sfsvensk ungdoms

politiska tidskrift

nr 5 2007

svensk framtid

svensk framtid nr 5 20072

svensk framtidnr 5 2007

TF CHEFrEDAKTÖrCHristine smedBerg

christine.smedberg@abo.fi

FormgivArEwHyprint

pärmbilDstaffan sundström

rädda radio extrem! demonstration utanför

yle i Böle den 27 novemBer.

AnsvArig uTgivArE minna lindBerg

minna.lindberg@su.fi

mEDvErKAnDE mats Biström

Helleke Heikkinenmaria Helsing

minna lindBergmats löfström

markus lövHolmseBastian nyBerg

emma portinpeter sJöHolm

anna sundstÉnstaffan sundström

Julia witting

rEDAKTionEnsimonsgatan 8 a

00100 Helsingfors

TElEFon (09) 693 072 47 FAx (09) 693 19 68

E-posT sf@su.fi

TryCKEriHufvudstadsBladets

tryCkeri, vanda upplAgA 6 000

issn 078-4427

svensk ungdom är

sfp:s ungdomsför-

Bund. vår grundidÉ

Bygger på Humanism,

en ekologisk HelHets-

syn, soCialt ansvar oCH

medmänskligHet. de

äldre generationerna

är inte allvetande –

de unga ska Höras i

Beslutsfattandet. om

du är intresserad av

su:s verksamHet, gå in

på www.su.fi. där

Hittar du diskussions-

forum, uttalanden,

politiska program med

mera.

om

sv

en

sk u

ng

do

m

innEHåll

ledaren rädda radio extrem

lsk i dag oCH för 50 år sedan

su-året i Bilder KAmpAnJreClaim respeCt

KAmpAnJHemma i eu

proFilEn armi murto

dumavalet i ryssland

02 06 10 12 16 17 18 20

vAD bETyDEr rEspEKT FÖr Dig?

bEHÖvs DET mErA rEspEKT i vårT sAmHällE?

de här frågeställningarna ingår i kampanjpresentationen reclaim respect som su utför i gymnasie- och högstadie-skolor runt om i svenskfinland. det är också en diskus-sion som välkomnas speciellt av lärare – det finns ett behov av att diskutera och problematisera värderingar och åsikter. för var annars får vi det som vi så fint kallar för moral?

att det sedan i dagspressen debatteras att tra-gedin i Jokela berodde på respektlöshet och är inspirerad av ungdomskultur och heavy metal-musik är absurt. Jag tror det finns ett behov av värderingsdiskussioner i allmänhet, där fallet Jokela skall ses som ett enskilt fall, och inte som något som generaliserar alla ungdomar.

dessutom är det inte endast unga som behöver fun-dera på respekt i vårt samhälle – det är lika mycket ”de

vuxnas” sak. Behovet av den debatten blir tydlig efter både vård-konflikten och hotet om nedläggning av radio extrem. respekt-löshet – både mot sig själv och omgivningen är en av orsakerna till att många unga faller ur systemet och hamnar utanför hela samhällsmaskineriet.

vart tar då dessa unga vägen? det är oroande att läsa olika undersökningar som visar att unga mår allt sämre i dag, vilket sedan leder till andra problem. man kanske skippar skolan eller blir utan arbete. man har inte lust att komma vidare i livet och man kan heller inte på egen hand hitta lösningen till problemen.

i november publicerades en ungdomsbarometer som visar att flertalet unga mår helt okej, men att den grupp av unga som mår allt sämre växer hela tiden. Barometern visar också att ungdomar i större utsträckning har tappat förtroendet för sin utbildning. knappast beror det på att man är skoltrött. det handlar snarare om att man helt enkelt inte får jobb som nyutexaminerad.

det är alltså nödvändigt med ordentliga stödåtgärder för att dels få ner ungdomsarbetslösheten, men också för att matcha

utbildningsplatser med arbetsmarknadens behov. samma undersökning visar också att ungdomarna tror allt mer på demokrati och möjligheten att påverka i samhället.

ett ypperligt sätt att påverka sin omgivning, och på den vägen bli mer delaktig i hela samhället, är ungdoms-

fullmäktigen. och då alltså inte bara lekklubbar för högstadie- och andra stadiets elever utan riktiga ungdomsfullmäktigen som hörs av kommunfull-mäktige och som har en egen budget som de själva kan bestämma över. de skall ha makt helt enkelt! genom att vara aktiv i samhället är risken för ut-

slagning mindre, det säger sig självt. och det är poli-tikerna som nu ska införa stödåtgärder i samhället. det är också vi som nu ska föra diskussionen om våra värderingar. vi börjar med respekten.

Med delaktighet kommer också respektlEDArE

FÖrbunDsorDFÖrAnDE minna lindBergminnalindberg.blogspot.comFoTo seBastian lindBergillusTrATion CHrista BJörkstam

svensk framtid nr 5 2007 3

Peter SjöholM ny infoSekreterare

det blir peter ”poppe” sjöholm som efterträ-der ted urho på posten som svensk ungdoms informationssekreterare och chefredaktör för medlemstidningen svensk framtid. peter är 24 år och bosatt i Helsingfors, där han studerar journalistik vid svenska social- och kommu-nalhögskolan. Han har tidigare jobbat med bland annat online-journalistik på yle. peter sjöholm tillträder tjänsten vid årsskiftet.

SvenSk gruPPering På tre av Sextio delegatPlatSer i helSingforS

vid Helsingfors universitets delegationsval lyckades den enda svenskspråkiga gruppe-ringen behålla sina mandat. svenska natio-ner och ämnesföreningar sitter även nästa två-årsperiod på tre av sextio delegatplatser.Codex-thorax, soc&kom och ämnesfören-ingarna fick en plats var. storvinnare i valet var ämnesföreningarnas valring. de ökade med fem mandat till 17. totalt röstade 10 702 personer. valdeltagandet blev 33,2 procent.

Su:S SkuggMedalj till Matilda heMnell

i skuggan av folktingets svenska dagen-med-alj vill su lyfta fram den yngre generationen samhällspåverkare och delar därför varje år ut en egen medalj åt en ung finlandssvensk. i år tilldelas su:s skuggmedalj matilda Hemnell.med den modiga och gripande pjäsen ”Bara lite (till)?”, som handlar om att bryta anorex-ins onda cirkel, har matilda Hemnell lyft fram ett känsligt men viktigt tema i samhällsdebat-ten, anser su. ungas illamående och känslan av att hela tiden behöva vara bäst är ett pro-blem i vårt samhälle som behöver diskuteras. med sitt personliga uttryckssätt visar ma-tilda Hemnell vad anorexi egentligen hand-lar om, och hennes budskap är tydligt och påtagligt. enligt su har hon genom att visa pjäsen i skolorna också nått den viktigaste målgruppen, de svenskspråkiga skoleleverna. matilda Hemnell har länge varit en aktiv sam-hällspåverkare och bland annat arbetat som generalsekreterare för finlands svenska skol-ungdomsförbund. Hon har också fungerat som vice ordförande för svensk ungdom och

vicepresident för nordiska Centerungdomens förbund samt varit ledamot i styrelsen för svenska kulturfonden.

Minna lindberg i unr:S PreSidiuM

på ungdomens nordiska råd (unr) i oslo i slutet av oktober valdes lisbeth sejer götz-sche från danmark till ny president. sejer götzsche representerar konservativ ung-dom. minna lindberg från svensk ungdom representerar nordiska Centerungdomens förbund (nCf) i unr:s presidium. Hennes suppleant är Johan pettersson, från Cen-terpartiets ungdomsförbund i sverige och president för nCf. nCf:s generalsekreterare matilda flemming sitter också med i pre-sidiet som representant för föreningarna nordens ungdomsförbund.nCf:s toppmöte hålls 14-17 februari 2008 i närheten av vill-manstrand i samband med keskustanuorets förhandlingsdagar. temat för toppmötet är centerideologi. repskapet kommer att hål-las i Bergen, norge i augusti. temat är då bi-stånd och utveckling.

På nya PoSter

Christian sjöstrand fungerar sedan början av oktober som ny generalsekreterare för svenska riksdagsgruppen. sjöstrand, 29 år, är politices magister från åbo akademi och uppväxt i korsnäs. Han efterträder mats nyman som nu övergått i akavas tjänst som näringspolitisk ombudsman. i början av ok-tober tillträdde också Carl Haglund sin nya tjänst som ministergruppens specialmedar-betare. Haglund, 28 år är ekonomie magister och hemma från esbo. Johanna sandberg fungerar sedan oktober som assistent åt riksdagsledamot Christina gestrin. sand-berg är 26 år, hemma från Helsingfors och studerar statskunskap vid åbo akademi. Hon efterträder karolina vidberg på posten. maria guseff har valts till suppleant i fn-förbundets styrelse.

Motionera i tid!

motionsdeadline för vårens kongress är den 25 januari. alla motioner riktas till förbunds-kansliet. kongressen ordnas den 18-20 april i Borgå.

svensk framtid nr 5 20074

de sig och sina kontor utomlands i stället, och så har vi inga skatter att fördela.

Mer Pengar kvar i fickan

sjukskötarna bör få mer pengar i fickan. men det får man nödvändigtvis inte med löneförhöjningar. många av de euron som alla nu får i löneökningar kommer de facto att behöva betalas tillbaka i skatt. om de höjda lönerna dess-utom kommer att resultera i kommunala skattehöjningar blir ju situationen oförändrad eller förvärrad i praktiken. man får mer i lön, betalar mer i skatt och får slutligen lika många, eller i vissa fall till och med färre, euron i handen än innan. su vill att människor ska få mer pengar i handen och skulle därför hellre ha sett en sänkning av inkomstskatten i allmänhet och för dem med lägst löner i synnerhet. det skulle ge människor mer pengar i handen på riktigt. dess-utom skulle man ha kunnat justera lönerna uppåt för vissa utvalda yrken (som sjukskötarna) utan att alla nu ska få helt orimliga löneökningar som ingen vet hur de ska finansieras.

Studenterna och barnfaMiljer betalar PriSet för deSSa löneförhöjningar

en skattesänkning för låglöneyrken skulle vara mer rättvis. nu får många anställda högre löner, men till exempel en pri-vatföretagare som driver en städfirma får inte en cent mer i handen. Han får i stället se sin köpkraft minska då löneför-höjningarna sätter fart på inflationen och priserna stiger.

har jag listat de bästa politiska besluten från år 2007, bara för att påminna er om att det lönar sig att jobba hårt, det är då man når resultat!

radio extreM räddadeS

tack vare massiva protester från såväl ung som gammal fick vi behålla extrem. förslaget att slopa femtio procent av det svenskspråkiga kanalutbudet var absurt! kanske borde Jungner fundera på sin avgång?

StudieStödet

att studiepenningen höjdes med femton procent var verk-ligen på tiden. Höjningen av inkomstgränserna var också på sin plats – varför skall man straffas för att man är flitig och jobbar samtidigt som man studerar? nu skall vi fort-sätta jobba för att inkomstgränserna skall slopas helt!

betalar pappa också det här kalaset?

Med hårt arbete når vi resultat

FÖrbunDssEKrETErArE mats löfströmlofstrom.blogspot.com

viCE orDFÖrAnDE osCar oHlis

mATs HAr orDET

åsKlEDArE

för man skall inte tro att buss- och spårvagnsbiljetter och annan offentlig service hålls till oförändrat pris då inflatio-nen sätter fart. de priserna kommer också att höjas och då är det studenterna och barnfamiljerna som får betala priset för löneförhöjningarna, då studiestöd och barnbidrag inte justeras i samma takt som levnadskostnaderna ökar.

