Jordbrukaren nr 7, 2015

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 7 • Årgång 89April 2015

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Upprorpå lands-bygden

SIDAN 2

Satsning på jaktledar -utbildning

SIDAN 19

SKOG. Allmänningen har genomårhundrandena haft en spännandeoch omväxlande historia. Dessut-om har den haft stor betydelse förboenden i byarna runt omkring,både med avseende på försörjningoch sysselsättning. En av dem somkan berätta hur det var att växa uppmitt i skogen är Elving Utter.

SIDAN 20

LANTBRUK

Visning av nybyggd

ladugårdSIDAN 10

JAKT

Det är sällan Carl Lagerfelt hinner med att njuta av allt det vackra på Grensholm eftersom det alltid finns något att arbete att utföra.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

LANTBRUK. Vid sjön Roxen i Vånga socken,Norrköpings kommun, ligger anrika Grens-holms herrgård. Gården ägs och drivs sedan1993 av makarna Carl och Linda Lagerfelt därekologisk köttproduktion står för huvudnä-

ringen. Gården, med anor från 1500-talet, ärpå 1950 hektar varav 1200 hektar skog ochresten åker och äng.

– De första fjorton åren hade vi 250 mjölk-kor men slutade med mjölkproduktionen 2007när mjölkpriserna inte vände uppåt. Vi har nu

120 dikor och vi föder upp kalvarna till slakt.Eftersom det är ekologiskt tar det upp till två årinnan de blir slaktfärdiga och vi ger djuren en-dast grovfoder som vi producerar själva, berät-tar Carl Lagerfelt.

SIDAN 8

Bondbönan förbereder säsongenJORDBRUK. I januari startadeKristina Carlsson Bondbönans od-lingar på föräldragården Seltorputanför Linköping, närmare be-stämt vid Sturefors. Tidigare harhon under elva-tolv år arbetat medkor i familjejordbruket och är ut-bildad ladugårdsförman.

Hennes idé är att ha flera olikanärodlade sorters grönsaker somska säljas i gårdsbutik och på Bon-dens marknad. Än så länge är deten del experimenterande med grö-dorna för att se vad som går bra.

SIDAN 14

Hästarna är allt för Amanda LundbergAmanda Lundberg bor i Risinge utanför Finspång och i hennes liv har hästar funnits med sedanhon föddes. Redan vid hemkomsten från BB stod en shetlandsponny i stallet och väntade på hen-ne. Som sjuåring började hon med hopptävlingar och då låg hindren på 20 och 30 centimeter.Nu är hindren betydligt högre och Amanda har debuterat på 150 cm och har vinster och pla-ceringar på höjden 145 cm. SIDAN 4

Bor mitt i arvet frånHedenhös

Anrikt och kravmärktPå Grensholms herrgård byttes mjölken mot kött

Kristina Carlsson i trädgården dären del av odlingarna är förlagda.Här går Åsbohönsen fritt ochsprätter och pickar i sig godsakerde hittar.

VECKANS BORRING

2 Nummer 7 • April 2015

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Under långfredagen genomfördesmanifestationen Landsbygdsupproret. Enmanifestation för, eller snarare mot, av-vecklingen av den svenska landsbygden.Ini tiativet kom igång i en diskussionsgrupppå Facebook under mellandagarna. Någraenstaka eldsjälar som triggade varandra, vil-ket ledde till en hemsida och uppslutningfrån flera hundra bönder och landsbygds-människor på dryga 20-talet platser runt-om i Sverige.

Förr-förr-förra LRF-ordföranden, HansJonsson, sade att barrikadernas tid är förbi.Jag delar hans uppfattning, men skulle vil-ja tillägga istället att manifestationernas tiddefinitivt är här. Folk vill verkligen käm-pa för olika saker. Miljö, hälsa, djur ochmänniskors rättigheter – och svenska bön-der. Långfredagens manifestation är ett ut-märkt exempel på detta fenomen. Med årav en uppbyggande känsla av underkastelseoch en allt tydligare utgångspunkt i det ur-bana samhället i alla frågor, har skapat ett

tryck underifrån hos människor på lands-bygden. Bönder som tvingas sluta samti-digt som billig ”skitmat” konsumeras alltmer, rovdjurspolitik som ska hanteras runtbångstyriga miljöorganisationer med stats-perspektiv, byskolor och allmän service ochpolisiär närvaro som försämras på lands-bygden. Allt detta har skapat ett förståe-ligt tryck att nu är måttet rågat.

För egen del valde jag i ett myck-et tidigt skede att tydligt deklare-ra att LRF Östergötland som or-ganisation står utanför detta initi-ativ. Skälet var mycket enkelt. I för-beredelserna snurrade så mycketolika saker som man ville rea-gera mot, att det för miginte var tydligt vem manegentligen ville vända sigtill. Det är långt ifrånsamma beslutsfattaresom ansvarar för ni-tiska länsstyrelsekon-

trollanter, lägger ned byskolor eller skaparregler som gör att svenskt lantbruk kankonkurrera på en internationell marknad.En annan varningssignal som gjorde migrädd, var de resonemang om ”franska me-toder” som flera ville använda. Svenska väl-jare/medborgare/konsumenter må betrak-ta bönder som hjältar i tv-rutan, men hjäl-teglorian sitter dessvärre ytligt nog för attstatarupplevande far- och morföräldrarskulle ilskna till av skitlukt och brin-nande bildäck och aktionen skulle blikontraproduktiv…

Emellertid blev det inte så spre-tigt som hemsidor, Face-

book-diskussioner ochförslag på skyltbud-skap i förväg antyd-de. Så när som påhjälplöst naiva,men vällovligabudskap om attministrar ska in-föra straffskatt påimporterat kött(vi är med iEU...) så var detbland annat heltrelevanta kravom rättvisa pro-

duktionsvillkor för svenskt lantbruk somframfördes.

Ytterst visar hela upproret hur mycket detkokar på landsbygden. Manifestationen vi-sar också vilken härlig kampvilja som finnsute bland bönder, lantarbetare och andralandsbygdsboende som oroas av utveck-lingen. För mig som LRF-engagerad ochjobbar med just dessa frågor 365 dagar omåret känns det som ett mycket bra stöd iryggen att man inte är ensam om att tyckalandsbygdens överlevnad – hela året – ärviktig. Ska man självrannsaka sig, så kan jagdelvis känna ett misslyckande att vi intelyckats kanalisera all denna kraft och käm-parvilja via LRF:s organisation, gudarna skaveta att jag grunnat på detta långt innan.Jag har många gånger sagt att det finns enkampvilja där ute, det handlar bara att hit-ta rätt fråga och forum som fångar män-niskorna. Landsbygdsupporet lyckades hit-ta detta! Bra jobbat!

Må så gott i det kämpande landsbygds- Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]änstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på

Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected]

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Veckans Peter Borring:

Uppror på landsbygden

Manifestationen visar också vilken härligkampvilja som finns ute bland bönder,lantarbetare och andra landsbygdsboendesom oroas av utvecklingen.

LINKÖPING (LT)Margareta Dahlbergsföretag, MD Lant-bruksråd, har funnitsett par år nu. Det bäs-ta med att driva egetär friheten i arbetet,tycker hon. Verksam-heten bedriver hon iflera län och den om-fattar föredrag samtrådgivning inom mjölkoch kött.

MD Lantbruksråd är enganska nystartad rådgivnings-firma för nötkött- och mjölk-producenter. Margareta Dahlberg tog

steget att starta eget i juni2013. Hon vänder sig tillkunder som vill ha en hel-hetsrådgivning för djurhåll-ningen. Där ingår bland an-nat produktionsplanering,grovfoderodling, betesstrate-gier, utfodring och uppfölj-ning av produktionen.

Margareta har sitt kontor iett rum hemma. Det blev le-digt när barnen flyttade ut.Samtalen med besökare ärgärna förlagda till köksbor-det. Allt är befriande enkelt,

personligt och med ett smit-tande gott humör. Det märksatt Margareta trivs med sittarbete.

Hur kom det sig att dustartade eget?– Jag var lärare på Vreta-

gymnasiet i många år. Dettyckte jag var jättekul menlängtade också ut till bön-derna. En dag 1999 ringdejag till Lars-Gunnar Samuels-son på L-G husdjurstjänst påÖjeby och frågade om hanhade något jobb. Jag fick endeltid där och en deltid påLänsstyrelsen.

– Jag startade eget i juni2013 för att L-G la ner ochjag hade svårt att börja jobbai större företag med allt vaddet innebär med tidsredovis-ning och möten. Minakunder hängde på från Lars-Gunnar.– Det var inget jättesteg att

starta eget för jag gör ju sam-ma jobb. Kanske mer att dethelt enkelt är väldigt besvär-ligt att lära sig bokföring ochsköta ekonomin själv! Mittföretag har tre ben: Mjölk,kött och föredrag.– I huvudsak ägnar jag mig

åt rådgivning inom mjölk-produktion och nötköttspro-duktion. Det är stora skillna-der mellan gårdarna och detgör rådgivningen extra rolig. Den enskilda gården har si-

na egna förutsättningar ochtillgångar som det gäller att tatillvara på bästa sätt. Allabönder är heller inte intres-serade av samma saker. Nå-gon kanske är nöjd med attproducera och någon annanvill ha mycket kundkontakt,följa med hela ledet. – Något jag lärt mig av

Lars-Gunnar är att se möjlig-heterna. Nötproduktion är ett bra

exempel på där vägarna ochmöjligheterna är många.

– Det är trevligt att prisetpå nötkött krupit upp något.Efterfrågan på svensk nöt hargått upp och det gör att manhar lite mer råg i ryggen sombonde.

Mjölkkorna minskar ty-värr så hur blir det med till-gången på djur framöver?– Jag startade företaget så

sent i livet att jag inte kom-mer kunna expandera. Jagsamverkar istället. Genom

åren har jag fått många kon-takter. – Jag kan inte ta fler kunder

nu. Jag har börjat säga nej mendet är inte lätt, så då känns detväldigt bra med nätverket ochatt kunna dela med sig lite.Det är liknande på växtsidanockså. Är man liten så måsteman ha goda relationer medandra.

– Jag tycker det är roligt attvara sin egen. Det är mycketfrihet och snabba beslutsvägardå man sköter allt själv. Frihetär viktigt i jobbet och liknandetankar finns hos bönderna. – Jag har kontinuerliga kon-

takter med ett 20-tal mjölk-gårdar och ett 40-tal köttpro-ducenter. De finns förutom iÖstergötland i Småland,Sörmland och Västergötland.Dessutom besöker jag kunderpå Gotland två gånger omåret.Som det verkar är det alltså

såhär som Margareta Dahlbergtrivs bäst, full fart i företagetäven om det blir mycketåkande mellan kunderna.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Hon har verksamhet i flera län Margareta ger råd till nötkött- och mjölkproducenter

Margareta Dahlbergs företag, MD Lantbruksråd, ägnar sig ihuvudsak åt rådgivning inom mjölkproduktion och nötkötts-produktion. Det är stora skillnader mellan gårdarna och detgör rådgivningen extra rolig, tycker Margareta.

Nummer 7 • April 2015 3

��jordbrukaren.se

Äntligen! Nu finns Jordbrukaren på webben!

Läs om skogs- och lantbruk, artiklar om häst, jakt, energi och mycket mer. Vi hälsar på i ladugårdar runt om i länet, man kan heltenkelt säga att vi gör ”Hemma hos” bland kossor och andra djur.

Här hittar du också papperstidningen som blädderbar e-tidning!

Nu har du även möjlighet att gilla oss på Facebook! Följoss gärna och få info om nyheter, evenemang, tävlingaroch annat som rör företagande och vardag pålandsbygden.


HÄST Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

RISINGE (JB)Amanda Lundberg bor iRisinge utanför Fin-spång och i hennes livhar hästar funnits medsedan hon föddes. Re-dan från hemkomstenfrån BB stod en shet-landsponny i stalletoch väntade på henne.Som sjuåring börjadehon med hopptävlingaroch då låg hindren på20 och 30 centimeter.Nu är hindren betydligthögre och Amanda hardebuterat på 150 cmoch har vinster ochplaceringar på höjden145 cm.

– Morfar kom till BB medett par små ridbyxor, skrattarAmanda som för länge sedanvuxit ur sin ponny och nu hartre kallblodiga hopphästar i sittstall.

Amandas morfar Göran,mormor Ann och mammaVictoria har alla tre ridit ochde är hennes stora stöd.

