Svensk Framtid 5/2011

SVENSK UNGDOMS POLITISKA MAGASIN N° 05 2011

3SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011

L E DA R E 3 — A N S L AG STAV L A N 4 — K R ET SA R N A 5 — P O L IT I K E RS KO L A N 7 — LS K 8 — I N T E R N AT I O N E L LT 9 - 11

F O ST E R L Ä N D S K H ET 12 - 13 — KO L U M N E R 14

INNEHÅLL

LEDARE

No 05 / 2011CHEFREDAKTÖR

Joachim Hesthammer joachim@su.! +358 (0)45 7731 0276

FORMGIVNING

L E R O Y

PÄRMBILD

Fredrika Biström

ANSVARIG UTGIVARE

Förbundsordförande Fredrika Åkerö fredrika@su.!MEDVERKANDE

Silja Borgarsdóttir Sandelin Fredrika Åkerö Joachim Hesthammer Egil Mattsson Ahmed Hassan Linus Vuorio Otto Andersson Emina Arnautovic Valter Huldén Beata Björkvall Malin Henriksson Pia Hanhimäki Amanda Finskas Mats Biström Sandra Grindgärds Astrid !ors Håkan Gullmets Christa Björkstam Erik Kaunismäki

REDAKTIONEN

Simonsgatan 8 A 00100 Helsingdors TELEFON (09) 693 072 47 FAX (09) 693 19 68 E-POST sf@su.! WEBB www.su.!TRYCKERI

KSF Medias tryckeri, Vanda

UPPLAGA

6000

ISSN

078-4427

De som har varit aktivt med i presi-dentkampanjen har märkt ett upp-sving vad gäller arbete, resultat och synlighet. Vi har några veckor kvar, de mest avgörande veckorna, så håll nerverna i styr och sprid budska-pet. Anta följande utmaning och berätta till [email protected] om hur du lyckades: ring eller tala med tre personer och få dem att lova att de ska rösta på Eva och övertyga tre av sina bekanta. Det är nämligen så att oberoende hur duktig, värdig el-ler modig vår presidentkandidat är behövs det andras insats och hjälp. Det jag märker med mig själv är hur svårt det är att be om hjälp, det tycks ligger någon stolthet i att kla-ra av saker själv, fast slutresultatet skulle vara åtta gånger bättre med lite hjälp.

SU:s kansli förlorar inom kort mycket fina människor. Jag kallar dem mina kolleger men i verklighe-ten har de blivit mina goda vänner. Vi hade Mats Biström som gjorde en snabb karriär som tjänsteman för SU men vi har också de som varit några år i huset.

Christo"er ”To"e” Hällfors åter-vänder för att fortsätta utbilda sig. To"e har utmanat mig gällande nördstatusen, dvs. vem som kan och

känner till mera teknik. Det har va-rit högst stimulerande och tack för alla svar på mina frågor.

Katarina ”Kätz” Dahlman far vi-dare på internationell praktik. Hon har ställt upp i vått och torrt och sett till att SU:s intressen går först. Vi brukar filosofera ibland och jag har ännu inte fått ett fullständigt svar på? Kan man ljuga om man inte säger någonting?

Egil ”Kela” Mattsson har jag haft mest med att göra i och med LSK. Jag är glad för Egil men kommer att sakna alla power-talks som hållit oss båda vid vettet, må dessa inte sluta.

Jag önskar samtidigt rikta ett stort tack till alla tjänstemän för detta år och till ordförande Frida vill jag säga att jag tycker synd om dem som måste arbeta utan henne. Med tanke på tidningen Svensk Framtid skall även min fantastiska grafiker ha ett fabulöst tack.

Så här brukar det bli mot jul och nyår. Det ska avtackas, men säkert av den orsaken att man inte tackat tillräckligt under året som gått.

Med detta önskar jag och vi på SU en god jul och ett gott nytt år.

SU HAR LÄNGE ARBETAT för en könsneutral äktenskapslag. Skolan lär oss på biologitimmen om hur människan förökar sig och bildar familj på det traditionella sättet. Skolan kan t.o.m. gå så långt att man talar om känslor och vad det innebär att tycka om någon. Vi lär oss också att de bästa förhållan-den uppnås då man är kär i per-sonen och inte är så ytligt fixerad. Det jag är redo att erkänna är att jag blir attraherad av människan vilket betyder hela paketet och exkluderar inte personligheten. Men jag upplever att samhällets byråkrati, för att inte tala om at-tityd, begränsar till att kunna välja partner enbart från det motsatta könet.

Det som saknas i debatten om samkönade förhållanden eller äk-tenskap är att det handlar om käns-lor inför en annan människa. Ett argument som ofta hörs är ?men det verkar ju så fruktansvärt onaturligt?. Naturen har över 6000 djurarter som utövar ?samkönat äktenskap?, naturen har bara en art som utövar homofobi, vad är naturligt?

Om ärlighet varar längst och det är viktigt att vara ärlig mot sig själv, men inte när det kommer till att få välja vem man ska leva med, så har jag inte förstått budskapet. Kunde de vara så att de som är emot egent-ligen vill vårt bästa eller är de rädda för det okända? Föräldrar kan ha en stor roll i det hela, antingen stödjer de eller skapar drama. Innan man kritiserar vår generation måste man se på varifrån vi kommer och vem som banat väg för oss.

MIN UTMANING EN BILD OM KÄRLEK, INTE FÖR ATT PROVOCERAChefredaktör

Joachim Hesthammerjoachim@su.!

05 2011JULNUMMER

4 SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011

Borgarsdóttir Sandelin omvald i UNRUngdomens Nordiska Råd (UNR) samla-des till sin årliga session i Köpenhamn i samband med Nordiska Rådets session. Silja Borgarsdóttir Sandelin, SU:s förbundssekreterare, har blivit omvald i UNR:s presidium. Minna Lindberg, tidi-gare förbundsordförande för SU, ställde inte upp för omval efter två år på presi-dentposten.

Besvärliga regerings- förhandlingar

Belgien har äntligen fått en ny reger-ing efter den 540 dagar långa regerings-krisen. Kung Albert ll utnämnde reger-ingen i början av december. Regeringen består av socialister, kristdemokrater och liberaler och har totalt 13 ministrar. Ny premiärminister är Elio Di Rupo.

Ny styrelse vid ÅA Den nya styrelsen består av tio med-lemmar av vilka sex representerar uni-versitetssamfundet och fyra är externa medlemmar. Studentrepresentanter:Esbjörn Hägerstedt filosofie studerandeFredrika Åkerö politices studerande

Ingen glögg- runda i ÅboStyrelsen vid Åbo Akademis studentkår meddelade att det tyvärr inte ordnas någon Glöggrunda i Åbo i år eftersom de villkor som polisen ställer för evenemang-et inte går att uppfylla.

Eftersom det inte ordnades någon Glöggrunda uppmanade ÅAS sina med-lemmar att inte röra sig på Biskopsgatan natten till 26.11 i onödan, så att det inte uppstår något missförstånd med po-lismakten, Åbo Akademi eller stadens invånare.

Trådlöst i kasernernaBeväringarna ska i framtiden kunna surfa trådlöst i kasernerna, säger försvarsmi-nister Stefan Wallin.(Enligt Wallin ska man i försvarsreformen speciellt satsa på att ständigt utveckla militärtjänstgöringens betydelse. De trådlösa nätverken skulle vara ett sätt att förbättra informationsservicen.)

Unga i dag är ständigt i nära kontakt med sin umgängeskrets och Wallin tycker inte att den kontakten ska brytas på grund av militärtjänstgöringen.

Mera ungdoms-pengarRegeringen föreslår att anslagen för verkstadsverksamhet för unga och upp-sökande ungdomsarbete ökar med ca 4 miljoner euro jämfört med årets stats-budget.

— Det här är helt rätt, satsningar måste göras för att få ner arbetslöshe-ten bland unga, kommenterar Fredrika Åkerö, ordförande för Svensk Ungdom.

ANSLAGSTAVLAN

SFP ÄR ÄNTLIGEN MED

SVENSK UNGDOM APPLÅDERAR Svenska folkpartiets initiativ att tillfråga minoritetsombudsman Eva Biaudet till partiets president-valskandidat.

— Det här har vi väntat på se-dan början av januari, när vi gick ut och sa att vi vill se Eva Biaudet som SFP:s kandidat. Men SU har ingen-ting emot att vara steget före SFP. Vad som nu behövs är ett starkt och synligt stöd för den här kandidatu-ren från partifolket, så att SFP och Eva Biaudet blir vinnare i valet!

Biaudets människosyn och vik-tiga budskap om respekt i ett allt hårdare samhällsklimat behövs, och presidentvalet erbjuder en ypperlig plattform för det, samtidigt som Eva Biaudet är mycket mer än en libe-ral kvinna. Med hennes kompetens kan hon också föra fram SFP:s linje i EU-frågor, ekonomi, försvarspoli-tik. Med henne som kandidat kom-mer också värdeliberala frågor att diskuteras, och mjuka värderingar som allt oftare glöms bort.

SU

SORTERING AV SOPOR BRISTFÄLLIGKULTURKARNEVALEN, som i år ord-nades i Närpes hade över 500 delta-gare. Mängden avfall som uppstår av så många människor är enorm och därför behövs en bra avfalls-hantering. Sorteringen på evene-manget har dock visat sig vara un-dermålig. På karnevalen förekom förvånans-värt lite sortering.

— Det finns en avfallshante-ringsplan på kulturkarnevalen, men det finns inte alla sorteringskärl i de utrymmen som vi använder, säger Eva-Helén Ahlberg som är produ-cent för Kulturkarnevalen.

Hon tycker också att det borde finnas sorteringskärl för bland an-nat grovavfall, köksavfall och pant-flaskor i framtiden på kulturkarne-valen.

Anna-Lena som hör till städper-sonalen i Närpes högstadieskola, där karnevalsdeltagarna bor och sover, klargör att det sorteras till en viss grad i skolan.

I skolorna sorteras köksavfall, grovavfall och brännbart, men klassrummen har endast ett kärl för köksavfall. Problemet är att kultur-karnevalsdeltagarna inte har blivit informerade om hur de ska sortera.

Nicholas Kujala

NY YLESKATT BÄTTRE

DEN HÄR AVGIFTEN utgår ifrån indi-viden och inte hushållet. På det här sättet stra"as inte ensamstående, som är en växande grupp i samhäl-let, och som nu betalar lika myck-et som ett par eller en familj. Där-för är den nu föreslagna Yleskatten helt rätt, säger Fredrika Åkerö, för-bundsordförande för Svensk Ung-dom.

Nyheter produceras på många olika sätt, och konsumenter surfar på nätet, lyssnar på radio eller tittar på TV. Public service behövs i ett demokratiskt samhälle, för det finns en risk i att endast vara beroende av kommersiella mediers nyhetsbe-vakning. Yle ska ses som ryggraden i mediesamhället och sträva efter hög trovärdighet. Att riksdagen änt-ligen nådde en kompromiss i frågan om Yles finansiering ska ses som en framgång, då TV-avgiften var för-legad. Den nya modellen beaktar också individers betalningsförmåga och kan således anses vara social rättvis, någonting Svensk Ungdom lyft fram i flera år.

- Det här är en av de avgifter som ingår i samhällsstrukturen. Med den här kompromissen kan vi leva, även studerande och singlar, avslu-tar Åkerö.

SU

SVENSK UNGDOM (SU) vill i år ge sin skuggmedalj till föreningen Regnbågsankan rf. Regnbågsan-kan samlar personer som är intresserade av hb-tqi-frågor på svenska, och ordnar evenemang och seminarier, nu senast Regnbågshelgen. För-eningen fungerar på frivillig basis och erbjuder också telefonjour och skolinformation.- Regnbågsankan är en föregångare i Svenskfin-land. I mer än tio år har föreningen lyft fram hbtqi-frågor på svenska, och insatsen är värd uppmärksamhet och uppskattning, säger SU:s förbundsordförande Fredrika Åkerö. Det är arbetet bland unga som fick SU att lyfta fram Regnbågsankan i år.

