Kvinnors upplevelser efter en mastektomi - diva-portal.org1090859/FULLTEXT01.pdf · läkemedel. Vid kirurgisk behandling utförs en mastektomi där hela eller delar av det cancerdrabbade

Kvinnors upplevelser efter en mastektomi

- En litteraturstudie

Woman’s experiences after undergoing a mastectomy

- A litterature study

Författare: Malin Bader och Moa Stenström

VT 2017

Examensarbete: Kandidatnivå 15 hp

Huvudområde: Omvårdnadsvetenskap

Sjuksköterskeprogrammet

Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet

Handledare: Anne-Marie Wallin, Universitetslektor, Örebro universitet

Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

Sammanfattning

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över. I Sverige

insjuknar ungefär 8000 kvinnor i bröstcancer varje år och i västvärlden beräknas en av åtta

kvinnor att drabbas av bröstcancer någon gång under sitt liv. Bröstcancer utvecklas vid

tillväxt av elakartade celler i bröstvävnaden och behandlingsformer är kirurgi, strålning och

läkemedel. Vid kirurgisk behandling utförs en mastektomi där hela eller delar av det

cancerdrabbade bröstet avlägsnas, total mastektomi eller bröstbevarande kirurgi.

Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd av

bröstcancer.

Metod: Metoden var en litteraturstudie med deskriptiv design och utfördes med systematiska

sökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Integrerad analys användes

som analysmetod för att identifiera kategorier och subkategorier.

Resultat: Efter att kvinnor genomgått en mastektomi uttrycktes olika emotionella reaktioner

och flera uttryckte att delar av identiteten försvann som förlust av femininitet, sexualitet och

känslan av att vara attraktiv. Samlivet upplevdes som en negativ förändring efter mastektomin

och kvinnor uttryckte en osäkerhet att visa sig inför partners. För en del kvinnor upplevdes

kroppsbilden förändrad och för andra upplevdes förlusten av ett bröst som betydelselöst.

Smärta, lymfödem och rädsla för att exponera sina kroppar upplevde kvinnor begränsa

vardagliga aktiviteter och sysslor. Stöd från familj, vänner och vårdpersonal upplevdes vara

av betydelse för att hantera sjukdomsförloppet.

Slutsats: Kvinnor upplevde att de påverkades på många olika sätt till följd av mastektomin,

både fysiskt och psykiskt. Trots att kvinnors upplevelser berörde liknande ämnen kan

sjuksköterskan inte generalisera då upplevelserna är många och kan skilja sig åt.

Sjuksköterskan bör därför utgå efter varje enskild kvinnas upplevelser för att individanpassa

vården.

Nyckelord: Bröstcancer, kvinnor, mastektomi, upplevelse

Innehållsförteckning

1. Bakgrund ............................................................................................................................... 1

1.1 Bröstcancer ...................................................................................................................... 1

1.1.1 Diagnostik och behandling .................................................................................... 1

1.1.2 Total mastektomi och bröstbevarande kirurgi ...................................................... 1

1.1.3 Prognos .................................................................................................................. 1

1.2 Tidigare forskning ........................................................................................................... 2

1.3 Teoretisk referensram ...................................................................................................... 2

1.4 Problemformulering......................................................................................................... 2

2. Syfte ....................................................................................................................................... 2

3. Metod ..................................................................................................................................... 2

3.1 Design .............................................................................................................................. 2

3.2 Sökstrategi ....................................................................................................................... 2

3.3 Urval ................................................................................................................................ 3

3.4 Granskning....................................................................................................................... 3

3.5 Bearbetning och analys .................................................................................................... 4

3.6 Forskningsetiska överväganden ....................................................................................... 4

4. Resultat .................................................................................................................................. 4

4.1 Emotionella reaktioner .................................................................................................... 4

4.2 Förändrad kropp .............................................................................................................. 5

4.2.1 Förändrad kroppsbild ........................................................................................... 5

4.2.2 Förändrad identitet ............................................................................................... 6

4.2.3 Förändrat samliv ................................................................................................... 6

4.3 Begränsningar i vardagen ................................................................................................ 6

4.4 Betydelsen av stöd ........................................................................................................... 7

4.4.1 Stöd från familj och vänner ................................................................................... 7

4.4.2 Stöd från vårdpersonal och andra ......................................................................... 7

4.5 Resultatsammanfattning .................................................................................................. 7

5. Diskussion ............................................................................................................................. 8

5.1 Metoddiskussion .............................................................................................................. 8

5.2 Resultatdiskussion ........................................................................................................... 9

6. Slutsats ................................................................................................................................. 11

7. Kliniska implikationer och förslag på vidare forskning ................................................. 11

8. Referenslista ........................................................................................................................ 12

Bilaga 1 - Sökmatris

Bilaga 2 - Artikelmatris

1

1. Bakgrund

1.1 Bröstcancer Vid bröstcancer uppstår en tillväxt av elakartade celler i bröstvävnaden. Cancern kan spridas i

kroppen, antingen genom att växa in i närliggande vävnad eller genom att spridas via det

lymfatiska systemet eller blodet (D’Souza, Darmanin & Fedorowicz, 2011). Bröstcancer är

den näst vanligaste cancerformen i världen och hos kvinnor den vanligaste cancerformen.

Under 2012 var 25 % av alla nya cancerdiagnoser av formen bröstcancer och i mer utvecklade

områden är det den cancer som dödar näst flest människor efter lungcancer (GLOBOCAN,

2012). Under år 2012 uppskattades globalt ungefär 522,000 dödsfall hos kvinnor på grund av

bröstcancer. I samband med införandet av allmänna screeningprogram under 1980-talet ökade

upptäckten av tumörer och en incidensökning skedde i USA och flera europeiska länder. En

minskning av incidensen för bröstcancer sågs under år 2003 och därefter har ökningen avtagit.

Med åldern ökar risken att drabbas av bröstcancer och efter 40 års ålder ökar incidensen

snabbt fram till menopausen för att sedan avta (Trinh, 2016). I västvärlden uppskattas att en

av åtta kvinnor någon gång under sin livstid kommer att drabbas av bröstcancer och i Sverige

får 8000 kvinnor diagnosen bröstcancer varje år (Socialstyrelsen, 2015).

1.1.1 Diagnostik och behandling

Diagnosen bröstcancer ställs genom en trippeldiagnostik bestående av en klinisk

bröstundersökning, mammografiundersökning och biopsi. Behandlingen kan vara lokal och

systemisk (Trinh, 2016). Det tre olika behandlingsalternativen vid bröstcancer är kirurgi,

strålning och läkemedel. Läkemedelsbehandlingen kan bestå av cytostatika och antikroppar.

Det är vanligast att börja behandlingen med kirurgi för att sedan behandla med strålning och

läkemedel (Bergh, 2007). Socialstyrelsen (2015) beskriver att bröstcancer delas in stadierna I-

IV beroende på hur långt gången cancern är. Behandlingen kan variera och bestäms utifrån

vilket stadium tumören befinner sig i. Stadierna I-II behandlas initialt med kirurgi och en allt

vanligare metod är läkemedelsbehandling. Vid stadium III består behandlingen vanligtvis av

läkemedel före kirurgin som sedan följs av strålningsbehandling. I stadium IV riktas

läkemedelsbehandling mot att lindra symtom orsakade av tumören och syftar till att ge

patienten mer tid. Strålbehandling används också om spridning till skelettet föreligger. Vid

stadium IV är behandlingen för det mesta palliativ då den drabbade oftast avlider inom ett par

år (ibid.).

1.1.2 Total mastektomi och bröstbevarande kirurgi Bröstbevarande kirurgi, även kallad partiell mastektomi, är den behandling där endast

tumören och viss omgivande vävnad avlägsnas (Clough, Benyahi, Nos, Charles & Sarfati,

2015). Vid större tumörer över 3-4 cm, centrala tumörer i mindre bröst eller vid förekomst av

flera tumörer i ett bröst, är det inte alltid möjligt att utföra bröstbevarande kirurgi då det

estetiska resultatet inte blir acceptabelt (Biazus et al., 2015). Förstahandsvalet blir istället en

total mastektomi där hela bröstet avlägsnas, inklusive bröstvårta och vårtgård. Bröstbevarande

kirurgi väljs allt oftare före total mastektomi som tidigare var den vanligaste kirurgin (Bergh,

2007).

1.1.3 Prognos

Det föreligger en variation i överlevnadsgraden vid bröstcancer världen över. I länder med

högre inkomst sträcker sig överlevnadsgraden från 80 % eller högre, i medelinkomstländer

runt 60 % och i låginkomstländer under 40 %. I mindre utvecklade länder kan den lägre

överlevnadsgraden bero på att cancern upptäcks sent samt brist på lämpliga faciliteter och

instrument för diagnostisering (Coleman et al., 2008). Internationellt sett är prognosen god för

kvinnor i Sverige som drabbas av bröstcancer. Bidragande faktorer till det är införandet av

2

allmänna mammografiundersökningar, förbättrade verktyg för diagnostisering,

strålbehandling och läkemedelsbehandling efter operation (Socialstyrelsen, 2015).

