Embed Size (px)
DESCRIPTION
Nya nummret av Trydells Tidning 2010.
Citation preview
Tänk annons. Att tänka litet är rätt, att tänka stort är rätt. Att träffa rätt i annonstänket är konsten. Att kommunicera rätt och hantera annonsen är inte nonsens. Att tänka ett varv till är stort, att annonsen
når målet är större. Att tänka till, med efter-tryck, är störst. Att tänka i bilder är rätt i USA och rätt i Landskrona – bilder där sändaren speglas och mottagaren möts.
Att tänka add on-ads är rättare. Att add on- ads, i olika medier, leder till add on-sales. Att
annons + annons = cash. Att tänka TV och Internet är smått. Att tänka tidskrifter är rättast.
TIDNING OM GRAFISK KOMMUNIKATION
NR 1 2010
INNEHÅLL LEDARE
02 LEDARE NiclasTrydellharordet
03 NYTRYCKT
04 PROJEKT Varvetgörsuccé 07 PORTRÄTT ”Satsapåtidskrifter”
10 UTBLICK FotografenJacobHoldt
11 UTBLICK ReklamiLandskrona
12 HALLÅ ArkitekturochMirror
14 HOS TRYDELLS MaritaochDanica
15 KRÖNIKA ThomasBäckefjord
15 NYTT
CHEFREDAKTÖR Jacob OlshedenREDAKTÖR Lars Lövgren TEXT Lars Lövgren, Niclas Trydell, Jenny Palm FORM Planet Creative
OMSLAG Thomas Juréhn FOTO Ulla-Carin Ekblom, Jacob Holdt, Persisto, Sofia SabelPAPPER Arctic Silk 150 g / Arctic Matt 250 g
Trydells Tidning ges ut avTrydells Tryckeri ABBESÖKSADRESS Industrigatan 8POSTADRESS Box 68, 312 21 LaholmTELEFON 0430-731 00TELEFAX 0430-731 50E-POST [email protected] www.trydells.seTRYCKORT Laholm 2009
Niclas Trydell, VD
02 TRYDELLS TIDNING
En dag för tolv år sedan, då den förrförra lågkonjunkturen var väl förbi och bortglömd, får Trydells blivande VD och dito marknads-chef, dvs. jag och Jacob, tanken att det nog skulle vara bra att annonsera lite. Tanken är, om än inte genialisk, så i alla fall god. Och ef-tersom vi ännu inte tyngs av någon erfaren-hets betänksamhet tycktes även uppgiften, att själva göra en bra annons, vara, så att säga, lätt som en plätt.
På väggen i vårt lilla kontorsbås hänger en plansch som vi har tryckt åt fotografen Gerry Johansson. Gerry hade besökt Montgomery i Alabama under en resa genom USA. Där hade han, med estetisk precision, fotografe-rat skylten till en vapenaffär. Vad som säljs är tydligt. Fastskruvat på fasaden ser man helt enkelt ett gevär.
Uppmärksamhet, intresse, begär och handling! Doktor Kotlers ramsa, som alla som pluggat lite marknadsföring vet, är receptet till en bra annons. Gerrys foto vore i princip halva jobbet, att väcka uppmärksamhet och intresse. Det skulle väl mest vara det där med begär och gevär som vi finge slipa vidare på.
Tankebanan från ord till handling känns klar. Alltså: En rubrik – Konsten att träffa rätt. En bild – på ett gevär. Av knivskarp logik följer: Målgruppspositionering! Tryckeriets kunder behöver träffa rätt i sin målgrupp på ett professionellt och effektivt sätt. Tilltänkta trycksaksköpare borde agera nästan automatiskt.
Märkligt nog infinner sig en gnutta tvek-samhet, så Jacobs far, redaktör Jan Olsheden, rådfrågas och även regissör Stellan Olsson som finns tillgänglig. De har synpunkter på bildvalet. Det finns etiska aspekter. Opas-sande att skjuta. Ja, också på kunder.
Som kompromiss föreslår dessa herrar: Får vi lov att bjuda upp till dans, illustrerat av ett par som dansar tryckare! Det blev ingen annons den gången. Något år senare kontak-tar vi en annonsbyrå och vi har faktiskt gjort några riktigt bra annonser, men det är inte alls så lätt att träffa rätt som det först verkar.
Vilken näpen historia! Fast är det ledar-material annat än i en inställsam kundtid-ning? Jomenvisst, om den serveras mitt i djupa lågkonjunkturen med tillhörande moralkaka.
Nu är järnet varmt! Vilka ska vara med och dela reklamkakan? Internet i all ära, men det tycks ju ta sin lilla tid, trots allt. TV-n behöver knappt nämnas när man hellre stänger av den för att man inte orkar se mer reklam. Men an-nonser då? Behovet att annonsera bara växer. Problemet är att dåliga annonser är bortkas-tade pengar. Det kommer att bli för kortsik-tigt att bara kränga annonsplats och inte ens fundera på om annonserna är bra eller inte.
Sensmoralen är att förlagen har kunskap om annonsörernas verksamhet som annons-byrån saknar. Det är värdefullt. Utnyttja det! Det är väl inte oetiskt?
KONSTEN ATT TRÄFFA RÄTT
Fotografiet från
Montgomery, Alabama,
finns i boken ”Amerika/
Gerry Johansson” från
1998.
TRYDELLS TIDNING 03
plantthe
EN ÖVERDOS AV FOSFORGRÖNSAKSODLINGAR I NORGE EN STOR MILJÖBOV
BAKTERIEBESPRUTADE ÄRTORBAKTERIER ERSÄTTER BEKÄMPNINGSMEDEL
ODLA I STANVÄXTHUSSTÄDER ÄR DEN NYA TRENDEN
Det
– SCIENCE TO MARKET
THE PLANT – SCIENCE TO MARKET. 1.2009 EN TIDNING OM ODLING, MILJÖ, MAT OCH HÄLSA.
TystaHotet
ISSN
200
0-39
86
®
The_Plant_Nr1_09.indd Sec3:1 2009-10-28 09:13:52
Plattform för forskningHelt nya tidningen ”The Plant” såg dagens ljus i början av november. Det är en popu-lärvetenskaplig tidning som ska vara en plattform där världens ledande forskare inom odling, hälsa och miljö möter ledande mat- och hälsoproducenter. Tidningen utges med 4 nr/år.
Internationella turister i fokusTidningskompaniet drog i gång tidningen ”Visi-tors” i november. Företaget bakom är Global Refund, som tillhandahåller Tax Free Shopping och finns representerat över hela världen. ”Visi-tors” riktar sig till personer som möter interna-tionella turister varje dag, till exempel butiksin-nehavare, hotellägare och researrangörer och kommer att handla om allt från spännande turistmål till framtida shoppingtrender.
