Embed Size (px)
DESCRIPTION
Magasin för de som läst naturvetenskap på Göteborgs universitet och andra som är intresserade av naturvetenskapliga frågeställningar.
Citation preview
Dags för fotbolls-EM:Fysik vs bollkänsla
»Det är inte så att jag bara ägnar mig åt astronomi på kontorstid mellan åtta och fem« Marie Rådbo som fått pris för sina populärvetenskapliga insatser
OttoMAJ 2012
Magasin för dig som läst naturvetenskap vid Göteborgs universitet
NANOTEKNIK:
REVOLUTION ELLER RISK?Caroline Jonsson studerar nanopartiklars
effekter på miljö och hälsa
2 OTTO MAJ 2012
Otto är ett magasin för alla som läst en naturvetenskaplig utbildning vid Göteborgs universitet och andra som är intresserade av Naturvetenskap-liga fakultetens verksamhet.
RedaktörCamilla Persson 031-786 9869 [email protected]
RedaktionKarin AllanderCarina EliassonRobert KarlssonTanja Thompson
Ansvarig utgivareAnn-Christin Thor
Grafisk form och layoutCamilla Persson & Erika Hoff
OmslagCaroline JonssonFoto: Malin Arnesson
AdressFakultetskansliet för naturvetenskapGöteborgs universitetBox 460405 30 Göteborg
Upplaga3 500 exemplar
TryckElanders tryckeri
OttoMycket har hänt under det senaste året, så jag kan bara sam-manfatta några av de viktigaste händelserna.
FAKULTETEN HAR SETT över sin interna organisation, som ett led i arbetet att stärka vår konkurrens-kraft genom kraftsamling i större ämnesområden. Två nya stora institutioner bildades vid årsskiftet: Institutionen för kemi och molekylärbiologi, som bildats från Kemi samt Cell- och mole-kylärbiologi; och Institutionen för biologi och miljövetenskap, som bildats från Marin ekologi, Växt- och miljövetenskaper samt Zoologi. Däremot blev det ingen ny institutionsbildning inom geovetenskap/miljövetenskap. I stället har en arbetsgrupp fått i uppdrag att föreslå former för en institutionsövergripande sam-ordning som kan stärka vår verksamhet inom ämnesområdet.
PÅ VÅRT NYA kandidatprogram i marina vetenskaper arbetar vi utifrån ett nytt arbetssätt, där studenterna läser tillsammans under de första två åren. Kurserna är integrerade mellan de olika ämnesområdena och är specifika för programmet. Den första studentgruppen, som snart klarat av programmets första år, har varit positiv till upplägget. Själv ingår jag i lärarlaget och tycker att det är ett spännande initiativ!
JÄMSTÄLLDHETEN INOM fakulteten har blivit utsatt för en vetenskaplig granskning under 2011, där ett hundratal av fakultetens anställda intervjuats av två forskare. Projektet ger en tydlig bild av den forskarnorm som ”sitter i väggarna”; en en-samstående person som bor i en liten lägenhet, saknar störande fritidsintressen, och är beredd att arbeta långt över 40 timmar i veckan. Resultaten väcker alltså grundläggande värderingsfrågor som sträcker sig långt utanför traditionellt jämställdhetsarbete. Rapporten har väckt en del intresse i media, och uppföljnings-arbetet kommer att utgöra en spännande utmaning.
DET HÄR ÄR SISTA gången som jag skriver inledningen till Otto. Redan vid halvårsskiftet avslutar jag mitt uppdrag som dekanus efter nio spännande och händelserika år. Jag vill samtidigt ta tillfället i akt att framföra ett tack till er alumner för ert fortsatta engagemang i fakultetens verksamhet.
DEKANUS INLEDER
Nio år till ända
David turner, dekanus
OTTO MAJ 2012 3
Christian Stranne är oceanografen som följt med koreanska isbrytaren Araon till Antarktis.
FORSKNING BLAND PINGVINER
CALLE BERGIL LEVER SOM HAN LÄR
Han är naturvår-daren som sett 265 fågelarter och föredrar kajaken framför bilen.
25
Ett litet mejl vid rätt tillfälle gjorde att masterstudenten hamnade i Australien.
ANNA SAID LÅTER ÖDET BESTÄMMA28
34
4 Utbildning och karriär
12Forskning
22Möt våra alumner
30Forskning
36Populärvetenskap
38För dig som är alumn
18Fotbolls-EM
INNEHÅLL
SPECIAL
4 OTTO MAJ 2012
Tillämpad optimering är en mate-matikkurs på avancerad nivå, men som läses av alla möjliga studenter.
På kursen blandas studenter från Göteborgs universitet med Chalmersstudenter och doktorander från de båda lärosätena, alla med ett gemensamt intresse för optimering. Under föreläsningarna får studenterna ta del av teoretiska moment, medan gruppövningarna tränar deras förmåga att själva lösa optime-ringsproblem.
– Skillnaden mellan denna och många andra kurser är att studenterna tvingas plugga redan från början, och göra projekt under hela kursens gång. De har inte heller någon traditionell tenta utan examineras på sina projekt, säger Ann-Brith Strömberg, som är kursansvarig.
I ett av projekten får studenterna en färdig matematisk modell att lösa; en förenklad ver-sion av den modell som forskarna använder sig av för att modellera världens energisystem. Om man ökar koldioxidskatten, hur kommer världen då att reagera? Hur påverkar det olika användningsområden, som fordon, uppvärm-ning och fabriker? Syftet är att se vilken mate-matik som ligger till grund för modellerna.
– Men resultaten som studenterna får ut är inte sanna, eftersom det handlar om en förenklad modell. Det skulle bli alldeles för tungt att lösa riktiga modeller, säger Ann-Brith Strömberg.
I KURSENS SISTA PROJEKT får studenterna välja mellan tre olika optimeringsproblem. Det ena handlar om lagring och raffinering
av socker. Är det mest effektivt att bygga egna fabriker, eller inte? Hur bör distributionen gå till? Studenterna får själva bygga modellen och försöka lösa problemet.
Hur många vindkraftverk behövs och hur ska de placeras om man vill få ut mesta möjliga energi till minsta möjliga kostnad? En rele-vant frågeställning i dagens samhälle, som det finns personer som funderar över just i detta nu. Inte minst studenterna på matematik-kursen Tillämpad optimering.
Löser samhällsproblem med hjälp av matematik
Anna Frost och Annika Johansson tror att optimering kan bli en stor del i deras framtida arbetsliv, även om de har lite olika framtidsplaner. Medan Anna Frost har planer på att inrikta sig emot energisystem i framtiden, vill Annika Johansson gärna hålla på med miljö och hållbar utveckling. – Jag vill rädda världen! säger Annika Johansson.
UTBILDNING
OTTO MAJ 2012 5
Ett annat är det klassiska ”handelsresande-problemet”. En handelsresande ska besöka ett antal städer. I vilken ordning ska han/hon göra det för att det ska gå så snabbt som möjligt, eller så billigt som möjligt?
– Det är ett lätt problem att beskriva, men svårt att lösa, säger Ann-Brith Strömberg.
DET TREDJE PROBLEMET gäller investering i vindkraftverk. Hur mycket kraft kan man få ut beroende på hur det blåser? Lönar det sig att sätta upp en hel park eller är det bättre att glesa ut dem? Annika Johansson och Anna Frost är två studenter som valt just vindkrafts-problemet.
– Vi fick skriva om vår målfunktion två gånger innan vi blev nöjda. Första gången fick vi ut alldeles för mycket energi, och den andra gången fick vi konstig placering på vindkraftverken. Men nu är vi nöjda, säger Annika Johansson och berättar att vind-kraftverken enligt deras andra beräkning skulle placeras i en klump, vilket inte verkade logiskt.
Att de just använder sig av faktiska problem och själva kan inse när någonting blivit väl-digt fel, tycker de är en stor fördel i kursen.
– Det är skönt att hela kursen är tillämpad, och vi har fått väldigt roliga uppgifter att jobba med – sådana som vi skulle kunna tän-kas arbeta med i framtiden, säger Anna Frost.
SYFTET MED KURSEN är inte att studenterna ska få fram användbara resultat, utan att de ska få en kännedom om matematiken bakom modellerna.
– Ett optimeringsproblem kanske tar 100 000 år att lösa, fast du behöver lös-ningen nästa vecka. Målet är att studenterna ska känna igen modeller i de problem som behöver lösas, kunna veta hur man angriper problemen och hur svårt det kan tänkas bli, samt veta hur man kan förenkla modellerna så att de går att lösa inom rimlig tid, säger Ann-Brith Strömberg.
TEXT&FOTO CAMILLA PERSSON
Vad kan förbrukade betongslipers använ-das till? Det var en av frågorna till studen-terna som deltog i årets Science 3D som ägde rum i mitten av april. Studenterna fick 72 timmar på sig att lösa problem som olika företag presenterade. Till sin hjälp hade de doktorander och forskare. Målet var att knyta samman studenter, företag och fors-kare i naturvetenskaplig problemlösning.
Ett företag som deltog var Infranord, som arbetar med drift, underhåll och nybyg-gande av järnvägar. De ville ha hjälp att hitta miljövänliga och ekonomiskt gångbara användningsområden för uttjänta betong-slipers, alltså den balk rälsen vilar på. Saab AB:s uppdrag till studenterna var att hitta förbättrade beräkningsmodeller för hur ballistiska robotar och missiler rör sig i luften. På så sätt kan man bättre beräkna varifrån vapen avfyras och vart de slår ner.
FÖRETAG MÖTTE FRAMTIDENS ENTREPRENÖRER i SCIENCE 3D
PRIS TILL UNGA FORSKARE
Två gymnasister från Göteborg vann priser vid riksfinalen i projektutställningen Unga Forskare. 19-åriga Kei Landin vann hela tre priser för sitt projekt om japanska jätteostron. Juryn ansåg att han visade ”gedigna kunskaper och stort engagemang i en ekologiskt relevant frågeställning av global betydelse.” Hans bidrag kommer att ställas ut på Intel International Science and Engineering Fair, världens största utställ-ning för naturvetenskapliga och tekniska projekt.
Kei Landin deltog också i 2011 års Summer Science Camp, en sommarforskar-skola för gymnasieelever som arrangeras av Naturvetenskapliga fakulteten. Målet är att öka intresset för naturvetenskap och stimu-lera till utbildning på forskarnivå.
6 OTTO MAJ 2012
ASTRONOM FÅR PRIS Hon har varit uppskattad astronom under flera decennier; föreläst och författat böcker. I maj mottog Marie Rådbo 100 000 kronor för kunskapsspridning av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse.