1.2 Tidigare forskning Till följd av bröstcancer förändras en kvinnas kropp och tidigare forskning visar att kroppen

kan ha ett omfattande värde som kan påverkas både kulturellt och sexuellt. Bröstcancer kan

medföra både förändringar och förluster (Chan, 2010) som kan vara fysiska, sociala, psykiska

och funktionella. Det som kan skilja sig åt är hur kvinnor accepterar, hanterar och anpassar

sig till sin situation (Ganz, 2008). En förändrad kropp kan medföra en vilja att försöka få

tillbaka ett välbekant yttre (Chan, 2010).

1.3 Teoretisk referensram Omvårdnadens mellanmänskliga aspekter är en omvårdnadsteori grundat av Joyce Travelbee.

Omvårdnaden riktar sig mot att hjälpa en individ, familj eller ett samhälle att förebygga eller

hantera upplevelser vid sjukdom och lidande. Teorins utgångspunkt är att sjukdom och

lidande är en personlig upplevelse och kan inte generaliseras. Omvårdnadens mål är att stödja

patienten till att bemästra sjukdom och lidande samt att hjälpa patienten att finna mening i

sina upplevelser. För att uppnå målet för omvårdnaden är kommunikationen en förutsättning

och kan ses som en målinriktad process. Det kan möjliggöra en etablering av den

mellanmänskliga relationen mellan sjuksköterska och den sjuka. Kommunikationen ses som

ett viktigt redskap och syftar till att lära känna patienten för att kunna identifiera

omvårdnadsbehov (Travelbee, 1971, refererad i Kirkevold, 2000).

1.4 Problemformulering I samband med bröstkirurgin förändras en kvinnas kropp och förlusten kan bestå av mer än ett

bröst. Kvinnor kan uppleva sociala, psykiska och funktionella förluster eller förändringar. Hur

kvinnor hanterar, accepterar och anpassar sig efter de förluster och förändringar är

individuellt. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om att upplevelser kan skilja sig åt

mellan olika kvinnor och att de hanterar sin situation på olika sätt. Genom att identifiera

patientens individuella upplevelser kan sjuksköterskan kartlägga patientens behov av stöd. Att

ha en medvetenhet om kvinnors olika upplevelser efter en mastektomi kan minska risken för

generalisering av hur patienten bör bemötas och stödjas. Litteraturstudien avser att ge en ökad

förståelse för kvinnors upplevelser efter en mastektomi. Med en ökad förståelse kan

sjuksköterskan individanpassa omvårdnaden och stödja kvinnan i att hantera sin situation och

sina upplevelser på bästa möjliga sätt.

2. Syfte Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser efter en mastektomi till följd av

bröstcancer.

3. Metod 3.1 Design En litteraturstudie genomfördes med en deskriptiv design. En systematisk sökning

genomfördes, vilket innebar att vetenskaplig litteratur inom det valda området söktes fram,

granskades kritiskt och sammanställdes systematiskt (Kristensson, 2014).

3.2 Sökstrategi Sökningen efter vetenskaplig litteratur genomfördes i tre databaser med hjälp av ämnesord

från databaserna och sökord i fritext. Lämpliga databaser valdes utifrån studien

3

syftesformulering för att få fram relevant litteratur. Artikelsökningarna utfördes i databaserna

CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Sökorden valdes utifrån de bärande orden i syftet som

var upplevelser, mastektomi och bröstcancer. Orden översattes först till engelska och därefter

till respektive databas ämnesord.

Valda ämnesord i CINAHL var: life experience, mastectomy, surgery operative och breast

neoplasms. I MEDLINE var ämnesorden: mastectomy, mastectomy radical, mastectomy

simple, life change events, samt breast neoplasms. Ämnesorden i PsycINFO var: Self-

congurence, breast neoplasms, mastectomy och surgery. I de tre sökningarna utfördes även

sökning i fritext för att bredda resultatet. Sökorden i fritext var experience*, breast cancer och

breast surgery. Trunkering (*) av orden experience användes för att få med de olika

ändelserna av ordet. Ämnesord och fritextord kombinerades med booelska operatorerna OR

och AND. Begränsningar som valdes var Peer reviewed, artiklar skrivna på engelska samt

artiklar publicerade mellan 2006 och 2017 (Bilaga 1).

En manuell sökning genomfördes i de artiklar som lästes i fulltext vilket resulterade i att

ytterligare två artiklar inkluderades till studien. Artiklarna som valdes i den manuella

sökningen var Peer reviewed, skrivna på engelska och publicerade mellan år 2007-2017.

3.3 Urval Inklusionskriterier för studien var kvalitativa artiklar som beskrev kvinnor över 18 år som

genomgått en total mastektomi eller bröstbevarande kirurgi. Exklusionskriterier var kvinnor

som genomgått en profylaktisk mastektomi, studier med kvantitativ metod samt

litteraturreviews.

Urvalsprocessen utfördes i tre steg där det första steget var att läsa samtliga 1411 titlar på de

framsökta artiklarna. De artiklar med titlar som var relevant för studiens syfte gick vidare till

det andra urvalssteget där 78 abstracts lästes var för sig av författarna. Av 78 lästa abstracts

gick 17 artiklar vidare till det tredje urvalssteget där hela artiklarna lästes i sin helhet.

Artiklarna lästes enskilt för att sedan ta ett gemensamt beslut om vilka artiklar som skulle

kvalitetsgranskas. Av de 17 artiklar som lästes i helhet exkluderades två artiklar då de inte

svarade mot litteraturstudiens syfte. Till kvalitetsgranskningen valdes 15 artiklar.

3.4 Granskning De 15 artiklarna som valdes från databassökningarna samt de två artiklarna från den manuella

sökningen granskades utifrån Kristenssons (2014) frågeställningar för kvalitativa studier.

Först kontrollerades om artiklarnas syfte var tydligt och vidare undersöktes metoddelen

gällande design, urval, urvalsförfarande och datainsamlingsmetod. Resultatet granskades

genom att kontrollera struktur och tydlighet samt om det stämde överens med insamlad data.

Författarna granskade artiklarna enskilt för att sedan gemensamt inkludera artiklar till studien.

Av de 17 artiklar som granskades bedömdes nio artiklar uppnå god kvalité och inkluderades i

studien. Resterande åtta artiklar exkluderades från studien. Fyra artiklar exkluderades då det

vid ytterligare genomgång av resultatdelen upptäcktes att för stor del av resultatet inte var

relevant för litteraturstudiens syfte. En artikel var en pilotstudie och en artikel var baserad på

en tidigare genomförd studie, därför exkluderades de från litteraturstudien. Två artiklar

exkluderades på grund av brister i metoddelen samt att det var svårt att urskilja resultat från

diskussion.

4

3.5 Bearbetning och analys Analysen i litteraturstudien genomfördes med utgångspunkt från Kristenssons (2014)

beskrivning av en integrerad analys. Integrerad analys innebär att resultat från olika källor

sammanställs enhetligt till ett nytt resultat. Inledningsvis utfördes analysen enskilt genom att

författarna läste igenom artiklarna för att skapa sig en helhetsbild av innehållet. Analysarbetet

fortsatte sedan gemensamt där resultat ur artiklarna som svarade på syftet markerades och

sparades. Därefter identifierades likheter och skillnader från resultatet som sammanställdes i

kategorier och subkategorier (se tabell 1).

3.6 Forskningsetiska överväganden Kjellström (2012) beskriver etiska riktlinjer där Helsingforsdeklarationens riktlinjer är de

mest ansedda internationellt. Deklarationen utfärdar etiska riktlinjer för forskning på

människor och ska göra mer nytta än skada. Forskning ska ske utifrån informerat samtycke

samt ta hänsyn till fördelar och risker för såväl samhälle som individ.

Samtliga inkluderade artiklar hade ett etiskt godkännande. Vid bearbetningen av artiklarnas

resultatdelar togs allt resultat med som var relevant för studiens syfte. En objektiv läsning av

artiklarna eftersträvades för att undvika förförståelse för innehållet i artiklarnas resultatdelar.

4. Resultat

Resultatet är grundat på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar som har utförts i Danmark,

Sverige, Storbritannien, Nederländerna, Schweiz, Brasilien, USA och Australien. Deltagarna i

studierna var sammanlagt 117 kvinnor mellan 31-87 år som har genomgått en mastektomi till

följd av bröstcancer. I resultatet presenteras fyra kategorier med fem subkategorier som

sammanställer kvinnors upplevelser efter en mastektomi (se tabell 1).

Tabell 1. Översikt av resultatets kategorier och subkategorier.

4.1 Emotionella reaktioner Kvinnor som genomgått en mastektomi hade efter operationen svårt att se sig själva i spegeln

och undvek sin spegelbild av rädsla för vad de skulle se (Freysteinson, Deutsch, Lewis, Sisk,

Wuest & Cesario, 2012). Kvinnorna upplevde ångest när de konfronterades med sina

förändrade kroppar (Piot-Zeigler, Sassi, Raffoul & Delaloye, 2010). Känslor som uppstod var

chock, överraskande, ovärdighet, avsky, frustration, ilska, rädsla, ledsamhet, lättnad och

glädje. En del kvinnor upplevde sig nedstämda efter mastektomin och uttryckte att de var

Kategori Subkategori Emotionella reaktioner

Förändrad kropp

Förändrad kroppsbild

Förändrad identitet

Förändrat samliv

Begränsningar i vardagen

Betydelsen av stöd

Stöd från familj och vänner

Stöd från vårdpersonal och andra

5

dåligt förberedda på vad det skulle innebära. De påverkades mer emotionellt än vad de

förväntat sig (Hill & White, 2008).

