Går på djupetPia Söderlund kollar urberget i Forsmark

TEXTI LI N D USTR I N SUG E R VATTE N

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 62012

P E R S O N LI GT LE DAR S KAP S I D 11 | M E D NATU R E N S O M FÖ R E B I LD S I D 40 | NATU RVETAR ES LÖ N E R S I D 66

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

NATURVETAR-BLOGGEN

Efter doktorshatten

5 TIPS SOM GÖR DIG

EFFEKTIVARE

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R6

20

12

Är ett superdepartement lösningen?Förutom att centrera forskningsresurserna till ett min-dre antal stora forskningscentra har man i Danmark också inrättat ett forskningspolitiskt råd och skapat ett slags superdepartement med ansvar för dansk forsk-nings- och innovationspolitik; allt i syfte att öka graden av långsiktighet och samordning.

Nu är det bara några veckor kvar till regeringen pre-senterar den forskningspolitiska proposition som kom-mer att ange inriktningen på forskningspolitiken de kommande fyra åren. Vi kan bara hoppas att de tagit intryck av de uppmaningar om samverkan som vi och många med oss inkommit med…

Sofie Andersson

Best of Almedalen 2012Naturvetarna var på plats och gjorde sin bedömning:

Bästa debatten: Microsofts matematikseminarium. Här hettade det verkligen till kring huruvida läxor behövs el-ler inte. Aldrig förr har så många näringslivsföreträdare varit så engagerade i en skolfråga.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Mest irriterande: Alla långrandiga frågor som egentli-gen inte är frågor utan snarare marknadsföring av den egna verksamheten.

Bästa aktionen: Naturvetarnas heliumfyllda ballonger med texten ”Naturvetare lyfter världen”. Alla

barn (och många an-dra också) på vägen till partiledarnas tal ville ha en ballong. Några lyckades ge sin badboll en rejäl flygtur med hjälp av ballongerna.

Sämsta debatten: Det finns (tyvärr) ganska många att välja på men allra sämst var nog alla de seminarier som bestod av panel-deltagare som var helt överens och som därför kom att sakna all form av nerv och polemik. Något som förvärra-des av bristen på skicklig moderator.

Bästa kaffet: Saco, Rindihuset. Riktigt kaffe tillagat av riktiga baristor, ackompanjerat av mörk choklad.

Bästa naturvetare: Under ett ganska rörigt semina-rium om kost i sjukvård och äldreomsorg visade Elisabet Rothenberg, ordförande för Dietisternas Riksförbund, DRF, var skåpet ska stå. På fem minuter lyckades hon inte bara klargöra alla fakta utan kom också med för-slag på konkreta lösningar!

Nyheter om utbildning, forskning och arbetsmarknad. Läs och kommentera!

A X P LO C K F R Å N B LO G G E N :

Bästa/mest praktiska give away: Solskydds-faktor från Nordea.

< Gå direkt till Naturvetarbloggen.

Naturvetarnas universitetsturné 2012

mob i litet + samve r kan = k r eat iv m i l jö?

vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer?

Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker.

Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig:

11 oktober – Uppsala

18 oktober – Göteborg

25 oktober – lund

tid: 17:00–19:00. Debatten följs av mingel.

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting

arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

Håll utkik efter mer information om plats och medverkande på www.naturvetarna.se/ Universitetsturnen

< Läs mer här om universitetsturnén.

71N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

När Stina Jaens-son skulle förhand-la om lönen på det nya jobbet i Lidingö stad ringde hon till Naturvetarna för att få goda råd.– Först blev jag chockad, jag hade inte riktigt tänkt på att jag som miljö-samordnare är spe-cialist.

Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

KontaKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

o R D F Ö R a n D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K a R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se 08–466 24 26

a K a D E M I K E R n a S E R K Ä n Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I n Ko M S t F Ö R S Ä K R I n G E n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

a K a D E M I K E R F Ö R S Ä K R I n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

En av Stina Jaenssons utmaningar är att sjösätta Lidingös nya miljöprogram.

När 38 000 kronor per månad hade sjunkit in satte hon upp det som mål. På för-ra jobbet som miljöstrateg i Södertälje hade Stina Jaenson 27 000 kronor i månadslön.

– Efter samtalet med Anna Sonesson på Naturvetarna fick jag modet att ta det lö-neklivet. I förhandlingen fö-reslog chefen 32 000 kronor, och vi kom överens om 34 000 kronor. Utan råg i ryggen från Naturvetarna hade jag accep-terat chefens första bud.

Innan dess hade Stina Ja-ensson utnyttjat sin rätt att kolla lönerna inom kommu-nen. Den svenska offentlig-hetsprincipen gör att alla lö-ner inom stat och kommun är offentliga.

– Många med motsvarande

tjänst visade sig ha löner på den nivån jag begärde. Det stärkte mig ytterligare.

Få FLER ATT cykLA

Efter sommaren är det dags för en ny löneförhandling.

– Det som var bra i samta-let med Naturvetarna var att vi kunde prata om Lidingö specifikt. Vilka lönelägen som gäller och om det hade fun-nits problem där. Tvärtom är det en mycket bra arbetsgi-vare som värnar om sina an-ställda.

Stina Jaensson stortrivs som miljösamordnare, med ansvar för att sjösätta det nya miljöprogrammet som politi-kerna har slagit fast. – Några utmaningar är att minska bi-lismen och få fler att cykla,

liksom att göra konsumtio-nen mer hållbar.

PioNJäR

Hon är något av en pionjär eftersom tjänsten är nyinrät-tad som en följd av miljöpro-grammet.

– Det är en spännande kommun med närhet till storstaden samtidigt som det finns skog, ängar och betes-marker inpå knuten, liksom en lång kuststräcka.

Utbildningen till miljöve-tare är från Södertörns hög-skola, spetsad med ett års stu-dier i miljökommunikation på SLU.

– Det är en efterfrågad kombination. Här på Lidingö ville de ha en person med båda kompetenserna. LEL

3N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

innehållNR 6 2012

oPinion siD 4

ledare: Lönen ska sättas nära digläsarbrev och webbkommentarer

rePortaGet siD 12

billiga kläder dyrt för miljönSvensk bioteknik renar avfall från textilfabriker i Asien. Miljövänliga alterna-tiv till silver i textilier är på väg att utvecklas.

GlaPP i kontakten siD18

Många studenter klagar på att kontakten med arbetslivet är dålig under ut-bildningen. Naturvetarna har gjort en kartläggning bland universiteten.

eFter DoktorsHatten siD28

Vad blir det av dem som har doktorerat? Möt några av dem och ta del av Naturvetarnas undersökning om forskarnas rörlighet.

vetenskaP siD 40

nya material med naturen som förebildKardborren och spindeltråden får konkurrens. Nu kommer räkan, vars skal ger idéer till hur superstarka material ska byggas upp.

karriÄr siD 46

inspiratören: Som att lägga pusselmanualen: Svart bälte i vardagseffektivitetledarskap: Att leda på gränsen till fiaskoFråga experten | På nytt jobb

leDiGa jobb siD 56

nYtt FrÅn natUrvetarna siD 69

Sätt värde på din kompetens – naturvetares löner | Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: box 760, 131 24 Nacka telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och material-

adress: annons@naturvetarna.se Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar issn: 2000–2424 ts-upplaga: 32 500 ex. Ut-givning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 4 oktober med annonsstopp den 18 september. korrektur: Mats Andersson, Text-piloten tryck: Norra Skåne Offset Ab. Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. omslagsfoto: fotograf Lina Alriksson.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarinabengtssonform och layout08-466 24 63

JeanetteDuvertannonsansvarig08-466 24 86

2848

12

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 500 medlemmar inom life science, jord, skog och miljö, kemi, fysik, geovetenskap matematik och data. Marita Teräs,

MTreporter08-466 24 81

Johanna Rösth, JRreporter08-466 24 57

ChristinaJägarelayout08-466 24 87

N AT U R V E TA R E4 N R 6 2 0 1 2

Vad vet du om din tröja?”ingen vill veta var du har köpt din tröja…” Minns slagdängan för några somrar sedan. Jag vet i alla fall var jag köpte min favorittröja, men där stannar min koll på de kläder jag bär. De ska gärna följa modet, men framför allt ska jag trivas i dem.

Om modetrender finns det hur mycket som helst att läsa. Det är sämre ställt med information om hur kläderna är framtagna. glädjande nog har det hänt rätt mycket när det gäller sociala villkor för de som jobbar i fabrikerna, även om missnöje förekommer. Nu senast var det sömmerskor i bangladesh som gjorde uppror mot låga löner.

Klädföretagen i Sverige och andra länder ställer krav på att underleverantörerna har rimliga villkor för sina sömmerskor. Desto mer finns att göra i mil-jöfrågan, där det går åt mängder av vatten och ke-mikalier för att producera en enkel t-shirt.

Små framsteg görs, både i bomullsodlingen och i textilfabrikerna. Läs längre fram i tidningen om hur svensk bioteknik renar avloppsvatten från färgningen. Indiska är med på tåget, medan H&M nobbar och hänvisar till att de satsar på andra miljöprojekt.

Svenska naturvetare gör nytta och bidrar till en bättre värld. Det borde universiteten ta fasta på och ha en tydligare koppling till den verklighet som väntar efter studierna.

Många studenter är missnöjda med kontakten med arbetslivet. De har

dålig koll på vilken arbetsmark-nad som väntar efter examen.

Naturvetarna har i en färsk undersökning kartlagt hur uni-versiteten jobbar med arbets-livskontakter. Det varierar mycket mellan skolorna, en tydlig bild är att de utbildningar som leder till ett yrke ger bäst inblick i arbetslivet.

Det borde vara en fördel för dem i konkurrensen om studenterna.

CHeFreDaktör

N AT U R V E TA R E i m E D i A

Media lyssnar mer på ekonomer än på naturvetareresultatet från Fn-konferensen i Rio i juni var magert. Här är en del av An-ders Wijkmans analys:

Vad media borde ha ägnat sig åt var att hjälpa läsarna förstå vidden av de utmaningar vi står inför. Inte minst borde de varit fulla av analyser av hur det ekonomiska systemet idag driver utvecklingen åt fel håll – ekonomiskt, socialt och miljömässigt. Istället är allt fokus i media på finans- och skuldkri-sen. Att vi lånar hej vilt av framtiden även i naturens ekonomi är det däre-mot tyst om.

Slutsatsen är att media lyssnar mer på ledande ekonomer än på naturve-tenskapliga forskare. Är det något vi vet från senare år är hur fel ekonomer-na ofta haft. Och när det gäller Riokon-ferensen rör vi oss med elementa som kräver ingående kunskap från naturve-tenskapliga discipliner. Ändå har eko-nomerna tolkningsföreträde.

anders Wijkman, newsmill 24 juni 2012

Regeringens måste agera för svensk life science nu Astra Zenecas nedläggning av forsk-ningen i Södertälje är en varningsklocka för svensk läkemedelsindustri. branschens nettoexport på cirka 37 miljarder kronor 2010, riskerar att erodera bort.

Regeringen måste agera med större engagemang i frågan om Astra Zenecas nedläggning i Södertälje. Det finns flera kompetenta aktörer som kan bilda en ny struktur för att rädda den viktiga life science-branschen i Sverige. Men för att lyckas måste regeringen ta sitt ansvar och koordinera verksamheten.

Debattartikel i Dagens industri, av sofia johannesson, akademikerföreningens ordförande på astra Zeneca, madelen nilsson, ordförande för naturvetarna, Göran arrius, ordförande för saco, Ulf bengtsson, ordförande för sveriges in-genjörer och thony björk, ordförande för sveriges Farmacevtförbund.

Därför ska man anställa en naturvetare och allt det här är de bra på. Det är inne-hållet i en bok från Naturvetarna.

boken vänder sig i första hand till ar-betsgivare och rekryterare, men är också tänkt att inspirera naturvetare själva, både före, under och efter utbildningen.

– Det finns också fördomar mot natur-vetare, att de bara hålls på labb och att de fastnar i akademin. Det vill boken göra

upp med, säger Marita Teräs, redaktör för Naturvetarguiden.

Hon tycker att universiteten måste ar-beta mer långsiktigt med att locka stu-denter till utbildningarna. Det mest effek-tiva sättet att göra dem attraktiva är att se till att den ger bra karriärmöjligheter.

tidningen kemivärlden biotech med kemisk tidskrift, nr 4 2012.

Jobbguide om naturvetare

Regeringens måste

Svenska naturvetare gör nytta och bidrar till en bättre värld. Det borde universiteten ta fasta på och ha en tydligare koppling till den verklighet som väntar efter studierna.

Många studenter är missnöjda med kontakten med arbetslivet. De har

dålig koll på vilken arbetsmark-nad som väntar efter examen.

undersökning kartlagt hur uni-versiteten jobbar med arbets-livskontakter. Det varierar mycket mellan skolorna, en tydlig bild är att de utbildningar

5N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

O P I N I O N

”Det här med lönesamtal, det tar ju bara en massa tid.” Jag studsade över påståendet och kunde inte låta bli att förundras över att lön verkade betraktas mer som ett nödvändigt ont än som ett redskap för framgång. ”Och indivi-duell lön, det fungerar ju inte i praktiken”, fort-satte samtalet. ”Men hur menar ni”, frågade jag, ”om lönen inte är individuell hur ska den då vara? Kollektiv? Vill ni tillbaka till tiden med lönegrader och löneklasser när nivåerna be-stämdes centralt? – i Stockholm?” lade jag till, väl medveten om att detta samtal utspelade sig på en plats där det mesta som försiggår i huvudstaden betraktas med en viss skepsis.

För mig är det självklart att lönen ska bestäm-mas på arbetsplatsen i överenskommelser mel-lan medarbetare och chef. De flesta arbetsgi-vare borde se styrkan i att använda löneproces-sen som ett verktyg för att målstyra och utveck-la verksamheten. En fungerande löneprocess, där chefer har mandat att bestämma lönen i lönesamtalen, skapar de förutsättningar som behövs för att naturvetare ska få rätt lön i för-hållande till sin betydelse och sitt uppdrag.

men utan befogenhet att komma överens om lönen i lönesamtalet och utan en genom-tänkt lönepolitik, uppfattas lönesamtalet ofta som ett spel för gallerierna. Och det är här som skon verkar klämma. Det fungerar inte i praktiken på alla arbetsplatser – i all fall inte ännu!

Här har naturvetarna en viktig uppgift. Vi måste få arbetsgivarna att förstå innebörden i och styrkan med lönesamtalsmodellen. Vi måste också fokusera på att ge medlemmar-na stöd i löneprocessen.

Lönen ska sättas nära dig

H e le na n iCk las son, förbundsdirektör Naturvetarna helena.nicklasson@naturvetarna.se

För en ny renodlad statlig tillsynsmyndighet inom hälso- och sjukvård, som statskon-toret föreslår i en utredning. Samma princip borde gälla för tillsyn av miljö, hälsoskydd och djurskydd.

För att skolan effektivt dö-dar intresset för NO-ämnena fysik, kemi och biologi, redan under högstadiet, enligt didak-tikforskaren Magnus Oskars-sons avhandling.

l E D A R E N

H E LE N A N I C K L AS S O N, F Ö R b U N D S D I R E KTÖ R

FO

TO

: T

HO

MA

S C

AR

Lg

RE

N

min bestämda uppfattning är att vi ska ägna mer tid åt att stödja medlemmarna i själva löneprocessen och mindre tid åt att i årligen återkommande avtalsförhandlingar di-videra med centrala arbetsgivarparter om nå-gon tiondels procent hit eller dit. Jag menar att alla våra centrala löneavtal ska vara fria från löneökningstal. Hur stor löneökningen ska vara måste beslutas på arbetsplatsen, nära verksamheten. Avtalen måste också ga-rantera att det finns fungerande uppföljnings-system för en individuell lönesättning. Och vi måste se till att avtalen följs!

att lönenivåerna borde bestämmas lokalt och inte av några centrala parter i Stockholm, det var mina samtalsparter med på. Vi kom också överens om att bra lön och löneutveck-ling ökar engagemanget hos medarbetarna. Och vi enades om att lönen kan och ska an-vändas som ett sätt att styra verksamheten.

så hur svårt kan det vara då, undrar jag – i praktiken.

» Så hur svårt kan det vara, undrar jag – i praktiken. «

Lönen ska sättas nära dig

N AT U R V E TA R E6 N R 6 2 0 1 2

O P I N I O N

l Ä s A R B R E V

s k iCka D i n i n sÄn Dar e t i ll redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

M Å N A D E N S F R Åg A: J O b b A R D U M YC K E T ÖV E R T I D?

47 timmar, men inte övertidjag jobbar i skolan och Köpings kommun betalar av princip inte ut övertid till sina lärare, utan hävdar att vi borde hinna med allt jobb under den ordinarie arbetstiden. Men kikar man på mitt schema så blir det en del övertid som jag hoppas kunna kvitta mot ledighet i slutet av terminen när eleverna har slutat skolan. Vi får se om rektorn godkänner detta. Mer spännande blir det nästa termin då jag enligt schemat skall jobba minst 47 timmar i veckan utan att det genererar någon övertid, förstår inte hur det ska gå ihop.

ola

k o m m E N TA R E R f R Å N W E B B E N .

L ÄS A LL A 24 KO M M E N T E R A R PÅ W E b b E N.

Vill Naturvetarna att vi ska jobba längre?i naturvetare nr 4 fanns en artikel på temat att få äldre att arbeta kvar längre. Artikeln inleds: ”Vi måste jobba längre för att klara framtidens välfärd.” Därefter följer en artikel om hur man ska få folk att jobba efter 65 år.

Hela påståendet i artikeln står oemotsagt. Jag tycker att det är tråkigt att tidningen Naturvetare (och därmed Naturvetarna) så platt kastar fram de som av olika politiska skäl vill öka livsarbetstiden. Senast i raden är Fredrik Reinfeldt, vars regering misslyckas med att få ut ungdomar i ar-bete, och därmed löser problemet med att föreslå pensionsålder vid 75 år! Vore det inte smartare om 20-åringarna sattes i arbete först?

Då åttatimmarsdagen infördes, då semestrar införts och förlängts så har arbetsgivarsidan och borgerliga politiker hävdat att det inte går. Nu be-höver de inte argumentera själva längre utan facket sjunger samma lov-sång som statsministern.

Påstående att vi måste arbeta mer är ett overifierat politiskt mål. Jag menar att vi måste sträva efter att arbeta rätt – inte mer. Det borde vara en av fackets huvuduppgifter att hävda detta.

Det stämmer att medellivslängden ökat med flera år sedan åttatimmars-dagen infördes, men vi har också ökat samhällets effektivitet. Nu borde vi gå vidare i välfärdsbygget genom att satsa på bra lösningar för att på sikt minska arbetstiden ytterligare. Hur detta sker är en annan, spännan-de fråga, men det är skrämmande när facket ger upp den strävan!

Jag missunnar ingen 66-åring glädjen att gå till jobbet, eller en 45-åring

att satsa på en andra karriär. Men jag menar att samhället kan och bor-de sträva mot att det ska gå att jobba mindre på sikt. Naturvetarna bor-de se som sin uppgift att värna medlemmarnas intresse att utvecklingen går i den riktningen.

Med vänliga hälsningarmaGnUs Pettersson, statistiker, FloDa

naturvetarna svarar:

Tack för värdefulla synpunkter. Naturvetarna driver inte frågan om att arbeta till 75-årsdagen! Med månadens fråga: ”Vill du jobba längre än 65-årsdagen?” ville vi sätta fokus på frågeställningen och låta medlem-marna komma till tals. Av alla kommentarer på webben att döma är frå-gan intressant och svaren tudelade. Fortsätt gärna att kommentera och debattera!

Att vi valde att intervjua Sacos samhällspolitiske chef gunnar Wetterberg beror på att han länge har varit engagerad i frågan och uppmärksammat oss på att samhället inte klarar välfärden med dagens pensionsålder. gunnar framhåller i intervjun att en flexibel pensionsålder är att föredra, och där håller Naturvetarna helt med honom.

Du hävdar att det gäller att jobba rätt. Det ställer jag mig helt bakom. Kruxet kan vara att bestämma vad som är rätt sätt! Naturvetarna menar att det är i dialog med arbetsgivaren, vid löne- och utvecklingssamtalen, som frågan om hur man arbetar måste komma upp. Samtalen är det fo-rum arbetsgivare och arbetstagare har för att gemensamt komma fram till en överenskommelse som båda är nöjda med.

Helena niCklasson, FörbUnDsDirektör, natUrvetarna

Möjligt att jobba mindrejag jobbar inom läkemedelsindustrin, och innan jag fick barn job-bade jag mycket övertid, jag hann ju inte med allt jobb som skulle göras annars. Nu, med två små barn, kan jag inte jobba över - måste hämta en viss tid på dagis, och på kvällarna orkar jag inte sitta med jobb mer än i undantagsfall. Det går att dra ner på ambitioner, säga ifrån när det är för mycket, strunta i onödiga och ineffektiva möten.

tHerese

Tyvärr för mycket övertidFörsöker att inte jobba över. Arbetar man mer en dag blir man mindre effektiv nästa. Tyvärr ligger min arbetsbelastning på i runda slängar tre heltidstjänster så ibland är jag uppe och nosar på femtio timmar övertid på en månad. beklagligt nog har jag inte tre heltidslöner.

lotta

7N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

MATH ARTMATH JEWELLERY

”De matematiska symbolerna besitter en säregen dekorativ kraft som man märker när man arbetar med dem.”

Konst att räKna med

Lars Nystedt

Mer information: www.instantmath.se

örhängen Lambda hänge Gamma manschettknappar Tetrachtys

Pi, relief i guldLinjeintegral, relief i stål

säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätt-en att korta ner inlägg. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: redaktion@naturvetarna.se eller naturvetarna, box 760, 131 24 nacka

vi vill veta vaD DU tYCker!

Inga störande ljudHar flera vindkraftverk inom två kilometer, har aldrig upplevt några besvär eller störande ljud. Hör dock både tåg och biltrafik trots att jag bor på landet. Sanslöst att det ska utredas så mycket kring etablering av vindkraft när vägar, järnvägar och kraftledningar och annat som bullrar byggs utan att folk klagar.

erik laGer

Fel placeringvindkraft placeras fel idag, för nära bostäder och i

tysta områden - systemfel. Myndigheter trycker på, lik-

nar läget med influensavaccinet, riskerna för befolkning-

en och ekosystemen underdrivs och marginaliseras till

förmån för de politiska målen.

ljUDeXPerten

Mer vindkraft kommerefter vattenkraften är vindkraften det effektivaste förnyelse-bara energislaget vi har att tillgå. Mer kommer. Kärnkraften är en parantes i brist på bättre vetande.

nils-evert erlanDsson

D U E LLE N: S K A SV E R I g E S ATS A PÅ M E R V I N D N K R A F T?

N AT U R V E TA R E8 N R 6 2 0 1 2

D U B B E l k A R R i Ä R Året före OS fokuserade Anna Laurell helt på boxningen. Förväntningarna var höga efter VM-bron-set tidigare i år. På meritlistan finns också två VM-guld. Men på OS gick det inte lika bra för kemisten, som hade chans på medalj.

Utan att lägga boxningshandskarna på hyllan återupptar hon snart doktorandstudierna i kemi på KTH. I botten är hon kemist från Lunds universitet och gjorde en snabbvisit i indu-strin innan hon bestämde sig för att doktorera.

– Att ha två karriärer är både slitsamt och givande. Det är en trygghet att ha en utbildning att falla tillbaka på, samtidigt som det är kul och stimulerande, skriver hon på sin blogg.

Det hela började med att hon tyckte boxningen var bra träning, som sedan blev en livsstil och nära på en olympisk medalj. le l

Olympier som forskar

sVE N s k m E DAlJ i fYs i k-os

Återväxten av svenska fysi-ker är god. För första gången på tio år har Sverige tagit en medalj i den internationella fysikolympiaden för gymnasie-

elever, som i år hölls i Estland. För bedriften står Johan Runesson från Växjö katedralskola, som knep

en bronsmedalj.Åttio länder med to-

talt 371 studenter täv-lade i olika praktiska och teoretiska moment

inom fysikens värld. lel

A Z-AN sTÄllDA m öTE R f öR ETAG

Det blir nya arbetsmarknads-dagar på Astra Zeneca i Söder-tälje 12-13 september. Då får

de uppsagda chans att komma i kontakt med tänkbara arbets-givare.

– Vi räknar med att över hundra företag är på plats, förra gången var många IT-företag, apotek, bemanningsföretag och andra här, säger Sofia Johan-nesson, ordförande i Akademi-kerföreningen i Södertälje.

Rum för intervjuer är förbe-redda, så med lite tur kan man gå hem med ett nytt jobb efter de här dagarna.

Astra Zeneca har tagit initia-tiv till arbetsmarknadsdagarna som arrangeras tillsammans med de fackliga organisatio-nerna. Naturvetarna är på plats med både ombudsmän och kar-riärrådgivare.

Läs mer påwww.naturvetare.se lel

sVE R i G E i ToPP?

sverige toppar många internationella ranking-listor om innovation och satsningar på forskning och utveckling. Men att av detta dra slutsatsen att Sverige är världsmästare i innovation är missvisande menade Vinnovas göran Marklund vid ett semina-rium i juni.