Eine Zeitschrift von Global Refund NR. 1 2009
Alles, was Sie über Ihren Lieblingskunden wissen müssen
» Luxusgüter jetzt in Malls
» Sprechen Sie Ihre Kunden persönlich an
Das Wunder China
10
» Neue Reise- vorlieben „BESSERER SERVICE
DURCH OPTIONEN“Reiner Heilmann, Direktor des
Hotel Sacher: Warum
wir Dynamic Currency
Conversion anbieten
SMART BUSINESSEinfache Bezahlung
mit One1nterface
DAS WUNDERKIND VON VIRGIN
Richard Branson über
das Geheimnis seines Erfolgs
SHOPPING-TRENDSFÜR 2010
Eine Zeitschrift von Global RefundEine Zeitschrift von Global Refund NR. 1 2009NR. 1 2009
VISde_1_109.indb 1 09-11-04 14.38.30
Surrealistiska flickbilderDen sydkoreanska fotografen Hyun-Jin Kwaks bildserie ”Girls in uniform” har väckt stor uppmärksamhet och den nyligen pub-licerade katalogen ”Study of Elements”, pro-ducerad med Kulturhuset Stockholm, visar
Ta hand om dig själv!Nya tidningen ”Yoga” ger dig svaren och idéer om hur man bäst gör just detta. Massor med fin läsning och inspiration finns i tidningen. Omslaget är påkostat med blindpräglad logotyp som dessutom är partiellt UV-lackad.
Engelsk fotbollsnostalgi”Route One” är enligt hemsidan ”ett magasin för de som är uppvuxna med Tipsextra och de som älskar engelsk fotboll som den var”. Senaste numret är tryckt i 48 sidor på Arctic Volume 90 g.
STOPPER MAGAZINE NO 2, 2009 - PRIS 59 KRONOR
Route One.
JUSTIN FASHANU - THE VETCH - HIGHFIELD ROAD - KULTDRÄKTER
GEORGE BEST
STAMFORD BRIDGE
Robert Steiner, QPRINTERVJUER KULTLIRARE
Jonas Axeldal, IpswichHugh Curran, Wolves
Magiskt fotoreportage 1980
8-sidigt dokument
HYUN–JIN
KWAK Study of Elements
Hyun-Jin Kwak_omslag.indd 1 09-10-13 15.25.05
NYTRYCKT
1
5252
DRÖMkontoretSå här ser det inte ut SID 28
Äntligen dags! Så här � rar 500 briljantamedarbetare MTGs största � ytt någonsin SID 42
MEET & GREET SPECIAL: PITCHA DIN PROGRAMIDÉ, VASSA PRESENTATIONER, ÖLA PÅ AFTER WORK
Stor guide: Plan för plan,verksamhet för verksamhet
MTG MEET & GREET 2009
Kryssa dig till vinst!
SID 24
Flytt i fokusI denna trycksak sammanfattar Redaktörerna i Stockholm mediabolaget MTG:s flytt till Ring-vägen 52 i Stockholm. Tryckt i G5-format (170 x 240) och med 44 sidor.
Kläder i snygg förpackningVi är mycket glada och stolta över att få ha tryckt en exklusiv produktion till fotografen Ringstrand. Boken visar, på över 170 snyggt designade sidor, delar av klädskaparen J. Lindebergs kollektioner för höst och vinter.
ställningarsom öppnar ditt hjärta
YOGAFILOSOFI YOGA HEMMA ASANA I FOKUS
SÅ ÖKAR DU DIN NJUTNINGMED TANTRA
LEV DIN PASSIONFINN DITT LIVS MENING
7 388744 805901
01
INTERPRESS 7448-01SPECIALRETUR
NYTT
MAGASIN
FÖR YOGA-
ÄLSKARE!
Enligt den Enligt den år gamla år gamla Veda-traditionen har den Veda-traditionen har den indiska spikmattan skänktenergi till kropp och sinne.
I vår moderna tid kan Shaktimattan ge dig ny kraft, minska stress och öka
harmoni och balans i livet.
Enligt den Enligt den
Den äkta Shaktimattan
levereras med tygväska och
vår egen meditations CD.vår egen meditations CD.
Den indiska
spikmattanspikmattan
harmoni och balans i livet.
spikmattanspikmattanKöp din matta på
www.shaktimattan.se eller ring för att hitta närmaste återförsäljare.
Köp din matta påKöp din matta påwww.shaktimattan.se www.shaktimattan.se
Köp din matta påwww.shaktimattan.se
Köp din matta påKöp din matta påwww.shaktimattan.se
Köp din matta på
Den äkta Shaktimattan
levereras med tygväska och
Några av Shaktis stödprojekt
Läkarhjälp och medicin i Indien
Plantera skog i den Afrikanska öknen
Stödja barnhem och skolor
All vår bomull är ekologisk
Några av Shaktis Några av Shaktis stödprojektNågra av Shaktis
Den äkta ShaktimattanDen äkta Shaktimattan
All vår bomull är ekologisk
Några av Shaktis stödprojektNågra av Shaktis stödprojektNågra av Shaktis
Läkarhjälp och medicin i Indien
Plantera skog i den Afrikanska öknen
Stödja barnhem och skolor
All vår bomull är ekologisk
Några av Shaktis
Den äkta Shaktimattan
All vår bomull är ekologisk
www.shaktimattan.se
STOR INDIENSPECIAL
hennes suggestiva, surrealistiska bilder, som också visas på Kulturhuset till den 7 februari 2010. Omslagspappret är Rives Design, ett papper med punktpräglad ytstruktur i ett antal ljusa nyanser, med en vacker textfoliering i pärlemo.
PROJEKT
och göteborgskt, än svett och asfalt. Den femårsplan vi jobbade med gällande va-rumärket och hur vi skulle kommunicera tävlingen, påverkades av resultatet, säger Mattias Grahn.
Tidningen blev en kanal genom vilken man förmedlar loppets värden.
– Även om det är ett halvmaraton, blev det viktigt för oss att understryka att alla kan klara av det. Att tävlingen är en gigantisk folkfest, och det skiljer oss från alla andra löpartävlingar i Sverige, säger han och fort-sätter:
– Vi började också lyfta fram området hälsa mer, eftersom loppet har en stor påverkan på folkhälsan. 98 procent av del-tagarna uppgav nämligen att de har Göte-borgsVarvet som mål för hela årets träning, säger han.
Målgruppen för tidningen är primärt alla de som deltagit i GöteborgsVarvet under de senaste åren, och motionärerna är viktigast.
– De allra mest inbitna löparna, som kanske springer för en förening, får sin infor-
upparbetade distributionskanaler, efter-som man ändå gjorde utskick två gånger om året med annan information. På hösten skickades inbjudan till påföljande års täv-ling, och på våren kom startbeviset.
– Tidningen har lång hållbarhet och blev ett sätt för oss att behålla kontakten med våra deltagare under en större del av året, säger han.
Experimentet föll väl ut och tidningen permanentades. Varvet har de senaste fem åren varit en del av ett långsiktigt mark-nadsföringsarbete. Det har också följts upp med årliga undersökningar till deltagare, partners, myndigheter och andra intres-senter, för att ta reda på vad tävlingen betydde för dem.
Undersökningarna gav intressanta resultat. Fram till 2003 hade Göteborgs-Varvet kommunicerats som ”21 kilometer asfalt”, ”svettigt” och ”utmanande”, men svaren från deltagarna visade att det var helt andra värden som var viktiga.
