Svensk Framtid 1/2011

svensK Ungdoms poLitisKa magasin n° 01 2011

L e da r e 3 — a n s L ag stav L a n 5 — K r et sa r n a 6 — hö j da r e & K a L e n d e r 7 — U n g & p ro f e s s i o n e L L 9 -13 — n ot i s e r 14 —

Ko L U m n e r 15 — Ls K 16 - 17 — i n t e r n at i o n e L L a r e L at i o n e r 18 - 2 1 — va d n U ? 2 2 - 2 3 — p o L it i K e rs Ko L a n 2 4 - 2 5 —

r e c e n s i o n e r 2 7 — o n L i n e 2 8 — va L r ac e ! 2 9

01 2011UNG &PROFESSIONELL

I DETTA NUMMER

INNEHÅLL

LEDARE

no 1 / 2011chefredaKtör

Kenneth Stagnäs [email protected] +358 (0)45 7731 0276formgivning

Emil&Stephanie Ab www.emilstephanie.compärmbiLd

Emil&Stephanie Ab

ansvarig Utgivare

Förbundsordförande Fredrika Åkerö [email protected]

Otto Andersson Anna Bergman Christa Björkstam Silja Borgarsdóttir Sandelin Katarina Dahlman Maria Flemmich Ulrika Forss Kimmo Heikkinen Lena Höglund Stephanie Lindberg Armi Murto Danica Vihinen Linus Vuorio Fredrika Åkerö

redaKtionen

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors

teLefon (09) 693 072 47 faX (09) 693 19 68 e-post [email protected] Webb www.su.fitrycKeri

KSF Medias tryckeri, Vanda

UppLaga

6000

issn

078-4427

ALLA HÅLLER säkERT med om att Finland måste satsa på hållbara kommunikationer och färdmedel i framtiden. Mer kollektivtrafik be-hövs i storstadsregionerna. Speciellt i utkanterna av Helsingfors behövs tätare turer och fler stationer. Den omskrivna centrumslingan, som skulle föra lokaltågen under jord i centrala Helsingfors för att ge mer utrymme åt fjärrtåg, är en av för-utsättningarna. Centrumslingan berör varje finländare som kom-mer med tåg till Helsingfors och är dessutom en investering i en re-nare miljö. Den bidrar till mindre utsläpp eftersom den skulle öka tätheten mellan lokaltågens turer. När frekvensen på avgångar ökar och punktligheten säkras blir den en konkurrent till bilen. Ett projekt som berör så mångas vardag borde absolut få finansiering.

Tvärförbindelserna bör ock-så utökas. I den långsiktiga plane-ringen bör nya metrolinjer och yt-terligare snabbsprårväg inritas och godkännas. Det är dags att Finland följer andra länders utveckling. Att vara föregångare på området är re-dan för sent, nu gäller det bara att inte falla av vagnen.

Men Finland är mycket mer än Helsingforsregionen. Till exempel i

svenska Österbotten finns inga tåg och där är det glest mellan fjärrbus-sarna. Lokaltrafiken gör sig bäst onämnd. I en sådan region behövs bilen för att leva ett normalt liv. I flera fall krävs dessutom två bilar per familj. Kollektivtrafik fordrar som bekant stora massor männis-kor för att fungera. Finns inte till-räcklig befolkning blir kollektiv-trafik både dyr och miljömässigt ohållbar.

Vägtrafiken står i dag för 15 procent av växthusgasutsläppen. Dit räknas dessutom alla varutran-sporter. Industrin och byggnads-branschen står för över 50 procent av utsläppen. Ändå bestraffas bilä-gare väldigt hårt med avgifter och skatter. Bilskatt, nybilskatt, bräns-leskatt, försäkringar, besiktning, och så vidare. Dessutom stiger många av dessa avgifter kontinu-erligt. Själv besiktade jag min för-sta bil år 2002 till en totalkostnad på drygt 30 euro, i år landade to-talpriset på strax under 100 euro. Också hård beskattning har gjort

bilen till en lyxvara. Man kan köpa en ny och utsläppssnål bil för att få subventioner, men då stiger istäl-let försäkringspremien. För att göra beskattning mer rättvis kunde den också ta i beaktande var i landet du bor och i vilket syfte du behöver bi-len. Har du bil för att kunna leva ett normalt liv eller är bilen en lyx-produkt? De dyra försäkringarna borde också subventioneras i vissa områden.

Staten utvecklar privatbilismen till något skamset. Jag håller med om att privatbilism i en del fall är en lyxprodukt i områden där en fungerande kollektivtrafik finns. Problemet är att vi bara har ett få-tal sådana regioner i Finland. Alla borde inte bestraffas med samma piska. Piskan borde dessutom inte slå så hårt eftersom staten i dagens läge sällan erbjuder finländaren nå-got vettigt alternativ.

Ska biliSterna SkämmaS?

Chefredaktör Kenneth Stagnä[email protected]

3svensK framtid no 01 ⁄ 2011

KONGRESSEN ‘11

www.su.fi/kongressen

4 svensK framtid no 01 ⁄ 2011

ANMäLNINgAR

Kongressens egen hemsida öppnar på SU:s webb-plats i början av mars. Den uppdateras löpande med information som program och dylikt. Där kan du snabbt och enkelt anmäla dig.

Kom också ihåg kretsarnas minikongresser som ordnas i varje krets 6-8 maj. Anmälningar till mi-nikongresserna tar politiska sekreteraren i din krets emot.

Programmet kör igång på fredag eftermiddag med lunch och seminarium för att på kvällen fortsätta med cocktail och mingel. På lördag startar kongressessionen med allmänpolitisk debatt och motionsgenomgång. SU:s politiska program för kommande verksamhetsår revideras under lördag och söndag. På lördag kväll tar vi på oss festblåsan och äter en god supé.

VAD äR koNgREssEN?

Kongressen är SU:s högsta beslutande organ och det största och viktigaste evenemanget under året. På kongressen väljs förbundsstyrelsen (FS) och för-bundsordföranden. De politiska riktlinjerna dras upp i och med motions- och propositionsbehand-lingen. Varje lokalavdelning och enskild medlem kan skriva och lämna in motioner och på det sättet påverka SU:s politik.

Varje lokalavdelning har rätt att skicka ett visst antal delegater till kongressen - enligt medlemsantal i lokalavdelningen - men man har rätt att skicka hur många observatörer som helst. Alla medlemmar har närvaro- och yttranderätt.

Kongressen är också ett utmärkt tillfälle att träffa andra SU:are från hela Svenskfinland, ha roligt till-sammans och få nya idéer. Kongressen brukar ha ett hundratal delegater.

sv e n s K U n g do m s 6 8 : e f ö r b U n d s Ko n g r e s s a r r a n g e r as d e n 13 - 15 m a j i vasa . Ko m m e d d U o c K så !

vä L Ko m m e n på

Men i stället för att låta henne prata kultur föreslår jag att FST5 låter Virtanen leda ett program om Fin-lands historia. Det skulle ge henne fullgod orsak att studera ämnet. … Ett sådant program skulle vara läro-rikt för hela vårt folk.—Bror Hagström, Jakobstad

63%företag med verksamhet i finland och sverige håller i sex av tio fall kontakt på svenska över landsgränsen. i endast tre av tio fall hålls kontakten på engelska. andelen kommunikation som sker på finska är försvinnande liten. den visar en undersökning beställd av tanke-smedjan magma. hälften av alla utländska investeringar i finland är dessutom gjorda av svenska bolag. så visst har finländare nytta av kunskaper i svenska!

15%Kommunerna kunde spara upp till 15 procent energi genom att göra gamla fastigheter mer energieffektiva. det skulle frigöra pengar för exempelvis bättre service. endast 20-30 procent av kommunerna har vidtagit energieffektiverande åtgärder. så, vad väntar man på?

16%av ungdomar i åldern 15-24 år var arbetslösa i november ifjol. trots den höga andelen är det fem procent färre jämfört med året innan. för hela befolkningen var motsvarande tal 7,1 procent, en minskning med en och en halv procent från året innan.

Svensk Ungdom har tagit ett mo-digt och gott initiativ när man före-slår Eva Biaudet som presidentkan-didat. Biaudet är kvinna och skulle tillhöra den generation av något yngre presidenter som representeras av bland andra Barack Obama.—Jan-Erik Ingvall, Helsingfors

75 000så många arbetsansökningar fick google på en vecka i slutet av januari. google söker begåvade människor till olika utmaningar. en av utmaningarna är utvecklandet av förarlösa bilar.

skattepengar till kläder åt stadsdirektörs fruVasas stadsdirektör Markku Lumio (Saml) har sagt upp sig efter en förtroendekris mellan honom och stadsstyrelsen. Det har uppdagats att skattebetalarna i Vasa har fått betala bland annat en klänning till statsdirektörens fru. Han har också använt stadens representationspengar till skoinköp i Milano och frackin-köp. Lumio, som också tidigare varit i blåsväder, har på uppmaning av stadsstyrelsen lämnat sin post redan innan uppsägningstidens utgång. Han har en fallskärm motsvarande sex månaders lön.

Universal- laddare ger mindre avfallSnart är problemet att hitta en passan-de laddare hos kompisen eller på kon-toret ett minne blott. Inom kort kan alla nya smarttelefoner laddas med en och samma micro-usb laddare, samma ingång i telefonen kan också användas för dataöverföring. Standarden berör Europa och så gott som alla tillverkare har godkänt standarden.

I EU finns ungefär 500 miljoner telefoner i bruk och antalet ökar hela tiden. Bland dessa finns ungefär 30 olika typer av laddare. Eftersom telefo-ner ofta byts ut så utgör obrukbara lad-dare cirka 51 000 ton elektronikavfall årligen.

Om du vill ladda riktigt miljövänligt ska du dock köpa Nokias nya cykellad-dare DC-14. För att till exempel ladda batteriet i en N8 fullt så krävs 10 kilo-meter i timmen i cirka 35 minuter.

Den moderna guldstjärnanTa Facebook steget längre och använd ”Like -knappen” som stämpel. Kan-ske det här är den moderna versionen av den klassiska guldstjärnan i kan-ten? Svensk Framtid tycker definitivt att en Like -stämpel känns mer inne. I stämpelversion finns dessutom ock-så en Dislike -knapp. Kan beställas på roligaprylar.se.

Bubble Ball petade Angry BirdsDet finskproducerade spelet Angry Birds som varit den mest nedladdade applikationen till iPhone har blivit petad från tronen av en 14-årig pojke från USA. Spelet Bubble Ball som utvecklats av pojken har laddats ner över två miljoner gånger från App Store och är därmed mest nedladdat. Enligt källor är spelet ändå inte i när-heten lika beroendeframkallande som Angry Birds.

Billiga flyg- biljetter? köp på tisdag eftermiddagAmerikanska Farecompare.com har undersökt vid vilken tidpunkt man med störst sannolikhet hittar de bil-ligaste flygresorna. Svaret är tisdagar klockan 15. Bolaget påstår att billiga flygresor uppdateras in i bokningssys-temen vid den tidpunkten. Billigaste veckodagar att resa i Europa är enligt undersökningen tisdagar och onsda-gar.

ANsLAgsTAVLAN

Grundlagsutskottet har enats om att presidentens maktbefogenheter ska minskas. I tvistefrågor kommer re-geringens och riksdagens redogörelse att vara starkare än presidentens åsikt. Presidenten kommer även i fortsätt-ningen att delta i EU-toppmöten som hålls med tredje land. Presidenten kommer också att i egenskap av befäl-havare för försvarsmakten delta i be-slut som gäller finländskt deltagande i krishanteringsoperationer utomlands.

Presidentens makt inskränks

”

SAMMANSTÄLLNING

Kenneth stagnäs


VäRLdEN ISIFFROR

REDAN UNDER HösTEN har det främ-sta samtalsämnet på kretsmötena varit riksdagsval och kampanjar-bete, om också ibland avbrutet av funderingar över språkfrågan. Nu när både kandidaterna och bud-geten börjat klarna är det dags att köra igång kampanjen.

Den 2.3 har SU i Helsingfors kampanjöppning som kommer att gå av stapeln på de olika kampus-områdena i Helsingfors. Alla hu-gade får gärna sälla sig till skaran! Följande evenemang är Fastlags-tisdagen 8.3 och då syns vi i pulk-backen. Det största riksdagsvals-evenemanget kommer att vara en fest för förstagångsväljare på Tiger den 1.4. Festen kommer att ordnas i samma anda som den som ord-nandes vid senaste kommunalval och som var en stor succé.

Förutom de frågor som kom-mer upp på nationell nivå kommer lokala frågor att poängteras. En ”lo-kal” fråga som egentligen rör hela landet är den så kallade centrum-slingan som effektivt skulle sköta lokaltrafiken i Helsingforsregionen och lämna mer spårvägsutrymme för fjärrtrafiken. Det är av yttersta vikt att centrumslingan snabbt för-verkligas så att inte friluftsområdet med sina gamla villor runt Tölö-vi-ken får lida av utvidgad bangård. Området runt viken ger Helsing-fors centrum sin unika prägel.

Vid sidan av kampanjen kom-mer vi också att koncentrera oss på den svenska ungdomsverksamhe-ten i Helsingfors.

RIksDAgsVALET NäRMAR sIg med stormsteg och i Nylands krets hål-ler vi, som alla andra, på att förbe-reda oss för den stora men roliga utmaningen. Bland det viktigaste inför detta val är att aktivera alla unga förstagångsväljare runt om-kring i Nyland.

I kretsstyrelsen har vi funderat på olika evenemang inför riksdags-valet, bl.a. planerar vi att åka runt omkring i Nyland och ordna pa-neldebatter i olika städer. Eftersom valkretsen är så stor är det viktigt att synas överallt, därför hoppas vi att lokalavdelningarna ställer upp med att hjälpa i kampanjen då vi finns på deras hemort. Vissa lokal-avdelningar har redan planerat att ordna olika evenemang i samband med paneldebatter.

Detta år ordnas det även från förbundets sida tävlingen ”valra-ce” var lokalavdelningar har ypper-lig möjlighet att vinna gratis kon-gressplatser genom att aktivera sig i kampanjen. I Nylands krets är SFP:s mål att få ett fjärde mandat och för SU är målet givetvis att få en SU:are in i riksdagen. Jag hop-pas vi ses ute på fältet, följ med vår blogg och evenemangs kalender för att få veta mera om hur kampanjen framskrider och viktigaste av allt, kom ihåg att rösta ungt och liberalt den 17 april.

KREtSARNA

Kimmo Heikkinen Helsingfors kretsordförande

Anna Bergman Nylands kretsordförande

kRETssTYRELsERNA

I ösTERBoTTEN har riksdagsvals-kampanjen kommit bra igång. Det hela inleddes med kampanjöpp-ning på Doo-Bop Club och som gäst hade vi Ulla-Maj Wideroos. Våra kandidater är på hugget och det finns mycket att diskutera.

Från kretsens sida är frågor som engagerar och berör folk mycket relaterade till kommunsamman-slagningar. Andra frågor är till ex-empel vindkraft, frågor som berör näringsliv samt studierelaterade frågor. Utöver det är tryggandet av basservicen kanske en av de frågor som tas mest upp. Detta kan ha att göra med diskussionen om kom-munsammanslagningar. Österbott-ningar är rädda för att kommuner-na blir för stora. I Österbotten har vi många små kommuner och är vana vid att få basservice nära, när vi är i behov av det. För våra unga kandidaters del är frågor som berör studerande och företagsamhet kan-ske mest i fokus. Det är naturligt eftersom båda är studerande och är väl insatta i de frågorna.

