MATEMATIK HJÄLPER SJ HÅLLA TIDEN

Marknaden är het och växerSITT RÄTT PÅ JOB B ET SI D 24 | CH E F LÄR AV I DROTTE N SI D 26 | NÄR DR EVET GÅR SI D 27

FORSKNING FLYTTAS FRÅN

FISKET?

Landgrabbing– frälsning eller

förbannelse?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, B R A N S C H

F R I D A PAU L S S O N , S K O G S M Ä S TA R E :

TE MA:

SkogSID 12-19

N U M M E R 1 2011

5COACHTIPS

FRÅN CHEFEN

Marknaden är het och växer”

”

N AT U R V E TA R N A . S E

Du har chans att vinna en iPad om du svarar

på löneenkäten

innan 15 februari

Vinn en iPad!

Har du rätt lön?Naturvetarnas lönestatistik

hjälper dig i löneförhandlingen

Svara på löneenkäten så bidrar du till hög kvalitet på lönestatistiken

I januari kommer årets löneenkät i din inbox.

Uppdatera din mejladress på medlemswebben.

Medlemswebben når du via www.naturvetarna.se. Dina inloggningsuppgifter är:

användarnamn: ditt medlemsnummer, som du hittar vid adressen uppe till vänster.

Lösenord: de fyra sista siffrorna i ditt personnummer

för Läng d sVarsTI d

3N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11N AT U R V E TA R N A . S E

InnehållNR 1 2011 Humanister läser NaturvetareVad gillar du tidningens nya ansikte? Utan att göra en total make over så snyg-gar vi till den för att öka uppmärksamhe-ten och dra blickarna till sig. Det var för två år sedan nya Naturvetare såg dagens ljus. Tre tidningar blev en efter fusionen mellan tre förbund som i dag samlar fler-talet av landets naturvetare, totalt 31 000.

Fler än så läser tidningen. Ofta får vi höra att familjens humanist är den första som rycker åt sig tidningen när den dim-per ner i brevlådan. Det är ett gott betyg och visar att vi lyckas göra naturveten-skap intressant för fler än de redan fräl-sta. Idén att sätta personen naturvetare i fokus tror jag bidrar till det.

På det sättet fungerar tidningen som en reklampelare för den breda palett av yrkesgrupper som naturvetare represen-terar. Genom att visa vilka spännande jobb naturvetare har och vilken nytta de gör i samhället marknadsför vi våra yr-kesgrupper, både bland allmänhet och politiker. Varje gång en ny tidning kom-mer ut mejlar vi de hetaste nyheterna till landets journalister. Förra numret slog vi rekord i antalet öppnade mejl. Drygt 1000 journalister läste bland annat om jordbrukets sex utmaningar och vad som har hänt på universiteten efter att kåro-bligatoriet försvann.

Du kan själv göra en insats genom att sprida tidningen till vänner och bekanta, särskilt till ungdomar som har planer på att satsa på en framtid som naturvetare. Vi vill inspirera och visa att studier i natur-vetenskap är spännande, roligt och leder till intressanta jobb.

Lika viktigt för tidningen är att granska och avslöja missförhållanden, vare sig de sker på arbetsplatsen eller på andra håll i samhället som har naturvetenskapliga förtecken.

Den här gången skriver vi om forskning-en som riskerar att avknoppas från fisket. Ta också del av den nya företeelsen land-grabbing som både kan bli en frälsning och en förbannelse för Afrikas utveckling.

Trevlig läsning!

OpInIOn sId 4

Ledare: Visa på nyttan med naturvetareLäsarbrev och kommentarer från webben

nyheTer sId 6

Forskningen kan flyttas från fisketKemikalietillsyn i förändringMatematik hjälper SJ hålla tidtabellenduellen: Är utländska markinvesteringar (landgrabbing) lösningen för Afrika?

TemaSKOG sId 12

Skogsland i världsklassGör internationell karriär i skogenLandgrabbing får skogen att växaGranens genom ger nya möjligheter

VeTenskap sId 20

Liv i rymden spränger gränser

karrIär sId 24

Inspiratören: Ewa räddar hotade djurmanualen: Sitt på rätt sättChef: Plötsligt händer detFråga experten | På nytt jobb | Platsannonser

LedIga jObb sId 32

spanar In sId 34

gästkrönikör: Magnus Huss – Dags att nyansera kemidebatten

medLemsnyTT sId 37

Motivation måste koma inifrån | Djurskyddsinspektörer går samman | CSN-drabbad fick lån av Naturvetarna | Löneökning i två steg gav mer

ChefredakTör

26

12

28

Naturvetare med karriär, vetenskap och bransch för naturvetare.besöksadress: Planiavägen 13 postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 fax: 08-466 24 79 e-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seMedlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida.

ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck bokning och materialadress: annons@naturvetarna.se prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar Issn: 2000–2424 Upplaga: 32 500 ex. Utgivning: 9 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 24 februari med annonsstopp den 8 februari. korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. skribenter i detta nummer: Christer Hansson Omslagsbild: Stefan Svensson.

Redaktion: Annonsering:

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Hanna Meerveld, HMreporter/redaktör08-466 24 85

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

Christina Jägarelayout08-466 24 87

N AT U R V E TA R E4 N R 1 2 0 11

Världen drabbades av ovanligt många naturkatastrofer under år 2010. I allt ifrån jordbävningar till värmeböljor och över-svämningar dog 295000 människor, enligt återförsäkringsbolaget Munich Re. 2011 har börjat i samma spår med översvämningar i Australien och Brasilien. Vad händer här-näst?

Naturvetare har en nyckelroll i den här utvecklingen, allt från matematiker, me-teorologer och geologer till agronomer och epidemiologer. Vi behöver naturvetare som förutsäger när naturkatastrofer kan inträffa, var de kan ske och hur kraftiga de kan bli. Vi behöver naturvetare som lär oss hur vi kan förebygga skador och lindra följderna av naturens spratt. Vi behöver kunskap om spridning av sjukdomar och skadeinsekter i deras spår, och hur vi ska undvika alltför stora skador.

Enligt återförsäkringsbolaget Munich Re fick försäkringsbolagen betala nästan 100 miljarder euro för skadorna som upp-stod 2010. Det var förhållandevis lite efter-som jordbävningen på Haiti drabbade många som inte hade råd med en försäkring. Tänk så dyrt det skulle kunna bli om en större händelse skulle inträffa i Sverige och andra länder där många är försäkrade. Så dyrt det skulle bli för dig och mig att försäkra sig ef-ter det. Så dyrt det skulle bli för samhället, det vill säga oss, att bygga upp och rädda det som finns kvar. Så mycket billigare det är

med förebyggande åtgärder. Det är här natur-vetare med sin kompetens kommer in i bil-den. Om den kompetensen används fullt ut kan många skador och olyckor förhindras.

När man inser den enorma nyttan samhäl-let har av naturvetare, förstår man också hur viktigt det är att vi skapar goda arbetsmiljöer och ger naturvetare skäliga löner för att vi i idag och i morgon ska ha duktiga naturve-tare som arbetar för vårt bästa.

Naturvetarna arbetar för att visa på den nyttan i Sverige. Att visa politiker och arbets-

givare hur mycket vi har att vinna genom att satsa på naturvetare. Det krävs starka sats-ningar på forskning, både i rena medel och i form av en förbättrad struktur. Det krävs för-stärkningar inom myndigheter och på före-tag. Och det krävs bättre förutsättningar för naturvetare som driver egna företag.

Du kan hjälpa till att göra människor i din omgivning medvetna om nyttan. Vad vin-ner du på det själv? Ja, om du argumenterar för nyttan av naturvetares kunskap redan nu, skapar du långsiktigt en god grund för att du kommer att ha fler roliga jobb med en bra lön i framtiden.

Till sist: Vi har inte bara stor nytta av na-turvetenskapen. Den skänker oss mycket skönhet också. Själv tänker jag njuta av norr-sken under året. På grund av solens ökade aktivitet finns det större chanser än vanligt att se detta mäktiga fenomen.

Visa på nyttan med naturvetare

made Le n n I Ls sOn, förbundsordförande Naturvetarna madelen.ni lsson@naturvetarna.se

för våra uthålliga förtroende-valda runt om i hela Sverige som arbetar för fungerande lönepro-cesser och arbetsmiljö!

för kortsiktiga politiska sats-ningar som vinner väljare men gör att vi går miste om hållbara lösningar.

L E D A R E N

M A D E LE N N I LS S O N, F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

NATURVETARE HAR EN

NYCKELROLL I DEN HÄR

UTVECKLINGEN

hej redaktionen! Tack för det fina jobb ni gör med Naturvetare. Alltid intressanta artiklar och mycket omväxling.

