Svensk Framtid 3/09

FEM SAKER VI VILL ATT

DU GÖR

Svensk Ungdom engagerar unga människor mellan 14 och 35 år för idén om ett öppet samhälle med respekt för alla människor och deras livsval. Gemensamt för alla som sökt sig till oss är tron på att varje män-niska bäst styr över sitt eget liv. Vi tror att politikers makt ska begränsas till att bara bestämma över det absolut nödvändigaste. Vi behöver inte politiker som bestämmer kring direktiv om hur krokig en EU gurka får vara. Vi behöver i stället politiker med visioner för Europa.

Svensk Ungdom jobbar också för det svenska språket. Vi tror inte att de andra partierna struntar i att behålla Finland två-språkigt, men vi är ganska säkra på att vi har bäst koll på vad det verkligen handlar om. För att garantera en fortsatt stark finlands-svensk röst i Bryssel presenterar vi i denna tidning våra fem kandidater som är redo att ta över stafettpinnen efter Elisabeth Rehn, Astrid Thors och Henrik Lax för att fortsätta arbetet som Europaparlamentariker för Svenska folkpartiet. Det är dessa kandidater som är dina alternativ om du vill se en ung, kompetent och hungrig parlamentariker i Bryssel. Kandidater som vill företräda det tvåspråkiga Finland och samtidigt jobba för ett öppet, liberalt och tolerant Europa som du och jag kan kalla för vårt hem.

EU kan ibland kännas långt borta, men många av besluten påverkar vår vardag. EU har de senaste åren harmoniserat bankavgifterna så att det inte får kosta mer att betala en räkning till ett annat Euroland, än en räkning inom Finland. År 2012 kan vi ladda våra Nokia-telefoner med iPhone-ladda-re eftersom EU beslutat att alla laddare ska passa samtliga telefoner som säljs på EU:s marknad. Att kunna resa utan pass och utan att växla pengar till de flesta europeiska län-der är något vi idag tar som en självklarhet, men som inte skulle vara möjligt utan EU.

Med fem utmärkta SU kandidater på SFP:s EU-valslista finns nu en reell möjlighet att nästa SFP:are i Bryssel kommer vara en SU:are med fräscha idéer för vårt Europa. För vi behöver fler ambitiösa, kunniga och liberala politiker i Bryssel och inte avdankade proffs-simmare och främlingsfientliga partiledare.

Den 7 juni är valet ditt! En röst på SU och SFP är det enda sättet att trygga ett finlands-svenskt mandat också i framtiden. Vi vet att det går att påverka och förändra – men för att nå fram dit behöver vi din hjälp, dina idéer och lite av din tid.

Hjälp oss att nå ut och att nå fram!Vi ses på kampanjfältet!

1 Surfa in på www.hemma-i.eu för att göra SU:s valmaskin och se vilken EU kandidat är närmast dig

2 Kom med på turnén (sid.17)3 Bli medlem i Svensk Ungdom4 Sprid budet om vikten av att rösta5 Rösta på Svensk Ungdom i EU-valet

Mats LöfströmFörbundssekreterare

Missa inte vår geMensaMMa Möjlighet!RÖSTApå En UnG KAnDIDATDEn 7 jUnI

www.hemma-i.eu

anna Bertills

www.annabertills.fi

anna, vem är din politiska förebild?

Har inga förebilder egentligen, kanske mera en kombination av olika politiska profiler och deras egenskaper! Men Eva Biaudets politiska passion, arbete och karisma är något jag beundrar. Jan-Erik Enestam och Carl Bildt är också några av favoriterna. Och utöver den politiska världen så är det defini-tivt Pippi Långstrump som kunde funka som förebild åt både barn och vuxna.

vad är den bästa platsen i eu, utanför finland?

Jag älskar Nice… stränderna, den avslapp-nade stämningen och den underbara maten. Sedan gillar jag Bratislava som stad.

vill du ha vin till matbutikerna?

Inte ännu i varje fall. Om vår alkoholkultur skulle se annorlunda ut så hade jag gärna sett ett avskaffande av monopolet.

borde fildelning legaliseras?

Det skall inte vara olagligt att ladda ner musik och film för privat bruk. Det ska finnas en balans mellan upphovsmännens intressen att bestämma över sitt eget verk och samtidigt människors intresse av att få ta del av offentliggjorda verk.

ska snusförsälnjning tillåtas i eu?

Jag ser inte snusförbudet som något kon-sekvent förbud. Ska det vara förbjudet, så borde tobak också vara det!

hur ska man trygga energitillgången på ett

klimatvänligt sätt?

Klimatförändringen ska bekämpas genom energieffektivitet, rena bränslen och klimat-vänlig teknik. Det kommer att stärka vår konkurrenskraft, säkra vår energitillgång och också skapa nya jobb med ny teknologi. Ut-släppen av växthusgaser ska begränsas och andelen förnyelsebar energi ökas genom en rad olika åtgärder.Det här betyder alltså att EU skapar en energipolitik som är förenlig med klimatkampen!

är nato eller eu-försvar en bättre lösning för

finland?

Jag tror att samarbetet mellan NATO och EU kommer att förstärkas ytterligare och de båda kan därmed komplettera varandra. Jag anser inte att vi behöver bygga upp ett nytt försvar för EU:s del. Jag ställer mig också väldigt positiv till ett nordiskt försvarssam-arbete i likhet med den s.k. ”Stoltenberg-rapporten”.

borde eu öppna upp för turkiet?

Jo, om och bara om de uppfyller medlems-kriterierna, precis det samma som gäller för övriga länder. Turkietfrågan handlar också om EU:s potential som global aktör.

ska eu vara federalt?

Jag är positivt inställd till ett federalt strukturerat EU. Många problem kan inte lösas på nationsnivå, t.ex. miljöproblem. Ett klargörande om vad som EU ska reglera och vad som medlemsstaterna själva ska fatta beslut om kunde öppna portarna för en bättre fungerande union.

ska frågor som har med religion och familjen

att göra finnas på eu:s agenda?

EU skall stå för de större linjedragningarna och vi ska samtidigt komma ihåg att varje medlemsland bär på sin historia och sina traditioner. Det är alltså inte meningen att EU skall detaljbestämma allt för mycket. Dä-remot ser jag gärna en övergripande koordi-nering och reglering av en del familjefrågor, t.ex. lika lön och lika villkor för EU-medbor-gare, rätt till barnomsorg, och så vidare.

vilken eu-lag eller -förordning skulle du vilja

ändra på?

EU:s medlemsländer skulle behöva börja med att kriminalisera sexköpandet och kräva hårdare tag mot trafficking. Handel med kvinnor och barn är de facto en utbredd internationell verksamhet! Så där har vi defi-nitivt något som EU borde fatta beslut om.

vad är de bästa sakerna med eu?

Det blir allt svårare att föreställa sig en tid utan EU – medlemskapet har för Finlands del inneburit mycket gott. En internationa-lisering, öppnare gränser har bjudit på nya utmaningar och möjligheter att röra sig fritt och ta del av andras kulturer. Naturligtvis så har också unionen sett till att vi har en större stabilitet inom regionen. De bästa sakerna är alltså trygghet, öppenhet och nya möjligheter.

05 — Svensk Ungdoms EU-val 200904 — Svensk Ungdoms EU-val 2009

inget status quo i en fungerande arBetsMarknad

Konkurrensen hårdnar, världen är i lågkonjunktur, produktionsmönster ändras över en natt, kraven på omställning och innovation blir hår-dare och nationella företag kämpar för överlevnad – då krävs reformer på arbetsmarknaden.

Språk, utbildning och självförtroende öppnar många dörrar på ar-betsmarknaden både nationellt och internationellt, men inte samtliga dörrar och inte för alla. Det är dags att överväga och utvärdera andra arbetsmarknadsmodeller, t.ex. den danska som visat sig vara fram-gångsrik. Här existerar inget status quo, utan flexibilitet som gagnar alla.

Dagens arbetsmarknad skiljer sig otroligt mycket från den som vi hade på 1970-talet. Då äntrade det nuvarande anställningsskyddet arenan. Nu har vi gått från tillsvidareanställningar till visstidsanställ-ningar. Vi har ett kunskapssamhälle med ett starkt inslag av just tillfälliga anställningar och bästa sättet vore troligen en kombination av visstids- och tillsvidareanställningar. Tillfälliga anställningar är nämligen den väg många unga kommer in i arbetslivet. De gör också att företag vågar anställa.

Sysselsättningspolitik motverkar utslagning

Det är nödvändigt för EU att stimulera till en aktivare sysselsättnings-politik både av uppenbara sociala skäl men också för hela unionens konkurrenskraft och utveckling. Sysselsättningspolitik är ju den faktor som motarbetar både utslagning och fattigdom.

Utbildningen måste självklart sammankopplas med unionens sys-selsättningspolitik. För att vårt lands och EU:s utveckling och välstånd skall säkerställas så krävs det att man säkrar marknadens behov av välutbildad arbetskraft. De som idag står utanför arbetsmarknaden är i många fall utan utbildning. Det gäller nu också den växande ung-domsarbetslösheten - den fråga som riskerar att leda till en fullstän-dig katastrof för vår generation.

Den växande ungdomsarbetslösheten kan stävjas genom natio-nella handlingsplaner men också genom ännu större fri rörlighet, en utbildning som möter efterfrågan och därmed en internationellt ansvarsfull utbildningspolitik som inte utbildar till arbetslöshet.

Flexicurity står för trygghet och flexibilitet

Medlemsstaternas arbetsmarknadspolitik är naturligtvis fortfarande nationell. Det borde den få fortsätta vara – vi kanske inte kan skapa en enda enhetlig modell för unionen men vi kan skapa incitament och en viss balans. Den danska arbetsmarknadsmodellen ”Flexicurity” står för både trygghet och flexibilitet och innehåller alltid minst fyra dimensioner: flexibelt avtalssystem, livslångt lärande, aktiv arbets-kraftspolitik och ett uppmuntrande socialskyddssystem.