– Det var mer folkfest, glimten i ögat
ORGANISATIONEN BAKOM GÖTEBORGSVARVET, som arrangerar det årliga halvmaratonloppet, är ideell och överskottet från tävlingen går oavkortat tillbaka till friidrotten i Göteborg, främst till ungdomssatsningar. Därför har det hela tiden varit viktigt att inte tidningen blir för kostsam.
Det vanligaste sättet att finansiera en kundtidning är att det utgivande företa-get står för hela kostnaden. Detta var inte tänkbart i Varvets fall, där i stället Göte-borgsVarvet står för en del av kostnaden och resten finansieras genom annonser. Och så har det varit sedan 2004, då första numret av tidningen kom ut.
– Då var det 25-årsjubileum och vi ville göra något extra för att inspirera våra löpare till att träna hela året. Tillsammans med Tidningskompaniet testade vi detta med kundtidning och därmed var Varvet född, säger Mattias Grahn.
Tanken med tidningen var, och är, att inspirera, att få folk att träna och, givetvis, att anmäla sig till tävlingen. Det fanns redan
Sedan 2004 har GöteborgsVarvet haft kundtidningen Varvet, som gjort stor succé. Till skillnad från många andra kundtidningar är denna till största delen annons-finansierad. – Annonserna är en förutsättning. Vi hade inte kunnat stå för hela kostnaden, säger Mattias Grahn, marknadsansvarig.
VARVET STÄRKER MÅLEN– och annonsörerna hänger med
TEXT JENNY PALM FOTO SOFIA SABEL
04 TRYDELLS TIDNING
PROJEKT
TRYDELLS TIDNING 05
mation på annat håll men kan ändå inspire-ras av innehållet i tidningen. Motionärerna däremot kan få just information om kost, träning och hälsa i Varvet på ett sätt som är specifikt för den här typen av tävling, säger Mattias Grahn.
Till skillnad från GöteborgsVarvets andra marknadsföringskanaler har Varvet ett helt eget grafiskt uttryck.
– Detta är en redaktionell produkt och det ska synas tydligt. Det är viktigt att läsarna uppfattar den som trovärdig och jag tror inte de hade gjort det om Varvet hade sett ut som en reklambroschyr, säger han.
Annonsförsäljningen sköts av en extern byrå, och i tidningen Varvet har inte Gö-teborgsVarvets samarbetspartners någon ensamrätt – här kan även konkurrenter an-nonsera.
– Så länge ingen annan gör anspråk på GöteborgsVarvet i sina annonser går det bra, säger han.
Mattias Grahn tycker inte att det är svårt att kombinera ett fristående redaktionellt
material med annonsfinansiering.– Nej, inte alls. Det är två helt olika saker.
Fronthill Media, byrån som säljer annon-serna, gör sitt och Tidningskompaniet, som ansvarar för det redaktionella, sköter sin del. Jag har aldrig upplevt att vare sig annon-seringen eller det redaktionella har blivit lidande.
Det finns mycket som tyder på att han har rätt. Tidningen har vid flertalet tillfällen fått pris vid olika branschgalor, bland annat som bästa kundtidning. Och för några år se-dan genomfördes en läsarundersökning där betyget för tidningen blev skyhögt.
2009 var dessutom deltagandet så stort i GöteborgsVarvet att det numera är världens största i sitt slag.
– Givetvis spelar tidningen en roll i detta även om det är svårt att säga exakt vad som påverkar vad. I grund och botten finns ett väldigt bra arrangemang och sedan har vi varit konsekventa i vår marknadsföring. Tidningen och våra andra insatser har stärkt varumärket avsevärt, säger han.
Nu har GöteborgsVarvets ansvariga satt upp en ny femårsplan. Ett av målen till 2014 är att 100 000 personer ska delta i någon av organisationens aktiviteter under året – år 2000 deltog 34 000. Tävlingen, som alltid hålles i maj, är förstås höjdpunkten men det finns också en stor mängd andra arrang-emang.
– Vi har till exempel löparkvällar på tio orter där vi erbjuder ledarledd träning i grupp med 10 000 gäster årligen. I mars anordnar vi GöteborgsVarvets seedningslopp och under själva tävlingshelgen har vi dessutom flera evenemang för alla åldrar och nivåer, som stavgång och olika lopp för barn och ungdomar.
Tidningen Varvet hjälper även fortsätt-ningsvis till att stärka GöteborgsVarvets mål och visioner.
– Även om löpning är en individuell motionsform finns det en identitet som lö-pare som man delar med andra. Varvet är en gemensam nämnare för väldigt många, säger marknadsansvarige Mattias Grahn.
– Detta är en redaktionell produkt och det ska synas tydligt, säger Mattias Grahn, marknadsansvarig för GöteborgsVarvet.
Varvet är inte TS-registrerad, men trots det säljer man många annonser. – Det är en fantastisk produkt med hög trovärdighet som stärker ett redan starkt varumärke. Då kan annonsörerna se bortom TS-siffror, säger Fronthill Medias vd Patrik Asp.
TS ÄR INTE ALLT
06 TRYDELLS TIDNING
PROJEKT
FRONTHILL MEDIA HAR ansvarat för Varvets an-nonsförsäljning sedan första numret och även om det gick lite trögt i början, fanns det redan från start aspekter som gjorde Varvet ovanligt lättsåld.
GöteborgsVarvets undersökningar visade att löparna hade högre utbildning och in-komst och bodde i mer välbeställda områden än befolkningen i genomsnitt.
– Det är samhällsbärare som är mycket aktiva. De reser mer och idrottar mer än
genomsnittet och är intresserade av det runt omkring sitt motionerande. Det är en mycket köpstark målgrupp som uppger att de är be-redda att betala för kvalitetsprodukter, säger Patrik Asp.
Normalt sett kan det vara ett problem att inte vara TS-registrerad men bortsett från målgruppen, finns det flera andra förklaringar till att det ändå går att sälja så pass bra med annonser, menar han. En är att tidningen är välgjord och trovärdig. En annan att varumär-
ket GöteborgsVarvet är väldigt starkt.– Annonsörerna får helt enkelt cred av att
finnas i det sammanhanget. Dessutom är det många företag som låter sina anställda springa GöteborgsVarvet som en friskvårdssatsning, och då blir det naturligt att annonsera i en tid-ning med samma värderingar, säger Fronthill Medias vd Patrik Asp och sammanfattar:
– Det finns en trygghet och stabilitet runt den här produkten som inte liknar något an-nat jag har jobbat med.
TEXT JENNY PALM FOTO SOFIA SABEL
Mot nya mål. Löpande tidningsbärare är aktiva samhällsbärare.
TRYDELLS TIDNING 07
TS ÄR INTE ALLT
“Viktig del av säljjobbet”
ANNONSERA MERA I TIdSKRIFTER
PORTRÄTT
PORTRÄTT
viktig del av säljjobbet och inte bara till för att bygga varumärket på lång sikt.
