-salem. Pilgrimer vallfärdade hit på

den tiden, då Islam förhindrade vall-färder till Jerusalem. Kyrkan pryds utanpå av sex romanska stenreliefer beskrivande bl.a.kyrkans tillblivelse, och en passionssvit. Andäktigt tog vi del av deras budskap.

Efter en avkopplande promenad på Falkäng-ens hantverksgata änt-rade vi bussen för det sista resmålet, nämligen Husaby vid foten av Kin-nekulle. Husaby kyrka, S.t Sigfrids källa, det nya Tusenårsaltaret och den gamla restaurerade rui-nen av de tidigaste bisk-oparnas borg, utgjorde en värdig avslutning på vår Kinnekulleresa. Med regnet smattrande mot

busstak och fönster begav vi oss över västgötaslätten och Dalsland, ganska försenade förstås, tillbaka till Värmland vår provins.

Meta Flodén

”Forshems 1100-talskyrka är helt uniksom den enda kyrkai Norden invigd till

”vår herre JesusKristus och den

Heliga gravens ära”.” Husaby biskopsborg. Foto: Gunilla Lindgren

Altare i Kinnevedums kyrka.Foto: Gunilla Lindgren

Prästen Erik Långström berättar och guidar vid Husaby kyrka. Foto: Gunilla Lindgren

Kyrkvägar till historien- ”Kyrkvägar till historien” är en studiecirkel- och informationssats-ning som församlingarna i Arvika Pastorat deltar i.- Material och studiecirkel syftar till att sprida kunskap och väcka nyfi -kenhet kring vår historia och våra kyrkor.- På pastorsexpedition, Mikaelikyr-kan, Trefaldighetskyrkan, Ny kyrka och Älgå kyrka fi nns material att hämta för den som vill läsa mer. Du kan även ladda hem foldern från vår hemsida.

6 | FYREN

TACK ALF DALBERG!

Karlstads stift

Är ett mångskiftande stift med en stark förankring i folket i Värm-land och Dalsland.

Karlstads stift sträcker sig från Kilsbergen till Kölen, från Vänern till Trysil. Det rymmer stora slät-ter i söder, Dalboslätten som är Sveriges största sammanhängande slättland. Det rymmer Sveriges sydligaste fjällvärld. Det rymmer skärgård- och bergslagsbygd. Här fi nns urgammal bygd och vild-mark.

- Vi vill att kyrkan skall stå mitt i byn.- Vi har en stark folkkyrklig tradi-tion. - Vi vill inte dra gränser i folket för kyrkans omsorg och kyrkans förbön. - Vi vill vara till tjänst.- Vi gläder oss åt en stark ställning i folkmedvetandet. Dopsed och konfi rmationssed hör till de star-kaste i landet. - Vi vill arbeta hängivet på att detta skall bestå och gärna bli än star-kare. Det handlar om människors eviga salighet.

Därför är vårt arbete viktigt, därför inbjuder vi brett till deltagande i kyrkans liv.

VÄLKOMMEN ÅTER

INGEGERD KARLSSON!

Under tre och ett halvt år har Alf Dalberg tjänstgjort som försam-lingspräst i Arvika Västra försam-ling. Han har nu fått tjänsten som kyrkoherde i Brunskogs och Mang-skogs församlingars pastorat. Han efterträder där kyrkoherde Lennart Nilsson. Vi gratulerar honom till tjänsten, önskar honom lycka till och tackar honom för den tid han varit hos oss.

Alf Dalberg har på kort tid blivit känd och uppskattad som försam-lingspräst. Han har visat omsorg om sina församlingsbor och med erfa-renheter från andra håll i stiftet som

kommit väl till pass. Eftersom han både är fåraherde och jägare har han också kommit i samtal med många om livets vardagsrealiteter. Musiken har han med sig sedan barnsben och kunnat sjunga och spela i försam-lingsverksamheten.

Såsom kyrkoherde i Brunskog/Mangskog kommer vi se Alf i vårt närmaste grannskap och är glada att fl ytten inte blir så långt härifrån. Lycka till Alf.

Valter FryxeliusKyrkoherde

Alf Dalberg i skogen under gökottan 2007. Foto: Hans Gustavsson

Vi är glada att få häl-sa Ingegerd Karlsson välkommen tillbaka till oss i Arvika Pas-torat. Ingegerd åter-upptar sin tjänst som diakon i Arvika Pas-torat.

Ingegerd har under ett par år varit tjänstledig från sin tjänst för att tillsammans med sin man Sven Årnes arbe-ta på Svenska kyrkan på Mallorca. Under sommaren gick fl ytt-lasset åter till Sverige och Arvika.

Ingegerd är för många Arvikabor ett bekant ansikte och hon kommer nu fortsatt att fi nnas med ute bland jös-sehäringarna.

Ingegerd ser det som en utmaning att komma tillbaka till Sverige och möta de behov som fi nns och se vad kyrkan och hon själv kan bidra med.

Förhoppningen är att kyrkan ska få ta större del i män-niskors liv och var-dag - att se männis-kor växa. Ingegerd kommer att vara med att utveckla sjukhuskyrkans ar-bete när det gäller hemsjukvården.

Ingegerd vill nu ta med sig de erfaren-heter hon fått från sin utlandstjänst. Framförallt en för-hoppning att kyr-kan kan vara en na-

turlig social mötesplats där det fi nns plats för glädje och sorg, tankar om livet, fest med mera. Alla olika delar som livet består av.

På Fyrens redaktion önskar vi Inge-gerd välkommen tillbaka och lycka till i det kommande arbetet.

David Fryxelius

Ingegerd Karlsson, diakon.Foto: David Fryxelius

FYREN | 7

CRUISING: EN AV ÅRETS HÖJDPUNKTER!Det var inte bara Mikaeligårdens fl agga som var i topp utan även humöret på alla närvarande när Arvika kommun och Arvika Yankee Car Club tillsammans med Svenska kyrkan i Arvika Västra församling bjöd in till årlig cruising för boende på kommunens äldreboenden. För tredje året i ordningen blev det crui-sing och samvaro på Mikaeligården.

Jag var lite sen ut till Mikaeligården och missade därför den pampiga en-trén då över 20 ekipage anlände. Bi-larna var då alla fulla av förväntans-fulla människor som just avnjutit en härlig sommarkvällsfärd i en Chev-rolet Impala, Ford Thunderbird eller kanske Oldsmobile - glänsande blän-kande åk med lika skinande leenden på resenärerna. Resan hade då tagit dem från deras olika bo-enden genom Arvi-kas centrum och vidare i kortege ut till Mikaeligården.

Väl inne i Mikaeligården bjuds det till bords med kaffe, smörgås och en stunds samvaro och program. Andakt, sång och musik varvat med diskussioner och härliga skratt. Ute i köket är det varmt och det råder en febril aktivitet, det kokas mer och ännu mer kaffe. – Det här är en av årets höjdpunkter! säger en av de le-ende damerna mot mig då hon hastar förbi i gången mellan kök och gäs-ter med ytterligare en rykande färsk

kanna. Jag följer henne med blicken och ser henne mysa när hon kryssar fram mellan bor-den, serverar och småpratar med de som vill.

Jag tittar runt i sa-len igen och inser att stämningen är högre än vad jag först insett. Dess-utom är det till sista platsen fullt (över 160 personer!). Sorlet och gemytligheten stiger hela

tiden och Alf Dal-berg, Karin Bir-gersson och kören Tonkraft underhål-ler vidare – bland åhörarna sjungs det med och klap-pas i takt, andra sitter tysta och bara är. Men det är inget

problem, här får alla vara som de vill.