– Mamma är den som lärtmig allt hon kan och hennekan jag fråga om det är någotjag känner mig osäker på. Jag

har hoppat tre gånger i Göte-borg Horse show i klassenMorgondagens vinnare ochdet var fantastiskt att få varamed där och tävla. En gångtävlade jag i Italien och haräven varit i Danmark ochNorge med mina egna hästar.Om jag skaffar en unghäst näs-ta år hoppas jag på att kvala tillhopptävlingarna i Falsterbo.

Morfar är den som kör last-bilen med hästarna till tävling-arna.

– Det är mycket smidigteftersom den fungerar för häs-tarna och oss. Vi sover i dennär jag är ute på tävlingar ochvi lagar all mat i lastbilens kökvilket är bra eftersom jag pågrund av min diabetes måstevara noga med måltiderna.När jag fyllt 21 år kommer jagnog att ta lastbilskörkort så jagkan köra lastbilen själv, reso-nerar Amanda.

Amandas tre hästar kommerfrån egen uppfödning menAmanda har sålt stoet även ommorfar Göran gärna sett att defortsatt med avel och uppföd-ning.

– Jag har inte riktigt den ti-den som krävs att rida fler häs-

tar än vad jag gör idag efter-som jag fortfarande pluggar.Till sommaren tar jag studen-ten och efter det vill jag gärnarida fler hästar för då har jaginget annat som binder uppmig. Har jag tur så kanske jagfår rida någon annans hästarförutom mina egna. Det är ialla fall hästarna jag kommeratt koncentrera mig på efterskolan sen får jag se om jagkanske fortsätter att vidareut-bilda mig om några år.

Det ligger mycket arbetebakom ridsporten och varjedag rider och tränar honminst två hästar när skoldagenär slut.

– Om jag inte pluggadehade jag haft möjlighet att ridafler hästar så morfar ställer uppoch longerar hästarna eftersomjag inte hinner. Det är en väl-dig tur att jag har morfar, förhan ställer alltid upp.

På väggen i sadelkammarenhänger en imponerande sam-ling av rosetter och Amandasäger med stolthet att honvunnit tävlingar på nationellnivå. Trots att det stundomtar emot att gå till stallet är detvinsterna på hoppbanan och

bra träningar som ger berömsom överväger allt som kännsjobbigt.

– Det är så roligt att bådeträna och tävla ihop med and-ra. Mina tränare är PeterMarkne och Emma Emanu-elsson. Emma är landslagsryt-tare och Peter är en av Sverigesfrämsta tränare. Mamma hartränat för Peter under lång tidoch jag tog över mammasplats hos honom när hon slu-tade rida. Emma brukar jagför övrigt tävla emot men såkände jag att jag behövde enmentor att prata med. Någonsom ser mig på tävlingar ochvet hur jag rider. Därför är detperfekt med Emma och jagåker hem till henne i Lerumoch rider. Hon är guld värdoch har hjälpt mig jättemyck-et.

Förra året var Amanda sti-pendiat i hästnäringen därÖstgötahästar och Länstid-ningen var huvudsponsorer.De pengarna går bland annattill att finansera träningen hosEmma.

Text och bild: CARINA LARSSON

Amanda sitter säkert i sadeln mycket tack vara mamma, mormor och morfar samt tränaren Emma Emanuelsson som är hennes personliga tränare och coach.

Wiseman RP 10 ryktas inför dagens träningspass.

Hon har haft häst sedan födselnFör Amanda Lundberg betyder hästarna och hoppningen allt


Gullviks är din växtskyddsspecialist!

Gullviks erbjuder ett komplett sortiment av växtskyddsprodukter och mineralgödsel för jordbruk, skogsbruk, trädgård och grönytor. Det är genom vår specialistkunskap, personliga rådgivning och goda service vi vinner våra kunders förtroende.

Kontakta oss så får du veta mer!

LEIF PERSSON, Kumla tfn 019-57 31 94 [email protected]

DANIEL TEVELL, Skänninge tfn 0142-430 51 [email protected]

DANIEL WESSMAN, Nyköping tfn 0155-721 90 daniel [email protected]

MATS WIKLUND, Linköping tfn 013-31 13 81 mats [email protected]

• Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet• Kastfläktar KK1600 och KK1800

Nya & begagnade.

Seko Mixervagnar för alla behov...

Fylltömmareför omgående leverans.

AUKTION ELLER FÖRMEDLINGav lantbruk-entreprenad-maskiner?

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst!Stig-Arne 0730-291 659

TRÄ & MILJÖ [email protected] - 27 34 88www.traochmiljo.se

Bygg solkraft 2015 – Nyttja rotavdraget

Välkommen tillGISTAD

SOLSTATION(fd Brandstationen)

Maila oss din adress så får du förslag på hur mycket ditt tak kan producera samt offert!

Besök

gärna vår

webbutik!

Stängseltider!

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Köp minst en bunt tryckimpregnerade stolpar – få 10% rabatt på valfritt stängselaggregat!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

��

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90alvestadtanken.se, [email protected]

– Skogsplantor– Plantering– Röjningwww.allskogsservice.se

Olle Josefsson 070-275 04 09 · [email protected]

Vi hjälper dig!Vi är måna om att slutresultatet ska bli bra när du bygger nytt. Därför erbjuder vi kostnadsfri hjälp med projektering och ritningar. Du är hjärtligt välkommen till oss - eller också besöker vi dig och tittar närmare på dina förutsättningar. Kontakta oss när du går i byggtankar - för bästa möjliga slutresultat!.Kontakta oss när du går i byggtankar - för bästa

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

facebook.com/ydregrinden @ydregrinden

Från idé till färdigt stallKontakta oss innan du sätter igång ditt bygge eller renovering

Vi tror på en framtid för svenskt lantbruk!


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.GÅRD TILL SALU

Tre bostadshus i toppskick,två gästhus och en ombyggdladugård väntar på den egnaudden. En 1,6 kilometer långstrandlinje, 38 ha mark och27 ha vatten, egen ö samtjakträtt hör till den här myck-et fina fastigheten. Välkom-men till Drättäng som ärveckans gård till salu.

Det är välkänt, det vackra omväx-lande sörmländska kulturlandskapetmed jordbruk, sjöar, fornlämningar,skog, sevärdheter, gårdar och mindreorter. Allt i generös men ändå avvägdmängd. Landskapet som närmast om-ger veckans gård är även det varierandemed stora gamla ekar som tillhört entidigare ekplantering, barrskog och hö-ga berg.

Drättäng hittar man sex kilometeröster om Bettna, längs väg 52 mellanNyköping och Katrineholm. Fastighe-ten är belägen på en udde vid den sär-eget mycket långsmala och flikiga sjönLånghalsens strand.

Till gården hör också en egen liten öi sjön och en 1,6 kilometer lång strand-linje med två bryggor och en anlagdsandstrand. Drättäng erbjuder ettostört avskiljt naturnära läge.

Huvudbyggnaden från 1921 har2001-03 genomgått en totalrenove-ring. Huset kan idag välkomna mednågot av en uppvisning av smakfulllantlig stil av högsta relevans för 2000-talet och atmosfärsbevarande detaljersom uppenbart valts med utstuderadomsorg och känsla.

Det skulle gå att drömma sig bortbland traditionella handtag på skåp ochlådor i köket, den gamla vedspisen, den

annars moderna köksutrustningen,färgval, kakelugnar och allt annat i hu-set. Här är det trivsel och uttalad äkt-hetskänsla.

Sedan är det glasverandan somtjänstgör som matrum. Spröjsade föns-ter i tre väderstreck ger ett härligt ljusoch generös utsikt. Måltiderna har där-med en inramning som inte står attfinna ens på de flesta stjärnkrogar. Föratt göra det hela komplett finns ut-gångar åt två håll till altaner, en på var-je sida om matrummet.

Det här fortsätter delvis på andra vå-ningen där man låtit halva sovrummet fåen motsvarande stil ovanför matrum-met, som ett till inglasat uterum. Densom vaknar på morgonen till den vynoch det ljuset får en bra start på dagen.Att kunna få till det här utan att det gerett skrytsamt intryck utan att snarastkännas som en självklar livsbejakandekontakt med naturen är i sig inget annatän imponerande.

Borohuset från 2007 har en boytaom 71 kvadratmeter och liksom Arki-tektvillan från 2008 är det moderntmed alla möjligheter att njuta. Utsiktenfrån båda husen gör att man är med i

årets växlingar. Arkitektvillan med si-na två plan och en boyta om 119 kva-drateter har dessutom sjöutsikt från al-la rum. Gästhuset inrymmer ett stortsovrum och helkaklat badrum medgolvvärme. Drängstugan från 1897 harbåde boendedel och en festvåning.

Det som tidigare varit ladugård harförvandlats genom en renovering2001. Idag inrymmer den 360 kva-dratmeter stora byggnaden sådant somen 100 kvadratmeter varmbonad verk-stad med betonggolv, nya fönster ochhelkaklat badrum med dusch och wc.Här finns också ett 35 kvadratmeterstort kontorsutrymme med sjöutsikt,maskinhall, tre garageplatser med me-ra.

Drättäng är ett utmärkt boende förden stora familjen, generationsboende,mindre kurser, läger eller liknande.Härifrån är det också bara cirka tre miltill både Flen och Nyköping. I Bettnanågra kilometer bort finns både affäroch skola. Det kan vara såhär bekvämtatt leva på sin egen udde härligt näranaturen.

Text: BO BÄCKMAN

Huvudbyggnad: Byggår 1921. Boyta210 kvm. 5 r o k. Bergvärme, elvärme,öppen spis, braskamin och kakelugnar. Borohuset: Byggår 2007. Boyta 71kvm. 4 rum.Arkitektvillan: Byggår 2008. Boyta 119kvm. 5 rum. Drängstugan: Byggår 1897.Två sov-rum och badrum med wc och dusch.Festvåning och rikligt med förvaringsut-rymmen.

Gästhus: Sovrum och badrum. Ladugård: 360 kvm. Smedja: Orenoverad.Areal: 38 ha mark, varav 16 ha beteoch 11 skog. Vatten 27 ha. Jakt: Jakträtt på fastigheten. Olika sor-ters vilt.Fiske: Gös, gädda, abborre och kräftorPris: 17 000 000 krAnsvarig mäklare: Robert Nordstrand,Nordstrands Mäkleri, 070-523 58 77

KORTA FAKTA DRÄTTÄNG

Drättäng, SÖrMLAnD

Toppskick på udden


Skövde Slakteri är en del av familje-ägda Ögrengruppen, med välkända varumärket Gudruns. Vi har valt att arbeta med svenskt kött i vår topp-moderna anläggning i Skövde.

VI BEHÖVER FLER DJUR TILL SLAKT

KRAV-TILLÄGG

KO/UNGNÖT

+4 KR / KG

EKOTILLÄGG

KO/UNGNÖT

+1,50 KR / KG

VÄLKOMMEN MED DIN ANMÄLAN!Anders Kälvelid, 0727–23 61 04Tel vx: 0500 – 44 62 80

BEHOV AV BETESDJUR

Skjutbanan öppnar för våren den 5 maj och hösten den 4 aug.Tisdagar kl 17.00-21.00 · Torsdagar kl. 17.00-21.00 · Lördagar kl 09.00-15.00

• På älgbanan erbjuds ordinarie älgbaneskytte. Vi erbjuder dessutom övnings-skytte på vildsvin från tre stationer: 80 m, 50 m samt 20 m. Alla stationer med 4 skott

• På lerduvebanorna erbjuder vi compact sporting och skeet som är kanonbraträning för hageljägaren

• På korthållsbanan erbjuder vi kulskytte på vildsvin, älg och rådjur med cal 22,plus hagelskytte på hare och rådjur

• Anmäl ert jaktlag för godkännandeskytte på älgbanan inför kommande jakt -säsong

Under juli månad är skjutbanan stängd och stänger för säsongen två veckor innanälgjakten börjar.

Kom med i klubben och träffa kamrater! Medlemmar skjuter till förmånligapriser! Bli medlem i en växande organisation

Valdemarsviks Jaktskytteklubb

Testa hagel- och kulskytte på en av Östergötlands finaste skjutbanor!

Kontaktpersoner

Ordförande Paul Johansson 070-598 22 29 [email protected]

Viltmål 80 m Paul Johansson 070-598 22 29 [email protected]

Skeet bana vakant

Jägarexamen Jarl Karlsson 070-546 17 47 [email protected]

Jaktledarutbildning Jarl Karlsson 070-546 17 47 [email protected]

Cafeteria Birgitta Karlsson 070-341 92 58

Ungdomsledare Joakim Jonsson 070-685 89 54 [email protected]

SPARA DENNA ANNONS DEN ÄR VÄRDEFULL!

