Svensk språkguide

Svensk språkguideRiktlinjer och råd för skriftlig kommunikation

2

SVENSK SPRÅKGUIDE

3

FörordDet svenska språket är ett av våra viktigaste arbetsredskap här vid universite-tet. Vårt sätt att uttrycka oss i skrift är avgörande för vilket intryck omgiv-ningen får av oss. En felstavad eller dåligt korrekturläst utbildningskatalog, inbjudan eller kursinformation innebär ofta att läsarna retar sig på formen istället för att ta till sig textens budskap. Ett korrekt språkbruk, däremot, ska-par tydlighet och precision i vårt budskap och bidrar till ett positivt intryck av det vi vill förmedla. I tider av ökad konkurrens mellan lärosätena är det viktigt att den språkliga formen förstärker bilden av Linköpings universitet som kunnigt och attraktivt.

Här kan Språkguiden vara till stor nytta. Förutom att den innehåller många användbara tips på hur man skriver mer lättläst och förståeligt i olika medier, kan den också hjälpa till att skapa enhetlighet och konsekvens när det gäller skrivandet vid universitetet. Den första utgåvan kom 1998 och nu är det dags för en ny version. Med tanke på våra ökande internationella kontakter kommer det samtidigt även en engelsk utgåva. Se till att använda Språkguiden ofta – det kommer jag att göra!

Linköping, januari 2014Helen Dannetun, rektor

4

SVENSK SPRÅKGUIDE

Innehållsförteckning

Inledning ................................................................................. 7Lagar och riktlinjer för språkanvändningEtt medvetet språk

Namn och titlar vid Linköpings universitet ............................ 8Enheter, avdelningar, institutionerUtbildningar, kurser, ämnen och ämnesområdenAkademiska och administrativa titlarFörkortningar av titlar och tjänstebenämningarStudenterPersonnamn

Språkregler .............................................................................12Ord och begrepp att hålla isärSynonyma ord och begreppDiverseOrdformerStavningEtt ord eller flera?Felaktig särskrivning av sammansatta ordFörkortningarAvstavningSkiljetecken Blanksteg Punkt Komma Kolon Semikolon Bindestreck Tankstreck Parentes Snedstreck Citat, citattecken

5

Siffer- och tidsbeteckningar Siffror som bokstäver Ordningstal Siffror med siffror Belopp Numrering Gruppering av siffrorTid och datum

Tio steg till en bättre text .......................................................31Tänk på målgruppenVilken sorts text är det?Tänk på stilnivånVälj rätt skriftspråksformerSätt rätt rubrikerUndvik modeordUndvik svengelskaVälj korta uttryckSkriv lättlästa meningarKontrollera din text

Korrekturläsning ................................................................... 39

Checklista för skribenter .......................................................40

Länkar och litteratur ...............................................................41

6

SVENSK SPRÅKGUIDE

7

På många språkfrågor finns det inte helt säkra svar. När flera personer arbetar tillsammans och representerar samma organisation behövs det dock gemensam-ma riktlinjer för att den skriftliga kom-munikationen ska bli tydlig och stämma överens med organisationens mål. I dag förekommer flera stavningsvarianter av till exempel namn och enheter vid Linköpings universitet, vilket kan vara förvirrande för en utomstående. Språkguiden vill underlätta genom att ge en rekommenda-tion av vilken form vi bör använda för att vara konsekventa.

Syftet med språkguiden är att ge råd och riktlinjer till medarbetare och studenter vid Linköpings universitet i några viktiga språkfrågor. Den innehåller också tips om var det finns mer information (se avsnittet Länkar och litteratur). En motsvarande guide finns även för universitetets skriftliga kommunikation på engelska.

Observera att inomvetenskaplig kommunikation har sin egen praxis och att det för det vetenskapliga skrivandet råder skrivregler som Språkguiden inte täcker. Universitetsbiblioteket är en utomordentlig resurs när det gäller formen för vetenskapliga texter, inte minst när det gäller regler för veten-skapliga citeringar.

Lagar och riktlinjer för språk användningSpråklagen från 2009 slår fast att svenska är huvudspråket i Sverige. Det innebär att handläggningsspråket vid universitet och andra myndigheter är svenska.

Utifrån lagen har Linköpings universitet utformat riktlinjer för

språkanvändningen vid universitetet. Exempel på riktlinjer är att samtliga en-heter i organisationen ska ha en svensk benämning och en engelsk översättning, allmän information till med arbetare och studenter ska finnas tillgänglig på både svenska och engelska och övergripande information om universitetet ska skrivas på svenska och översättas till engelska, eventuellt i sammanfattad form. Om informationen specifikt riktar sig till en utländsk målgrupp, som vid internatio-nell rekrytering, räcker det dock att den tas fram på det relevanta språket. De fullständiga riktlinjerna finns i Linkö-pings universitets lokala regelsamling med diarienummer LiU-2010-00626 (se länk under Länkar och litteratur).

Ett annat lagkrav är klarspråk, det vill säga att myndighetstexter ska skrivas på ett vårdat, enkelt och begripligt språk. Klarspråk handlar ytterst om demokrati: information från myndigheter ska vara tillgänglig för alla.

Ett medvetet språkDen skriftliga kommunikationen vid Linköpings universitet ska präglas av respekt för individen och hennes eller hans olika förutsättningar.

Vi använder ett genusneutralt språk, till exempel yrkestitlar som gäller både kvinnor och män. Alltså hellre riksdagsledamot än riksdagskvinna eller riksdagsman.

Tänk också på att uttryck som ”fakultet”, som är självklara inom universitetsvärlden, kan behöva förklaras för en utomstående läsare.

Inledning

8

SVENSK SPRÅKGUIDE

Namn och titlar vid Linköpings universitetLinköpings universitet är det officiella namnet och ordet universitet skrivs alltid med litet u. Förkortningen LiU är inte allmänt känd och bör användas med försiktighet i texter som riktar sig till läsare utanför universitetet. Inom universitetet är den däremot väl etablerad, till exempel för att markera tillhörighet som i LiU Malmsten. Inte minst för sökbarheten på internet är det dock viktigt att förkortningen inte används ensam utan alltid i kombination med det utskrivna namnet Linköpings universitet.

Medicinska fakulteten benämns även Hälsouniversitetet, med förkortningen HU. I löpande text ska det framgå att Hälsouniversitetet/HU är en del av Linköpings universitet.För Tekniska fakulteten finns även benämningen Tekniska högskolan vid Linköpings universitet. Den ska användas i stället för det tidigare namnet Linköpings tekniska högskola. Förkortningen LiTH är däremot alltjämt i bruk.

Samma försiktighetsprincip gäller för förkortningarna HU och LiTH som för förkortningen LiU (det vill säga de kan användas internt tillsammans med en förklaring av vad de står för).