Sexualundervisningen i grundskolan mår bra av att personer insatta i hbtqi-frågor pratar direkt med unga människor om de här frågorna. Det är lika mycket fråga om hur man förhåller sig till sin egen kropp som hur samhället bemöter personer med olika sexuella läggningar.

Enligt Åkerö är det väldigt viktigt att det finns förebilder som ifrågasätter stereotyper och visar unga personer att man är bra som man är. För den viktiga insatsen i Svenskfinland vill SU tacka Regnbågsankan och uppmuntra föreningen att fortsätta. Regnbågsankan är glad över denna ut-märkelse.

— En stor del av vår verksamhet riktar sig till skolor där vi diskuterar hbtqi-frågor med ungdo-mar och fortbildar lärare. Det känns bra att det ar-bete vi gör uppmärksammas på det här sättet, för det vi jobbar för är att alla skall känna sig trygga, hörda och respekterade. På den fronten finns det tyvärr mycket kvar att göra i de finländska sko-lorna, säger föreningens verksamhetskoordinator Roh Petas.

En gemensam målsättning för SU och Regn-bågsankan är att få lagmotionen för en jämlik äk-tenskapslag godkänd i riksdagen.

SU

SKUGGMEDALJ TILL REGNBÅGSANKAN


Ahmed HassanOrdförande SU Helsingfors

SU Bakgrund

Mitt första uppdrag för SU var att ställa upp i riksdagsvalet 2011 i Helsingfors. Vi gjorde en bra kampanj och nu har jag fått förtroende att vara kretsord-förande.

Styrelsens fokus

Helsingfors krets deltar aktivt i presi-dentkampanjen och efter det har vi ett kommunalval att vinna. Vi ska stödja Eva och hjälpa till i kampanjen och göra allt vi kan. Angående kommunalvalet vill vi hitta goda kandidater och det gör vi genom att aktivera vår näromgivning kombinerat med en smart marknads-föring.

Samhällsdebatten?

Det talas mycket om finanskrisen och hur den påverkar oss. Splittras EU eller blir unionen starkare? Mycket diskussion om ett öppet samhälle och jämställdhet förs, det är bra, men ser vi önskade resultat?

Ett öppet och modigt Finland?

Ett Finland som kan acceptera och respektera olika människor.När det politiska klimatet förändras måste man vara modig och säga till för att hålla Finland öppet.

Modigaste du har gjort?

Man måste våga ta risker och våga ta vara på chanser som kommer emot. För mig krävdes det en hel del mod att ställa upp i riksdagsvalet som kandidat. Fast jag inte kom in så var det ett stort steg som betydde mycket för mig.

Efterlyser

Det är svårt att säga ännu men förvänt-ningarna är att se många unga som är aktiva och där har SU en viktig uppgift, att inspirera unga att göra politik.

Beata Björkvall Ordförande SU Åboland

SU Bakgrund

SU karriären började med att jag ställde upp i kommunalvalet 2008. Efter det har jag varit aktiv inom kårpolitiken via LSK och satt med i ÅAS styrelse 2009. Två år har jag fungerat som vice ordförande i kretsstyrelsen för Åboland.

Styrelsens fokus

Vår styrelse består av gamla aktiva och nya ansikten. Vi ska aktivera Pargas och Kimitoön speciellt med tanke på det kommande kommunalvalet. An-nars vill vi stödja Eva så mycket vi kan.

Samhällsdebatten?

Samhällsdebatten i Åboland präglas av en strukturförändring inom Åbo stads administration. Jag skulle gärna se att debatten också skulle innehålla diskus-sion om grundandet av ungdomsfull-mäktige i Åbo. Dessutom är kommun-sammanslagningarna på tapeten igen.


Där kan alla vara sig själva.

Uppmaningen

Beata hälsar till alla ”Det lönar sig att våga”. Jag var tvungen att säga en tung sanning till en god vän.

Efterlyser

Mera diskussion mellan kretsarna kunde vara bra.

Malin Henriksson Ordförande SU Österbotten

SU bakgrund

Två år i kretsstyrelsen

Styrelsens fokus

Vi ska trappa upp och göra SU syn-ligare genom att vara med och göra presidentkampanj. Vi vill fortsätta trenden efter politikerskolan, att fler ansluter som medlemmar och att unga aktiverar sig inom politiken.

Samhällsdebatten?

Attityden mot det svenska språket har haft viss effekt, många finlands-svenskar börjar tröttna och orkar inte stå upp för sina rättigheter.


Jämlikt, internationellt, nordiskt och globalt samarbete.


Att jag vågade ändra min ansökan från Juri till Hanken i Vasa.

Uppmaningen

Jag uppmanar alla att ta med goda vänner till SU:s evenemang.

Efterlyser

Mera gemenskap kretsarna emellan, inte bara kongress, storsamling och sommarläger.

Valter Huldén Ordförande SU Nyland

SU bakgrund

Fem år aktiv SU:are och kom med i kretsstyrelsen i Nyland för 1,5 år sedan.

Styrelsens fokus

Förutom valet så har vi många nya aktiva och många nya idéer. Det handlar till en början om att kartlägga potentialen inom styrelsen för att arbeta fram en gemensam strategi. Vi har en god grund från tidigare år. Vi vill aktivera de gamla medlemmarna och nå ut till nya.

Samhällsdebatten?

I Nyland handlar samhällsdebatten om kommunreformen. Grankulla- Esbo situationen följer vi noggrant med.


Det är att inse sin egen potential och förmågan att samarbeta med andra.


Polisen vägrade tala svenska hos en vän som resulterade i fyllecell för fem ungdomar varpå jag förde fram saken i media. Vi fick rätt av justitieombuds-mannen och i dag används fallet i utbildningssyfte i polisskolan.

Efterlyser

En modigare och mer offensiv rekry-teringspolitik, många andra ungdoms-politiska organisationer är mycket fräckare än SU i dag.

HELSINGFORS KRETSORDFÖRANDE

Kimmo Heikkinen040 [email protected]

NYLANDS KRETSORDFÖRANDE

Valter Huldén040 [email protected]

ÅBOLANDS KRETSORDFÖRANDE

Maria Flemmich040 [email protected]

ÖSTERBOTTENS KRETSORDFÖRANDE

Ulrika Forss050 [email protected]

HELSINGFORS

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

NYLAND

Simonsgatan 8 A, 00100 Helsingfors tfn 09 693 070 (växel), fax 09 693 1968

ÅBOLAND

Auragatan 1 B, 20100 Åbo fax 02 232 6274

ÖSTERBOTTEN

Rådhusgatan 21 B, 65100 Vasa fax 06 317 9497

DO SU!

BE SU!

ADD SU!

JAG VILL ENGAGERA MIG. JAG TAR KONTAKT MED ORDFÖRANDE I MIN KRETS SÅ DISKUTERAR VI VAD SOM KUNDE PASSA JUST MIG. KONTAKTUPPGIFTERNA HITTAR JAG HÄR INTILL.

BLI MEDLEM. JAG BLIR ENKELT MEDLEM GENOM ATT GÅ IN PÅ SU.FI OCH FYLLA I FORMULÄRET.

FÖLJ SU PÅ FACEBOOK, TWITTER, ISSUU, YOUTUBE

KRETSARNA

KRETSORDFÖRANDEN 4

6 SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011KOLUMN

Mats Biström kontaktchef för SFP i Åboland Biström har en gedigen bakgrund som förtroendevald inom Svensk Ungdom och Liberala Studerande LSK.

Å U 2 5 . 10 . 2 011

SU I MEDIA

”Min president är en stark och målmedveten kvinna som står för liberala värden. Hon är även en person som stöder såväl minoriteter som majoriteter. Min president är en person som vågar diskutera, vågar stå för sina åsikter och vågar ta ställning när det behövs. Dess-utom är hon en sådan person som vet vad som behövs för att skapa ett jämlikt samhälle där alla får vara sådana de känner sig för att vara.”

Armi Murto

”Min president är kunnig och represen-tativ. Öppen och har en positiv inställ-ning mot europa och omvärlden. Stöder svenskan i landet.”

Matias Rosström

”Min president är empatisk, human och med de rätta värderingarna. Min president är kvinna, mamma och människorättskäm-pe. Min president är Eva Biaudet.”

Ida Ahlbom

”Min president är språkkunnig och värnar om ett brett nordiskt samarbete när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Dess-utom bör presidenten bibehålla de goda relationerna Finland har med Ryssland och utveckla dem vidare.”

Ville Fors

GALLUP MIN PRESIDENT...

SU:s skuggmedalj till RegnbågsankanSvensk Ungdoms Svenska Dagen-skuggmedalj går i år till Regnbågsankan.Enligt SU:s ordförande Fredrika Åkerö är Regnbågsankan en föregångare i Svenskfinland. I över tio år har Regnbågsankan lyft fram hbtqi-frågor i på svenska. Åkerö säger att det speciellt är verksamheten bland unga som har fått SU att lyfta fram föreningen i år.

Henell ordförande för Svensk ungdom i ÅboElis Henell, 19 år, har tidigare varit styrelsens viceordförande och studerar ryska vid Åbo Akademi. Jag ser fram emot ett nytt verksamhetsår med nya utmaningar och nya krafter. Vi kommer att fortsätta jobba tillsammans med Svensk ung-dom i Åboland och utöka samarbetet med andra lokalavdel-ningar i Åboland, säger Henell.

För multikulturalism – mot hatpropagandaSom ny ordförande för Svensk Ungdom i Helsingfors vill Ahmed Hassan jobba för tolerans, mångfald och öp-penhet. – Förståelse är nyckeln till integration, alla har ett ansvar att försöka förstå.

Politiska ungdomsförbund: Allians roll är oersättligSvensk Ungdoms och Socialdemokratisk ungdoms ordfö-rande ifrågasätter tre högerpolitiska ungdomsförbunds beslut att bryta med Finlands ungdomssamarbete Allians. Allians är ett samarbetsorgan för finländska ungdomsorganisationer.

Maisa Lindqvist SU:s politiska sekreterare i ÅbolandPolitices magister Maisa Lindqvist blir Svensk Ungdoms nya politiska sekreterare i Åbolands krets. Lindqvist är 26 år, hemma från Åbo och har studerat folkrätt vid Åbo Akademi. Maisa Lindqvist tillträder den 15 december och efterträder Mats Biström.

Löfström blir Haglunds medarbetare i BrysselMats Löfström, 28, blir ny åländsk medarbetare i EU-par-lamentariker Carl Haglunds (SFP) stab i Bryssel. Löfström har under det senaste året varit Haglunds medarbetare i Helsingfors.

Dags för medborgarlön?I Slaget efter tolv möter Vänsterungas ordförande Li An-dersson Saul Schubak som är vice ordförande för Samlings-partiets Unga och Otto Andersson som är vice ordförande för Svensk Ungdom.

Nuorisojärjestöt vetoavat kansanedustajiin homoliittolain puolestaNuoret sanovat olevansa huolestuneita siitä, että vaalien alla suurta kannatusta saanut lainmuutos ei ole saamassa eduskunnan enemmistöä.

SU gillar Yle-skatten–Den här avgiften utgår från individen och inte hushål-let. På det här sättet stra"as inte ensamstående, som är en växande grupp i samhället, och som nu betalar lika mycket som par eller familjer, säger Åkerö i ett pressmeddelande på fredagen.

0 4 . 11. 2 011 Y L E

Å U 2 3 . 11. 2 011

H B L 2 8 . 11. 2 011

Å U 01. 1 2 . 2 011

Å U 0 2 . 1 2 . 2 011

Å U 0 2 . 1 2 . 2 011

Y L E A R E E N A 0 7. 1 2 . 2 011

Y L E 1 9 . 1 2 . 2 011

Ö T 1 6 . 1 2 . 2 011


Erik Kaunismäki

Varför anmälde du dig?

Av ren nyfikenhet, programmet lät intressant.

Vad fick du ut av politikerskolan?