– Vi kan inte nöja oss med att ha varit bäst, vi måste fort-sätta att satsa på innovations-kraft, annars kommer vi att bli omsprungna. Många utveck-lingsländer, framförallt i Asien, satsar enorma summor på ut-bildning och forskning.

Men det är inte försent att vända den negativa trenden menar göran Marklund. god

förmåga att bygga och leda komplexa strukturer, tillgång till unika mängder registerdata och stor öppenhet för nya idé-er ger Sverige ett försprång.

– Det bygger på att vi blir bättre på att stödja innova-tionskraft och, inte minst, att intresset för teknik- och na-turvetenskapliga utbildningar ökar. soFie anDersson

sVE N s k m E DAlJ i fYs i k-os

Återväxten av svenska ker är god. För första gången på tio år har Sverige tagit en medalj i den internationella fysikolympiaden för gymnasie-

elever, som i år hölls i Estland. För bedriften står Johan Runesson från Växjö katedralskola, som knep

en bronsmedalj.

talt 371 studenter täv-lade i olika praktiska och teoretiska moment

inom fysikens värld.

anna laurell är doktorand i kemi på ktH.

N Y H E T E R

9N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

s T ö R N i N G Jobbar du hemma ibland? Fortsätt med det, i alla fall om du vill vara effektiv och få saker gjorda. Enligt en undersökning av Manpo-wer är kollegorna de största tidstjuvarna. Att kunna arbeta utan att bli störd är en av de viktigaste arbetsmiljöfrågorna.

En lika besvärande tidstjuv är teknikstrul eller att tekniken inte funge-rar som det är tänkt. Missförstånd och otydlig kommunikation ligger ock-så högt på listan över störningsmoment.

Andra klagar på dåliga chefer och svag ledning, som påverkar effektiviteten nega-tivt. Många lider också av meningslösa och improduktiva möten.

Totalt går nästan en timme av arbets-tiden till spillo varje dag som en följd av strul på jobbet, enligt de runt 20 000 per-soner som deltog i undersökningen. le l

>

Hallå där!

H öG s koloR NA HAR HÅR D BANTAT

mer resurser till utbildning är nå-got som politikerna trummar ut med jämna mellanrum. Inte minst brukar Jan björklund slå sig för bröstet. I själva verket borde han göra något helt annat.

Sedan 1994 har anslagen till lan-dets universitet och högskolor mins-kat med 6,7 miljarder kronor. Värst drabbade är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna som har sett sina resurser krympa med 40 procent under den tiden, enligt be-räkningar från Sulf.

En bov i dramat är att staten inte har kompenserat för höjda löner och andra avgifter.

– Vi har haft en succes-siv urholkning av våra resurser. Det är tufft. Varje år kommer ost-

hyveln, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Nästa år försvinner 1 600 utbild-ningsplatser där. Hon konstaterar att den borgerliga regeringen hittills har prioriterat forskning på utbildningens bekostnad. lel

Sedan 1994 har anslagen till lan-dets universitet och högskolor mins-kat med 6,7 miljarder kronor. Värst drabbade är de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna som har sett sina resurser krympa med 40 procent under den tiden, enligt be-

En bov i dramat är att staten inte har kompenserat för höjda löner och

– Vi har haft en succes-

Kollegor stjäl tid

osthyveln har gått hårt åt landets utbild-ningar.

Hur har nobelpriset påverkat dig?

Nobelpristagaren i kemi år 2009 kommer till Naturvetarnas stockholm meeting i september. Ada Yonath fick priset för sin kartläggning av ribosomer som har en viktig roll när ny antibio-tika utvecklas.

vad ska du prata om?– betydelsen av kreativa miljöer för att lyckas med forskning. Jag tar avstamp i min egen forskning som handlar om antibiotikaresistens. Utan att något genombrott är på gång känner jag en viss optimism när det gäller att hitta nya antibioti-ka. I mina mörka stunder tvivlar jag.

vilken roll spelar ribosomen när ny antibiotika tas fram?– Ribosomen tillverkar bakteriernas proteiner och är därför ett viktigt mål för antibiotika. Sedan strukturen kartlades finns det fö-retag som arbetar med att ta fram antibiotika på den kunskapen.

Är israel ett bra land för forskning?– Ja, den kreativa miljön är god och politikerna inser nyttan med forskning. Vi är det land i världen som satsar mest på forskning i förhållande till bNP. År 2010 spenderades 4,4 procent av Israels bNP på civil forskning och innovation. Det avspeglar sig bland annat i att många högteknologiska företag förlägger sin forsk-ning och utveckling här.

Hur är samarbetet med näringslivet?– Vi har mycket gott samarbete mellan forskare inom akade-min, men knappast någon kontakt med industrin. Det gäller alltså inom mitt eget forskningsområde.

Hur har nobelpriset påverkat dig?– Det har inte påverkat mitt eget vetenskapliga arbete. Däre-mot har det exponerat mina studier och upptäckter, vilket har gjort att jag har mött en delvis ny publik. Särskilt glädjande är att ungdomar och unga studenter har fått upp ögonen för min forskning.

Ditt bästa råd till unga forskare?– Nyfikenhet och passion har varit mina ledstjärnor. Det tror jag är nödvändigt för att lyckas som forskare.

Ditt intryck av svensk forskning?– Sett till resultatet är den superb. Jag ser fram emot att komma tillbaka till Stockholm, inte minst gillade jag den värme människor utstrålar. lel

N AT U R V E TA R E10 N R 6 2 0 1 210

DUellenDelikata jätteräkor kan vara svåra att avstå från på grillspettet. Naturskyddsföreningen och WWF är överens om att odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. En certifiering öppnar dörren, menar Världsnatur-

fonden som är beredd att pröva det. Naturskyddsföreningen säger nej.

kAN Vi ÄTA CE RTi f i E RAD E JÄTTE RÄkoR m E D G oTT sAmVETE?

nejjaHåkan Wirtén, generalsekreterare, världsnaturfonden WWF

mikael karlsson, ordförande för naturskyddsföreningen

1. v i lka Är P rob le m e n m e D DaG e n s oDli nG av jÄt te rÄkor?

2. Är oDli nG e n möj liG at t FörÄn Dra G e nom boj kot t?

3. kan Ce rti F i e r i nG vara e n lös n i nG?

4. kan v i lita PÅ e n Ce rti F i e r i nG?

5. s ka man H e llr e vÄlja De n vi lDa jÄt te rÄkan?

idag är odlingarna av tropiska räkor en miljömässig och social katastrof – med hög antibiotika-användning, kemikalier och brist på reningssystem liksom avverkning av mangroveskogar och konflikter med lokalbefolkning-en. Handeln är helt oreglerad och ohållbar. Idag importerar till exempel EU drygt 70 procent av den fisk som invånarna konsumerar och hälften är od-lad. Vi kan inte fortsätta köpa från undermåliga räkodlingar – vi måste få till stånd förändringar.

odling av jätteräkor är en ekologisk och social katastrof. Enorma ytor mangroveskog har skövlats i jätteräkornas spår, med stora för-luster av biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster som följd. De sociala förhållandena och den lokala försörjningen i odlingsom-rådena har regelmässigt försämrats. Kränkningar av mänskliga rät-tigheter är vanliga i områdena.

ja, vi är beredda att pröva. Vi arbetar på samma sätt inom andra om-råden, som FSC inom och för att få ett mer ansvarsfullt fiske i haven stöttar vi MSC, Marine Stewardship Council. Om vi ska kunna vända trenden är det dags att pröva nya lösningar och WWF har valt att stötta ASC, Aquaculture Stewardship Council.

Det opinionsarbete som bedrivs har medfört att avverkning av mangroveskogar förbjudits på många håll. Vår kampanj Anti-Scampi har på mindre än ett års tid fått stor uppmärksamhet. Alltfler konsu-menter, företag, kokboksskribenter och stjärnkockar säger nej till jät-teräkor, även till certifierade sådana. Axfood och Coop säger nej till alla jätteräkor. Alltfler sushirestauranger plockar bort jätteräkor från standardmenyn. Vi är inte framme än men det går snabbt åt rätt håll.

De svenska miljöorganisationerna har i princip bojkottat tropiska jätteräkor i mer än tjugo års tid. När efterfrågan och tillgången ändå hela tiden fortsätter att öka både i Sverige och runt om i världen måste vi tänka nytt. Tropiska räkor är en global miljardindustri som absolut måste förändras i en mer ansvarsfull riktning. Erfarenheterna från de senaste decennierna visar att bojkott inte ger tillräckligt stor effekt.

nej, det konserverar en dålig konsumtionsvana och kraven är all-deles för långa och de efterlevs dåligt. Hundratals miljöorganisatio-ner i utvecklingsländer protesterar nu mot de nya certifieringssys-tem som är under utveckling.

ja, certifiering och tydlig spårbarhet ska man kunna lita på. Vitsen är att få en förändring, som innebär minskad användning av antibiotika, ke-mikalier och krav på reningssystem. Till exempel får odlingar inte anläg-gas på mark där mangrove avverkats efter 1999 och hänsyn måste tas till vilda arter och naturmiljöer. Lika viktigt är det att ta sociala hänsyn och ha samråd med byalag och lokalbefolkningar. I år testas de nya kriterierna för jätteräkor i odlingar för att se hur de fungerar.

inte alls när det gäller odlade tropiska räkor.

Det handlar inte om odlade eller vildfångade räkor utan om de är certifiera-de enligt en trovärdig certifieringsorganisation, exempelvis MSC eller ASC.

nej, de fångas med extremt stora bifångster men vi avråder inte från MSC-märkta vildfångade räkor.

11N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

N Y H E T E R

Hur vet man att man passar som chef? Den roll du har i ditt vanliga liv kan ge svar. Trenden är att ledarskapet blir mer personligt och bygger på förtroende.

D R i V k R A f T E R – Ta reda på varför du vill bli ledare. Om du vill det för din egen skull och för att det passar din cv är du fel ute. Om du däremot gillar att leda och vill åstadkom-ma något så kan det vara rätt karriärval, sä-ger organisations- och ledarskapskonsulten Åsa Lundquist Coey.

I takt med att ledarskapet blir allt mer per-sonligt kan det vanliga livet vid sidan om job-bet ge ledtrådar.

– Vilken roll har du i familjen och i ditt um-gänge på fritiden? Är du typen som tar initia-tiv och fixar middagar och andra aktiviteter kan det vara tecken på att du är ledare. Att ansvara för hund eller häst kräver också ett gott ledarskap.

föRTRoENDE

Hon tipsar om att fundera på vilken roll man har i familjen, om man är den som leder eller låter andra leda. Till exempel är det känt att

den som är äldst i en syskonskara oftare blir ledare än småsyskon.

Ledarskap handlar mycket om förtroende, som skapas i goda kontakter med sina med-arbetare, att se dem och uppskatta dem som människor.

– Förtroende är underskattat, många är mer sakinriktade och försummar de person-liga relationerna. Det är först när man upp-skattar folk som människor som de kan ta emot feedback för både bra och dåliga pre-stationer.

Åsa Lundquist Coey vänder upp och ner på den traditionella bilden av ledarskap. Viktigare än att presentera storstilade visioner och pla-ner är samtalet med medarbetarna, vare sig det sker vid kaffebordet eller med var och en.

– Det är ofta i det lilla, i vardagliga kon-takter, som det slår gnistor och saker händer. Jag kallar det lobbying där man påverkar och pratar med folk. Därmed inte sagt att kickoff inte behövs. Men kom ihåg att det inte är där de stora framstegen sker.

CoACHANDE sAmTAl

Hon pratar om det coachande samtalet, där chefen ställer frågor och lyssnar. Det hjälper till att öka medvetenheten och får medarbeta-ren att själv hitta svaren och lösningarna. Det

är ett ständigt pågående samtal.Hårda nypor menar hon inte behövs i det

dagliga ledarskapet, däremot måste medar-betarna hålla sig inom vissa ramar och regler, som att hålla budget.

– Kom ihåg att vi inte är på jobbet för vår egen skull. Verksamheten ska vara i fokus. Att vi utvecklas som personer är en bonus när vi underordnar oss ett större samman-hang.

Hon vill ha högt i tak och uppmuntrar dem som går mot strömmen och ifrågasätter. Det menar hon minskar risken för felsteg och att medarbetarna blir försiktiga och räddhågsna.

Men Åsa Lundquist Coey går inte så långt att hon slänger verktygslådan för chefer.

– Nej, den behövs bland annat vid svåra samtal och är ett stöd när man ska lägga upp lönesamtal. lel

vill du höra mer av Åsa Lundquist Coey ska du komma på chefsseminariet ”Lust att leda” 18-19 oktober. Se in-bjudan sid 65.

MÅNAD E N S F R ÅgA:

Chefer är på väg att bli en bristvara på arbetsmarknaden. Ett gene-

rationsskifte är på gång bland chefer. Många naturvetare är ledare

i olika roller. Nu undrar vi om du kan tänka dig att satsa på en kar-

riär som ledare. Du som är chef är välkommen att dela med dig av

dina erfarenheter. Kommentera på www.naturvetarna.se.

Ta ledarskapet personligt

KAN D U TÄN KA D I g ATT b LI C H E F?

Åsa lundquist Coey

C H e F s s e m i n a r i U m

N AT U R V E TA R E12 N R 6 2 0 1 2

Billiga kläder dyrt för miljönVärldens klädtillverkare har ögonen på sig, villkoren för textilfärgare och sömmerskor blivit bättre. desto mer återstår att göra för miljön, där både bomullsodlingen och textilindustrin suger vatten och kemikalier. följ med till indien, där svensk reningsteknik ger hopp för framtiden.

T E X T l A R s - E R i k l i l j E b ä c k

R E P O R TA G E T

13N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Billiga kläder dyrt för miljön

T E X T l A R s - E R i k l i l j E b ä c k

fO

TO

: Ric

hA

Rd

vO

n Z

EiP

El

R E P O R TA G E T

N AT U R V E TA R E14 N R 6 2 0 1 2

loden som rinner genom Dar es Salaam är färgad röd ena dagen och grön nästa dag. Det

orenade avloppsvattnet från textilfabriken rinner rakt ut i miljön.

– När vi kom vi dit för att ta prover fick vi inte ens komma in på fabriksområdet för att de trodde att vi skulle göra en inspek-tion, säger Bo Mattiasson, professor i bio-teknik vid Lunds universitet.

GiFTiGT slAM

Hans forskargrupp sitter på en lösning på miljöproblemen. I Indien har det gått bättre för där kunde underleverantörerna lita på Indiska magasinet, som importerar kläder och textilier till den svenska marknaden.

– I Indien har tillverkarna varit mycket

positiva och tillmötesgående. De välkom-nar en förändring som renar utsläppen.Slammet som bildas efter färgningen inne-håller carcinogena ämnen och en del tung-metaller. Det samlas upp i högar och tor-

kar, i bästa fall i gjutna betongfundament, an-nars direkt på marken.

– Den bruna massan förvarar man i säckar som ofta spricker, med följd att giftiga kemika-

lier lakas ut och ham-nar i grundvattnet.

Det finns inget system för hämtning och destruktion. I stället används massan som fyllnadsmassa, i tegelstenar och som göd-ningsmedel, säger Renée Andersson, etik-

och miljöansvarig på Indiska magasinet.Tack vare sina insatser för att få till stånd

vattenrening i Sydasien är hon hedersdok-tor vid Lunds tekniska högskola. Hon har lång erfarenhet av biståndsarbete inom bland annat Rädda barnen, och påverkar nu i stället genom företag.

– Efter de första två åren på Indiska såg jag mer hända för mänskliga rättigheter än under femton år med bistånd. Det finns ingen väg tillbaka och alla är vinnare. Före-tagen går bättre och de anställda mår bätt-re, säger Renée Andersson.

sOciAlA FRÅGOR

Hon räknar upp en rad framsteg i Sydasien där Indiska verkar. Hälso- och säkerhets-frågorna är de mest påtagliga, men också löner och förmåner, liksom barnarbetsfrå-gan i exportindustrin.

– Vi började med sociala frågor och ef-ter tre års försök i Kina, Indien och Bang-ladesh hittade vi ett system för det. Nu har vi uppförandekoder, som producenterna måste leva upp till för att få leverera.

Nu är utmaningen att nå lika långt i mil-jöarbetet.

– Jag är optimist och övertygad om att vi kan åstadkomma förändring även där.

Svensk bioteknik renar vatten i textilindustrinKan vi byta kläder varje dag med gott samvete? Ja någorlunda, när det gäller sociala villkor för dem som tillverkar våra kläder i Sydasien. Tveklöst nej, sett till miljön och förorenat vatten. Men en lösning är på gång i indien, där svensk bioteknik renar och återanvänder vattnet.

Renée Andersson.

– Vi räknar med att använda den här tekniken i större skala. Pilotanläggningen har vi i en container som kan flyttas, säger Bo Mattiasson.

bisTÅND sOM FUNGERAR

Vi glider över på frågan om finansiering, som Sida står bakom.

– Det här är ett bra exempel på funge-rande bistånd. När vi drog igång kontaktade vi några företag. Ikea svarade inte alls, med-an H&M sa nej till att vara med i utveck-lingsarbetet. Indiska var med på noterna. Det samarbetet har fungerat utmärkt.

Vad driver dig personligen?

Även om det finns miljölagar följs de inte. Därför måste vi importörter gå samman och ställa krav.

Nu ska de testa de guidelines för vatten-rening i textil- och läderindustrin som de arbetat fram i det två år gamla samarbetet inom Sweden Textile Water Initiative. Det stöds av 34 svenska företag som Acne, Ge-kås, Fjällräven, Gant och Stockholm Inter-national Water Initiative.

– Vi är konkurrenter på butiksgolvet, men när det gäller arbetet för sociala frågor och miljö måste vi samarbeta, säger Renée Andersson.

bAkTERiER GÖR jObbET

Vattenfrågan är central i de länder där till-verkningen sker. Det är brist på vatten och kvaliteten är dålig. För att klara framtidens vattenförsörjning måste det renas och åter-användas. Förbrukningen av vatten för att framställa en t-shirt är enorm.

Det är mot den bakgrunden professor Bo Mattiasson engagerar sig.

– Det är ett jätteproblem som vi måste få bukt med. Nu ska vi bygga en pilotanlägg-ning för rening av avloppsvatten från en textilfabrik i Tirupur i södra Indien.

15N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Nu har vi uppfö-randekoder, som producenterna måste leva upp till för att få leverera.

Renée Andersson besöker en av Indiska magasinets bästa leverantörer.

Tekniken är lika enkel som genial. Som biotekniker ligger mikroorganismer nära till hands för Bo Mattiasson. I det här fal-let olika bakterier som uppträder naturligt i avloppsvattnet. De bryter ner de aroma-tiska föreningarna, som ger textilerna färg, till vatten, syre, kvävgas och ammoniak.

– Poängen är att avloppsvattnet renas så att inget slam bildas. Genom uppförök-ning av bakterier höjer vi koncentrationen så att de kan göra jobbet mer effektivt.

Jag undrar nyfiket vilka bakterier som är inblandade. Men det har han inte un-dersökt så noga, det viktiga för Bo Matti-asson är resultatet av bakteriernas arbete.

”

Al

lA

Kl

Äd

ER

: fO

TO

, i nd

i SK

A

Al

lA

Kl

Äd

ER

: fO

TO

, i nd

i SK

A

fiber i stället för silverS I LVE RJON E R I K LÄDE R för att mot-verka oönskad lukt är ett miljöproblem. de antibakteriella silverjonerna hamnar i miljön efter tvättmaskinernas sköljning. Men nu är en lösning på gång där miljön skonas.

Tekniken bygger på cellulosafiber som kläs med polymerer som fångar upp bakte-rier. de negativt laddade bakterierna fastnar i den positivt laddade polymeren, där de inte kan föröka sig. i stället går de en säker död till mötes.

den stora poängen är att den antibakte-riella funktionen inte lossnar vid användning, vilket gör att inga giftiga kemikalier släpps ut i miljön. På köpet är fibern förnyelsebar och till-verkningsprocessen vattenbaserad.

Josefin illergård, som precis har dispute-rat vid KTh, utvecklar metoden som stöds av vinnova, ScA, Basf och Ki. nu söker man efter finansiärer för att kunna producera fi-bern i större skala.

Tanken är att fibern även ska kunna an-vändas i produkter med höga hygienkrav, som plåster och bandage.

Klädberget växerF E MTON K I LO K LÄDE R och textilier konsumerar varje svensk per år. Mellan åren 2000 och 2009 har konsumtionen ökat med 40 procent.

Åtta kilo går till förbränning, medan tre kilo skänks till välgörenhet eller exporteras. Tekniker för att återvinna textilier finns inte i

dag, vilket det finns stora behov eftersom tillverkningen slukar stora mängder vatten, energi och kemikalier under bomullens väg från åkern till oss som bär kläderna.

nu har naturvårdsverket bestämt att åter-användningen och återvinningen ska öka. Textilhögskolan i Borås har fått i uppdrag att utveckla lösningar för att minska klädavfallet. Projektet finansieras av nordiska rådet och gäller alla de nordiska länderna.

Gamla kläder blir nya textilier TRAS MAT TOR O CH STOP PADE strum-por hör numera hem-ma på museer. i dag är det slit och släng som gäller, där uttjänta kläder bränns upp. Men nu kan en lösning vara på gång, så att textiler kan återvinnas på samma sätt som glas, papper och plast.

det är forskare på Tek-niska högskolan i Stock-holm som utvecklat en metod där bomull och vis-kos omvandlas till en massa som man kan skapa ny viskos från. Bomull och viskos (har trädens cellulosa som källa) be-står av cellulosa. det nystartade avknopp-ningsföretaget på KTh, Renewcell, kombi-nerar massaindustrins metod för att utvinna cellulosa med egna utvecklade tekniker. några av dem är redan patenterade.

Tanken är att processen ska skalas upp med en pilotanläggning i vänersborg. Om allt går enligt planerna är den i drift i början av år 2014. i nästa steg är förhoppningen att kun-na ta emot textilier från hela Skandinavien. domsjö fabriker, som i dag tillverkar textilier från träcellulosa, står bakom satsningen.

för att anläggningen ska bli lönsam måste de få tillgång till uttjänta kläder gratis eller till en låg kostnad. Textilköpare som h&M, lindex och ikea har visat in-tresse för återvunnen textilmassa.

N AT U R V E TA R E16 N R 6 2 0 1 2

– I botten handlar det om miljö-intresse och att behoven är så stora inom textilindustrin, som vi har exporterat till de tropiska länderna. Behovet av vattenrening är enormt.

Bo Mattiasson är besviken på de stora svenska textil- och kläd-företagen.

– Ikea och H&M borde vara med och finansiera miljöforsk-ning, och inte bara designforsk-ning. Att miljön skyddas i de län-der där produktionen sker borde vara en överlevnadsfråga för dem.

H&M:s NOllVisiON

Han menar att importföretagen har stor chans att påverka när län-dernas egen lagstiftning inte biter. H&M är dock inte främmande för att stödja projekt som har med vattenrening att göra.

– Det projekt som Lunds tek-niska högskola bedriver är intres-sant och positivt. Vi har fokus på andra projekt, som Zero Dischar-ge of Hazardous Chemicals, säger Malin Björne, presskontakt på H&M.

Utöver H&M är kända varu-märken som Nike, Adidas och Puma med i satsningen för en nollvision när det gäller giftiga kemikalier i textilindustrin. Tan-ken är att visionen ska vara upp-nådd år 2020.

– Vi jobbar kontinuerligt med vattenrening och har intressanta projekt på gång. Men det är inget vi kan kommunicera nu, säger Malin Björne. #

fO RTS . f R Ån fÖ R R A S i dAn

På nio år har konsumtionen av kläder ökat med 40 procent i Sverige.

fO

TO

: ind

iSK

A

R E P O R TA G E T

17N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Bomull suger vatten och kemikalierBOM U LL L IGG E R I topp sett till vat-tenförbrukningen. för att producera ett kilo bomull går det åt upp till 29 000 liter vat-ten. Motsvarande siffra för vete är 900 liter. hade vattnet varit givet från himlen hade det varit ett mindre problem. Men drygt 70 procent av den bomull som odlas i världen konstbevattnas. det mest kända exemplet på förödande slöseri med vattenresurser är Aralsjöns kollaps som betraktas som en av världens största miljökatastrofer.

Bomullsodlingen upptar 2,5 procent av jordbruksarealen, men använder 11 procent av alla kemikalier i jordbruket, mest insekts-medel och ogräsmedel. Enligt WhO är de flesta pesticider som används i bomullsod-ling giftiga.

Studier har uppskattat att bekämpnings-medel som används i bomullsodling dödar 22000 och förgiftar tre miljoner människor varje år, enligt WWf. 70 procent av bomul-len handplockas, vilket i sig är en hälsorisk. Kemikalierna är långlivade i miljön och sprids vidare genom vatten och luft. de förorenar kringliggande områden och vatten nedströms.

Protester mot låga löner i textilfabrikerTE XT I L I N DUSTR I N STÅR FÖR 80 procent av Bangladeshs export. h&M och flera andra internationella klädjättar har sin produktion där. Tack vare det ligger landets BnP-ökning på stabila 5 procent per år.

Men de anställda vid textilfabrikerna får betala ett högt pris. i juni stängde trehund-ra fabriker efter våldsamma protester mot låga löner. Många av sömmerskorna hos h&M:s underleverantörer tjänar inte mer än 270 kronor per månad. lönerna har inte höjts på två år samtidigt som bostadshyror-na har fördubblats.

