Jordbrukaren nr 11, 2015, Värmland

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Värmlands lantbrukare

En branschtidning i Länstidningen Värmlandsbygden

Nummer 11 • Årgång 89Augusti 2015

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Värm-landsbygden och sam -

tidigt är lantbrukare fårJord brukaren två gånger.

Det vita guldet som blivit

en vit piskaSIDAN 2

Här är det kvinnornasom jagar

SIDAN 14

Leicester-fårförening höll

årsmöteSIDAN 16

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

LANDSBYGD. Politiker, tjänstemän och rep-resentanter för olika organisationer gjorde till-sammans en bushresa i Klarälvdalen i mitten avaugusti. Med på resan var också landshövding-en i Värmland, Kenneth Johansson. In-

itiativtagare till resan var Landsbygdsnätverkettillsammans med föreningen Friskt bete i Klar-älvdalen, med projektledaren Olov Henriks-son.

Med bushresan ville man visa hur bra ochfint det kan bli om man tar tag i förbuskning-

en, och vilka konsekvenser det har om ingetgörs. Projektet Fri sikt, som utmynnade i fö-reningen Friskt bete, har under några år jobbathårt för att få bort buskar och sly kring Klar -älven.

SIDAN 25

De tröttnade på storstan ochblev fårfarmareLANTBRUK. Helena och JoakimLundgren kände att något var fel.Livet rullade fortare och fortare ochde började längta efter ett liv där dekunde ta tillvara varenda minut. Debodde i Göteborg men längtadetillbaka till Värmland eftersom detvar härifrån de kom.

Joakim är ursprungligen frånKristinehamn och Helena frånKarlstad. Joakim arbetade med IToch Helena var barnskötare. De sat-te in en annons på Blocket där desökte en gård en halvtimme frånKarlstad och då yppade sig ett till-fälle, som de inte kunde motstå.

SIDAN 26

Nu har jakt -säsongen inlettsmed bockjaktJAKT. Den 16 augusti startadebockjakten som en inledning tillhöstens höjdpunkt, älgjakten sombörjar den andra måndagen i ok-tober. Thorbjörn Andersson är vilt-mästare med en halvtidsanställningpå Sonstorps bruks marker. Åretsförsta jaktpass gör han i skogarnarunt Tångestad i Kimstad som ägsav greve Carl-Gustaf Mörner, Son-torps bruk.

SIDAN 22

Tidigare barnskötaren HelenaLundgren älskar sina får och detverkar vara ömsesidigt.

Ann-Sofie Sätherberg på Strandås tillsammans med några av sina får som hjälper till att få bort förbuskningen vid Klarälven.

Fåren rensar vid älvenBushresa visade kampen för att få bort buskar och sly kring Klarälven

en i Värmland, Kenneth Johansson. In-

LANTBRUKJAKT

Tvådagars jakt- och matmässaMÄSSA. Det var en fantastisk mässa i strålande väder, med cirka 152 utställare i Rottneros park ochrunt 13 000 besökarer. Som besökare fick man lära sig mycket, från att frysa fästingar, hur man ar-betar som konservator, hur man agerar vid viltolyckor, att det går att tämja grävlingar, till att klip-pa vass från speciell fyrhjuling och akupunktur på hundar. SIDAN 28

VECKANS BORRING

– Idag är utgångspunktenatt gårdsstödet inte ska påver-ka jordbrukets inriktning.Om målet är att stödja ett ak-tivt jordbruk eller bevara ettöppet och variationsrikt land-skap behöver gårdsstödet och

EU:s övriga jordbrukarstödanpassas efter den produktionoch markanvändning som be-hövs för att nå detta mål, sä-ger utredaren Torben Söder-berg.

Frikopplingen för 10 år se-dan, då gårdsstödet infördes,innebar att jordbrukarna intelängre behövde producerajordbruksprodukter för att fåstöd. För att få stödet behöverdock jordbrukarna sköta mar-ken så att den är i gott skick.

I de minst produktiva byg-derna gör gårdsstödet att mar-kerna hävdas och landskapethålls öppet. I de mer produk-tiva bygderna gör stödet attmarken fortsätter att brukasaktivt. I de mest bördiga byg-derna har gårdsstödet en för-sumbar effekt på markan-vändningen.

När aktiva jordbrukare be-höver mer mark, och den intesäljs eller arrenderas ut av pas-siva markägare, uppstår en såkallad inlåsningseffekt. Studi-en visar att inlåsningseffek-

terna på grund av gårdsstödenär små, cirka 1,5 procent avden totala jordbruksarealen.

I mer produktiva bygderhar gårdsstödet medverkat tillatt förbättra lönsamheten ijordbruket, vilket är positivt.Djurproduktionen kan förblilönsam och betesmarkernahålls öppna. Samtidigt kanstrukturomvandlingen avta i

de mer produktiva bygderna,då mindre lönsamma företagblir kvar längre med hjälp avgårdsstödet.

Gårdsstödet har också bi-dragit till högre arrende- ochmarkpriser som främst påver-kar lönsamheten negativt förde aktiva jordbrukare som be-höver mer mark.

2 Nummer 11 • Augusti 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Tillbaka efter sommaren är det kan-ske läge för min syn på mjölkens allvarliga lä-ge. Vi har en internationell mjölkkris pågrund av att det finns för mycket mjölk ivärlden. Att de svängande världsmarknads-priserna blir så tydliga även för svenska bön-der beror helt enkelt på att Sveriges och EU:spolitiker i 25 år jobbat för att avreglera jord-bruket. Låt oss därför aldrig glömma att detär hit politiken strävat i 25 år!

Arla får ta mycket kritik och ibland hör mandiskussioner om att bojkotta Arla i hyllan.Inget kunde vara mera förkastligt för Sveri-ges 3300 Arlabönder och de 500 Skåneme-jerileverantörer som har sitt pris kopplat tillArla. Alla dessa mjölkbönder är beroende avatt Arlas försäljning går så bra som möjligt!Svenska bondens dilemma är att endast 25procent blir dryckesmjölk och det är där be-talningsviljan finns. Ost, smör och yoghurtär till 50 procent importerat, där är vi somkonsumenter mest goda kålsupare som vill

ha kor på bete, GMO-fritt med mera, mensedan köper importerat! Vidare görs det merpulver än dryckesmjölk av Arlas svenska in-vägning i Sverige. Om den mjölken skullekonkurrera med annan svensk mjölk i kyl-disken skulle prispressen från handeln bli än-nu större. Detta är således en positiv effekt avatt Arla är ett internationellt företag medexport- och förädlingsmuskler. Sådant somkostar pengar på ett sätt som de and-ra småmejerierna inte behöver be-fatta sig med. Som dessutom i hög-re grad kan välja vilka och hurmånga leverantörer man behöver.EMV-produkternas inträde i hyllanhar gett handeln ett bra verktyg attställa svenska bönder mot var-andra genom att råvaran bliranonym. För handeln inne-bär detta högre marginaleroch för konsumentensvenskt och till och medekologisk till rimlig ni-

vå. Här skulle producentföreningen Gladabonden kunna göra nytta genom att samlamjölk från olika mejerier som inte kan stäl-las mot varandra som idag.

Med allt detta sagt, finns det också utma-ningar kopplade till Arla. Som marknadsle-dare har företaget med sin prissättning ochaffärsstrategi stort ansvar för hela branschen.

Arlas pris som idag bygger på all intjäningi alla länder ska slås ut på Arlas leveran-törer i sju länder, med fyra olika valutoroch med olika lagar och regler att pro-ducera mjölk, inte minst via företagetsegna regler Arlagården. Att mjölkpri-

set får en följsamhet till kost-nadsmassan i de olika län-derna blir en omöjlighet.Detta innebär som jagser det att vi ser enförflyttning på sikt avmjölkproduktioninom Arlas leveran-törsländer, dit pro-duktionskostnadenär lägst. Vi har flerautredningar som vi-sar att Sverige intehör till vinnarnamed dagens kon-

kurrenskraftläge. Med tanke på att vi gör såmycket pulver i Sverige kan vi således tappamycket mjölk, utan att tappa råvara till denviktiga färskvarumarknaden. Därmed be-höver en kraftig minskning av mjölk i Sve-rige inte alls påverka Arla negativt. Att den-na diskussion är svår att föra och komplice-rad, har jag all respekt för men det är samti-digt oroande att så många i Arlakretsar integärna ens vill ta denna diskussion.

25 års strävan att avreglera utan att minskaregelbördan parat med Rysslands embargoger politiken ett stort ansvar för rådande si-tuation. Därför måste politiken ta sitt ansvarför de kostnader som vi ensidigt har i Sveri-ge. Antingen via sänkta lagkrav som ger ossmöjlighet att på marknaden ta ut det rättamervärdet för exempelvis betesgående djur,alternativt via statliga ersättningar. Att skapakonkurrenskraft på riktigt är således det vik-tigaste för politikens vidkommande NU!

Må så gott i emv-produkternas anonyma Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetenspressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 4600. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tid-ningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av ute-blivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte omfelet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Det vita guldet som blivit en vit piska

LINKÖPING

Owe Thornell0705-43 23 23

MOTALA

Ulf Andersson0709-49 01 77

EGEN TILLVERKNINGI FALKENBERGSEDAN 1980

NORRKÖPING

Per Hanqvist0705-54 54 42

Hör med oss, det lönar sig!

www.norddesign.se

BOKAKOSTNADS-

FRITT HEMBESÖK

MONTERAT & KLART

MÅTTANPASSADE LUCKOR & HELKÖK!SE VÅR UTSTÄLLNING I LINKÖPING, BJÄLBOGATAN 2 (VALLA), 013-13 89 89

Arla får ta mycket kritik och ibland hör man dis-kussioner om att bojkotta Arla i hyllan. Ingetkunde vara mera förkastligt för Sveriges 3300Arlabönder.”

Olika bygder har olika förutsättningar och gårds-stödet bör kunna anpassas för att både stödja ettaktivt jordbruk och bevara ett rikt odlingsland-skap. Det visar en ny studie från Jordbruksverketsom tittat på hur jordbruksstöden påverkarstrukturomvandlingen inom jordbruket och kon-kurrensen om mark.

Mer flexibla jordbruksstöd behövsNy studie tittar på hur jordbruksstöden påverkar strukturomvandlingen inom jordbruk

Olika bygder har olika förutsättningar och gårdsstödet börkunna anpassas för att både stödja ett aktivt jordbruk ochbevara ett rikt odlingslandskap visar en ny studie frånJordbruksverket.

Låt oss räkna på er nästa maskininvestering!

Sampo-Rosenle geIndustrigatan 37A, 544 50 Hjo

Försäljning Skogsmaskiner:

MyStorgatan 63, 672 91 ÅRJÄNGDaniel Myrvold 070-670 55 [email protected]

Återförsäljare:

Sampo Rosenlew FR28• Helt ny sk• Po ,• Hyd

, 2

• Sto t u al a

,p

gsm + 46 705 705 695micke.bohm@sampo-rosenlew

gema ssongsm + 46 703 480 502mikael.ingemarsson@sampo-rosenlew

Sverigepremiär

Nummer 11 • Augusti 2015 3


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Riksdagsledamot: Rädda jordbruken nu!Magnus Oscarsson (KD) befarar att mjöknäringen går tekoindustrins öde till mötesSVERIGE (JB)Mjölknäringen i vårtland måste räddas ominte den ska gå sammaöde till mötes som te-koindustrin gjorde på80-talet. Alla måstehjälpas åt och politi-kernas ansvar är stort.Magnus Oscarsson(KD) från Ödeshög sit-ter i Miljö- och jord-bruksutskottet ochhan brinner för bön-derna i Sverige. – Frågan måste lyftasnu om inte mjölkbön-derna ska försvinna,poängterar Magnus.

Han ger ett flertal exempelpå vad som är på väg att hän-da och konsekvenserna ärmångfaldiga. Några är igen-växt landskap, nedläggning avindustrier, beroende av dagligimport av livsmedel sommjölk, smör, ost, kött medmera. Försvinner livsmedelsin-

dustrin blir vi i stort sett heltberoende av import och väl-villiga grannländer för attöverleva. Finland som gåttigenom krig och sett sin be-folkning svälta vet vad detinnebär, och därför har de

omkring 80 procent försörj-ningsgrad. Sverige är nere på40-50 procent och siffran kansjunka fort om inte någotgörs. Ofta hör man uttrycketatt bönder alltid klagar, mennu handlar det inte om klago-mål utan att vår välfärd ochvår framtid står på spel.På 10 år har vi tappat hälf-

ten av mjölkbönderna och enmjölkbonde slutar varje dag.Det påverkar även landskaps-bilden och utvecklingen gårmed explosionsfart. Om intedetta förändras kan det bli ka-tastrof.

– Varför gjorde ni inte nå-gonting? Denna fråga ställs dåoch vi politiker kommer attstå svarslösa. Därför vill jag attalla politiker samlas kring frå-gan om jordbrukens överlev-nad och börjar agera. Jag varpå Almedalsveckan och därvar i stort sett alla politiskapartier eniga om att någotmåste göras. Därför frågar jagmig om det bara var ord ellerom något kommer att hända?Nu måste vi gå från ord tillomedelbar handling, betonarMagnus. Den 7 september anordnar

LRF en sympatiåtgärd i Jön-köping med anledning av eu-

ropeiska bönders manifesta-tion i Bryssel angående mjölk-krisen. Syftet är att uppmärk-samma vad som händer ommjölkbönderna försvinneroch att göra politikerna upp-märksamma på varför mjölk-produktionen är så viktig.