[email protected] 0496-107 55 • www.brorssons.se

BRORSSONSTRAKTORDELAR

BRORSSONSTRAKTORDELAR

MARIANNELUND

Våga prova oss!Vi har delar till de flesta traktorer och maskiner.Även motordelar för Volvo, Perkins, Cummins

Industri varianter.

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

#��

��"""�� !��

Betongsågning • RivningHåltagning • TeleskoplastareStohagsgatan 6 • Norrköping • 011-10 18 81

www.vvp.se · 0121-511 96

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Ekoproduktion på anrik gårdSlutade med mjölk 2007 – nu är det Kravmärkt köttproduktion som gällerVÅNGA (JB)Vid sjön Roxen i Vångasocken, Norrköpingskommun, ligger denanrika Grensholmsherrgård. Gården ägsoch drivs sedan 1993av makarna Carl ochLinda Lagerfelt därekologisk köttproduk-tion står som huvud-näringen.

– Huvudbyggnaden upp-fördes under 1600-talet ochär omgjord i karolinsk stil,berättar Carl och förevisarden franska parken som om-ger herrgårdsbyggnaden ochdär en vacker spegeldammförhöjer det estetiska intryck-et.

Tidigare var huvudbyggna-den från 1500-talet mengjordes om till gårdskapell dåden nuvarande upprättades.Riksrådet Magnus Gren

har gett Grensholm sitt namnoch har ägts av släkterna Ry-

ning, Rosengren och Rib-bing. Mette Ribbing gifte sig1644 med Sven Ribbing ochGrensholm stannade i Rib-bings ägo fram till 1706 dåsläkten Spens tog över framtill 1904. Nästa köpare blevfriherre Johan Mannerheimsom blev kvar där ända framtill 1982.

– När vi köpte det var det ettkonkursbo så vi köpte det avbanken. Gården är på 1950hektar varav 1200 hektarskog och resten åker och äng.Vi har köttdjur, mest av rasenCharolais. Vi har 120 dikoroch föder upp kalvarna tillslakt. Eftersom det är ekolo-giskt tar det upp till två årinnan de blir slaktfärdiga ochdjuren får endast grovfodersom vi producerar själva, be-rättar Carl.Till Grensholm hör även

fjorton hus som hyrs ut åretom och lika många som nytt-jas till sommarbostäder. Någ-ra av husen har tidigare fun-

gerat som mejeri, kuskbostad,smedsbostad och trädgårds-mästeri. Några spår av växt-husen syns inte idag och Carltror att den verksamhetenupphörde redan under 1950-talet. Det är hus med anorfrån 1700- och 1800- talet.Det gamla gårdskapellet bru-kas dock fortfarande och dethänder att Borgs församlinghåller någon gudstjänst i detrosa kapellet. Carl och Lindavigdes i kapellet och bröllops-festen hölls sedan i herrgårds-byggnaden.

För att värma upp bådeherrgården och samtliga husanvänds flis och det går åt un-gefär 12-1500 kubik per år. – Tidigare hade vi olja men

det blev dyrt och oekono-miskt, det gick åt omkring60-70 kubik olja om året,därför övergick vi till flis. Vihyr in en flistugg och använ-der oss av det som växer om-kring diken på gården ochodlar därför ingen energis-

kog, förklarar Carl.För att producera el på ett

miljövänligt vis finns tvåvindkraftverk på Grensholmsom producerar omkring10 000 MWh per år.

– Vi har även egen jaktmarkoch jagar själva men bjuder inlite danska gäster som gärnakommer och pyrschar. Älg ärdet inte så gott om, utan detär dovhjort och ett och annatvildsvin som jagas. Än sålänge har vi inga bekymmermed vildsvin utan skjuter en-dast ett par om året.– Eftersom vi endast odlar

vall har vi ingen större ma-skinpark utan bara det vi be-höver för att klara av vall-skörden. De första fjortonåren hade vi 250 mjölkkormen slutade med mjölkpro-duktionen 2007 när mjölk-priserna inte vände uppåt. Vibyggde om den gamla ladu-gården där det före vår tidfunnits mjölkkor till ung-djursstall, och där går nu

ungdjuren som är avvandaoch ska ut på bete i sommarför att gå till slakt nästa år. Ti-digare gick ungdjuren i boxarmen i och med att vi gick övertill Krav måste djuren gå pålösdrift.– Det andra djurstallet var

tomt när vi köpte gården såden byggde vi om till våramjölkkor när vi kom hit mennär vi slutade med mjölkenblev även den byggnaden platsför dikorna och deras kalvar.Vi har en egen avdelning förde kor som ska kalva. Där fårde vara i lugn och ro och stan-na några dagar efter kalvning-en så ko och kalv får lära kän-na varandra innan de släppsihop med de övriga.

– Fördelen med att ha kött-djur är att det ytterst sällanförekommer mastiter menskulle det hända behövs detnästan aldrig någon åtgärdmed antibiotika. I besättning-en har vi egna tjurar men detgäller att vara noga med val av

tjur så det inte blir stora kalvarför att underlätta kalvning-arna. Om en månad ska för-hoppningsvis alla kor vara uteoch då släpper vi dit tjurarnasen börjar kalvningarna kom-ma mellan januari och april.

Både Carl och Linda arbetarpå gården och tar in extra ar-betskraft vid behov men hartvå medarbetare som arbetarheltid på gården.Förhoppningsvis kommer

parets två barn så småningomatt även de arbeta på Grens-holm men än så länge studerarde till lantbrukare respektiveekonom. Carl anser att innandet är dags för att börja arbe-ta hemma på gården så börbåda barnen ut och se sig om ivärlden. Ett klokt beslut efter-som när den dagen kommervilar ett tungt ansvar på desom ska fortsätta att driva denfina gården vidare.

Text och bild: CARINA LARSSON

Carl Lagerfelt tittar till djuren i ladugården. När Grensholm övergick till Krav revs ungdjursboxarna och djuren går numerapå lösdrift.

Grensholms första ladugård för mjölkkor vilket numera ärungdjursstall.

Carl och Linda sköter själva allt trädgårdsarbete. I det in-går att klippa buskar som får en rund och fin form.


LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Det är sällan Carl hinner med att njuta av allt det vackra påGrensholm eftersom det alltid finns något att göra.

Att få vara i lugn och ro när kalvningen är avklarad är vik-tigt för både ko och kalv.


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

��5��5��

�)�!��'� �!&'��"'��%��%�)�%��(��',��#$�%�'��#�&'��&$%�&,"!'��'��"&&�&��&�%��%&+%�)��!��#&!�!��#%��(&'��%,

" �!��!')��!�0/�.��"%%�#$�!��.�***,&�%"'�%��,&�

'��/00-13�24�//

MERASYSTEM tillverkar välbeprövade produkter till

lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt

och priseffektivt

[email protected] | www.merasystem.setel 0410-205 30 | fax 0410-211 66

MERASYSTEMPLÅT AB tillverkar

lantbrukssektorn. Tillförlitligt, snabbt

och priseffektivt

PLÅT ABTAKPLÅT - TAKPANNOR - FALSTAK

Estelle falstak [email protected] | www.merasystem.se falstak Estelle falstakaluminiumzink

Vi köper & säljerHalm och grovfoderDiesel och oljor

Spannmål, konv & KRAVGödning

Vallfrö och utsäde

Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala0141-20 22 90 · [email protected] . www.maskincity.se

NYHETER 2015!

Välkommen in och provkör just din favorit

2015 års modeller på plats i butiken!

AccuPocket

Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användar-na oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och TIG-svetsning. Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

www.axson.se

enl. ISO 9001:2008

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

Nu utökar vi med produktion i södra Sverige!

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING ABDirektförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner.

Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten.

$�� $��"��"��"��$��$ �� $�� !��$��

��%�� #��#��

innovators in agriculture

LELY CENTERVALDEMARSVIK

Kontakta oss för mer informationLely Center ValdemarsvikTel 0493-120 [email protected]

LELY – världsledande inom innovativa systemför automatisk mjölkning och robotutfodring.

SÖDERKÖPING (JB)Söderköpings västraLRF-krets och Ham-markinds norra hus-hållningsgille har sam-arrangerat en träff därdet inledningsvis ord-nades en visning av fa-miljen Berges nya frä-scha ladugård vidBleckstad. Därefterbjöds det på smörgås-tårta och kaffe i Drot-hems församlingshemdär LRF:s distriktsord-förande Peter Borringvar gäst. 45 personerkom till träffen.

Efter att Annika Berge, kas-sör i Gillet, hälsat välkommentog maken Magnus över ochredogjorde för detaljerna runtladugårdsbygget som i pengarbelöper sig till sjusiffrigt be-lopp. – Projektet kom till tack

vare regeländringar. För attproducera ekologisk mjölkställdes krav på att vi skulle hafrigående djur. Om man hademer än 40 kor skulle det varalösdrift. Vi har hållit på med

ekologiskt sedan -95 och tänk-te att vi skulle försöka hålla påett tag till, inledde MagnusBerge.

De församlade fick veta attladugårdsbyggnaden är 55x25meter, har tre skrapgångar ochfyra liggbås med gummima-drasser. I dag har gården 83mjölkkor och Berge har valtatt ta hem de ungdjur sommestadels har funnits på går-den Vrångstad. Utfodringensker med traktor, frontlastareoch rundbalar och med så litendieselåtgång som fyra liter va-rannan dag.– Vi väljer att behålla mjölk-

ningen i den gamla ladugår-den, korna går mellan ligghal-len och mjölkningen, sammadriftsystem som vi har underbetessäsong, berättar MagnusBerge.Ladugården har fyra avdel-

ningar, en för mjölkkor och treför ungdjur. Totalt finns 40kor i den gamla ladugårdenoch 150 enheter i den nya. Ta-ket är isolerat och LED-lam-por i taket ger ett behagligtljus. En ryktborste är också

centralt placerad. Tillkomstenav nya avkommor sker på na-turlig väg genom tjurbetäck-ning. Runqvist bygg AB har varit

lokal byggare, Ydre-GrindenAB har stått för inredning,byggsats och ritningsunderlagoch Lasse Axelsson har varitverksam med sin grävmaskin.Samtliga företag hade repre-sentanter på plats.Efter den välsmakande

smörgåstårtan och dito kaffettog avdelning två vid i Drot-hems församlingshem.

Magnus Berge tog tag i takt-pinnen genom att föra fram ettaktuellt LRF-ärende där EU:sVattendirektiv är uppe på ta-peten. Avdelningen måste viaVattenrådet i Söderköping av-ge ett remissyttrande senastden 5 maj.– Statsmakterna och EU har

lagt en stor börda på oss lant-bruks-och fastighetsägare an-gående vattenfrågan. Det härinnebär väldigt stora påfrest-ningar ekonomiskt för bran-schen om det vill sig illa, me-nade Berge.

Bengt Johansson som suttiti förbundsstyrelsen i många åroch jobbat med vattenfråganhade förberett sig en del i äm-net. Övergödning är ju ettklassiskt vattenproblem somdet måste arbetas med. I justvästra LRF-kretsen är det 3-4vattendrag som är aktuella.Vattendirektivet trädde i kraftden 22/12 2000 och omprö-vas vart sjätte år.

– Jag hoppas att så mångasom möjligt tar det här på all-var, i förlängningen kan dethär kosta miljarder, menadeJan Siverskog, verksam vidEvertsholm lantbruks AB straxväster om Söderköping. Hanvar Årets Östgötabonde till-sammans med hustrun Catari-na 2013.I sitt anförande inledde Pe-

ter Borring med att visa hurolika Vattendirektivet be-handlas i Skottland och söd-ra Östersjön, tunn respektivetjock pappersbunt. Hur kandet bli så här ?– Jo, det kan bli så om ett

land bestämmer sig för attmatproduktion är en miljö-

farlig verksamhet. Sverige ärdet enda land i världen somklassar matproduktion sommiljöfarlig, yttrade Borring.Han tog också upp det fak-

tum med utdikade sumpmar-ker, en effekt av att folketskulle ha mat.