EU har som arena redan lyft ”flexicurityn” som modell, nu krävs det också att vi vågar utforma egna nya modeller där flexibilitet och trygghet möts. Flexibilitet är definitivt det som arbetsmarknaden kräver i ett läge av ekonomisk lågkonjunktur och något som bäddar för framtiden. Att ha ett jobb innebär en livsviktig trygghet.

topp Möter Bredd i MålMedvetna satsningar

En stor del av vår välfärdspolitik står och faller med hur mycket eller lite vi rör på oss. Barn rör inte på sig lika mycket längre – med detta så ökar risken för sjukdomar redan i unga år. Vad detta betyder för den enskilde individen och samhället i det långa loppet har de flesta av oss tagit del av via den senaste tidens alarmerande rapporter. Målmedvetna satsningar på barn- och ungdomsidrott innebär sam-tidigt ett förebyggande arbete på många plan. På detta sätt minskar man också vårdbudgeten i det långa loppet

Genom en nydanande och uppbyggande välfärdspolitik kan vi tangera idrotts- och motionskulturens värde i sig, hålla befolkningen friskare och även främja toppidrotten. Därför borde idrotts- och motionsfrågor integreras på allvar, både nationellt och internationellt. Det gäller naturligtvis både topp som bredd. Båda föder nämligen varandra.

Jag vill arbeta för en integrering av den sektor som innebär samma utmaningar oberoende medlemsstat. T.ex. det dopingförebyggande arbetet görs effektivt på den europeiska nivån. Större satsningar på förebyggande arbete bör göras nu även på motionssidan där do-pingen växer och inte heller regleras eller övervakas på samma sätt som elitidrotten.

Namn Anna Katarina Mikaela Bertills

Ålder 29

Familj Min man Andreas, mamma och två äldre systrar med familj. En liten baby anländer i augusti.

Bakgrund Statsvetare (2002) från ÅA med internationell politik som inriktning. Tidigare riksdagsassistent åt Jan-Erik Enestam, SU:s förbundsordförande 2005-2007 och enhetschef för utbildning och information vid Finlands Svenska Idrott (tjänstledig). Nu specialmedarbetare för kultur- och idrottsminister Stefan Wallin.

Bor I Helsingfors och i Vörå.

Kör Pappas Nissan eller min mans Citroën.

Äter Gärna mexikanskt eller thai, eller så mammas ljuvliga husmanskost.

Dricker Vatten i mängder och indiskt te. Ett glas rött.

Lyssnar På all smörmusik man kan hitta! Och 80-tals musiken som mina systrar hjärntvättade mig med under deras tonårstid.

Reser Varmt och skönt.

Viktiga frågor Arbetsmarknad, sysselsättningsläget, ungdomsarbets-löshet, välfärdspolitik med integrering av idrotts- och motionsfrågor.

EU är Det som enat Europa, gett stabilitet och fred samt för-ändras dagligen. En styrka för alla medlemsstater.

EU behöver En ny tid och en ny era!

Topp

fem

upp

leve

lser

1

) Mus

slor

i vi

tt v

in, g

ärna

i B

ryss

el

2) S

yren

doft

i O

slos

Fro

gner

park

3

) Nyr

ökta

abb

orra

r i M

olpe

4

) På

jakt

i Vö

råsk

ogar

na

5) S

ound

of

Mus

ic i

Sal

zbur

g


axel hagelstaM

www.axelhagelstam.fi

axel, vem är din politiska förebild?

Paavo Lipponen. Han vågade ändra åsikt och trotsa dogmatikerna i sitt eget parti. Han hade en vision för både Finland och Europa. Tyvärr blev han sedan gammal och sur...


Det varierar, men just nu är de slovenska alperna och kroatiska kusten högt på listan.


Javisst, absolut. Allt annat är att omyndigför-klara hela befolkningen.


Rättvis fildelning ska naturligtvis legaliseras. Artister skall få lön för sin talang, annars börjar de göra något lika tråkigt som vi andra.


Ja, enligt samma strikta villkor som andra tobaksprodukter.



EU bör utveckla en gemensam el- och gas-marknad och ett gemensamt distributions-nät för att trygga tillgången och stabilisera prisfluktuationer i hela Europa. Tillgången skall bestå av en kombination av kärnkraft, gas och avsevärda satsningar på alternativa energiformer. De energiprodukter som im-porteras bör komma från flera olika håll, inte bara från Ryssland.

är nato eller eu-försvar en bättre lösning

för finland?

Ett EU-försvar är en utopisk dagdröm för dem som önskar att USA inte vore en su-permakt längre. Europa har varken råd eller intresse att bygga upp vare sig parallella mi-litära planerings- och ledningsstrukturer till Nato eller tillräkligt effektiva styrkor för att kunna försvara Europa mot ett anfall utifrån. Således är alternativen för Finland Nato eller ett självständigt försvar. Eftersom de inte utesluter varandra väljer jag helst båda två .


Ja, efter att Turkiet uppfyllt samtliga kriterier som ställts, men utan att skapa nya kriterier an efter. Att neka ett Turkiskt medlemskap skulle vara ett slag i ansiktet på tolerans och mångfald.


Nej. Jag föredrar ett konfederalt Europa, med element av federalism men med bibe-hållen frivillighet och företräde för nationella identiteter.



Inte religion. Var och en på sitt sätt enligt sin tro och sina seder. Gemensam lagstiftning som fördömer familjevåld skulle ändå inte skada.

vilken eu-lag eller -förordning skulle

du vilja ändra på?

Transportdirektivet som förbjuder böjda gurkor.


EU:s unika sätt att bevisa för världen att internationellt samarbete inte är ett nollsum-mespel utan att samarbete ger mervärde, EU:s roll som garant för fred i Europa och de grundläggande friheterna och rättigheterna är alla exempel på styrkor. Jag uppskattar också den gemensamma valutan och mång-falden inom EU.


eu Behöver ett geMensaMt Mål

Då EU grundades för närapå 60 år sedan byggde den på en stark vision om att aldrig mera tillåta krig på den europeiska kontinenten. Enligt den dåtida franske utrikesministern Robert Schuman förutsatte detta att ärkefienderna Frankrike och Tyskland inte isolerade sig från varandra såsom tidigare. Istället skulle de knytas så intimt samman att ett krig vore fatalt för båda. Tanken var revolutionerande och möt-tes med starkt motstånd i båda länderna. Tack vare ihärdigt arbete och en glödande tro på samarbete framom konfrontation, lyckades han ändå driva igenom sin vision. Tillsammans med Belgien, Italien, Luxemburg och Nederländerna skapades således kol- och stålunio-nen 1951 med världens första överstatliga beslutsfattningsorgan, som sedan dess varit kärnan i det vi idag känner som EU.

Med tiden har Schumans vision förverkligats och vi har fått växa upp i ett fredligt Europa. Det kalla kriget satte naturligtvis sin prägel på utvecklingen, men lyckligtvis blev den konflikten aldrig varm och integrationen i Europa kunde fortsätta trots det spända läget i världen. Då Sovjetunionen slutligen bröt samman var Västeuropa redan så djupt integrerat att det inte fanns en möjlighet att återgå till situationen innan det andra världskriget. Krigen på Balkan under 1990-talet påminde oss tyvärr om våldets fortsatta närvaro som politiskt maktmedel och dess fruktansvärda förstörande kraft. Sedan dess har dock även länderna på Balkan dragits till de ideal som lig-ger till grund för EU, och inom en nära framtid kan vi sannolikt få se Serbien, Bosnien, Kroatien och kanske även Kosovo sitta sida vid sida på EU:s ministermöten.

EU har tappat sin ursprungskraft

Nya mörka moln har dock seglat upp på horisonten. Då Schumans vision nu har förverkligats har EU tappat en del av sin ursprungskraft. Skaran som ifrågasätter behovet av EU har vuxit i takt med att min-net av världskrigen falnat, och tal om solidaritet klingar falskt. Jag ser idag två hotbilder som oroar mig mycket.

Den ekonomiska krisen har slagit hårt mot Europas ekonomier. I många nya medlemsländer hotar en ekonomisk kollaps tack vare uteblivna moderniseringar och inpyrd korruption. I de mer robusta, äldre medlemsländerna ser man protektionistiska tendenser, särskilt hos vissa av de större länderna. Protektionismen tyder på en brist på solidaritet och kollektivt ansvar när det behövs som mest. Detta hotar att undergräva EU:s trovärdighet som integrationsbygge. Även om den ekonomiska krisen kommer att gå mycket hårt åt Europas statsekonomier, tror jag inte att det finns en risk för en system-krasch. Vi har de bästa möjliga verktygen att avvärja den ekonomiska krisen. Om vi bara vågar hålla fast vid våra principer om öppna och fria marknader, samtidigt som vi är beredda att finansiellt hjälpa svagare länder att klara av den värsta krisen kommer ekonomin att återhämta sig.

Det andra hotet jag oroar mig över är den politiska värdedeval-veringen, som tar sig uttryck i främlingsfientlighet, intolerans och högerextremism. Hos oss förklär den sig i nationalismens blåvita slöja. Vi ser en skärpning i människors attityder gentemot det som är

obekant och främmande. Enkla, svartvita lösningar på mångfacettera-de problem serveras som dagens sanningar utan reflektion och utan hänsyn till dem som hamnar på avigsidan. De hårdnade attityderna bottnar sig i en oro om att det egna skall försvinna då världen kom-mer alltför nära, alltför snabbt.

Ingendera av dessa hotbilder skulle skilt för sig komma att ha en bestående effekt på våra samhällen och ideal. Då de sker samtidigt har de ändå en förstärkande effekt på varandra och följderna kan bli svåra att hantera. Dessa fenomen bör motverkas med största allvar, för tillsammans har de potential att omintetgöra hela integrationsarbetet.

Min vision

Vi måste motverka de destruktiva krafter som ifrågasätter värdet av samarbete och solidaritet. Detta kräver att vi har en stark vision, ett gemensamt mål som ger EU en ny Raison d’être och som ger inspi-ration också åt dem som förhåller sig skeptiskt till EU. Jag föreslår följande;

– En utsträckt hand till den muslimska världen som kämpar med intolerans, konflikt och avsaknad av demokratiska styrelseformer.

– En aktiv grannskapspolitik, dels för att knyta länderna i Europas närområden till samarbete istället för konfrontation och dels för att skapa nya ekonomiska möjligheter för både dem och oss.

– Fortsatt integration såväl ekonomiskt som politiskt.

– En orubblig tro på fri marknad och solidaritet även då det blir kärvt.

– En enhetlig och stark europeisk utrikespolitik som aktivt motverkar brott mot mänskliga rättigheter och mot demokrati, samtidigt som den presen-terar en enad front mot försök att splittra EU och utöva politisk utpressning på dess medlemslän-der.

– Ett fördjupat säkerhets- och försvarspolitiskt sam-arbete i omedelbar anknytning till Nato och USA.