Men jag skulle vilja klaga lite på artikeln ”6 ut-maningar för jordbruket och matproduktionen” i nr 9-2010. Där skriver ni på sidan 16 att ”infektioner med resistenta bakterier (ESBL) är idag lika vanligt som salmonella....”. Jag vill som pedant mikrobiolog poäng-tera att ESBL (extented spectrum beta-lactamase) är

SE U PP FÖR M I LJÖ- OCH ETI KFON DE R NA,

FRÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

KPA bättre än sitt rykte

hej och tack för en trevlig tidning! Angående er artikel om miljö- och etikfonder blev själv själv upprörd när jag kort efter mitt byte till KPA fick köra att de investerar i ol-jesanden i Kanada. Jag mejlade då miljöchefen och fick ett ganska bra svar och refererar till det: ”Ja miljö- och etikfonderna är där, men de ställer krav! Man undviker helt vapen/tobak/alkohol Man går medvetet in i en del företag som har mindre bra etik och miljöarbete men ställer då krav till förbättring, detta till skillnad från andra fonder/in-vesterare som enbart ser till avkastning”

Pontus Andersson,Livsmedelsagronomstudent vid SLU

SÅ KAN SVE R IG E SLI PPA E N M I LJÖKATASTROF,

FRÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

Gruvslam kan förgifta miljönsveriges sydligaste sulfidmalmsgruva, Zinkgruvan, på gränsen mel-lan Närke och Östergötland, deponerar sitt gruvslam i traktens sjöar. Inom

några år är den nuvarande sjön helt fylld och förberedelser pågår nu för att välja en ny sjö att fylla. Gruvavfallet är ett finkornigt slam med höga tungmetallhalter.

Om avfallet friläggs, för vindar med sig avfallsdammet, vilket gör att det ständigt måste vara vattenhöljt. Sjöarna är idag uppskattade för sitt friluftsliv. Gruvbrytning-en har lagstiftningen på sin sida. Ingen vattenmyndighet, länsstyrelse eller kom-mun har visat intresse för frågan vid kontakt. Jag antar att liknande problem även finns vid de större gruvområdena längre norrut i Sverige.

Jag skulle vilja veta om det finns några bra alternativ till deponering av gruvav-fall. Alternativ som inte kräver hundraåriga kontroll- och åtgärdsprogram, och där säkerhetsaspekterna inte hotar natur och människor.

Tonie Wickman

5N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

s k ICka d I n I n sän dar e T I LL redaktion@naturvetarna.se el ler kommentera på webben naturvetarna.se

O P I N I O N

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

OSÄKE RT M E D DAM MAR,

FRÅN NATU RVETAR E N R 8-2010

det var en mycket intressant artikel om mark, miljö och vatten. Det finns inte någon särskild myndighet som har hand om dammsäkerhet i Sverige utan det är ägaren av dammen eller dammbrukaren som ansvarar för att dammen är sä-ker. De följer ett säkerhetsprogram som heter RIDAS. Kontroll och inspektion

står länsstyrelsen och kommunen för så att allmänheten, miljö och infrastruktur inte ska-das vid dammbrott. Det är knappast idealiskt eftersom det försvårar situationen ytterliga-re med fler ansvariga. Vi har många dammar i landet, både för vatten och gruvavfall.

Bodil Esping, geograf och säkerhetssamordnare

L Ä S A R B R E V

N U KOM M E R JOB B E N I NOM M I LJÖ-

TE KN I K, FRÅN NATU RVETAR E

N R 8-2010

kul att höra att det skapas jobb inom sådana yrken som miljötek-nik, känns som att dessa behövs för att motivera ungdomar att läsa just natur.

Åsa

ett enzym som bryter ner beta-lactam anti-biotika, och som uttrycks av vissa resistenta bakterier. ESBL är ingen resistent bakterie och det är inget samlingsnamn för resistenta bakterier, som man kan missta det för i artikeln.Tack för en informativ tidning i övrigt!

Med vänliga hälsningar,

Farshid Jalalvand, M.Sc., PhD student, Medical Microbiology

bakterier, som man kan missta det för i artikeln.

Bra tidning, men nu blev det lite fel

skilj på resistenta bakterier och enzym.

N y H E T E R

N AT U R V E TA R E6 N R 1 2 0 11

Forskning och förvaltning går hand i hand inom fiskeriområdet, vilket gör att ny kunskap snabbt kan tas fram och omsättas i praktiken. Men nu riskerar det sam-spelet att raseras, om ett förslag från Formas går igenom.

ÖPPNA LANDSKAP UNDER LUPPEN

Allt fler sitter i öppna kontorslandskap på job-bet. Forskare på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet ska nu undersöka hur kontorslandskap påverkar hälsa, arbetstrivsel och effektivitet. Den öppna planlösningen har länge varit vanlig inom vissa yrkeskategorier och nu placeras ofta även högre tjänstemän och che-fer i kontorslandskap. Forskarna ska utreda om arbetsmiljön påverkas negativt av att man delar rum med sina kollegor och i så fall vilka aspek-ter av arbetet i det öppna landskapet som påver-

KOMPETENS INOM STRÅL-SKYDD FÖRSVINNER

Sverige har brist på kompetens inom strålskydd och kärnsäkerhet. Strålsäker-hetsmyndigheten slår i en rapport larm om att pensionsavgångar urholkar den kompetens som Sverige hade på områ-det på 1970-talet.

– Inga unga har velat satsa på att ut-bilda sig i kärnteknik, säger Robert Finck, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten, till tidningen Riksdag och Departement.

Strålsäkerhetsmyndigheten går nu in

och finansierar en ny utbildning inom strålskydd vid Lunds och Göteborgs universitet.

Myndigheten pekar i sin analys också på att katastrofövningar med de lokala myndigheter som måste samver-ka i händelse av en kärnkraftsolycka, genomförs betydligt mer sällan idag än på 1980-talet. Myndigheten anser också att det finns en risk för att radio-aktivt material smugglas in i Sverige, eftersom tullen saknar teknik för att genomföra kontroller. HM

AV K N o P P N i N g Den 1 juli i år går startskottet för den nya Havs- och vattenmyndigheten, som får sitt säte i Göteborg. Fiskeriverket läggs ner och de delar av Naturvårdsverket som berör hav och vatten hamnar i den nya myndigheten.

Nu är frågan var forskning-en och undersökningsverk-samheten som i dag bedrivs på Fiskeriverket kommer att ha sin hemvist. Formas har på regeringens uppdrag utrett frågan och föreslår att den lyfts ut och läggs på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

– Det är ett dåligt förslag som inte passar den verksam-het som den nya myndighe-ten kommer att bedriva, säger Jonny Andersson, ombuds-man på Naturvetarna.

För att behålla kompetens och säkerställa en stark forsk-nings- och undersökningsmil-jö menar han att den inte bör avknoppas från den nya myn-digheten.

sTARK KoMPETENs

Där finns en omvittnat stark kompetens om allt från fisk-samhällen och fiskbeståndens processer till sötvattnets och havens ekosystem.

– Det finns också en risk i att en övergång till universi-tet skulle öka avståndet mel-lan forskning och förvaltning, liksom mellan forskare och handläggare. Det skulle påver-ka flexibiliteten och lättrörlig-heten på ett negativt sätt, säger Jonny Andersson.

Han får medhåll av Magnus

Bergström, handläggare i in-ternationella frågor på Fiske-riverket, som förbereder för-handlingar inför reformen av EU:s gemensamma fiskeripoli-tik som ska sjösättas 2013.

– Det är galet tänkt, vi för-lorar både närheten till fors-karna och möjligheten att med kort varsel omsätta kunskaper till förhandlingsunderlag.

i sKUggAN AV gRUND-

FoRsKNiNg

Magnus Bergström ser också en risk i att den tillämpade forskning skulle hamna i skuggan av grundforskningen på universiteten. – Kom ihåg att vi mer äg-nar oss åt undersökningar än forskning, vilket gör att vi inte hör hemma på ett universitet.

Det styrks av Formas utred-ning, som visar att ungefär tio procent av forskningen kan klassas som grundforskning. Resten är tillämpad forskning, som datainsamling, analyser och rådgivning.

– Men det visar sig att For-mas saknar en djupare analys av gränsdragningen mellan forskning och övrig kunskaps-försörjning, vilket också Stats-kontoret har påpekat, säger Jonny Andersson.

oliKA KUlTURER

Han och Saco-föreningen vid Fiskeriverket är oroliga för att den tillämpade delen skulle nedprioriteras vid ett universitet.

– Villkoren och kulturen skiljer sig åt mellan universi-

Forskningen kan flyttas från fisket

T E X T l A R s - E R i K l i l J E B Ä c K

7N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Blir naturbruk en återvändsgränd?