SkatteSänkning SkaPar fler jobb

en bieffekt av en sänkning av skatterna för låglöneyrken skulle dessutom vara att arbete skulle löna sig bättre och man skulle få fler motiverade att arbeta. samtidigt skulle företagen, då löneökningarna inte skulle stiga lika snabbt, kunna anställa fler människor. fler i arbete betyder fler som betalar skatt och bidrar till att finansiera välfärden.

Jag är glad att sjukvårdarna nu får mer pengar i handen och hoppas att inte skatten äter upp hela deras löneökning. men samtidigt är jag mycket oroad över vilka ekonomiska konsekvenser denna avtalscirkus för med sig. många andra yrkesgrupper sitter nu med fingret på avtryckaren och vill också ha lika mycket som tehy fick. en sådan snöbollsef-fekt vet ingen hur man finansierar och därför är den farlig.

vi måste få ett större helhetstänkande då man funderar på samhällets finansiering och dessa enorma allmänna lö-neökningar. att vi har en finansminister som lovar 500 euro hit och dit, men i slutändan inte vet hur han ska finansiera det är oroväckande. samtidigt måste vi komma ihåg vad vi jobbar för. su jobbar för att människor ska få mer pengar i fickan, men enorma löneförhöjningar är nödvändigtvis inte det som i praktiken ger bäst resultat.

höjningen av vårdarlönerna

vårdarna förtjänade verkligen sin löneförhöjning. det jobb de gör är ovärderligt. det var tur att man kom fram till en lösning, det höll ju på att spåra ur lite, om vi säger som så…

rökförbudet På krogarna

trots att jag själv är rökare så välkomnade jag rökförbu-det med öppna armar. varför döda andra långsamt när man förgiftar sig själv?

det var det. trots många goda beslut fattades ju även sämre beslut. Bland annat frågan om ett svenskt polisdi-strikt gick ju inte riktigt som vi ville. att elektrifieringen av vasabanan heller inte gick igenom är också ett sämre beslut. trots motgångar så skall vi forsätta att jobba som det goda team vi redan är för att nå de mål vi vill nå!

avslutningsvis vill jag önska er alla en fridfull Jul och ett riktigt gott nytt år!

sJuKvårDsKonFliKTEn FiCK FÖr En TiD sEDAn sin

upplÖsning oCH sJuKsKÖTArnA Får nu ETT or-

DEnTligT lÖnElyFT. det är bra, men en fråga är ännu obesvarad: vem betalar priset för hela höstens avtalscirkus och den snöbollseffekt denna konflikt nu satt igång?

avtalscirkusen har gjort att nästan alla yrken får ett lö-nelyft på 8–12 procent på två år. det är trevligt, men det är också någon som ska betala dessa löneförhöjningar. om kommunerna inte har råd är det staten som måste rycka in, men både staten och kommunen finansierar sina verk-samheter mestadels med skatter. många insändarskriben-ter har i tidningarna skrivit att de är beredda att betala högre skatter. men i ett land där vi redan nu har något av världens högsta skatter är detta inget reellt alternativ. de som finansierar dagens välfärdstjänster är våra företag, vår utlandsexport och våra privata anställda. dessa grupper är inte direkt välvilligt inställda till högre skatter, för då flyttar

årET bÖrJAr liDA moT siTT sluT och jag tror att de flesta av oss verkligen ser fram emot lite lugnare stunder för att kunna pusta ut och samla ny energi inför det kom-mande året. kommunalvalet infaller hösten 2008 och vi har redan börjat jobba för att vinna valet!

när vi tänker tillbaka på det gångna året är det många politiska beslut som fattats, både bra och dåliga. nedan

svensk framtid nr 5 2007 5

JournAlisTEn bErTEl nygårD på vAsAblADET HAr

ETT AnTAl gångEr uTTryCKT sTArKA åsiKTEr om

su som ETT ExTrEmT HÖgEr oCH nylibErAlT po-

liTisKT FÖrbunD. måndag 12 november möttes för-bundsordförande minna lindberg och Bertel nygård för att diskutera liberalism utifrån deras synpunkter, samt för att reda ut frågor kring su: s politik.

minna definierar liberalism med orden frihet, fri rör-lighet av varor och människor samt ”mindre stat, mera människa”. Bertel håller med om att liberalism betyder frihet, men även socialt engagemang. Han framhåller att staten ska spela en stor roll i samhället.

vilken roll spelar politiska ungdomsförbund?– ett politiskt ungdomsförbund borde mera än i dag

ifrågasätta samhället och även våga ifrågasätta sitt eget moderparti, säger Bertel.

minna förnekar inte Bertels resonemang, men hon til-lägger bestämt att ungdomsförbund borde tas mer på allvar. Hon beskriver su som ett engagerande förbund, som samlar finlandssvenska unga och för en aktiv po-litik i svenskfinland. enligt Bertel spelar su inte rollen som motrörelse i dagens läge. Han anser att su borde ifrågasätta mera. Bertel skulle vilja att 1970-talets poli-tiska vindar kom tillbaka.

Su – ett extreMt nyliberalt PolitiSkt förbund

Bertel anser att su:s politik i vissa aspekter är helt klart nyliberal. Han nämner frågor som privatisering av of-fentlig service, lägre inkomstskatt, att den politiska makten ska inskränkas och att su har en snäv inställ-ning till facket.

– facket har en viktig betydelse som intresseorganisa-tion, men facket ska inte delta i den samhällspolitiska debatten, säger minna.

Bertel konstaterar däremot att facket helt klart ska få vara med i den politiska debatten och påverka. vi-dare anser Bertel att det inte går att ha kvar välfärds-staten och samtidigt sänka inkomstskatten, vilket su arbetar för.

– visst vill su bevara välfärdsstaten, det är en trygg-hetsfaktor, säger minna.

Hon konstaterar att hon och Bertel definierar libera-

lism på olika sätt. enligt minna är su absolut inget nyli-beralt förbund. Hon anser däremot att su är ett liberalt förbund med socialliberal förhållning i en del frågor. det som minna anser vara liberalt, anser Bertel dock vara nyliberalt, till exempel sänkning av inkomstskatten och privatisering.

minna menar att nyliberalism förknippas med be-greppet ”nattväktarstat”. Bertel motsätter sig denna definition och menar att den är förenklad.

– det finns stråk av nyliberalism i su, liksom i alla andra partier, ni borde ”ligga mer på bromsen”, säger Bertel.

minna poängterar att su förespråkar liberalism – att alla människor ska ha samma möjligheter.

ProbleM Med dagenS välfärdSSaMhälle och arbetSMarknad

Bertel säger att skattesänkningar medför stora problem för välfärdssamhället i dag. Han menar att skattelättna-derna belastar kommunerna för mycket. minna anser å sin sida att det största problemet i vårt välfärdssamhäl-le är att allt fler människor faller utanför samhället. Hon håller för att stödåtgärder bör införas för att hjälpa de mest utsatta.

– det största problemet med arbetsmarknaden är den höga ungdomsarbetslösheten. för att motverka detta

liberalism och liberalism, två perspektiv – två skilda saker?

libErAlism

TExT maria Helsing

FoTo antonia Boström

kärnkraft? nej nej

rätt för homopar att adoptera? Ja Ja

är jämställdhet mellan

könen uppnådd? nej nej

kvarkenbro? Ja Ja

regional energiförsörjning? Ja Ja

storföretag framom småföretag? nej nej

lägre inkomstskatt? nej Ja

ekologiskt märkta produkter Ja Ja

fr ågor Bertel Minna

borde det bli lättare för företag att anställa genom att reducera avgifterna för nyanställningar, säger minna.

enligt Bertel är det största problemet med arbets-marknaden den höga andelen visstidsanställningar. minna kontrar med att visstidsanställningar är ett pro-blem, men att det även uppfyller en viss funktion i da-gens moderna samhälle.

slutligen konstaterar Bertel och minna att de definie-rar liberalism väldigt olika. minna betonar den klassiska definitionen av liberalism, medan Bertel anser att su:s definition av liberalism låter mer som hans definition av nyliberalism.

svensk framtid nr 5 20076

DEn pågåEnDE DisKussionEn om runDrADion handlar inte bara om de svenska och finska nyheternas eventuella sammanslagning utan om hela vår public ser-vices framtid. det är helt uppenbart att en del i rund-radions förvaltningsråd och andra krafter nu arbetar för att montera ned rundradion – både på svenska och finska. ett nedmonterande av rundradion, framförallt i det tysta som det nu sker, är ansvarslöst. men det är den vägen man börjar vandra om förvaltningsrådet den 18 december godkänner sparkrav på 10 miljoner.

de inbesparingskrav som nu presenteras är så stora och föreslås dessutom drabba själva kärnan i det tradi-tionella public service uppdraget - nyheterna. det i en organisation som redan nu har sparat väldigt mycket – både på svenska och finska.

en illa skött digitalisering är säkert en av orsakerna till att människor har slutat betalat sin tv-avgift. men det ska inte behöva betyda att hela rundradion över en natt står i gungning, så kortsiktigt kan inte ett bolag tänka och handla. klart att rundradions ledning måste reagera på något sätt. men att från ett möte till ett annat föreslå nya inbesparingar tagna från luften visar att det varken finns proffsigt långsiktigt tänkande eller ansvarstagande i rundradions ledning. att endast som nu föreslå större inbesparingar som enda åtgärd under-stryker bilden av det dåliga ledarskapet i rundradion.

Ska vi ha public service i framtiden eller inte?publiC sErviCE

TExT mats löfström

FoTo staffan sundström

varför ställer man sig inte i rundradions ledning frå-gan om hur man får tillbaka de förlorade avgifterna is-tället. det är pudelns kärna. genom att direkt börja skära ned får man ett ännu sämre utbud och riskerar att kanske ännu fler människor väljer att inte betala sin tv-avgift. resultatet blir sedan återigen en rundradio-budget i obalans.

vilket annat bolag som helst skulle fråga sig om man kan åtgärda budgetunderskottet på andra sätt. kan man effektivera övervakningen? finns det andra sätt att få in medel på? kan man ta ett lån för att vända trenden? kan staten skjuta till medel? att rundradions ledning inte har pejl på läget är uppenbart. i en organisation som redan har sparat överallt där man kan spara finns inga enkla sätt till indragningar. därför föreslog man en nedläggning av radio extrem. en nedläggning av radio

svensk framtid nr 5 2007 7

”extrem det enda forum unga finlandssvenskar har”

sAmTiDigT som mAniFEsTATionEn i HElsingFors orD-

nADEs ävEn sTÖDDEmonsTrATionEr i båDE vAsA oCH

åbo. i vasa hade ungefär ett femtiotal demonstranter sökt sig till torget. många hade tillverkat egna plakat med budskap som ”mer x3m åt folket”, ”rädda radio extrem” och ”ett par rader räcker ej som motivering”.

Bland andra saga wallentowitz och runa ismark hade kommit till torget för att stödja sin favoritradiokanal. de har båda vuxit upp med först radio x och sen extrem.

– radio extrem är det enda finlandssvenska unga och unga vuxna har. allt stöd som kanalen fått nu de senaste dagarna visar hur enormt viktig den är, säger saga wallentowitz.

runa ismark påpekar att också webbcommunityn med sina över 20000 medlemmar vittnar om extrems enorma popula-ritet.

– frågan är varför det alltid är det finlandssvenska som ska dras in, säger saga wallentowitz.

– skulle extrem läggas ner kan man ju bara fundera vad som blir nästa, säger runa ismark.

förslaget om att göra extrem till webbradio får inte mycket gehör hos mathias Björk, mattias lehtosaari och Johan ny-lund.

– det är helt åt skogen. vi lyssnar ofta på extrem på jobbet eller i bilen. man ska inte behöva en dator för att lyssna på radio, säger de tre.

Janne grönroos jobbar som programledare på radio ex-trem i vasa. Han berättar att varken han eller hans kolleger kände till nedläggningshotet innan det hela basunerades ut i de finska tv-nyheterna. grönroos fick reda på saken via en bekant.