Det är vår tur att bära Europa vidare genom en föränderlig värld. Ut-maningarna är annorlunda än tidigare, men i grund och botten handlar det ändå om samma värderingar som EU i tiden byggdes på. Hjälp mig att formulera en ny vision för EU, och att med den stå upp för fortsatt samarbete, solidaritet och fred.

Namn Axel Johan Hagelstam

Ålder 32

Familj fru, två barn

Bakgrund mörk och mystisk (=pol.mag, ÅA)

Bor Grani

Kör Gammal Volvo

Äter mycket

Dricker måttligt

Lyssnar klassiskt, metall, hårdrock, rock’n roll, punk, swing, blues, (äkta) rythm’n blues, soul, lounge

Reser gärna, senast till Sverige, Australien, Belgien, Estland och Frankrike.

Viktiga frågor tolerans, öppenhet, integration, fri marknad, säkerhets-politik

EU är världens viktigaste och mest demokratiska internatio-nella sammanslutning - ett underverk!

EU behöver en ny vision - den gamla har uppfyllts redan!

Topp

fem

upp

leve

lser

1

) Kra

mhö

g he

mm

a på

sof

fan

2)

Att

skr

atta

3

) Sol

uppg

ång

i ytt

re s

kärg

årde

n

4) M

at o

ch v

änne

r

5) Ö

gonb

licke

t in

nan

man

fat

tar

att

man

plö

tslig

t fö

rstå

tt n

ågon

ting

svår

t


Calle haglund

www.callehaglund.fi

calle, vem är din politiska förebild?

Jag har ingen direkt förebild, men ser upp till det arbete som Elisabeth Rehn, Marga-reta Pietikäinen, Pär Stenbäck med flera har gjort.


De österrikiska alperna.


I princip ja. Samtidigt är jag rätt oroad över hur mycket finländarna dricker. Det skulle i sin tur tala för att vi inte är redo för en liberalisering ännu.


Nej. Vi borde i stället jobba för en fungeran-de laglig marknad på nätet.

ska snusförsäljning tillåtas i eu?

Ja, så länge övrig tobak får säljas.



Vi måste fortsätta satsa på utveckling av ny teknik. Tills vidare lär vi dock få acceptera att kärnkraften utgör en stor del av vår energi-produktion. är nato eller eu-försvar en bättre lösning för

finland?

Ett medlemskap i Nato är inte aktuellt för Finland så länge som en bred majoritet av folket motsätter sig ett medlemskap.


Nej, inte så länge som landet ej respekterar de mänskliga rättigheterna.


Nej.



Nej. vilken eu-lag eller -förordning skulle


Det lär nog vara de lagarna och förordning-arna som möjliggör att några av medelhavs-länderna år efter år kan vara nettovinnare i EU och den vägen finansiera märkliga projekt med EU-pengar.


EU är en ekonomisk motor som skapar välfärd och fred i Europa.


Min syn på vårt europa

I mitt arbete för vår regering har jag kommit till insikten om att EU på-verkar det mesta vi gör i vårt samhälle. Beslut fattas på EU-nivå och sedan tillämpas de här hemma i politiken, förvaltningen och lagstift-ningen. Europaparlamentet är alltså ett ställe där man påverkar och därför behövs Svenska folkpartiet även i framtiden i just där.

Jag gav mig med i valet efter ett stort upprop, där en grupp perso-ner jag värderar stort, uppmuntrade mig att kandidera. Efter moget övervägande blev det ett ja. Ett ja till att bli SFP:s nästa parlamentari-ker – en intressebevakare med insikt, kunnande och energi.

EU för människan

Medlemskapet i den Europeiska Unionen har fört mycket gott med sig för Finland. Den ekonomiska marknaden och tillväxten, den sta-bila eurovalutan, möjligheterna att studera och jobba i olika delar av Europa är dylika exempel. EU är ändå så mycket mera än siffror och statistik.

EU har fört Finland närmare Europa och Europa närmare Finland. Det har bidragit till en ökad förståelse, stabilitet och en öppenhet, vilket också är EU:s grundtanke. EU är ett projekt för alla invånare, ett fredsprojekt för hela Europa.

Unionen har genom sin utvidgning, sin roll som medlare i konflik-ter och genom ekonomiska satsningar bidragit till fred och trygghet i Europa. Unionen har också målmedvetet satsat på åtgärder för att stävja klimatförändringen och för en bättre miljö. EU har även varit en föregångare i många viktiga arbetslivs- och jämställdhetsfrågor.

Allt kan ändå bli bättre – så också EU. Bryssel skall inte syssla med detaljfrågor som medlemsländerna själva kan fatta bättre beslut om, med kännedom om de lokala förhållandena. Många uppmärksam-made frågor som skarvarna som belastar vår skärgård, det tilltänkta förbudet mot inhemsk märkning av livsmedel, förbudet av vårfå-geljakten och det omdebatterade snuset är exempel där beslut på nationell nivå bättre kunde ha beaktat de rådande omständigheterna i medlemslandet. I EU ska människan vara i fokus. Onödiga detaljreg-leringar måste slopas och besluten måste fattas på rätt nivå.

I valet vill jag speciellt lyfta upp frågan om EU:s och medlemslän-dernas konkurrenskraft. Vår globaliserade värld har förändrats mycket under de senaste decennierna. Den största förändringen är den starka tillväxten i Asien, som bidragit till att balansen i världsekono-min har förskjutits. Den industriella produktionen har i mycket stor utsträckning flyttat till Asien och trenden fortsätter.

EU-ländernas välfärd och framgång måste i framtiden bygga på ökad kunskap och kompetens. Välfärden kan inte längre falla tillbaka på råvarutung, industriell produktion. Inom EU bör vi istället satsa allt mera på forskning och utveckling. EU behöver ett kunskapsmässigt försprång för att ha en konkurrensfördel i framtiden. EU borde justera sin rekommendation om att länderna skall satsa minst tre procent av BNP på forskning och utveckling. I framtiden borde vi satsa minst fyra procent.

Utbildning, ungdom, kultur och idrott

I ett allt mera integrerat Europa är det också naturligt att till exempel kulturen är rörlig och tillgänglig för medborgare i olika delar av unio-nen. Koordinerade satsningar inom utbildning och forskning är också helt avgörande med tanke på Europas framtida konkurrenskraft. Möj-ligheten att bo och studera i hela EU är en fråga som på ett praktiskt plan ännu kräver vår uppmärksamhet. EU har också ett välfungerande samarbete inom jämställdhetsarbetet, vilket också fört jämställdhets-frågorna framåt här i Finland. Utbildning, kultur, idrott och ungdom bör i framtiden få en större tyngd inom EU-politiken.

EU för miljön

Unionen bör agera målmedvetet för beslut som gynnar vår miljö. EU bör bland annat ännu aktivare än idag agera för att skydda och rehabilitera Östersjön. Unionen bör även fatta beslut som gynnar utvecklingen av miljövänlig teknologi. Det här kan samtidigt bli en del av unionens framtida konkurrensfördel.

Besluten på EU-nivå om gemensamma åtgärder för att dämpa klimatförändringen är nödvändiga. Inom energisektorn bör fortsatt samordning ske - en samordning för att garantera fortsatta satsningar på förnybar energiproduktion. På lång sikt vore en mera integrerad europeisk energimarknad eftersträvansvärt. EU bör bli en föregång-are inom miljövänlig teknologi.

EU för solidaritet

EU bör även vara en vägvisare och föregångare i en solidarisk värld. Rent konkret bör EU också i fortsättningen förutsätta att medlems-länderna satsar 0,7 procent av sin bruttonationalprodukt på bistånd. Unionen ska även vara initiativtagare vad beträffar så väl politiska som ekonomiska åtgärder, som befrämjar utvecklingen i tredje världen. Unionen bör också aktivt ta del av verksamheten inom FN. Tanken om att EU borde ha en permanent plats i FN:s säkerhetsråd är bra.

EU för fri rörlighet

En av EU:s käpphästar är den fria rörligheten. Inom unionen ska människor men också varor och tjänster kunna röra sig fritt. Det finns dock fortfarande hinder för människors fria rörlighet inom EU. Arbetet för en mera integrerad union bör därför fortsätta där exempelvis den offentliga servicen på den sociala sidan inte står som hinder för att leva och bo i ett annat medlemsland.

Den gemensamma marknaden för varor har utvecklats mycket längre och fortare än på tjänstesidan. Här finns ännu utrymme för för-bättringar speciellt med tanke på att service- och tjänstebranscherna utgör en mycket större del unionens BNP än varumarknaden. EU bör göra insatser för att den fria rörligheten av tjänster blir verklighet.

Namn Carl ”Calle” Haglund

Ålder 30

Familj Min fru

Bakgrund Ekonomie magister till utbildningen. Har en bakgrund som företagare inom tryck- och grafikbranschen. Har även jobbat inom föreningsvärlden, studentpolitiken samt journalistiken. Har bland annat fungerat som chef-redaktör för Studentbladet, Elevbladet och Tidningen Papper. Har också jobbat för Svenska Yle. Sedan 2008 arbetar jag som regeringens statssekreterare med ansvar för kultur, idrott, ungdom och jämställdhet. Före det här jobbet fungerade jag som medarbetare för kultur- och idrottsminister Stefan Wallin.

Bor I Esbo.

Kör Saab 93 eller fruns Mini One.

Äter Allting, men gärna medelhavsmat.

Dricker Det mesta. Gärna gott kaffe och gott vin.

Lyssnar Gärna på jazz och blues.

Reser Främst genom jobbet, men helst helt privat till varma länder eller på skidresor.

Viktiga frågor EU:s konkurrenskraft, ekonomiska frågor, utbildning och kultur.

EU är ett fredsprojekt och en ekonomisk motor för Europa.

EU behöver satsa på sin konkurrenskraft för att klara framtidens utmaningar.

Topp

fem

fob

olls

lag

i Vei

kkau

slig

an

1) H

onka

2

) Mar

ieha

mn

IFK

3

) HJK

4

) VP

S

5) J

aro


OM DU InTE VILL SpARA hELA

TIDnInGEn, Så TA TILL VARA

DESSA SIDORInnEhåLLER TURnéDATUM Och En pLAnSch på KAnDIDATERnA

VALMASKInEnVI GÖR DET LäTTARE FÖR DIG ATT hITTA

En LäMpLIG KAnDIDAT.Gå In på wEbbEn!

