Svensk Framtid 3/07

sfsvensk ungdoms

politiska tidskrift

nr 3 2007

svensk framtid

svensk framtid nr 3 20072

svensk framtidnr 3 2007

Chefredaktörted urho

[email protected]

formgivarecarl&carl

pärmbildanders huldén

kakelmålning på arbat-gatan i moskva från slutet på 1980-talet som en vädjan

för vänskap mellan öst och väst.

ansvarig utgivare minna lindberg

[email protected]

medverkande christa björkstam

sara eklundjohan ekman

matilda flemminghelleke heikkinen

maria helsinganders huldén

karolina isakssonminna lindberg

sebastian lindbergmats löfström

oscar ohlisanniina pirttimaa

krista simbergstaffan sundström

redaktionensimonsgatan 8 a

00100 helsingfors

telefon (09) 693 07 247 fax (09) 693 19 68

e-post [email protected]

tryCkerihufvudstadsbladets

tryckeri, vanda upplaga 6 000

issn 078-4427

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

bund. vår grundidé

bygger på humanism,

en ekologisk helhets-

syn, socialt ansvar och

medmänsklighet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska höras i

beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamhet, gå in

på www.su.fi. där

hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

04

07

08

11

12

16

18

20

led

ar

e

nya

fö

rb

un

dss

tyr

else

n

kon

gr

esse

n

nyy

ka

ab

i la

jv

lib

era

lism

som

ma

rfi

nla

nd

pro

file

n –

ask

o s

ar

kola

su i

vär

lden

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innehåll

vi lever i ett tidevarv där världsförbättrare frodas. dagligen hör vi om konflikter och bombdåd och media är fyllt med tårdrypande historier om livets misär. världsförbättrarna sitter över kaffekoppar och ölstop och kedjeröker samtidigt som de beklagar imperialismens och globaliseringens fasor och tvinnar på palesti-nasjalarnas knypplade kanter.

vi vet ändå att världen inte blir bättre av att oja sig och voja sig. visst är det också viktigt att föra en dialog om hur världen skall

utvecklas, men den måste föras bland dem som kan påverka, inte bland dem som redan är frälsta.

mest specifikt har vi sett trenden i valdeltagandet i nationella val. paradoxen är att i presidentval, som har minst inflytande på indivi-dens vardag, är röstningsprocenten högst. samtidigt sjunker valdel-tagandet i kommunalval, vars utgång mest påverkar individen.

att ha den interna politiken i skick är inte minst viktigt för det signalvärde det ger våra nya europeiska vänner. efter en snabb de-mokratiseringsprocess känns det som om man i många av de forna öststaterna sidsteppar den interna välfärden och tryggheten för in-ternationell prestige. speciellt oroväckande är det att höra rapporter från utsända där man kan läsa mellan raderna att besökare bara slussas till fyrstjärniga hotell via villaförorter så man inte skall skåda misären som är vardag för de flesta.

vi har i finland jobbat hårt för att uppnå den välfärden vi har idag, och den är något vi kan vara stolta över. men ännu kan vi inte vila på våra lagrar - jobbet måste fortgå. vi måste jobba vidare för att utrota ungdomsarbetslösheten, slopa arvskatten i sin helhet, och trygga studenternas välmående. som européer har vi dessutom ett ansvar att visa våra nya vänner att inget kommer gratis, utan att det ligger hårt arbete bakom alla framgångar som uppnås.

mindre snack, mera verkstad!

Chefredaktören

Chefredaktör ted urho

Unisont eurovisionärt

svensk framtid nr 3 2007 3

kolla in www.pandapropaganda.com för att kolla in mera material av sebastian nyberg, just nu aktuell med seriealbumet bråkstakarpersoner.

psykopojken

upprörd bjarne kallis!

heja su! nu har vi, utöver päivi räsänen, lyckats irri-tera även bjarne kallis som skrev följande i sin blogg på måndagen den 7.5:

”I organisationernas årsbe-rättelser brukar man lyfta fram speciellt sådana frågor, som de anser vara viktiga. Exempelvis om ett parti under året uppnått något av det som partiet arbe-tat för, nämns detta garanterat

i årsöversikten eller – berättelsen.Ett reta upp partier verkar vara ett av Sfp:s ungdomsorganisa-

tion Svensk Ungdoms syften. Då ungdomsorganisationen i vecko-slutet höll sitt årsmöte gladdes man över att under det gångna året ha lyckats reta upp såväl moderpartiet som Kristdemokra-terna. Organisationen tycks ha höga mål...”

vi konstaterar att kallis inte har någon vidare humor men är glada över att han har tid att lägga ner på att irritera sig över su.

www.bjarnekallis.net > bjarnes blogg

den kvinnliga värnplikten väCker känslor!

svensk ungdom har under det senaste året jobbat för att finland i framtiden skall ha en universell värnplikt, det vill säga att både män och kvinnor kallas till upp-båd. i samband med detta debatterade tidigare för-bundsordförande frågan tillsammans med jessica suni från vänster unga i slaget efter klockan 12. debatten väckte mycket uppmärksamhet, och ett av inläggen på vegas debattforum väckte redaktionens intresse:

”Heja Svensk Ungdom! Utbildningen skall ju inte vara exakt samma som åt pojkarna, men flickorna kunde ju lära sig att koka och stoppa strumpor. Tänker på hur viktigt det var med kvinnor vid hemmafronten och lottor i slutet på 30-talet och början av 40-talet.”

-60-årig korsholmare

”Ja om jag vore ung nu, är 70+, så skulle jag gärna gå med i militären. På min tid var det inte möjligt”

– berit från sökö

Sagt om SU tre meningar

minna lindberg är passionerad su:are och nyvald förbundsordförande. hon fick beskriva su med tre meningar och detta kom hon till:

su är engagerande.

su är en samlande kraft.

su är helt enkelt skitkul.

förbundsordförande minna lindberg

Nya ordförande om Svensk ungdom


på moldaviens huvudstads, Chisinaus gator

kunde man den 9 maj beskåda både parader,

flaggor, plansCher oCh affisCher med kommu-

nistiska förteCken. folkdans till nationalistisk musik och med kommunistiska hammarsymbolen som dekor uppvisades på en scen i centrala staden. man firar se-gern över hitlertyskland – kommunisternas seger. sam-tidigt är många av husen förfallna och på landsbygden bor människor i små ruckel där vi själva inte ens skulle förvara våra cyklar och en del plöjer fortfarande sin åker med hjälp av häst samt transporte-rar höet med häst och kärra. en verklighet väldigt långt ifrån den vi lever i. grann-landet rumänien har kommit betydligt längre i utvecklingen. naturligtvis finns det fattigdom och samhällsproblem även där, men människorna har jobb och genom det helt andra livsförutsättningar än de flesta moldavier. den stora skillnaden är att de rumänska myndigheterna har öppnat marknaden också för andra aktörer än statliga, medan den kommunistiska regeringen kontrol-lerar den moldaviska marknaden. där är skatterna för icke-statliga företag så höga att det helt enkelt inte kan löna sig att starta upp ett företag eller för internationella bolag att etablera sig på marknaden. exempelvis är det eko-nomiskt så gott som omöjligt att grunda en lokaltidning på grund av alla olika avgifter och skatter som åläggs på dem. detta passar ju staten, då de på det sättet kan hålla koll på vad som sägs och skrivs i både lokal och nationell media. yttrandefrihet och fri press är trots allt grundförutsättningar för ett demokratiskt samhälle!

i juli i år hålls det kommunalval i moldavien och nästa år riksdagsval. det socialliberala partiet alianta moldo-va noastra kämpar med valkampanjen för att äntligen kunna bryta den kommunistiska majoriteten. det är dock inte så lätt med poliser som kontrollerar vad man sysslar med. någon fri valkampanj kan man inte säga att existerar.

ToTaliTariSmeN i prakTikeN

då vi med lymec, alianta noastra och tineretul natio-nal liberal från rumänien ordnade en kort street action var även vi strängt bevakade av polisen. först samlades ett fyrtiotal deltagare på alianta noastras kansli för att öva sig. alla fick skriftliga instruktioner om vad som kommer att ske och sedan muntliga direktiv om vad vi skulle göra om polisen blandade sig i vår demonstration. många av oss utlänningar skojade om polisen och kon-staterade att vi bara behöver visa upp vårt eu pass för att klara oss undan. då insåg vi inte riktigt allvaret i det hela. bokstäver och ballonger delades ut åt deltagarna och sedan övade vi oss i vilken ordning bokstäverna ska lyftas fram och bilda orden ”no visa”och ”europe is our home”. det hela behövde repeteras så att det sedan i den verkliga situationen inte skulle ta längre än fyra mi-nuter. detta eftersom det tar exakt fyra minuter för poli-sen att komma till platsen. spänningen var påtaglig och adrenalinet steg hos deltagarna då vi skingrades i små grupper för att sedan sammankomma vid träffpunkten. bokstäverna rullades ihop och gömdes i ärmar och väs-kor och de gula ballongerna gömdes i plastpåsar. själva aktionen filmades av rumänsk tv samtidigt som polisen

omringade oss litet halvhjärtat. man hade bjudit in de rumänska journalisterna eftersom staten inte kan kontrollera deras verksamhet. någon sade också att polisen på förhand visste att vi

skulle komma och skulle ha stoppat oss om inte tv journalisten hade varit på plats. om detta

verkligen stämde vet jag inte, men knappast är det omöjligt. efter aktionen samlades på alianta noastras kansli. då visade det sig att en person från alianta noastra hade blivit anhållen för organiserande av olaglig

demonstration. han frikändes några timmar senare, men poängen blev klar – här ska inte

liberalerna komma och klampa in på fel ställen.