– Självklart kommer jag attvara med i Jönköping, kom-menterar Magnus.För att lösa krisen finns

kortsiktiga och mer långsikti-ga lösningar. Magnus visar påfyra punkter som ingår i KD:sjordbrukspolitiska program. 1 Se omedelbart till att

EU-stödet tidigareläggs.2 Se över beteskravet vil-

ket infördes 1988. Dagensmoderna lösdrift ger kornaen helt annan frihet än för 30år sedan. 3 Inför betesersättningar

likt den finska modellen. Detinnebär ersättning för varjeko som förs ut i hagen. 4 Se över upphandling-

arna. I dag köper kommuneroch landsting ofta in livs-medel som produceras i and-ra länder. Det är ofta livs-medel, som om de produce-rades i Sverige, skulle varaförbjudna (exempelvis an-vändningen av antibiotika).

– Ersättningen för mjölkentill bönderna är för dålig ochjust nu ligger priset på cirka2,60 öre litern. För att mjölk-bonden ska ha råd att produ-cera måste ersättningen varaminst 3,70 vilket är en brabörjan. Bonden går då åt-minstone på plus minus noll. Sverige är fantastiskt tyck-

er många turister. I vårt landhar vi många vackra, öppna

och välvårdade landskap sombesökare kan färdas genom.Hur länge kommer det attförbli så?

– Redan nu är stora delar avNorrland avfolkat med öde-marker och nedlagda gårdarsom följd. Fortsätter utveck-lingen dröjer det inte längeförrän södra och mellerstaSverige går samma öde till

mötes. De leende landskapenmed de vackra bygderna ochbetande nötdjur som vårdatsi hundratals år försvinner irask takt.

– Jag känner ett ansvar förden mark som bröts av minafäder. Min morfars far dikadeur mossen och aldrig att jagskulle låta den förfalla medsly och skogsplantering.Lantbruken med mjölkbön-derna är ett kulturarv ochutan de rötterna förflackasvårt land, poängterar Mag-nus, som är uppväxt på engård, själv driver ett lantbrukoch är dessutom femte gene-rationen på gården.Magnus telefon ringer och

det är bönder från hela landetsom känner till hans person-liga engagemang. Därför re-ser han ofta ut och studerarverkligheten.– Jag vill se, höra och upp-

leva personligt hur böndernahar det. Även om vi riksdags-män är plenifria på somma-ren så fortsätter vår uppgiftoch vårt ansvar, framhållerMagnus Oscarsson.

Text och bild:BIRGITTA WIDÈNHANS BLOMBERG

Magnus Oscarsson (KD) trivs tillsammans med djuren i ladugården.

www.moelvenskog.se

Vi vill köpa ditt timmer. Är det certifierat betalar vi extra.

Våra sågverk behöver timmer. Därför vill vi göra affärer med dig. Har du certifierat timmer får du dessutom en extra bonus för det.

Är din skog ännu inte certifierad kan vi hjälpa dig med de åtgärder som behövs för att den ska bli det. Det räcker med ett möte där vi går igenom regelsystemet. Sedan sköter vi resten och du kan direkt börja leverera certifierat timmer.

Ring 010-122 65 00 så hjälper vi dig.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Region Norrköping 011-23 50 00

Nu förbrukar vi även talltimmer!

www.holmen.com

Förutom granmassaved och grantimmer förbrukar vi nu även talltimmer i Braviken.

Vi har stort virkesbehov – hör av dig till oss!

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

Dragkraft 1400/1700/2200 kp

Manuell och radiostyrd.

Enkel montering på alla kranar.

We-1400med

2 kanal radio.13.900:-+ moms o frakt

Vi har lösningen för Er, kontakta oss!

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT!

PELLETSPRESS OCH SÅGVERKSMASKINER

Läppeställaren ABLäppe Energiteknik AB

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70www.lappe.se

Elektriska mått inställningartill alla typer av

maskiner

��jordbrukaren.se

Du har väl sett att Jordbrukaren finns

på webben?

Läs om skogs- och lantbruk, artiklar om häst, jakt, energi och mycket mer. Vi hälsar på i ladugårdar runt om i länet, man kan heltenkelt säga att vi gör ”Hemma hos” bland kossor och andra djur.

Här hittar du också papperstidningen som blädder-bar e-tidning!

Nu har du även möjlighet att gilla oss på Facebook!Följ oss gärna och få info om nyheter, evenemang,tävlingar och annat som rör företagande och vardag på landsbygden.Att synas är

bra för affärerna!Boka annonsplats

på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.GÅRD TILL SALU

Ormestad anneberg 3Ett närmast idylliskt boende ilantlig miljö med ett bostads-hus om 191 kvadratmeter.Här finns ett stall med fyraboxar, lite betesmark samtflera uthus. Välkommen tillOrmestad Anneberg 3 som ärveckans gård till salu.

Landskapet längs väg 209 från Norr-köping mot Östra Husby utgörs avmest öppen odlad mark med mindreskogspartier som ligger något tätare närman närmar sig Östra Husby. Norr omvägen är det nära till Bråvikens vatten.Olika inslag i Vikbolandets stora utbudav natur, kultur, livsmedelsproducenterär hela tiden närvarande.Fastigheten Anneberg är belägen in-

till vägen på dess norra sida ungefär tvåoch en halv kilometer väster om ÖstraHusby.

Annebergs historia berättar om enman vid namnet Alfred Danielsson somvar född 1886 på det närbelägna Or-mestad. Han köpte gården under det ti-digaste 1900-talet, troligen 1908. Efteratt ha förvärvat Anneberg drevs den ochOrmestad som en stor gård. Alfred ochhans fru Lisa fick fem barn. Tre av dem,bröderna Bertil, Göran och Ragnar,kom att stanna på och bruka gården än-da in på 1990-talet. Därefter arrende-rades marken ut och såldes tillsammansmed skogen 2014. Bröderna hade ävenett fastighetsbolag.Några nedslag under åren: 1933 kom

den första bilen, en Dodge, till gården.Här fanns tidigt en telefon och barnenfick därför vara telefonbud till grann-gårdarna. Svinuppfödningen som star-tades på 1950/60-talet var inrymd i bå-de ladugård och stall, men fick ett eget

svinhus 1964. Hushållsgrisen man höllsig med fram till 1940-talet hade dockhaft sitt eget residens i vedboden påbacken. Stallet återgick till att vara stall1967 till 1986. 2006 kom det åter häs-tar dit. Den ena flygeln, med mangel-stugan och drängarnas bostad, revs1968 i samband med en renovering avbostadshuset som då fick tegelfasad. Ti-digare hade huset varit vitt med grönafönster- och dörrkarmar.

Bostadshuset i 1,5 plan med delviskällare uppfördes ursprungligen 1891.Boytan uppgår till generösa 191 kva-dratmeter och det finns ytterligare 21 ibiytor. Under huset finns en matkällaremed gjutet valv. Uppvärmningen av hu-set sker med bergvärme. Vid renove-ringen 1997 fylldes grunden med leca-kulor, det installerades vattenburen golv-värme, övervåningen fick nya element påövervåningen. Dessutom tillkom ny eloch nya våtutrymmen.Första våningen har bland annat ett

modernt utrustat kök med matplats,matrum, ett vardagsrum med parkett-golv och öppen spis. På övre våningen

har man tillgång till den balkong somär belägen ovanpå entrén. Här uppefinns förutom sovrum även garderober,rymliga snedgarderober och luckan tillvinden. Ladugården inrymmer ett stall med

en takhöjd på 2,6 meter där fyra boxarfinns samt sådant som sadelkammare,foderutrymme och loge. Fastighetenhar 1,5 hektar elstängslad betesmark. På gården finns ytterligare ett antal

byggnader. Bland dessa finns svin- ochhönshus, vedbod och bykstuga. I denkvarvarande flygeln finns garage ochmagasin.

Läget vid väg 209 ger bra kommuni-kationer. Busshållplatsen är 300 meterbort. Det tar annars bara femton minu-ter till Norrköping. Redan i det närbe-lägna Östra Husby finns ett utbud avsamhällsservice med F-9-skola, vårdcent-ral, restauranger, kyrka och annat. Härfinns möjligheter för ny ägare att använ-da, rusta upp, förverkliga drömmar ochatt njuta.

Text: BO BÄCKMAN

Bostadshus: Byggår 1891. 1,5 plan med delvis källare. Boarea 191 kvm. Biarea21 kvm. 6 r o k. Uteplats under tak i anslutning till huset.

Ladugård: Stall. Takhöjd 2,6 m. Fyra boxar, sadelkammare, foderutrymme och lo-ge. Körbro saknas. Golvet på skullen delvis dåligt.

Övriga byggnader: Svin/hönshus, vedbod, bykstuga, dass. Garage/magasin.

Betesmark: 1,5 ha. Elstängslad.

Övrigt: Inventarier på fastigheten såsom gammal hästvagn, släde, vattentank m mingår i försäljningen.

Pris: 2 395 000 kr utgångspris.

Ansvarig mäklare: Rebecca Regnander, Länsförsäkringar Fastighetsförmedling,011-29 08 69 alt 0709-992 375.

KORTA FAKTA ORMESTAD ANNEBERG 3

Tillfälle på Vikbolandet




Skynda dig att gå in på WWW.GLOTTRASKOG.COM och registrera dig, så får du vårt nyhetsbrev.

TOMAS VIDFELT TORGNY GUNNARSSON BERNT ARVIDSSON KJELL RIBERS ULF BERGQVISTNorr Örebro Närke Söder Örebro N Östergötland/Sörmland Sörmland Östergötland070-310 48 36 070-233 27 27 076-166 46 12 070-321 88 41 070-214 60 [email protected] [email protected] [email protected] [email protected]

Vi gör din skogsaffärenkel och lönsam!

Tveka inte att ringa din personliga skogvaktare:

• Toppriser på timmer ned till diameter 10 cm. Även rötstock.

• Alltid fasta priser på samtliga sortiment.

• Skogsbruksplaner och GRATIS rådgivning.

Med Rörvik har du alltid en stark partner i ditt skogsbruk. Vi köper din skog som leveransvirke eller på rot. Och vi hjälper dig gärna med allt från

rådgivning och planering till slutavverkning. Välkommen att kontakta din virkesinköpare för mer information!

Rörvik Skog AB, rtimber.se

Lars Kinell0383-969 82

Anders Gunnarsson0383-969 78

Karl-Johan Swahn0383-969 79

Tobias Petersson 0383-969 85

En Stark Partner

TranemoT

Ulricehamn

Jönköping

gerydVagg

köping

Mulllsjull ö

Mariestaestadesta

Skaraa

Vara

dangaHerrljunn

Ödeeshe ög

YdreAneby

olmBoxhohh

oHaboH o

LinköpingVadstdstenadstMjölbyHjo

Tranås

Nässjö

Kinda

ÅÅÅtvidaberg

Vimmerby

rlsborgKarr

oTibroroSkövde

Finspång

Västervik

marsvikValdemama

Norrköping

Söderkö ngingngpinping

ogaKarlskoko

rgrLekebergrg

Örebro

Vingå rrkerr

olmKatrinehooHallsberg

Flen

Eskilstuna

GnestaG

Strängnäässs

Nyköping

OxelOOx ösund

saTrossGullspppång

GGGötene

TTTTö dareboo

mTidaholmTT m

Kristinehhamnha

Askersund

Falköpingnga

rforsororDegerr

Laxå

mlamlaaKumlml

Motala

Ekssjö

ås

Ödeshög

YdreAneby

Boxholm

LinköpingVadstenaMjölby

Tranås Kinda

Åtvidaberg

Vimmerby

Finspång

Västervik

Valdemarsvik

Norrköping

Söderköping

Karlskoga

Lekeberg

Örebro

Vingåker

KatrineholmHallsberg

Flen

Eskilstuna

Gnesta

Strängnäs

Nyköping

Oxelösund

TrosaGullspång

Kristinehamn

Askersund

Degerfors

Laxå

Kumla

Motala

Eksjö

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

Du har väl sett att Jordbrukaren nu finns på webben?Läs om skogs- och lantbruk, artiklar om häst, jakt, energi och mycket mer. Här hittar du också

papperstidningen som blädderbar e-tidning! Välkommen till www.jordbrukaren.se

GRYT (JB)Det var folkfest påhembygdsgårdenBjörk udden i Gryt närhembygdsföreningenhade bjudit in till sinsedvanliga sommar-fest. Ideella krafterordnar på detta sätt entrivsam dag, detta årmed en speciell inrikt-ning på jordbruket.

– FN och Gryts hembygds-förening satsar detta år spe-ciellt på jord och skog. 2015 ärdet internationella jordåret,sade lantbrukaren KristerSteen och höll samtidigt uppen påse fylld med just jord.

Han konstaterade samtidigtmed professor Johan Rock-ström att den största mänskli-ga revolutionen ägde rum närvi blev jordbrukare. Men dethar också på senare tid skett enoerhörd förändring, från dentid då alla var lantbrukare tillidag när det är så lite som en

procent lantbrukare som för-sörjer alla andra.– För framtiden måste vi

tänka om och alla måste bliplanetskötare, menade Steen.Han hävdade dessutom att

jordbruksjorden ger tiofalt till-baka. Alltså om vi stoppar inen energienhet så får vi tio till-baka.