Anders Hägg, ordförande i Na-turbrukslärarförbundet inom Naturvetarna och lärare på Säbyholm Utbildningar.

Det ryktas om att den nya gym-nasiereformen sätter stopp för högre studier vid universitet för elever på naturbruksskolor?

– Nej, det stämmer inte. Precis som tidigare får ele-verna högskolebehörighet om de väljer rätt kurser. Då får de tillträde till de flesta utbildningarna på universitet och yrkeshögskolor . Hur det kommer att se ut i detalj är inte klart.

Så du är inte orolig?– Nej vare sig för eleverna eller för att det blir brist på behöriga sökande till Sveriges lantbruksuniversitet. Me-ningen är inte att utestänga någon till högre studier.

Vilka inriktningar är mest populära?– Vid sidan av basnäringarna jord, skog och häst växer sällskapsdjur, särskilt hund, nu snabbt. Det gäller i hela landet. En av tre elever här på Säbyholm går en hund-utbildning.

Så där finns en arbetsmarknad?– Ja, efterfrågan på hundutbildade ökar starkt, för ar-bete på till exempel på hunddagis, hundpensionat och utbildning av ledarhundar. Kringtjänster som valpkurser och försäkringar är andra jobbmöjligheter. Varje nisch är inte stor men det finns många olika sätt att försörja sig i hundbranschen.

Andra växande branscher?– Inom jakt och viltvård, liksom upplevelser på lands-bygden behövs det utbildade personer.

Hur påverkar det er naturbrukslärare?– Även vi behöver bredda vår kompetens. De flesta av oss är av tradition agronomer, lantmästare och hippolo-ger. Lika viktigt är att få in nya kompetenser som biolo-ger och andra naturvetare.

Hur stor är marknaden?– Bara i Stockholms län finns 22 skolor som utbildar i naturbruk och det ökar i hela landet. Inom Naturvetarna finns det mer än 300 naturbrukslärare.

Vad har ni på agendan?– Den 16-17 maj bjuder Naturbrukslärarförbundet in till en kurs i arbetsmiljö för skyddsombud och chefer. Naturbruk är en olycksdrabbad bransch där vi måste hitta metoder för att förbättra arbetsmiljön och minska olyckorna..# LEL

Hallå där!

Mathias Uhlén

kar medarbetarna. Studien ska också sätta särskilt fokus på vilken bety-delse ledarskap kan ha för hur man påverkas av att arbeta i kontorsland-skap. Kanske kan en bra chef kom-pensera för en del av de eventuella negativa effekterna? Projektet bygger på SLOSH, Swedish Longitudinal Oc-cupational Survey of Health, en studie om arbetslivets och arbetsmiljöns för-ändringar som pågår sedan 2006. HMBlir du stressad av att dela med kol-

legorna?

tet och myndighet. Risken finns att forskare på ett universitet föl-jer sina egna intressen och skaffar egen finansiering och ägnar sig åt annan forskning. På det sättet för-loras kompetens.

Nyttan av ett fungerande sam-spel mellan forskare och handläg-gare är inte minst tydligt i EU-för-handlingarna.

– Här gäller det att snabbt kunna ta fram ny kunskap och då är det viktigt att forskarna är nära oss som förhandlare. Ofta sitter även fors-karna med i de arbetsgrupper som jobbar med fiskerifrågor på EU-ni-vå. Det kan till exempel handla om att bygga modeller för att skapa bio-logisk stabilitet i fisket, säger Mag-

nus Berg-ström och understryker behovet av närhet och snabbrörlighet.

PERsoNAlEN DRABBAs

Jonny Andersson tycker också att det handlar om omsorg om per-sonalen och påminner om det olyckliga i att personalen skulle få byta myndighet två gånger på kort tid, vilket också Naturvetar-na har framfört i sitt remissvar.

När övergången i så fall sker är oklart i dagsläget. På de tre labo-ratorierna i Öregrund, Lysekil och Drottningholm jobbar ett femtio-tal på varje ställe. #

N AT U R V E TA R E8 N R 1 2 0 11

2011 riskerar att bli ett över-gångsår för tillsynen över kemikalier som släpps ut på marknaden. Kemika-lieinspektionen har delat tillsynen med vissa kom-muner, och när ansvaret nu ska vila på en myndighet per företag är det oklart hur fördelningen ska gå till.

F ly T T En ny förordning som vän-tas träda i kraft i mars ska ge tydli-gare ansvarsfördelning i den svenska kemikalietillsynen. Ansvaret för till-synen över användningen av kemi-kalier ska knytas till tillsynen över miljöfarlig verksamhet, så att för-delningen mellan kommuner och länsstyrelser blir tydligare. Samti-

digt ska till-synen över tillverkares och impor-törers ut-släppande av nya kemiska produkter på den svenska marknaden

enbart läggas på Kemikalieinspek-tionen, Kemi. I dagsläget delar Kemi denna tillsyn med framför allt vissa storstadskommuner.

– Vi har inte upplevt det här som ett problem. Vi har alltid bju-dit in varandra och inte dykt upp på samma objekt. Nu blir vi färre som utför tillsyn på de här objek-ten säger Agneta Westerberg, chef för tillsynsavdelningen på Kemi.

De kommuner som vill ha till-syn över utsläppande på mark-naden, ska kunna ansöka hos Kemi om att få ansvaret delegerat till sig. Men först måste Kemi ta fram kriterier för att bedöma om kommunerna klarar av tillsynen.

Myndigheternas olika avgifts-system sätter också käppar i hju-let. Medan kommunerna tar ut en timavgift av företagen för sin tillsyn, finansieras Kemikaliein-spektionen med skatter och en fast kemikalieavgift.

Inte förrän i slutet av året räk-nar man på Miljödepartementet med att en översyn av avgiftssys-temen kan vara klar. Till dess får delegeringen vänta.

Göteborg är en av de städer som vill ansöka om delegering.

– Vi besöker de här företagen med en periodicitet på fyra år, så det är inte säkert att de mär-ker någon skillnad om vi inte kommer i år, säger Erik Petters-son, handläggare på Miljöför-valtningen i Göteborg. Vi kanske får lägga extra krut på att hämta hem tillsynen på några års sikt.

Agneta Westerberg räknar med att under 2011 anställa sex personer som ska arbeta med till-syn, då myndigheten också ska ta över tillsyn från Naturvårdsverket och Myndigheten för Samhälls-skydd och beredskap.

Den nya förordningen, som fö-regås av ändringar i miljöbalken, är en följd av arbetet med att föra in EU:s REACH-lagstiftning i den svenska tillsynsapparaten. HM

F o R s K N i N g Utöver styrelse och rektor regleras inte längre hur läro-sätena ska vara organiserade. Vissa beslut måste fattas av personer med vetenskaplig kompetens och studen-terna ska fortsatt ha inflytande, men universiteten behöver till exempel inte längre ha fakultetsnämnder, de organ där lärarkollegor hittills har föreslagit vem som ska utnämnas till dekan och prefekt. Sanna Jo-hansson, Naturvetarnas ombuds-man för universitetsanställda och forskarstuderande, på ser positivt på lärosätenas ökade självständighet.

– Nu finns det möjlighet att se över gamla strukturer och hitta nya former för arbetsledning som passar verksamheten på de olika fakulte-terna, säger hon.

Flera lärosäten har dock meddelat

att de kommer att ha kvar den gamla organisationen med fakultetsnämn-der, åtminstone inledningsvis.

Utöver professor och lektor får högskolor och universitet numera själva bestämma kategorier av lä-rare som de vill anställa. Huvudre-geln är att tillsvidareanställning ska tillämpas från och med årsskiftet. Som Naturvetare tidigare har skrivit (nummer 8, 2010), kommer forsk-ningsråden inte längre att anställa forskarassistenter.

– Det är mycket positivt att tills-vidareanställning nu ska vara hu-vudregel, och att universiteten i och med detta närmar sig övriga arbets-marknaden. Det bådar också gott att universiteten nu kan ta ett mer aktivt arbetsgivaransvar, säger San-na Johansson. HM

Universiteten får fria tyglarFrån och med årsskiftet har svenska universitet och högskolor betydligt friare tyglar. Då träder ett antal förändringar i Högskoleförordningen i kraft.

– glädjande att vi änt-ligen får ett omställ-ningsavtal för kommu-ner och landsting, säger Vincent P lundvall, om-budsman på Naturve-tarna, som ingår i Aka-demikeralliansen. Nu får medlemmarna där samma möjligheter till stöd och utveckling vid uppsägning, som på öv-riga arbetsmarknaden.