– Lantbrukarna har följt la-gar och regler i alla år. De sty-rande har på något sätt velatpåverka matproduktionen.Fram till mitten av 1980-taletville man öka matproduktio-nen och man lyckades ökaden så mycket så det blevöverproduktion, informeradeLRF-ordföranden. 2007 började spannmåls-

och mjölkpriserna åka berg-och dalbana. Vad gjorde poli-tikerna då ?– Då skyndar man sig att

skruva igen så att nyttig matblir för dyr för de fattiga, varBorrings kommentar efter vadsom hade hänt de senaste 30åren.Åhörarna fick också veta att

grisöron har samma kilopris iKina som fläskfärs i Sverige.Peter Borring och den

svenska bonden vill inte hasamma villkor som den dans-ka eller tyska kollegan.– Men jag vill ha vettiga

konkurrensvillkor, slog Bor-ring fast med viss emfas. Peter Borring var övertygad

om att om svenska bönderkan sälja en liten del till kvali-tetsmedvetna europeiska kon-sumenter så är svenskt lant-bruk räddat. Då kunde kan-ske italienaren äta svenskskinka i stället för sin inhem-ska parmaskinka som inne-håller 31 gånger mer antibio-tika. Kina och Ryssland kanvara en marknad i värde, intei volym, av ekologiska pro-dukter.

Ett trendbrott för svensktlantbruk inträffade under2014.– För första gången mins -

kade importen av nöt-ochgriskött, berättade Peter Bor-ring.Det finns trots allt ljus-

punkter för svenska bönder.

Text och bild:OWE BERGGREN

Dessa kossor ser ut att må alldeles utmärkt i familjen Berges nya fräscha ladugård vid Bleckstad.

Maria och Erik Berge servade med dryck och tilltugg undervisningen.

LRF:s distriktsordförande Peter Borring var kvällens gäst.



Några av de 45 besökarna.

Bengt ”Åby” Johansson ficki uppdrag att avge ett re-missvar från västra LRF-kretsen om Vattendirektivet.

Annika Berge, Hammar-kinds norra hushållningsgil-le, hälsade välkommen vidladugården.

Visning av nybyggd ladugårdSamarrangemang med ladugårdsvisning och smörgåstårta



SSAB Merox AB Tel. 0155-25 60 00 www.merlandet.se

Jag köper din el

Vill du veta mer?

Vildmark Översko� Jakt Kängor Frilu sliv

GöteborgMalmöStockholmSlutarpwww.rodastjarnan.com

Tel. 070-575 80 34 · [email protected]

www.ostgotaborrning.se

Certifierad borrare

Vi utför borrningar för små och stora

fastigheter.VÄRME • VATTEN • KYLA

Vi borrar till alla värme pumps -märken samt vattenhål

��+��

��

��)�� ,#"&$$ %�(!##��'!%�� '!(!��Örebro 019-27 80 00, Laxå 0584-122 22,

Karlstad 054-85 01 71, Åmål 0532-100 15

www.marinfritid.com

��)��*�� )��+��

��

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Grävkonsult AB Erik Ryden · Tel 070-533 68 30 · Vikingstad

TÄCK-DIKNINGmed plog eller kedja

Skötselmetoder visas på mässa Andra mål för en ny generation skogsägareDen nya generationenskogsägare har delvisandra mål för sitt ägan-de och skötseln av sko-gen. – Det blir allt vanligareatt man ser skogsbru-ket som ett sätt att bi-dra till en hållbar värld,säger Isabelle Berg-kvist, programchef förskötsel och miljö påSkogforsk.

Dagens skogsägare, inteminst utbor, förväntar sig merän ett högt rotnetto. För demär skogen lika mycket semes-ter, jakt och miljöengage-mang.

– Det flesta skogsägare harflera mål med sin fastighet.Bevarande och rekreation ärviktigt nära boningshuset,medan andra delar av skogensköts med hög tillväxt sommål, säger Isabelle Bergkvist.

Forskningsinstitutet Skog-forsk har en egen slinga påsommarens mässa Skogs -Elmia. Där ska olika metoderför skogsskötsel visas i prakti-ken, i några fall så att skogs-ägarna direkt kan jämföra al-ternativen.

På slingan visas bland annatden dominerande metodentrakthyggesbruk tillsammansmed kontinuitetsskogsbruk.

Diskussionerna om metodhar genom åren varit motstri-diga.

– Längs slingan finns ettvälskiktat område. På en delska vi ställa i ordning för slut -avverkning, på den andra gall-rar vi ut träd av olika dimen-sioner, så kallad blädning, sä-ger Isabelle Bergkvist.

Metoderna kan bedömasvisuellt och jämföras med ak-tuella forskningsresultat frånbland annat programmet Fu-ture Forest, som presenteraspå mässan.

Forskarna kommer inte attförorda någon av metoderna.Valet beror på lokala förhål-landen och skogsägarens mål.

Andra teman längs slinganär röjning, gallring och skon-sam drivning, som är sam-lingsnamnet på avverknin-gens alla steg fram till bilväg.

Rådet till skogsägare är attsätta upp målbilder och an-passa brukningsmetoderna ef-ter dem. Är målet hög ochlönsam virkesproduktion, ärskogen en plats för rekreationoch naturvård eller är ägandetett bidrag till en hållbar ut-veckling?

Skogsbrukets framtid är enannan dimension av skötsel-frågorna. Politikerna är underpress att minska avverkning-arna och skydda allt större

arealer. Det kräver en djuparemedvetenhet i alla läger omskogens betydelse.

– Skogen är en klimatsmartoch förnybar resurs som kan

ersätta mindre hållbara råvarorsom olja och bomull. Tygfib-rer av trä, viskos, förbrukar enbråkdel av vattnet som krävsför odling av bomull, säger Isa-belle Bergkvist.

Skogforsk finns på platsunder Skogs-Elmia i Jönkö-ping den 4-6 juni för att dis-kutera med en kategori somde sällan träffar.

– Vi möter oftast skogens

tjänstemän och entreprenö-rer, men de privata skogsägar-na är en viktig grupp. De ägerhälften av skogsmarken och ärintresserade av mer än tillväxt,säger Isabelle Bergkvist.

– Den nya generationens skogsägare har andra intressen för sitt ägande än tillväxt, säger Isabelle Bergkvist på Skogforsksom visar alternativen för skogsskötsel på sommarens Skogs-Elmia. Bild: ELMIA


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Upparbetningen avstorm skadat virke efterstormen som drabbadeVärmland i augusti2014 går framåt. Fort-farande finns detmycket barrvirke somär spritt i skogen vilketbehöver tas om handför att mota angrepp avgranbarkborre.

Skogsstyrelsen bedömer attupparbetningen på de områ-den där det stormfällda virketligger samlat går framåt ochatt det på många håll kommeratt vara omhändertaget innansommaren. Däremot verkardet fortfarande finnas myck-et spritt barrvirke som ännuinte är omhändertaget.

– Viktigast är att ta hand omdet spridda granvirke som lig-ger solbelyst, eftersom det ären extra attraktiv yngelplats förgranbarkborren. Om det blir

liggande kan det leda till att vifår omfattande skador av gran-barkborren. Spridda lövvind-fällen kan och bör lämnaskvar, säger Hans Källsmyr, re-gional skogsskadesamordnare,Skogsstyrelsen.

De skogsägare på vars markden skadade arealen överstiger0,5 hektar och som ännu in-te lämnat in en avverk-ningsanmälan bör göra detsnarast. Inte minst eftersomstormskadat rått barrvirkemåste vara bortforslat frånskogen eller barkat senast den1 juli.

Precis som vid en vanlig av-verkning, så ska man vidupparbetning av stormfälldskog ta miljöhänsyn till vatten,nyckelbiotoper, kulturmiljöeroch stigar. Träd, främst löv-träd som lämnats av natur-vårdsskäl i samband med and-ra skogliga åtgärder och somblåst omkull i stormen, bör in-

te upparbetas. Dessa träd ska istället lämnas kvar i skogen föratt, av miljöskäl, öka mängdendöd ved. Även enstaka gran-vindfällen kan lämnas av mil-jöskäl, dock max fem kubik-meter inom ett hektar.

– Skogsägare som inte harstor vana av skogsarbete börinte själva upparbeta virket, ef-tersom stormskadad skog är enmycket farlig arbetsplats. Detär viktigt att sätta säkerhetenfrämst och inte vara ensam iskogen, säger Hans Källsmyr, iett pressmeddelande nyligen.

Det verkar fortfarande fin-nas mycket spritt barrvir-ke som ännu inte är om-händertaget efter stormensom drabbade Värmland iaugusti. Bild: BJÖRN ÖST

Viktigt att få ut storm-skadat virke från skogen



Skogsaffärer på nya sätt.

Våra specialsortiment ger merpengar till dig som skogsägare.

Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se

• 25 års effektgaranti på solceller

• 12 till 25 års garanti på växelriktare

• Individuell övervakning av solpaneler

• Stort urval av kvalitetspaneler hög effekt lågt pris

• Begär kostnadsfri offert

GFS L AB

www.gfsol.se Linkö[email protected] 0768-13 49 16 0708-28 14 84

Installera solceller för Egen El!

SPORTSMANXP 1000 FOREST

RANGER325 ETX

SPORTSMAN570 SP

SPORTSMAN325 ETX

SPORTSMAN570 UTE

SPORTSMANACE 570 SP

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

MASSOR AV

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

MA

SSOR AMA

VOR A AV

V

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

NYHETER

I SIKTE

I SIK

TEI SIK

TE

2015

501220

Fyrhjulsspecialisten

Albogaleden 2 Söderköping 0121-420 66Öppet: Mån-fre 9-17Lör 10-14

LINKÖPING

Owe Thornell0705-43 23 23

MOTALA

Ulf Andersson0709-49 01 77

EGEN TILLVERKNINGI FALKENBERGSEDAN 33 ÅR

NORRKÖPING

Per Hanqvist0705-54 54 42

Hör med oss, det lönar sig!

www.norddesign.se

BOKAKOSTNADS-

FRITT HEMBESÖK

MONTERAT & KLART

MÅTTANPASSADE LUCKOR & HELKÖK!UTSTÄLLNINGAR NORRKÖPING 011-12 20 12, LINKÖPING 013-13 89 89

SOFABSanering & färg AB

Vi utför tvättning och sanering av djurstallaroch ekonomibyggnader samt målning

Mobil 070-53 00 751, även 0143-500 20www.sofabskanninge.se

T

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan

Kostnadsfri rådgivning:

Vårt material har slutna/täta celler och är godkändapå EU:s REACH-lista

OBS!

Göran 070-664 66 66www.catrinelundsgard.se

4 storlekar, många tillbehör, användarvänliga.Köp ingen växlarvagn innan ni tittat på STRONGA!

Visas i Sala, Maskinexpo, Brunnbydagarna, Skogs Elmia.Vi byter in BIGAB och andra vagnar.

STRONGA LASTVÄXLARVAGNAR

Visste du?Det första numret

av Jordbrukaren utkom redan 1926.

STUREFORS (JB)Verksamheten är iuppstarten liksom od-lingssäsongen. Kristi-na Carlsson i Seltorpkommer att odla ochsälja närodlade grön-saker. Hennes idé äratt ha flera olika när-odlade sorters grönsa-ker som ska säljas igårdsbutik och påBondens marknad.

I januari startade KristinaCarlsson Bondbönans od-lingar på föräldragården Sel-torp utanför Linköping, när-mare bestämt vid Sturefors.Tidigare har hon under 11-12 år arbetat med kor i famil-jejordbruket och är utbildadladugårdsförman.

Varför satsar du på odling?– Jag är lite trött på mjölk-

korna men jag har inte slutathelt med dem. Varannansöndag mjölkar jag fortfa-rande och jag kommer skötaom ungdjuren en del. Jag gil-lar fortfarande kor.

– Jag har alltid haft ettträdgårdsintresse och nu hit-tade jag en utbildning i Norr-köping. Där läste jag till träd-gårdsföretagare med inrikt-ning mot odling.

Med de anspråkslösa ordennärodlat, småskaligt och obe-sprutat beskriver KristinaCarlsson sin odling. Än sålänge är det en del experi-menterande med grödornaför att se vad som går bra.

– Jag tänker pröva lite alltmöjligt och se vad folk villköpa och vad som fungerarpå jorden här. Det är roligaremed många sorters grödor änatt bli storodlare av en enda.

Hon räknar upp några avsina sorter. Det är chili, pap-rika, kronärtskocka, tomater,vitlök, olika kålsorter, ärtor,bönor, sallad med mera sånog kommer Bondbönan ha

ett unikt brett utbud av grö-na läckerheter lite längre frampå säsongen.

– Det finns inte några and-ra grönsaksodlare på den härsidan Linköping, inte förränman kommer ner mot Kinda.

– Jag kommer vara med påBondens marknad och sälja igårdsbutiken där mamma säl-jer sina ostkakor.

Hur stor odling kommerdu att ha?

– Den här säsongen etthektar på åkern därborta. Till

hösten har jag planer på ettväxthus och egen lokal förförsäljning och lager. Ettväxthus förlänger säsongenoch jag funderar på ett i stor-leken 200-300 kvadratmeter.Jag lånar mammas växthus änså länge för att dra upp plan-tor.