Klädsamt nog har h&M och andra inter-nationella klädjättar uppmanat landets re-gering att höja minimilönerna och fördömt statens förtryck av medlemmar i fackför-eningar.

Byt kläder med varandraS MÅSYS KON SOM ÄRVE R kläder är en självklarhet för de flesta. Kan du också tänka dig att bära någon annans kläder? det borde du göra. Miljön har mycket att vinna på second hand.

Genom att byta till sig tre plagg kan man spara åttatusen liter vatten, 2,7 kilo kemika-lier och mycket energi, enligt naturskydds-föreningen som själv arrangerar klädbytar-dagar runt om i landet.

En av dem som var med på klädbytarda-gen i Mora i april var lisen vogt.

– Jag spanade in en läderjacka igår vid inlämningen och skyndade att byta åt mig den idag. det är både miljösmart och kul att byta kläder.

det här måste vara den bästa aktivitet na-turskyddsföreningen ordnat, säger hon på deras webbupplaga.

Trä ersätter bomull och oljaSÖDRAS MAS SAB R U K I Mörrum pro-ducerar textilmassa med en kapacitet på 170 000 ton årligen.

– vi räknar med ökad efterfrågan på för-nyelsebar textilmassa som ersätter fiber från bomull och olja, säger Gunilla Saltin, vd för Södra cell.

Textilmassa går bra att göra av både barr-träd och lövträd. Södra använder lövträd i sin produktion. Av massan kan man framställa viskos, cellulosafilm och en rad andra pro-dukter. viskos har god förmåga att suga upp vatten, vilket gör materialet lämpligt i kläder och andra textiler.

Södra är inte ensam om sin satsning på tex-tilmassa. domsjö fabriker i Örnsköldsvik och vida Paper har en motsvarande produktion.

Kan produktion av textilmassa förändra skogsbruket?

– Marknaden för textilmassa är fortfaran-de liten i jämförelse med textil baserad på bomull och fossil energi. Marknaden kom-mer att växa som en följd av konsumenter-nas efterfrågan, säger Per Braconier, infor-mationsdirektör vid Södra.

För att producera ett kilo bomull går det åt upp till 29 000 liter vatten. Vete slukar 900 liter.

vid inlämningen och skyndade att byta åt mig den idag. det är både miljösmart

fO

TO

: ER

icA

RO

UG

EU

X

Remake – Stockholms Stadsmissions eget märke består av second handkläder, hemtex-til och möbler som fått ny form och stil.

fO

TO

: R

ich

AR

d v

On

ZE

iPE

l

N AT U R V E TA R E18 N R 6 2 0 1 2

N R 1 2 0 1 2

Glapp i kontaktenMånga studenter klagar på den svaga kopplingen

mellan utbildning och arbetsliv. De vet inte riktigt

vad som väntar efter examen. Tidningen Naturvetares

undersökning visar att universitetens satsningar på

kontakter med arbetslivet ser väldigt olika ut.T E x T M A R i TA T E R ä sM A R i TA T E R ä s

T E M A – A R B E TS L I VS KO N TA K T

19N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

ångt ifrån alla universitet har en samlad strategi kring ar-betslivskontakter och det va-

rierar mycket mellan utbildningarna, även på ett och samma universitet.

– Vi har utbildningar som leder till en yrkesexamen, och sådana som inte leder till yrkesexamen men som nog ändå ligger rätt nära en sådan inriktning. Vi har även utbildningar som är mer akademiska, säger Johan Grundberg, utbildningsledare på Na-turvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet.

Till exempel gör mattestudenterna stu-diebesök inom försäkrings- och finanssek-torn, de har gästföreläsare från näringslivet och varje år ordnar man en dag med tema: ”Matematiken i arbetslivet”.

Exjob b på föR ETAg

På institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi är kontakterna med arbets-livet goda, särskilt på miljöutbildningarna. Många gör exjobb på företag, gästföreläsare är vanligt och vissa kurser har studenter

19N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Universitetens kontakt med arbetslivet kartlagdDet finns olika sätt att ge naturvetare en bild av det arbetsliv som väntar efter examen. På yrkesutbildningarna är arbetslivet i fokus, medan det inte är lika självklart på de utbildningar som förbereder för forskning. Det visar tidningen Naturvetares undersökning.

Lsom är yrkesverksamma. I flera av kurserna förekommer fall-studier som är kopplade till aktuella miljöproblem. Det finns också möjlighet att gå en praktikkurs eller att få individuell karriärpla-nering.

På frågan hur uni-versiteten säkerhets-ställer att stu-denterna

har de kunskaper, färdigheter och förhåll-ningssätt som krävs i arbetslivet svarar de allra flesta att de använder sig av alumniut-värderingar och externa styrelserepresen-

… 3 av 8 universitet känner inte till hur lång tid det tar för deras studenter att få första arbetet?

T E M A – A R B E TS L I VS KO N TA K T

N AT U R V E TA R E20 N R 6 2 0 1 2

tanter. Det är också förhållandevis vanligt med arbetsgivarundersökningar, bransch- och arbetsgivarnätverk.

sTRATEg i s k fRågA

För Cornelia Witthöft, som är program-studierektor för blivande livsmedelsagro-nomer på SLU, är det strategiskt viktigt att studenterna är väl förberedda för arbetsli-vet. På yrkesutbildningar, som agronom-programmet, har man arbetat med frågan

innan Bolognaprocessen startade.

– Vi tar arbetslivs-anknytning på största allvar. Det är en vinn-vinn-situation för oss och arbetsgivarna.

De får höga betyg av studenterna. I flera kurser anlitas förelä-

sare från arbetslivet och det är vanligt att agronomer som arbetat utanför akademin kommer tillbaka och berättar om sitt yr-kesliv. Studiebesök och den årliga dagen Agronom som yrke är andra sätt att möta arbetslivet.

SLU erbjuder också en kvalificerad agro-nompraktik, där studenterna är fyra veckor hos potentiella arbetsgivare.

– Praktikanten skriver en rapport och har handledare både här och ute på företa-get, förklarar Cornelia Witthöft.

NYTT b RAN sCh RåD

En hel del magisterarbeten sker också i samarbete med näringslivet. Nyligen gjorde en student ett system för sensorisk konsu-menttest för ett större livsmedelsföretag. Även i agrosystemkursen ingår att göra ett större projekt på uppdrag av industrin. Un-der denna kurs i årskurs fyra får studenter från olika inriktningar chans att samarbeta.

– Nyligen har vi också fått till stånd ett branschråd, där avnämare från alla våra ut-bildningar sitter med, fortsätter Cornelia Witthöft och berättar att syftet är att fånga upp förväntningar och få stöd när det gäl-

ler utvecklingen av utbildningarna.Lars-Arne Haldosen, som är programdi-rektor för kandidat- och masterprogram-men i biomedicin, samt masterprogram-men i bioentreprenörskap och toxikologi på Karolinska institutet, berättar att de framför allt stöder studenterna, som själva anordnar olika former av aktiviteter. De er-bjuder exempelvis seminarier, arbetsmark-nadsdagar, alumniträffar och cv-coachning.

sTöTTAR E NgAg E RAD E sTU D E NTE R

– Vi stöttar också ett mentorprogram – Framtidsnätet – som engagerar många alumner, berättar Lars-Arne Haldosen.

Han ser ett mervärde i att det är studenterna själva som har kontakterna och ordnar aktiviteterna.

Med åren har arbets-livskontakterna utvecklats och idag finns ett större utbud av flera olika typer av aktiviteter. Inom alla programmen inbjuds fö-

reläsare från näringslivet och i vissa kurser ingår det exempelvis studiebesök och bio-entreprenörerna gör skarpa projekt ute på företag. Naturvetarna och Proffice Life Sci-ence inbjuds också regelbundet för att prata arbetsmarknad och om möjligheterna för de som vill bredda sig snarare än att satsa på en forskarkarriär.

– I början är våra studenter väldigt osäkra på vad de ska bli. De är omgivna av yrkesut-bildningar, men jag brukar säga att tänk vad tråkigt att veta att du ska arbeta i landstingen hela livet, fortsätter Lars-Arne Haldosen.

b RAN sCh koNTAkTE R NA äR Vi kTigA

På Karolinska institutets biomedicinpro-gram på magister- och masternivå går så mycket som 60-70 procent av studenterna vidare till en forskarutbildning. De flesta studenterna arbetar också med forskning och utveckling inom eller utanför akademin.

– Tillverkningsindustrin är inte riktigt platsen för våra studenter. Det stora proble-met är bristen på riskkapital i Sverige och risken för att specialisterna lämnar landet, säger Lars-Arne Haldosen som är bekym-rad över utvecklingen inom life science-branschen men ändå inte tror att de behö-ver dra ner på antalet utbildningsplatser.

Läsåret avslutades med en heldag om framtiden. Bland annat talade Recipharms

Visste du att…de flesta, men inte alla, universitet har särskilda resurser avsatta för att arbe-ta med arbetslivsan-knytning?

… det är betydligt van-ligare att utbildningar förändras på grund av synpunkter från stu-denter än från arbets-givare?

Lars-Arne Haldosen.

Cornelia Witthöft.

HUR FÖRBEREDER NI STUDENTERNA FÖR ARBETSLIVET?Göteborgs, Karlstads, Linköpings, Lunds, Stockholms, Umeås och Uppsalas univer-sitet samt SLU har svarat på frågan. Naturvetarna skickade enkäten till tio universitet, varav åtta svarade.

AllA » Projektarbeten» Gästföreläsare från verksamheter utanför akademin» Arbetsmarknadsdagar» Praktik/verksamhetsförlagd utbildning» Uppmuntrar externa examensarbeten» Träning i att använda it som arbetsverktyg

» Träning i att samarbeta» Träning i att använda metoder som är vanligt förekommande i arbetslivet» Kommunikationsträning

VANligT» Alumner från den egna utbildningen berättar om sin karriär» Studiebesök» Arbetar med case» Kunskap om arbetsmarknad och karriär ingår i utbildningen» Arbetslivscenter/career center

MiNDRE VANligT» Återkommande samtal om karriärval» Ledarskapsträning» Entreprenörkunskaper ingår i utbildningarna

vd Thomas Eldered om sin karriär och vad som är på gång i branschen.

– Om vi ska titta i kristallkulan ver-kar det som våra studenter kommer att bli lite av konsulter. De kommer att ar-beta ett tag i ett företag för att sedan gå vidare till nästa.

Thomas Eldered menar att att vi är för dåliga på språk i Sverige. Det är en stor fördel att kunna mer än engelska och svenska. Även projektledning är något som industrin efterfrågar, enligt Lars-Arne Haldosen, som vill skapa bättre kontaktytor med organisationer som Swedenbio.

– Det är jättebra med kontakter med arbetsgivare, men den akademiska världen är som en oljetanker. Det kan ta upp till tre år att sjösätta en utbild-ningsplan. #

FORSKNINGTIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på webb-tidningen FORSKNING. Du betalar endast 75 kr (inkl moms) för 6 nr/år.

50%

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över framstående universitetsforskning till viktig utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

Tidningen kan läsas på dator, läsplatta eller smartphone. Du når direkt länkad informa-tion och angivna kontaktpersoner, du kan skriva ut eller maila det du önskat etc.

FORSKNINGFORSKNING

BESTÄLL din prenumeration genom att gå in på ”Prenumera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och välj ”Medlemmar i Naturvetarna”

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

u tydligare koppling till en viss bransch eller ett yrke desto nöjdare är naturve-tare med sin utbildning. Inträdet till ar-

betsmarknaden blir lättare, både tack vare att det finns kunskap om utbildningen hos potentiella ar-betsgivare och för att studenterna är medvetna om olika karriärvägar, samt är trygga med att de har den kunskap som krävs i de vanligaste rollerna.

hög AkAD E M i s k kVAliTET

I djupintervjuer med 49 naturvetare framkom att de anser att de har utvecklat sin förmåga till sys-tematisk analys, samt fått ett vetenskapligt förhåll-ningssätt. De framhåller att den akademiska kvali-teten är viktigt i arbetslivet och för den personliga utvecklingen.

Ämneskunskaper tycks vara viktigast i början av karriären. De naturvetenskapliga områdena ut-vecklas snabbt och därför tenderar kunskaper att snabbt bli inaktuella inom de områden som man inte är verksam inom och därför inte har samma möjlighet att hålla sig ajour med.

E R fAR E N h ETE R NA AVgöR

Ofta är det också erfarenheterna i arbetslivet och de personliga egenskaperna som avgör hur na-turvetarens fortsatta karriär kommer att se ut. En person som använt ett it-system på labb kan i nästa steg börja arbeta för företaget som utveck-lar systemet. På samma sätt kan en person med engagemang för människor utvecklas till att bli chef och ledare. #

N AT U R V E TA R E22 N R 6 2 0 1 2

Yrket ger naturvetare trygghetVad tycker naturvetare själva om sina utbildningar? De fles-ta är väldigt nöjda och ju tydli-gare kopplingen är till arbetsli-vet desto nöjdare tycks de bli. Det visar djupintervjuer med naturvetare.

J

Visste du att den vanligaste rollen för naturvetare är projektledare?

Geolog Pia Söderlund lyfter fram naturvetares bredd och helhetsperspektiv.

FO

TO

: LIN

A A

LR

IKS

SO

N

T E M A – A R B E TS L I VS KO N TA K T

23N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Utbildning: Grund-examen i geologi från Lunds universitet och har disputerat på den geologiska utveckling-

en av berggrunden i Forsmark och Oskarshamn.

Vad gör du nu?– Jag är geolog på Tyréns och mina tre främsta

projekt just nu är att jag är bergansvarig inom den pågående sys-temprojekteringen av slutförvaret i Forsmark; uppdragsansvarig för markundersökningar för nedgrävning av en

av Svenska Kraftnäts markkablar; och så an-svarar jag för ett utvecklingsprojekt om geo-energi. I allra högsta grad varierande arbets-uppgifter alltså.

Hur beskriver du din utbildning?– Det är en väldigt intressant utbildning om hur jorden fungerar, som ger en helhetsbild av

processer och långsiktigt perspektiv på till ex-empel klimatet. Mycket exkursioner, praktisk förankring genom fältarbete ingår, men det behövs ett bättre utbyte mellan bransch och akademi och det handlar inte bara om studie-besök. Praktisk förankring och vetenskaplig-het står inte i motsatsförhållande till varandra.

Hur marknadsför du din kompetens?– Naturvetare har bred kunskap och ett hel-hetsperspektiv, men för att inte uppfattas som flummig gäller det att kunna vara specifik. Det är en myt att vi inte klarar det som ingen-jörerna gör. Vi har inte lärt oss att använda verktygen, men vi har kompetensen.

Utbildning: Naturvetarlinjen men inrikt-ning mot fysik vid Göteborgs universitet, disputerad i tillämpad kvantfysik.

Vad gör du nu?– Jag är Senior Manager på Safety Electronics Volvo, vilket inne-bär att jag leder en avdelning som arbetar med säkerhetssystem exempelvis airbags, kameror och parkeringssystem.

Hur beskriver du din utbildning?– Det är ingen yrkesutbildning, utan en utbildning med bred bas som kan appliceras i väldigt många branscher. Ingenjörsveten-skapen är baserad på fysik, men ingenjören har tränat mer på att tillämpa sina kunskaper och är mer yrkesinriktade. Detta är framför allt ett tröskelproblem vid inträdet på arbetsmarknaden. Väl ute i arbetslivet ser man inte skillnaderna.

Hur marknadsför du din kompetens?– Vägen in på arbetsmarknaden är att fokusera på sin genera-listkunskap. Annars får man en stämpel på sig att vara snäv och inte vilja byta nisch. Mot min omgivning är det snarare färdighe-ter än sakkunskaper jag kan saluföra.

Geolog Pia Söderlund:Vi klarar det som ingenjörerna gör.”

Fysiker Tomas Andersson:Jag marknadsför mina färdigheter”

Naturvetenskapliga utbildningar är ibland starkt kopplade till ett visst yrke eller en bransch. Vissa är också yrkesutbildningar och leder fram till en yrkesexamen. Det gäller utbildningarna i rött ovan. Övriga utbildningar leder fram till en naturvetenskaplig kandidat-, magister- eller masterexamen.

Meteorolog

N AT U R V E TA R E O M S I N U T B I LD N I N G

B R A N S C H A N K N Y T N I N G

YR

KE

SA

NK

NY

TN

ING

Biomedicinsk analytiker

Cytodiagnostiker

Dietist

Djursjukskötare

Sjukhusfysiker

Landskapsingenjör

Miljövetare

Arbetsmiljöingenjör

Matematiker

Toxikolog

Geovetare

Kemist

Datavetare

Nutritionist

Hippolog

Hortonom

Jägmästare

Skogsmästare

Trädgårdsingenjör

Biolog

Fysiker

Agronom Biomedicinare

Lantmästare

FO

TO

: L

INA

AL

RIK

SS

ON

FO

TO

: N

ICK

E J

OH

AN

SS

ON

N AT U R V E TA R E24 N R 6 2 0 1 2

Agronomutbildningen är kopplad till veten-skapen och ger en djup förståelse, men är samtidigt tillämpad.

F LE R NATU RVETAR E O M UTB I LD N I N G E N O C H AR B ETS LIVETS K R AV:

Lisbeth Riberth

Det hade varit bra med mer praktik och även att få hjälpa till i ett forskningsprojekt.

Naturvetare behöver ofta mer ekonomi. Att kunna göra och förstå en budget är en nödvändighet på de flesta högre befattningar i arbetslivet. Jag har haft stor nytta av analysbiten, där det handlar om att ställa upp hypote-ser och testa dessa. Detta behövs i arbetslivet inom sälj, marknadsföring och företagsutveckling.

Det var bra med en forskarut-bildning, efter-som målet var tydligt.

Toxikologiutbildningen gav mig en stark känsla av att jag hade ett yrke.

”

H U S DJ U R SAG R O N O M PÅ SVE N S KA L IVDJ U R & S E RV I C E

Hans DahlquistFÖ R SVAR S M ETE O R O LO G M E D L I C E NT IATE XAM E N & AF FÄR S O M RÅD E S C H E F PÅ R OTE C O N S U LT I N G

”

Helena CasabonaTOX I KO LO G & E N H ETS C H E F PÅ K E M I KAL I E I N S P E KT I O N E N

”

Richard GablerMAG I STE R E XAM E N I M O LE KYLÄR B I O LO G I & VD PÅ M O B I LLÅN SVE R I G E

”

Fredrik MobergB I O LO G & VE R KSAM H ETS C H E F PÅ ALBAE C O

”

FO

TO

: FO

TO

GR

AF

FR

ÖK

EN

FO

KU

S

FO

TO

: Y

LVA

SU

ND

GR

EN

FO

TO

: Y

LVA

SU

ND

GR

EN

T E M A – A R B E TS L I VS KO N TA K T

25N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

På agronomutbildningen ar-betade vi nära företagen med mycket fallstudier och tillämp-

ning av teorier. Gästföreläsare och case är viktiga för att vara förberedd på verkligheten ute i arbetslivet.

Projektarbete och case-lösning det vill säga i grund och botten affärsrelaterad problemlösning kombinerat med näringslivspraktik skulle göra

naturvetare så mycket mer gångbara på management-konsultfirmor, som ju alltid är en ypperlig väg in i nä-

ringslivet. Samtidigt är det är viktigt att inte tumma på de akademiska meriterna. Jag vill bara göra det problemlösande tänk man skaffar sig under en forskarförberedande utbildning mer näringslivstillgängligt för de som direkt efter grundutbildningen vill växla in på en sådan karriär.

Landskapsingen-jörsutbildningen är en väldigt bra start

i karriären och man får nytta av sin kompetens direkt efter examen. Det finns många kvalifice-rade och intressanta po-sitioner inom branschen samt även goda möjlig-heter att bli konsult.

Utbildningen kombinerar teori och praktik på ett väldigt bra sätt. Jag är jättenöjd.

Praktik är ofta grunden till kontakter och praktisk erfarenhet av till exempel en inspektion.

Kombinationen av teori och praktik har gett mig en väl-dig grundtrygghet i yrkeslivet.

Hans Dahlquist

Anna GiliusM I L J Ö- O C H HÄLS O-S KYD D S E XAM E N & M I L J Ö- O C H KVAL I -TETS KO N S U LT PÅ AG E&Q C O N S U LT I N G

”

Daniel JohanssonB I O LO G & AVD E LN I N G S C H E F PÅ VATTE N FALL MANAG E M E NT C O N S U LT I N G

”

Magnus BergströmE KO N O MAG R O N O M PÅ B E R G STR Ö M & H E LLQVI ST

Christina BondessonLANTMÄSTAR E PÅ LR F-KO N S U LT

”

Jonas LudvigssonS KO G S MÄSTAR E PÅ VM F SYD

”

Anne HeinoLAN D S KAP S I N G E NJ Ö R & KO N S U LT PÅ LAN D S KAP S B O LAG ET

”

”

FO

TO

: L

INA

AL

RIK

SS

ON

F OTO : J E A N E T T E H Ä G G LU N D

FO

TO

: T

OM

MY

HV

ITF

EL

DT

FO

TO

: A

NN

A L

ED

IN

FO

TO

: J

EA

NE

TT

E H

ÄG

GL

UN

D

n vanlig åsikt bland arbetsgi-vare är att nyexaminerade na-turvetare är dåligt förberedda

på arbetslivets krav och behov. De saknar ofta insikt om vilka utmaningar olika verk-samheter står inför, affärsmässiga förut-sättningar och myndigheters krav.

– Utbildningarna behöver bli bättre på att ta in föreläsare från näringslivet. Det ger kunskap och nya perspektiv, framhåller David Schlyter på Mercuri urval.

Arbetsgivare tenderar också att vara re-lativt ointresserad av vilken utbildning en viss person har gått, utan fokuserar mer på huruvida personen kan klara de arbetsupp-gifter som ska lösas. Utmaningen för den nyexaminerade blir då att veta tillräckligt mycket om vad som krävs i en viss roll för att kunna argumentera för att man har den kompetens som krävs.

Vi kTE N AV E R fAR E N h ET

Naturvetare jämförs också ofta med civil-ingenjörer, som arbetsgivarna ofta är mer förtrogna med. Teknisk förståelse fram-hålls som viktigt. Även om detta är något som många naturvetare lätt skulle kunna tillägna sig är det långt ifrån säkert att de får chansen i konkurrens med en ingenjör som redan under utbildningen har bekan-tat sig med olika verksamheter och vanligt förekommande metoder.

Att tidigt skaffa sig arbetslivserfarenhet och fundera över vad man vill ägna sig åt efter examen är ett sätt att öka sin själv-kännedom och därmed bli mer attraktiv i en arbetsgivares ögon.

– Praktik eller erfarenhet är jätteviktig. Det är svårt att komma ut på arbetsmark-naden och många saknar någon form av arbetslivserfarenhet, säger Agneta Anders-son på Rekryteringsspecialisten.

MåsTE VäljA

Många arbetsgivare framhåller också att naturvetare måste välja mellan att bli spe-cialister eller att bredda sin utbildning.

– Specialistvägen är ganska begränsad i förhållande till hur många som är naturve-tare, kommenterar David Schlyter.

N AT U R V E TA R E26 N R 6 2 0 1 2

Rusta dig för arbetslivetNaturvetare har allt att vinna på att skaffa sig kunskaper om arbetsmarknaden och karriärmöjligheter. Arbetsgivarna efter-frågar affärsmässighet och personer som vet vad de vill. Det är också en styrka om den naturvetenskapliga kompetensen kompletteras med något annat.

E ” Praktik och erfa-renhet är jättevik-tig. Det är svårt att komma ut på arbetsmarknaden och många saknar någon form av ar-betslivserfarenhet.

Det gäller att hitta balansen mellan naturvetenskapligt djup, ledarskap, ekonomi och juridik.

T E M A – A R B E TS L I VS KO N TA K T

27N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

H Ö G S KO LE V E R K E T K A R T L ÄG G E R KO N TA K T E NUnder senhösten kommer Högskoleverket med en rapport om hur lärosätena jobbar med arbetslivskontakter. Där finns en kartläggning av läget och i vilka former som utbytet sker. Det är bara utbildningar som ger gene-rella examina på grundnivå och avancerad nivå som ingår i un-dersökningen.

S A M V E R K A N G E R J O B B S N A B B A R EBättre kontakt med arbets-livet under utbildningen ökar chansen att få jobb inom tre månader efter examen med 78 procent. En undersökning från Svenskt näringsliv visar också att varannan student i Sverige uppger att det brister i samver-kan med arbetslivet under ut-bildningen.

R E K RY TE RAR NAS 7 T I P S

1. Ha koll på omvärlden.

2. Skaffa dig arbetslivserfarenhet.

3. Fundera på varför du behövs i en viss verksamhet.

4. Lär dig att paketera din kunskap.

5. Nätverka.

6. Våga mer och var inte onödigt korrekt.

7. Bli superspecialist eller bredda dig.

I näringslivet behövs framför allt affärskunskap. Det handlar det om att ha en ekonomisk förståelse kring hur produkter eller tjänster används och kunna använda sin kompetens för att tjäna pengar. Arbetsgi-varna behöver naturvetare med kundfokus och kun-skap om ledarskap, projekt-ledning, förhandling, mark-nadsföring och försäljning, samt juridik.