F Ö R M Å N Efter många år i långbänk blev det strax före jul ett genombrott i förhand-lingarna mellan bland annat Akademikeralliansen och SKL, Sveriges kommuner och landsting. Avtalet börjar

gälla 1 januari 2012 och om-fattar dem som sägs upp på grund av arbetsbrist efter det datumet.Syftet med avtalet är att öka möjligheterna till nytt ar-bete vid uppsägningar och öka den ekonomiska trygg-heten för medlemmarna. Fi-nansieringen sker genom att arbetsgivarna ska betala 0,1 procent av lönesumman till omställningsfonden.Avtalet innehåller också eko-nomiska förmåner, som lön under ledighet från arbetet för att delta i omställnings-insatser, liksom ersättning för att delta i insatser efter att anställningen upphört och kompletterande omställ-ningsersättning. LEL

Nytt omställningsavtal för kommunal sektor

Kemikalietillsyn i förändring

Agneta Westerberg

9N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

N y H E T E R

När det nya europe-iska navigationssys-temet galileo sällar sig till amerikanska gPs och ryska glo-nass kommer Kiruna att få en viktig roll. En av de två stora anten-ner som ska styra sys-temets satelliter är nu installerad på rymdba-sen Esrange.

s J Ä lV s T y R E Det nord-liga och störningsfria läget gör Esrange idealiskt för att hålla koll på Galileos satelli-ter. Rymdbolaget, som redan har ett tjugotal antenner av den här typen, tillhandahål-ler infrastruktur och säker-het för Galileo-antennen, som via markfiber från Tyskland och Italien ska ge kommandon åt satelliterna i det nya navigationssystemet.

– Det är politiskt bra för Sverige att vara med i ett så här viktigt projekt, det är en fjäder i hatten, säger Mikael Stern, chef för divi-sionen Satellite Operations på Rymdbolaget. Hela fines-sen med Galileo är att Eu-ropa inte vill vara beroende av USA som i princip kan omöjliggöra för andra län-der att använda GPS, till ex-empel vid en konflikt.Galileo-systemet har många

antenner med olika funktio-ner, men bara en till av det slag som nu finns i Kiruna. Den andra finns i fran-ska Guyana, nära ekvatorn och tillsammans skickar de bland annat kommandon till satelliterna, medan andra antenner kontrollerar sig-nalerna från satelliterna och användningen av instru-menten ombord, förklarar Mikael Stern.

De första satelliterna som ska ingå i Galileosystemet ska skjutas upp i augusti, om allt går enligt ESAS planer. När det är fullt utbyggt, ska systemet bestå av ett trettio-tal satelliter.

– Galileo kommer inled-ningsvis att ha bättre kvali-tet än nuvarande GPS, efter-som instrumenten är nyare, men GPS kommer ju också att uppdateras, säger Mikael Stern. HM

Kiruna får öga mot Galileo

Antennen ska skicka ut kommandon till satelliter.

Galileo-antennen invigdes offi ciellt i december.

ÅT E R VÄ XT Företaget medger att satsningen till viss del bott-nar i rent egenintresse.

– För vår verksamhet är vi beroende av tillgången till duk-tiga matematiker också i fram-tiden, säger vd Klaus Jäntti i ett pressmeddelande.

Men företaget vill också för-medla ett vidare perspektiv på matematikernas roll i samhället.

– Ett ökat matematikintresse är angeläget för Sveriges fram-tida konkurrenskraft och gag-nar både vår industri och fi-nanssektor, säger Klaus Jäntti.

Totalt deltog 876 gymnasieelever i 2010 års matematiktävling, som avgjordes i Lund i slutet av förra året. Det är en ökning med 30 procent jämfört med 2009.

Rebecca Staffas från Katedralskolan i Växjö blev den andra kvinnliga vinnaren i tävlingens femtioåriga histo-ria. 1972 vann Gudrun Bratt-ström, idag universitetslektor i matematik vid Stockholms universitet. Ett lag från Mate-

matikgymnasiet på Danderyds gymnasium tog hem segern i lagtävlingen. HM

Matematiker – en tillgång för framtideni helsidesannonser i dagstidningar har kapitalför-valtaren Brummer & Partners lyft fram matema-tiker som ett tillgångsslag – en resurs som före-taget vill stimulera genom att sponsra skolornas matematiktävling. Fram till och med 2012 stödjer de tävlingen, som arrangeras av svenska matema-tikersamfundet, med 1,8 miljoner kronor.

Rebecca Staffas – en tillgång för fi nanssektorn.

N y H E T E R

N AT U R V E TA R E10 N R 1 2 0 11

lo g i s T i K Vem har inte svurit i frustration över att tåget än en gång är försenat?

– Från 1990 till 2008 för-dubblades järnvägsresandet på persontrafiksidan, säger Anders Peterson, universitetslektor i tra-fiksystem vid Linköpings uni-versitet.

I samarbete med SJ och Tra-fikverket ska han, kollegan Jo-hanna Törnquist Krasemann och doktoranden Emma Andersson nu försöka råda bot på en del av förseningsproblematiken med matematikens hjälp. Forskarna utlovar inga garantier mot in-ställda tåg och evakueringar på grund av fastfrusna växlar i vin-tertrafiken. Det är de alltför ofta förekommande vardagsförse-ningarna som de vill åt.

sTocKHolM – MAlMÖ

Det case som SJ lade fram för Linköpingsforskarna är södra stambanan, sträckan mellan Stockholm och Malmö och vi-dare till Köpenhamn. Det är en spårsträcka där SJ:s tåg, som kör hela vägen mellan storstäderna, måste samsas med en rad regio-nala aktörer, såsom pendeltågen i Stockholmsområdet och i Öst-ergötland och de skånska Pågatå-gen och Öresundstågen.

– De långväga tågen blir käns-liga, eftersom de måste pricka in sina luckor längs vägen. Ett X2000 som startar i Malmö har kanske en lucka på fem minuter

som det måste pricka in i Mjöl-by, säger Anders Peterson.

Empiriska studier som gjor-des under hösten visar att man i många fall inte lyckas hämta in småförseningar, trots att det egentligen finns tillräckliga marginaler i tidtabellen.

siMUlERAR sTÖRNiNgAR

För att kunna analysera och op-timera användningen av de mar-ginaler som finns, har forskarna börjat ta fram en matematisk modell som ska beskriva hela den södra stambanan med väx-lar och olika möjligheter för tåg att mötas och köra om varandra. Sedan ska de lägga in tidtabellen i modellen och störa den med olika scenarion. Målet är att så

många olika förseningar som möjligt ska gå att ta igen.

– För något år sedan lade man ofta marginalerna nära slutstationen. Om ett tåg till ex-empel var tio minuter försenat i Lund, så kom det ändå i tid till Malmö, säger Anders Peterson.

Tillsammans med sina kolle-gor ska han undersöka om detta är en bra strategi, eller om mar-ginalerna istället bör ligga ut-smetade längs hela sträckan eller fördelade på något annat sätt.

– Idag gör man mycket av det här på känn. Man har beräknat väldigt noga hur lång tid resan tar under ideala förhållanden och använt sig av tumregler, men det är inte säkert att det är det optimala, säger Anders Peterson.

Marginaler är inte heller alltid av godo. Om allt går enligt plan kan marginaler göra att ett tåg får stå stilla och vänta, och då kanske det hindrar annan trafik.

Det är många bedömningar som ska tas med i beräkningen för att de samhällsekonomiska kostnaderna för förseningarna ska bli så små som möjligt.

– Om förseningen gör att man missar en annan anslutning, el-ler att andra tåg får vänta och blir försenade i sin tur, blir kostnaden större, säger Anders Peterson.

Forskarna hoppas att deras simuleringar ska kunna ge krite-rier för vad som gör en tidtabell robust. Projektet har finansiering för tre år framåt från Trafikver-ket, SJ och Vinnova. #

Matematik hjälper SJ med tidtabellenTransportforskare vid linköpings universitet ska hjälpa sJ att få tågen att hålla

tidtabellen. Med hjälp av matematiska modeller över sträckan stockholm- Mal-

mö, hoppas de bland annat kunna omfördela tidsmarginalerna så att tågen får

fler möjligheter att hämta in förseningar.

Känsligt läge. Studier visar att tågen ofta inte lyckas hämta in små förseningar, trots att det finns margi-naler i tidtabellen.

T E X T H A N N A M E E R V E l D

KJEll HAVNEViK, forskare vid Nordiska Afrika-in-stitutet, Uppsala

Det är en missbedömning att tro att det är storskalighet och insatsfakto-rer som kan utveckla det afrikanska jordbruket. En uthållig lösning måste ha sin grund i ökande produktivitet bland småbönderna. Utländska in-vesteringar kan bidra om de planeras på ett sätt så att de inte tränger bort småbönderna från deras marker, eller samverkar med småbönder så att de kan utvecklas.

