Tema Elevhälsan - SPSM Webbutiken · ter att prestera och hantera sociala situationer. Och omvänt – prestationer och sociala relationer påverkar din hälsa. Därför är elevernas

www.spsm.seGES UT AV SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

Nr 3 · 2016

Ny forskning Inkludering – möjlighet eller hinder?

Vägentill självständighet

Full fart på språket

ElevhälsanTema

2 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2016

Hälsa och lärande förutsätter varandra. Hur du mår påverkar dina möjlighe-ter att prestera och hantera sociala situationer. Och omvänt – prestationer och sociala relationer påverkar din hälsa. Därför är elevernas fysiska och psykiska hälsa och lärande ett ansvar för alla i skolan.

Skolan har i uppdrag att främja elevernas hälsa och lärande samt förebygga ohälsa och hinder i lärandet. I det uppdraget spelar pedagogerna en stor roll och den gemensamma elevhälsan kan ge dem stöd att utveckla sina strategier för att möta alla elever. Förutom insatser på individnivå kan elevhälsans arbete bidra till skolans utveckling på organisations- och gruppnivå. Att utveckla elevhälsans arbete och samarbetet med andra på skolan är därmed ett sätt att utveckla hela skolans arbete för ökad måluppfyllelse och likvärdighet.

Det är ingen självklar process att gå från en elevhälsovård som huvudsakli-gen rycker in när en akut problematisk situation uppstått på individnivå, till en samlad elevhälsa som ger stöd på olika nivåer i skolan och på ett tidigt stadium. I vårt projekt kring elevhälsan har vi märkt att olika skolor kommit olika långt i detta förändringsarbete.

Jag ser det som ett mycket viktigt utvecklingsarbete, som inte minst skolledningen måste engagera sig i för att resultat ska uppstå. Elevhälsan har en kompetens och kunskap om skolan som social mötesplats och ofta en god insikt i elevernas tankar om sin egen hälsa och skolans lärmiljö. Använd den för att skapa och utveckla tillgängliga lärmiljöer där elever mår fysiskt och psykiskt bra och utvecklas i sitt lärande.

En funktionsnedsättning kan få konsekvenser för individens lärande, utveck-ling och hälsa. För elever med funktionsnedsättning är det därför av särskilt stor betydelse att samarbetet mellan elevhälsan och pedagogerna är effektivt. Tillsammans ser ni bättre elevens behovsbild och vilka möjligheter som skolan lärmiljö erbjuder och vad som behöver förändras.

I det arbetet ger vi skolor olika former av stöd: kompetensutveckling genom vår nätbaserade kurs för hela elevhälsoteam, bidrag till utvecklingsprojekt genom så kallade SIS-medel och specialpedago-giskt stöd. Det sista vill jag särskilt betona, då jag hört att det råder en viss osäkerhet kring om vi ger specialpedagogiskt stöd till elevhälsan, självklart gör vi det. I höst genomför vi även regionala dialogkon-ferenser om skolans elevhälsoarbete runt om i Sverige.

Tillsammans gör vi en likvärdig ut-bildning möjlig!

Greger Bååth

Generaldirektör

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Elevernas hälsa – en grund för måluppfyllelse

Specialpedagogiska skolmyndigheten arbetar för att barn, unga och vuxna oavsett funktionsförmåga ska få förutsättningar att nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom specialpeda-gogiskt stöd, undervisning i specialskolor, tillgängliga läromedel och statsbidrag. Den kompetens vi erbjuder kompletterar kommunernas och skolornas egna resurser.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut tidningen Lika värde. Den kommer ut med fyra nummer om året. Vi skickar den till förskolor, skolor, utbildningsförvaltningar och skolpolitiker runt om i Sverige. Tidningen är gratis och kan beställas på www.spsm.se.

Lika värde©2016 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Ansvarig utgivare: Greger Bååth

Redaktör: Sara Håkansson

Redaktion: Malou Nordlöf Ekström och Anna Rosenberg.

Adress: Specialpedagogiska skolmyndigheten,

Lika värde, Box 6074, 700 06 Örebro

Telefon: 010 473 50 00

E-post: [email protected]

Omslag: Visättraskolans rektor tillsammans med elever.

Omslagsfoto: Hans Alm

Produktion: Liljedal Communication

Tryck: DanagårdLiTHO, 2016

ISSN: 1652-3466

Redaktionen ansvarar ej för insänt, ej beställt text- och bildmaterial.

Citera oss gärna, men ange alltid källan.

InnehållMer av värde 4Tema: Elevhälsan 6Kurser och konferenser 12Nytt från SPSM 12Forskarporträttet: Ann-Charlotte Linton 14

Nr 3 · 2016

Prenumerera gratis på Lika värde och våra nyhetsbrev.

FO

TO

: P

EO

SJÖ

BE

RG

Twitter @SPSMsverige Facebook SPSMsverige

FO

TO

: H

AN

S A

LM

www.spsm.se

Lika värde

Visättraskolan ser ett tydligt samband mellan elevhälsans insatser och skolans utbildningsmål.

33 • 2016 Lika värde SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN

FO

TO

N:

SIV

ÖB

ER

G

Full fart på språketLudwig drar i sina öron och vips förstår hans kompisar att han vill leka ”jage”. Snabbt hakar några andra barn på. Med Ludwig i täten springer de in och ut mellan buskarna och har roligt ihop. Bättre kommunikation ger bättre relationer.

Ludwig var 1,5 år när han började på Ceres-gatans förskola i Göteborg. Men personalen upptäckte tidigt att han inte var intresserad av att prata. De fick ingen respons när de försökte kommunicera med honom.

– Han var tyst och hade inget joller, så vi råd-de hans föräldrar att ta kontakt med en logoped, berättar förskolläraren Nancy Königson.

Hon försökte träna Ludwig med hjälp av tecken, men det gav inget resultat. Ludwig hade starkt nedsatt syn och svårt med fingerfärdighe-ten. En utredning visade att han har dyspraxi. Det har inget med intelligensen att göra, utan är en funktionsnedsättning mellan hjärnans koppling till musklerna i munnen, som innebär att man får svårigheter med talet. Det kan även påverka finmotoriken.

Personalen på förskolan ändrade metodik och gick över till att arbeta med bilder istället, men även det visade sig vara en svårframkomlig väg. Bilderna blev för röriga för Ludwig på grund av hans synnedsättning. Den specialpedagog som då arbetade på förskolan rådgjorde med försko-lans chef Anna Berndtsson. Hon bestämde sig för att ta kontakt med Specialpedagogiska skol-myndigheten (SPSM) för att få hjälp.

– Det viktigaste är att man har en bra kontakt och ett bra samarbete med föräldrarna för att man ska kunna gå vidare, menar Anna.

De hade några träffar tillsammans med SPSM och fick en del råd. Nancy Königson fick sedan

gå en tvådagars synutbildning tillsammans med en kollega.