Alla kvällar har ett slut, så även denna. Kaffet är till slut urdrucket och alla de 300 smörgås-arna har gått åt. Ett välsmort ar-rangemang där de yngre lotsar sina äldre färdkamrater mot de väntande bilarna. Ytterklä-

Om cruisingCruising är ett engelskt ord som åsyftar segling, motorcy-kel- eller bilåkning för nöjet av själva färden och där något mål för färden sällan fi nns. En av världens största cruising-ar är den som arrangeras i samband med Power Big Meet i Västerås. (Den här faktarutan är hämtad frånhttp://sv.wikipedia.org/wiki/Cruising)

Arvika Yankee Car ClubMer om Arvika Yankee Car Club fi nner du på föreningens hemsida: www.arvikayankeecarclub.com

Stämningen var på topp i alla ekipage.

Återresa i den fi na sommarkvällen.

En av många glada ansikten denna kväll.

”Bland åhörarna sjungs det med

och klappas i takt,andra sitter tysta

och bara är”

der, solglasögon med mera ses över en sista gång innan de glider vidare ut i den härliga sommarkvällen. Att få komma ut, ifrån den invanda mil-jön, är ofta något som våra äldre ser fram emot och njuter av i fulla drag då det pågår. Årets cruising var nog inget undantag och det lär inte nästa års upplaga bli heller... vi ses!

Text och foto: David Fryxelius

8 | FYREN

ORGELN ÅTER I BRUK I MIKAELINu står äntligen läktarorgeln i Mika-elikyrkan reparerad och klar. I maj gjordes slutbesiktning av arbetet och orgeln har testats under sommaren, men den 7 september invigdes den högtidligen med en kvällskonsert.

Det har varit många turer innan ar-betet med restaureringen kom till stånd. Olof Lindh, kyrkorådsord-förande i Arvika Västra församling, tog upp frågan om en renovering av läktarorgeln på ett sammanträde re-dan i december 2001. Ledamöterna tyckte att det var en bra idé och stödde förslaget. Men bland musi-ker, som rådfrågats, har åsikterna gått isär, om huruvida en renovering vore lämplig eller inte.

Mikael ikyr-kans läktar-orgel byggdes 1937 enligt ett rörpneu-matiskt sys-tem, som var vanligt under första hälften av 1900-talet. Vid byggna-tionen åter-använde man fasad och pipverk från den tidigare orgeln, byggd 1898. Den pneuma-tiska tekniken kom ur bruk under 1950-talet, eftersom konstruktio-nens många delar är känsliga för förändringar i luftfuktigheten och orglarna av den här typen därför

LäktarorgelnTyp av orgel: RörpneumatiskByggd av: Olof Hammerberg, Gö-teborgByggd år: 1937Renoverad år: 2008Återinvigd: 7 september 2008

inte var driftsäkra. Många organis-ter upplever också att de är svåra att spela på, eftersom det uppstår en li-ten fördröjning efter tangentned-tryckningen innan tonen börjar ljuda.

Men kyrkorådet tyckte likafullt att en reparation var önskvärd – orgeln fanns där och upptog en stor del av kyrkans inte-riör utan att den var till den glädje det var tänkt. Och numera fi nns helt andra förutsättningar för att hålla

en konstant temperatur och luftfuk-tighet, så att instrumentets delar inte påverkas på samma sätt.

Visserligen fanns, och fi nns, koror-geln som byggdes 1977 (av Grön-lunds orgelbyggeri i Gammelstad).

Men speciellt vid förrättningar som bröllop, dop och framför allt be-gravningar kan den som spelar på orgeln uppleva det som besvärande att sitta så i blick-punkten som man gör framme i ko-ret.

Pipor ska lagas och stämmas. Foto: Hans Gustavsson

Olof Lind (tv) i samspråk med orgelbyggare Ernst-Henrik Burgman. Foto: Hans Gustavsson

Massor av justeringar är gjorda. Foto: Hans Gustavsson

Att arbetet dragit ut på tiden har ock-så varit en penningfråga; pastoratet har genomfört omfattande restaure-ringar av de olika kyrkorna och även åtgärder för att minska energian-

vändningen i alla sina bygg-nader. Arbetet med orgeln har därför fått vänta.

Länsstyrelsen måste lämna sitt godkän-nande vid reparationer eller ombygg-nader i våra kyrkor och har i det här fallet tillstyrkt

en reparation och fi nner att Mikaeli-kyrkans två orglar kan komplettera varandra.

Under vårterminens sista kyrkoråd den 18 juni fi ck ledamöterna under en minikonsert av Karin Birgersson höra hur den nyrenoverade orgeln nu låter.

Kersti Lundin

FYREN | 9

VAD GÅR KYRKOAVGIFTEN TILL?Svenska kyrkans verksamhet bygger på möten - möten mellan människor och möten mellan människor och Gud. Här fi nns rummet för de stora livshändelserna: dop, konfi rmation, vigsel och begravning. Alla dessa tillfällen markerar en övergång till något nytt och löper som en kristen tråd genom många människors liv. Men Svenska kyrkan rymmer också vardagen i form av till exem-pel sjukhuskyrka, barn-verksamhet, skolkon-takter, studiecirklar, samtalsgrupper, körer m.m. Verksamheten fi nansieras till största del av den kyrkoavgift som alla medlemmar betalar. Den sista december 2007 var det 78,9 procent med i någon av de fyra församlingarna Arvika Östra, Västra, Älgå eller Ny försam-lingar. I församlingarna fi nns många olika yrkesgrupper som ser till att verk-samheten fungerar: präster, diako-ner, församlingspedagoger, kyrko-musiker, vaktmästare och andra kategorier Men för att kyrkan ska kunna erbjuda sitt utbud av verk-samheter för alla åldrar krävs också ett stort mått av engagemang från

frivilliga medarbetare. Utan alla värdefulla insatser från förtroende-valda, körsångare, kyrkvärdar, stu-diecirkel- och ungdomsledare skulle förutsättningarna för kyrkans liv försvinna. Det är först tillsammans med alla våra medlemmar som vi blir kyrka, Svenska kyrkan. I församlingarna arbetar vi bland an-

nat med sociala arbetet genom att stötta människor som

är sjuka, ensamma, hemlösa eller har

problem på andra sätt. Det kallas diakoni. Kyrkor-na bjuder in till aktiviteter som bistår enskilda i

utsatta situationer. En stor mängd per-

sonliga samtal under tystnadsplikt erbjuds till

alla som så önskar. Församlingarna arbetar på olika sätt för att stimulera till samtal. Avsik-ten är att förmedla tro, hopp och en känsla av livsmening till de männis-kor som möts. Samtalen sker så väl i egen regi som i samarbete med sko-lor, föreningar och företag. Vidare erbjuds barn och ungdomar välkomnande platser där de kan växa i trygghet och självkänsla. I barntimmar, söndagsskola, körer,

Kyrkoavgift1,35 kronor / intjänad hundralapp går till kyrkoavgiften varav 0,33 kronor är begravningsvagift.

KyrkotillhörighetI Arvika pastorat fi nns 15.391 kyr-kotillhöriga (Västra: 5.496, Östra: 8416, Ny: 678 och Älgå: 801).

konfi rmations- och ungdomsgrupper skapas en meningsfull fritid, samti-digt som goda kunskaper förmedlas. Även många äldre fi nner givande samvaro, många möten, Öppet Hus, Fågelsång, Pantrar m.m. Kyrkorummets tystnad, lugn och ef-tertanke erbjuder dessutom många människor en efterlängtad oas i det brusande livet. Arvikaborna inbjuds till meditation, sinnerogudstjänster, enkla veckomässor i skiftande for-mer, Församlingarnas kyrkor fylls regelbundet av vacker körsång, kon-serter och musik i andra former. Här fi ras naturligtvis också ett stort antal gudstjänster. Under drygt 1000 år har kyrkan varit en del av Sverige. Att du och andra är med i kyrkan är en förut-sättning för att den ska fortsätta fi n-nas, både idag och i framtiden.