Engagemanget är inte att ta miste på. Marie Rådbo, universitetslektor i fysik, lever med astronomin även när hon
inte jobbar.– Det är inte så att jag bara ägnar mig åt
astronomi på kontorstid mellan åtta och fem, utan intresset finns alltid där, säger Marie Rådbo.
HON ÄR UPPVÄXT på landet med möjligheter att studera stjärnhimmeln under klara nätter utan störande ljus.
– Men trots att jag hade en gnistrande stjärnhimmel ovanför mig såg jag den inte. Det var aldrig någon som visade den för mig. Och jag tänker ibland att jag kunde missat allt detta, men vilken tur att jag inte gjorde det, säger Marie Rådbo.
Det är en av förklaringarna till varför hon har ägnat en stor del av sin livsgärning åt att popularisera astronomi och naturvetenskap, samtidigt som hon ville dela med sig av naturvetenskapens karaktär och betydelse för människan.
ATT ÄGNA SIG ÅT samverkansuppgiften var efter en tid ett medvetet val.
– I början funderade jag inte på det. Jag bara kastade mig in i populärvetenskapen. Men efter ett tag insåg jag ju att jag måste ta ställning. Jag kom fram till att jag ville fortsätta med att kommunicera med allmän-heten. Jag tyckte det var både spännande och viktigt, och det tycker jag fortfarande. Men självklart förstod jag att man inte kan göra akademisk karriär genom att åka ut till skolor och prata med barn. Trots det har jag aldrig ångrat mitt val.
SEDAN MÅNGA ÅR tillbaka vänder sig Marie Rådbo även till vuxna.
– Det är egentligen ingen större skillnad på barn och pensionärer för intresset är det-samma. Men jag vill påverka attityderna och göra skillnad oberoende av ålder. Samtidigt som det är givet att pensionärer påverkar sina barnbarn. Ytterligare ett sätt att nå ut till barn är via lärare och jag har alltid engagerat mig i både utbildning och fortbildning av lärare.
I början arbetade Marie Rådbo ensam med att kommunicera vetenskap och därför var det viktigt med stöd från andra.
– Då betydde stödet från min förste chef Curt Roslund, och likaså stödet från min andre chef Björn Jonson, oerhört mycket. Och när det gäller priset jag fått nu är det min arbetsplats – Göteborgs universitet – som nominerat mig. Det känner jag mig mycket hedrad över.
TEXT CARINA ELIASSON, FOTO GÖRAN OLOFSSON
OTTO MAJ 2012 7
Från och med hösten 2011 erbjuder Göteborgs universitet en unik klimat-utbildning, där studenterna bland annat gör en exkursion till Kina. Intresset från studenterna har varit stort.
Reaktionerna från omvärlden har också varit positiva. World Metrological Organization har exempelvis uttalat
att den nya inriktningen är ett utomordent-ligt sätt att specialisera klimatutbildningen och att det idag inte finns någon motsvarig-het i världen.
UNDER UTBILDNINGEN tillbringar studenter-na två veckor i norra Lappland, bland annat på en forskningsstation i Kebnekaise, där de studerar subarktiskt klimat och ekologi. De gör också en exkursion till Spanien där de tittar på en miljö med torrt klimat och stort befolkningstryck. Dessutom får studenterna möjlighet att göra fältarbete och intervjustu-dier i Kina. Genom att fokusera på en utvald kommun i Västra Götaland och en utvald region eller del av en region i Kina studerar de hur klimatet har påverkat och kommer att påverka samhället i Sverige och Kina.
– Till exempel kan de välja att jämföra Bei-jing och Göteborg eller Vara och inre Mongo-
liet. Studenterna lär sig otroligt mycket under det här året när de ser klimatförändringarna med egna ögon, säger professor Hans Linder-holm vid Institutionen för geovetenskaper, som är ansvarig för programmet.
DET ÄR UNIVERSITETETS samarbete med Beijing Normal University som gör exkursio-nen till Kina möjlig. Exkursionen planeras helt och hållet av Beijing Normal University. Kinesiska studenter deltar också i exkursionen tillsammans med studenterna från Göteborg.
– Det är en intressant och lärorik upple-velse när en busslast med 40 västerlänningar stannar till på den kinesiska landsbyggden och frågar om de får intervjua lantbrukare som kanske aldrig tidigare har träffat en västerlänning.
TEXT TANJA THOMPSON, FOTO JESPER BJÖRKLUND
Stort intresse för KLIMATstudier
KLIMATUTBILDNING
Klimatutbildningen är en inriktning inom det geovetenskapliga kandidatprogrammet (180 hp), med start andra året.
8 OTTO MAJ 2012
OTTO MAJ 2012 9
Vad väger tyngst när du söker jobb, en doktorsexamen eller att ha kokat glass med lågstadieelever? Kanske är
svaret att båda väger tungt. Det tycker i alla fall Gustav Sonne.
– Att förklara fysik på ett sätt som barn förstår är en utmaning. I grunden visar det att du behärskar något viktigt, nämligen att anpassa information efter målgruppen, säger han.
UNDER SIN DOKTORANDTID undervisade han inte bara studenter på det naturvetenskapliga basåret. Han träffade också runt tusen låg-stadieelever på inspirationsdagar som arrang-eras av Institutionen för fysik.
– Vi gjorde allt från att dansa som vatten-molekyler, till att koka glass med flytande kväve. Det tyckte eleverna var väldigt häftigt, säger han.
Även som forskare var Gustav Sonnes mål att vara pedagogisk. I sin avhandling lade han stor vikt vid att förklara saker så enkelt som möjligt, trots ett komplicerat ämne.
– Målet var att pappa skulle förstå. Vad är poängen med att skriva en avhandling, om bara några få insatta experter kan läsa? Jag tror det är en vanlig brist när forskare presenterar sina resultat, man har inte tänkt på målgruppen och vilka förkunskaper de har, säger han.
Hans pedagogiska ansträngning belönades. I februari vann han pris för bästa avhandling
vid Naturvetenskapliga fakulteten. Trots det har han lagt sin akademiska karriär på hyllan.
– Jag kände att det var dags för en ny utma-ning.
SEDAN SEPTEMBER förra året arbetar han som managementkonsult på ett företag i Stockholms innerstad. Där gör han utred-ningar åt olika företag, allt ifrån mindre bolag till stora globala koncerner. Han har stor nytta av sin förmåga att lösa problem och analysera data.
– Vissa företag kan nog dra sig för att anställa disputerade, de tror att man bara vill arbeta med sitt forskningsområde. Det gäller att sälja in sig själv på rätt sätt, säger han.
Som doktorand har man många erfa-renheter som är värdefulla i näringslivet, menar han. Allt ifrån att undervisa och göra presentationer på konferenser, till att driva projekt och försvara sina resultat. Själv läste han tre olika kurser i ledarskap vid Göteborgs universitet och Chalmers under sin tid som doktorand och satt även i lärarförslags- nämnden och doktorandrådet.
– Det är något jag vill uppmuntra fler doktorander till. Det finns så mycket mer än själva forskandet som du kan engagera dig i, som du har nytta av när du söker jobb.
GUSTAV SONNES EGEN forskning var inriktad på hur elektromekanik fungerar i nano-format, kunskap som bland annat kan kom-
Att koka glass tillsammans med lågstadieelever är en tung merit i ditt CV. I alla fall om du frågar Gustav Sonne. Förra året disputerade han i fysik och i dag arbetar han som managementkonsult i Stockholm.
MED SINNE FÖR PROBLEMLÖSNING
KARRIÄR
10 OTTO MAJ 2012
ma till användning i framtidens kvantdatorer. I studierna använde han sig av kolnanorör – en cylinderformad variant av grundämnet kol som upptäcktes i början av 90-talet. Rören är hårdare än diamant, lättare än bomull och har extremt god ledningsförmåga.
Sammantaget har han lagt närmare tio år på att studera fysik. På frågan varför, kommer svaret snabbt.
– För att fysik är roligt. Och för att jag ville förstå hur världen fungerar, säger han på sin melodiska dialekt som är en mix av skånska och göteborgska.
Kanske grundades intresset för natur-vetenskap vid köksbordet hemma i Lands-krona. Hans pappa är maskiningenjör och hans mamma är läkare och forskare. De var uppmuntrande och intresserade och han spor-rades att söka kunskap. Efter IB-gymnasiet i Helsingborg gjorde han sin grund- och masterutbildning i fysik på Edinburgh Uni-versity i Skottland. Under studietiden delade han en sekelskifteslägenhet med fyra brittiska killar.
– Det var heltäckningsmattor, enkelglas och hutlös hyra. Väldigt brittiskt. Jag var mamman i lägenheten och såg till att det städades. Vi hade väldigt roligt, det blev ofta pubbesök på vardagarna, minns han.
FÖRSTA STÖRRE MOTGÅNGEN kom 2007 när han skrev på sin första vetenskapliga artikel som doktorand. I åtta månader tröskades
Ålder: 29 årBor: Vasastan, Stockholm Yrke: ManagementkonsultUtbildning: IB-gymnasiet i Helsingborg, (2001), mas-ter i matematisk fysik, Edinburgh University (2006), doktorsexamen i fysik, Göteborgs universitet (2011)Familj: Två syskon, flickvän som doktorerar inom biomedicin
Tränar: Skidor och löpning. Har sprungit maraton i Edinburgh, samt Göteborgsvarvet och Lidingöloppet. Läser gärna: Om vetenskapliga rön, samt skön-litteratur. Haruki Murakami är en favorit.Aktuell: Vann pris för 2011 års bästa avhandling vid Naturvetenskapliga fakulteten.
GUSTAV SONNE
Jag var mamman i lägenheten och såg till att det städades.
»»
OTTO MAJ 2012 11
artikeln fram och tillbaka och refuserades gång på gång.
– Jag fick snäsiga akademiska kommentarer som andades ”så här kan man inte bedriva forskning, den här idioten kan ju ingenting”. Ett tag minns jag att jag tänkte: nu skiter jag i det här, säger han.
Men under 2008 lossnade det och de följande tre åren fick han sju vetenskapliga artiklar publicerade, varav två som första för-fattare i den högt rankade tidskriften Physical Review Letters.
TIDEN PÅ GÖTEBORGS universitet skiljer sig rejält från hans tillvaro i dag. Tidigare satt han mest vid skrivbordet och räknade från åtta till fem, enligt egen utsago. Handledaren hade sitt kontor vägg i vägg, så undrade han något var det bara att fråga. Nu sitter han i arbetsgrupper på mellan tre och sex perso-ner och får uppåt 40 mejl om dagen. Hans arbetsdagar slutar sällan innan åtta på kvällen, men det har han inget emot.