– Den var jättebra och gav oss verkligen aha-upplevelser. Vi förstod hur viktigt det är med kon-traster och att ljuset är tillräckligt, berättar Nancy.

Efteråt gjordes förändringar i lokalerna. Belys-ningen förbättrades. De märkte upp kanter med varningstejp och markerade Ludwigs matplats. Han fick en svart tallrik för han bättre skulle kun-na se maten. De ser till att han har ljus i ryggen där han sitter och har ordnat en särskild belysning åt honom vintertid. Pedagogiskt gick de över till att använda piktogram med svart-vita bilder.

– Nu fick vi äntligen respons från Ludwig. Han förstod innebörden i bilderna när vi frågade honom vad han ville göra. När han pekade på en bild med ett pussel, förstod vi att han ville pussla, säger Nancy.

Personalen har gått en utbildning i alternativ och kompletterande kommunikation. Nu an-vänder de både bildstöd och tecken. Det har gett effekt på hela verksamheten.

– De andra barnen tycker det är jätteroligt att lära sig olika tecken. Visst är det lättare att komma ihåg ordet november när man samtidigt gör tecken att det regnar. Eller hur? säger Nancy med ett skratt.

– Det går åt rätt håll. Nu börjar Ludwig kom-binera tecken med ord. Han är en väldigt positiv kille som har lätt att få kompisar, konstaterar Nancy. •••

Torbjörn Svensson

I hallen har personalen satt upp piktogrambilder som visar vilka kläder barnen ska ha på sig när de går ut.

Nancy Königson hänger på när Ludwig drar igång sin favoritlek ”jage”.

Ludwig har social kompe-tens och gillar att dansa till musik med sina kompisar.

Tips

Mer om alternativ och kom-pletterande kommunikation, bland annat ett studiepaket, finns på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats.

Genom att abonnera på piktogram kan du skapa ett schema med bilder, skriva ut bilder som klisteretiketter och mycket mer.

www.spsm.se/akk

www.pictogram.se


Mer av värde

Redaktör

Sara Hå[email protected]

Gratis läsning

med funktion i fokus

Den nya tidningen ”Funktion i fokus”, riktar sig till alla som möter människor med funktionsnedsättningar i sitt jobb. Ambitionen är att låta läsarna ta del av ny forskning, möta spännande människor och få koll på vad som händer inom funktionshinderområdet. Tidningen är gratis och ges ut av Stockholms läns landsting.

www.funktion.se

Filmer om språkträning

Webbspelare för talböcker

Nu finns en webbspelare för att läsa tal-böcker direkt på webben, utan att ladda ner dem. Myndigheten för tillgängliga medi-er har tagit fram webbspelaren och den finns i deras digitala bibliotek Legimus.

www.legimus.se

Antologin ”Ljud tar plats. Funk-tionshinderperspektiv på ljudmiljö-er” vill öka förståelsen för de hin-der och begränsningar som finns i olika ljudmiljöer. Den innehåller bland annat teoretiska resone-mang och intervjuer med personer som har en hörselnedsättning.

www.lu.se

Nya avhandlingar

From sounds to speech and gestures. Case studies of linguistic interaction in children with ASC

Pia NordgrenGöteborgs universitet, 2016

Nordgren har studerat språk- och talutveck-lingen hos två pojkar med autismspektrumtill-stånd. Resultaten visar bland annat att det verkar finnas en mekanism som överbryggar mellan att lyssna på tal och att tala själv.

Childhood Bilingualism and Reading Difficulties: Insights from Cognition and Pedagogy

Niloufar Jalali-MoghadamÖrebro Universitet, 2016

Avhandlingen består av fyra studier kring fler-språkighet och lässvårigheter. En av studierna understryker vikten av anpassad undervisning i läsning för flerspråkiga elever med lässvårig-heter.

Magnitude Processing in Developmental Dyscalculia: A Heterogeneous Learning Disability with Different Cognitive Profiles

Kenny SkagerlundLinköpings universitet, 2016

Syftet med avhandlingen är att öka vår förstå-else av dyskalkyli. I studien visar Skagerlund att dyskalkyli kan ha olika underlig-gande kognitiva orsaker.

Assessment and Remediation for Children with Special Educational Needs: The role of Working Memory, Complex Executive Function and Metacognitive Strategy Training

Perti PartanenMittuniversitetet, 2016

Avhandlingen undersöker hur utredningar och stödinsatser utformas för barn i behov av stöd i skolan. Partanen studerar särskilt den roll som arbetsminnes- respektive planerings- och metakognitiv förmåga spelar i sammanhanget.

hinderskaparNär ljud

Karlstadmodellen har tagit fram filmer som visar hur man kan språkträna enligt deras modell. Filmerna heter ”Om jag hade en röst” och handlar om barn på olika språkliga ut-vecklingsnivåer som språkträ-nar. Filmerna är producerade i samarbete med professor Iré-ne Johansson och Riksför-bundet FUB.

www.sprakbussen.se

(klicka på produkter)

FO

TO

: K

ICK

I N

ILS

SO

N/I

CO

N P

HO

TO

GR

AP

HY

FO

TO

: N

IKL

AS

FO

RS

HE

LL


FoU specialpedagogikCharlotta Pettersson [email protected]

Nationell forsknings- och utvecklingssamordnare, fil.dr.ped.

Forskning ger mångfald av perspektiv!

Hur kan forskningsresultat bidra till att utveckla skolan och den specialpedagogiska praktiken? I mitt arbete som nationell forsk-nings- och utvecklingssamordnare funderar jag en hel del över det. I den här spalten kommer jag att reflektera kring det och proble-matisera hur forskningsresultat kan bli en del av skolans ordinarie verksamhet. Det gör jag utifrån mina erfarenheter från akademin, kommunal förvaltning och statlig skolmyndighet. Tidigare har jag forskat om hur skolans styrdokument bidrar till att skapa mening för lärare.

I våras var jag på en skolkonferens där både aktiva forskare och skolutvecklare föreläste. I kaffepausen utspelade sig ett samtal mellan två deltagare.

– Intressant att föreläsaren pekade på att vi ofta glömmer bort att adhd-liknande symptom kan visas av barn som lever i förhål-landen som skapar stress, exempelvis missbruk och misshandel.

– Ja, verkligen. Tänk att vi så ofta ropar på diagnos och eventu-ellt medicinering fast det kanske inte alls är den typen av stöd som eleven behöver.

Jag tycker att samtalet är intressant. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, som det står i Skol-lagen. Vilket av de två ställningstagandena, som båda grundar sig i forskning, bör vi i skolvärlden ta fasta på? Är det relevant att ha kunskap om orsaken och hur kartlägger vi i så fall möjliga orsaker? Spelar orsaken någon roll för hur vi kommer att arbeta specialpedagogiskt?