Observera slutligen att i officiella sammanhang används vid universitetet, inte på universitetet.

Enheter, avdelningar, institutionerNamn på fakulteter, institutioner, avdelningar, nämnder, centrumbildningar och liknande skrivs med stor begynnel-sebokstav, därefter följt av små bokstäver.

Exempel• Filosofiska fakulteten• Centrum för demensforskning• Forum för genusvetenskap och jämställdhet• Kommunikations- och marknadsavdelningen• Institutionen för medicin och hälsa• Matematiska institutionen• Avdelningen för sjukgymnastik

9

Institutionen för Tema utgör ett undantag i och med att Tema i detta sammanhang är ett namn och därför skrivs med stor bokstav. Ett annat undantag är det engelska namnet Carl Malmsten Furniture Studies.

Linköpings universitet har tre campusområden: Campus Valla (på universitetsområdet i Linköping), Campus US (på universitetssjukhusets område i Linköping) och Campus Norrköping. Carl Malmsten Furniture Studies på Lidingö räknas ibland som ett fjärde campusområde.

Namn på organisationer utanför universitetet skrivs enligt organisationens egen praxis om den är känd, till exempel Karolinska Institutet och Kungliga Tekniska Högskolan. När det gäller organisationer som skriver hela sitt namn med stora bokstäver, till exempel VINNOVA, gäller däremot sedvanlig skrivpraxis med enbart stor begynnelsebokstav, alltså Vinnova. Undantaget är namn som inte kan utläsas som ett ord, till exempel SMHI.

Utbildningar, kurser, ämnen och ämnesområdenNamn på ämnesområden, utbildningar och kurser skrivs med stor begynnelsebokstav följt av små.

Exempel• Artificiell intelligens• Civilingenjör i elektronikdesign• Linus läser Internationella civilekonomprogrammet

Handlar det i löpande text om ämnet som en beskrivning använder man liten begynnelsebokstav.

Exempel• Cilla läser engelska vid universitetet.• Kurserna i företagsekonomi och statsvetenskap hade

många sökande.

NAMN OCH TITLAR VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

10

SVENSK SPRÅKGUIDE

Akademiska och administrativa titlarSkriv som regel alltid ut titlar, till exempel professor i sociologi i stället för sociologiprofessorn, professor i nationalekonomi hellre än ekonomiprofessorn.

Exempel• … professorn i sociologi, Vera Nilsson.• … Vera Nilsson, professor i sociologi

Kontrollera titlar en extra gång; att använda en felaktig titel kan upplevas som brist på respekt. I löpande text skrivs titlar med liten begynnelsebokstav.

Titlar framför eller efter personnamn står i regel i obestämd form: universitetsadjunkt Sven Larsson eller Sven Larsson, universitetsadjunkt.

Aktuell befattningslista finns på liu.se/insidan.

Förkortningar av titlar och tjänstebenämningarSom regel ska titlar inte förkortas. Förkortningar är inte alltid kända av läsaren, sammandragningar och punkter stoppar dessutom upp läsningen. Men ibland är det praktiskt med förkortningar, till exempel i tabeller och bildtexter där det kan vara ont om plats.

När titlar förkortas, till exempel dr för doktor, skrivs sammandragningar (första plus sista bokstaven) utan punkt. Däremot skrivs till exempel med. kand. med punkt efter båda orden då de är så kallade avbrytningar.

11

Nedan följer vanligt förekommande förkortningar vid Linköpings universitet, exempel inom parentes.

• adj. adjungerad (adj. universitetsadjunkt, universitets-lektor, professor)

• adm. administrativ (adm. chef)• avd. avdelning (avd. chef)• bitr. biträdande (bitr. prof.)• bibl. bibliotekarie (överbibl.)• doc. docent• prof. professor• prof. em. professor emeritus eller professor emerita• stud. studerande (forskarstud.)• univ. universitets- (univ. lektor)

StudenterDe som studerar vid universitetet är studenter. Använd inte begreppen elev och skola som är förknippade med ungdomsskolan.

PersonnamnSkriv som regel ut för- och efternamn på personer, även då namnen förekommer fler gånger i samma text. Att bara använda förnamn kan uppfattas för privat. Att bara använda efternamn kan å andra sidan uppfattas som ett närmast hierarkiskt förhållningssätt, då det är ett vanligt skrivsätt i exempelvis juridiska eller polisiära sammanhang.

NAMN OCH TITLAR VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

12

SVENSK SPRÅKGUIDE

Språkregler

Ord och begrepp att hålla isärbåde – och, såväl – somBåde ska följas av och, såväl av som. Konstruktionerna ska inte blandas.

Exempel• Reglerna måste följas av både lärarna vid Filosofiska

fakulteten och studenterna vid Utbildningsvetenskap.• Reglerna måste följas av såväl lärarna vid Filosofiska

fakulteten som studenterna vid Utbildningsvetenskap.

bör – skaVar tydlig med nyansskillnaden mellan bör och ska. I det första fallet handlar det om ett förslag, i det andra är det ett påbud.

Exempel• Universitetsstyrelsen anser att nya skrivregler bör

införas.• Universitetsstyrelsen har beslutat att nya skrivregler

ska införas.

chans – riskTänk på att chans uttrycker något positivt, risk något negativt. Använd inte dessa ord om du avser att ge en neutral upplysning.

de – demMånga känner sig osäkra på skillnaden mellan de och dem. Ett knep som förenklar valet är att tillfälligt byta ut de mot vi, och att byta dem mot oss. Om vi passar bäst i en mening, byt till de. På samma sätt växlas oss till dem.

Exempel• De som har svarat rätt får gå vidare.• Det gäller att uppmuntra dem som har idéer.

13

före – innanFöre och innan är utbytbara om de används som preposition.

Exempel• De kommer innan sommaren går lika bra som De

kommer före sommaren. Innan kan också användas för att inleda en bisats. Skriv alltså Vi kommer innan tomten kommer, men inte Vi kommer före tomten kommer.

i så fall – i sådana fallI så fall är ett uttryck som används i (ett eller flera) hypotetiska fall.

Exempel• Tänk om prefekten inte blir frisk! I så fall får vi ställa

in mötet.I sådana fall bör användas endast om det rör sig om flera fall:

Exempel• Vill du ha mer information om skillnaden mellan olika

program, ställa en fråga om behörighet eller få råd om karriärmöjligheter efter avslutad utbildning? I sådana fall kan du kontakta Centrala studievägledningen.

senaste – sistaOrden senaste och sista har olika betydelser. Universitetets senaste årsredovisning behöver inte vara den sista.

tack vare – på grund avSkilj på tack vare och på grund av. Tack vare används om något fördelaktigt, på grund av är neutralt.