Kvinnorna upplevde det påfrestande när människor i deras närhet gick bort i cancer (Silvia &

Santos, 2010) och flertalet uttryckte rädsla för att återinsjukna i sjukdomen (Elmir, Jackson,

Beale & Schimed, 2010; Jørgensen, Garne, Søgaard & Laursen, 2015; McKean, Newman &

Adair, 2013; Silvia & Santos, 2010). Perioderna av väntan mellan rutinundersökningarna samt

vad undersökningarna skulle visa upplevdes som oroande (Silvia & Santos, 2010).

Bröstcancern upplevdes inte bara som ett hot mot kvinnorna själva, utan även mot deras

döttrar vilket gav upphov till smärta och ångest (Piot-Zeigler et al., 2010). De upplevde

skuldkänslor och oroade sig för att deras döttrar skulle insjukna i bröstcancer och behöva gå

igenom sjukdomen i framtiden (Silvia & Santos, 2010).

4.2 Förändrad kropp 4.2.1 Förändrad kroppsbild

Efter borttagandet av brösten till följd av bröstcancern upplevde kvinnorna att de fått en

förändrad kroppsbild (Jørgensen et al., 2015; Silvia & Santos, 2010). Flera kvinnor upplevde

sig deformerade och asymmetriska (Piot-Ziegler et al., 2010; Slatman, Halsema &

Meershoek, 2016) och mastektomin lämnade en fysisk känsla av tomhet och obalans samt en

känsla av att vara stympad. En kvinna upplevde sig uttittad och kände sig som ett monster

(Piot-Ziegler et al., 2010). Ärr från mastektomin upplevdes vara en konstant påminnelse om

bröstcancern (Fallbjörk, Salander & Rasmussen, 2012; McKean et al., 2013). Bröstproteser

upplevdes opraktiska, påminde om sjukdomen (McKean et al., 2013) och var en påminnelse

om ett förlorat bröst (Slatman et al., 2016).

Flera kvinnor identifierade ett behov att omvärdera sin syn på normalitet efter att ha kommit

till insikt i att inte kunna få tillbaka sin gamla kropp (Hill & White, 2008). Den förändrade

kroppen upplevdes som svår att acceptera (Slatman et al., 2016) och en del kvinnor uttryckte

att deras tro gav styrka till att kunna se sig själva i spegeln (Freysteinson et al., 2012).

Kvinnorna upplevde att det dock blev lättare med tiden att konfrontera sina förändrade

kroppar (Freysteinson et al., 2012; Slatman et al., 2016). Exponering av sina kroppar

upplevdes vara ett sätt att förlika sig med den förändrade kroppen (Slatman et al., 2016). För

andra kvinnor medförde ett godkännande av det nya utseendet till lidande, ett accepterande

eller till att kunna gå vidare i livet (Freysteinson et al., 2012).

För kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion efter mastektomin påverkades

kroppsbilden och självkänslan olika beroende på om de genomgått en omedelbar eller sen

rekonstruktion efter mastektomin (Hill & White, 2008; McKean et al., 2013). Kvinnor som

genomgått en omedelbar bröstrekonstruktion upplevde att självkänslan och kroppsbilden

upprätthölls under hela behandlingen (McKean et al., 2013). Andra kvinnor upplevde till en

början en försämrad självkänsla och kroppsbild som sedan förbättrades med tiden (Hill &

White, 2008). De kvinnor som genomgått en sen bröstrekonstruktion upplevde att de fått en

starkare självbild (McKean et al., 2013) och både självkänslan och kroppsbilden upplevdes

förbättrad jämfört med innan bröstrekonstruktionen (Hill & White, 2008).

För en del kvinnor var det viktigast att vinna över cancersjukdomen och utseendet efter

mastektomin var av mindre betydelse (Freysteinson et al., 2012; Slatman et al., 2016).

Upplevelsen av att förlora ett bröst uttrycktes av kvinnor som betydelselöst medan för andra

var förlusten av stor betydelse (Fallbjörk et al., 2012; McKean et al., 2013; Piot-Zeigler et al.,

2010; Slatman et al., 2016).

6

4.2.2 Förändrad identitet Efter mastektomin uttryckte kvinnorna att de förlorat sig själva som personer (Fallbjörk et al.,

2012; Piot-Ziegler et al., 2010) och förlusten av ett bröst medförde att delar av identiteten

försvann (McKean et al., 2013). De upplevde att de förlorat sin femininitet, sexualitet och

känslan av att vara attraktiv (Fallbjörk et al., 2012; Jørgensen et al., 2015). Kvinnorna

uttryckte att identiteten inte stämde överens med deras mastektomerade kroppar (Piot-Ziegler

et al., 2010) och de upplevde en ökad självmedvetenhet, minskad självkänsla och ett

försämrat självförtroende (Hill & White, 2008).

Några kvinnor ifrågasatte sin femininitet till följd av samhällets skönhetsideal av hur en

kvinna ska se ut (Piot-Ziegler et al., 2010). Kvinnor som genomgått en bröstrekonstruktion

efter mastektomin upplevde sig som hela igen, att de fått tillbaka kontrollen över sina liv och

att de kunde gå vidare livet (McKean et al., 2013). Andra uttryckte det möjligt att åter bli sig

själva igen (Fallbjörk et al., 2012).

Bröstcancern medförde att de fick en ny syn på livet och sig själva (Piot-Ziegler et al., 2010)

samt att de efter sjukdomen och bröstkirurgin blivit starkare som individer (Elmir et al.,

2010). Några kvinnor upplevde sig ha blivit bättre människor och uttryckte att de blivit mer

sympatiska, empatiska och medkännande än tidigare (Hill & White, 2008).

4.2.3 Förändrat samliv

Flera kvinnor beskrev en oro över att partners inte skulle acceptera den förändrade kroppen

(Freysteinson et al. 2012) och upplevde att samlivet med deras partner påverkades negativt

(Fallbjörk et al., 2012; Jørgensen et al., 2015; Piot-Ziegler et al., 2010; Slatman et al., 2016).

De kände sig oattraktiva (Jørgensen et al., 2015) eller vad rädda att uppfattas oattraktiva av

sina partners (Elmir et al., 2010) och upplevde en osäkerhet över att visa sig avklädd (Hill &

White, 2008; Jørgensen et al., 2015; Slatman et al., 2016). En del kvinnor upplevde att de

behövde genomgå en bröstrekonstruktion för partnerns skull. Kvinnor som inte hade partners

upplevde en osäkerhet inför framtida relationer och de uttryckte en rädsla för att samlivet

skulle påverkas om de inte genomförde en bröstrekonstruktion (Piot-Ziegler et al., 2010). Det

fanns även kvinnor som inte upplevde att mastektomin hade en negativ inverkan på deras

samliv (Fallbjörk et al., 2012; Hill & White, 2008). De beskrev att mastektomin inte var ett

problem för partnern (Fallbjörk et al., 2012) och att deras nya kroppar var accepterade (Hill &

White, 2008).

4.3 Begränsningar i vardagen Kvinnorna upplevde sig begränsade till följd av mastektomin (Fallbjörk et al., 2012; McKean

et al., 2013; Piot-Ziegler et al., 2010; Silvia & Santos, 2010; Slatman et al., 2016) och

uttryckte att förlusten av ett bröst hindrade dem från att leva ett normalt liv (Piot-Ziegler et

al., 2010). En del kvinnor slutade gå till gymmet och badhuset då de kände sig obekväma i att

exponera sig för andra människors blickar (Fallbjörk et al., 2012). Andra kvinnor upplevde

svårigheter att ta sig an och glädja sig åt vardagssysslor (McKean et al., 2013) och för många

var hushållsarbete och arbete överväldigande (Elmir et al., 2010). För en del kvinnor var

fysiska begränsningar på grund av smärta eller lymfödem ett problem som medförde att de

inte kunde utföra vardagliga sysslor i hushållet (Silvia & Santos, 2010; Slatman et al., 2016).

Kvinnor uppgav begränsningar i klädval efter att de genomgått mastektomin (Fallbjörk et al.,

2012; McKean et al., 2013; Piot-Zeigler et al., 2010; Slatman et al., 2016). Rädslan för att

omgivningen skulle uppmärksamma att de saknade ett bröst utgjorde ett behov av att dölja

asymmetrin i form av noggrant utvalda kläder och användning av bröstproteser (Freysteinson

7

et al., 2012; Slatman et al., 2016). Bröstproteser upplevdes opraktiska men uttrycktes av

kvinnorna som ett sätt för att känna sig normala igen (Fallbjörk et al., 2012). Kvinnorna

upplevde en större frihet i sina klädval efter att de genomgått en bröstrekonstruktion (McKean

et al., 2013).

4.4 Betydelsen av stöd 4.4.1 Stöd från familj och vänner

Stöd från familj och vänner upplevdes vara betydande för kvinnorna (Jørgensen et al., 2015).