Specialpedagogik är en tvärvetenskaplig disciplin där frågor be-forskas ur olika vetenskapliga traditioner till exempel pedagogik, psykologi, medicin och neurovetenskap. Det betyder att samma fråga får olika svar beroende på vilket perspektiv forskaren har. Forskningens uppgift är att ta fram ny kunskap, medan praktiken vill hitta lösningar för olika pedagogiska situationer. Det innebär att forskningsresultat inte är direkt överförbara.

Så alla specialpedagoger, pedagoger och rektorer – utgå från er erfarenhet och kunskap och formulera tillsammans de frågor ni behöver svar på. Kartlägg svårigheterna i undervisningssituationen och lyssna till eleverna. Låt sen forskningen bistå er med en mång-fald av olika perspektiv på hur ni kan förstå och hantera specialpe-dagogiska situationer!

Charlotta Pettersson

Lättläst på flera språk Nypon och Vilja förlag har gett ut lättlästa böcker på arabiska, somaliska, dari och tigrinska. De har böcker för barn, unga och vuxna. Tanken är att de ska kunna användas i moders- målsundervisningen.

www.nyponforlag.se

www.viljaforlag.se

Nya publikationer från Skolverket

Att bedöma vuxna på träningsskolenivå Skolverkets material ”Kunskapsbedömning - inom särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar trä-ningsskolan” stödjer lärare att konstruera bedömningsuppgifter för att tillgodose elev-ernas skilda kognitiva förutsättningar.

Osynliga funktions- nedsättningarSkolverkets skrift ”Funktionshinders (o)syn-lighet i skolans läromedel” visar bland annat hur svårt det är att visa fram personer med funktionsnedsättning och samtidigt behand-la dem som vem som helst. En skrift för alla som presenterar texter och bilder i offentliga sammanhang.

Om skolan för nyanländaSkolverket har tagit fram broschyrserien ”Den svenska skolan för nyanlända” och en webbplats om hur skolan fungerar i Sverige. Informationen finns på många olika språk.

www.omsvenskaskolan.se

Hur framställs funktionshinder i svenska läroböcker? Den frågan granskades i en underlagsrapport till Skolverkets

rapport I enlighet med skolans värdegrund? I resultatet fann vi att funktionshinder är anmärkningsvärt frånvarande

och – när de förekommer – återkommer på några typiska sätt i text och bild. Studien presenteras här tillsammans

med en fördjupad diskussion av hur man kan förstå dessa framträdelseformer, främst den vi kallar för ”genuin likabehandling”,

eftersom den tycks ligga närmast den värdegrund som uttrycks i gällande läroplaner. Begreppet funktionshinder är

en kategorisering som är vanligt förekommande både i vardagligt språk och i forskningsverksamhet. I olika sammanhang

ges begreppet lite olika innebörder. Vanliga exempel på betydelser i den diskurs som förts i vårt land handlar framför

allt om människor med nedsatt rörelseförmåga, nedsatt syn eller hörsel och en hämmad förståndsutveckling. Få områden

har sett så många begrepp överges och nya komma till. Ett viktigt skäl till det tycks vara att de nya begreppen

snabbt fylls med nedvärderande innebörder och att intresset för att använda så neutrala beteckningar som möjligt

ständigt framtvingar terminologiskt nyskapande. För ca 150 år sedan började man, inom det vi idag kallar specialpedagogik,

habilitering/rehabilitering och olika medicinska specialiteter, identifiera människors begränsade funktionsförutsättningar

på ett sätt som man inte tidigare gjort. Man kan säga att syftet var att synliggöra och särskilja olika typer av funktionshinder

(i 1800-talets terminologi: dövstumma, blinda, vanföra, sinnesslöa etcetera) för att bygga upp specialiserad kunskap

och behandlingsmetoder för varje typ av begränsning. Förhoppningarna var stora och viktiga framgångar noterades också.

Leo Kanner (1935) illustrerar optimismen i avslutningskapitlet till History of the Care and Study of the Mentally Retarded

där han till exempel skriver om den epokgörande upptäckten av det så kallade PKU-provet som gör det möjligt att diagnostisera

Föllings sjukdom som leder till omfattande funktionshinder om den inte behandlas. Detta synliggörande genom att identifiera och

avgränsa olika typer av begränsade funktionsförutsättningar, är någonting som gäller allt ifrån pionjärerna inom det som

på deras tid kallades ”idiotundervisning” till vår tids nya bokstavsdiagnoser. I grova drag kan man säga att synliggörandet

genom särskilda funktionshinderkategorier har fortsatt utvecklas sedan dess men 1970- och 80-talens integreringspolitik utgör

en milstolpe. Här kommer också ett nytt mål in i bilden, målet att människor med begränsade funktionsförutsättningar

ska vara närvarande genom delaktighet i samhällets alla sammanhang. Utgångspunkten är att det hade växt fram en kritik av att

de specialiserade stödinsatserna (och de särskilda kategorier som de byggde på) ofta leder till att de som har någon

typ av begränsade funktionsförutsättningar går i en speciell förskola eller skola och att man bor och arbetar på speciella

ställen – och på det sättet blir frånvarande i samhället. Ett viktigt mål med integreringspolitiken är, skulle man kunna säga,

att ge dessa människor rätt till närvaro i alla sammanhang. En särskild kritik gällde själva kategoriseringen och dess konsekvenser.

Den leder inte bara till placeringar i segregerade miljöer utan också till vad man kan kalla ”ett stigmatiserande synliggörande”

som har visat sig skapa osynliga murar mellan människor även efter att den verksamhetsmässiga segregeringen i skolor och boende

avskaffats. En viktig lärdom är att vissa former av synliggörande tycks kunna stämpla människor på ett nedvärderande

sätt och det tycks särskilt gälla när en funktionshinderkategori lyfts fram på bekostnad av andra identitetskategoriseringar. Man

skulle kunna säga att kategoriseringen har ett janusansikte. På den ena sidan finns möjligheterna till specialiserat stöd, på den andra stigmat.

Funktionshinder används idag som ett slags paraplybegrepp för att beteckna tre olika aspekter som har att göra med begränsningar

i människors funktionsförutsättningar. De tre aspekterna pekades ut i beteckningen på Världshälsoorganisationens klassifikation International

Classification of Impairment, Disability, Handicap (ICIDH) från 1980, som tycks ha inspirerats just av det skandinaviska språkbruket.

I den svenska versionen används termerna: skada/sjukdom, funktionsnedsättning och handikapp. Alla dessa tre termer betecknar

viktiga aspekter av en begränsning i människors funktionsförutsättningar. Skadan/sjukdomen rör de biologisk-kroppsliga aspekterna,

funktionsnedsättningen den nedsatta funktionsförmågan som sammanhänger med skadan/

sjukdomen och handikappet betecknar den nackdel som den sociala

situationen kan utgöra för individen.

