Svensk finanspolitik 2008

  • View
    37

  • Download
    0

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Svensk finanspolitik 2008. Finanspolitiska rådets rapport till regeringen. Finanspolitiska rådet. Ledamöter Lars Calmfors (ordf) Torben Andersen (vice ordf) Karolina Ekholm Per-Ola Eriksson Martin Flodén Laura Hartman Ann-Sofie Kolm Erik Åsbrink. Kansli Thomas Eisensee Ann Öberg. - PowerPoint PPT Presentation

Text of Svensk finanspolitik 2008

  • Svensk finanspolitik 2008Finanspolitiska rdets rapport till regeringen

  • Finanspolitiska rdetLedamterLars Calmfors (ordf)Torben Andersen (vice ordf)Karolina EkholmPer-Ola Eriksson Martin FlodnLaura HartmanAnn-Sofie KolmErik sbrink

    KansliThomas EisenseeAnn berg

  • Rapportens innehllFinanspolitiken och det finanspolitiska ramverketFinansdepartementets makroekonomiska prognoserDe sysselsttningspolitiska reformernaFrndringarna av fastighets- och frmgenhetsskattenRegeringens beslutsunderlag

  • Rapportens viktigaste slutsatserRegeringen gr rtt i att ha stora verskott de nrmaste renMen en omformulering av verskottsmlet br vervgasJobbskatteavdraget och den snkta a-kassan kan vntas ka sysselsttningen p sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade

  • Det finanspolitiska ramverketLngsiktig hllbarhet r ett verordnat ml verskottsmlet och utgiftstaket r operationella, medelfristiga ml som ska gra det lttare att uppn hllbarhetsmletverskottsmlets niv br bestmmas av:ml om vlfrdsfrdelning mellan generationerml om samhllsekonomisk effektivitet (utjmning av skatterna ver tiden)frsiktighetsmotivUtgiftstryck frn den demografiska utvecklingen

  • Regeringen br bttre motivera verskotts-mlets nivVilken vikt har olika motiv?Mlkonflikter mste diskuterasBehov av generationsanalyser - hur pverkar olika budgetutfall frdelningen mellan generationer?

  • verskottsmlet kommer att behva reviderasEnligt regeringens egna kalkyler ska det bara glla fram till 2015Drefter minskar verskotten enligt kalkylerna och blir s smningom underskottverskottsmlet infrdes nr de offentliga finanserna mste konsoliderasIdag finns helt andra mjligheter att finjustera mlformuleringen

  • vervg en gyllene regelPrva om verskottsmlet ska glla den offentliga sektorns totala sparande och inte bara det finansiella sparandet - det totala sparandet r summan av finansiellt sparande och nettoinvesteringar - dagens verskottsml kan hlla tillbaka de offentliga investeringarnaTillstt en offentlig utredning - alla investeringar eller bara de som ger monetr avkastning? - behov av sprrar mot missbruk - grns fr hur lg den offentliga sektorns finansiella frmgenhet fr bli

  • Exempel p gyllene regelStorbritannienTysklandMnga amerikanska delstaterKommuner och landsting/regioner i Sverige (det kommunala balanskravet)Svenska staten p 1950-taletdriftbudget fr lpande utgifter och inkomsterkapitalbudget fr investeringar (lnefinansiering)

  • Frbttra redovisningen av den offentliga sektorns ekonomiska stllningIdag saknas redovisning om hur den offentliga sektorns nettofrmgenhet utvecklas i budget- och vrpropositionerDet gr inte att f en helhetsbild av den offentliga sektorns ekonomiska stllningEn redovisning av statens nettofrmgenhet finns i rsredovisning fr staten - men statens nettofrmgenhet enligt rsredovisningen r ca 800 mdr kr lgre n enligt finans- och nationalrkenskaperna - rsredovisningen tillmts litet intresse