4

3

2

1 kolla in turnédatuMenleta upp soffan, sätt dig nerta ett snaCk Med oss & våra kandidateryou’re in!

alternativ 1

4

3

2

1 gå in på www.heMMa-i.euvälj ‘valMaskin’svara på frågornafyll i dina kontaktuppgifter & håll tuMMarna uppe!

alternativ 2

En SnyGG IpOD ShUFFLEKAn bLI DIn! www.hemma-i.eU

Sve

nsk

Ung

dom

s ka

ndid

ater

i E

U-v

alet

200

9

1. O

scar

Ohl

is

2. A

nna

Ber

tills

3.

Axe

l Hag

elst

am

4. C

alle

Hag

lund

5

. Silj

a B

orga

rsdò

ttir–

San

delin

1

2

3

4

5

VI KOMMER TILL DIG!fredag 8 Majlördag 9 MajMåndag 11 Majtisdag 12 Maj

onsdag 13 Majtorsdag 14 Maj fredag 15 Majlördag 16 Maj

söndag 17 MajMåndag 18 Majtisdag 19 Maj

onsdag 20 Maj torsdag 21 Majfredag 22 Majlördag 23 Majsöndag 24 MajMåndag 25 Majtisdag 26 Majonsdag 27 Majtorsdag 28 Majfredag 29 Maj

lördag 30 Majsöndag 31 MajMåndag 1 junitisdag 2 junionsdag 3 junitorsdag 4 junifredag 5 juni

lördag 6 juni

söndag 7 juni

helsingforsMariehaMnekenäsåBoåBoåBodalsBrukhelsingforsesBokarissjundeåhelsingforshelsingforsvasavasa nykarleByvasa närpeskristinestadvasajakoBstadhelsingforsjakoBstadvörå/oravaislovisaBorgåväståBolandväståBolandhelsingforshelsingforsvasataMMerforskyrkslättingågrankulla siBBokarisekenäshangö gå oCh rösta!!!

esplanadentorggatannoviatorgetarken, gadoliniavårdBergettorgethanken hagalundCentruMhandBollCuparCadaarCadastraMpennovia, yliopisto BorgaregatanaCadeMilltorgettorgettorgettorggatankajsanieMigyMnasiets-Markettorgettorgets-Marketnagufärjantre sMederolyMpiastadionniCerunCentruMprisMasMåBåtshaMnenCentruMniCkByCentruMkanontianhaMnen

14.30-1713-16.0011-14.0011-13.0013-15.0016-20.0011-14.0011-13.0014-17.0014-17.0008-11.0011-17.0009-17.0018-21.0011-13.00 17-21.0011-13.00 16-18.0012-15.0008-18.0010-14.0012-15.0012-18.0015-20.0012-15.0010-16.0014-16.0016.30-1909-13.0010-15.0017-21.0013-16.0014-18.0014-18.0012-15.0017-23.0008-10.0010.30-1313.30-17

håll utkik efter vår vita MerCedes vito från veho på din ort!turnéplanen finns oCkså på www.heMMa-i.eu

1 Hela Finland är en och samma valkrets i EU-valet. Det innebär alltså att man får rösta på alla kandidater, oberoende varifrån de är hemma.

2 Den egentliga valdagen är söndagen den 7 juni, men förhandsröstningen pågår 27-30.5 och 1-2.6.

3 Under förhandsröstningen är det möjligt att rösta var som helst i landet. I varje kommun finns åtminstone ett förhands-röstningsställe, men normalt flera. I allmänhet arrangeras för-handsröstningen vid kommunala ämbetsverk eller postkontor. Alla röstningställen finns listade på www.vaalit.fi. Kom ihåg pass eller ID.

4 På valdagen får man bara rösta i sin egen vallokal. Det ger alltså mera frihet att förhandsrösta. Om du är lite också osä-ker på om du kommer att hinna rösta på valdagen (och vara i närheten av din vallokal) lönar det sig att förhandsrösta.

5 För att ha rösträtt måste man vara ha fyllt 18 år, senast på valdagen.

– 736 ledamöter, varav 13 från Finland– Mandatperiod på fem år– Lagstiftande makt tillsammans med Europeiska unionens råd– Beslutar om EU:s budget– Kontrollerar kommissionen– Har säten i Strasbourg i Frankrike och Bryssel i Belgien– 7 partigrupper, SFP hör till Alliansen liberaler och demokrater

för Europa (ALDE)

såhär röstar du europaparlaMentet

Passfriheten, sedan 1999 kan vi resa utan pass till alla Schengenländer. Men också Storbritannien som inte är med i Schengen går bra att resa till utan pass, bara man har ett ID-kort med sig.

Euron som gemensam valuta. Idag används euron inom unionen i Andorra, Belgien, Cypern, Finland, Frankrike, Grek-land, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Monaco, Nederlän-derna, Portugal, San Marino, Slovakien, Slovenien, Spanien, Tyskland, Vatikanstaten och Österrike men också i Kosovo och Montenegro.

Gemensam marknad, en av EU:s grundpelare gör att hela EU är en och samma marknad. Detta har tagit bort tullar, skärpt konkurrensen och skapat bättre kvalitet och lägre priser.

Priser på mobiltelefonsamtal, EU reglerar mobiltelefon-marknaden med tak för hur mycket ett samtal får kosta mel-lan medlemsländerna. Varför ska ett samtal mellan Helsing-fors och Tallinn eller Umeå och Vasa kosta mycket mer än ett samtal mellan Åbo och Ivalo?

Miljöarbetet i världen. Globala miljöproblem måste bekäm-pas globalt. Genom att EU talar med en och samma röst skapar det möjligheter att nå resultat för att bland annat diskutera den globala uppvärmningen med Kina, Indien, USA.

några viktiga eu-Beslut

1945 Andra världskriget avslutas, Europa ligger i ruiner.

1951 Kol- och stålunionen grundas mellan Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Lux-emburg för att bland annat neutralisera konflikten om de tysk-franska gränsområdena. Kol- och stålunionen blir en föregångare till EG och EU.

1958 Europeiska gemenskapen grundas i och med Rom-fördragets ikraftträdande.

1989 Berlinmuren faller, Tyskland enas.

1993 EG blir EU. Dagens EU grundas.

1995 Finland blir medlem av EU. Elisabeth Rehn representerar SFP i Europaparlamentet.

1996 Finland deltar i EU valet för första gången. Astrid Thors blir invald från SFP.

1999 Amsterdamfördraget träder i kraft och Schengen-området, vilket innebär att man kan resa utan pass mel-lan de flesta EU länderna, blir verklighet.

2002 Euron introduceras i Belgien, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike

2004 EU utvidgas med 10 nya medlemsländer. Henrik Lax blir invald från SFP.

2009 Slovakien blir det 16:nde landet som inför euron. Även Cypern, Malta och Slovenien har fått den gemen-samma valutan.

europeiska Milstolpar

silja Borgarsdóttir sandelin

www.silja.nu

silja, vem är din politiska förebild?

Jag beundrar värdens första folkvalda kvinn-liga president, Vigdís Finnbogadóttir. Vigdís var Islands president 1980-1996 och hade då och har än idag ett brett stöd och uppskat-tande bland islänningarna.


Jag bodde i nästan fem år i Köpenhamn då jag var yngre. Ännu idag åker jag gärna till Köpenhamn och går runt i butikerna på Strøget, bostadsområdet där jag bodde med min familj och allt där emellan. Speciellt fin är våren i Köpenhamn, men även höstrusket tilltalar mig.


Ja, och även tillåta vinförsäljning på sönda-gar året runt, om butiksägarna så vill.


Det måste garanteras att upphovsmannen får betalt för sitt arbete. Samtidigt måste kundens möjlighet att få tag på produkter säkerställas.

ska snusförsäljning tillåtas i eu?

Ja, jag ser inte varför det är tillåtet att sälja cigaretter, men inte snus.



Genom att ha en högklassig och kvalitativ forskning inom förnyelsebara energikällor. Samtidigt måste våra nuvarande energikäl-lor utvecklas så att de blir mer miljövänliga, tills vi har naturvänligt producerad energi.

Lösningar på mer effektiva och nya förny-elsebara energikällor som är anpassade till Europas olika regioner, med olika förutsätt-ningar måste hittas.

är nato eller eu-försvar en bättre

lösning för finland?

Ett EU-försvar vore en bättre lösning då det kommer till vårt försvar. Samtidigt anser jag att försvaret framför allt borde bygga på nordiskt samarbete. Försvaret ska i större utsträckning än idag inriktas på civil krishan-tering och bli mer jämställt.


Alla europeiska länder ska ha möjligheten att ansöka om ett EU-medlemskap, men de ska uppfylla EU:s demokratiska, politiska och ekonomiska kriterier och inte inkräkta på mänskliga rättigheterna innan de god-känns som medlemmar. Ifall länder som inte uppfyller ovanstående kriterier strävar efter att uppnå dem, på vägen mot ett fullvärdigt medlemskap i EU, är det positivt för landets befolkning.


Ofta då vi tänker på federala stater kommer USA upp, som ett av de första exemplen. Ett federalt EU ska inte bli en kopia av USA:s modell, men nog utvecklas i en mer federal riktning än EU är idag.Ska frågor som har med religion och famil-jen att göra finnas på EU:s agenda? Dessa frågor är väldigt känsliga och skall ligga på nationell nivå. Samtidigt får inte specifika områden inom religion och famil-

jen strida mot lagstiftningen, personers rätt att göra sina egna val och de mänskliga rättigheterna.

vilken eu-lag eller -förordning skulle


Både med tanke på miljön och också det faktum att det uppstår onödiga extra utgifter vill jag se att sessionerna som nu hålls i Strasbourg i framtiden ska hållas i Bryssel.


Det finns en hel del saker. Den fria rörlig-heten och euron anser jag som två stora, positiva saker. Då det kommer till mindre och mer vardagliga frågor ser jag framemot att i framtiden kunna ladda min mobiltelefon med vem som helst annans laddare, då lad-darna standardiseras.


utBildning soM grund för eu

För att vi i framtiden ska ha ett konkurrenskraftigt och gemensamt Europa måste vi ha ett samhälle som hela tiden utvecklas till det bättre. Det gäller för oss att anpassa oss till kommande utmaningar. Det gör vi för det första genom att ha en god allmänbildning och det får vi genom att ha en bra grundutbildning. För att sedan få ut all den toppkunskap som finns måste det garanteras en jämlik möjlighet så att alla får fortbilda sig.

Att hitta lösningar på miljöproblem kommer att vara vår främsta utmaning på lång sikt. Exempel på områden där vi måste bli bättre är skapandet av förnyelsebara energikällor – vi måste utvecklas på flera olika områden för att hitta regionalt anpassade lösningar. Då vi käm-par med utmaningar som kräver nyskapande och hållbara lösningar på problem är kvalitativ utbildning och högklassig forskning ett måste.

