Kvalitetsredovisning 2010

KVALITETSREDOVISNING2009/10

VÄDDÖENHETEN

KVALITETSREDOVISNING

2009/2010

2 (14)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. GRUNDFAKTA sid 3

2. UNDERLAG OCH RUTINER sid 3

3. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KVALITETSREDOVISNING sid 4

4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE sid 4

5. ARBETET I VERKSAMHETEN sid 5

6. MÅL OCH RESULTAT sid 7

7. ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE sid 10

8. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING sid 12

9. BESLUT OCH ANSVAR sid 14

3 (14)

1. GRUNDFAKTA

Väddöenheten är en kommunal enhet och består av fem skolor, därav tre skolor i en skärgårdsmiljö. De fem skolorna är Norrsund/Elmsta skola, Singö/Grisslehamn och Björkö/Arholma skola. Skolorna täcker ett stort geografiskt område i Roslagen. Många av eleverna har skolskjuts till skolan. Elmsta skola är en F-6 skola, 155 elever och Norrsundsskolan har åk 7-9, 152 elever. Singö skola är en F-3 skola, 18 elever och Grisslehamns skola är en 4-6 skola, 17 elever. Björkö/Arholma skola är en F-3 skola. Fritidshem finns på F-6 skolorna.Norrsundsskolan deltar i ett WWF projekt.

2. UNDERLAG OCH RUTINER

2.1 Kvantitativa underlag

LUS (läsutvecklingschema) Språket lyfter (bedömningsunderlag för läs-, skriv och språkutveckling) Bornholmsmodellen (screening) Nationella prov åk 3 (svenska, matematik) Nationella prov åk 5 (svenska, matematik och engelska) Nationella prov åk 9 (svenska, matematik, engelska och No) Betyg åk 8-9

2.2 Kvalitativa underlag

BRUK – personalutvärdering Personal enkäter Medarbetarsamtal Trivselenkäter – skola/fritids elever Elevsamtal Djupintervjuer åk 9 Föräldra- och elevenkäter

2.3 Årspusslet

Kvalitetsarbetet inom Väddöenheten har följt ett planerat årshjul som under läsår 09/10 har fokuserat på att öka kunskapsresultaten, likvärdig bedömning och betygsättning, elev och föräldramedverkan samt tydliga måldokument.Organisationsarbetat inom enheten har tagit stor del av utvecklingen på grund av ny skolledning och utveckling av pedagogiska ledningsgrupperna.

4 (14)

Medarbetarsamtal med fokus att lära känna personalen och deras kompetenser har genomförts under VT-10.Skolorna Björkö/Arholma och Singö/Grisslehamn har en arbetslagsledare som ansvarar och har gemensamma möten med pedagogerna enl.ett kalendarium Fritidshemverksamheterna inom enheten har påbörjat ett samarbete inom de tre fritidshemmen, vid Elmsta skola, Björkö och Grisslehamn som leda av en arbetslagsledare.

3. ÅTGÄRDER ENLIGT FÖREGÅENDE KR

Fokus har under 09/10 varit att få en ny organisation tillstånd med ny ledning inom enheten. Samarbete och samsyn har utvecklats inom enheten utifrån att verksamheterna har bildat en enhet med en rektor och 50% biträdande rektor. Genom nätverksarbetet har arbetet med enhetliga måldokument, gemensamma bedömnings underlag och enhetlig planering av lektioner. Gemensamma träffar för F-6 och fritidshem. Arbetslagsorganisation med arbetslagsledare som följer upp och diskuterar inom varje arbetslag. Läxhjälp har erbjudits 2 eftermiddagar per vecka under ledning av speciallärare för åk 7-9.Inom enheten finns speciallärare med placering på Norrsund/Elmsta skolor. De pedagogiska behoven hos elever av särskilt stöd skall i första hand tillfredställas av erfaren och kompetent pedagogisk personal. De personella resurserna inom arbetslagen skall alltid användas på ett flexibelt och öppet sätt inom ramen för den egna studiegruppen och studiesituationen. Uppföljning av elevernas frånvaro förtydligas via digital frånvarorapportering och tidig föräldrakontakt.Likabehandlingsplanen har utvecklats efter genomförda enkäter.Elevinflytandet har förtydligats genom klassråd/elevråd och erbjudande att delta på enhetsråd.Enhetsråden har varit gemensamma för Väddöenheten med möten förlagda till olika skolor. De har varit välbesökta.Insyn i elevernas kunskapsutveckling har påbörjats med hjälp av Fronter, som behöver utvecklas för att öka tillgängligheten.

4. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR MÅLUPPFYLLELSE

4.1 Personal

Inför läsår 2009/2010 ny organisation.Väddöenheten bestående av Norrsunds/Elmsta skola, Singö/Grisslehamns skola och Björkö/Arholma skola samt fritidshem på F-6 skolorna. Enheten har behöriga pedagoger. Ledningsorganisationen består av rektor, biträdande rektor 50% och arbetslagsledare från respektive skolor samt en arbetslagsledare från fritidsverksamheten.Rektorn har personalansvar för 65 personer.

5 (14)

4.2 IT och läromedel

Budgeten för läromedel består av flera delar.Kostnader för IT och kopiering finns på ett centralt konto för respektive skola. Läromedelsanslaget är uppdelat på respektive skola till arbetslagsledare, som disponerar och fördelar medel utifrån behov.Övergripande budget för lokalvård.IT – på respektive skolor finns trådlösa nätverk och ett antal bärbara datorer. Skrivare/kopiatorer finns tillgängliga för alla.Både Björkö/Arholma och Singö har varit utsatta för stölder av datorer som medfört ökade kostnader.Problem med nuvarande datanätverk – ej dimensionerat för antalet användare.Under vårterminen har utbildning av alternativa verktyg genomförts för pedagoger av IT-pedagog.

4.3 Lokaler

Väddöenhetens lokaler är trevliga och ändamålsenliga.Fritidshemmens verksamheter delas med förskola och skola.Norrsundsskolans lokaler är i behov av underhåll samt nya möbler.Slöjdlokalerna är gamla och slitna på Grisslehamn och Björkö skola.

4.4 Ekonomi

Väddöenhetens ekonomi har varit negativ på grund av förändrat elevantal och övertalig personal.Under läsåret 09/10 har omorganisation påbörjats utifrån lärarbehörigheter och schemaläggning.Uppföljning av ekonomin har gjorts ”skolvis” på grund av extremt lågt elevantal på de små skolorna.

5. ARBETET I VERKSAMHETEN

5.1 De fyra kommunövergripande målen

Resultaten ska förbättras: Riktade insatser inom matematik och resursförstärkning Delar av undervisningen i matematik har organiserats i halvklass samt efter kunskapsnivå Förbättring av rutiner kring elever som inte når upp till kunskapsmålen - läxhjälp För att förbättra arbetsron, trivsel och därmed kunskapsresultaten har vi under läsåret haft

kill/tjejgrupp tillsammans med kurator och fritidsledare, tagit hjälp av folkhögskolans hälsopedagoger samt resurspersonal i flera av veckans lektioner

6 (14)

Medvetet arbetssätt för att utveckla svenska och matematik i förskoleklassen Arbetet med lokala pedagogiska planeringar har påbörjats

Likvärdig bedömning och betygssättning Samtliga pedagoger deltar i nätverk där diskussionerna om likvärdig bedömning och

betygsättning pågår Där möjlighet finns rättar och bedömer lärare nationella prov gemensamt

Delaktighet och demokratiskt inflytande Utveckling av arbetet med elevrådet Eleverna deltar aktivt för att ta fram rutiner och planer Elevernas åsikter kommer fram i enkäter och utvärderingar. Synpunkter och frågor förs vidare

tillbaka till klassråd, arbetslag och rektor

Följa sin kunskapsutveckling IUP på Webben, har påbörjats Arbetet med lokal pedagogisk planering pågår I ”målboken” ( F – 6 )finns läroplanens mål nedbrutna så att elever och föräldrar lätt kan följa

utvecklingen Föräldrarna har fått förklaringar om olika termer, begrepp som används inom skolan samt var

man kan hitta olika dokument

5.2 Enhetens arbete med projekten läsa - skriva och matematik

Samtliga klasslärare och ämneslärare ingår i nätverk Återkoppling inom arbetslagen De små enheterna saknar representanter i alla ämnen

5.3 Lokala pedagogisk planering och skriftliga omdömen

Har påbörjats lokalt i arbetslagen efter initiativ från nätverksgrupperna Alla pedagoger har tillgång till skolverkets skrift om lokal pedagogisk planering