– Förmågan att kunna leda i affärsmässiga sam-manhang blir allt viktigare. Förr anställdes oftare civil-ekonomer, men idag måste

man i mycket högre grad förstå produkten eller tjäns-ten och marknaden, fortsät-ter David Schlyter.

NäTVE R kA

Oavsett om man är specialist eller bredare är det a och o att kunna kommunicera. Sara Sterner, rekryterings-chef på Agentum, framhål-ler också att det har blivit viktigare att ha skaffa sig ett starkt nätverk.

– Idag förenklar vi valen genom rekommendationer och referenser. Detta gäller även vid rekrytering, säger hon. #

N AT U R V E TA R E28 N R 6 2 0 1 22828282828282828

Efter doktors-hatten

FO

TO

: J

OH

AN

NIL

SS

ON

/ S

CA

NP

IX

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

en forskarutbildning kan leda åt olika håll. Möt några disputerade naturvetare i olika roller på arbetsmarknaden. En färsk undersökning från Naturvetarna visar att forskarna vill röra sig mellan akademi och näringsliv, men att det är lättare sagt än gjort. Vår egen karriärrådgivare tipsar om hur du får ut mesta möjliga från doktorandtiden.

Vilken betydelse har din forskarutbildning för din nuvarande tjänst?

Liten eller obefintligVarken stor eller litenStor eller mycket stor

LÄS M E R O M NATU RVETAR NAS E N KÄT PÅ S I D 3 6-37.

29N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

FO

TO

: J

OH

AN

NIL

SS

ON

/ S

CA

NP

IX

A V N AT H A L I E V O N D E R L E H R

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

N AT U R V E TA R E30 N R 6 2 0 1 2

et började med exjobbet och en önskan att forska vidare. Men det fanns ingen möjlighet

att stanna kvar inom samma forsknings-grupp på Uppsala universitet och därför sökte Karin Stensjö en doktorandtjänst vid SLU i Uppsala.

Som ensam doktorand i en liten forsk-ningsgrupp saknade hon utbyte med andra forskare och verkade för att gruppen skulle flytta till Genetikcentrum. Där fanns en kreativ miljö med utbyte av idéer.

”Man tar sin kappsäck och drar”Karin Stensjös beslut att bli fors-kare var någonting som växte fram under resans gång. En större tydlighet om hur man tar sig fram hade underlättat, menar hon.

D

Alla inblandade är experter inom sina områden men vi har ett gemensamt mål

K a r i n S t e n Sj ö

Ålder: 43 år.

Utbildning: Magisterexamen i biologi Uppsala universitet 1994, disputation i växtfysiologi 2000, SLU.Postdok i Köpenhamn 2001-2002.Anställning som forskare, forskar-assistent.

jobb: Docent i mikrobiell kemi och forskare vid kemi-Ångström, institu-tionen för fotokemi & molekylärveten-skap, Uppsala universitet.

Fritid: Fysisk aktivitet, främst längd-skidor.

”Men det var först på en postdok i Kö-penhamn som Karin Stensjö fick känna hur mycket det betydde att vara del av en större forskningsgrupp.

– Det var ett otroligt effektivt år. Jag pu-blicerade tre artiklar och lämnade in två patentansökningar.

Förutom den positiva energin och sam-arbetet i gruppen bidrog också Karins eget fokus på forskningen.

– Man tar sin kappsäck och drar. Jag hade fullt fokus på min forskning. Som dokto-rand hade jag ett samarbete med forskare i Svalöv, där upplevde jag samma effekt.

Därför är hon en vän av rörlighet mellan forskningsgrupper.

– Det är i möten det händer spännande saker. Man tar med sig nya insikter, nya frågeställningar och tekniker. Det vinner alla på.

Tillbaka i Uppsala tog hon kontakt med sin handledare från exjobbet och fick först en anställning som forskare, lite senare som forskarassistent.

– Det kändes så rätt. Alla inblandade är experter inom sina områden men vi har ett gemensamt mål, att framställa biobränsle med hjälp av solljus, vatten och cyanobak-terier.

Hon bestämde sig då för att vara kvar i akademin. Men hon önskar att det fanns en större tydlighet, ett karriärsystem där man vet att man har en chans att komma vidare om man klarar av vissa kriterier.

– Då skulle man få fram den fulla kapa-citeten i det här landet och därmed excel-lent forskning. Som det är nu vet man inte vad som händer i nästa steg, oavsett hur briljant och begåvad man är. #

Målet med Karin Stensjös forskning är att utveckla biobränslen med hjälp av solljus, vatten och cyanobakterier.

kesmedjan gör honom ganska oberoende och ger många möjligheter.

– Jag tänker inte alltför långt framåt utan försöker fånga de möjligheter som öppnar sig.

Hans drivkraft är att hela tiden skapa nya projekt och lösningar anpassade till olika organisationskulturer. #

edan under utbildningen till jägmästare var Fredrik Inge-marson utbytesstudent i Wa-

les under en termin. Han insåg då vikten av att arbeta med skogsfrågor internatio-nellt, vilket han fortsatte med under fors-karutbildningen på SLU.

– Jag byggde upp ett stort internationellt nätverk som jag har nytta av än idag. Sam-tidigt fick jag fördjupa mig i en vetenskap-lig fråga med stark anknytning till prakti-ken, jag gillar den kopplingen, säger han.

Avhandlingen hade därför en praktisk tillämpning som resulterade i ett eget före-tag där han ger goda råd till familjeskogs-bruk. Samtidigt forskade Fredrik Ingemar-son vidare på SLU i Uppsala och på Alnarp.

Efter utlandsarbete i Kina och Frankrike kom en förfrågan från Kungliga Skogs- och

31N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

”jag gillar kopplingen till praktiken”Forskarutbildningen blev en chans för Fredrik Ingemarson att fördjupa sig i skogen och land-skapet. Han vidgade sina vyer och jobbar i dag med skogs- frågor över hela världen.

R

F r e d r i K i n g e M a r S o n

Ålder: 38 år.

Utbildning: Jägmästarexamen, både magis-ter (1999) och doktorsexamen inom skogs-hushållning (2004) från SLU, Uppsala.

jobb: Projektledare för Tankesmedjan för internationella skogsfrågor (SIFI) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakade-mien.

Fritid: Friluftsliv. Löparskorna är alltid med på mina resor. Om man har ont om tid är en löptur på morgonen ett ypperligt sätt att bekanta sig med en ny stad.

Jag tänker inte alltför långt framåt utan försöker fånga de möjligheter som öppnar sig

Lantbruksakademien, KSLA, om att bygga upp en tankesmedja för internationella skogsfrågor, SIFI. Tankesmedjan arbetar med information och analys av internatio-nella skogsfrågor som berör den svenska skogssektorn.

– Ska man bygga upp något nytt är det bra att ha många olika erfarenheter.

Forskningen, det egna företaget och tan-

”

jägmästare leder en tankesmedja med internationellt fokus. det balanserar Fredrik ingemarson med att ge råd till familjeskogsbruket här hemma.

N AT U R V E TA R E32 N R 6 2 0 1 2

Men innan han själv skulle bli verksam inom företaget åkte han till Stanford i USA för att utveckla metoden. Han möttes av en blandning av excellent forskning och entre-prenörsanda.

– Det är ett väldigt speciellt ställe. Bara den bästa forskningen och de mest briljanta individerna duger, men får man en plats får man också tid och resurser att göra någon-ting utöver det vanliga.

Efter fyra års intensivt labbarbete, så in-tensivt att han fick ont i en sena i ”pipett-handen”, var det dags för Simon att åter-vända hem som forskningschef för Olink. Genom olika styrelseuppdrag och samarbe-tet med dåvarande vd Björn Ekström växte han in i rollen som vd, vilket han är sedan hösten 2011.

– Det hade inte gått att hoppa dit jag är idag direkt från akademin. Som forsk-ningschef upptäckte jag en ny sida av mig, företagaren och ledaren.#

S i M o n F r e d r i K S S o n

Ålder: 39 år.

Utbildning: Magisterexamen i kemi 1999, doktorsexamen molekylär med-icin 2002, postdok i Stanford.

jobb: Olink AB, forskningschef 2007–2011, vd sedan hösten 2011.

om min idé inte hade funkat: Jag hade nog uppfunnit någonting annat. Av fem idéer är det ungefär en som är bra, det handlar inte om en blixt från klar himmel som slår ner.

intresse: Halvfilosofiska vetenskap-liga frågeställningar, som evolutions-teorin.

imon Fredriksson hade inte lagt upp någon särskild plan för den vetenskapliga karriären när han

började forskarutbildningen. Däremot har han alltid haft en teknologisk dröm.

– Jag har alltid velat uppfinna en tek-nik som blir en produkt, förklarar han.

Själva grundidén utvecklades till en me-tod för att synliggöra och räkna enskilda proteiner, deras interaktioner och modifie-ringar i celler och vävnad utan att behöva slå sönder cellerna. Nya insikter i grundläg-gande biologiska mekanismer var det främ-

”Bara de mest briljanta duger”

Ssta målet, men tanken att utveckla en produkt som även kan användas för läkemedelsutveck-ling och diagnostik fanns med från början.

När Simon Fredriksson disputerade var tekniken, som numera kallas för Proximity Ligation Assay (PLA), så pass utvecklad att den gick att tillämpa. Företaget Olink star-tades tillsammans av flera forskare för att kommersialisera upptäckten.

Som nybliven doktorand utveck-lade Simon Fredriksson en ny metod för att analysera protei-ner. Nu är han vd för det företag som förädlar, tillverkar och säl-jer hans uppfinning.

Drömmen att utveckla en teknik som blir en produkt har gått i uppfyllelse

”

Kemist och vd Simon Fredriksson har förverkligat sin dröm att skapa en produkt från en forskningsidé.

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

33N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

fter utbildningen som dietist jobbade Anette Järvi först ett år som barndietist i Umeå,

sedan med övervikt/fetma och diabetes vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. I sam-band med ett forskningsprojekt hos profes-sor Bengt Vessby kom förfrågan om hon ville satsa på en forskarutbildning. Hon hade ju redan kommit halvvägs, menade professorn.

– Jag var överraskad, funderade lite och blev sedan inskriven som doktorand.

Forskarutbildningen fick ske vid sidan av jobbet som dietist. Det var en intensiv och lärorik period och den ständiga närva-ron i kliniken hade tydliga fördelar.

– Jag var alltid i kontakt med verklighe-ten och kunde se hur man tillämpade den kliniska forskningen.

Innan hon funderat över en fortsatt fors-karkarriär fick Anette frågan om att jobba som vetenskaplig rådgivare inom området barnnutrition för Nestlé Nutrition i Nor-den. Det passade hennes drivkraft att göra det bästa för späd- och småbarn perfekt.

– En god start i livet lägger grunden till ett sunt liv. Att förebygga övervikt och fetma tidigt i livet är något jag brinner för, förklarar Anette.

För ett och ett halvt år sedan flyttade Anette Järvi till Lausanne i Schweiz för att

”Följer ingen utstakad karriärväg”Att disputera var inget dietist Anette Järvi hade planerat. Inte heller att jobba som head of medical affairs för Nestlé Health Science i Schweiz.– Jag har tagit chansen när det har dykt upp något spännande.

E

Mitt arbete som dietist ledde till ett intresse att fördjupa mig ytterligare och bli expert

”arbeta som global medical affairs manager vid nya Nestlé Health Science, med inrikt-ning på barn med specifika näringsbehov som till exempel komjölksproteinallergi och Crohn’s sjukdom. Nyligen blev hon be-fordrad till global head of medical affairs.

– Det är ett erkännande helt klart men också en spännande utmaning. Jag ser fram emot att utveckla min roll och funk-tion ytterligare.

Anette Järvi menar att det är en fördel att kombinera klinisk forskning med praktik. Utan hennes erfarenheter från dietistyrket och forskarutbildningen i bagaget hade hon inte haft den befattning hon har idag.

a n e t t e j ä r v i

Ålder: 47 år.

Utbildning: Dietist, Umeå universitet 1989, disputation 2001, Uppsala uni-versitet.

Karriär: 1989-2001 dietist vid uni-versitetssjukhuset Umeå och vid Aka-demiska sjukhuset i Uppsala. 2001–2010: vetenskaplig rådgivare, Nestlé Nutrition i Norden.

Sedan 2010: Global medical affairs manager för pediatric medical care, Nestlé Health Science i Schweiz och nu global head of medical affairs.

Fritid: Uteliv. Jag upptäcker fortfaran-de min nya stad Lausanne. Omgivning-arna är fantastiska, jag gillar att vandra i Alperna och har så smått börjat med skidåkning igen. En kväll i veckan äg-nas åt ”integrering” i form av fran-skalektioner.

– Mitt arbete som dietist ledde till ett intresse att fördjupa mig ytterligare och bli expert men det finns många som gör tvärtom och börjar med en forskarut-bildning och hoppas att det leder till ett jobb. Man kan göra saker i olika ordning och man behöver inte följa någon utsta-kad karriärväg. #

anette järvi blev nyligen befordrad till global head of medical affairs på nestlé i Lausanne.

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

N AT U R V E TA R E34 N R 6 2 0 1 2

edan under forskarutbild-ningen blev det en blandning av olika discipliner. Karin

Westermark jobbade med utveckling av solceller och tittade på hur olika färgäm-nen kan användas.

– Solcellen byggde på kemiska processer så kemin stod för helhetsbilden och fysiken gav möjligheter att förstå hur viktiga delar i solcellen fungerar.

Efter disputationen hade Karin Wester-mark planer på att forska utomlands. Men hon kände att tillvaron i den akademiska världen är rätt ensam och tävlingsinriktad.

– Jag ville hellre jobba i en grupp, där alla strävar mot samma mål. Så upplevde jag det sedan också på Gammadata Scienta.

Fem år senare hade Karin provat på de flesta jobb inom företaget. Sedan blev det Strålsäkerhetsmyndigheten, ett vikariat på Uppsala universitet och det nuvarande job-bet som gruppchef för medicinsk veten-skap och information på företaget Q-med.

– Jag har haft förmånen att jobba med många människor med olika kompetenser. Jag har lärt mig nya språk och har nog all-tid haft rollen som översättare mellan olika ämnen och målgrupper.

Som exempel nämner hon att Strålsä-kerhetsmyndighetens information om UV-strålning till allmänheten måste vara helt korrekt. Där behövs en översättning från lä-

”jag har rört mig i gränslandet”

karnas och forskarnas språk till någonting som alla kan förstå och kan till sig. Ett an-nat exempel är hennes arbete med skolbarn under vikariatet vid Uppsala Universitet.

– För att förklara vad ljus och magne-

tism är för barn får man verkligen tän-ka till. Hur fungerar det här egentligen?

Hon är glad över sitt nya jobb på Q-med.

– Jag har nytta av mina olika erfa-renheter och får jobba med medicin-teknik. Även om det var fysik jag bör-jade med känns det allra mest spän-nande att arbeta med frågor som rör kroppen och hur den fungerar. #

Karin Westermark började sin vetenskapliga karriär med fy-sik men drog sig mot kemi. Allra bäst blir det när även frågor om kroppen och hur den fungerar finns med i bilden.

RK a r i n W e S t e r M a r K

Ålder: 40 år.

Utbildning: Magisterexamen i fysik 1996, disputation i fysik 2001, Uppsala Universitet

jobb: 2001–2006: först produktions-chef, sedan marknadsföringschef Gam-madata/VG Scienta. 2007 – 2010: ut-redare vid Strålsäkerhetsmyndigheten. 2011: Projektledare Uppsala universitet, TekNat samverkan. Sedan 2012: grupp-chef för medicinsk vetenskap och infor-mation, Q-med.

Fritiden: Gillar att rida, är utbildad häst-massör.

råd till nydisputerade naturvetare: Ha mer självförtroende! Forskarutbild-ningen blir en del av en själv, man lär sig att lösa problem, att hitta informa-tion och att inte ge upp i första taget. Även detaljkunskaperna kan man ha nytta av inom andra områden på ett oväntat sätt.

Jag har lärt mig nya språk och har nog alltid haft rollen som översätta-re mellan olika ämnen och målgrupper

”

Fysiker Karin Westermark gillar att jobba i gränslandet mellan teknik och medicin.

35N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

orskarvärlden är speciell, det finns få fasta tjänster och man måste hela tiden söka pengar

för den egna forskningen, säger Mathias Lindholm.

Han trivdes bra som doktorand och hade inte tänkt så mycket på karriären efter disputationen. Att göra en postdok utom-lands var inte aktuellt eftersom hans fru är jurist och endast kan utöva yrket i Sverige.

– Jag såg inget värde i att åka iväg bara för flyttandets skull.

Istället blev det en fortsatt anställning på Stockholms universitet och en postdok i Uppsala. Pendlandet blev en belastning, dessutom hade Mathias Lindholm svårt att hitta rätt i sin roll som disputerad forskare.

– Jag var allmänt ganska förvirrad och började inse att jag hade tappat glädjen i det jag höll på med.

Några vänner rekommenderade honom att söka sig till försäkringsbolaget AFA För-säkring där han fick en tjänst som aktuarie. Där jobbar han fortfarande, men numera med kapitalförvaltningsfrågor och då främst med hur företagets tillgångar ska placeras i förhållande till försäkringsåtaganden.

”i dag löser jag praktiska problem”Matematiker Mathias Lindholm trivdes inte med den osäkra till-varon inom akademin och hade svårt att hitta sin roll som forska-re. Istället satsade han på att bli aktuarie på ett försäkringsbolag.

F

Jag hade tappat glädjen i det jag höll på med”

M at h i a S L i n d h o LM

Ålder: 31 år.

Utbildning: Magisterexamen i ma-tematisk statistik 2004, doktors-examen i matematisk statistik 2008 (båda Stockholms universitet).

jobb: Finansmatematiker vid AFA Försäkring.

Fritid: Är gärna ute i naturen, upp-skattar kontrasten till kontoret.

övrigt: Har tillsammans med dokto-randkollegan Patrik Andersson skrivit den populärvetenskapliga boken Ka-sinoteorin där sannolikhetslära för-klaras med hjälp av olika spel.

– Nu jobbar jag med matematiska lös-ningar på praktiska problem som kommer från verkligheten. Det är ett litet mer prag-matiskt förhållningssätt.

Mathias Lindholm är fortfarande knuten till Stockholms universitet men hinner inte med så mycket som han skulle vilja. Det är synd, menar han, eftersom han gillar att undervisa, men även för att alla skulle vin-na på ett utbyte av idéer.

– Vi skulle kunna säkerställa värdet av det vi arbetar med på försäkringsbolaget och forskarna skulle få en insyn av den praktiska tillämpningen av deras arbete. Det blir ett slags kvalitetssäkring för båda sidor. #

Mathias Lindholm menar att både akademin och näringslivet skulle vinna på ett större utbyte av idéer.

N AT U R V E TA R E36 N R 6 2 0 1 2

åde för individen och samhället är det viktigt att investeringar i forsk-ning lönar sig. En forskarutbildning

kan komma till nytta direkt i forskningen eller indirekt i en annan roll på arbetsmarknaden.

Naturvetarna har borrat i frågan om var de forskarutbildade arbetar och hur de ser på värdet av mobilitet. Resultatet visar att akademin fort-farande är den enskilt största arbetsplatsen bland svenska forskare inom naturvetenskap.

39 procent arbetar inom akademin, 21 pro-cent på ett större företag och 13 procent på en myndighet. Det innebär att så många som sex av tio, 61 procent, valt en karriär utanför akademin.

Rör svenska forskare på sig för lite?Att svensk forskning tappar mark menar många kan bero på forskarnas låga rörlighet mel-lan akademi och näringsliv. Forskarna själva tycker att det är viktigt för kvaliteten att röra sig mellan de olika världarna, men få gör det, visar en färsk undersökning från Naturvetarna.

BA V S O F I E A N D E R S S O N , U T R E D A R E P Å N AT U R V E TA R N A

Universitet/HögskolaMyndighet/politisk administrationForskningsinstitutStörre företag (100 anställda eller fler)Mindre företag (färre än 100 anställda)IntresseorganisationKombinerar anställningAnnat

Var har du din huvudsakliga arbetsplats?

5 751

D I S PUTE RAD E FICK FRÅGAN

Under april-maj genomförde Naturvetarna en enkätundersökning bland förbundets forsk-arutbildade medlemmar. Syftet var att få en bild av var forskarna arbetar, hur ofta de byter arbetsplats och hur de ser på betydelsen av rörlighet och samverkan. Enkäten skickades till samtliga 5 751 disputerade medlemmar i Naturvetarna. Drygt 46 procent svarade.

FigUr 1

Men betyder det att vi får dålig utdelning av de resurser som satsas på svenska forskare? Ett annat sätt att mäta om investeringen lönar sig är att titta på hur många av de forskarutbildade som använder sin kompetens i jobbet. Undersökningen visar att nästan tre av fyra, 74 procent, arbetar med forskning på ett eller annat sätt.

Samtidigt svarar hela 22 procent nej på frågan om forskningsre-laterade moment ingår i deras tjänst. Det ska inte tolkas som att de inte har användning av sin utbildning. Tvärtom visar enkätsvaren att de flesta anser sig ha nytta av forskarutbildningen. Bara 6 procent svarar att den har liten eller obefintlig betydelse för deras nuvarande tjänst.

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

37N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

FigUr 4

om mobiliteten är så viktig för forskningens kvalitet som hävdas i den politiska debatten så ger undersökningen en dyster bild av utvecklingen. Svenska forskare borde röra på sig mer, men ver-

kar inte kunna göra det. Men svaret på frågan om varför rörligheten är så låg tycks vara mer kompli-cerad än så. Om detta och mycket annat handlar rapporten om rörlighet och samverkan som Natur-vetarna presenterar under hösten.

FigUr 2

vi kan med andra ord dra slutsatsen att Sverige får ganska god utdelning av investeringen i forskarutbildningen. I de flesta fall kommer forskarkompetensen samhället till del, även om det inte nöd-vändigtvis sker inom forskningens tra-ditionella, akademiska ramar.

Borde svenska forskare röra på sig mer?När Bo Rothstein och Mats Alvesson skrev om den intellektuella inaveln inom svensk forskning på DN Debatt i höstas rörde de upp en storm av protester. De hävdade att ”svenska universitet anstäl-ler de forskare som de själva har utbil-dat. Det är vanligt att svenska forskare tillbringar hela sitt yrkesliv på samma institution, det gäller särskilt de äldre

och tyngre universiteten, som står för huvuddelen av den inflytelserika kun-skapsproduktionen.”

Många menade att Alvesson och Rothstein ägnade sig åt en pseudo-fråga och att man hellre borde prata om forskningens hårda finansiella villkor än om hur många som blir kvar på sitt lä-rosäte. Alvesson och Rothsteins poäng var emellertid att den bristande rörlig-heten bland svenska forskare – det de kallar inavel – får negativa effekter för forskningens kvalitet. Frågan är om den bilden delas av andra forskare?

När Naturvetarna ställde frågan om hur viktig rörligheten är för forsk-ningens kvalitet svarar en majoritet att den är viktig eller mycket viktig. En-dast 5 procent uppger att de tycker att rörligheten är oviktig.

Universitet/HögskolaMyndighet/politisk administrationForskningsinstitutStörre företag (100 anställda eller fler)Mindre företag (färre än 100 anställda)IntresseorganisationKombinerar anställningAnnat

Liten eller obefintligVarken stor eller litenStor eller mycket stor

Vilken betydelse har din forskning för din nuvarande tjänst?

Mycket eller ganska viktigtVarken viktigt / oviktigtInte särskilt eller inte alls viktigtVet ej

Hur viktigt tycker du att det är med rörlighet mellan akademi och andra verksamheter?

FigUr 3

att de flesta svarar att svenska forskare borde byta arbetsplats oftare än vad de gör idag indikerar att Roth-stein och Alvesson inte är ensamma i sin övertygelse om sambandet mellan rörlighet och forskningskvalitet.

En högst relevant fråga är därför hur stora möjlig-

heterna är för svenska forskare att röra på sig och mer specifikt hur forskarna själva ser på den möjlig-heten? Här är resultatet nedslående. Endast 11 pro-cent anser att det finns goda eller mycket goda förut-sättningarna för forskare att röra sig mellan olika de-lar av samhället. Fler än hälften, 52 procent, anser att förutsättningarna är dåliga eller mycket dåliga.

Goda eller mycket goda möjligheterVarken goda / dåliga möjligheterDåliga eller mycket dåliga möjligheter

Hur stora möjligheter tycker du att det finns för forskare att röra sig mellan olika delar av samhället?

E F T E R D O K TO R S H AT T E N

N AT U R V E TA R E38 N R 6 2 0 1 2

tt forskaren sitter instängd på sin kammare är en myt. Rol-len rymmer så mycket mer

och ger dig en bred kompetens.– Som doktorand blir du bra på att kom-

municera, både skriftligt och muntligt. Pe-dagogik är en viktig del, särskilt om under-visning ingår. Du lär dig också mycket an-nat, som att leda projekt, säger Johan Ru-nesson, karriärrådgivare på Naturvetarna.

Han är själv nybakad doktor i neuroke-mi och kan ge goda råd till doktorander.

– Fastna inte på labbet. Ut och vidga dina vyer, delta på seminarier och åk på konferenser. De är perfekta för att knyta kontakter och bygga nätverk.

GÖR E N KAR R IÄR PLAN

Johan Runesson ger rådet att på ett tidigt sta-dium fundera på tiden efter doktorsexamen.