Det gav ett ökat välbefinnande och var en bidragande faktor till att påskynda

läkningsprocessen (Elmir et al., 2010). Flera kvinnor uttryckte förändringar i relationer till

familj och vänner och upplevde att relationerna antingen försämrades eller förbättrades

(Freysteinson et al., 2012; Hill & White, 2008). En del kvinnor upplevde brister i

kommunikationen med partnern vilket ledde till missförstånd (Piot-Ziegler et al., 2010).

Vänner och närstående upplevdes vara för upptagna för att visa sitt stöd (Freysteinson et al.,

2012) och trots att kvinnorna upplevde förbättring i en del relationer uttrycktes svårigheter i

att hitta stöd genom hela behandlingsprocessen (Hill & White, 2008). Andra kvinnor uttryckte

en negativ förändring i relationer till släkt och vänner. De upplevde sig som en börda och

kände sig skyldiga till att återställa relationerna genom att visa sig starka, trots ett eget behov

av emotionellt stöd (Silvia & Santos, 2010).

4.4.2 Stöd från vårdpersonal och andra

Vårdpersonalens stöd och bemötande upplevde kvinnorna vara betydelsefullt för att hantera

bröstcancern (Elmir et al., 2010; Jørgensen et al., 2015). Kvinnor ansåg det betydelsefullt för

upplevelsen av en god vård att få träffa samma vårdpersonal vid sjukhusvistelser (Jørgensen

et al., 2015). Flera kvinnor upplevde vårdpersonalen som medkännande och att de gav en god

vård medan andra uttryckte brist på stöd från vårdpersonal i form av dåligt bemötande

(Freysteinson et al., 2012). Vid övervägandet att genomgå en bröstrekonstruktion efter

mastektomin upplevde kvinnorna brist på stöd och acceptans från deras omgivning (McKean

et al., 2013). De upplevde även att samhället såg en bröstrekonstruktion som ett misslyckande

(Hill & White, 2008). Utöver närstående och vårdpersonal fann kvinnorna hjälpsamt stöd från

stödgrupper, sociala nätverk via webbsidor samt skriftlig information från vårdpersonal

(Freysteinson et al., 2012). Det fanns en vilja att hjälpa andra kvinnor som drabbats av samma

sjukdom (Hill & White, 2008) och kvinnorna upplevde att det gav dem styrka (Freysteinson

et al., 2012).

4.5 Resultatsammanfattning Till följd av mastektomin upplevde kvinnor att de hade svårt att se sig själva i spegeln och vid

konfrontation av den förändrade kroppen upplevdes olika emotionella reaktioner. Kvinnorna

upplevde sig deformerade och hade svårt att acceptera den förändrade kroppen. Andra

upplevde att deras nya utseende var mindre betydande då det var viktigast att bli frisk från

sjukdomen. Kvinnorna uttryckte att delar av identiteten försvann i samband med mastektomin

och de ifrågasatte sin femininitet och sexualitet. Flera upplevde att samlivet påverkades

negativt. De kände sig oattraktiva och var osäkra för att visa sig inför sina partners. Klädval

var ett återkommande problem för kvinnorna och de undvek sociala sammanhang där kroppen

kunde exponeras. Andra uttryckte vardagliga sysslor som problematiska på grund av fysisk

smärta, lymfödem eller orkeslöshet. Stöd från familj och vänner ökade kvinnornas

välbefinnande och påskyndande läkningsprocessen. Vårdpersonalens stöd upplevdes

betydelsefullt för att hantera sjukdomen och flera kvinnor fann även hjälpsamt stöd från bland

annat stödgrupper.

8

5. Diskussion 5.1 Metoddiskussion En litteraturstudie genomfördes för att sammanställa den senaste forskningen inom det valda

området. Ett alternativ hade varit att genomföra en empirisk studie med intervjuer. Det var

dock inte genomförbart då studenter inte tillåts att intervjua patienter. I litteraturstudien

utfördes systematiska sökningar med hjälp av sökord som enligt Kristensson (2014) är det

mest rekommenderade tillvägagångssättet att söka fram litteratur till en studie.

Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO eftersom de

innehåller vetenskaplig litteratur inom medicin samt omvårdnadsvetenskap och därmed var

tillämpliga för litteraturstudien (Forsberg & Wengström, 2013). Fritextsökningar

genomfördes i varje databas med ord som inte fanns indexerade. Det gjordes för att få fram

fler artiklar samt för att inte missa artiklar som skulle kunna vara användbara. Det är enligt

Kristensson (2014) inte alla ord eller begrepp som är indexerade i databaserna och då kan en

fritextsökning utföras för att få fram fler artiklar. I litteratursökningen användes även

Booleska sökoperatörerna AND och OR för att kombinera de olika sökorden med varandra

och på så vis öka sensitiviteten i sökningarna och få fram artiklar som svarade på syftet

(Kristensson, 2014). Det genomfördes även en manuell sökning i framsökta artiklars

referenslistor för att få fram ytterligare artiklar inom området. Det finns enligt Kristensson

(2014) en risk att relevant litteratur inte kommer fram i databassökningar och en manuell

sökning i t.ex. referenslistor kan då utföras. En tidsbegränsning i databassökningarna utfördes

för att få fram den senaste forskningen, vilket enligt Forsberg och Wengström (2013) är

viktigt eftersom forskning ständigt uppdateras.

Inklusionskriterierna var kvalitativa artiklar som handlade om vuxna kvinnor som genomgått

en total mastektomi eller bröstbevarande kirurgi. Valet att endast inkludera kvalitativa studier

grundades på att syftet i litteraturstudien var att beskriva upplevelser hos kvinnor. Enligt

Forsberg och Wengström (2013) syftar en kvalitativ ansats till att tolka och förstå människors

subjektiva upplevelser. I två av studierna medverkade kvinnor som genomgått en omedelbar

bröstrekonstruktion (Hill & White, 2008; McKean et al., 2013). Med en omedelbar

bröstrekonstruktion kan det tänkas att konsekvenserna av en mastektomi inte upplevs på

samma sätt som vid en sen eller ingen rekonstruktion. Kvinnorna får oavsett ett förändrat

bröst på grund av en mastektomi och därför beslutades att inkludera kvinnor som genomgått

en omedelbar bröstrekonstruktion. Exklusionskriterierna var kvinnor som genomgått en

profylaktisk mastektomi, studier med kvantitativ metod samt litteraturreviews. Eftersom en

profylaktisk mastektomi utförs i förebyggande syfte innan en kvinna drabbats av cancer

ansågs det att den upplevelsen skiljer sig åt från upplevelsen hos kvinnor med bröstcancer och

därför exkluderades de studierna. En kvantitativ ansats syftar enligt Kristensson (2014) till att

objektivt undersöka bl.a. orsaker, samband eller effekter för att sedan kunna göra

generaliseringar utifrån resultatet. Den ansatsen stämmer inte överens med litteraturstudiens

syfte och därför uteslöts kvantitativa studier. Litteraturreviews togs inte med i resultatet då de

är sekundärkällor.

I urvalsprocessen lästes abstract och artiklar i helhet enskilt av författarna för att sedan

gemensamt väljas ut till kvalitetsgranskningen. Tillvägagångssättet ansågs bättre än att läsa

tillsammans då en egen uppfattning om artiklarnas relevans kunde skapas utan påverkan från

varandra. Genom att granska artiklarna utifrån Kristenssons (2014) frågeställningar för

kvalitativa studier säkerställdes att artiklarna var av tillräckligt god kvalitet. Artiklarna

granskades även här först enskilt av författarna för att undvika att påverka varandra, för att

sedan jämföra, diskutera och gemensamt inkludera artiklar till litteraturstudien.

9

Granskningen resulterade i urvalet av nio vetenskapliga artiklar vilket kan anses som ett litet

urval. Dock finns det enligt Kristensson (2014) inget bestämt antal som ska ingå i en uppsats.

Syftet i studien var att beskriva upplevelser, inte att generalisera och därför bedömdes det att

resultatet från de inkluderade artiklarna var tillräckligt för att svara på syftet.

Återkommande i flera av studierna var att inklusions- och exklusionskriterier inte redovisades

tydligt. De inkluderades ändå i litteraturstudien då de av andra skäl ansågs relevanta.

Semistrukturerade intervjuer med en riklig resultatdel som svarade på syftet bedömdes mer

betydelsefullt än att andra delar beskrivits otydligt. En av de inkluderade studierna saknade ett

tydligt beskrivet syfte men valdes att ingå då styrkorna ansågs väga tyngre än svagheten.

Beslutet att använda integrerad analys utifrån Kristensson (2014) som metod för bearbetning

och analys av resultatet togs för att få en tydlig struktur på resultatet. Genom att sammanställa

resultatet på ett enhetligt sätt i kategorier och subkategorier blev det överskådligt och därmed

lättläst för läsaren.

5.2 Resultatdiskussion Litteraturstudiens huvudfynd var att kvinnor upplevde en förändrad kroppsbild till följd av

mastektomin. I resultatet påträffades även en upplevd förändring av identitet och förlust av

femininitet. Det som kan utläsas i litteraturstudiens resultat är att olika faktorer kan påverka

varandra och att kroppsbilden kan vara en primär orsak till hur kvinnor upplevde andra

faktorer. Ett annat fynd i litteraturstudiens resultat var att kvinnorna upplevde att stöd från

familj, vänner och vårdpersonal var av betydelse.