2. Kan landgrabbing säkra till-gången på livsmedel för lokalbe-folkningen?Jag har svårt att se det. Om storska-liga investeringar i skog och mark ger exportinkomster som gör det möj-ligt för staten att öka sina inkomster som därefter används för att utveckla landsbygden, finns en teoretisk möj-lighet för att småbönderna också kan dra fördelar av en sådan utveckling, men det finns få exempel på att detta har skett.

3. Kan landgrabbing öka den bio-logiska mångfalden?Landgrabbing sker som regel i sam-band med storskalig produktion av enskilda odlingar, som till exempel sockerrör för etanolproduktion. Det

kräver bevattning som ofta sänker grundvattnet eller tar vatten från flo-der som är viktiga för ekologiska system eller som används av andra brukare. Den storskaliga monokultur som dessa investeringar medför, ofta kombinerat med intensiv användning av handelsgödsel och pesticider, bi-drar till att utarma den biologiska mångfalden.

4. Vad vinner lokalbefolkningen på landgrabbing?Inte mycket. Ofta använder man ka-pitalintensiv teknologi i bevattning och produktion som inte kräver stor insats av arbetskraft. I några fall kan såkallad contract farming ge ökade inkomster för småbönderna, men för-utsättningen är att sådana kontrakt är seriösa beträffande att småbönderna också ska ges fördelar av ökat pro-duktion till exempel för export.

5. Är traditionellt bistånd en bätt-re lösning?Stödet till jordbruk i Afrika har mins-kat sedan 1970-talet, och det är först på senare år som biståndsgi-vare och andra har förstått att jord-bruk och småbönder är viktiga för Afrikas jordbruks- och samhällsut-veckling. Men det krävs en bättre förståelse för småbönder och lands-bygdens sociala system och arbets-delning mellan könen, men också de hinder som statlig politik och in-ternationell protektionism inom jord-bruket medför. # LEL

11N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

DUELLEN

PÄR oscARs-soN, Agriculture and Investment Consultant, Afri-can Opportu-nities

Ja, det är en av flera delar för att lyfta produktionen i afri-kanska länder. Hur mycket och var pengar, kunskap och teknik ska komma ifrån är en fråga för varje land att bedöma. Många afrikanska länder har en liten egen investeringsförmåga och en låg kunskaps- och tekniknivå. I de fallen ses ofta utländska in-vesteringar som en nödvändig-het för att få in kapital, kunskap och teknik.

2. Kan landgrabbing säkra tillgången på livsmedel för lokalbefolkningen?Det är en komplex fråga där förbättrad tillgång till kapital, kunskap och teknik är viktiga komponenter, men inte tillräck-liga i sig för att vända den ne-gativa trend som många län-ders jordbruksproduktion befin-ner sig i.

3. Kan landgrabbing öka den biologiska mångfalden?Ansvarsfull inhemsk politik kombinerad med bättre mark-nader för deras produkter kan bidra till att vända den negativa

trenden. Investeringar, både inhemska och utländska, är nödvändiga för att finansiera detta och kan därigenom bidra men alla aktörer måste dra åt samma håll för att det ska få genomslag.

4. Vad vinner lokalbefokning-en på landgrabbing?Investeringar kan bidra till att öppna upp lönsamma markna-der men oftast är säker pro-duktion på egen mark en nöd-vändighet för att en investering ska bli av. Lokalbefolkningens möjligheter för bland annat kontraktsodlingar kan då öka rejält. Men en ansvarsfull in-vesterings- och jordbrukspolitik krävs för att förstärka effekten av en investering

5. Är traditionellt bistånd en bättre lösning?Bistånd har hittills inte ensamt lyckats visa en väg framåt. Ett förändrat bistånd kan dock fortsatt spela en viktig roll som katalysator för de möjligheter som nu öppnas i och med höjda internationella livsmedels- och energipriser. En ansvarsfull kombination av politik och investeringar kommer att föra många afrikanska länder från ständiga problem till att försörja den egna befolkningen och att även producera överskott.. # LEL

Landgrabbing – utländska markinvesteringar i främst Afrika – ökar nu snabbt. Mark som har legat för fäfot eller bara har gett en tiondel av sin potential brukas med moderna metoder. Frälsning eller förbannelse? Det tvistar experterna om.

Ä R U T L Ä N D S K A M A R K I N V E ST E R I N G A R

NEJ

(L A N D G R A B B I N G) LÖ S N I N G E N F Ö R A F R I K A?

JA

N AT U R V E TA R E12 N R 1 2 0 11

Skogsland i världsklass

Sverige är en världsspelare när det gäller export av skogsvaror. Även i

lågkonjunkturen stod skogen stark och har nu fått ytterligare fart.

Det avspeglar sig på arbetsmarknaden med rekordmånga lediga jobb.

Arbetsgivarna rycker i skogsakademikerna redan innan examen, vilket

har gjort att många inte tar ut sin examen. T E x T l A R S - E R i K l i l j E b ä c K F O T O : S T E F A N S V E N S S O NS T E F A N S V E N S S O N

13N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

T E M A S K O G

Marknaden för skogsbränsle väx­er, vilket ger nya jobb för skogs­akademiker. Nu i vinterkylan går värmeverken för full maskin. Skogsmästare Frida Paulsson tar råvaran från hygget till pannan.

Just innan finanskrisen slog till för två år sedan lämnade skogsmästare Frida Paulsson Skinnskatteberg utan examen. Skogsbran-schen tvärnitade och ingen ville anställa. Att en svacka var på gång kände hon på sig och tog jobbchansen när den kom.

– Det ångrar jag inte alls i dag. Jag har hittat drömjobbet och stortrivs som pro-duktionsledare på Stora Enso Bioenergi,

som är ett dotterbolag till Stora Enso Skog. I dag är läget ett annat med gott om jobb

för skogsutbildade, både som en följd av bättre konjunktur och stora pensionsavgång-ar. Så nu är vi tillbaka i ett läge där många inte tar ut sin examen.

– Jag har naturligtvis en plan att slutfö-ra utbildningen och få ut min examen, det känns viktigt.

G R E NAR Och TOppAR

– I första hand vill jag ta ut examen för min egen skull, men också för att få bättre jobb-möjligheter i framtiden, även om erfarenhet är minst lika viktigt för arbetsgivarna.

När tidningen Naturvetare ringer Frida Paulsson är det högsäsong för skogsbränsle i vinterkylan. Värmeverken går för full maskin

och det finns hur mycket jobb som helst. Som produktionsledare är uppdraget att ta skogs-bränslet från hygge till panna. Det handlar om allt från grenar och toppar till klenträd och stubbar. Allt levereras i dagsläget som flis till värmeverken i området.

Konkurrensen i branschen är hård med många aktörer som jagar den värdefulla

energin, som ger ett mervärde för privata skogsägare i samband med avverkning.

– Det finns gott om bränsle, där det gäller att skapa lönsamhet genom både pris, opti-merad logistik och hög kvalitet.

AS KåTE RVi N N i NG

Tjälen är positiv för bärigheten, men snön ställer till problem både med logistiken och i pannan med vatten som måste avdunsta. Hyggesresterna ska inte heller vara färska.

– Idealet är att groten (grenar och toppar) ligger och torkar på hygget så att barren tril-lar av där de gör nytta. Värmeverken i om-rådet eldar dessutom ogärna grönt material. Även den långsiktiga produktionsförmågan gynnas av att barren stannar på hygget.

Men många markägare vill bli av med grenar och toppar snabbt för att kunna plan-tera ny skog direkt.

– Den allt snabbare hanteringen av bräns-le ut från skogen är negativ ur flera perspek-tiv. Kvalitet och miljö går ofta hand i hand. Ju längre riset får torka på hygget, desto mer näring stannar kvar i marken och en högre kvalitet erhålls.

Askåtervinning är något som kommer, särskilt som värmeverken börjar ställa krav på att återföra askan till skogen. Det menar Frida Paulsson är ett steg i rätt riktning. #

Skogsbränsle hett för skogsakademiker

Som produktionsledare på Stora Enso Bioenergi kommer Frida Paulsson att ta ut sin exa-men, både för sin egen skull och för att få bättre jobbmöjligheter i framtiden.

KvalitEt och miljö går oFta hand i hand

H et ar b ets mar k nad

ning på marken, blockighet, behov av vägar, virkesupplägg och annat.

– Det gäller att ha ett så korrekt be-slutsunderlag som möjligt, säger han förtroendeingivande. Naturhänsynen finns med också, vilket är mycket vik-tigt så att inga skyddsvärda biotoper försvinner.