– Men stressa inte fram något, även om det är bra att tänka på vad forskarstudierna ska leda till. Kom ihåg att den ska ge dig möjligheter och göra dig anställningsbar.

Är det idé att göra en karriärplan?– Ja, sätt dig ner och skriv ner en plan

för tiden fram till nästa jobb. Det har du stor nytta av. Passa på när det är lite luft i programmet. Som doktorand är du i en guldsits och har fyra år på dig att göra dig anställningsbar.

Han ger rådet att fundera på personliga drivkrafter, attityder och värderingar, och utifrån det identifiera drömjobbet.

Vidga dina vyer som doktorandHar du planer på att doktorera? Lär dig spelreglerna och tänk igenom hur din examen ska användas.– Som doktorand är du i en guldsits med fyra år på dig att bli anställningsbar, säger Johan Runesson, karriärråd-givare på Naturvetarna.

A

TI PS FRÅN COACH E N

1. hitta ett ämne som du brinner för.

2. Fråga dig själv vad du vill, vad du kan och vart du är på väg.

3. Samarbeta med andra och knyt kontakter både inom akademin och i näringslivet.

4. Lär dig kommunicera din kompetens.

5. gör en karriärplan, som sträcker sig fram till nästa jobb.

6. Lär dig spelreglerna om hur forsk- ningssystemet är uppbyggt.

7. var öppen för att forskningen kan ge oväntade resultat.

johan runesson är karriärrådgivare på natur-vetarna med fokus på forskarstuderande.

A V L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

– Vad behöver du göra för att möta de krav som ditt framtida drömjobb kommer att ställa?

Samma princip gäller för den som vill gå vidare inom akademin och göra en post-dok. Fråga dig själv varför och vad den ska leda till.

– Tänker du dig en akademisk karriär är en postdok steget efter disputationen. Viktigast är att ha klart för sig varför man vill göra en postdok. Om anledningen är att man vill åka till Australien och utveck-las som person är det okej, bara det är ett medvetet val.

Så man ska inte halka in på ett bananskal?– Det behöver inte vara fel, men fundera

på varför du vill göra det du gör. Tacka inte ja till ett erbjudande bara för att du känner dig smickrad. Däremot ska du suga åt dig av att du är efterfrågad.

NYFI KE N H ET SOM D R IVKRAFT

Vi kommer in på frågan om vilka egenska-per man ska ha för att lyckas som forskare. I grunden handlar det förstås om glädje i det man gör.

– Det är ett speciellt format, ett fyraårs-projekt eller fem år om undervisning ingår. Ofta är forskartjänsten kombinerad med undervisning 20 procent, vilket gör att det tar fem år. I botten bör det finnas en nyfi-kenhet och vilja att söka och lösa problem.

Att undervisa och möta studenter, tycker han ingen ska tacka nej till.

Lönar det sig att dokto-rera? vi frågar Bo Seving, chef för arbetsliv och juri-dik på naturvetarna.

– Ja, de som har disputerat tjänar i genomsnitt 10 procent mer än de som bara har en grundutbildning, enligt en analys av data från Natur-vetarnas löneenkät 2009. Glädjande att arbetsgivarna tar till vara och har nytta av den högre kompetens som en doktorsutbildning innebär.

Lönar det sig för alla?– Det skiljer sig åt mellan sekto-rerna. Inom den privata och statliga sektorn ligger utbildningspremien på ungefär samma nivå som på hela ar-betsmarknaden. I kommunerna lönar det sig inte alls att doktorera, medan landstinget värderar sina disputerade. Kvinnliga naturvetare med en dok-torsexamen i landstinget tjänar näs-tan 24 procent mer än dem som inte är disputerade.

om man nöjer sig med en licenti-atexamen?– Där är inte bilden lika tydlig. De som tar ut en licentiatexamen har 2,3 pro-cent högre medellön än de som börja-de jobba direkt efter grundutbildningen.

– Det ger personlig utveckling och är sti-mulerande, men innebär också ett stort an-svar att utbilda framtidens naturvetare och forskare.

TÄN K UTAN FÖR BOXE N

Johan Runesson finner en tjusning i att sätta upp hypoteser och testa dem. Om de faller får man inte ge upp, utan definiera nya hypoteser som kan testas i nya expe-riment.

– Var öppen för att forskningen kan visa oväntade resultat.

Öppenhet är ett nyckelord, där det gäl-ler att ha koll på sin omvärld, ta emot råd av både unga och mer erfarna forskare. ”Tänk utanför boxen utan att uppfinna hjulet”, är hans devis.

Som doktorand måste man som regel publicera sin forskning i någon vetenskap-lig tidskrift. Numera finns några av dessa endast i elektroniskt format på internet. Det viktiga är att artikeln har blivit gran-skad av experter inom akademin.

– Kraven på antalet publiceringar varie-rar mellan universiteten, men brukar ligga mellan tre och fyra. Själv hade jag sju pu-blicerade artiklar i vetenskapliga tidskrif-ter vid min disputation.

SAM HÄLLETS S PJ UTS PETS

Alla pratar om värdet av att växla mellan akademi och näringsliv. Men det är lättare sagt än gjort, bland annat beroende på oli-ka meritvärdering.

Jag vill tona ner skillnaderna mellan de två världarna. Jag tror båda behöver ändra sin syn på meritvärdering. Universitetet bör värdera annat än vetenskapliga publi-ceringar. På samma sätt bör näringslivet sätta värde på akademisk forskning.

Många avskräcks av de osäkra anställ-ningsvillkoren som doktorand. Johan Run-esson tips är att lära sig spelreglerna i den djungel av anställningsvillkor som finns.

– Villkoren varierar mellan universite-ten. Naturvetarna vill skapa större trygg-het genom anställning i stället för utbild-ningsbidrag och stipendier. Vi vill också ha tydliga karriärvägar med möjlighet att göra en akademisk karriär.

39N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

S E T I LL ATT B LI AN STÄLLD!anställning ger dig trygghet som doktorand. Utbildningsbidrag eller stipendier är betydligt sämre alter-nativ. Så här fungerar de olika finan-sieringsformerna.

1. DoktorandanställningRäknas som en tillfällig anställning och ger tillgång till det sociala skyddsnätet vid bland annat sjukdom och om du får barn. Lönen, som är pensionsgrundande, följer en stege som oftast börjar runt 20 000 kronor och slutar omkring 30 000 kronor. Undervisning på 20 procent av tiden ingår som regel.

2. UtbildningsbidragBilligt för högskolan men klart sämre för doktoranden som hamnar utanför för-säkringssystemet och står utan skydd vid sjukdom, föräldraskap, arbetsskada och annat. Bidraget är inte heller pensions-grundande. Notera att lärosätet måste an-ställa doktoranden när två år återstår av utbildningen.

3. StipendierLika illa som utbildningsbidrag utan till-gång till det sociala skyddsnätet, vilket gör att man måste ordna alla försäkringar på egen hand. Doktoranden måste garante-ras en inkomst på minst 15 500 kronor i månaden.

Bo Seving intygar att det lönar sig att doktorera.

Han påminner om att lönerna är för-handlingsbara.

– Här finns en chans att förhandla upp lönen utöver den lönestege som finns, ba-serad på prestation eller tid.

Att universiteten inte har bättre villkor för forskare förvånar Johan Runessson.

– Universiteten borde vara samhällets spjutspets. Det är där framtidens värden ska-pas som lägger grunden för vårt välstånd. #

tio procent

högre lön

N AT U R V E TA R E40 N R 6 2 0 1 2

ett akvarium ligger en mussla. Den lilla, vackra räkan med namnet peacock mantis shrimp

närmar sig, tar ett grepp om musslan och slår några gånger med en hammare som sitter på dess huvud. Det verkar lika simpelt som att knäppa med fingrarna. Musslans skal spräcks och räkan sim-mar iväg med den, troligen för att äta upp innehållet.

Men slagen som peacock mantis shrimp delar ut är allt annat än en fingerknäpp-ning. Räkan skulle kunna slå sönder ak-variets glasruta och därför får den leva i speciella vattentankar i forskaren David Kisailus laboratorium i Kalifornien. Dess-utom bedrar dess vackra yttre, räkan är aggressiv och varje djur måste hållas i en enskild tank för att den försvarar sitt ter-ritorium. David Kisailus har länge varit

intresserad av att utveckla ett material som är både starkt och lätt och hade tidigare studerat hur räkan går till attack.

– Vi ville kartlägga egenskaperna av den lilla hammaren i detalj och lära oss mer om dess struktur, säger han.

ARKITEKTUR MED STYRKA

Redan när David Kisailus och hans kolle-gor studerade hammaren med hjälp av ett elektronmikroskop kunde de se tre tydliga regioner.

– Det var nästan chockerande hur up-penbart det var. Vi kunde till och med se att det fanns tre regioner när vi använde ett vanligt mikroskop med mycket sämre för-storing, berättar David Kisailus.

Detaljstudier visade att den första re-gionen, som finns vid hammarens yta, har en hög halt av mineraler och är mycket lik

mänsklig ben. Det här materialet slår sön-der räkans byte. Regionen under består av vridna lager av kitin, ett slags sockermole-kyl som är släkt med cellulosa. Det fung-erar som en stötdämpare. Mellan lagren av kitin hittade forskarna dessutom ett tunt lager av mineral som bidrar till ytterligare stabilitet. Ännu ett lager av kitin lindar in sidorna av hammaren.

– Hammarens arkitektur gör den otrolig stark. De hårda slagen absorberas av lagret under och det yttre lagret fungerar ungefär som tejp på en boxares nävar, den förhin-drar att hammaren expanderar.

LÄTTA BILAR OCH FLYGPLAN

Kartläggningen av det extremt lätta och starka materialet är bara första steget. Må-let är att efterlikna det och att använda det, till exempel för att bygga lätta bilar och

Kardborrband, hajskinnsdräkt och det japanska snabb-tåget är uppfinningar som inspirerats av naturen. Den se-naste nykomlingen i forskningsfältet biomimetik är ett lätt och stark material som kommer från en liten räka.

T E X T N ATA L I E V O N D E R L E H R

Superstark räka inspirerar till nya material

I

V E T E N S K A P

41N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

flygplan som drar mindre bränsle. – Detta material skulle passa speciellt

bra för elbilar. Om själva bilen väger min-dre skulle batteriet räcka mycket längre, sä-ger David Kisailus.

Ett annat tillämpningsområde är skyd-dande hjälmar, till exempel till amerikan-ska fotbollsspelare som ofta får hjärnskak-ningar. Forskargruppen har redan börjat tillverka en prototyp av materialet, en plat-ta som är 25x25 cm stor och 1 cm tjock. Den kan stoppa en gevärskula i luften.

– Och då har vi inte ens tillämpat alla

egenskaper som det naturliga materialet har, kommenterar David Kisailus.

NATUREN HAR ETT FÖRSPRÅNG

David Kisalius påpekar att naturen har haft hundratusentals eller miljontals år på sig att utveckla och anpassa materialet till de krav som ställs. Förutom en betydligt kor-tare tidsperiod har ingenjörer dessutom en tendens att utveckla perfekta material.

– Det betyder att när materialet går sön-der så gör den det på riktigt. Konsekven-serna är ofta katastrofala. Naturliga materi-

al har små fel och brister från början, där-för påverkar små skador inte lika mycket.

Han observerade till exempel att den stötdämpande regionen av räkans hamma-re ofta hade sprickor. Den vridna konstruk-tionen av materialet förhindrade spridning av sprickorna och hammaren fungerade ofta lika bra.

NANOBYGGSTENAR OCH TVÄRVETENSKAP

För att kunna efterlikna naturliga material är det nödvändigt att använda sig av bygg-stenar i nanostorlek, annars blir struk-

Här är räkan som ger idéer på hur nya superhårda material kan tillverkas. Den är utrustad med en hammare, vars arkitektur gör den otroligt stark. De hårda slagen absorberas av det underlaget, medan det yttre lagret förhindrar att hammaren expanderar.

FO

TO

: C

AR

LO

S P

UM

A

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E46 N R 1 2 0 1 2

turen för stor. Dessutom behövs en bred vetenskaplig kunskap.

– Jag själv är utbildad kemiingenjör, disputerade inom materialvetenskap och gjorde en postdok inom molekylärbiologi. Alla dessa kunskaper har jag användning av i min forskning, berättar David Kisailus.

Hans forskargrupp består av stu-denter, doktorander och post-doks ifrån olika discipliner just för att skapa en tvärve-tenskaplig miljö. I framtiden, menar David Kisailus, måste

forskare vara utbildade

inom minst två eller tre discipliner för att kunna ta sig an större frågeställningar.

FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Förutom fascinationen för naturen fören-as forskarna inom biomimetik av visionen

att kunna skapa material som är natur-liga och som kräver lite energi. De flesta byggstenar finns redan i överflöd i natu-ren och de flesta processer kan utföras i rumstemperatur. Likaså kan produkten sedan slängas eller förstöras utan att det påverkar miljön.

– En av de stora utmaningarna för da-gens samhälle är att lösa energi- och mil-jöfrågorna. Nya material som produceras med naturliga råvaror under naturliga förhållanden är en del av lösningen. Vi fo-kuserar på att tillverka material som har en tillämpning i till exempel produktion och lagring av energi eller vattenrening. #Kardborren fastnar.

» En av de stora utmaningarna är att lösa energi- och miljöfrågorna. «

gjorde en postdok inom molekylärbiologi. Alla dessa kunskaper har jag användning av i min forskning, berättar David Kisailus.

Hans forskargrupp består av stu-denter, doktorander och post-doks ifrån olika discipliner just för att skapa en tvärve-tenskaplig miljö. I framtiden, menar David Kisailus, måste

Kardborren fastnar.

Forskaren David Kisailus hämtar inspiration för nya material från naturen. Förutom räkan peacock mantis shrimp studerar han många andra djur som lever i havet. Ett exempel är en havssnigel med magnetiska tänder som består av ett mycket hård mineral. Snigeln kan tugga sönder sten, en möjlig tillämpning vore att förbättra borrar för byggen av tunnlar.

FO

TO

: C

AR

LO

S P

UM

A

N R 6 2 0 1 242

Lennart Bergström, materialfors-kare vid Stockholms universitet, menar att den grundläggande designen på ham-maren liknar principen som vi redan känner till.

– Det är ungefär som en cykelhjälm med ett hårt skal som skyddar på utsi-dan och ett mjukt material som fördelar slagenergin över en större yta, säger han.

Men detaljerna är ändå överraskande, som till exempel vridningen av det inre lagret.

– Den stora utmaningen är att ut-veckla effektiva processer att bygga upp material med liknande egenskaper, helst från förnyelsebara råvaror, menar Len-nart Bergström.

Forskningen inom biomimetik är till stor del fokuserad på att utveckla en

verktygslåda för att kunna bygga de nya materialen.

43N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Någonting hårt, någonting mjukt och någonting klibbigt

B IOM I M ET I K PÅ

F RAM MAR SCH

Ett växande forskningsfält som undersö-ker hur naturen är uppbyggd och försöker efterlikna det i olika applikationer.

Några exempel:

• Kardborrband inspirerades av tistlar som fastnade i kläderna

• Hajskinnsdräkten liknar hajens hud och har minimalt motstånd i vatten

• Det japanska snabbtåget Shinkan-sen 500 har fått sin spetsiga form från kungsfiskaren näbb

• Eiffeltornet konstruerades enligt struktu-ren inne i ett mänskligt höftben

• Geckotejp efterliknar geckons fötter

Andra material med inspiration av naturen:

• Algbatteriet laddas på tio sekunder (tes-tas nu för tillämpning i elbilar av Mo-torola)

• Spindeltrådar kan användas som under-lag för odling av celler och vävnad

STAR K STR U KTU R :

Enligt Lennart Bergström behövs tre olika typer av byggstenar för att åstad-komma en struktur som är stark och lätt:

• Någonting som är hårt för skyddande egenskaper

• Någonting som är fibröst eller mjukt för att absorbera slagenergin

• Någonting gummi- eller limliknande som håller ihop strukturen

Minns simmarnas hajskinnsdräkt som sänkte simtiderna så mycket att dräkten förbjöds.

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E48 N R 1 2 0 1 2

V E T E N S K A P

N AT U R V E TA R E N R 1 2 0 1 2N AT U R V E TA R E N R 6 2 0 1 2

V E T E N S K A P I K O R T H E T

ESS HAR UPPTÄCKT OMVÄNDA MAGNETERGlöm att nord dras till syd och rött till vitt i magneter. Nu har forskare för första gången upptäckt att det är precis tvärtom, i alla fall på atomnivå.

Fenomenet har upptäckts av ett forskningsteam lett av Dimitri Argyriou, forskningsdirektör på ESS, och har publicerats i Nature Materials. Upptäckten kan bidra till morgondagens it-lösningar för dataminne och sensorer, som används i allt från telefoner till bilar.

Forskarna har använt neutroner för att få koll på terbiumferritets magnetiska egenskaper ner på atomnivå. De upptäckte att ato-merna formerar sig i ett nät av mikroskopiska domäner.

– Vi ser många implikationer, säger Maxim Mostovoy. Vi tror att den växelverkan vi ser mellan järn- och terbiumatomer kan använ-das till att ge oss mer flexibla multiferroiska material, som kan till-godose våra ökande krav på snabb och smart teknik.

Upptäckten ger en försmak av vad ESS, det kommande interna-tionella forskningscentret som byggs utanför Lund, kan ge. LEL

EN NY VÄRLD ÖPPNAR SIG I PROTEINERNyfiken på hur proteiner ser ut på atomnivå? Nu är det möjligt genom att använda röntgenlaser för att undersöka proteiners strukturer i mikrokristaller. Det visar en ny studie av ett interna-tionellt forskarteam med deltagare från Göteborgs och Uppsalas universitet, publicerad i Science.

Styrkan i en del av varje röntgenpuls motsvarar intensiteten av allt solljus som träffar jorden, fokuserat på en kvadratmillimeter.

– Vi har använt tekniken för att bestämma positionen för enskil-da atomer och aminosyror i ett protein, det välkända proteinet Ly-sozym, säger Richard Neutze, professor i biokemi vid Göteborgs universitet.

Tekniken kan användas för att till exempel analysera membran-proteiner. Tanken är att kunna hitta nya läkemedel, bota sjukdo-mar och studera fotosyntesen. LEL

ANMÄL DIG NU!

Sveriges första heltäckande konferens om geologi.

16–17 oktober, 2012 i Uppsala

www.geoarena.se

44

Fråga: Kol 14-metoden är väl knappast tillämpbar när bergarter ska åldersbestämmas. Hur gör man för att veta hur gammalt vårt urberg är? MVH, LARS

Svar: För åldersbestämning av bergarter används naturligt förekomman-de radioaktiva ämnen med lång halveringstid. Några av de isotoper som används är 40K, 87Rb, 147Sm, 235U och 238U. Halveringstiderna för dessa varierar från några hundra miljoner år till över hundra miljarder år. Främst är det U/Pb-analyser av mineralet zirkon som används.

Zirkon finns i de flesta bergarter. Det är ett mycket motståndskraftigt mineral som klarar vittring och erosion, men även förhöjda tryck och tem-peraturer, utan att brytas ned. Zirkon kan till och med överleva i en mag-ma och på så sätt bevara spår av ursprungsmaterialet.

Det finns två uranisotoper, 238U och 235U, som sönderfaller till 206Pb respektive 207Pb. Åldern på en bergart räknas fram genom att mängderna av dessa isotoper bestäms. Analysen görs med hjälp av masspektrometer, vilken mäter mängden joner med en viss massa.

En masspektrometer kan dock inte skilja en isotop från en molekyl med samma masstal. För att kunna mäta de ytterst små mängderna av uran och bly måste därför oönskade ämnen filtreras bort. Förr löste man detta genom att provet löstes upp, och bly och uran separerades ut med kemiska metoder.

Numera finns det masspektrometrar, som tack vare de ytterst små skillnaderna i vikt mellan grundämnen och molekyler, klarar av att detek-tera just de isotoper man är intresserad av. Detta möjliggör direkta ana-lyser av zirkonkristaller, eller delar av kristaller med hjälp av en laser eller

jonstråle som för-gasar och joniserar materialet innan det förs in i masspektro-metern.

JOAKIM MANSFELD,

BERGGRUNDSGEO-

LOG PÅ STOCK-

HOLMS UNIVER-

SITET

45N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

FRÅGA E N

NATU RVETAR E

H U R MÄTS ÅLDE R N PÅ U R B E RG ET?

VAR FÖR ÄR GOLF-BOLLAR G ROP IGA?

Fråga: Varför har golfbollar ett stort antal gropar på ytan istället för att vara släta? Oftast polerar man ju en yta för att få den så slät som möjligt för att få litet strömningsmotstånd, som för segelbåtsskrov eller segelflyg-plansvingar. GUNILLA

Svar: Groparna på en golfboll hjälper faktiskt till att både minska luftmot-ståndet och öka lyftkraften genom att åstadkomma omslag från laminär till turbulent strömning i det så kall-lade gränsskiktet allra närmast bol-len. For att förstå detta behöver man veta att luftmotståndet består av två delar, dels så kallat friktions-motstånd, dels formmotstånd.

Friktionsmotståndet beror dels på luftens viskositet, dels på hur has-tigheten varierar närmast ytan. För släta ytor kan strömningen vara la-minär och detta ger lägre motstånd än om strömningen är turbulent som ofta är fallet när ytan är skrovlig. När

det gäller det senare kan man mins-ka detta genom att göra kroppen strömlinjeformad, vilket av naturliga skäl inte går att göra med en golf-boll. Vad groparna gör är att gräns-skiktet närmast ytan när det blir tur-bulent följer med längs bollens yta betydligt längre innan luften ”släp-per” från ytan och i praktiken blir bollen mer strömlinjeformad.

Om en boll slås med underskruv kommer rotationen att avlänka luf-ten nedåt vilket innebär att luften påverkas av en nedåtriktad kraft. En lika stor kraft påverkar bollen uppåt enligt Newtons lag om reak-tionskraften, enligt samma princip som ger en flygplansvinge lyftkraft. Groparna på ytan gör att rotations-effekten blir starkare än för en slät boll, och därför blir också lyftkraf-ten större. Sammantaget gör detta att en boll med gropar som slås av en duktig golfspelare kan flyga up-pemot dubbelt så långt som en slät boll.

HENRIK ALFREDSSON, PROFES-

SOR I STRÖMNINGSFYSIK VID

KUNGL. TEKNISKA HÖGSKOLAN.

Konferens:

Neuromuskulära � �sjukdomar �& �epilepsi23–24 oktober i Stockholm

i samarbete med Neurologiskt Handikappades Riksförbund & Sällsynta Diagnoser

N AT U R V E TA R E46 N R 6 2 0 1 2

en norska älghunden Ticka har dålig aptit och är allmänt orkeslös. Så husse bestämmer

sig för att besöka smådjurskliniken i Hu-diksvall för att få koll.

En misstänkt tumör på ett juver ska un-dersökas närmare. Med varsamma händer placeras Ticka på ett höj– och sänkbart undersökningsbord. Leg. djursjukskötare klipper bort hår och rengör området runt juvret där nålsticket ska göras.

miSSTÄNkT TUmÖR

Det är biomedicinska analytikern Eva Faxéus Ohlsson som utför nål-biopsin. Ticka kvider lite men be-håller sitt lugn när en blodblandad vätska tränger ut från juvret.

– Det gäller att sticka i olika riktningar för att få celler från den misstänkta tumören. Ibland kan provet vara helt torrt, men här får vi ett som fungerar, säger Eva.

Sedan går det snabbt. Hon tar in provet på labb och färgar det för att i mikroskopet kunna urskil-ja bakterier och om cellerna är de-formerade. Diagnosen ställer hon direkt utifrån den stora mängden stafylokocker, som formerar sig i klungor. Mängden vita blodkrop-par är också kraftigt förhöjd.

Allt fler inom veterinärvården tar steget över till Naturvetarna. På smådjurs-kliniken i Hudiksvall möter vi biomedicinska analytikern Eva Faxéus Ohlsson. Hon både tar prover och analyserar blodet på gråhunden Ticka, som är hängig och mår dåligt. T E X T o F o T o l A R S - E R i k l i l J E b Ä C k

» Många är ensam-ma som BMA på arbetsplatsen och behöver någon att bolla idéer och utbyta kunskap med. «

Som att lägga pussel

D – Ticka har en juverinflammation, mastit, som behandlas med antibiotika.

Är det även en tumör?– Den kan vara dold eftersom infektionen är

så kraftig. Vi behandlar infektionen först och be-slutar efter det vad som ska åtgärdas.

miNdRE ANTibioTikA

Alla smådjurskliniker har inte anställda biome-dicinska analytiker med risk för att analyserna inte alltid blir rätt. Vid behov skickas dock pro-ven till labb för analys. Smådjurskliniken i Hu-diksvall utför den typen av analyser på uppdrag.

– Det handlar om säkerhet för djuren, att de får rätt behandling.

Analyserna är också viktiga för att minska användningen av antibiotika, som man jobbar hårt med här.

– Vi tar reda på vad som orsakar infektionen och chansar inte. Genom ett skrapprov på huden kan vi se om det är svamp eller bakterier som lig-ger bakom en hudinfektion. Är det svamp eller virus så biter som bekant inte antibiotika på infektionen.