Energi på lite olika sätt gickdet åt när tröskning på gam-malt vis visades upp. Det varUlf Jonsson i Bygget som ta-git med sig det som en gångvar hans svärfars tröskverk, avmärket Thermaenius tillverkati Hallsberg 1924, med till-verkningsnummer 15012.Detta drogs av en tändkule-motor, tillverkade i Vimmerbyoch nu i Krister Steens ägo. Sen gick det förstås åt ener-

gi att köra fram lasset medhavreneker. Det var BengtLindgren som gjorde dettamed hjälp av det nordsvenskastoet Semira. Lastade av lassetgjorde Johnny Blomqvist och

matade tröskverket gjordeTord Westman. Ulf Jonssontog hand om säckarna medden tröskade havren. Kaj Eng-man förbrukade även en delenergi när han för hand fors-lade undan halmen som komut i bakändan av tröskverket.Som vanligt vid dylika till-

ställningar drar det till sig folksintresse när något dunkar ochgår, samtidigt som det ryker.Förevisningen av hur trösk-

ning gick till gav nya genera-tioner möjlighet att med egnaögon se hur det gick till. Förde äldre i publiken blev detistället en nostalgisk återblickmed minnen som letade sigfram från tider som flytt.

Som vanligt bjöds på mu-sikunderhållning och från sce-nen sjöng Örjan Dahlberg tilleget komp på klaviatur och li-te senare tog ”Knutte medPG” vid. Chokladhjulet rul-lade förstås och i de olika lot-teristånden pågick kommer-sen. Kaffeserveringen är förstås

ett viktigt inslag under en dagsom denna. Som vanligt köp-tes kaffebiljetter vid stugknu-ten och sedan serverades besö-karna genom köksfönstret.

Hembygdsföreningen ord-förande Erik Lundberg kundenöjd konstatera att det bliviten allt igenom lyckad tillställ-ning, med mycket folk. Något

som inte minst det perfektasommarfestvädret bidrog till.

Text och bild:HANS ANDERSSON


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Johnny Blomqvist lastar av havrelasset och det är Tord Westman som matar tröskverket, medan många intresserade serpå. En spännande upplevelse för de yngsta och nostalgi för de äldsta.

Att få en påse med bröd genom köksfönstret och slå sig nervid långborden är något som hör till på hembygdsfesten.

Bildtext.Bengt Lindgren från Sörby i Ringarum körde framhavrelasset med den nordsvenska hästen Semira, somdessutom hade sitt föl med sig.

Sten Hertzman och Helene Engman säljer inträdesbiljettermedan Kaj Engman i bakgrunden drar ner slokhatten införjobbet med tröskningen.

På plats vid festen på Björkudden var självklart Grytsnes-torn Sixten Magnusson, 95 år fyllda, här tillsammans meddottern Susanna.

Lantbrukaren Krister Steen håller upp en påse jord ochkonstaterar att Gryts hembygdsförening och FN båda sat-sar på jord och skog detta år 2015.

Krister Steen förevisar tröskmotorn för en av besökarna, medan Ulf Jonsson håller ställ-ningarna i bakgrunden.

Fest med jordbruket i centrumFolkfest på hembygdsgården under internationella jordåret



Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!Tryggt

pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

www.skogssallskapet.se

Får du ut det du vill av din skog?�� !�� !�� !�� !� �� !�� !�� !�� !��

KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44!

Östergötland: Johan Asp (skogsförvaltare)

Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström ochLennart Nilsson (skogsförvaltare)

Örebro län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare)

Ulrik Abelson och Anders Ekholm (jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

10 % Installningsrabatt. gäller t.o.m 30 sept.

1

Enköping070 - 645 41 11

1

www.lrs.se0914-52 00 40

1 10 10 % Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Lars 070-794 37 51 eller Benny 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

BONDEN & SKOGEN ABgeneralagent för finska Nokka – från fabrik utan mellanhänder direkt till användare

20 000 läsare kan se din annons! Boka annonsplats i Jordbrukaren på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Generationsskiftet är i sin lindaSkäftesfall blir ett driftbolag som möjliggör övertagande

FINSPÅNG (VB)För att hålla landsbyg-den levande måste deboende på landsbyg-den agera. Det går inteatt tro att stadsbornaska komma ut och setill att allt håller sig påtopp. Så resonerar Hu-go Andersson i Skäf-tesfall i närheten avDoverstorp, Finspång.

– Produktionen på mingård är trettiofem dikor somutgör basen. Deras avkommorbehåller vi och ute i hagarnagår nu tre olika grupper avdjur. Två grupper med kalvaroch en kviggrupp. Till de går-dar jag har finns ingen betes-mark utan endast åkrar ochskog, berättar Hugo.

Det är lite ovanligt i den härtypen av bygd där det är van-ligt med hagar. Därför finnsdjuren i tre olika byar, Skäf-tesfall, Össby och Lundby.

– Vi kompletterar avkom-morna med inköpta köttras-kalvar på hösten även om vihar en Simmentaltjur somjobbar på för andra året i rad.Några av tjurarna lånar vi uttill mjölkbesättningar undervintern då kvigorna har om-löp. Kommer det in lite kött-ras blir det ett högre värde ikalvarna. Det är för övrigt dekalvarna som såsmåningomhamnar här på min gård. Ivintras hade vi trettio egnakalvningar som tillsammansmed några inköpta kalvaruppgår besättningen till ettfyrtiotal köttrasdjur som kom-mer att gå till slakt. Jag köperäven in mjölkrastjurkalvarsom är avvanda och föder upptill mellankalv vilka även degår till slakt när de är tio-elvamånader, förklarar Hugo.

Många som driver den typenav produktion som Hugo görsäljer köttlådor direkt till kon-sument. Några planer på denverksamheten har han inteäven om han anser att det ären god idé med tanke på attdet ger en identitet åt gårdenoch matens ursprung.

– Möjligtvis om jag kundeha ett samarbete med de

mindre producenterna somfinns runt om. Det skulleskapa ett varumärke åt gården.

Det som Hugo helst villprata om och visa upp är dengamla ladugården som hanbyggt om till ungdjursstall.

– På gårdar finns det oftamassor av gamla hus. Proble-men är att de inte går att an-vända. Det går att gå in ibyggnaderna men inte få innågot i dem av dagens maski-ner. Ladugården som finnshär är gammal men efter om-byggnad har den varit i driftsom ungdjursstall där djurengår på ströbädd sedan decem-ber förra året. Det går allde-les utmärkt att göra gamlabyggnader funktionsdugligaäven om det kräver en hel delarbete.

Nu håller jag på att byggaen helt ny kombinerad ma-skinhall och lagerlokal förströhalm. Det är ett måsteeftersom produktionen är ut-ökad och som det är nu körjag halm från andra lagerstäl-len och det är inte ekonomiskhållbart samtidigt som det ärarbetskrävande.

Ett generationsskifte är i sinlinda och kommer att gå avstapeln under nästkommandeår.

– Vi är nu i planeringsstadietför ett generationsskifte. Skäf-tesfall ska bli ett driftbolagsom är ett aktiebolag som skastå för driften av företaget. Jagkommer att föra över inven-tarierna och djuren på Dani-el Johansson som är min sys-ters barnbarn men jag kom-

mer att behålla gården själv.Det här är ett sätt att möjlig-göra generationsskiftet efter-som det inte i dagens läge gåratt köpa en gård. Jag kan sä-ga att det är en vanlig form avgenerationsskifte som jag trorkommer att fungera mycketbra.

Nästa byggprojekt är detgamla huset som finns på går-den. Där har ingen bott sedan1959 men nu vill Daniel atthuset renoveras och blirbostad åt honom. Det kom-mer att bli fint och läget ärfantastiskt med sjön Glannedanför.

Det är viktigt att hålla går-den och dess byggnader iform. Det är vi som drivergårdarna som måste se till atthus och byggnader inte förfal-ler, hävdar Hugo Andersson.

Text och bild: CARINA LARSSON

Ett generationsskifte är på gång men Hugo Andersson kom-mer att behålla gården än så länge.

Skäftesfalls tjurar går på ströbädd i den omgjorda gamlaladugården.

Genom att bygga om den befintliga ladugården istället föratt riva ner blir det ett bra och fungerande ungdjursstall.

En helt ny maskinhall som även ska bli ströhalmsförrådräknar Hugo med att stå färdig om några veckor.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Levande landsbygd när den är som vackrast.



Gullviks har Sveriges bästa glyfosat

LEIF PERSSON, Kumla tfn 019-57 31 94 [email protected]

DANIEL TEVELL, Skänninge tfn 0142-430 51 [email protected]

DANIEL WESSMAN, Nyköping tfn 0155-721 90 daniel [email protected]

MATS WIKLUND, Linköping tfn 013-31 13 81 mats [email protected]

www.gullviks.se

Roundup Flex är ditt val för bästa effekt mot kvickrot vid behandling före höstsådd och krävande förhållanden

Kvalitet Effektivitet Snabbhet

REGNFAST FRÅN EN TIMME

JORDBEARBETNING FRÅN 6 TIMMAR FÖR ÖRTOGRÄS

JORDBEARBETNING FRÅN 2 DAGAR FÖR KVICKROT

MINSKAD VIND-AVDRIFT MED 33 %

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

Från idé till färdigt stallVi har lösningen oavsett hur dina behov ser ut

Dags att börja tänka

på installningen!

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

Välkommen att annonsera i Jordbrukaren!Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 så hjälper vi dig!

Jakt som nöje och förvaltningNedtonad bockjakt på Brokinds gårdBROKIND (JB)På Brokinds gårdsmarker finns det gottom vilt. Man strävarefter välbalanseradestammar med djur.Jakten sker både somförvaltning och somrekreation.

Göran Falkenberg som dri-ver Brokinds gård är en entu-siastisk jägare som både må-nar om och trivs i naturen.Välskötta viltbestånd gynnardjur, natur, människor ochäven lantbruket där skogenutgör en dominerande del.Jaktlaget består av totalt tolvjägare som har 1 000 hektarmark att jaga på.

Hur ser viltbeståndet uthär?– Det är gott om rådjur,

dovhjort och älg. Det finns li-te vildsvin också. Här är detockså jättegott om hare ochäven gott om räv. Jag tyckerdet är roligt och värt att strävaefter att ha alla olika viltslag.

Man ser mest hjortar i trak-ten och enstaka rådjur, meninte så många älgar. – Det finns faktiskt mycket

älg på markerna nu. Vill manse älg så är chansen störst ti-digt på morgonen.

Du säger lite vildsvin? Harantalet minskat här?– Vildsvinen har gått ner

efter förra och förrförra vin-tern då det var lång tid medsnö. Nu har det varit en mildvinter så jag tror det kommermer gris i höst. Det är ju försti september oktober vi blirkloka på vad som finns i mar-kerna.– Det är intressant med gri-

sar. Beståndet går att hante-ra, att påverka. Det kändes in-

te så i början när grisen kom.Ingen nu levande som var vanatt jaga dem fanns. Till exem-pel var det svårt att få hun-darna att fungera på gris. Brahundar gör jakten lättare.Han berättar att det för tre

år sedan fanns mycket fler gri-sar på markerna, så mycket attfolk som var ute stötte påvildsvinen även mitt på da-gen. Boende i Brokind kanvittna om spåren efter svinensom syntes snart sagt överalltmed början precis där bebyg-gelsen slutar.

– Vintrarna i kombinationmed jakten fick ner beståndet. Det har generellt blivit mer

vilt i skogarna och det syns iBrokind. Att viltbestånden avolika orsaker förändras övertid är välkänt. Göran Falken-berg nämner några betydelse-fulla faktorer.– Stormarna Gudrun och

Per samt det moderna skogs-bruket har gett en god foder-tillgång som kan förklaramycket av ökningen. En delkan man styra, annat inte.Dovhjorten är liksom vild-

svinen på stark frammarsch.Här och var talas det om attdet är för många hjortar ochatt de tränger undan rådjuren. – Jag tror det är bra att för-

söka hålla emot dovhjortensstora ökning. Hjortstammensstorlek kommer inte heller va-ra för evigt. Den kommerminska igen. Allt går i cykler. Göran Falkenberg har tidi-

gare sålt en del jakt som bock-jakt och jakt på dovhjort. Dethar skett i en väldigt liten om-fattning.– Vi sköter jakten själva nu

och tycker det går hyggligt atthålla stammarna på vad vitycker en bra nivå. – Man måste försöka skjuta

i en hygglig fördelning mellan

hona, hane och kalv. Det görsig inte självt.

Nu är det ju tid för bock-jakt. Hur ser det ut införden?– Vi har sedan några år

dämpat ner bockjakten. Jaghar sett att storleken på bock-arna gått ner. Vi försökerskjuta selektivt för att få bätt-re struktur på stammen.Pratar man jakt så måste

man också prata lite hund.Det har utvecklats mycket be-

träffande hundar jämfört medför 20 år sedan. Göran Fal-kenberg har en pigg liten bor-derterrier som lystrar till nam-net Russ (Rustibus). – Jag vill helst ha den att ja-

ga hjort, men rasen kan jagaallt vilt. Den är kort drivande.

– Det är roligt att jaga. Jak-ten är en kombination av nö-je och arbete. Man lär sig he-la tiden. Även de äldre jägar-na jag jagat och jagar tillsam-mans med lär sig fortfarande.

I en ständigt föränderlignatur blir varje jakt ny. Manblir skickligare och mer erfa-ren, men aldrig fullärd.Många jägare berättar också,liksom Göran Falkenberg, omden härliga stunden att varaute i naturen. Jakten ger såmycket mer än att nedläggaett byte.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Göran Falkenberg med borderterriern Russ flankerad av en ny generation jägare: GustavGranberg, Henric Falkenberg, Måns Falkenberg och Hugo Granberg.


JAKT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Fakta: BorderterriernBorderterriern är till sitt ur-sprung en allsidig jakthund.Den har aldrig blivit "utställ-ningsavlad", utan har förbli-vit en rustik, sund hund somälskar att arbeta – det mågälla jakt, lydnad, spår, agili-ty eller lek och ras med fa-miljemedlemmarna.