Patrik Johansson känner sig trygg i sina råd och menar att utbildning-en har gett honom hela paletten, från skogsvård och produktion till natur-vård och ekonomi, liksom skatteplane-ring. Han intygar att röjningen är lite eftersatt. Gödsling är däremot ingen stor fråga på dessa förhållandevis rika marker.

– Att röja ungskogen är framtiden, vilket vi försöker förklara för markä-garna. Jag brukar säga att skogen är som en bank där tillväxten är förränt-ning. Sköts inte skogen är det bättre att sätta in pengarna på banken.

MåNGA KAR R iäRVäGAR

– Om fem år är jag säkert kvar här som virkesköpare.

Han ser en framtid i företaget med många utmaningar och möjligheter till utveckling.

– Det är ett stort företag med många karriärvägar. #

N AT U R V E TA R E14 N R 1 2 0 11

T E M A S K O G

Det är uppåt i skogsbranschen med många lediga tjänster. Jäg­mästare Patrik Johansson fick jobb som virkesköpare innan examen. Han påminner om att skogsindustrin räddade Sveriges ekonomi under finanskrisen.

Redan ett halvår innan examen hade jägmästare Patrik Johansson fast jobb på SCA Skog. För att kunna slutföra sin ut-bildning fick han tjänstledigt.

– SCA hade en generös inställning till att jag skulle få min examen. Men kom ihåg att jag hade sommarjobbat där tre år i rad, vilket gjorde att jag var ett känt namn på skogsbolaget.

Många jobbannonser är ännu ett tecken på att arbetsmarknaden är på topp.

– Jag hade tur, bara ett år innan var det anställningstopp. Jag tror att det var ett uppdämt behov att anställa.

På skogsförvaltningen i Medelpad har en föryngring skett efter att många har gått i pension, medelåldern har sänkts rejält.

STOR N ETTOExpORTöR

Patrik Johansson talar sig gärna varm för skogen. Enligt flera ekonomer var det sko-gen som räddade Sverige från att drabbas lika hårt av finanskrisen som andra länder. Skogsindustrin är en betydande nettoex-portör och utgör en stor del av BNP, men är en förhållandevis liten bransch.

– Klart att det är skojigt att jobba i en bransch som är så viktig för landet. Den här regionen är något av ett skogsindustri-ellt centrum nära Östersjöns hamnar. Min roll som virkesköpare är att bidra till den framgången.

Föryngring i skogs- branschen

Sca hade en generös inställning till att Patrik johansson skulle få sin examen.

SKötS intE SKogEn är dEt BättrE att Sätta in PEngarna På BanKEn

Han beskriver sig själv som länken mel-lan SCA och de privata skogsägarna kring Härnösand. I rollen som virkesköpare ingår rådgivning och att erbjuda andra tjänster som gallring, röjning och plantering.

– Fokus för de privata skogsägarna ligger på att förvalta sina skogar för att skapa vär-defullt virke. Inför en avverkning gör jag en värdering utifrån virkesförråd mätt i kubik-meter och kostnader för avverkning, vilket utmynnar i ett erbjudande.

höGTE KNOlOG i S KT

Om kunden nappar så ska avverkningen planeras och märkas ut med snitslar. I handdatorns GIS-program lägger han in all data, som trädens höjd, diameter, lut-

H et ar b ets mar k nad

15N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Skogsfrågorna blir allt mer globala och har en nyckelroll i klimatför­handlingarna. Svenska skogsföretag har hela världen som sin marknad och det finns goda chanser till spän­nande jobb för skogsakademiker.

Som så många andra branscher måste också skogsnäringen höja blicken utanför Sverige.

– Vi följer den internationella utvecklingen i skogsfrågor för att inte halka efter i konkurren-sen. Lika viktigt är att lära sig det politiska spe-let, säger Fredrik Ingmarsson, projektledare för nybildade Sifi, sekretariatet för internationella skogsfrågor.

Han påminner om att många miljöfrågor som EU beslutar om berör skogen. I södra Eu-ropa handlar det i hög grad om att bevara sko-gen och i norr att producera virke på ett uthål-ligt sätt. Som en följd av det har Jordbruksde-partementet inrättat flera tjänster för att kunna bevaka och påverka skogsfrågorna.

90 jOb bAR UTOM lAN d S

Internationella karriärvägar var temat på ett fullsatt seminarium som Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien arrangerade i december. Avsikten är att få fler skogsakademiker att jobba internationellt. För tre år sedan hade 90 skogsa-kademiker ett internationellt uppdrag.

Några exempel på jobb är affärsutveckling i Sydostasien, rådgivning inom bioenergi, säljare av trävaror i Tyskland, forskare, senior adviser till Kanadas skogsindustri, enligt Erik Palmquist på Naturvetarna.

– Det behövs fler i höga positioner, som jäg-mästare Peter Holmgren på FAO. Det öppnar dörren för andra. Viktigt också att få med SLU och skogsnäringen på tåget, där man visar på karriärvägar, säger Fredrik Ingmarsson.

S i dA d RAR N E R

Trenden nu är att fler jobbar i företag och färre genom Sida, som har minskat sitt bistånd inom skog och jordbruk.

– För många har Sida varit en inkörsport till internationellt arbete, men den möjligheten har minskat, säger Fredrik Ingmarsson som själv var junior consultant i Kina under en period.

Diskussioner pågår med Sida att få dem att satsa mer på skogsprojekt och fler karriärvägar. Nu är inriktningen breda projekt med skog, jord och samhälle i kombination. Även inom ramen för klimatförhandlingarna, REDD, kommer det att skapas jobb.

ROTE RA M E RA

Det gäller också att få företagen att inspirera sina medarbetare till en internationell karriär.

– Många arbetsgivare är positiva, men få visar det i handling. Jag vill se en modell med rota-tion där de anställda kan växla mellan arbete på hemmaplan och utomlands. Finland har lyckats bättre med det än Sverige.

Han påpekar att Sverige har mycket att bidra med, inte minst när det gäller innovation, pro-duktutveckling och förädling.

– Vi är världsledande på skoglig inventering och ligger långt framme inom bioenergi. Men vi har också en del att lära, som till exempel om de politis-ka beslutsprocesserna, säger Fredrik Ingmarsson. #

Gör internationell karriär i skogen

Fredrik ingmarsson är projektledare på Sifi, sekretariatet för internationella skogsfrågor.

Kungl. Skogs- och LantbruksakademienDrottninggatan 95 B, Stockholm, 08-54 54 77 00

Välkommen till KSLA:sseminarier och

konferenser!

Seminarium 1 februariVilken forskning på lövskog

krävs för framtiden?Kontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 15 februarii Göteborg:

Hållbart vattenbruk – en möjlighet för Sverige?

Kontakt: eva.ronquist@ksla.se

Seminarium 9 marsHållbart växtskydd

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Seminarium 11 marsLänge leve isbjörnen!

Kontakt: magnus.stark@ksla.se

Konferens 5 aprilDen nya älgförvaltningenKontakt: bo.carlestal@ksla.se

Seminarium 14 aprilhos IVA:

Nya produkter från skogenKontakt: bo.carlestal@ksla.se

Arrangemangsprogrammet uppdateras kontinuerligt. Se www.ksla.se.

KSLA_Naturvetaren01-2011.indd 1 2011-01-13 16:46:10

I Mocambique är det huggsexa om marken. Utländska investe­rare anlägger skogsplantage och får tillväxten att mer än tiofal­digas. Men det finns risker med landgrabbing där byborna kan bli lurade. Skogsmästare Mikael Rein står på statens sida och övervakar att allt går rätt till.

Det råder guld-grävarstäm-ning i Mocambi-que. Investerare från hela världen är på plats för att odla upp mark, som i dag ofta är nedlagd jord-bruksmark och förfallen natur-skog. Plantage av eukalyptus och tall kan bli guld värda.

– Marken är billig och kostar som mest en dollar per år att leasa. Kontrakten är ofta på lång tid, upp till nio år, säger skogs-mästare Mikael Rein, som är rådgivare på landets jordbruksministerium och företrä-der staten i förhandlingarna med investe-rare.

Han är biståndsarbetare och utsänd av finska utrikesdepartementet genom ett konsultföretag. Rollen är delvis att vara medlare där han medverkar till att hitta ut-hålliga lösningar som alla kan vara nöjda med.

– Staten Mocambique vill ha utländska investeringar, vilket skapar jobb, exportin-komster och i förlängningen vattenbrunnar, skolor, vägar, läkarkliniker och annat som be-

hövs på den afrikanska landsbygden. Å andra sidan kan priset på miljön bli högt med bland annat minskad biologisk mångfald.

TU d E lAd i N STällN i NG

Mikael Rein har en tudelad inställning till den nya företeelsen landgrabbing.

– Det är lätt för oss i Sverige att moralise-ra, även Afrika är i behov av utveckling och högre materiell standard, där marken är en resurs att utnyttja.