Att odla grönsaker på enåker i viltrika trakter medvildsvin, rådjur och andradjur som har näsa för grö-dorna är alltid ett vågspel.Det ska därför komma eltrå-dar och annat runt åkern. Se-

dan är det bara att hoppas attåtgärderna räcker.

En del av odlingarna är för-lagda till trädgården där Åsbo-hönsen går fritt och sprätteroch pickar i sig godsaker dehittar. De hjälper till på sittsätt.

– De går rätt hårt åt landenså jag håller dem borta där-ifrån när jag sått. Jag får liteägg av dem också. Äggen ärlite mindre än vanliga.

Nu förbereder alltså Kristi-na inför säsongen. Några vår-

blommor blommar, någrablad som blir grönare för var-je dag, snart är det dags attlyfta fiberväven som skyddarandra växter, några knopparskymtar och bredvid kommerdet att växa grönsaker.

Plantor som drivs upp stårhär och var och trädgårdslan-den görs i ordning. Än är deflesta plantorna mycket blyg-samma, men snart skjuter defart och växer till sig. Skaman få någon skörd så ska detsås tidigt.

– Man kan göra allt rättmen det är ändå vädret sombestämmer.

Hennes odlarglädje går in-te att missa. Den lyser omhenne och entusiasmen inspi-rerar.

– Det här är jättespän-nande! Det märks att folkbörjar uppskatta olika grön-saker. En sallad är inte baraen sallad. Jag vill visa vilkenmångfald av grönt det finns.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Kristina Carlsson i trädgården.


JORDBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Bondbönan förbereder säsongenNärodlade grönsaker ska säljas i gårdsbutik och på marknad

Än så länge är de flesta plantorna små, men de kommer snart att skjuta fart och bli papri-kor, jordärtskockor och annat gott. De här ska växa i växthuset. men även delar av träd-gården och en närliggande åker härbärgerar Kristinas odlingar.

Några vårblommor, några blad som blirgrönare för varje dag, snart är det dags attlyfta fiberväven.

En del av odlingarna är förlagda till trädgår-den där Åsbohönsen går fritt och sprätteroch pickar i sig godsaker de hittar.


AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

Vi finns mellan Nyköping och Norrköping: 40 km från Norrköping45 km från Katrineholm · 44 km från Flen · 18 km från Nyköping25 km från Vikbolandet · Nära E4 avfart Jönåker

Rinkeby Slakteri i Jönåkerär ett Kravgodkänt slakteri kontrollslakteri Ks 149

Vi slaktar och styckar: Nöt, lamm,gris och vilt. Återtag av köttlådor.Paketerar och märker efter Era önskemål. Vi kan ombesörja trans porttill rökeri/korv-/charktillverkare. Köttklassning utföres. Nöt hängmöras.Djurtransporter förmedlas.

Kontakt/bokning/priser: [email protected]/fax 0155-210 800 • 070-52 10 800

Djurtransport ordnas

www.torvomaskin.se

Finns

som säck-

och bulk-

leverans

Stockås torvströTorvströ hög kvalitet, i säck om300 l, vikt 30-33 kg. Vi har ävenen sorterad torv 0-2 mm som ärbra för gris- och kostallar.

TORV & MASKINENTREPRENAD AB0585-402 16 • 070-204 45 55

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2015!

Kontakta oss!Kent 073-071 36 13Mats 070-310 64 50

Vassklippning, grävning och muddring

med Truxor – tar sig fram skonsamt även i ömtåliga områden!

Södra Hjälmarstrandens Sjörensning AB

RERER SERRVRVDVDV ELARLARLARESERVDELARTRAKTORRAKTORRA EKTOREKTOR R* TRÖR* TRÖSKOR * PRESSARKOR * PRESSARKOR * PRESSA

FabriFabriksnysnyasnya ra e reservdrvdedelar titilloslagbgbagbaraaraa pra riiiser!

KNKNK YNYN TYTY ARETARE * NÅLANÅLARARA *R KURVSKIVVAVASKASKASK KAREAKAREA * SÅL* SÅL* SÅ LL * WOB WOBBELBOLBOL X

TRAKTORER* TRÖSKOR * PRESSARFabriksnya reservdelar till

oslagbara priser!

KNYTARE * NÅLAR * KURVSKIVASKAKARE * SÅLL * WOBBELBOX

Besök hemsidan för att se vårt sortiment!www.ridshopen.com – För dig och din häst!

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

www.traktorimport.se

NYHETIntroduktionspris 259.000:-

Traktorimport Sverige ABJordbrovägen 23 • S-668 32 ED

Tel 0534-127 00 • [email protected]

4 cyl diesel med turbo 74hkKopplingsfri fram/back, 16+16Värme, AC, Stereo med CD3 st Hydrauluttag

3 hastighet PTOVindrutetorkare fram o bakArbets belysning fram o bakDäck fram 11.2-24 bak 16.9-30

Branson traktorer tillverkas i Sydkorea

Nya Branson K78, 74 hk, 4WDmed följande generösa standardutrustning:

070-696 19 44

Från missväxt till tillväxt!

TJ:s Pumpservice AB”Ett bra vatten är bättre”

Över 30 år i branschenVattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service

Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

www.svedbrosmide.com · telefon: 0652-203 80

ETT RIKTIGT ORIGINAL

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt fallriktning även mot trädets naturliga fall -riktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkraft på 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.

Vi tror på kvalitet, tradition och svensk tillverkning!

Lantbrukare, nu är det hög tid att beställa rödfärgning!Vi utför målning, alltid med garanti.Ring så kommer vi och lämnar kostnadsförslag. Vi är rekommenderadesprutmålare av Falu rödfärg.Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010.Dessutom försäljning i vårt lager. Ring innan:Lennart Stråkander 070-603 99 45.

[email protected]

Falu rödfärg

Mer än 50 år i branschen

Vintergatan 10, Motala

Mer än 50 år i branschen

VI JOBBAR SÅ DET RYKER!

Tidlös klassiker!

Passa på spara

3000:-

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

Stänga inne eller stänga uteStängselcentret i Helgenäs har olika alternativEDS BRUK (JB)I Helgenäs, Eds bruköppnar ett nytt stäng-selcenter. Poda stäng-sel Västervik erbjuderolika lösningar förstängsel men står äventill tjänst med monte-ring och service förden som önskar.

– Jag har fått mycket erfa-renhet inom stängselteknikeftersom allt fler har efterfrå-gat stängsel och montering idet byggföretag jag driver, be-rättar Patric Yxklint som ärmannen bakom stängselcen-tret i Helgenäs. Meningen är att det ska va-

ra ett helhetskoncept där han-både ska sälja och monterastängsel. Efterfrågan är stor påindustrinät men även stängselpå häst – och lantbruksgårdarsamt villaträdgårdar förekom-mer i stor skala. Kvalitén ärviktig och det lämnas 20 årsgaranti på tryckta stolpar lovarPatric.

Tidigare satte lantbrukaresjälva upp sina stängsel runtbeteshagarna men eftersomlantbruken växt och nästankan jämföras med industriellverksamhet blir det stora area-ler som ska hägnas in. Därförköper lantbruken allt mertjänster som montering, över-syn och underhållsservice. – Vi gör ett serviceavtal

med kunderna och åker runtså här på vårkanten och ser tillatt allt är helt innan det ärdags för betessläpp. Skadorna

som uppkommer kan varasnöskador där tung snö trycktner stängslen och slitit sönerisolatorerna. Älgar och vild-svin kan också göra åverkan pålantbrukarnas stängsel.Gällande viltstängsel är det

Trafikverket som är kundenmen väghållarna sköter upp-handlingarna och ser till attstängslen sätts upp runt våravägar där det är stor risk förviltolyckor.

– Viltstängslen är säkra menproblemen är vildsvinen sommed sina starka trynen ochryggar bökar upp stängslen inederkant och sedan tryckersig in under stängslet. Detgörs försök med att sätta näten halvmeter upp på stängsletoch sedan vika ner det övermarken. Då kan inte vildsvi-nen böka upp stängslet utanställer sig istället på nätet somligger på marken. Försöken är inte klara än

men det ser mycket lovandeut. En liknande åtgärd ska nugöras i Ringarum där det skastängslas runt en lövträdsplan-tering och det ska bli intres-sant att se om det går att hål-la vildsvinen borta med denhär metoden.I dagsläget arbetar Patric

själv med försäljning, monte-ring och underhåll men sökermedarbetare som kan hjälpatill i företaget.– Jag har mycket inbokat

och intresset är stort medmånga förfrågningar, och detär roligt, menar Patric. Eftersom det här är ett lo-

kalt franchiseföretag till Podastängsel som ligger i Danmarkså kan han erbjuda snabba le-veranser och bra service.

– Jag känner väl till de lo-kala förhållandena och det ären bra fördel för båda kunderoch mig själv. Jag har varit utepå olika mässor och visat uppprodukterna och det finns enutställning i Helgenäs Eds-

bruk dit intresserade kankomma för att i lugn och rotitta på olika stängsellösningarinnan de bestämmer sig, sägerPatric.Lördagen den 18 april

kommer det att bli en offici-ell invigning av stängselcentreti Edsbruk och då finns ävenkonsulenter från Poda stängselpå plats för att svara på frågor,berättar Patric.

Att sätta upp stängsel i na-turen kräver även ett miljö-tänk. Alla produkter är FSC-certifierade och inget trämate-rial hämtas från oseriösa regn-skogsavverkningar. Kasserat material i form av

till exempel tryckimpregne-rade stängsel tas omhand avPoda stängsel som ser till attdet bränns upp i anläggning-ar som är miljögodkända. Alla

rester från monteringsarbetensorteras och det som går åter-används som bränsle, restentar de kommunala sopstatio-nerna hand om och förstör påett miljömässigt och säkertsätt.

Text: CARINA LARSSON

Med allt större lantbruk blir det stora arealer som behöver stängslas, allt fler bönder väljerdärför att köpa hjälp med uppsättning, översyn och underhållsservice. Bilder: PRIVAT


LANTBRUK Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa redaktionen: ring 0141-560 03 eller e-posta till [email protected]!

��'�� !��!��!�� &��%!!��#��

��"��#��%��!��'� ��##��

�%�� !��

�'��!�� '�� &$$$��

Patric Yxklint är mannenbakom nya stängselcentreti Helgenäs.

www.jordbrukaren.se



GÅRDSAUKTION Fredagen den 8 maj kl 10.00

Gottlösa Norrgård 590 17 Mantorp säljer Kjell Kastensson p g agårdens försäljning hela lösöret av lantbruksmaskiner.

Tel Kjell 070-536 40 83.Vägbeskrivning: Väg Skänninge - Mantorp skyltat.

Tröska: John Deere 1450 WTS årsm. 2003 1000 tim. 18 fot,ac, spillindikator, hjul 28.1 - 26.Traktorer: Valmet 8400 årsm. 96, 4000 tim. Hjul 570-70-38,480-70-28. Ferguson Grålle -49.Jord o sådd: Växelplog Överum Celsior CX 490 H - 01. Fergu-son orginalplog 2 skär. Väderstad harv NZ 8.20 83 pinn hydr.planka. Väderstad äldre harv 6 m. Väderstad vält HV 6.20. Vä-derstad Kultivator 17 pinn efterredskap.Spruta o potatis: Spruta Hardi TCY elsstyrning bogs 1500 l 12m. hydr. höjd o ramp, bes. Spruta äldre bogs 12 m. Potatismas-kinupptagare Wisent.Vagnar: Spmkärra 10 ton rullkapell. öppningsbara sidor.Spmvagn 2 axl. Bestorp 10 ton rullkapell. Skogskärra. Spmkärraenkel. Spmkärra lastbil 8 ton. Lång lastbilsläpa 12 m. med skåp.Övrigt: Betesputs Berti 250 hydralisk utskjut, slagor. Gårskratta3 m. Snöblad bakm.Sami hydralisk-sida-sväng. Litet bakblad.Dubbelmontage 580-70-38,16.9-28. Radodlingshjul 12.4-46.Hetvattentvätt HDS 698. Stengrep Kverneland 1.20 SMS. Sko-por SMS. Diseltank 5 kubik årsm. 2012 plast bes. Saab 9-5 -98resevbil.Verktyg-maskiner: Järnsåg. MC Krossdäck. Kuggväxel. Kom-pressor Nuair 5,5 hk. Svarv Torshäll. Gängmaskin. Järnkap. Por-topover. Migsvets. Garagedomkraft. Takplåt. SnickerimaskinSerno Robland. Träsvarv. Bandsåg. Verktyg. Handverktyg. Virkeolika partier.