Bara 2,3 procent väljer utbyte

Tack vare EU har vi rätt att studera och avlägga examen inom alla EU-länder, på samma grunder som invånarna i landet i fråga. Det finns ett flertal program inom EU som underlättar våra möjligheter att på olika nivåer inom utbildningen studera i något annat EU-land. I och med våra chanser att studera utomlands måste vi ha ett fungerande system för att jämföra tidigare examina och tillgodoräkna studier avlagda utomlands.

Även om det finns goda förutsättningar för oss att åka utomlands och studerande en period är det för tillfället bara 2,3 procent av hög-skolestuderande inom EU som väljer det. Mera finansiella insatser borde läggas från EU:s sida på utbytesstudier för att få flera att välja att vistas en del av sin studietid utomlands. Då vi åker utomlands för-bättras ofta våra språkkunskaper och vetskapen om en annan kultur blir bättre. En större förståelse och en känsla av samhörighet mellan EU-medborgare från olika länder gynnar EU på lång sikt.

Studerande har också genom utbyte möjlighet att bygga på sin utbildning med kunskap som kanske inte finns vid den egna högsko-lan och därmed få ett en personlig kombination av ämnen inom sitt utbildningsområde.

Toppkunskap kräver avgiftsfri utbildning

För att få ut all den toppkunskap vi har, måste det garanteras en jäm-lik möjlighet för alla att fortbilda sig. Därför krävs ett klart avstånds-tagande från terminsavgifter. Enbart genom avgiftsfri utbildning kan EU utvecklas konkurrenskraftigt och locka till sig de bästa stude-rande. På basis av undersökningar gjorda i Finland kan konstateras att utländska studerande väljer Finland just tack vare den avgiftsfria utbildningen.

I andra länder som plötsligt infört terminsavgifter har det visat sig vara ett stort misstag eftersom andelen utländska examensstude-rande kunnat minska med upp till 70 procent, som fallet varit i till exempel Danmark.

Studerandes och ungas perspektiv på politiken på EU-nivå är viktig för att vi är den kommande generationen som ska leva med beslut som görs nu, men påverkar framtiden. Därmed måste parlamentet höra unga och studerande. Eller varför inte nu rösta in en ung, stude-rande i europaparlamentet?

diskriMinering är en konkurrensfråga

För att vi ska ha en fungerande Europeisk union krävs bland annat de-mokrati, ekonomisk stabilitet och framtidstänkande. Vi får ändå inte glömma att alla medborgare i unionen ska behandlas likvärdigt och jämställt oberoende av region, kön, ursprung, sexuell läggning, språk, utseende och så vidare.

Vi är alla olika och därför behöver vi en tolerans istället för diskrimi-nering och rasism. Europa är fyllt av minoriteter som berikar samhäl-let. Minoriteterna får inte bli i skymundan och även deras rättigheter och behov måste accepteras. Jag ser Europas kulturella och språkliga mångfald som en rikedom för unionen och vår framtid. Denna rike-dom bör bevaras och lyftas fram.

All form av diskriminering inom utbildningen, arbetsmarknaden och i vår vardag måste upphöra för att vi ska kunna vara globalt konkur-renskraftiga och trovärdiga. Därmed krävs bland annat rättvisa arbets-förhållanden, som att alla bör få lika lön för lika arbete.

Löneskillnaderna mellan exempelvis könen är uppenbara i största delen av EU, även Finland. Jämställdhet – lika rättigheter mellan män och kvinnor – är en mänsklig rättighet.

Ojämlik representation inom EU

I dagens läge då vi ser på representationen i europaparlamentet åter-speglar den inte EU:s nästan femhundra miljoner invånare särskilt bra. För tillfället är exempelvis bara ungefär 30 procent av europapar-lamentsledamöterna kvinnor och än färre unga.

Kvinnor och unga är underrepresenterade i beslutsfattande på alla nivåer inom EU-institutionerna. För att garantera en jämlikhet måste det såväl i medlemsstaterna som på EU-nivå tas ett större ansvar för att se till att alla medborgare är representerade; såväl kvinnor som män, unga som gamla. Vi kan stolt se på SFP:s EU-valskandidater där könsfördelningen är nästan 50-50 och även flera unga kandidater finns med på listan.

EU har möjlighet att agera globalt

Inom EU är vi tillsammans starka och har möjligheten att agera även globalt. I frågor som berör teman som att stoppa människohandel, kriminalisering av sexköp och kvinnors sexuella hälsa och reproduk-tiva rättigheter måste vi inom EU ta ett gemensamt ansvar.

EU bör fortsättningsvis ta problemen på allvar och förebygga exem-pelvis människohandel, som är oacceptabelt och ett direkt brott mot individens egna och mänskliga rättigheter. I dessa frågor måste det jobbas för en hållbar human utveckling.

Namn Silja Borgarsdóttir Sandelin

Ålder 24 år

Familj Föräldrar i Borgå och syskon på Island.

Bakgrund Tjej med både isländskt och finskt medborgarskap, som är född i Helsingfors och bott på Hanaholmen i Esbo, i Köpenhamn och i Borgå samt tillbringat de flesta som-rarna i Reykjavík.

Bor Studerar nu i Åbo.

Kör En klarblå Daewoo och en gul Crescent.

Äter Studentlunch och gärna sushi, kåldolmar och mammas mat.

Dricker Kaffe och lingonsaft.

Lyssnar På last.fm, Sigur Rós, Coldplay och Keane.

Reser Gärna dit var mina vänner är, Island och nya ställen. Skulle för tillfället gärna besöka en vän i Namibia.

Viktiga frågor Utbildning och jämlikhet.

EU är vår gemensamma union för att bevara fred och främja välstånd. EU finns till för att vi ska ha en bättre framtid.

EU behöver flera unga och kvinnliga beslutsfattare för att beslutsfat-tarna i EU skulle avspegla EU:s medborgare och deras åsikter.

Topp

fem

fai

r tr

ade-

prod

ukte

r

1) B

olla

r (h

andb

olla

r, fo

tbol

lar..

.)

2) K

affe

3

) Jui

ce

4) B

anan

5

) Cho

klad

(spe

ciel

lt de

n m

ed k

affe

smak

)


osCar ohlis

www.ohlis.fi

vem är din politiska förebild?

Egentligen har jag ingen speciell förebild, men all respekt till Martti Ahtisaari som gjort tillräckligt för att få Nobels fredspris.


Mitt nya arbetsrum I Bryssel…


Både ja och nej. Jag är för en liberalisering, men då måste vi börja med att ta tag I alko-holkulturen I Finland. En liberalisering ökar konsumtionen och det har vi inte råd med.


Det finns två möjliga vägar att gå. Antingen försöker man blockera själva infrastrukturen. Lyckas det mot förmodan stryper man ett enormt kulturutbud samt förstör möjliga af-färsområden. Det vore betydligt rimligare att inse att människor kommer fortsätta fildela och att detta innebär enorma möjligheter – Icke-kommersiell fildelning släpps fri och film- och musikindustrin får klara den digi-tala omställningen utan statlig hjälp.


Ja. Människan måste själv få bestämma över sig själv och sin kropp, inte staten. Där till är det helt ologiskt att förbjuda snus men inte cigaretter. Det är ju inte précis konsekvent.



Klimatförändringen ska bekämpas ge-nom energieffektivitet, rena bränslen och klimatvänlig teknik. Det kommer att stärka vår konkurrenskraft, säkra vår energitillgång och skapa nya jobb. EU:s strategi är att visa andra globala aktörer att minskade utsläpp är en drivkraft, som inte står i motsats till utan i stället gynnar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft. Det är en klimatstrategi inte bara för Europa utan också för resten av världen.

är nato eller eu-försvar en bättre lösning för

finland?

Det bästa vore att renodla det som är bra hos vardera parten. EU kan då koncentrera sig på sitt eget försvar och långsiktiga kris-insatser som är mindre farliga och mer civilt inriktade. Hela EU borde vara med i Nato och på så sätt bli en bättre motvikt till USA.Borde EU öppna upp för Turkiet?Ja, när Turkiet uppfyllt kriterierna för ett medlemskap. Turkiet får alltså gärna bli EU-medlem, men måste först få slut på tortyr och förtryck av minoriteterna.


Det federala Europa är min vision för det framtida Europa. Där ligger makten naturligt

så nära människorna som möjligt. Lissabon-fördraget är ett steg mot detta.



Ja, olika religioner och trosuppfattningar finns det mycket av I EU. Dessa ska be-handlas på likvärdigt. Olika familjesamman-sättningar och situationer kräver säregna lösningar också inom EU.

vilken eu-lag eller -förordning skulle du vilja

ändra på?

EU borde göra nåt åt de överdrivna säker-hetsreglerna på flygplan. Vad har en cola-burk på 33 cl att göra med terrorism?


Fred, samarbete och rörlighet!


delaktighet är nyCkelordet i eu

Nästa val i Finland närmar sig med stormsteg. Den 7 juni bestäm-mer vi tillsammans om Europas framtid. I förra valet till Europapar-lamentet röstade bara 39 procent av Finlands befolkning. De ungas valdeltagande var mycket lägre än den övriga befolkningens vilket talar för sig själv – unga är inte tillräckligt delaktiga i samhället. Det är någonting vi tillsammans måste ändra på.

Det beslut som görs i Bryssel berör oss också här hemma, fast det kan kännas långt borta och obegripligt. Vi behöver ett fräschare EU där alla är representerade – såväl unga som gamla. Fler måste bli delaktiga.

I dag bestämmer en dryg tredjedel av Finlands befolkning om vilka beslut våra politiker skall ta i Europaparlamentet. Om man inte röstar den 7 juni kommer någon annan att göra det åt en. Man ger bort sin röst till någon med andra åsikter och andra erfarenheter.

Ingen annan grupp stannar hemma i lika stor utsträckning

Demokrati är viktigt – att alla har lika möjligheter att vara med och bestämma. Vi har alla ett gemensamt ansvar att värna om det. Fören-ingsliv, politiker och skolor måste tillsammans göra skillnad så att fler går och röstar, inte minst unga människor.

Det finns få faktorer som spelar så stor roll för valdeltagande som vilket år du är född. Valdeltagandet var 30 procent lägre i åldersgrup-pen 18-24 år och ingen annan åldersgrupp stannar hemma i lika stor utsträckning. I den här valrörelsen lägger vi inte bara grunden till fem års beslut i EU utan också till ungas framtida engagemang i både lokal och europeisk politik.