Valter Fryxelius

FYREN FÖRKLARAR:

”ÄMBETE””Fyren förklarar” är en nystartad avdelning där vi förklarar något som för kyrkan kanske är ”självklart” men som för andra är lite knepigt. Med anledning av artiklarna på si-dorna 12-14 tar vi tag i ”Ämbete”. Har du förslag på ord eller begrepp som du vill få förklarat - hör av dig till Fyrens redktion!

ÄMBETE, det kyrkliga ämbetet, som i Svenska kyrkan även kallas vig-ningstjänst, som omfattar uppdragen

biskop, präst och diakon. Genom vigning till det kyrkliga ämbetet får den som vigts ett särskilt uppdrag och ansvar. Frågan om olika kyrkors syn på ämbetet har stått i förgrun-den vid de ekumeniska samtal som förts mellan företrädare för främst de protestantiska kyrkorna. Ett re-sultat av sådana samtal var att 1994 års kyrkomöte antog den så kallade Borgådeklarationen som innebär en långtgående kyrkogemenskap mellan de evangeliskt lutherska kyrkorna i de nordiska länderna och i Baltikum samt fyra anglikanske kyrkor, med erkännande av varandras vigningar

till biskop, präst och diakon.

ÄMBETSFRÅGAN, begrepp i regel använt om kvinnors möjlighet att vigas till präst i Svenska kyrkan och frågan om diakonatets plats i det kyrkliga ämbetet.

10 | FYREN

VÄLKOMMEN TILL HÖSTENS G

Barn 0-12 årFÖRÄLDRABARN, 0-3 år + syskon

Sång, musik, ramsor, fi ka, lek och andakt. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå

BARNTIMMAR, 4-5 år

Sång, rytmik, andakt, organiserad lek, frilek och pyssel. Plats: Arvika Östra

SÖNDAGSSKOLAN

TORNKLUBBEN, från 4- år

Sång, pyssel, andakt måla och rita. Plats: Arvika Östra

GLUGGAR, 6 år

Sång, andakt, rytmik, pyssel, organiserad- och fri lek. Plats: Arvika Östra

BARNKÖREN KRISTALLEN, åk 1-3

Sång, rytmik, lek, fi ka och upp-trädande. Plats: Arvika Östra

MIN KLUBB, åk 1-3

Pyssel, lek, andakt, tävlingar, sång, inne- och uteaktiviteter, övernattning, läger. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå.

ÄVENTYRARE, åk 4-6

Lek, tävlingar, pyssel, andakt, knep & knåp, eld, läger, sång. Plats: Arvika Östra, Ny och Älgå

ÖPPET HUS/AFTER SCHOOL, åk 4-6

Lek, tävlingar, pyssel, andakt, knep & knåp, eld, läger och sång. Plats: Arvika Västra

”MELLANSTADIEKÖR”, åk4-6

Sång, rytmik, lek, fi ka och uppträ-dande. Plats: Arvika Östra

Ungdom 13-20 årTONÅRSGRUPP, högstadiet

Skaparverkstad, andakt, fi ka, mu-sik, resor, läger, sång, fi lm, biljard och matlagning. Plats: Arvika Östra

TJEJGRUPP, åk 6-

Skaparverkstad, andakt, fi ka, mu-sik, resor, läger, sång, fi lm och mat-lagning. Plats: Ny

UNGDOMSKVÄLL, högstadiet och gymnasiet

Skaparverkstad, andakt, fi ka, musik, resor, läger, sång, fi lm och matlag-ning. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Älgå

UNGDOMSKÖREN, högstadiet och gymnasiet

Sång, resor och uppträdanden. Plats: Arvika Västra

ARVIKAFESTIVALEN, 20-

Samtal, fi ka, fi nnas till och vara medmänniska. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå.

Kontaktpersoner för barn- och ung-domsgrupperna är Nina Zethelius, Ca-rola Riddargåd, Carina Larsson, Emelie Axelsson och Carina Adrian. Se sida 19 för kontaktuppgifter.

VuxenBARNFRITT

Pysselkvällar för vuxna. Plats: Arvika Östra, Ny och Älgå

BIBELSTUDIER

Vi läser i bibeln, samtalar kring tex-ten och stöttar varandra. Språk: lätt svenska och lätt engelska. Plats: Arvika Östra

CAFÉ M

Samtalskväll med en gäst kring ett tema, underhållning, fi ka. Plats: Arvika Östra

DIAKONIKRETS

Syförening i Arvika Västra försam-ling. Plats: Arvika Västra

DIAKONIKRETSEN

Gemenskapsgrupp som ses var 14:e dag. Plats: Arvika Östra

FÖRSAMLINGSKÖREN

Älgå församlings kyrkokör. Plats: Älgå

GRÅ PANTRARNA

Samlingsplats för ”mogna män”, kaffe, gemenskap och något pro-gram präglar varannan måndagsför-middag i Församlingshemmet. Plats: Arvika Östra

Svenska kyrkan har många olika barngrup-per att delta i. Foto: Hans Gustavsson

Det fi nns mer...

Utöver de grupper som presenterats

fi nns en del tillfälliga grupper samt ett

fl ertal konfi rmandgrupper som sträcker

sig över mer än en termin.

I Arvika pastorat bedrivs även arbete

ihop med Arvika kommun, Värmlands

Landsting, olika föreningar och företag,

skolkontakter kring jul och påsk, kyrk-

visningar med mera. Bland annat kan vi

nämna: Dagcenter/särskolan, behand-

lingshem, Tjejjouren, skolbesök, Kvin-

nojouren, fritidsgården, anhörig central

med fl era.

Vill du ha mer information kring grup-

perna är du varmt välkommen att ringa

de olika kontaktpersonerna - se vår

kontaktsida längre bak i tidningen.

Svenska kyrkan gör många olika saker, här ses Carina och Marina på Arvikafestivalen.

FYREN | 11

GRUPPER I ARVIKA PASTORAT

KYRKKAFFEVÄRDAR

Arbetsgrupp för de som vill hjälpa till kring kyrkkaffen. Plats: Arvika Östra

KYRKLIGA ARBETSKRETSEN

Arbetar för Svenska Kyrkans inter-nationella hjälpinsatser. Träffas var 14e dag i församlingshemmet. Plats: Arvika Östra

KYRKLIGA ARBETSKRETSEN

Träffar med gemenskap och arbete. Olika projekt och arrangemang till förmån bl.a. för kyrkans internatio-nella arbete. Plats: Älgå

KYRKVÄGAR TILL HISTORIEN

Ett projekt som redan lett fram till nya broschyrer i våra kyrkor och som samlar människor i studiecirklar i alla våra fyra församlingar, Västra, Östra, Älgå och Ny. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå

LIVET ÄR DITT, för kvinnor

Upplevelsegrupp för kropp och själ. Plats: Arvika Östra

MEDITATION

Möjlighet till introduktion i medita-tion, tyst meditation, fördjupnings-dagar för nybörjare... Plats: Arvika Östra

MITT HEM I KOSMOS

Studiecirkel som syftar till att bli goda amatörastronomer och fi loso-fera över livets stora frågor. Plats: Arvika Östra

NY KYRKOKÖR

Ny församlings kyrkokör. Plats: Ny

OLIVKVISTEN

Kyrkans besöksgrupp. Plats: Arvika Östra

ORATORIEKÖREN

Kören framför större verk för kör och orkes-ter och har normalt två konserter per år Plats: Arvika Östra

SINGOUT

Ny gospelkör i Arvika Östra för-samling. Plats: Arvika Östra

GEMENSKAP I SINNESROGUDS-

TJÄNST

En gemenskap i samband med gudstjänsterna, fi ka, samtal och resa. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra

SORGEGRUPP

Stöd- och samtalsgrupp för sör-jande som mist en anhörig. Plats: Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå

SULVIKS SKOLKÖR

Skolkör i Sulvik. Plats: Älgå

TISDAGSTRÄFF

Gemenskapsträff sista tisdagen i må-naden i Ny församlingshem. Plats: Ny

TONKRAFT

Arvika Västra församlings kyrkokör. Plats: Arvika Västra

TORSDAGSTRÄFF

Samlingar dagtid med lunch, pro-gram och andakt. Plats: Älgå

TREFALDIGHETSKÖREN

Arvika Östra församlings kyrkokör och är en blandad kör (SATB) med cirka 25 medlemmar. Plats: Arvika Östra

Svenska kyrkan i Arvika pastorat har många olika körer för barn, ungdomar och vuxna.Vill du också vara med?