Thomas Juréhn menar att köpinten-tionen är det mest intressanta. Hur kan annonsörerna tänka för att öka denna?– För att i slutändan sälja fler produkter till lägre kostnader bör man välja en annan an-nonsstrategi, det är den enkla sanningen. En kombination av olika medier ökar alltid köpintentionen och lägger man till tidskrif-ter får man den största effekten, en utväxling som är mycket positiv. Undersökningar visar också att man hittar till företagens hemsidor lättare via annonser i tidskrifter. – Vi lever nu mycket i en veckoekonomi, till exempel när det gäller bilförsäljning, där man via veckorapporter från återförsäl-jare vill ha koll på hur mycket man sålt den senaste veckan. Därför är en kontinuerlig närvaro på marknaden viktigt. Kör man en bilkampanj i TV i januari och en i september kommer inte den presumtive bilköparen i maj att komma ihåg kampanjen. Här fung-erar TV inte, med undantag av Icas reklam som körs på veckobasis. En tidskrift lever längre än en TV-spot och genom att annon-sera är man närvarande över året. En effektiv strategi är då att annonsera i tidskrifter, gärna flera, och på så sätt hålla läsarens intresse och erinran uppe. – En annons i en tidskrift ger mer effekt än en annons i dags- och kvällspress, på In-ternet, i radio eller TV, sammanfattar smart companys vd Thomas Juréhn.
THOMAS JuRéHN OCH smart companys 17 konsulter arbetar för att medieföretagen ska bli bättre på att tjäna mer penagr, öka intäkterna, på annons-, upplage- och läsar-sidan. Med sin bakgrund som undersökare och marknadsförare håller han föredrag och seminarier om hur olika medier fungerar, utbildar annonssäljare och genomför under-sökningar. Det handlar mycket om varför an-nonsörer ska gå in med pengar i olika medier och om varför delar av marknadsföringska-kan borde flyttas från främst TV och Internet till tidskrifter.
Varför är du positiv till annonsering i tidskrifter?– Annonser i tidskrifter fungerar bättre helt enkelt och det av flera anledningar. Man läser en tidskrift för att man har ett specialintres-se, om det så är fiske, tennis, golf, mode eller bilar. Man läser för att tidningen är bra, för att man har en passion för ämnet. Dessutom håller en tidskrift längre, man sparar den och läser i princip allt. – Läser man Vi bilägare har man bilglasög-onen på och en annons om bilprodukter blir då en naturlig och självklar del av innehållet och detta ger en positiv effekt. Infosökande personer är mer benägna att agera på annon-ser och styrkan ligger där, att en tidskrifts-annons är så nära handling. Jämför med en banner på Internet, när man ser den är man inte intresserad av en ny bil till exempel. Detsamma gäller TV-reklam: när man ser en bilspot är man mer intresserad av program-met, av att underhållas och är inte lika mot-
taglig som när man läser sin facktidskrift. – Reklam fungerar ju utifrån två nyckel-ord. Den ska dels vara relevant, viktigast för mig i denna stund, och dels särskiljande, den ska sticka ut. Så enkelt är det och därför är annonsering i tidskrifter så positivt, det är riktad reklam till rätt målgrupp. Människors köpintention ökar alltså och undersökningar har visat att även preferen-sen och reklamerinran ökar genom tid-skriftsannonser (se diagrammen, som bygger på en undersökning från 2007 av Dynamic Logic/Millward Brown 2003–2007). I dag är TV den kanal som lägger beslag på en stor andel av marknadsföringskakan och Internet ökar, något som borde fördelas om, menar Thomas Juréhn.
Hur ser annonseringen ut i dag?– Ett av mina mantran är att det läggs för lite annonspengar i tidskrifter. Även om det går lite upp, kan man inte direkt säga att det ökar. Det är synd. Annonsörerna borde titta mer på att sälja in till rätt person i rätt miljö. Lägger man 10 miljoner på en TV-kampanj och 1 miljon på en tidskriftskampanj kom-mer man lätt fram till att TV-kampanjen gav bra resultat. Men tänk om man gjort tvärtom och lagt 10 miljoner på tidskrifter. Då hade tidskrifter gett den mesta effekten. – Tidigare skulle alla ha TV-kampanjer och Internet är populärt just nu, fast det är lite High Chaparral över det. Tidskrifter är inte lika ballt eller hippt tyvärr men att lyfta fram potentialen är en mission jag håller på med. Att få folk att förstå att tidskrifter är en
Om annonsörer vill öka köpintentionen, preferensen och reklamerinran borde de satsa mer på tidskrifter. Det menar Thomas Juréhn, vd på smart company.– En annons i en tidskrift ger mer effekt än en annons i dags- och kvällspress, på Internet, i radio eller TV.
08 TRYDELLS TIDNING
TEXT LARS LÖVGREN FOTO ULLA-CARIN EkBLOM ILLUSTRATION TOBIAS SVENSSON
PORTRÄTT
TRYDELLS TIDNING 05TRYDELLS TIDNING 09
– Ett av mina mantran är att det läggs för lite annonspengar i tidskrifter, säger smart companys vd Thomas Juréhn.
TV + Tidskrifter
TV + Tidskrifter
TV + Tidskrifter
TV + Webb+Tidskrifter
TV + Webb+Tidskrifter
TV + Webb+Tidskrifter
TV + Webb
TV + Radio
TV + Radio
155
145
122
352
218
252
407
230
274
100 (Index)
100 (Index)
100 (Index)
Tidskrifter ökar reklamerinran mer
Tidskrifter ökar köpintentionen mest
Källa:
Dynamic Logic CrossMedia Research Studies 2004-2007
Tidskrifter ökar preferensen mer
TV endast
TV endast
TV endast
STATISTIK
10 TRYDELLS TIDNING
USA BAKOM FASAdEN
Fotografen Robert Capa sägs ha sagt att ”om bilden inte är tillräckligt bra, är fotografen inte tillräckligt nära”. Det omvända gäller den danske fotografen Jacob Holdt, som i sina närgångna, grymma och vackra porträtt fångar ett USA bakom fasaden – av utsatta, kärleksfulla och lidande människor.
HOS TRYDELLS
ATT VARA NÄRVARANDE och delaktig i ett skeende är själva förutsättningen för Jacob Holdts fotografi. Han är alltid ”tillräck-ligt nära”. Ofta fick han dock kritik för bristande teknik av kolleger, men ingen kunde som han komma nära människor, bli inbjuden och accepterad, och uppleva dramatiska skeenden i samhällets utkant eller i dess politiska kärna.
Under sina omfattande resor som liftande vagabond över USA på främst 70-talet utsatte han sig för såväl faror som spännande möten, alltid med kameran till hands. Främst rörde han sig i södra och östra USA, och kom att bli en av de första som verkligen avbildade de fattiga svartas situation, men även de vita ”rednecks” situation och miljöer.
Ofta övernattade han i kriminellt belastade områden, i ”shotgun shacks”, och kom på så sätt att dela människors vardag, människor som han fotograferade med stor kärlek och intimitet. Men Holdt var även politiskt aktiv och med bildernas hjälp lyfte han fram sociala frågor och engagera-de sig mot rasismen, fattigdomen, Nixon/
Vietnamkriget med mera.De över 200 av Jacob Holdts foton som
nu visas på danska konstmuseet Louisiana spänner över 40 år, de senaste tagna i år, och är tematiskt indelade, med motiv-teman som religion, vapen, mat, kärlek. Mängder av fördjupande filmer och inter-vjuer med fotografen kompletterar bil-derna, särskilt det lilla utmärkta häftet med Holdts egna ord om vissa bilders historia.