Exempel• På grund av ett missöde.

var – vartVar? anger befintlighet och svaret på frågan är ”där”. Svaret på frågor med vart? är ”dit”.

Exempel• Var är väskan? Vart ska du resa?

SPRÅKREGLER

14

SVENSK SPRÅKGUIDE

varken eller – vare sig ellerVarken – eller kan inte användas tillsammans med annan negation (nekande ord). Om satsen innehåller en negation används vare sig – eller.

Exempel• Varken institutionen eller avdelningen vill kännas vid

problemet.• Han hade inte informerat vare sig fakultetsnämnden

eller institutionsstyrelsen.

Synonyma ord och begreppbåda – bäggeBåda och bägge betyder samma sak och är helt utbytbara mot varandra.

tills – till dessTills och till dess betyder samma sak, men blandas ofta ihop. Det heter alltså inte tills dess.

Exempel• Vi väntar med beslutet tills utbildningskatalogen har

kommit.• Vi väntar med beslutet till dess att utbildningskatalo-

gen har kommit.

DiversebildligtDet heter bildligt, inte bildlikt. Man talar i en bild, en metafor, inte likt en bild.

dels – delsDet ska inte vara något och före det andra dels. Däremot kan man sätta in ett och om dels förekommer en tredje gång.

15

Exempel• Dels var han för gammal, dels hade han för dåliga

betyg.• Dels var han för gammal, dels hade han för dåliga

betyg och dels ville han egentligen gå en annan utbildning.

heltHelt är (oftast) ett meningslöst förstärkningsord.

Exempel• Det var (helt) hopplöst att få ordning på siffrorna.

hårdragenAtt hårdra ett yttrande, ett uttalande eller en tolkning betyder att pressa det bortom rimliga gränser. Ordet har ingenting med hård att göra.

Exempel• Om man ska hårdra kommitténs resonemang betyder

det att universitetet borde stängas.

Ordformer I Svenska Akademiens ordlista (SAOL) kan man slå upp hur ord böjs. Flera ord i SAOL har alternativformer som alla kan acceptera. Trots detta bör man i vårdat skriftspråk alltid välja den först angivna böjningsformen.

Råd om böjningsformer finns även på TT-språkets webbplats.

Substantiv

centrum, datum, forumFrämmande ord som slutar på -um och som föregås av en konsonant böjs enligt svenskt mönster.

• ett centrum, centrumet, flera centrum, centrumen• ett datum, datumet, flera datum, datumen• ett forum, forumet, flera forum, forumen

SPRÅKREGLER

16

SVENSK SPRÅKGUIDE

kalendarium, medium, museum, seminarium, stipendiumFrämmande ord som slutar på -ium eller -eum tappar -um i böjningen.

• ett stipendium, flera stipendier• ett medium, mediet, flera medier, medierna (Det

heter inte ett massmedia.)• ett museum, museet, flera museer, museerna• ett seminarium, flera seminarier (Det heter inte ett

seminarie.)• ett kalendarium, kalendariet, flera kalendarier,

kalendariernaVid sammansättning skriver man medie-, till exempel mediebrus.

ordförande, studerande, sökandeObestämd form för dessa ord är densamma i singular och plural.

• en ordförande (ordföranden), flera ordförande (ordförandena)

• en studerande, flera studerande• en sökande, flera sökande

container, dollar, partnerDen engelska pluraländelsen -s bör undvikas när det gäller engelska lånord.

• en container, flera containrar• en dollar, flera dollar• en partner, flera partner

GenitivI svenskan bildas genitiv (som uttrycker ägande) genom tillägget -s. Engelskans genitivform, Maria’s uppsats, ska inte användas på svenska. Skriv alltså Marias uppsats.

Ord som slutar på -s, -x eller -z heter likadant i grundform som i genitiv, till exempel Anders bok.

Genitivändelse sätts ut vid alla förkortningar. Vid avbrytning sätter man kolon före ändelsen och punkten slopas.

17

Exempel• avd:s (avdelningens)

Vid initialord kan man också använda kolon före genitiv-ändelsen. Språkguiden rekommenderar för konsekvensens skull skrivsättet LiU:s studenter framför LiUs studenter.

StavningDet är viktigt att stava rätt. Inte minst vid ett universitet. Använd gärna dataprogrammens stavningsprogram, men var kritisk. Programmet kan inte avgöra innehållet i en text och upptäcker inte skrivfel av typen för i stället för får.Stavningshjälp finns att få. Först och främst i Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Ordlistans första form är att föredra. Undvik böjningsformer och stavningsvarianter som är märkta äv. (även) i ordlistan. Snabb hjälp finns också via de webbtjänster som LiU har avtal med (se Länkar och litteratur).

Stava Rex och SpellRight är kostnadsfria rättstavnings-program som anställda kan ladda ner från Insidan och studenter kan ladda ned från Studentportalen. De kan användas för både PC och Mac och är speciellt utvecklade med tanke på personer med dyslexi. De hittar och rättar fel avsevärt bättre än vanliga rättstavningsprogram. Stava Rex hittar och rättar stavfel och grammatikfel i svensk text och SpellRight hjälper svensktalande att stava rätt på engelska.

Engelska lånordStavning av engelska lånord försvenskas som regel. Skriv till exempel webb i stället för web för att följa svenska stavningsregler på samma sätt som vi gör med lånorden jobb och stopp. Språkrådet rekommenderar mejl (i stället för mail) eftersom det överensstämmer bäst med det svenska uttalet. Att skriva e-post går också bra.

SPRÅKREGLER

18

SVENSK SPRÅKGUIDE

Ett ord eller flera? I dag eller idag?Prepositioner plus substantiv och liknande särskrivs nästan alltid. Följande former rekommenderas i Svenska Akademiens ordlista och Språkguiden rekommenderar dem för konsekvensens skull.

Exempel• efter hand (men i efterhand)• framför allt• för all del• för den skull• i dag• i fråga• nu för tiden• något så när• till rätta• tills vidare• var sin

Men:• dessbättre, dessvärre• detsamma• ibland

Se Svenska Akademiens ordlista och TT-språket för fler exempel.

Felaktig särskrivning av sammansatta ordSammansatta ord ska alltid skrivas som ett ord. Det före-kommer allt oftare att sammansatta ord felaktigt skrivs som flera självständiga ord. Det heter till exempel planeringsdag, inte planerings dag. Det är också fel att sätta ut bindestreck i sådana sammansättningar.

19

FörkortningarAnvänd så få förkortningar som möjligt. De gör det svårare för läsaren. I löpande text är det bättre att skriva ut orden. Förkortningar bör bara användas om utrymmet är starkt begränsat (som i fotnoter, kataloger och tabeller) eller om man behöver upprepa ett långt namn eller liknande många gånger i en text.