Ungt företagande är någonting som är vikigt för regionen. Det kan verka klichéaktigt att säga så, men österbottningarna är ju kända för att vara företagsamma och ivriga röstare i val, därför vinner SU-va-let.

Ulrika Forss Österbottens kretsordförande

HäR sTäLLER Stefan Wallin, Ca-milla Sonntag-Wilenius samt SU:s egen Niklas Mannfolk upp i riks-dagsvalet. Med endast en kandidat för SU:s del kommer vi att ha en fokuserad och energisk kampanj, problemet är dock att det blir svårt för Niklas att hinna överallt.Intres-sant för kretsen är scenariot med Ilkka Kanerva som gillat pengar lite extra mycket och inte rapporterat om en del av valstöden. Då Kaner-va har samlat mer personliga röster än röster för Samlingspartiet, resul-terar muthärvan eventuellt i att väl-jare tittar omkring sig för att stöda någon annan.

Då målet är att åtminstone hål-la vår ena plats och öka röstmäng-den, ser vi där en chans! Dessut-om har Niklas utmärkta kontakter till finska väljare, så där har vi ock-så en möjlighet till nya väljare. Åboland satsar på synlighet, både på finskt och svenskt håll, med nya kampanjidéer med bland an-nat osynliga hundar, men utan att glömma det traditionella med pin-sar och ballonger och för framför allt en skojig och personlig kam-panj. Valtemat för Niklas kommer att kretsa kring miljö- och studie-politiska frågor.

Maria Flemmich Åbolands kretsordförande

heLsingfors Kretsordförande

Kimmo heikkinenmobil: 040 [email protected]

nyLands Kretsordförande

anna bergmanmobil: 040 [email protected]

åboLands Kretsordförande

maria flemmichmobil: 040 [email protected]

österbottens Kretsordförande

Ulrika forssmobil: 050 [email protected]

heLsingfors

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

nyLand

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09-693 070 (växel), fax 09-693 1968

åboLand

Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02-232 6274

österbotten

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06-317 9497

Do SU!

be SU!

aDD SU!

JAg VILL ENgAgERA MIg. JAg TAR koNTAkT MED oRDföRANDE I MIN kRETs sÅ DIs-kUTERAR VI VAD soM kUNDE PAssA JUsT MIg. koNTAkTUPPgIfTERNA HITTAR JAg HäR INTILL.

BLI MEDLEM. JAg BLIR ENkELT MEDLEM gENoM ATT gÅ IN PÅ sU.fI oCH fYLLA I foRMULäRET.

föLJ sU PÅ fACEBook, TwITTER, IssUU, YoUTUBE

NH OA

fo

to:

ch

ris

ta b

jör

Ks

tam


HöJDARE kALENDER

1. Valrace - täVlingenriksdagsvalet närmar sig med stormsteg. verksamhetsutskottet ordnar en tävling mellan alla sU:s medlemmar. Upplägget är enkelt; samla ihop kompisarna eller lokal-avdelningen och gör aktiv kampanj. olika typ av kampanj ger olika po-äng. det lag som vinner får förutom evig ära och berömmelse också två gratis kongressplatser i maj! mer om tävlingen hittar du på sU:s hemsida.

2. boka SkiDreSanom du inte har bokat årets skidresa är det nu hög tid. samla gänget och boka en stuga i finska Lappland eller svenska fjällen för ett förlängt vecko-slut. är ni många i samma stuga blir det inte alls dyrt. passar inte en resa så spänner du helt enkelt fast längdskidorna på fötterna och åker ut i språket. njut av den snörika vintern så länge den varar!

3. köp&SälJnu är det perfekt tid att sälja dina onödiga prylar. en vinterdag med tvåsiffrigt minustal på termometern passar bra för att städa upp i dina skrubbar och gömmor. en enkel regel är att det du inte använt på två år så ska du inte heller spara. om du inte vill åka till loppis så säljer du dina prylar enkelt och bekvämt på någon av de många köp&sälj -mark-naderna på nätet. Kanske du också gör ett par fynd samtidigt?

4. FaStlagStiSDagär du studerande har du mycket skoj att se fram emot tisdagen den 8 mars. pulkåkning, varm kakao och möjligtvis lite fest mitt i veckan. är du inte studerande kan du i alla fall se fram emot de goda fastlagsbul-larna! eller varför inte; åk ut i pulk-backen du också.

5. Sommarkollek-tionersommar? Kanske inte riktigt än. men faktum är att vårens och som-marens klädkolletioner redan nu börjar smyga sig in i de stora klädva-ruhusen. vill du försäkra dig om rätt plagg och storlek gäller det att hålla ögonen öppna. till exempel h&m:s conscious collection är en miljövän-ligt producerad kollektion. den får man dock vänta på till 14 april.

6. kUltUrhUVUD- StaDen Åboåbo har äran att vara årets kultur-huvudstad tillsammans med tal-linn. åk till åbo och insup kultur nu på vårkanten! program hittas på turku2011.fi/sv

Kolla in händelsekalendern på su.fi för mer evenemang och information!

österbotten

åboland

nyland

helsingfors

TexT

Kenneth stagnäs

VIKtIGA dAtUm2.3 sU i helsingfors kampanjöppning

valdebatt i itäkeskuksen lukiovaldebatt i helsingin luonnontiedelukiovaldebatt i helsingin ranskalais-suomalai-nen koulu ja lukio

3.3 valdebatt på Kosken lukiovaldebatt i vanda

7.3 valdebatt på juhana herttuan lukio, åbofss valdebatt i stadsbiblioteket kl 17.

8.3 FASTLASkIAINeN I HeLSINGFOrS, VASA

OcH ÅbO

valdebatt i Kyrkslätts gymnasium

9.3 sU i österbottens vårmötevaldebatt i tapiolan lukio

10.3 sU i helsingfors vårmöte

11.3 valdebatt i helsingin Uusi yhteiskoulu

13.3 nyländska nationen 75-års jubileums sill-frukost

14.3 solna-träff på restaurang solna i munksnäs

15.3 valdebatt på Laurin koulu, saloakava valpanel på alvarium i åbo kl 17.00

16.3 valdebatt på turun Kristillinen opistovaldebatt på Kårenvaldebatt i borgåvaldebatt i nummi-pusulan lukio

17.3 Kampanjfest ”en månad till valet”valdebatt i gamla studenthusets musiksalvaldebatt i martinlaakson lukiovaldebatt i mainingin koulu

18.3 SVeNSk FrAMTId – kAMpANjSpecIAL uTkOMMer

19-20.3

VALTurNé. VI Åker buSS GeNOM VArje kreTS!

22.3 sU på syhfilis racevaldebatt i Koivukylän kouluvaldebatt i suomalais-venäläinen kouludiskussionskväll med riksdagsvalskandida-ter i tyttöjen talo i helsingfors.

23.3 valdebatt i Kronoby kl 9.15. markus beijar på plats.

24.3 valdebatt på seurakuntaopistovaldebatt i nurmijärven yhteiskoulu

25.3 pampas nationaldag. Kom och träffa sU på vasa torg!valdebatt i esbo/grankulla

27.3 österbottniska nationens 85-årsjubileums jubileums sillfrukost

29.3 valdebatt på suopellon koulu, nådendalvaldebatt på salon lukiovaldebatt i espoonlahden lukiovaldebatt i vaskivuoren lukiovaldebatt i vaskivuoren lukiovaldebatt i Kauniaisten lukio ja Kasavuo-ren kouluvaldebatt i heltech Käpylävaldebatt i mäkelärinteen lukiovaldebatt i oulunkylän yhteiskoulu

30.3 valdebatt i Kurikan lukiovaldebatt i västra nyland (raseborg)valdebatt i arkadian yhteislyseovaldebatt i vantaankosken koulu

1.4 helsingfors & nyland: fest för förstagångs-väljare på tiger i helsingforsvaldebatt i nykarleby, topeliusgymnasiet kl 9.55. ida ahlbom på plats.valdebatt i Korsholms gymnasium kl 11.00. marcus beijar på plats.

2.4 Utomhusjippo i närpes vid vargbergetKrogrunda i sydösterbotten (närpes och Kris-tinestad)valdebatt i Lovisa ordnad av sU i Lovisa-nejden

3.4 valdebatt i Korsnäs. marcus beijar på plats.

5.4 valdebatt i aleksis Kiven koulusolna-träff på restaurang solna i munksnäs

6.4 FörHANdSröSTNINGeN börjAr

valdebatt i Karakallion kouluUngdomscentralen i helsingfors ordnar val-panel i aktivitetscentret happi

8.4 Krogrunda i Karleby och jakobstadKampanj vid färjfästet pargas-nagu

9.4 Krogrunda i nykarleby sfp på åbo torg/gågatan

6-12.4 FörHANdSröSTNINGmorgonkampanj i åbo

11-12.4

morgonkampanj i åbo

15.4 sU på vårmarknad i jakobstadKampanj vid färjfästet pargas-nagu

16.4 sU på österbottens stormässa i botniahallenKampanj på åbo torg/gågatan

17.4 rIkSdAGSVAL

Kalendern är fullspäckad och det återstår endast en och en halv månad till valet. debatterna går heta, kolla när vi kom-mer till din skola! se också de senaste uppdateringarna i kalendern på vår hemsida.

NH OA


marS april

uNG&prOFeSSIONeLL

Ung&proFeS-Sionell

DET BLIR ALLT VANLIgARE att stude-rande arbetar vid sidan om studi-erna visar en undersökning från Statistikcentralen. År 2008 arbeta-de över hälften av alla 18 år fyllda studeranden, det vill säga 59 pro-cent, vid sidan om studierna. Det är en ökning med endast en halv procentenhet från året innan men trenden är tydlig. År 2003 var mot-svarande siffra 49 procent, det vill säga tio procentenheter lägre.

På tredje stadiet arbetade år 2008 drygt 60 procent av alla stu-deranden. Även bland studerande på gymnasie- och yrkesskolenivå var andelen hög; 32 procent res-pektive 62 procent av de 18 år fyll-da arbetade vid sidan om studierna.

Arbete blir också vanligare med åldern. Av de 18-åriga stude-randena arbetade 26 procent och av 22-åriga och äldre studerandena mer än hälften. Av de studerande som fyllt 25 år arbetade 73 procent vid sidan av studierna.

Det var också vanligare att stu-derande inom samhällsvetenskap-liga och företagsekonomiska om-råden extraknäckte än studerande inom social- och hälsovård samt tu-rist- och hushållsområdet.

TexT Kenneth stagnäs

kÄLLA stat ist ikcentra len

EN fEMTEDEL AV UNgA födda på 1980 och 1990-talet har sjukskri-vit sig trots att de inte varit sjuka. Att man känner sig trött och sliten är den vanligaste orsaken till sjuk-skrivning utan sjukdom. Det här enligt en omfattande enkät som be-manningsföretaget Manpower har låtit göra.

Endast två procent av de som var födda på 1940-talet eller tidi-gare svarade att de sjukskrivit sig av samma orsak.

Gunnar Gillberg, forskare vid Göteborgs universitet säger till DN att unga vuxna sällan har hunnit utveckla starka band till en arbets-givare. Han påpekar att man som ung vet att man inte kommer att stanna hos samma arbetsgivare hela livet. I dag handlar det mer om per-sonlig övertygelse. En del är inte lo-jala mot ett företag bara för att det är din arbetsgivare, man är lojal mot sådant som överensstämmer med det man tror på.


StUDeranDe arbetar mer

Sämre arbetS-moral blanD Unga?

1/10Endast var tionde studerande tror sig säkert få sommarjobb inom den egna branschen. Bland bygg- och medicinstuderande finns de som anser sig ha störst chans att få sommarjobb inom den egna branschen.


uNG&prOFeSSIONeLL

– I nuläget ses kvinnor i 25–35-års ålder tyvärr som en risk bland många arbetsgivare när de ska ny-anställa, säger Jeanette ”Peppe” Öhman, chefredaktör på tidning-en Papper och aktiv bloggare.

Öhman anser att kulturen bor-de förändras så att det skulle bli självklart att också pappor i stör-re grad stannar hemma med sina barn. De finländska papporna stan-nar hemma kortast tid med sina barn jämfört med de andra nordis-ka länderna. Redan i dagis uppfost-ras flickor och pojkar olika. Enligt det traditionella synsättet förväntas pojkar vara bråkiga medan flickor ska vara skötsamma och lugna. Det här är inte bara arbetsgivarnas fel, hela samhället är väldigt uppbyggt kring könsroller.

Både Lindqvist och Öhman deltog i diskussionstillfället ”Ung och jämställd i arbetslivet?” som arrangerades i februari av Svens-ka Kvinnoförbundet i Sörnäs och Svensk Ungdom i Helsingfors.

Under diskussionen kastade publiken fram tankar om att kvin-nor i allmänhet är mer försiktiga på arbetsmarknaden och –platsen än män. Kvinnor borde våga mera. Att hålla sig framme för avancemang och löneförhöjningar var typiska förbättringspunkter som nämndes.

Lindqvist påpekade ändå att en

positiv förändring håller på att ske. Statistik visar en tydlig trend där fler kvinnor begär löneförhöjning i dag jämfört med tidigare.

Öhman påpekade att 80 pro-cent av kvinnorna i Sverige uppger sig vilja bli hemmafruar ifall tillfäl-let skulle ges.

– Man kan ju fråga sig om al-ternativet att arbeta känns olön-samt eller om det finns andra bakomliggande orsaker. Samhäl-let ställer i dag orimligt höga krav inte bara på unga kvinnor utan på unga överlag. Det är omöjliga pre-stationskrav som framställs i me-dia och i samhällsbilden. Statisti-ken har säkert också påverkats av ”hemmafrushowarna” som blivit omåttligt populära i Sverige, säger Öhman.

Faktum är att samhället tjänar 84400 euro på en högskoleutbildad man medan samhället får in endast 32700 euro från en högskoleutbil-dad kvinna. Den totala löneskill-naden mellan män och kvinnor är 18 procent.

– Det markerar tydligt att kvinnor har lägre lön och därtill är hemma med barnen i större ut-sträckning. Pensionen är ett kon-kret exempel på en sak som blir lidande för kvinnor på grund av detta, påpekar Lindkvist.

Ifall ett par skiljer sig och kvin-

nan varit hemma i till exempel tre år och mannen i tre månader ut-kommer en stor obalans i pensi-onen, trots att båda bidragit lik-värdigt till hushållet. Också en tydligare dialog om lönen kollegor emellan skulle underlätta för den enskilde arbetstagaren. Dock är det ingen som vill vara ett offer för ojämställdhet.

I panelen satt också Janina Mackiewicz, ung politices magis-ter. Hon framhävde att även unga diskrimineras på arbetsplatser.

– För det första är det väldigt svårt för unga att få fast anställ-ning. Många hoppar från ett viss-tidskontrakt till ett annat. Dess-utom tar äldre inte alltid unga på allvar trots att en del har två ma-gisterutbildningar. Jag har hört ex-empel på att folk blir kallade elever och liknande.

Unga förväntas också vara tack-samma för att ha fått ett jobb och anses därmed inte ha rätt att stäl-la krav.

Lindqvist poängterar att jäm-ställdheten hela tiden förbättras, men takten är för låg. Det viktiga är att de som känner sig utsatta blir bättre att stå på sig. Man ska kom-ma ihåg att arbetsgivare har skyl-digheter enligt lag att främja jäm-ställdheten på arbetsplatsen.