Dessa berättelser gör de redan drama-tiska fotona än mer dramatiska och man undrar verkligen hur fotografen lyckats överleva alla möten och konfrontationer, samt förstår det oerhörda sociala engage-mang, den nyfikenhet, som ligger bakom den så närgångna utforskningen av dessa människors situation.
Några talande citat: ”Detta rasuppror ville jag inte missa. Jag satte verkligen livet på spel medan kulorna ven omkring mig i flammorna.” ”Berättelsen om Mary, som fick en brandbomb inkastad i sitt skjul av en vit hatgrupp, varmed hennes bror brändes inne. Allt detta på grund av hennes förhål-lande med mig.” ”Jag lurade [Reagan] och
TEXT LARS LÖVGREN
uTBLICK
Secret Service genom att smyga in i repu-blikanernas högkvarter iklädd kortklippt peruk och republikansk kritstrecksmun-dering.”
Jacob Holdts bilduniversum har en intensiv visuell kraft, en sällan skådad när-varo, och vittnar om en stark vilja att visa fram en annan sida av USA, för att påverka och dokumentera, men också för att visa hur dessa människor lever i en mörk tid, i fattigdom och social misär, men också med levande tro, hopp och kärlek.
FAkTAUtställningen ”Tro, hopp och kärlek – Jacob Holdts
Amerika” pågår till den 7 februari 2010. Konstmuseet
Louisiana ligger i Humlebaek söder om Helsingör
och har öppet tisdag till fredag kl. 11–22, lördag–
söndag kl. 11–18. Mer info på www.louisiana.dk.
OVAN S ELL. Virginia. 1974. HÖGER UPPIFRÅN
Miljonären Bill Gandalls vänner. Palm Beach.
1973. Marijuanarökande par. Jacksonville.
1974. Unga på en Taco Bell-restaurang efter
high school-balen. Natchez. 2009.
TEXT LARS LÖVGREN FOTO JACOB HOLDT
KRÖNIKA
TRYDELLS TIDNING 11
Reklam som säljer ett budskap och inte en vara, reklam i samhällets och mänsklighetens tjänst – utställningen ”Ingen reklam tack! Men gärna samhällsinformation” på Landskrona Museum visar ur sina samlingar just samhälls-reklam, från både äldre och nyare kampanjer. Museet huserar nämligen det nationella ar-kivet över svensk reklam och grafisk design, som består av hela 100 000 objekt från de se-naste 50 åren, med bland annat Guldägg och 100-wattare, och totalt 65 donationer från reklambyråer (som Arbmans och Blanking), privatpersoner, kreatörer och företag.Under samlingsnamnet Rum för reklam har museet överst i det vackra, gamla huset i Landskronas kärna de senaste åren belyst reklam och grafisk design på olika sätt och i denna utställning lyfter man fram informa-tion från stat, kommun, religiösa samfund och ideella organisationer. – Samhällsinfo produceras på samma sätt som reklam, med samma förutsättningar och bildspråk, med den skillnaden att man vill påverka och informera, inte sälja. Det är en fantastisk källa att ösa ur och visar också tidsandan när det gäller så vitt skilda saker som alkohol, mobbning och trafiksäkerhet, säger Birthe Wibrand, konstintendent på Landskrona Museum. Avsändare i det urval som visas är till exempel Cancerfonden, Röda korset, Fräls-ningsarmén, Ecpat, RFSU och Unicef och det är genomgående starka uttryck som förmed-las i text och bild – uttryck som vädjar till oss som samhällsmedborgare att ta vårt moralis-ka ansvar och agera, att bidra till arbetet med grundläggande mänskliga värderingar.
uTBLICK
REKLAM ISAMhÄLLETS TjÄNST
RFSU:s kampanj från 70-talet syftade till att få folk att älska med kondom.
TEXT LARS LÖVGREN FOTO JANNE JÖNSSON
12 TRYDELLS TIDNING
Trots osäkra tider spelar den anrika tidningen Arkitektur högt när det gäller annonser. De ligger först och sist i tidningen, och så har det alltid varit.
– Annonsblocken gynnar alla, både läsare och annonsörer, säger Isa Ekstedt, annonsansvarig.
NÄR HENRY FORD 1908 körde ut den första T-Forden från bilfabriken i Michigan hade tidningen Arkitektur redan kommit ut i sju års tid. Tidskriften är därmed en av de äldsta fackpresstidskrifterna i landet. I dag ges åtta nummer om året ut, för att sprida ljus över sin specialnisch: svensk arkitektur.
Enligt annonsansvariga Isa Ekstedt är målgruppen insatt, svårflirtad och arbetar inom arkitekturens alla områden: inom bygg, inredning, landskap och stadsplanering. Läsekretsen består även av beslutsfattare, politiker och andra intressenter.
– Vi har helt klart mycket initierade läsare, som är intresserade av fördjupningar
inom svensk arkitektur. Vi har internationel-la utblickar, men vårt främsta fokus ligger på Sverige. Det är här våra läsare bor och verkar, säger Isa Ekstedt.
Arkitektur har en TS-kontrollerad upp-laga på 7 000 ex, i huvudsak prenumererad. Enbart 300–400 ex säljs som lösnummer av ett fåtal återförsäljare.
– Vi vet att varje nummer har mellan 16 000 och 20 000 läsare. Många tidningar går på cirkulation på arbetsplatser, kontor och bibliotek, säger hon.
Högst 30 procent av sidorna består av annonser och till skillnad från i princip alla andra tidningar ligger annonserna i block,
först och sist i tidningen. – Det är ett vågat spel, men vi har alltid
jobbat så här, redan från starten, säger hon.Anledningen till upplägget är respekten
för läsarna – och för annonsörerna.– Man läser produktnyheter på ett visst
sätt, och det redaktionella på ett annat. Både läsare och annonsörer gynnas av att annon-serna ligger i block. Om vi har dem huller om buller inne i tidningen är risken stor att annonserna inte blir sedda alls, säger Isa Ekstedt.
All annonshantering sker inhouse, vilket även det är ovanligt. Flertalet tidningar har en extern byrå som sköter detta.
– Vi vill ha kontrollen kvar här hos oss och kan inte tänka oss att jobba på något an-nat sätt. Det är väldigt viktigt, säger hon.
Arkitektur har ett antal återkommande annonsörer som känner till tidningen väl. Nästan alla annonser är produktrelaterade och riktade till målgruppen, med till exem-pel nyheter om fasadsystem, golv, belysning eller VVS.
– Det kan också vara ett nytt arkitektkon-tor som genom att annonsera vill bygga upp sitt varumärke. Vi är en tung och seriös aktör på marknaden. Man vet att folk inom bran-schen läser Arkitektur, säger Isa Ekstedt.
På grund av att man har återkommande kunder och att annonshanteringen sker inhouse, har man byggt upp unika relationer med sina annonsörer.