Förklara en förkortning första gången den förekommer om den inte är allmänt känd. Börja med förklaringen och skriv förkortningen inom kommatecken eller parentes.

Exempel• Vid Linköpings universitet, LiU, arbetar ...• Vid Linköpings universitet (LiU) arbetar…

En förkortning får inte delas upp på flera rader. I sociala medier förekommer en mängd förkortningar eftersom kommunikationen ofta är snabb och utrymmet begränsat. Var försiktig med dessa förkortningar om du använder sociala medier som representant för Linköpings universitet – det är inte säkert att alla vet vad de betyder.

AvbrytningarI avbrytningsförkortningar, där man bryter av ett ord eller uttryck, rekommenderar Språkguiden punkter.

Exempel• t.ex. (till exempel) • m.m. (med mera)• etc. (et cetera)

Sammandragna förkortningarOm förkortningen är en så kallad sammandragning – när både den första och sista bokstaven i ordet finns med – sätter man inte punkt:

Exempel• ca (cirka)• jfr (jämför)• nr (nummer)

SPRÅKREGLER

20

SVENSK SPRÅKGUIDE

InitialförkortningarInitialförkortningar är förkortningar där man bildar en förkortning av de ingående ordens initialer. Sådana förkortningar med namnliknande funktion skrivs utan punkt och i regel med stora bokstäver.

Exempel• DN

Initialförkortningar för begrepp som är etablerade i dagligt tal skrivs med små bokstäver.

Exempel• tv• vd• it

När initialförkortningar kan läsas ut som ord skrivs de i regel med genomgående små bokstäver. Om förkortningen är ett egennamn, skrivs den med stor begynnelsebokstav, till exempel Saab.

Någon gång förekommer initialförkortningar där stora och små bokstäver växlar.

Exempel• LiU (Linköpings universitet)• FoU (forskning och utveckling)

Man bör undvika att införa nya förkortningar med sådan växling.

21

AvstavningDen enklaste regeln är att man ska undvika att avstava. För texter som skrivs med raka högermarginaler är det nödvändigt att avstava för att mellanrummen mellan orden inte ska bli för stora.

Hur ord avstavas är en rent praktisk angelägenhet. Främst gäller det att ta hänsyn till tydligheten.

Några regler1. Undvik att avstava i texter som ska publiceras på webben.

De kan visas och radbrytas på olika sätt.2. Undvik att avstava korta ord, lämna aldrig en bokstav

ensam på ena raden.3. Förkortningar, datum, årtal, siffertal, måttenheter och

andra liknande teckengrupper får inte delas upp på två rader. Använd fast mellanslag så att gruppen inte delas automatiskt vid rak högermarginal.

4. Många ord består av klart urskiljbara delar, försök att avstava mellan dessa delar, till exempel råd-fråga. Vid osäkerhet om avstavning, rådfråga gärna Myndigheter-nas skrivregler.

5. Ljudet sj får inte delas, det förs till nästa rad. Till exempel männi-ska, ma-skin, fa-scinera, pen-sion

6. Ändelserna -tion och -sion förs till nästa rad: por-tion, diskus-sion.

7. Ord som tillåta, tillägg och topprestation är sammansatta ord som kommer av till och låta, till och lägg, topp och prestation. Skriv alltså till-låta, till-lägg, topp-prestation.

8. Personnamn bör inte avstavas och om det är möjligt – skriv förnamnsinitial och efternamn på samma rad.

9. Undvik missvisande avstavningar. Skriv pro-testanter i stället för protes-tanter.

AvstavningsprogramDen som använder avstavningsprogram måste alltid kontrollera gjorda avstavningar eftersom alla program har sina begränsningar. Det är inte särskilt lustigt att i en seriös text se följande: tong-ångar, urang-ruva, allemans-parande.

SPRÅKREGLER

22

SVENSK SPRÅKGUIDE

SkiljeteckenKommatecken och andra skiljetecken inne i meningar ska främst användas för bättre läsförståelse och för att få en bra rytm i texten.

BlankstegBlanksteg, eller mellanrum, gör man efter punkt, fråge-tecken, utropstecken, komma, kolon och semikolon när det följer ett nytt ord.

Dessutom görs blanksteg mellan siffergrupper i flersiffriga tal.

Exempel• 1 500 000 invånare

Man gör dock inget blanksteg före eller efter bindestreck, punkt, decimalkomma och kolon när dessa tecken står inne i ett ord eller tal. Inte heller gör man blanksteg mellan parentes eller citattecken och den omgivande texten.

PunktAnvänd aldrig punkt som avslutningstecken efter rubriker, datum, adresser, namnunderskrifter och liknande som står tydligt skilda från övrig text.

Använd alltid punkt efter bild- och figurtexter. Fotnoter avslutas alltid med punkt, även när de inte utgör fullständi-ga meningar.

När man avbryter en mening, eller om man utelämnar något i ett citat, sätter man ut tre punkter med mellanslag före och efter.

Exempel• så … hamnar utredningen

(I akademiska texter gäller speciella regler då man utelämnar något i ett citat. Se under Länkar och litteratur för information om akademisk citering.)

23

KommaHuvudregeln är att man sätter komma där tydligheten kräver det, det vill säga där det gör läsningen lättare eller behövs för att undvika missförstånd.

I texter som beslut och lagar blir kommatecken särskilt viktiga för att tydliggöra vad man syftar på.

Använd komma för att markera en inskjuten bisats (som kan tas bort ur huvudmeningen). Före nödvändiga bisatser (som behövs för att meningen ska bli fullständig) sätts inte komma.

Exempel• Sedan den 15 mars, då han började sitt nya arbete, har

han varit strängt upptagen. (Inskjuten bisats.)• De bestämmelser som vi nu talar om har aldrig

ändrats. (Nödvändig bisats.)

Undvik att rada upp huvudsatser efter varandra med kommatecken emellan.

Kolon Kolon använder man före citat, repliker, uppräkningar och förklaringar. Om kolon följs av uppräkningar eller satser som inte bildar hela meningar får dessa liten begynnelse-bokstav.

Kolon används också mellan initialförkortningar och genitiv-s när ordet inte utläses som ett ord.

Exempel• EU:s regler.

Semikolon Semikolon är ett mellanting mellan punkt och komma. Det är svagare än punkt men starkare än komma.

Exempel• Den andra formuleringen känns otillräcklig; den

behöver du fördjupa eller precisera.

SPRÅKREGLER

24

SVENSK SPRÅKGUIDE

Bindestreck Ett bindestreck (-) är kortare än ett tankstreck (–). Det används:1. Vid avstavning.2. När man markerar ett utelämnat sammansättningsled.