Gudstjänster och

kyrkliga handlingar

Svenska kyrkan i Arvika Västra, Arvika Östra, Ny och Älgå för-samlingar har inte bara grupp-verksamhet igång. Under 2007 kan vi bland annat nämna:

91 Högmässogudstjänster68 Högmässor15 Familjegudstjänster18 Temagudstjänster26 Söndagsmässor52 Veckomässor80 Musikgudstjänster

141 Dop109 Konfi rmerade21 Vigslar141 Begravningar

Dessutom:Enskilda möten, Sjukhuskyrkans arbete, stödsamtal, pilgrimsvand-ringar, sommar- och julfester, före-drag och mycket mera.

VID BRASAN I RACKENSTUGAN

Temakvällar vid brasan... Plats: Arvika Östra

ÖPPET HUS I FÅGELSÅNGEN

Föredrag, underhållning, andakt, fi ka, utfl ykter mm. Plats: Arvika Östra

ÖPPET HUS I MIKAELIGÅRDEN

Föredrag, andakt, lunch mm. Plats: Arvika Västra

Fler kontaktpersoner och kontaktupp-gifter fi nner du på sidan 19. Är du osä-ker på vem du ska kontakta? Ring vår pastorsexpedition på 0570-72 82 00.

12 | FYREN

PRÄST - JAG?”Skall du bli kvinnlig präst?” Den frågan har jag ofta fått, när jag var yngre. Ganska fånigt var det tyckte jag, om jag nu skulle ta frågan bok-stavligt. Hur skulle man svara på en sådan fråga? ”Ja, ganska kvinnlig?” ”Nej, inte så väldigt kvinnlig?”… Naturligtvis undrade den som fråga-de om jag skulle bli präst, men själ-va ordvalet visade på den allmänna uppfattningen. En kvinnlig präst var någon som avvek från normen. Vem skulle fråga en man om han skulle bli manlig präst, eller manlig polis? Vem skulle bli tillfrågad om han spe-lade herrfotboll? Men så var det. Det fanns präster och kvinnliga präster.

Präst – jag?

Egentligen var svaret ganska enkelt från min sida. Det var ”nej”. Jag var teolog men jag skulle inte bli präst. Inte då. Jag bör-jade läsa teologi direkt efter gymnasiet, utan att riktigt veta vart det skulle leda. Skulle jag bli lärare, präst eller kanske jour-nalist med teologi som specialfack? Jag blev pedagog, d.v.s. ”försam-lingssekreterare” som var det yrke som tillska-pats på 60-talet för att ge kvinnliga teologer med akademisk examen ett alternativ till att bli präst.

Många har undrat varför jag inte blev präst tidigare, när jag var ”så nära” med en teol-kand-examen 1975. Skälen var fl era: Kyrkan hade börjat anställa personal för olika uppgifter. Vardagsarbetet, inte minst bland barn, växte kraftigt. Det fanns många viktiga uppgifter att utföra i

”De var tre stycken, modiga och visionära. I dag är vi

ungefär 1.800 prästvigdakvinnor i kyrkan, tre har

vigts till biskopar.”

kyrkan och Guds kallelse är inte nå-got som gäller bara präster. Gud kal-lar oss till olika uppgifter. Jag upp-levde att de pedagogiska uppgifter jag gick in i var min kallelse.

Det fanns inte så många kvinnliga förebilder. Jag vet att en del av de kvinnliga präster jag kände till hade jag lite svårt att identifi era mig med. Men heder åt dessa tuffa kvinnor som banade vägen för oss andra och ofta fi ck ta en hel del stötar! Ibland tänker jag på att när jag började mina studier var det bara elva år se-dan de första kvinnorna blev präster i vår kyrka. Om man jämför: 1997 är elva år sedan. Det tycker jag inte känns som så länge sedan.

I år är det 50 år sedan beslutet togs

att kvinnor skulle kunna vigas till präster i svenska kyrkan. 1960 fi ck kyrkan sina första kvinnliga präs-ter. De var tre stycken, modiga och visionära. I dag är vi ungefär 1.800 prästvigda kvinnor i kyrkan, tre har vigts till biskopar. Det har hänt mycket i vår kyrka under dessa år, och numera är det fl er kvinnor än män som studerar för att bli präster.

En mycket stor del av männen i min

släkt har varit präster, så också min far som dog när jag var barn. På nå-got sätt fanns det nog en känslomäs-sig koppling mellan fadersrollen och

prästrollen för mig, det förstod jag så småning-om. En del av släktens präster hörde också till dem som var motstånda-re till kvinnliga präster.

Jag vet att jag när jag först valde yrke sade att jag inte ville ägna mig åt att kämpa för min egen sak. Och även om jag själv aldrig var mot

kvinnliga präster så fanns motstån-det också hos en del som jag såg upp till - i övrigt kloka människor och varma kristna. Tänk om de hade rätt och jag hade fel?

Motståndet

Motståndet mot kvinnliga präster har fokuserats mycket under åren som gått. Många kvinnor har råkat illa ut när de inte blivit accepterade,

Monica Fryxelius, präst i Älgå församling. Foto: David Fryxelius

FYREN | 13

eller blivit direkt illa behandlade. I andra fall har man kunnat respekte-ra varandra, trots att man haft olika åsikter i sakfrågan. Här i vårt stift har det varit lättare att verka som kvinna och präst än på fl era andra håll.

Men jag tror ändå inte att mot-ståndet mot att se en kvinna som präst alltid handlat om bibelsyn el-ler kyrklig tradition. Män har ju på olika områden haft högre status än kvinnor. Många psykologiska un-dersökningar har visat på hur män-niskor ofta anser män vara överlägs-na kvinnor, att pojkar omedvetet får större utrymme i skolan, att en majoritet tycker att en artikel är mer tillförlitlig om den är undertecknad Anders Karlsson än om Anna Karls-son står som författare! Män får än i dag högre lön än kvinnor för samma jobb. Det här gäller allmänt i samhället och ofta är det alldeles omedvetet för dem det gäller. Men vi kan ju ana vad detta kan ha haft för betydelse när kvinnor skulle bli präster, i en tid med mycket mer tra-ditionella könsroller än i dag.

Många har fått erfara, särskilt yng-re kvinnor, att förväntningarna på hur en präst skall vara och hur en kvinna skall vara inte stämt överens. Allra tydligast har det väl blivit när kvinnor haft ledande ställning som kyrkoherdar.

Förändrade attityder

Nyligen hittade jag ett föredrag som min pappa höll för yngre präster i Rättvik på våren 1959. Då hade be-slutet tagits om kvinnliga präster, men ännu fanns inga i tjänst. Kyr-kan stod delad och upplevdes vara i kris. Han visar att han inte gillar re-formen eller hur beslutet togs, men ”kan ändå inte, hur han än vrider och vänder på problemet få det här med kvinnliga präster till en verklig ödesfråga för kyrkan”…”inte tro att detta för vår kyrka är en fråga som gäller liv och död.” Ett halvt år senare avled han, och skulle aldrig uppleva att få kvinnliga kollegor i ämbetet.