Eva Faxéus Ohlsson liknar sitt

eva faxéus ohlsson, tv, får hjälp av djursjukskötare när nålbiopsin ska utföras på hunden ticka.

insPiratÖren sid 46–47

ManUalen sid 48–49

ledarskaP sid 50-52

PÅ nYtt JObb sid 53

arbetsMarknad sid 54

PlatsannOnser sid 56–58

FrÅga eXPerten sid 59

jobb med detektivens, där det gäller att hit-ta orsaken till sjukdom.

– Hade jag inte blivit BMA skulle jag ha jobbat som kriminaltekniker, säger hon med glimten i ögat.

kÄNNER iGEN diAGNoSER

Genom åren har hon lärt sig känna igen diagnoser efter att ha träffat djuren och sett resultaten från analyserna. När djuret, mest katter och hundar, kommer in i dålig kondition gör hon en screening utifrån ett blodprov. På en lång lista får hon värden för blodsocker, lever, njurstatus och annat som behövs för att lägga pusslet.

Hon visar mig en ny analysmetod inom djursjukvården som kallas crp-akutfaspro-tein som ger ett snabbt svar vid infektioner och inflammationer.

– Jag gillar bredden och lär mig nya sa-ker varje dag i samtal med veterinärer och djursjukskötare.

bmA-NÄTVERk

När Eva Faxéus Ohlsson började här 1988 fanns ingen BMA anställd. I dag är de två.

– Jag tog själv kontakt och frågade om de inte behövde en BMA. Inte långt däref-ter skulle ett labb startas. Jag hade förmå-nen att ha fria händer att bygga upp det med kemiska analyser och hematologi.

Att hon lämnade sjukhusmiljön har hon inte ångrat en sekund. Här kan hon kombi-nera jobbet med sitt intresse för djur.

Hon vill samla alla BMA inom veteri-närvården och startade ett nätverk för fyra år sedan.

k a r r i ä r

47N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

e VA fA X É U S o h lS S o n

Aktuell: leg. bio-medicinsk analytiker på den pri-vatägda smådjurs-kliniken i hudiksvall.

Varje år tar man emot runt niotusen besök i hudiksvall och söderhamn.

familj: Man och tre utflugna barn.

favoritdjur: hund (Flat coated re-triever).

Blir glad av: Våra barnbarn.

gör mig upprörd: sparivern som drabbar våra gamla.

Kopplar av med: trädgården och golf.

fackförbund: naturvetarna jobbar för mitt yrke. Jag får hjälp inför lönesam-tal och annat som har med mina ar-betsvillkor att göra.

Va n l i g a s J U k d O M a r

» hudsjukdomar.

» Parasiter som ger klåda på huden. andra parasiter angriper mage och tarm.

» Öronskabb på katt, kvalster som lever på sekret från kattens hörselgång.

» rävskabb på hund.

» dåligt tandkött är den vanligaste sjuk- domen bland vuxna katter och hundar.

» Övervikt och diabetes.

» bakterieinfektioner, oftast orsakade av stafylokocker.

» tumörer som kan vara elakartade.

» kroniska mag- och tarmsjukdomar.

» njurproblem.

F Ö r e bYg g M e d g O d h ä ls a» rätt sammansatt foder anpassat för hund eller katt. ej husmanskost.

» Motion.

» god tandhygien med tandborstning.

» Vaccinationer.

» Ögonlysning och höftledsröntgen för att tidigt upptäcka ärftliga sjukdomar (gäller främst avelsdjur).

– Många är ensamma som BMA på arbetsplatsen och behöver någon att bol-la idéer med. Vi träffas en gång varje år. Senast var vi på Strömsholm och lyss-nade bland annat på en föreläsning om akutfasprotein. Här har vi chans att vara nördiga inom vårt specialområde. #

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E48 N R 6 2 0 1 2

pplever du att du är stressad och att tiden inte räcker till? Mejl-korgen är proppfull och nya ar-

betsuppgifter tillkommer. Många skyller på tidsbrist, men enligt

David Allen, välkänd föredragshållare och författare till boken Få det gjort – Svart bäl-te i vardagseffektivitet, handlar det snarare om att hitta rutiner för att arbeta effektivt.

bRiST PÅ GRÄNSER oCH mÅl

Känslan av att inte hinna med beror ofta på bristen på gränser i jobbet. Vi arbetar med många projekt parallellt och tar på oss mer än vad vi egentligen klarar av. Våra orga-nisationer liksom arbetsuppgifter och mål förändras gång på gång. Och samtidigt ska du höja ribban och fundera på de övergri-pande målen. Resultatet blir att många mås-ten och idéer blir ogjorda, liksom en mo-lande känsla i magen av att inte räcka till.

Klargör vad man vill åstadkomma med ett projekt och vilka åtgärder som krävs för att nå dit. Genom att definiera och organi-sera vad som ska göras kan du gå från att ha lös bråte av måsten som cirkulerar i ditt huvud, till att verkligen få saker gjorda.

SNAbbkURS i EFFEkTiViTET

De flesta av oss arbetar utifrån fem stadier: vi samlar in information, bearbetar vad vi ska göra med den, organiserar, går igenom alternativen och gör det vi utsatt att göra. Men många missar några steg i kedjan. Kanske är du duktig på att samla in infor-mation men fastställer inte vad du ska göra med den? Genom att skapa rutiner och medvetet arbeta utifrån alla fem stadier kan du äntligen få saker gjorda!

SAmlA iN oCH bEARbETA

Börja med att samla in information om det projekt du ska genomföra i olika fysiska el-ler digitala behållare. Genom att samla alla ”jag ska” i fysisk form gör du dig av med det som upptar dina tankar och slipper hålla alla lösa trådar i ditt huvud.

Försök minimera antalet behållare och framför allt – töm behållarna regel-bundet. När det är dags att tömma dem ska du ställa dig några frågor: Vad är det för något? Behöver det någon åtgärd? Om det tar mindre än två minuter ska åtgärden

Nya arbetsuppgifter och ”måsten” dimper ner på ditt skrivbord och känslan av att ha kontroll på vad som ska göras härnäst känns obefintlig. Det är dags att ta kontroll över vardagsstressen – men hur? Effektivitetsgurun David Allens metod lär dig hur du får svart bälte i vardagseffektivitet.

Få det gjort! Svart bälte i vardagseffektivitet

m A N U A l E N

T E X T J o H A N N A R Ö S T H i l l U S T R A T i o N C H R i S T o F F E R P E T T E R S S o N

U

B l i VA r d A g S e f f e K t i V !

1. Samla

2. Bearbeta

3. organisera

4. gå igenom

5. gör!

» För att få saker gjorda krävs att man klargör vad man vill åstadkom-ma med ett projekt och vilka åtgärder som krävs för att nå dit. «

49N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

göras på en gång, annars ska den delegeras eller skjutas upp till ett senare tillfälle.

oRGANiSERA oCH GÅ

iGENom

Skapa ett system för att or-ganisera allt som hamnar på ditt skrivbord! Släng sådant som inte kräver någon åt-gärd. Skapa en lista för pågå-ende projekt och skapa map-par för bakgrundsinforma-tion till respektive projekt.

Till projekt räknas egent-ligen allt som kräver mer än en åtgärd. De åtgärder som tar mer än två minu-ter läggs på listan för ”nästa åtgärd”. Allt som ska göras vid en viss tidpunkt läggs in i kalendern. Glöm inte att slänga det som du inte har någon nytta av! Gå sedan igenom listorna så ofta som du behöver. Viktigast är att du skaffar dig en fast rutin

då du uppdaterar dina listor, städar och sorterar.

GÖR!

Nästa steg är att ta beslut om vad som ska göras, och göra det. Om du gått ige-nom alla steg i arbetsproces-sen kan du lita på att din in-tuition säger dig vad du ska göra härnäst.

Behöver du ändå hjälp med att ta itu med det som ska göras kan du väga alter-nativen utifrån tre utgångs-punkter.

Vad som ska göras för stunden avgörs av tid, sam-manhang, energinivå och prioritetsordning. Vad som ska göras härnäst avgörs också av arbetsuppgifternas nivå. Genom att börja ”ned-ifrån” med enklare vardag-liga åtgärder, finns mer tid över till att tänka på ”högre” långsiktiga visioner. #

e li n h U ltMAn , lÄn S St Yr e lS e n Söde r MAn lAn d

– Jag försöker ha flera olika arbetsuppgifter igång parallellt och hålla flera bollar rullande samtidigt. när en fastnar, till exempel när jag inte får tag på en person eller måste invänta ett svar på mejlen, går jag vidare på nästa uppgift. På så sätt får jag flera uppgifter gjorda på kort tid. Jag brukar även skriva ner varje arbetsuppgift i många små steg. dels för att se de olika stegen men också för att känna att jag faktiskt kommer framåt i och med att jag stryker på listan. det gäller att se nästa steg och inte stanna upp!

johAn B e rg StröM, P roj e KtCh e f PÅ SVeAS Ko g

– Min vardag består av många möten, mejl och telefonsamtal. dagarna blir splittrade och det gäl-ler att utnyttja luckorna. Jag jobbar utifrån allens metod och jag strukturerar min vardag via mejl, ar-betsuppgifter, kalender och anteckningsprogram.

allt inkommande som går att lösa inom två minuter görs direkt, även telefonsamtal och mö-

ten i korridoren. kommer det att ta längre tid att lösa registrerar jag uppgiften för att göra den vid ett bättre tillfälle. Varje fredag går jag igenom mina ”projekt” i anteckningsprogrammet, uppgifter och bok-ningar vilket ger en ren start nästa vecka.

Hur gör du för att få saker gjorda?

ur ser din vardag ut som chef? De flesta pendlar mel-lan en idealbild och den

praktiska vardagen.– Mellan 80 och 90 procent av tiden

sitter chefer på möten, lägger scheman, administrerar och svarar på mejl. Att im-provisera och lösa problem som dyker upp tillhör också vardagen.

Det innebär att bara 10 till 20 procent av arbetstiden går till att planera på lite längre sikt, förnya strategier, odla nätverk, om-världsbevaka och reflektera. Sådant som vi förknippar med att utveckla verksamheten.

Om det har Mats Tyrstrup skrivit i bo-ken På gränsen till fiasko – Om ledarska-pets vardag och det improviserande ledar-skapet. Han är doktor i företagsekonomi och verksam vid Center for Advanced Studies in Leadership vid Handelshögsko-lan i Stockholm.

HÄXdokToR

Han beskriver bilden av chefen som en häxdoktor som förväntas veta saker om framtiden. Arvet från industrisamhället avspeglar sig också i att det är chefen som ska ta initiativ.

– Alla förväntar sig det och många che-fer ger de signalerna. Så chefer kan egent-

ligen inte klaga på medarbetarna är lite avvaktande med egna initiativ.

Som chef lever man med ständig osä-kerhet av varierande grad. När allt lunkar på är det frid och fröjd och verksamheten levererar. Men saker pågår hela tiden i vår omvärld. Muren faller, Kinas ekonomiska språng får världen att häpna och samti-digt kommer ny teknik som vi måste för-hålla oss till.

Dessa och andra förändringar i vår om-värld gör att färdplanen måste ändras un-der resans gång.

– Vi har en tendens att uppfatta avvikel-ser från det planerade som störande inslag i tillvaron. För att styra om arbetet behövs det kraft, vilket kan upplevas som jobbigt.

Känslan är att allt går över styr, med följd att man får göra en brandkårsutryck-ning för att rädda situationen. Men förvå-nansvärt ofta går det bra när vi improvi-serar i våra organisationer.

– Boken skulle lika gärna kunna ha titeln På gränsen till succé. En oväntad händelse kan lika gärna vara av godo som den är negativ.

FÅNGA TillFÄllET

Mats Tyrstrup menar att ett impro-viserande ledarskap inte bara be-

hövs när något ska räddas. Det kan även handla om att fånga ett tillfälle i flykten.

– Kom ihåg att man redan i dag impro-viserar i arbetslivet. Många, både chefer och medarbetare, är bra på att jobba på det sättet. Därmed inte sagt att vi bara ska im-provisera, men det är en viktig dimension i ledarskapet som ofta bygger på erfarenhet.

Han förklarar att improvisation är den genväg man tar när tiden är knapp och det råder osäkerhet.

Kan man lära sig det improviserande ledarskapet?

– Man lär sig det spontant med tiden. Om den färdigheten bakas in i vårt öv-riga ledarideal skulle det få positiva följ-der. Ofta ber folk om ursäkt för det sättet att hantera situationer i stället för att inse värdet av att behärska och utveckla det ar-betssättet.

N AT U R V E TA R E50 N R 6 2 0 1 2

l E d A R S k A P

Att leda på gränsen till fiaskoIdealet krockar ofta med verkligheten i chefens vardag. Forskaren Mats Tyrstrup vill uppvärdera det improviserande ledarskapet som handlar om att få saker att fungera i praktiken och att släcka bränder. Om det pratade han på Naturvetarnas Leadership Friday. T E X T l A R S - E R i k l i l J E b Ä C k

Det handlar om att påverka männis-kors sätt att tänka och skapa ett mind-set som vägleder.

”H

k a r r i ä r

51N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Att leda på gränsen till fiasko

sÅ tYCkte de sOM Var där

TJUSiGA PlANER

Normen säger att ledarskap bygger på att man är förutseende och jobbar föregripan-de med tjusiga planer och strategier.

– Ett improviserande ledarskap utövas snarare efter hand och många gånger rent av i efterhand. Det utövas direkt i relatio-ner mellan människor och förutsätter när-varo och deltagande i verksamheten.

Det är i kriser ledaren sätts på prov. Då

Mats tyrstrup menar att det mesta av ledarskapet utövas improviserat.

sållas agnarna från vetet. Minns efter-spelen från tsunamin i Thailand och oljekatastrofen i Mexikanska golfen. Då rullade många ledares huvuden.

– I ett sådant läge hjälper det inte med planer och strategier. Här ställs saken på sin spets när det improvise-rande ledarskapet prövas. Och då spe-lar både erfarenhet och talang in.

VÄlkommEN Till EN bÄTTRE…

Den andra delen av ledarskapet som handlar om att bygga för framtiden och svetsa samman gänget har han också synpunkter på.

– När visioner ska tydliggöras med mentala bilder blir det ofta lite platt, som att ”vi ska bli nummer tre i Europa inom fem år”. Vem går igång på det? El-ler: ”Vi ska bli det mest attraktiva före-taget i branschen.” Vem skulle vilja bli något annat?

En av hans favoriter är Vasakronans devis: ”Välkommen till en bättre värd.”

– Det är en stark bild som illustre-rar meningsfullheten i det man håller på med och om de värden man skapar. Det handlar om att påverka människors sätt att tänka – skapa ett mindset som vägleder. #

PÅ g Å n g

» Klart ledarskap – för en lärande och effektiv arbetsplatsnär: 6 september kl 8-10var: Plunge, Varvsgatan 8, södermalm.kaffe och smörgås serveras.anmälan: info@plunge.se

» finns den perfekta styrelsen? när: 13 september, kl 15.00anmälan: www.naturvetarna.se

» Konflikter – Chefens dilemma Med thomas jordannär: 13 september, start kl 15.00Anmälan: www.naturvetarna.se

» lust att leda

Med bland andra gunnar Wetterberg och Åsa Coey. läs mer på sid 65.

tid och plats: 18-19 oktober på grand hotell i saltsjöbaden utanför stockholm.

Anmälan: www.anmalan.co.cc

N AT U R V E TA R E52 N R 6 2 0 1 2

Hur lösa konflikten på jobbet? jag är första linjens chef på ett litet bolag och ansvarar för ett arbetslag med fem medarbetare. i gruppen har en allvarlig konflikt utvecklats mellan två personer, vilket infekterar hela ar-betsplatsen. Medarbetarna är kompe-tenta och viktiga för verksamheten och jag känner alltmer obehag inför situa-tionen. har du några bra tips hur jag kan lösa konfliken?

Många konflikter som får blomma ut på en arbetsplats handlar tyvärr ofta om att chefer inte tar ledningen på arbetsplatsen. genom att inte agera lämnar du fritt spel-rum, för beteenden som egentligen inte är okej på en arbetsplats. så att lösa kon-flikten kommer även att vara viktigt för din auktoritet som ledare. konflikter bör lösas så snabbt som möjligt, eftersom de ten-

derar att eskalera, med personliga kränk-ningar som följd, vilka i slutändan kan vara omöjliga att reda ut.

Första steget är att försöka analysera konflikten? konfliktforskaren thomas Jor-dan säger så här: ”en konflikt är en inter-aktion mellan minst två parter, där minst en part har önskemål som är för betydelseful-la för att släppas, och upplever sina möjlig-heter att få sina möjligheter tillgodosedda blockerade av motparten.”

när de inblandade är klara över hur var och en ser på konflikten, så hittar man ofta vägar att lösa problemen. ett tips är att använda metoden lärande samtal, för att du och de inblandade skall förstå vad kon-flikten handlar om. du kan göra det själv, el-ler be någon annan att leda samtalet eller sitta med.

Så här går det till:1. den ena redogör för hur han/hon ser på situation, utan att bli avbruten. 2. Person nummer två repeterar precis vad som sagts, utan egna värderingar. därefter får person nummer två ge sin version.

3. Person nummer ett repeterar vad som sagts utan egna värderingar.

detta är en bra början. därefter ska båda medarbetarna inför nästa samtal få i uppdrag att fundera igenom, var för sig el-ler gemensamt, hur konflikten kan lösas. det kan nu också vara så att du själv ser en lösning på problemet. det är inte så ovanligt, om det är en konflikt som har or-ganisatoriska förtecken.

Vill du lära dig mer om konflikter – kan du som chef gratis delta i ett heldagsse-minarium med thomas Jordan, den 25 september. Vill du läsa mer om lärande samtal, kan du köpa boken Klart Ledarskap, ekerlids förlag.

C H E F S F R Å G A N

Elisabet Engdahl LinderoMBUdSMAn för Chefer PÅ nAtUrVetArnA

minarium med thomas Jordan, den 25 september. Vill du läsa mer om lärande samtal, kan du köpa

, ekerlids

Vad tYCkte de ltagar na?

Vad fick du ut av seminariet?

Camilla Zetterberg, enhetschef på tillsynsavdelningen, Kemikalieinspektionen.– Mycket inspirerande. intressant höra att detta är ett generellt chefs-problem där man slits mellan hur man vill jobba som chef och hur det blir i verkligheten.

Stina Englund, Projektledare och controller på SVA. Mikrobiolog i botten.– det var jättebra och nyttigt. bra att få insikter om hur ledarskapet är uppbyggt. Vi har delat ledarskap, där jag jobbar långsiktigt med visioner och planer, medan andra ansvarar för det dagliga chefskapet. kommunikationen däremel-lan är en utmaning.

k a r r i ä r

53N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Vad lockade med tjänsten?– För mig är det viktigt att ha ett utvecklande jobb med en vetenskaplig förankring. På Folk-hälsoinstitutet bedrivs ingen grundforskning, men som utredare får jag sammanställa och tolka forskningsresultat och ta fram underlag om folkhälsofrågor.

Varför fick du jobbet?– Jag tror min forskarbakgrund var viktig i kombination med mitt generella intresse för folkhälsofrågor. Jag är molekylärbiolog från början och har forskat på grupp a-strepto-

kocker vid Umeå universitet, men nu ligger fokus på tobaksfrågor.

Vad gör du?– Jag kommer främst att jobba med tobaks-frågor och ha koll på den senaste forskningen om tobakens hälsoeffekter. till hösten ska jag titta på snusets hälsorisker. det ska utmynna i en rapport som sedan spridas via hemsidan till bland andra länsstyrelser och landsting.

Är forskarbakgrund en styrka i ditt jobb? – Min känsla är att en forskarutbildning är att-raktiv när man ska söka andra typer av jobb. den ger en bra grund oavsett vad man vill job-ba med, till exempel erfarenhet av att driva pro-jekt. sedan tror jag att det är bra att kombinera sin forskarbakgrund med ett eget intresse.

hur hjälpte naturvetarna?– naturvetarnas karriärrådgivare hjälpte mig med cv-coachning. Jag är imponerad av deras

förmåga att lyfta de erfarenheter jag fått och få mig att sätta ord på mina kvalifika-tioner. Förr redogjor-de jag bara för det jag gjort. resultatet blev en bra beskriv-ning baserat på vem jag är och inga tom-ma ord. På hemsidan finns det också ett

bra verktyg med frågor att besvara som hjälpte mig med att skriva mitt cv.

tips till andra för att hitta sitt drömjobb?– att våga fråga sig själv: ”vad vill jag?”. lyft blicken ovanför din egen utbildning. Jag kom-mer själv från en mindre stad och när jag vid-gade perspektivet hittade jag fler intressanta jobb än vad jag initialt trodde fanns. att delta i olika nätverk är också ett bra tips. jr

”Jag är imponerad av Naturvetarnas cv-coachning”Linda Maripuu tog steget in på en ny karriärväg. Från forskare inom mikrobiologi till att bli utredare på Folkhälsoinstitutet. För att spetsa sin ansökan tog hon hjälp av Naturvetarnas cv-coachning.

P Å n Y t t j o B B

Susanne Zakrissonnytt jobb: enhets-chef kosmetika och hygienprodukter, läkemedelsverket.tidigare jobb:

astraZeneca, sweden Operations kvalitetsorganisationen.Utbildning: Phlic analytisk kemi.

Maria hammarnytt jobb: Vd för kan energi swe-den ab.tidigare jobb: av-delningschef för

gas & Process i Pöyry swedPower.Utbildning: agronom med tek-nikinriktning.

Marcin Bielawskinytt jobb: sales specialist, analytical för sigma-aldrich ab.tidigare jobb:

doktorand/forskare på stock-holms universitet.Utbildning: Phd organisk kemi.

Mikael SodéusCytodiagnostiker på näl - norra älvs-borgs länsjukhus, trollhättanUtbildning: biome-

dicinsk analytiker och en magis-terexamen (60hp) i diagnostisk cytologi.

tidigare jobb: biomedicinsk ana-lytiker på klinisk kemi och Cytolo-giska laboratoriet på sahlgrenska.

emilie Bossonnuvarande arbete: råvaruansvarig i region syd på sve-via ab.tidigare arbete:

kvalitets & Miljöansvarig på schwe-den splitt ab.Utbildning: Miljövetenskap på Mal-mö högskola.

Margareta nord-Karlssonnytt jobb: Foderchef på lant-männen reppe, lidköping. ansva-rig för utveckling och försäljning

av restprodukter.tidigare jobb: rådgivare grispro-duktion hushållningssällskapet skara.Utbildning: lantmästare och marknadsekonom.

eva hedström nytt jobb: natur-vårdshandläggare på länsstyrelsen i gäv-leborgs län. tidigare arbete:

Fältkontrollant och handläggare av eU:s jordbruksstöd på läns-styrelsen i gävleborgs län. Utbildning: Magisterexamen i bio-logi från slU.

eller är på gång att byta? skicka ett mejl till: redaktion@natur vetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. HAR DU OCKSÅ NYTT JOBB

F l E R P Å N Y T T J o b b

linda Maripuu.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E54 N R 6 2 0 1 2N AT U R V E TA R E54 N R 6 2 0 1 254

”Bjud på dig själv”An n-Sof i B rAn dt , p e r s o n a l h a n d -l äg g a r e på l i vs m e d e lsv e r k e t

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb?– Läs på om företaget innan intervjun. Du blir mer intressant om du visar att du är aktiv och har frågor kring jobbet och fö-retaget, liksom framtida karriär. Våga vara personlig. Bjud gärna på dig själv och be-rätta om din familj, syskon och annat om du får frågan. Om du har en brokig bak-grund, kanske har testat olika utbildning-ar eller fått barn när du var mycket ung, skäms inte för det utan berätta om dina olika erfarenheter!

2. Vilka fällor kan man gå i?– Vissa slarvar med första intrycket. Om du blir kallad till intervju, bli glad när de ringer. Vid intervjun är det viktigt att häl-sa ordentligt med fast handslag och att ta ögonkontakt. Var även hel och ren! Som naturvetare kanske man har varit på labb och haft arbetskläder (vit rock) och tror att kläder inte har så stor betydelse, vilket det har! Kolla upp vilken klädkod som gäller.

3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen?– Det är viktigt att bli färdig och ha en av-

slutad examen och att söka de arbeten som är i paritet med sin utbildning. Jag person-ligen gör inte så stor skillnad mellan kan-didat eller master men är man i ett skarpt läge mellan två personer – en med kandi-dat och en med master – ja, då kanske det väger över att mastern är mer kompetent.

”Ta personlig kontakt”

MArt i n B rAntB e r-g e r , g r u p p c h e f på g e o s i g m as B e r g av -d e l n i n g

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb?– Var aktiv i ditt arbets-

sökande! Kontakta inte bara de företag som har jobbannonser ute. Visa intresse genom att ringa runt och ställa frågor. De som är driftiga och exempelvis haffar en på arbets-marknadsdagar ger ett positivt intryck. Det ger en annan känsla än endast en skriven ansökan.

2. Vilka fällor kan man gå i?Det kanske inte är det vanligaste men ett misstag som vissa gör är att de slarvar med sin ansökan. Undvik exempelvis talspråk

och dubbelkolla din ansökan efter konstiga uttryck och stavfel. Om man inte uttrycker sig bra så ger man inte ett bra intryck!