5.4 Fritidshemmen – utifrån Skolverkets allmänna råd

Fritids samverkar med skolan under olika former som t ex utvecklingssamtal, föräldramöten, åtgärdsprogram och till viss del i barnen IUP.Ett nära samarbete med skolan främjar utvecklingen av en gemensam syn på barnens utveckling och lärande.Under 2010 har enhetens tre fritidshem påbörjat ett samarbete under ledning av en arbetslagsledare. Personalen träffas regelbundet med focus på:

Kvalitetsarbetet Samarbetet med respektive skolverksamhet

7 (14)

Besök på de olika fritidshemmen

5.5 SYO – utifrån Skolverkets allmänna råd

Väddöenheten har en SYO en dag per vecka för åk 7-9.Arbetet utgår från skolverkets allmänna råd som introducerats. Processerna som ingår i SYO arbetet består av:

Vägledning, enskilt och i grupp samt till elev och föräldrar Information från arbetsmarknaden, utbildningsmässor och öppet hus Gymnasievalet med intagnings regler och ansöknings tider Prao och studiebesök Uppföljningssamtal och föräldramöten Samverkan med arbetslag och mentorer Delta i skolans arbetsplatsmöten Förutom ovanstående info till åk 9 och förbereda åk 8

5.6 Likabehandlingsarbetet och arbete mot kränkande behandling

Värdegrundarbetet har intensifierats och blivit en del av det dagliga arbetet Eleverna har svarat på en enkät angående trivsel i skolan. Enkäten har anpassats till de

yngre och de äldre eleverna. De yngre eleverna har dessutom fått beskriva eller rita in otrygga områden på en översiktskarta

Värdegrundsarbete har drivits i form av projekt tillsammans med skolans kurator Friendsarbetet fortsätter skolvis Arbetsgrupp under ledning av bitr.rektor med personal från resp.verksamheter har ansvar

för att utveckla planen enl.skolverkets stödmaterial.

6. MÅL OCH RESULTAT

6.1 Kunskapsresultaten ska förbättras

Förbättringar har noterats generellt för Väddöenheten.

I förskoleklass har elever kartlagts av ansvarig pedagog enligt Bornholmsmodellen och diagnosmaterialet diamant i matematik. Resultatet har varit mycket gott med få undantag. Flickorna visar ett bättre resultat.

Nationella proven åk 3 i svenska och matematik vid Elmsta skola.Målen för svenska har ej uppnåtts av pojkar. Åtgärds program upprättas för dessa elever.I matematik är det fler elever som når målen.Resultat för Björkö/Arholma och Singö/Grisslehamn redovisas ej på grund av för få elever i år 3 och år 5.

8 (14)

Sammanfattningsvis har nationella proven i både svenska och matematik förbättrats i jämförelse med år 2009 för Väddöenheten.

LUS resultatenÅr 3 vid Elmsta skola har flickorna uppnått kravnivån 100%. Pojkar har uppnått 63,6% av kravnivån. Totalt är det 73,3% som uppnått kravnivån.LUS resultat år 7 88,9% av flickorna har uppnått kravnivån. 70,8% av pojkarna har uppnått kravnivån. Totalt har 78,9% nått upp till kravnivån. Åtgärdsprogram är upprättade för eleverna som ej uppnått kravnivån.BetygsresultatenÅr 7-9 vid Norrsundsskolan är resultaten varierande. Betygstatistiken från år 8 har goda resultat. Av 39 elever är det 5 som ej uppnått målen i alla ämnen.År 9 betyg är fem elever som saknar betyg i vissa ämnen.Meritvärdet är marginellt lägre för år 2010, 90,7% år 2009 och 90% år 2010.Behörighet till gymnasiet är också marginellt lägre. Norrsundsskolan år 9 har högst andel behörighet till gymnasiet i jämförelse med övriga år 9 i Norrtälje kommun.Nationella prov i år 9 visar att färre flickor uppnår målen.Totalt (både flickor och pojkar): - svenska 5%

- engelska 5%- matematik 8,3%- NO 1,8%

Nationella proven följer betygsstatistiken.