– Jag trodde först att det var ett skämt. sedan såg jag i ny-heterna att det stämmer. nästa dag hade vi krismöte på job-bet där cheferna berättade hur det låg till och man insåg då allvaret, och det var en dyster stämning.

– först kändes det nog som att hoppet var ute. men sedan när en massa föreningar började engagera sig och det sam-lades in namnlistor började man inse hur stort stöd extrem har där ute.

enligt grönroos är radio extrem så mycket mer än bara en radiokanal.

– för de finlandssvenska ungdomarna finns inget annat ge-mensamt forum. klart jag och de andra först funderade vad som skulle hända med våra jobb om kanalen läggs ner, men vi insåg sen att det går mycket djupare än så. den stora frågan är ju vad som skulle hända med lyssnarna.

Bakom demonstrationen i vasa stod svensk ungdom, svenska österbottens ungdomsförbund, vasa svenska syn-skadade, norra österbottens synskadade, m-klubbarna i österbotten, åbo akademis studentkårsavdelning (kav), studerandekåren vid svenska yrkeshögskolan (ssy) samt elevkårerna vid vasa gymnasium och korsholms gymnasium.

räDDA rADio x3m

TExT CHristine smedBerg

extrem skulle inte bara ha varit en halvering av det finlandssvenska radioutbudet utan en total nedläggning av finlandssvensk radio för ungdo-mar. sparkravet saknade all rim och reson.

svensk ungdom koordinerade till förra rund-radions förvaltningsrådsmöte en manifestation utanför stora smedjan i Helsingfors, torget i vasa och i åbo mot planerna på att lägga ned radio ex-trem. den kraftiga manifestationen och engage-manget visar vilken bred uppfattning det finns om behovet av en ungdomskanal på svenska i finland. en ungdomskanal fyller en mycket viktig funktion i samhället. det är en informationskanal som vid sidan av föräldrar och skolor kan lyfta upp aktu-ella och känsliga saker ur ett annat perspektiv än vad internet och det kommersiella gör.

Behovet av en time-out i dessa rundradiopro-cesser kunde inte vara större än vad de är nu. man kan inte på en och en halv månad, med sparkrav på tio miljoner, bilda sig en ordentlig uppfattning om vad public service skall vara i framtiden. det behövs mer tid. därför bör rundradion endera ta ett lån för nästa år eller låta staten skjuta till pengarna som behövs. staten har ett enormt all-män intresse att man nu inte börjar en nedmon-teringsprocess av rundradion utan vägkarta. förutom en time-out bör man samtidigt fundera på om rundradions ledning faktiskt är den rätta att leda bolaget då man skött frågan om hur man skall få rundradions ekonomi i skick på ett non-chalant och oproffsigt sätt.

svensk framtid nr 5 200788 svensk framtid nr 5 2007

årETs KårvAl viD åbo AKADEmi blEv En sTor suCCé

FÖr libErAlA sTuDEnTKlubbEn. lsk, som ställde upp med 27 kandidater, kammade hem 17 av totalt 31 platser och innehar därmed ensam majoritet i studentkårsfull-mäktige under det kommande året.

mats Biström, ordförande för lsk i åbo och själv nu-mera fullmäktigeledamot, är naturligtvis mycket nöjd med resultatet.

– efter en lyckad kandidatnominering under hösten och det faktum att vi fick vasa och Jakobstad med på samma lista, så var förväntningarna mycket höga. vi räknade nog lite med möjligheten att till och med få en-sam majoritet i fullmäktige, men trots det känns det helt otroligt nu, säger Biström.

av lsk:s 17 fullmäktigeledamöter är sex personer in-valda från vasa och en från Jakobstad. enligt Biström var det viktigt att i årets val få en gemensam kandidat-lista med lsk i vasa.

– försök har gjorts även tidigare, men då har tiden ännu inte varit mogen. när det i år ryktades om att fa-kula vasa kanske inte alls skulle ställa upp gällde det att

ta chansen som gavs oss.– den gemensamma listan var ett stort steg framåt och

även en fin inledning för det nya förbundet lsk, säger Biström.

Han menar att lsk:s ensamma majoritet ger grup-peringen större möjligheter att påverka när fullmäktiges presidium samt posterna i kårstyrelsen nu ska tillsättas. Han hoppas också att valsegern ska ha en politiserande effekt på hela fullmäktige.

– det skulle vara på tiden att få mera politik med i kårvalet och fullmäktige. det bör vara sakfrågorna som avgör och inte vem som har flest vänner.

saku rantanen, valnämndens ordförande och gam-mal kåraktiv, tycker ändå inte att man ännu kan säga att kårpolitiken skulle ha fått en allt mera partipolitisk prägel.

– det är svårt att säga något konkret i det här skedet, man måste nog se det ur ett längre perspektiv och se om trenden håller i sig också i framtiden. men vi kan ju åtminstone konstatera att åbo akademi för tillfället har den mest politiska studentkåren i hela landet, säger han.

rantanen ser flera fördelar med att ett studentkårs-fullmäktige består av partipolitiska grupperingar. Bland annat menar han att det stöd som grupperna får från sina politiska ungdomsorganisationer är viktigt för stu-dentkårspolitiken.

Storslam för lSk i kårvaletåAs KårvAl

TExT CHristine smedBerg

– de aktiva ser då problemen inifrån kåren och kan, tack vare den där naturliga kontaktytan, sedan också påverka inom sina respektive organisationer.

– sedan kan man ju dock fråga sig om det är allmän-demokratiskt bra att en enda gruppering sitter på en så stor del av platserna i fullmäktige, säger rantanen och syftar på lsk:s nya majoritetsposition.

Han påminner om att ensam majoritet också innebär ett stort ansvar, och hoppas att lsk kommer att axla det förtroende man fått på bästa sätt.

– Jag tror ändå inte att detta innebär att lsk ensamt börjar styra och ställa i fullmäktige. alla kårens grup-peringar har alltid varit mycket samarbetsvilliga och jag tror inte att det kommer att ändra i och med årets val-resultat. alla behövs, säger han.

rantanen får medhåll av mats Biström.– på längre sikt blir det förstås enklare för oss att

driva igenom sådana frågor som vi anser att är viktiga. men med tanke på arbetet inom fullmäktige under hela det kommande verksamhetsåret är det dock av högsta prioritet att samarbetet med de övriga grupperingarna fungerar smidigt och smärtfritt.

– vi har nu i praktiken hela makten i våra händer och det medför ett enormt ansvar – ett ansvar som våra full-mäktigeledamöter utan tvekan fullt inser. även om vi har majoritet är samarbete a och o med tanke på det kommande året och framtida val, säger Biström.

invAlDA lsK:ArE ida Hummelstedt (vasa) 64 röster Karola Kojo (Jakobstad) 59 röster sandra grindgärds (åbo) 54 röster otto Andersson (åbo) 46 röster Anna sundstén (åbo) 43 röster silja sandelin (åbo) 42 röster sini sundqvist (åbo) 39 röster pia backman (vasa) 38 röster Johan selenius (åbo) 33 röster markus nisula (åbo) 33 röster Ted urho (vasa) 32 röster lucas snåre (åbo) 28 röster Christoffer Hällfors (vasa) 28 röster reettasisko pakkala (åbo) 27 röster Anna-Kajsa blomqvist (vasa) 24 röster mats biström (åbo) 23 röster sanna sundell (åbo) 20 röster FÖrDElningEn Av DE 31 mAnDATEn liberala studentklubben 17 Feministpartiet och åbo gröna vänster 4 (1+3) De rättvisa 6 åbo socialdemokratiska studerande 2 Akademins samlingsstuderande 2

lSk lSk lSk lSk lSk lSk lSk

lSk lSk

lSk

lSk

lSk

lSk

lSk

lSk lSk lSk

svensk framtid nr 5 2007 99svensk framtid nr 5 2007

ida huMMelStedt

åretS röStMagnet

univerSitetSlagen,

terMinSavgifter och

PSykologtjänSter På agendan

det blev ida Hummelstedt från lsk i vasa som skrapade ihop flest personliga röster i årets kårval. Hummelstedt fick totalt 64 rös-ter. på andra plats med 59 röster kom karola kojo från Jakobstad, även hon lsk:are.

totalt gavs i år 1486 röster. det betyder att 27,9 procent av åbo akademis studenter valde att utnyttja sin rösträtt. Hela 17,8 pro-cent av dessa röstade elektroniskt i förhands-röstningen.

– valdeltagandet har stigit i och med den elektroniska förhandsröstningen och kom-mer antagligen i framtiden att stiga ännu en aning. redan nästa år hoppas och tror jag att ännu fler röstar i kårvalet, säger valnämndens ordförande saku rantanen.

enligt honom är det ur en demokratias-pekt viktigt att åbo akademis studentkår föl-jer med utvecklingen och numera också ger sina medlemmar möjligheten att rösta från en dator, var de än befinner sig.

– men även om allt fler i dag röstar elektro-niskt bör man ändå bevara möjligheten och rättigheten att få rösta i ett valbås på valda-gen, säger rantanen.

CHrisTinE smEDbErg

vilka frågor som det nya studentkårsfullmäk-tige kommer att driva under det kommande verksamhetsåret är ännu inte helt klart. mats Biström nämner några viktiga problemområ-den:

– med tanke på den nya universitetslagen och övriga omfattande, samhälleliga om-struktureringar som är på kommande är det ett viktigt år som väntar oss, säger han.

– studenternas påverkningsmöjligheter i åbo akademis beslutande organ är något mycket centralt, men de är nu hotade i och med kommande omstruktureringar. det här bör definitivt motarbetas.

enligt Biström är en enad studentkår inom hela åbo akademi ett viktigt mål för lsk-grupperingen. samarbetet mellan enheterna på de olika orterna måste därför stärkas yt-terligare.

Han anser även att såväl finländska som utländska universitetsstuderande i finland också i framtiden ska vara befriade från ter-minsavgifter.

– dessutom är tillgången till svenskspråki-ga psykolog- och psykiatertjänster något som måste kunna garanteras, och därmed också en viktig sak att arbeta för, säger Biström.