Funktionshinderbegreppet, med sina tre olika aspekter,

definieras ofta med utgångspunkt i det som brukar kallas det miljörelativa handikappbegreppet, vilket lyfter fram att handikapp utgörs

av relationen mellan individen och miljön. Det har i sin tur växt fram (i slutet av 1960-talet) som en kritik av tidigare synsätt där begränsningar

i människors funktionsförutsättningar främst förstods i termer av individuella skador, brister eller oförmågor. Innebörden i det miljörelativa

handikappbegreppet är att begränsningen i funktionsförutsättningar alltid också har med den omgivande miljön eller kontexten att göra.

Världshälsoorganisationens första klassifikation har utsatts för en hel del kritik vilket lett till en ny klassifikation, International Classification of

Functioning, Disability and Health (ICF, 2001). Även här står tre fenomen och begrepp i centrum: kropps¬funktioner/kroppsstrukturer, aktivitet och

delaktighet. De tre nya begreppen har ett betydelsemässigt släktskap med de gamla. En viktig skillnad är att de inte enbart är avsedda

att beteckna något avvikande eller onormalt utan ska kunna beskriva alla människors sätt att fungera. Det är således inte primärt

en klassifikation av begränsade funktionsförutsättningar utan funktionsförutsättningar överhuvudtaget.

Funktionshinders (o)synlighet i skolans läromedel

Funktionshinders (o)synlighet i skolans läromedel

Skolverket

Kan man skriva om funktionsnedsättningar utan att det

automatiskt ges en negativ innebörd? Är det kanske bättre

att undvika problemet helt genom att inte nämna människors

varierande funktionsförmågor? Det tycks alltid finnas en risk

att antingen peka ut någon som avvikande från det normala

eller att helt ignorera företeelser som är vanliga i ett komplext

samhälle.

Den här skriften visar bl.a. hur granskade läroboksförfattare

har svårt att visa fram personer med någon funktionsnedsätt-

ning och samtidigt behandla dem lika som vem som helst.

Det är förstås inte läroboksförfattarna ensamma om. Därför

är det värdefullt att skriften också kan visa på alternativa sätt

att framställa variationer i människors funktionsförutsättning-

ar. De bör kunna bli till inspirerande exempel!


TEXT Malou Nordlöf Ekström FOTO Kerstin Stickler

Tema Elevhälsan

Elevhälsans roll att

arbeta förebyggande

är ganska ny.

Viljan att förändra

arbetssättet finns,

men det är inte helt

lätt. Läs om hur ett

par skolor utvecklat

sin elevhälsa och om

vad eleverna tycker.

Vägen till självständighet

Slottegymnasiet i Ljusdal har många elever med neuropsykiatriska funktions-

nedsättningar (NPF). Elevhälsoteamet såg att stödet behövde förändras för att främja elevernas självständighets-

utveckling och startade ett projekt.

Skolan är känd för att ha ett arbetssätt som passar elever med NPF. Tidigare fanns många elevassisten-ter på skolan och det gynnade elevernas möjligheter att nå målen.

– På ett sätt var det bra, men vi såg att det behöv-des något annat för att ge ungdomarna stöd att bli mer självständiga, berättar specialpedagogen Eva Frosth.

Projektet ”Vägen ut – min plattform ut i livet” startade för två år sedan. Det har handlat om att utveckla skolans stöd och struktur i två spår: ett studierum där eleverna får stöd i lugn miljö och ett nätverk med verksamheter som möter elever med NPF när de slutar gymnasiet.

Projektet började med en kartläggning för att samla de erfarenheter som redan fanns i skolan. Madeleine Lundholm, projektledare i ”Vägen ut” och kurator i kommunens barn- och elevhälsa, inter-vjuade elevhälsoteamets medarbetare, lärare, elev-assistenter samt nuvarande och tidigare elever med NPF och deras föräldrar. För att få fler infallsvinklar i kartläggningen sökte hon information om andra


Tema Ljudmiljö

gymnasieskolor som utvecklat sin verksamhet för att möta ungdomar med NPF.

– I kartläggningen såg vi att många elever på Slot-tegymnasiet gick till ”ingenting” när de slutade här, berättar Madeleine.

Elevhälsoteamet på skolan består av rektor, skol-sköterska, studie- och yrkesvägledare, skolkurator och specialpedagog. För dem blev projektet en möjlighet att vidareutveckla den struktur som redan fanns i elevhälsoarbetet. Målet var att stärka elever-nas identitet och ge dem kunskap och förståelse för sin funktionsnedsättning för att de själva ska kunna beskriva sina behov av stöd.

– Att få stöd i självständighetsutvecklingen är nödvändigt för ungdomarna när de blir äldre och går på gymnasiet. Skolan är den största friskhets-faktorn. Därför måste vi prata med eleverna om hur viktigt det är med självständighet och utveckling för att klara ett eget liv. De behöver inte vara beroende av sina föräldrar, säger Eva.

För att ge eleverna det stödet behövde personalen

få ökad kunskap om de utmaningar som elever och deras föräldrar med NPF har.

– Innan vi startade arbetet i projektet berättade vi från elevhälsoteamet om våra tankar för all per-sonal. Budskapet var att det vi gjorde kunde få bety-delse för alla elever som behövde arbeta enskilt för att klara en kurs, berättar Eva.

Studieverkstan ligger i skolans huvudbyggnad, nära skolbibliotek och kafé. Hit kan elever komma och få stöd att sortera, planera och prioritera sina arbetsuppgifter.

– Här arbetar våra elevhandledare. De har fått kompetensutveckling och en förändrad yrkesroll, från att vara assistenter ute på programmen till att jobba som ett team. Det blir mindre sårbart än förut, då en elevs studiesituation kunde påverkas negativt om en assistent var borta. Eleverna får samtidigt träna på att få stöd från olika personer, berättar Eva.

Elever med någon form av NPF, kognitiva svårig-heter eller annat behov av stöd har möjlighet att gå ifrån klassrummet för att få stöd i studieverkstan eller

Elevhälsoteamet, samordnaren, elevhandledarna och eleverna på Slottegymnasiet är nöjda med de

möjligheter som studieverkstan ger.

Hanna Furuskog, elev på Slottegymnasiet


Tema Elevhälsan

för att jobba ostört. Om skolan behöver göra några anpassningar tas det upp i elevhälsomöten där elevens mentor och vid behov även elevhandledaren är med. För att klara samordningen mellan lärare, handledare och elevhälsoteam har en lärare anställts på heltid.

För Hanna Furuskog och Ante Hansson har studieverkstan och det stöd som finns där varit avgö-rande för en fungerande studiesituation.

– Jag går hit när jag inte orkar vara i klassrummet. Oftast för att jag blir arg när jag inte förstår. Numera är det ok för lärarna att jag behöver gå ifrån. berättar Hanna Furuskog.