6.2 Likvärdig bedömning och betygssättning garanteras

Relationen mellan nationella prov och ämnesbetyg har endast små avvikelser.Djupintervjuer med elever i åk 9.Djupintervjuer med slumpmässigt utvalda elever i år 9 genomfördes under våren 2010 av kommunens utvecklings ledare. Frågorna gällde elevernas upplevelser och erfarenheter av skolans bedömning och betygssättning. Den sammanfattande bedömningen var att eleverna saknar systematisk återkoppling i vardagen. Oftast får man inte vara med att påverka redovisningsformerna. Eleverna upplever att de inte gör en självskattning av resultaten.

6.3 Delaktighet i och erfarenheten av demokratisk fostran ökar

Eleverna har blivit mer medvetna om hur och vad man kan påverka i sin vardag. De har större kunskap om den demokratiska processen, fokus ligger mer på det dagliga arbetet, mindre på önskelistor. Genom elevråd, klassråd och enhetsråd förtydligas elevernas möjlighet till delaktighet.

6.4 Insyn i elevernas kunskapsutveckling ökar

9 (14)

Utvecklingssamtal sker löpande för alla elever tillsammans med föräldrarna. Elevernas utvärdering ökar förståelsen för sin egen kunskapsutveckling.Insyn i elevernas kunskapsutveckling har påbörjats med hjälp av Fronter, som behöver utvecklas för att öka tillgängligheten.Pilen enkät är genomförd under år 2009/2010, med en ökad svarsfrekvens hos föräldrarna. Resultatet visar att enheten ligger i linje med kommunen genomsnitt och i vissa fall över genomsnittet. Detta gör att vi inte kommer att slå oss till ro utan att vi fortsätter att arbeta aktivt för en bra skola.

6.5 Fritidshemmen

Vi samverkar även med Björkö-Arholma och Grisslehamns fritidshem och vi har träffats varannan månad under detta läsår. Vi har pedagogiska diskussioner inom olika områden som gäller fritids verksamhet.Målen i fritidsverksamheten är väl kända av barn och föräldrar. Verksamheten bidrar till att öka barnens resultat, genom att de får använda sina kunskaper i leken. Den fria leken utvecklar barnens fysiska, psykiska och sociala kompetens. Barnen ska lära sig respektera olikheter, ha olika åsikter och kompromissa.

6.6 SYO

Eleverna ges aktuell information om utbildningar, studievägar och arbetsmarknad.Eleverna vägleds inför val av yrke och utbildning.Arbetet med studie- och yrkesorientering ska enligt läroplanen bidra till att motverka sådana begränsningar i elevens studie- och yrkesval som grundar sig på kön, social eller kulturell bakgrund.Genom att eleverna får en bred information och vägledning och erfarenhet från arbetslivet vidgas deras perspektiv så att de kan se nya yrkesområden som de inte har stor kännedom om innan och att de gör ett väl underbyggt val utifrån sina intressen, individuella behov och förutsättningar och där hon/han kan växa.


Värdegrundarbetet har intensifierats och blivit en del av det dagliga arbetet.Värdegrund och ömsesidig respekt har ökat.Fritidsbarnen har svarat på en trivselenkät under våren 2010.Under innevarande läsår pågår arbetet med underlag till en reviderad likabehandlingsplan för Väddöenheten och resp. verksamhets behov utifrån enkätresultaten.

7. ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE


10 (14)

Närvarouppföljningen har förbättrats i och med Fronter. Arbetet i killgruppen har givit resultat i gruppen/klassen både socialt och kunskapsmässigt Flickgruppen upplever stress i skolan och arbetar med stresshantering tillsammans med en

hälsopedagog F-6: Här finns en synlig förbättring inom läsfärdighet i svenska och basfärdigheter i

matematik. Även i engelskan finns en befäst och ökad säkerhet Rutinerna för elever i behov av snabb hjälp har inte blivit bättre, från upptäckt till åtgärd

upplevs idag ta längre tid. Beslutsprocessen är idag längre än tidigare. Alternativa verktyg för elever i behov av särskilt stöd har under året introducerats för elever

och lärare. Speciallärare ansvarar för individuell genomgång av alternativa verktyg med enskilda elever.