– Jag trivs väldigt bra på mitt jobb och har inga planer alls på att återvända till akademin faktiskt. Men om jag gjorde en postdok skulle det nog vara utomlands. Det är alltid bra att vidga sina vyer, säger han.
TEXT: KARIN ALLANDER FOTO: SARA MORITZ
Din forskning: Tänk igenom hur du ska presentera din forskning och lägg dig på en nivå så att mottagaren förstår, bero-ende på vilken typ av jobb du söker.
Undervisning: Är inget nödvändigt ont, utan en stor tillgång. Att pedagogiskt kunna förklara problem för olika mål-grupper är en stark merit i ditt CV.
Eget ansvar: Som doktorand är du van att driva projekt, att utsättas för kritik och att försvara det du gör. Initiativförmåga, analytiskt tänkande och problemlösning är några områden du kan trycka på.
Ditt nätverk: Som doktorand träffar du ofta människor från olika delar av världen och får goda kunskaper i engelska. Ta vara på det och utnyttja konferenser till att knyta kontakter.
Ta hjälp: Låt en lämplig person titta på ditt CV och förbered dig noga inför intervjuer. Läs in dig på företaget och hur deras kravprofil ser ut. Du som har tagit examen de senaste två åren och vill ha hjälp med jobbsökande kan vända dig till karriärcentrum vid Göteborgs universitet.
GUSTAV SONNES TIPS TILL DOKTORANDER OCH DISPUTERADE SOM SÖKER JOBB
12 OTTO MAJ 2012
En medeltida stad med närhet till både skidåkning och vindistrikt, som dessutom har flest soltimmar i Tysk-land. Efter att ha besökt flera universitet i Europa föll
Hannes Hultgrens val på Freiburg. Våren 2009 inledde han sina forskarstudier vid Albert-Ludwigs-Universität Freiburg och ett drygt år senare blev han även antagen som dokto-rand vid Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet. Dämed blir han en av de första i Sverige att få en joint degree på forskarnivå, alltså en gemensam doktorsexamen vid två universitet.
Hannes Hultgren ser bara fördelar med att ha två anställ-ningar.
– Dels får du två handledare med olika styrkor, dels är om-växlingen rolig. När du väntar på något kan du fortsätta med experiment i Sverige, och omvänt. Det gör att man utnyttjar tiden bättre, säger han.
TROTS ATT LÄNDERNA ligger nära varandra, upplever han att kulturen vid universiteten skiljer sig åt. I Tyskland är forskar-grupperna betydligt större, men också mer hierarkiska.
– Avståndet till professorerna är större. En doktorand- anställning där betraktas inte som en utbildning på samma sätt. Känslan blir mer att gå till ett jobb. Samtidigt är det po-sitivt att det finns så många doktorander. Det finns många att diskutera idéer med och det tror jag är viktigt. Bra forskning bygger på samarbete.
JUST NU SKRIVER Hannes Hultgren på två vetenskapliga artiklar. I båda fallen har man joniserat joner och atomer med hjälp av laserljus. I Freiburg har forskargruppen undersökt dynamiken hos atomer med hjälp av laserpulser som är 100 femtosekunder långa, vilket är kortare tid än det tar ljuset att färdas över ett mänskligt hårstrå. Det gör att en elektron slås loss och atomen sätts i svängning, ett skeende man även filmat.
HAN FÅR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDARAtt vara doktorand vid två universitet har många fördelar tycker Hannes Hultgren, doktorand inom atomfysik som disputerar i augusti. Han blir en av de första i Sverige att få en så kallad joint degree.
OTTO MAJ 2012 13
– Vi är de första som har lyckats filma elektronernas rörelser i kolatomer. Det är svårt att visualisera kvantmekaniska skeen-den och vi har tagit fram en metod som är tydlig, utan behov av avancerad dataanalys. Att filma och styra kemiska reaktio-ner på atomnivå är den heliga graalen. Det öppnar oändliga möjligheter, men är samtidigt oändligt svårt, säger han.
I FORSKNINGSLABBET I GÖTEBORG har man i stället skjutit laser med en väldigt bestämd våglängd, alltså energi hos de enskilda fotonerna, och tittat på interaktionen mellan två elektroner när jonen faller sönder. På så sätt undersöker man strukturen hos atomer och joner.
– Det handlar om grundforskning, alltså nyfikenheten att förstå naturen. En ökad förståelse för hur elektroner inter-agerar kan på sikt tillämpas inom andra forskningsfält, till ex-empel i utvecklingen av kvantdatorer, säger Hannes Hultgren.
Att han ville forska har han vetat sedan gymnasiet. Inspi-rationen kom delvis hemifrån – båda hans föräldrar har gjort karriär inom akademin – men också av att han drivs av en stark nyfikenhet.
– Jag tillhörde dem som trivdes väldigt bra i skolan. Jag fick med mig hemifrån att om man ställer frågor, så får man också svar. Det är en fantastisk känsla när man ansträngt sig och plötsligt förstår någonting. Det är en av de största behållning-arna med att forska.
TEXT KARIN ALLANDER FOTO KARIN ALLANDER, HANNES HULTGREN & CARINA ELMÄNG
HAN FÅR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR
HANNES HULTGREN
Ålder: 29 årBor: Göteborg och FreiburgYrke: Doktorand vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet och Physikalisches Institut, vid Albert-Ludwigs-Universität Freiburg.Aktuell: Disputerar i slutet av augusti med avhandlingen ”Dynamics and Structure of Anions and Atoms”.
14 OTTO MAJ 2012
OTTO MAJ 2012 15
De forskar kring effekter av
NANOPARTIKLARNanoteknologin är en bransch som fullkomligen har exploderat de senaste åren, men vad vet vi egentligen om riskerna med användandet av nanopartiklar?
År 2009 bildades forskningsmiljön Nanosphere för att undersöka vilka eventuella effekter nanopartiklar kan
ha på miljö och hälsa.– Vi säger inte att de nödvändigtvis är
farliga – vi säger att vi i nuläget inte vet om de är farliga eller inte, säger Caroline Jons-son, forskare vid Göteborgs universitet och verksam i Nanosphere.
I början av år 2000 håller USA:s dåvarande president Bill Clinton ett tal där han pratar om nanoteknologin som den andra industri-ella revolutionen. I sin budget avsätter han 500 miljoner dollar i projektet New Nano-technological Initiative. Under åren som följer fortsätter Clintons efterträdare George W Bush att avsätta stora summor pengar till nanoteknologiska satsningar i USA.
I DAG HAR användningen av nanopartiklar bland annat lett till att det går att köpa målar-färg som är smutsavvisande, det finns strum-por som inte luktar eftersom de behandlats med nanopartiklar, och textilier som är vat-tenavvisande – vätskan lägger sig som droppar på ytan. Men samtidigt som utvecklingen av produkter har tagit fart så ligger forskningen kring effekterna av nanopartiklar på vår hälsa och på naturen efter. Frustrerande, tycker Caroline Jonsson.
– Det är ofta marknadsintressena som styr. Det finns till exempel mediciner som innehål-
ler nanopartiklar där partikeln används för att transportera en verkande molekyl rätt inne i kroppen. Fördelen är att det minskar den mängd medicin man behöver använda, men var tar partikeln vägen efter att den har använts?
2009 FÅR Martin Hassellöv vid dåvarande Institutionen för kemi vid Göteborgs univer-sitet 25 miljoner kronor i forskningsanslag från Formas för att driva den tvärvetenskap-liga forskningsmiljön Nanosphere under fem år. Caroline Jonsson, som vid tillfälllet forskar i USA, får då en plats som postdok i Nanosphere. I dag arbetar hon som forskar-assistent i nära samarbete med Nanosphere.
– Nanosphere består av forskare från tre fakulteter vid Göteborgs universitet och tre institutioner vid Chalmers. Syftet är att få till stånd bättre riskbedömningar om nanopartik-lars påverkan, säger Caroline Jonsson.
FORSKARNA SKILJER på naturliga och tillverkade nanopartiklar. De naturliga bildas till exempel i vulkanutbrott och vid skogs-bränder. De partiklarna har naturen anpassat sig till. Det är de konstgjorda, syntetiserade, partiklarna som är problemet.
– Vi är oroliga för att de på ett eller annat sätt når naturen och vad effekterna av det blir. Nanopartiklar är väldigt reaktiva med sin omgivning, och de kan dessutom ändra
FORSKNING
16 OTTO MAJ 2012
sig dynamiskt bland annat beroende på hur vattenmiljöer förändrar sig. En nanopartikel som kommer ut i en bäck eller å beter sig på ett visst sätt, men om partikeln når en sjö kan den komma att bete sig på ett annat sätt.
FORSKARMILJÖN Nanosphere är uppbyggt som en kedja där olika grupper kommer in i olika skeden av arbetet med nanopartik-
larna. I ett tidigt stadie i kedjan handlar det om att framställa partiklarna. Därefter studeras deras form och utseenden, och sedan görs olika tester på dem. Caroline Jonsson ingår i forskningsgrup-pen miljönanokemi på Institutionen för kemi och molekylärbiologi vid
Göteborgs universitet. Hon arbetar med att ta fram experimentella data som kan användas i modeller som beskriver hur nanopartiklar sprids.
– Effekterna av att använda nanopartiklar kan komma att dröja. I dag vet vi inte om det är farligt, och vi säger inte att det är det – men man kanske ska lugna sig med utveck-lingen tills vi vet om det är farligt eller inte. Människan fungerar ju ofta så. Vi utvecklar och använder saker utan att veta fullt ut vad de har för påverkan på hälsan och naturen. Ett historiskt exempel på det är insekts-bekämpningsmedlet DDT.
CAROLINE JONSSON berättar hur hon för en tid sedan kontaktade Naturvårdsverket för att fråga vad de har för regleringar för nanopar-tiklar. Svaret blev att de inte har en aning om vad de ska sätta för regleringar, eftersom det inte finns tillräckligt med forskning tillgäng-lig.
Helt mörkt är det dock inte. I mars i år skrev miljöminister Lena Ek en debatt-
artikel om behovet av ytterligare forskning, och i USA är forskningen om riskerna med nanopartiklar stor.
– Olika grupper av partiklar måste studeras var för sig, och det kommer att ta tid. Men det är ett spännande och relevant område att forska om.
TEXT ROBERT KARLSSON, FOTO MALIN ARNESSON
NANOPARTIKLAR OCH NANOSPHERE
Effekterna av att använda nanopartiklar kan komma att dröja.
»»
Begreppet nanopartikel är ett mått på hur stor partikeln är. Definitionen är att minst en dimension av partikeln ska vara mindre än 100 nanometer. Om man tar ett vanligt hårstrå och delar det 80 000 gånger kom-mer man ner till nanopartikelnivå.