– För mig är det viktigt att få hjälp med skrivupp-gifter. Jag har bokade tider här i studieverkstan och har jobbat med olika studiehandledare. För att ha koll på vad jag behöver göra inför prov och när jag ska plugga antecknar jag numera sånt i en liten bok, det funkar bra, säger Ante.

Lena Olofsson, som är studie- och yrkesvägledare har ansvarat för kontakterna i nätverket i ”Vägen ut”, där bland andra Försäkringskassan, Arbetsför-medlingen och kommunala verksamheter som om-sorgsförvaltningen finns med.

– Stödet från skolan handlar om att vi har kon-takt med alla i nätverket. Eftersom vissa av verksam-heterna har sekretess formulerade vi ett erbjudande till eleverna och deras vårdnadshavare. De som är med får vägledning inför att de slutar på gymnasiet. I vissa fall är vi med i överlämning till Arbetsför-medlingen, berättar hon.

I våras gick första kullen studenter, som fått stöd på ett nytt sätt, ut från Slottegymnasiet. I höst fort-sätter utvecklingsarbetet på skolan med mer fokus på främjande perspektiv.

– Det blir fortbildning för personalen. Bland an-nat psykosociala frågor och hbtq-frågor och vad det kan betyda i vardagen, berättar Eva.

Det råd de vill ge till andra skolor som vill utveckla elevhälsoarbetet är: Stanna upp och titta på vad ni gör just nu. Lista och prioritera. Sen är det bara att börja med det som ”skaver” mest, annars är det lätt att gå vilse. Och skolledningen måste vara med! •••

Stöd från Specialpedagogiska skolmyndigheten

Slottegymnasiets projekt ”Vägen ut – min plattform ut i livet” genomfördes med SIS-medel för utvecklingsprojekt, som är ett statsbidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Elevhälsoteamet och skolans rektor har också deltagit i den nätbaserade kursen ”Att höja skolans elevhälsokompetens” och har även vänt sig till SPSM för specialpedagogisk rådgivning.

Utvecklingen av elevhälsoarbetet på Slottegymnasiet utgår från de behov som finns på skolan. Eleverna Hanna Furuskog och Ante Hansson är några av dem som regelbundet får stöd i den stu-dieverkstad utvecklats under projektet.

Det råd de vill ge till andra skolor som vill utveckla elevhälsoarbetet är: Stan-na upp och titta på vad ni gör just nu.


Tema Elevhälsan

Medlemmar i Sveriges elevråd – SVEA är elevråd från övre grund-skolan och gymnasiet. De väljer vilka politiska frågor som organi-sationen ska driva. En tillgänglig och förebyggande elevhälsa står på organisationens politiska program för åren 2015-16. Ett val som både lärare och skolledare har välkom-nat.

– Du måste må bra för att göra bra ifrån dig i skolan. Tyvärr priori-teras mjuka värden ner i skolan där kunskapsresultaten står i centrum, förklarar Julia.

Organisationen har tre huvudsak-liga frågor som de driver i elev-hälsofrågan:1. Inför ett maxtak på antal elever

per skolsköterska och skolkurator.2. Ha tydliga krav på rätt kompe-

tens hos elevhälsan.3. Ge riktade ekonomiska resurser

till elevhälsan.– Det är inte okej att skolsköter-

skan eller kuratorn bara finns på skolan två dagar i veckan. Du väljer ju inte vilka dagar som du inte mår bra. En tillgänglig elevhälsa ska vara enkel att gå till. Dels ska du som elev kunna besöka skolkuratorn, skolsköterskan eller psykologen på ett enkelt sätt, utan att gå igenom stora gäng av människor i korri-doren.

Framgångsfaktorn för en väl fung-erande elevhälsa är också att jobba förebyggande.

– Som elev ska du inte träffa elevhälsan när din värld har rasat samman. Elevhälsoteamet bör vara ute och visa sig på skolan, så att eleverna vet om vilka de är och vad

de kan hjälpa till med. Det räcker inte att lägga ut broschyrer i vänt-rummet.

Att vara ute i skolverksamheten för att fånga upp oron innan de har blivit problem är något som organi-sationen förespråkar.

– När tre elever i samma klass har ont i magen och känner oro kan elevhälsan se strukturer i detta och stödja den klassen innan hela klas-sen kommer med magont.

Den psykiska ohälsan hos elever idag kan också förebyggas genom att elevhälsan pratar med eleverna om stress och hur man kan hantera den. Att ha ett samtal om vilka krav som unga ställer på sig själva idag kan få eleverna att inse att deras krav ibland är orimliga.

Specialpedagogiska skolmyndighe-ten anordnar dialogkonferenser om skolans elevhälsoarbete i höst. Julia Lindh medverkar i programmet.

– Jag tror på kompetensutveck-ling om elevhälsa. Det är viktigt att utbyta erfarenheter och diskutera. Hur ser det ut på vår skola? •••

Det var i åttan som Julia Lindh engagerade sig i elevrådet hemma i Ulricehamn. ”Det var en härlig känsla, att jag kunde vara med och förändra det som jag tyckte var orättvist.”

Elevernas kravlista på elevhälsanDet är bara eleverna som vet hur det är att vara elev idag. Inte rektorer, lärare eller ens 25-åringar vet. Det menar Julia Lindh, som är förbundsordförande i Sveriges elevråd – SVEA. Själv tog hon studenten förra året. Här ger hon elevernas syn på varför elevhälsan är en viktig fråga för skolan.

Anna Rosenberg FO

TO

HA

NS

AL

M

FO

TO

HA

NS

AL

M


Tema Elevhälsan

Förändringen är ett resultat av ett helhetsgrepp. Visätt-raskolan betonar sambandet mellan elevhälsans insatser och skolans utbildningsmål. Trygga elever presterar bätt-re. Därför ville rektorn Semira Vikström fokusera och utveckla elevhälsan. Som ett led i det arbetet har skolans elevhälsoteam gått en distanskurs hos Specialpedagogis-ka skolmyndigheten. Skolsköterskan Norma Bento anser att kursen bidragit med struktur och tydlighet.

– När man är ett team är det lätt att man går in i varandra och arbetar parallellt. Nu kan vi komplettera varandra och samarbeta mer effektivt. Tidigare kände vi alla ett ansvar att var med på alla möten. Idag ser vi till att rätt representant från elevhälsan är med på rätt möte, säger Norma som ser kursen som kompetensutveckling.

– För min del har det varit värdefullt att se alla styr-dokument inom skolan, olika förordningar och råd. Det gör att det känns tryggare att utföra arbetet.

Biträdande rektorn och ansvarig för elevhälsan Erik Hall menar att utbildningen är ett sätt att kvalitetssäkra verksamheten.

– Kursen tryckte också mycket på att eleven ska må bra. Den gav oss inspiration och visade hur andra skolor arbetar. Vi diskuterade hur vi ville arbeta och pratade mycket om vårt förhållningssätt. Kursen har gett oss ett kvitto på att vi är på rätt väg, säger han.