– Om jag anser att en annons kanske inte träffar riktigt rätt, drar jag mig inte för att ringa och komma med förslag på hur det kan bli bättre. Normalt sett är det lite känsligt, men vi känner varandra så väl att det blir naturligt, säger hon.
Arkitektur tar ansvar för annonserna hela vägen fram till den tekniska produktionen, då Trydells tar över.
– Det känns jättebra! Vi har arbetat tillsammans sedan mitten av 1980-talet och kan varandra utan och innan. De kan se saker med sina proffsögon som jag inte har reagerat på. Vi har ett samarbete som känns väldigt tryggt. För att använda sig av ett ”Idolut-tryck”: de hänger definitivt inte löst, säger Isa Ekstedt.
HALLÅ
TEXT JENNY PALM
ANNONSBLOCK GYNNAR ALLAArkitektur spelar högt
BYGGNAD INTERIÖR PLAN LANDSKAP
8–2009 DECEMBER
arkitektur the swedish review
of architecture 8–2
00
9 D
EC
EN
NIE
TS
OR
D T
OW
NH
OU
SE
SK
EL
LE
FT
EÅ
KR
AF
T P
AL
LA
DIO
IND
IEN
SEK 97EUR 13
ARKITEKTURS ORDBOKListan på decenniets viktigaste ordSMÅ OCH STORA HUSTvå lovande kontor visar upp sigINBLICKARNABostäder av Gunilla Svensson Landmärke av Tovatt Architects Planners Norra Bantorget av Nyréns
jörgen edström, Chefredaktör.
mail: [email protected]
PersistoPhoto
nr 5 del 1:Layout 1 2009-11-04 22.55 Sida 15
TRYDELLS TIDNING 13
FRISÖRER I SPEGELN
TEXT LARS LÖVGREN FOTO MIRROR
HALLÅ
Mirror Magazine vänder sig till hela frisörbranschen och speglar både goda och mindre goda sidor av den: stiliga modeller samsas med brännande frågor.
– Vi vill bidra till att branschen blir lite mer inspir-erad, lite mer utbildad, lite mer seriös och lite mer lönsam, säger chefredaktör Jörgen Edström.
När Jörgen Edström startade Mirror Maga-zine för tre år sedan var hans tanke just att förbättra branschen, att göra den lite bättre och roligare med tiden. Han är själv från bör-jan frisör, driver tre salonger i dag och säger sig ha arbetat med allt inom branschen, både i Sverige och utomlands.
– Jag upplevde att det saknades en trovärdig, fristående tidning som vände sig till yrkesfolket: till frisörer, leverantörer och utbildningsansvariga. Jag vill lyfta fram viktiga frågor som ekonomi, trender, events, visningar och produkter, och kanske fram-för allt bjuda på ett stort antal inspirerande, edgyga imagebilder, presenterade på riktigt snyggt papper. Mirror ska sticka ut och locka,
men också informera och lära ut, säger han och fortsätter:
– Vi satsar mycket på bildbiten och publicerar enbart egenproducerade bilder till reportagen, som också läggs upp på mir-roronline.se. Vi vänder oss ju i första hand till frisörer och då ligger det i sakens natur att ha med mycket stil och uttryck, eftersom man som frisör är emotionellt mottagliga för bilder.
Tidningen är oberoende och helt an-nonsfinansierad. Upplagan på 10 300 ex skickas fem gånger om året ut gratis till lan-dets alla frisörföretag, varav många salonger väljer att lägga fram Mirror till sina kunder. Av de 120 sidorna består två tredjedelar av
redaktionellt material och en tredjedel av an-nonser, ett tak som Jörgen Edström själv satt upp och bevakar noga.
– Balansen är viktig för att tidningen ska vara trovärdig och intressant, samtidigt som många läsare naturligtvis vill ta del av an-nonsörernas budskap. Det är drygt 70 företag i Sverige som driver verksamhet mot frisörer och av våra annonsörer är 75 procent årsbo-kade, resten bokas per nummer för att få ett mer flexibelt innehåll, säger han.
Man jobbar aktivt med webben och de båda kanalerna kompletterar varandra. Förutom det omfattande bildgalleriet finns på mirroronline.se konkreta råd och tips, svar och inlägg om aktuella branschfrågor, en söktjänst (”hitta din frisör”) och nyheter. Målet är att det ska finnas något nytt på sajten varje dag.
Mirror Magazine har från första numret tryckts på Trydells, ett samarbete som Jörgen Edström är mycket nöjd med:
– Hanteringen av vårt material är proffsig, liksom engagemanget. Det finns alltid någon att diskutera med och att man kan föreslå små, små justeringar som gör att exempelvis färgen blir perfekt och detta är oerhört viktigt för oss. Det känns bra att kunna lita på att bilderna blir bra.
MIRROR MAGAZINE 2009/5HÅRMAGASINET FÖR PROFESSIONELLA– UTBILDNINGAR
– HAIRSPRAY MED MATRIX– LÖSHÅR I KÖPENHAMN– CLIP HAR RECEPTET– WEEKEND MED GOLDWELL– WELLA I BERLIN
– WWW.MIRRORONLINE.SE
du behöver!hairplay dry wax, makeover spray & molding paste
Allt
generalagent tendenz ab tel 0530 188 70 www.tendenz.se
TENDENZ
WWW.KMSCALIFORNIA.SE
WW
e
ALIFORNIA.SE.KMSCWWW.KMSC
neg
ENDENT80 135l 0eb tz anednett negalare
ZN
es.znednet.ww0 w8 78
Mirror omsl uppl:Layout 1 2009-10-27 21.49 Sida 1
– Min drivkraft är att förbättra frisör-
branschen, säger Jörgen Edström,
chefredaktör för Mirror Magazine.
KRÖNIKA
ANNONSEN INGET NONSENSMarita och Danica har full koll
Marita Björk och Danica Svensson är de på Trydells prepress som tar emot och hanterar annonser.
– Kundkontakterna är positiva. Vi hjälper alltid till och ser till att annonsören blir nöjd, säger Marita.