3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen?– De personliga egenskaperna är viktigare än typ av examen. Vid vissa tillfällen sö-ker man efter spjutkompetens och då kan det vara bättre med en högre examen, men vanligtvis tycker jag inte att de där extra poängen spelar så stor roll.

”Lär dig kommunicera din kompetens.”

Sof iA SjöholM , k a r r i ä r r å d g i va r e på n at u r v e ta r n a

1. Ditt bästa tips för att snabbt få jobb?– Bevaka arbetsmarkna-den och inventera din

kompetens redan under studietiden. Fun-dera också på vad du vill arbeta med och hur du kan optimera din anställningsbar-het. Gå på arbetsmarknadsdagar och knyt kontakta med potentiella arbetsgivare.

Bygg din karriär

T E X T E R i k A l i N d b o m

Va d V i ll a r b e ts g i Va r n a h a?

Vi bad några arbetsgivare berätta hur de tänker när de ska anställa ny personal, särskilt unga med en färsk utbildning i bagaget. En av Naturvetarnas egna experter ger bästa tipsen.

55N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Fråga om möjligheten att få göra ditt examensarbete där samt vilken bak-grund de har som jobbar på företa-get. På så vis får du en hint om vad för slags kompetens som krävs för att arbeta just där. Det kan även vara lättare att få jobb senare om man har fått in en fot på företaget.

2. Vilka fällor kan man gå i?– Att man inte tror på sig själv och den kompetens man har skaffat sig genom studier och arbetslivserfaren-het. Även om dina tidigare sommar-jobb kanske har lite relation till din utbildning visar det att du har driv-krafter. Det är viktigt att kunna kom-municera vad man har för kompetens och hur detta kan bli en tillgång för arbetsgivaren.

3. Ska jag satsa på en master eller räcker det med en kandidatexamen?– Det beror lite på vad man vill göra efter sin utbildning. Innan du be-stämmer dig för att ta en master är det viktigt att fundera på hur den gör dig mer anställningsbar. Ser du en röd tråd i din framtidsplan eller vida-reutbildar du dig mest för att dra ut på tiden? I sådana fall borde du tän-ka över ditt val. Även här kan du ju

fråga din drömarbetsgivare vad som krävs för att jobba hos just dem. Se-dan handlar det inte bara om vilken examen man har utan även vem man är som person. Vad har du för attityd och värderingar?

a n Vä n d st U d i e t i d e n s M a r t !

korta din väg till första jobbet. börja omvärldsbevaka redan under studietiden. Här får du fem snabba tips på hur du gör.

1. läs platsannonser i branschtidningar som naturvetare, på arbetsförmedlingen hemsida, regist-rera dig för mejlutskick från bemanningsföretag med mer. Missa inte naturvetarnas webb med lediga jobb.

2. Undersök olika arbetsgivare. kolla på deras hemsidor och tala med dem över telefon och på mäss-sor. du kan även googla hur det går för ett företag – om de går med vinst vill de kanske nyanställa?

3. Utnyttja dina kontakter. kanske har du kursa-re som praktiserat, gjort sitt examensarbete eller rent-av arbetat där du vill jobba? Vad har de för tips?

4. Använd sociala medier, som linkedin, Face-books branchout, twitter med mer. allt fler arbetsgi-vare använder sig av detta.

5. Använd naturvetarna! På vår hemsida och i vår tidning har vi platsannonser som är riktade speci-fikt mot våra medlemmar. som medlem kan man även alltid vända sig till oss och fråga om arbetsgivare, lö-nestatistik och liknande.

Vii du veta mer? Kontakta naturvetarnas Stu-dentservice, erika lindbom och ninwa jokilaakso.

erika.lindbom@naturvetarna.seninwa.jokilaakso@naturvetarna.se

» de flesta får sitt första jobb genom kontakter. tänk på att knyta kontakter när du pluggar, både med kursare, fors-kare och lärare. även med personer som kan bli din framtida arbetsgivare. «e r i k a l i n d B o m , st u d e n to m -B u d s m a n på n at u r v e ta r n a

www.naturvetarna.se/student

N AT U R V E TA R E56 N R 6 2 0 1 2

Förbundet söker en

Chef till miljöskyddsavdelningen

Sista ansökningsdag 14 september 2012. För mer information www.smohf.se

Vill du utvecklas och bli vår

Specialist inom vattenteknik?

Sista ansökningsdag 20 september

Läs mer på: lansstyrelsen.se/ostergotland

Länsstyrelsen Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgötar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Vill du arbeta med naturvård i Dalarna? Vi söker fyra naturvårdshandläggare.

Vill du arbeta med både fjäll och skog? Är du intresserad av naturskydd och biologisk mångfald? Vill du jobba med strandskydd längs Dalarnas vatten eller övervaka vår miljö?

Länsstyrelsen Dalarna söker nu fyra personer med högskoleutbildning inom naturvetenskap.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/dalarna/jobb

www.facebook.com/lansstyrelsenidalarna

Välkommen till ett universitet där allt är möjligt! Linnéuniversitetet är Sveriges nyaste universitet, ett modernt, internationellt universitet i Småland. Vi finns i Kalmar och Växjö med 35 000 studenter och 2 000 anställda.

Linnéuniversitetet söker

Universitetslektor i fysikalisk kemi med inriktning galenisk farmaci

och

Universitetslektor i farmaceutisk vetenskap med inriktning farmakoterapi

till Institutionen för naturvetenskap

Läs mer om anställningarna på Lnu.se

Herax Food Solutions AB är ett konsultföretag som specialiserat sig kring frågor om märkning av livsmedelsprodukter och kosttillskott i de Nordiska länderna. I tjänsteutbudet ingår också hjälp vid implementering av kvalitets- och livsmedelssäkerhetssystem. Uppdragsgivarna finns både i Europa och i USA med det gemensamma att de säljer sina produkter på den nordiska marknaden. Herax Food Solutions sysselsätter idag tre personer och är nu i behov av ytterligare av förstärkning tack vare nya kundkontrakt.

Vi söker en

driftig senior medarbetare till företaget.

Du bör vara självgående, målorienterad, ansvarstagande och ha känsla för service. Den huvudsakliga arbetsuppgiften är att granska produkter mot gällande märkningsregler i Norden. I detta ligger bland annat utredningar, näringsvärdesbe-räkningar, myndighetskontakter i Norden etc. Eftersom företaget är litet så får man självklart vara beredd på arbetsuppgifter som ligger utanför sitt ”specialområde”.

Du bör ha en naturvetenskaplig utbildning inom livsmedel eller likvärdigt med minst tre års yrkeserfarenhet.

Som person är du positiv, utåtriktad, har lätt för samarbeten och tar egna initiativ. Vi erbjuder ett omväxlande arbete i en stimulerande arbetsmiljö med fortlöpande utbildning. Tjänsten är en provanställning med tillträde snarast. Placeringen är i Solna (Solna Business Park). Tjänsten kan innebära en del resor.

Vänligen skicka din ansökan samt ditt CV till: joachim.malmberg@heraxfood.se senast den 14 september.

För mer information kontakta Joachim Malmberg på ovannämnda e-postadress eller mobiltelefon 0708-10 11 37. Läs mer på www.heraxfood.se

57N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

Vi söker en medarbetare till tjänsten som

Driftschef

Vi vill ha din ansökan senast den 7 september 2012

Läs gärna mer om vår verksamhet och våra natur-bruksgymnasier på www.hushallningssallskapet.se/h

Vi söker dig som är lantmästare, agronom eller har motsvarande utbildningsnivå i kombination med erfa-renhet av praktisk jordbruksdrift i ledande befattning.

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjärås

Gå in, läs mer och ansök på www.kungsbacka.se/jobb

Sista ansökningsdag 2012-09-17

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjärås

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjärås

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjärås

SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjärås SäröKungsbackaValldaFrillesåsÅsaKullavikAnnebergOnsalaFjäråsOnsalaÅsa AnnebergOnsalaSäröKungsbackaSäröFjäråsÅsa KullavikAnnebergFrillesåsSäröKungsbackaValldaÅsaOnsalaFjäråsSveriges

kvalitetskommun

Kungsbacka kommun söker

Kommunekolog till Miljö & Hälsoskydd

Halmstad är en populär turistort såväl som hemstad. Här bor 92 000 invånare som ständigt blir fler i en av landets mest expansiva regioner. Tillsammans med kommunens 7 700 medarbetare har du chansen att vara med och utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad och upplevelsestad. Vi har fler än 70 yrkesgrupper som gör skillnad. Vill du vara med?

Samhällsbyggnadskontoret ansvarar för att samordna och leda samhällsbyggandet i Halmstads kommun. Vi söker nu ytterligare en

Kommunekolog/Biolog (inriktning vatten) ref nr A286093

Vi söker dig som vill vara med att utveckla Halmstads kom-mun, en ekokommun som strävar efter långsiktig hållbar samhällsutveckling.

Kontaktpersoner:Kommunekolog: Ann-Charlotte Abrahamsson, tel. 035- 132371, 076-8056738 Planchef: Cecilia Bergström, tel. 035- 137408, 072-5103669

Läs mer på www. halmstad.se/ledigajobb

Samhällsbyggnadskontoret www.halmstad.se

LänsstyrelseniVästraGötalandslänsöker

Tvåinfrahandläggareochennaturvårdshandläggare

Läsmeromtjänsternapåwww.lansstyrelsen.se/vastragotalandunder

Ledigajobb

N AT U R V E TA R E58 N R 6 2 0 1 2

fossil • jordbävningar • vulkanutbrott • gruvor • mineral • ädelstenar • skred • meteoriter • radon • dricksvatten • vetenskapshistoria • personligheter

För 290 kr är du med i ett helt år! Läs mer på www.geologiskaforeningen.se om medlemsskap och våra tidskrifter.

Geovetenskapen är kunskapen om jorden från urtid till nutid. Vår tidskrift Geologiskt forum vänder sig till dig som vill veta mer om nyheter, aktuell forskning och utveckling inom hela geovetenskapens sfär. Det är oftast forskare och yrkesverksamma som själva skriver.

Nästa Nummer av Naturvetare kommer deN 4 oktober, aNNoNsstopp deN 18 september.

Boka diN aNNoNs på annons@naturvetarna.se

Tema: Life Science

Vi söker en

Nationell samordnare av stranderosiontill Linköping, Göteborg eller Malmö

Läs mer om tjänsten på www.swedgeo.se

Biologtill NorrPlant, SCA SkogTjänsten är placerad på världens största skogsplantskola, Bogrundet, 20 km norr om Sundsvall.Läs mer om tjänsten samt hur du ansöker på www.sca.com/vacancies. Välkommen att registrera din ansökan senast den 9 september 2012.

SCA SKOG förvaltar SCAs stora skogsinnehav och försörjer SCAs svenska skogsindustrier med virkesråvara. SCA är ett globalt hygien- och skogsföretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, tryckpapper och sågade trävaror. Produkterna säljs i cirka 100 länder. SCA har många kända varumärken, av vilka TENA och Tork är globala.

ww

w.a

resk

oog

.se

k a r r i ä r

59N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

1. hur är det att jobba som ombudsman?– Jag gillar att stötta medlemmarna och få dem att inse sitt värde, liksom att deras rät-tigheter tas till vara. i mitt jobb ingår också att rekrytera medlemmar, vilket innebär att jag besöker arbetsplatser och hjälper till att starta akademikerföreningar. Just nu ligger fokus på smådjurskliniker, där jag efter inbjudan presen-terar naturvetarna för djursjukskötarna, som är en ny yrkesgrupp i förbundet.

2. ditt bästa lönetips?– ta i så du skäms, brukar jag säga till tjejer som ofta är försiktiga i löneförhandlingen. de och alla andra naturvetare vill jag ge råg i ryg-

gen med goda argument och strategiska råd. använd gärna lönestatistiken, men då som ett riktvärde. kom ihåg att du är unik och kan ha kvalifikationer som ingen annan har. inventera din kompetens, de flesta kan betydligt mer än de tror.

3. Vad har du för bakgrund?– Jag är geovetare i botten. i stället för att jobba som det själv hjälper jag geovetare och andra naturvetare så att de får bra villkor för att kunna utföra sitt arbete. det är stimuleran-de att jobba med naturvetare eftersom de ofta är så engagerade i sitt arbete. Många brinner verkligen för sin uppgift. lel

59N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

”Ta i så du skäms”

grattis till nya jobbet. börja med att ta reda på om det finns kollektivavtal. Finns det kan du känna dig ganska trygg, men du har ändå anledning att läsa igenom ditt per-sonliga anställningsavtal noga.

känn dig inte pressad att skriva på vid sittande bord. även om det ser bra ut, så är

det lätt att missa viktiga detaljer. be att få titta närmare på avtalet och återkomma. en god idé är att skicka avtalsförslaget till na-turvetarna för professionell granskning.

kolla särskilt vilken typ av anställning det handlar om. är det en tillsvidareanställning, som ibland kallas för fast anställning, är det ofta inga problem. Om det är en visstidsan-ställning ska du vara vaksam på om det är ett vikariat eller en allmän visstidsanställ-ning. den får pågå i max två år och övergår sedan i en tillsvidareanställning. Provan-ställning är praxis på ett nytt jobb och får pågå i max sex månader.

lönen ska förstås också anges i ditt an-ställningsavtal. tänk på att den är individu-ell och förhandlingsbar, där det gäller att

komma in på rätt nivå. en för låg lön kan vara svår att rätta till i efterhand. kom ock-så överens om vilken dag i månaden lönen ska utbetalas.

Missa inte antal semesterdagar och vil-ket semesterår som tillämpas. även place-ringsort, liksom förmåner som gymkort ska anges.

Om det inte finns kollektivavtal så är det ännu viktigare att få avtalsförslaget gran-skat. Många missar pensioner och försäk-ringar, som är värt många tusenlappar per månad.

du hittar mallar för anställningsavtal på naturvetarnas webb.

ANNA SoNESSoN

F R Å G A E X P E R T E N :naturvetarnas eXperter svarar på frågor från medlemmarna

Vad ska stå i mitt anställningsavtal?jag har fått nytt jobb. Vad bör jag tän-ka på innan jag signerar mitt anställ-ningsavtal?

hälsningar Pontus

A r B e t S M A r K n A d

3 FrÅgOr till AnnA SoneSSon, OMbUdsMan PÅ natUr-

Vetarna, sOM sVarar PÅ läsarFrÅgan i det här nUMret. A n n A S o n e S S o n

Yrke: Ombuds-man på natur-vetarna.

Utbildning: geovetare, stockholms universitet. har läst spanska, ar-betsmiljö och u-landskunskap.

familj: Man och dottern Maja 4 år.

okänd förmåga: en hejare på att baka kanelbullar.

VA R F Ö R H Å LLE R M A N PÅ?

Essäer att lära och roas avBiologen Fredrik Sjöberg är en flitig skribent i Svens-ka Dagbladet, bland annat som recensent. Hittills har han nobbat att skriva krönikor i den här tidningen. Tiden räckte inte till när han jobbade med den nya boken, Var-för håller man på, som släpptes i våras.

Man blir snabbt indragen i essäerna, som i språket växlar mellan enkelhet och det lite mer högtravande. Det blir aldrig tråkigt, som när han berättar om den tvåväxlade mopeden av märket Sachs och en förgasa-re som hette Bing. På köpet nådde han nya jaktmar-ker i sitt samlande av skalbaggar och fjärilar.

Han ger samlaren och sig själv upprättelse, och suddar ut kufstämpeln. ”Den människa mår kort sagt bättre vars

iver att leta efter något är så stark att han eller hon smiter ut med sin väska på savannen, om så bara i form av inter-net, som är den största vildmarken av alla.” LEL

D I N FAVO R I T

Tipsa om appar!Det finns appar för det mesta. Med en touch på mobi-

len kan du till exempel snabbt få koll på löner för aka-

demiker. Är du på jakt efter fornminnen finns en app för

det. Listan kan göras lång.

Har du någon favoritapp? Tipsa oss om den, mejla

redaktion@naturvetarna.se. Ange gärna om den finns för

Android, Iphone eller båda. LEL

N AT U R V E TA R E60 N R 6 2 0 1 2

S PA N A R I N

När Fredrik Sjöberg har fått vittring på något intressant följer han spåret och hittar en historia att berätta.

S KÖ R D E F E S T

Rekordstora pumpor på ÖlandSista veckan i september är det skördefest på Öland. Ett eldorado för den som gillar mat och kultur. Förra året körde 60 000 bilar över bron för att delta i festligheterna.

Vad lockar?

Bönderna på öns utkanter öppnar sina lador och erbjuder närodlade grönsaker och en del förädlade varor, som korv från djur som har betat på världsarvet Alvaret, säger Stefan Ahl-gren, vd för Ölands skördefest.

Kan man få bruna bönor?

– Öland är det enda landskapet som odlar bruna bönor, som har utvecklats från att bara serveras med stekt fläsk. Chipsen av bruna bönor är både delikata och nyttiga.

Kan man förvänta sig något spektakulärt?

– SM i pumpaodling får man inte missa. Re-kordet ligger på 532 kilo och det vinnande bi-draget fick köras hit med kranbil. Stora mäng-der vatten och näring har gett växtkraften.

Hur går jordbruket på Öland?

– Här finns fler kor än människor och vi ser en tillväxt i lantbruket. Nu hoppas vi att fler förädlingsföretag startar. LEL

De flesta förhandlar på instinkt och går på känsla. Men det finns mycket att lära. Den här boken, som är skriven av tre franska författare och ges ut av Liber, går till bot-ten med en företeelse som många ägnar sig åt i stort som i smått

varje dag. Skarpt läge blir det inte minst när man ska förhandla om sin lön.

Det finns fallgropar, som att låsa fast sig i en position eller att vara tävlingsinriktad med

inställningen att besegra motparten. Lika ofta skiljer man inte på sak och person el-ler att man är inriktad på att göra eftergifter – om jag får det så får du något annat. Re-ceptet för att slippa hamna i den fallgropen är att vara kreativ och försöka hitta nya lös-ningar där båda kan vinna.

Utan att lura motparten tipsar boken om förhandlingsknep, som att öppna med ex-trema bud för att sedan kunna backa. Att an-vända sig av lockbeten och bluff innebär ofta hög risk, men kan ge fördelar. Goda förbe-redelser och tillgång till information är bästa försvaret när motparten använder sig av för-handlingsknep. LEL

S K A R P T L ÄG E

Bli en slipad förhandlare

Tipsa om appar!Det finns appar

len kan du till exempel snabbt få koll på löner för aka-

demiker. Är du på jakt efter fornminnen finns en app för

det. Listan kan göras lång.

redaktion@naturvetarna.se. Ange gärna om den finns för

Android, Iphone eller båda.

S K A R P T L ÄG E

Tips inför löneför-handlingen.

Någon som kan rubba 532 kilo pumpa?

N R 6 2 0 1 2 61N AT U R V E TA R E

Men allra gladast blev jag för att det nu var så tydligt att vi tyckte om varandra. Är det kanske något som kommer med åren? I så fall kan jag bedyra er unga naturvetare att ni har mycket att se fram emot! Fysik är inte bara något som man kan ha en individuell relation till – det kan också ge en stark upplevelse av en äkta idégemenskap.

BODIL JÖNSSON, PROFESSOR EME-RITA, LUNDS UNIVER-SITET, AKTUELL MED BOKEN TID FÖR DET MENINGSFULLA, PÅ BROMBERGS FÖRLAG.

Många av dem som har lärt känna mig utifrån mitt författarskap utanför fysiken har undrat: ”Men hur kunde en så’n som du bli fysiker?!” Bakom frågan har det legat att de själva aldrig fått vittring på fysikens glädjefulla värld – tvärtom har de upplevt skolämnet som både obegripligt och tråkigt och av det dragit slutsatsen att fysiker, det kan man bli bara om man är en riktigt äkta kuf. Och om jag nu inte är det, hur kunde jag då bli fysiker?

Jag har brukat variera mina svar – ett av dem har varit: ”jag blev fysiker av rent mental-hygieniska skäl.” Med det har jag velat marke-ra hur oerhört skönt jag tycker det är att det finns ett område, fysikens, som jag kan fördju-pa mig i utan missförstånd – förutsatt att jag gör det tillsammans med en annan fysiker. Vi kan ju förstå varandra precis, till skillnad från hur det är i alla dessa vanliga vardagssamtal där man bara alltför ofta pratar förbi varandra utifrån olika referensramar och olika innebör-der i orden. Fysiken täcker visserligen bara en liten del av livet, men för mig är det stort nog att den delen faktiskt finns och att jag där kan hitta en alldeles speciell kombination av utmaning och vila i våra begreppsbildningar, teorier och metoder att tolka omvärlden.

Nu i sommar kom den medvetenheten till-baka när jag återsåg tre studiekamrater från mina tidiga universitetsfysikstudier. Alla fyra var vi omkring tjugo år när vi råkade samman-stråla under ett par år. Sedan gled vi isär: en blev biofysiker i Norge, en blev internationell nedrustningsförhandlare, en har drivit det ena spännande industriprojektet efter det andra och själv kom jag att stanna på Lunds univer-sitet i hela 46 år utan att för den delen stå stilla (mina huvudinriktningar var först fysik

G Ä S T K R Ö N I K A N

Magiskt möte med naturvetare

JAG BLEV FYSIKER AV RENT

MENTALHYGIENISKA SKÄL

och sedan rehabiliteringsteknik). Vad var det då som eventuellt förenade oss nu, 50 (!) år senare?

Ingen av oss menade sig egentligen ha varit predestinerad till att bli just fysiker (i själva verket hade vi allesammans haft ett antal alternativa planer). Och efter studierna har vi bevisligen utvecklats oss i nog så olika riktningar. Men trots det fick vi nu ett nästan magiskt intensivt men ändå avslappnat dygn tillammans. Det visade sig att vi fortfarande är nyfikna, både på livet och på världen, både på vetenskapen och på varandra, och att våra inre spanare och mönsterigenkännare kunde och ville vara i högform, bland annat eftersom vi hämningslöst kunde använda oss av de facktermer vi ville. F OTO : E L I S A B E T H O H LS S O N WA L L I N

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E62 N R 6 2 0 1 2

Löparskorna har sin själv-klara plats i packningen. De hänger alltid med vart jag än reser i världen. Att springa är det perfekta sättet att bekanta sig med nya ställen. Helst med karta i hand.

Den missade jag när jag kom jetlaggad till New Dehli. Efter en timmes löpning bland he-liga kor, cykelrikshor och in-dier som gör sin morgontoalett på gatan var jag förlorad. Och hotellets namn hade ramlat ur minnet. Lite märkligt med tan-ke på att man ska bli smart av att springa.

Efter några irrfärder bad jag en man på gatan att namnge några hotell i elvamiljoners-staden. Till slut klingade något bekant, Claridges var hotellet som sitter fastetsat än i dag.

OAS MITT I STADEN

Något liknande hände i Ha-noi, men då hade jag sällskap och var på jakt efter kilometrar

och kultur, vilket gjorde upple-velsen angenäm. För den som kommer till Paris kan jag tipsa om parc de Luxembourg, en oas mitt i staden, som också passar bra att flanera i.

I Köpenhamn är det den lite större parken vid zoo som jag smiter iväg till mellan fö-reläsningarna. Även Köln har en grön lunga mitt i staden, inte långt från de brutala såren som kolbrytningen orsakar i de trakterna. Människor flyt-tas mot sin vilja samtidigt som växthuseffekten späds på.

HJÄRNAN MÅR BRA

Löpningen ger tid att reflektera över stort som smått. Den ger

distans så att bekymmer för-vandlas till bagateller och små glädjeämnen kan bli till eufo-rier. Färsk forskning visar att hjärnan mår bra av löpning. Upp till 45 minuter efter en runda är den kognitiva förmå-gan på topp. Paradoxalt nog hänger det ihop med att hjär-nan har fått vila under spring-rundan när fokus ligger på den egna kroppen. Även den mo-notona takten, det som kallas flow, tycks spela in.

Att springa ligger djupt rotat i människans historia, på jakt över savannen eller för att age-ra informatör. Det gjorde gre-ken Filippides när han sprang från Marathon till Aten med

Löpning är ingen mara

T E X T : L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K F O T O : E L I S A B E T E N G D A H L L I N D E R

Långloppen slår nya rekord. Allt fler har mål med sin löpning, som ger en kick i vardagen med bättre hälsa och nya upp-levelser. Läs också om vad som händer kemiskt när kroppens maskineri kickar igång.

Den här tidningens chefre-daktör, Lars-Erik Liljebäck, är en hängiven löpare.

Lätt gympa till musik mjukar upp stela muskler och leder.

63N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

SÅ KOM M E R DU IGÅNG – O CH S P R I NG E R V I DAR E…

1. Starta lugnt. Börja med några ki-lometer där du växlar mellan att gå och springa. Efterhand kan du springa några fler kilometer utan att stanna, tre gånger i veckan. I nästa steg höjer du farten och kanske prövar på intervaller och fartök-ningar i backe. Det ger snabb effekt och förbättrar löptekniken.

2. Växla miljö. Variera underlaget mellan skogsstigar (gärna över stock och sten, det stärker fötter och vrister), park-vägar och lite asfalt.

3. Sträck ut. Stretcha stela muskler under eller efter träning. Fram- och bak-sidan av låren, liksom höftböjaren (iliop-soas) och vader ska sträckas ut efter att de har dragits ihop under träningen. Det är ett sätt att förebygga skador.