faktum är ju att vårt västeuropeiska system inte ska importeras med vilka med-

el som helst till alla andra länder, men själklart är också att om man fortsätter styret i moldavien i sam-ma stil som nu kommer man inte att utvecklas i samma takt som resten av europa. liberalerna har en vision om ett öppet moldavien som har möjligheter att bli en full-värdig medlem i den europeiska unionen. detta skulle inte vara omöjligt fastän vi nog vet att förändring kräver tid, pengar och framför allt tålamod. regerande mak-ten verkar däremot styra landet i en helt annan riktning, som inte nödvändigtvis är till fördel för varken invå-narna i landet eller för resten av europa. här har vi ett ansvar och en möjlighet att tillsammans med european liberal youth stöda det moldaviska liberala systerpar-tiet med alla medel som vi har möjlighet till.

kommunistiskt styre öppnar inte dörrar till eU

åskledare

su har en tydlig uppgift: att stå för en ung

oCh frän politik på svenska. men det hindrar inte su från att utvecklas också på det andra inhem-ska och bl.a. synas mera i finskspråkig media med de frågor vi står för. det är något jag vill vara med om och utveckla som ny vice ordförande. en star-kare profil i högskolefrågor är ett annat intressant område. men framförallt skall su fortsätta synas med budskapet om att politik inte är reserverat för kostymgubbar, utan det kan och skall göras kunnigt med full fräs på ungt sätt!

det har inte ens gått en veCka sedan jag

blev vald till viCe ordförande på kongres-

sen i kristinestad. jag tackar för förtroendet. det är nu det riktiga jobbet börjar. su måste också i fortsättningen fungera som en bra samhällsaktör. vi skall fortsätta jobba för ett enat förbund men också komma ihåg de säregenheter de olika regio-nerna har. nyckelordet är samarbete för politik är ett lagarbete. en människa kan inte ensam göra po-litiska underverk. men tillsammans som ett team är vi starka att fortsätta jobba för de mål dit vi vill nå.

med dessa korta rader inleder jag mitt viceord-förandeskap. jag ser framemot ett spännande och lärorikt år.

politiska underverk

viCe ordförande annina pirttimaa

viCe ordförande osCar ohlis

mitt SU år 2007: stark, politisk och kunnig

ledare

förbundsordförande minna lindbergminnalindberg.blogspot.comillustration christa björkstam


det finns det ett liv efter riksdagsvalet? det frågade sig nog många su:are efter en intensiv riksdags-valskampanj. spänningen var på topp och förväntning-arna högt ställda. nu vet vi hur det gick. sfp och su in-friade förväntningarna och blev en av valets tre vinnare. su plockade 11 000 röster vilket är ett jättebra resultat. det visar att de frågor som su körde engagerar.

men i politik handlar det inte enbart om att lova, utan också om att leverera resultat. därför var regeringsför-handlingarna nästan lika viktiga som att göra ett bra val. su var med i sfp:s delegation som förhandlade fram

regeringsprogrammet. där lyfte vi bland annat fram be-hovet av ett höjt studiestöd, högre inkomstgränser samt av flera insatser på att bekämpa ungdomsarbetslöshe-ten och för att få en bättre miljö.

förhandlingarna gick bra vilket gör att su och sfp nu kan vara med och leverera mycket av det vi lovat. re-dan 2008 kommer studiestödet troligen att höjas med 15 % och dessutom höjs inkomstgränserna med 30 %. få politiska ungdomsförbund - jag vill påstå inget - har en lika stark ställning som su har inom sitt moderparti. det gör att vi genom vårt inflytande konkret kan leverera resultat.

SU och parTidageN

su:s inflytande i partiet skall också fortsätta vara stort. då sfp samlas till årsmöte och partidag i början av juni i år kommer cirka 25 % av de röstberättigade delegaterna att vara su:are. det gör att su kan fortsätta påverka partiet i en ung, fräsch och liberal riktning.

en av de viktigaste saker som su måste köra inom såväl sfp som i samhället överlag är miljöfrågorna. till sfp:s partidag har su bland annat lämnat in en motion

det handlar om att leverera

förbundssekreterare mats löfströmlofstrom.blogspot.com

mats har ordetom att man skall ge en miljöpremie till nya miljöbilar. vi vill införa en så kallad miljöpeng så att alla som köper en miljöbil får 1000 € av staten. det tror vi gör att fler kommer att investera i en miljöbil. samma miljöpeng har den borgerliga regeringen i sverige redan infört.

miljöfrågorna är mycket viktiga på alla plan. den glo-bala uppvärmningen måste bekämpas, framtidens ener-giproblem måste lösas och lokala miljöfrågor som ex-empelvis sortering måste uppmärksammas i högre grad. men det är viktigt att komma ihåg att miljöproblemen inte bara är ett åt gången. nu får den globala uppvärm-ningen mycket uppmärksamhet, och visst är klimatfrå-gorna oerhört viktiga, men de får inte lyfta fokus från alla andra utmaningar för miljön. östersjöns välmående måste trots fokus på klimatproblemen kvarstå som en viktig fråga och således högt på den politiska agendan.

su kommer i år att dra sitt strå till stacken för ett bätt-re östersjön och kommer uppmärksamma östersjön under året i en kampanj. medvetenheten om östersjön och vad vi kan göra på det lokala planet och med vår politik måste återigen komma upp på den politiska agen-dan. förhoppningsvis skall vi också på samma sätt i mil-jöfrågor som i studiefrågor kunna vara med och leverera politiska resultat.

Ungdomspolitiken i regeringsprogrammet

åsikten

text johan ekman

illustration helleke heikkinen

den blågulgröna regeringens program inne-

håller flera positiva aspekter gällande ung-

domar. för sfp:s del är ungdomsfrågorna extra intres-santa genom att kulturminister stefan wallin även har ungdomsfrågorna på sitt arbetsbord. en av möjligheter-na att utveckla ungdomspolitiken är politikprogrammet om barns, ungas och familjers välmående. program-mets tväradministrativa bas utgörs av det barn- och ungdomspolitiska utvecklingsprogrammet. regerings-programmet fastslår mycket riktigt att det behövs flera likriktade åtgärder inom olika förvaltningsområden för att kunna främja barns och ungas välmående.

utgångspunkten måste vara att barn och ungas väl-mående och delaktighet förbättras. genom att stärka barns och ungas delaktighet i samhället på alla nivåer minskar risken av utanförskap som i sin tur leder till individuella svårigheter och dyra kostnader för samhäl-let. ett sätt att öka ungas delaktighet är att trygga ung-domsorganisationers verksamhetsmöjligheter. hälften av ungdomarna i finland är medlemmar i en ungdoms-organisation och två tredjedelar av de övriga säger sig vara intresserade bara de tillfrågas. i regeringsprogram-

met nämns tryggandet av medborgarorganisatio-nernas verksamhetsför-utsättningar. att stärka medborgarsamhällets roll i den finländska de-mokratin måste även vara en prioritering i polit ikprogrammet för barn, unga och familjer. regerings-programmet nämner också att åtgärder för att bibehålla mo-nopolsystemet inom verksamhet med pen-ningspel i en föränderlig internationell värld skall vidtas. en och annan liberal kan i detta skede höja på ögonbrynen, men å andra si-dan tryggar pengarna de ekonomiska förutsättningarna för aktiva och välfungerande ungdomsorganisationer.

förutsättningarna för att utveckla den finländska

ungdomspolitiken i rätt riktning finns i regeringspro-grammet. nu gäller det att effektivt implementera pro-grammet och involvera medborgarsamhället i proces-sen för att nå bästa möjliga resultat.


minna lindberg har varit medlem i su sedan mil-

lennieskiftet. engagemanget i su började egentligen med att su i sibbos dåvarande ordförande lockade med lindberg från ett ungdomsfullmäktigemöte till su i sib-bos möte.

– jag blev nästan genast medlem, konstaterar lindberg. det var trevliga och roliga människor som jobbade med lokalpolitik, så steget att gå med var litet, tillägger hon.

lindberg är 24 år gammal och ursprungligen hemma från sibbo. på su:s förbundskongress i kristinestad i början på maj valdes hon till ny förbundsordförande för su och efterträdde anna bertills som varit ordförande i två år. lindberg har hunnit studera pedagogik i vasa och studerar för närvarande tyska och ekonomi i åbo. lind-berg är förtrogen med hela su och under sina år i vasa

engagerade hon sig också i liberala studentklubben.– tillsammans med christian nelson och förbundet

startade vi upp en ny lokalavdelning, liberala student-klubben i vasa, säger lindberg.

den nya förbundsordföranden är på inget sätt en ny-komling i förbundsledningen. efter att ha suttit i för-bundsstyrelsen var hon viceordförande verksamhets-året 2005-2006 och det senaste året har hon basat för förbundets internationella verksamhet i egenskap av ordförande för internationella utskottet. hon har även en klar bild över sitt nya uppdrag.