Många präster var från början nega-

tiva till att prästäm-betet öppnades för kvinnor. Många, många skulle kom-ma att ändra sig under årens lopp. Andra var positiva från första början, Här i Arvika hade vi en kvinnlig präst inbjuden från Dan-mark av Harald Hallén redan 1957 som predikade och döpte i Trefaldig-hetskyrkan.

Så småningom blev jag präst. Mot slu-tet av 90-talet blev det klart för mig att nu var det dags för mig, Gud kallade mig att gå vi-dare. Ett liv kan rymma många upp-gifter och det är en stor förmån att få möjlighet att sadla om som med-elålders.

Hur min pappa skulle ha ställt sig i den här frågan om han fått leva längre kan jag ju bara gissa. Säkert hade vi haft goda samtal. Han var en öppen, klok och ödmjuk männis-ka. Men hade han rätt om att detta med kvinnliga präster inte var någon ödesfråga för kyrkan??

För kyrkans skull

Så här femtio år efter reformen är det svårt att tänka hur kyrkan skulle ha varit i dag om det inte funnits några kvinnor som var präster. Kyr-kan har förändrats och prästens roll har förändrats. Samtidigt har sam-hället, relationerna mellan kyrkan och samhället förändrats, relationen mellan män och kvinnor, privat och i arbetet ser annorlunda ut. Kvin-nans ställning har stärkts . Allt hör samman och påverkar vartannat.

Kyrkans vägval att både män och kvinnor skall kunna vara präster handlar om både teologi, demokrati och människosyn. Paulus som ofta tolkas som kvinnofi entlig, säger i Efesierbrevet om de döpta: ”Nu är ingen längre jude eller grek, slav el-ler fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus”.

Jag är övertygad om att evangeliet behöver tolkas och gestaltas av både män och kvinnor som ibland väljer olika utgångspunkter, tänker och ut-trycker sig lite olika. Vi är alla män och kvinnor, men framför allt är vi människor. Man och kvinna är till-sammans människa, Guds avbild. Tillsammans får vi söka Guds vilja med våra liv. Det är en ödesfråga för kyrkan!

Det är en stor glädje att få vara präst med allt vad det innebär. Om man sedan är mycket eller lite kvinnlig är väl av mindre vikt!

Monica Fryxeliuspräst i Älgå församling

Läs mer om jubileet på www.svenskakyrkan.se/jubileet

Monica Fryxelius och Anna Ekenbäck leder jubileumsgudstjäns-ten den 28 september. Foto: David Fryxelius

JubileumsgudstjänstI Arvika Pastorat uppmärksammas 50-årsjubileet bland annat genom en sammanlyst jubileumsgudstjänst

28 september kl 11:00i Mikaelikyrkan

Anna Ekenbäck och Monica Fryxelius mfl leder gudstjänsten. ef-teråt träffas vi för kyrkkaffe.

Välkomna!

14 | FYREN

Under en och samma dag, den 10 april 1960, vigdes de tre första kvinnorna till präster i Svenska kyrkan. Här är de senare i livet, ca 1990. Fr v: Margit Sahlin, Elisabeth

Djurle Olander och Ingrid Persson. Foto: Okänd

Om jubileetNyutgivna böcker, utställningar och seminarier. Jubileet uppmärksam-mas på många sätt i hela landet och startar i samband med att Kyrkomö-tet öppnar. En jubileumsgudstjänst med nationella och internationella gäster kommer att fi ras när Kyrko-mötet öppnas. På själva jubileums-dagen, lördag den 27 september, le-der biskoparna högtidsgudstjänster i alla stift.

Kvinnors livsberättelserTvå böcker ges ut inför jubileet. Jubileumsboken speglar de 50 åren genom tjugo prästvigda kvinnors livsberättelser. Den består av texter av författaren Lina Sjöberg och bil-der av fotografen Sanna Sjöswärd. En forskarantologi belyser i ett brett perspektiv vad beslutet har betytt för kyrka och samhälle. Båda böck-erna kommer att fi nnas i handeln.

Öppnandet av prästämbetet för kvinnor var ett viktigt väg-val för Svenska kyrkan. För kvinnorna gav det en möjlighet att äntligen få följa sin kallelse. Redan 1919 väcktes frågan om kvinnors möjlighet att bli präs-ter. Det skulle dröja nästan 40 år innan kvinnan fi ck tillträde till prästämbetet.

Efter införandet av kvinnlig rösträtt 1921 väcktes frågan om kvinnors möjligheter att få statliga tjänster. Två år senare fi ck kvinnor rätt till statliga ar-beten och allmänna uppdrag efter en lagändring. Lagen gällde inte för prästtjänsten eftersom kyrkomötet valt att skjuta frågan på framtiden.

En långdragen process

Efter andra världskriget blev statliga ämbeten och tjänster lika enligt lag för kvinnor och män. Frågan om kvinnors möjlighet att bli präst blev åter aktuell. En utredning kom där man inte såg några hinder för kvinn-liga präster, förutsatt att det redan fanns en manlig präst i församlingen där de anställdes. Men förslaget av-visades. Det fanns en rädsla för att kvinnors prästvigning skulle leda till splittringar inom kyrkan. Ett lagför-slag om kvinnors möjlighet att bli präster kom 1957. Förslaget avslogs av Kyrkomötet för att man ville få mer tid för samtal och diskussion. Regeringen la året efter fram en pro-position i riksdagen om kvinnors behörighet till prästerlig tjänst. Vid omröstningen i kyrkomötet 1958 röstades lagförslaget igenom och de första kvinnorna prästvigdes i april 1960. Beslutet grundades i teologisk övertygelse om att alla – oavsett kön – skulle ha möjlighet att inneha alla tjänster i kyrkan. Eller som en av re-formens tillskyndare skrev ”Vi äro dock inte främst könsvarelser utan födda till medborgare i Guds rike.” Sin första kvinnliga kyrkoherde fi ck Svenska kyrkan tio år senare och första domprost år 1990. Sju år se-nare fi ck landet sin första kvinnliga biskop.

Försvårande klausul

Vid beslutet om även kvinnor kunde bli präster röstade man även igenom en klausul. Ingen präst skulle behö-va utföra något som stred mot den egna övertygelsen. Klausulen gjorde det i praktiken svårare för kvinnor att verka i vissa stift och församling-ar. I slutet av sjuttiotalet bestämde kyrkomötet att kyrkans offi ciella hållning – att alla kan vara präster – alltid ska gälla när olika åsikter står mot varandra. Vid kyrkomötet 1982 togs klausulen bort. Lagen om jäm-ställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet började därmed gälla fullt ut inom Svenska kyrkan. En-ligt kyrkoordningen som gäller från 2000 får bara den prästvigas som ”i alla uppgifter tjänstgöra tillsammans med andra som vigts till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst oavsett deras kön”. Motstånd mot kvinnors prästvigning ses idag som ett arbets-miljöproblem och behandlas enligt gällande lagstiftning.

Framstående kvinnor tidigt

Även om lagstadgande om kvinn-liga präster kom först 1958 har det funnits framstående kvinnor inom kyrkan långt tidigare. Redan på 1820-talet förekom kvinnliga predi-kanter. De tilläts inte predika inne i kyrkorna, men samlade istället stora åhörarskaror på kyrkbackar runt i landet. Första gången det fi nns do-kumenterat att en prästvigd kvinna predikat i Sverige är 1911. Anna Howard Shaw, metodistpräst från

USA talade i Gustaf Vasa kyr-ka i Stockholm i samband med en rösträttskonferens. Under åren som följde, framförallt efter 1940-talet, var det fl era kvinnor som predikade i kyr-kor, några av dem skulle senare komma att vara bland de första prästvigda kvinnorna.