Läxläsning har fortsatt under onsdagar och torsdagar för åk 7 - 9. Organisation med två lärare har i viss mån fortsatt i matematikundervisning. För åk 7 – 9. När

det har funnits två lärare har effekten inte alltid varit positiv då olika lärare varit inblandade. Med hänsyn tagen till skolornas elevunderlag och våra resurser anser vi att helhetsintrycket är

att vi i relativt hög grad har uppnått målen för fokusområdena. Delgivning av kommunprojekt och lärarmöten har varit bristfällig då dessa tagit tid från

arbetslagsarbetet. Tidigare träffar med personal och ledning varje vecka har försvunnit och inte ersatts med någon annan information och diskussionskanal. Det saknas känsla av delaktighet och forum för skolutvecklingsarbete.

Utveckling av ledningsorganisationen och delegering av arbetsområden för att utrymme ska ges till rektor att följa upp skolornas måluppfyllelse.


Arbetet är på börjat. Nätverksträffar har ökat likvärdig bedömning med övriga skolor i kommunen. Organiserad tid för återkoppling av nätverken, diskussioner och gemensam rättning och bedömning inom enheten saknas och bör utvecklas.Djupintervjuerna med åk 9. Arbetet med att få eleverna delaktiga i sitt lärande har påbörjats. Det kontinuerliga arbetet med att skapa tydliga målbeskrivningar och LPP. Arbetet har delgett eleverna möjlighet att påverka såväl undervisningens innehåll som bedömnings underlag.

7.3 Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran ökar

Förra årets förbättringspunkter har inte gjorts för åk 7 – 9. Konkreta områden för elevinflytande har ej utvecklats. Kalendarium för elevråd och friends möten har ej varit inplanerade i skolans kalendarium för åk 7 – 9. Önskemål att få träffa andra skolors elevrådsrepresentanter har ej genomförts.För åk F-6 har vecko- och informationsbrev utvecklats. Detta har bidragit till ökad insyn, vilket också inbjuder till delaktighet och möjligheter att påverka.

11 (14)


Fronter har nu öppnats för föräldrar som nu kan ta del av frånvaro, planering och provkalendar. Genom att öka föräldrars inflytande och delaktighet påverkas kunskapsresultaten = lärandet synliggörs. IUP finns till stor del ännu så länge enbart i pappersmodell.Enligt skolinspektionens beslut behöver vi utveckla kvaliteten i IUP och skriftliga omdömen.

7.5 Fritidshemmen

Det påbörjade samarbetet har påverkat verksamheten positivt genom att ”ensam arbetet” på de ”små fritidshemmen” har förändrats på grund av inplanerade träffar och utbyte med övriga fritidshem.Samarbetet med närliggande skolor har utökats och förtydligats. Föräldrasamverkan har utvecklats. Handlingsplanen är ett levande dokument som revideras i samverkan.Eleverna deltar i den dagliga planeringen och stimuleras till elevinflytande.

7.6 SYO

Det strukturella arbetet av SYO påverkar elevernas motivation/entusiasm som är på väg mot sitt yrkesmål. Möten/samtal med elever, enskilt och i grupp, samt föräldramedverkan har underlättat gymnasievalet. Eleverna i åk 9 har inte varit nöjda med den enskilda vägledningen, som kan bero på att SYO bara finns en dag per vecka på enheten.


Ett ständigt fokus på ett gott uppträdande och fortsatt Friendsarbete har givit gott resultat. Enkätresultaten återförs för att förverkliga dokumenten i likabehandlingsplanen. Fortlöpande uppföljning av elevsituationen i klassrum och utemiljöer med återkoppling i klassråd och elevråd. Värdegrundsarbete har drivits i form av projekt tillsammans med skolans kurator med positiva resultat.Föräldrarnas delaktighet i likabehandlingsarbetet har ökat.

8. ÅTGÄRDER FÖR FÖRBÄTTRING


Med utgångspunkt från de analyser som gjorts, samt de punkter som skolinspektionens beslut pekar på, har medarbetarna tillsammans formulerat olika åtgärder för förbättringar, som vi under kommande läsår kommer att prioritera. Varje medarbetare kommer också att formulera sina egna personliga mål i en personlig utvecklingsplan.

12 (14)

Snabbare process mellan upptäckt till beslut om åtgärd. (stödåtgärder) Fortsatt läxhjälp två dagar/vecka LPP i all undervisning där tid också avsätts för att skriva dem. I LPP ska samtliga

kunskapskrav bli tydligare vilket underlättar att stimulera även de duktiga eleverna. Utveckla tankar kring att nivågruppera elever vid fler tillfällen i undervisningen. Sv/En –ämnet skall ligga på ämneslärare/speclärare. Fortbildning i alternativa verktyg för pedagoger. Schemaläggning, alla måste vara på plats vid konferenser Strukturerat årspussel Pedagogiska uppföljningar /diskussioner i PUG och i resp.arbetslag.