Övriga inlämnareBo 072-249 58 71: Balgrip (bala Agri). Nytt ventilpaket till sam-ma Balgrip. Kuggväxel motor med drev (Utgödsling Siko). 2st.Travsulkey. 1 Par Gårdsgrindar av järn 2,40 m. 1 Par snökedjor18.4x34 till BM 650 och 700. 1 Par snökedjor till LM 640 och641 14x30. 1 Pall Väderstad harvpinnar. 1 st. Pinnsvets Luna.Smedstäd monterat på kloss. Mindre smedstäd. 2 st. Verktyg-slådor. Balspjut, passar till pallgaffel. Större Svetsbord i järn. 2Pallar 1-tums bräder. 1 Pall 2-tums plank. 1 Pall med 3x3 tumsreglar. Lämmar till lastbilsflak. Lämmar till lastbilsflak. Pall medtak och väggplåt. 2 st portar med karm och gångjärn med hake(trävirke). Pall med Ekplank 3 tum. Gammal hästvagn (fjäder-vagn). Kraftutagsaxel med vidvinkel 150 hk. Elstängselaggregat4 st. Alfa-Lava. Telwin pinnsvets mod. Större -12. Samt mycketmera se hemsida.Roland 070-559 84 25: Väderstad Carrier CR 500 SDC kross-board. Stenplockare Kongskilde Stenbjörn Stonedear 4000. Vä-derstadvält HV 6.20. Spmkärra Skeppsås 5 ton enaxlad. Väder-stad medharv bogs. Tive hydralharv. Gödningsspridare Bogballe1000 E + förhöjning. 2 st Welger löspressar 350. Kvarn Maa-seudun. Pallgafflar utan stativ. Storbalsgrip Trima. Jordborr,Spm skruv mm.Henrik: 076-104 09 66. Case IH Magnum 7210 -96 3750 tim.Spmkärra Gissebo TK 10 t. Spmkärra Husqvarna TK 10 t.Lennart: 070-306 11 49. Luftningsficka 3-3-6 met nedmonte-rad. Balgrip ST BM.Annelie 070-588 13 60, momsfri:Motorcykel rep. Sulky. Häst-transport. Migsvets. Båtmotor gammal. Hästgrimmor mm. Divhandvektyg.Lennart 070-603 99 45: Lindus spruta 3600 l 24 met hydr bes -13. helhydralisk.Bo 070-353 24 04: Tröska MF 22 -99 700 tim 12 fot AC nys-kick. Vedmaskin Pilke Master Klinga. Väderstadsladd 6 met 2axlad. Väderstadharv NZF 4 axlad krossboard -95.Erling 070-361 42 24: Traktor JD 3130 7600 tim. Väderstads-ladd 6,20 2 axl. Nya Mineralbaljor tryckta.

Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare.Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan

under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 krpå faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor,

inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning

Hela auktionen på www.sajab.se.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

GÅRDSAUKTION Lördagen den 2 maj kl 10.00

säljes lantbruksmaskiner efter dödsboet Lennart Pettersson,Hallstra, Linköping. Auktionsplats centrala Linghem, Linköping.

Förfrågan om maskinerna Christian 0765-26 08 44.Vägbeskrivning: Linghem, följ skyltar.

Tröska: Claas 68S, 14 fot, 1070 timmar, -03.Traktor: Valmet 8550 -98, 4000 timmar . Dubbbelmontage16,9-28, 650-65-38. Dubbelmontage 16,9-34 stocks. Dubbel-montagevagn.Jord: Växelplog Överum CX4975 Varioflex, 4 skär, nyskick. Vä-derstadssladd 5 meter, 3-axlad. Kverneland tallriksredskap, 35tallrikar, 4 meter. Väderstad kultivator, 13 pinnar. Väderstad harvNZA 700, 5-axlad, crossboard nyskick. Väderstad Rollex 6.30.Sådd och spruta: Såmaskin Tive Drilljet 2004. Ogräsharv CNN6.20. Ogrässpruta Hardi 12 meter.Vagnar: Spm.-kärra 10 ton, hjul 400-65-15. Spm.-vagn 10 ton,3-axlad, 380-15, 5. 2-axlad vagn.Övrigt:Minitraktor CDI120 med snöblad och sopvals. Spm-skruv. Vreten stengrep med stenbrytare, 2 meter. Belastnings-vikt. Vedklyv NE-MA, 1 meter. Vedkapa. Diverse handverktyg.

Övriga inlämnare Bengt 070-639 71 85: Ford 4000 -64 utbytesmotor lastare 2skopor. Liten vagn. Manskapsbod.Henry 013-733 81: Foderräls 45 met 2 kurvor ej monterad.Båsgrindar 12 pl. Utgödslingkolvar,vattenkoppar.Anders 070-517 63 73: 2st. Elektriska kättingtelfrar, lyfter250kg. 3st. Miljöskyddspall för oljor. Portopower. Batterimaski-ner, Borrmaskin, Skruvdragare. 1st hydraulagrigat (Lalmek) tillutgödsling. Parti med popnit och skruv. 1st. kranarm med storabm-fästet, 3-delad 2,2-5meter lång. 1st. adapter 3-punkt-storabm. 1st adapter 3-punkt-trima/euro.

Auktionsvillkor: 30 dagars kredit till kända, godkända köpare.Kreditansökan till KPMG 0708-51 11 64 eller sök på hemsidan

under kreditansökan senast 5 dagar före auktionen. Övrig betalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 krpå faktura under 500 sek, 10% slagavgift på momsfria varor,

inga krediter auktionsdagen. Glöm inte kundkort. Reservation för felskrivning

Hela auktionen på www.sajab.se.

Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 25

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

�� Ett familjeföretag med traditioner.

Vår specialité:

Ring 0705-64 00 93 eller 0144-400 07. Välkommen!

Vi använder oss av Äkta Falu Rödfärg. Jobben utförs med skylift upp till 25 m.

��

www.defenda.com · Tel 0321-511 78

Vedpannor från 15.900:-Enduro MC från 36.900:-

Fyrhjulingar från 6.995:-

Se vår hemsida för mer info!

Vi utför grävarbeten!Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin0142-809 60, 070-659 67 63

Mosstegsgatan 6 EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Utför maskin -transporter upptill 14 ton

� Pressar slang

� Ombyggnader på maskiner efterkunds önskemål

Försäljning av Grävmaskiner · Last-maskiner · Tillbehör · Reservdelar

www.mc-butiken.com

Telefon0381-390 08

Mosstegsg 6,Eksjö

FyrhjulingarMopederMopedbilarTillbehörReservdelar

Alltid fullt i butiken!

Störst på fyrhjulingar!NYAGRIZZLY 7004x4 WTHC 2014

MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning.• 60mm bredare spårvidd.• Starkare servostyrning.• Kombidrag som standard.• Frontmonterad Warn-vinsch• Med mera...

Pris från:87.920:- exkl moms(109.900:- inkl moms)Maskinen på bilden är extrautrustad

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

AUKTIONER

AUKTIONER

FASTIGHETER SÄLJES

Att synas är bra för affärerna!Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10


VÄLKOMMEN NYA

2,99 %KAMPANJRÄNTA*

FRÅN

154.900:-

ESKILSTUNA FÖRETAGSBILEN 016-13 39 60 JÖNKÖPING MAXI BILCENTER 036-35 49 80 KARLSTAD FRYKSDALENS BIL AB 054-15 32 33 LINKÖPING ALMEVIKS MOTOR 013-24 24 70 NORRKÖPING SUNDELLS BIL AB 011-10 27 55 NYKÖPING ÅKE ANDERSSON BIL 0155-28 40 00 STRÄNGNÄS BILFORUM I STRÄNGNÄS 0152-134 85 TORSBY FRYKSDALENS BIL 0560-130 51 VIMMERBY BILTEKNIK I VIMMERBY AB 0492-755 54 ÅRJÄNG NORDMARKENS MOTOR 0573-71 13 60 ÖREBRO ORRBYBIL 019-254 000

VÄLKOMMEN IN OCH PROVKÖR HOS DIN LOKALA ÅTERSÄLJARE!Bränsleförbr. blandad körning från 4,0 l/100 km. CO2 från 106 g/km. 3 års nybilsgaranti, 3 års vagn s kadegaranti, 3 års assistans & 12 års rostskyddsgaranti. *Finansiering genom Suzuki finans, 20% kontant, 36 mån, effektiv ränta 3,91%, restvärde 50%. Gäller t.o.m 27/4 2015. Bilen på bilden är extrautrustad.

långfärder på asfalt ett rent nöje. Suzukis intelligenta 4x4 kombinerat med ordentlig markfrigång gör nya Vitara till en vinnare även på gropiga skogsvägar.

VALDEMARSVIK (JB)Ytterligar en kurs förjaktledare har genom-förts i Jägarnas riks-förbunds, JRF, regi. Nuvar det 14 personersom deltog i en inten-sivkurs under en dagpå Ringarums värds-hus. Kursledare varJarl Karlsson.

– Det skulle vara bra om al-la jägare gick den här kursen.Även om de inte tänker blijaktledare. Det skulle skapastörre förståelse för jaktleda-rens arbete, de skulle se helhe-ten och onödiga diskussionerundvikas, sades av flera kurs-deltagare.

Lagen, i form av Natur-vårdsverkets föreskrifter, krä-ver att det ska finnas en jaktle-dare vid älgjakt, kronhjorts-jakt och jakt på vissa störrerovdjur, samt ibland vidskyddsjakter.

– Vid småviltjakt krävs for-mellt ingen jaktledare, mendet är alltid bra om det finnsen jaktledare även då, sägerJarl Karlsson.

Jakten kan liknas vididrottsutövning, då lagarbetetbehöver koordineras. Dethandlar både om säkerhet ocheffektivitet. En bra ledd jaktblir trygg, rolig och trivsam.

Till mig har vid ett tidigaretillfälle sagts att den som tar påsig uppgiften att vara jaktle-dare kan inte vara vid sina sin-nes fulla bruk, med tanke pådet ansvar som ligger på ho-nom eller henne.

– Därför är det A och O attge klara direktiv till dem somär med på jakten. Lämna överett skrivet PM och låt delta-garna skriva på en lista där deintygar att de tagit del av vadsom gäller och förstått.

Inte minst det senare är nogså viktigt. På så sätt har en delav ansvaret på jaktledaren lagts

över på den enskilde jägaren.– Det är ju fullständigt

omöjligt att jaktledaren skafölja med varje skytt ut på pas-set och i slutändan är det densom håller i vapnet som är an-svarig för sina handlingar.

Däremot kan ett PM somöverlämnas inte innehålla enpassus som säger att jaktleda-ren friskriver sig från allt an-svar. I så fall är jaktledareningen jaktledare.

Deltagarna i kursen fick enmapp med material som dehar god nytta av. Det viktigas-te var häftet, Jaktledaren. Idetta häfte finns de viktigastelagparagraferna med, samtförklaringar och hur dessa till-ämpas i praktiken.

Olika frågeställningar fannsockså med. Dessa löste delta-garna dels individuellt, dels imindre grupper och dels för-des en allmän diskussion.

Det framhölls på kursen attjaktledaren inte är någonmyndighetsperson, men ocksåatt man inom jaklaget, kanvälja att lägga ut olika uppgif-ter på denne.

En markägare, till exempelett större bolag, kan också haskrivit in i ett jaktarrendekont-

rakt vissa bestämmelser i sam-band med jakten. Det kan ex-empelvis vara att jaktdelta-garna ska ha avlagt godkäntskjutprov på bana. I ett sådantfall är det jaktledarens uppgiftatt kolla upp detta. Samtidigtär det viktigt att olika uppgif-ter delegeras. Det ska ju vararoligt att jaga även för jaktle-daren.

Uppgiften är ett slags hel-årsengagemang. Det kan rörasig om att göra i ordning ochröja pass, markera skjutrikt-ningar och sådant, så att det-ta är klart innan jakten bör-jar. Fast återigen är det skyttensom är ansvarig om skott av-lossas. Finns det buskar i vä-gen eftersom det inte är röjt på

passet, är det skyttens ansvaratt inte skjuta i den riktning-en.

Men ett slags huvudansvarligger alltid på jaktledare. Jagminns själv när jag var med påen jakt för att göra ett reporta-ge. Då inträffar en felskjut-ning. En vuxen älg fälls iställetför en kalv. Jag gick med jakt-ledaren i skogen, som fick rap-portering via komradion. Di-rekt noterade jag den oro sominfann sig, för trots att alla ijaktlaget var medvetna om vadsom gällde, var detta en frågasom jaktledaren nu hade att tatag i.