I andra samfund

Idag är prästämbetet öppet för kvinnor i många länder. Den romersk-katolska kyrkan tillå-ter dock fortfarande inte präst-vigning av kvinnor, inte heller

de ortodoxa kyrkorna. I frikyrkor-na fi ck kvinnor tidigt predika och inneha ledande roller. Liksom inom Svenska kyrkan blev 1950-talet en förändringens tid. I de äldre frikyr-kosamfunden genomfördes föränd-ringarna utan motstånd. I de yngre frikyrkorna väckte reformen mer de-batt. Beslutet 1958, som innebar att alla kyrkliga tjänster nu var öppna för både kvinnor och män, föränd-rade kyrkan och bilden av Svenska kyrkan. Det var ett historiskt väg-val.

Boel Hössjer Sundman

ETT HISTORISKT VÄGVAL

FYREN | 15

ARBETE MED FLYKTINGMOTTAGANDESvenska kyrkan och Arvika kom-mun har ett antal samarbeten igång - det känner många till. Nu fördju-pas ytterligare ett samarbete då FLE (fl yktingenheten) och kyrkan träffas för samtal, förstå varandras verk-samheter, bolla idéer och samordna insatser för nyanlända till Arvika.

Lagom till skolstarten träffades åter de två organisationerna. Det pågår ett kontinuerligt arbete i kommu-nen och kyrkan som skulle stämmas av. Från kyrkans sida var det roligt att få rap-portera att försomma-rens som-m a r f e s t var mycket välbesökt. Bibelstudi-erna kom-mer att fortsätta även om det gärna får ansluta fl er. Kommunens vikti-gaste rapport till gruppen är att det behövs fl er volontärer för att få fl er av fl yktingarna integrerade i samhäl-let och i Arvika.Vad krävs då av en volontär? Svaret kommer snabbt - alla kan bli en god volontär! Inga förkunskaper krävs. Det handlar om att under ett år vara

medmännis-ka. Att ställa upp då och då med prak-tiska saker så som att följa med och köpa möbler, ställa in en TV-apparat eller fylla i någon av alla b lanket ter. Vardag l iga saker helt en-kelt.

Intresserade volontärer får utbild-ning och vägledning innan start av Röda Korset (som också sköter verksamheten). Om du som läser denna text är intresserad av att veta mer om volontärskap eller redan nu vill hjälpa ska du kontakta Lena Norlander på Arvika kommun (sök via telefon 0570-81600).

Mötet avslutas för denna gång och vi går ut och tar fotot här ovanför. Det är ett glatt gäng som ser ljust på framtiden och som snart träffas igen. Till dess ska det funderas mer kring fördjupade insatser ihop.

Fr v: Marina Ingvarsdotter, Eva Moberg, Kerstin Bood Alpmarken,Bengt Larne och Kristina Wiman.

”Alla kan bli en godvolontär!”

Text och foto:David Fryxelius

URSÄKTA RÖRAN - VI BYGGER OM!Som vi kunde berätta i vårnumret av Fyren så har Arvika Pastorat en hemsida på Internet. Under våren har vi beslutat att sakta men sä-kert fl ytta all vår information från www.arvikapastorat.nu till en sökbar undersida till www.svenskakyrkan.se.

Med detta arbete tror vi att det blir enklare för dig som medlem att hitta det du söker hos oss, men även enklare att hitta an-nan information inom Svenska kyr-kan. Samtidigt införlivar vi oss den

”grafi ska profi l” som gäller för hela Svenska kyrkan.

Under tiden som den nya sidan tar form kommer det med

största sannolikhet inte att vara helt uppdaterad in-

formation på vår gamla sida och, evenuellt, även att vara lite rörigt på vår

nya sida. Väl mött i höst på: www.svenskakyrkan.se

David Fryxelius

ÖPPET HUS I

FÅGELSÅNGEN

HÖSTEN 2008

Det är Öppet hus i Fågelsången varje fredag 11:00-12:15 med start den 19 september. Kaffe med dopp serveras och vi bjuds på ett intres-sant program.

19/9 Leif Hultin: Den litterära visan.26/9 Annika Sönnefors (AKKA): Mindfulness (Medveten närvaro).3/10 Per Fallberg berättar om Hans och Jakob Juel 10/10 Sven Toremark berättar om sin nya bok.17/10 Lars-Uno Ericson: Det amerikanska geniet Louis Armstrong.24/10 Kören Strandskatorna med musikanter.31/10 Inget program.7/11 Bengt Larne: Seder och bruk kring Mårtens afton.14/11 Emmah och Sarah Tranemyr: Sång och musik.21/11 Odd-Ivar Flensborg: Bildspel.28/11 Avslutning med sång och musik.

Kontaktperson: Marina Ingvars-dotter, diakon, 0570-72 82 12.www.svenskakyrkan.se

16 | FYREN

ÅRETS FESTIVAL I BACKSPEGELN

Arvikafestivalen- Festivalen startades 1992 av för-eningarna Blå Huset och Verktygs-lådan och har sedan dess arrang-erats varje år.- Arvikafestivalen arrangeras idag av ideella Arrangemangsförening-en Galaxen.- Festivalen arrangeras i och om-kring Arvika Folkets Park.- Arvikafestivalen har bjudit på ut-ländska artister så som Kraftwerk, Soft Cell, Slayer, Prodigy mfl . Fes-tivalen har även haft svenska ar-tister så som: Håkan Hellström, Dileva, Kent, Robyn, The Sounds, The Ark mfl .- Festivalen lockar varje år tusen-tals funktionärer i alla åldrar och från hela landet.- Arvikafestivalen har bland an-nat vunnit SAMAs pris för ”Årets klubb/festival”.

Många tankar (och känslor) far igenom mig då jag, som jobbar två dagar i själavården, går runt på festivalområdet, på campingarna och på funktionärsområdet. Det är fl era tusen funktionärer som job-bar överallt och med allting. Jag är även förälder till en tonåring, så jag ser också på festivalkonceptet med mina ”mammaglasögon”.

Beundransvärda är alla dessa ungdo-mar (funktionärer) som alltifrån tre till åtta dagar jobbar före, under och efter festivalen. Helt utan betalning! Där får vi som tror att ungdomar idag inte vill göra något utan betal-ning en tankeställare. Men visst kan engagemanget och arbetslusten ta överhand över våra mänskliga lagar. Vi behöver sömn ett visst antal tim-mar/dygn och det glömmer ibland dessa entusiaster. Många kommer till själavårdens sovtält för att få några timmars välbehövlig sömn emellan arbets-passen.

I många år har jag varit mycket im-ponerad över alla dessa unga män-niskor som i så många år lyckats pla-nera, organisera, entusiasmera, och genomföra detta gigantiska projekt. Många av oss äldre, mer erfarna, vi-sare och klokare tror jag skulle ha svårigheter att se helheten och de-larna i detta stora projekt. Det skulle vara intressant att veta vad arbetsle-darna i festivalarbetet blir när dom blir stora. Jag tror ungdomarna får med sig kunskaper och erfarenheter som de har nytta av senare i livet, i sina olika yrkesval.

Tyvärr fi nns det också sidor av festi-vallivet som inte är riktigt så bra för alla. Defi nitivt fi nns det tillgång till alldeles för mycket alkohol och defi -nitivt är många ungdomar för unga för att bo på campingen. Kanske får 15-åringar som bor själva på festi-valcampingen ta ett större ansvar än

de är mogna för. Har för-äldrarna varit på en festi-valcamping någon gång?

Trots otrolig värme de första dagarna och sky-fall sista dagen så är ändå de fl esta ungdomarna på campingarna glada och positiva. Två pojkar titta-de ut ur ett tält en vända jag gjorde på campingen och sa: ”Vad himla bra att ni går omkring så här och kollar”. Bra för oss själavår-dare, nattvandrare och vakter att veta – jag tror det känns tryggt att vi ”dräller” omkring.

Dom är ett vandrande folk festivala-re. Det blir många turer mellan stan

– festivalområdet – och camping-arna. En jämn ström, hela tiden i båda riktningar-na. Men jag upp-levde bara glada, nöjda och trev-liga ungdomar. Det fanns absolut

inget som jag upplevde som hotfullt eller oroande (men jag var ju inte överallt hela tiden). Visst händer det tråkiga saker under festivalen, men det gör det faktiskt också under van-liga helger i Arvika, tyvärr.