EN sToR DEL kVINNoR upplever sig vara i underläge på arbetsmarkna-den på grund av sitt kön. Kvin-nor upplever nackdelar såväl i lö-nesättning som i uppskattning av professionalitet. Enligt Jämställd-hetsbarometern anser sig var tredje kvinna ha sämre lön än sina man-liga kollegor.

Det här säger Sofia Lindqvist, jämställdhetskonsult med mång-årig erfarenhet av jämställdhetsfrå-gor. Hon arbetar på Studentkåren vid Helsingfors Universitet men är också en av grundarna till Ekvalita Ab. Företaget startades 2008 och sysslar med bland annat jämställd-hetsplanering för företag och orga-nisationer.

– En stor bov i löneskillnaderna är det faktum att kvinnor är hem-ma med sina barn mycket längre tid jämfört med män. Kvinnorna använder 65 procent av föräldrale-digheten. Det gör dem mindre att-raktiva på arbetsmarknaden. Ifall man dessutom räknar totala antalet dagar där också vårdledighet ingår används hela 97 procent av kvin-nor, säger Lindqvist.

En lösning på problematiken är att papporna kunde ta ut lika stor andel föräldra- och vårdledighet. Då skulle kvinnor inte missgyn-nas på samma sätt på arbetsmark-naden.

arbetSmarknaDen inte JämStällDTrots att det kanske känns avlägset för oss unga i dagens moderna samhälle så finns det ändå där. Skillnader i lön och avanceringsmöjligheter mellan män och kvinnor är ännu påtagliga på arbetsmarknaden. Dessutom förväntas unga nyanställda vara tacksamma och kravlösa.

TexT & FOTO

Kenneth stagnäs

[email protected] i


– VI fINNs TILL föR UNgDoMAR i åldern 16 till 28 år som saknar studie- eller arbetsplats. Om någonting går snett i livet är det risk att den här personen lämnar hemma och fjärmar sig från både det sociala livet och arbetslivet. Ju längre tid det går desto svårare blir det för personen att anpassa sig till en vardag med jobb eller studier. De som inte har en utbildning befinner sig i riskzonen att lämna hemma utan sys-selsättning eftersom man inte har rätt till dagpenning utan utbildning. Om man inte går till en arbetskraftsbyrå så är det ingen som fångar upp en och hjälper på traven. Här kommer vi in i bilden, säger Peter Rolin, verksamhets-ledare på Sveps.

Sveps Ungdomsverkstad, eller Svenska Produktionsskolan, är en av många ungdomsverkstäder runt om i Finland. En ungdomsverkstad är ingen lagstadgad tjänst, men många kommu-ner erbjuder den ändå. Den placerar sig i gränsområdet mellan socialsektorns tjänster och den öppna utbildnings- och arbetsmarknaden inom offentli-ga sektorn. Sveps verksamhetsområde är Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt och Grankulla och är den enda svensk-språkiga verkstaden i huvudstadsregio-nen. I samma region finns nitton verk-städer med finska som arbetsspråk.

I praktiken arbetar Sveps för att hindra att unga slås ut och margina-liseras. Målet är att hitta dessa, stöda dem och hjälpa dem ut på arbetsmark-naden eller in i studielivet.

– Alla unga som söker sig hit får en skräddarsydd plan. Hur handled-ningen byggs upp beror helt på den ungas egen förmåga att delta. För de som varit utslagna en längre tid är ste-gen små i början, det viktiga är att få igång en dagsrytm. Vi träffas bara ett par timmar och inte heller varje dag i veckan, säger Jana Kemeri, social trä-nare på Sveps.

När självförtroendet är bättre ord-nas individuell träning tillsammans med en handledare. Tillsammans reds den privata livssituationen ut och handledaren hjälper till med bland an-nat bostadsansökningar och olika an-sökningar till myndigheter.

– Ett brett kontaktnät av samar-betspartners möjliggör också uppsö-kande verksamhet. En hel del ungdo-mar tar själva kontakt men givetvis gör alla inte det. Vi har kontakt med stu-diehandledare och kuratorer. De med-delar oss ifall någon till exempel avbru-tit studierna. Då försöker vi fånga upp den här personen genom att erbjuda stöd och deltagande i vår verksamhet. På så sätt minimeras risken att någon marginaliseras. Jag vill ändå påpeka att det är helt frivilligt att delta i vår verk-

samhet, men oftast är folk positivt in-ställda, säger koordinator Sabina Öh-man.

Också en del kommuner tilläm-par uppsökande verksamhet. Då kan det handla om ett rentav fysiskt uppsö-kande från socialbyråns sida. De jobbar alltså delvis ute på fältet och försöker fånga upp de som riskerar bli utslagna.

– I Sveps verksamhetsområde är det inte så lätt att tillämpa den typen av fältverksamhet med de resurser som vi för tillfället har. Den passar bättre på mindre orter men i Helsingfors med omnejd skulle det innebära stora ut-maningar i det här skedet, säger Rolin.

För de ungdomar som är kapabla till längre dagar och mer rutin ordnas heldagsverksamhet. Deltagarna är på plats varje dag från klockan nio fram till fyra på eftermiddagen.

Vi tillämpar liknande regler som finns i skolor och på arbetsplatser. Tan-ken är att aktivera de unga och få dem att känna sig delaktiga i både individu-ellt arbete och grupparbete, säger Os-kar Lindström, arbetsledare för hel-dagsverksamheten vid Sveps.

Heldagsverksamheten är arbetsträ-ning som sker med media som verktyg. Lindström påpekar att media varken är kopplat till traditionellt maskulina el-ler feminina yrken och passar därför bra in. Ungdomarna har en ljus data-sal med nya datorer och annan teknik till sitt förfogande. Det ser ut som vil-ket modernt arbetsutrymme som helst.

– Vi producerar visitkort, affischer, hemsidor och annat som är kopplat till grafisk formgivning. Till exempel or-ganisationer eller företag kan beställa material och vi tar dessutom inte be-talt. Det är viktigt att vi erbjuder detta gratis för då sätts ingen onödig press på kreatören. Alla jobbar enligt egen för-måga och kraven ökar vart efter, säger Lindström.

I ett annat arbetsrum på Sveps sit-ter Lars Koskinen. Han är jobbcoach och försöker slussa ungdomarna vida-re. Enligt lagen får ungdomar praktik-lön för den tid de deltar i Sveps verk-samhet. Den tidsbegränsades nyligen till sex månader och efter det förvän-tas personen som sökt stöd vara redo att gå vidare.

– Alla arbetsgivare ställer sig tyvärr inte positiva till att ta emot praktikan-ter. Trots att det inte kostar dem någon-ting så kräver det ändå att praktikanten får stöd och inskolning. Vissa arbetsgi-vare är dock mer positiva, bland dem finns dagvård och olika butiker, säger Koskinen.

Sveps följer också upp ungdomarna i tre års tid efter att de slussats vidare till arbete eller studier.

FAkTA

• Ungdomsverkstäderuppkompå1980-talet i för att få bukt på ung-domsarbetslösheten. speciellt på 2000-talet har verksamheten utökats.

• Bakgrund:Utslagninginnebärhotmotpersonen själv, familjen, närkretsen och även samhället. ekonomiska konsekvenser för nationalekonomin är påtagliga.

• Måletärattminskariskenförutslag-ning genom att förbättra ungas möjligheter till studier och arbete, motarbeta skol- och studietrötthet samt förbättra ungdomarnas välmå-ende.

• Ökandeantalungasökersigtillung-domsverkstäder, år 2008: 14 600 st, år 2010: 20 000 st (uppskattning).

• Ejlagstadgadverksamhet.Finan-sieras av kommunen, förening eller stiftelse.

• IDanmarkfinnsenlagsomsägeratt alla under 25 år som är i behov av studie- eller yrkesvägledning måste erbjudas detta.

uNGdOMSVerkSTÄder I SVeNSkFINLANd

svensk- och tvåspråkiga ungdoms-verkstäder finns över hela svenskfin-land. ta kontakt med den som finns närmast dig.

LOVISA

Lilla Petters gård www.pikku-pietarin-piha.com

bOrGÅ

Do It www.porvoo.fi

HeLSINGFOrS, eSbO, GrANkuLLA, kyrkSLÄTT, VANdA

Sveps www.sveps.fi

rASebOrG

Loket - Veturi www.loket-veturi.fi

HANGö

Fyren – Majakka www.folkhalsan.fi

HANGö

Via www.hanko.fi

VÄSTÅbOLANd

Aktivia www.aktivia.fi

ÅbO

Troja www.troja.fi

krISTINeSTAd, NÄrpeS, kASkö, kOrSNÄS, böTOM

JobCenter www.jobcenter.fi

VASA

Resurscentret Föregångarna www.foregangarna.fi

jAkObSTAd

Liljas Växthus www.aftereight.fi

v e r K stä d e r h jä L p e r ås i do sat ta U n g do m a r

Skapa affischer, visitkort och arbeta med grafisk formgiv-ning under handledning av professionella utbildare. Personlig vägledning och hjälp med praktikplats- ansökningar. Det och mycket mer erbjuds ungdomar som för tillfället känner sig bort-tappade mellan studieplatser och arbete.


uNG&prOFeSSIONeLL

VerkStaD

foto: sveps


Wallin Vill ha UppSökanDe UngDomS- VerkSamhet i hela lanDet

DET UPPsökANDE UNgDoMsARBE-

TET bör utvidgas till landets alla 336 kommuner. Det anser SFP:s ordfö-rande Stefan Wallin, som ansvarar för ungdomsfrågorna i regeringen. I dag finns den uppsökande verk-samheten i 192 kommuner.

– Resultaten av den nuvarande uppsökande ungdomsverksamhe-ten, som inleddes på mitt initiativ år 2008, har varit synnerligen goda. Den har nått över tiotusen ungdo-mar och räddat många unga från marginalisering, säger Wallin.

Syftet med den uppsökande ungdomsverksamheten är att hjäl-pa personer under 29 år som inte går i skola eller saknar jobb. Många av dem ligger i riskzonen för margi-nalisering och behöver således väg-ledning till att finna en menings-fylld vardag igen med tider att passa och uppgifter att sköta.

För den uppsökande ungdoms-verksamheten finns i årets statsbud-get reserverat 8,7 miljoner euro. Att utöka verksamheten så, att den täcker hela landet skulle innebära en totalkostnad på ca 12,3 miljo-ner euro årligen.

– Ur ett nationellt perspektiv är det en rimlig tilläggssatsning, som tjänar in sig snabbt. En ung per-son som hamnat in på fel spår i li-vet kostar samhället över en miljon euro om han eller hon inte lyckas någonsin navigera sig rätt. Därtill kommer det mänskliga lidandet, som inte ens går att mäta med en prislapp, säger Wallin.

Wallin hoppas att följande re-geringsprogram innehåller målet att utvidga den uppsökande verk-samheten till hela landet.

SU

uNG&prOFeSSIONeLL

FRIdA

Jag är ingen DUracell-kaninVI skA JoBBA TIDIgARE, mera och längre. Annars går välfärdssamhället under. Samtidigt ska vi föda fler barn och helst också ta hand om dem som gett oss livet. Ingen lätt kombination.

Det finns olika undersökningar som tar fram ungas välmående kontra illamående, och ofta får vi höra hur vi mår allt sämre. Egentligen är det inte relevant om vi unga som en grupp mår säm-re än förr – varje ung person som måste sjukskri-va sig eller kämpar med depression, ätstörningar, stress eller sömnlöshet är en mindre välmående arbetstagare i framtiden.

Det lever fortfarande kvar en stark uppfatt-ning om att vi som studerar bara vill festa. Detta trots att jämförelser med andra länder visar att vi egentligen inte studerar längre, men det tar ofta flera år före vi kommer in på en tredje sta-diets utbildning. I samband med hysterin kring att många går i pension och det inte finns till-räckligt unga som kan ta över jobben är jag rädd för att vi unga inte beaktas tillräckligt. Du vet, man pratar om oss men inte med oss. Och det är ingen vidare ”deal”.

I det här numret av SF har fokus varit på sys-selsättning. I riksdagsvalet kommer landets eko-nomi, tillgången på arbetskraft och sysselsätt-ningen överlag att vara stora och viktiga frågor.

Därför frågar jag, att när du eller jag blir sjuk, är det inte lika allvarligt oberoende om uppgiften för dagen är att skriva ett prov eller några sidor till slutarbetet som att vara borta från jobbet? Mitt svar är ja, men så känns det inte. Att hälften av alla under 35 år med invalidpen-sion har tvingats lämna arbetslivet pga mentala problem tycks inte räcka till som brandalarm. För här talar vi inte varningsklockor mera. Det är 10 000 personer vi pratar om. Som vårt sam-hällssystem avfärdar som totalt odugliga i arbets-livet nu och för all framtid. Så får och kan det inte vara.

Vårt välfärdssamhälle behöver välmående unga människor som kan se framemot många aktiva år i arbetslivet. Men då måste också vårt illamående tas på allvar från start, helst före det blir allvarligt, vår ”företagshälsovård” förbättras och vi bli en del av diskussionen som subjekt och inte som objekt.

Fredrika Åkerö[email protected] / thesuoffice.blogspot.com

foto: sveps

förbUndsordföranden

fo

to:

ch

ris

ta b

jör

Ks

tam


uNG&prOFeSSIONeLL12 svensK framtid no 01 ⁄ 2011

DET fLEsTA AV oss är antagligen ganska överens om att den välfärdsstatsmodell som byggts upp i Finland under den senare delen av 1900-talet, är i det sto-ra hela något värt att bevara. Samtidigt kan vi inte blunda för det faktum att vi inom den närmaste framtiden står inför svåra beslut. Är vi tvungna att pruta på service och bastrygghet genom att ta i bruk den ökända osthyveln? Eller ska vi istället höja på skatterna? Ingetdera al-ternativet är särskilt lockande, men det vore oansvarsfullt att bara sitta och vän-ta att allt ordnar sig av sig självt.

Vad ska vid då göra? På annat poli-tiskt håll har vissa dåligt genomtänkta förslag framförts. Det bärande temat i Samlingspartiets ungdomsförbunds framtidsprogram för 2011-2015 är att besparningsåtgärder på 20-40 % ska utföras på alla sektorer inom det of-fentliga. Detta förslag är enligt mig to-talt ansvarslöst. Jag vill inte ens i mina vildaste mardrömmar uppleva vad en 40 % nedskärning inom t.ex. hälsovård eller utbildning skulle medföra.

Min starka övertygelse är att vi inte ska pruta på välfärden. Samtidigt är jag mycket medveten om att välfärden först måste skapas före den kan förde-las. Pengar växer inte på träd. Att bara kontinuerligt höja på skatterna, är inte en fungerande lösning på lång sikt. Detta gäller särskilt beskattningen av förvärvsinkomster. Det råder dock ing-et tvivel om att mera skattemedel be-hövs. Därför gäller det att skapa mera beskattningsbara källor. Här tänker jag närmast på fl er nya företag.

Med tanke på att Finland är ett land med hög utbildningsnivå fi nns det goda förutsättningar till att skapa nya och specialinriktade företag. Trots den avgiftsfria och relativt högklassiga utbildningen som erbjuds, tycks dock tendensen att grunda nya företag stam-pa på stället.