Dess förmåga att koppla avmellan passen gör den till enbehaglig familjehund, att lig-ga i knät och gosa och hållaett öga på kökets aktiviteterhör till favoriterna inomhus.

Borderterrier är en av defriskaste hundraserna idag.En borderterrier på 14 årsom är pigg och alert är in-genting ovanligt.

Källa: Borderterriersällskapet

– Alla hittills undersöktadöda harar som skickats in tilloss har vid våra undersök-ningar visat sig bära på har-pestbakterier. Vi har sju be-kräftade fall just nu och dekommer samtliga från Luleå-trakten, säger Erik Ågren, bi-trädande statsveterinär ochchef för SVA:s viltsektion.

– Det finns även enstakarapporterade fynd av dödaharar från andra län runt omi landet, men det är så få fyndatt vi inte ser tecken där på

något större sjukdomsutbrottpå gång för tillfället.Statens veterinärmedicins-

ka anstalt (SVA) forskar påharpest hos vilt och ber nu jä-gare och allmänhet om attfortsätta att rapportera ochskicka in fynd av döda harar,eller smågnagare, som ocksåär mycket känsliga för har-pest.Fler fall av harpest än för-

väntat har också konstateratshos människor i regionen.Folkhälsomyndigheten med-delar i dag att man tagit emot

130 anmälningar av harpest.Man räknar med att utbrottetsannolikt kommer att fortsät-ta att växa de kommandeveckorna eftersom septembermånad normalt innebär störstantal anmälda harpestfall.Harpest (tularemi) är en

mycket smittsam bakterie-sjukdom som drabbar fleravarmblodiga djur, inklusivemänniskor, hundar, gnagareoch hardjur. Den uppträderfrämst under sensommar ochtidig höst.

Bakterien sprids vanligtvisav mygg, eller via kontaktmed sjukt djur. Vid hante-ring av döda harar är det vik-tigt att använda handskar,och tvätta händerna noggrantefteråt.

Denna sommar har ovanligt många döda hararupptäckts i Norrbotten och i Västerbotten. SVAhar fått in över hundra rapporter om fyndplatserav döda harar de senaste veckorna. Fynden harfrämst gjorts i kustområden, men enstaka rap-porter kommer även från inlandet.

Undvik harpesten, vid hantering avdöda harar är det viktigt att använ-da handskar, och att tvätta hän-derna noggrant efteråt.

Smittsam pest har bekräftats hos döda harar



Mot viltskador

Organox AB utvecklar och marknadsför biologiska medel för areella näringar i nära samarbete med forskare och företag

Tel: 070-581 82 30 eller 073-980 06 36 [email protected] · www.organox.se

Trico är en naturlig produkt som består av fårfetter. Den har god och långvarig bort-stötande effekt mot rådjur, älg och hjort. Plantorna kan behandlas under hela säsongen.

Vi stödjer och är medlemmar av FSC.

Trico är en naturlig produkt som består av fårfetter. Den har god och långvarig bort-stötande effekt mot rådjur, älg och hjort.

��7��7��

�*�"��(�!�"'(�� #(��&��&�*�&��) (.��$%�&�(� ��$�'(��'%&�'.#"(��(��#''�'��'�&��&',&�*��"� $'"�"��$&��)'(��&.

#!!�"��"(*��"�21�0��#&&�$%�"��0�+++.'�&#(�&��.'�

(� �122/35�46�11

�)��*�"�&�'�&*�� &

(� �� &-

Vretagymnasiet ,1,5 mil från Linköping, erbjuder följande komvuxutbildning inom skogsbruk med

start januari 2016:

Skogsbruk, grundutbildning 40 vDenna grundutbildning ger den skogliga

behörigheten till Vretas YH Skogsplanerarutbildning samt Skogsmästarskola.

Sista ansökningsdag 15 okt 2015. I mån av plats kan vi ta emot behöriga sökande även efter detta datum.

Vi anordnar även kortare kurser i motorsåg och röjsågskörkort.

Läs mer på: www.nbg.nu/se/vretagymnasiet/vuxenutbildningar

Vreta Vuxenutbildning

Kontakta oss!Kent 073-071 36 13Mats 070-310 64 50

Vassklippning, grävning och muddring

med Truxor – tar sig fram skonsamt även i ömtåliga områden!

Södra Hjälmarstrandens Sjörensning AB

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

Vedpannor från 15.900:-Enduro MC från 36.900:-

Fyrhjulingar från 6.995:-

Se vår hemsida för mer info!

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Här är det kvinnorna som jagarPia tog jägarexamen för sju år sedan – nu har dottern Caroline anslutitRINGARUM (JB)I familjen Lundqvist ärdet kvinnorna som ja-gar. Pia tog jägarexa-men för sju år sedanoch nu är även dotternCaroline redo. Om Piasväg in i jakten kundeman läsa i Länstid-ningen redan för sju årsedan, men att honskulle bli så biten avjakt och skytte, kundehon inte tänka sig då.

Bockjaktspremiären i sön-dags var även premiär i såmotto att det var första gång-en Caroline satt själv ute påpass i skogen. Intresset för na-tur, hundar och även jakt harannars gjort att hon varitmycket ute i skog och markredan innan.– Jag är en väldig natur-

människa. Tycker om lugneti skogen. Men också gemen-skapen som finns i ett jaktlag,säger Caroline.

Hon tar även upp detta medspänningen och något somhände häromdagen. Hon ochmamma gick i ett vetefält ochkollade efter gris. De såg ing-

enting och det var dags att av-bryta för att åka hem. Dåplötsligt, kommer en stor galt.Spänningpåslaget kom snabbt,precis som det många gångerkan vara vid jakt. Man kan tillexempel sitta på ett älgpass iflera timmar och det händerinte något. Plötsligt står baraälgen där. Lite av tjusningenmed jakt, det är verkligen oför-utsägbart.

För hon har redan varit medsom gästjägare i det jaktlagdär mamma Pia är med, fastdå har det handlat om upp-siktsjakt, eftersom hon intehade jägarexamen. Fast införårets jakt ställdes lite av ett ul-timatum.– Tar du inte jägarexamen

får du inte var med i år, samamma till mig. Jag pratadeäven med jaktledaren i hennesjaktlag, som sa samma sak.Då var det inte så mycket

att välja på för Caroline. Honläste in teorin på egen handoch skrev sedan upp vid pro-vet. Den praktiska delen varinte heller något problem,eftersom hon tillsammansmed Pia skjutit mycket på ba-na redan innan. På så sätt blev

själva jägarexamen inte såkostsam. För att rekapitulera lite så

började det hela med att Piatog hand om en omplace-ringshund för tio år sedan, enamerikansk cocker spaniel.För att göra något med hun-den så anmälde hon sig till enkurs i viltspår. Det gick ganskabra och eftersom det kunde blital om att så att säga spåra vidskarpt läge, kunde det ju varabra att kunna skjuta. Därförtog hon jägarexamen.– Då trodde jag absolut in-

te att jag skulle bli så biten avjakt och skytte, säger Pia.Något som visar på vad som

prioriteras högst är att Pia val-de nagellack så det skulle mat-cha färgen på hennes hörsel-skydd! Nu finns det tre hun-dar i familjen, den gamlacocker spanieln finns ocksåkvar, men är något av en pen-sionär vid det här laget.

– Redan tidigt var jag ocksåintresserad av viltspår och vil-le därför att mamma skulleskaffa en hund till mig också,säger Carolina.Hon har även gått ett par

skarpa spår när något grannlag

behövt göra eftersök och dethar fungerat bra.Att Pia är duktig skytt be-

visade hon bland annat medatt hon blev distriktsmästarevid den kuljaktstig som nyli-gen avgjordes. Det storahundintresset har inneburitatt hon varit med på olika kur-ser och dessutom ska hon gåen kurs på Sommenbygdensfolkhögskola för att bli hund-instruktör.

Pia har alltså många järn i el-den och aktiv är även dotternCarolina som i tretton år spe-lat handboll i Ramundersdamlag.Det är alltså kvinnorna som

har detta jaktintresse i famil-jen. Pias man Claes hjälperemellertid till med att byggajakttorn, släpa ut skjutna vild-svin ur skogen och sådant. Senlär sonen Eric också vara pågång, för att det ska bli någonjämlikhet i familjen kan tän-kas, att ta jägarexamen ocksåhan. Han har börjat plugga endel i teoriböckerna och skjuterlite.

Text och bild:HANS ANDERSSON

Pia trodde för sju år sedan inte att hon skulle bli så biten av jakt och skytte. Starten till in-tresset var en omplaceringshund som hon ville sysselsätta.



Caroline har precis tagit jägarexamen och är därför i höst ute på bockjakt på egen handför första gången.

Så här såg det ut i Länstidningen för sju år sedan, när Piavar klar med sin jägarexamen och redo för jakt.


AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

MERASYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till

lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt

och priseffektivt

[email protected] | www.merasystem.setel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

MERASYSTEMPLÅT AB tillverkar

lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt

och priseffektivt

PLÅT ABTAKPLÅT - TAKPANNOR - FALSTAK

Estelle falstak [email protected] | www.merasystem.se falstak Estelle falstakaluminiumzink

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.se

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

Rödfärgning

Tel verkstad 0144-320 81 · Ulf Sköld 070-554 95 92, 011-34 06 95 · Frank Sköld 070-556 20 98

www.skoldsmaleri.se

SKÖLDS MÅLERI AB

Målningsarbeten med full garanti. Vi utföräven fönsterrenovering samt mögelsanering

av husfasader. 60 år i branschen!Vi målar med Falu rödfärg.

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Du har väl sett vår hemsida? www.jordbrukaren.se

MOTALA (JB)Den första helgen i au-gusti höll Svenska Lei-cesterfårföreningen(uttalas lesterfår) års-möte på Nääs kurs-gård och hotell i Bo-rensberg. Man börjadedock redan på fre-dagskvällen med attlära känna varandravid en god kvällsgrill-ning.

Helgen var fullspäckadmed aktiviteter. På lördags-förmiddagen var det ettmycket intressant seminariumom hur man kan höja kvali-tén på lamm- och fårkött.Magnus Gröntoft, ersättare ifårföreningens styrelse höllnoga reda på föreläsare ochförde seminariet framåt medsäker hand.

Från Svenskt kött kom Ma-ria Forshufvud och tryckte påatt får- och lammproducen-terna skulle vara noga med atttydlig- och synliggöra att detär svenskt kött man produce-rar. Det finns en fin symboloch många konsumenter letarefter den på förpackningen.– Berätta om din produkt

som producent, underströkMaria. Sträva också efter att fåen jämnare volym och jäm-nare kvalitet.Magnus Jönsson, ordfö-

rande i fåravelsförbundet, be-rättade om den målsättningman har för fårnäringen till2020. Svenska mervärden idjuromsorg, hälsa och natur-vård räcker inte hela vägen.Det måste finnas en bra kun-skap och hantering genomhela kedjan allt från hemmapå gården till konsumentensbord. Ökad produktivitet,bättre och jämnare kött gerökad kundnöjdhet.– Vad ska vi göra för att lyf-

ta ätkvalitén? Vilken är densvaga punkten? Hur ser det uti får- och lammkedjan? Det ärnågra frågor ni kan ställa ersom producenter, sade Mag-nus.

Just kvalitén och smakenpratade Berit Wallin Håkans-son om. Finns det smakskill-nader mellan de olika fårra-serna? I våras gjordes en blind-test med en panel bestående avduktiga krögare, av olika får-kött på Westerqwarn. Fårenkom från samma område,hade samma ålder, de hade ätitgräs, köttet hade varit fryst.

Likt en vintest hade manspaltat upp frågorna i 1. Tex-tur, det vill säga hur köttetkändes i munnen, vilken kon-sistens, torrt, trådigt och så vi-dare. 2. Smak, mild, samman-satt, kraftig, vild. 3. Intryck,var det ospecifikt, intressant el-ler speciellt gott. 4. Med smakav: Krydda, metall, lever,grönmögelost och så vidareoch så en femte punkt, vad

ska man servera köttet med?De duktiga krögarna kunde

känna skillnad. De gav ävenförslag på vad köttet kunde an-vändas till. En lång diskussionhade följt.– Men det är jätteviktigt att

inte släppa skillnaderna, avslu-tade Berit sitt anförande.Tomas Olsson var näste ta-

lare och han är ordförande ilammproducenterna. Han be-rättade lite om bakgrunden tillsvensk lammproduktion. Frånatt ha varit dåligt efterfrågatmed ojämn kvalitet, så är efter-frågan nu mycket stor.

Tomas själv har en besätt-ning på 900 tackor och leve-rerar sina lamm till Fällman-kött sedan 1997. Han levere-rar både vårlamm och lammsom gått på bete. Ger man

tackorna rätt foder så växerlammen bra. Tomas är totaltöppen med sin gård för desom köper hans lammkött.Han betonade också att det ärjätteviktigt att prata med var-andra och att hjälpas åt. Hangav tipset till deltagarna att takontakt med lokala krögare föratt sälja sitt kött.Det pratades mycket om att

ha en bra kedja och där kom-mer också slakteriet med i bil-den. Erica Karlsson från HKScan informerade om slakte-riets ansvar för att få bra kött-kvalitet. Hon visade även på bilder

hur man slaktade får tidigare iLinköping, men att man nuhar en mycket bättre slaktlinje.Djuren är mycket lugnare, degår på halmad drivgång ochbehöver inte trängas. På så sätt

har man fått bättre arbetsmil-jö, högre säkerhet, bättre be-dövning och renare hudar.Med en korrekt bedövning, fårman också bättre smak på köt-tet. En diskussion följde blandåhörarna om olika slaktmeto-der ute i världen.