Vi som jobbar i själavården blir verk-ligen uppskattade under dessa dagar. Många av oss gör nog ett bra arbete i vårt dagliga arbete, men vi vet ofta inte vad som blir bra eller när det blir bra. Men här möts vi hela tiden av glada tillrop: ”Vilken tur att ni fi nns” – ”Så här jobbar inte kyrkan på Hultfredsfestivalen” – ”Vad bra ni är” – ”Vi älskar er”. (Det är väl-digt bra för ens ego att vara delaktig i det här jobbet).

Festivalen är ett annorlunda och po-sitivt inslag i Arvika-livet och den har nog kommit för att stanna. Finge jag önska mig något inför nästa år så är det detta:

Färre yngre ungdomar på camping-en, mindre alkoholkonsumtion, fl er föräldrar i rörelse och massor av stora soptunnor överallt – på cam-pingarna, på festivalområdet, längs gångvägen mellan festivalområdet och stan, i stadsparken och förres-ten överallt. Allt för att nästa festi-val ska upplevas som ännu bättre än de tidigare.

Jag har fått reviderat min bild (till det bättre) av dessa ungdomar och det är jag glad för.

Eva-Märtha Tranemyr

”Vad himla bra att ni går om-

kring så häroch kollar”

Det var ofta fullt framför stora scenen Vintergatan.Foto: Hans Gustavsson

FYREN | 17

Äntligen, som jag har längtat, prak-tiskt taget hela 365 dagar, sedan förra festivalen. Nu får man äntligen träffa kompisarna igen, efter några veckors sommarlov, och vad kan vara bättre än att vi samlas för fest.

Efter en tillbakablick på Arvikafesti-valen 2008 känner jag att det var väl-digt lyckat. Torsdagen började med ett skrikande och svettigt dansande till Håkan Hellström. Personligen är jag inget stort ”fan” av honom men det är alltid kul att dansa. Festivalen i år hade ett väldigt bra val av artister på besök. Det fanns någonting för alla och det tillbringa-des många timmar vid scenen.

När jag och mina kompisar inte lyss-nade på musiker åt vi mat, mat och mat. Jag fullkomligen älskar festi-valmaten. Och hur kul är det inte att stanna och prata med folk lite var stans från olika ställen av vårt avlånga land. Helt plötsligt är folk så utåtriktade och pratglada. Ja, jag förstår inte. Som för en helg blir alla Arvikabor och alla andra på festiva-len som en stor familj. Alla pratar med alla, alla skrattar med alla.

I år kände jag också att man kunde vistas på campingen utan oro eller rädsla. Det gäller faktiskt bara att aldrig gå ensam. Jag kände att det fanns en enorm trygghet både inne

HÖJDPUNKTER UNDER FESTIVALENpå festivalområdet och utanför. Väktare, ord-ningsvakter, poliser, sjukvårdare, festivalar-betare, själavårdare, det fanns alltid någon som man kunde haffa tag i ifall det skulle behövas. Detta gör ju självklart att man ännu mer kan tänka sig att det blir ett festivalår till. Under min festivalhelg var jag ute en kort stund på tors-

dagskvällen, job-bade som själavår-dare på fredagen och släppte loss på lördagen.

Att jobba som sjä-lavårdare var något nytt för mig. Redan från början tyckte

jag att det lät lite för mycket med just namnet själavårdare. Hur skulle vi frivilliga arbetare utan utbildning kunna kalla oss själavårdare? Nej, det har jag fortfarande svårt att för-stå men när jag väl hade påbörjat min första timme som själavårdare förstod jag att det inte var så allvar-ligt som namnet utgav sig att vara. Nej då, jag kokade kaffe, gick runt på de olika områdena och delade ut godis, smörgåsar, halstabletter och det jag gillade mest var alla glada och positiva ungdomar som stanna-de och pratade och funderade på oli-ka saker. Det är alltid roligt att träf-fa nya, nyfi kna människor. Så den

a rbe t sdagen som jag förut-spått skulle bli en slitsam dag blev en dag med mycket skratt, prat och leenden.Helt klart fi nns det nackdelar med en så-

dan här stor festival också men de många fördelarna väger upp till en riktigt lyckad helg för mig och mina vänner.

Emma Tranemyr

Spektakulärt performanceuppträdande på området.Foto: Hans Gustavsson

En av oändligt många promenader ute bland besökarna. Foto: Hans Gustavsson

”Helt plötsligt är folk så

utåtriktadeoch pratglada”

Själavårdsgruppen- Gruppen engagerar präster, dia-koner och övriga frivilliga.- Själavårdsgruppen har funnits på festivalen sedan 1992.- Själavårdsgruppen 2008 bestod av 50 personer från hela Sverige.- Gruppens planering kring festi-valen startar redan i februari.- Själavårdsgruppen sponsras av Löfbergs Lila, Wasabröd, Malaco, Ramströms, Gehås, Hemvärnet.- Gruppen framhåller kontakten med festivalens ledningsgrupp som jättebra. Framförallt omnämns Henrik Westlund i ledningsgrup-pen - ”en riktig klippa!”

Marina Ingvarsdotter,huvudansvarig Själavårdsgruppen

18 | FYREN

Tävling: Vem är personen vi söker?I denna tävling söker vi en person som smyckat en av våra kyrkor. I den kyrka vi talar om fi nns en må-lad predikstol från år 1742. Vem är det som målat predikstolen? Lycka till!

Ledtråd 1: Den aktuella kyrkan byggdes mellan åren 1724-1726 som en skeppig salkyrka av vitputsad na-tursten. Kyrkan brukar omtalas som en av Värmlands mest bevarade ba-rockkyrkor.

Vinnare och tävlingssvar

från sommarnumret

Gensvaret från förra numrets korsordstävlig har varit stort och vi är glada över att nu kunna pre-sentera tre vinnare:

1. Eivor Öholm, Arvika2. Siv Johansson, Arvika3. Solveig Renäng, Arvika

Stort grattis önskar vi på Fyrens redaktion! En present kommer till er med Posten.

Grattis även till er alla andra som kryssat och deltagit i tävlingen med många rätta svar! Lycka till nästa gång!

Här ser du de vanli-

gaste yrkesgrupperna i

Svenska kyrkan

- 3 100 kyrkovaktmästare - 2 300 kyrkogårdsarbetare - 3 200 präster - 1 100 diakoner - 2 100 kyrkomusiker - 1 800 församlingspedagoger/assi-stenter och informatörer - 3 200 förskollärare, fritidsledare och barntimmeledare - 900 kanslichefer/kyrkokamrerer, ekonomer, jurister och andra spe-cialister - 1 900 administrativa assistenter - 1 300 städare, församlingshems-värdar

Exteriörbild från den aktuella kyrkan. Foto: David Fryxelius

Ledtråd 2: Om du besöker pastors-expeditionen kan du ta del av vårt informationsmaterial ”Kyrkvägar till historien”. I en del av materialet står svaret.

Svaret ska vara oss tillhanda senast den 27 oktober på adress:

”Tävling”FyrenBox 111671 23 Arvika

PEH

N PS O E

A

K

TS U

E I

E V

OE N G BT

A

A N G E L I

S

SS

S T

M

PT T L I

T

K A

L KK ÖN

N

K A

O

P A R T I P

A ES REU

ER A M A

A PU PT

N I L

D I

S A M

L

M E T S

R O G L

N

T

O P K N A P TP E G E

P L A S SI

A L P T

O A

SH Y P O

A R

R RL K AH

N T

R P A

JT H A M AO A I

C KB TAA R T A E Ä E

R O

L E

A

IK O C

S AO R T

NO

K V OR AL S YH

I L

H

L

E

O T

U

RT A S P

I

T E K N I

R

V Ö

NF R E D A

SK

K

U

A

Ö P

O

ALL E

Ä RT R O K

A B B

T

O T A

SO

M

L

A R T A

E

H

Här ser du de vanli-

Visste du att?