Olika typer av nanopartiklar: Metaller – som guld och silver. Används bland annat inom medicin och för att göra antibakteriella kläder. Metalloxid – till exempel titandioxid. Används bland annat i solskyddskräm. Hälsoriskerna är okända. Kolnanorör – rör gjorda av grafen, (en skiva) ett lager av kol som är en atom tjockt. Grafen är 200 gånger starkare än stål och har mycket god elektrisk ledningsförmåga.
Nanosphere är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö som bildades 2009, och som har forskningsanslag till och med 2014. Koordinatorer för Nanosphere är Martin Hassellöv, Göteborgs universitet, och Sofia Svedhem, Chalmers. Inom Göteborgs universitet medverkar forskare från natur-vetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteterna samt Sahlgrenska akademin. Dessutom medverkar forskare från tre institutioner på Chalmers. Mer information hittar du på www.nanosphere.gu.se.
OTTO MAJ 2012 17
En utarmning av den biologiska mångfalden kan få lika allvarliga konsekvenser som klimatförändringar och föroreningar. Det visas i en ny studie som har publicerats i tidskriften Nature. Studien är det första översiktliga för-söket att jämföra effekten av artförluster med förväntade effekter av andra miljö-förändringar som orsakas av människan. Resultaten understryker betydelsen av att skydda och bevara den biologiska mångfalden både lokalt, nationellt och inter-nationellt, anser forskarna.
Var femte människa i i-länderna har högt blodtryck, men vi vet relativt lite om de bakomliggande orsakerna. En studie på giraffer kan ge nya ledtrådar. Giraf-fens blodtryck är nästan dubbelt så högt som hos människor, utan att de drabbas av följd-sjukdomar. Huvudet sitter ofta över två meter ovanför hjärtat och när giraffen dricker sänks huvudet nästan fem meter. I studien vill forskarna ta reda på hur giraffen undviker att få skador när trycket ökar, eller svimma när trycket plötsligt minskar. Zoofysiologerna Michael Axelsson och Erik Sandblom vid Göteborgs universitet är två av dem som deltar i studien. Läs mer på bloggen: biologg.wordpress.com
Studie av giraffer ger ledtrådar om blodtryck
Gråsälarna i Östersjön konkurrerar med yrkesfiskarna om fisken, visar ny forskning från Göteborgs universitet. Sälarna äter lokalt ungefär lika mycket torsk, sik, lax, öring och ål som yrkesfiskarna fångar. Till stor del livnär sig den växande stammen av gråsäl i Östersjön på samma arter och storlekar av fisk som yrkesfiskarna fångar. Även om den totala mängd sälarna tar är liten i förhållande till all fiskefångst i Östersjön, så har deras matvanor stor betydelse för tillgången av fisk lokalt i gråsälarnas utbred-ningsområden.
Gråsälar tar lika mycket fisk som yrkesfisket
MINSKAD ARTRIKEDOM VÄRRE ÄN MAN TROTT
NY FORSKNING KAN HINDRA SPRIDNING AV TUMÖRCELLER
Proteinet metastasin har en nyckelfunktion i sprid-ningen av cancer. Forskare på Institutionen för kemi och molekylärbiologi har för första gången lyckats att få detaljerad information om hur proteinet verkar vid spridningen av tumörceller. Med hjälp av röntgenkristal-lografi har forskarna lyckats skapa en ögonblicksbild av hur metastasin binder till ett så kallat motorprotein, som fungerar som en gaspedal i spridningen. Studien öppnar för nya läkemedel som stoppar tumörspridning och har publicerats i tidskriften PNAS.
Foto
: fot
oaku
ten.
se
AKTUELLT
18 OTTO MAJ 2012
Surare hav och ökad algblomning. Det är två tänkbara konsekvenser när klimatet blir varmare.
– Algblomning är ett komplext problem som vi vet förhållandevis lite om. Det behövs mer kunskap om vilka förutsättningar som gynnar olika alger och varför vissa arter bildar toxiner. Dinophysis är till exempel en toxisk alg som har skapat stora problem här på västkusten, säger Anna Godhe som forskar på ekologi och genetik hos plankton.
BLAND ANNAT UNDERSÖKER hon hur ändrade livsvillkor påverkar olika alger, allt ifrån syreproducerande kiselalger till giftiga arter som kan skapa stora miljöproblem när de blommar. För närvarande deltar hon i flera forskningsprojekt tillsammans med forskare från olika delar av världen. I ett projekt undersöker man giftiga algblomningar i Ara-biska havet utanför Mangalore, som ligger på Indiens sydvästra kust söder om Goa. Det är ett område som FN:s klimatpanel har identifierat som särskilt utsatt.
– Man har gjort mätningar under 50 års tid och bland annat kunnat se att salthalten i området har minskat de senaste 30 åren. Vi gör tester där vi undersöker vilka plankton som klarar sig med mindre salt och vilka arter som gynnas av högre temperaturer, säger hon.
Växtplankton är inte bara basen i marina näringskedjor. De producerar också syret till nästan vartannat andetag du tar. Anna Godhe, docent i marin ekologi, under-söker hur plankton påverkas av klimat-förändringar.
Varmare klimat kan ge mer algblomning
När temperaturen i havet stiger kan bestånden av vissa fiskarter minska medan andra ökar. Det visar en av-handling från Göteborgs universitet där man studerat funktionen för mage och tarmar hos fiskar. Mag- och tarmsys-temet hos fiskar är mycket känsligare för temperaturförändringar än man tidigare har trott. Det kan till och med vara en begränsande faktor för arters utbredning. Effekterna av en ökad vat-tentemperatur blir alltså olika för olika fiskarter och förändringarna är svåra att förutsäga.
FISKMAGAR KÄNSLIGA FÖR TEMPERATURFÖRÄNDRINGAR
Klimatförändringarna gör att arter försvinner från bergstrakterna i Europa. Det visar ny forskning där biologer från Göteborgs universitet deltar. Forskare från hela Europa har samlat in informa-tion om alpina växter från alla Europas bergskedjor, i projektet Gloria. Resul-taten visar att arter som trivs i kallare livsmiljö försvinner från bergskedjorna i södra Europa. Studien publiceras i tidskrifterna Nature och Science.
KLIMATFÖRÄNDRINGAR HOTAR FJÄLLVÄXTER
Naturskogar i Sri Lanka kan räddas, utan att minska lokalbefolkningens möjlighet till försörjning. Det visar en studie där bland annat Eskil Matt-sson, doktorand i naturgeografi vid Göteborgs universitet deltar. I projektet har man undersökt hur mycket kol Sri Lankas naturskogar innehåller, data som kan användas i klimatförhandlingar.Ungefär tolv procent av alla växthusgas-utsläpp beror på avskogning och den största delen sker i tropikerna.
NY FORSKNING KAN RÄDDA TROPISKA SKOGAR
OTTO MAJ 2012 19
GIFTIGA ALGBLOMNINGAR längs kusterna kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för den ekologiska mångfalden, utan även för män-niskors hälsa och för fiskenäringen. Skadliga algblomningar är ett växande globalt problem och det finns flera teorier varför. En riskfaktor är den ökade avsmältningen i takt med att klimatet blir varmare. Detta kan skapa en tydligare skiktning mellan söt och saltvatten längs kusterna, eftersom sötvatten har lägre densitet, vilket tros gynna giftiga arter.
– Man har även visat att vissa alger kan bilda gifter när de är stressade, till exempel för att vattnet är näringsfattigt.
I ETT ANNAT PROJEKT undersöker Anna Godhe syrefria bottnar i en övergödd dansk fjord på Jylland. Forskargruppen tog sedi-mentprover där de äldsta sporerna från kiselalger var över 100 år. Dessa lyckades man sedan väcka till liv genom att placera dem i en gynnsam miljö. Eftersom kiselalger nor-malt delar sig en gång per dag, har forskarna ett genetiskt underlag motsvarande 40 000 generationer.
– Det visade sig att det fanns ett genomgå-ende genetiskt släktskap mellan kiselalgerna i fjorden under hela tidsperioden, men inte ett spår av släktskap med dem som finns strax utanför i Kattegatt, säger hon.
Det förvånade forskargruppen, eftersom det ständigt kommer in kiselalger därifrån med ytvattnet.
– Troligtvis beror det på att de första al-gerna som kom in i fjorden snabbt anpassade sig efter de lokala förutsättningarna. På så sätt har de fördelar som gör att de konkurrerar ut nya alger som kommer in, säger hon.
Nästa steg i studien blir att titta på gene-tiska skillnader som till exempel kan bero på den ökade övergödningen under 1900-talet.
TEXT&FOTO: KARIN ALLANDER
PLANKTON OCH ALGBLOMNING
• Växtplankton består av encelliga alger och cyanobakterier.
• Algblomning är ett naturligt fenomen som ingår i planktons livscykel. Det kräver näring och god ljustillgång. Även vattentemperatur, skiktning och vind- och strömförhållanden spelar in.
• Vissa alger producerar stora mängder syre, men riklig algblomning kan också leda till syrebrist eftersom det bildas stora mängder levande orga-niskt material som förbrukar syre när det bryts ner.
• Intag av vatten med giftiga alger kan ge feber, kräkning, diarré, magsmärtor och leverinflammation.
• Gifter kan också samlas i musslor, död fisk och ryggradslösa djur.
• Alla musslor som säljs kommersiellt är kontrollerade för algtoxiner.
Docent Anna Godhe forskar på ekologi och genetik hos plankton, för att se hur förändrade livsvillkor påverkar dem.
20 OTTO MAJ 2012
Den 8 juni sparkar fotbolls-EM i Polen och Ukraina i gång. Vi lät några forskare svara på några frågor om fotboll: Vad spelar in för att göra en bra boll, hur hälsovådligt är det att titta på fotboll, och hur mycket energi skulle avfallet från arenorna räcka till?
DAGS FÖR FOTBOLLS-EM
TEXT ROBERT KARLSSON FOTO PHOTO BANK YOKOHAMA - MEGAPIX
Leo Messi sade det. Nasa visade det. Och alla som tittade på såg det. Matchbollen i VM 2010 var dålig. Vad gjorde den dålig? Och hur kan man göra en bättre boll?
Matchbollen från VM 2010 hette Jabulani, vilket är zulu för ”fest”. Så värst mycket fest blev det inte för den – den sågades av spelare och fans och beskylldes för att vara fladdrig och oberäknelig, att vobbla vid höga hastigheter. Nasa testade den, och kom fram till samma sak – vid hastigheter över 72 km/h, den hastighet som många frisparkar och skott har, beter sig bollen märkligt.