Skolinspektionens bristområde: Analys för att förbättra skolans meritpoäng:Vid analys av skolinspektionens frågor kring vårt låga/fallande meritvärde 2008/2009. Skolans meritvärde 2009 var 200p för årskursens 54 elever. Sex flickor i denna grupp hade ett medelmeritvärde på 43p. Räknar vi bort dessa sex flickor i det samlade meritvärde ligger det på 220p. Flickornas problem var ex. skolvägran samt stora sociala problem. Att hjälpa dessa elever i skolarbetet är en väg att förbättra meritpoängen. Men det är inte i förstahand en pedagogisk fråga utan en skolhälsofråga.

Lärarnas bedömning och utvärderingTid för fortsatt utveckling av LPP och Fronter. Arbetet initieras i den pedagogiska ledningsgruppen.Bli bättre på uppföljning och utvärderingFortsatt nätverksmöte och organisation kring rättning av NP.

Fokus på lärandeVäl framskrivna mål för samtliga nivåer i LPP kommer tydliggöra de olika kunskapskraven för att stimulera och öka motivationen för eleverna.Lärartätheten /lärarbehörigheten bör ökas för att skapa en trygg inlärningsmiljö på de ”små” skolorna

Särskilt stöd och utarbetande av åtgärdsprogram ska påbörjas inom Norrtälje kommun. Utveckla elevhälsoarbetet inom enheten med ett gemensamt elevhälsoteam. Förbättra dokumentation och uppföljning kring elevhälsovården


Ämneskonferenser Fortsatt nätverksmöte mellan pedagoger Organisera möten mellan pedagoger kring rättning av nationella prov Organisera ämnesmöte mellan pedagoger

13 (14)

Tid för inflytande och pedagogiska samtal

8.3 Delaktighet i och erfarenhet av demokratisk fostran ökar

Ökad arbetsro/studiero i klasserna Skolan behöver en gemensam plan för elevernas inflytande i sitt eget lärande Öka elevernas delaktighet i planering av undervisningen och utformning av LPP Organisera elevrådsarbetet för skolan med skolledning som ansvarig för ökad kännedom av

elevfrågor Regelbundna mentorstider 40min/varannan vecka Utveckla Friendsarbetet Utveckla elevernas självskattning


Utveckla LPP, IUP och de skriftliga omdömena.LPP och IUP kommer att integreras i Fronter vilket ökar insynen för elever och föräldrar. Utveckla elevernas självskattning.Förstärka speciallärarrollen genom att:

Öka samarbetet med pedagogerna Utveckla samarbetet med föräldrarna Tydliggöra läroplanens mål för föräldrarna

8.5 Fritidshemmen

Gemensam planeringstid Utveckling av dokumentation Fortsatt utveckling av samarbetet inom enhetens fritidshem Utveckla samarbetet med respektive skolor

8.6 SYO

Utveckla samarbetet med undervisande personal och därigenom få tidig kontakt med eleverna inför gymnasievalet.Information till tidigare åren genom att informera på föräldramöten för åk 4-6, samt klassrums besök.Focus på omotiverade elever i år 7-8, genom uppföljning av elevernas studieresultat.Samverkan med skolan och EVT (elevvårdsteamet).


14 (14)

Arbeta för en ökad trygghet och studiero. Inför läsår 10/11 utveckla arbetet med likabehandlingsplanen. Tydliggöra kartläggning i kommande plan.Arbetsgrupp med representanter från varje arbetslag/skola och fritidshem. Utarbetande av elevenkät. Resultatet av enkäten skall utmynna i en ny likabehandlingsplan för respektive verksamhet. Elever/föräldrar och all personal inom verksamheterna ska vara väl förtrogna med likabehandlingsplanen. Utbildning planeras i Friends arbetet för åk 7.

9. BESLUT OCH ANSVAR

Lärare och fritidshemspersonal har deltagit i arbetet med att analysera de olika resultaten. Ansvarig för kvalitetsredovisningen är rektor och ledningsgrupp i samråd med skolans personal och samverkansgrupp.

Documents

Kvalitetsredovisning 2010