CHrisTinE smEDbErg

invAlDA lsK:ArE ida Hummelstedt (vasa) 64 röster Karola Kojo (Jakobstad) 59 röster sandra grindgärds (åbo) 54 röster otto Andersson (åbo) 46 röster Anna sundstén (åbo) 43 röster silja sandelin (åbo) 42 röster sini sundqvist (åbo) 39 röster pia backman (vasa) 38 röster Johan selenius (åbo) 33 röster markus nisula (åbo) 33 röster Ted urho (vasa) 32 röster lucas snåre (åbo) 28 röster Christoffer Hällfors (vasa) 28 röster reettasisko pakkala (åbo) 27 röster Anna-Kajsa blomqvist (vasa) 24 röster mats biström (åbo) 23 röster sanna sundell (åbo) 20 röster FÖrDElningEn Av DE 31 mAnDATEn liberala studentklubben 17 Feministpartiet och åbo gröna vänster 4 (1+3) De rättvisa 6 åbo socialdemokratiska studerande 2 Akademins samlingsstuderande 2

lSk lSk lSk lSk lSk lSk lSk

lSk lSk

lSk

lSk

lSk

lSk

lSk

lSk lSk lSk

AnnA sunDsTén AnnA-KAJsA blomqvisT CHrisToFFEr HällFors

iDA HummElsTEDT JoHAn sElEnius KArolA KoJo

luCAs snårE mArKus nisulA mATs bisTrÖm

oTTo AnDErsson piA bACKmAn rEETTAsisKo pAAKKAlA

sAnDrA grinDgärDs sAnnA sunDEll silJA sAnDElin

sini sunDqvisT TED urHo

svensk framtid nr 5 200710

ny stark studentröst tar ton – på svenska

hur lSk blev en maktfaktor

FÖr ETT år sEDAn Togs bEsluTET ATT grun-

DA FÖrbunDET libErAlA sTuDEnTKlubbEn

(lsK). det fanns då (och finns fortfarande) en stor politisk beställning på en organisation som kan driva de ”svenska högskoleintressena” på det nationella planet. de svenska studentkårerna har länge ganska långt på egen hand fått driva hela den svenskspråkiga intressebevakningen.

det finns en klar beställning på en starkare studentröst på svenskt håll då stora utmaning-ar finns för tredje stadiets undervisning. kom-mun- och servicestrukturreformen rullar vidare, samtidigt som statens effektiviseringsprogram får stora konsekvenser för statens organisering. detta gör att trycket på sammanslagningar, större enheter och kostnadseffektivitet också på svenskt håll blir stort. innovationsuniversitet som grundas med tekniska högskolan, finska Hanken och konstindustriella högskolan är ett konkret exempel på detta och som kommer att ha konsekvenser också för den svenska under-visningen.

dessa frågor är allt för viktiga för att lämna åt slumpen (finans- och undervisningsministeriets tjänstemän). Här måste det finnas en röst med visioner och som kan hitta modeller och lös-ningar för att vi också fortsättningsvis skall ha högklassig undervisning på svenska i finland.

lsk är den rösten som från och med nästa år kommer att driva intressebevakning av reger-ingen, samordningsdelegationen och bland all-mänheten.

i januari kommer lsk att få sin första ordfö-rande och styrelse. lsk kommer också från och med den 7 januari att ha en politisk sekreterare för verksamheten. under året kommer lsk att ta plats, bygga vidare på märket, utforma politiken och innehållet samt driva intressebevakning. det kommer också att bli möten, seminarier och eve-nemang av mer social karaktär.

lsk kommer inte enbart att bli en nationell organisation utan skall på sikt också bli en grup-pering i samtliga svensk- och tvåspråkiga stu-dentkårer och studerandekårer, för att det skall finnas täta band mellan det lokala och det na-tionella.

i år tog lsk en jordskredsseger i åbo akade-mis studentkårsval och fick 17 av 31 platser. det är en god start och visar intresset för lsk.

lsk är klart för start.

i sluTET Av 1800-TAlET sTArTADE runTom i EuropA

mångA libErAlA sTrÖmningAr, som sedan orga-niserade sig under 1930- och 1940-talet. under 1950-talet återupptogs i finland många projekt som under krigsåren blivit liggande. ett av dem var nyliberala stu-dentförbundet vid Helsingfors universitet, där en av medlemmarna var juris studerande thore modén.

modén fick sitt första jobb vid statsvetenskapliga fa-kulteten vid åbo akademi 1957. genast i början av sin tid vid akademin samlade han studerande inom statsve-tenskapliga föreningen till en diskussionsklubb som gick under namnet liberala studentklubben. man lyssnade till intressanta inledare och diskuterade samhället och världen. klubbens möten sammanfattades i små artik-lar som publicerades i åbo underrättelser.

lSk blir PartiPolitiSkt

Christer Hummelstedt tog studenten 1961. Han hade redan under skolåren följt lsk:s verksamhet genom tid-ningsartiklarna, och efter att ha påbörjat studierna vid akademin sökte han upp den liberala kretsen, där han snabbt blev medlem av styrelsen för lsk.

modén hade startat klubben som ett forum för sam-hällsintresserade personer vid akademin, och ansåg att den bästa verksamhetsformen var en småskalig, obunden förening där man fick träffa likasinnade. den nya gene-rationen i lsk med Hummelstedt i spetsen tog däremot intryck av pär stenbäck i Helsingfors och vänföreningen i stockholm och ville att lsk skulle binda sig politiskt.

nyliberala studentförbundet i Helsingfors hade haft representanter på svenska folkpartiets partidag och Hummelstedt tyckte att också lsk i åbo aktivt skulle delta i val och ha möjlighet att påverka i samhällspro-cessen. Hummelstedt, först sekreterare och senare ord-förande, fick igenom sin linje och lsk blev partipolitiskt bundet. dock inte till sfp direkt utan som underav-delning till svensk ungdom. man beslöt att lsk skulle fungera som en akademisk lokalavdelning i åbo och komplettera det mer allmänpolitiska su i åbo.

kårPolitiken och det internationella

fram till mitten på 1960-talet valdes åa:s kårfullmäktige under ett stormöte. sedan övergick man till det valsystem som ännu är i bruk. lsk var den första politiska gruppe-ringen i fullmäktige och hade en anspråkslös början med endast några få invalda. föreningen fungerade i övrigt som tidigare, även om de som nu anslöt sig var medvetna

lsK

lsK

TExT mats löfström

TExT anna sundstÉntexten är baserad på en intervju

med Christer Hummelstedt

om den partipolitiska stämpel de utåt försågs med. kontakterna till stockholm och Helsingfors var goda

under de tidiga åren och man mottog besök av libe-rala studentklubben i stockholms ordförande gustaf lindencrona, senare professor i juridik samt rektor vid Handelshögskolan och hovrättspresident. lsk i åbo fick goda idéer från den svenska klubbens program, som ta-lade för ”ett liberalt samhälle” där man tog ståndpunkt för bland annat abort.

vid tiden för grundandet av lsk var det internatio-nella lika tungt vägande som det nationella. 1960-talet öppnade upp inte bara för det finländska samhället och de ungas insteg, utan öppnade också dörrarna mot värl-den. under lsk:s tidiga år deltog medlemmarna aktivt i bland annat liberal internationals verksamhet.

Minnen från lSk:S ungdoM

kuriosa från lsk:s tidigare år är bland annat klubbens åsikt angående utnämningar inom åa, där man stod för ”lsk: en man - en röst”. också i fråga om utnämningar av professorer tyckte man att såväl varje studerande som de i förtroendeorganen skulle få säga sitt. framförallt roger Broo var en som talade varmt för studenternas medinflytande.

lsk ordnade många kvällar på kåren. man tänkte po-pulistiskt och bjöd mest in provokativa talare, bland andra veikko wennamo, som kritiserade kekkonen och grunda-de sitt eget parti. wennamo var en av den tidens super-kändisar och drog fullt hus. man bjöd också sfp-högerns ehrnrooth och procopé, som höll eldtal med efterföljande ordet fritt. leiras bjöds också till kåren till en p-piller af-ton där man informerade om det promiskuösa pillret och dess vetenskapliga och biologiska fakta. fritänkarnas för-bund bjöds till en hednisk afton och vid ett tillfälle i mitten på 1960-talet inbjöds amerikanska ambassaden att kom-ma och berätta om amerikas försvar av de demokratiska idealen i den kommunistiska regimen vietnam.

lSk forMar PartietS Politik

liberala studentklubbens motto har redan från de ti-diga åren på 1960-talet varit att ha en aktiv roll då det är spännande saker i görningen. många gånger har lsk:s röster varit vägande vid val av riksdagskandidater och eu-parlamentskandidater. då Jan-erik enestam blev huvudkandidat i valförbundet 1990 var lsk-rösterna de avgörande och han blev då invald för att sitta kvar i många år. många gamla lsk:are finns i dag på tunga poster i samhället, inte minst inom vårt eget parti. så visst är lsk en maktfaktor.

från dagens perspektiv kan man se att det var rätt be-slut för lsk att välja att gå med i partipolitiken! det går upp och ner men det går alltid framåt och just nu går det alldeles utmärkt!

svensk framtid nr 5 2007 11

sini sundqvist, Anna sundstén och sanna sundell hade trevligt på den lyckade 50-årsfesten.

liberala studentklubben vid åbo akademi firade sitt 50-årsjubileum på kåren i åbo den 23 november 2007. festen inleddes med cocktail klockan 18 på restaurang

lSk firade 50 årlsK

TExT mats BiströmFoTo markus lövHolm

kåren, där hälsningar framfördes och gåvor överräcktes. därefter följde en bankett i kårens festsal.

välkomsttalet hölls av lsk vid åa:s ordförande mats Biström. som festtalare fungerade tidigare lsk-ordföran-de och nuvarande åbo akademis utvecklingsdirektör ro-ger Broo samt tidigare lsk-ordförande matilda Hemnell. som sångledare fungerade stand up-komikerna och tidi-gare lsk:arna anders Helenius och samppe karlsson.

festdeltagarna fick njuta av ett vackert sånguppträ-dande av en duo bestående av Jenny paajes från florakö-ren och martin segerstråle från Brahe djäknar. not so grand funk Jam Band bjöd på ypperlig dansmusik efter middagen.

festen var mycket lyckad och styrelsen för lsk vid åa hoppas att alla festdeltagare hade en rolig och festlig kväll tillsammans på kåren!

Festtalaren och tidigare lsK-ordförande roger broo i samspråk med stig-Erik björkqvist och Anders Kjellman.

stand up-komikern Anders Helenius fungerade som sångledare.

Jenny paajes från Florakören bjöd på vacker sång.

styrelsen för lsK vid åbo Akademi: från vänster petra vilén, sandra grindgärds, Hans-Alexander Öst, ordförande mats biström, Anders Järvinen, matilda Flemming, Hanna lindholm, lucas snåre och sara Herpiö. på bilden saknas malin Hermansson.

Ett femtiotal personer deltog deltog i jubileumsfes-ten. banketten hölls i Kårens festsal.

samppe Karlsson och Anna sundstén i dansens virvlar. bakom dem skymtar sini sundqvist och magnus Hindström. För musiken stod bandet not so grand Funk Jam band.

suårE T2007suåre t2007

svensk framtid nr 5 200714

ElEvErnA blir FärrE DE KommAnDE Tio årEn. sam-tidigt går kommuner samman och bildar färre, större helheter. vad innebär detta för de nuvarande 36 gym-nasierna runtom i svenskfinland – kommer de alla att kunna fortsätta på samma sätt som i dag?

Jo, än så länge är det uppenbart att alla gymnasier kommer att kunna fortsätta, men deras framtidsplaner ser olika ut. för att hålla alla skolorna vid liv krävs ett ökat samarbete och helst någon form av regional sam-ordning. det menar tom gullberg, akademilektor vid pe-dagogiska fakulteten vid åbo akademi i vasa. gullberg presenterade i våras utredningen ”gymnasiets röst - om de finlandssvenska gymnasierna ur deras egen synvinkel” som han utfört på uppdrag av svenska kulturfonden.

enligt gullbergs rapport hade 20 av de 36 finlandssven-ska gymnasierna år 2006 ett elevunderlag på 160 eller färre. endast fyra gymnasier hade fler än 350 studerande. gullberg menar att det med 100-120 elever är svårt för en skola att få till det kursutbud som varje elev är berättigad till att välja bland. allra svårast att klara sig har de skolor där elevantalet ligger kring 100-110 eller under.

– omläggningen av studentexamen har också gjort att det krävs mer fördjupning i samtliga ämnen, och frågan är om detta är något som alla gymnasier klarar av att er-bjuda sina studerande utöver de obligatoriska kurserna, säger han.

nedläggning SäMSta alternativet

enligt gullberg finns det i dag gymnasier som lever far-ligt i varje region i svenskfinland. Han nämner bland an-nat Hangö och virkby gymnasier som står utanför den nya kommunen raseborg, liksom gymnasierna i syd-österbotten tampas även dessa två med ett sviktande elevunderlag, även på kimitoön i åboland ligger elevan-talet under 100.

i Helsingfors har gymnasierna andra typer av problem.– där är konkurrensen intensiv mellan gymnasierna

och vissa specialiseringslinjer. det kommer också en elevström utifrån som nödvändigtvis inte får något gen-svar. till exempel väljer många vandaelever att söka sig till Helsingfors i stället för till Helsinge gymnasium, med-an Helsingforseleverna inte på samma sätt söker sig till vanda, och det blir därmed ett underskott.