  • Stora verskott viktiga de nrmaste ren?Fr nrvarande mycket stora verskottDen stora oskerheten i hllbarhetsberkningar ger starka frsiktighetsargument fr strre verskott n en procent av BNP fram till 2015Hur stora skerhetsmarginalerna br vara r en rent politisk frgaEtt finansiellt sparande p 1 procent av BNP hller den finansiella frmgenhet ofrndrad vid nuvarande 20 procent av BNP (vid 3 procents real tillvxt och 2 procents inflation)Den naturliga anpassningen borde vara att hja pensionsldern i takt med kningen av livslngden

  • De sysselsttningspolitiska reformernaVrt uppdrag: har de angivna mlen om att ka sysselsttningen och det totala antalet arbetade timmar uppntts?Vi tar inte stllning till om tgrderna varit nskvrda eller inte om man vger sysselsttnings- mot frdelningseffekterBedmning utifrn tidigare forskning och modellkalkyler

  • SlutsatserBetydande positiva sysselsttningseffekter av lgre a-kassa och jobbskatteavdrag p siktsnkning av jmviktsarbetslsheten med kanske upp till en procentenhet p siktMen sysselsttningsuppgngen 2007-08 beror p konjunkturen, inte p reformernaEn eventuell kning av arbetslsheten i en kommande lgkonjunktur betyder inte att regeringens politik misslyckats

  • Jobbskatteavdrag mer effektivt n alternativJobbskatteavdraget ndamlsenligt om mlet r fler i arbeteBttre n ett avdrag som fasas ut med hgre inkomstMen jobbskatteavdraget r fr krngligt konstrueratEn hjning av inkomstgrnsen fr statlig inkomstskatt har en hg sjlvfinansieringsgrad men inkomstskillnaderna skulle kaSnkningen av fastighetsbeskattningen har frbrukat frdelningspolitiskt utrymme

  • Inga fler selektiva skattesnkningarRiktade skattesnkningar mot olika grupper eller branscherDet har funnits goda motivMen risk att skattesystemet blir svrverskdligt och att grnsdragningsproblem leder till ineffektiviteterRegeringen br vara mycket restriktiv med ytterligare selektiva skattesnkningar

  • Misslyckade reformer av a-kassans finansieringSannolikt positiva, men sm, effekter p sysselsttningen av differentierade avgifterMen hjningen av avgifterna i genomsnitt har kraftigt minskat anslutningen till a-kassornaDrmed str mnga utan frskringsskydd mot arbetslshet i kommande lgkonjunktur

  • Bristande samordning mellan olika delar av politikenHjda egenavgifter skulle finansiera i frvg bestmd storlek p jobbskatteavdragetMen de hjda egenavgifterna motverkar jobbskatteavdragetundantag fr arbetslsa och sjukskrivnaSamma effekt p lnsamheten att arbeta hade uppntts med lgre jobbskatteavdrag och utan hjda a-kasseavgifterobligatorisk a-kassa en mjlig lsninginte sannolikt

  • Snkningen av fastighetsbeskattningenSkatten hade sm negativa bieffekterBrott mot principerna i 1990/91 rs skattereformInvesteringar i bostder och i i nringsverksamhet behandlas inte lngre likformigtDen slopade frmgenhetsskatten och den snkta fastighetsbeskattningen ger strre ojmlikhetInget forskningsstd fr fastighetsskattereformen - kapitalkostnadsberkningar frst i efterhandAnmrkningsvrd kontrast mot regeringens ambitioner p andra omrden om forskningsstd

  • Regeringens beslutsunderlagGenerellt hg kvalitet p Finansdepartementets analysarbeteMen behov av bttre dokumentation bde internt och externtLt tjnstemnnen publicera analyser under eget namn i skriftserieAnalyser i de ekonomiska propositionerna ocks av alternativa frslagAmbitionerna att grunda politiken p forskningsunderlag mste glla alla omrden

  • Rapportens viktigaste slutsatserRegeringen gr rtt i att ha stora verskott de nrmaste renMen en omformulering av verskottsmlet br vervgasJobbskatteavdraget och den snkta a-kassan kan vntas ka sysselsttningen p sikt Men reformerna av a-kassans finansiering och fastighetsskatten har varit misslyckade

    **