MARITA BJÖRK OCH Danica Svensson har arbetat på Trydells i 26 respektive 20 år, på prepress-avdelningen som Mac-operatörer. De känner varandra väl och umgås även privat, med familj och tonårsbarn. – Vi är åtta personer på avdelningen, så det är en tight sammanhållning. Ofta säger eller tänker vi på samma sak samtidigt. Danica står också för mysfaktorn, eftersom hon tar med sig pepparkakor, äppelkaka med mera, säger Marita och fortsätter: – Prepress är en avdelning där utvecklin-gen inte syns utåt, trots att utvecklingen går i en rasande fart. Vi byter ju mest burkar och programvara: lite plattare skärmar och lite mer rynkor på oss. I deras dagliga arbete ingår hantering av annonser, där Marita är huvudansvarig och Danica hjälper till vid behov. – Vissa tidningar levereras hit helt färdiga som pdf, men vi hjälper till med annonshantering i 8–10 tidningar ungefär, justerar, förbereder inför tryck och gör en dubelkoll. Annonsbyråerna eller annonsäl-jare på tidningen skickar dem och vi ser till så att allt stämmer när det gäller det tekni-ska: format, utfall, färgvärden med mera. Vi uppskattar kundkontakterna och är vana vid problemlösning, berättar Marita, och Danica lägger till:
– I dag kommer allt via mejl eller ftp, vilket är smidigare än förr och minskar deadline nån dag extra. Vi sparar även gamla annons-er, så att de finns i huset om de ska användas igen. Plus att vi jämför dem med tryck och kontrollerar kvaliteten. De jobbar proaktivt och hör gärna av sig för att stämma av med kunden om något är tveksamt eller felaktigt. Är någon bild lågup-plöst kollar man gärna en gång extra om den ska användas eller så ger man råd om profiler och andra inställningar som underlättar arbetet och förbättrar slutresultatet. – Eftersom det är svårt att se vilken profil som är använd i PDF-en föredrar vi om an-nonsörerna ber att få vår ICC-profil för bästa möjliga resultat, säger Danica. – Kundkontakterna är positiva. Vi hjälper alltid till och ser till att annonsören blir nöjd, säger Marita. Finns det då något som kunderna inte känner till om er?– Det skulle väl vara att vi båda dansar line-dance med stort intresse. Dansen kommer från USA från början och har speciella steg, man står på rad, därav namnet. Det är inte bara countrymusik dock, utan vi dansar även till hiphop och poppiga radiodängor. Det är ett kul och trevligt sätt att träffas, säger Danica.
TEXT LARS LÖVGREN FOTO TRYDELLS
HOS TRYDELLS
14 TRYDELLS TIDNING
Checklista för annonslämning
1. Rätt annonsstorlek, beroende på vilken tidning det är.
2. Högupplöst pdf, minst 300 dpi på bilder, i CMYK.
3. Vid utfallande annons, skärsmån på minst 3 mm runtom.
4. Ingen text för nära ytterkanten vid utfallande annonser. Om tidningen limbinds försvinner minst 5 mm in i ryggen.
5. Koll på papperskvaliteten, rätt ICC-profil.
6. Helst leverans via mejl, vid ftp-leverans med kontaktuppgifter.
7. Märk upp till vilken tidning materi-alet gäller.
Danica och Marita hanterar annonser på Trydells.
TRYDELLS TIDNING 15
KRÖNIKA
TRYDELLS TIDNING 15
COMMUNICARE NECESSE ESTNär annonsbyrån blev kommunikationsbyrå
Utexaminerad som en av de första kommu-nikationsvetarna från universitetet i början av 90-talet, vet jag vad det innebär att vara missförstådd. För att inte säga oförstådd. När jag direkt efter examen flyttade till huvudstan för att söka lyckan i medie- och reklambranschen, strax efter en finanskris, var det drygt att förklara för potentiella arbetsgivare vilken nytta kommunikationsve-tare egentligen kunde tillföra en bransch som redan kunde det där med kommunikation. Dessförinnan, på 80-talet, då en stad som Helsingborg sades vara en av landets reklam-byrå- och Porschetätaste städer, fanns ”rekla-mare” med flair för att kreera fiffiga idéer som grund för annonser i tryckta medier. Det var där man kunde skapa uppmärksamhet och göra genomslag. Om inte annat så för sig själv. Man hade DN, SvD, GP, kvälls-, vecko- och lokalpresss och man jobbade med konsumen-treklam tillsammans med bio och stortavlor som man kreativt kunde kombinera till en fläskig mediamix om man ville nå fram. Hade man förståelse för lite mer komplexa köppro-cesser och jobbade med industrimarknadsfö-ring eller B2B, fanns DI, Aff och Vaff, kryddat
med DR, mässor och eftermarknadsmaterial. Annonsbyrån fick bredda sig och bygga övertygande lösningar i både annonskampan-jer, broschyrmaterial, säljstöd, direktreklam, foldrar, overheadmaterial och hyllvippor. Lösningar som krävde sin man i form av fingertoppskänsla, introspektion och köks-bordsanalys. Och eftersom man läst allt om 60-talets ”creative revolution” visste man såklart skillnaden mellan information och kommunikation. I början av 90-talet sade det pang i med-ielandskapet och kommersiella budskap i etermedia såg dagens ljus i vårt avlånga land. Annonsbyrån är död, leve reklambyrån. Nu har vi en pallett av medier att pensla utifrån och budgetarna kommer att flyttas och tid-ningarna kanske dör och vi måste hinna boka spotar invid Lokets bingolotto och Fylkings morgonzoo, förutom att skapa helsidor för att nå fram. Reklamare necesse est!Runt 1995 börjades det crawla på webben. Man tillsatte utredningar för att utröna om den där flugan Internet egentligen var något att satsa på. Och det var det, för alla satsade ju för allt vad de var värda till en bit in på 2000-talet då man insåg att allt inte gick att lösa med html. Och de tryckta medierna skälvde i sina grundvalar, men vissa trycktes trots allt i allt fler ex och TV-breaken bröt in allt oftare i favoritfilmerna och direktreklamen sprutade ur brevlådorna och reklamen började ta sig gerillaartade former om det var riktigt fiffiga, äggsugna filurer som låg bakom. Enligt kommunikationsprocessen ska man lära känna mottagaren. Byråer med kunskap om processen vädrade morgonluft. För nu krävs det ”business intelligence” och mark-nadsundersökningar som heter duga och vi måste förstå medievanor, beteenden, mönster och värderingar både på djupet och bredden.
För omvärlden förändras så snabbt och produktlivscyklarna rullar så fort att varu-märkena måste vårdas värre än nånsin. För allt är utbytbart och allt är föränderligt. Infoto-pia, det papperslösa samhället, DTP, CTP, gsm, http, mms, 3g, 4g, xml, m.m., etc., in absurdum. Och sen då? Sociala medier som twittrar, facebookar och linkedinar via iPhonar. Allt är här på en gång, med full kräm, använt av kulturer och subkulturer samtidigt, men olikt och på sätt vi knappt kan ana. Och vi måste förhålla oss till det, så att vi kan ta betalt för våra produkter i en global marknadsekonomi. Då måste vi också förhålla oss i ett vidare perspektiv än att rätta munnen efter mediet och låta lösningen utifrån behovet styra. Låta budskapet styras av strategi. Designa det hela så att det tilltalar mottagaren som vi dessför-innan sett till att förstå. Annonsbyrå må så vara när det var det enda massmediet som fanns att tillgå för kommer-siella budskap. Verkligheten är nu en annan och förmodligen är det ingen slump att ett vacklande reklamförbund nyss bytt namn till kommunikationsförbund. Det finns ju så mycket att kommunicera och att skicka bud-skap igenom. De där chipen som man skjuter in i hajfenor för att följa deras vägval – vore inte det något? Communicare necesse est, eftersom vi är sociala varelser som inte låter oss styras av enskilda medier eller kanaler. Valet av dessa avgör mottagaren. Budskapet som ska kom-municeras avgörs av dig och kan med fördel formuleras finstämt av en kunnig kommuni-kationsbyrå.
God jul och framtid!
Tomas BäckefjordBorstahusen Kommunikation
NYTT
TRYDELLS PREPRESS VÄSSAR FLÖDET. Hastig-heten från dokumentkontroll till utkörda tryckfärdiga plåtar blir minst två gånger snabbare. Detta är en del i Trydells process-arbete.