– i och med att gymnasieelever har möjligheten att söka sig vart som helst är det ju också svårt för skolor-

nas upprätthållare att på förhand veta exakt hur många som sedan börjar där, säger gullberg.

ur finlandssvensk synvinkel vore dock nedläggning av något gymnasium en förödande utveckling.

– lägger man ner ett svenskt gymnasium på en två-språkig ort är det nog ganska kört med den ortens två-språkiga profil, säger gullberg.

SaMarbete enda löSningen

för att länge och effektivt kunna hålla liv i gymnasierna krävs därför samarbete och att verksamheten samord-nas, eventuellt en överbyggnad med någon form av ge-mensam ledning, menar gullberg.

Han förespråkar regiongymnasier. det skulle inne-bära att undervisningen skulle bevaras lokalt och att de nuvarande gymnasierna skulle verka i sina nuvarande byggnader, men bland annat förvaltning och studie-handledning skulle samordnas.

– Här måste man dock se till olika regionala särlös-ningar. till exempel i österbotten kunde svenska öst-erbottens förbund för utbildning och kultur vara en ge-mensam central upprätthållare.

redan i dag bedriver ett flertal gymnasier regionalt samarbete. gullberg nämner vi7-nätverket, med gym-nasierna i vörå, korsholm, vasa (vasa gymnasium och vasa övningsskola), petalax, närpes och kristinestad, där man redan kommit en god bit på vägen.

inom vi7 har tre olika samarbetsformer tillämpats:för det första har fortbildningsverksamheten samord-

nats och lärarna i kretsen träffas gemensamt kring olika frågor i ämnet. för det andra erbjuder vart och ett av de sju gymnasierna en så kallad kursbricka med tre kurser. det betyder att eleverna i de sju gymnasierna kan välja

regionalt samarbete ska rädda de finlandssvenska gymnasierna

gymnAsiEsAmArbETE

TExT CHristine smedBerg

bland totalt 21 olika kurser från vilken skola som helst, eftersom många av kurserna dessutom är nätbaserade.

för det tredje har vi7 länge också haft ”vecka 8”. då har alla skolorna gjort ett avbrott i den fjärde perioden och i stället erbjudit sina studerande möjlighet att un-der en vecka läsa intensivkurser vid vilket av de sju gym-nasierna som helst. även då har en stor del av kurserna gått över nätet.

– det är det nätbaserade samarbetet som lägger grunden, säger gullberg.

gyMnaSiefrågan ännu inte aktuell

enligt gullberg har inställningen till samarbete gymna-sier emellan förbättrats betydligt, även om det är klart att skolorna anser att de mer eller mindre tvingats in i hela kssr-processen.

vad gäller den politiska debatten har gymnasiefrågan hittills inte fått mycket utrymme. i samband med att gullbergs rapport presenterades i våras uppstod en viss diskussion, men sedan dess har det varit ganska tyst.

– till exempel i österbotten har man ju nu gått in för att först försöka åtgärda yrkesutbildningen, säger gullberg.

Han tror att efter nästa hösts kommunalval går kssr-processen in i en ny fas där också gymnasiefrågan kom-mer att aktualiseras, och ungefär 2009 kommer saken att diskuteras aktivt i de finlandssvenska kommunerna.

– på vissa håll blir gymnasiernas framtid nog också en viktig fråga i kommunalvalet. exempelvis i raseborg, där det nu finns både ekenäs gymnasium samt karis-Billnäs gymnasium, lär det säkert diskuteras om det i framtiden kommer att behövas ett eller två gymnasier i samma kommun, säger gullberg.

gymnasier antal elever 2006 förändring sedan 1998ekenäs gymnasium 243 (+ 8,5 procent)karis-Billnäs gymnasium 133 (-10,7 procent)

står utanför raseborg stadHangö gymnasium 76 (-33,9 procent)

lovisa gymnasium 140 (-11,4 procent)

karleby svenska gymnasium 204 (-11,7 procent)kronoby gymnasium 153 (-18,2 procent)Jakobstads gymnasium 291 (-15,4 procent)

kimitoöns gymnasium 73 (-36,5 procent)pargas svenska gymnasium 180 (-10,9 procent)

KällA de svenska gymnasierna i finland

fAK TA – gymnasierna i KSSr-kommunerna

svensk framtid nr 5 2007 15

så HAr Då oliKA rEFormEr åTEr ägT rum. stats-förvaltningen har redan under en längre tid strävat efter större förvaltningsdistrikt, främst med hänvisning till ekonomiska inbesparingar. i princip är det grundlagens 122 § 1 mom. som skall styra vid bildandet av adminis-trativa områden, så att de båda språkgruppernas möj-ligheter att få service på sitt eget språk tryggas på lika grunder.

de administrativa gränserna för olika förvaltningsdi-strikt är dock i regel sådana som fastslås genom interna förvaltningsbeslut eller förordningar. när det gäller po-lisdistrikten är det egentligen inrikesministeriet som be-stämmer vilka distrikt som finns och hur deras gränser ska dras, även om det sker i en statsrådsförordning. Be-slutet om administrativa gränser är, med hänvisning till förvaltningsprocesslagen, av sådan intern karaktär att det inte kan överklagas hos högsta förvaltningsdomsto-len. Beslut om ändring av polisdistriktens ämbetsindel-ning kan således inte bli föremål för domstolsprövning.

däremot kan man tänka sig att dylika beslut blir fö-remål för klagomål hos justitieombudsmannen eller justitiekanslern, med hänvisning till att besluten påver-kar de grundläggande fri- och rättigheterna, i detta fall de språkliga rättigheterna, eller med hänvisning till att besluten kränker internationella mänskliga rättigheter, i detta fall europarådets ramkonvention för nationella minoriteter eller europarådets stadga om landsdels- och minoritetsspråk.

finSkkunSkaPer viktigare vid nyanStällningar

det är många som felaktigt tror att språklagen utgör grund för beslut om indelning i ämbetsdistrikt, och att språklagen tryggar existensen av de distrikt som för närvarande är svenskspråkiga. det gör den inte alls. det som språklagen gör är att den bestämmer hur de två nationalspråken skall användas vid myndigheten eller ämbetsdistriktet efter att det etablerats.

i ett område där majoritetsbefolkningen är svensk-språkig är även polisinrättningens språk svenska. det interna ämbetsspråket är svenska och personalen som anställs bör, beroende på behörighetskraven för tjänsten i fråga, kunna svenska på utmärkt eller god nivå, medan

kunskaperna i finska bör vara nöjaktiga eller tillfreds-ställande. när ett sådant polisdistrikt genom ministerie-beslut slås ihop med flera andra polisdistrikt, är det i de flesta fall fråga om att sammanslå tvåspråkiga distrikt, med svenska som majoritetspråk, med enspråkigt finska distrikt. konsekvensen av detta blir att ämbetsspråket vid polisinrättningen ändras från svenska till finska sam-tidigt som språkkraven vid anställning ändras.

den nuvarande personalen får givetvis fortsätta i sina tjänster med stöd av de språkkunskaper som den har, men när nyanställningar görs är språkkraven omsväng-da: då krävs utmärkta eller goda kunskaper i finska och nöjaktiga eller tillfredsställande kunskaper i svenska. det säger sig självt att svenskan i ett sådant läge små-ningom kan försvinna som förvaltningsspråk i de få äm-betsdistrikt där svenska ännu används i dagligt arbete.

SvenSka öSterbotten utan eget PoliSdiStrikt

den planerade ändringen av polisförvaltningen går längre än så, och berör även den grundläggande och i lag fastslagna indelningen i landskap. landskapen är konstruerade utgående från bland annat ekonomi och pendlingsområden, men även språk. tanken är att grän-serna för statliga och kommunala ämbetsdistrikt skall sammanfalla med landskapsgränserna, så att så för-nuftiga indelningar av de olika statliga ämbetsdistrikten som möjligt uppstår. Bland annat nämner lagen öster-botten som en utgångspunkt för all annan distriktsin-delning, på ett sätt som avviker från den normala in-terna prövningen som ett ministerium kan använda sig av när det fastställer administrativa indelningar.

tanken är att ett ministerium, när det fattar beslut om administrativ indelning, skall fastställa indelningen så att den följer landskapsgränserna. till exempel kan man bestämma att ett landskap utgör ämbetsdistriktet för en myndighet eller att flera landskap tillsammans ut-gör ett ämbetsdistriktet.

Hur förfar man då i österbotten när det gäller att bestämma gränserna för polisdistrikt? följer man land-skapsgränsen? nej det gör man inte. i stället för att upprätthålla en enhetlig distriktsindelning, som skulle bevara en tvåspråkig polismyndighet med svenska som majoritetsspråk, kapar man av det svenska österbotten och bildar polisdistrikt genom att slå ihop den norra respektive den södra kustremsan med det finskspråkiga inlandet, så att de nya ämbetsdistrikten får finskspråkig befolkningsmajoritet.

med stöd av språklagen börjar dessa nya polisdistrikt sedan fungera på finska och småningom anställa perso-

Svensk service får lida när större distrikt ska bildas

gäsTEn

TExT markku suksimarkku suksi är professor i

offentlig rätt vid åbo akademi.

nal på kvalifikationsgrunder som utgår från finskan som det centrala språkkravet. det är en klen tröst att man inrättar löst definierade regionala enheter i raseborg, åboland, södra österbotten och Jakobstad när den egentliga beslutanderätten i polisdistriktet ligger utan-för det område som har svenskspråkig majoritet.

Snart ingen SvenSk lokalförvaltning?

kan det här vara rätt? nej, inte enligt grundlagen och inte heller med hänvisning till ramkonventionen för de nationella minoriteterna eller den europeiska språk-stadgan. planerna som nu tycks förverkligas fullbordas med full medvetenhet om de språkliga konsekvenserna eller åtminstone med stor ignorans därom, och därför kan man säga att de inte förverkligas i enlighet med in-tentioner som grundlagen etablerat eller i enlighet med de löften som finland avgett i förhållande till de normer som uppstått inom ramen för europarådet.

om polisförvaltningen nu reformeras på planerat sätt finns det snart inget mera kvar på lokalförvaltningsni-vån som fungerar på svenska, varefter även tingsrätterna kan reformeras på motsvarande sätt, något som redan aviserats. därefter är den unika finska kombinationen i språkrättsligt avseende av territorialprincipen å ena sidan och individualprincipen å andra sidan ett minne blott. kvar blir en förvaltning och ett domstolsväsende som i praktiken nästan uteslutande baserar sig på indivi-dualprincipen och där befolkningsminoritetens språkliga behov i allt ökande grad ombesörjs genom översättning från finska till svenska. kvar blir en förvaltning som är likriktad utifrån det finska språkets centrala ställning.

även om språklagen blir kvar så försvinner stora delar av det för svenskspråkiga finländare relevanta innehållet i språklagen genom dessa administrativa reformer. de administrativa distrikten, däribland polisdistrikten, skall bli stora, och man struntar i att aktivt beakta de språk-liga aspekterna. finländarna är kända för att kunna tiga på två språk. nu verkar åtminstone ett av språken bli ännu tystare. staten sparar, men finland blir fattigare.

svensk framtid nr 5 200716

KÖnsDisKriminEring. milJÖFÖrsTÖrElsE. mobb-

ning. rAsism. sKADEgÖrElsE. dessa är väl knappast exempel på vad vi förknippar med respekt.

tvärtom kan man säga att respekt i första hand handlar om tolerans och delaktighet. respekt är dels att acceptera och uppskatta och jämlikt värdera såväl personer, som företeelser, föremål och regler. respekt betyder också omsorg om samhället och en vilja att se sig själv som en del av ett större sammanhang.