Företagsamhet kan uppmuntras ge-nom en företagarvänlig skattepolitik. Det är därför inte vettigt att avskaff a den nuvarande regeln, enligt vilken en företagare, efter att bolaget beskattats en gång, kan lyfta en dividend på max 9 % av nettoförmögenheten upp till maximalt 90 000 euro. Det är viktigt att komma ihåg att kapitalinkomsterna för småföretagarna är ett direkt resultat på det arbete de utfört. Ett arbete som ofta utförs i osäkerhet och utan möj-ligheter till längre semestrar med mera. Detta arbete ska sporras. Dessutom bör man komma ihåg att småföretagarnas företag redan före kapitalinkomsterna kan utdelas har betalat samfundsskatt. Samfundsskatten bör därför lättas för att göra företagandet mer attraktivare.

Nu kan jag anta att vissa kommer att protestera och påpeka, att det nog

fi nns många mer utsatta grupper i samhället som t.ex. arbetslösa, stu-derande och snuttjobbare, vilka be-höver stöd. Detta är i det allra fl esta fall en korrekt bedömning. Vi bor-de dock alla kunna inse, att ingen utsatt grupp kan hjälpas, om det inte fi nns medel att fördela. Just därför behöver vi mera skatteme-del och fl er arbetsplatser. Dessa får vi bl.a. genom de nya företag, vilka skapas genom skattelättnader.

Detta förslag får kanske vissa igen även att protestera och på-peka att skattemedlen kommer att minska på grund av skattelättna-der. Det här är i och för sig en helt grundad och berättigad iakttagel-se på kort sikt. Vi måste dock våga se lite längre i framtiden. Trots att den totala mängden skatter tempo-rärt eventuellt skulle minska under en viss tid, torde skattemedlen efter en kort övergångsperiod öka. Nya småföretag skapar nya arbetsplatser och ökar skattemedlen. Det här är ett sätt att bemöta de ökande utgif-terna inom den off entliga sektorn.

En företagarvänlig skattepoli-tik är dock inte det enda sättet vi kan öka företagsamheten i Finland. För det första kunde byråkratin vid t.ex. grundandet av ett företag minskas. En viss del byråkrati kom-mer givetvis alltid att krävas, men grundandet av ett företag behöver inte heller vara högre astrofysik.

För det andra borde småföre-tagarnas socialskydd i större grad förbättras t.ex. med tanke på ersätt-ning vid sjukdom, föräldraskap, ar-betslöshetsskydd och pension.

För det tredje fi nns det mycket i att göra gällande attityder till fö-retagsamhet. Enligt en enkät gjord av Europeiska kommissionen (En-trepreneurship in the EU and bey-ond 2009) anser endast ungefär 30 % av de fi nländare som svarat på enkäten att deras skolutbildning gjorde dem intresserade av att bli företagare. Jag menar givetvis inte att alla ungdomar ska behöva vara intresserade av företagsamhet, men det fi nns defi nitivt utrymme att öka intresset. Därför är det skäl att i framtiden mer betona möjligheten att bli företagare. Detta kunde till exempel ske genom ett nytt ämne d.v.s. företagskunskap eller genom att integrera detta i de redan exis-terande ämnena.

Vi lever i ett samhälle som byg-ger på tanken att alla ska ha samma möjligheter. För att även i fortsätt-ningen kunna upprätthålla den-na möjlighet samt välfärden krävs det nytänkande och mod. Att i all oändlighet älta i gamla banor bru-kar sällan leda till önskvärda re-sultat. Ett tankesätt där man ser välfärd och gynnande av företag-samhet som motsättningar är inte fruktbar. Den ena existerar inte utan den andra. Därför bör vi i allt större grad jobba för ett Finland som uppmuntrar till företagsam-het och därmed även till fortsatt välfärd.

nya Företaggaranterar enFortSatt VälFärDOtto AnderssonFörbundsstyrelsens [email protected]

styreLsemedLemmensKommentar

FrANkrIke kVOTerAr IN kVINNOr I STyreLSer

det franska parlamentet har sagt ja till ett lagför-slag som innebär att 40 procent av styrelserna i stora bolag ska bestå av kvinnor. i nuläget är an-delen endast 15 procent.

Lagen omfattar börsnoterade företag med över 500 anställda eller med en omsättning på över 50 miljoner euro per år. år 2014 ska 20 procent av styrelsemedlemmarna vara kvinnor och år 2017 bör andelen vara uppe i 40 procent. om inte kra-ven uppfylls verkställs sanktioner mot styrelsen.

här hemma har statsminister Kiviniemi yttrat önskemål om en liknande lag. här är kvinnornas andel drygt 23 procent i de större börsbolagens styrelser, enligt finlands näringsliv eK.

en motsvarande lag fi nns också i norge, spanien och island. i norge klubbades lagen igenom re-dan år 2002. en splittrad borgerlig regering ställ-de sig bakom förslaget medan hundratals före-tagsledare protesterade högljutt. trots att lagen då mötte tvära reaktioner sägs den nu ha blivit väl implementerad och fi nns i det så kallade all-männa rättsmedvetandet.


denna kolumn skrivs av enförbundsstyrelsemedlem.

En paneldebatt med ämnet integration på svenska arrangerades på Luckan. Som moderator fungerade migrationsombudsman Eva Biudet.

uNG&prOFeSSIONeLL 13svensK framtid no 01 ⁄ 2011

fINLAND BoRDE sATsA MER på att främja ett klimat som gynnar och skapar incentiv till företagande, samtidigt som samarbetet mel-lan aff ärsvärlden och den off entli-ga sektorn måste förbättras. Så här löd några av slutsatserna som drogs på SU:s seminarium ”Ett konkur-renskraftigt Finland i framtiden?”, som samlade experter och intresse-rade för att fundera över hur kon-kurrenskraften i Finland kan tryg-gas i framtiden.

Enligt Satu Huber, vd för Pen-sions-Tapiola, är det framför allt en välfungerande off entlig sektor som behövs för att Finland ska hållas konkurrenskraftigt. Inom den of-fentliga sektorn fi nns det myck-et som kunde göras och en eff ek-tivering inom sektorn skulle vara välkommen. Dessutom saknas or-dentligt samarbete och förståelse mellan den off entliga sektorn och aff ärsvärlden. Det är ett område där vi i Finland ännu har en lång väg att gå. Ett marknadsinriktat klimat saknas, vilket enligt Huber är en till utmaning för Finland. Det räcker inte med att bara lansera en pro-dukt och sedan bli och vänta på att intresse för produkten ska väckas av sig självt.

Under seminariet sade Satu Huber att vi i Finland helt enkelt måste bli bättre på människor. Bra personledarskap är en nyckelfaktor när det gäller motivation på arbets-platsen. För att orka arbeta måste människor vara motiverade, och det här är något som en bra leda-re kan påverka genom inspireran-de kommunikation och öppenhet i frågor som rör företagets strategier, visioner och riktning.

Johnny Åkerholm, vd för Nordiska Investerings Banken, lyf-te fram en god grundutbildning, en hög frekvens av vidareutbild-ning och en hög grad av forskning som Finlands absoluta fördelar ur ett internationellt perspektiv sett. Dessutom har man under de se-naste åren åstadkommit en tillväxt i patentantalet och så är både den interna logistiken och rättssyste-met välfungerande. När man listar världens länder enligt konkurrens-kraft kommer Finland högt upp, på femte plats. Ändå konfronteras man i Finland med många utma-ningar. Till de största hör, enligt

Åkerholm, landets storlek och geo-grafi ska läge, marknadens verkliga storlek samt den åldrande befolk-ningsstrukturen. Finlands geogra-fi ska läge gör att vi måste kämpa extra hårt för att utmärka oss som ett attraktivt land för ekonomisk verksamhet, säger Åkerholm. Vi måste öka både vår synlighet och volymen av det vi producerar. Ett bra sätt att göra det här på är det regionala samarbetet till exempel i Östersjöområdet. Enligt Åkerholm är Östersjön värt att investera i och en ”Östersjöstrategi” kunde fung-era som en utmärkt grund för för-bättrat regionalt samarbete. Klima-tet i Finland gynnar inte företag eller företagsamhet – det fi nns allt för lite incitament för risktagande. Tillsammans med en åldrande be-folkning kan det här leda till stora problem.

Anne Berner, vd för Vallila In-terior och familjeföretagare i tred-je generationen, instämmer. Som företagare är utvärderingen av om-givningen viktig, och att bestäm-ma var bolagets eller företagets hemland eller ska vara är ett av de viktigaste besluten man måste ta. För att Finland ska vara ett attrak-tivt land för företag måste man sat-sa på att främja ett företagarvänligt klimat. Ungefär 80 procent av bo-lagen i Finland är familjeföretag, men enligt Berner fi nns det allt för få medelstora och stora bolag. Det här beror just på saknaden av till-växtattityder. Man måste hitta ett sätt att stödja ett innovationsvän-ligt klimat som ger incentiv till fö-retagsamhet, även bland ungdo-mar. Beskattningen borde ses över och utvecklas så att det sporrar till företagsamhet. Dubbelbeskattning är inte begrundat, säger Berner. Hon efterlyser bättre fi nansierings-möjligheter för företagare och mer mångvärdighet i beslutsfattande som berör företag.

För att Finland ska vara kon-kurrenskraftigt i framtiden måste vi alltså satsa på att skapa en atmosfär som gynnar innovationer och före-tagsamhet. Ökad kunskap om den globala marknaden och en kon-kurrenskraftig kostnadsstruktur är viktiga, likaså en anpassningsbar utbildning och ett välfungerande samarbete mellan den off entliga sektorn och aff ärsvärlden.

Från vänster: Satu Huber, Johnny Åkerholm, Anne Berner

TexTKatar ina dahlman

katar [email protected] i

FOTOviktor grandel l

ett konkUrrenSkraFtigtFinlanD i FramtiDen?

et som kunde göras och en eff ek-tivering inom sektorn skulle vara välkommen. Dessutom saknas or-dentligt samarbete och förståelse mellan den off entliga sektorn och aff ärsvärlden. Det är ett område där vi i Finland ännu har en lång väg att gå. Ett marknadsinriktat klimat saknas, vilket enligt Huber är en till utmaning för Finland. Det räcker inte med att bara lansera en pro-dukt och sedan bli och vänta på att intresse för produkten ska väckas av sig självt.

Under seminariet sade Satu Huber att vi i Finland helt enkelt måste bli bättre på människor. Bra personledarskap är en nyckelfaktor när det gäller motivation på arbets-platsen. För att orka arbeta måste människor vara motiverade, och det här är något som en bra leda-re kan påverka genom inspireran-de kommunikation och öppenhet i frågor som rör företagets strategier, visioner och riktning.

Johnny Åkerholm, vd för Nordiska Investerings Banken, lyf-te fram en god grundutbildning, en hög frekvens av vidareutbild-ning och en hög grad av forskning som Finlands absoluta fördelar ur ett internationellt perspektiv sett. Dessutom har man under de se-naste åren åstadkommit en tillväxt i patentantalet och så är både den interna logistiken och rättssyste-met välfungerande. När man listar världens länder enligt konkurrens-kraft kommer Finland högt upp, på femte plats. Ändå konfronteras man i Finland med många utma-ningar. Till de största hör, enligt

Från vänster: Satu Huber, Johnny Åkerholm, Anne Berner

NOTISer

delseursprung, övertygelse, sexuell läggning eller handikapp i skärp-ningsgrunden.

– Att det begås brott mot per-soner endast på grund av att de ser annorlunda ut eller tror och kän-ner annorlunda än förövaren är en skam för vårt samhälle. Därför är vår kampanj viktig. Det här är nå-gonting vi måste öka medvetenhe-ten om, säger förbundsordförande Fredrika Åkerö

– Det här är en klar förbättring och en viktig markering. Ingen ska bli offer för brott. Alla mänskor är lika värda, oberoende bakgrund, hudfärg, sexuell läggning, religion eller handikapp.

Kampanjens hemsida hittar du på www.hatbrott.info.

SU

sVENsk UNgDoMs hatbrottskam-panj som har pågått sedan april 2010 har gett resultat. Hittills har det enligt skärpningsgrun-den i strafflagen kunnat utdömas ett strängare straff för handlingar med rasistiskt motiv. Statsrådet har nu avgett ett lagförslag till riksda-gen som utvidgar skärpningsgrun-den till att gälla även andra så kall-lade hatbrott. Nu inkluderas också motiv som en persons hudfärg, fö-

hatbrottSkampanJ gaV reSUltat

– äR MAN DUkTIg när man pratar respektlöst och osmakligt om fin-landssvenskar och använder en re-torik som är allt annat än roligt och intelligent. Jag uppmanar led-ningen i FST5 att verkligen funde-ra över vad tittarna tycker om den här saken och alla FST5-tittare att bojkotta programmet Muntur, ut-ropar Svensk Ungdoms förbunds-ordförande Fredrika Åkerö.

TV-kanalen FST5 har beslutat köpa programmet Muntur av pro-duktionsbolaget Susamuru. I pro-grammet, som kommer att sändas under våren, är YLE-journalisten Kirsi Virtanen en av tio som får eget program i serien. Motivering-en för ett eget program åt Virtanen är enligt producent Susanne Skata att hon är en duktig journalist som har behandlat många andra frågor än finlandssvenskhet.

– Jag kunde inte bry mig min-dre ifall det här gör mig till en na-velskådare, såsom Skata uttrycker det. Att ge Kirsi Virtanen ett eget program i serien är ytterst smaklöst och visar på dåligt omdöme.SU

VI VILL sE Eva Biaudet som SFP:s presidentsvalskandidat.

Det säger Svensk Ungdoms förbundsstyrelse. Nuvarande mi-noritetsombudsman och mångårig riksdagsman samt minister Eva Bi-audet skulle vara en lysande kandi-dat för Svenska folkpartiet. Hon är erfaren, politiskt kunnig och vågar ta ställning också i svåra frågor.

Svensk Ungdom anser att Biau-det når ut nationellt, hon har inter-nationella kontakter och hon för en trovärdig och konsekvent politik. I presidentvalet har Svenska folkpar-tiet en bra chans att få mycket syn-lighet när uppmärksamheten riktas till få antal kandidater. Framgång-ar i presidentval är inte främman-de för SFP.

– Just i det här valet ska vi våga välja en liberal kandidat som kan få nya väljare att få upp ögonen för vårt parti, säger Svensk Ung-doms förbundsordförande Fredri-ka Åkerö.

Partiet fattar beslut om en egen presidentvalskandidat enligt nuvarande planer hösten 2011. SU

SmaklöSt, FSt5 biaUDet till preSiDent!

sTATsMINIsTER Kiviniemi har gått ut med att det bör inrättas en fa-miljeminister i nästa regering, som skulle ha hand om frågor som be-rör familjen. Detta som en följd av regeringens politikprogram barn, unga och familjer.

– Att få till stånd en skild ung-domsminister och självständig-het till ungdomsfrågor har varit en lång kamp. Nu är jag rädd för att man vill skrota det och igen in-förliva ungdomsfrågor i ett stör-re sammanhang där de drunknar. Problematiken i t.ex. ungdomsar-betslöshet är en helt annan än hur man ska få arbetsliv och familjeliv att gå ihop. Därför behövs det en skild ungdomsminister, konstate-rar förbundsordförande Fredrika Åkerö.

SU förespråkar en lösning med ett ministerutskott som hante-rar familjefrågor, då det är många olika sektorer som berörs. En mi-nisterportfölj till är inte önskvärd. SU

neJ tack till FamilJeminiSter

fo

to:

viL

Le

va

rU

mo

”De flesta rysktalande personer bor i huvudstad-sregionen och inte i östra Finland. … Ju mer man ger efter desto mera kommer man att förlora.”—Dmitry Gurbanov, född i Ryssland och bosatt i Finland, om svenska språkets ställning i Finland.