Jag fick nya perspektiv på hur saker fungerar i samhället och höra exper-ter som uttalade sig i sakfrågor. Jag blev introducerad till nya frågor som påverkar min vardag.

Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

Absolut, jag blev invald i Helsingfors kretsstyrelse SU och har ambitioner om att söka till gymnasiets direktion nästa år.

POLITIKER SKOLAN

Amanda Finskas

Varför anmälde du dig?

Min kompis var med i fjol och hon berättade vad hon fick vara med om och vilka ställen som besöktes. Det lät intressant och jag ville pröva själv. Vad fick du ut av politikerskolan?

Jag fick veta mera om de ställen vi besökte, mest intressant var besöket till Helsingfors och justitieministeriet och försvarsministeriet.

Kommer du att vara aktiv inom politiken i framtiden?

Visst, jag blev nyligen suppleant i Österbottens kretsstyrelse.

POLITIKERSKOLAN

Träff 1 Behind the scenes Vi träffar riksdagsassistent Danica Vihinen som berättar om assistentjobbet. Hur är det att arbeta på riksdagen? Vad gör en riksdagsassistent? Hurudan är vardagen bakom kulisserna och utanför plenisalen?

Träff 2 MediaVi besöker Hufvudstadsbladets redaktion i Helsingfors och träffar chefredaktör Jens Berg.

Träff 3 EkonomiBesök på Aktia Tre Smeder och träff med bankdirektören.

Träff 4 MiljöSebastian Teir från VTT kommer och diskuterar miljö- och energi-frågor med oss.

Träff 5 InvandringVi diskuterar invandring med Börje Mattsson, invandrarkoordina-tor i Raseborg.

Torsdag 1.12 kl. 17.30 AvslutningGemensam avslutning för gruppen från södra Finland och grup-pen från Österbotten. Vi börjar med besök på Justitieministeriet där vi träffar Malin Brännkärr och Robin Harms, specialmedar-betare för minister Anna-Maja Henriksson. Därefter besöker vi Försvarsministeriet där vi har statssekreterare Marcus Rantala som värd.

Politikerskolan är en chans för dig att träffa beslutsfattare och sakkunniga. Passa alltså på och ställ frågor, kom-mentera och diskutera – politikerskolan är vad du som deltagare gör det till!

POLITIKERSKOLAN GÅR UT PÅ att trä"a och diskutera med unga påverkare, beslutsfattare, ministrar och sakkunniga inom oli-ka ämnesområden, samt att diskutera och fundera på hur vårt samhälle är uppbyggt och fungerar. Politikerskolan er-bjuder deltagarna möjlighet att lyssna på intressanta talare, besöka olika samhälleliga instanser samt knyta kontakter och forma nätverk med dagens och framtidens påverkare. Politi-kerskolan går ut på ett antal trä"ar med olika teman. På po-litikerskolan 2011 diskuterades bland annat politik, media, ekonomi, invandring och miljö. Trä"arna utformas ganska

PROGRAM FÖR POLITIKERSKOLAN 2011, SÖDRA FINLAND

3.11 Media Besök till YLE Österbotten

10.11 EkonomiBesök till Aktia Bank

17.11 MiljöBesök till Stormossen

24.11 IntegrationFöreläsning

1.12 Gemensam avslutning för gruppen från södra Finland och gruppen från Österbotten.Vi börjar med besök på Justitieministeriet där vi träffar Malin Brännkärr och Robin Harms, specialmedarbetare för minister Anna-Maja Henriksson. Därefter besöker vi Försvarsministeriet där vi har statssekreterare Marcus Rantala som värd.

PROGRAM ÖSTERBOTTEN

långt av deltagarna själva – idén med politikerskolan är inte att erbjuda färdiga svar. Fokus ligger istället på att deltagarna fritt får diskutera, fråga och argumentera. Genom politiker-skolan erbjuds chansen att direkt fråga och diskutera med beslutsfattare av olika slag. År 2011 har politikerskolan körts parallellt i Österbotten och södra Finland, med fem trä"ar skilt och en gemensam avslutning i Helsingfors. Deltagarna i båda grupperna var väldigt aktiva och engagerade, vilket bi-drog till intressanta och intensiva diskussioner på alla trä"ar och en mycket lyckad politikerskola!


NU AVRUNDAR ÄVEN LSK för år 2011, men före vi gör det tänkte vi ge en sis-ta rapportering om framgångarna un-der hösten och kan samtidigt konsta-tera att förbundet går med säkra steg in i år 2012.

År 2012 börjar finfint för LSK då för-bundet är representerat vid alla svensk-språkiga högskolors kårer i Finland och vid två nationella studerandeförbund!

Vid Arcada studerandekår ASK hade LSK fem kandidater uppställda i val-förbundet LSK i fullmäktigevalet. Två kandidater, Elin Blomqvist och Chris-to"er Andersson blev invalda. LSK:s kandidat Nanna Sandqvist har därefter valts till styrelseordförande och Chris-to"er Andersson till vice ordförande. Kandidat Melissa Reunanen har valts till fullmäktiges vice ordförande.

Vid Novium hade LSK en kandidat-lista med 18 kandidater. Efter att valre-sultaten klarnat kunde det konstateras att LSK behåller sin enkla fullmäkti-

”Under nästa år kommer SAMOK att jobba med den kommande yr-keshögskolereformen. SAMOK ser det som oerhört viktigt att ansvaret över yrkeshögskolornas basfinansie-ring överförs helt på staten och att yrkeshögskolorna blir självständi-ga juridiska personer. I finansiering bör kvalitativa aspekter allt starkare beaktas. SAMOK kommer även att delta aktivt i det fram till år 2014 pågående försöket med SHVS-mo-dellen. SAMOK anser att för att trygga än jämlik och tillgänglig stu-derandehälsovård för alla högskole-studerande bör yrkeshögskolestu-derande få tillgång till Studenternas hälsovårdstiftelses (SHVS) tjänster. Nästa år kommer SAMOK också att medverka i kommunalvalet ge-nom att stöda de lokala aktörerna och genom att lyfta fram viktiga te-man för studerande.”

”Nästa år kommer Studerande-nas idrottsförbund (OLL) att job-ba bland annat med att stöda stu-derande- och studentkårerna i det regionala utvecklingsarbetet och i kommunalvalen. I regeringspro-grammet förbinder man sig till att värna om studerandes motions-verksamhet. OLL har här en viktigt roll i att se till att detta förverkli-gas på ett sätt som gynnar de stude-rande. Dessutom är det finländska motionsfältet och den finländska toppidrotten i sin helhet under ut-veckling. I denna utveckling kom-mer OLL att ta sin roll som den nationella intressebevakaren för högskolemotionen och framhäva vikten av de unga vuxnas välmåen-de och motionsmöjligheter. ”

gemajoritet med hela 9 mandat. Härtill har förbundsstyrelsemed-lem Ida Strandberg valts till styrel-seordförande för studerandekåren och LSK:s Kristo"er Skrifvars till fullmäktigeordförande.

Vid Svenska Handelshögsko-lans Studentkår SHS hade LSK tre kandidater som var uppställda i val-förbundet ”Vett & Vilja”. Alla tre, Valter Huldén, Veronica Välimäki och Amanda Lindqvist kom in i de-legationen. Därtill har Valter valts till styrelsen som högskolepolitiskt ansvarig.

Vid ÅAS valdes fullmäktige för första gången för en mandatpe-riod på två år samt ett förminskat fullmäktige från 31 till 25 mandat. Trots de förnyade omständigheter-na gjorde LSK ett bra val vid ÅAS och tog 12 mandat, Åbo 8 och Vasa 4, och är den största av gruppering-arna vid ÅAS. Ett särskilt omnäm-

HÖST, KÅRVAL OCH GOD JUL!

LSK

nande är på sin plats åt Emilia Kron-lund som blev valets röstdrottning med hela 103 röster.

Härtill har hösten även fört med sig två nationella student- och stu-derandeförbundsval som varit ex-tremt lyckade vad beträ"ar LSK. Dessa är Studerandenas Idrottsför-bund r.f. (OLL) och Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögsko-lorna i Finland r.f. (SAMOK).

Först valdes Lotte Uutinen till OLL:s ordförande 2012 och därpå följande vecka valdes Elin Blomqvist till SAMOK:s ordförande 2012!

Efter fullmäktigevalet har LSK:arna Matias Kallio och Raine Katajamäki valts till fullmäktigeord-förande jämte styrelseordförande.

LSK gratulerar än en gång!

LSK:s mandat vid student- och studerandekårerna år 2012:

ASK 2 av 15 mandat. LSK styrelse-ordförande och fullmäktige viceord-förande.

Novium: 9 av 15 mandat. LSK styrelseordförande och fullmäktige-ordförande.

SHS: 3 av 20 mandat. LSK högsko-lepolitisk ansvarig i styrelsen.

ÅAS: 12 av 25 mandat (Vid ÅAS är mandatperioden två år). LSK styrelseordförande och fullmäktige-ordförande.

LSK gratulerar alla kandidater för ett ypperligt val och riktar ett stort tack till alla som ställt upp och arbetat för kårvalen! Nu lyfter vi blicken mot 2012 och önskar lycka och framgång i kårarbetet!

ELIN BLOMQVIST NYVALD ORDFÖRANDE FÖR SAMOK OCH LOTTA UUTINEN NY ORDFÖRANDE FÖR OLL

TEXT Egi l Mattsson

Ett modigt Finland

är öppet, tryggt

& jämlikt

S V E N S K F R A M T I D S P E C I A L N U M M E R 0 6 / 2 0 1 1

BIAUDET

P R E S I D E N T VA L

Så röstar du

Hur ska vi få detta att ske då, kan man fråga sig? Jo — tillsammans gör vi det möjligt, du och jag. Vad kan du då göra? Du kan göra kampanj för Eva tillsammans med din kompis eller lokalavdelning. Häng till exempel upp en affisch i ditt fönster, sätt en reklamlapp i ditt bilfönster, sätt en plojknapp på rocken, dela ut broschyrer och SU:s valtidning, skriv en insändare, gör kampanj på internet eller ordna ett evenemang. Tips och inspiration får ni till exempel från SU:s hemsida www.su.fi/valrace2012 där SU har lagt upp en Valracefilm.

Vart sjätte år går vi till valurnorna och väljer Finlands president. I år infaller valet den fjärde söndagen i januari.

Funderar du på att någon dag bli president bör du, med nuvarande lagstiftning, vara infödd finländsk medborgare och ämbetet kan vara ditt i hela 12 år om du blir vald två perioder efter varandra.

Det lönar sig att ha stödgrupperna i skick. Presidentkandidater får nomineras av partier som fått någon invald från sin lista vid senaste riksdagsval eller av en valmansförening bildad av minst 20!000 röstberättigade.

Glöm inte att rösta!

Dokumentera det du/ni gjort och ladda upp fotona/filmen på SU:s Facebook-sida eller maila dem till [email protected]

Valracet är redan i gång och avslutas på valdagen 22.1.2012. Visst är du med!?

Kom ihåg att skriva #8 på röstsedeln 22.1. och 5.2.2012 (eller någon gång under förhandsröstningen 11-17.1.2012) Det tänker jag göra!

Hanna Eliasson Verksamhetsutskottets ordförande

Bra att veta inför valet

Valet hålls vart sjätte år och den här gången infaller det den fjärde söndagen i januari. Presidentvalet förrättas den 22 januari 2012 med en eventuell andra omgång den 5 februari.

Den som fyllt 18 år före första valdagen är röstberättigad. Om du är född före 23.01.1994 är du röstberättigad

Numera ordnar kommunerna allmänna förhandsröstningsstäl-len (på Åland gäller vissa särskilda regler). Därtill kan man förhands-rösta på finska beskickningar, på vissa vård- och straffanstalter (t.ex. bäddavdelningar, ålderdomshem och fängelser), finska fartyg i utlandet och under vissa förutsätt-ningar hemma.

För förhandsröstningsstället gäl-ler krav på störningsfrihet och valhemlighet som motsvarar bestämmelserna för den egentliga vallokalen.