EU måste bli mera relevant

Unga människor är inte en homogen grupp. Vi har alla skiftande vär-deringar, erfarenheter, intressen, förutsättningar och möjligheter. Vi har ändå engagemang. Myten om att unga inte längre är engagerade hålls uppe av att unga idag ofta inte är delaktiga i samhället och den offentliga debatten. EU behöver bli mer relevant för unga människor och EU:s såväl som Finlands institutioner och politiker behöver på allvar visa att de tar unga på allvar.

Det kommande valet till Europaparlamentet ger oss stora möjlig-heter att göra skillnad. Har man inte kunskap om demokratins och politikens spelregler försvårar det ens möjlighet att i framtiden delta i vår demokrati. Med samlade krafter och gemensamma satsningar kan EU bli en naturlig del av våra vardagliga samtal.

Den 7 juni kan många unga väljare för första gången rösta i ett europeiskt val. Det hänger på oss alla, om vi kommer att göra det. Vi måste se till att unga människor sporras till att ta del av politiken och använder sig av sin rösträtt. Och vi måste göra det nu. För vem vet, en av våra framtida europaparlamentariker är kanske en av Svensk Ungdoms goda kandidater med blicken riktad mot framtiden.

nolltolerans Mot sexköp!

Varje år är över 500 000 personer offer för människohandel i EU. 120 000 kvinnor och barn förs varje år in i EU från andra delar av världen för sexuellt utnyttjande.

Som man skäms jag över mäns efterfrågan på prostitution och sexslaveri. I hela världen köps, säljs, transporteras och hålls fyra miljoner människor fångna varje år. I jämförelse med andra former av organiserad brottslighet växer sexslavhandeln snabbast. I många EU-länder accepteras prostitution. En av EU:s viktigaste uppgifter är ju att bekämpa brottslighet som människohandel och terrorism. Och det måste vi bli bättre på.

Trafficking är modern slavhandel. Så enkelt är det. Ordet trafficking används ofta för att beskriva människohandel för sexuella ändamål. Det är en verksamhet som ständigt pågår och är svår att upptäcka.

Prostitutionen tar sig nya former

Många säger att prostitution är världens äldsta yrke. Jag håller inte med. Jag vill istället påstå att prostitution är världens äldsta form av kränkande eller utnyttjande. Trafficking bryter ner människors självrespekt och omgivningen visar ofta sitt öppna förakt gentemot prostituerade, vilket innebär ett enormt utanförskap.

I takt med att Europa blivit mera jämställt tar många kanske för givet att prostitutionen minskat. Men den finns kvar och tar sig nya former. I och med att länder knyts samman och gränserna öppnas leder detta till ökad trafficking som negativ konsekvens. Många män från västvärlden åker bland annat till Sydostasien för att köpa sex och utnyttja kvinnor. Denna form av turism är oacceptabel.

Inget utbud utan efterfrågan

Sex är ett grundbehov för de flesta människor som ska ge upphov till glädje. Så länge sex förenas med respekt för den man har sex med är det inget problem. Men så är det tyvärr inte alltid. Visst finns det också de som frivilligt väljer att prostituera sig. Men om vi legaliserar sexköp ger vi en signal om att det är ok att köpa sex. Det leder till att efterfrågan stiger vilket i sin tur leder till att allt fler blir tvingade till prostitution och blir offer för människohandel.

Därför förespråkar jag en nolltolerans mot sexköp. Utan efterfrå-gan inget utbud. Människokroppen ska inte vara någon handelsvara. Prostitution och människohandel handlar om girighet och grymhet. Det är en allvarlig fråga som sätter djupa spår, men tillsammans kan vi göra något åt det. Låt oss göra det.

Namn Erik Oscar Bengtsson Ohlis

Ålder Fyller 26 den 13 maj

Familj Mamma och tvillingbror

Bakgrund Studerar socialpolitik vid ÅA i Vasa, fullmäktigeledamot i Vasa, förbundsordförande för SU.

Bor Vasa och Helsingfors

Kör En för tillfället väldigt dammig Audi

Äter Fisk och kyckling

Dricker Pepsi Max, vitt vin, lonkku och vatten

Lyssnar ALLT!

Reser Flera, flera ganger i månaden mellan Vasa-Helsingfors. Bor praktiskt taget i min kappsäck

Viktiga frågor Minoritetsfrågor, miljö och energi, ungas delaktighet och välmående.

EU är inte enbart I Bryssel. EU berör oss alla.

EU behöver bli mer demokratiskt och öppet är både Europaparla-mentets och de nationella parlamentens roll stärks, där medborgarna lättare kan göra sin röst hörd och där det blir tydligare vem som ska göra vad på europeisk och nationell nivå.

Topp

fem

Mus

ik

1) J

ames

Mor

risso

n

2) J

ohn

May

er

3) S

aybi

a

4) C

oldp

lay

5)

The

Car

diga

ns


Adoption SU anser att alla myndiga per-soner, över 25 år ska ha rätt att prövas som adoptivföräldrar. Homosexuella par är lika goda föräldrar som andra par och därför borde såväl intern som extern adoption tillåtas även för dem.

Barnfamiljer Familjen ansvarar i första hand för uppfostran och skapande av trygghet. Vår familjepolitik ska beakta och bejaka den mångfald av familjefor-mer som finns i dag. Alla kommuner bör erbjuda föräldrarådgivning. Det ska vara möjligt att kombinera barn och karriär. Modellen 4+4+4, där mamman och pap-pan rättvist delar på föräldraledigheten är ett steg i rätt riktning mot ett mera jämställt föräldraskap. Kommunerna har en viktig roll i att stöda barnfamiljerna och ge de den trygghet och hjälp de är i behov av.

Bistånd Biståndspolitiken i Finland och EU ska understöda långsiktiga mål som hållbar utveckling och ett utrotande av fattigdom. Finlands och hela EU:s biståndsinsats ska koordineras gemen-samt och följa FN:s rekommendationer. Finland ska avsätta 0,7 procent av BNI för utvecklingshjälp innan år 2012 och 1 procent före 2015. Detta bistånd ska vara reell hjälp till landets befolkning och inte gå till amorteringar på lån.

Bostäder Kommunerna ska i första hand ska avhjälpa bostadslösheten genom att se till att det finns tillräckligt med bostä-der i alla prisklasser. Också markplane-ringen ska ge individen valmöjligheter. Dessutom det allmänna bostadsbidraget inte ska ha någon maximigräns för anta-let kvadratmetrar i bostaden, endast en gräns för maximihyra. Inte heller husets ålder eller renoveringsår ska påverka stödets storlek.

Demokrati Demokrati står för männis-kans grundläggande rättigheter och frihe-ter, bland dem rätten att uttala sig, rätten att förena sig och mötas samt rätten att ha en politisk åsikt. Makten i en demokra-ti kommer från folket, varje medborgare ges chansen att påverka politiskt på olika nivåer. De demokratiska rättigheterna måste tryggas också i framtiden.

Djurskydd Det förebyggande arbetet är ytterst viktigt inom djurskydd. Djur-skyddsbrott är underställda strafflagen. Straffen för djurskyddsbrott bör också skärpas. Rätten att hålla eller sköta djur bör gå förlorad i samband med fällande dom för djurskyddsbrott.

Elevvård Alla elever ska ha tillgång till en studiehandledare, skolkurator, hälso-vårdare och psykolog. Tröskeln att be-söka skolpsykologen måste göras lägre genom att skolkuratorn syns i skolvarda-gen och genom att alla elever besöker såväl skolhälsovårdaren som psykologen regelbundet. Antalet elever per elevvårds-team måste begränsas till 600.

Energi Den outnyttjade energipotentia-len som finns i vårt land i t.ex. bioavfall från lantbruk, skogsbruk och livsmed-elsindustri samt från vindkraft och andra utvecklingsbara produktionsmetoder bör tas i bruk. Så kallade inmatningstarif-fer skulle understöda lokalproducerad elkraft. Tillgången på energi kan även förbättras genom energieffektivitet. Det inhemska kunnandet i energisektorn ska tas till vara och stödas mer kraftfullt än i dag. Utgångspunkten i all energiproduk-tion ska vara ekologisk hållbarhet och etiskt godtagbara metoder. Matgrödor ska inte odlas för användning i energi-produktionen.

EU EU ska vara federalt och basera sig på Lissabonfördraget. Fördraget för med sig många behövliga förändringar och bör ratificeras av alla medlemsländer. Finland måste säkerställa att landets intressen och särdrag beaktas, då för-ändringarna i framför allt röstviktningen och det minskade antal kommissionärer genomförs. Av särskild betydelse är att minoriteternas intressen bevakas. Därför ska ett antal platser i parlamentet vikas åt de största minoriteterna. Kravet på ak-tivt lobbande i EU:s institutioner är ännu större än tidigare när Lissabonfördraget trätt i kraft.

Europa Finland bör även samarbeta med de europeiska länder som inte tillhör EU. Gränshinder i form av visumtvång för europeiska länder utanför EU bör slopas.

Ett större ansvar måste också tas över EU-gränsen. Samarbetet ska förverkligas genom både bilaterala och multilaterala avtal. Finland ska också ta en aktivare roll i de samarbetsorganisationer som verkar i Europa, framför allt Europarådet, OSSE och EFTA. Europarådet har genom den europeiska människorättsdomstolen avgörande betydelse för säkerställandet av mänskliga rättigheter i Europa.

Euron Alla EU:s medlemsländer ska gå med i det ekonomiska och monetära samarbetet – EMU, så fort de har upp-fyllt kraven på EMU-medlemskap och har uppvisat tillräcklig stabilitet. Euron ska vara en av världens ledande valutor. För att främja EU:s tillväxt och konkur-renskraft bör de sista hindren för den fria rörligheten avlägsnas, framför allt med avseende på nya medlemsstater.

Framtiden inom EU EU ska vara öppet för alla europeiska länder som delar grundprinciperna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprinciperna. Utvidgningen av EU ska ändå inte vara ett självända-mål och får inte heller äventyra stabili-teten i unionen. Då nya medlemsstater antas, bör alla delar av Köpenhamnskri-terierna vara uppfyllda. Integreringen av de nya medlemmarna i unionen ska också ges mera vikt. Mekanismerna för beaktandet av regionala särdrag och minoriteters behov bör förbättras i ett utvidgat EU. Efter Lissabonstrategin be-hövs en strategi som fastställer mål och medel för ökad tillväxt i EU, men som samtidigt garanterar hållbar utveckling. Gemensamma strategier med långsik-tiga mål ska kontinuerligt omfattas och uppföljas i EU.