”Och framför allt har EU från och med i år gemen-samma finansövervaknings-myndigheter som komplet-teras av ett systemråd vars uppgift är att kontinuerligt analysera finansmarknaden med ambitionen att iden-tifiera risker och problem i tid.”—Carl ”Calle” Haglund om den nyinförda regleringen av EU:s finansmarknad. Calle påpekar att en reglering är nödvändig. Men för att undvika hastverk bör nya direktiv granskas noggrant innan de verkställs.

”Vähemmistövaltuutettu Eva Biaudet ponnahti esille, kun Rkp:n nuorisojärjestö Svensk Ungdom ehdotti häntä Rkp:n ehdokkaaksi. Entinen Rkp:n kansanedustaja ja ministeri sai heti kannatusta ainakin Hufvudstadsbladetin lukijoiden piirissä. On näkemyksiä, empatiaa, kielitaitoa ja sillanrakennustaitoja.”—Martta Nieminen om möjliga kandidater i presidentvalet som infaller i början av år 2012.

”Bussarna fungerar inte riktigt eftersom det tar längre tid än med bil.”—Christoffer Hällfors, politisk sekreterare för Nyland och riksdagsvalskandidat, om järnvägsnätets behov av utbyggnad i Finland, i synnerhet i östra Nyland.

h b L 3 0 . 1 2 . 2 010

f o r U m f ö r e K o n o m i o c h t e K n i K , n r 1 / 2 011

h s 2 3 . 1. 2 011

ö s t r a n y L a n d 6 . 1. 2 011

SU i meDia


RÅDgIVANDE koMMITTéN för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter har framfört en rap-port om hur minoriteter i Finland behandlas. Fin-land har gått i positiv utveckling gällande planer att bättre inkludera romer i samhället och även beslutet att öppna ett samiskt kulturcentrum 2012 får ros.

Kommittén har ändå en hel del områden de ut-trycker sin oro för. Det rapporteras mycket om ra-sism och xenofobi, speciellt utfört på nätet. Barn från minoriteter utsätts för mobbning i skolor på grund av ökat motstånd mot mångfalden i Finland och uppföljningen är bristfällig kring rasistiska brott som begåtts av poliser och åklagarmyndigheter. En fråga som kommittén är speciellt orolig för är att frågan om landägande i Sameland, som överhuvud-taget inte går framåt. Tillgången till media på mi-noriteternas språk, särskilt tryckmedia på samiska, romani och ryska är otillräcklig. Det som även tas upp och som inte för oss svenskspråkiga är obekant är problematiken kring språkkunskaper inom of-fentliga instanser, speciellt utanför svenskspråkiga och samiska områden.

Här bara några av de större bristerna i Finland kring minoriteters ställning som presenterats i rap-porten. Åtgärder som måste tas är bland annat att följa upp och implementera bestämmelser som fast-ställts, dessa tillsammans med minoriteterna. Dialog bör föras med minoriteternas representanter, sats-ning på utbildning är essentiellt och åtgärder mot rasism måste tas på allvar. Stödåtgärder för minori-teternas inkluderande i samhället, organisations ak-tivitet och kultur måste garanteras. De två mindre same språken, Skolt- och Enaresamiska, är speciellt i behov av stöd för att inte helt och hållet dö ut.

Varför lär vi oss inte mera om vårt lands minori-teter i den grundläggande utbildningen? Hur många vet att bures är hej på nordsamiska eller att kammat lattjot är ha det bra på romani? För att vi, finländare, internationellt ska kunna arbeta med minoritetsfrå-gor och ses som pålitliga i dessa måste vi först se till att våra egna minoriteter respekteras samt behand-las på ett korrekt sätt! Annars är vi inte trovärdiga.

Kammat lattjot!

tillSammanS löSer Vi ekVationen

bUreS!

Demokratin och UngDomen Vinner kampen i egyptensVENsk UNgDoM gRATULERAR det egyptiska folket till dess vinst i kampen för demokrati och förändring.

– Äntligen har det förtryckande och auk-toritära styret blivit krossat och en ny era i Egyptens historia kan börja, säger Lena Hög-lund, SU:s internationella utskottsordförande.

SU hoppas att Egypten kan bli ett gott exempel för hela regionen genom att låta alla grupperingar och partier få sin röst hörd i den egyptiska statens nya och reformerade insti-tutioner. Om Egypten lyckas med det, så kan den pågående processen i Tunisien och Yemen också hitta rätt riktning.

Den demokratiska revolutionen i Egypten bevisar att varje röst räknas och att demokra-tin är möjlig överallt i världen.

– Den unga generationen kan nu vara för-säkrad om att framtiden verkligen kommer att vara ljusare så länge som vi fortsätter kämpa för demokrati och civila rättigheter, konstate-rar förbundsordförande Fredrika Åkerö.

Svensk Ungdom uppmuntrar också det internationella samfundet att stöda utveck-lingen mot god förvaltning och demokratiska institutioner genom att bistå det egyptiska fol-ket med utbildning och konsultering då be-hov finns.

SU

fo

to:

ch

ris

ta b

jör

Ks

tam

v iceordförandeförbUndsseKreterare

Silja Borgarsdottir [email protected]

MATEMATIk HAR ALDRIg varit min starkaste sida. Un-der min studietid har jag märkt att varje tent alltid har någon fråga som inte bara går att svara på eller lösa. Speciellt matematiktenterna har en tendens att alltid innehålla en stor ekvation som bara inte går att lösa. Man blir blind och hittar inte lösningen på nå-got sätt. Man bara stirrar på frågan och just då kan man inte fråga råd av någon. Efter tenten vågar man inte heller fråga, för man täcks inte medge att det var just den ena ekvationen som satt stopp i ens hjärna. Fastän det kan hända att andra på kursen går runt och tänker på exakt samma fråga och svaret skulle kunna hittas tillsammans. Speciellt desto längre stu-dierna hade gått så desto svårare blev det att fråga någon annan. Man kan ju inte fråga någon yngre, för man borde ju veta… Strunt! Våga fråga, så säger jag. Den är klok som frågar och vill ta emot hjälp. Ibland känns det som vissa frågor i politiken skulle vara en stor ekvation som beslutsfattare inte vet sva-ren till men vill inte medge det och vågar inte fråga råd för det skulle vara för pinsamt. Usch, att tiga är pinsamt säger jag.

En svår ekvation inom politik är sysselsättning. Det är ett ämne som har diskuterats mycket under senaste valperiod. Vem skall sysselsätta sig, hur skall man sysselsätta sig och vem skall hjälpa dem som inte kan själv sysselsätta sig att sysselsätta sig? Sam-tidigt som vårt land tampas med frågorna kring den stora generationen som skall pensionera sig snart och lämna ett stort hål på arbetsmarkanden. Vem skall fylla tomma platserna? På något sätt känns det konstigt när vi samtidigt har många unga som fun-derar på hur man skall överhuvudtaget få jobb. Vi ser media publicera sorliga nyheter om ungdoms-arbetslösheten och alla problem som den medför. Detta känns som ekvationer som saknar logik. Ek-vationer som alla vill hitta sina egna lösningar till. Regeringen har jobbat hårt för att motarbeta arbets-löshet och öka speciellt de ungas sysselsättningsgrad. Partierna jobbar för att hitta sina lösningar. Alla fö-reslår olika sätt att lösa ekvationerna, men vem är det egentligen som vet svaren? Beslutsfattarna och diverse andra påverkare tycker att de har svaren och de har tagit fram olika lösningar, men ännu har vi inte sett frukterna. Kommer vi att se dem? Nej, inte om dessa beslutsfattare bara tar fram sina egna lös-ningar utan att aktivt höra och verkligen lyssna på de unga själva. För de unga har svaren och håller den röda pennan i handen. De ska rätta tenterna, inte beslutsfattarna.

Det är ledsamt att se och höra hur beslut i riks-dagen tas utan en verklig förankring till unga och vad vi unga verkligen vill. Ja, de äldre säger att vi unga behöver mera unga beslutsfattare för att repre-sentera oss, men allt löser sig inte med detta. Vi be-höver också andra sätt att verkligen få påverka. Det är vi unga som är framtiden och måste också få vara med och skapa framtiden för oss. Vi som skall leva med de beslut som görs nu. Våra ungas åsikt måste väga betydligt tyngre i beslutsfattande än tidigare. Berätta inte åt oss hur vi skall sysselsätta oss utan fråga oss hur vi vill sysselsätta oss i framtiden.

denna kolumn skrivs av någon av sU:s viceordföranden, armi murto eller runa ismark

Armi [email protected]


LSk

Liberala studerande LsK är svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund vars syfte är att vara en samlande kraft för alla studerande med en liberal värdegrund. vårt mål är att påverka högskolepoliti-

ken på nationell och lokal nivå. vi har aktiva lokalavdelningar i åbo, vasa och helsingfors. är du intresserad av att bli medlem eller ta

del av vår verksamhet är det bara att ta kontakt med någon av våra lokalavdelningsordföranden. mera info om oss och kontaktuppgifter

hittar du på vår hemsida på adressen www.liberal.fi eller på vår sida på facebook.

DAgENs UNgDoM studerar på tok för länge, heter det när den äld-re generationens beslutsfattare får fart på sina quasi-fräscha analyser på nuläget. Så fort någon nämner konceptet ”förlängd arbetskarriär” tar det inte många sekunder förrän det hojtas att våra studerande min-sann ska bära sitt strå till stacken också, istället för att lata sig i sko-lorna och supa bort studiepen-ningen så fort den landar på kon-tot. Och visst ska vi ta vårt ansvar – men.

I hela resten av EU har man löst dilemmat genom en överens-kommelse kallad Bologna. Tan-ken bakom denna process var att göra det lättare för studenter och arbetssökande akademiker att röra sig över nationsgränserna i Europa, då undervisningen och framförallt slutexamina harmoniserades.

I de flesta av de 40 länder som

idag är anslutna till detta samarbete fungerar systemet som det ska, dvs. ungdomar går i grundskola tills de är 15-16 år gamla, går vidare till en gymnasiefas som tar 2-3 år, varefter de som ännu vill fortbilda sig söker in på universitet. Precis som i Fin-land, alltså.

Nu kommer dock den lilla skillnaden: i de länder där man följer Bolognaprocessens överens-kommelser, räknas en arbetssökan-de med kandidatexamen till akade-miskt utbildad arbetskraft. I dessa länder är minimikravet på platsan-nonsen inte magister, utan kandi-dat. Arbetserfarenhet är en bonus. Detta leder till att man i andra eu-ropeiska länder, med vissa undan-tag, får arbeta inom sin bransch efter bara 2-3 år på universitet, var-efter man sedan söker sig till ma-gisterutbildning om man så önskar, och om arbetslivet så tillåter. Eller

om man eventuellt vill bli forskare.Vi finska studerande går ut

gymnasiet vid 18-20-årsåldern (ut-bytesår inräknat), studerar i 4-6 år för att få minimibehörighet (ofta med noll arbetserfarenhet från den egna branschen) och i allt flera fall går militär- eller civiltjänst i 1 år. Då kan vi i värsta fall ha våra pap-per i hand nästan ett decennium efter den britt som gått ut high school vid 15, skrivit A-levels vid 17 och hastat ihop en Bachelor’s på två år. Allt enligt systemet.

Nu är det alltså dags för de gnälliga beslutsfattargubbarna att bestämma sig; vill Finland ha fort-satt framgång i Pisa, en världskänd know-how och verkligt högutbil-dad arbetskraft, eller vill vi ha ut folk i arbetslivet snarast möjligt? Om tempo är det som önskas, mås-te även arbetslivet börja medge att alla inte behöver bli magistrar.

patience, yoUng paDaWan

VAD äR Lsk?

notis

KoLUmn

Stoppa UtbilD-ningSinFlationen!

lSk Fick ny StyrelSe

HöRT AV HANDLEDARE: ”Du skall inte ta stress över kandidatuppsat-sen. Den är bara ett litet steg på vägen, magisteruppsatsen är den riktiga prövningen.” Den här at-tityden inom universiteten gör att värdet på din kandidatexamen är lika med noll, med undantag för själva betyget som du kan få an-vändning av om du råkar ha slut på wc-pappret (rekommenderar dock hellre Lambi).

Det här är endast en fortsätt-ning på en långtgående utbild-ningsinflation som pågått i flera tiotals år. Om vi blickar en genera-tion bakåt i tiden så kom du gan-ska långt endast med studentexa-mensbetyget. Före övergången till grundskolesystemet på 70-talet kunde du få jobb med ännu lägre utbildning. Sedan dess har vi grad-vis kommit till dagens situation när man inte ens får jobb fast man har en magisterexamen i bakfickan, el-

LIBERALA sTUDERANDE LSK har på sitt årsmöte i Åbo 4.12 valt en ny styrelse för verksamhetsåret 2011. Mats Biström omvaldes som ord-förande. Biström är 25 år och stu-derar statskunskap och företags-ekonomi vid Åbo Akademi i Åbo. Till vice ordförande valdes Joachim Hesthammer och Matias Kallio från Åbo. Till styrelsemedlemmar valdes Ann-Charlott Bender från Vasa samt Mikko Toukkari och Lotte Uutinen från Helsingfors.

—Jag vill tacka årsmötet för förtroendet. Jag kommer fortsätta att arbeta hårt för att göra vårt unga men framgångsrika förbund ännu större och synligare – säger omval-da ordförande Mats Biström.

Min hälsning till årsmötet var att Liberala Studerande skall vara en organisation som tänker hel-hetsmässigt, i nya fräscha banor och siktar högt. Den linjen skall vi fortsätta på under nästa år och kommer bland annat att synas in-för riksdagsvalet 2011 – avslutar Biström.

På Liberala Studerande LSK:s årsmöte deltog minister och parti-ordförande Stefan Wallin som öpp-nade årsmötet med ett anförande. Efter mötet fick deltagarna ta del av ett seminarium där styrelsemedlem i Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) Christian Sjöstrand tala-de om SHVS’ nya pilotprojekt för yrkeshögskolestuderande och sty-relseordförande för Ab Yrkeshög-skolan vid Åbo Akademi (Novia) Roger Broo talade om dualmodel-len (indelningen i universitet och yrkeshögskolor) och dess framtid.

Mats BiströmOrdfö[email protected]

Niklas MannfolkOrdförandeTurun yliopiston ylioppilaskuntaLSK förbundsstyrelsemedlem [email protected]

LsK ordförande

ler t.o.m. tre stycken!Är det då inte bra att vi blir allt

högre utbildade, kanske du frågar dig? Vårt högt utbildade folk sägs ju så ofta vara Finlands trumfkort i vår globala värld. Utan tvekan har nyckeln till våra nationalekono-miska framgångar sedan självstän-digheten mycket berott på vår sti-gande grad av utbildning - gott så - men jag vågar påstå att vi under senare tid kommit in på ett dåligt sidospår.

Bolognaprocessen som trädde i kraft för några år sedan innehöll målet att kandidatexamensskedet skulle bli en integral del i samtliga universitetsutbildningar och där-med bli en naturlig port till arbets-marknaden. Detta skedde på andra håll i Europa, men inte i Finland, vilket nu betyder att vi utbildar folk till magistrar fastän de skulle kunna göra ett lika bra jobb efter avslutad kandidatexamen.