4. Kör styrka. Du kommer långt med

armhävningar, situps och ryggresningar för att få den stadga som överkroppen behöver. Gymmet kan du skippa, om du inte gillar att hänga där.

5. Ta hand om skadorna. När ska-dan dyker upp är det vila som gäller. Sjukgymnasten ger goda råd hur du snabbast kommer tillbaka. Oftast är det en inflammation. Testa det genom att äta antiinflammatorisk medicin under några dagar. Om smärtan kvarstår kan det vara något allvarligare. Träna inte under den ti-den även om det känns bra.

6. Välj rätt skor. Skohandlarna vill att du ska köpa de dyraste. De kollar om du pronerar eller supinerar. Undersökningar vi-sar att det inte spelar så stor roll. Välj hellre skor som är sköna och ger stadga. Man ska känna sig spänstig och lätt i de nya dojorna. Passa på och köp när det är utförsäljning.

7. Balan-serad kost. Som löpare kan man unna sig livets goda inom den kulinariska sfären. Men du måste få i dig alla vitaminer och minera-ler som kroppen behöver, liksom kolhy-drater, fett och protein. En sund kost i en sund kropp. Växla mellan fet fisk och kött. Mycket frukt och grönsaker. Mandel, val-nötter och mörk choklad är min nyttiga favoritblandning.

8. Teknik. Uppkopplad till webben där man får koll på sträcka, hastighet, puls och energiförbrukning kan vara en kick för kalenderbitaren. Spring hellre på känsla.

9. Pusta ut. Många försummar åter-hämtningen. Vila ordenligt mellan passen, är lika viktigt som träningen i sig.

Som löpare kan

budskapet att de grekiska styrkorna hade segrat över perserna i slaget år 490 f.Kr.

SLINGRANDE BARRSTIGAR

I dag arrangerar varje stad med självaktning sitt eget

maratonlopp. Mina favori-ter är Berlin och New York. Men man måste inte nöta asfalt i 42 kilometer för att uppnå löpningens nirvana. Däremot är det bra att sätta upp mål för sin träning. En

mil är en lagom nivå för de flesta. Den typen av lopp vimlar det av i Sverige un-der sommarhalvåret.

Men undvik att träna på asfalt. Betydligt mer skon-samt för hälsenor och knän

är slingrande barrstigar i skogen eller grusade park-vägar, som fångar upp de värsta stötarna. På köpet kommer man ut i naturen och får uppleva årstidernas växlingar. #

Maratonlöparen och professorn i bioorga-nisk kemi vid Lunds tekniska högskola tar oss med från start till mål.

Redan på startlinjen gör nervo-siteten att adrenalin frigörs och drar igång glukosproduktionen. I tidningen Kemivärlden beskri-ver Ulf Ellervik i detalj vad som händer när startskottet går.

Hjärnan skickar en signal till musklerna i benen och frigör kal-ciumjoner som gör att myosin binds till aktin. Myosin är laddat med en ATP-molekyl och när den binder till aktin frigörs energin och den främre delen av myosi-net vinklas, vilket fortplantar sig som en rörelse i muskelcellen.”

Så länge det finns energi i form av glukos upprepas pro-ceduren. När glykogenet tar slut så börjar framför allt fett att brytas ner. Men det tar läng-re tid och yttrar sig i trötthet och tunga ben.

Mjölksyra kan också spela oss ett spratt. Det bildas när sy-ret tar slut, till exempel i en upp-försbacke, och gör benen tunga.

Endorfinkicken är inte för-sumbar. Efter 45 minuters hårdträning utsöndrar kroppen endorfiner som motsvarar 10 milligram morfin – en normal smärtstillande dos.

Vatten är förstås nödvändigt för att täcka vätskeförluster. Eftersom vi förlorar en del sal-ter när vi svettas är sportdryck med salt och lite socker att föredra.

Vad händer kemiskt?

+ Enkelt, ingen komplicerad utrustning eller sporthall.

+ Ger energi och håller dig friskare.

+ Du håller dig ung, syns bland annat på kromo- somernas telomerer som behåller sin längd.

+ Förebygger alzheimer.

+ Skelettet stärks och förebygger osteoporos.

+ Du behöver inte tänka på vikten.

+ Man sover bättre och får snyggare kropp.

– Tar viss tid i anspråk.

– Kan ibland uppfattas som lite nördigt.

– En tröskel att sig över innan det går av sig själv.

LÖ P N I N G E N S + O C H –

N AT U R V E TA R E64 N R 6 2 0 1 2

Startskottet har gått för Medieruset. Intresset för att delta i olika löptävlingar ökar, där det gäller att hitta sitt tempo.

inbjuder till chefskonferens 18-19 oktober 2012

Lust att Leda

C H E F

Tid: Från torsdagen den 18 oktober från kl 10.30 tillfredagen den 19 oktober ca kl 14.00.

Plats: Grand Hotell i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Info och vägbeskrivning: www.grandsaltsjobaden.seDu kan ta Saltsjöbanan från Slussen (ca 30 min). Se tider på www.sl.se

Konferensavgift: 5 400 kr exkl. moms om du är medlem i något av förbunden som arrangerar denna konferens (i annat fall dubbelt pris). I avgiften ingår konferensprogrammet, helpension på Grand Hotell i Saltsjöbaden (över- nattning i enkelrum) samt tillgång till Spa-avdelningen under dess öppettider.

Antal deltagare: Minst 50 och max 80 deltagare. ”Först till kvarn” gäller. Vänligen observera att anmälan är bindande.

Anmälan: Anmälan sker senast den 15 september 2012 på anmälningsformulär www.anmalan.co.cc

Frågor? Praktiska frågor besvaras av Dolores Kandelin Mogard, Svensk Chefsförening, Akademikerförbundet SSR, dolores.kandelin-mogard@svenskchefsforening.se

Välkommen med din anmälan!

Foto:

Pete

r Ros

én

Foto:

Kall

e Ass

bring

Torsdagen den 18 oktober 2012

Linus Holmgren, vd och seniorkon-sult på employer branding-byrån Talent Talk.

Varför? Genom denna tvärprofessionella chefskonferens får du möjlighet att utveckla dig i din chefsroll och utbyta erfarenheter. Bli inspirerad av erfarna och spännande medverkanden i en vacker miljö.

Fredagen den 19 oktober 2012

Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco, författare och historiker.

Göran Arrius, Sacos ordförande.

Jonna Jakobsson, Skaparladan AB.

Simon Elvnäs, beteende-analytiker och industri-doktorand.

Åsa Coey, Centre for Outstanding Leadership.

Eva Brandsma, chefredaktör, Chefstidningen.

Målgrupp: Våra medlemmar i chefsbefattning.

Inom stat och kommun har man haft sifferlösa avtal för akademiker i flera år. Men i nä-ringslivet lever siffrorna kvar. Tanken är att industrin går före och sätter märket, som blir norm för hela arbetsmarknaden.

De sifferlösa avtalen i kom-munal sektor har gett naturve-tare högre löner.

– Medlemmar i de akademi-kerförbund som inte har haft siffror i avtalet har fått en bätt-re löneutveckling i jämförelse

med de Saco-förbund som har hållit fast vid siffror, säger Vin-cent P Lundvall, ombudsman på Naturvetarna.

Bo Seving på Naturvetarna, fyller i.

– Siffrorna är tänkta som ett golv, men blir lätt ett tak, med följd att ingen tillåts sticka ut och få så mycket högre lön än någon annan. Risken är att alla klumpas ihop och får samma lönehöjning, vilket gör att man inte premierar goda insatser.

Sifferlösa avtal ger alltså större lönespridning.

Han förklarar att förutsätt-ningarna skiljer sig åt mellan arbetsgivarna och över tiden.

– När företagen går bra bör man kunna betala högre löner än när det går dåligt. Sett över tiden varierar lönsamheten och betal-ningsförmågan hos företagen.

Därför vill Naturvetarna att även de privata avtalen tilläm-par modellen med sifferlösa avtal. #

N AT U R V E TA R E66 N R 6 2 0 1 2

Ingångslönen är viktig och utgör grunden för den fortsatta löneutvecklingen.

– Det handlar om att sätta ett pris på den egna kompe-tensen i förhållande till de ar-betsuppgifter som ska utföras, säger Bo Seving, chef för ar-

betsliv och juridik på Natur-vetarna.

Men att ha en och samma ingångslön för alla naturvetare är inget han förespråkar.

– Löneläget varierar över landet och mellan arbetsgivare, och är förstås beroende av ar-

betets svårighetsgrad och vil-ken utbildning man har.

Den som är osäker på vilken lön han eller hon ska begära är välkommen att ta hjälp av Na-turvetarna.

– Vi har koll på lönelä-gen för olika professioner och

branscher. Så kontakta gärna oss för lönerådgivning på förs-ta jobbet, men också senare när du byter jobb. Kom ihåg att du genom din utbildning och andra erfarenheter är med och utvecklar den verksamhet där du jobbar. #

”Medlemmar i de akademiker-förbund som inte har haft siffror i avtalet har fått en bättre löne-utveckling i jämförelse med de Saco-förbund som har hållit fast vid siffror”, säger Vincent P Lundvall.

Sätt värde på din kompetensGoda prestationer och större ansvar ska märkas i lönekuvertet. Här ger vi vår syn på löner och hur lönesamtalen ska fungera. Det ger ökad lö-nespridning som kan lyfta alla lönemässigt. T E X T L A R S - E R i k L i L J E B ä c k F o T o c H R i S T i N A J ä G A R E

Rätt lön på första jobbet

Sifferlösa avtal ger högre löner

”Medlemmar i de akademiker-förbund som inte har haft siffror i avtalet har fått en bättre löne-utveckling i jämförelse med de Saco-förbund som har hållit fast vid siffror”, säger Vincent

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

71N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

tÄn K PÅ I n FÖR LÖn E SaMtaLEt

1. Gör du rätt saker? Det ska finnas tydliga och kända mål för de arbetsuppgifter som du ska utföra.

2. Resultatet räknas. Lönen ska spegla din kunskap och kom-petens, liksom ditt resultat på jobbet.

3. Lev upp till målen. Hur väl lever du upp till målen som du har kommit överens om med din chef?

4. Ditt bidrag. Ditt bidrag till verksamhetens utveckling och fram-gång ska påverka din lön.

5. Hur stort är ditt ansvar? Ju större ansvar du har desto högre lön ska du ha.

67

Naturvetarna vill...

Bo Seving på Naturvetarna svarar.Varför vill Naturvetarna öka lö-nespridningen?– Lönen ska avspegla resultat och prestation. Då kan den inte vara samma för alla, eftersom vi presterar olika. Vi har olika för-mågor och är i olika situationer i livet. Det ska avspegla sig i löne-kuvertet om man anstränger sig extra och tar ett större ansvar.Finns det inte risk för orättvisor?– Nej, inte om lönesättningen

sköts på rätt sätt. I det ligger att du vet vad som krävs för att höja lönen. Tillsammans med chefen kommer ni överens om målen för ditt arbete. I slutän-dan är det arbetsgivaren som bestämmer vilka dina arbets-uppgifter är. Men du har med din kunskap om verksamheten chans att påverka.Vad ska vi då ha Naturvetarna till?– Vi ger stöd och goda råd in-för lönesamtalet. Genom våra

fackliga kurser utbildar vi de förtroendevalda, men också arbetsgivarna om hur fungerande löne-samtal ska gå till. Grun-den läggs i kollektivavta-len, där vi kommer över-ens med arbetsgivarna hur lönesättningen ska gå till.Ditt bästa lönetips?– Lär dig att kommuni-cera din kompetens och ditt ansvar. Sikta högt. #

Varför öka lönespridningen?

”Lär dig att kommunicera din kom-petens och ditt ansvar. Sikta högt.” säger Bo Seving.

G R U n DE n FÖR F U nG E Ran DE LÖn E SaMtaL

1. Vad krävs för att höja lönen? Du ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad du kan göra för att påverka din löneutveckling.

2. Var överens om målen. Det ska finnas tydliga och kända mål för hela verksamheten på alla nivåer.

3. Chefen sätter lönen. Den chef som har utvecklings- och lö-nesamtal ska ha mandat att sätta lön, både när det gäller löneut-rymmets storlek och fördelning.

4. Hur insatt är chefen? Lönesättande chef måste ha kunskap om hur löneprocessen fungerar. I det ligger att veta vad som på-verkar lönen. Lönesättningen får aldrig vara godtycklig eller dis-kriminerande.

1 Öka lönespridningen, som är ett mått på möjligheter-na att göra lönekarriär inom ett yrke eller bransch. Lönesprid-ningen speglar skillnader i med-arbetarnas kunskaper, kompe-tens, prestation och ansvar.

Jobba för att alla cen-trala avtal är sifferlösa. Det ger större möjligheter för individen att få högre lön. Lönerna ska sättas lokalt och inte bestämmas cen-tralt. Förutsättningarna hos olika arbetsgivare skiljer sig åt.

2Naturvetarna vill...

N AT U R V E TA R E68 N R 6 2 0 1 2

Löner för naturvetare

Miljö & klimat

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 23400 27200 32500

15-19 30370 36450 43500

Data/it

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 25000 30000 37500

15-19 30150 38650 50000

Här visar vi smakprov på löner för olika grupper av naturvetare. Mer detalje-rade löner med hänsyn till examensår och sektorer hittar du på Saco Lönesök. Tabellerna ger en fingervisning om hur lönerna skiljer sig åt mellan yrken och branscher.

10 15 Tänk på att lönerna som anges gäller den totala populationen utan hänsyn till examensår, nivå på tjänst, arbetsmarknadssektor och annat.

Vill du ha mer detaljerade löner kan du som är medlem logga in på Saco Lönesök. Detta gäller även för dig som saknar

lönestatistik för just din ut-bildning, ditt arbetsområde el-ler som har svårt att hitta din grupp.

Du som ännu inte är med-lem – bli medlem! Du får till-gång till den utmärkta och unika lönestatistiken i Saco Lönesök. Du erbjuds också Naturvetarnas lönerådgivning som hjälper dig tolka lönesta-tistiken och hitta rätt argu-ment för just dig.

Ett antal yrkesgrupper är inte med då urvalet är för litet.

Grön biologi/ekologi m fl

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 21000 24900 29200

15-19 26500 32000 40840

Vit biologi/biokemi m fl

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 20900 25375 32500

15-19 28300 38000 50200

Trädgård & landskap

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 19736 25000 29060

15-19 25000 31800 35500

:e percentil, me-dian och 90:e

percentil har vi valt att ha med i tabellerna. Skillnaden däremellan är ett mått på lö-nespridningen för ett yrke el-ler inom en bransch. Ju större lönespridning, desto större chans till en god löneutveck-ling.

– 19 år efter exa-men är de flesta

på toppen av sin lönekarriär. Därefter brukar löneutveck-lingen plana ut. I tabellerna visar vi också lönerna 0-4 år efter examen.

Lön/bransch

T E X T k R i S T o F E R J E R V i N G E

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

73N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2 69N AT U R V E TA R E

Löner för alla naturvetare

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 22000 26000 32000

15-19 27500 35700 50200

Agronomer

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 23700 27000 35000

15-19 28100 35788 53200

Biomedicinare

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 20500 23500 31000

15-19 25356 35550 54600

Biomedicinsk analytiker

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 20500 22300 26000

15-19 23600 27050 42100

Dietister

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 22000 24000 29120

15-19 25200 27500 37400

Fysiker/meteorologer

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 23500 26050 32445

15-19 30300 42000 51400

Geovetare

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 24000 28000 32500

15-19 31700 38700 68000

Jägmästare

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 24500 28199 33200

15-19 30650 38915 64700

kemister

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 22000 25500 31500

15-19 30400 40550 54149

Matematiker/statistiker

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 23200 28955 42086

15-19 28000 39475 64150

Miljö-, hälso-, livsmedels-, djurskyddsinspektörer

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 24500 26625 29375

15-19 28200 30400 40600

Sjukhusfysiker/radiofysiker

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 24000 31000 34450

15-19 38000 42645 49700

Skogsmästare

år efter examen, 5-årskl 10:e Percentil Median 90:e Percentil

00-04 23000 26275 33600

15-19 28120 33700 48200

» Lönen ska av-spegla resultat och prestation.«

Källa: Naturvetarnas lönestatistik 2011.

Lön/yrke

Lön alla naturvetare

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

N AT U R V E TA R E70 N R 6 2 0 1 2

Har studenter det för bra?– Nej, verkligen inte. Om allt rullar på och inget oförutsett händer så funkar det. Men om man till exempel blir sjuk eller skaffar barn så kan man råka illa ut.Kan ni ändra på det?– Vi jobbar tillammans med Saco studentråd, som varje år ger ut rapporten ”Utbildning är straffbart”. Den tar också upp frågan om studiemedel

som vi menar måste höjas. Bloggar ni också?– Ja, men vi twittrar ännu mer. På vår blogg kan man under hösten läsa om naturvetare som har kommit i kläm. Vi vill gärna att fler naturvetare hör av sig med sina erfarenheter. Har du något exempel?– Flera vittnar om att Arbets-förmedlingen inte ger bra stöd till naturvetare och ofta klum-pas de ihop med andra grupper.

Vad har du personligen fått ut av ditt uppdrag?– Det är roligt att kunna på-verka och göra situationen bättre för studenter. Jag har ut-vecklats som person, lärt mig leda möten och utvidgat mitt nätverk.Vad ska du göra efter nyår?– Jag vill jobba inom läkeme-delsindustrin eller med kli-niska prövningar. Efter Astra Zenecas nedläggning ser det

lite illa ut, men jag är opti-mist och räknar med att det ordnar sig. LEL

Mario gör det bättre för studenterEfter ett år som ordförande för Naturvetarnas studentråd tackar Mario

Baban snart för sig. Nu behövs nya krafter. Hör av dig till valberedning-

en, emelie.nacksten@hotmail.se, om du vill utvecklas som person.

P R o F i L i N AT U R V E TA R N AMaR Io BaBan

aktuell: Ordförande för Natur-vetarnas studentråd.

Utbildning: Biomedicin.

Kopplar av med: Läsa en bra bok eller vara ute i naturen.

Din målbild: Att få jobba och göra karriär inom läkemedels-industrin.

Bästa karriärråd: Tro på dig själv och ha tydliga mål.

Bloggtips: http://naturvetarna.blogspot.se

NATURVETARNAS FÖRSÄKRINGSFÖRMEDLARE

OM DET VÄRSTA SKULLE HÄNDA ...HUR LÄNGE KLARAR SIG DINA EFTERLEVANDE?Det mest värdefulla du har är dina nära och kära. Teckna en livförsäkring för att trygga deras ekonomiska framtid. www.akademikerforsakring.se/liv

Naturvetarnas universitetsturné 2012

mob i litet + samve r kan = k r eat iv m i l jö?

vi vet att rörlighet mellan akademi och näringsliv är bra för kreativiteten. men det fungerar dåligt i praktiken. Hur kan vi tillsammans främja mobilitet och samverkan mellan länder, lärosäten och sektorer?

Kom och ta del av två nya undersökningar om hur rörligheten bland svenska forskare ser ut och delta i debatten om hur vi bör arbeta framåt. I panelsamtalet finns företrädare från aktuellt lärosäte och politiker.

Universitetsturnén kommer till ett lärosäte nära dig:

11 oktober – Uppsala

18 oktober – Göteborg

25 oktober – lund

tid: 17:00–19:00. Debatten följs av mingel.

Universitetsturnén är en del av Stockholm Meeting, Naturvetarnas årliga konferens för att uppmärksamma forskningens betydelse för samhällsutvecklingen. Läs mer på www.naturvetarna.se/stockholmmeeting

arrangörer: Naturvetarna, Kungl. Vetenskapsakademien och Vetenskap & Allmänhet

Håll utkik efter mer information om plats och medverkande på www.naturvetarna.se/ Universitetsturnen

< Läs mer här om universitetsturnén.

71N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 2

När Stina Jaens-son skulle förhand-la om lönen på det nya jobbet i Lidingö stad ringde hon till Naturvetarna för att få goda råd.– Först blev jag chockad, jag hade inte riktigt tänkt på att jag som miljö-samordnare är spe-cialist.

Stina höjde sin lön med 7 000 kronor

KontaKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

o R D F Ö R a n D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K a R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se 08–466 24 26

a K a D E M I K E R n a S E R K Ä n Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I n Ko M S t F Ö R S Ä K R I n G E n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

a K a D E M I K E R F Ö R S Ä K R I n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

En av Stina Jaenssons utmaningar är att sjösätta Lidingös nya miljöprogram.

När 38 000 kronor per månad hade sjunkit in satte hon upp det som mål. På för-ra jobbet som miljöstrateg i Södertälje hade Stina Jaenson 27 000 kronor i månadslön.

– Efter samtalet med Anna Sonesson på Naturvetarna fick jag modet att ta det lö-neklivet. I förhandlingen fö-reslog chefen 32 000 kronor, och vi kom överens om 34 000 kronor. Utan råg i ryggen från Naturvetarna hade jag accep-terat chefens första bud.

Innan dess hade Stina Ja-ensson utnyttjat sin rätt att kolla lönerna inom kommu-nen. Den svenska offentlig-hetsprincipen gör att alla lö-ner inom stat och kommun är offentliga.

– Många med motsvarande

tjänst visade sig ha löner på den nivån jag begärde. Det stärkte mig ytterligare.

Få FLER ATT cykLA

Efter sommaren är det dags för en ny löneförhandling.

– Det som var bra i samta-let med Naturvetarna var att vi kunde prata om Lidingö specifikt. Vilka lönelägen som gäller och om det hade fun-nits problem där. Tvärtom är det en mycket bra arbetsgi-vare som värnar om sina an-ställda.

Stina Jaensson stortrivs som miljösamordnare, med ansvar för att sjösätta det nya miljöprogrammet som politi-kerna har slagit fast. – Några utmaningar är att minska bi-lismen och få fler att cykla,

liksom att göra konsumtio-nen mer hållbar.

PioNJäR

Hon är något av en pionjär eftersom tjänsten är nyinrät-tad som en följd av miljöpro-grammet.

– Det är en spännande kommun med närhet till storstaden samtidigt som det finns skog, ängar och betes-marker inpå knuten, liksom en lång kuststräcka.

Utbildningen till miljöve-tare är från Södertörns hög-skola, spetsad med ett års stu-dier i miljökommunikation på SLU.

– Det är en efterfrågad kombination. Här på Lidingö ville de ha en person med båda kompetenserna. LEL

Går på djupetPia Söderlund kollar urberget i Forsmark

TEXTI LI N D USTR I N SUG E R VATTE N

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

N U M M E R 62012

P E R S O N LI GT LE DAR S KAP S I D 11 | M E D NATU R E N S O M FÖ R E B I LD S I D 40 | NATU RVETAR ES LÖ N E R S I D 66

P o s t t i d n i n g BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

NATURVETAR-BLOGGEN

Efter doktorshatten

5 TIPS SOM GÖR DIG

EFFEKTIVARE

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R6

20

12

Är ett superdepartement lösningen?Förutom att centrera forskningsresurserna till ett min-dre antal stora forskningscentra har man i Danmark också inrättat ett forskningspolitiskt råd och skapat ett slags superdepartement med ansvar för dansk forsk-nings- och innovationspolitik; allt i syfte att öka graden av långsiktighet och samordning.

Nu är det bara några veckor kvar till regeringen pre-senterar den forskningspolitiska proposition som kom-mer att ange inriktningen på forskningspolitiken de kommande fyra åren. Vi kan bara hoppas att de tagit intryck av de uppmaningar om samverkan som vi och många med oss inkommit med…

Sofie Andersson

Best of Almedalen 2012Naturvetarna var på plats och gjorde sin bedömning:

Bästa debatten: Microsofts matematikseminarium. Här hettade det verkligen till kring huruvida läxor behövs el-ler inte. Aldrig förr har så många näringslivsföreträdare varit så engagerade i en skolfråga.

Bästa/mest praktiska give away: Solskyddsfaktor från Nordea.

Mest irriterande: Alla långrandiga frågor som egentli-gen inte är frågor utan snarare marknadsföring av den egna verksamheten.

Bästa aktionen: Naturvetarnas heliumfyllda ballonger med texten ”Naturvetare lyfter världen”. Alla

barn (och många an-dra också) på vägen till partiledarnas tal ville ha en ballong. Några lyckades ge sin badboll en rejäl flygtur med hjälp av ballongerna.

Sämsta debatten: Det finns (tyvärr) ganska många att välja på men allra sämst var nog alla de seminarier som bestod av panel-deltagare som var helt överens och som därför kom att sakna all form av nerv och polemik. Något som förvärra-des av bristen på skicklig moderator.

Bästa kaffet: Saco, Rindihuset. Riktigt kaffe tillagat av riktiga baristor, ackompanjerat av mörk choklad.

Bästa naturvetare: Under ett ganska rörigt semina-rium om kost i sjukvård och äldreomsorg visade Elisabet Rothenberg, ordförande för Dietisternas Riksförbund, DRF, var skåpet ska stå. På fem minuter lyckades hon inte bara klargöra alla fakta utan kom också med för-slag på konkreta lösningar!

Nyheter om utbildning, forskning och arbetsmarknad. Läs och kommentera!

A X P LO C K F R Å N B LO G G E N :

Bästa/mest praktiska give away: Solskydds-faktor från Nordea.

< Gå direkt till Naturvetarbloggen.