GRAFISK GuIDE. Snart finns en ny grafisk guide att tillgå, som ska underlätta kom-munikationen. Att producera trycksaker kan vara svårt och det krävs god förståelse för det grafiska språket. Guiden är upp-delad i fem huvudavsnitt: Typografiska begrepp, före tryckning/prepress, elekt-ronisk publicering, tryckning/tryckteknik och efter tryckning. Mer info på www.grafiska.se.
33 E-BÖCKER. Så många böcker behöver du läsa på din läsplatta för att den ska löna sig ur ett miljöperspektiv.
2009 ÅRS BÄSTA. Elva nomineringar för tidskrifter tryckta på Trydells gav ett först-apris vid Publishing-galan i Stockholm, då årets Svenska Publishing-pris delades ut. Sjöräddningssällskapets medlemstidning ”Trossen”, som produceras med Tidning-skompaniet, gav ett guld i kategorin Bästa medlemstidning. Men så brukar det ju bli. Grattis från oss på Trydells.
MOT MOTVINDEN. Säljteamet på Trydells klarar den trista konjunkturen bra. Sex personer arbetar i dag på heltid med att hitta nya spännande tidningsprojekt. Har du någon kompis som behöver ny grafisk partner så hör av dig till Lotta, Annica, Lasse, Stojan, Helena eller Mikael.
TrydellsTryckeriAB|Box68,31221LaholmTelefon0430-73100|[email protected]|www.trydells.se B
LAHOLM1
Portobetalt
Portpayé
P11
Hur många tidningar kommer ut i Laholm?
Mer än tvåhundra.Trydells har glädjen att trycka branschtidningar, facktidskrifter och en mängd olika kundtidningar. I år trycker vi över 200 olika titlar.
Hur har det blivit så många tidningar?
Förklaringen är att vi brinner för tidningsproduktion. Vi har genom åren lärt oss att arbeta kostnadseffektivt och förstå att alla kunder har olika behov. Därför är ingen tidning för liten och ingen är för stor. Vi kan ta hand om hela produktionsprocessen från färdigt original till distribution – och garanterar leverans 4,5 dagar efter godkänt korrektur. Vi är i gång 24 timmar om dygnet.
Dessutom kan vi hjälpa till med formgivning, textarbete med mera.
Har du en titel som passar tidningsmetropolen Laholm?
Stockholm 08-13 15 30 Laholm 0430-73100 www.trydells.se
Fyra av 200 titlar
Det är lätt att peka på årets nyhet.
Vill du veta mer? Besök www.garmin.se
Håll i dig nu: tänk dig en smidig, bärbar sjökortsplotter med stor 5,2" pekskkärm
och samma avancerade teknik som Garmins värstingmodeller. Är det möjligt?
Absolut. Nya Garmin GPSmap 620 är ett riktigt litet mirakel där vi tagit bort
knapparna och gjort större plats för en knivskarp, färgstark och detaaljrik
bild. Perfekt när du navigerar med Garmins berömda sjökort BlueChart g2
Vision™ som ger dig fl era kombinationer av kartografi , 3D-vyer och vår unika
funktion automatisk guidning. Allt i en vattentät sjökortsplotter som gäärna
hänger med fram på fördäck eller på en tur i gummibåten. Men inte nog med
det. Väl tillbaka i hamn är det bara att byta kartografi så kan du till och med
använda den i bilen.
Funktioner & Specifi kationer, exempel: 5,2" WVGA display, 800�480 pixlar • Pekskärm• Världsomspännande grundkarta • Plats för BlueChart g2 Vision SD-kort med höguppplöstasatellitbilder, 3D-kartbilder ovanför och under vattenytan, Auto Guidance, fl ygfotonn ochkustnära vägkartografi • Högkänslig GPS mottagare • Mått: 151 B�102,5 H�47,3 DD mm• Vikt: 490 g • Vattentät enligt IPX7 standard • Kan kompletteras med City Navigatoor NTvägkartografi • Batteritid: upp till 18 timmar • Tre års garanti med fri svensk support.
Portabelsjökortsplotter5,2" pekskärm
POSTTIDNING B Returadress: Sjöräddningssällskapet, Box 5025, 426 05 Västra Frölunda
#2
2009
EN TIDNING FRÅN SJÖRÄDDNINGSSÄLLSKAPET # 2 2009
Donsö – världens rederitätaste ö
ISKALLTUPPDRAG
UTBILDNINGEN SOM RÄDDAR LIV
ANDERS BERGLUND OM KÄRLEKEN
TILL HAVET
MATS TVEKADE ALDRIG ATT
HOPPA I VAKEN
SVENSKBÅTEN LÍV SKA HJÄLPA
FÄRINGARNA
NU KOMMER MEDLEMS-DEKALEN!MISSA INTE ATT SÄTTA DEN PÅ BÅTEN
TRO2_09_01_Ettan.indd 1 09-04-05 14.55.22
2008ju
ni &
juli 2
00
9ip
re
nm
an
ne
n
gr
ill
ar
en
s d
ile
mm
a
de
n p
er
fe
kt
e s
ve
ns
ke
n
le
tt
la
nd
sk
ris
en
8
l Ä s m a g a s i n e t f ö r n y f i k n a
Bergman var ett dumt svin«lars von trier har lämnat sjuksängen
j u n i & j u l i 2 0 0 9
7 388333 306901
08INTERPRESS 3333-08
RETURVECKA 32
Nummer 8 • juNi & juli 2009 • Pris 69 sek, 79 Nok, € 7,90interpress 3333-08 • 7 388333 306901 • returvecka 32
i p r e n m a n n e nj o h a n n n e u ma n n s
v i d u n d e r l i ga l i vs r e sa
»
ww
w.s
elec
tedb
rand
s.co
m©
Cop
yrig
ht a
nd d
esig
n ri
ghts
Pen
tlan
d C
haus
sure
s lt
d 20
08.
Filter.indd 1 09-04-21 13.58.48
l Ä s m a g a s i n e t f ö r n y f i k n a
j u n i & j u l i 2 0 0 9
i & juli 2009 • Pris 69 sek, 79 Nreturvecka 32
i p r e n m a n n e nj o h a n n n e u ma n n s
v i d u n d e r l i ga l i vs r e sa
l Ä s m a g a s i n e t f ö r n y f i k n a
Nok, € 7,90eturvecka 32
i p r e n m a n n e nv i d u n d e r l i ga l i vs r e sa
gott samvete på grillfesten ? Filter dissekerar grisbranschen
arkitektur the swedish review
of architecture 3–2
00
9 a
rk
ite
kt
ur
i sn
ö s
au
er
br
uc
h h
ut
to
n a
rk
ite
kt
ur
av
na
tu
r
byggnad interiör plan landskap 3–2009 april
SEK 97EUR 13
arkitektur i snöPå tur bland höga berg och djupa dalar
biologin som insPirationFredrik nilsson om den nya formgivningen
sauerbruch huttonFärgstark duo med inkorrekt hållbarhet
inblickar:Fogelklou i schmidt hammer lassen ma arkitekter i White