Mocambique har de största samman-hängande skogarna i södra Afrika. Till största delen är det naturskog med arter som ebenholts, pangapanga och många andra kommersiellt intressanta ädelträslag. Den illegala avverkningen är ett problem, liksom korruptionen.

– Vi hjälper till att ta fram skogsbrukspla-ner, vilket skapar känsla för att bruka sko-gen på ett uthålligt sätt.

Men tillväxten är inte högre än mellan en och två kubikmeter per hektar. Med snabb-växande trädslag kan tillväxten uppgå till 25 kubikmeter per år, och ännu mer med göd-ning. Talltimret duger till konstruktionsvirke, liksom till massa och pellets för energiända-mål. Eucalyptus med sina kortare fibrer går till massa, stolpar och energi. Hittills har en mil-jon hektar godkänts av regeringen för skogs-plantager, visionen är sju miljoner hektar!

S KOGAR NA b R i N N E R

Men det är inte säkert att den biologiska mångfalden minskar med plantager.

– Mångfalden är redan hotad eftersom

N AT U R V E TA R E16 N R 1 2 0 11

S K O G

Landgrabbing får skogen att växa

mikael rein är rådgivare.

den biologiska mångfalden kan komma att öka med landgrabbing, menar miael rein. men elefanterna är på väg att bli för många, vilket ställer till problem.

BrändEr är dEt StörSta hotEt För BolagEn

Och 20 procent mer kan det bli, utan att miljö­ och natur­värdena tar skada, enligt Linda Hedlund, skogsdirektör på LRF Skogsägarna.

Även om tillväxten i den svenska sko-gen är större än någonsin är det möjligt att öka den ytterligare. Enligt en forsk-ningsrapport från Skogforsk kan tillväx-ten öka med 50 procent utan att gå utan-för lagens råmärken.

– Med ganska enkla medel är 20 pro-cent realistiskt, säger Linda Hedlund, skogsdirektör på LRF Skogsägarna, som företräder familjeskogsbruket.

Utan att det så kallade röjningsberget är ett minne blott så har trenden vänt.

– Vår kampanj ”Kraftsamling Skog” har gett resultat. Genom skogsdagar, kurser, rådgivning och annat har vi nått många skogsägare. Plantering har vi lyck-ats bäst med, medan det återstår en del att göra när det gäller till exempel röjning.

FöRäd lAd E TRäd

Förädlat plantmaterial och plantering av främmande arter som contortatall, lik-som dikesrensning och gödsling på vissa marker höjer tillväxten.

Är miljörörelsen med på noterna?– Vi är överens om röjning, som gyn-

nar friluftslivet. Dikesrensning uppfattar jag inte som kontroversiellt, vilket däre-mot gödsling och contortatallen är efter-som skogen blir tätare.

Stubbrytning menar hon är intressant, men kan med dagens teknik bara kom-ma i fråga på vissa marker, därför är mil-jöpåverkan marginell.

– Det är viktigt att få igång askåtervin-ning där skogsbränsle har tagits ut. Det borde inte vara något problem och kan med fördel göras i samband med annan åtgärd.

d R i b b E l M E d S i FFROR

Kommer ni någonsin att komma överens med miljörörelsen?

– Nej, det tror jag inte, vi har olika roller. Deras tolkning av hur man räknar skyddad skog är en skandal. De säger att två procent är skyddad, medan vi bedö-mer det till att det är 20 procent.

Linda Hedlund förklarar att bara arealen frivilliga avsättningar uppgår till mer än fem procent. Till det kom-mer formellt skyddad skog, skog som huvudsakligen sköts med naturvård som förtecken, lågproduktiv skog som inte får brukas och skog där man tar generell hänsyn. Skog som det inte bedrivs pro-duktivt skogsbruk på är ännu större. #

17N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Tillväxten i skogen slår rekord

ungefär två tredjedelar av skogarna brin-ner i stort sett varje år. Om vi kan minska bränderna med plantage och naturskogar i korridorer så kan den sammanlagda mång-falden öka. Högst en tredjedel av marken får då bestå av plantage.

Ett effektivt sätt att förhindra bränderna är att involvera lokalbefolkningen som får betalt för att inte skogen ska brinna.

– Bränder är det största hotet för bolagen. Om byborna är missnöjda med något i avta-let så hotar de med att sätta fyr på skogen.

Mikael Rein förklarar att de flesta inves-terarna är seriösa och lever upp till sina åta-ganden, som att virket ska vara miljöcertifie-rat. En av investerarna är Västerås stift, som leasar närmare 150 000 hektar skog.

S KOG S KU N S KAp på ExpORT

Efter jordreformen för några år sedan har byarna stort inflytande när det gäller markanvändningen. Innan ett leasingav-tal kan tecknas måste byhövdingen ge sitt godkännande.

– Visst finns risken att byhövdingen kan bli lurad, men ett större problem är bristen på transparens och demokrati. Af-fären kan vara bra för byledaren, men inte för flertalet i lokalbefolkningen.

Vad kan en svensk skogsmästare tillföra ett land som har folk med skogsutbild-ning?

– De saknar ofta praktisk erfarenhet och där kan vi bidra, med både skogs-bruksplaner och miljö- och naturvård. Sve-rige ligger långt framme på det området.

E lE FANTE R NA TAR öVE R

Ännu en utmaning för Mikael Rein att hugga tag i är viltfrågan. Elefanterna blir fem procent fler varje år. I dag är de 30 000, som ökar till 50 000 om tio år. Enligt en internationell överenskommelse får inte tillräckligt många skjutas för att hålla stam-men nere.

– Min roll är att hitta ekonomiska och ekologiska lösningar, bland annat äter ele-fanterna majs och annat som också män-niskorna behöver. Även krokodilerna blir fler, vilka det gäller att skydda sig emot.

Att Mikael Rein brinner för sitt uppdrag går inte att ta miste på. Men om ett år går kontraktstiden ut och det mesta talar för att han återvänder till Sverige och familjen. #

– den årliga skogstillväxten i Sverige uppgår till 120 miljoner kubikmeter, medan avverkning-en ligger på 90 miljoner. källa: riksskogstaxeringen.

– Ungefär hälften av landets skogsareal är privatägd.

linda hedlund ser små möjligheter att dra jämnt med miljörörelsen.

FaKta

FO

tO

: s

Us

an

ne

LIn

dH

OL

m

N AT U R V E TA R E18 N R 1 2 0 11

Granens genom ger nya möjligheterKartläggningen av granens gener kan öppna dörren för snabbare tillväxt och effektivare framställning av nya material. – Ett fullständigt genom är ett oerhört användbart verktyg för att förstå vilka gener som styr viktiga egenskaper, säger Ove Nilsson, forskare vid Umeå Plant Science Centre.

granens genom är sju till åtta gånger större än människans. En ny superdator gör det nu möjligt att börja pussla ihop trädets gensekvens.

T E x T h A N N A M E E R V E l d

I somras startade världens hittills störs-ta genomkartläggning. Forskare vid Umeå Plant Science Centre har i samarbete med Science for Life Laboratory Stockholm tagit sig an uppgiften att sekvensera hela arvs-massan från en jämtländsk gran. Granens

genom är sju till åtta gånger större än människans.

– Det har gått bättre än förväntat. Vi har genererat väldigt mycket

DNA-sekvens, mer än 800 miljarder baspar, berättar Umeå-forskaren

Ove Nilsson stolt. Hittills har det inte funnits nå-gon dator i Sverige som har kunnat klara av så stora datamängder.

Men i december

anlände en dator med ett RAM-minne på en terabyte

till Science for Life Laboratory. Där ska de små DNA-snuttarna sättas samman till en sammanhängande sekvens. Forskarna räknar med att ha en första version av grangenomet klar under nästa år.

Det enda träd som hittills har fått sin arvs-massa kartlagd är poppeln. USA:s energide-partement stod för den sekvenseringen, men forskare vid Umeå Plant Science Centre och

KTH är viktiga samarbetspartners, eftersom de redan hade tagit fram mycket information om släktingen hybridasp.

Tillsammans med avknoppningsföretaget Swetree Technologies har de hittat flera ge-ner som var för sig kan fördubbla tillväxten hos hybridasp i växthusmiljö. Under 2010 inleddes de första fältförsöken med genmo-difierade hybridaspar.

– Det är inte alls säkert att dessa träd växer lika bra under naturliga förhållanden, säger Ove Nilsson. I växthuset har de jämn temperatur och gott om näring och salter. Det kan vara så att de här träden är extra känsliga för naturlig påverkan.

SVE R iG E S Vi KTiGASTE VäxT

Ur ett nyttoperspektiv är granens gener be-tydligt mer intressanta att modifiera än hy-bridaspens, åtminstone för oss här i Sverige.