Exempel• höj- och sänkbar

3. När siffror ingår i en sammansättning.Exempel

• 2000-talet 4. Mellan en bokstav eller en initialförkortning och resten

av ordet.Exempel

• TT-nyheter5. Vid sammansättningar för att visa att delarna är samord-

nade.Exempel

• svensk-engelsk ordbok

TankstreckEtt tankstreck (–) eller pratminus är något längre än ett bindestreck (-) och omges av blanksteg, förutom i några undantagsfall. Tankstreck används:1. För att markera en paus, ofta framför något oväntat.

Exempel• När jag kom upp för trappan stod jag ansikte mot

ansikte med – ett spöke! 2. Kring inskjutna satser, till exempel bisatser.

Exempel• Jag kan inte – i varje fall inte nu – lova någonting.

3. För att ange intervall, det vill säga när något börjar eller slutar.

Exempel• Sträckan Stockholm–Linköping • Läs mer på s. 99–100

4. I uttryck som rör förhållanden eller problem mellan två parter.

Exempel• Förhållandet tillgång–efterfrågan

5. Som alternativ till punkt i listor.6. I dialog, till exempel i nyhetsartiklar.

25

ParentesOm parentesen står runt en del av en mening ska punkten stå utanför. Man gör inget mellanrum mellan parentes-tecknet och texten inom parentesen. Om hela meningen står inom parentes ska punkten stå innanför.

Man bör undvika att sätta parentes inuti parentes. Om det är nödvändigt, använd hakparentes [ ].

SnedstreckSnedstreck (/) är ett tecken som bör användas sparsamt. Skriv hellre ut vad det står för om det finns plats. Snedstreck förekommer ofta på blanketter och liknande där utrymmet är begränsat.

Exempel• Deltar/deltar inte i lunchen

Snedstreck används i beteckningar för budgetår, läsår och liknande. Det kan dessutom ha betydelsen per eller eller.

Citat, citatteckenCitattecken används när en person citeras eller när man vill markera särarten hos ett visst ord. Tecknet ska skrivas ” (typografiskt citattecken), inte " (måttenheten tum). Undantag gäller för vissa publiceringsverktyg för webben som tolkar typografiska citattecken på ett annat sätt.

I de fall då texten inom citattecken utgör en enda mening, sätter man det avslutande citattecknet efter punkten. Om däremot citatet inte utgör en egen mening, sätter man det avslutande citattecknet före punkten.

Om man måste citera inuti ett annat citat används enkelt citattecken (’).

I akademiska texter gäller speciella regler för citat. Se under Länkar och litteratur.

SPRÅKREGLER

26

SVENSK SPRÅKGUIDE

Siffer- och tidsbeteckningarSiffror som bokstäverI löpande text ger siffror skrivna med bokstäver en bättre läsrytm. Det förekommer att tal upp till och med tjugo skrivs ut, men i regel använder man bokstäver upp till tolv. Exempel: Den nya styrelsen föreslår tre nya tjänster.Höga och ungefärliga tal skrivs med bokstäver.

Exempel• Den nya anläggningen kommer att kosta en miljon

kronor.• Vid invigningen av det nya huset deltog omkring

tusen personer.

Ordningstal Ordningstal skrivs vanligen med bokstäver.

Exempel• Den femte rapporten var mindre alarmerande än den

fjärde.Vid numrering använder man däremot siffror, med kolon och ordningstalets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e och så vidare.

Siffror med siffrorI ekonomiska texter och i övrigt när det är sifferuppgifterna som är det viktiga i sammanhanget använder man siffror, även vid låga tal.

Exempel• Av de 28 studenterna ville 11 ändra schemat, 8 svarade

”vet ej” och 1 svarade inte alls.

Tänk också på att i löpande text skriva ut miljoner, procent, kronor och dylikt. (Om man, till exempel i tabeller, använder % -tecken ska det vara ett mellanslag mellan % -tecknet och siffran, alltså 30 %)

Exempel• Vinsten var under det första året 2,3 miljoner kronor

och under det andra året 3 miljoner, en ökning med 30 procent.

27

Efter decimaltal används pluralis: 1,2 miljarder, 1,5 timmar. När siffran efter decimalkommat är 1, kan singularis eller pluralis användas: 1,1 sekund eller 1,1 sekunder.

BeloppSkriv kr eller ännu hellre kronor i löpande text i stället för SEK. De internationella valutabeteckningarna, till exempel SEK, används bara då valutan har särskild betydelse. Dessa beteckningar skrivs då före beloppet. I tabeller och andra uppställningar gäller dessa förkortningar:

• tkr (tusen kronor) • mnkr (miljoner kronor)• mdkr (miljarder kronor)

Förkortningar ska bara användas om utrymmet är starkt begränsat; i fotnoter, parenteser, kataloger och tabeller. Förkortningen kkr ska inte användas alls eftersom den ofta missförstås.

Tecknen för dollar, pund, euro och andra valutor bör undvikas i brödtext. Skriv hellre ut valutan med ord. Tusental uppfattas bäst när de är utskrivna med siffror. Miljon- och miljardbelopp förstås bäst om de presenteras med siffror och text. Det är lättare att läsa ut 14 miljoner än 14 000 000.

Exempel• 7 500 kr• 6,5 miljoner kronor

NumreringVid numrering används siffror, med kolon och ordnings-talets sista bokstav: 1:a, 2:a, 3:e och så vidare. Om det av sammanhanget framgår tydligt att det är fråga om ordningstal räcker det med siffran – utan kolon och sista bokstav.

Exempel• 4 upplagan• den 15 maj

Om ett tal som är mindre än 13 står tillsammans med ett högre tal, ska man vara konsekvent i skrivsättet. Oftast är siffror det lämpligaste.

SPRÅKREGLER

28

SVENSK SPRÅKGUIDE

Exempel• Nämnderna består av 6, 10, 18, respektive 30 ledamöter.

Gruppering av siffrorGruppering av tal med många siffror underlättar förståelsen. Men tänk på hur läsaren uppfattar en gruppering. Skriv inte 5–600 kronor när det handlar om 500–600 kronor.Stora tal delas upp i grupper om tre siffror bakifrån räknat och med mellanrum mellan varje grupp. Ingen punkt sätts ut för att markera tusental eller därutöver: 1 609 000.Skriv: ett 20-tal, ett 30-tal, men inte 25-tal. Uttrycket -tal används vid jämna tiotal.

Det heter tiotusentals eller i tiotusental, skriv inte i tiotusentals.

Börja med tal?Bör man undvika att skriva siffror först i en mening? Det är en gammal regel, men i dag har den luckrats upp. Vad som är lämpligt ur läsbarhetssynvinkel får man avgöra från fall till fall.