Att en mastektomi kan påverka kroppsbilden negativt återfinns i Klaeson, Sandell och

Berterös (2011) studie. De beskriver att kvinnor upplevde sig annorlunda och obekväma på

grund av den förändrade kroppsbilden, samt att de upplevde det svårt att anpassa sig till den

nya kroppen. En reflektion i förhållande till det som framgår i studien är att ett missnöje med

kroppen efter en mastektomi kan tänkas ge utslag för hur kvinnor upplever sig bli påverkade

på andra sätt. Chan (2010) redogör för att en mastektomi kan ge upplevelser av förluster och

förändringar och menar att det kan handla om såväl fysiska, psykiska, sociala som

funktionella förluster och förändringar. I litteraturstudiens resultat framgår det att självkänsla

och självförtroende påverkades negativt av den mastektomerade kroppen, vilket skulle kunna

ses som en psykisk förlust eller förändring. Liknande resultat framgår i en tidigare studie där

kvinnorna uttryckte att de fått en lägre självkänsla och sämre självbild av den förändrade

kroppsbilden efter mastektomin (Nizamli, Anoosheh & Mohammadi, 2011). Begränsningar i

klädval var även ett återkommande problem för kvinnorna i litteraturstudiens resultat. Det

skulle förslagsvis kunna tänkas som en funktionell och social förlust till följd av att inte kunna

klä sig oberoende av människor i omgivningen. Liknande begränsningar i klädval påträffas i

andra studier där kvinnor valde kläder som inte avslöjade mastektomin (Trusson, Pilnick &

Roy, 2016) samt där kvinnor genom sina klädval ansträngde sig extra mycket för att se

normala ut (Klaeson et al., 2011).

Resultatet i den genomförda litteraturstudien visade även att kvinnorna upplevde att de

förlorat sig själva som personer och att delar av deras identitet försvunnit efter mastektomin.

Med det i beaktande kan det tänkas att brösten kan vara en avgörande del av identiteten och

för upplevelsen av sig själva som en hel kvinna. Upplevelsen av en förändrad identitet

beskrivs även i andra studier där kvinnorna uttryckte att identiteten som kvinna förändrats

efter mastektomin (Trusson et al., 2016) och att de inte kände igen sig själva (Klaeson et al.,

2011). Kvinnorna i litteraturstudien uttryckte både ett ifrågasättande och en förlust av

10

femininiteten efter mastektomin vilket för några orsakades av samhällets skönhetsideal. En

reflektion kring femininiteten är att samhället ger en bild av hur en kvinna bör se ut för att

anses vara attraktiv och kvinnlig. Uppfylls inte den normen kan kvinnor uppleva sig som

bland annat oattraktiva och okvinnliga, vilket även kan ses i litteraturstudiens resultat.

En ytterligare reflektion är att kvinnors uppfattning om sig själva kan grunda sig i deras

föreställningar kring vad män förväntar sig och vad som tilltalar dem. En vilja att vara

attraktiv inför män och oron över att inte uppnå det kan tänkas orsaka en osäkerhet hos

kvinnorna. En förlorad femininitet till följd av mastektomi har även beskrivits i tidigare

studier (Klaeson et al., 2011; Shrestha, 2012) där brösten beskrivs som viktiga för

femininiteten (Trusson et al., 2016).

För kvinnor i litteraturstudiens resultat medförde en bröstrekonstruktion det möjligt att känna

sig hela igen och åter bli sig själva. Baserat på det kan det tänkas att en bröstrekonstruktion

kan medföra en känsla av återfunnen normalitet. Likheter återfinns i en studie av Crompvoets

(2006) där kvinnor efter en bröstrekonstruktion upplevde sig normala igen och

rekonstruktionen återställde både femininiteten samt uppfattningen om sig själva. Även i

Chans (2010) review framgår det att flera kvinnor valde en bröstrekonstruktion för att återfå

ett välbekant yttre och för att känna sig hela igen. Ett resultat som skiljer sig från

litteraturstudiens resultat kan ses i Loaring, Larkin, Shaw och Flowers (2015) studie där

kvinnorna beskrev en besvikelse över det rekonstruerade bröstet, som dels berodde på

förväntningar innan operationen samt förändringens omfattning. Att informera kvinnan om

möjliga alternativ efter en mastektomi är något som kan reflekteras kring. Svensk

sjuksköterskeförening (2014) beskriver att sjuksköterskan ska ha ett professionellt

förhållningssätt där vårdandet av patienten ska ske utifrån bland annat respekt, lyhördhet och

medkänsla. I litteraturstudiens resultat framgår det att det inte behöver vara en självklarhet att

genomgå en bröstrekonstruktion. Det kan vara oetiskt att förespråka en bröstrekonstruktion

likväl som att undanhålla information om det. Att uppmuntra till en bröstrekonstruktion kan

ses som ett medhåll till samhällets bild av hur en kvinna bör se ut, samtidigt som kvinnans

upplevelser och vilja måste tas hänsyn till och respekteras.

Vid bemötandet av kvinnor som genomgått en mastektomi är det viktigt att sjuksköterskan

inte gör generaliseringar baserat på tidigare patienters upplevelser. Det styrks av Travelbee

(1971, refererad i Kirkevold, 2000) som belyser att sjuksköterskan alltid bör se varje kvinna

som unik med sina personliga upplevelser. För att kunna ge stöd och en individanpassad

omvårdnad är det viktigt med en god kommunikation för att identifiera omvårdnadsbehoven.

Enligt Travelbee är kommunikationen viktig för att lära känna patienten, vilket beskrivs vara

tidskrävande men nödvändigt för att kunna etablera en mellanmänsklig relation. Det framkom

i litteraturstudiens resultat att kvinnorna värdesatte att få träffa samma personal vid de olika

sjukhusvistelserna. Ett sätt genom vilket hälso- och sjukvården kan stödja en kvinna och

åstadkomma kontinuitet i vården är att enligt Socialstyrelsens (2015) rekommendationer

erbjuda henne en kontaktsjuksköterska. Att få träffa samma sjuksköterska kan därför

möjliggöra en mellanmänsklig relation, vilket kan tänkas underlätta för förståelsen av

kvinnans upplevelser. Med individuella stödinsatser skulle kvinnorna kunna få en bättre

förutsättning för att hantera sjukdomen och dess följder. Det kan tänkas minska den psykiska

ohälsan eller risken för psykisk ohälsa som bröstcancern och mastektomin kan orsaka. Det är

en fördel för dels kvinnan själv i form av ett ökat välbefinnande men även för samhället då en

frisk och välmående befolkning belastar sjukvården mindre än en befolkning med sjukdomar

och ohälsa. Socialstyrelsen (2015) beskriver att en kontaktsjuksköterska bedöms öka

kostnaden på kort sikt för att på längre sikt avta eller minska, genom att kontinuiteten

förbättras samt att väntetider inom vården minskar.

11

De studier som inkluderades är genomförda i flera olika länder vilket kan vara både en

svaghet och en styrka. En svaghet kan vara att det finns kulturella skillnader mellan länderna

som påverkar kvinnornas upplevelser och därmed kan resultatet vara svårt att överföra till

länder med en annan kultur. Samtidigt kan kulturella skillnader vara en styrka i länder som är

mångkulturella. I Sverige finns det många olika etniciteter i befolkningen och

litteraturstudiens resultat skulle därför kunna överföras på kvinnor i Sverige som genomgått

en mastektomi till följd av bröstcancer.

6. Slutsats Efter att ha genomgått en mastektomi till följd av bröstcancer upplevde kvinnorna att de

påverkades på många olika sätt, både fysiskt och psykiskt. Den förändrade kroppen gav

uttryck i många olika emotionella känslor och en förändrad kroppsbild gav en förlust eller

förändring i upplevelsen av identiteten, femininiteten och sexualiteten. Kvinnor upplevde

även begränsningar i vardagen till följd av mastektomin och uttryckte stöd från familj, vänner

och vårdpersonal som betydelsefullt. Trots att kvinnors upplevelser berörde liknande ämnen

kan det vara svårt att fastställa något som kan upplevas olika. Det kan däremot konstateras att

kvinnors upplevelser skiljer sig åt även om de genomgår samma sjukdom och att

sjuksköterskan måste individanpassa vården utefter varje enskild kvinna.

7. Kliniska implikationer och förslag på vidare forskning Det framgår tydligt i litteraturstudiens resultat att en mastektomi och konsekvenserna som

följer är omfattande för kvinnorna och det ställer krav på sjukvården. Utifrån litteraturstudien

kan sjuksköterskan erhålla mer kunskap om vad en mastektomi kan innebära, vilket kan göra

det lättare att förstå varför en kvinna agerar och reagerar på ett visst sätt. Samtidigt som

sjuksköterskan bör känna till vanliga upplevelser efter en mastektomi krävs även förståelse

för att upplevelser är individuella och att inga generaliseringar kan göras. Med den

medvetenheten kan sjuksköterskan genom en öppen kommunikation kartlägga kvinnans

individuella upplevelser och vilka behov hon har.

Det finns begränsningar i utbudet av forskning som specifikt riktar sig mot upplevelser efter

en mastektomi. För att ytterligare öka kunskap och förståelse om hur upplevelser kan se ut

behövs det mer forskning inom området. Det framkom i litteraturstudien att en del kvinnor

upplevde brister i stödet och bemötandet från sjukvårdspersonal. Det behövs därför även mer

forskning om stöd och bemötande för att få kunskap om hur sjuksköterskan kan ge patienten

en bättre vård.