Frågan är dock – finns det för lite respekt i vårt samhälle i dag?

- Jo, så är det nog. det finns till exempel många som förstör saker och stjäl.

det säger eleverna i årskurs åtta i munksnäs högsta-dium i Helsingfors. de är en av 29 grupper i 13 finlans-svenska högstadie- och gymnaiseskolor som under hös-ten fått besök av reclaim respect.

reclaim respect är su:s nya kampanj som riktar sig till ungdomar inom andra stadiets utbildning, men även högstadier. syftet med kampanjen, som också är opoli-tisk, är helt enkelt att få respekten i samhället att öka.

enligt su är unga i dag nog intresserade av samhället de lever i, men trots det är det få som till exempel väljer att utnyttja rätten att rösta i val. för demokratin blir det därmed en utmaning att lyckas engagera den nya generationen medborgare med nya sätt att se på sam-hället och beslutsfattandet.

målet med reclaim respect är att genom diskussion och engagemang få de unga deltagarna att reagera på respektlöshet och kunna agera. man vill också uppma-na unga att tänka själva, men inte bara på sig själva.

kampanjen genomförs som en 45 minuter lång pre-sentation i skolorna. i presentationen ingår en dvd med videosnuttar och bildspel som inbjuder till interaktivitet med diskussioner eller grupparbeten.

vid besöket i munksnäs är det emma portin och krista simberg som fungerar som presentatörer. emma, som redan besökt ett flertal skolor, tycker kampanjen har varit givande.

- det har varit roligt att träffa eleverna och diskutera med dem. de har varit mycket mer öppna för diskussio-ner än vad jag hade trott. mottagandet från lärarna har också varit jättepositivt, säger hon.

munksnäseleverna är på de flesta punkterna ganska överens om vad som är respekt och vad som inte är det, när frågorna i presenationsvideon börjar avlösa varan-dra.

- är det respekt att kalla någon Cp eller gay?- nej, det är det inte, säger en samstämmig klass

bestämt.

att kalla någon som äter kött för mördare är heller inte respekt, tycker de.

- är det respekt att låta bli att rösta i val? nu har ni ju ännu inte rösträtt i riksdagsval, men i till exempel elev-kårsval, undrar krista.

svaret på den frågan är inte lika självklart. är det respektlöst att inte rösta?

- Jag tycker nog att man borde rösta i presidentvalet, det är ju ändå ett ganska viktigt val. Har man inte röstat kan man ju heller inte klaga på att presidenten gör ett dåligt jobb, säger en flicka till sist.

är det respekt att medvetet skräpa ner i naturen? är det respekt att släppa ut minkar? är det respekt att säga att man inte bryr sig om samhället? Frå-gorna är många. men hur definierar eleverna själva ordet respekt?

- det är att respektera varandra – alla är vi olika, och det är helt okej.

- respekt är att bry sig om varandra och att inte mob-ba eller förstöra andras egendom.

varför behövs respekt?- för att vi alla ska trivas i samhället, konstaterar nå-

gon, och de övriga nickar instämmande.-när ni går ut ur det här klassrummet, vad kan

ni göra för att öka respekten och delaktigheten i er skola och i samhället?

- inte tala illa om andra. vi måste respektera att män-niskor är olika och har olika bakgrund.

- säga tack.- tänka på att det inte är respekt att sitta och tala

när någon annan, till exempel läraren står och berättar något.

dagS att kräva Mer reSPekt!rEClAim rEspECT

TExT & FoTo CHristine smedBergKälla reclaim respects kampanjsbeskrivning

”respekt är för mig tre saker. lojalitet, lyhördhet och tålamod.”

Fredrik Furu, artist

”för mig är respekt att ta hänsyn till alla och respektera dem som de är.”

Karolina Henriksson, Finlands lucia 2006

”man ska kunna leva ut sin rättigheter utan att inkräkta och trampa på andra människors rättigheter. man ska kunna tycka, tänka och se ut som man vill och samtidigt ta hänsyn till andra männis-kor omkring sig”.

li Andersson, fd generalsekreterare för

Finlands svenska skolungdomsförbund

reclaim respect fortsätter under vårterminen. Mer information finnspå webbplatsen www.reclaimrespect.fi

SAgT oM reSpeK T

svensk framtid nr 5 2007 17

EuropEisK ungDom uTlysTE TiDigArE i år En Tävling blAnD DE poliTisKA

ungDomsFÖrbunDEn i FinlAnD. tävlingsuppdraget var att på ett positivt sätt presentera europeiska unionen.

HEmmA i Eu

TExT CHristine smedBergFoTo nina wester & amanda enBerg

su:s internationella utskott bestämde sig för att anta utmaningen och deltar i täv-lingen med den virtuella fotoutställningen Hemma i eu, som nu finns på webbplatsen http://hemma-i.eu

- vi ville lyfta fram fördelarna med eu på ett lättförståeligt och roligt sätt. Hemma i eu är också ett bra namn, eftersom eu ju är allas vårt hem, säger internationella utskottets ordförande matilda flemming.

- vi har också tryckt upp klistermärken med samma tema som nu finns uppsatta lite överallt i stan, säger hon.

i november hölls också två seminarier om romfördraget som i år fyller 50 år.

inte prata illa om andra.det som sades i filmen om att man ska respektera

sina lärare var en bra sak.

nAmn valter öhman ålDEr 14 årrespekt är att behandla andra på samma sätt som man själv vill bli behand-lad. det är inte respekt att mobba och säga fula saker åt varandra.

från och med nu ska jag börja komma ihåg att tacka min mamma för att hon tar hand om mitt byke varje dag.

nAmn richard ruohonen, Johannes gylling och david karlsson ålDEr alla 14 årrespekt är att alla får vara med, att alla är lika värda. respekt är också att man visar hänsyn och att man inte

mobbar andra.- att respekt också betyder att vara artig och säga

hej till dem man känner, och att de regler som finns i samhället inte bara finns där för att störa utan faktiskt är till för oss.

gallup

vAD är rEspEKT FÖr Dig?lärDE Du Dig någoT nyTT unDEr DEn Här lEKTionEn?

nAmn Caroline farneman och natalia tiainen ålDEr 13 och 14 årrespekt är att respektera andra människor så som de är. respekt är också att lyssna när någon pratar och att

rEClAim rEspECT

TExT & FoTo CHristine smedBerg

svensk framtid nr 5 2007 19

armi Murto – Stora utmaningar väntarproFilEn

TExT peter sJöHolm

FoTo staffan sundström

sTorA FÖränDringAr vänTAr Armi murTo. fram till årsskiftet fungerar hon ännu som ordförande för ar-cadas studerandekår ask, men sedan blir det samok för hela slanten. svensk framtid träffade murto över en kopp glögg i samband med su:s julfest.

samok må vara en intetsägande och okänd bok-stavskombination, men föreningen har ett stort ansvar. den representerar finlands 130 000 yrkeshögskolestu-derande. det är också en rätt ung förening – bara i tolv år har samok existerat. på agendan 2008 står flera stora frågor; yrkeshögskolelagen ska förnyas och yrkes-högskolestuderande har ännu svårt att få hälsovård.

för armi murto är hälsovården ett stort problem. – arcada har visserligen en egen läkare tillsammans

med yrkesskolan prakticum, men det räcker inte, säger hon.

läkaren ansvarar för flera tusen studerande. Jämfört med universiteten är situationen bedrövlig.

de högskolestuderande har studenternas Hälso-vårdsstiftelse sHvs som servar dem för en billig årlig avgift. något motsvarande existerar ännu inte för yr-keshögskolorna. den kommunala vården är inte heller alltid medveten om att studerande har rätt att få vård där de bor och inte bara i den kommun där de är skriva. murto anser att mer information är viktigt, både till häl-sovården och till de studerande.

gällande yrkeshögskolelagen är det mesta ännu öp-pet. frågan ska behandlas under år 2008.

SaMok i tankarna

ordförandevalet visade sig bli ytterst jämnt. i den andra omgången slog murto ut yrkeshögskolan diacors timo

kontio med tre röster.– Jag tror att min tvåspråkighet hjälpte, säger murto.Beslutet om att söka ordförandeskapet i samok

mognade under en längre tid.– Jag funderade på att söka redan 2006, då var jag

aktiv inom det socialpoltiska. Jag valde ändå att stan-na kvar i asken och bygga upp den egna kåren, säger murto.

askens egna hus, Cor-huset, blev klart i december 2006 och invigdes månaden efter. Byggprojektet och att få i gång verksamheten har varit ett stort projekt. det finns ett bar-kafé i huset, som kåren driver med fri-villiga krafter.

trots att murto redan har byggt hus och varit djupt involverad i studentpolitiken är allt inte gjort. ännu ska hon hinna med mycket.

– det här är bara början! Jag fyllde just 24 år, säger hon.

vid sidan av asken har murto också haft tid att jobba deltid vid veritas. Hon har också hunnit sköta undan några kurser och dessutom ha ett socialt liv. de flesta av hennes nya vänner är ändå andra föreningsaktiva. Hen-nes drivkraft är att se andra aktiva.

– det är en form av interaktion. samtidigt känns det bra få göra något för andra. nog är det också en bra erfarenhet för en själv, men det är inte hela poängen, menar murto.

allt i excel

målet är att bli klar från arcadas program i internatio-nal Business år 2009, vilket skulle betyda en studietid på fyra år. efter det lockar fortsatta studier. politik är en tanke, men ekonomi på Hanken lockar också. för 2008 ser det ändå lite dåligt ut med att hinna studera.

ekonomi-intresset har också lett till en styrelseplats i det företag som asken driver. eftersom kåren sysslar med en hel del försäljning visade det sig vara enklare att flytta över den verksamheten till ett företag. murto sit-

ter ändå inte som vd i företaget.– det skulle bli för många intressekonflikter, säger

hon.med många bollar i luften kan det vara svårt att hålla

sig organiserad. murtos tips är enkelt.– Jag skriver in allt i en excel-fil som jag förvarar i min

e-postlåda. Jag kommer åt den överallt och kan skicka den vidare till människor som undrar hur mitt program ser ut. det här med papperskalender försöker jag kom-ma bort från, säger hon.

murto är inte medlem i su för tillfället.– som ordförande för samok vill jag vara politiskt

obunden. sedan får man se, säger hon.

nAmn armi

ålDEr 24

FAmilJ mamma,pappa oCH två syskon

bor i tölö

KÖr en Jopo

DriCKEr vatten

äTEr Ceasarsallad

rEsEr för sällan

läsEr dagligen dagstidningarna via internet

lyssnAr på radio x3m

viKTigAsT JusT nu att JoBBa med studerandeHälsovårdskampanJen

sJukt Bra vård.(www.sairaanHyvaHoito.fi)

profil

SAMoK Är iNTreSSeorgANiSATioNeN fÖr 131000 YrKeSHÖgSKoleSTUDerANDe i fiNlAND. de studerande ansluter sig doCk inte direkt till samok utan till den egna studerandekåren, sin tur Hör till takorganisationen samok. samok Bevakar de studerandes intressen särskilt i soCial- oCH utBildningspolitiska frågor, internationella frågor samt tutorverksamHet. samok är med oCH utveCklar yrkesHögskoleutBildningen oCH påverkar utveCklingen av det allmänna studiesoCiala systemet. ett viktigt mål är att BefrämJa identiteten Bland de studerande i yrkesHögskolor. förBundsmötet välJer årligen samok:s styrelse som arBetar Heltid på kansliet i Helsingfors. STYrelSeN fÖr 2008 ordförande Armi murTo, viCe ordförande Timo KonTio, soCialpolitiskt ansvariga JEnny bJÖrK oCH sAilA pAKArinEn,

utBildningspolitiskt ansvariga sAriAnnA niEminEn, miKKo viElToJärvi oCH ninA viiTAnEn.