Hur uppnå detta? Börja med att se över universitetens finansie-ringsmodell: Nu får universiteten betydligt mera pengar för en ut-examinerad magister än en utexa-minerad kandidat, denna skillnad borde helt frångås. Detta skulle uppmuntra till större satsningar på kandidatnivån och ha motsatt effekt vad gäller intresset att utbil-da alla till magistrar. För att öka arbetsmarknadens förtroende för kandidatexamen tror jag också att vi på sikt måste övergå till skilda in-tagningar för kandidat- och magis-terutbildningarna, vilket vi redan framgångsrikt har på vissa håll. Det skulle dock kräva en omfattande omstrukturering och förbättring av kandidatnivån så att den skulle bli en mera självständig och bäran-de helhet.

Väckte det här känslor? Vad kommer du att göra åt det?


INTerNATIONeLLA reLATIONer

hälSningar FrÅn lokalaVDelningen lSk i helSingForS!

NU HAR VI redan första månaden av året bakom oss. Tänk hur snabbt tiden går. Det var ju igår som vi firade nyår, eller så känns det i alla fall. Hela januari har varit mycket spännande, vi har fått våra nya stadgar klara och äntligen kan vi sät-ta fart på den egentliga verksamheten. Dessutom har vi en ännu mer spännan-de vår framför oss! Inte bara för att vi väntar på fastlagstisdagen i Brunnspar-ken och första maj i Kajsaniemi, utan också för att det är riksdagsval 17.4! Vet du redan vem du ska rösta på?

Vi har tagit en liten tjuvstart till riks-dagsvalet med LSK i Helsingfors. I ja-nuari ordnades den första LSK i Hel-singfors mingelonsdagen någonsin, som samlade många liberala studerande och andra anhängare av LSK till en super-rolig mingelstund på kansliet. Vi hade bra diskussioner samt njöt av både ät-bart och tänkbart. Ni kan säkert gissa att det kommande riksdagsvalet var största diskussionsämnet på tillställningen. Inte bara SFP:s kampanj utan också allmänt snackade vi om vad som är viktigt för studerande. Tack till alla som kom och deltog! Verkligen synd att vår fotograf hade fått förhinder och inte kunde delta för att ta foton. Nästa gång blir det nog dubbelt upp med foton!

Ni som inte hann komma med på den första mingelonsdagen, var inte ledsna, det kommer fler av dem! LSK i Helsingfors vill hälsa alla välkomna på vårens kommande mingelonsdagar, vi kommer att meddela datum inom kort! Bäst når du informationen genom att söka upp vår sida på Facebook eller ge-nom att kolla förbundets sidor på www.liberal.fi. För att hitta oss på Facebook skriver du in LSK i Hfors i sökfältet. El-ler om du inte finns på Facebook; skriv e-post till ordförande och undertecknad, [email protected], för att komma med på infolistan! Nästa mingelonsdag kommer att hållas innan riksdagsvalet för att träf-fa liberala kandidater i huvudstadsregio-nen. Ni vill ju inte missa en möjlighet att grilla och ställa viktiga frågor till de suve-räna kandidaterna, eller hur?

Aijoo! Tack vare förbundet LSK har vi som lokalavdelning nu möjlighet att sälja nya fina halarmärken. De är tuffas-te halarmärkena i stan! ”Say hello to my liberal friend!” och ”Hur liberal är du?” pusselbitsformade halarmärken säljs till förmånligt pris och du kan köpa dina egna med att t.ex. rycka undertecknad i ärmen nästa gång du ser mig.

Det var allt för från oss nu, men om du är intresserad att komma med i LSK i Helsingfors verksamhet så använd sam-ma taktik som när du vill få tag på ett halarmärke. Du vet att du vill!

Armi MurtoOrdförandeLiberala Studerande i HelsingforsViceordförande för [email protected]


MoNTENEgRo

INTerNATIONeLLA reLATIONer

internationellarelationer

BERgEN


NEPAL

HAR DU HöRT RYkTAs att Svensk Ungdom är större internationellt än nationellt? Att vi har ett finger med i många spel? Visste du att SU:are har varit med och lett och leder även just nu den liberala agendan ute i världen? Det internationella kostar, men sma-kar det också? Nu kan du räta ut frågetecknen och veta vart Svensk Ungdom hör, hurudana vi uppfat-tas som och vilka frågor vi kan jobba vidare med – internationellt.

Svensk Ungdom är medlem i ett otal organisa-tioner, varav vissa är nationella, vissa är nordiska, eu-ropeiska och andra internationella. Svensk Ungdom är medlem i organisationer som inte är av en politisk natur, men kickar också butt som medlem i ytterst politiska organisationer. Här följer en kort introduk-tion om de organisationer som Svensk Ungdoms In-ternationella Utskott (IU) främst bevakar.

Makt och möjligheter – sU påverkar interna-tionellt

BUDAPEsT

BEIRUT

INTerNATIONeLLA reLATIONer 19svensK framtid no 01 ⁄ 2011

internationella relationer

INTerNATIONeLLA reLATIONer20 svensK framtid no 01 ⁄ 2011

IfLRY – INTERNATIoNAL fEDERATIoN

of LIBERAL YoUTH

ILYMEC – EURoPEAN LIBERAL YoUTH NCf – NoRDIskA CENTERUNgDoMENs föRBUND

ifLry är en global organisation med sekretariat i London, där svensk Utveckling har en praktik-plats i samarbete med sU. ifLry handlar främst om att ge unga liberaler från alla jordens håll och kanter en mötesplats och att stöda unga liberaler som lever under förtryck genom utbildning och kontakter. i ifLry möts alla sidor av samma mynt; marknadsliberaler och socialliberaler, slipade ung-domspolitiker och unga frihetskämpar. ifLry er-bjuder ypperliga utbildningsevenemang upp till tre gånger i året (ofta i samarbete med europarådet) och fostrar till värdefull interkulturell kommunika-tion. ifLry har temaprogram med utsedda pro-gram officers: climate change caucus och cuba program (där sU har aktiva representanter). de teman som förs fram har en mer allmän prägel i ifLry och berör framförallt demokrati, mänsk-liga rättigheter och handel till en viss utsträckning.

Lymec är, liksom sU, fristående men medlem i ett moderparti, european Liberal democrat refor-mist party (eLdr). de facto tillhör en av partisty-relseposterna i eLdr Lymec och Lymec deltar i varje eLdr-kongress med ett mandat på tio de-legater. detta innebär att Lymec aktivt för fram sina synpunkter, det vill säga sina medlemsorga-nisationers synpunkter till partiet som kan göra realpolitik av dessa synpunkter. Lymec riktar sig också till enskilda europeiska politiker och eU-in-stitutioner. Lymec ordnar årligen två kongresser med tillhörande seminarier och en s.k. summer school på europaparlamentet. Lymec har också individuella medlemmar. Lymec har ett student-nätverk, eLsn, som träffas under Lymec:s kon-gresser.

i ncf möts finländare, svenskar, norrmän, islän-ningar och ålänningar. Liksom de sex andra nord-iska takorganisationerna för politiska ungdoms-organisationer så sitter ncf med i presidiet för Ungdomens nordiska råd (Unr). sU är obser-vatör i nordens Liberala och radikala Ungdom (nLrU), som också har presidiemedlemmar i Unr. ncf:s partimotsvarighet är mittengruppen i nordiska rådet, genom vilken synpunkter kan föredras (liksom i Unr) under nordiska rådets årliga session. ncf har på senaste tid fokuserat på ungdomsarbetslöshet, men har också fört fram sU:s motioner om människohandel till Unr.

trots närheten till partiernas takorganisation, Li-beral international, så finns det inte ett lika ak-tivt politiskt samarbete organisationerna emellan. detta försvårar arbetet med att göra resolutioner till verklig aktion i realpolitik. på grund av ifLry:s stöd för oppositionen i taiwan, cuba och singa-pore, så mottas ifLry inte av fn till fullo. i ifLry ska många viljor och kulturer mötas, vilket ibland urvattnar det politiska resultatet. ekonomin och finansieringen i organisationen brister tidvis och måste konstant hållas under uppseende.

debattklimatet på Lymec:s evenemang är ofta laddat och präglas av lobbning mellan medlems-organisationerna, vilket kan vara en utbildande upplevelse men har ibland stört mötesordningen. Lymec:s ekonomi har tidvis misskötts.

ncf borde hitta fler källor för finansiering av sin verksamhet. samarbetet och kontakten med mit-tengruppen borde förbättras för att ge mer poli-tisk kraft åt organisationen.

sU I IfLRY:

Linda Lindholm har varit vice president för ifLry och sedan 2009 har mats Löfström fungerat som internal auditor för ifLry. sU är en mycket an-sedd medlem i ifLry, speciellt i ekonomiska frå-gor men också gällande politiska frågor och trä-ning av andra unga liberaler på seminarier. sU kan ses som en äldre medlem i ifLry och vår roll är därför lika mycket att ge kunskap, som att få kun-skap av mindre etablerade organisationer. Under de senaste åren har sU verkat aktivt tillsammans med andra socialliberaler och nordbor inom ifLry genom flitigt lobbande eller medlande, vilket präg-lar ifLry:s möten som ordnas två gånger i året.

sU I LYMEC:

exempelvis resolutionen om människohandel av sU som antogs på Lymec:s kongress i maj 2010 fördes vidare till eLdr:s kongress i oktober och godkändes också där. sU är en betrodd medlem i Lymec, vilket bygger på en lång rad av aktiva re-presentanter från sU. matilda flemming valdes till internal auditor för Lymec 2008 och fungerar som treasurer sedan maj 2010 (för en tvåårspe-riod). sU:s representanter kommunicerar med an-dra nordbor eller andra nära representanter innan och under både Lymec:s och ifLry:s kongresser för att underlätta mötesarbetet.

sU I NCf:

föregående verksamhetsår satt silja borgarsdot-tir sandelin (ordf.), oscar ohlis (vice.ordf.), san-dra grindgärds (gen.sek.) i rodret för ncf. sU har två styrelseplatser i ncf och representeras i år av fredrika åkerö (vice.ordf.) och maria flemmich. minna Lindberg är president i Unr och silja bor-garsdottir sandelin vice ordförande. ncf är viktigt för sU och sU är viktigt för ncf – ncf är ett bra forum för att föra fram teman, hitta samarbets-partners, diskutera nordiskt specifika frågor och stifta närmare bekantsskap med de liberaler som står oss närmast i Lymec och ifLry.

Kommentaren

IU ERBJöD sU:ARE möjligheten att lära sig mer om vad de internatio-nella organisationerna innebär, hur man påverkar teman utomlands och hur den internationella verk-samheten kan stöda Svensk Ung-doms nationella arbete. I mitten av januari mötte tolv SU:are upp och alstrade synpunkter om den inter-nationella verksamheten.

Den allmänna opinionen i gruppen var att IU ska synas mer och ordna fler aktiviteter. IU enar medlemmar från olika grenar av SU och kan vara en verksamhet som attraherar fler medlemmar till SU som helhet. Gruppen tyckte också att SU har det bra ställt in-ternationellt.

Gruppen var ense om att Demo har fin verksamhet och för-tjänar mer synlighet – också inom SU. Deltagarna menade att det ger legitimitet då alla riksdagspar-tier deltar, men att organisationen kräver en del sakkunskap av repre-sentanter. Om SU ska nå sina mål och ”visa färg” gällande bistånd, så är detta forumet som vi måste vara aktiva inom. En deltagare påpeka-de att det är viktigt att komma ihåg

den påverkan Demos arbete har i odemokratiska länder – där behövs det synlighet.

Unga Europér uppfattades som ett bra forum för europeiskt sinnade, som en bra plats för att lära sig om EU-sakfrågor. NCF an-såg gruppen att behöver en struk-turell och ekonomisk revidering, samt att NCF har potential att vara starkare politiskt och synas mer i nationella debatter genom uttalan-den. Fler uttalanden kunde stöda nordiskt samarbete också på natio-nell nivå. De gemensamma näm-narna som är kännbara i LYMEC och IFLRY borde betonas. Grup-pen lyfte fram det liberala student-nätverket ELSN och att represen-tation där borde prioriteras av SU/LSK. Det nordiska tjänar regio-nalt på att det nordiska samarbetet blir mer kännbart inom LYMEC. Gruppen konstaterade att PNU är viktigt och måste hitta gnista och få ett media- och marknadsförings-lyft. Deltagare föreslog att betona förmåner som medlem eller sätta igång en awareness-kampanj. En-skilda nordiska länder är svaga, men tillsammans är de starka. EU

internationellt UtbilDningS-tillFälleTexT Lena höglund [email protected] i

INTerNATIONeLLA reLATIONer 21svensK framtid no 01 ⁄ 2011

UNgA EURoPéR (EURooPPANUoRET/JEf) PNU – PoHJoLA-NoRDENs UNgDoMsföRBUND DEMo – PARTIERNAs INTERNATIoNELLA

DEMokRATIsAMARBETE R.f.

Unga europér jobbar för att eU och europa ska synas bland unga finländare. detta gör man ge-nom att ordna intressanta seminarier och ge unga möjlighet att få träffa stora finländska namn inom eU-frågor. förutom eU-valen och aktuella teman i eU-politiken, så engagerar sig Unga europérna för vitryssland och demokratiförsvar. Unga euro-pér har en takorganisation, jeunesse européen-ne federalists (jef) som sitter med i european youth forum (underställt europarådet) liksom Ly-mec och ifLry.

pnU är organisationen för ungdomlig samver-kan över de nordiska gränserna och jobbar för det unga och nordiska i finland. pnU är en opolitisk organisation och är medlem i föreningarna nor-dens Ungdomsförbund (som har sitt högkvarter i helsingfors). pnU erbjuder utbyte, resor och kur-ser. pnU reviderar som bäst sin (media)profil.

demo ordnar seminarier speciellt kring demokra-ti och dess betydelse för utveckling. demo utför också utvecklingsarbete genom ett ungdomspro-gram i nepal och ett kvinnoprogram i tanzania. demo har alltid ett tält under världen i byn-fes-tivalen och ordnar också program på festivalen. demo firar traditionsenligt demokratidagen 15.9 med olika evenemang.

Klimatet har på senaste tid politiserats av sam-lingspartiets Ungdomsförbund i denna relativt opolitiska organisation.

pnU tampas med att hitta en riktning för det kom-mande året, organisationen försöker höja sin profil och organisationen behöver verkligt aktiva styrel-semedlemmar.

sU I UNgA EURoPEER:

penu (pääkaupunkiseudun eurooppanuoret) är den mest aktiva lokalavdelningen i finland och där sitter janina mackiewicz med för sU:s räk-ning. samarbetet med Unga europér möjliggör att partna evenemang, såsom på eLdr-kongressen då sU och penu ordnade seminariet ”challen-ges of demographic change and eU politics” till-sammans. organisationen har också intressanta idéer för kampanjarbete och erbjuder ypperliga kontakter.

sU I PNU:

svensk Ungdom har haft en nästintill konstant re-presentation i pnU, bl.a. silja borgarsdottir san-delin har tidigare fungerat som viceordförande och janina mackiewicz var styrelsemedlem ifjol. detta år är anna-stina sandfors och maria flem-mich aktiva i organisationen. aktiva representan-ter är viktigt i pnU, och det nordiska engagemang-et från sU:s sida är uppskattat.

sU I DEMo:

janina mackiewicz valdes nyligen till vice ordfö-rande i demos styrelse och har varit aktiv i nepal-programmets arbetsgrupp. representanter från sU har deltagit i utbildningsevenemang, studie-resor och mottagningar inom ramen för demos två utvecklingsprogram.