Om man nu har får och kan-ske vill sälja direkt till konsu-ment, hur gör man då? Rose-Marie Billefält från Grävelstalamm AB berättade om sinaerfarenheter. De är en Krav-gård och samtidigt en besöks-gård. Kunderna får boka lådorsom sen hämtas och fakture-ras. Hon beskrev även pro-blem som kan uppstå, meninget avskräckande exempel.Seminariet avslutades med

ett grupparbete om vad mansom producent kan bidra med,

vilka kunskaper behövs förlammproduktion och hur kanvåra kontakter med konsu-menterna förbättras?På eftermiddagen efter

lunch hade man årsmötesför-handlingar. På kvällen åts en4-rättersmiddag på Göta Ho-tell i Borensberg, med rätter avfår- och lammkött där kockenFredrik Eklund berättade omhur han bedömer köttkvaliténoch olika användningsområ-den.Söndagen inleddes med ett

besök på det nyinvigda slakte-riet i Västanå, Borensberg.Lunchen intogs på Brunnebymusteri och helgen avslutadesmed ett gårdsbesök hos Karinoch Göran Nästorp, Motala.

Text och bild: EVA CARLSSON

Under fikapausen i det vackra solskenet vid Nääs kursgård i Borensberg, pratades det mycket om lamm och får.

Erica Karlsson från HK Scan visade två filmer om hur slakten gått till och går till på slakte-riet i Linköping.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Magnus Jönsson, till höger, ordförande i Svenska fåravelsförbundet får här ett tack av Gö-ran Nästorp för sitt anförande.

Svensk fårförening höll årsmöteLeicesterfåruppfödare samlades på Nääs kursgård i Borensberg

Länsstyrelsen Öster-götland naturvårds-brände ett skogsområ-de i Kvädöfjärdens na-turreservat, vid Valde-marsviks kust, fredag14 augusti.

Syftet med bränningen varatt bevara naturtyper och gyn-na den biologiska mångfal-den. Många växt- och djurar-ter är beroende av att det brin-

ner i skogen med jämnamellanrum. Naturvårdsbrän-ningen genomförs inom pro-jektet Life Coast Benefit, en-ligt ett pressmeddelande.



SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

MASSOR AV

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

I SIKTE

I SIK

TEI SIK

TE

2015

501220

Fyrhjulsspecialisten

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17Lör 10-14

+ 1.700 kr/hamedNorotec Raps

+ 1 . 7 0 med

0 0 kr//ha

a113

111

109

107

107

111

t aörörsök utf förI höstrapsf försök utf

Norot

v 5 litalmöhus 2014 gav HS Mt a

te c Rap

er v 5 lit

ps105

103

101

99Obehandlat 5.279 k aps 5,0 Lec RTTec RooTNoraps 3,0 Lec RTooTNorgObehandlat 5.279 k

100

Båda 2014 års manganförsök låg esultat e med samma rrikankri F Fr

Båda 2014 års manganförsök låg esultat

deököraps en skec RotNoroduktecprotBeställ Nor

am:rogoduktprrP angan, K Mangan/M, Mopparangan/KM

abriksg , Lilla F Fabriksgatan 5, 274 30 Skurupec AB B, Lilla FTTec ABoNorroelefon: 0411- 406 60. mail@norTTelefon: 0411- 406 60. mail@nor

osse@norMobil: 0705-54 08 15. b.seecote.norrotww.norww

.gning på 580 kdeöke eller dirörsäljarfförsäljarerna hos våra åter

nesium, Zinkag, M, Boropparangan, Kotatis och R, Persalnesium, Univagangan/M

abriksgatan 5, 274 30 Skurup..seecottec il@nor rot

.seecotese@norrot

.ekt från osse eller dir

,nesium, Zink.apsotatis och R

esultat e med samma rrikankri F Frec Mangan TTec Mangan oden, Norsom i Nor

est.är bäst i t

esultat ec Mangan

VI BETALAR BRA FÖR DITT KÖTT.OMGÅENDE HÄMTNING, INGEN SLAKTKÖ.

VI BETALAR BRA FÖR DITT KÖTT.VI BETALAR BRA FÖR DITT KÖTT.Full fart efter semestern!

Niklas Bengtsson0705 - 80 53 80

Glenn Johansson0708 - 85 41 99

Kenneth Lundgren0730 - 51 12 90

VÄLKOMMEN TILL OSS!

• Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler• Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon

T

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan

Kostnadsfri rådgivning:

Vårt material har slutna/täta celler och är godkändapå EU:s REACH-lista

OBS!

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Tel 070-589 51 15www.marimi.se

Motorsvetsopeiska komponenter Eur

3 års garanti - fraktfritt

och tillverkning

.marimi.se

elverktraktorA samt2-1300 kV VA samt

Vi säljer även elverk

wwwel 070-589 51 15TTel 070-589 51 15

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

Vinterg 10, Motala 0141-528 70. Vard 10–17, lörd 10–13

Max lyfter på hatten och tackar för sig och lämnar fantastiska

rabatter under augusti!

Rabatterfrån 2.000:-till 10.000:-

Mer än 50 år i branschen!

Vi säljer ut alla våra lager och utställnings -spisar under augusti.

Vi säljer ut alla våra lager och utställnings -spisar under augusti.

Naturvårdsbränning vid Valdemarsviks kust

Jordbrukaren har funnits i 89 år

Det första numret utkom redan 1926.

20 000 läsare kan se din annons!Boka din annons på 0141-560 03 eller 054-21 70 10, vi hälper dig.

Lågorna slukade Stjärnorps slottEfter branden stod endast murarna och kapellet kvarSTJÄRNORP (JB)År 1655-1662 uppför-de fältmarskalken Ro-bert Douglas och hanshustru Hedvig MörnerStjärnorp slott i dåva-rande Vreta Klosterssocken. Samtidigtbyggdes i södra fly-geln ett slottskapelldit gårdens anställdamen även socknensbefolkning kunde firakyrkliga högtider.

Den 12 maj 1789 varolyckan framme. En gnistafrån skorstenen antändespåntaket på flygeln och enkraftig eldsvåda bröt ut. Femolika byggnader antändes avkringflygande brinnandespånflisor och till slut letadesig elden fram till den storahuvudbyggnaden som öde-lades i lågorna. Även slottska-pellet slukades av elden ochnär den var släckt återstodendast murarna.

Skogsbönderna tog initiati-vet att återuppbygga kapelletoch nio dagar efter brandentogs ett beslut om att kapelletskulle återuppstå. Fem måna-der senare var kapellet klartför invigning. Greve Doug-las, von Fersen på Ljung ochde Geer i Finspång hjälpte tillmed byggnationen genom attskänka byggnadsmaterial.Gården med kapellet låg i

Vreta Klosters församlingsom var väldigt stor. Herrska-pet Douglas på Stjärnorphade låtit församlingsbornakomma till kapellet och kyrk-viga sina hustrur och döpa si-na barn utan någon kostnad.Annars hade de fått gå heladen långa vägen till VretaKlosters kyrka.

År 1806 gick Stjärnorp ursläkten eftersom gårdarna påden tiden inte kunde bära al-

la hushåll. Det bodde fyrtiopersoner i det här slottet.Skogen var heller inte värdnågot utan allt såldes till OlofBurenstam som var en storjordägare. 1810 bildades en egen för-

samling för Burenstam varinte intresserad av att fortsät-ta med att hålla kapellet öp-pet för gudstjänster eller hål-la med huspredikanter varpåkyrkorummet stängdes.

Det skapade oro bland be-folkningen som vände sig tillbåde biskop och landshöv-ding. Det gav resultat och pånyårsdagen 1809 togs kapel-let åter i bruk och blev en an-nexförsamling till Vreta klos-ter. – Vi har sedan dess varit en

egen församling fram till förett par år sedan då vi uppgicki Vreta klosters församling,berättar Anna Christofferssonsom är barnbarn till Ludvig

och Anna Douglas som år1876 köpte Stjärnorp.Robert Douglas kom från

Skottland, var kalvinist ochkapellet präglades då av detnakna och stränga. Prediksto-len stod över altaret och präs-ten gick upp i den från si-dorna. Det fanns ingen altar-tavla och kapellet hade heltvanliga fönster. Hela kyrko-rummet var dessutom heltgråmålat.

– 1914 byggdes kapellet omunder ledning av arkitektenFredrik Falkenberg som varmycket framstående. Lång-huset försågs med kryssvalvoch ett valv med rombiska

kassetter. Ny inredning medbänkar tillkom samt ny pre-dikstol på den södra sidan avkyrkorummet.

– Min farmor ville så gärnaatt den skulle målas i blått somär ätten Douglas färg och såfick det bli. För några år sedanskulle kapellet målas om ochdå ville museet att den skulleåterfå sin grå färg, men då sadeförsamlingen ifrån, berättarAnna.Mycket av silvret räddades

undan branden. Bland annatfantastiskt vackra brud -smycken som fortfarande fåranvändas av brudar som ärfödda i Stjärnorp och de som

gifter sig in och ur familjenDouglas.– Min äldste farbror, Ro-

bert Douglas, skänkte år 1921altartavlan som är en kopia ef-ter Diego Velasques i Madrid. Fönstren skänktes också av

släktingar och har glasmål-ningar utförda av Vogel ochNeuman i Stockholm. Påväggen hänger ett huvudba-nér över Gustaf Douglas somavled år 1705.

– De främre bänkarna påkortsidan framme vid koretvar familjen Douglas och därsatt alltid mina föräldrar ochmin farmor och farfar. Idaganvänds de av kyrkvärdarna,

säger Anna och skrattar.Av det som en gång varit

ett pampigt slott står ruinernakvar som ett minne. Ekono-min satte stopp för en åter-uppbyggnad efter branden.Omkring hela området märksde historiska vingslagen ochär vackert beläget intill sjönRoxen. Allmänheten har möjlighet

att promenera omkring i denvackra och välskötta parkenbakom slottsruinen som idagägs av Gustaf Douglas somköpte Stjärnorp 1990 på exe-kutiv auktion.


En gång i tiden ett pampigt slott där det bodde omkring fyrtio personer. På grund av ras-risk är det förbjudet att gå in i ruinen som står under ständig renovering.

Stjärnorp slottskapell, beläget vid Roxens strand med slottsruinen i fonden, är öppet för alla kyrkliga aktiviteter men ärextra populärt vid bröllop och dop.

Den blå färgen är ätten Douglas färg sompräglar slottskapellets interiör.


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En minnessten är rest över makarna Lud-vig och Anna Douglas som under många årvårdade Stjärnorp.

Fönstren är skänkta avnågra ur ätten Douglas ochär vackert målade av Vogel& Neuman i Stockholm.



MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

Vi har en fyrhjuling för alla behov!

Populära Avant kompakt-lastare, 18 modeller från

18 till 57 hk. Med över 130olika redskap tar de lätt

över uppgifter från fler ochdyrare maskiner.

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Funderar du på attsälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa dig med allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Välkommen att kontakta Johan Carlfjord för en kostnadsfri värdering, 013-37 52 04.

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

Överlåta gården?

Välkommen till Areal

Vi hjälper dig med försäljning,

generationsskifte, upplösning

av samägande eller värdering.

Välkommen att höra av dig.

Linköping | 013-24 20 00Vadstena | 0143-134 50

Ostört strandläge vid Saltsjön

Söderköping, 435 ha

Gård i ett skifte med 230 ha

skog, 34 600 m3sk, 40 ha

inägor och 115 ha vatten.

Reg Fastighetsmäklare

Per Wahl

Linköping | 013-24 20 02

NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

��

��

��

www.mc-butiken.com

Telefon0381-390 08

Mosstegsg 6,Eksjö

FyrhjulingarMopederMopedbilarTillbehörReservdelar

Alltid fullt i butiken!

Störst på fyrhjulingar!

Vi har LED belysning för gård och stallLED

[email protected] • GST Trade AB 026-124109, 070-7702178

NORDLED

Hisun 500 UTV

89 900 krinkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

NYHETIntroduktionspris 259.000:-

Traktorimport Sverige AB��

��&�� 1�#( )�-+�%-)+#'*)+-�,�

��/&��#�,�&�'��-.+�)� "%�)**&#(!, +#� +�'��%��0+'��-�+�)�'��,-��/�+�.&.--�!

�"�,-#!"�-��#(�+.-�-)+%�+�� +�'�)��%�+��-,��&/,(#(!� +�'�)��%�0�%� +�'��%��

��

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD'�� 2&$�(��!�(�+2,��,-�(��+�.-+.,-(#(!�

Monter 617

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRARAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnyksnyasnya ra e reservdrvddedelar titit lloslagbgbagbaraaraa pra rriiiiiser!

KNKNK YNYN TYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVSKIVSKI AVASKASKASK KAREAKAREA * SÅL* SÅL* SÅ LLLL * WOBOBBELBOLBOX

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

FASTIGHETER

FASTIGHETER

www.jordbrukaren.se

En indianby växer framEn trading post på prärien i BriteborgSTUREFORS (JB)Intresset för indiankulturhar följt Kent och BrittBacklund genom livet. Re-sorna till USA och vänska-pen med indianerna där harbara fördjupat deras intres-se. Nu bygger de en egengenuin indianby, BuffaloNation, där de kan ta emotbesökare.

Briteborg gamla skola är, sånärsom på några hundra meter, belägendär tre kommuner möts. Linkö-pings, Åtvidabergs och Kindas grän-ser sammanstrålar där Kent och

Britt Backlund bor. Man märkeromedelbart att det här är en ovanligplats. Äkta indiantält brukar inte sy-nas på gårdarna, men här finns enhel liten indianby.