I löptext undviker man ofta att börja en mening med siffror, eftersom meningsgränsen då kan bli svårare att urskilja.I stället kan talet skrivas med bokstäver, eller också ändrar man formuleringen. I rubriker och andra fristående meningar går det dock bra att inleda med siffror.

Undvik också att låta två tal stå intill varandra i en mening.

skriv• Läsåret 2011/12 fanns det 27 000 studenter vid

Linköpings universitet.i stället för

• På programmen fanns läsåret 2009/2010 505 nybörjarplatser.

29

Tid och datumTidNär man ska ange klockslag skriver man punkt mellan tim- och minutsiffrorna: kl. 10.15, kl. 21.30

Använd bara den internationella beteckningen h för timme i strikt tekniska sammanhang.

Akademisk kvartInom universitetet lever fortfarande begreppet akademisk kvart. Står det att en föreläsning börjar kl. 10 så innebär det, om man räknar med akademisk kvart, att den börjar kl. 10.15. Menar man prick klockan 10 måste man för säkerhets skull skriva att föreläsningen börjar kl. 10.00.

Eftersom förvirringen ibland är stor är det av tydlighetsskäl säkrast att skriva Mötet börjar kl. 10.15, om det är det man menar.

DatumAllra tydligast är det förstås att skriva ut månadens namn med bokstäver: (den) 20 maj 2003.

Vill man datera med bara siffror är det tydligast med:20/5 2003.

Skrivsättet 2003-05-20 är internationell standard men används nästan bara i Sverige. Det kan användas vid datering av dokument, i brevhuvuden och liknande, men i löpande text är det olämpligt.

För att undvika att siffror för dag och år blandas samman, bör man oavsett vilket system som används helst inte förkorta årtalet. Skrivsätt som 10.11.12 eller 12-11-10 är flertydiga och därför olämpliga.

TIO STEG TILL EN BÄTTRE TEXT

30

SVENSK SPRÅKGUIDE

TidsrymdTidsrymder anges med tankstreck (observera att tankstreck är längre än bindestreck), till exempel 1990–1995.

I fråga om budget-, läs- och verksamhetsår används snedstreck: läsåret 1997/98

Tankstreck betyder från ... till eller mellan ... och: Studie-vägledningen är öppen kl. 9–12. Observera att tankstrecket här skrivs utan blanksteg.

Vid tidsuppgifter som skrivs ut måste mellan följas av och.

Exempel• Redovisningen omfattar arbete som utfördes mellan

2009 och 2011.• Studerandeexpeditionen håller öppet mellan 09.00

och 16.00.

31

Tio steg till en bättre text

Steg 1: Tänk på målgruppenOavsett vilken sorts text det gäller är det viktigt att tänka på:

• Vilket syfte har texten?• Vem ska läsa den?

Oftast är det inte tillräckligt att svara att syftet är ”att informera”. Skribenten bör, i alla fall för sig själv, precisera avsikten med texten och hur den ska uppfattas av läsaren. Det är också bra att fundera över om den tänkta målgruppen är insatt i själva ämnet eller inte.

Anpassa språket efter ämnet och mottagarenFel ton i språket skymmer budskapet i en text. Det generella rådet är att undvika att skriva slarvigt talspråk eller att ha en alltför personlig eller formell stil.

Även det lite mer informella språket har dock sin plats, till exempel i e-post som skickas mellan kollegor och i olika sociala medier som facebook, twitter och bloggar. Var ändå noga med språket och stavningen, särskilt då sociala medier används i tjänsten. Var kort, korrekt, undvik känslig information och tala inte illa om någon – man kan aldrig vara säker på vem eller vilka som kommer att läsa meddelandet. Liksom vid andra myndigheter är e-posten vid universitetet offentlig handling.

Skriv rättStavfel och språkfel innebär ofta att mottagaren misstror skribentens kompetens även när det gäller innehållet. Dessutom kan vissa språkfel ge texten en helt annan betydelse än den avsedda. Låt gärna en kollega läsa igenom viktiga skrivelser. När det gäller kontroll av stavning, använd Svenska Akademins ordlista (SAOL) eller någon av de webbtjänster Linköpings universitet prenumererar på (se Länkar och litteratur).

Texten ökar i värde om den är tydligt och snyggt uppställd.


32

SVENSK SPRÅKGUIDE

Skriv enkeltDet går att skriva ledigt och levande med enkla medel – prova till exempel att byta ut endast och beträffande mot bara och om. Undvik långa och svåra ord och meningar. Men vissa texter kräver ord och uttryck som inte kan anses allmänt kända: då är det bra att lägga till en förklaring.

Undvik så kallad substantivsjuka. Den innebär att verb förvand-las till substantiv. Språket blir tungt och opersonligt och den som faktiskt agerar försvinner därmed ur sammanhanget.

skriv• Personalavdelningen utreder frågan om övertids-

ersättning.i stället för

• Utredning om frågan om övertidsersättning pågår.

Skriv lagom långa texterSkriv inte längre texter än nödvändigt. Alltför ordrika skrivelser tar tid att traggla sig igenom och motarbetar alla skribenters syfte – att väcka intresse.

Steg 2: Vilken sorts text är det?Inom universitetets väggar produceras varje dag mängder av skrivet material. I Språkguiden kan vi inte skriva utförligt om alla olika slags texter. Vi kan dock konstatera att rekommendationerna skiljer sig åt beroende på om det är en text som ska läsas på papper eller på skärm.

Vilka regler och rekommendationer finns det för pm, rapporter, protokoll eller andra skrivelser? Se under Länkar och litteratur, till exempel Språkverkstädernas Lathund för rapportskrivning och Skriva för webben.

De flesta som läser det som skrivs på universitetet har mycket att läsa – och ont om tid. Alla texter kan sammanfattas. En bra sammanfattning karaktäriseras av att:

• Den är kort.• Den redogör för huvudtankarna i texten. Den får dock

inte innehålla något som inte återfinns i den övriga texten.

• Den kan läsas fristående.

33

Det finns även en mjukvara som snabbt sammanfattar en lång text och som kan föreslå synonymer. FriendlyReader är utvecklad på Institutionen för datavetenskap vid LiU och är dessutom öppen och tillgänglig utan kostnad.

Steg 3: Tänk på stilnivånTonen i en text påverkas av flera saker. Förutom själva innehållet är det också ordvalet, meningsbyggnaden och dispositionen som avgör hur mottagaren uppfattar texten. I formella texter är det lätt att falla in i så kallad kansli-svenska. (Det är ett sätt att använda svenskan som för hundratals år sedan var vanligt vid kungens kansli.) Kanslisvenskan har egentligen bara sin plats i avtal och andra juridiska texter – inte i ”vanliga” texter.