Visättraskolan har drygt 350 elever. Här finns bland andra elever med språkliga svårigheter, grava språkstör-ningar och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det finns också elever med grav hörselnedsättning.

Elevhälsans uppgift är att stötta och ge riktade resur-

Resultat av effektivare samarbete:

Trygga elever presterar bättre

För fyra år sedan hade Visättraskolan i Hud-dinge dåliga kunskapsresultat, hög personal-

omsättning och eleverna valde en annan skola inför årskurs 6. Den nya rektorn valde att satsa

på elevhälsan och nu vill eleverna stanna kvar.

FO

TO

HA

NS

AL

M

FO

TO

HA

NS

AL

M

Modell hjälper elevhälsan

Delaktighetsmodellen är ett stöd till skolor att hitta sitt sätt att arbeta med delaktighet. Den kan hjälpa elevhälsan att arbeta förebyggande och stödja elevernas utveckling. Modellen bidrar till att lyfta blicken från elevens brister till att förstå eventu- ella skolsvårigheter i relation till miljön.

Stödmaterialet ”Delaktighet – ett arbetssätt i skolan” ger förslag påhur skolan kan arbeta med delaktighetsmodellen.

www.spsm.se/webbshop


Tema Elevhälsan

Råd från SPSM

Sedan 2011 ska alla skolor ha en samlad elevhälsa som ska arbeta främjande och förebyggande, istället för att rycka in när inget annat hjälper. Viljan att förändra finns, men hur börjar man arbeta på ett nytt sätt?

– Se det som ett gemensamt lärande för hela skolan och avsätt tid att diskutera vad främjande och förebyggande elevhälsoarbete kan vara, annars hinns det inte med. Lägger man tid på det, så vinner man tid längre fram, säger Erica Sjöberg, rådgivare och en av projektledarna i Specialpedagogiska skolmyndighetens projekt om stöd till elevhälsan.

Olika skolor har olika förutsättningar och behov, därför finns inga enkla svar på hur ett förebyggande elevhälsoarbete ska gå till.

– Några frågor elevhälsoteamet kan diskutera är hur de ska samar-beta inom teamet och med övriga på skolan, vilket stöd pedagogerna kan förvänta sig och hur teamets arbete kan bli en del av skolans prioriterade utvecklingsområden, säger Sarah Neuman, den andra projektledaren, som även hon är rådgivare.

Medarbetarna i elevhälsoteamet sitter på en stor kompetens som skolan kan ta till vara i utvecklingsarbete och planering.

– Lyft in elevhälsans samlade kunskap och möjliga insatser i sko-lans möten, planer och rutiner, säger Erica.

– Och ta vara på elevhälsans kompetens när skolårets ska plane-ras, läromedel köpas in, lärmiljön utformas och så vidare, tillägger Sarah.

Projektet som Erica och Sarah arbetar med har bland annat tagit fram en nätbaserad kurs för hela elevhälsoteam. Det här läsåret del-tar 150 team. I början av 2017 kan intresserade skolor anmäla sitt team till nästa läsårs kurs. •••

Sara Håkansson

Samlat förebyggande elevhälsoarbete vinner tid

Erik och Normas råd om elevhälsa

• Var tydlig mot personalen om hur elevhälsan arbetar.

• Ha en närhet i alla arbetslag till elevhälsa och övrig personal.

• Prioritera elevhälsan.

• Biträdande rektor bör ha ansvar för elevhälsan för att få helhetsgrepp kring eleverna.

• Avsätt tid för elevhälsoteamet. Var tillgängliga och gå regelbundet igenom hur eleverna mår.

FO

TO

: S

AR

A H

ÅK

AN

SS

ON

ser till elever i behov av särskilt stöd, sätta ramar kring arbetet, följa upp och utvärdera insatserna. Uppföljning görs tre gånger per termin.

– Tillsammans med skolans speciallärare kartlägger vi deras språkliga utveckling och vilket stöd som de behö-ver från elevhälsan, säger Erik.

Han anser att personalen är duktig på att uppmärksam-ma elever som far illa. Det senaste året har elevhälsan infört en drop-in tid för skolans personal, som kan komma dit och ta upp ärenden. En idé som teamet fått genom kursen.

– Lärarna använder sig av den möjligheten, men det är något som vi måste fortsätta att arbeta in. Vi har ock-så stor hjälp från förvaltningens resurscentrum för stöd och elevhälsa, som erbjuder stöd till vår personal. Det är ett samarbete som vi har utvecklat under det här läsåret, fortsätter Erik. •••

Ulla-Karin Höynä

FO

TO

HA

NS

AL

M

12 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 2016www.spsm.se

Flerspråkighet och funktionsnedsättningSundsvall 25 oktober, Umeå 27 oktober

En kursdag för modersmålslärare och studiehandledare. Dagen innehål-ler föreläsningar och erfarenhetsutbyte om pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättning och hur man skapar en tillgänglig lärmiljö.Anmälan senast 11 respektive 13 oktober

www.spsm.se/kurser

Tillgänglig vuxenutbildning

Webbseminarium 27 oktober och 17 november

Seminariet i oktober fokuserar på adhd och det i november på autism-spektrumtillstånd. Seminarierna beskriver hur studiesituationen kan bli tillgänglig och vilka pedagogiska konsekvenser för lärandet som funk-tionsnedsättningarna kan innebära.Anmälan senast två dagar innan, begränsat antal.

www.spsm.se/webbseminarier

Förskolan och specialpedagogik

Karlstad, 9 november

En konferens om barn som inte leker, för förskolechefer och pedagoger i förskolan. Föreläsningar om hur förskolan kan anpassa miljön och vara ett stöd så att leken fungerar för alla barn.Anmälan senast 11 oktober

www.spsm.se/kurser

Alternativa verktyg för PC och MAC

Nätbaserad kurs 14 november – 16 december

En verksamhetsinriktad och erfarenhetsbaserad grundkurs med diskus-sioner och uppgifter. Deltagarna genomför självständigt arbete på kur-sens webbsida och i sin egen verksamhet. Kursen beräknas ta 4-5 tim-mar per vecka.Anmälan senast 17 oktober

www.spsm.se/kurser

NPF i grundsärskolan

Hässleholm 16 november och 18 januari

En tvådagarskurs om hur verksamheten kan anpassa den pedagogiska, sociala och fysiska miljön för att möta elevgruppen. Första dagen är teo-retisk, andra dagen är praktiknära.Anmälan senast 5 oktober

www.spsm.se/kurser

Nytt från SPSM

Fler konferenser, kurser och arrangemang finns under ”Kurser och aktiviteter” på www.spsm.se

Kurser och konferenser

Värderingsverktyg möter ändrat lagkravFör att bättre möta verksamheterna förskola, skola och fritidshem har vi uppdaterat vårt värderingsverktyg för en tillgänglig utbildning. Verktyget har fått fler indikatorer som är mer jämt fördelade inom de fyra huvudområde-na: förutsättningar för lärande, pedagogisk tillgänglighet, social tillgänglig-het och fysisk tillgänglighet.