Vad som byggs på tomten i Brite-borg är en så kallad trading post somvar en fredlig plats för handel. In-dianerna hade med sig skinn och an-nat för att byta till sig saker från devita. Bland de tipis (tält) som står upp-

ställda finns ett militärtält från in-bördeskriget. Militären ägnade siginte bara åt att döda indianer, iblandskyddade de dem från överexploa-

tering och olika intrång på derasmarker från guldgrävare och andra. En grillplats, i indiansk stil natur-

ligtvis, håller på att anläggas. Detkommer även att bli en liten saloonpå gaveln av huset så det finns någonmer plats under tak att sitta på.Det är en hel kedja av omständig-

heter och sammanträffanden somhar lett fram till att Kent och Britthittat varandra och vad de nu har pågång i Briteborg.

– Vi har båda varit intresserade avindianer hur länge som helst, berät-tar Kent, jag har varit det sedan jagvar grabb. Jag träffade Britt i Sträng-

näs på ett möte för likasinnade förtio år sedan.– Jag har känt mig knuten till

Amerika sedan jag var liten. Jag äradopterad och fick tag på min mam-ma när jag var över femtio år. Honvar född i Detroit och bodde fortfa-rande i Amerika!Kents morfar utvandrade från Sve-

rige 1912 och skulle egentligen till-sammans med en kompis ha jobbatsig över till Amerika på Titanic, i ma-skinrummet. Hans kompis kundeinte följa med och han ville inte åkasjälv så det blev en annan båt. – I Amerika träffade han min

mormor i Wisconsin. Hon var lite


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

En minst sagt ovanlig syn i östgötsk skogsbygd. In-dianbyn i Briteborg börjar ta form.

Kent, Britt och Hugo ”Svarta Höken” Bergströmsom tidigare hade en indianby vid Söderö. Hugoflyttade hit prärievagn och trapperstuga och bi-

drar med både sina kunskaper och arbetsinsatser.

Även omdet är älgistället förbuffel såfinns käns-lan där idetta totem.

mörkare. Vi vet inget om hennes ur-sprung. Kanske hade hon indiansktpåbrå.

Depressionen i USA gjorde attKents mormor och mamma sändestill Sverige. Där blev de på grund avvärldskriget kvar längre än tänkt ochKents mamma blev med barn här.Hon var sjutton när Kent föddes ochdet bestämdes att hon skulle adop-tera bort honom. Mamman åkte till-baka till USA där hon etablerade sig.Vare sig Kents mormor hade in-

dianskt blod eller inte så har han självblivit tagen för att vara native (in-dian) och också tillfrågad om han är

det. Det har han förstås inget emot,tvärtom. – Jag kallar honom för min in-

dian, säger Britt.Hon själv kommer från Sörmland

och hade under många år en butikmed indiankultur.

– Vår dröm är att dela det här medfolk. Avstressande, lugnt, andra vär-deringar från en annan tid... Vi hop-pas kunna ta hit skolklasser för attfå ge bättre bild av indiankulturen.Vi kommer ha visningar här. Platsenska användas för privata tillställning-ar som födelsedagsfester och bröllopoch vi har hört intresse för företags-

träffar och konferenser här. Manmärker att folk vill uppleva sakerunder semestern så vi kommer haöppet hela turistsäsongen.– Nästa säsong räknar vi med att

vara klara och kunna börja ta emotbesökare. Det här med att lära ut ärganska kul om man tänker på det. Vibor ju i en gammal skola.

Text och bild: BO BÄCKMAN


LANDSBYGDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Boden eller butiken har flyttat in i den gamla skolan.

Britt är undersköterska och har jobbat 24 år på hjärtintensiven. Kentär fritidspedagog och har arbetat med barn och ungdomar i många år.För att göra något annat innan pensionen startade han ett taxibolagoch körde även färdtjänst.

Kent har haft gården i många år och använt den som sommarstuga. Sedan Britt komin i hans liv har den blivit renoverad och är nu deras gemensamma bostad. De har varit i USA många gånger. Där har de träffat indianer från olika stammar och

haft en berikande kontakt. En indian från Ute-stammen vigde Kent och Britt på in-dianskt vis i sin trädgård. De var traditionellt klädda i indianska kläder. – Indianerna i Amerika har ett speciellt sätt att prata, säger Britt. Det är lugnt, ödmjukt

och med mycket humor.Kent är både svensk och amerikansk medborgare. Både han och Britt lever för det in-

dianska så det var också naturligt att köpa ett fritidshus i bergen i Colorado. – Vi ser Fort Garland från huset och ser turisttågen som går i dalen. De drivs med ång-

lok och det ljudet är som i de gamla filmerna.

Tack vare Svarta Höken, Hugo Bergström, finns nu en trapperstuga i Briteborg.

Prärievagnen som Hugo flyttat dit. Den här har Britt haft i många år.

Äkta buffel med traditionell indiansk målning. Röda prickar på ena sidan och svarta på denandra har en uttalad symbolik för människans val.

Mysigt inne i en tipi. Dehär tälten klarar sig bra

även under vintern.

Om Kent och Britt



TÅNGESTAD (JB)Den 16 augusti star-tade bockjakten somen inledning till hös-tens höjdpunkt, älgjak-ten som börjar denandra måndagen i ok-tober. Thorbjörn An-dersson är viltmästaremed en halvtidsan-ställning på Sonstorpsbruks marker. Åretsförsta jaktpass gör hani skogarna runt Tånge-stad i Kimstad somägs av greve Carl-Gus-taf Mörner, Sontorpbruk.

– Det är lite som en heligdag som ingen jägare gärnavill gå miste om. Visserligenkan det bli lite långdragenväntan innan någon bock dy-ker upp. Bockarna har ingenhund efter sig som de måstefly från. Är brunsten igång såär bockarna aktiva men är denöver så kan de ligga lågt ochvila sig några veckor. På vissaställen har vi sett att brunstenär igång men här verkar detganska lugnt, säger Thor-björn.

Att jaga är inget nytt för vilt-mästaren på Sontorp. Redansom femårig pojke följde hanmed sin pappa ut i jaktmar-kerna. När han sedan börjadeskolan visste läraren att detskulle komma in en ledighets-ansökan varje år. De två förs-ta dagarna då klövviltet star-tade skulle skolpojken vara le-dig. Valet att som vuxen utbil-da sig till viltmästare och yr-kesjägare var därmed givet.– Jag tycker det är skönt att

sitta i skogen och filosofera.Med åldern har jag lugnat nermig och är inte lika ivrig attfälla något som jag var för tioår sedan. När jag beräknar av-skjutningen kommer jag framtill att det skjuts en bock peretthundra hektar. På Tånge -stad skjuter vi kanske tre

bockar per år. Beståndet är li-te säm re här och det beror an-tagligen på att det finns gottom dovhjort som tar övermarkerna. Dovhjort och rå-djur kommer inte så bra öve-rens.

Att Thorbjörn måste gå uppnär alla andra ligger och soversom bäst stör honom inte.I Jaktförordningen står att

för jakt med skjutvapen fårdet börja jagas rådjur ochkronhjort en timma före so-lens uppgång och en timmaefter solens nedgång. Älg där-emot får bara jagas fram tillsolens nedgång.

– Timmen efter solensnedgång får det endast jagasvaktjakt eller smygjakt. Dethar lite att göra med om detbehövs eftersök då det be-hövs att ljuset är med. Vild-svin får däremot jagas dygnetrunt, förklarar Thorbjörn.Under den första bock-

jaktsmorgonen finns MartinLindén med. Han gör sinpraktik och ska börja sin vilt-mästarutbildning när prakti-ken är avklarad.

Han sitter i ett eget jakttornett stycke från Thorbjörn. Iefterhand en konstateradbättre plats för plötsligt hörs

ett skott och strax därefter fårThorbjörn ett sms där Martinberättar att han fällt en bock.– Det är min andra bock

som jag skjuter, berättar hanmedan han släpar in djuretmot ett dike där han ska ta urdet.Thorbjörn förklarar att

magen tas ur direkt på platsmedan de röda organen får

sitta kvar och bocken tas omhand hemma i slakteriet vil-ket han anser känns fräschare.

– Bocken kommer sedan attskickas till någon vilthand-lare för vidare försäljning utmot kund. Jag äter gärna vilt-kött själv, lammsadeln stekerjag i ugnen med benet kvardå blir det saftigt och gott.

Som krydda använder jagfärdigblandad viltkryddasom gärna får innehålla kros-sade enbär.När Martin är klar med sin

nedlagda bock lastas den in ibilen och morgonens jakt an-ses som avslutad.


Thorbjörn Andersson på span efter bock. Dovhjorten tar över markerna och motar undan rådjuren som finner föda på annat håll. Martin Lindén heter den nöjde skytten.

En bock och en räv blev inledningen på årets bockjakt förThorbjörn och Martin. Gladast är skytten Martin som fällt bådadjuren med perfekt satta skott.

Martin Lindén som ska utbilda sig till jäg-mästare fällde så småningom en bock.

Thorbjörn hade några djur i siktet men ficknöja sig med naturupplevelsen denna dag.

Jaktsäsongen inleds med bockenViltmästaren på Sonstorps bruk gillar att filosofera i skogen



Mosstegsgatan 6 EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Utför maskin -transporter upptill 14 ton

� Pressar slang

� Ombyggnader på maskiner efterkunds önskemål

Försäljning av Grävmaskiner · Last-maskiner · Tillbehör · Reservdelar

�� Ett familjeföretag med traditioner.

Vår specialité:

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

��

SOFABSanering & färg AB

Vi utför tvättning och sanering av djurstallaroch ekonomibyggnader samt målning

Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20www.sofabskanninge.se

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

Torka spannmålen med biobränsle!Upp till 1 MW med pellets eller flis.

Akrons erkänt högeffektiva varmluftspannor finns nu i versioner för både flis och pellets för säker och ener-gisnål torkning av spannmål i alla typer av torkar. Från 200 till 1000 kW (från 400 kW med flis). Kontakta din lokale representant för mer information!

Sörmland / ÖstergötlandKjell Klasson 070-317 60 82 [email protected]

Bergslagen / UpplandBengt Larsson 070-266 52 25 [email protected]

Värmland / DalslandKent Folkesson 070-337 16 28 [email protected]

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

070-696 19 44

Från missväxt till tillväxt!

��+��

��

��)�� ,#"&$$ %�(!##��'!%�� '!(!��Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

��)��*�� )��+��

��

TRÄ & MILJÖ [email protected] - 27 34 88www.traochmiljo.se

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget

Välkommen tillGISTAD

SOLSTATION(fd Brandstationen)

Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert!

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

TÄCK-DIKNINGmed plog eller kedja

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51 · Lawrence Jonsson, 070-688 34 15Ombud för Östergötland, Småland och Öland:

Lars-Gunnar Hyllman, 0702-648146

BOKADE AUKTIONER 201522/8 Stora Foxerna, Eggby, Axvall. Maskiner, Innebo, Antikviteter19/9 Blåsås, Kymbo, Falköping. Maskiner o Redskap samt Innebo

3/10 Oxhagen, Kjeckestad, Mariestad. Maskiner o Redskap samt Innebo

BOKADE AUKTIONER 20164/3 Södra Håkanbol, Degerfors. Maskiner o Redskap.

Välkommen med fler uppdrag, vi står för en korrekt värdering av både djur och maskiner vilket är en bra grund för en lyckad auktion.

Nu pågår bokning av auktioner 2016! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

Auktioner

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

Besök

gärna vår

webbutik!

Hösterbjudande!FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Mineralfoder och spendopp till bra pris.

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

AUKTIONER

20 000 läsare kan se din annons!

Boka din annons på 0141-560 03 eller

054-21 70 10

Iréne Björklund, virkes-köpare på Sveaskog iNorra Bergslagen, varnyligen handledare åt28 unga tjejer som del-tog i en skogskurs förtjejer.

– Varje år arrangeras dennakurs och i år hölls den av femstycken kvinnliga studentersom läser till skogsmästare iSkinnskatteberg och jägmästarei Umeå vid Sveriges Lantbruk-suniversitet. Det är en tvåda-garskurs som vänder sig till tjej-er från 16 år och uppåt som än-nu inte gjort sitt yrkesval inför

framtiden. I år var det nästadubbelt så många tjejer anmäl-da som ifjol, berättar IreneBjörklund i ett pressmeddelan-de.Det är andra året som Irene

är handledare för kursen. – Både jag och övriga på

Sveaskog tycker att det är vik-tigt att öka andelen tjejer inomskogsbruket, och jag tror att dethär kan vara en metod att lockafler. Flera av dem som deltoghar erfarenhet från skogengenom sina föräldrar, men jagupplever att många fortfarandekänner sig osäkra kring huruvi-da tjejer kan jobba i skogen.

Skogsarbete lockar unga tjejer

Siffrorna presenterades avSödras ordförande Lena Ek påen skogsträff i Rimforsa nyli-gen.– Innovation och hållbarhet

är viktigt för Södras medlem-mar. Det är roligt att kons -

tatera att det egenutveckladeplantskyddet nu har tagit enstor del av marknaden. Själv-klart tänker jag på medlem-mar och anställda som nu fåren bättre arbetsmiljö, menockså att vi undviker giftersom kan skada miljön, sägerLena Ek.

Södra började 2009 medatt utveckla ett eget giftfrittplantskydd mot snytbaggeoch 2013 introduceradesCambiguard som i dag är detdominerande skyddet Södraanvänder. Cambiguard harvisat mycket goda resultat ochförsäljningen har ökat stadigt.2014 såldes 9 miljoner plan-tor med mekaniskt plant-skydd och för 2015 beräknasantalet bli 16 miljoner vilketinnebär att andelen giftfriaplantor ökar med 80 procentoch är nu fler än hälften.Efterfrågan är också stor frånskogsägarna.