Företagande Privatföretagare är grun-den till att nya arbetsplatser skapas i vårt samhälle. Förutsättningarna för privat företagsamhet bör förbättras genom att göra det lättare att grunda nya företag och nyanställa. Små och medelstora företag utgör den del av företagsvärl-den som har den bästa möjligheten att råda bot på arbetslösheten. Speciellt unga måste få det stöd de behöver och uppmuntras till att starta egna företag.

Framtidens Finland behöver fler företa-gare och företagsamma medborgare.

Försvar inom EU Utvecklingen av den gemensamma säkerhetspolitiken är viktig inte bara inom unionen utan också globalt. EU bör ha beredskap för att ef-fektivt hantera kriser och konflikter i sitt närområde. EU har redan nu befogenhe-ter som mer aktivt kunde utnyttjas. FN bör fortfarande ha det största ansvaret för gemensam säkerhetspolitik och EU ska arbeta enligt FN-stadgan och enligt OSSE:s stadga för säkerhet i Europa. EU:s säkerhetspolitik bör bli mer klart strukturerad.

Flyktingpolitik Finland behöver en ny, öppen invandringspolitik. Arbetet för ett gränslöst Europa måste fortsätta och de murar som byggs upp kring Europeiska unionens yttre gränser bör rivas. Vi ser det mångkulturella samhället som en utmanande möjlighet och inte som ett hot. Finland måste ta en ökad andel av det globala ansvaret för människor på flykt. Det behöva arbetskraftsinvandring som ett medel för att rädda välfärds-staten, när de stora åldersklasserna går i pension. Därför borde Finland göra sin arbetsmarknad attraktivare utåt. Vi tror på individen och anser att de människor som vill ska få trivas här och verka för vårt finländska samhälle. Handlägg-ningstiden för uppehållstillstånd måste förkortas. Väntetiden för asylsökande bör inte vara längre än 6 månader.

Globalt agerande inom EU EU ska vara en trovärdig och handlingskraftig global aktör och agera som föregång-are i globala frågor. EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) ska bygga på en gemensam agenda. I dessa frågor ska unionen representeras av den höga representanten för utrikes- och säkerhetspolitik. EU bör driva gränsö-verskridande samarbete, inte bara med stater utan också med internationella or-ganisationer. Genom EU:s gemensamma agenda ska unionen vara en starkpå-drivande kraft för att få andra stater att också ta ansvar i globala frågor.

Handikappfrågor Kommunerna ska

garantera hjälp som underlättar de handi-kappades vardag. Funktionshindrade och på annat sätt handikappade ska ha rätt till en personlig assistent. Det ska också vara lättare att röra sig i omgivningen med t.ex. rullstol. Oavsett av handikapp ska alla ha rätt till en värdig vardag.

Högskoleutbildningen För att i framti-den trygga den svenskspråkiga hög-skoleutbildningen ska det ske en större samordning mellan de svenskspråkiga utbildningsenheterna. Den svensksprå-kiga högskoleundervisningen garanteras genom enspråkigt svenska högskoleen-heter. Undervisningen och handledning-en vid de tvåspråkiga högskolorna ska hålla samma kvalitet på båda språken. Svenskspråkiga studerande vid en tvåspråkig högskola ska ha tillgång till all allmän information samt tentfrågor på svenska.

Hälso- och mentalvård En för medbor-garna förmånlig och lättillgänglig hälso- och sjukvård bör erbjudas, eftersom den utgör en viktig del av vårt välfärdssam-hälle. Förebyggande arbete och vård i ett så tidigt skede som möjligt är viktigt. Det här gäller såväl sjuk-, hälso- och mentalvård som missbrukarvård. Den of-fentliga sektorn ska garantera produktio-nen av basvård, men behöver inte själv producera den.

Ideologi SU:s ideologi bygger på libera-lism. Liberalism är enligt SU frihet under ansvar; frihet att göra sina egna val men också att ta ansvaret för sina handlingar och andras välbefinnande.

Jämställdhet Jämställdhet är en naturlig förutsättning för att individens frihet och likvärdiga möjligheter i samhället ska förverkligas. Kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotill-stånd, sexuell läggning och funktions-hinder avgör inte en människas värde. Lika lön för lika arbete ska betalas och att arbetsgivarkostnaderna för föräldra-ledigheten ska fördelas jämnt mellan alla arbetsgivare så att inte unga kvinnor diskrimineras vid anställningssituationer.

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken ska gö-

ras mera lockande för att få medborgar-na att använda sig av den i större grad. I tätorter ska kollektivtrafiken vara så hel-täckande och förmånlig som möjligt för att minska privatbilismen.Det är viktigt att det finns en fungerande kollektivtrafik även i glesbygderna. Där priserna blir oskäliga bör de subventioneras.

Kommunikationer Fungerande kommu-nikationer är en grundsten för välmå-ende regioner och av yttersta vikt för att möjliggöra en kontinuerlig utveckling av hela landet. Med kommunikationer av-ses både väg-, tåg- och flygförbindelser samt lokaltrafik. För att uppmuntra till miljövänligt tänkande ska kollektivtrafik vara billigare än att åka bil en motsva-rande sträcka.

Kultur Det ska vara möjligt att ta del av olika former av kultur i alla regioner. Kommunerna ska i mån av möjlighet stöda kulturverksamheten genom att upprätthålla olika verksamhetsformer så-som musik- och bildkonstskolor, bibliotek och lokaliteter för kulturevenemang.

Kärnkraft Kärnkraften bygger på en ändlig naturresurs och beroendet av kärnkraften bör avvecklas. Ifall samma mängd pengar som satsats på att utveckla kärnkraften hade satsats på alternativa energiformer skulle vi i dag ha kommit betydligt längre med den hållbara utvecklingen. En avveckling är ändå inte är möjlig i dagens läge. Däre-mot måste satsningarna på alternativa energikällor ökas kraftigt för att på sikt kunna ersätta kärnkraften.

Lantbruk En levande landsbygd och lant-bruk är oumbärliga i livsmedels- och vir-kesproduktionen. Lantbrukets viktigaste uppgift är produktionen av baslivsmedel, men näringen är också förknippad med miljö-, kultur- och landsbygdsfrågor. Vi måste satsa mer på rena och ekologiska produkter. En god stödservice är en förutsättning för att unga ska kunna och ha vilja att jobba inom branschen.

Miljö För att rädda miljön måste det ske en attitydförändring och miljötänkandet måste bli en naturlig del av vardagen för

alla individer. Denna attityd ändras ge-nom miljöfostran. De globala klimatför-ändringarna är vår tids största utmaning. Det är allas ansvar att se till att moder jord även i framtiden mår väl. Förändring-ar behövs nu för att civilisationen också i framtiden ska kunna leva vidare. Missbruk Missbrukarvård på svenska bör vara en självklarhet. Möjlighet till gratis utbyte av sprutor ska finnas i kommunerna. I samband med utbytet ska missbrukarna också kunna få annan hälsovård och information om olika vård-former mot missbruket som till exempel medicinering och terapi. Vi motsätter oss en legalisering av droger.

Religion Alla har rätt att välja vad de vill tro på. Religionsfrihet är en mänsklig rättighet. Därför måste dagens religi-onsundervisning skrotas och ersättas med livsåskådning. De större religiösa samfundens historia och innebörd ska behandlas i högre grad än i dagens läge för att ge en ökad förståelse för olika kulturer och livsåskådningar.

Stad- och landsbygd Vi behöver såväl en levande stadsbygd som en levande landsbygd. Det ska vara möjligt att leva i hela landet, året runt.

Studiestöd Studerande ska ha reella möjligheter att studera på heltid – xtudie-stödet ska göra det möjligt. Stödet bör också vara knutet till levnadskostnads-indexet och inkomstgränserna slopas då studerande idag måste prestera studie-poäng för att erhålla stödet.

Svensk service Tillgången till starka svenskspråkiga instanser måste sä-kerställas genom språklig konsekvens-bedömning i samband med samtliga omstruktureringar inom stat, kommun och rättsväsende i regionerna. Detta för att trygga servicen på svenska och möj-ligheterna att leva som svenskspråkig i Finland i framtiden.

Ung i kommunen De ungas åsikter bör lyftas fram mer ofta och i högre utsträckning. Därför ska det finnas ett ungdomsråd eller -fullmäktige i varje

kommun. Dessa bör höras i alla frågor som berör unga av kommunens samtliga beslutande organ samt ha tillgång till en egen budget och tillgång till tjänstemän. Kommunen ska trygga förekomsten av ungdomslokaler, kultur- och idrottsut-rymmen för alla, samt tillräckligt med personal för ungdomssektorn.

Ungdomsarbetslöshet Speciella satsningar måste genomföras för att få ner ungdomsarbetslösheten – dels genom en förebyggande coaching för att förhindra att unga hamnar snett i början av studie- och arbetslivet, dels genom att göra det enklare att anställa personer även för kortare tider. För detta behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden och mindre trösklar för anställningar samt ett tryggare stödsystem vid eventuella över-gångsperioder mellan olika arbetsgivare.

Utbildning Det är en mänsklig rättighet att få utbildning. Alla ska ha rätt till lik-värdig utbildning oberoende av vem man är, var man bor eller vad man har för bakgrund. Utbildningen ska hålla en hög kvalitet i både nationell som internatio-nell jämförelse. För att garantera en hög kvalitet på utbildningen tycker att det är viktigt att klasserna inte är för stora – så att varje individ får utrymme, och att skolvägen inte blir för lång.

Utrikespolitik Finland ska föra en aktiv och hållbar utrikespolitik. Det är viktigt att det goda samarbetet med Norden och EU fortsättningsvis utvecklas. Sam-arbetet med Baltikum måste förbättras. Finland ska vara en aktiv aktör i interna-tionella samarbetsforum och organisa-tioner.

Våld Det är en rättighet att kunna leva tryggt i vårt samhälle. Samtidigt finns det många olika former av våld och våld-samhet i vårt samhälle som starkt måste motverkas. Samarbetet mellan olika ser-vicenivåer och instanser bör förbättras för att motarbeta all form av våld från så tidig ålder som möjligt. Dessa problem måste lyftas upp mera i offentligheten för att sänka tröskeln att anmäla våld.

svensk ungdoMs politiska aBC

vår vision för eu

Finlands medlemskap i EU har på många sätt påverkat våra liv. EU-medlemskapet har gett Finland en viktig påverknings-kanal och förbättrad säkerhet. Tack vare EU är vi bättre förberedda att möta olika slags kriser och hitta lösningar som bygger på gemensamma insatser. Tillgången till EU:s inre marknad och den gemensamma valutan har starkt bidragit till Finlands ekonomiska tillväxt och sta-bilitet. Denna tillgång har stor betydelse. Om vi stod utanför EU skulle vi få betala betydligt mera för att få ta del av den inre marknaden.