12

8. Referenslista

Bergh, J. (2007). Bröstcancer. Stockholm: Karolinska Institutet University Press.

Biazus, J. V., Falcão, C. C., Parizotto, A. C., Stumpf, C. C., Cavalheiro, J. A. C., Schuh, F., ...

Melo, M. P. (2015). Immediate Reconstruction with Autologous fat Transfer Following

Breast-Conserving Surgery. Breast Journal, 21(3), 268-275. doi: 10.1111/tbj.12397

Chan, L. K. (2010). Body image and the breast: the psychological wound. Journal of Wound

Care, 19(4), 133-138.

Clough, K. B., Benyahi, D., Nos., C., Charles, C., & Sarfati, I. (2015). Oncoplastic Surgery:

Pushing the Limits of Breast-Conversing Surgery. Breast Journal, 21(2), 140-146. doi:

10.1111/tbj.12372

Coleman, M. P., Quaresma, M, Berrino, F, Lutz, J. M., De Angelis, R, Capocaccia, R., ...

Young, J. L. (2008). Cancer survival in five continents: a worldwide population-based study

(CONCORD). Lancet Oncology, 9(8), 730–56. doi: 10.1016/S1470-2045(08)70179-7

Crompvoets, S. (2006). Comfort, Control, or Conformity: Women Who Choose Breast

Reconstruction Following Mastectomy. Health Care for Women International. 27(1), 75-93.

doi: 10.1080/07399330500377531

D’Souza, N., Darmanin G., Fedorowicz Z. (2011). Immediate versus delayed reconstruction

following surgery for breast cancer (Review). The Cochrane Library, (7). doi:

10.1002/14651858.CD008674.pub2

Elmir, R., Jackson, D., Beale, B., & Schimed, V. (2010). Against all odds: Australian

women’s experiences of recovery from breast cancer. Journal of Clinical Nursing, 19(17/18),

2531-2538. doi: 10.1111/j.1365-2702.2010.03196.x

Fallbjörk, U., Salander, P., & Rasmussen, B. H. (2012). From no big deal to losing oneself:

different meanings of mastectomy. Cancer Nursing, 35(5), 41-48. doi:

10.1097/NCC.0b013e31823528fb

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering,

analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.

Freysteinson, W. M., Deutsch, A. S., Lewis, C., Sisk., A., Wuest, L., & Cesario, S. K. (2012).

The experience of viewing oneself in the mirror after a mastectomy. Oncology Nursing

Forum, 39(4), 361-369.

Ganz, P. A. (2008). Psychological and Social Aspects of Breast Cancer. ONCOLOGY, 22(6),

650-653. Från http://www.cancernetwork.com/breast-cancer/psychological-and-social-

aspects-breast-cancer

GLOBOCON, (2012). Breast cancer: Estimated Incidence, Mortality and Prevalence

Worldwide in 2012. Hämtad 18 januari, 2017, från GLOBOCON,

http://globocan.iarc.fr/Pages/fact_sheets_cancer.aspx

13

Hill, O., & White, K. (2008). Exploring woman’s experiences of TRAM flap breast

reconstruction after mastectomy for breast cancer. Oncology Nursing Forum, 35(1), 81-88.

doi: 10.1188/08.ONF.81-88 Jørgensen, L., Garne, J. P., Søgaard, M., & Laursen, B. S. (2015). The experience of distress

in relation to surgical treatment and care for breast cancer: an interview study. European

Journal of Oncology Nursing, 19(6), 612-618. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.009

Kirkevold, M. (2000). Omvardnadsteorier: analys och utvardering. Lund: Studentlitteratur.

Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:

Från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-90). Lund: Studentlitteratur.

Klaeson, K., Sandell, K., & Berterö, C. M. (2011). To feel like an outsider: focus group

discussions regarding the influence on sexuality caused by breast cancer treatment. European

Journal of Cancer Care, 20(6), 728-737. doi: 10.1111/j.1365-2354.2011.01239.x

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter

inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Langius-Eklöf, A. (2013). Salutogenes och känsla av sammanhang. I B. Klang Söderkvist

(Red.), Patientundervisning (s. 85-114). Lund: Studentlitteratur.

Loaring, J. M., Larkin, M., Shaw, R., & Flowers, P. (2015). Renegotiating Sexual Intimacy in

the Context of Altered Embodiement: The Experiences of Women With Breast Cancer and

Their Male Partners Following Mastectomy and Reconstruction. Health Psychology, 34(4),

426-436. doi: http://dx.doi.org/10.1037/hea0000195

McKean, L. N., Newman, E. F., & Adair, P. (2013). Feeling like me again: a grounded theory

of the role of breast reconstruction surgery in self-image. European Journal of Cancer Care,

22(4), 493-502. doi: 10.1111/ecc.12055 Nizamli, F., Anoosheh, M., & Mohammadi, E. (2011). Experiences of Syrian women with

breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 13(4),

481-487. doi: 10.1111/j.1442-2018.2011.00644.x

Piot-Ziegler, C., Sassi, M. L., Raffoul, W., & Delaloye, J. F. (2010). Mastectomy, body

deconstruction, and impact on identity: a qualitative study. British Journal of Health

Psychology, 15(3), 479-510. doi: 10.1348/135910709X472174

Sheppard, L. A., & Ely, S. (2008). Breast cancer and sexuality. Breast Journal, 14(2), 176-

181.

Shrestha, K. (2012). Psychological impact after mastectomy among Nepalese women: a

qualitative study. Nepal Medical College Journal. 14(2), 153-156.

Silvia, G., & Santos, M. A. (2010). Stressors in breast cancer post-treatment: a qualitative

approach. Revista Latino-Americana de Enfermagem, 18(4), 688-695. doi:

http://dx.doi.org/10.1590/S0104-11692010000400005

14

Slatman, J., Halsema, A., & Meershoek, A. (2016). Responding to scars after breast surgery.

Qualitative Health Research, 26(12), 1614-1626. doi:

http://dx.doi.org/10.1177/1049732315591146

Socialstyrelsen. (2015). Nationella riktlinjer för bröst-, prostata-, tjocktarms- och

ändtarmscancervård. Hämtad 2 februari, 2017, från Socialstyrelsen,

http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19383/2014-4-2.pdf

Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:

Svensk sjuksköterskeförening. Från https://www.swenurse.se/Sa-tycker-

vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/

Trinh, T. (2016). Determinants of breast cancer risk; focusing on mammographic density.

Från

https://openarchive.ki.se/xmlui/bitstream/handle/10616/44927/Thesis_Thang_Trinh.pdf?sequ

Trusson, D., Pilnick, A., & Roy, S. (2016). A new normal? Women’s experiences of

biographical disruption and liminality following treatment for early stage breast cancer. Social

Science & Medicine, 151, 121-129. doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.socscimed.2016.01.011

1

Bilaga 1 - Sökmatris

CINAHL Plus With Full Text

2017-01-18 Kl. 10.30

Sökning Sökord och

kombinationer

Begränsningar Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Utvalda

artiklar

S1 (MH ”Life

experiences”)

15,199

S2 Experience* 243,839

S3 (MH

”Mastectomy”)

4,018

S4

(MH ”Surgery,

Operative”)

19,477

S5 Breast surgery 11,038

S6 (MH ”Breast

Neoplasms”)

57,615

S7 Breast cancer 55,141

S8 S1 OR S2 243,839

S9 S3 OR S4 OR S5 31,743

S10 S6 OR S7 70,120

S11 S8 AND S9 AND

S10

918

S12 S8 AND S9 AND

S10

English language

2006-2017

Peer reviewed

595 595 44 11 8

2

Medline

2017-01-20 Kl. 11.00

Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Utvalda

artiklar

S1 (MH ”Mastectomy”) OR

(MH ”Mastectomy,

Radical”) OR (MH

”Mastectomy, Simple”)

19,337

S2 (MH ”Life Change

Events”)

20,575


S4 (MH ”Breast Neoplasms”)

238,909


S6 S2 OR S3 851,745

S7 S4 OR S5 332,398

S8 S1 AND S6 AND S7

1,307

S9 S1 AND S6 AND S7

English language

2006-2016

547 547 18 3 0

3

PsycINFO

2017-01-20 Kl. 12.00

Sökning Sökord och kombinationer Begränsningar Antal

träffar

Lästa

titlar

Lästa

abstract

Lästa

artiklar

Utvalda

artiklar

S1 DE ”Self-Congurence” 716


S3 DE ”Breast Neoplasms” 9,645


S5 DE ”Mastectomy” 678

S6 Breast surgery 1712

S7 DE ”Surgery” 10,899

S8 S1 OR S2 552,633

S9 S3 OR S4 12,562

S10 S5 OR S6 OR S7 12,424

S11 S8 AND S9 AND S10 453

S12 S8 AND S9 AND S10 English language

Peer reviewed

2007-2017

269 269 16 3 1

1

Bilaga 2 - Artikelmatris

Sid. 1(9)

Författare Syfte Metod och design Värdering Resultat

Elmir, R., Jackson, D.,

Beale, B., & Schimed,

V. (2010). Against all

odds: Australian

women’s experiences

of recovery from

breast cancer. Journal

of Clinical Nursing,

19(17/18), 2531-2538.

doi: 10.1111/j.1365-

2702.2010.03196.x

Australien

Att få en inblick i

yngre kvinnors

erfarenheter av

återhämtning från

bröstcancerrelaterade

bröstkirurgi.