– det är förbundsordförandes uppgift att vara som spindeln i nätet bland su:are och andra politiker, anser hon. det är ordförandes som representerar förbundet utåt, samtidigt som hon skall fungera som en samlande kraft inom rörelsen, tillägger lindberg.

kommaNde UTmaNiNgar

lindberg poängterar att riksdagsvalet åt upp mycket av förbundets resurser och att det nu är dags att återgå

kongressen valde minna lindberg till ny ordförande

nya ordförandetill den politik som kongressen drog upp i det politiska programmet.

– speciellt nära hjärtat är kommun- och servicestruk-turreformen. där får man inte glömma att det viktiga är att invånarna får en fortsatt tryggad kommunalservice för sina skattepengar, säger lindberg. postlådetänkan-det är oväsentligt i den processen, tillägger hon.

för att kunna göra det jobb som förbundet har ut-stakat framför sig tills kommunalvalet 2008 är det även livsviktigt att satsa på lokalavdelningarna och kretsar-na. lindbergs målsättning är att det skall finnas en livs-kraftig lokalavdelning i varje kommun i svenskfinland. enligt henne är tanken att förbundet skall uppnå detta mål till just kommunalvalet 2008.

– jag vill fokusera på ett aktivt fält som tillsammans gör fotarbetet och ger både förbundet och partiet ett mervärde och gott resultat, konstaterar lindberg. su skall även i fortsättningen vara svenskfinlands starkaste och mest inflytelserika politiska ungdomsförbund, til-lägger hon.

text ted urhofoto sebastian lindberg

namn minna kaarina lindberg

ålder 24 bor pendlar för tillfället

mellan åbo, sibbo och förbundskansliet

äter gärna kräftor och husmanskost

driCker sparkling wine och kall saft

politiska förebilder eva biaudet är en

politiker som vågar kämpa för sin sak

och inte är rädd för att slå huvudet i

väggen


årets kongress valde in 20 personer i förbundsstyrelsen; tio ordinarie medlemmar samt tio personliga suppleanter. förbundsstyrelsen (fs) är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna, och därför är det viktigt att de som sitter i fs är engagerade och motiverade. fs diskuterar och debatterar angelägna frågor och tar ställning hur förbundet skall reagera. fs har även hand om motionsuppföljningen, skissar förbundets kampanjer och sköter anställningen av tjänstemän.

för att bibehålla kontakten till kretsarna, lokalavdelningarna och utskotten kallas även kretsordförande samt utskottsordförande till möten. genom att kalla utskottens ordförande till möten får fs även den spjutspetskompetens som finns bland förbundets medlemmar inom bland annat den internationella och högskolepolitiska verksamheten.

fs sammanträder cirka åtta gånger om året, och alltid på olika ställen. genom att träffas runt om i svenskfinland bibehålls den regionala balansen och fs ges en möjlighet att se och uppleva de geografiska områden som förbundets politik går ut på att påverka. alla förbundsstyrelsemedlemmar har även en egen su-epost. du når dem på [email protected].

FörbUNdSSTyrelSeN 2007

presidiet1. minna lindberg (sibbo) 1983

2. oscar ohlis (vörå) 1983

3. anniina pirttimaa (åbo) 1984

ordinarie4. sofia wik (pedersöre) 1985

5. frida carlsson (vasa) 1980 6. victor ohlis (vörå) 1983 7. heidi jern (åbo) 1984 silja sandelin (åbo) 1985 9. alexander grandin (borgå) 1987 lottis bender (ekenäs) 1988 11. julia witting (helsingfors) 1986

12. daniela holm (tammerfors) 1988 13. mikael syrjälä (grankulla) 1990

suppleanter14. henrik antfolk (kristinestad) 1980

15. karolina isaksson (nykarleby) 1985

christer johansson (vasa) 1983

17. mats biström (kimito) 1985

18. hannes wallin (närpes) 1984

19. anna bergman (grankulla) 1988

christoffer hällfors (lappträsk) 1986

liisa sarvimäki-paananen (helsingfors) 1979

22. kimmo heikkinen (helsingfors) 1989

23. peter sjöholm (esbo) 1983

nya st yrelsen

1

2

3

45

6 7

9

11

1213

14

15

17

18

19

22

23

foto staffan sundström


kongressgallup1. vilken kongress i ordningen var detta för dig?2. vad var det viktigaste under kongressen?3. vad är ditt bästa kongressminne?

namn andreas padakrets åboland1. detta är min tredje kongress2. att vi valde nya ordförande3. när anna bertills valdes till ordförande på kongressen 2005 var kampanjen och fiilisen bland stödpersonerna toppen

namn lotta österberg-englundkrets österbotten1. svårt att säga, första kongressen för mig var 1994 men jag har inte deltagit ialla sedan dess2. det socialpolitiska programmet3. mitt bästa minne är inte någon viss sak utan mera gemenskapen under kongresserna

namn emma portinkrets nyland1. detta är min tredje kongress2. det viktigaste var ordförandevalet3. kongressen i åbo och valkampen för anna bertills

su:s förbundskongress samlades för första

gången på över 20 år i södra österbotten. det var en stolt henrik antfolk, lokalavdelningsaktiv i su i kristinestad som konstaterade att det nu var på tiden att kongressen ordnades i kristinestad, där man inte va-rit på 34 år. samma antfolk som, till många su:ares förtjusning, sett till att en enorm su banderoll hängts upp vid infarten till staden. ingen kristinestadsbo kun-de undgå att det var kongress på gång.

su engagerar och cirka 100 delegater, varav många nya, samlades till kongressen. dels för att välja ny för-bundsordförande och förbundsstyrelse men framförallt för att forma förbundets politik.

moTioNerNa

motionerna, 17 till antalet, handlade om bland annat, nej till terminsavgifter, minskade intagningsnivåer på uni-versiteten, sänkt skatt på preventivmedel och 16-åringars rätt att rösta i kommunalvalet. den sista motionen, sänkt rösträtt, var den motionen som i år engagerade kongress-

delegaternas debattglädje mest. i såväl utskott, där kon-gressbehandling av motionerna sker innan de kommer till stora salen var det livlig debatt. över 20 delegater del-tog i debatten med vassa argument för eller emot sänkt rösträtt. till sist vann nej-sidan. inte minst svårigheten juridiskt att skilja åt åldern då du har rätt att kandidera och åldern då du har rätt att rösta gjorde att su gick in för att rösträttsåldern inte skall sänkas till 16 år.

FlexicUriTy

kongressen tog också ställning till två politiska pro-gram, ett internationellt och ett socialpolitiskt. det socialpolitiska programmet förde fram många nya vi-sioner och idéer för su:s del. su gick i och med godkän-nande av det socialpolitiska programmet tydligt inför den s.k. danska flexicuritymodellen. den är en arbets-marknadsåtgärd som innebär att man gör det möjligt för företag att enklare säga upp anställda, medan ar-betslöshetsersättningen höjs.

det här vill su göra för att bryta det dödläge som nu finns på arbetsmarknaden. trots att lediga jobb nu finns under högkonjunkturen är företag rädda för att nyanställa på grund av att det är svårt att förutspå konjunkturen. det gör att många, framförallt unga, får hanka sig fram på snuttjobb och projektanställningar

Socialpolitik och nej till terminsavgifter engagerade kongressen

kongresspolitikistället för att få ett heltidsjobb.

flexicurity och mer flexibiltet på arbetsmarknaden tror su att kommer att innebära fler nya jobb och an-ställningar på samma sätt som det gjort i danmark. i danmark, första land att införa modellen, har nämligen arbetslösheten, och framförallt ungdomsarbetslöshe-ten, sjunkit med flera procent.

liberala STUdeNklUbbeN

den som är intresserad av högskolepolitik får efter kon-gressen också något spännande att se fram emot. god-kännande av en stadgeändring gör nu att su möjliggör bildandet av specialföreningar, exempelvis ett högsko-leförbund, inom su. det finns en politisk beställning på mer bevakning i högskolepolitiken från ungas sida. många förändringar som förbereds kommer också att påverka den svenskspråkiga utbildningen. därför är det viktigt att det bildas en ung politisk kraft som engagerar sig i bevakningen av de svenska högskolepolitiska frågor-na. kongressens beslut kommer att innebära att förbun-det liberala studentklubben nu kommer bildas. brist på visioner och kompetens för det råder i alla fall inte. den nya förbundsordföranden minna lindberg och de två nya vice ordförandena anniina pirttimaa och oscar oh-lis har alla varit eller är aktiva inom högskolepolitiken.

text mats löfström

text julia wittingfoto staffan sundström

koNgreSSeN ’07 – bilderNa

01 anders huldén och anna jern följer med den allmänpolitiska debatten • 02 även presidentparet närvarade vid supén • 03 valberedningens ordförande andreas pada sågs ofta i talar-stolen • 04 delegat valter huldén var en aktiv fotograf • 05 delegat carlsson blir intervjuad till sf • 06 delegat nr 45 matilda flemming ventilerar sina åsikter • 07 ulla-maj wideroos berättar om kongressen i kristinestad 1973 • 08 förbundets tidigare vice ordförande johan ekman i talarstolen • 09 det gäller att hålla sig vaken under plenum • 10 helsingfors på delegatmöte • 11 herrarna i hagen • 12 delegat syrjälä har ordet • 13 på kvällen var det festligt • 14 mats löfström och anna bertills premierade su i ekenäs till bästa lokalavdelning • 15 kongressens ordförande och viceordförande • 16 nyvalde viceordförande oscar ohlis kollar dagens nyhetsutbud • 17 fss ordförande malou Zilliacus visar ett trick hon lärt sig.