Valsedeln placeras i ett valkuvert, som i sin tur placeras i ett kuvert tillsammans med ett följebrev med uppgifter om den röstande. En röstsedel som innehåller andra an-teckningar än kandidatens num-mer är ogiltig.

Före rösträkningen sorteras ku-verten enligt röstningsområde för det egentliga valet och förpackas därefter utan följebrev.

11 4

5

6

2

3

Något håller på att hända i vårt land, nu det är dags att göra ditt val. SU har gjort sitt, vi vill se Eva som republikens nästa president!

E V A 4 P

R

ESIDEN

T !

SU:s valrace

P R E S I D E N T VA L 3

Ledare

Presidenten har många officiella uppdrag, både inrikes och inter-nationellt. Hur skulle du beskriva presidentens uppgift med ett ord? Jag skulle använda ordet ”sam-vete”. Enligt mig reflekterar en bra president Finlands samvete, både hemma och utomlands. Presiden-ten kan, tack vare sin ställning, lyfta fram frågor i samhällsde-batten på ett sätt som hörs i hela landet. Du som bor i Finland har möjlighet att påverka vilka frågor som ska lyftas fram.

I tidningen kommer du märka ett tydligt tema. Du får ta del av tio personliga intervjuer som behand-lar mod och öppenhet. Gästerna börjar med att ställa Eva en fråga och Eva har lovat svara på frågorna på sin hemsida www.evabiaudet.fi. Varje gäst har tagit med sig två föremål till intervjun, en personlig sak som för dem representerar mod. Det andra föremålet är valfritt, någonting som har haft betydelse för dem. Alla gäster har fått berätta om sina egna tankar och de förväntningar de har på Finlands nästa president.

Läsare: vilket föremål represente-rar mod för dig?

Efter att ha samtalat med gästerna står det mig klart att det gemen-samma budskapet är en uppma-ning om att i första hand våga vara sig själv. Ett annat starkt budskap, till Finlands och världens lag-stiftare, är att främja respekt och ge alla möjligheten att uttrycka kärlek. Alla är överens om att vi är privilegierade som får bo i Finland. Därför har vi också en skyldighet att agera föregångare inom jämlik-heten och jämställdheten.

Jag vill rikta ett varmt tack till alla medverkande som modigt har delat med sig av sina personliga erfarenheter.

Till dig som läser tidningen: jag är säker på att du med hjälp av tex-terna kan reflektera över vad som inspirerar och provocerar dig.

Joachim Hesthammer

Text: Biaudet

Mottagare: 16233

#8 Eva Biaudet

Donera till kampanjen!Genom att sända ett SMS med texten BIAUDET till numret 16233 stöder du Eva Biaudets presidentvalskampanj med 5 euro!

2 Så röstar du · 3 Ledare · 4 Valteser 6-15 Medverkare: Krista Siegfrids, Ahmed Hassan, Johanna Sandberg, Emina Arnautovic, Niclas Warius, Matilda Saapunki, Runa Ismark, Ville Andersson, Fredrika Åkerö, Titta Aaltonen · 16 EVA!

N° 6/2011

Chefsredaktör

Joachim Hesthammer

[email protected]

+358 (0)45 7731 0276

Grafisk formgivning L E R O Y

Pärmbild

Marica Rosengård

Bilder Tage Rönnqvist &

assistent Anders Lönnfeldt

Medverkande

Titta Aaltonen

Otto Andersson

Ville Andersson

Emina Arnautovic

Eva Biaudet

Silja Borgarsdóttir Sandelin

Katarina Dahlman

Ahmed Hassan

Joachim Hesthammer

Christoffer Hällfors

Runa Ismark

Liisa Johansson

Raine Katajamäki

Niklas Mannfolk

Egil Mattsson

Armi Murto

Matilda Saapunki

Johanna Sandberg

Krista Siegfrids

Niclas Warius

Fredrika Åkerö

Redaktionen

Simonsgatan 8 A

00100 Helsingfors

Telefon (09) 693 072 47

e-post [email protected]

webb www.su.fi

Tryckeri KSF Medias tryckeri, Vanda

Upplaga

60.000

ISSN

078-4427

Insamlingen arrangeras av Ett modigt Finland r.f.

evabiaudet.fi

S V E N S K F R A M T I D N ° 6 / 2 0 1 14

Ett modigt Finland

Ett modigt Finland behandlar alla likaI mitt Finland lämnas ingen utanför. Varje barn är värde-fullt, varje människa – ung eller gammal, mörk eller ljus, finsk- eller svenskspråkig är viktig. Vårt välfärdssamhälle är uppbyggt på framgångar i jämlikhet och jämställdhet. Både kvinnor och män har allt att vinna på att vi fortsät-ter denna strävan efter verklig jämlikhet, hemma och borta. Med rätt skall detta land även i framtiden byggas – allas lika rätt!

Ett modigt Finland är tryggt De som känner oro inför framtiden ska tas på allvar. Det är mänskligt att känna osäkerhet inför förändringar. Vi får inte glömma att många i Finland har det svårt, allt-för många är ensamma och har det ekonomiskt tungt. Alldeles särskilt måste vi anstränga oss för att unga skall hitta sin plats i livet, att de får hjälp och sin framtidstro tillbaka. En president med stort hjärta och stark vilja kan verka för att minska dessa rädslor.


Ett modigt Finland

Ett modigt Finland är internationellt Finland har mycket att ge genom de framgångar i de-mokrati, jämlikhet och rättvisa som vår Nordiska välfärd bygger på. Jag tror på en värld där människovärdet res-pekteras, för jämställdhet, för mänskliga rättigheter och för en värld där fattigdomen bekämpas. Varje barn skall ha rätt att leva utan hunger, gå i skola och skapa sig en framtid. Vi skall arbeta för en hållbar ekonomi och för ett gemensamt ansvar för miljön.

Ett modigt Finland har en hållbar ekonomi Ansvarsfulla ekonomiska beslut är hållbara även på sikt. En klok ekonomi tar hänsyn till kommande generationer. Ett är klart: vi kan inte länge leva över våra tillgångar, och göra övergrepp på vår miljö. Det är nu vi väljer ett hurudant samhälle vi vill bygga, för oss själva när vi blir äldre och för våra barn. Finland har i stränga tider valt att satsa på barnen, på deras hälsa och utbildning. Det är receptet även nu: låt oss välja att satsa på att fostra våra barn till kreativa, aktiva unga med framtidstro och omsorg om varandra.

evabiaudet.fi

S V E N S K F R A M T I D N ° 6 / 2 0 1 1 P R E S I D E N T VA L6

Vem är du?

Kristin Siegfrids, jag är en frilan-sande artist. Jag har varit med i musikalerna Play Me och Musket-tisoturit. Jag har också ett band, Daisy Jack. Dessutom håller jag på med ett hemligt projekt som jag inte kan berätta mera om.

Vad är det modigaste du har gjort?

Jag tyckte jag var ganska modig då jag flyttade från Vasa till Helsing-fors. Det var inte så lätt att bryta upp med allt man hade i Vasa. Jag tänker främst på alla vänner och tryggheten, men jag valde att ta chansen. I samband med musika-len Play Me flyttade jag till Hel-singfors och började ett nytt liv.

Vad är det modigaste någon har gjort?

Jag tycker ju om starka kvin-nor och därför tycker jag att både Tarja Halonen och Eva Biaudet är jättetuffa. Jag diggar starka kvin-nor i höga positioner, de ger mig inspiration.

Du inspirerar mig jättemycket och är lite av en idol för mig, nu undrar jag vem som inspirerar

dig? Har du någon idol?

Vad är ett öppet Finland?

Jag tycker det låter hemskt att stänga in sig och inte bjuda in annan kultur och nytänkande. Jag önskar att vi ibland kunde vara lite mera välkomnande, en värdering jag tycker att Eva står för.

Vad är ett modigt Finland?

Det krävs naturligtvis en modig ledare som står för goda värde-ringar och lyfter upp viktiga frågor till debatt samt får folket att öppna ögonen för vad som är rätt och fel.

Hur önskar du att dagen ska sluta idag?

Jag vill ju alltid ha ett lyckligt slut och jag har bra feelis idag och tror att dagen slutar med ett leende på läpparna. Det som fungerar för mig är att försöka leva mitt liv med en positiv inställning. Jag tror det blir lättare och trevligare då.

Krista Siegfrids

Ge allt och ha kul =)

Kristas två saker

Min andra sak är också en personlig grej som jag använder ofta. Det är min favoritmikrofon.

Jag tog med mig mina högsta och tuffaste klackar, för det krävs nog lite mod av mig att våga gå med dem.


Vem är du?

Ahmed Hassan, 27 år, deltidsstu-derande och egenföretagare.

Hur ser ett öppet Finland ut?

Ett Finland som kan acceptera olika människor. När det politiska klimatet förändras måste man vara modig för att våga säga till.

Ett modig Finland

När det politiska klimatet föränd-ras måste man vara modig för att säga till för att hålla Finland öppet.

Vad är det modigaste du har gjort?

Man måste våga ta risker och våga ta vara på chanser. För mig krävdes det en hel del mod för att ställa upp i riksdagsvalet 2011. Fast jag inte blev invald var det ett stort steg som betydde mycket för mig.

Hur kan man öka respekten för mångfalden i Finland?

Vad är det modigaste någon har gjort?

Min mamma, som lämnade sitt land och bytte kontinent för att flytta hit.

Hur vill du att dagen slutar?

Jag vill att alla accepteras när dagen är slut.

Var vill du vakna?

För mig skulle det vara en upple-velse att vakna upp i mitt hemland Somalia eftersom jag inte har några minnen av det.

Ahmed Hassan

Ahmeds två saker

When we are confronted by failure and mistakes, we can leave them behind and go on with our lives.

Jag tog med mig ett äpple, som symboliserar många saker. Liv, mångfald och vänskap, bland annat. Man borde kunna ge ett äppel till någon som en vänskaplig gest, men få skulle uppskatta det idag.

En bok som jag tycker om och har haft stor betydelse för mig: Think Big, en biografi skriven av Ben Carson. Hans böcker handlar mycket om hur människor motiverar sig själva.

evabiaudet.fi

S V E N S K F R A M T I D N ° 6 / 2 0 1 1 P R E S I D E N T VA L8

Vem är du?

Johanna Sandberg från Helsing-fors, jag har jobbat inom politiken i fyra år. Det är mitt drömyrke och det vill jag fortsätta med.

Vad är det modigaste du gjort?

Det jag kommer att tänka på är då jag valde att gå med i politiken och valde mitt parti (SFP). Jag hör till dem som har varit skeptisk gente-mot partipolitik och tyckte att det är något som inte passar alla. Att medge att jag hade fel, att partipo-litik nog är helt okej, tycker jag att ar modigt. Nu tycker jag att flera människor skulle kunna vara som med och påverka den vägen.

Vad är det modigaste någon gjort?

Min kompis Nicola tycker jag att är modig. Hon är en fantastisk förälder åt sin son, vars pappa inte bor med dem. Det tycker jag att var ett modigt val av henne.

Presidenten brukar göra sitt första statsbesök till Sverige, vilket land skulle du besöka om

det inte skulle vara Sverige?

Hur ser ett modigt Finland ut?

Ett modigt Finland vågar vara sig självt. Finländarna vågar stå för de åsikter de har, inte för de åsikter som de förväntas ha som finlän-dare. Ett Finland som inte låter sig fastna i vissa jargonger eller låter sig bli populistiskt, utan vågar bryta stereotyper.

Hur vill du att dagen skall sluta idag?

Jag hoppas att vi i slutet av dagen kommer att ha sett en fight mellan många starka kandidaters person-ligheter, men en fight som också lite visar vartåt den här valkam-panjen kommer att gå. Jag hoppas det blir en ärlig diskussion och en sån som får mig att vakna med en ”yes”-känsla, nu är det president val, nu diskuteras de frågor som är viktiga och nu kommer de frågor som vi ska rösta om fram.