Text och bild:HANS ANDERSSON

Här sitter ett helt gäng nyutbildade jaktledare som får sinadiplom av studieledaren på Jägarnas riksförbund i Valde-marsvik, Jarl Karlsson. Lite senare kommer även ett certifi-kat på posten som visar att de är diplomerade.

Satsar på utbildning av jaktledare14 personer deltog i Jägarnas riksförbunds intensivkurs


JAKTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro och Värmlands län.

Hisun 500 UTV

89 900 krinkl moms

Traktorregistrerad

Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50www.kisamotorservice.se

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt

Duktiga polska hantverkareFasad, målning, tak- och bygg

Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas AB013-35 32 02 · 011-13 53 11 · 070-383 44 61

www.birkas.se

Tel 070-589 51 15www.marimi.se

Motorsvetsopeiska komponenter Eur

3 års garanti - fraktfritt

och tillverkning

.marimi.se

elverktraktorA samt2-1300 kV VA samt

Vi säljer även elverk

wwwel 070-589 51 15TTel 070-589 51 15

Vi målar följande fasader:

Vi utför även:Epoxi beläggningar

HandmålningHetvattentvättning

Invändig målning i stallLagerförsäljning av färg

Tel 070-643 06 52

ARNE ANDERSSONSMÅLERI

RödfärgadeReveteradeOljefärgade

www.sofabskanninge.se

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

20 000 läsare kan se din annons!

Ring 0141-560 03 eller 054-21 70 10 när du vill annonsera!

Att synas är bra för affärerna!

I utbildningspaketet ingårdetta häfte som tar upp debestämmelser som gälleroch ger goda råd om hur enbra jaktledare agerar i olikasituationer.

Bor mitt i arvet från HedenhösElving Utter trivs i häradsallmänningenLYSINGS HÄRAD (JB)Lysings härad liggermellan Tåkern ochgränsen till Småland. Iområdet finns ett stortskogsområde österutsom från historisk tidvarit en allmänningoch välkänt namn ärLysings häradsallmän-ning.

Allmänningen har genomårhundrandena haft en spän-nande och omväxlande histo-ria. Dessutom har den haftstor betydelse för boenden ibyarna runt omkring, bådemed avseende på försörjningoch sysselsättning. En av desom kan berätta hur det varatt växa upp mitt i skogen ärElving Utter.

– Min far, Emil Utter, vararrendator på Stora Fallsbergfrån 30-talet till slutet av 60-talet. Vi var elva barn ochfick börja arbeta i skogen såfort vi kunde stå på benen.Gården var ett vanligt små-bruk med kor, grisar ochhöns så i stort sett var vi själv-försörjande. Eftersom min farvar skogskörare hade vi ävenalltid två hästar.

Ett av hans barndomsmin-nen är när han som sexåringhögg sig i benet och gick hemmed stöveln full av blod.

– Glipan var ända in tillbenet och ärret finns kvar. Påden tiden var det inget pjoskså mamma band om så gotthon kunde. Något besök hosdoktorn var det inte tal om.Några säkerhetsföreskrifterkan jag inte minnas, händenågot bet man ihop, berättarElving.

Skogen gav mycket arbetehela året. Det var gärdesgårdarsom byggdes och de gamla re-parerades eftersom taggtrådinte användes. Diken skulleockså ses över och rensas.

– Arbete fattades aldrig.När tjälen gick ur jorden vardet dags att börja föryngraoch vi fick 75 öre i timmen.Då såddes frö och när detgrott fick man hacka och hål-la ogräset borta. Ett tungt ar-

bete var att barka, särskilt påvintern när allt var fruset. Dådet tinade och trädet savadegick det lättare, understrykerElving.

När arbetet var utfört sy-nades det ordentligt av de an-svariga för allmänningen.

Emil Utter var husar vidEksjö regemente och underkriget var han ofta inkallad.Då fick familjen klara sig själ-va.

– Men allmänningen var enhygglig arbetsgivare och led-ningen förstod att det kundevara knepigt med betalning-arna för arrendet när pappavar bort; jag minns aldrig attvi hade problem, betonar El-ving.

Har man haft skogen somhem lär man känna den ochfastän Elving Utter aldrig ar-betade åt allmänningen somvuxen, han blev iställetbrandman och kom att arbe-ta inom räddningstjänsten, såhar känslan för skogen hela li-vet funnits ingjuten i honom.Han köpte Lilla Kvarnkärrsom hans farfar kom ifrån ochhar i många år haft egen skog.Intresset visar sig även i detdammsystem som skapatsrunt hans bostad.

– Tidigare hade jag ganskamycket fisk i dammarna blandannat inplanterad laxöring.De senaste åren har en trevlighyresgäst flyttat in som har ta-git för sig av fiskbeståndet.Som sig bör är det en utteroch var ska de djuren trivasom inte här på mina ägor, lerElving Utter.

Att söka häradallmänning-arnas ursprunget är inte lättmen i en kombination av ar-keologi, runstenar, ortnamns-forskning och muntlig tradi-tion går det att få en bild avtillkomsten.

Klart är att när människanblev bofast, började med jord-bruk och utvecklingen gickfrån jägar- och samlarsamhäl-let till bondekultur uppstodgemensamt ägda skogsområ-den. Alla i byn använde dessaför bete, jakt, fiske och där-

ifrån togs timmer till byggna-der med mera.

De gamla byarnas strukturinnebar att en ålderman hadebestämmanderätt och ganskasnart behövdes bestämmelserför hur dessa områden, all-männingar, skulle nyttjas. Närtingen uppstod var det viddessa som äganderättsfrågoravgjordes och hur härads -allmänningarna skulle använ-das. Häradsallmänningarnahörde till byarna genom ge-mensamt ägande. Mantalenpå respektive gård kom såsmåningom att avgöra nytt-jandet och avkastningen frånhäradsallmänningen.

Häradsallmänningen är allt -så urgammal och går tillbaka itiden före enandet av Svealandoch Götaland och långt före

kungarikets uppkomst. Hä-radsallmänningarna är kanskevårt äldsta kulturminne somfortfarande fyller sin funktion.

Genom århundradena kanman se spår av hur byn ochägarna fått kämpa för att be-hålla sin rätt till allmänning-arna. Kungamakt och frälse-makt ville åt dem genomskatt och begränsningar inyttjanderätten.

Under 1700-talet var be-stämmanderätten praktiskttaget förlorad. 1800-taletkom med andra tankar ävenom det skulle ta lång tidinnan häradsallmänningarnablev säkrade för sina ägare.Nyttjanderätten har genomtiderna varit en kamp för desom sedan urminnestid varitdelägare och förvaltare.

Arbetet med att säkerställaallmänningarna går att följa ide lagar och förordningarsom växte fram under slutetav 1800-talet och 1900-talet.Lagen om häradsallmänning-arna 1932 var avgörande ochlagen 1952 var i stort sätt li-kadan men med några omar-betningar och förbättringar.

I en rapport från Sverigeshäradsallmänningsförbund år1972 tillmäts 1933 som detår då häradsallmänningarnasdelägare efter en lång kamppå 600 år återfått bestäm-mandet över sin egendom.

Bor man i Ödeshögs kom-mun och någon angränsandekommun är Lysings härads -allmänning ständigt närva-rande. Tankarna går till demsom genom århundraden

vårdat och kämpat för dessbevarande. Området är upp-levelserikt , både kultur- ochnaturhistoriskt, men fram-förallt har det haft en viktigdel i landsbygdens och byar-nas överlevnad och försörj-ning.

Text och bild:BIRGITTA WIDÉN

HANS BLOMBERG

Källor: K G Rosendal Skogs-historisk tidskrift nr 8 1989 ,Lysings häradsallmänningK-G Rosendal, Sveriges hä-radsallmänningsförbundsskogsexkursion 1972, 40 årpå Lysings häradsallmän-ning Bengt Landers tillbaka-blick och intervju med ElvingUtter Lilla Kvarnkärr.

Elving Utter trivs i sitt eget skogsparadis beläget i Lysings häradsallmänning.

I Lysings häradsallmänning är det sten på sten och iblandvåldsamt kuperad terräng. En vresig vildmark kan mantycka – men det finns mycket att upptäcka.


SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

När dammarna byggdes bevarades de enorma stenmu-rarna.

Den välbevarade stugan från 1700-talet i Lilla Kvarnkärr ärsäkert byggd av timmer från allmänningen.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Trivsamt bondeliv på KronåsenAnders är femte generationen på gårdenARVIKA (JB)Anders Lundmark, 42,är femte generation pågården Kronåsen. Härföder han upp ungtju-rar och driver skogs-bruk. Han är nöjd medlivet som bonde, atttillsammans med famil-jen samarbeta medbönderna intill vilketbidrar till stabilitet ochextra glädje i tillvaron.

Anders gård ligger i bynKronan i Arvika kommun.Den omfattar cirka 300 hektarskog och det finns cirka 40hektar åkermark. Brukad arealuppgår till cirka 115 hektar.

– Förr gallrade jag även iskogen, men numera anlitarjag skogsentreprenörer för densysslan. Det blir vedhuggningoch röjningsarbete för min del.Jag föder upp ungtjurar, berät-tar han. Det rör sig om cirka 120 in-

divider årligen, av både mjölk-och köttras.

Övriga djur på gården är is-landshästar som Anders sam-bo, Maria Nilsson och dotter,Lovisa, 13, sköter om. Dessut-om har dottern skaffat sig ettgäng omåttligt vackra höns.Maria är bonddotter och

kommer från Väse, berättarAnders som även har en son

som heter Arvid och är 11 år. Ilillstugan på gården bor ocksåfarmor, Anders mamma somheter Britta Lundmark. Detvar hon som sålde Kronåsentill sin son 1991.– Gården är mammas

föräld rahem, informerar An-ders, men under hela minuppväxt var den utarrenderad.Mina föräldrar var aldrig bön-der.Anders har en utbildning

från treårigt naturbruksgym-nasium med efterföljande fort-bildningar.– Intresset för jordbruk

väcktes tidigt hos mig. Jag fickibland vara med mjölkbondensom arrenderade gården och

miljön med djuren och natu-ren kändes rätt, säger Anders. Det kan vara svårt att släppa

arbetet på gården och vara le-dig, erkänner han. Kanske blirdet bra skördeväder om vi åkerbort? Så kan jag nog faktiskttänka.

Någon gång anlitar ändå fa-miljen hjälp för att kunna varalediga. – Framöver planerar vi för

en resa till Island, säger han. En gång på vintern brukar

de dessutom åka till Rjukan iNorge för att träffa barnenskusiner.Bland det bästa med bonde-

livet är friheten, dock under

ansvar konstaterar Anders. – Årstiderna gör även att ar-

betsuppgifterna växlar på ettbra sätt och det är alltid likaroligt att se resultaten av arbe-tet med djuren och landska-pet.Uppföljningar på Anders

gård har visat att djur kan växatvå kilo per dygn och individ. – Då är fodret rätt och även

djurens miljö, säger Anders.Det märks att Anders månar

om varje individ. Att vara bon-de har blivit en livsstil. I tjugo-fyra år har han haft gården nu.De stunder när han inte arbe-tar vill han umgås med famil-jen och ibland ett och annatföreningsuppdrag.

Han är vald som styrelsele-damot i LRFs lokalavdelningoch involverad i jaktvårdsom-rådet. Han ingår även i sty-relserna för ett utdikningsföre-tag och en fiberförening. – När det gäller jordbruks-

arbetet samarbetar jag medandra bönder, tillägger Anders. Samarbete bönder emellan

har blivit en viktig del i trak-tens jordbruksarbete, man fårett handtag från grannen ochger ett tillbaka. Det underlät-tar betydligt för den enskilde,och inte minst vårdas samti-digt gemenskapen.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON

Runt 120 ungtjurar föds årligen upp på gården.

Lantbruk

Lovisas höns är omåttligt vackra! Maria, Anders, Arvid och Lovisa hos hästarna i hagen.

Anders ser till djuren.Familjen samlad på verandatrappan. Maria, Lovisa, farmor Britta, Arvid och Anders.



Samarbete stärker gemenskapenUnga bönder i Brunskog har nytta av varandra

– Att kolla stängsel ochplocka sten efter sådd är ing-et kul alls, säger Mikael ärligt.Att jobba med skogsbruket ärdäremot det bästa jag vet.Som ägare till Djupdalen

brukar han sin egen mark

samt en del sidoarrenden.– Totalt rör det sig om cir-

ka 220 ha åkermark, bekräftarhan.