1 2 3

4 5

6

7

8

9

10

11 12

14

13

15 16 17


anna bertills avgår i vår som svensk ungdoms

förbundsordförande efter två framgångs-

rika år. hon har nu börjat jobba på finlandssvenska idrott (fsi) som enhetschef för utbildning och informa-tion. hon kommer dock inte att ge upp politiken, utan sitter med i sfp: s kretsstyrelse i österbotten och är ordförande för sfp: s lokalavdelning i vörå.

under sitt ordförandeskap så har anna fått mera skinn på näsan och hon har lärt sig skilja mellan sin po-litiska roll och sin privata roll. hon har skapat sig ovär-derliga kontakter och hon har lärt sig att det lönar sig att tacka ja till utmaningar.

– jag har nog ibland känt mig som en liten flicka inom den politiska världen men det har ändå alltid varit ro-ligt, berättar anna.

anna anser att su under hennes ordförandeskap bör-jat våga sätta näsan i blöt, utan att fråga om lov. su har fått utstå vissa smällar, men har ändå tagit ett steg framåt och erhållit mer respekt. su har blivit mer libe-ralt och mer radikalt under de senaste två åren, vilket har varit ett av hennes mål.

– su har under min ordförandeperiod försökt ba-lansera de svenska frågorna med de liberala frågorna, vilket inte alltid har lyckats så bra, konstaterar anna.

liberaliSm och högSkolepoliTik

anna tror att den liberala linjen inom su kommer att vidareutvecklas, för att den har åstadkommit medlems-

anna bertills – en tillbakablickavgående förbundsordförande

uppgång och uppmärksamhet. hon anser att su i fram-tiden bör satsa mer på helsingfors-området, speciellt inom högskolevärlden.

– men man får ändå inte glömma bort medlemmarna på landsbygden, påpekar anna bestämt.

det spelar heller ingen roll med fina politik-program om man inte fortsättningsvis rör sig ute på fältet och för ut programmen till folket, tillägger hon.

i svenskfinland talas det mycket om strukturomvand-lingar i framtiden, men anna undrar om allt detta bara är prat och om man verkligen inser sitt helhetsansvar. hon tror dock att språkfrågorna gällande strukturom-vandlingar kommer att uppmärksammas mycket i fram-tiden. även landsbygdsfrågor kommer att ta sig en ny vändning, anser hon.

– de liberala vindarna kommer att fortsätta blåsa i svenskfinland även i framtiden och en positiv genera-tionsväxling kommer att ske, säger anna avslutningsvis.

text maria helsing



sara eklund, 25, har länge drömt om att få jobba med jämställdhet på heltid. i mars blev drömmen verklighet när hon valdes till ny ordförande för svenska kvinno-förbundet, sfp:s kvinnoorganisation. eklund valde att utmana den sittande ordföranden anna-lena karlsson-finne och vann. tidigare har eklund varit både krets-tjänsteman och kretsordförande för su i österbotten.

– när jag tror på att något är rätt och riktigt är jag inte rädd för att sätta mig i blöt, konstaterar eklund. dessutom kändes det att kvinnoförbundet var redo för en förändring, tillägger hon.

eklund menar att förbundets bild utåt måste breddas, man har inte sett den mångfald som egentligen finns i för-bundet. eklund har även en klar åsikt i kvoteringsfrågan.

– det går inte att föra en diskussion om kvotering utan att också diskutera målet med kvotering, konsta-terar eklund. målet med kvotering är att bredda synen på urvalet och på situationsanpassad kompetens i sam-manhang där kvotering används, tillägger eklund.

fyra saker sara inte klarar sig utan

1. boken vardagsfeminism av jennie sjögren

vardagsfeminism är en jättetrevlig referensbok som bjuder på många aha-upplevelser. sjögren skriver dessutom på ett lätt-förståeligt sätt om tunga ämnen såsom jämställdhet inom ar-betslivet och politiken.

– bland annat poängterar hon att diskussionen om jämställd-het hör hemma i vardagen, för det är i vardagen som jämställd-het skapas, konstaterar sara.

Sara eklund – högklackat och fickknivar♀

2. kvinnoförbundets fickkniv

för att uppnå sina mål behöver man alltid olika redskap, och fickkniven är en bra symbol för att både män och kvinnor kan använda samma redskap. det är även viktigt att man använder sig av rätt redskap.

– på samma sätt använder vi redskap i politiken, menar sara. mina redskap för att uppnå jämställdhet är mina värderingar och politiska idéer, tillägger hon.

3. telefon och dator

för sara är telefonen och datorn viktiga kommunikations-redskap. genom kommunikation och nätverk lär man sig öd-mjukhet och genom att stödja andra når man även sina egna mål.

– man kan inte bara kräva, man måste också kunna kommuni-cera och ha en vilja att nätverka, menar sara.

4. klackskor

att sara valde klackskorna till sin lista har flere olika orsaker. delvis tycker hon om att se kvinnlig ut, delvis blir hon även lite längre i klackar.

– det jag vill poängtera är att det inte finns någon stereotyp för hur en feminist ser ut. alla feminister ser olika ut, och per-sonligen tycker jag om att klä mig kvinnligt, konstaterar sara avslutningsvis med ett leende.

text ted urhofoto staffan sundström

Nykaabi lajv – en SUperb bändkväll i Nykarleby

vilken energi, vilket ös oCh vilket engagemang! det var mina spontana reflektioner över konserten ny-kaabi lajv som su i nykarleby arrangerade 27.4 vid bio scala i nykarleby. fyra band hade engagerats – bone-crackers, idiotic squirrels, kvartetten och metafor – och alla levererade spelglädje, attityd och stämning på sina

egna sätt. punk, hårdrock, heavy, country, reggae och soul i en skön blandning. publiken var med på noterna och i pauserna kunde man läska sig med lemonad och godis för att sedan igen ta emot ett band med taktfasta applåder och visslingar. su i nykarleby har gjort ett stor-artat jobb för att förverkliga konserten som lockade ca

70 ungdomar. vi hoppas att det blir en tradition - att unga människor själva förverkligar sina planer på rolig ungdomsverksamhet passar väl in på su:s sätt att fung-era – man visionerar, handlar och skapar trender! text sara eklund

foto karolina isaksson


man har ju då tyCkt om att se sig som en libe-

ral kis. här ett exempel. endera dagen damp där in ett flygblad genom postluckan. det var ett ark fullskrivet på bägge sidor med teser ur koranen och ett sammandrag om islam och dess härlighet. på god och redig finska, til-lika undertecknat med ett arabiskt förnamn och finskt efternamn av kontaktpersonen i fråga. jag var rask och lopp ut i trappan, där missionären ännu delade ut sitt budskap. rätt gissade jag; en ung vit wannabe-musel-man i turban, lösa paltor och desperat försök att odla profetiskt skägg.

– va’fan delar du ut, pallervante, gormade jag. skaffa dig proffshjälp för det finns så fin terapi numera. och klä dig fördelaktigt i svart läder, nitar och motörhead-skjorta, och sluta skämma ut dig!

karln blickade bara bistert på den otrogne hunden

och vandrade iväg, medveten om sitt monopol på san-ningen, i illa sittande brallor för han och hans gelikar tror muhammed eventuellt återföds ur en man, så de måste se till att det heliga krypet inte slår skallen i gatan då.

liberal, ja. jag är nämligen universalmisstänksam-hetsman och attackerar alla dörrknackande missio-närer med samma schwung, oberoende vilka hihuliter de är och vilka irrläror de propagerar. på landet jagar vi dem med motorsåg och slår vad med grannen vem som får dem att springa fortast. oj, så mycket skoj kryssfolk bereder hemska hedningar!

fan vet om motattacken tar skruv, knappast, men jag har grava problem med människor som har sin respek-tive gud som berättar för dem hur de ska bluffa oss van-liga näspetare. jag har också annars grava problem med sanningsmonopolister och auktoriteter. det hade tillika liberalismens forna fäder, från john locke till rousseau, voltaire, montaigne och diderot. den franska revolu-tionens slagord ”frihet, jämlikhet och broderskap” är ju något av liberalismen och demokratin i ett stolt och vackert nötskal. vad är vettigare än det?

fast någonstans längs vägen tycks det ha gått i di-

liberalt om liberalismengästen

ket. ungefär vilka rörelser som helst, från nazister till bolsjeviker och dagens globalkapitalister, har plockat i liberalismens ideologiska fazers blandade och bjuder sina favoritgodbitar. själva begreppet liberalism klingar falskt idag, och förknippas snarast med bush-regimen och storkapitalets magnater, för vilka liberalism betyder frihet för dem att sko sig på alla andras bekostnad. se-nast idag läser jag att också de unga putinisterna, som saboterade presskonferensen på estlands ambassad i moskva, kämpar mot ”liberaler och fascister, de väster-ländskt sinnade och nationalistextremister, internatio-nella fonder och internationella terrorister”. wow! av pressfotot att döma är de enda de inte kämpar mot folk med eländig klädsmak.

så kanske man inte riktigt vill vara liberal då. det är nämligen just det snopna med ideologier och rörelser; hur fin någon tanke än är, tycks den alltid fördärvas. tur då att det ännu inte är förbjudet att tänka själv. det är väl liberalt och fint i alla fall?