Min sak som representerar mod är mitt medlemskort i föreningen SETA, föreningen för sexuella minoriteter. Jag skrev in mig i SETA efter att det ordnades en diskussion på TV, den så kallade ”homokvällen” där många uttryckte sig väldigt fördomsfullt gentemot människor med annan sexuell läggning än majoriteten. Det var många som reagerade efter diskussionen genom att gå ur kyrkan, men jag valde i stället att skriva in mig i SETA.

CISV är en internationell organisation som ordnar läger för barn och unga. Idén med lägren är att barn och unga från olika länder ska få träffas och den vägen förstå att vi alla sist och slutligen är väldigt lika. Från och med årsskiftet är jag ordförande för CISV Finland.

Om man inte röstar, ska man inte klaga.

Johanna Sandberg

Johannas två saker


Vem är du?

Emina Arnautovic, född i Bosnien, bott i Finland i nästan 20 år, bor i Närpes. Närvårdare på halvtid och egen företagare, föreläser och tolkar.


Ett modigt Finland vågar konfron-tera. Det är lika viktigt som att vara öppen och fördomsfri. Jag känner att vi inte tillräckligt ofta vågar säga ifrån då något inte är okej. Det är en egenskap som tilltalar mig mycket med Eva: hon säger ifrån.

Hur sku du vilja att Finland porträtteras utomlands?

Jämställdhet och jämlikhet. Vi borde vara föregångare, bland annat vad gäller den jämlika äktenskapslagen. Vi borde vara föregångare i att förebygga dis-kriminering eftersom vi har alla förutsättningar att göra det. Den bilden borde vi köra ut. Det är pre-sidentens roll. Min president ska stå för mänskliga värderingar och vara en opinionsbildare som vågar ta sig an även svåra och obekväma frågor.

På vilket vis kan du som president ändra det kalla samhällsklimatet mot någonting bättre?


Kanske att jag bestämde mig för att stanna i Finland för alltid. Jag var tvungen att sörja den förlust som följer då man lämnar någon-ting bakom sig. Det betyder inte att jag skulle ha lämnat min bos-niska identitet, men nog en del av den. Därför var det modigt att fatta beslutet att prioritera livet här.

Det var modigt att bestämma mig för att den dagen jag bor här kom-mer jag att prioritera det här livet. Det innebär också att mina döttrar ska ha det bra och jag får eventu-ellt se dem gifta sig i kyrkan, om hon vill. Därför var det mycket mera än bara ett papper.


Årets tre kvinnliga mottagare av Nobels fredspris. Elisabeth Rehn då hon ställde upp i presidentvalet. Då mitt hemland Bosnien vågade bli självständigt.

Jag tog med mig mitt finska pass. Jag beviljades finländskt medborgarskap år 2009. Jag funderade en tid innan jag beslöt mig för det. Eftersom jag är kvotf lykting hade jag haft rätten att stanna i Finland utan ett medborgarskap, med samma skyldigheter och ansvar som finländarnas. Däremot hade jag inte kunnat rösta i presidentvalet, men det var inte därför jag valde att ta emot finländskt medborgarskap. Jag tyckte bara att det här landet förtjänade att kallas för mitt land.

Den andra saken är min pappas klocka, eller vad som finns kvar av den. Min pappa är min största förebild, han dog väldigt ung hann bara bo i Finland en månad. Han var upptakten i den utveckling som ledde till mitt engagemang inom politiken.Klockan representerar mod och öppenhet. Min fars hela världssyn var att man ska vara öppen och fördomsfri. Han var mycket medveten om sina fördomar. Och Finland är ett land som ska kunna våga se sig själv i spegeln och erkänna sina fördomar.

Det första man kanske förväntar sig av en president eller riksdagsledamot är att hon ska rädda världen. Vad gör du själv?

Emina Arnautovic

Eminas två saker

evabiaudet.fi

S V E N S K F R A M T I D N ° 6 / 2 0 1 1 P R E S I D E N T VA L1 0

Vem är du?

Niclas Warius, jag är en 39 år gammal fotograf, bosatt delvis i Helsingfors och delvis i Kimito.


Vi har tagit vissa steg mot det, men ett modigt Finland kunde stå starkare. Jag talar om våra poli-tiker, som är ansiktet utåt. Våga ta beslut som strider emot den allmänna opinionen. Just nu trip-par man lite för mycket på tå. Ta det senaste exemplet: i St: Peters-burg ska det komma en lag som förbjuder sexuella minoriteter att allmänt ”propagera”, som det heter i lagförslaget. Finland skulle bra kunna säga ”hej hallå” – men nej, man gör som man gör.


Alla kan, vågar och vill modigt vara sig själva utan av att behöva vara oroliga för att bli hånade och utpekade. Det gäller allt från familjen till samhället och besluts-fattarna. Man ska stå på de svagas sida.

Hur kommer du att motarbeta ojämlikheten i samhället där de rikare blir rikare och fattigare blir allt mer utfrysta? De rika blir inte gladare

av mera pengar, medan någon som är på gränsen till fattigdom blir mycket ledsnare

av att bli ännu fattigare.

Niclas Warius

Mod är då man ger av sig själv, så jag tänkte på konstnärer och sedan på böcker eftersom jag läser mycket. Så jag tog med en bok av Sofi Oksanen, för jag tycker hon på ett modigt sätt har visat att men berör andra om man ger av sig själv och sina erfarenheter.

Den andra saken är en tavla jag har gjort. Bilden är från Portugal. Jag har på senare tid behandlat kontaktpunkten människa/natur. Människan tar av naturen och det som människan överger tar naturen över, det är ett samspel. Skogen är planterad och fast man inte ser direkta spår av människan så finns spåren där.

Sköt om dig själv så du mår bra. Sen är det lättare att se nöd och orättvisor i din miljö och hos dina medmänniskor. Gör gott. Du vet nog.

Niclas två saker


Säkert bara småsaker. Jag för-söker hålla mitt sinne öppet och hjälpa folk i nöd, till exempel om jag ser någon som slocknat på gatan kanske jag går och frågar ”är du okej?”. Det är viktigt att ta vara på varandra. Att kunna se nöden och orättvisor och ingripa då man ser dem.


Ett klassiskt exempel är Mar-tin Luther King, som stod på de mörkhyades sida i Amerika. Det finns många, men genom att ägna all sin tid och energi åt en sak åstadkommer man mycket gott.

P R E S I D E N T VA L 1 1

Vem är du?

Matilda, spelar piano och går på karate. Favoritämne: historia, går i femman i lågstadiet.


Att ta sådana jag inte känner med i lekarna.


Mamma, för hon har gjort massor med saker och ställer upp både på jobbet och hemma. Jag tycker hon är modigast.


Om det har varit krig och männis-kors hem är förstörda borde Finland våga ta emot dem och låta andra vara med i leken.

Hur vill du att dagen ska sluta idag?

Så att folk känner sig lyckliga.

Var vill du vakna?

Någonstans var det är varmt?

Matilda SaapunkiHur tänker du göra så att Finland ska

ha svenskspråkiga skolor även i fortsättningen?

Sen tog jag med mitt karate häfte. Om man tänker att det uppstår en situation var man på riktigt behöver försvara sig, då är det bra att veta vad man ska göra.

Jag tog mitt häfte med som jag brukar skriva i. Det ger mig mod när jag får skriva.

Låt alla vara med och leka

Matildas två saker

evabiaudet.fi


Vem är du?

Runa Ismark är 27 år, jobbar som speciallärare på högstadieskolan Lönkan. Jag sjunger i kören Lyran. Annars går mycket tid till att sitta i SU:s förbundsstyrelse.


Jag försöker göra små modiga saker hela tiden. Som att se var det behövs hjälp om någon, till exempel, faller på gatan. Jag försö-ker att inte vara den som går förbi och tänker att det är någon annans problem.


Det är kanske inte det modigaste någon har gjort, men Silvia Modig hade en t-skjorta där det stod ”Jag är inte gay, men min flickvän är det” då hon gick i skolan.

När jag tänker på dig ser jag en otroligt duktig politiker med en charmig personlighet, du är lite som Lucia för mig. Du

verkar så fantastisk – har du alls några dåliga sidor och vilka skulle de vara?


Det att folk är med och vaknar upp när det föreligger beslutsförslag som inte följer de värderingar som man vill se. Där har presidenten en stor roll, att ta upp frågor och skapa debatt.


Finland tittar utåt och samarbetar med grannländerna, men vågar också se längre ut över världen. Det betyder inte att vi säger upp vårt medlemskap i olika organisa-tioner. Vi accepterar andra reli-gioner och tankesätt. Det betyder också att folket jobbar med sin medmänsklighet och talar med varandra.

Hur vill du att dagen ska sluta idag?

Då måste jag ta till de stora orden: med fred, frihet och jämställdhet.

Boken Ondskan av Jan Guillou var kraftig och till vissa delar tung att läsa för mig. Boken beskriver både mod och feghet på många plan.

Man kan skämtsamt säga att min andra sak också handlar om mod. Jag har med mig min vigselring och att gifta sig handlar om ett beslut, att vara tillsammans resten av sitt liv genom goda och svåra stunder. Det kräver mod.

Runa Ismark

Runas två saker

Men då sa Jonathan att det fanns saker som man måste göra, även om det var farligt. “Varför då?”, undrade jag. “Annars är man ingen människa utan bara en liten lort”.


Vem är du?

Ville Andersson, studerar fotografi och målning för femte året på bildkonstakademin i Helsingfors. I januari ställer jag ut fotografier i Eva Biaudets kampanjstuga.


Det är en fråga som är svår att ställa sig själv men det är modigt att bemöta världen med ödmjuk-het och nyfikenhet.


Det finns massor med hjältar som har haft stor betydelse men just nu vill jag nämna Eva som president-kandidat. Jag uppskattar hennes jobb hon har gjort inom OSCE och här ser vi exempel på någon som osjälviskt jobbar för mänskliga rättigheter.

Akademikern Georg Henrik von Wright har en bok som heter så, men vilken betydelse har humanism som

livsåskådning för dig i dagens Finland?


Ett fördomsfritt, utåtorienterat, öppet land. Med ett konverserande folk ska man kunna bygga ett så-dant. Man ska kunna bygga broar mellan minoriteterna och samar-beta mot det gemensamma bästa, unga som gamla.


Det ska finnas en uppriktig förstå-else för främmande kulturer. Jäm-ställdhet och jämlikhet ska också betonas – och givetvis måste det finnas yttrandefrihet.

Var vill du vakna i morgon?

Jag vill vakna hemma var där det är tryggt och där jag kan vara en-sam men mina tankar. Jag tror att alla behöver ett eget ställe där de kan samla sina tankar.

Kameran är ett verktyg som tillåter mig att förmedla mina känslor och min bild på omvärlden. Man kan säga att man övar sig i att se världen annorlunda när man ser den genom en kamera.

Två böcker som jag läser för tillfället, författade av Bertil Gripenberg och Christer Kihlman. Det handlar kanske mer om böcker i allmänhet och böcker representerar nog kunskap. Denna kunskap, eller varför inte utbildning och immateriella värden, är viktiga då man utvecklar sin uppfattning om livet. Därför låter det inget vidare att tala om att dra in på och spara på utbildningen.

Villes två saker

Ville Andersson

Ersätt rädslan för det okända med nyfikenhet

evabiaudet.fi


Vem är du?

Fredrika Åkerö, hemma från Karis, förbundsordförande för SFP:s ungdomsorganisation Svensk Ungdom.


För mig handlar det ofta om att våga tala finska. Jag upplever att vi borde vara modigare och våga tala fast vi vet att det blir perfekt. Jag försöker att bara prata på, de flesta har inget problem med det och förstår vad jag säger.


I ett modigt Finland behöver saker inte vara på ett visst tryggt sätt, där avvikande individer ändå inte tolereras. Vi måste våga vara i kontakt med varandra fast någon ser annorlunda ut eller talar ett an-nat språk. Vi måste våga utforska och lära känna saker som inte är bekanta.