– Att bollen vobblade beror på att luftströmmen som omger bollen vid tillräckligt hög hastighet övergår från så kallad laminär, ordnad, till turbulent eller kaotisk strömning, säger Ingvar Albinsson, docent i fysik. Kao-tisk rörelse är mycket känsligare för små variationer, till exempel i bollens ytbeskaffenhet. Därför är det egentligen inte så förvånande att bollens rörelsebana upplevs annorlunda och kanske okontrollerbar för en fotbollsspelare som under många år utvecklat ett gott bollsinne för en ”gammal hederlig” typ av boll.
Vid inte fullt så hög hastighet påverkas bollen tydligt av luftmotstånd och eventuell bollrotation som leder till en krökt bollbana, den så kallade Magnuseffekten. Beroende på hastighet, rotationshastighet, rotations-axelns orientering, ytbeskaffenhet och lufttryck så
kröker bollbanan av på ett mer eller mindre kompli-cerat sätt.
– Fotbollsspelare har med idog träning lärt sig hantera detta på olika sätt, en del utnyttjar bollens beteende bättre än andra, det är det som vi normalt kallar ”bollkänsla”, säger Ingvar Albinsson.
Sommarens EM-boll heter Tango, och till skillnad från Jabulanis åtta delar består den av 32 stycken – en återgång till tidigare sätt att göra fotbollar på. Om den blir en succé återstår att se, men Ingvar Albins-son säger att bollutvecklare säkerligen har sneglat mot andra sporter.
– Golfbollen har ju som bekant små gropar i ytan. Denna avvikelse från en perfekt slät yta minskar luftmotståndet och gör att bollen kan gå längre med bibehållen hög hastighet. Jabulani hade istället små knottror på ytan som på liknande sätt minskade luft-motståndet, men bieffekten var att vid långsam eller ingen rotation vobblade alltså bollen på ett sätt som många spelare ogillade. Speciellt målvakterna.
Även Tango har en ny yta, och det återstår att se om den kan uppfylla allas önskemål; spelarnas behov av att kontrollera bollbanan, målvakternas strävan att hindra bollen från att hamna mellan stolparna och publikens krav på många mål.
OM BOLLEN
SPECIAL
OTTO MAJ 2012 21
Fotboll kan vara skadligt för de som utövar det, men hur farligt är det för de som väljer att sitta hemma och låta känslorna svalla framför tv:n?
Att vara supporter på hemmaplan är en ganska stillasittande aktivitet som dessutom ofta kombineras med alkohol, snacks och starka känslor. Så, kan det vara farligt för hälsan? Nej, säger Annika Rosengren, professor inom akut och kardiovaskulär medicin vid Sahlgrenska akademin.
– Om man tittar på hjärtinfarkter så finns det i dag inga vetenskapliga belägg som tyder på att det skulle vara farligare att titta på fotboll framför tv:n än att göra något annat i sin vardag, säger hon.
Hon hänvisar till den största undersökning som har gjorts inom området, den italienska ”It is just a game”. I det fotbollstokiga landet studerades över 25 000 fall av akut hjärtinfarkt under VM 2002, EM 2004 och VM 2006. Forskarna undersökte hur många som fick infarkt under de dagar som det italienska landsslaget spelade, och jämförde det dels med hur många som fick det under de dagar då landsslaget inte spelade och dels med hur många som drabbades under de dagar då inga matcher spelades.
– Resultatet blev att det inte var någon skillnad alls att tala om. Så det finns ingen anledning att av hälsoskäl avråda någon från att titta på en fotbolls-match på tv, säger Annika Rosengren.
OM SOPOR OCH AVFALL
En stor mängd människor, samlade på en liten yta, under en kort begränsad tid, är ur avfalls-synpunkt ingen liten skitsak. Hur mycket avfall kommer publiken under EM att lämna ifrån sig? Och kan man göra något med det?
I examensarbetet ”Miljöutredning av evenemang” mätte miljövetaren Malin Nyström vad olika idrotts-evenemang har för inverkan på miljön. Hon utgick från en fotbollsmatch i herrallsvenskan där var och en av besökarna genererade 2 liter okomprimerat skräp.
Matcherna i EM spelas på åtta olika arenor, och snittkapaciteten för dem är strax över 40 000 perso-ner, vilket ger 80 kubikmeter sopor per match. Under hela EM – 31 matcher – blir det 2 480 kubikmeter sopor.
Men sopor är inte de enda spår en fotbollspublik lämnar ifrån sig. I sitt arbete utgick Nyström från att en genomsnittlig människa producerar ungefär 12 gram fekalier och 100 gram urin under en fotbolls-match.
Med 40 000 personer på plats blir det 480 kg fekalier och fyra ton urin per match. På 31 matcher ger det 15 ton fekalier och 124 ton urin.
Göran Dave, professor vid Institutionen för biologi och miljövetenskap, säger att det finns flera använd-ningsområden för avfallet
– Man kan utvinna energi genom att elda sopor och fekalier kan rötas och ge biogas.
I dag förbrukar produktionen av syntetisk ammo-niak, som är en del av konstgödsel, cirka två procent av världens energiproduktion. Urin och fekalier kan användas som gödsel, och båda två innehåller kväve och fosfor – urinet och fekalierna från EM skulle ge sammanlagt 14 ton kväve och 156 kg fosfor.* I dag tillverkas kväve från luftens kväve med en väldigt energikrävande process, och fosfor beräknas bli en av framtidens bristvaror.
– Men att ta tillvara på avfallet är en svår process att lösa, säger Göran Dave. Soporna går förstås bra att ta hand om och elda, men det övriga skulle bland annat behöva separeras – det skulle krävas en omfattande logistik för att tillvarata det.
*Beräknat enligt värden i Zsofia Ganrots doktors-
avhandling. Urin, per kg: 11,2 g kväve, 0,8 g fosfor. Fekalier, per kg: 1,8 g kväve, 3,8 g fosfor.
OM HÄLSOVÅDLIGHETEN AV ATT VARA ETT FAN PÅ HEMMAPLAN
22 OTTO MAJ 2012
Tanken med Compis var god – en för sin tid avancerad dator för skolelever. Timingen var sämre, och projektet
slutade med en nota på 120 miljoner kronor och en fiaskostämpel. För Håkan Hultén var det dock en av anledningarna till att han sökte till matematikutbildningen.
– Vi höll på med programmering på Com-pisdatorer i skolan, säger han och ler. Det var en av anledningarna till att det blev mate-matiklinjen. Jag är född i Göteborg, och som barn flyttade familjen till Kalmar så jag är uppväxt där. När jag skulle börja studera föll det sig naturligt att söka sig till Göteborg.
SOM EN AV STUDENTERNA i den sista årskul-len på det tidigare matematikprogrammet hade han möjlighet att läsa en ekonomisk inriktning, och han valde att studera företags-ekonomi.
– Jag är intresserad av hur företag fung-erar och specialiserade mig på kostnads- och intäktsanalys. Företag är som levande orga-nismer, så på det sättet kan man säga att före-tagsekonomi påminner om naturvetenskap.
SEDAN 2009 ÄR tandvårdsforetaget Nobel Biocare Håkan Hulténs arbetsplats. Vi sit-ter i mötesrummet Matts Andersson i det gamla bankpalatset på Västra Hamngatan 1 i centrala Göteborg. Rummet är uppkallat efter tandläkaren som på 1980-talet utvecklade en metod för maskinell tillverkning av tandkro-nor. Nobel Biocares ursprung är emellertid tandimplantat som bygger på upptäckten att benvävnad och titan kan förenas, så kallad osseointegration.
– Det bästa med jobbet som strategisk inköpare är att det är omväxlande. Och jag får vara både specialist och generalist. Jag
Ett utskällt skoldatorprojekt startade Håkan Hulténs intresse för programmering. Drygt 20 år senare har intresset styrt honom via en rad olika jobb till anställningen som strategisk inköpare på Nobel Biocare. Och om han får som han vill så stannar han kvar där.
FÖRETAG ÄR SOM LEVANDE ORGANISMER
ALUMNPORTRÄTT
» »
OTTO MAJ 2012 23
måste ha ett hum om vad vi gör för att kunna driva projekt och samtidigt vara specialisten inom min profession. Från min utbildning har jag med mig en metodik och ett syste-matiskt tänkande, och det är aldrig någon nackdel att ha studerat statistik, matte och programmering.
INNAN HÅKAN HULTÉN hamnade på Nobel Biocare som strategisk inköpare hann han dock med att göra en hel del annat. Han tog sin examen 1992, mitt i brinnande ekono-misk kris med chockräntebesked.
– Jag valde att gå vidare med doktorand-studier i ett och ett halvt år, och började ar-beta kring 1993-1994. De första åren harvade jag med olika sorts jobb, innan jag fick mitt första ”riktiga” jobb på företaget Meda. De sysslade med distribution av läkemedel och
medicintekniska produkter, och jag arbetade inom operativt inköp.
1990-TALET VAR en tid då många företag inom läkemedelsbranschen blev uppköpta, ofta med en flytt – ofta till Stockholm – som följd, och efter ett par andra jobb i branschen hamnade Håkan Hultén på Partia Support på Säve flygplats i fyra år. Företaget arbetade med service för helikoptrar, något som kanske kan låta som ett pojkdrömsjobb – Håkan beskriver det med de mer jordnära orden ”det var ungefär som en bilverkstad”.
– Företaget flyttade dock till Stockholm, så sista året veckopendlade jag. När jag slu-tade fick jag kontakt med min tidigare chef Glenn från Meda som nu arbetade på bolaget Tradex. Jag tyckte att företaget lät intressant så jag sökte mig dit. Det var också en fördel att det var min tidigare chef som arbetade där
FÖRETAG ÄR SOM LEVANDE ORGANISMER
24 OTTO MAJ 2012
– man vet var man har varandra och att man kan arbeta bra ihop.
EFTER NÅGRA ÅR på Tradex fick Håkan Hul-tén signaler om att framtiden inte såg så ljus ut för företaget. Han valde att söka sig vidare, och fick jobbet på Nobel Biocare. Och med
HÅKAN HULTÉN
Ålder: 45 årYrke: Arbetar som strategisk inköpare på Nobel BiocareFamilj: Fru och två barnBor: Hus på OrustFritid: Springer (personbästa på Göteborgsvarvet är 1:35, tränar på gym, är med familjen, sitter med i styrelsen i äldsta dotterns fotbollslagPå sitt cv: Var med i sexmästeriet under sin tid på matematikutbildningen
det jobbet är en cirkel i någon mån sluten; Håkan Hultén är tillbaka i medicinteknik-branschen.