Skribenten är ordarbetare, östnyländsk knutpatriot och klosettfinlandssvensk

text saliven gustavssonfoto staffan sundström


vad är liberalism? vad menar man med socialliberalism, och hur skiljer det sig från nyliberalism? vi bestämde oss för att fråga doktorn.

enligt politices doktor i statskunskap vid åbo akademi ann-sofie hermanson uppstod begreppet liberalism först i början av 1800-talet och det har också förändrats i takt med samhällsutvecklingen. därför är en kort och koncis de-finition på liberalism svår att ge. det som har menats har varit en frisinnad, individcentrerad tolerant hållning som haft politiska, ekonomiska och so-ciala lösningar på aktuella samhällsfrågor. det centrala är och har varit betoningen av individen framom samhället.

- politiska ideologier överlag konfronteras med begreppspar som frihet – jämlikhet och individ – samhälle. liberalismen lägger alltså betoningen på den första delen i dessa begreppspar, förklarar ann-sofie.

de grundläggande inslagen i liberalismen är tolerans, opar-tiskhet och rationalitet. liberalerna har betonat att samhälls-institutionerna bör respektera sansade och förnuftiga män-niskor. ett utbrett försvar av individens fri- och rättigheter är därför naturligt, liksom målet att höja kunskapsnivån i samhället. liberaler ser ett samband mellan ökad indivi-duell kunskap och samhällets växande rationalitet.

var går då de viktigaste skiljelinjerna

mellan nyliberalism oCh soCialliberalism?

- frisinne ger tolerans, vilket i sin tur leder till pluralism. men hur stort rörelseutrymme kan individen få, och hur uppmärksamma att individerna vill olika saker? nyckelordet är här opartiskhet, och hur det begreppet sedan tolkas leder till socialliberalism och nyliberalism, säger ann-sofie.

socialliberalismen pekar på att motsättningar uppstår av otyglat egenintresse och talar för ett skydd av svaga i samhället. opartiskhet i samhället betyder då att egendomsrätt balanseras mot sociala rät-tigheter.

nyliberalismen är följaktligen en reaktion på socialliberalismens utvidgning av statsmaktens sfär och man betonar igen den ”ursprungliga starka individualismen”. en opartisk samhällsordning bygger då på uppfattningen att individer är olika och har olika förutsättningar. olika förväntningar flyttas över till ett fritt marknadssystem så att alla kan välja mellan olika alternativ och gradvis kan man minska efterfrågan på statlig service.

liberalismen definierad

tema – liberalism

text linda lindholm

liberal kommer från det vackra ordet liber och utgångspunkten för den liberala ideologin är att alla människor skall vara fria att styra sitt liv själva, om möjligt. inom svensk ungdom brukar vi tala om “frihet under ansvar”. ideologin grundar sig på tanken om alla människors lika värde och det att

alla måste få en chans att göra det bästa av sitt liv. liberalismen är en av de starkaste växande ideologierna just nu. för 200 år sedan var betäckningen på

frihetens idéer liberalism - och det kommer det att fortsätta vara.

liber alism

a=2, b=8, c=4, d=6 / a=6, b=4, c=8, d=2a=2, b=8, c=6, d=4 / a=2, b=4, c=8, d=6a=6, b=8, c=2, d=4 / a=2, b=8, c=6, d=4a=2, b=8, c=4, d=6

en sådan liberal är du

14-20 poänglina & lisa ärkeliberal

lina och lisa är i sanning liberala på alla fronter! ett utdrag ur linas dagbok låter så här: ”o du underbara dag då regn-bågsflaggan vajar högt över den fria marknadsekonomin. låt individen välja och mångfalden blomstra.” slöja, strings eller sari – det spelar ingen roll för dig. du är sannerligen liberal på alla plan - ekonomiskt och socialt, i hjärtat och själen, på landet och i stan.

21-34 poängsara & samuel socialliberal

du har att starkt socialt samvete precis som sara och samuel. välfärdsstaten och jämställdhet på alla plan är dina slagord i vardagen. förnuftiga hemmapappor och ett välfungerande skolnät ligger dig varmt om hjärtat. runt middagsbordet förs diskussioner om en jämlik skattepolitik och u-landsbistånd. och i skåpet finns både rejält kaffe och helylleananas.

35-48 poängeivor & emil ekonomiskt liberal

du är som eivor och emil som tycker att en fri mark-nadsekonomi är sååå vackert! de som tjänar pengar skall väl få göra det i fred utan att någon kommer och beblandar sig i processen – en fri konkurrens sköter sig själv och håller reda på välfärden. late man må skylla sig själv om han blir utan fyrk. du är din egen lyckas smed!

49-56 poängkristine & konstantin konservativ

kristine och konstantin står som du för traditionella värden med kyrka, kärnfa-milj och fosterlandet närmast hjärtat. kedja kvinnorna vid spisen och låt männen drämma näven i bordet och patriarkatet blomstra. allt var bättre förr då kyrkan sade sitt och folket lyssnade. och vart har respekten för adeln tagit vägen? sannerligen – det var bättre förr då en kärnfamilj var en kärnfamilj och pengarna rörde sig från far till son.

illustration helleke heikkinen

TeST – en hurudan liberal är du?

räkna dina poäng

nu har du alla Chanser i världen att bekräfta dina åsikter eller kanske ta reda på vilka de är…

1. hur förhåller du dig till religion?

a halleluja! vi har vår statsreligion och det är bra. man skall hålla sig till bibelns moralregler så det så – amen.

b hmm… jo, religion det är trevligt och intressant. tänk att vår gyllene regel går att finna i konfucius tex-ter flere hundra år före kristi födelse! tro och överty-gelse är varje människas ensak.

C jag tror på en fri marknadsekonomi.

d tro skall man göra i kyrkan – veta skall man an-nanstans.

2. pengar…

a är ett nödvändigt ont.

b är underbara! de lever sitt eget liv och belönar den som förvaltar dem väl.

C det är en världslig sak – pengar fixar sig alltid.

d är något man ärver tillsammans med samhäl-lelig status – och så ska de vara!

3. vad associerar du med regnbågen?

a skapelseberättelsen – gud prydde himlen med en regnbåge när han var färdig.

b pridefestivaler – ja ska såå partajja på den i sommar!

C bilderböckerna mina föräldrar läste åt mig som barn.

d skattkistan i ändan på den.

4. demonstranter är…

a ett satans pack som borde låsas in och aldrig släppas ut igen.

b tja… beror väl på vad de demonstrerar för, el-ler?

C vackra och modiga människor som vågar stå för sina åsikter.

d hör väl till en demokrati?

5. vad tänker du på när du ser en banan?

a rejäl handel.

b mmm… vad tror du ;)

C va? vilken fråga! en banan är en frukt alltså mat.

d fri handel.

6. arbete är…

a det viktigaste i livet – länge leve den lutherska arbetsmoralen!

b en trevlig sysselsättning att fylla ut dagarna med när man inte filosoferar över begreppet frihet.

C bra om det balanseras med familj, vänner och fritidshobbyer.

d det som skapar välfärd.

7. människor med opar (helst då olika färg och storlek) strumpor…

a är slarviga och borde skärpa sig.

b uttrycker sin konstnärlighet.

C kan man månntro tjäna pengar på dem…en marknadsnisch?

d har väl andra saker än strumpor att tänka på.


Vad är liberalism – gallup

1. vad är liberalism?

2. vad är liberalt?

3. vem är den liberalaste du vet?

svenska kulturfonden lediganslår ett praktikstipendium vid liberal internationals kontor i london

hösten 2005 etablerade svenska kulturfonden i samarbete med svensk ungdom ett nytt praktikantstipendium vid liberal internationals kontor i london. sedan dess har su haft tre praktikanter på plats i london i ett samarbete som blivit mycket framgångsrikt. liberal international är en världsomspännande takorganisation för liberala partier. i praktikantens arbetsuppgifter ingår förberedelserna av internationella politiska evenemang och forskning kring internationell politik. stipendiets storlek är 8 000 euro. praktikanten står själv för resekostnader och hyra. liberal internationals sekretariat förmedlar en lämplig bostad åt praktikanten. praktik-perioden är prelimenärt 6 månader och den inleds prelimenärt den 1 september 2007 och avslutas den 28 februari 2008. det prelimenära är reservationer eftersom su och kulturfonden som bäst förhandlar med liberal international om de gällande tidtabellerna.

ansökningar riktas till förbundssekreterare mats löfström på svensk ungdom. adressen är svensk ungdom, pb 430, 00101 helsingfors. märk kuvertet ”li-prak-tikant”. du kan också skicka ansökan per e-post: [email protected]. i din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar om varför just du skulle vara rätt person att skicka till london och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. bifoga gärna meritförteckning. ansökningstiden går ut den 1 augusti 2007.

tilläggsinformation ges av mats löfström, 09 693 07 250 eller [email protected]

Vill du åka på liberal praktik till London?