Genom de grundläggande fyra frihe-terna – fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital samt genom EU:s inre marknad och regler om rättvis konkur-rens har din vardag underlättats på många olika sätt. Det finns ändå mycket som ännu kan förbättras genom EU. Det här tycker vi! Vad tycker du?

ett klimatsmart eu

Trenderna i dagens värld är ohållbara. Klimatförändring, oljekatastrofer, en försämring av luftkvaliteten, en uttunning av ozonlagren och den ökande mängden avfall utgör globala hot mot miljön. Det räcker inte att Finland ensamt skrider till åtgärder. Istället krävs ett starkt samarbete inom EU och en gemensam miljöstrategi.

Mycket handlar om individens möj-lighet att göra miljövänliga val. Man måste kunna köpa en miljövänlig bil eller använda grön el utan att bestraffas med högre avgifter.

Inom EU måste det finnas gemensam-ma regler och standarder för förpackningar med ett gemensamt pantsystem. Med en gemensam standard kunde man returnera

förpackningar mot pant i alla EU-länder oberoende av var produkten är köpt.

Inom unionen finns också ett av världens mest förorenade hav, Öster-sjön. Många arter, som t.ex. knubbsäl och torsk, är utrotningshotade p.g.a. Östersjöns tillstånd. För att rädda havet, måste Finland och alla andra Östersjö-länder minska utsläppen. EU kan och ska ha en avgörande roll i denna fråga.

en likvärdig och smidig utbildning

Ett attraktivt och framgångsrikt Europa kräver högklassig utbildning, som alla medborgare har likvärdig rätt till.

Rörligheten bland studerande måste vara smidig för såväl dem som tänker sig en utbytesperiod som för dem som vill ta delar eller hela sin examen i ett annat Europeiskt land.

Examina i hela EU ska bli likvärdiga så fort som möjligt. För att underlätta antagningsförfarandet ska sökande ha möjlighet att delta i inträdesprov till högskolor inom hela EU, från sitt eget hemland.

euron – en fördel för finland

Euron har hållit en god kurs under de senaste åren och Finland har avsevärt lyckats minska på sin statsskuld. Euron har inneburit en styrka för Finland. Länder utanför EMU, som Sverige och Storbritannien, har nu under sämre tider varit de första att lida av en svag valuta.

Europeiska Centralbanken bör införa ett budgetövervakningssystem för att förebygga oansvariga utgifter i med-lemsländerna. EU-länderna måste också utarbeta riktlinjer för bättre reglering av finansmarknaderna.

Handelsdispyterna om gas och olja samt handeln med Ryssland har gjort

det klart att EU måste utveckla det strategiska partnerskapet, inklusive handelsrelationer, österut.

EU:s handel med Ryssland måste ut-vecklas och Finlands roll i dessa förhand-lingar bör vara framstående. Skogsbruk och pappersindustri som en våra största industrier har stor betydelse för Finlands ekonomiska välmående och detta ska betonas just i EU-sammanhang. Ett Finland utan nytänkande skogsindustri är inte tänkbart och framtidens handelsrela-tioner måste ta detta i beaktande.

jobb och global makt

EU representerar en säkerhet för na-tionalstaterna i en globaliserad värld. Vi européer kan inte längre bortse från att primärproduktion kan utföras billigare på andra marknader än vår egen. Detta innebär ändå inte att våra kvalitetskrav på produkter såväl som tjänster och arbetskraft skall sänkas till ett för billigt pris.

Kvalitet och kunnande är Europas starka kort på den globala marknaden och är även en garant för att arbetsplat-ser finns kvar i EU:s territorium. Det krävs därför betydliga satsningar för att förstärka EU:s konkurrenskraft. Konkur-renskraft bygger på forskning, innovatio-ner och utbildning, vilket i sin tur kräver forskningsstöd och fortbildningsstöd.

för snus och förnuft på den gemensamma

marknaden

Missbruk och intag av hälsovådliga och beroendeframkallande substanser ett personligt val. Trots en protektorisk politik genom den finska lagstiftningen i förhållande till snus, är användning av snus ändå utbrett i Finland. I motsats till statens goda avsikter, har här visat

sig att beslutet om personligt missbruk avgörs på individuell nivå.

Tobaksprodukter är idag skattebelagda i alla europeiska länder och de nationella regeringarna har en möjlighet att reglera medborgarens konsumtion och, i det långa loppet, skadekostnader genom att höja och sänka skatter. I dag står tobaksprodukten snus utanför denna reglering, trots att det har visat sig vara nästan omöjligt att förhindra konsumtion och import.

Genom att tillåta försäljning av snus, skattebelägga produkten kunde staten därmed reglera konsumtionen. Finlän-dare kommer hur som helst att betala skattepengar för skadeverkningar av snus. Missbruk av beroendeframkal-lande produkter måste beaktas och tas itu med på ett realistiskt sätt.

eu som global aktör

EU ska vara en trovärdig och handlings-kraftig global aktör och agera som före-gångare i globala frågor. EU:s centrala målsättning globalt är att främja fred, frihet, mänskliga rättigheter, välfärd och social jämlikhet. EU bör driva gränsö-verskridande samarbete, inte bara med stater utan också med internationella organisationer.

Ändamålet med EU:s utvecklings-politik ska vara att minska fattigdomen globalt. Även mänskliga rättigheter och skydd av miljön ska uppmuntras i utvecklings- och biståndspolitiken. Ett led i detta är att via EU jobba för att ett internationellt regelverk om etiska prin-ciper, såsom mänskliga rättigheter och miljöhänsyn för multinationella företag utarbetas. Regelverket ska bestå av tvingande bestämmelser och sanktioner för överträdelser.

Utvecklingsbiståndet bör i högre grad koordineras mellan EU:s medlemsstater. För att uppnå detta måste biståndspo-litiken till en högre grad behandlas på gemenskapsnivå.

Ansvarsfull frihandel bör uppmuntras och barriärerna som hindrar utvecklings-länder att träda in på EU:s marknad bör stegvis rivas. Liberaliseringen måste ändå ske på de svagare ekonomiernas villkor för att hindra exploatering av utvecklingsländerna.

EU:s krishanteringsstyrkor bör förstär-kas. Enskilda medlemsstater, däribland Finland, ska öka manskapet som finns till förfogande för krishantering. EU:s krishanteringsstyrkor bör uppdelas i två pelare: en för traditionell militär kris-hantering och en för civil krishantering. Trupperna måste utbildas i genusfrågor för att bättre kunna arbeta för jämställd-het i krishärdar.

integration – se människan och möjlighe-

terna

Integration och immigration ska gå hand i hand och bygga på medmänsklighet och tolerans. De lagliga vägarna och möj-ligheterna för immigranter, asylsökande och flyktingar att komma in till EU måste stärkas. Vi måste bli bättre på att inte-grera och även på att klargöra reglerna för dem som kommer till våra länder.

EU måste utarbeta direktiv för en effektivare placering av arbetskraft där den är som mest behövd – oberoende av nationsgränser. Språkutbildning skall ingå i integrationen av immigranter, men skall vara flexibel nog att kunna ske under en inledande period av arbetet (i relation till arbetets natur) istället för att bli en hindrande kraft för integrationen av arbetskraft.

Handläggningen av asylbeslut och be-svär måste effektiveras så att väntetiden blir så kort som möjligt.

minoriteter i eu

Unionen växer och EU-medborgarna blir alltfler. Detta får inte leda till att en del EU-medborgare glöms bort. Inom unionen finns många olika minoriteter, både bl.a. sexuella och språkliga, vilkas röst även måste bli hörd och rättigheter accepterade. Även de som tillhör olika minoriteter måste få samma service och ha samma rättigheter. Ett homosexuellt par ska även kunna vara förälder och adoptera på samma villkor som hetero-sexuella par.

håll öppen dörren för nya medlemmar

Utvidgningen av Europeiska Unionen ska inte vara ett självändamål. För att för-bättra effektiviteten och trovärdigheten krävs nu först satsningar på starkare och klarare institutioner innan flera länder kan antas. EU måste sträva efter att uppnå ett allt starkare förtroende bland medborgarna.

Även blivande medlemmar gynnas av att unionen med sina nuvarande med-lemmar koncentrerar sig på att bygga upp en stark och stabil grund där de framtida medlemmarna på ett klart sätt kan bli likvärdiga medlemmar. Unionen ska följa med sin tid och vara flexibel, även med tanke på utvidgningen, men nu bör krafterna riktas inåt.

Alla europeiska länder kan bli medlem-mar i EU om de uppfyller alla uppställda krav. Vi ska samtidigt bli bättre på följa upp hur väl nya medlemsländer möter medlemskapskraven och hur de har anpassat sig till EU-medlemskapet.

svensk ungdoMs valprograM

Man måste kunna köpa en miljövänlig bil eller använda grön el utan att bestraffas med högre avgifter.

Ett attraktivt och framgångsrikt Europa kräver högklassig utbildning, som alla medborgare har likvärdig rätt till.

Inom unionen finns många olika minoriteter, både bl.a. sexuella och språkliga, vilkas röst även måste bli hörd och rättigheter accepterade.

utgi

vare

: sve

nsk

ungd

om, s

vens

ka f

olkp

arti

ets

ungd

omso

rgan

isat

ion

rf

Che

fred

aktö

r P

eter

”Po

ppe”

Sjö

holm

pe

ter.s

joho

lm@

su.fi

Ans

varig

utg

ivar

e O

scar

Ohl

is

osca

r.ohl

is@

su.fi

Red

aktio

nen

Sim

onsg

atan

8 A

, 001

00 H

elsi

ngfo

rs, T

elef

on (0

9) 6

93 0

72 4

7

Fax

(09)

693

19

68

E-p

ost

sf@

su.fi

Tryc

keri

KS

F-M

edia

s tr

ycke

ri U

ppla

ga 5

0 00

0

ISS

N 0

78-4

427

Art

Dire

ctio

n

Em

il&S

teph

anie

RÖSTApå En UnG KAnDIDATDEn 7 jUnI

www.hemma-i.eu

www.hemma-i.eu

Documents

Svensk Framtid 3/09