Kvalitativ fenomenologisk studie.

Inklusionskriterier:

Bröstcancerdiagnos som resulterat i

bröstkirurgi.

Kvinnor under 50 år.

Kunna förstå och prata engelska.

Exklusionskriterier:

Framgår inga kriterier.

Urvalsförfarande:

Informationsblad, information via lokal

tidning och radio.

Urval:

Fyra kvinnor mellan 31-48 år.

Datainsamlingsmetod:

Fenomenologiska intervjuer.

Analysmetod:

Tematisk analys.

Styrkor: Semistrukturerade intervjuer

vilket gör att deltagarna får

prata fritt.

Innehåller många citat från

intervjuerna.

Svagheter:

Exklusionskriterier redovisas

inte.

Kvinnor upplevde att hushållsarbete och

arbete var överväldigande under

cancerbehandlingen.

Kvinnor upplevde en rädsla av att

återinsjukna i cancer.

Kvinnorna upplevde en rädsla för att vara

oattraktiv infor deras partners.

Kvinnor upplevde att bröstcancern och

bröstkirurgin gjort dem till starkare

individer.

Kvinnorna upplevde att stöd från familj

och vänner påskyndade läkningsprocessen

och ökade välbefinnandet.

Vårdpersonal upplevdes som ett viktigt

stöd för att lättare kunna hantera

cancerdiagnosen.

2

Sid. 2(9)


Fallbjörk, U.,

Salander, P., &

Rasmussen, B. H.

(2012). From no

big deal to losing

oneself: different

meanings of

mastectomy.

Cancer nursing,

35(5), 41-48. doi:

10.1097/NCC.0b

013e31823528fb

Sverige

Att beskriva hur

kvinnor som har

förlorat ett bröst till

följd av bröstcancer

påverkas i sina liv

och förstå deras

reflektioner om

bröstrekonstruktion.

Kvalitativ studie med deskriptiv design.


Kvinnor från Norrland som genomgått

en mastektomi till följd av bröstcancer

under år 2003.



Urvalsförfarande:

Strategiskt urval från tidigare genomförd

studie för att uppnå maximal variation

bland deltagarna.

Urval:

16 kvinnor mellan 39-69 år.

Externt bortfall:

En kvinna.


Tematisk intervjuguide konstruerades

baserat på resultat från tidigare studien.

Analysmetod: Tematisk analys.

Styrkor:

Semistrukturerade intervjuer


prata fritt.

Många citat från intervjuerna.

Tydlig struktur på artikeln.

Svagheter:

Exklusionskriterier redovisas

inte.

Långt och ostrukturerat syfte.

Intervjuerna utfördes 4,5 år

efter mastektomin.

Kvinnor upplevde att förlust av ett bröst

var betydelselöst.

En del kvinnor ansåg att det var opraktiskt

med bröstproteser medan det var en hjälp

för andra att känna sig normal.

Många kvinnor upplevde att mastektomin

inte påverkade samlivet. För några av

kvinnorna påverkades samlivet negativt.

En del kvinnor upplevde att de förlorat sig

själva som personer. Femininitet och

sexualitet försvann.

Kvinnor upplevde begränsningar i klädval.

Några kvinnor upplevde begränsningar i

sociala aktiviteter.

Ärr från mastektomin upplevdes vara en

konstant påminnelse om sjukdomen.

Bröstrekonstruktion gjorde det möjligt för

kvinnorna att bli sig själva igen.

3

Sid. 3(9)


Freysteinson, W.

M., Deutsch, A. S.,

Lewis, C., Sisk.,

A., Wuest, L., &

Cesario, S. K.

(2012). The

experience of

viewing oneself in

the mirror after a

mastectomy.

Oncology Nursing

Forum, 39(4), 361-

369.

USA

Att beskriva

upplevelsen av

att se sig själv i

spegeln efter en

mastektomi.

Kvalitativ hermeneutisk fenomenologisk

studie.


Kvinnor över 18 år, som talar och förstår

engelska och som genomgått en mastektomi

med eller utan rekonstruktion inom senaste 3-

12 månaderna.


Kvinnor med förmyndare gällande

medicinska beslut, kvinnor med signifikant

emotionell oro eller kvinnor med

dysmorfofobi.

Urvalsförfarande:

Tre sjukhus i sydvästra USA där kvinnor

tillfrågades i samband med det post-operativa

telefonsamtalet.

Urval:


Externt bortfall:

Åtta kvinnor.


Intervjuer samt en visuell skattningsskala

från 0-10 om oro.

Analysmetod:

Strukturell analys och fenomenologisk

tolkning.

Styrkor:

Tydliga inklusions-

och

exklusionskriterier.

Semistrukturerade

intervjuer vilket gör

att deltagarna får

prata fritt.

Svagheter:

Resultatet

innehåller data som

inte svarar mot

syftet.

Efter mastektomin undvek kvinnorna att se sig själva i

spegeln av rädsla för vad de skulle se, men med tiden blev

det lättare.

Att vinna över cancern var viktigast för kvinnorna.

Alla kvinnor upplevde att deras tro hjälpte dem att se sig

själv i spegeln.

Att hjälpa andra gav kvinnorna styrka.

Kvinnorna var oroliga över att andra kunde se att de

genomgått en mastektomi.

Kvinnor upplevde en oro över att partners inte skulle

acceptera den förändrade kroppen.

Stöd från familj, vänner och sjukvårdspersonal upplevdes

både positivt och negativt.

Stödgrupper, skriftlig information och webbsidor upplevdes

vara hjälpsamt.

Kvinnorna upplevde olika känslor när de såg sig själva i

spegeln.

Att acceptera sin spegelbild medförde till lidande,

medgörlighet eller till att kunna gå vidare i livet.

Kvinnorna kände behov att dölja asymmetrin efter

mastektomin.

4

Sid. 4(9)


Hill, O., & White, K.

(2008). Exploring

woman’s experiences

of TRAM flap breast

reconstruction after

mastectomy for breast

cancer. Oncology

Nursing Forum, 35(1),

81-88. doi:

10.1188/08.ONF.81-88

USA

Att utforska och

beskriva kvinnors

upplevelser av

TRAM flap

bröstrekonstruktion

efter mastektomi

som följd av

bröstcancer.

Kvalitativ studie med

deskriptiv och explorativ

design.


Engelsktalande kvinnor över

18 år som genomgått TRAM

flap bröstrekonstruktion 6-24

månader före studien.



Urvalsförfarande:

Informationsblad skickades

ut av kirurger från sjukhuset

till kvinnor som genomgått

kirurgin.

Urval:




i kvinnornas hem.

Analysmetod:

Tematisk analys.

Styrkor:

Många citat från

intervjuerna.

Semistrukturerade

intervjuer vilket gör att

deltagarna får prata

fritt.

Svagheter:

Exklusionskriterier

redovisas inte.

Framgår inte hur de 10

av 65 tillfrågade

deltagarna valdes ut

till studien.

Många kvinnor uttryckte en ökad självmedvetenhet, minskad

självkänsla och ett försämrat självförtroende efter

mastektomin.

Många kvinnor upplevde någon form av nedstämdhet.

De som genomgick en sen bröstrekonstruktion påverkades

mer emotionellt än vad de hade förväntat sig.

Kvinnorna upplevde en brist på acceptans från andra och

samhället gällande bröstrekonstruktion.

Beroende på om kvinnorna genomgick en omedelbar eller

sen bröstrekonstruktion påverkades kroppsbild och

självkänsla olika.

Deltagarna identifierade ett behov att omvärdera sin syn på

normalitet när de förstod att de inte var uppnåeligt att få

tillbaka sin gamla kropp.

Relationer till familj och vänner förbättrades eller

försämrades under behandlingsprocessen.

Många kvinnor upplevde att samlivet inte påverkades.

Några kvinnor upplevde att de efter cancerbehandlingen

blivit mer sympatiska, empatiska och mer medkännande.

5

Sid. 5(9)


Jørgensen, L.,

Garne, J. P.,

Søgaard, M., &

Laursen, B. S.

(2015). The

experience of

distress in relation to

surgical treatment

and care for breast

cancer: an interview

study. European

Journal of Oncology

Nursing, 19(6), 612-

618. doi:

http://dx.doi.org/10.1

016/j.ejon.2015.03.0

09

Danmark

Att utforska upplevelsen

av oro hos danska

kvinnor efter operation

vid bröstcancer.

Explorativ hermeneutisk

fenomenologisk kvalitativ studie.


Otydliga kriterier.


Otydliga kriterier.

Urvalsförfarande:

Rekryterades från sjukhus i

Danmark. Ändamålsenligt urval för

att få variation.

Urval:

12 kvinnor mellan 37-87 år som

nyligen genomgått

bröstcancerkirurgi.


Semistrukturerade intervjuer.

Analysmetod:

Strukturell analys.

Styrkor:

Semistrukturerade


deltagarna får prata fritt.