Mikael äger cirka 75 dikorav tung köttras, simmental

och charolais och har för när-varande cirka 15 ungkvigorför rekrytering. Även fyraavelstjurar ingår i hans djur-besättning.

– Jordbrukets inriktning ärköttdjursproduktion och di-kalvsuppfödning med vidareförsäljning av kalvar på hös-ten. Jonas Kervén från grann-gården sköter djuren medhjälp av min mamma.Mikael tar sig gärna an

andra arbetsuppgifter. Hanbrinner särskilt för entrepre-

nörskapet som han bedrivermed hjälp av egna jord- ochskogsbruksmaskiner.– Jag har ganska många

maskiner som jag användermig av. Pressa rundbalar ochsprida fastgödsel ute på går-darna är huvudsysslor jag bru-kar utföra.

Mikael har utbildat sig påSödra viken med skoglig in-riktning som är hans favorit-intresse. Han mer eller mindre kas-

tades in i rollen som entrepre-

nör när han endast var tjugo-tre år.– Att Jonas och jag byter

tjänster med varandra är enbra lösning som håller, menarhan. Det blir alltid rätt manpå rätt plats. Mikael bor inte själv i nå-

gon av gårdens byggnaderutan har sitt hem i en villa li-te längre bort tillsammansmed sambon Martina.– Min mamma och min

syster bor kvar här.När Mikael inte arbetar

umgås han gärna med familj

och vänner. För tillfället finnsplaner på en kortare ledighetoch resa.– Målet är en öl- och whis-

keymässa i Göteborg, berättarhan leende.Mikael Gustavsson har nu-

mera två företag, där jord-bruksdrift och entreprenör-skap ingår. I sin egen maskin-park finns jordbruks- ochskogsbruksmaskiner samtgrävmaskiner.

Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

Mikael med grannen Jonas Kervén, som sköter djuren åt Mikael.Mikaels mamma Maria ger ofta en hjälpande hand med djuren.

BRUNSKOG (JB)Mikael Gustavsson, 28, äger gården Djupdalen iTalken. För några år sedan tog han över jordbru-ket efter pappans hastiga bortgång. Verksamhe-tens fokus är köttdjursproduktion samt försälj-ning av kalvar till vidareuppfödning. Mamma Ma-ria och grannen Jonas har blivit hans oumbärligamedarbetare och samtidigt goda arbetskamrater.

Mikael äger cirka 75 dikor av tung köttras, sim-mental och charolais och har för närvarande cir-ka 15 ungkvigor för rekrytering. Även fyraavelstjurar ingår i hans djurbesättning. Hansstora intresse är dock skogsbruk.


VÄRMLANDJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

BRUNSKOG (JB)Jonas Kervén medadressen Åsen, Skog,är en kreativ och enga-gerad bonde. Han ärordförande i lokalaLRF-avdelningen ochingår i styrelsen förVärmlands nötkötts-producenter. Han upp-manar människor attbo på landsbygden ochsummerar gärna möj-ligheterna som finnsdär. – Jag och min grannesamarbetar dagligenpå olika sätt, det är ettexempel.

Jonas är 25 år och han trorpå framtiden som bonde. Hanär ägare till gården Åsen och20 ha mark. Ytterligare 100arrenderas.– Efter att jag var klar med

Lilleruds naturbruksgymna-sium i Karlstad, arrenderadejag Åsen en tid och fick senareköpa gården, berättar Jonas.Han har inga föräldrar i li-

vet och har växt upp hos sinmorbror på en arrendegård iStockholms skärgård.

– Min morbror hade mjölk-kor och betesdjur samt spann-målsodling, berättar han. Jonas hade höns och ankor

redan som barn och som ton-åring skaffade han får. Ävenidag har han några tackor. Ettspeciellt intresse för djur har

alltid funnits hos Jonas ochhan köpte Åsen i syftet att be-driva eget jordbruk med djur-uppfödning. Han har nu be-lönats med diplomet UngVäxtkraft 2015, ett årligt prisinstiftat av Länsförsäkringar.

– Jag har blivit kvar här iVärmland och liksom gran-nen driver jag dikalvsproduk-tion samt försäljning av kalvarför vidareuppfödning. I vinterhar jag byggt ett slutgödnings-stall för uppfödning av cirka50 slakttjurar.Även 50 kalvande kor av

tunga korsningar, charolaisoch simmental, finns på Åsen. – Besättningen är lönsam,

berättar Jonas. Jag har självplanerat den sammansättningsom jag tror på, till kvigorna

används en limousintjur.– Både Mikael i granngår-

den och hans mamma Mariaavlastar mig med vissa uppgif-ter, berättar han vidare. Det bästa med att vara bon-

de är att kunna påverka sitteget arbete.– Jag strävar efter att ut-

veckla och förbättra mitt jord-bruk på lång sikt, bli bättrefrån det ena året till det andra.– Mindre roliga jobb måste

utföras, som att plocka sten ivallinsådden. Det jobbet taraldrig slut. Min verksamhet ärinte särskilt stor, så samarbetetmed Mikael är värt väldigtmycket. Framför allt samkörvi våra maskiner för att hållanere kostnaderna. Jonas sköter Mikaels dikor

och kör dessutom presslasta-

ren under skördesäsongen. – Jag har även hyrt in mina

rekryteringskvigor och avels-tjurar hos Mikael för att istäl-let fylla upp min lagård medkalvande kor.

Exemplen på hur man kanunderlätta för varandra i verk-samheterna visar samtidigt påen genomgående positiv in-ställning till lösningar av oli-ka slag.Jonas är vald till ordförande

i lokala LRF-avdelningen ochsitter med i LRFs kommung-

rupp, han är vald till ledamoti Värmlands nötköttsprodu-center och ingår som supp-leant i den lokala fiberföre-ningen.

Hur ser din planering utför framtiden?– Jag vill få mer tid över för

familjen och försöker att hit-ta lösningar. I Jonas familj ingår sambon

Sandra, som är uppväxt i Edaoch lilla dottern Freja, ett ochett halvt år. Pigga bordercol-lien Bud visar också att hanhör till familjen.

Avlastningssystemet sombönderna i Brunskog har ska-pat, hjälpen sinsemellan sombestår av både avancerade mas-kiner och enkla handräck-ningsmetoder, tillför både ge-menskap och vidare uppfin-ningslust. Jonas uppmaningarfår avsluta gårdsbesöken iBrunskog för den här gången.– Se möjligheterna som

finns på landsbygden, inte ba-ra problemen.

Text och bild:LIZZIE GERD JANSON

Jonas, lilla Freja, Sandra och hunden Bud tar en runda bland djuren.

Jonas Kervén har belönats med diplomet Ung Växt-kraft 2015, ett årligt pris instiftat av Länsförsäkringar. Imotiveringen kan man läsa: ”Jonas kombinerar mål-medvetenhet och entreprenörskap på ett unikt sätt, vil-ket är en förutsättning för att lyckas på en tuff marknadoch i en känslig bransch. Att dessutom flytta till enbygd där de flesta flyttlass går i motsatt riktning - ochetablera sig så framgångsrikt - är en bedrift utöver detvanliga. Jonas genuina förmåga att sprida framtidstrooch engagemang i bygdens och branschens frågor görhonom till en värdig vinnare av årets pris”.

Lantbruk

Ser möjligheterna på landsbygdenPå Åsen i Skog är samarbete grannar emellan viktigt

Det nya slutgödningsstallet är nästan färdigbyggt.

Jonas Kervén med sambon Sandra och dottern Freja. Fa-miljen trivs med lantbrukarlivet i Värmland.

Norsbygden präglas av bå-de landsbygd och industriersom flera har lagts ner, somEdsvalla bruk och Cellulls-fabriken i Älvenäs. För att gebygden en gemensam röst be-slutades att en förening skul-le bildas och den fick namnetNorsbygdens framtid.

Det har funnits flera tillfäl-len då människor i bygden harsamlats för att kämpa tillsam-mans för och emot föränd-ringar. Bland annat Ak-tionsgruppen i Vålberg somhar ifrågasatt nedläggningshotav bland annat Folktandvår-den, Apoteket och Vårdcen-tralen. Nors S-förening är ettannat exempel. De kämpadeför att inte badhuset i Vålbergskulle läggas ner och det finnskvar idag mycket tack varedem.

Centrumgruppen i Vålberghar under många år arrange-rat olika evenemang, till ex-empel Valborgsfirande ochNorsbygdens marknadsdag iSjösalaparken och på Nor-splan. Men Centrumgruppenhar även varit inblandad iandra utvecklingsfrågor iNorsbygden. På senare år haren projektgrupp med fokuspå Eds vallaskolan bildats.

Det är en splittrad bygd,Vålberg, Segerstad och områ-dena runt omkring. Det sägerJan Bergström som varit aktivi Centrumgruppen en längretid och som nyligen valdes tillordförande i Norsbygdensframtid.

– Det är ingen förening.Det är egentligen mer engrupp av löst sammansattapersoner. Det är bland annatdär man har märkt att det be-hövs en juridisk part, någotsom en förening kan vara.Det har vi fått önskemål omfrån kommunen också. ICentrumgruppen finns bådeföretagare, föreningar ochprivatpersoner representera-de. Den täcker hela spannet isamhället. Vi har ställt frågani föreningen om vi ska jobbasamhällsbyggande och det skavi göra. Det finns mångasam ordningsvinster med enförening. Vi har bland annattittat en hel del på hur de hargjort i Molkom. Vi tycker attvi borde kunna göra någotliknande här. Förarbetet medatt skapa en förening har på-gått i mer än ett år innan vihar växt fram till det vi äridag.

Det finns en skrift som fåttrubriken Norsbygdens fram-tid – ett visionsarbete 2014.Den består av elva sidor fullaav information om bygden.

– Ja, vi är glada att vi hargjort den. Den har vi nytta av

i många sammanhang, sägerJan.

Föreningen har fått ett or-ganisationsnummer frånSkatteverket och nu ska deordna med bankkonto.

– Vi står precis i uppstarts-fasen nu. Vi har inte riktigthunnit formera oss än. Detsom kommer upp på nästastyrelsemöte kommer att bliatt få med oss funktionensom Centrumgruppen haridag in i den här organisatio-nen som en arbetsgrupp.

Idag håller Centrumgrup-pen i många aktiviteter i byg-den och runt torget. De haräven haft många kontaktermed kommunen och det harde fortlöpande. De diskuterarsamhällsutvecklingen och vadsom behöver göras.

– Det handlar om konstruk-tiva samtal helt enkelt, tankaroch idéer. Det ska också medin under det här paraplyet. Detär där vi står nu och vi vill ut-vecklas, det får vi ta steg försteg. Det finns många männi-skor i den här bygden som villnågot. När något händer i byg-den som inte medborgarnatycker om så blir det reaktio-ner. Folk gör något åt det då.Kan man samla den kraftenoch använda den i det fortlö-pande arbetet så tror jag att vikan göra mycket.

Det första året ska före-ningen ägna åt att formera sigoch hitta formen, säger Jan.

– Vi ska hitta strukturen.Jag skulle nog kunna beskrivaföreningen som ett stort bya-lag, det är vad vi vill vara.Men kanske lite bredare.

Text: CICCI WIK

NUMMER 7April 2015Årgång 89

VÄRMLAND Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Välkommen till Areal | Karlstad Tomas Karlsson tel 054-18 84 48 | Bengt Walan tel 054-18 84 44

Välkommen till Areal i KarlstadFastighetsförmedling, skogsekonomi,skatterådgivning, generationsskifte och deklaration. För jord- och skogsbruket.

Bokföring + bokslut & deklaration + uppföljning & företagsutveckling = Tryggare och enklare ekonomi för värmländska jord- och skogsbrukare

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Läs mer på www.hushallningssallskapet.se/varmland

0733-84 45 71 mrvarmland.se

Plöjning · SåddTröskning · PressningFastgödselspridningmed mera

Plöjning · SåddTröskning · PressningFastgödselspridningmed mera

VÅLBERG (JB)Norsbygdens framtid är en ideell förening sombildades den 17 februari 2015 på Norvalla ishall i Vålberg. Engagemanget för bygden är stark itrakterna kring Vålberg, Edsvalla, Segerstad, Älvenäs och Norsbron och nu gör de gemensamsak och samlar krafterna i en förening.

Engagemang i bygdenSmåorter gör gemensam sak i ny förening

Jan Bergström, ordförande iNorsbygdens framtid. Hanbeskriver den nya förening-en för trakterna kring Vål-berg, Edsvalla, Segerstad,Älvenäs och Norsbron somett stort byalag.

Documents

Jordbrukaren nr 7, 2015