För mig känns det självklart att jag lyfter fram de kvinnor som har jobbat för sina rättigheter, vilket har givit mig möjligheten att nå den position och plats i samhället

Vad är din drivkraft i politiken? Vad får dig att orka?

jag har. Det är inte länge sedan kvinnor inte hade rösträtt eller var under förmyndare, först under pappan och sen under mannen man gifte sig med, inte längre än hundra år sedan. Vi ser också hemmapappor som ifrågasätts för att de väljer att vara hemma med sina barn och tar ett större ansvar i hemmet. Otroligt korkat, på något sätt. Varför kan inte folk få göra det som känns rätt, oberoende vad de är födda som?


Det handlar om ett sinnestillstånd: att göra saker på nya sätt. Vi kan göra upptäckter utomlands men också låta människor komma hit. Ser vi möjligheterna istället för bekymren?

Hur vill du att dagen slutar i dag?

Jag vill att handbollslaget BK-46 vinner båda sina matcher, her-rarna i FM-serien och damerna i finska cupen. Sedan önskar jag att journalisterna skriver om gårda-gens fullmäktigemöte på ett sakligt och professionellt sätt. Det som de skriver i dag påverkar vad folk tror i morgon, vilket har konsekvenser för mig. Det är inget fel med att folk reagerar men det är jobbigt om jag måste korrigera då något är felaktigt eller felvinklat med flit.

Jag tog med mina domarkort, de symboliserar mod. Första gången jag skulle döma en match var jag jättenervös, men det kändes utmanande och man ska utmana sig själv. Att visa rött kort och köra ut en spelare är en ganska allvarlig åtgärd och beslutet ska fattas snabbt, handboll är en snabb sport. Samhället har liknande drag, det krävs mod att säga ifrån då någon kränker en annan. Vi borde våga visa rött kort lite oftare.

Jag äger inte många smycken, men det här tycker jag om: Kalevalas Helene Schjerfbeck. Det finns i rött och gult som är SFP:s färger. Jag tycker att Helene är en av Finlands främsta konstnärer.

Fredrika Åkerö

Fridas två saker

Vi säger att vi lyssnar, ändå hör vi inte varandra. I vote for Eva because she listens tom e and fights for a soceiety I believe in.


Vem är du?

Titta Aaltonen och för tillfället håller jag ett sabbatsår. Jag har forskat länge och till min utbild-ning är jag filosofie doktor. Jag var ett år i USA vid Harvard, sedan har jag varit lärare i en grundskola ett år och fyra år som forskare vid Oslo universitet.


Jag har gjort så många modiga saker, men är det inte Tove Jans-son som har sagt att ”det är ingen konst att vara modig om man inte är rädd”? För mig är mod att vinna över sin rädsla. Till exempel var at-tityderna mot sexuella minoriteter mycket mera negativa än idag för 10-15 år sedan. Då var jag en hel del i offentligheten och uttalade mig. En annan sak är att flytta utomlands till ett främmande ställe där du inte känner någon eller kan språket väldigt bra.


Vardagsheroism är någonting som är underskattat i jämförelse med de offentliga personerna som brukar nämnas. När jag var lärare för en klass åttor hade jag en elev som helt och hållet vågade vara sig själv, fastän alla kanske inte förstod honom. Han sydde bland annat egna väskor i olika färger av en ett fluffigt garn och gjorde fullt ut sin egen grej.

Vilka saker tycker du är bra i Finland?


Dit hör att bemöta människor och finländare är nog bra på det. Men jag märker själv att jag ibland är rädd för det okända, det är säkert normalt för oss alla. man kan ändå vara redo att möta olika folkgrup-per. Inte behöver, eller kan, man tycka om alla. Men att inte stämpla någon på basen av stereotypa roller är viktigt. Det kan vara vilka folkgrupper som helst: romaner, svenskspråkiga eller represen-tanter för någon religion eller hudfärg. Det är viktigt att alltid se människan. Men folket i Finland är öppna på många olika sätt, men det syns kanske inte alltid.


Att vara öppen är att acceptera att kulturen och saker förändras. De har alltid förändrats och kom-mer alltid att göra det. Man kan inte säga att vi stannar tiden vid år 1940, utan Finland förändras alltid. Finland består av de män-niskor som lever här. Inte är det så att Finland består av en kärngrupp och resten är överflödiga, utan Finland består av alla som bor här. En del av dem är finländare, andra inte. En del är lutheraner, andra inte men tillsammans utgör vi Fin-land. Det glöms ibland bort. Man vill i stället begränsa Finland till en viss kärngrupp.

Jag tog med mig ett regnbågs-band som representerar sexuella minoriteter samt att våga vara sig själv och våga visa det. Eva har någon gång haft en slogan som lyder: ”alla hör vi till någon minoritet”. Och det är viktigt att vi är ärliga om det och vågar säga det medan vi minns att alla är olika.

Mina bilder är från mina resor och vissa är en siluett av min skugga. Nu har jag ganska långt hår, men ibland har det varit kortare och då formar huvudet en vacker form i skuggan. Och att ha kort hår, som jag nu haft i två år, är förvånansvärt radikalt för en kvinna. Det kunde man se som modigt. Fast för mig handlar det mer om att det är praktiskt. Och så ser huvudet snyggt ut i skuggan, inte om någon ideologi.

Titta Aaltonen

Tittas två saker

I stället för att fästa uppmärksamhet vid vad som skiljer oss, forsök att se det som förenar!

evabiaudet.fi

#8 Eva Biaudet

Eva Biaudet

Ett modigt Finland

Visste du detta om Eva?

för sitt arbete mot människohandel

—Mahatma Gandhi

CV

medlingsmekanism (Moscow mechanism)

för urfolksärenden

25SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011 INTERNATIONELLT

I DECEMBER SAMLADES ett gäng unga li-berala kvinnor i Berlin för att diskutera jämställdhet på ett seminarium som vår systerorganisation Junge Liberale (JuLis) ordnade. Jag deltog från SU sida, och även SU:aren Matilda Flemming som sitter i Eu-ropean Liberal Youth’s (LYMEC) styrelse var på plats.

Idén till seminariet föddes ur den het-siga diskussion som fördes om kvotering i bolagsstyrelser i Tyskland tidigare i år. Även om debatten nu avtagit, i och med att före-tag lovade att aktivt arbeta för att förändra den icke-jämställda situationen, ville en del inom JuLis inte att diskussionen skulle ta slut. De bjöd därför in sina nordiska syster-organisationer och paraplyorganisationerna LYMEC och IFLRY (International Federa-tion of Liberal Youth) för att diskutera om kvinnor i politiken och arbetslivet. Under helgen trä"ade vi även Birgitte Triems, ord-förande för !e European Women’s lobby, som berättade om deras lobbyarbete inom EU och Marina Schuster, ung kvinnlig par-lamentsledamot i Tyskland från JuLis mo-derparti Freie Demokratische Partei, be-rättade om sina erfarenheter. Sarah Wong, tidigare generalsekreterare för IFLRY höll även en föreläsning om kvinnor och politik ur ett internationellt perspektiv.

Diskussionerna var livliga och berörde många olika aspekter och sfärer. Med ut-gångspunkt på makro nivå från internatio-nella, europeiska, nordiska och nationella perspektiv landade diskussionerna tillslut på en mikro nivå och jämställdhet inom LY-MEC och IFLRY diskuterades. Det är ett faktum att jämställdhet är en fråga som inte prioriterats och diskuterats inom dessa or-ganisationer, även om det helt klart finns ett behov av det om man ser på hur styrelserna och den politiska kulturen inom organisa-tionerna ser ut.

Jämställdhet är ingen självklarhet och diskussioner om hur man kan nå mer jäm-ställdhet är ofta hetsiga och laddade. Vi kon-staterade under seminariet att jämställdhet är så mycket mer än bara en diskussion om kvotering, vilket enbart är ett redskap utav många. För det första måste man klargöra vad målsättningen är, vad jämställdhet be-tyder och varför det är viktigt och någonting som måste lyftas upp och betonas. För det andra är arbetet för jämställdhet någonting som berör alla oberoende av kön. Om mål-sättningen att kön inte spelar roll ska nås bör alla inkluderas och delta i arbetet. För att nå det målet behövs kanske en positiv diskriminering genom kvotering för att på-skynda den annars tröga utvecklingen. Per-sonligen köper jag inte argumenten om att den sker per automatik. Det har den inte gjort hittills, utan är ett resultat av aktiva åtgärder som inom alla områden inte varit e"ektiva nog. Norden ses som jämställdhe-tens mecka, men är det verkligen så att det ska ta 100 år att nå dit vi är i dag, vilket det gjort för oss. Vi har många bra erfarenheter att delge, som exempelvis vårt system med barndagvård vilket lyftes upp under semi-nariet, men vi ska inte heller fastna i vårt system utan också kritiskt granska det och göra det ännu bättre.

Diskussionerna i Berlin går konkret vi-dare bland annat genom att IFLRY under året ska ordna ett seminarium om jämställd-het, och inom LYMEC planeras ett nätverk för att stärka kvinnor och stjälpa könsoba-lansen i organisationen samt föra in jäm-ställdhetspolitik på agendan. SU har och ska ha en aktiv roll i detta arbete och fungerar i många fall som en förebild.

JÄMSTÄLLDHET PÅ DEN EUROPEISKA OCH INTERNATIONELLA AGENDAN

Efter att diskussionerna avslutats hann vi också besöka en julmarknad. Fr. v. Sarah Wong, Mette Lykke Nielsen och Sissel Kvist från Radikal Ungdom i Danmark, Matilda Flemming.

TEXT Sandra Gr indgärds

NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER, vad är då viktigt för dig? Ibland känner jag mig som en relik från 1800-talet, när jag predikar om lojalitet och so-lidaritet för samhället. Samhället, den där hel-heten som är överallt omkring oss och som vi alla är en del av. Vi är individer, men det uteslu-ter inte ett kollektivt medvetande eller samvete.

Jag har ett spel som jag fått av kompisgänget, med namnet Bibeln. Jag har också fått porrspel-kort från 70-talet, men det är en annan historia. I kortspelet Bibeln finns det en fråga på varje kort, och en av frågorna lyder: Om du måste lämna en person kvar i ett brinnande hus, vem skulle det vara? Du kan inte rädda alla. Som tur är den frågan ganska svår att besvara, och det för mig är solidaritet. För inte skulle du ju lämna din kompis i ett brinnande hus?

Vad är det då som händer i ekorrhjulet? Varför lämnar vi folk, när slutade vi reagera? Jag är liv-rädd för att bli avtrubbad, sluta bry mig, bara låta saker och ting ha sin gång fast känslan i ryggraden berättar att det inte känns bra.

På mitt ben finns en tatuering och under hjär-tat står det ”Amor est vitae essentia”.

Det betyder ”Kärleken är det väsentliga i livet”. Varför har jag en sådan tatuering? För att påminna mig själv om varför jag gör det jag gör. För kärle-ken till mina medmänniskor, till dem jag inte kan hålla om längre eller till dem jag trä"ar för sällan.

Min ”piilohippi” kryper fram och jag vill i den gråa vardagen med snöslask skrika ut:

Älska mera!Prova, det känns bra. Jag lovar.

Fredrika Åkeröfredrika@su.! / thesuo"ce.blogspot.com

FÖRBUNDSORDFÖRANDE

NÄR DET VERKLIGEN GÄLLER

FO

TO:

CH

RIS

TA B

JÖR

KS

TAM

9


FÖR NÄRVARANDE har jag en av Li-beral Praktiks praktikplatser vid European Liberal Democrats and Reform Party:s (ELDR) kontor i Bryssel. Genom min praktik har jag under hösten fått delta i en del politiska evenemang runtom i Eu-ropa. Som ny inom politik överlag och internationell politik i synner-het har jag under hösten fått en rik-tig rivstart och snabbt skapat mig ett nätverk av liberala unga politi-ker.