Analysschema över

meningsenheter.

Svagheter:

Inklusions- och

exklusionskriterier är

otydligt presenterade.

Blandat resultat och

diskussion.

Kvinnorna upplevde rädsla för att

återinsjukna i cancer.

Kvinnorna upplevde att familj och vänner var

av stor betydelse för den upplevda oron.

Kvinnorna upplevde att vårdpersonalens

bemötande var av betydelse.

Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild.

Kvinnorna upplevde sig oattraktiva och

osäkra att visa sig avklädd inför partners.

Kvinnorna upplevde att kontinuitet var

betydelsefullt vid sjukhusvistelser.

Kvinnorna upplevde förlust av femininitet,

sexualitet och känsla av att vara attraktiv.

6

Sid. 6(9)


McKean, L. N.,

Newman, E. F., &

Adair, P. (2013).

Feeling like me

again: a grounded

theory of the role of

breast reconstruction

surgery in self-

image. European

Journal of Cancer

Care, 22(4), 493-

502. doi:

10.1111/ecc.12055

Storbritannien

Att utveckla en

teoretisk förståelse

för betydelsen av

bröstrekonstruktion

för kvinnors

kroppsbild.

Kvalitativ studie.


Kvinnor över 18 år som genomgått en

bröstrekonstruktion efter partiell eller

radikal mastektomi


De som genomgått cellgiftsbehandling

eller strålbehandling inom de senaste 3

månaderna.

De som fått diagnosen terminal cancer.

Urvalsförfarande:

Medverkade fick skriftlig information

om deltagande i studien via tre olika

stödgrupper för bröstcancer.

Urval:




Analysmetod:

Data kodades och kategoriserades för

att hitta likheter och skillnader.

Styrkor:



prata fritt.

Många citat från

intervjuerna.

Rikligt med information i

resultatdelen.

Svagheter:

Information om deltagarna är

otydligt presenterat.

Abstract är otydligt

presenterat.

Kvinnorna upplevde att delar av identiteten

försvann till följd av mastektomin.

Omedelbar och sen bröstrekonstruktion

påverkade självbilden olika.

Bröstproteser upplevdes opraktiska och påminde

om sjukdomen.

Kvinnorna upplevde att mastektomin och

bröstrekonstruktion påverkade klädval.

Kvinnorna upplevde begräsningar i vardagliga

aktiviteter efter mastektomin.

Ärr från det mastektomerade området var en

påminnelse om sjukdomen och skapade rädsla

för att återinsjukna.

Bröstrekonstruktion gjorde att kvinnorna kände

sig hela igen.

Efter bröstrekonstruktion upplevde kvinnorna att

de fått tillbaka kontrollen över sina liv och

kunde gå vidare.

Kvinnorna upplevde brist på stöd i valet att

genomgå en bröstrekonstruktion från människor

i sin omgivning.

7

Sid. 7(9)


Piot-Ziegler, C.,

Sassi, M. L.,

Raffoul, W., &

Delaloye, J. F.

(2010).

Mastectomy,

body

deconstruction,

and impact on

identity: a

qualitative

study. British

Journnal of

Health

Psychology,

15(3), 479-510.

doi:

10.1348/135910

709X472174

Schweiz

Att förstå

konsekvenserna av

kroppsdekonstruktion

genom mastektomi

gällande kroppen och

identitet hos kvinnor

med bröstcancer.

Kvalitativ studie.


Otydliga kriterier.


Otydliga kriterier.

Urvalsförfarande:

Medverkande

kontaktades efter

beslut om mastektomi

på ett

universitetssjukhus i

Schweiz.

Urval:

19 kvinnor mellan 37-

62 år men diagnosen

bröstcancer.

Datainsamlingsmetod

:

Semistrukturerade

intervjuer.

Analysmetod:

Tematisk analys.

Styrkor:

Semistrukturerade


att deltagarna får

prata fritt.

Tydlig redovisning

av dataanalys.

Många och långa

citat från deltagarna.

Svagheter:

Inklusions- och

exklusionskriterier är

otydligt presenterade.

Resultat och

diskussion blandas i

texten.

Kvinnor upplevde ångest när de konfronterade sina mastektomerade

kroppar. De upplevde sig stympade och deformerade.

Mastektomin lämnade en fysisk känsla av tomhet, obalans och

asymmetri.

Förlusten av ett bröst hindrade kvinnorna från att leva ett normalt liv.

En kvinna upplevde sig uttittad och kände sig som ett monster.

En kvinna upplevde att hon var på väg att förlora sig själv.

Samhällets skönhetsideal gjorde att de ifrågasatte sin femininitet.

Kvinnors mastektomerade kroppar upplevdes inte stämde överens med

deras identitet.

Brist på kommunikation i relationer ledde till missförstånd.

Kvinnor upplevde en osäkerhet för framtida relationer med nya partners.

Kvinnor upplevde att de behövde göra en bröstrekonstruktion för deras

partners skull.

Kvinnor upplevde sig begränsade i klädval.

Sjukdomen gav kvinnorna en ny syn på livet och sig själva.

Kvinnor upplevde skuld över att föra över sjukdomen till sina döttrar.

8

Sid. 8(9)


Silvia, G., & Santos,

M. A. (2010).

Stressors in breast

cancer post-

treatment: a

qualitative approach.

Revista Latino-

Americana de

Enfermagem, 18(4),

688-695. doi:


590/S0104-

11692010000400005

Brasilien

Att identifiera

stressfaktorer hos

kvinnor 1-5 år efter

diagnos.

Kvalitativ tvärsnittsstudie.


Total eller partiell mastektomi.

Strål- och/eller cellgiftsbehandling.

1-5 år efter diagnosen bröstcancer.



Urvalsförfarande:

Rekryterades från tidigare

enkätundersökning.

Urval:




Analysmetod:

Innehållsanalys.

Styrkor:

Semistrukturerade


att deltagarna får

prata fritt.

Pilotintervju av

intervjufrågorna.

Tydlig uppdelning av

kategorier i

resultatet.

Svagheter:

Inga

exklusionskriterier

redovisas.

Resultat och

diskussion som

samma rubrik.

Kvinnor uppgav en förändrad självbild efter

mastektomin.

Kvinnor upplevde begränsningar i fysiska

aktiviteter till följd av lymfödem.

Kvinnor upplevde rädsla för att utveckla

lymfödem.

Rädsla för återinsjuknande i cancer.

Kvinnorna upplevde oro i perioderna mellan

rutinundersökningarna och oro för provresultat.

Kvinnor upplevde skuld för sina döttrar att

sjukdomen är ärftlig.

Kvinnorna upplevde det påfrestande när

människor i deras närhet gick bort i cancer.

Kvinnorna upplevde negativ förändringar i

relationer.

Kvinnorna upplevde sig som en börda för

familjen.

En kvinna upplevde att hon inte kunde berätta om

sjukdomen eftersom det kunde påverka chansen

att få jobb.

9

Sid. 9(9)


Slatman, J.,

Halsema, A., &

Meershoek, A.

(2016). Responding

to scars after breast

surgery.

Qualitative Health

Research, 26(12),

1614-1626. doi:


177/1049732315591

146

Nederländerna

Hur kvinnor gav

mening till ärren på

sina kroppar efter

bröstcancerbehandling.

Kvalitativ fenomenologisk studie.


Kvinnor som genomgått bröstamputation.

Kvinnor som genomgått bröstbevarande

kirurgi.


Neoadjuvant cellgiftsbehandling,

tidigare bröstkirurgi eller rekonstruktion,

metastaser, svår samsjuklighet och dåliga

språkkunskaper.

Urvalsförfarande:

Deltagarna rekryterades från en

öppenvårdsklinik i södra Nederländerna

där informationsblad om deltagande i

studien gavs ut.

Urval: 19 kvinnor mellan 39-71 år.


2-3 semistrukturerade intervjuer per

deltagare med en intervall på 4-6

månader.

Analysmetod:

Tolkningsfenomenologisk analys (IPA).

Styrkor:

Semistrukturerade


deltagarna får prata

fritt.

Intervjuer vid flera

tillfällen under längre

tid.

Tydliga citat ur

konversationer från

intervjuerna.

Svagheter:

Syftet presenteras

otydligt.

Kvinnorna upplevde att det viktigaste var att

cancern var borta.

Kvinnorna upplevde ett behov av att dölja

den förändrade kroppen med protes och

anpassade kläder.

En kvinna hade svårt att acceptera sin

förändrade kropp medan andra kvinnor

upplevde att det blev lättare med tiden.

Kvinnor upplevde att exponering av sina

kroppar kunde hjälpa att förlika sig med sina

förändrade kroppar.

En kvinna upplevde att det var svårt att visa

sig för sin partner.

Kvinnor upplevde begränsningar i vardagliga

aktiviteter till följd av mastektomin.

Kvinnor upplevde sig som deformerade och

osymmetriska.

Att använda protes var en påminnelse om ett

förlorat bröst.

Kvinnor med bröstbevarande kirurgi

upplevde en förändrad känsla i brösten.

Documents

Kvinnors upplevelser efter en mastektomi - diva-portal.org1090859/FULLTEXT01.pdf · läkemedel. Vid kirurgisk behandling utförs en mastektomi där hela eller delar av det cancerdrabbade