text julia wittingfoto staffan sundström

namn krista simberghemort ekenäs

1. liberalism är att vara tolerant och öppen, man tycker att alla får leva sitt liv som de vill.2. polygami 3. ted urho

namn anniina pirttimaahemort åbo

1. individens rätt till fria och ansvarsfulla val2. springa naken på stan då man inte är berusad3. ett femårigt barn

namn frida carlssonhemort vasa

1. frihet med ansvar2. det är upp till individen vad som är liberalt, liberalism får inte leda till anarki. i ett parförhållande får man inte vara för liberal.3. min mamma

namn oscar ohlishemort vörå

1. öppenhet2. månggifte3. min tvillingbror, när vi grälar och han gnäller så är han väldigt liberal.

namn kimmo heikkinenhemort helsingfors

1. öppenhet2. ”något som hjälper en men skadar en annan”3. valter söderman

under sommarn är politiken död – länge leve politiken!

många har säkert märkt att sommaren kanske inte är den allra aktivaste årstiden för att påverka – till och med su:s kansli har ju semester liksom alla kommunala och statliga ämbetsverk.

men för att alla ni engagerade och samhälleligt aktiva su:are inte skall gå under av leda och brist på stimulans har redaktionen plitat ihop en liten evenemangskalender med alternativa sommarhän-delser. genom att delta påverkar man också och under sommaren har man de allra bästa möjlighe-terna att understöda all den alternativa kulturverksamhet som pågår runtomkring i vårt land.

vi vill alltså uppmuntra er alla att inte bara besöka självskrivna evenemang som stora festivaler och hangöregattan utan att också vidga era vyer och kanske pröva på något nytt och spännande i en del av landet ni inte varit i tidigare.

Sommaren kommer – Är du redo?

nyland

9.6 vernissa reggae festival, dickursbyvanda är faktiskt en stad där den lo-kala kulturen lever starkt. reggaefesti-valen är ett lokalt initiativ. de som inte kommer på sfp:s partidag kan passa på att komma till vanda i alla fall.

läs mera på www.vernissareggaefestival.com/

7-10.6 kerava jazz, kervoom pori jazz känns stort, dyrt, stökigt och överreklamerat så är det här något för dig som ändå vill lyssna på jazzar-tister i världsklass.

läs mera på www.kerava.fi/tapahtumat_keravajazz.asp

7-10.7 hangö teaterträff, hangödet här är finlands största svensksprå-kiga teaterfestival under vilken teater tar sig helt nya former. pjäser spelas i magasin, under träd, i hamnar och hal-lar, i båtar och på restauranger. du kan välja mellan drama, komedier, barnte-ater, spektakel, musikteater, ungdoms-teater och dansteater. för att inte tala om improvisationsteater och nyskrivna pjäser, revyer och forskande föreställ-ningar.

läs mera på www.hangoteatertraff.org/

14-15.7 small ships race, lovisa under small ships race har su i ny-land sommarträff. men utöver det så är small ships race en segeltävling för båtar som inte är pråliga nog för tall ships race.

27-29.7 faces etnofestival i billnäs faces är en kulturernas smältdegel och en härligt kreativ fest. för den unika atmosfären står bland andra prezident brown, palestinian rap, mad sheer khan, bonsu drums, wabanag family, valky-rians, piirpauke och pelle miljoonaa. därtill finns barnens egna small faces, filmvisningar, poesier, utställningar, workshops, stand up-komik och en mängd annat.

su gratulerar faces som fyller 10 år i år!

läs mera på www.faces.fi

helsingfors

8-9.6 helsinki samba Carnaval hur fint är det inte att sambakulturen lever starkt i finland! under det här veckoslutet går ett äkta karnevalståg över senatstorget och man kan dansa till exotiska rytmer på diverse olika ställen runt omkring staden.

läs mera på www.samba.fi

25.6-21.7 helsinki pridepride festivalen är finlands största festival för homo-sexuella, bisexuella och transpersoner och strävar till att skapa ett öppnare samhälle. liberalt och bra med festligheter, diskussioner och annat program

läs mera på www.helsinkipride.fi

24.8 konstens natt, helsingfors konstens natt avslutar festspelsveckan i helsingfors. under den här torsdagsnatten kan du hitta alla sorters kultur både i parker, på restauranger och i bibliotek och gallerier. operan säl-jer ut gamla kostymer och det finns eld-slukare vid tölöviken. biblioteken och gallerierna är öppna hela natten och det är dragshow mitt på robertsgatan. vad du än kan tänkas vara intresserad av i kulturväg kommer du att hitta un-der denhär natten.

läs mera på www.helsinginjuhlaviikot.fi

åboland

7.7 traktorkavalkad i kimito.är du intresserad av gamla traktorer kan du inte missa detta!

Sommaren kommer – Är du redo?

7.7 möviken runtvill du röra på dig i sommar kan du del-ta i det 34:e möviken runt-loppet som arrangeras i nagu. du kan välja att

delta i det 11 km långa loppet i tävlings- eller motions-

klassen.

läs mera på www.nagu.fi

25-26.7 tall ships’ race i nagudet är nästan sago-likt att se ett hund-ratal större och min-dre segelfartyg ta sig fram i farlederna genom skärgården!

bland dessa hittar du allt från min-dre segelbåtar till fartyg som är omkring 100 me-

ter långa barkar! plocka ihop en

picnic-korg, ta med dig dina vänner och

ta er ut till farleden! en oförglömlig upple-velse!!

läs mera på www.tsr07.fi.

25-29.7 korpo sea jazzett evenemang som

hålls i tre olika kommu-ner – korpo, houtskär och

nagu. en mängd olika kon-serter hålls på små spännande

ställen runt om i skärgården.

läs mera på www.korpojazz.fi

mer info om vad som händer i åboland hittar du på www.regionaboland.fi

österbotten

6-7.7 tomatkarnevalen i närpestomatkarnevalen är ”ett måste” för många människor under sommaren. programmet är varierande och över hundra marknadsförsäljare finns på plats. karnevalen kan uppvisa världens längsta tomatbord och under karneva-len arrangeras dessutom den populära tomatrockfestivalen.

läs mera på www.narpes.fi/tomatkarnevalen/

7-15.7 kaustinen folk music festivalden som fortfarande lever i tron att folkmusik är något för knätofsvänner är välkomna att fara upp till kaustby och redigera sina åsikter en smula. www.kaustinen.net

15-22.7 jakobs dagar i jakobstad här är en folkfestival som passar för alla! dagarna innehåller bland annat musik- och dansuppträdanden, allsång och historiska vandringar i staden. gammaldagstorget och gatudansen är två av de mest populära evenemang-en under dagarna. rekommenderas varmt för bland annat inskränkta stor-stadsbor som skulle behöva en rejäl dos österbotten.

3-4.8 lidstock festival, kristinestad.rockfestival som arrangeras av svens-ka österbottens ungdomsförbund.

läs mera på www.lidstock.nu

13-18.8 kulturveckan i nykarlebyunder den här veckan är det liv och rö-relse i nykarleby med juthbackamark-nad, kulturnatt och mycket mera.

läs mera på www.nykarleby.fi

andra delar av finland

7-9.6 metal festival – sauna air open, tammerfors tammerfors är en fin stad. till och med här har su en välfungerande lokalavdel-ning. men utöver su-evenemang ordnas också sommarprogram för vänner av den tyngre sortens metallmusik här.

läs mera på www.sauna-open-air.fi

30.6 ålands orgelfestival och rockoff åland är en vacker ö dit det verkligen lönar sig att åka. varför då inte vara lite alternativ och åka på orgelfestival. och om man tycker att orgeln är ett lite väl exotiskt instrument så kan man ju åka på rockoff i stället (20-28.7)

läs mera på www.alfest.fi och http://www.rockoff.nu/rockoff/

29.6-28.7 nyslott operafestivalen finländsk klassiker till festival som vi plockat med för att poängtera att den inte riktar sig enbart åt fisförnäma medelålders damer med för mycket grön ögonskugga eller kulturnissar iklädda svarta kåpor och stora ding-liga smycken. för dig som är nyfiken på opera och vill stifta bekantskap med den i en gammal slottsruin rekommen-derar vi denna festival.

läs mera på www.operafestival.fi

12-14.7 tornio festivalen klassisk sommarfestival på ett lite mer spännande ställe – nämligen tor-neå. i år kan man se på band som ex. weeping willows, poets of the fall och von hertzen brothers.

läs mera påwww.torniofestival.fi

text maria helsing, helleke

heikkinen & sandra bergqvist

illustration christa björkstam


asko Sarkola – stadsteaterchefen om språkgränser, kultur och framtiden

profilen

text ted urho


om ödet hade velat annorlunda skulle en av

landets mest renommerade skådespelare idag

inte heta asko sarkola utan något helt annat. sarkola hade ursprungligen planer på att i början av 1960-talet bli dataingenjör, men lusten att uppträda var starkare än lusten att jobba på kabelfabriken.

– jag studerade vid teaterhögskolan 1963-1966 och efter ett år i militären började jag på lilla teatern, kom-mer sarkola ihåg.

i medlet av 1970-talet blev sarkola teaterchef vid lilla teatern, något som blev en ny roll för honom.