– Vårt skydd är så bra att vinu ser att de sista insektsgif-terna är på väg att lämna plan-torna. Med den trend vi nuhar kan vi snart ha enbart gift-fria plantor, säger Göran Ör-lander, skogschef i Södra.Södra har investerat och in-

vesterar för att ställa om pro-duktionen till att enbart job-ba med de mekaniskt ochgiftfria skyddade plantorna. Idag sker applicering av Cam-biguard på Södras plantskolai Falkenberg där det finns en

färdigutvecklad maskinlinje.Effekterna i Falkenberg harvarit så positiva att Södra be-slutat investera 15 miljonerkronor även i plantskolan iFlåboda. Investeringen i Flå-boda, som ligger utanförTingsryd i Småland, gäller entillbyggd hall inklusive ut-rustning som ska appliceraCambiguard.

I dag är det granplantor somappliceras med Cambiguard.En del i projektet är att an-passa linjen även för tallplan-tor.Investeringen innebär att

ännu fler skogsägare i framti-den kan erbjudas plantskyd-det Cambiguard på sina plan-tor. Nästa vår kan Södra tackvare investeringen i Flåbodafördubbla antalet plantor somsäljs med Cambiguard.Cambiguard är flexibelt

och töjs ut allt eftersom plan-tan växer i diameter. Den hö-ga töjbarheten gör att plant-skyddet har en effekt i upp tilltvå år, vilket gör att skogsäg-aren inte behöver tänka pånågon ombehandling.

Det är ingen slump att Cam-biguard har en ljus färg. I endel studier har det visat sig attsnytbaggar ogärna ger sig utpå ljusa ytor. Den viktigasteanledningen är dock att vitfärg inte blir lika varm sommörk färg, vilket gör att plan-tan får det behagligare ute påhygget.Södra skogsplantor produ-

cerar och förmedlar cirka 35miljoner plantor per år tillskogsägare i främst södra Sve-rige. Produktionen sker i an-läggningarna i Falkenbergoch i Flåboda, som ligger inärheten av Tingsryd.


SKOGSBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

��'�� !��!��!�� &��%!!��#��

��"��#��%��!��'� ��##��

�%�� !��

�'��!�� '�� &$$$��

Ytterligare en av våra viltskyddsprodukter som bredvid Arbinol B anses vara marknadens effektivaste i sitt slag. Cervacol Extra är för övrigt Europas mest använda viltskyddsprodukt.

Rädda

skogen

Arbinol B har den unika fördelen att den kan användas året runt för att skydda löv- och barrträdsplantor mot viltbetning. Efter flera års väl beprövad användning i övriga Europa kan nu äntligen vi i Sverige också skydda vår skog mot viltbetning hela året. Alltså även mot den aggressiva betningen sommartid.

Arbinol B stör djurets alla delaktiga sinnen! Mekaniskt via tänderna, optiskt genom vit infärgning, en bitter smak och en doft av naturliga eteriska oljor.

Läs mer om hur du stoppar viltskador på www.interagroskog.se

Använd växtskyddsmedel med försiktighet. Läs alltid etiketten och produktinformationen före användning.

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNTKAN NU ANVÄNDAS AV ALLA!

LÄTT ATT HANTERA – LÄTT ATT SPRUTA – ÅRET RUNTKAN NU ANVÄNDAS AV ALLA!

Stoppa viltskador året runt!

Den nya generationenskogsägare tar grep-pet om skötseln av si-na egna skogar. Derasmål är mer än avkast-ning. Minst lika viktigtär att skogen brukaspå ett långsiktigt ochmiljöanpassat sätt.Det märktes tydligt påbesökare och hos ut-ställarna på åretsSkogselmia.

– Årets mässa var ett trend-brott. Nu ställer skogsägarnakrav på att bolagen och entre-prenörerna ska använda skon-sam teknik för att minskamarkskador och andra in-grepp i naturen. I dag säljer vi70 procent av maskinerna tillprofessionella entreprenörer,säger Magnus Wallin, affärs-utvecklingschef och grundareav maskintillverkaren Malwa,

en av ett växande antal tillver-kare av små skogsmaskinerför professionell användning.Flera tillverkare av större

maskiner fanns på plats påSkogselmia, bland dem Sam-po Rosenlew och Ponsse.Sampo Rosenlew hade premi-är för sin allra första skotareoch Ponsse presenterade denuppgraderade skotaren Buffa-lo med Active Frame, aktiv ni-vellering av hytten på mässan.

– Vi har mött ett mycketstort intresse för den nya hyt-ten. Det var en bra mässa meden stor andel entreprenörerbland besökarna, säger Carl-Henrik Hammar, ny VD förPonsse Sverige.Skogselmia bjöd även på

många andra premiärnyheter.Pewag från Österrike hadevärldspremiär för sina nyut-vecklade band till skogsmaski-

ner, Tamtron visade sin nyakranvåg med trådlös överfö-ring och ATV Lifeguard hadeEuropapremiär för en stört-båge specialdesignad för fyr-hjulingar.

– Det finns en framåtanda iskogen som driver fram nyainnovationer. När skogsägar-na ställer nya krav blir skogs-mässor en allt viktigare mö-tesplats för skogsbrukets olikaaktörer och plattform för ut-veckling av nya produkteroch tjänster. Flera av skogs-branschens större aktörer sä-ger att de träffar lika mångakunder, medlemmar eller le-verantörer på mässans tre da-gar som under hela resten avåret. Det är klart att det sätterfart på utveckling och föränd-ring, säger Skogselmias mäss -ansvarige Torbjörn Johnsen iett pressmeddelande.

En ny generationskogsägare ställer krav

Framgång för giftfria plantorSödras satsning på giftfria plantor fortsätter.Under det första halvåret såldes 28 miljonerplantor varav hälften med mekaniska plantskydd,det vill säga helt giftfria. För helåret 2015 räknarSödra med att sälja 16 miljoner giftfria plantor,vilket innebär en ökning med 80 procent jämförtmed 2014.

Hitta din målgrupp med en annons i Jordbrukaren!Jordbrukaren utkommer var fjortonde dag till alla jord-, lant- och skogsbruksföretag

i hela Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län. I Värmland utkommer vi en gång per månad.

Ring och boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Uppskattad bushresa i KlarälvdalenVisade kampen för att få bort buskar och sly kring KlarälvenHAGFORS/TORSBY (JB)Politiker, tjänstemänoch representanter förolika organisationergjorde tillsammans enbushresa i Klarälvda-len i mitten av augus-ti. Med på resan varockså landshövdingeni Värmland KennethJohansson. Initiativta-gare till resan varLandsbygdsnätverkettillsammans med före-ningen Friskt bete iKlarälvdalen, med pro-jektledaren Olov Hen-riksson.

Tidigare har Landsbygds-nätverket anordnat bushresori området kring Uppsala ochJönköping. Den värmländskabushresan startade i Hagforsoch gick sen längs Klarälvda-len upp till Branäs, där säll-skapet åt lunch på Spishyllan,där det serverades ekologisktkött. Med bushresan ville

man visa hur bra och fint detkan bli, om man tar tag i för-buskningen, och vilka kon-sekvenser det har om ingetgörs. Projektet Fri sikt, som ut-

mynnade i föreningen Frisktbete, har under några år job-bat hårt för att få bort buskaroch sly kring Klarälven.

Torsby kommun har haftett röjarlag med nya svenskar,som röjt upp ett område runtälven i Stöllet. Per-HåkanHäll, Ekshärad har sina korbetande vid älven och Lisbetoch Leif Svensson har röjtupp ett större område vidEdebäcksbron till betesmark.Vid Strandås, mittemot Bra-näsberget betar Roger ochAnn-Sofie Sätherbergs fåroch håller marken ren frånsly. Att ha en igenbuskad dal-

gång är mycket tråkigt för tu-risterna, då man inte kan seden mäktiga älven från lands-

vägen. Många som är utemed flotte eller kajak klagarockså på att det är svårt att gåiland efter älvkanterna. Vid vissa platser går det än-

då fint att ta sig iland, blandannat vid Anna och Dag Ny -ströms marker i Likenäs, därHighland Cattle betar av gräsoch sly ända ner mot älven. När bussen stannar till på

östra sidan älven, kan man seöver till den västra sidan, därdjuren går och betar och ingaträd eller buskar skymmer ut-sikten. Skillnaden blev mar-kant mot tidigare besöktplats, Östängen, strax söderom Branäsberget.

Där fick bussresenärernagå ut i bushen och försökahitta Klarälven, men där väx-te sly och buskar så tätt, att äl-ven inte kunde ses trots attden bara fanns några meterbort. På denna plats fanns engång öppna gärden och bru-kad jord, men förbuskningen

idag var total och det var näs-tan omöjligt att ta sig fram. En av deltagarna på bush-

resan, Anders Ramström,från Fryksdalens sparbank,menar att allt hänger på en-gagemang, om man vill för-ändra en situation, somkänns felaktig. När bankernaSwedbank och Nordea ladesner i Sysslebäck, så var enga-gemanget stort att hitta en nyaktör, vilket man också gjor-de.

– Engagemang är grundentill att hela Värmland ska bliöppet, menar Anders. Landshövdningen beröm-

de resan som mycket välkom-ponerad och givande.– Vi tar till oss alla nya in-

tryck och försöker från Läns-styrelsen sida att hjälpa till påolika sätt. Helt klart är attsvenskt kött efterfrågas allt-mer. Det blir alltmer viktigtför människor att veta attdjuren mått bra och att köttet

eller mjölken kommer frånSverige. Hela det förbuskade land-

skapet kan förändras genomatt betande djur kommer in ibilden och en följd blir också,att den ekologiska mångfaldenökar. Köttproduktionen frånde gårdar som tillhör Frisktbete levererar ekologiskt köttmed hög kvalitet till butikeroch restauranger. På någraställen har nya svenskar fåttjobb genom att röja bort sly,vilket är positivt för arbets-marknaden, men naturligtvisockså för landskapet. I Sunnehar man kommit tillrätta medmyggproblem tack vare be-tande djur.

Betande djur verkar varalösningen till bra mat, vack-ert landskap, biologisk mång-fald, arbetsmarknaden, mygg-problem med mera. För attvaska fram ännu fler idéer föratt ta tag i förbuskningen, badOlof Henriksson, bushresele-

dare, att deltagarna skulleskicka in synpunkter och idé-er till honom. Med cirka 30-talet deltagare

på bussen, som både kan på-verka politiska beslut i rättriktning och komma medkonkreta idéer, kan det bli hurbra som helst, tror Olov. Kan-ske vi om några år kan få sebetande djur överallt i Värm-land, istället för att det vackralandskapet helt ska förbuskas.

Denna bushresa kan gemånga positiva ringar på vatt-net, men det behövs engage-mang, som Anders Ramströmpåpekade. Olof Henriksson, får nu en

spännande uppgift att vaskafram nya bärkraftiga idéer till-sammans med flera aktörer,allt för att stoppa förbusk-ningen i landskapet.

Text och bild:INGER VAHLQVIST

JANSSON

Ann-Sofie Sätherberg på Strandås tillsammans med några av sina får som hjälper till att få bort förbuskningen vid Klarälven.... liksom Anna Nyström, kommunstyrelsen, Torsby.

Berit Högman, riksdagspolitiker, var med på bushresan...

Landshövding Kenneth Johansson och Roger Sätherbergvill ge järnet för att förhindra ytterligare förbuskning.

Bushresenärerna anländer till Strandås där Roger och Ann-Sofie Sätherbergs får håller marken ren från sly.

Sofia Nydahl, Spishyllan och Olov Henriksson, projektle-dare och bushreseledare i en givande diskussion.


VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

VÄSTRA ÄMTERVIK (VB)Helena och JoakimLundgren kände att nå-got var fel. Livet rul-lade fortare och fortareoch de började längtaefter ett liv där de kun-de ta tillvara varendaminut. De bodde i Gö-teborg men längtadetillbaka till Värmlandeftersom det var här-ifrån de kom.

Joakim är ursprungligenfrån Kristinehamn och Helenafrån Karlstad. Joakim arbetademed IT och Helena var barn-skötare. De satte in en annonspå Blocket där de sökte engård en halvtimme från Karl-stad och då yppade sig ett till-fälle, som de inte kunde mot-stå. De hade då kollat runt i fle-

ra år utan resultat. Nu fick denapp och flyttade till VästraÄmtervik 2008. Förre ägarenav gården höll på med lam-muppfödning och här fickHelena och Joakim praktiseraunder ett år.Paret Lundgren startade

upp med 336 tackor, antaletminns Joakim väldigt tydligt.Efter två år insåg de att det in-

te var särskilt lönsamt ochdärför började Joakim gå påkurser och lära sig allt om för-ädling.– Jag läste allt jag kom över

och 2011 startade jag medstyckning och charkproduk-ter. Lagom till påsken 2012kunde vi vara med underkonstrundan i Fryksdalen ochdet började rulla på, konstate-rar Joakim.

– Jag har hand om jordbru-ket och fåren medan Joakimsköter tillverkningen avcharkvaror och försäljning,inflikar Helena.– Det blir cirka 250 lamm

per år, som jag förädlar, sägerJoakim, men ungefär 30 av al-la lamm försvinner till egenrekrytering för de gamla tack-orna måste bytas ut, sägerhan.

Nu har Helena och Joa-kim minskat antal tackor till160. Det tar ett tag att arbetain sig och nu har de fått flyt iarbetet. Joakim är ute och re-ser runt på mässor och mark-nader ungefär 100 dagar varjeår och han rör sig inom en tri-angel Västra Ämtervik –Stockholm – Östersund. Menmest inom en radie av 15 mil.