TexT Lena höglund ordförande sU:s internat ionel la utskott

[email protected] i

är inte i sig tillräckligt och PNU kan stöda unga att se de gemen-samma nämnarna inför framtiden.

IFLRY väckte stort intresse i gruppen, speciellt då tidigare vice ordförande Linda Lindholm bjöd på personliga erfarenheter. Lin-da ledde bland annat ett semina-rium på Cypern med deltagare från både Palestina och Israel. Be-rikade av Lindas och andras erfa-renheter föreslog gruppen att SU/LSK kunde delta i IFLRY:s semi-narieteam. I IFLRY finns utrym-me för gränsöverskridande frågor som t.ex. romerna, men förståeligt nog är det svårt att nå konkreta re-sultat. Gruppen summerade att det är svårt att mäta och jämföra (in-terkulturell) kunskap, men är vär-defullt och utvecklande för våra representanter. Problemet är hur detta förmedlas vidare i SU.

Deltagarna i IU:s utbildnings-tillfälle tog del av mycket infor-mation och blir förhoppnings-vis också aktörer i strävan till att förverkliga de idéer som väcktes, speciellt då de inte alla är med-lemmar i IU. Det centrala är att se hur kunskap, möjligheter och

kontakter kan nyttjas på lokalni-vå och i olika sammanhang i SU. Den internationella verksamheten är en dimension av SU, inte en av-skild avdelning. Förhoppningsvis är detta uppslag första steget mot att göra din lokalavdelning mer internationellt sinnad. Vad väck-te ditt intresse, vad kan IU göra för dig? Vill du vara med? Hör av dig till [email protected] eller [email protected].

MedIA

• Flerinsändareochartiklarmedin-ternationellt tema

SeMINArIeAkTIVITeTer

• Partnaseminariermedbådedemo och Unga europér för att öka deltagarantal och öka känne-dom inom sU om organisationer-na

• IU-workshoppåSU:skongress

• Dramernyttaaverfarenheterfrån evenemang utomlands och diverse utbildningar genom att inkorporera mer utbildning i sU:s verksamhet

• SamverkanmedPNUisambandmed sU:s egna evenemang: kul-turtillställningar och regionala ut-byten

repreSeNTATION

• alltid ha representation från sU på Lymec:s och ifLry:s möten och då ansvarar sU:s represen-tant för att nordbor håller kon-takt på mötet för att diskutera samarbete och gemensamma ståndpunkter

LObbANde

• Betonasamarbetemeddettidiga-re Liberal youth of the baltic sea inom Lymec och kanske få igång en nystart

• FlerlandsprograminomDemo

• Nyttjaekonomerochandrakun-niga inom sU för att hitta nya finansieringsmöjligheter och ekonomiska lösningar åt diverse organisationer

• MersamarbetemedSFP:sIUochsvenska Kvinnoförbundets iU

• FåinflerSU:areilokalastyrelser,nationella och internationella sty-relser (Unga europér, allians, Ly-mec och ifLry)

kAMpANjArbeTe

• NyttjaNordensomstödförspråk-frågan – ”norden är cool” - ironi på väder och betydelsen av samar-bete, språk och kultur

• StödaUngaEuropérskampanjer

• Awareness-kampanjomDemoinom sU

• StödavalutaochEU-samarbetemed Unga europér

• Engagerafleridetinternationellagenom att ta emot utländska valar-betare

idéer för framtida aKtioner

Enligt Mikael Rautanen på Inderes hade Nokia tre alternativ. De kunde fortsätta som tidigare med Symbian och Meego eller så kunde man öppna upp för samarbete med antingen An-droid eller Microsoft. Att Nokia valde Microsoft hade marknaden helt tydligt inte väntat sig.

Nokias stora problem har varit de-ras långsamma reaktionsförmåga på förändringar på marknaden. Den slut-giltiga lanseringen av nya produkter har på senaste tid varit trög och pro-dukterna har alltid blivit försenade.

—Det är helt klart Nokia som är risktagaren i samarbetet. Microsoft erbjuds nu en så gott som gratis option att ta sig in bland de stora inom mobiltelefon branschen. Ifall satsningen misslyckas står Nokia och balanserar på avgrundens kant medan Microsoft kan fortsätta som tidigare, säger Michael Schröder.

Han påpekar att utsikterna på ett kortsiktigt plan ser mörka ut och att de båda storbolagen har mycket att bevisa för marknaden. Rautanen håller med. Eftersom användare och främst utveck-lare nu är medvetna om att Symbian läggs ner kommer sannolikt många att överge Symbian.

—År 2011 kommer att vara ett starkt tillväxtår för smarttelefoner och det återstår att se ifall Nokia hinner ifatt 2012 när de beräknas ha en Win-dowsmobil på marknaden, tillägger Schröder.

—Också operatörerna har stor makt att påverka Nokias framgång. Microsoft Windows Mobile, som No-kia kommer att ta i bruk, har funnits på marknaden i tio år men har bara 2-3 procent av marknaden. Det är ingen garanti att operatörerna kommer att idka välgörenhet och subventionera Nokias telefoner i framtiden i fall de inte är konkurrenskraftiga, säger Schrö-der.

Aktiekursen kommer antagligen att ligga på en låg nivå den närmaste tiden. Inderes har lagt aktiens riktpris till 5,5 euro. Schröder tillägger att den kom-mer att ligga på en låg nivå men den starka kassan, tillgångarna i Nokia Sie-mens Networks och Navteq ger stöd.

Rautanen anser att Nokia borde ha fullföljt sin strategi med Symbian och Meego. De borde ha jobbat hårt med att försnabba lanseringen av nya pro-dukter. Nu är de i princip tillbaka på ruta ett. Den stora konkurrenten An-droid, som också erbjudit sin mjukva-ra till Nokia, fortsätter att utvecklas i snabb takt. Det tilltalar både applika-tionsutvecklare och användare.

—Nokia har påstått att det inte går att diff erentiera sig ifall man hade hop-pat på Androidtåget. Det är inte helt sant eftersom vi kan se att tillverkarna Samsung och HTC använder ett eget gränssnitt ovanpå Android-plattfor-men. Android hade åtminstone varit ett säkrare alternativ, säger Schröder.

Han tror att Nokias tröga agerande på marknaden till viss del beror på att deras produktutveckling är så utspridd runt om i världen. Den och beslutsfat-tandet borde ha eff ektiverats. Nu kom-mer Nokia istället att göra sig av med potentiellt tusentals arbetsplatser i Fin-land på grund av en minskad utveck-lingsstab när utvecklingen till stor del sker hos Microsoft. Istället för att gå till Microsoft borde Nokia ha tagit itu med sina interna problem.

—Andra börsbolag som får sig en smäll på grund av Nokias nya strategi är Ixonos och Digia. Ixonos har utveck-lat programvara till Symbian och Me-ego och kommer att lida mest, säger Rautanen.

För alla som väntat på Meego sä-ger Rautanen att operativsystemet kommer att förverkligas eftersom an-dra tillverkare har meddelat intresse för systemet. Det är troligt att åtminsto-ne kinesiska mobiltelefontillverkaren ZTE startar produktion av smarttele-foner med Meego som operativsystem.

Både Schröder och Rautanen är överens: nu är utsikterna väldigt mör-ka. Nokia kan givetvis lyckas om ett el-ler två år, men då är det bråttom.

VarFör ValDe nokia microSoFt?

Telekomanalytiker Michael Schröder på placeringsbolaget FIM och vice vd Mikael Rautanen på aktieanalysbolaget Inderes är överens om att Nokia valt fel väg. Åtminstone 2011 blir ett svagt år för bolaget men 2012 är ännu ett relativt oskrivet kapitel. Stora frågan är ifall de hinner ifatt de andra eller inte.

TexT Kenneth stagnä[email protected] i

VAd Nu?

Mikael Rautanen

Michael Schröder


VAd Nu?

####

###

nokia+microsoft = topp el. fl opp

####

###

if ($nokia && $m$ != fl op) {

echo ’jee’;

}

<end>


repOrTAGe

—JAg HAR fÅTT TA DEL av feedback från tidigare års politikerskolor och då har deltagarna efterlyst mer dis-kussion. Det är någonting jag har tagit till mig och försökt åstad-komma. Personligen tycker jag också det är mycket viktigt att del-tagare i seminarier själva får dela med sig av sina åsikter. Det är ju också en del av politikerskolan att lära sig argumentera och diskutera. Jag var själv med på de första träf-farna samt den sista, säger Fredri-ka Åkerö, förbundsordförande för Svensk Ungdom.

Fredrika har koordinerat hela politikerskolan men det är kretsar-na i Helsingfors och Österbotten som har skött det praktiska. Det är nämligen två politikerskolor som har dragits parallellt, en i södra Fin-land och en i Österbotten. Träffar-na har ordnats kvällstid och varje träff har utgått från ett specifikt tema. Ibland har dessutom studie-besök arrangerats för att ge delta-garna mer konkreta uppfattningar. När Finlands domstolar avhandla-des besökte deltagarna Helsingfors tingsrätt respektive Österbottens tingsrätt. Andra teman som stått som grund för träffarna är politik,

integration, miljö samt riksdagen och europaparlamentet. Deltagar-na har personligen fått träffa kän-disar såsom SFP:s partiordförande samt kultur- och idrottsminister Stefan Wallin och europaparlamen-tariker Carl ”Calle” Haglund plus många fler.

–Politikerskolan i Österbot-ten fylldes snabbt och om ytterli-gare anmälningar kommit så hade vi blivit tvungna att hänvisa de till kommande politikerskolor eller söka större utrymmen. Det är ock-så roligt att en del gymnasier visar uppskattning och ger studerande möjligheten att tillgodoräkna poli-tikerskolan som en valbar kurs. Det tyder på att den här typen av kon-kret utbildning är viktig. Dock är tillgodoräknandet en sak som del-tagaren själv måste diskutera med sin skola. Det är en sak mellan sko-lorna och deras studeranden, säger Stephanie Lindberg, politisk sekre-terare för Österbottens krets.

Fredrika framhäver att SU ock-så gärna antar en fostrande roll i samhällsundervisningen.

– Vi kräver absolut inget med-lemskap i SU för att man ska få del-ta. Vi erbjuder den här tjänsten ef-

tersom vi tycker det är viktigt att unga får upp ögonen för samhället och odlar ett framtida intresse för att påverka, säger Fredrika.

Katarina Dahlman, politisk se-kreterare i Helsingfors, är nöjd med politikerskolan som ordnades i söd-ra Finland.

– Vi hade goda diskussioner ef-ter varje träff. Gänget var engagerat och jag tror alla trivdes och upp-skattade stämningen.

Som avslutande träff ordnades besök i riksdagen för båda skolor-na samtidigt. Rundvandring och träff med riksdagsledamöter stod på schemat.

– Efter politikerskolan har jag fått positiv feedback. Ännu fler träffar har efterlysts, problemet är bara tidsbrist för både arrangörer och deltagare. Men det är något vi ska ta i beaktande till kommande politikerskolor, säger Fredrika.


politikerSkolanNYA säTTET ATT sTUDERA sAMHäLLsVETENskAP

Under senhösten körde SU:s politikerskola igång igen. Konceptet var nytt med en mer intensiv politikerskola jämfört med tidigare år. Träffar ordnades ungefär varannan vecka och varje träff byggdes upp kring ett tema. Gästföreläsningar, diskussioner och studiebesök är politikerskolan i ett nötskal.


repOrTAGe

Tre FrÅGOr TILL TVÅ deLTAGAre

1. varför kom du med?

2. vad har du fått ut av politikerskolan?

3. Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

jONATHAN TeIr

esbo

1. jag fick upp ögonen för politikerskolan eftersom jag finns med på sU:s e-postlista. jag hade ganska flum-mig kunskap om hur beslut fattas och hur samhället fungerar så jag tyckte politikerskolan lät som en bra idé. dessutom kan jag tillgodoräkna politikerskolan som en valbar kurs i min skola så jag anmälde mig själv och två kompisar.

2. mycket bra baskunskap om hur beslut fattas, var de fattas och vem som är delaktig. jag tycker att politi-kerskolan är ett bra komplement till den teoretiska undervisningen i samhällsvetenskap som erbjuds i skolan. gruppdiskussionerna tillsammans med olika gästtalare har varit givande. dessutom har man fått träffa en massa trevliga människor.

3. det får vi se sedan.

HeNNA bIrkMAN

Karleby

1. jag anmälde mig för att jag ville veta hur man själv kan påverka politiken. en orsak var också att jag ville få en uppfattning om hur det är att vara politiker ”på riktigt”.

2. tyvärr har jag inte haft tid att delta i varje träff. men det som har varit bra är upplägget i olika teman; man har fått se politiken och samhället ur olika perspektiv. till exempel då Ulla-maj Wideroos gästtalade fick man en politikers perspektiv och då vi besökte tings-rätten så fick man ett helt annat perspektiv. det har gett en bra helhetsbild.

3. absolut, det tror jag.


WWW.SU.Fi

Webb

WWW. Facebook. com/ SVenSkUngDom


”ss – oNDskANs MäkTIgA RED-

skAP” anses vara nydanande inom SS historia tack vare nya doku-ment, intervjuer med ögonvittnen och filminspelningar. Boken, ut-given 2002, skulle enligt Knopps egna ord i förordet inte ha kunnat skrivas fem år senare, när ännu fler av de samtida vittnena då skulle ha avlidit.

Boken har enligt mig ett in-tressant upplägg eftersom den är uppdelad i sex vitt skilda kapitel, som alla berättar en del av SS his-toria. Alla har vi läst tunga historis-ka böcker som varit alltför späcka-de med fakta och jag upplever att kapitelindelningen gör boken mer lättläst. Knopps berättelse om SS kan givetvis också anses vara för-enklad enligt de som redan är väl-digt insatta i SS historia, men för de som läser historiska böcker en-bart av intresse rekommenderar jag boken.

Knopp inleder boken om SS med att berätta om maktkampen mellan SA (Sturmabteilung), brun-skjortorna, och SS (Schutzstaffel). SS skulle till en början utgöra Hit-lers personliga livvakt och lyda Hit-ler villkorslöst, medan SA skulle ut-göra armén. På sikt uppstod klyftor mellan SA och SS när Röhm, le-daren för SA, hade politiska am-bitioner och ansågs vara obekväm. Maktkampen mellan SA och SS av-slutades i juni 1934 under de långa knivarnas natt när SS på order av Hitler avrättade många SA-med-lemmar, även Röhm.

Efter att ha diskuterat SA och SS bekantar vi oss närmare med Heinrich Himmler, ledaren för SS. Himmler, eller ”Reichsheini”, hade aldrig varit frontsoldat men var trots detta ett av de högsta be-fälen i det tredje riket. Himm-ler ansågs vara en komplex per-son, ha vissa drag av galenskap och sägs aldrig ha visat sitt rätta jag. SS-chefen förespråkade fram om annat hårdhet, vilket också drab-bade fångarna i koncentrationslä-gren som Himmler ansvarade för. Det var även Himmler som gjorde att nazisterna tog i bruk zyklon-B, när man ville hitta en mer human lösning för de som skulle verkställa dödandet.

Det tredje kapitlet berättar om Reinhard Heydrich, chef för tyska säkerhetstjänsten, tyska kri-minalpolisen och Gestapo. Hey-

drich anslöt sig till NSDAP och SS sent men blev snabbt bekant med Himmler. Vänskapen mellan Hey-drich och Himmler ledde till att sä-kerhetstjänsten (SD) uppstod. SD hade även ett stort inflytande över SS utveckling. Heydrich var ökänd för att utöva terror, inte minst ge-nom Gestapo, när möjlighet gavs. Heydrich ansågs vara maktlysten, ondskan personifierad och kall-lades av Hitler för mannen med järnhjärtat.