Försök att undvika krångliga ord. Svarta listan ges ut av Regeringskansliet och innehåller förslag på hur svåra ord och fraser kan ersättas av mer lättbegripliga varianter.

Skriv i stället förbe, begära anhållabe, uppmana anmodafinnas föreliggaha hand om handhaockså jämväl

Steg 4: Välj rätt skriftspråksformerDet talade språket används tillsammans med gester, miner, betoning och tonfall. På det skrivna språket är det därför högre krav på tydlighet. Exempel på ord som blir mer synliga i skrift är betydelsesvaga ord som nog, väl, kanske, ju, antagligen, tycks, verkar, ganska, så att säga, liksom. Dessa märks inte så mycket i talspråket, men bör användas försiktigt i skriftspråket.

I skrift är det bäst att hålla sig till skriftspråkets former.skriv i stället förde, dem domer erandig, mig, sig dej, mej, sej


34

SVENSK SPRÅKGUIDE

någon, något nån, nåtsäga säjasådan sånvår våran

Det finns ingen skillnad i betydelsen av ska och skall, men skall hör främst hemma i juridiska texter. I övriga texter rekommenderar vi ska. Använd den kortare verbformen om det finns två varianter. De långa verbformerna faller alltmer ur bruk och ger numera ett ålderdomligt intryck.

skriv i stället förange, anger angiva, angiverge, ges, ger giva, gives, giver

Undvik att skriva passivtVerbet uttrycker handlingen i meningen och är därmed det viktigaste ordet. Skriv aktivt och undvik passiva uttryckssätt så långt det är möjligt. Skriv NN har utrett frågan i stället för Frågan har utretts. Använd den korta formen med -s i stället för -es på passiva verb i presens:

skriv i stället förutgörs utgöres

skrivKontakta mig om du/ni vill veta mera, eller ta gärna kontakt med mig …i stället förKontakt kan tas med undertecknad för ytterligare upplysningar.

Det anses inte längre förbjudet att variera passiv form och man med vi eller du.

skriv i stället förVi behöver inte göra… Det erfordras ej ett genomförande av …

Språket blir också ledigare med lös sammansättning:skriv i stället förkomma överens överenskomma

35

Steg 5: Sätt rätt rubrikerRubrikens främsta syften är att locka till läsning av själva texten och att ge läsaren en uppfattning om vad texten handlar om.

Det finns en tradition inom offentlig sektor att använda så kallade karaktäriserande rubriker (till exempel Bakgrund, Verksamhetens utveckling, Sammanfattning) vars enda syfte är att beskriva vilken typ av text som följer efter rubriken. Tyvärr används den här sortens rubriker även i sam-manhang där informativa rubriker skulle göra mer nytta. En sådan lyfter fram det viktigaste innehållet i texten. Rubriken ”20 nya tjänster på två år” säger mycket mer än ”Verksamhetens utveckling”. Tänk på att rubrikerna i en och samma text ska vara av samma sort, blanda alltså inte karaktäriserande och informativa rubriker. Se också till att de har ungefär samma längd. Genom att ”tänka i rubriker” är det lättare att disponera texten på bästa sätt. Även en kort text, till och med e-post-meddelande, kan ha rubrik – om det bidrar till att hjälpa läsaren. Försök att formulera rubrikerna så att de verkligen fyller sitt syfte.

Särskilda regler för webbenRubriker till nyhetsnotiser på webben lyder under samma regler som rubriker på papper. Men det råder andra förutsättningar för den information som har en fast plats i webbplatsens menyer, alltså innehållssidorna. Här används ofta rubrikerna även som länkar, och därmed åsidosätts resonemanget om utförliga och informativa rubriker. Det är bättre att skriva ”Karta” än ”Hitta på universitetsområdet”.

Tänk på att ämnesraden i ett e-postmeddelande är att betrakta som en rubrik. Den bör vara informativ och tydlig.


36

SVENSK SPRÅKGUIDE

Steg 6: Undvik modeordEtt modeord är ett ord eller uttryck som ofta är överflyttat från ett område till ett annat. Modeorden sprids snabbt och karaktäriseras av att de åldras snabbt. Därför bör de användas med eftertanke.

Steg 7: Undvik svengelskaAtt använda svengelska betyder att använda engelska ord i stället för välkända ord på svenska, som printa i stället för skriva ut. Men alla engelska låneord är inte av ondo, en del är tvärtom mycket praktiska. Jämför t.ex. tejp med genom-skinlig självhäftande klisterremsa. Ibland blir användningen dock en jargong och det är det som bör undvikas. Dessutom är engelska ord ofta svåra att anpassa till svenskan då det gäller böjning, stavning och uttal. Därför är det viktigt att tänka över om man ska använda ett visst engelskt ord eller inte. Se Språkrådets webbplats för mer information.

Några exempel:skriv i stället förtillgång, tillträde, åtkomst accessinfallsvinkel, angreppssätt, inställning, synsätt, taktik approachjämförelse (med ngt/ngn som är bra) benchmarkingutvärdering evalueringstarta eller grunda starta upp

Steg 8: Välj korta uttryckDet är onödigt att förlänga ord med efterleder av typen -insatser, -åtgärder, -verksamhet. Det brukar kallas för skrytfenor och ger ofta ett tillgjort intryck. Tänk efter om ordet klarar sig utan en sådan förlängning.

ofta duger i stället förinformation informationsåtgärderforskning forskningsverksamhet

37

Det finns flera ord som blir onödigt långa om man hakar på ett ord som inte betyder något i sammanhanget.

ofta duger i stället förambition ambitionsnivåenkät enkätundersökningproblem problembild

Långa prepositioner som angående, avseende, beträffande, rörande, gällande kan ofta ersättas av korta prepositioner som i, på, till, av, för, om, med.

Undvik långa sammansatta ord:skriv i stället för… gemensamma för … universitets- universitetet gemensamma

Steg 9: Skriv lättlästa meningarSe till att ord som hör ihop står nära varandra. En mening blir svårläst om inskjutna satser och uttryck bryter det naturliga sambandet som finns mellan vissa ord.

skriv• Institutionens seminarieverksamhet var tidigare

mycket omfattande. Där diskuterades olika teman med företrädare för näringslivet.i stället för

• Institutionens seminarieverksamhet, där olika teman diskuterades med företrädare för näringslivet, var tidigare mycket omfattande.

Håll på regeln en tanke – en mening. En och samma mening ska inte innehålla alltför mycket information.Börja meningen med det viktigaste meddelandet. Långa inledningar som innehåller biinformation kan göra att läsaren tappar tråden.

Variera meningslängden. Långa meningar är inte alltid svårlästa, korta meningar inte alltid lättlästa. I en välskriven text varvar man långa och korta meningar för att ge en bra rytm åt innehållet.