– Fördelen med att arbeta med inköp och logistik är att det inte är branschspecifikt. Men jag trivs väldigt bra med mitt jobb och om fem år tror jag absolut att jag är kvar här.
TEXT ROBERT KARLSSON, FOTO MALIN ARNESSON
NOMINERA ÅRETS ALUMN!Känner du en naturvetare utöver det vanliga? Nu kan du nominera personen till Årets alumn.
Alumner från Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet gör många värdefulla insatser i samhället. Det vill vi uppmärksamma. I höst delar vi därför ut utmärkelsen Årets alumn för första gången.
Skicka ditt förslag senast 1 september till [email protected]. Försla-get ska innehålla personens namn, vad han eller hon läst för utbildning hos oss, kontaktuppgifter till alumnen och en motivering till varför han eller hon förtjänar utmärkelsen årets alumn.
OTTO MAJ 2012 25
Calle Bergil är inte med i 300-klubben. Däremot paddlar han till jobbet. Möt en skönsjungande naturvårdbiolog som just nu hjälper fågellivet längs Göta Älv på traven.
MED ÖGA FÖR FÅGLAR
26 OTTO MAJ 2012
Klockan 6.45 varje morgon hoppar Calle Bergil i kajaken. En kvart senare är han framme vid Norsesunds
pendeltågsstation. Klockan 7.40 anländer han till Göteborg, därefter tar han en cykeltur ut till Lindholmen. Samma procedur när han ska ta sig hem, året runt.
– Jag försöker leva på ett sätt som är håll-bart för både miljön och min egen själ, säger han.
SEDAN 2002 HAR Calle Bergil varit anställd som naturvårdsbiolog på företaget Norcon-sult, där han gör utredningar åt kommuner, företag och länsstyrelser. Bland annat kartläg-ger han naturvärden, gör miljökonsekvens-beskrivningar och tar fram naturvårdplaner. En hel del är traditionellt kontorsarbete, men åtminstone en dag i veckan är han ute i fält för att inventera naturområden. Till exempel naturvärdesbedömningar, där han undersöker om en skog hyser några rödlistade arter, eller en skötselplan när en kommun eller länssty-relse ska bilda ett naturreservat.
JUST NU ARBETAR han bland annat med ett projekt åt Trafikverket. I samband med ombyggnaden av riksväg 45 mellan Göteborg
och Trollhättan och den nya järnvägen på samma sträcka, kommer ett antal riksintres-santa älvängar vid Göta älv att påverkas. Trafikverket ska därför restaurera en lika stor areal som man exploaterar – och det är här Calle Bergil kommer in. Dels tittar han på lämpliga områden, och dels planerar och genomför han restaureringsåtgärder. Som att låta kor beta strandängarna.
– Men de är inte alltid så förtjusta i vass, så man kan behöva slå eller bränna vassen och fräsa upp gamla vassrötter. På så sätt skapar man förutsättningar för ett rikt fågelliv.
Själv är han en inbiten fågelskådare som håller koll på fåglarna som rör sig hemma i Ingared och hur det går med deras häckning.
– Jag är inte med i 300-klub-ben* och det är ingen ambi-tion jag har heller. Men jag har sett 265 fågelarter, säger han.
INTRESSET FÖR NATUREN går långt tillbaka. Som 16-åring gick han med i fältbiologerna i Vänersborg och ham-nade snabbt i styrelsen. De gjorde allt från att snickra på klubbhuset, till att fota älgar på Halleberg och inventera smågnagare om nätterna med hjälp av ficklampor.
Jag försöker leva på ett sätt som är hållbart för både miljön och min egen själ
»»
* Se www.club300.se
OTTO MAJ 2012 27
CALLE BERGIL
Ålder: 54 årBor: Ingared utanför AlingsåsFamilj: Fru och två barn, Emilia 19 och Mateo, 15Yrke: NaturvårdsbiologBästa med jobbet: Man får vara ute mycket i naturen. Kul att arbeta på ett företag med så många olika kompetenser.Sämsta med jobbet: Vissa projekt kan ha väldigt tuff tidspressUtbildning: Biologilinjen, Göteborgs universitet (1984), Larssons Teaterakademi (1989), Master i växtekologi, Göteborgs universitet (2009)Kuriosa: Är en entusiastisk körsångare som har sjungit i den sceniska kören Rabalder sedan 80-talet. I sommar kan du se honom i föreställningen Fanny Grens väg, ett midsommarnattsspel i Botaniska trädgården, som han även skrivit manus till.
– Vi satte ut burfällor, sedan märkte vi djurens fötter med hjälp av nagellack. Vi hade ett avancerat system för individmärkning som bestod av ringar och streck, säger han och ler vid minnet.
SEDAN DESS HAR han gjort allt från att ar-beta som miljöinformatör på Botaniska träd-gården till att hålla miljökurser på Göteborgs universitet och Chalmers under drygt tio års tid. Flera av dem handlade om skogsvård, ett område som ligger honom varmt om hjärtat.
– Jag har alltid tyckt om att vara i skogen. Det är väldigt speciellt på något sätt, man är omsluten av det levande.
TEXT: KARIN ALLANDER, FOTO: MALIN ARNESSON
28 OTTO MAJ 2012
Greetings fr
om
Australia
OTTO MAJ 2012 29
Jag älskar att resa och jag har alltid velat resa någonstans och bo där en
längre tid, men det har aldrig blivit något bra tillfälle, säger Anna Said.
Anna Said fyller i ansök-ningshandlingarna men behöver också en underskrift. Överallt i kemihuset är det tomt och släckt. Till slut hit-tar hon studierektor Marga-reta Wedborg, som välsignar ansökan med en underskrift och strax därefter får Anna Said besked om att hon är välkommen att göra forsk-ningspraktik på den statliga forskningsorganisationen Commonwealth Scientific and Industrial Research Or-ganisation i Melbourne.
UNDER SITT HALVÅR i Melbourne arbetade Anna på labb mest hela tiden. Hon gjorde en serie föreningar och studerade hur de betedde sig i en viss typ av reaktioner. Under tiden i Melbourne fin-slipade hon teknikerna som hon lärt sig under grundut-
bildningen, men Anna Said lärde sig också nya saker.
– De gör saker på lite andra sätt i labbet än vad jag var van vid, så det blev lite kulturkrockar, men det blev också ett bra erfarenhetsut-byte.
PRECIS SOM ATT det var en slump att hon sökte praktik i Australien var det lika otippat att hon skulle läsa kemi.
– Efter gymnasiet hatade jag kemi. Jag började istället plugga molekylärbiologi i Lund. I början av utbild-ningen ingick en obligatorisk kurs i kemi och jag fasade inför den.
Men föreläsaren Lennart Jönsson konverterade hennes hat till kärlek.
– Han var så otroligt bra på att förklara och få oss att experimentera med olika sa-ker. Jag har alltid vetat att jag skulle plugga länge eftersom jag tycker om att lära mig nya saker, men kanske inte att jag skulle doktorera. Under tiden som labbråtta i Melbourne
Pling. Nytt mejl i inkorgen. Det är studievägledaren som meddelar att det fortfarande finns möjlighet att söka forskningspraktik i Australien. Ansök-ningstiden har gått ut men ingen har sökt. Anna Said som är alldeles i slutet av sin masterutbildning i kemi ser möjligheten.
mognade tanken på forskar-studier.
I DAG DOKTORERAR hon i organisk kemi på Chalmers. Hon deltar i ett projekt som studerar hur man kan använda glycerol, som är en biprodukt från biodieselindu-strin, som kemiska byggblock i framställningen av till exem-pel läkemedel.
– Det är jättekul att forska. Trots att man mest stångar huvudet i väggen kan jag absolut tänka mig att fortsätta.
TEXT TANJA THOMPSON, FOTO PRIVAT
ANNA SAID
Bara ett pling bort...
Ålder: 29 årUtbildning: Naturvetenskaplig masterexamen i kemi år 2010.Gör: Doktorand i organisk kemi, Chalmers Intressen: Tränar löpning och styrketräning, spelar gitarr och sjunger.
30 OTTO MAJ 2012
Vi vandrar runt i luftiga korridorer och gamla klassrum som förvandlats till estetiska undervisningssalar. Det som
en gång var läroverk är idag navet i Kultur-vård Mariestad med snickeri, måleri, murar-verkstad och trädgårdsodlingar. Det är här i Mariestad som hälften av Göteborgs universi-tets utbildningar i kulturvård finns.
– Gammal hantverksskicklighet är på väg att försvinna och det är viktigt att dokumen-tera kunskaperna på olika sätt, säger Gunnar Almevik.
TIDIGARE VAR HAN rektor för Dacapo men sedan 2009 är han verksamhetschef för Hantverkslaboratoriet i Mariestad, ett projekt vid Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet. Hantverkslaboratoriets uppdrag är att dokumentera och säkra hotade hant-verkskunskaper och att utveckla metoder för forskning i kulturmiljöns hantverk.
Att Gunnar Almevik är djupt engagerad i hantverksmetoder går inte att ta miste på.
Hans doktorsavhandling är tjock som en bibel, med illustrationer och foton, och be-handlar byggnaden som kunskapskälla.
– Den handlar om att läsa en byggnad, se byggnadsspåren, diagnostisera en bygg-nad genom skilda metoder, både genom att studera hantverksspåren och skriftliga källor, säger Gunnar.
Han vill hitta nya former för att dokumen-tera traditionella hantverk.– Film och digitala medier kan vara bra dokumentationsmetoder av gamla hant-verkstekniker, säger Gunnar Almevik.
Filmar för framtidenGunnar Almevik arbetar med avgjutningar av gamla stavspån.
OTTO MAJ 2012 31
I FOKUS STÅR BYN Örnanäs i Skåne, vars byggnadshistoria Gunnar Almevik följt från 1584 fram tills idag.
– Man kan säga att jag lade hela Öranäs under luppen, byn är som ett historiskt titthål.
Han anser att det är viktigt för hantverkare att få metoder att själva dokumentera sitt eget arbete.
– En restaurering är den bästa situationen för att undersöka en byggnad som kunskaps-källa, och det är hantverkaren som kan göra den bästa dokumentationen.
Men för det behövs delvis ny metodik. – Det skrivna ordet passar inte alltid hant-
verkare utan kanske en film bättre beskriver metoder och tillvägagångssätt. Jag tror på smartphones, surfplattor och stora pdf-dokument där man kan bädda in filmer, eller databaser.
VÄGEN TILL FORSKARE inom kulturvård var inte helt given för Gunnar Almevik även om han hade tankar på att bli arkitekt eller ingenjör.
Tonåren i hemstaden Linköping tillbringa-des till stor del på skateboardbrädan, Gunnar har ett junior-SM i bagaget och var en period professionell åkare.