– Det finns en adress på nä-tet, www.roaoresa.se som jaghaft oändligt mycket hjälp avför att finna marknader ochmässor, den adressen kan jagvarmt rekommendera, sägerJoakim. Det är ett helt nätverkmed producenter. I Värmlandfinns en handfull, kanske ettdussin gårdar som lever på får-farm, säger han.– Vi tar rätt på cirka 40

skinn på hösten. De bör hålla iomkring 30 år. Ull är det ing-en som helst inkomst på. Vibrukar spara lite ull till folksom kommer och vill ha för attsätta upp tussar på sina stäng-sel för att inte rådjuren skakomma, berättar Helena.– Vi tar hit en klippare och

då klipper han 150 tackor påen dag. Det tar ungefär fyra tillfem minuter att klippa entacka, berättar Joakim.

– 95 procent av intäkternakommer från köttet. Jag till-verkar korv, gravar, röker ochlufttorkar. Jag gör patéer ochmal lammfärs på beställning.Färs kan man inte ha liggandei lager. Korv och paté köpsmest och sommartid säljs detmycket kotletter för grillning,säger Joakim.

Lammen slaktas vid 12 må-naders ålder här på gården. Pa-ret Lundgren har tre vallhun-dar, tre tuppar och 12 Brama-höns. Det ser väldigt hemtrev-ligt ut när man ser en tuppsom struttar omkring blandhönorna ute i det fria. Tre ka-niner hör hemma här också.Idag är det ett väldigt brä-kande bland fåren, högt och

hela tiden och det beror på, sä-ger Helena, att hon skilde lam-men från tackorna igår. Devänjer sig snart men nu är detett väldigt bräkande.

– I juli har vi besök av i gen-omsnitt 20 bilar varje dag, sä-ger Joakim och ser glad ut.

Just nu kommer en kundsom storhandlar! Han köper

både skinn, alla kotletter ochalla korvar, som ligger i kyldis-ken. Han har massor av besökunder sommaren och måste haett lager i frysen. Sådant är här-ligt för en fårfarmare att få va-ra med om.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Helena Lundgren älskar sina får och det verkar vara ömsesidigt.Lammkotletter, som snart byter ägare. En liten kaninunge bland lammen.

Korvar av alla möjliga slag. En tjusig Bramahöna steppar förbi.

Joakim Lundgren, fårfarmare i Västra Ämtervik.

Lundgrens tröttnade på storstanSadlade om helt och hållet och fick lära sig allt från början

Drygt ettåriga Ida Stinnerbom är här med pappa Ola för att handla och fylla frysen. Förstmåste hon förstås få klappa djuren.

Konsum Värmland hartecknat en avsiktsför-klaring med Werm-lands mejeri AB iVärmlands Nysäter.Ambitionen är att cirka2,5 miljoner literVärmländsk mjölk skasäljas i Konsum Värm-lands samliga butiker –varje år.

– Konsum Värmlands av-siktsförklaring på 2,5 miljo-ner liter kommer att betyda

mycket för oss så här i start-fasen, säger Yngve Gustafs-son, vd för nybildade Werm-lands mejeri AB. I och medatt Konsum har butiker överhela Värmland når vi ocksåhela den lokala marknaden iett och samma slag.

Värmlandsmjölken frånVärmlands Nysäter kommer iKonsum Värmlands butikeratt få ett högre konsumentprisi jämförelse med andra mjölk-sorter. Det högre priset mo-

tiveras genom man kan ga-rantera att mjölken är frånVärmland, och att de mjölk-bönder som levererar till detlokala mejeriet kommer att fåmer betalt.

– Vi har efterlyst Värm-landsmjölk ända sedan Mil-ko lade ner sin verksamhet iKarlstad, säger KonsumVärmlands vd Tomas Sjölan-

der. Och snart är vi i mål ävenom det återstår lite detaljersom vi gemensamt har att lö-sa. Men från vår sida är vi väl-digt angelägna att åter kunnaerbjuda garanterad värm-ländsk mjölk till våra med-lemmar.

– Jag är övertygad om attdet finns en marknad för en

något dyrare lokalproduceradmjölk, fortsätter Tomas Sjö-lander. Men då vill ocksåkonsumenten veta varifrånmjölken kommer, och hurmycket som kommer mjölk-bonden till del. Det kan vi nuäntligen erbjuda tillsammansmed Wermlands mejeri.

Målsättningen är att Värm-landsmjölken kommer att fin-

nas i samtliga Konsum Värm-lands butiker redan i novem-ber.

Nu vill vi bidra till attväcka intresset för den värm-ländska mjölken, för att på såsätt hitta tillbaka till en lång-siktig lönsamhet för mjölk-bönderna, avslutar KonsumVärmlands vd Tomas Sjölan-der, i ett pressmeddelande.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi för värmländska jord- och skogsbrukare

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland

2,5 miljoner liter Värmlandsmjölk per årKonsum Värmland har tecknat en avsiktsförklaring med Wermlands mejeri AB

Yngve Gustafsson (till vänster), vd för Wermlands Mejeri ABskakar hand med Konsum Värmlands vd Tomas Sjölanderefter avsiktsförklaringen att Konsum ska sälja 2,5 miljonerliter mjölk per år från det nybildade mejeriet. Bild: KONSUMVÄRMLAND

Väderstad fortsätter attutveckla Tempo R. Dentrepunktsburna preci-sionssåmaskinen medstel ram får 18 raden-heter.

Nya Tempo R18 är anpas-sad för att så grödor som krä-ver mindre radavstånd. Tem-po R18 är en precisionssåma-skin med 18 radenheter ochett radavstånd på 457 mm, vil-ket ger maskinen en myckethög kapacitet.

Såtallrikar finns för socker-betor, raps, bomull, sorghum,majs, solrosor och sojabönor.

En Gateway i kombinationmed E-control eller ISOBUSger föraren full kontroll av al-la radenheterna och med etttryck på displayen kan enskil-da radenheter enkelt stängasav.

Gateway i kombinationmed Tempos elektriskt driv-na såhus gör det möjligt att haindividuella givor för varje ra-denhet, samt enkelt göra spår-

markering. Egenskaper somkan vara till stor nytta vid tillexempel utsädesproduktion.

Tekniken gör det också en-kelt att utföra felsökningar påkablar och sensorer.

Radenheterna, med powers-hoot-teknik som är okänsligför vibrationer, är desammasom på övriga Tempomodel-ler, vilket betyder att preci-sionssåmaskinen kan så i has-tigheter upp till 20 km/h medoöverträffad precision. Tem-pos kraftiga radenhet gör ock-så att det är möjligt att så i alltfrån växande gröda till bearbe-tade fält, enligt ett pressmed-delande.

Stor Tempo med fast ram

Väderstads trepunktsburnasåmaskin Tempo R får 18radenheter.

MotorsågskörkortMotorsågskörkortet har olika nivåer(A-F) som anpassats för olika brukares behov. Denna cirkel ger dig behörighet för nivå A + B.

� �� Anmäl dig idag 010-490 11 00 eller via http://svvarmland.se/

NUMMER 11Augusti 2015

Årgång 89

VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

ROTTNEROS (VB)Det var en fantastiskmässa i strålande vä-der, med cirka 152 ut-ställare i Rottnerospark. Besterman AB,samordnare för mäs-san, kan andas ut ochglädja sig över trevligadagar. Som besökarefick man lära sig myck-et från att frysa fästing-ar, hur man arbetarsom konservator, hurman agerar vid vilto-lyckor, att det går atttämja grävlingar, till attklippa vass från speci-ell fyrhjuling och aku-punktur på hundar.

Alla såg ut att trivas i detvackra sommarvädret. Det vartrångt inom området ochstundtals svårt att kommafram, men är vädret bra såspelar sådant ingen roll. Den vackra parken med si-

na statyer och blomsterrabat-ter hyser också soffor här ochdär, som man kan vila sig i in-nan man tränger sig vidare.Sanopharmas monter är in-

tressant. Där får man veta att

det har kommit en fästingfry-sare på marknaden, som slårut fästingens kräkreflex och fårfästingen att släppa taget. Denkan användas både på männi-skor och djur. En flaska inne-håller 60 doser och medlet geringen ozonpåverkan. De tvåbröderna Gustav och FredrikAndersch pratar sig varma ommedlet.Maria Osbed-Jansson är en

kvinna som finns i en annanmonter. Hon är en självlärdknivmakare från Molkom.

– Jag skär mig allt ibland,säger Maria, men jag gillarverkligen det här. Jag blev in-tresserad när äldste sonen gickpå jägarkonfirmation. Jag harjägarexamen men jag jagar in-te, det är bara så skönt att va-ra ute i skogen, säger Maria.När yngste sonen fyllde 20 årså fick han en kniv som jagtillverkat, berättar Maria ochvisar vilken kniv det är.Lite längre bort finns Peter

och Sanita Larsson från Säffle.Peter tillverkar också knivaroch visar en baddare till kniv.– Den här kniven kan vara

bra att ha om man behöver ge

nådastöten till ett vildsvin tillexempel, säger Peter.Lena Gran finns vid tentipi

kåtorna. Där står hon och ko-kar kaffe över öppen eld ochbjuder besökarna på. Man kangå in i tre olika tentipikåtoroch titta och det ser verkligenmysigt ut. Inte utan att manvill lägga sig på madrassendärinne och ta sig en lur…

Under tiden roar trollkarlenHampus, barnen, från en sceninnanför en häck. OS-guld-medaljören Björn Ferry pratarom jakt, skog och lite idrottfrån en annan scen. Stjärn-kocken Niklas Ekstedt lagarmat och Kjell-Åke i Myra be-rättar roliga historier. Det är gott om kändisar

här, Nour El Refai, hon är endjurvän som jagar. MikaelTornving, berättar om när”farsan lärde mig ljuga”, Tho-mas Wassberg, berättar omsitt jakt och skogsintresse.Men den som drar till sig

flest besökare är nog, alla kän-disar till trots, Ingemar Lars-son från Broddetorp mellanSkara och Skövde. Man trorinte sina ögon när man ser en

man, som sitter med en tre årgammal grävling i knät. Han kliar honom på magen

och grävlingen njuter, liggeralldeles stilla på rygg och blun-dar, alla tassarna är lite inåt-böjda. Vad är detta? Man haraldrig sett något liknande.Källe, som grävlingen heter,har bott hos familjen Larssonsen han var liten. Ingemar hargranskats utan och innan ochhar fått svara på länsstyrelsensalla frågor för att eventuellt fåta hand om Källe. Det är an-nars inte tillåtet att hysa vildadjur mer än något dygn, menIngemar klarade provet och ärgodkänd grävlingshusse.

– Källe är en riktig kelgrisoch han följer mig hela tiden.Han bor i ett hägn på 780kvadratmeter tillsammansmed sin biologiska mammaoch pappa, berättar IngemarLarsson. Jag har haft grävling-ar sen 1980-talet. Jag har 14hundar också och flera pape-gojor, säger han, jag älskardjur.Sen tar han upp hundgodis

ur fickan sätter det mellan läp-parna och låter grävlingen

sträcka sig upp och ta godisetur munnen på honom! Vet in-te om jag skulle vilja göra det-ta själv. Påpekas bör att Källeär kastrerad.Folket runt omkring foto-

graferar hela tiden.

Lite längre bort hamnar manhos Kennert Drugge från Fi-lipstad. Han är bagare och harfinfina surdegslimpor. Hanbakar efter egna recept och an-vänder sig enbart av lokalpro-ducerat i allt vad han gör. Häridag kan man välja mellan sexsorters piroger fyllda medKarl-Johan svamp, köttfärs,med mera, lokalproducerat.Bergslagens Jakt återförsälj-

ning är Tracker support.– Vi åker runt till jaktlag

och visar våra produkter och vihar en webbutik, sägerAndréas Kiiveri från VästraTakene i Mangskog. Här kanman köpa synnerligen orangekepsar så man syns i skogen,västar till hundarna, koppelmed sändare, som visar varhunden befinner sig, berättarhan.Tänk att man kan röja vass

med en fyrhjuling som flyter!

Inga dåliga grejor. Jag minnsmin barndom vid sjön Rackeni västra Värmland när vi rod-de ut och klippte vass i vikenmed en vanlig gräsklipparsax.Det gick också bra och billigtvar det!Det fullständigt vimlar av

hundar i parken. Det kommeratt bli en hundutställning se-nare. Fina väldresserade hun-dar som inte ger ett enda skallifrån sig.Anders Sundqvist är zoolo-

gisk konservator från Östan-björke i Sunne. Han berättarom arbetet innan man kanbörja fixa till ett lodjur eller enekorre till exempel. Han harmed många exempel att visa.

– Innanmätet ska bort, skin-net garvas, det är inte det ro-ligaste jobbet precis, säger An-ders. Men sen är det roligt! Jagkonserverar även fiskar.Lodjuret här har jag skjutitsjälv, och då är det roligt närman får till det så här fint, sä-ger han.

Text och bild:INGEGERD LÖWGREN-

JANSSON

Lena Gran visar tentipi-kåtor.

Konservator Anders Sundqvist, Östanbjörke Sunne. Maria Osbeck-Jansson, knivmakare från Molkom. Tusentals personer besökte mässan i Rottneros Park.

Gustav Andersch visade fästingborttagare. Tama grävlingen Källe blir kliad på magen av husse Ingemar Larsson.

Tvådagars jakt- och matmässaHär samlas cirka 13 000 besökare under två fantastiska dagar

Documents

Jordbrukaren nr 11, 2015, Värmland