Redan efter min andra vecka i Bryssel fick jag följa med min kol-lega på ett av ELDR:s medlemspar-ti, Italia dei Valori:s, partikongress i Vasto, Italien. Efter att ha deltagit i SFP:s parti dag i vår var jag inte van vid åsynen av polispatruller och sä-kerhetsvakter kring partiledaren, Antonio Di Pietro, samt mycket högljudda och gestikulerande ita-lienska politiker. Där fick jag också för första gången nätverka bland unga politiker, och det skulle inte ta lång tid innan jag vid nästa kongress skulle få se flera av mina nyfunna vänner igen.

I mitten av oktober ordnades det för Liberal Praktiks fyra praktikan-ter en praktikantträ" i London un-der Liberal International:s (LI) Ex-

ecutive Committee (EC). Temat där var ”Responsibility to Protect” som handlade om västländernas ansvar att bistå människor i krigsdrabbade och fattiga u-länder. SU:s Anniina Pirttimaa, tidigare praktikant vid LI, visade oss runt i anrika Liberal Club. Under helgen i London hann vi även med en trevlig middag med SFP:s Astrid !ors och Christer Hummelstedt som också deltog i EC:n.

Som nyinvald i Svensk Ung-doms internationella utskott blev jag mycket glad över beskedet att få representera SU vid European Libe-ral Youth:s (LYMEC) seminarium och kongress i början av november 2011 i Barcelona, Spanien. Efter-som jag är ny inom politiken visste jag inte riktigt vad jag hade att vänta mig. Jag ville vara väl förberedd så jag tog kontakt med internationella utskottets erfarna ordförande Lena Höglund som gav mig några goda råd inför seminariet med temat im-migration. Ett trettiotal ungdomar från nästan hela Europa var närva-rande och det var mycket lätt att knyta bekantskap med dem. Genast vid seminariets början blev diskus-sionerna rätt intensiva när ett möns-ter av västeuropéer ansåg att lands-

P r o f i l

Namn : Pia Hanhimäki

Ålder : 25 år

Hemort : Oravais, Österbotten

Utbildning : Studerar

statskunskap, Åbo

Akademi, Vasa

LIBERAL PRAKTIK– INSIDER RAPPORT

INTERNATIONELLT

gränser inom Europa i framtiden inte skulle vara nödvändiga. Detta var något som de östeuropeiska del-tagarna motsatte sig, vilket kanske är ganska förståeligt med tanke på deras historia En rätt klar skillnad mellan libertarianer kunde ändå ur-skiljas. Seminariedeltagarna upp-manades förbereda en presentation om zigenarnas situation i sitt hem-land. Tillsammans med Keskusta-nuoret utförde vi presentationen. Andra minoriteters ställning togs också upp; katalanernas ställning i Spanien var ett av seminariets dis-kussionsämnen och även ett intres-sant studiebesök till det katalanska parlamentet gjordes.

I slutet av veckan då kongres-sen tog vid fick SU-delegationen förstärkning av Silja Borgarsdót-tir Sandelin. Också Matilda Flem-ming, kassör i LYMEC, var på plats. Kongressen behandlade diverse re-solutioner och talarstolen var i väl användning. Tydliga distinktioner mellan holländare, tyskar och nord-bors sätt att föra talan märktes, dess-utom verkar det föråldrade mönst-ret att dra alla östeuropeiska länder över en kam heller inte ha frångåtts helt, vilket också påpekades under kongressen. En annan iakttagelse

som jag gjorde var fåtalet deltagande kvinnor: tyvärr verkar det som att de ungdomspolitiska evenemangen av-speglar dagens situation med kvin-nor i politiken. Trots att åsikterna i mångt och mycket gick isär under kongressen fick jag ändå känslan att vara medlem av en stor ”liberal familj” med strävan att kämpa mot samma mål. Seminariet var väldigt lärorikt, för att inte tala om alla nya härliga människor som jag lärde känna.

Erfarenheten från LYMEC-kongressen gav mersmak och redan följande vecka var det från ELDR:s sida dags att delta i Freie Demokra-tische Partei:s (FDP) partikongress i Frankfurt, Tyskland där jag trä"ade gamla och nya bekanta från ung-domsorganisationen Junge Liberale JuLis. Stämningen på den extrain-satta partikongressen var rätt dys-ter, eftersom anhängarsi"rorna för FDP har fallit kraftigt i senaste va-let. Detta mycket på grund av deras ställning som ett av de få partierna som ställer sig positivt till kärnkraft efter olyckan i Fukushima.

Åter efter en dryg vecka vid kontoret i Bryssel var det dags för ELDR’s årliga kongress i Palermo, Sicilien, där över 500 delegater från

”EN ANNAN IAKTTAGELSE SOM JAG GJORDE VAR FÅTALET DELTAGANDE KVINNOR. TYVÄRR VERKAR DET SOM ATT DE UNGDOMSPOLITISKA EVENEMANGEN AVSPEGLAR DAGENS SITUATION MED FÖR FÅ KVINNOR I POLITIKEN.”

10

27SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011 INTERNATIONELLT

partiets dryga 50 medlemsländer deltog, däribland Stefan Wallin. Ett intensivt arbete låg bakom kon-gressen, och hela veckan i Palermo var det jobb från tidig morgon till sen kväll som gällde. Men jag klagar inte, det var en otrolig upplevelse att få trä"a så många betydelsefulla po-litiker under en och samma vecka. I år var kongressen extra viktig för SFP då vår egen Astrid !ors ställde upp som kandidat för en av vice-pre-sidentposterna, och invald i ELDR-styrelsen blev hon. Vid kongressen valdes också Graham Watson, från Liberal Democrats i Storbritannien till ny president efter att belgiska Annemie Neyts-Uyttebroeck avtjä-nat två treårs mandatperioder som president. SU:s ordförande Fredrika Åkerö deltog i Palermo som en av SFP-delegaterna och Lena Höglund som delegat för LYMEC.

Redan efter mitt första uppdrag som representant för SU i Barcelona blev jag biten av dylika evenemang

och genast efter ELDR-kongressen flög jag, med en mellanlandning i Rom, till International Federa-tion of Liberal Youth:s (IFLRY) seminariet och GA/EC i Istanbul, Turkiet. Denna gång samlades libe-ralpolitisktsinnade ungdomar från många delar av välden för att disku-tera kring temat yttrandefrihet. Det mest intressanta var att höra från de andra deltagrna hur möjligheten att utöva yttrandefriheten varierar i olika delar av världen. Jag kände mig naiv som kommer från Finland där korruptionen är minimal och där man mycket fritt kan uttrycka sina åsikter. Efter att ha hört hur situa-tionen är i till exempel Rumänien och Brasilien fick jag verkligen upp ögonen för att inte ta de mänskliga rättigheterna för givna. Senare un-der veckan deltog jag i en föreläs-ning om ett projekt i Vitryssland, som handlade om att försöka ordna skolningar för politiskt intresserade ungdomar där den politiska situa-

tionen är mycket svår. Jag är nu själv med i IFLRY Belarus Programme och väntar med spänning om vilket nästa steg kommer att vara.

I jämförelse med LYMEC- var IFLRY-seminariet mera interaktivt, med grupparbeten och simulerade övningar som var väldigt givande. Efter det fyra dagar långa semina-riet anlände fler delegater, då det var det dags för ”executive committee” (EC) och ”general assembly” (GA) där resolutioner skulle gås igenom och en ny styrelse och president skulle väljas. Även denna gång gjor-de Silja mig sällskap och även Mats Löfström som verkat som revisor för IFLRY. En annan SU:are som var på plats var Christa Blomberg som ti-digare praktiserat på IFLRY och nu fungerade som en del av IFLRY-tea-met som arrangerat seminariet. Här kunde man rätt tydligt märka av att taktikspel med block och blockader försiggick. Belgiska !omas Leys återvaldes som president och norska

Heltidstjänsten på SU:s förbundskansli i centrum av Helsingfors är tidsbegränsade till två år med möjlighet till förlängning. Jobbet ger dig enastående erfarenheter av verkligheten i en modern finlandssvensk politisk ungdomsorganisation i stark utveckling. Under perio-den kommer du ha en tung roll då det gäller att vinna kommunalvalet 2012.

Din fritt formulerade ansökan med meritförteckning vill vi ha senast den 8 januari till [email protected]. Du förutsätts kunna börja jobba i februari.

Tilläggsuppgifter får du av vår förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin.

Mer information om tjänsten på www.su.fi

Förbundssekreterare Silja Borgarsdóttir Sandelin, 050 366 8291, [email protected]

Svensk Ungdom söker ny politisk sekreterare för högskolepolitik och organisation

Naomi Ichihara Røkkum blev vald till generalsekreterare. Som en av de fyra vice-ordförandena valdes danska Christian Peter Dragsdahl Schmidt-Sørensen.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det har varit ett sant nöje att representera SU runtom i Europa eftersom finlandssvenskar verkar ha ett gott rykte om sig in-ternationellt. Flera gånger har jag utomlands pratat med människor som säger sig endast ha trä"at fin-ländare från den svensktalade mino-riteten. Detta bådar gott för fram-tiden och jag ställer gärna upp och representerar SU fler gånger om jag bara får chansen. Inom internatio-nella utskottet kommer ett flertal poster inom kort att bytas ut och jag hoppas att utskottet i fortsättningen också skall kunna upprätthålla SU:s goda anseende.

11

28 SVENSK FRAMTID NO 05 ⁄ 2011FOSTERLÄNDSKHET

NÄR JAG VAR LEDAMOT av Euro-paparlamentet brukade jag ib-land säga att Finlands krigsvetera-ner hade räddat landet två gånger: första gången när de genom sina insatser bidrog till att Finland ef-ter andra världskriget fortfarande kunde bestämma i sitt eget hus – och andra gången när många av dem bevisligen i folkomröstning-en 1994 röstade för medlemskap i EU. Det om någonting säger att fosterländskhet är olika saker i oli-ka situationer. Veteranerna visste och vet vilket helvete krig är och uppskattar desto mera värdet av en bestående hållbar fred, en sådan som vi strävar efter i EU.

Också i andra avseenden var an-dra världskriget en vattendelare i vårt land. 1930-talet hade präglats av hårda strider mellan språkgrup-perna, men under kriget visade våra finlandssvenska veteraner att de hade samma värden och värld som de finskspråkiga bröderna – det var för Finland vi kämpade. I många länder i Europa var det inte lika lyckligt; minoritet och majo-ritet hade olika förhållningssätt till t.ex. ockupationen i Slovakien och kanske i viss mån i Belgien. Men våra finlandssvenska veteraner visade genom sin tapperhet, de var ju de som kämpade på många av de värst utsatta avsnitten på sommaren 1944, att de var lika måna om vår nationella bestämmanderätt. Vete-ranernas exempel i folkomröstning-en 1994 visar också att när tiderna förändras, ändras också sätten hur vi kan jobba för vårt fosterland.

Vad var och är kärnan i foster-

DEN 6 DECEMBER VARJE ÅR, ekar na-tionalsången Vårt land i hela Fin-land och förenar oss alla i en hög-tidlig, ibland svåridentifierad, men ändå så bekant känsla av tillhörig-het. Det som kan upplevas som svårt att identifiera är den indivi-duella prägeln som varje person lämnar på känslan som kallas pa-triotism.

Vår framtid kan vi känna igen på hur vi lever vårt liv i dag. Och för att göra bra val i livet i dag borde vi veta vad vi gjorde i går. Därför får vi absolut inte glömma en viktig ingrediens, nämligen delar av oss själva. Att vara finlandssvensk är en av de ingredienserna. Vissa kan ha svårt att förstå det, men för en fin-landsvensk är den så nödvändig som luften man andas. Lyssnar en finlän-dare, som inte kan svenska, på de svenska orden i Vårt land, kommer denne inte att förstå mycket. Därför ska man koncentrera sig på klang i orden och känslan de förmedlar. Tro mig, du kommer att märka att våra fosterländska hjärtan klappar i takt!