– Jag tror jag och min kompis har haft föreställning på varenda köpcentrum och hamburgerrestaurang i landet. Det finansie-rade mina universitetsstudier!
Efter fyraårigt tekniskt gymnasium med byggnadsinriktning och en jorden-runt-resa sökte han till Göteborgs universitets utbild-ning till byggnadsantikvarie.
EFTER EXAMEN STARTADE Gunnar Almevik eget och tillsammans med en arkitekt erbjöd han arbetslösa byggnadsarbetare kursen Bygg-nadsvård: teori och praktik. Det ledde till att Gunnar blev headhuntad som projektledare för att starta hantverksskolan Dacapo. I bakgrunden fanns en avhandling som väntade på att bli färdigskriven och när Gunnar 2005 fick doktorandanställning beslöt han att göra den klar. Men så kom idén till Hantverksla-boratoriet, som blev verklighet 2009.
– Jag ville ju vara med där så jag släppte avhandlingen några år.
Men i februari i år blev den klar, inte utan möda.
– Jag tog tjänstledigt, pendlade till Göte-borg, halverade lönen och dubblade kost-naderna, säger Gunnar och ler lite snett.
TEXT CARINA ELIASSON FOTO LARS HEDECKE, GUNNAR ALMEVIK & STEFAN SVENSSON
FORSKNING
Ett antal kunniga hantverkare som arbetar med tillverkning av stavspån träffades och redovisade sina tolkningar av källmaterial, som verktyg, spånor med mera, och förslag till rekonstruktionssätt. Från vänster: Gunnar Almevik, Karl-Magnus Melin, Olof Andersson, Stig Nilsson och Börje Samuelsson. Vänstra bilden visar en spånklädd kyrkbod, daterad till 1220.
32 OTTO MAJ 2012
AKTUELLT
EU satsar drygt 20 mil-joner kronor på forsknings-projekt om havskräftor. I projektet deltar forskare från Göteborgs universitet och yrkesfiskare från Västkusten.
Havskräftan är ett av de kommersiellt viktigaste skal-djuren i Europa och fisket ger miljardbelopp varje år. I dag sker kräftfisket huvudsakli-gen med hjälp av bottentrål, något som har en negativ inverkan på havsbotten. I kombination med ökad efter-frågan på havskräftor så ökar behovet av att utveckla mer ekologiskt hållbara fiskeme-toder.
I forskningsprojektet Nephrops samarbetar fem in-ternationella forskargrupper och fiskerinäringen. Målet är att ta fram ny biologisk kunskap och teknik för att utveckla dagens havskräftfiske på ett ekologiskt hållbart sätt. I projektet deltar en forskar-grupp samt yrkesfiskare från Bohuslän och Halland. Pro-jektet fokuserar på utveckling av agn och burar och att öka kunskap om kräftans födosöksbeteende, näringsbe-hov, fysiologiska anpassningar och luktsinne.
Dessutom vill forskarna arbeta fram generella metoder för odling av småkräfta.
Gruppen har många års erfarenhet av havskräftodling i mindre skala för forsknings-behov.
Nya färger stoppar påväxt på båtar
EU SATSAR PÅ FRAM-TIDENS HAVSKRÄFTFISKE
Alger, havstulpaner, musslor och annan påväxt är ett stort problem både för fritidsbåtar och handelston-nage. Nu har forskare på Göteborgs universitet och Chalmers utvecklat nya miljöanpassade och effektiva båtbottenfärger som hindrar den skadliga påväxten.
Marin påväxt innebär ökad bränsleförbrukning och därmed ökade utsläpp av luftföroreningar. Dessutom kan påväxten orsaka spridning av främmande arter som inte passar in i den lokala marina miljön.
I forskningspro-grammet Marine Paint har man under nio års tid strävat efter att utveckla nya miljöanpassade och effektiva båtbotten-färger.
Programmet har fokuserat på substan-sen medetomidin, som visat sig vara effektiv mot havstul-paner. Men för att få bukt även med andra typer av påväxt, som exempelvis alger, musslor och mossdjur, har forskarna utvecklat effektiva kombinationer av olika antipåväxtme-del (biocider).
I färgerna används olika typer av biocider och man har anpassat relationen mellan substanserna för att bli av med all påväxt. Blandningarna är alla lika effektiva men det skiljer i förväntad miljörisk.
Fältförsök med målade testpaneler vid Lovéncentret på Kristineberg visar att de nya färgerna fungerar utmärkt för att motverka påväxt på båtar.
TEXT CARINA ELIASSON, FOTO MALIN ARNESSON
OTTO MAJ 2012 33
Göteborgs universitet har tillsammans med Umeå universitet tilldelats 40,5 mil-joner kronor för forskning som använder tekniken kärnmagnetisk resonans, NMR.
Av de dryga fyrtio miljonerna i forskningsan-slag går två tredjedelar till Göteborgs universi-tet. Genom anslagen kan centret, som redan nu är ett av Europas främsta NMR-labora-torier, ytterligare skjuta fram sin position.
De nya miljonerna ger möjligheter att utveckla NMR-tekniken för ett brett använd-ningsområde inom life science och det blir nu möjligt för fler forskare att använda sig
Miljonanslag till NMR-centrum
Solkräm kan orsaka allergi
Kontaktallergi är en allergisk reaktion som uppkommer när små reaktiva substanser rea-gerar med hudens protein, vilket i sin tur ger upphov till en immunologisk reaktion som resulterar i ett eksem.
– Min forskning är fokuserad kring hur små molekyler, som inte är reaktiva från bör-jan, aktiveras med hjälp av luftens syre och/eller ljus innan de sedan reagerar med hudens proteiner, säger Anna Börje.
ETT EXEMPEL ÄR limonen, en terpen som ingår i citrondoft. Den är inte ett kontakt- allergen i sig självt, men aktiveras lätt av luftens syre till allergena substanser, som kan orsaka kontaktallergier och eksem. Liknade
Anna Börje forskar om hud, sett från ett kemiskt perspektiv. Hon lyfter problemet att solkrämer i närvaro av ljus kan ge upphov till kontaktallergi.
processer gäller för solkrämer. Solskyddet kan bilda kontaktal-lergener efter att ha aktiverats av solljuset och kan därmed ut-lösa kontaktallergier och eksem.
Anna Börje stude-rar vad som händer rent kemiskt och hur man kan skapa ett säkert solskydd. I ett projekt tillsammans med Chalmers använder forskarna en substans från blågröna alger som en modell för att hitta det perfekta solskyddet.
– Vi undersöker vad som gör att det levande systemet kan överleva och hoppas kunna använda den kunskapen för att bygga ett säkert solskydd.
TEXT CARINA ELIASSON, FOTO MALIN ARNESSON
av tekniken. NMR-tekniken erbjuder en avancerad analys på molekylnivå. Forskarna kan göra detaljerade studier av livets mole-kyler, vilket är betydelsefullt för bland annat medicinsk forskning och växtforskning, men även för materialvetenskap.
Totalt satsar Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse 352 miljoner kronor på forskningens infrastruktur. Forskningsanslagen gäller för fem år.
Under 2012 är Stiftelsens stöd företrädesvis fokuserat på livsvetenskap och nanoteknologi.
TEXT CARINA ELIASSON
34 OTTO MAJ 2012
MED ARKTIS SOM ARBETSFÄLT
Han har precis kommit hem från en internationell expedition i Antark-tis och är fylld av nya intryck efter
forskningsarbete på koreanska isbrytaren Araon, där han ansvarat för att få upp riggar med mätinstrument från havsbottnen. Ett stort åtagande som krävde minutiösa förbere-delser, förmåga att kunna improvisera och att kunna ta snabba och korrekta beslut.
– Ett fantastiskt äventyr men krävande och svårt, säger Christian Stranne, doktorand vid Institutionen för geovetenskaper, medan han bläddrar fram bilder på pingviner på datorn.
MEN DET ÄR PÅ andra sidan jordklotet, i Arktis och klimatförändringarna där, som Christian fokuserar sin forskning. Och han är glad för att handledaren Göran Björk ville att Christian först skulle uppleva området
Att han blev oceanograf var från början en slump. Men det är något han aldrig ångrat.– Vissa dagar kan forskningen ta emot men det finns inget annat jag hellre skulle ägna mig åt, säger Christian Stranne.
kring Nordpolen innan han gav sig i kast med modeller och beräkningar.
– Jag fick följa med isbrytaren Oden 2007 och deltog i en amerikansk expedition. Det var en otrolig upplevelse, säger Christian.
FORSKNINGEN HANDLAR i huvudsak om att genom en komplicerad ocean-is-atmosfärs-modell undersöka den arktiska havsisens känslighet.
– Min forskning har handlat om att studera olika feedbackprocesser i det arktiska klimat-systemet. Bland annat hur havsisens känslig-het påverkas av isexport och förändringar i solinstrålning.
Resultaten stödjer teorin om att ett mycket snabbt skifte till helt isfria somrar kan inträffa då medelistjockleken hamnar under en kritisk gräns. Men i så fall skulle det inte röra sig
OTTO MAJ 2012 35
om en oåterkallelig förändring, en så kallad tipping point.
På forskningsresan med Oden försökte det internationella teamet lokalisera varma källor under havsisen. Forskarna skickade ner autonoma robotar på 3 000 meters djup och hittade bevis för flera så kallade ”hydrotermala källor”. En av källorna hade ett värmeflöde på runt 1,8 GW och kan räknas till en av de största hittills kända hydrotermala källorna på jorden.
CHRISTIANS EGEN RESA började i den lilla byn Belganet utanför Ronneby, fortsatte med turer som backpacker runt om i världen – han har varit i 51 länder – och sedan med studier i matte och kemi i Lund och Växjö tills han hittade Göteborgs universitet.
– Jag gillar inte det studentikosa så Göte-borg är idealiskt för mig. Jag sökte på måfå i kurskatalogen och tyckte att oceanografi lät kul.
EFTER SNART FEM års forskarutbildning ska han disputera nu till hösten. Verkligheten hade sett annorlunda ut om han rest sig upp och gått den där första dagen när läraren spände ögonen i studenterna och sa: ”Ni som förväntar er nån slags marinbiologi kan gå nu. Oceanografi handlar om tillämpad fysik”.
– Jag funderade på att resa mig upp och gå men bestämde mig för att sitta kvar. Jag kände snabbt att oceanografi passade mig perfekt och förstod redan första terminen att jag ville forska, säger Christian Stranne.
TEXT CARINA ELIASSON, FOTO JULIAN DAY & CHRISTIAN STRANNE
Född: 1979 i RonnebyYrke: Doktorand i ceanografiIntressen: Politik, resor och fotograferingAktuell: Nyss hemkommen från Antarktis med isbrytaren Araon och disputerar inom kort.