Kry

ssko

nstr

uktö

r: P

er-E

nar

Hed

lund

FYREN | 19

Här når Ni oss!Arvika kyrkliga samfällighet

Älgå församling

Monica Fryxelius, präst..............72 82 17, 070-594 02 13Annika Lindahl, kantor...................72 82 62, hem 330 17Carola Riddargård, fritidsledare.......................72 82 26Lennart Eliasson, kyrkvaktmästare.....................260 24..............................................................070-692 60 24Församlingshemmet ..........................................260 13Fax ...................................................................260 19

Kyrkan i vård och omsorg

Sjukhuskyrkans andaktsrum............................71 23 34Gunnel Widin, diakon.........................71 20 66, 72 82 18Ingegerd Karlsson, diakon................................72 82 08Klas Nilsson, präst............................................72 82 13

Kyrkogårdsförvaltningen

Kyrkogårdschef Anders Degertorp....................72 82 42Sakkunnig, Liv Bjurheden.................................72 82 40Kansli, Eva-Lena Pesonen.................................72 82 41Fax...................................................................804 99

Fastighetsfrågor

Fastighetschef, Roger Gustafsson.............070-544 23 26Fastighetsassistent, Annelie Ulfvenstierna.........72 82 43

Ordförande i kyrkonämnd

Kjell-Åke Holdar................................................123 10

Ordförande i kyrkogårds- och fastighetsnämnd

Bengt Persson.........................................070-346 47 70

Ordföranden i kyrkoråd

Arvika Västra, Olof Lindh...................................166 22Arvika Östra, Tony Sandström............................123 88Ny, Kajsa Högberg.............................................201 60Älgå, Lennart Björn............................................260 31

BlomsterfondenTel: 72 82 01nås säkrast kl 10.00-12.00

Bankgiro

5380-0306

Pastorsexpedition

Expeditionen, Marianne Myrman.....................72 82 00Kyrkoherde Valter Fryxelius.............................72 82 10Blomsterfonden, May Dahlbeck.......................72 82 01

Kansli

Kanslichef Lars-Inge Lilja.................................72 82 02Information, David Fryxelius ............................72 82 05Ekonom Håkan Karlsson..................................72 82 03

Arvika Västra församling

Präst...............................................................72 82 14Eva-Märtha Tranemyr, diakon..........................72 82 11Kerstin Israelsson, diakoniassistent...................72 82 27Karin Birgersson, kantor...................................72 82 64EmelieAxelsson,vik.fritidsledare.....................72 82 25Kyrkvaktmästarexpeditionen, tel och fax..........72 82 31Åke Widén, kyrkvaktmästare..................070-573 60 83Hans Gustavsson, kyrkvaktmästare.........070-522 11 39Olof Willman, kyrkvaktmästare..............070-665 55 02Mikaeligården, Dottevik....................................181 70Sockenstugan,vid Mikaelikyrkan .......................104 49Jössefors församlingshem, Bruksgatan 11............215 95

Arvika Östra församling

Valter Fryxelius, präst.................72 82 10, 070-671 70 95Klas Nilsson, präst............................................72 82 13Bengt Larne, präst......................72 82 15, 070-600 38 36Åke Skommar, organist.....................................72 82 60KarinAndersson,kantor...................................728261Marina Ingvarsdotter, diakon........................... 72 82 12Mona Vikström, diakoniassistent.....................72 82 28Carina Adrian, församlingspedagog..................72 82 20Nina Zethelius, fritidsledare .............................72 82 21Vaktmästarexpeditionen.................................72 82 30Rickard Alfredsson, kyrkvaktmästare......073-056 40 62Thorbjörn Ericson, kyrkvaktmästare.......073-027 23 70Lena Sjösten, kyrkvaktmästare.........................72 82 30Församlingshemmet, vestibulen.......................72 82 50Fågelsången....................................................72 82 52

Ny församling

Anna Ekenbäck, präst.......................................72 82 16Birgitta Nolgård, kantor..................72 82 63, hem 301 02Carina Larsson, fritidsledare...........72 82 24, hem 201 55Vaktmästare....................................................728241Ny församlingshem, tel och fax............................200 79

Mer kontaktinformationPostadress: Arvika pastorat, Box 111, 671 23 ArvikaFax: 199 82E-post: arvika.pastorat@svenskakyrkan.seWebb: www.arvikapastorat.nu

0570-72 82 00

Klip

p ut

och

spa

ra t

elef

onlis

tan!

20 | FYREN

AXPLOCK UR HÖSTPROGRAMMETFöreläsning med

GÖRAN SKYTTE

15 novemberTid och plats meddelas på affi scher och i Arvika Nyheter

Göran Skytte är författare, dokumentärfi l-mare, föredragshållare och en av Sveriges mest erfarna journalister. Som undersö-kande reporter på Aftonbladet tilldelades han Stora Journalistpriset 1984, och för en bred publik blev han känd genom inter-vjuprogrammet ”Skytte” som sändes i SVT 1990-99. De senaste åren har han arbetat med dokumentärfi lmer både i Sverige och internationellt, bla i Italien, Tanzania och Sydafrika. Göran Skytte har skrivit fl era böcker, bland annat Ett år med Jesus tillsammans med prästen Bo Brander. Denna bok blev 2007 årets bestseller i den kristna bokhandeln.

Skytte är även en ofta anlitad föreläsare. 2007 föreläste han inför fulla hus runt om i hela Sverige på temat ”Ett år med Jesus - äntligen” - sammanlagt lyssnade 20.000 åhörare till Skyttes föredrag. 2008 publicerar Göran Skytte en ny bok på Libris förlag med titeln OMVÄND. Under 2008 berättar Skytte om sin bok i en ny serie föredrag med rubriken ”OMVÄND”.

Barngruppernas musikal:

SHOWTIME

20 september kl 17:00Ny kyrka

Musikal med efterföljande fi ka.Fri entré.

Välkomna!

Försäljning

25 oktober kl 09.00-15.00Församlingshem Arvika Östra

Kyrkliga arbetskretsen inbjuder till försäljning med lotter, servering mm.

Välkommen!

Föreläsning: LIKA INFÖR DÖDEN

8 oktober, KarlstadIngeborg Svensson är lärare och forskare på etnologiska institutionen på Stock-holms universitet. Hon har skrivit avhandlingen ”Liket i garderoben”. ”Släkten följa släktens gång” lyder refrängen i en av våra vanligaste psalmer. Den ringar in den dödes plats i evigheten mellan förfäder och sina barn. Men hur länkas man in i evigheten om man inte lever i en barnalstrande familjekonstellation? Är vi alla lika inför döden? Vad är det för skillnad mellan att Peter begravs i en kista med rosa tyll och att det ligger ett metspö på morfars kista? Moderator: Margareta Brandby Cöster.

Plats: Karolinen, sal AmiralenTid: Kl. 13.30-16.00Info: Carina Haak 054-13 71 11Anmälan: Senast 24 september till Sensus studieförbund i Karlstad,054-13 71 00, varmland@sensus.seKostnad: 250:- inkl kaffe

Kyrkodag i Eda

2 november kl 11:00Eda kyrka

Högmässa. Medverkar gör kontrak-tets präster, kontraktskantorskör. Servering.

Terminsstart för Kosmosgruppen

28 september kl 19:00 i Trefaldighetskyrkans församlingshem

”Mitt hem i Kosmos” träffas varje söndag hela hösten. Välkomna!

Sinnesro-

gudstjänster

19:00-20:00Mikaelikyrkan

17 september15 oktober

12 november10 december