– rollen som teaterchef är något av en dubbelroll, me-nar sarkola. som chef kan man inte bara stå i centrum, utan man måste kunna lyssna och delegera, medan man som skådespelare på scenen måste ha lite anarki i sig, tillägger han.

chefskapet på lillan var en hård skola för sarkola, men den förberedde honom bra inför hans nuvarande uppgift som teaterchef vid helsingfors stadsteater, en post han haft i snart tio år.

– nuförtiden spelar jag nästan bara en roll i året, men med nästan 7000 föreställningar bakom mig så kan jag bra njuta av att se andra på scenen, menar sarkola.

idoler, SpriNTerS och låNgdiSTaNSlöpare

sarkola ser på teaterkonsten lite som på löpningen, bland skådespelare finns både långdistanslöpare och sprinters. sig själv ser han mera som en långdistanslöpare.

– vi ser många som skjuter fram som stjärnskott un-der några år och sedan bara försvinner, konstaterar sarkola och syftar på idols-fenomenet. ändå är många av dem väldigt duktiga och begåvade, och med rätta pedagoger och rätt yrkeshandledning kan det gå vägen, tillägger han.

lite orolig är han över den offentliga förnedring av unga som deltar i just idols, men tillägger att dagens unga ändå ser spelet i kulisserna och är medvetna om att det är fråga om illusioner.

under 1980-talet var sarkola professor vid teater-högskolan och han menar att samma trend kan skönjas där.

– nuförtiden skall skådespelare kunna både sjunga, dansa och skådespela, konstaterar sarkola. men även om man får en flygande start måste man springa lop-

pet slut och göra sina läxor, annars spricker bubblan, tillägger sarkola.

pjÄSer Som pUblikeN FörSTår

under sarkolas period i ledning av stadsteatern har be-sökarantalet gått upp explosionsartat. 1998 hade tea-tern lite under 200 000 besökare, nu ligger siffran på 385 000 teatergäster i året.

– vi ville sänka tröskeln för att gå på teater. det är inte meningen att man måste klä upp sig, utan tanken är att teatern skall vara ett ställe dit man kan komma för att slappna av efter jobbet, menar sarkola. vi har olika pjäser för olika målgrupper. på den stora scenen går pjäser som allmänheten kan ta till sig och på de mindre scenerna går pjäser för de mera krävande teaterkonsu-menterna, tillägger han.

enligt sarkola är det viktigaste att publiken inte be-höver känna sig korkad om pjäsen är för högtflygande eller elitistisk.

– att vara teaterchef är lite som att vara förläggare, man måste veta de rätta volymerna på sina pjäser, för-klarar sarkola.

trots att han fått upp publikantalet rekordartat kän-ner han ändå inte att det är bort från andra teatrar. en-ligt sarkola fungerar konkurrensen mellan teatrar på ett helt annat sätt än företag.

– jag har till exempel jämfört besökarstatistik mellan lilla teatern och svenska teatern, och om endera har en publiksuccé så brukar även den andra teaterns publik-siffror stiga efter ett tag, konstaterar sarkola.

fenomenet förklarar sarkola med att stampubliken, efter att de sett succépjäsen i fråga, vill se något nytt och då söker sig till en annan teater.

– teaterbesökare är väldigt medvetna konsumenter och det gäller att hålla dem nöjda, skrockar sarkola. teaterkulturen i finland är dessutom mycket högklas-sig - det ser vi ju på att vi har ett femtiotal statsunder-stödda teatrar i landet, vilket är ett högt antal jämfört med andra länder, tillägger han.

Ser ljUST på SVeNSkFiNlaNdS FramTid

– samtidigt hänger den finländska kulturens framtid nog långt på hur mycket pengar kulturministern lyckas förhandla till sig ur stadsbudgeten, menar sarkola. jag tror definitivt att wallin kommer att göra ett bra jobb på den posten då han både är kompetent och intresse-rad av sektorn, konstaterar sarkola.

trots att sarkola i dagens läge jobbar mest på finska är han även mycket övertygad om att den finlandssven-ska kulturen lever väl och att dess framtid är tryggad.

själv kommer sarkola från en tvåspråkig familj, men menar att svenskan nog varit det starkare språket. själv har han aldrig upplevt några fördomar mot sig själv som svenskspråkig inom den finska teaterbranschen.

– tvärtom har det funnits en viss goodwill att man som svenskspråkig velat jobba också på finska. delvis kanske det också är tackvare mitt finska namn, funde-rar sarkola. på scenen brukar jag ibland känna skillna-der mellan språken då språken aktiverar olika känslo-områden, tillägger han.

– proportionellt är den finlandssvenska kulturen mycket livskraftig och det finns ju så mycket resurser via till exempel fonderna, menar sarkola. finlandssvenskar-na hämtar även mycket inspiration från sverige, där man kanske ligger lite före inom musikteaterkulturen. vi ser ju också hur många finlandssvenskar slår igenom på finska scener, såsom jennie storbacka i miss saigon och marika westerling i skönheten och odjuret, tilläg-ger han.

sarkola ser ljust på finlandssvenskarnas framtid, och anser att man kan vara imponerad över svenskfinland. enligt honom är finlandssvenskar mycket patriotiska och har under

årens lopp gjort mycket gott för landet och nämner mannerheim som ett exempel.

– det finns ju faktiskt en orsak varför sfp sitter med i alla regeringar, ler sarkola avslutningsvis.

namn asko sarkola

ålder 61

jobbar chef på helsingfors stadsteater

kör har inget körkort, åker däremot taxi

äter fisk

driCker espresso, cirka fem koppar i dagen

bor i munksnäs

familj hustru, tre barn

hobby skor, har en hel del oanvända par hemma

favoritpjäs ingen direkt favorit, men molière är

favoritpjässkribent

profil


på su:s europeiska samarbetsforum european

liberal youths (lymeC) seminarium oCh kon-

gress i berlin i april fiCk man verkligen smaka

på begreppet ”liberal” för fulla spann. temat för seminariet var eu:s interna marknad, ett tema som åt-minstone i någon mån gör att åsikterna går i sär bland europas unga liberaler. i diskussionerna under kongres-sen användes argumentet ”as a real liberal...” (”som en riktig liberal...” red.anm.), för att försöka övertyga åhörarna, men vad är det som gör att talaren i fråga upplever sig som mer liberal än åhörarna?

lymec fungerar som en takorganisation för de libera-la ungdomsförbunden i europa. definitionen på europas geografi är också liberal och i berlin fanns det till exempel en delegation från azerbadjan. i och med att liberalism är ett så pass vitt begrepp så är det också brett mellan väg-garna i det lymecska residenset. allt från nordiska soci-alliberaler och högljudda libertarianer till skrämmande

nyliberaler ryms med. men roligt hade vi! lymec är i högsta grad även ett socialt forum där nivån på diskus-sionerna, också utanför ple-num, är glädjande hög.

faktum är att det hör till ovanligheterna att man hål-ler med varandra och det om något som sätter sprätt på diskussionen. trots det höjdes röster i berlin som sade att man kanske skulle få lite mera gjort om man inte höll på med ideologiska diskussioner konstant. frå-gor som i synnerhet delar lymec är jordbruksstöd, fri invandring och graden av privatisering – frågor där det sociala kontra den fria marknaden stöter ihop.

ett lymec-evenemang är en verklig upplevelse. olika möteskulturer i kombination med vitt skilda åsikter ger en mustig soppa värd att prova på. vår nyvunne vän

as a real liberal…lymeC

kalle, från centerns ungdomsförbund i sverige, definie-rade lymec ganska bra: ”liberal - ny, neo, klassisk eller social? for you baby, i could be.”

vill du veta mer om lymec gå in på www.lymec.org

text minna lindberg & matilda flemming

su:s delegation gör praktisk politik utanför bundeskansler angela merkels bostad.

svensk ungdom har ett väldigt aktivt internationellt samarbete med

andra likasinnade organisationer runt om hela världen. samarbetet koordineras av internationella utskottet som sammanträder i åbo

su har medlemskap i tre internationella organisationer: nordiska centerungdomens förbund (ncf) för det nordiska samarbetet, european liberal youth för det europeis-ka samarbetet och international federation of liberal youth (iflry) för det världsom-fattande samarbetet. su har också starka bilaterala kontakter med andra politiska ungdomsförbund och samarbetar också bland annat i ungdomens nordiska råd, demo finland och med finlands ungdomssamarbete allians internationella utskott.