Den 1 januari 2017 träder ändringar i kraft i diskrimineringslagen som syftar till att effektivisera arbetet med aktiva åtgärder.– Här tror vi att vårt värderingsverktyg kan vara ett väldigt bra stöd för att arbetet ska bli så systematiskt och överskådligt som möjligt, säger Lena Hammar, samordnare för tillgänglighet inom Specialpedagogiska skolmyn-digheten.

www.spsm.se/tillganglighet

Nya läromedel

Teckenspråk Online – träning på distans

Teckenspråk Online ger elever möjlighet att lära sig svenskt teckenspråk på distans. De kan själva välja var och när de vill träna.

Läromedlet är utformat utifrån kunskapskraven i grundskolans kurs Teckenspråk för hörande, men även andra kan använda det. Läromedlet har en lärarhandledning med pedagogiska råd och tips.

Målgrupp: elever från åk 4 till och med gymnasiet.


Prenumerera på nyheter om läromedel

Tre till fyra gånger om året skickar vi ut ett nyhetsbrev med produktnyheter om läromedel, information om SPSM:s webbshop och söktjänsten Hitta läromedel. Skriv upp dig på sändlistan!

www.spsm.se/nyhetsbrev


Nyckeln till delaktighetI somras var vi på västkusten och då kom jag att tänka på ett av mina starkaste barndomsminnen. Det var på Orust i början på 70-talet, där det arrangerades sommarläger för barn med olika funktionsnedsättningar. Mina systrar, kusiner och jag gick ofta till lägergården och lekte, pysslade och åkte på ut-flykter tillsammans med barnen.

Jag minns särskilt en liten flicka som låg på en filt i gräset, i skuggan av ett träd. Jag frågade en ledare varför hon bara låg där ensam hela tiden, och undrade om hon inte ville vara med och leka. Vad jag minns så svarade ledaren att hon var förla-mad och inte förstod vad vi sa eller gjorde.

Jag tänkte ”hur kan hon veta att flickan inte förstår? Hon kanske förstår precis allt och jättegärna vill ha kamrater att vara tillsammans med”. Så jag bestämde mig för att sätta mig ner och prata med henne. Det gjorde jag varje dag jag var där och jag både kände och märkte att hon blev glad och tyckte väldigt mycket om det.

Vad händer med barnet eller eleven som inte får tillgång till leken eller den sociala gemenskapen? Hur påverkar det identi-teten och självkänslan? Hur påverkar det tilltron till lärandet och till de egna förmågorna? Och hur påverkar det kamrater-nas syn på barnet eller eleven som inte ges möjlighet att vara delaktig?

Barn som, oavsett förutsättningar, får vara med och lära tillsammans, berikar och bidrar till ett gemensamt lärande. Men det förutsätter en trygg och tillgänglig miljö där barnen känner sig sedda och delaktiga.

Den sociala miljön betyder mycket och påverkar hela lärsitua-tionen. I den omarbetade versionen av ”Värderingsverktyget för tillgänglig utbildning” har vi utvecklat avsnittet om den sociala miljön. Syftet med verktyget är att ge verksamheter på olika nivåer stöd i att arbeta systematiskt, för att utveckla och förbättra tillgängligheten i hela lärmiljön. Du kan läsa, ladda ner och beställa det på vår webbplats. •••

Lycka till med höstens arbete!

Lena Hammar

www.spsm.se/tillganglighet

Tillgänglig utbildningLena Hammar [email protected]

Samordnare för tillgänglighet

Studiepaketet vänder sig till dig som vill veta mer om vad utvecklings-störning kan innebära. Materialet är anpassat för studier på egen hand eller i grupp.

Målgruppen är i första hand lärare, specialpedagoger, elevhälsans personal och ansvariga för utbildning, från förskola till vuxenutbildning. Det kan även vara intressant för till exempel dig som arbetar inom habilitering och daglig verksamhet.

www.spsm.se/studiepaket

Nya Ritade TeckenWebbplatsen om webbtjänsten Ritade Tecken har fått ett nytt grafiskt utseende. Den nya designen gör det enklare att hitta information om tjänsten. Genom tjänsten kan man ladda ner bilder av tecken och använda dem i undervisningen.Ritade Tecken är främst avsedda för läromedelsproducenter och pedagoger i verksamheter som använder tecken som alternativ och kompletterande kommunikation (TAKK) samt för föräldrar. Det finns närmare 2650 ritade tecken. Vi fyller kontinuerligt på med nya tecken.

www.ritadetecken.se

Gör datorn tillgängligUndrar du hur du kan göra anpassningar av datorns funktioner? Då kan du ta hjälp av Specialpedagogiska skolmyndighe-tens serie ”Tips och idéer”. Där finns in-struktioner för inställningar du kan göra för att underlätta för personer med funk-tionsnedsättning, utan tilläggsprogram. I serien finns tips och idéer för Windows 10, Mac OS, Chrome och Ipad.


Studiepaket om utvecklingsstörning

Tecknet för hurra.

FO

TO

GR

AF:

DR

AG

O P

RV

ULO

VIC

ILLU

ST

RA

TÖ

R:

HE

NR

Y S

VA

HN

FO

TO

GR

AF:

JO

HA

N W

ING

BO

RG


Forskning i tiden

Hon disputerade i höstas med avhandling-en ”To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of stu-dents with Asperger syndrome.”

– Syftet med min avhandling var att bidra till ökad kunskap om lärares och annan skolpersonals föreställningar om en inkluderande undervisning av elever med Aspergers syndrom. Dessutom ville jag ta reda på varför inkludering av dessa elever fungerar ibland, men inte alltid. Hur ska vi tänka och agera i skolan för att inklude-ring ska fungera bra? säger Ann-Charlotte. Många elever med Aspergers syndrom behöver en strukturerad vardag med fasta rutiner och så ser det inte alltid ut i skolan idag. Det är vanligt att dessa elever är stres-sade av att inte kunna leva upp till förvänt-ningar som finns på dem. De mår dåligt, upplever ångest inför skolsituationen och stannar hemma, ofta långa perioder.

Ann-Charlottes undersökningar visar bland annat att lärarna tänker individinrik-tat på eleverna utifrån medicinska och bio-logiska problem och inte att skolmiljön ska

anpassas efter varje elevs förutsättningar. Hon har använt en associationsmetod

för att undersöka vilka attityder lärare, skolledare och personal inom elevhälsan har kring elever med Aspergers syndrom. Människors spontana svar på frågor visar också hur de agerar i klassrummet.