CHRISTIAN STRANNE
36 OTTO MAJ 2012
Lärare som passerar sal Nimbus kan inte låta bli att sticka in huvudet för att se vad det är som händer i salen som
tidigare under dagen huserat geovetarstuden-ter. Just den här tisdagen pratar klubbmed-lemmarna om klimat och kretslopp, och kikar på de plantor i stora glasburkar som man planterade gången dessförinnan. Studenten Paula Rico förklarar fotosyntesen för barnen, och försöker att få dem att själva lista ut var-för växten i glasburken mår bättre än den hon
planterade i en kruka på sin balkong.– För att den är instängd! säger någon.– Men varför mår den bättre av att vara
instängd? undrar Paula Rico.Barnen slänger ur sig diverse förklaringar
innan Paula berättar för barnen hur ett mini-växthus fungerar. Strax därefter börjar barnen oroligt skruva på sig, och det är dags att byta aktivitet.
UPPTÄCKARKLUBBEN STARTADE hösten 2011, med syftet att stimulera intresset för vetenskap bland unga och uppmuntra de elever som redan vid tidig ålder visar intresse för naturvetenskap och matematik. Klubben leds av Dag Hanstorp, eller professor Dag som några barn kallar honom. Hans vill lära ut sina kunskaper till vetgiriga barn, innan de tappar intresset.
stillar nyfikenheten
Professor Dag Hanstorp gillar utmaningen att ena stunden undervisa doktorander, och andra stunden hålla i Upptäckarklubben för barn i årskurs fyra. Till vänster syns Teodor och till höger Smilla.
Varannan tisdag klockan fyra händer något på Geovetarcentrum. Istället för studenternas lågmälda diskussioner hörs istället glada tillrop och höga röster från ett gäng fjärdeklassare. Då träffas nämli-gen Upptäckarklubben.
POPULÄRVETENSKAP
OTTO MAJ 2012 37
– Det här är sista chansen att fånga upp barns intresse, när de fortfarande är spontant nyfikna, säger Dag Hanstorp.
Han menar att det finns många aktiviteter för barn i den åldern, men att nästan alla ryms inom kategorierna idrott eller musik. Den här typen av aktiviteter är inte lika van-liga, och lockar delvis en annan typ av barn, som kanske inte är lika förtjusta i den ibland tävlingsinriktade idrotten.
SOM GAMMAL ungdomsledare är Dag Hanstorp van att undervisa barn i alla åldrar. Men det kräver en del att kunna anpassa sin undervisning till målgruppen – särskilt som han ena stunden träffar doktorander, andra elvaåringar. Till sin hjälp har han tre studen-ter – förutom Paula Rico också Ellen Larsson och Emma Sjögren, som alla läser naturve-tenskap.
– Även om, och kanske just därför, att jag i min kommande yrkesroll kommer möta elever som är några år äldre än barnen är jag tacksam för möjligheten att få höra och lära av vad barn i just denna ålder funderar kring vad gäller naturvetenskap – det är inte lite det! Det är otroligt lärorikt och inspirerande att få försöka sig på utmaningen att besvara barnens ärliga och raka frågor. Men också lärorikt att ibland tillsammans med barnen få formulera en fråga som varken de eller jag
riktigt förstår sig på. Tillsammans upptäcker vi en massa saker! säger Ellen Larsson, som pluggar för att bli lärare i matematik och fysik.
STUDENTERNA HAR ALLA ledarerfarenhet av olika slag, vilket märks tydligt i deras peda-gogiska kunskaper och förmågan att hantera barnens - ibland inte helt enkla - frågor. Att studenter finns med som ledare jämte han själv och de lärare som ansvarar för olika teman, tycker Dag Hanstorp är viktigt.
– Studenterna blir ju förebilder för barnen, särskilt för tjejerna. Till hösten ska vi se till att få med någon manlig student också.
Tanken är att de som gått i klubben under året ska kunna fortsätta i höst, men att man samtidigt tar in ett gäng nya fjärdeklassare. På så sätt kommer klubben att utökas till att omfatta ungefär 40 barn.
TEXT CAMILLA PERSSON, FOTO JOHAN WINGBORG
Agnes lyssnar när Paula Gomez berättar om miniväxthusen och varför de fungerar som de gör. Växterna hade barnen planterat själva två veckor tidigare.
UPPTÄCKARKLUBBEN
Upptäckarklubben startade 2011, och under våren deltog 25 barn från årskurs 4. Mer information finns på:science.gu.se/upptackarklubben
38 OTTO MAJ 2012
Göteborgs universitet arbetar med studenternas framtida karriär både i rekryteringen av studenter och under utbildningens gång. I höstas beslutade rektor om en policy för studie- och karriärvägledning där karriärvägledningen lyfts fram som en pedagogisk uppgift och en del
av utbildningsprocessen. I fakultetens översyn av pro-gramutbildningarna framkom att kontakten med arbetslivet är viktig redan under studietiden och fakulte-ten lyfter fram er alumner som en viktig grupp i sin stra-tegi för 2009-2013. Studentcentrum för naturvetenskap arbetar för att öka arbetslivskopplingen i information och aktiviteter för våra studenter.
I FÖRRA NUMRET skrev jag att institutionernas alumnar-bete tagit fart och jag kan glädjande konstatera att arbetet har fortsatt. I vår har kulturvård haft diskussion med alumner både i Mariestad och i Göteborg. Ett stort tack
BAHMAN ABEDZADEH
har en magisterexamen i biologi med molekylärbio-logisk inriktning från 2007 och arbetar på Smärtcentrum vid Angereds närsjukhus.
MARIA ARONSSON har en högskoleexamen i kemi från 1981 och arbetar som utvecklingsingenjör och miljösamordnare på Forbo Project Vinyl AB.
ERIK BÜLOW har en master-examen i matematisk statistik från 2010 och arbetar som statistiker på Regionalt Can-cercentrum Väst.
JÖRGEN DAVENIL arbetar som miljö- och kvalitetsdi-rektör på Leröy Sverige AB och har en magisterexamen i biologi från 2003.
PERNILLA ELFVING arbetar som kvalitetschef på Preem AB och har en doktorsexamen i kemi med inriktning mot oorganisk kemi från 1994.
LENA FORSBERG har en ma-gisterexamen i geovetenskap med inriktning mot jordarts-geologi från 2000 och arbetar på Faveo projektledning AB.
ANNA GUSTAFSSON har en receptarieexamen i farmaci från 2005 och arbetar som receptarie och tillförordnad apotekschef på Apoteket Hjärtat, Avenyn, Göteborg.
Om folk
ALUMN
Karriären står i fokus!
I mitten av mars arrangerades en alumndag för tidigare hantverksstudenter från Institutionen för kulturvård i Mariestad. Det var startskottet för en alumnverksamhet för alla studenter som gått på Hantverksskolan Dacapo, som sedan 2004 är införlivad i Göteborgs universitet. Ett 60-tal murare, trädgårdsmästare, bygghantverkare och landskapsvårdare minglade under ett fullspäckat program.
DAGEN INLEDDES med en presentation av Hantverksla-boratoriet, ett nytt hantverkscentrum som bland annat arbetar med att skapa nätverk och stötta hantverkare som vill undersöka och dokumentera hantverksmetoder. Informationen följdes av forskningsledaren Peter Sjö-mar som inspirerade och berättades om Nordens enda forskarutbildning i hantverk som ges av Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet.
NY ALUMNVERKSAMHET FÖR HANTVERKSSTUDENTER
OTTO MAJ 2012 39
KHALED KHAMCHANE
har en magisterexamen i fysik från 1999 och arbetar som analytiker på Vetenskapsrå-det.
TOBIAS KÄLLQVIST arbetar som uppdragsledare och mil-jökonsult på Sweco Viak AB och har en magisterexamen i miljövetenskap från 2000.
FREDRIK LARSON har en magisterexamen i biologi från 1997 och en doktorsexamen från 2006 och arbetar som länsfiskekonsulent på Läns-styrelsen Västra Götalands län.
MARIE LINDBÄCK har en kandidatexamen i kulturvård med inriktning mot träd-gårdens hantverk och design från 2008 och arbetar som trädgårdsmästare och driver egna företaget Milous träd-gård & örter.
PER LINDBLOM arbetar som Clinical Project Manager på AstraZeneca och har en magisterexamen i kemi från 1998 och en doktorsexamen i medicinsk och fysiologisk kemi från 2003.
TOMMY SÖDERSTRÖM
har en magisterexamen i fysik från 1999 och en gymna-sielärarexamen i naturori-enterande ämnen från 2004 och arbetar som lärare och biträdande rektor på John Bauergymnasiet i Linköping.
till er alumner som på olika sätt deltar i våra utbildnings-diskussioner och arrangemang. Ni är en viktig förebild och kan förmedla unika kunskaper till våra studenter – era framtida arbetstagare.
I SLUTET AV MARS fick du ett utskick från den centrala alumnverksamheten med uppmaning om att uppdatera dina uppgifter och jag hoppas att du har tagit dig tid att göra detta så att du får den information som rör just ditt intresseområde. Under första veckan i oktober infaller den nationella alumndagen, 4 oktober, och universitet och högskolor kommer under denna vecka att hålla olika typer av arrangemang för och med alumner. Håll utkik
efter information på webben, www.science.gu.se/alumn. Här hittar du också våra fortbildningskurser.
Jag önskar er alla en skön vår och sommar och hoppas att vi ses till hösten!
Laila Johannesson, Alumnansvarig
Karriären står i fokus!
DU MISSAR VÄL INTE HÖSTENS ALUMNTRÄFF?
INBJUDAN SKICKAS UT EFTER
SEMESTERN.
EFTER LUNCH
kunde alumnerna välja bland intres-santa föreläs-ningar och mingel vid den arbets-marknadsmässa som arrangerades av nuvarande studenter. Mötet och mixen mellan gamla och nya studenter, företag, personal, lärare och stödjande organisa-tioner för nyföretagare, gav en skön atmosfär med många glada återseenden och nya kontakter.
TEXT&FOTO LINDA FRÖBERG
NY ALUMNVERKSAMHET FÖR HANTVERKSSTUDENTER
Our Master’s students gain the tools, knowledge and skills to meet the challenges of our times. Throughout their education, they are trained to work in teams with real-life assignments and in an international environment – developing skills that come in handy for example in international negotiations and when working in interdisci-plinary teams. Specialized in different areas, our graduates are ready to start solving problems from day one.
science.gu.se/masterstudent
THINK SOLUTION, THINK MASTER’S DEGREE