SU för en aktiv internationell politik

på kartan ser du var su:are varit under verksamhetsåret. bland de viktigaste var:

nCf toppmöte i reykjavik , island

lymeC kongress berlin, tyskland

iflry bilaterala kontakter, lima, peru

lymeC no visa-seminarium, moldavien

iflry – international federation of liberal youthen världsomspännande paraplyorganisation som jobbar för liberala frågor och värderingar och upprätthåller samarbetskanaler mellan de olika liberala ungdoms- och studerandeförbund på alla kontinenter. högkvarteret är i london och som ordförande fungerar jacob rasmussen från danska unge venstre.

lymeC – european liberal youthlymec är de europeiska liberala ungdomsförbundens samarbetsorganisaion. medlemsorganisationerna kommer från 37 olika länder. ordförande heter roger albinyana i saigí och huvudkvarteret finns i bryssel.

nCf – nordiska Centerungdomens förbundncf är ett förbund som för samman de nordiska centerpartiernas ungdomsför-bund, inklusive su. kansliet finns just nu i åbo och generalsekreterarskapet innehas av matilda flemming från su.


demo finland - partiernas internationella

demokratisamarbete rf är en tvärpolitisk or-

ganisation med dryga ett år på naCken. tillsam-mans arbetar man nu med verksamhetsledare sari var-pama för att hjälpa demokratiutvecklingen på traven i tanzania och nepal, två av finlands långvariga partners inom utvecklingssamarbetet.

organisationen inledde sin verksamhet i f jol och för-enar idag samtliga riksdagspartier i arbetet att främja demokratiska värden i samarbetsländerna. demo fin-lands strategi är att satsa speciellt på projekt som är ägnade att förstärka ungdomars, kvinnors och mino-riteters delaktighet i beslutsfattandet, att nå ut på lo-kal och regional nivå och att verka för utvecklingen av transparenta demokratiska system. arbetet sker i nära samarbete med international idea som är en motsva-rande organisation på internationell nivå till vilken fin-land är med bland initiativtagarna.

projekT i TaNzaNia - och FiNlaNd

demo finlands första projekt fokuserar på ungdomars och kvinnors politiska engagemang i tanzania. i oktober

2006 åkte representanter från varje riksdagsparti för att tillsammans med tanzanian centre for democracy arrangera seminariet “participation and empowerment of women in politics”. från sfp deltog svensk ungdoms dåvarande förbundsordförande anna bertills. i januari i år bar det av till tanzania en gång till; den här gången på fältbesök inom ramen för ett samarbetsprojekt mel-lan demo, allians och undp (united nations develop-ment programme) där syftet är att utbilda finländska ungdomar till resurspersoner för demokratiutveckling. från su deltog dåvarande viceordförande petra nystén. flera av su:s systerorganisationer inom det europeiska liberala ungdomssamarbetet har länge haft bilaterala utvecklingsprojekt i till exempel vitryssland, västafrika och latinamerika som skapat mervärde både i motta-garländerna och på hemmaplan.

i finland har intresset för liknande projekt hittills inte varit lika stort, på grund av att de flesta ungdomsför-bund saknat både ekonomiska och kompetensmässiga resurser. samarbetsprojektet med allians och undp innefattade även ett omfattande utbildningssemina-rium i finland och resulterade i april i ett gemensamt ställningstagande från ungdomsförbunden och allians där partierna uppmanas ta större ansvar för arbetet att uppnå fn:s milleniemål. förhoppningsvis leder erfaren-heterna från projektet i framtiden till nya samarbets-projekt med motsvarande organisationer utomlands och fler konkreta resultat.

demo Finlands demokratiutvecklingssamarbeteFinländska och nepalesiska ungdomar hjälps åt att höja rösten

demo rf gemeNSam UNgdomSplaTTForm iNFör grUNdlagSarbeTeT i Nepal

i slutet av mars ledde sari varpama en delegation med representanter från ett antal av riksdagspartiernas ung-domsförbund till katmandu i nepal för att delta i inter-national ideas seminarium ”political parties in southe-ast asia”, där man också stod som värdar för demo finlands eget seminarium ”strengthening the voice of youth in politics”.

för närvarande är monarkins framtid oklar och landet styrs enligt en tillfällig grundlag under ledning av premi-ärminister girija prasad koirala. ramarna för nepals framtid ska sättas upp av en konstitutionell församling som enligt planerna skulle väljas den 20 juni. valet har dock skjutits upp med hänvisning till att situationen i nepal fortfarande inte garanterar fria och rättvisa val.

demo finlands seminarium i mars var en kickoff för ett flerårigt projekt med målsättningen att stöda de nepalesiska politiska ungdomsförbunden att öka sitt inflytande i moderpartierna samt skapa en gemensam plattform för det förestående arbetet med en ny grund-lag. demo ser som viktig princip att samarbeta med alla parter och därför är det glädjande att såväl maoister som demokrater var villiga att sätta sig ner vid förhand-lingsbordet. arbetet i nepal har fortskridit sedan semi-nariet med utarbetandet av en gemensam ungdomsa-genda och när detta skrivs sitter sari varpama igen i katmandu, för att diskutera projektets utveckling.

text oCh foto anders huldén

i katmandu går boskapen fritt på gatan. demo:s verksamhetsledare dricker te med en nepalesisk kollega.


12.6 helsingfors- dagen, su i helsingfors med på stadirock i hesperiaparken 17-21

14-15.7 su i nyland sommarträff i lovisa

11.8 su i österbottens sommarträff

13.8 su i helsingfors sommarträff

17-19.8 sommargymnasium på kirjais kursgård i nagu

28.8 su i österbottens brainstorming inför hösten på kretskansliet i vasa kl: 18

30.8 su i helsingfors brainstorming inför hösten på kretskansliet i helsingfors

7-9.9 föreningsfestival i helsingfors

okt storsamling i åboland

su händelsekalender

vad är det som...

...kronar en härlig sommar?...ger dig en skarp start i höstdebatten samtidigt som du får njuta av sommarens sista solstrålar?

just precis - politik i skärgården!

kom på su:s traditionella sommargymnasium den 17-19 augusti på kirjais kursgård i nagu

frågor och anmälningar riktas till krista simberg på 09-69307221 eller [email protected]

läs mera på www.su.fi

sommargymnasie t 2007 – försvars- och säkerhe tspolitik

eftersom vi på su är övertygade om att du innehar en väldig talang och en enorm vilja att påverka så tror vi att……du är en av dem som står i främsta ledet av påverkare, ledare och politiker i framtiden!

vill du bekanta dig närmare med personerna som sitter som spindlar i samhällsnätet?hur skulle det smaka med besök på högsta domstolen, ambassader, riksdagen och diverse ministerier?

vad skulle du tycka om att träffa ministrar, specialmedarbetare, erfarna journalister och andra aktivister?låter det intressant? sök till su:s politikerskola som kommer att anordnas för tredje gången under hösten 2007 och våren 2008.

skicka en fritt formulerad ansökan tillsammans med din meritförteckning till

’politikerskolan’svensk ungdom

pb 43000101 helsingfors

politikerskolan riktar sig för dig som är 16-26 år gammal. vi hoppas på att ha många goda ansökningar till handa senast den 1 september 2007.om du har frågor kan du rikta dem till politikerskolans koordinator helleke heikkinen ring: 09-69307229 eller e-posta [email protected]

politikerskol anko m med o

c

h påverk

a!

su:s expertpa

ne

l r

ekommende

ra

r


minna lindbergförbundsordförande

förbundets högsta förtroendevaldaansvarar och koordinerar förbundets politiska arbete

leder förbundsstyrelsens arbete och är su:s ansikte utåt mot allmänheten och media

emma portinpolitisk sekreterare för nyland

verksamhetsledare för den nyländska kretsen. ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksam-het

sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i nyland

ansvarar för medlemsregistret och utskicken av material till nya medlem-mar samt implementeringen av su:s nya nivåer av medlemskap

sekreterare och beredande tjänsteman för skolpolitiska utskottetfotograf för svensk framtid

mats löfströmförbundssekreterare

förbundets högsta tjänstemanansvarar och sköter om förbundets ekonomi

ansvarar för su:s tjänstemän och koordinerar deras arbete

sekreterare och beredande tjänsteman för förbundsstyrelsen, arbetsutskot-tet, finansutskottet och understöds-föreningen

sköter pressmeddelanden, politisk bevakning och kontakter till andra förbund tillsammans med förbunds-ordföranden

sandra bergqvistpolitisk sekreterare för åboland

verksamhetsledare för åboländska kretsen.

ansvarar tillsammans med kretsord-förande för kretsens verksamhet

sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i åboland

sekreterare och beredande tjänsteman för internationella utskottet

krista simbergpolitisk sekreterare med organisa-tionsansvar

ansvarat och koordinerat su:s riks-dagsvalsarbete

ansvarat för de praktiska arrang-emangen vid kongressen

koordinerar su:s barnlägerverksamhet

koordinerar förbundets övriga projekt

sara eklundpolitisk sekreterare för österbotten

verksamhetsledare för österbottniska kretsen. ansvarar tillsammans med kretsordförande för kretsens verksam-het

sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i österbotten

sekreterare och beredande tjänsteman för verksamhetsutskottet

koordinator för reclaim respect kampanjen

ted urhoinformationssekreterare

chefredaktör för svensk framtid. koordinerar tidningens upplägg och författar artiklar.

ansvarar och sköter uppdateringen av förbundets hemsidor

sekreterare och beredande tjänsteman för redaktionsrådet

sköter fotografering och layoutande av annonser samt uppgörandet av informationsmaterial

helleke heikkinenpolitisk sekreterare för helsingfors

verksamhetsledare för helsingfors krets.

ansvarar tillsammans med kretsord-förande för kretsens verksamhet

sekreterare och beredande tjänsteman för kretsstyrelsen i helsingforskoordinator för politikerskolan

sekreterare och beredande tjänsteman för högskolepolitiska rådet

TjÄNSTemÄNNeN – Vem VeT Vad!

VARFÖR GÅ MED I SU?

AKTIVIST!

PROMOTER

SUPPORTER

JAG VILL MED!

SU BETALAR PORTOT

SVENSK UNGDOM R.F.

SVARSFÖRSÄNDELSEAVTAL 5005588PB 430, 00003 HELSINGFORS

Documents

Svensk Framtid 3/07