Emina ArnautovicSvenska Kvinnoförbundets vice ord-förande, född i Bosnien och Herce-govina och stolt Närpesbo sedan 18 år!wv

NÄR VERKLIGHETEN FÖRÄNDRAS, för-ändras också ordens innehåll. Or-det fosterländskhet har en speciell glans hos oss, eftersom kampen för vårt lands självständighet har krävt stora uppo"ringar. Det var foster-ländskt att försvara vårt land, våra individuella rättigheter och friheter, samt vår demokrati, också med va-pen i hand när det behövdes. Med facit i hand vet vi att också det var rätt.

Fosterländskhet i dag förut-sätter så mycket annat än stål vid gränserna och mobilisering mot fienden. Rädsla för det annorlun-da, slutna gränser och överdriven nationalistisk nit är illa för alla folk och därmed också ofosterländskt. I dag förutsätter fosterländskhet för-måga att se våra möjligheter bortom gränserna, förmåga att samarbeta och vilja att försvara våra grundläg-gande värderingar och rättigheter både hemma och borta. Mera in-ternationellt samarbete garanterar freden och hjälper oss att bygga vi-dare på vår nordiska välfärsmodell, vilket ju rimligen bör vara målet för allt fosterländskt arbete. En verklig fosterlandsvän ser möjligheterna i omvärlden samt tänker och agerar internationellt.

En finlandssvensk fosterlandsvän är både stolt över sin bakgrund och vågar bejaka vårt växande beroende av omvärlden.

Ole NorrbackTidigare partiordförande och minis-ter, numera aktiv och glad pensionär.

ATT ÄLSKA OCH ATT TJÄNA —VAD ÄR DET I DAG?

NATIONELL OCH INTERNATIONELL

ländskhet – det är att älska och att tjäna. Att älska förstår vi bäst. Visst kan det vara gott att äta musslor i Bryssel, men sist och slutligen är det nog abborren vi gillar bäst. Visst är croissanter goda att prova på, men det är rågbröd som ger oss styrka – och man kan tycka om båda. Men det viktiga är att var och en ska få väl-ja, ingen skall vara tvungen att tycka på ett visst sätt.

Men vem har sagt att man får tycka bara om ett land ? När vi för-står vad andra tycker bra om, kan vi också vinna respekt för vårt land, våra seder och värden. Man kan vara finländare, nordbo, Europé och världsmedborgare, samtidigt.

Att tjäna sitt land, vad betyder det i dag? Att tjäna sitt land är att se de möjligheter som finns hos alla män-niskor som vill göra det bättre eller göra någonting för samhället.

Extrem individualism kan inte vara fosterländskt – man måste kun-na finna sig i demokratiska beslut som fattas på det sätt som lag och författningar kräver. Fosterländskt är även att göra det bästa av den goda utbildning vi får. Att inte förstöra miljön, utan helst lämna över den till kommande generationer i litet bättre skick än vad vi fick. God mil-jövård är fosterländskt! På det sättet kan du också vara fosterländsk och tjäna ditt land.

Astrid !orsRiksdagsledamot och SU-ordförande i början av åttiotalet. aktiv !nlän-dare, nordbo, Europé och världsmed-borgare.

FINLÄNDSKA FOSTERLÄNDSKA HJÄRTAN

12


Telefonen ringde och en artig äldre finlandssvensk herreman presenterade sig varpå han genast började konversera med mig som om att vi känt varandra en längre tid. Fast tonen i samtalet

låg på anständig nivå så var budskapet mycket klart, vi inom SU och SFP kunde visa mera fosterländska drag. Exakt vad han menade fick jag inte grepp om

men han provocerade fram följande resultat.”Var försiktig med vad du önskar,

du kanske får just det”

Hur är man fosterländsk som finlandssvensk?

En del har valt att beskylla dem som bor längs med kusten med att vi inte skulle ha tagit emot Kare-larna då de evakuerades.

Jag minns vilka mängder Kare-lare som transporterades, flyttlas-sen och möbler som lastades av vid Närpes tågstation. I Närpes hade vi nästan 2000 Karelare. Allt fungera-de bra och vi hade t.o.m. flera finska skolor. Karelarna stannade i 2 år. Sedan blev de utplacerade till olika orter i Finland. Många flyttade till städerna.

Har betydelsen att vara fosterländsk förändrats om vi ser på min generation?

Vad fosterländskheten beträ"ar så är ju ungdomarnas världsbild något annorlunda genom EU-medbor-garskapet och Internet. Samtidigt är de helt medvetna om att Nor-den är det bästa stället att leva på och därför förstår de även att upp-skatta Finland.

Har man olika syn på vad det innebär att vara fosterländsk bero-ende på om man har svenska eller finska som modersmål?

Det har inte med språk att göra. Flera av våra invandrare kan vara mera fosterländska än mången an-nan infödd finländare, fast de talar sina egna språk.

Vad innebär det att vara fosterländsk och vem var fennomanerna?

Att vara beredd att ställa upp för Finlands bästa och vara villig att jobba för det.

På tal om finlandssvenskheten bör i sanningens namn sägas att fin-landssvenskarna i lantdagen och senaten höll finska språket tillba-ka under 1800-talet. Under första delen fanns det enbart skolor på svenska som ledde till högre utbild-ning. K.V. Snellman fick igenom ett språkmanifest 1863 enligt vil-ket finska språket skulle vara jäm-ställt med det svenska efter 20 år. Det tog ända till 1902 innan När-pesbon Waldemar Eneberg i und-fallenhetssenaten lyckades taktike-ra och få språkförordningen i laga kraft så att finska och svenska blev likställda. Studenterna från Öster-botten och Savolax vid Helsingfors universitet antog Snellmans idé om att stärka finska språket och en del av dem beslöt att övergå till fin-ska. De kallades fennomaner. Tack vare dem utvecklades finska språ-ket så att det mot slutet av 1800-ta-let fanns ett muntligt och skriftligt standardspråk som kunde använ-das vid lagstiftningen, och landet kunde nu styras på två språk. Kul-turen fanns nu även på båda språ-ken. (Att fennomanerna drogs in i alla strider är en annan historia.) Svenska språket i Finland kommer att bestå. På 1800-talet då emigra-tionen till Amerika kom i gång klagade de större bönderna över att finskspråkiga drängar och pi-gor måste kallas in så att finskan snart skulle överta här i Närpes. I dag kan vi se att förändringen på 150 år är obetydlig. För 50 år sedan ansåg man allmänt att vår dialekt skulle sluta att existera efter något årtionde. I dag lever dialekten star-kare än någonsin.

NÄRPESDIALEKT ÄR FOSTERLÄNDSKT

TEXT Joachim Hesthammer

I min jakt på bättre förståelse ringde jag upp en man vid namn Håkan Gullmets och hade följande diskussion.

FOSTERLÄNDSKHET 13


I JANUARI-FEBRUARI 2012 väljer Finlands folk re-publikens tolfte president i ordningen. Under årens lopp har såväl presidentens roll som for-mella maktbefogenheter varierat mycket. I ett internationellt perspektiv kan man dock säga att vi i Finland länge hade en president med relativt omfattande maktbefogenheter. Denna s.k. semi-presidentialism nådde sin kulmen un-der president Urho Kekkonens tid då han utö-ver sina formella maktbefogenheter även utö-vade stark faktisk makt inom inrikespolitiken. Ett illustrerande exempel är bildandet av den s.k. nödtillståndsregeringen i ett mycket låst po-litiskt läge 1975, då Kekkonen samlade riks-dagsgrupperna till möte och ”manglade” ihop en regering.

Efter Kekkonens tid har presidentens makt-befogenheter konsekvent skurits ner i syfte att stärka parlamentarismen. Den senaste föränd-ringen skedde nu genom ändringen av grundla-gen i oktober. Utan att gå in på alla detaljer, kan av ändringarna nämnas t.ex. lösningen av den s.k. tallrikstvisten. Följden av denna är att det i framtiden är statsministern som företräder Fin-land vid EU:s toppmöten och vid annan viktig EU-verksamhet.

Men fastän presidentens maktbefogenhe-ter har skurits ner, är presidenten fortfarande Finlands statschef. Enligt mig är det minst lika viktigt att komma ihåg att riktigt ledarskap, sist och slutligen, handlar om mycket mer än bara formella maktbefogenheter. I dagens läge anser jag att presidenten framför allt ska vara en värde-ledare utanför den ordinära partipolitiken. En ledare som är modig och vågar ta ställning i sam-hälleligt viktiga värdefrågor.

I dag finns det inte längre behov för en presi-dent à la Kekkonen, men däremot finns det inget tvivel om att det i dagens rådande samhällsklimat finns en klar beställning för en republikens presi-dent som är färdig att genom eget exempel jobba för ett öppet, jämlikt och framåtriktat Finland. Därför känns det otroligt tacksamt att vår egen kandidat heter Eva Biaudet.

Otto Anderssonotto@su.!

VICEORDFÖRANDEN

LEDARSKAP ÄR MER ÄN BARA FORMELLA MAKTBEFOGENHETER - REPUBLIKENS PRE-SIDENT EFTER GRUND-LAGSÄNDRINGEN

SU ÖNSKAR ALLA EN

HOPPFULL JUL OCH

ETT INSPIRE-RANDE NYTT ÅR!

HUR TRÅKIGT är det inte att lyssna på då somliga malar på om gamla saker som varit och farit. Och det blir ännu mera outhärdligt att lyssna på gamla par som ännu efter årtionden orkar anklaga, beskylla och gnälla på varandra.

— ”Du sa att bla bla...”—”Ja men du gjorde bla bla...”—”Om vi hade gjort som jag ville så hade bla...”

Kanske är det så, att folk som bara talar om det förgångna inte längre har några visioner om framtiden.

Då Finland i början av nästa år går till presi-dentval väljer vi en person som ska vara en gal-jonsfigur och opinionsbildare som vågar synas i samhällsdebatten samt säga sin åsikt för att upp-märksamma orättvisor, men också lyfta fram positiva aspekter. Presidenten ska även repre-sentera Finland globalt och ge en positiv bild av vårt land. Detta gynnar företag, studerande, oss alla och vår framgång internationellt.

Eva Biaudet går in i valet med sloganen Ett modigt Finland. Hon poängterar att vårt land ska vara öppet, tryggt och jämlikt. Hon vore en president med starka humana och interna-tionella värderingar och hon vill inte se någon lämnas utanför.

Flera av de andra presidentkandidaterna på-minner om det som jag beskrev i inledningen. De har hakat upp sig vad som sagts och gjorts i det förflutna och vems fel det ena och andra är. Det intresserar mig inte överhuvudtaget vad tidigare regeringar gjort. Min president ska ha en framtidssyn, inte vara en bakåt-tittare. Eva Biaudet är en sådan president.

Finland ska vara representerat i globala sam-manhang, inte vara ett land som bygger upp mu-rar och isolerar sig från resten av världen. Fin-land ska vara lockande för nya händer, hjärnor och friskt kapital. Det behöver vi för framtiden och för att vårt välfärdssamhälle är uppbyggt på framgångar i jämlikhet och jämställdhet. Fin-lands president ska vara en opinionsbildare som blickar framåt och tänker på Finlands bästa i framtiden.

I det politiska klimat vi lever i dag ska vår pre-sident vilja se ett öppet och liberalt samhälle där man ser alla individer som jämlika. Var aktiv i valkampanjen och ta med alla du känner för att vår gemensamma kandidat, Eva Biaudet, ska bli vår nästa president. Att lägga sin röst på Biau-det är att lägga en röst på framtiden istället för dåtiden.

IMPERFEKT ELLER FUTURUM

FÖRBUNDSSEKRETERARE

Silja Borgarsdottir Sandelinsilja@su.!

FO

TO:

CH

RIS

TA B

JÖR

KS

TAM

FO

TO:

CH

RIS

TA B

JÖR

KS

TAM

14 KOLUMNER

evabiaudet.fi

Bet. för av Svensk Ungdom

881268MD11

www.su.! www.facebook.com/svenskungdomOfficiell webbsajt Följ med oss även på Facebook

#8 Eva Biaudet

Documents

Svensk Framtid 5/2011