(källa: samok.fi)

SAMoK

svensk framtid nr 5 200720

i DET rysKA DumAvAlET sTällDE ElvA pArTiEr upp

KAnDiDATEr mEn EnDAsT FyrA Av DEm FiCK plAT-

sEr i DumAn EFTEr vAlET DEn 2 DECEmbEr. det ena-de ryssland, det vill säga putins parti nådde upp till den magiska gränsen av två tredjedelars majoritet och kan alltså med detta ändra på grundlagen på egenhand.

enligt preliminära resultat fick också tre andra par-tier platser i duman. liberaldemokraterna, den populis-tiska vladimir Zhirinovskys parti med 8,4 procent, det kommunistiska partiet med 11,7 procent och rättvisa ryssland med 8 procent finns representerade i duman. sfp:s samarbetsorganisation liberala Jabloko fick 1,6%.

kommer Putin att stanna kvar vid makten i ryssland?

vAlET i rysslAnD

TExT minna lindBerg & Julia witting

i hela valet blev valdeltagandet lägre än i det senaste valet, då det stannade på drygt 60 procent vilket är ett tecken på att fler stannade hemma i protest i stället för att rösta.

oPPoSitionen kritiSk

dumavalskampanjen har också stött på kritik från både dumans oppositionspartier och partier som inte kla-rade av spärren. kampanjens synlighet har kritiserats av både folk på gatorna och också av oppositionspar-tierna. de små partierna har inte synts speciell mycket i gatubilden ibland annat petrozavodsk och de har inte heller fått lika mycket sändningstid i tv som det enade ryssland-partiet. nämnas bör också att största delen av valkampanjerna i ryssland förs i tv-debatter, medan det blir mindre av direktkontakt med folket på gatorna.

speciellt kommunistiska partiet, som väntat sig ett

betydligt större understöd, har anmält valet till högsta domstolen för att kontrollera valens riktighet. ett exem-pel på misstänksamt valresultat fick man i tjetjeniens huvudstad groznyj där röstningsprocenten var över 99 procent och det enade ryssland fick så gott som alla röster. liknande tendenser visade valresultatet i delsta-terna i kaukasien och ossetien.

och vad händer Sen?

tiden mellan dumavalet och presidentvalet i mars blir avgörande för hur den ryska politiken kommer att gå vi-dare och det spekuleras mycket kring vad putin kommer att göra. det mest troliga är att han blir statsminister för ett år och sedan fortsätter som president, eftersom den ryska grundlagen tillåter att man ställer upp för återval om man varit borta en period.

milisen övervakade vallokalerna, på bilden en milis och valurnan.

svensk framtid nr 5 2007 21

nAmn Julia ålDEr 30HAr Du rÖsTAT i DumA-

vAlET? Ja, på det enade ryssland.vArFÖr vAlDE Du DET

pArTiET? de hade bra re-klam i kampanjen, syntes allra mest och är ett pålit-ligt parti.

nAmn andrei och alexandrålDEr 16 och 17 årHAr Du rÖsTAT i DumAvAlET? nej, vi har inte rösträtt. vi tycker att man kunde sänka rösträttsåldern till 16 år. om vi fick rösta skulle vi rösta på det enade ryssland. alexandr: Jag skulle nog rösta på liberaldemokraterna (ldpr) för jag har jobbat i deras valkampanj också. varför valde du det partiet: för Zhirinovsky!

nAmn dimitri och antonålDEr 22 och 19HAr Du rÖsTAT i DumAvAlET? Ja, och vi röstade båda på det enade ryssland. man måste rösta för att påverka. vArFÖr vAlDE Du DET pArTiET? för de andra partier-nas vallöften är in värda någo t. dessutom vill vi rösta på putin. i kampanjen på stan har nog det enade ryss-land synts allra mest.

nAmn svetlanaålDEr 21HAr Du rÖsTAT i DumA-

vAlET? Ja, jag röstar på det enade ryssland. vArFÖr vAlDE Du DET

pArTiET? det viktigaste har varit den ekonomiska tillväxten under putins tid vid makten och jag vill att

det fortsätter. dessutom har det enade ryssland synats allra mest under kampanjen.

gallup

pErsonErnA är inTErvJuADE i pETrozAvoDsK på

gATAn. vi hittade ingen – varken ung eller gammal som skulle rösta på något annat parti än det enade ryss-land, förutom en som skulle rösta på putins stödparti liberaldemokraterna. vad det beror på kan vara olika; man kanske inte vill säga till pressen något annat eller så har det enade ryssland partiet gjort bra ifrån sig under både regeringsperioden och valkampanjen.

nAmn victorålDEr 56HAr Du rÖsTAT i DumA-

vAlET? Ja, på det enade ryssland.vArFÖr vAlDE Du DET

pArTiET? de erbjuder sta-bilitet, bra arbete och bra grundlön och ett vallöfte om allmän social trygghet

för invånarna. det fanns inte heller riktigt något annat alternativ, speciellt vill jag inte att kommunisterna ska få makten.

vAlET i rysslAnD

TExT minna lindBerg & Julia witting FoTo antti mulari

den ryska makten är fördelad på tre instanser; presi-denten, överhuset och underhuset. överhuset består av guvernörer med endast en formell roll. underhuset, det vill säga duman, väljs av folket i val. under- och överhuset inrättades år 1993. duman har 450 platser som fördelas på alla olika federala republi-ker. för att få en plats i duman måste ett parti ha minst 7% av rösterna i hela landet. platserna fördelas i duman mellan största partiet det

enade ryssland, liberaldemorkraterna (ldpr), kom-munistiska partiet och oikeudenmukainen venäjä. den ryska federationen består av 89 olika förvaltnings-områden.

pArTiEr uppsTällDA i HElA vAlETJedina rassija / enade rysslandagrar partiet

kanslaisten voimademokraternakommunisterna (kprf)oikeistovoimien liito (sps)sosiaalisen oikeudenmukaisuuden liitto (pp-pss)liebraldemokraterna (ldpr) oikeudenmukasuuden puolueryska patrioterJabloko

fAK TA

1 Centralförbundets kampanjmaterial inför valen, ”ryssland, rösta fram Duman”. 2 En röstberättigad får hjälp med registreringen av valkommissionen. 3 gruppen på karelsk traditions restaurang. 4 Familjer röstade tillsammans också barnen fick aktivt delta i proceduren, på bilden en lokal familj från petrozavodsk. 5 milisens special-styrkors bil parkerad strax utanför en av vallokalerna. FoTo Julia witting.

svensk framtid nr 5 200722

svEnsK ungDom HAr i sAmArbETE mED svEnsKA

KulTurFonDEn under två års tid haft en praktikplats på liberal internationals kansli i centrala london. sam-arbetet har varit så framgångsrikt att man nu beslutat att utvidga det till ytterligare två samarbetsorganisa-tioner; european liberal democrats och international federation of liberal youth. praktikplatserna är ledig-anslagna för perioden 1 februari – 30 juni 2008.

sex frågor om praktikstipendierna till su:s förbunds-sekreterare mats löfström, som tillsammans med svenska kulturfondens Christina fraser, förhandlat fram samarbetsavtalen under hösten.

varför satsar su och svenska kulturfonden på de här praktikplatserna?globaliseringen har gjort internationella kontakter och erfarenheter ovärderliga. politiken och samhället blir allt mer internationaliserat. för su:s del är det därför viktigt att ha en hög internationell svansföring. su skall vara den politiska ungdomsföreningen i finland med bäst in-ternationella kontakter. det är också viktigt att ur ett finlandssvenskt perspektiv kunna garantera återväxten

av unga som är intresserade av internationell politik. praktikplatserna ger en erfarenhet som man kan ha stor nytta av om man sedan vill blir aktiv i nordiska rådet, eu, fn, wto eller i vår egen utrikesförvaltning. vi be-höver ständigt en finlandssvensk återväxt och intresse-bevakning i internationell politik, utrikesförvaltning och diplomatkår.

vad är praktikanternas arbetsuppgifter?praktikanterna är direkt underställda värdorganisatio-nernas generalsekreterare. detta för att garantera att arbetsuppgifterna är betydelsefulla och varierande så att det blir en lärorik praktik. arbetsuppgifterna kan vara allt från att göra research och hålla kontakt med medlemsorganisationer till att skriva artiklar och vara med och organisera stora kongresser. i praktikantavta-len garanteras också att praktikanten får delta i de sto-ra evenemang som organisationen ordnar utomlands.

Hur stora är stipendierna och var bor praktikanterna?svenska kulturfonden står för stipendierna. i Bryssel är stipendiesumman 1 100 euro per månad och i london 1 500 euro per månad. anledningen till att londonsti-pendierna är större är att levnadskostnaderna där är så mycket högre. värdorganisationerna hjälper också till med tips om var man hittar bostad.

Su startar två nya praktikplatser i london och bryssel

libErAl prAKTiKHur vanliga är sådana här praktikarrangemang bland andra ungdomsförbund?våra praktikplatser är helt unika. Jag vet inte någon an-nan ungdomsorganisationen som har ett sådant här praktiktarrangemang satt i kontinuerligt system. därför är vi jättestolta över det här samarbetet som har blivit möjligt i och med svenska kulturfondens finansiering.

vad krävs för att bli praktikant?ett internationellt intresse och ett samhällsengagemang är det viktiga. till li hade vi en gång en praktikant som inte tidigare varit su-aktiv men som hade ett stort in-ternationellt intresse och massor med kunskap. Hon gjorde ett ypperligt arbete och är nu aktiv inom su.

Först började man med ett stipendium i london, nu är de plötsligt tre till antalet. Kan man vänta sig fler praktikplatser?vi måste först utvärdera de här platserna och se om vi har kapacitet att skicka sex praktikanter per år till Brys-sel och london. men min dröm är att vi skall lyckas knyta ett samarbetsavtal med endera demokraterna el-ler republikanerna i usa och få en praktikplats inom senaten eller kongressen, något som exempelvis danska staten har. de transatlantiska kontakterna blir allt vikti-gare och borde vara nästa steg.

svEnsKA KulTurFon-DEn lEDigAnslår ETT prAKTiKsTipEnDium viD EuropEAn libErAl

DEmoCrATs KonTor i bryssEl

eldr är en europeisk samarbetsorganisation för politiska partier med gemensamma libe-rala, demokratiska och reformistiska ideal. eldr är svenska folkpartiets europeiska parti, och hit hör de flesta av de liberala europapar-lamentarikerna, bland andra Henrik lax.

partiet är viktigt för att utforma eu-politik och knyta kontakter. på eldr-kongressen i Berlin kunde man träffa såväl statsminister anders fogh rasmusson, olli rehn och siim kallas vid sidan av alla europarlamentariker.

i praktikantens arbetsuppgifter ingår för-beredelserna av internationella politiska eve-nemang och forskning kring internationell politik. stipendiets storlek är 1 100 euro per månad. praktikanten står själv för resekostna-der och hyra, men eldrs sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt prak-tikanten. praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 februari 2008 och avslutas den 30 juni 2008.

svEnsKA Kul-TurFonDEn lEDigAnslår

ETT prAKTiKsTipEnDium viD libErAl inTErnATionAls KonTor i lonDon liberal international är en världsomspän-nande takorganisation för liberala partier och svenska folkpartiets globala samarbetsorga-nisation. organisationen firade nyss 60-års jubileum i samband med dess generalförsam-ling i Hamburg. li jobbar med mänskliga rättigheter, demokrati och ideologiska frågor och hörs av bland annat fn.

i praktikantens arbetsuppgifter ingår för-beredelserna av internationella politiska eve-nemang och forskning kring internationell politik. stipendiets storlek är 1 500 euro per månad. praktikanten står själv för resekost-nader och hyra, men liberal internationals sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt praktikanten. praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 fe-bruari 2008 och avslutas den 30 juni 2008.

svEnsKA KulTurFonDEn lEDigAnslår ETT prAKTiKsTipEnDium viD

inTErnATionAl FEDErATion oF libErAl youTHs

KonTor i lonDoninternational federation of liberal youth, iflry är en världsomspännande takorganisa-tion för liberala och radikala ungdomsorga-nisationer. iflry är svensk ungdoms globala samarbetsorganisation, som arbetar med de-mokrati, handelsfrågor, mänskliga rättigheter och globala miljöhot.

partiet är vid sidan av det europeiska sam-arbetet en viktig länk för su över atlanten till bland annat liberalerna i kanada och demo-kraternas ungdomsorganisation i usa, young democrats of america.

i praktikantens arbetsuppgifter ingår för-beredelserna av internationella politiska eve-nemang och forskning kring internationell politik. stipendiets storlek är 1 500 euro per månad. praktikanten står själv för resekostna-der och hyra, men iflrys sekretariat står till förfogande med en lämplig bostad åt prak-tikanten. praktikperioden är 5 månader och den inleds preliminärt den 1 februari 2008

och avslutas den 30 juni 2008.

liberal Praktik i london eller brySSel något för dig?

ansökningstiden för alla tre praktikplatserna går ut den 4 januari. alla ansökningar skickas per e-post till praktik@su.fi.

i din fritt formulerade ansökan hoppas vi att du berättar varför just du skulle vara rätt person att få åka till london eller Bryssel och vilka erfarenheter du har som skulle stöda dig i arbetet. Bifoga gärna en meritförteckning.

tilläggsinformation om stipendierna ges av mats löfström på telefonnummer 0457-3798878 och per e-post mats.lofstrom@su.fi.