De två följande kapitlen berät-tar om dödskallen (division Toten-kopf) och Waffen-SS. Dödsskal-leförbanden inom SS arbetade i koncentrationslägren och deras uppgift var att bekämpa folkets och statens fiender. Tilläggas kan att den ökände läkaren Theodor Eicke hade ett stort inflytande i dödsskal-leförbanden när Eicke också var lä-gerinspektör. År 1940 slogs de mi-litära SS-förbanden som agerat inom armén samman till Waffen-SS, där även dödsskalleförbanden införlivades. Waffen-SS roll är fort-farande omdebatterad, om Waffen-SS skall ses som en elit eller en po-listrupp som slogs mot nazismens yttre och inre fiender.

Den avslutande delen berättar om myten Odessa, organisationen för före detta eller frigivna SS-med-lemmar. Odessa uppstod som en flyktingorganisation för SS-med-lemmar, med målet att smuggla ut nazister ur Tyskland efter andra världskriget. Från år 1946 finns en-ligt den amerikanska underrättelse-tjänsten bevis om organisationens existens, men efter detta går åsik-terna om Odessas eventuella fort-levnad isär. Om Odessa var en myt eller verklig organisation är en frå-ga som Knopp diskuterar utan att kunna ge ett direkt svar. En orga-nisation som däremot fortfarande existerar är ”Stille Hilfe” som leds av Himmlers dotter, Gudrun Bur-witz. Inom ramen för organisatio-nen träffas gamla såväl som nya na-zister och organisationen har även hjälpt forna SS:are att gömma sig.

Mest intressant tyckte jag att sista kapitlet om myten Odessa var. Detta var ett nytt kapitel i SS histo-ria för mig. Skrämmande är ju att det enligt Knopp fortfarande finns ett aktivt nätverk för tidigare nazis-ter, som också värvar nya medlem-mar hela tiden.

SS - SkrämmanDe men Sant

DEN NYA sNABBA tågförbindelsen Alle-gro har nyligen öppnats på rutten Hel-singfors - Sankt Petersburg. Med en-dast tre och en halv timmes restid är staden nu närmare belägen närmare än någonsin förr. Därtill finns såväl flyg- som båtförbindelser.

I augusti hade jag själv nöjet att be-söka ”Nordens Venedig” Sankt Peters-burg i samband med ett seminarium ordnat av SU:s internationella samar-betsorganisation International Federa-tion of Liberal Youth, IFLRY. Trots att seminariet upptog största delen av vår tid hann jag faktiskt med en del sight-seeing. Tack vare våra lokala värdar fick vi se och uppleva även sådant som alla turister kanske inte har möjlighet till.

Flyget är givetvis ett alternativ till ett besök i staden men med tanke på tidskrävande passkontroller är fördelar-na inte alltid så stora. För egen del var flyget det enda alternativet på grund av min tidtabell. Nackdelen var köerna till pass- och visumkontrollerna på flygfäl-tet i Sankt Petersburg. Där fick man träna både benmuskler och nerver. Ef-ter att äntligen köat klart var det dags för nästa äventyr, nämligen att ta sig från flygplatsen in till centrum. Tack vare mitt sällskap bestående av en tjej från Tyskland och en dansk kille vågade jag ta flygbussen för att sedan byta till metro. Trots noggranna instruktioner om var vi skulle stiga av bussen var det ändå mer osannolik tur än skicklighet som gjorde att vi de facto hittade met-rostationen. Den som försöker bemäs-tra det ryska metronätet kan jag bara råda att skaffa sig en nyligen uppda-terad, engelskspråkig karta över met-rolinjerna samt se till att man har god tid och gott humör. Det är inte lätt att hinna uppfatta vilken station som ut-ropas som nästa hållplats.

Själva staden då? För det första kan man som med alla andra vackra stä-der konstatera att det inte lönar sig att försöka fånga alla gamla och vack-ra byggnader på bild; det finns oftast en ännu vackrare bakom nästa hörn! Väl uppstädade och restaurerade bygg-nader finner man till exempel i områ-dena kring Uppståndelsekyrkan och Eremitaget. Om man besöker staden sommartid rekommenderar jag abso-lut en båttur längs kanalerna och ut på Neva. Det är en upplevelse att se alla vackra byggnader från vattnet. Speciellt

om det är högt vatten och passagerarna stundvis måste flytta sig längst fram i fören för att båten ska rymmas under kanalernas låga broar. En annan grej jag varmt rekommenderar är en kvällspro-menad längs floden, de många broarna upplysta i mörkret är en vacker syn. På tal om broarna måste det även påpekas att det inte lönar sig att stanna allt för sent i centrum om hotellet är beläget på andra sidan Neva – broarna öppnas nämligen till natten för att släppa för-bi fartyg och det kan vara knepigt att fastna på fel sida!

Det finns otaliga saker man kan göra i Sankt Petersburg. Är man ute för att shoppa och festa ska man styra till Nevskij Prospekt och dess tvärgator. Där finns de största varuhusen, de lyxi-gaste klädbutikerna och de trendigaste klubbarna. Vill man däremot vara kul-turell är konstmuseet Eremitaget (in-hyst i sex byggnader varav en är Vinter-palatset) ett måste. Men ta god tid på dig i museet, köerna kan vara långa och dessutom finns det så mycket att se att knappt en hel dag räcker till. Museet har över tre miljoner föremål och verk i sina samlingar. Dess samling målningar är dessutom störst i världen. Kom ihåg studiekortet, då kommer man in gratis. Nära intill finns även den världsberöm-da Uppståndelsekyrkan, vars lökkupo-ler pryder så gott som alla vykort av sta-den. Har man flera dagar lönar det sig att även åka ut till Peter-Paulfästning-en, som är belägen på en liten ö i Neva. Fästningen inhyser gamla fängelsehå-lor och den kända Peter-Paulkatedra-len, vars förgyllda tinnar och torn syns på långt håll. Dessutom finns en liten sandstrand som i augusti var alldeles proppfull av soldyrkare, men jag tvivlar på att någon faktiskt vågar doppa sig i floden. Själv besökte jag även kryssaren Aurora, vars kanonskott utlyste starten för Oktoberrevolutionen. Skeppet i sig är inte så märkvärdigt. Det är mest dess historia som fascinerar.

Överlag kan det konstateras att un-gefär varannan byggnad i staden har någon historisk anknytning, i alla fall om man får tro vår lokala guide. Så räk-na med att inte hinna uppleva ”allt”. Men om du har ett förlängt veckoslut torde du hinna bra med det mesta av det jag berättat om och vill man veta mer löns det givetvis att konsultera en guidebok. Staden är utan tvekan defi-nitivt värd ett besök!

Sankt peterSbUrg öppnare än nÅgonSin

REsAN BokEN

TexT&FOTO danica [email protected] i

TexT stephanie [email protected] i

receNSION 27svensK framtid no 01 ⁄ 2011


svensk Ungdoms barnläger samlar barn och ungdomar från hela svenskfinland och går under teman konst, kreativitet, natur, miljö och skärgårdsliv.

som barnlägerledare ansvarar du för att lägerdeltagarna får ett oförglömligt sommarminne. du deltar i viss mån i planeringen av lägret, drar programmet och sköter bar-nen under lägret. vi söker tre unga lägerledare som är positiva, kreativa, vana att röra sig i naturen och tycker om att jobba med barn. du förväntas jobba på alla tre läger. ett plus är om du har kunskap i första hjälp eller annat som kan vara nyttigt på ett läger.

skicka din ansökan samt cv till [email protected] senast 14 mars 2011.

svensk Ungdom ordnar sina traditionella barnläger veckorna 23, 24 och 25 på Kirjais kursgård i nagu. vi söker nu

tre lägerleDareför att förverkliga dessa läger.

tilläggsinformation ger barnlägerkoordinator emma portin, [email protected], 050 3762 045.

barnläger

e-pOST

294 miljarder e-post skickades dagligen.

89,1 % av dessa e-post var spam.

2,9 miljarder e-postkonton.

dOMÄNer

255 miljoner webbplatser totalt.

88,8 miljoner .com domäner. näst vanligast var .net domäner med 13,2 miljoner platser.

ALLMÄNT

internet har 1,97 miljarder användare. en ökning med 14 % från året innan. majoriteten finns i asien. jordens befolkning uppskattas till 7 miljarder. det betyder att cirka 28 % av befolkningen använder internet.

SOcIALA MedIer

Facebook

600 miljoner användare.

250 miljoner nya användare år 2010.

Twitter

175 miljoner användare.

100 miljoner nya användare år 2010.

10 % står för 80 % av inläggen.

youtube

2 miljarder videor visades per dag.

35 timmar video laddades upp varje minut.

bloggar

152 miljoner.

Vare sig du vill veta eller inte: här kommer internet i siffror. Håll det för dig själv eller attackera dina vänner med onödig kuriosa.

SÅ här SÅg internet Ut 2010

Online

SAMMANSTÄLLNING Kenneth stagnäs

kÄLLApingdom

VerkSAMHeTSuTSkOTTeT

NÄr?

Samla alltså ihop dina kompisar el-ler lokalavdelningsgänget på din ort och anmäl er till Valracet. Valracet är tävlingen där laget skall samla po-äng genom att göra kampanj på oli-ka sätt. Er fantasi är gränsen för hur mycket poäng ni lyckas samla in. Tra-ditionellt kampanjande ger lite min-dre poäng, medan nya idéer och kon-cept ger mer.

Hur?

Gå in på su.fi och anmäl ditt lag. Täv-lingen kör igång den 16 februari och slutar den 16 april. Vinnaren kommer att utannonseras på valvakan den 17 april.

VeM?

Alla i SU-ålder kan delta i Valracet – det är bara att anmäla ditt lag och sätta igång.

VAd kAN VI VINNA?

Det lag som samlat mest kampanjpo-äng vinner två gratis deltagarplatser till Svensk Ungdoms kongress i Vasa i maj. Det lag som kommer på andra plats får ett litet tröstpris.

Hur Ser reGLerNA uT?

1. Verkus är enväldiga domare.2. Ett lag per lokalavdelning. I sam-

band med att man anmäler laget skall man också meddela vem som är kontaktpersonen. Minst en kontaktperson per lokalavdel-ning behövs.

3. Finns det inte en aktiv lokalav-delning på din ort går det bra att delta med ett kompislag.

4. Laget skall ha anmält sig inom utsatt tid.

5. Tävlingen börjar den 16 februari kl. 00.00.

6. Tävlingen slutar den 16 april klockan 23.59

7. Poäng delas ut endast till allmän kampanj, inga poäng för speci-fik kandidatkampanj. Om du står i till exempel Frida-blusar och delar ut Frida-broschyrer får du inte poäng, du skall dela ut det allmänna materialet om SU eller alla kandidater.

8. Verkus skall ha alla poäng senast den 17 april klockan 15.00, i sam-band med att man skickar in po-ängen skall alla deltagare i laget framkomma.

9. vinnaren meddelas på valvakan

att göra kampanJ meD ett gäng glaDa SU:are hör till

Det roligaSte Som FinnS!

har du frågor, funderingar eller tankar? Kontakta verkus ordförande emma portin, [email protected] eller ring 050 3762 045.

10 poängMassor poäng för stort och speciellt kampanjjippo Youtubereklam Seminarium/debatt

dessa poäng gäller per person per dag. poängen matar du in på sU:s hemsida.

1 poängLappa postlådorLappa bilar/cyklar

2 poängKrogrundaTorgkampanj

5 poängEget kampanjmaterial Insändare

Hur SAMLAr MAN pOÄNG?

Den 17 april väljer det finländska folket en ny riksdag. sU kommer som van-ligt att göra en stor kampanj och försöka få in så många unga under 35 år som möjligt. I samband med valkampanjen utmanar sU:s verksamhetsutskott alla lokalavdelningar och aktiva inom sU att göra så mycket kampanj som möjligt och via det vinna två kongressplatser.

TäVLINgEN MELLAN LokALAVDELNINgARNA

Valrace!


kAMpANj

Benjamin EllenbergSam Björklund

Marcus Rantala

Johanna Sandberg

Janina Mackiewicz

Armi Murto

HELSINGFORS VALKREtS / HELSINGIN VAALIPIIRI / HELSINKI dIStRICt

Aden Ahmed Hassan

NYLANdS VALKREtS / UUdENmAAN VAALIPIIRI / UUSImAA dIStRICt

Fredrika Åkerö

Anders Wikström

Midiya Zahir Hatam

Silja Borgarsdóttir Sandelin

Christoff er Hällfors

Jens Tegengren

VASA VALKREtS / VAASAN VAALIPIIRI / VAASA dIStRICt

Ida Ahlbom Marcus Beijar

EGENtLIGA FINLANdS VALKREtS / VARSINAIS-SUOmEN VAALIPIIRI / VARSINAIS-SUOmI dIStRICt

Niklas Mannfolk

Läs mer om våra kandidater på www.su.fi

Ung&PROFESSIONELL

Ung&mILJÖmEdVEtEN

Ung&INtEGRERAd


Färg: proFeSSionell

www.su.fi www.facebook.com/svenskungdomofficiell webbsajt följ med oss även på facebook

md 11

Vi är framtiden. Vi är det liberala politiska ungdomsförbundet i Finland. Vårt Finland är ett flerspråkigt och mångkulturellt

land. Vår ekonomi är livskraftig tack vare starkt entreprenörskap som bygger framtida företag. Vi sätter individen främst och

respekterar alla. Vi vet att frihet under ansvar fungerar.Vi fattar ekologiskt hållbara beslut. Vi vill ha en ren natur. Vi påverkar

det nationella, regionala och lokala samhället genom den politik vi driver och tror på. Vårt Finland är internationellt, en del av Norden

och en del av Europa. Vi jobbar för ett levande och framgångsrikt Finland. Kom och bygg framtiden tillsammans med oss.

Du är en del av den.-

Olemme tulevaisuus. Olemme Suomen liberaali poliittinen nuorisojärjestö. Meidän Suomemme on monikielinen ja

monikulttuurinen maa. Taloutemme on elinvoimainen kiitos vahvan yrittäjyyden, jolla rakennetaan tulevaisuuden yrityksiä. Asetamme

yksilön etusijalle ja kunnioitamme kaikkia. Tiedämme, että vapaus ja vastuu kulkevat käsi kädessä. Koska haluamme puhtaan ympäristön,

teemme ekologisesti kestäviä päätöksiä. Vaikutamme kansallisesti, alueellisesti ja paikallisesti politiikalla, jota ajamme ja johon

uskomme. Meidän Suomemme on kansainvälinen, osa Pohjolaa ja osa Eurooppaa. Teemme työtä elinvoimaisen ja menestyksekkään Suomen

puolesta.Tule rakentamaan tulevaisuutta kanssamme. Olet osa sitä.

-We are the future. We are the Liberal political youth organisation of Finland. Our Finland is multilingual and multicultural. Our

economy is a world leader. Thanks to strong entrepreneurship which will build the companies of the future. We put the individual first

and respect everyone. We know that liberty with responsibility works. We want a clean environment, which is why we make ecologically

sustainable decisions. We influence national, regional and local governments with the politics we stand for and believe in. Our Finland is international, a part of Scandinavia and a part of Europe. We work for a thriving and successful Finland. Join us in building the future.

You are a part of it.

Documents

Svensk Framtid 1/2011