– Den här metoden var ett sätt att kom-ma åt personernas underliggande attityder.

Sammanlagt deltog 170 lärare, 27 rekto-rer och 39 elevhälsopersonal i sex kommu-ner anonymt i undersökningen. Resultatet visade bland annat en stor skillnad mellan kvinnliga och manliga lärares attityder: kvinnliga lärare tänker mer på elevernas behov och välbefinnande medan männen tänker på att anpassa den pedagogiska miljön med mer struktur och rutiner.

– Det är en klar obalans med tanke på att 80 procent av lärarna i skolan är kvinnor.

Undersökningarna visar också en klar skill-nad i attityder mellan äldre och yngre lärare. De som gick lärarutbildningen före 2001 är mer inriktade på medicinska problem.

– Inkludering skrevs in i programmet för den nya lärarutbildningen 2001. De lä-rare som gått den nya utbildningen är mer inriktade på inkludering och att anpassa skolmiljön efter elevernas förutsättningar.

Lärarnas kunskaper och erfarenheter spelar en viktig roll för deras attityd till inkludering. De som undervisat elever med Aspergers syndrom är mer positiva till inkludering än andra. Lärare som har privat erfarenhet av Aspergers syndrom är däremot mer negativa.

En jämförelse mellan lärarnas, rektorer-nas och elevhälsopersonalens attityder till

Många lärare är positiva till att inkludera elever med Aspergers syndrom i vanliga klasser. Men de ser också elevernas problem som hinder för inkludering. Det säger Ann-Charlotte Linton, forskare vid Institutet för handikappvetenskap och lektor vid Lindeskolan, Lindesberg.

Inkludering – möjlighet eller hinder?Forskningen ger svar på lärares föreställningar

Forskarporträttet

TEXT Katri Sundberg ILLUSTRATION Helena Halvarsson

NAMN Ann-Charlotte Linton

TITEL Forskare vid Institutet för handikappvetenskap och lektor vid Lindeskolan, Lindesberg.

AKTUELL

MEDAvhandlingen ”To include or not to include: Teachers’ social representations of inclusion of students with Asperger syndrome”, Linköpings universitet.

FO

TO

: P

RIV

AT

De som undervisat elever med Aspergers syndrom är mer positiva till inkludering än andra.


inkludering visar att lärarna är mer posi-tiva än de andra två grupperna.

– Det är förvånande att personal inom elevhälsan som har kunskap om Aspergers syndrom är mer tveksamma.

Ann-Charlotte konstaterar att det finns en klyfta mellan skolans organisatoriska nivå, klassrumsnivån och individnivån. Denna klyfta måste överbryggas för att inkludering ska fungera bra.

Hon är inte för homogena grupper, men alla har rätt till det stöd de behöver, ett stöd som ska ges i den inkluderade gruppen.

– Det saknas en gemensam plattform, en gemensam vision för skolan. Vissa föränd-ringar sker, men det går långsamt.

Hon kan se flera faktorer för framgång med inkludering av elever med Aspergers syndrom: Undervisningen av elever med Aspergers syndrom ska bedrivas inom den vanliga klassen. Skolan ska alltså inte ha särskilda grupper för elever med Aspergers syndrom. Det blir bättre för alla elever när den inkluderande skolmiljön fungerar. Det

är viktigt att skolpersonalen har kunska-per om diagnosen och hur funktionsned-sättningen påverkar skolvardagen. Flera åtgärdsprogram än idag behövs. Regelbun-den utvärdering är också en viktig faktor för en god undervisningsmiljö.

Ann-Charlotte önskar ett gemensamt högt mål i kommunerna via politikerna och rek-torerna. Inkludering ska gärna vara fram-skrivet i kommunernas policy för skolan.

Hon ger råd till skolpersonal som arbe-tar med inkludering:

– Struktur och rutiner är a och o för en lyckad inkludering. Elever med Aspergers syndrom behöver detta för att känna sig trygga och mindre stressade i skolmiljön. Tydlighet från skolpersonalens sida. Alla elever har nytta av tydliga mål. Viktigt är naturligtvis också att se individerna i klassen.

Ann-Charlotte har valt att ha manga-teckningar på omslaget till avhandlingen.

– Mangafigurerna är uttryckslösa. De har inget minspel som man behöver tolka. Därför uppskattar elever med Aspergers

Olika system ger olika diagnos Det finns två stora internationella diag-nostiska system. Dessa är inte sam-stämmiga inom autismområdet. I det ena systemet finns diagnosen Asper-gers syndrom, i det andra systemet finns istället diagnosen autismspektrum-tillstånd. Vilken diagnos en person får beror på vilket av systemen som lands-tinget använder.

syndrom dem. Jag vet elever som ritar manga timme ut och timme in.

I höstas presenterade webbplatsen Skol-porten Ann-Charlottes avhandling. Den informationen var den fjärde mest lästa under 2015.

– Det visar att det finns ett stort behov av kunskap kring inkludering, konstaterar hon. •••

16 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika värde 3 • 20144 SPECIALPEDAGOGISKA SKOLMYNDIGHETEN Lika Värde x • 2012

POSTTIDNING B

Prenumerera gratis på Lika värde och våra nyhetsbrev.

RETUR TILL

Specialpedagogiska skolmyndighetenBox 6074700 06 Örebro

Nästa nummer ute den 2 december

Twitter @SPSMsverige Facebook SPSMsverigeFölj oss i sociala medier

www.spsm.se/fragaenradgivare telefon 010-473 60 00, vardagar klockan 12.00 till 16.00

www.spsm.se

Anmäl dig till konferensen som ger kunskap och goda råd om ljudmiljöEn konferens den 10-11 november ger dig praktisk kunskap och konkreta råd om ljudmiljön i skolan. Första dagen handlar om att bygga och planera för en bra ljudmiljö, andra dagen handlar om en ljudmiljö för bättre lärande. Du kan välja att delta en eller två dagar.

Anmäl dig senast den 30 september

www.hrf.se/skolkonferens2016

Webbsidor för elever om rättigheter, skyldigheter och möjligheterPå vår webbplats har vi samlat information om elevers rättigheter – och även skyldigheter – i skolan. Där finns också vägledning om vem och vad som kan hjälpa i olika frågor i skolan och vem som bestämmer vad. Vi har tagit fram sidorna med hjälp av elever, som delat med sig av sina erfarenheter i skolan. Visa dem gärna för dina elever!www.spsm.se/elevsidor IL

LUS

TR

AT

ÖR

: H

EL

EN

A L

UN

DIN

G H

ULT

QV

IST

ILLU

ST

RA

TÖ

R:

MA

RIA

ST

RÖ

M

Documents

Tema Elevhälsan - SPSM Webbutiken · ter att prestera och hantera sociala situationer. Och omvänt – prestationer och sociala relationer påverkar din hälsa. Därför är elevernas