Så SÖKer DU eN pr AK TiKpl ATS

svensk framtid nr 5 2007 23

kretshälsningar

JulgATAn i HElsingFors ÖppnADEs åTEr

i ÖsrEgn, rADio ExTrEm HoTADEs Av

nEDläggning oCH sAD vill HÖJA bil-

JETTprisET FÖr sTuDErAnDE. ibland känns

hösten och början av vintern (läs: slask, slask

och slask) verkligen ganska dyster. det är då det

är bra att det finns folk som man kan kämpa till-

sammans med.

svenska dagen till ära valde su i Helsingfors

en ny styrelse och jag, Julia, fick äran att axla

ansvaret för ordförandeposten. Jag ser verkligen

fram emot att ta tag i påverkandet i Helsingfors,

för vi har ju ett kommunalval på kommande i ok-

tober 2008 och siktet ställt på att göra de ungas

röst hörd i stan.

mycket har hänt under hösten, både tehy-kon-

flikt och extrema nedläggningshot. på su fronten

har vi varit med och påverkat på flere plan – talat

med stadsstyrelsen, ordnat diskussionstillfällen

och demonstrationer. vi tog också tillsammans

med de andra politiska ungdomsförbunden i sta-

den ställning för att Helsingfors stads ungdoms-

central skall se till att ungdomarna som ockupe-

rat hus under den senaste tiden skall få ett hus

att inhysa sitt social- och kulturcentrum i.

på samarbetsfronten ser det också bra ut för

su i Helsingfors. inför kommunalvalet kommer

vi nämligen tillsammans med de övriga poli-

tiska ungdomsförbunden i staden att ordna en

kampanj för att de unga skall synas och höras

i staden. det hela kommer att avslutas med en

festival i september och jag tror att det kommer

att bli superbra.

inför våren hoppas jag att många nya medlem-

mar vill aktivera sig och komma med i verksam-

heten. det behövs också unga kandidater inför

kommunalvalet så är du intresserad av att ställa

upp själv eller om du vet någon bra typ som du

skulle vilja se i stadsfullmäktige så ta kontakt!

Jag ser fram emot våren då vi igen, utvilade

efter jullovet, tar tag i verksamheten. Jag önskar

er en skön jul och ett gott nytt år 2008!

Hälsningar; JuliA WiTTing

DEn nyA sTyrElsEn bEsTår oCKså

Av FÖlJAnDE pErsonEr:

ordinarie suppleanter

daniela Holm (vice ordf.) livia Zakowski

kimmo Heikkinen niklas mäklin

Julia kilpelä tina salvén

ville forss valter söderman

mary moring

veli-pekka vuori

styrelsen har haft ett lyckat konstituerande möte

och jag ser fram emot vad den nya styrelsen skall

hitta på. p.s. kom ihåg att läsa su i Helsingfors

blog på www.suhelsingfors.blogspot.com.

goD Jul oCH gråTT nyTT Hår!

Hälsningar från min sida av hela den nyvalda

kretsstyrelsen. Jag heter icca krook, är 21 år

gammal, hemma från esbo och nyvald krets-

ordförande för nyland. Jag är tredje årets stu-

derande vid ekonomisk-statsvetenskapliga fa-

kulteten vid åbo akademi, med privaträtt som

huvudämne.

det händer som bara den i nyland just nu,

främst inom kommun- och servicestrukturre-

formen. i skrivande stund har pernå, liljendal,

lovisa och strömfors preliminärt besluta att gå

ihop till stor- lovisa, medan lappträsk tills vi-

dare håller sig utanför.

ingå slåss mellan att ansluta sig till antingen

lust (social- och hälsovårdssamarbete i västny-

land) eller lisa/lost (social- och hälsovårdssam-

arbete med lojo). Hangö håller sig ännu också

utanför staden raseborg och antagligen ställer

de sig även negativa till

kongressen kommer att ordnas nästa vår i

nyland, närmare bestämt i Borgå. kongressen är

ju årets absoluta höjdpunkt, så jag hoppas att vi

alla senast syns där!

iCCA

sTyrElsEn 2007-2008

ordförande icca krook

ordinarie

fredrika lund

ann-katrin Bender

anna Bergman

sofia portin

Jannie rehnström

suppleanter

ann-Charlott Bender

niklas granroth

krista simberg

enni grundström

Hanna nordenswan

ETT nyårslÖFTE JAg vET ATT vi HållEr -

su ForTsäTTEr KämpA FÖr viKTigA vär-

DEringAr

under hösten har det för mig igen blivit så tyd-

ligt att jag hör hemma i su. Jag känner starkt att

det är för det här förbundet jag vill jobba, det är

för de här frågorna jag vill ge av min tid.

su lanserade under hösten en kampanj som

heter reclaim respect som går ut till skolorna

i svenskfinland. kampanjens huvudtema är att

det är viktigt att respektera sin omgivning. of-

tast är vi omgivna av väldigt många olika sorters

människor, men alla ska behandlas vänligt och

rättvist. genom att respektera förtjänar vi res-

pekt. viktigare är att genom att visa respekt så

visar man också att man ser den andra männis-

kan och att man tycker att den är värd att res-

pekteras, som människa.

alla människor borde få känna att de har ett

människovärde och att de är värda lika mycket.

nyligen fick vi en fruktansvärd påminnelse om

hur det kan gå då någon inte blivit tillräckligt

uppmärksammad och sedd. det är skrämmande

att så många mår så illa utan att vi vet det.

om jag får hoppas på en liten och enkel sak,

så är det att vi alla skulle se varandra lite mer

under 2008. su fortsätter med kampanjen och

vi jobbar också under året för att psykvården för

unga ska uppmärksammas, få mer resurser och

skötas bättre.

ett utmärkt sätt att se mer av sina närmaste

är att i år ge en julklapp som innebär att man

gör något tillsammans i stället för att ge bort en

sak. aktivitetspresenter är det nya svarta, jorden

behöver inte mer skräp. vill man göra något för

människor som har det sämre än vi på andra

ställen på jorden så finns det också många al-

ternativa julklappar hos till exempel kyrkans

utlandshjälp. osjälviskhet är julens huvudbud-

skap, att göra saker för andras välmående är vad

det handlar om.

Julfrid och julfred från åbo och åboland,

ordförande AnnA

su i åbolAnDs KrETssTyrElsE 2008

ordförande anna sundstén

ordinarie: personlig suppleant

mats Biström markus nisula

richard siivonen samuel karlsson

ida schauman Hanna engblom

Cecilia fredriksson Josefin sundblom

Heidi Jern Johanna taxell

axel ramberg sandra grindgärds

su i ÖsTErboTTEn HAr HAFT ETT livligT

vErKsAmHETsår med många engagerade

människor som jobbat med bland annat kam-

panjer, seminarier och uttalanden. vårvintern

präglades av riksdagsvalet med framgångsrikt

och synligt kampanjarbete för kretsens fyra su-

kandidater. i september fick kretsen en ny poli-

tisk sekreterare i antonia Boström och på kans-

liet blåser det överlag många nya vindar.

under hösten har ett flertal teman lyfts upp

genom diskussionscafé och seminarier om att bo

och leva miljövänligt, infrastruktur och kommu-

nikation samt eu-frågor. målet för det komman-

de året är att i verksamheten beröra de teman

som su i österbotten anser vara viktiga för land-

skapets framtid, frågor som kretsen även kom-

mer att lyfta fram i nästa hösts kommunalval.

till dessa frågor hör förutom de redan nämn-

da även utbildnings- och sociala frågor, regional

utveckling och arbetslivsfrågor med mera. de så

kallade ”svenska frågorna” i alla dess former är

mer aktuella än någonsin i dessa reform-tider,

och där skall su i österbotten vara på hugget

för vårt kära landskaps framtid!

så god jul på er bara, och snart är år 2008 här!

kretsordförande HAnnEs WAllin

på KrETsEns HÖsTmÖTE17.11 vAlDEs

En ny sTyrElsE bEsTåEnDE Av:

ordförande Hannes wallin, närpes

ordinarie

karolina isaksson, nykarleby (vice ordförande)

sofia wik, pedersöre

kristoffer wiik, nykarleby

anna-kajsa Blomqvist, kristinestad

maria Helsing, vörå

oona ristimäki, korsholm

marcus Beijar, korsholm

runa ismark, korsnäs

sonja sandbacka, kronoby

Jonathan wiik, vasa

Harald grönstrand, vasa (kyrkslätt)

suppleanter

Johanna söderbacka, nykarleby

ulrika forss, oravais

pia Backman, korsholm

oscar ohlis, vörå

victor ohlis, vörå

rhea rantanen, tammerfors

sebastian kåla, karleby

tina Holms, vörå

gallina sandås, vasa

Jenny strandberg, närpes

linda Backlund, vörå

VARFÖR GÅ MED I SU?

AKTIVIST!

PROMOTER

SUPPORTER

JAG VILL MED!

SU BETALAR PORTOT

SVENSK UNGDOM R.F.

SVARSFÖRSÄNDELSEAVTAL 5005588PB 430, 00003 HELSINGFORS

svensk ungdom, www.su.fi, engagerar unga människor i politisk verksamhet och bedriver en omfattande utbildnings- och informationsverksamhet. svensk ungdom är ett liberalt politiskt ungdomsförbund med ca 4500 medlemmar i hela svenskfinland. Vi söker en politisk sekreterare till Helsingfors krets

tjänsten blir ledig den 1 februari då vår nuvarande medarbetare återvänder till studierna. Heltidstjänsten på su:s förbundskansli i centrum av Helsingfors är tidsbegränsad till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. under perioden kommer du ha en tung roll då det gäller att vinna kommunalvalet 2008.

mer information om tJänsten kan du läsa på www.su.fi/rekrytering

din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 4 januari under adressen: svensk ungdom, pB 430, 00101 Helsingfors eller till mats@su.fi. märk kuvertet ”politisk sekreterare”. du förutsätts kunna börja jobba i början av februari 2008.

tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare mats löfstöm, 0457-379 8878, mats@su.fi

poliTisK sEKrETErArE