Kontrollera syftningen. Syftningsfel är mycket vanliga och


38

SVENSK SPRÅKGUIDE

kan orsaka att texten missuppfattas, att läsaren blir irriterad eller road – trots att det inte är meningen. Se till att ord som han, hon, den, det, de, denna, detta, dessa, som verkligen syftar på det du avser. Orden denna, dessa och detta syftar ofta på det senast nämnda.

Exempel• ... att uppställda mål och instruktioner för verksam-

heter utarbetas tillsammans med de anställda samt att dessa hålls aktuella.

I meningen ovan står det att de anställda ska hållas aktuella – och det är sannolikt inte det som avses.

Skriv i stället• ... att uppställda mål och instruktioner för verksam-

heten utarbetas tillsammans med de anställda och att de hålls aktuella.

Steg 10: Kontrollera din textEtt enkelt och förvånansvärt effektivt sätt att kontrollera sin egen text är att läsa den högt. Läser man tyst för sig själv lurar sinnena lätt varandra och det är svårare att upptäcka såväl meningsbyggnads- som stavfel. En annan bra idé är att låta en kollega läsa igenom det man skrivit.

39

KorrekturläsningNär man korrekturläser en längre text, till exempel en uppsats, ska man särskilt kontrollera:

• Titelark med titelsida, tryckortssida och liknande uppgifter.

• Innehållsförteckning.• Rubriker (tänk på att rubrikerna inne i texten

ska överensstämma med rubrikerna i innehålls-förteckningen).

• Konsekvens i texten, till exempel förkortningar med eller utan punkt. Med punkt förordas.

• Överensstämmelse mellan notsiffra i text och not.• Tabeller och formler.• Illustrationer.• Figurer med bildtexter.• Sidnumrering.• Markering av blanksidor.• Hänvisningar till sidor, avsnitt, bilagor, tabeller och

figurer.Den som arbetar med till exempel tryckerier kan behöva använda särskilda korrekturtecken. Vanliga korrekturtecken finns listade i Myndigheternas skrivregler.

KORREKTURLÄSNING

40

SVENSK SPRÅKGUIDE

Checklista för skribenter• Är texten skriven för de tänkta läsarna?• Kommer läsarna att förstå syftet med texten?• Ur vilket perspektiv är texten skriven?• Hur är tonen?• Är innehållet anpassat till läsarnas behov?• Lockar inledningen till vidare läsning?• Framhävs det väsentliga?• Kommer läsarna att finna dispositionen konsekvent

och klar?• Finns informativa rubriker som underlättar

läsningen?• Hjälper styckeindelningen läsarna att förstå hur

skribenten har tänkt?• Är textens delar väl sammanbundna?• Är texten tänkt att övertyga läsaren om något? Finns

det i så fall genomtänkta argument?• Underlättas läsningen genom punktuppställningar,

illustrationer, tabeller och så vidare?• Är abstraktionsnivån den rätta med tanke på ämnet

och läsarna?• Framgår det tydligt vem som gör vad, eller förekom-

mer det onödiga passiveringar, substantiveringar och liknande som döljer de agerande?

• Är meningsbyggnaden enkel och varierad?• Varierar meningarnas längd så att det blir bra rytm

i texten?• Förekommer det några oklara syftningar?• Är det några fackord som behöver förklaras? Är

ålderdomliga, främmande eller modebetonade ord utbytta?

• Är orden rätt stavade och böjda, är avstavningarna korrekta?

41

Länkar och litteratur

Länkarwww.liu.se

• Befattningslista: www.liu.se/befattning• Citeringsteknik och citeringsstilar (bibliotekets

samlingssida med länkar): www.bibl.liu.se/ citera-och-referera/citeringsteknik

• E-uppslagsverk (bibliotekets samlingssida med länkar, prenumererade tjänster för LiU:s anställda och studenter): www.bibl.liu.se/soka/e-uppslagsverk

• FriendlyReader (e-tjänst för att sammanfatta text): www.liu.se/friendlyreader

• LiU:s språkverkstäder för studenter, Linköping: www.liu.se/ikk/sprakverkstader

• LiU:s språkverkstäder för studenter, Norrköping: www.isv.liu.se/sprakverkstaden

• Riktlinjer för språkanvändningen inom universitetet: styrdokument.liu.se/Regelsamling/Fil/206148

• Skriva för webben: www.liu.se/insidan/kommu-nikationsstod/webbpublicering/skapa-innehall/skriva-for-webben

• Stavningshjälp, studentportal: www.liu.se/stava• Svensk språkguide. Riktlinjer och råd för skriftlig

kommunikation, Linköpings universitet, 2014: www.liu.se/insidan/kommunikationsstod/ sprakguider?l=sv

Andra webbplatser• Att skriva bättre, interaktiv webbutbildning/hjälp-

medel: www.sprakradet.se/attskrivabattre • E-delegationens riktlinjer för språk:

www.webbriktlinjer.se• Läsbarhetsindex för att få en uppfattning om en text

är lätt eller svår att läsa: www.lix.se • Myndigheternas skrivregler (regeringen):

www.regeringen.se/sb/d/253/a/131583 • Nationalencyklopedin, svensk och engelsk ordbok:

www.ne.se • Språkvårdsportalen: www.svenskaspraket.nu

LÄNKAR OCH LITTERATUR

42

SVENSK SPRÅKGUIDE

• Svarta listan, Regeringskansliet (alternativa uttryck i författningsspråk): www.regeringen.se/sb/d/108/a/19775

• Svenska Akademiens ordlista SAOL på nätet: www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/ svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_natet

• Svenska språkrådet: www.sprakradet.se• TT-språket: tt.se/tt-spraket

Litteratur• Handbok i svenska som andraspråk, Claes Garlén och

Gunlög Sundberg. Norstedts (2012).• Jämställt språk – en handbok i att skriva och tala

jämställt, Karin Milles. Norstedts (2013).• Klarspråk lönar sig, Fritzes förlag (2013). (Kan även

laddas ner på www.sprakradet.se)• Skiljeteckensboken: Skiljetecken, skrivtecken och

typo grafiska grepp, Siv Strömquist. Morfem (2013).• Skrivboken, Siv Strömquist. Gleerups (2010).• Språkriktighetsboken, Svenska språknämnden.

Norstedts (2011).• Svensk språkguide. Riktlinjer och råd för skriftlig

kommunikation, Linköpings universitet, 2014.• Svenska Akademiens ordlista över svenska språket.

Norstedts (2011).• Svenska skrivregler, Språkrådet. Liber (2008).

FÖR MER INFORMATION

www.liu.se/insidan/ kommunikationsstod/

sprakguider

Documents

Svensk språkguide