– Granen är Sveriges i särklass viktigaste växt, både ur ett ekonomiskt och ur ett eko-logiskt perspektiv, säger Ove Nilsson.

Liksom ökad tillväxt, skulle skydd mot djur kunna ge stora vinster i granodlingen.

– En planta som inte smakar gott för äl-gar och snytbaggar behöver inte vara gif-tig, säger Ove Nilsson. Plantan har ett eget försvar med ämnen som man kan använda sig av.

Han tror inte att plantor som modifierats för att smaka illa skulle påverka ekosyste-met negativt.

– Idag har vi en väldigt onaturlig situa-tion där vi utfodrar älgstammen med barr-trädsplantor samtidigt som vi knappt har några rovdjur. När det gäller snytbaggen så äter den egentligen hellre rötter på kalhyg-gen än granplantor.

NYA MATE R iAl

Genomet ger också nya möjligheter att ta fram granar vars ved innehåller högre eller lägre halter av till exempel cellulosa, hemi-cellulosa eller lignin. Man kan även förändra vedens sammansättning så att det blir lätt att separera de olika fraktionerna av ämnen.

– Det kan öka effektiviteten för bioraf-finaderiernas framställning av biobränslen och nya material som kan ersätta till exem-pel plast och bomull, säger Ove Nilsson.

Om genmodifierade granar en dag ska kunna planteras ut i naturen, skulle det vara bra om de inte blommar, eftersom det mins-kar risken att de sprids.

Ove Nilsson och hans kollegor vid UPSC har tillsammans med forskare på Syngenta hittat en gen i sockerbeta som blockerar blomningen. Genen slås normalt av i slutet av betans första år, så att växten kan blomma under det andra året. Genom att modifiera den blomningsblockerande genen, så att den är konstant påslagen, hoppas forskarna nu

kunna ta fram den efterlängtade vinterbe-tan, som kan planteras på hösten och fort-sätta växa under en hel tillväxtsäsong utan att blomma.

– Samma princip som vi har hittat i socker beta kan man också tillämpa på träd, säger Ove Nilsson.

Redan under nästa år hoppas han, till-sammans med sina kollegor, kunna börja plocka ut de gener som styr blomningen hos granen.

Om de genmodifierade granarna, trots försiktighetsåtgärder, skulle blomma, ser Ove Nilsson inga risker med det.

– Så gott som alla förändringar minskar konkurrenskraften, säger han.

lEVAN d E FOSS i l

Förutom att det öppnar dörren för genmodifierade granar, kan grangenomet också revolutionera den traditionella förädlingen.

– Om man identifie-rar en gen som ger viktiga egenskaper och tar fram

en DNA-markör för den, så kan man följa den och selektera för den, och på samma sätt kan man markera och selektera bort gener som till exempel kopplas till känslighet för sjukdom.

Forskarna hoppas också att granens genom ska ge nya pusselbitar i förståelsen av de gåt-fulla träd som dominerar våra skogar. Varför har granen till exempel så mycket arvsmassa? Gömmer här sig nycklar till trädets förmåga att överleva och anpassa sig?

– Barrträden är nästan som levande fossil, säger Ove Nilsson. Dinosaurierna sprang om-kring i barrskogar redan för flera 100 miljoner år sedan. Andra växter har utvecklats enormt mycket under den här tiden, men barrträden hade redan då något som var väldigt fram-gångsrikt. Sverige har granen till exempel ko-loniserat under de senaste två-tre tusen åren, från Skåne i söder till norra Norrland. #

19N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

T E M A S K O G

Granens genom ger nya möjligheter

genmodifiering kan användas för att öka eller tysta ned produktionen av protein från en viss gen. Om man vill öka produktionen från en gen, kan man sätta in en starkare promotor, en dna-sekvens som främjar transkription av genen till rna, cellens mall för proteintillverkning. Gener kan tystas ge-nom så kallad rna-interferens. då sätter man in en bakvänd kopia av den gen som ska tystas. när rna skrivs av från den rätt-vända och den bakvända genen så binder de båda rna-sekvenserna till varandra. det dubbelsträngade rna som blir resulta-tet bryts ned och inget protein tillverkas.

ove nilsson

granens genkarta kan effektivisera såväl traditionell förädling som genmodifi ering.

av o ch På

N AT U R V E TA R E20 N R 1 2 0 1

Liv i rymden spränger gränser

N R 1 2 0 11 21N AT U R V E TA R E

stronomen Dainis Dravins stap-lar tegelstenar och tidskrifter på varandra. Travarna delas upp och skickas runt. Kring bordet i mötesrummet på Pufendor-

finstitutet i Lund sitter, förutom astronomer, också geologer, kemister, biologer, filoso-fer, lingvister och forskare som forskar inom forskningspolitik. Tanken med institutet är att låta forskare från olika discipliner mötas och samverka i ämnesöverskridande projekt.

Det var dock inte utan en viss förvåning som ledningen konstaterade att den inter-nationella panel som anlitades för att vaska fram guldkornen bland projektansökningar-na hade gett toppbetyg åt ansökan Astrobio-logy: past, present and future.

STARTAR SAMARBETEN

Åtta forskare från olika ämnesområden och fakulteter utgör kärnan i projektet, som har ytterligare ett tjugotal forskare knutna till sig. Ett anslag på 1,8 miljoner kronor lösgör forskarna i projektet från deras ordinarie ar-betsuppgifter en dag i veckan under åtta till tio månaders tid.

– 1,8 miljoner räcker inte för att lämna jor-dens atmosfär, och det är klart att vi inte hinner göra något revolutionerande på den tiden, men vi kan initiera samarbeten över ämnesgrän-serna som kan ge någonting längre fram, säger astrobiologiprojektets ledare David Dunér, som forskar inom idé- och lärdomshistoria.

En viktig pusselbit i jakten på liv i rymden är upptäckten av exoplaneter, planeter som kretsar kring andra stjärnor än vår egen sol.

– För 20 år sedan visste vi inte om vårt pla-netsystem var unikt. Nu vet vi att planeter är en normal del av stjärnbildning och de flesta stjärnor har planeter, säger Dainis Dravins.

FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LIV

Sedan den första exoplaneten upptäcktes 1995 har så många hittats att forskarna inte längre har möjlighet att verifiera alla fynd. Mest lo-vande just nu verkar det vara att leta kring röda dvärg-stjärnor. Eftersom de är svalare, så ligger den beboeliga zonen, där man kan tänka sig att temperaturen tillåter liv, närmare stjärnan. Det gör planeterna lättare att obser-vera.

Tillsammans med astronomkollegan Sofia Feltzing ska Dainis Dravins titta närmare på hur mycket vi kan ta reda på om exoplaneter-nas miljö och förutsättningar för liv.

– Man kan undersöka exoplaneterna mycket bättre än man trodde för bara tio år sedan, säger han. Man har hittat smarta sätt att kringgå svårigheterna och nu kan man till exempel ta reda på atmosfärens sam-mansättning och till och med mäta upp vindhastigheten. Det gör att forskningsfäl-tet nu ligger vidöppet.

Ett tecken på liv som astronomerna kan leta efter är fritt syre.

– Syre oxiderar allt som kommer i dess väg, så om det finns fritt syre, så måste det åter-skapas hela tiden, vilket skulle kunna vara ett tecken på biologiska processer, säger Dainis Dravins.

GEOLOGISKT ARKIV

En annan markör för liv finns i fördelningen mellan kolisotoperna kol-12 och kol-13. Till hösten lyfter NASA:s nya marslandare Curio-sity, som ska analysera bergarterna på den

röda planeten. – För att kun-

na tolka de data som den så små-ningom kommer med, tittar vi nu i jordens geologiska arkiv. Bland an-nat studerar man fossila bakterier för att se om man

hittar något lik-nande, berättar Vivi Vajda, i hös-

V E T E N S K A P

Är vi ensamma i universum? Förutsättningarna för att ta tag i denna laddade fråga

har förbättrats dramatiskt tack vare upptäckterna av planeter runt andra stjärnor

och liv i extrema miljöer på jorden. Vid Lunds universitet förenas forskare över

ämnesgränserna i en gemensam ansats inom astrobiologi. T E X T H A N N A M E E R V E L D

A Dainis Dravins, professor i astronomi, Lunds universitet

FÖR 20 ÅR SEDAN VISSTE VI INTE OM

VÅRT PLANETSYSTEM VAR UNIKT.

NORMAL DEL AV STJÄRNBILDNING.

NU VET VI ATT PLANETER ÄR EN

Vivi Vajda, professor i berggundsgeologi och årets geolog 2010.

fo

to

: n

as

a

N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 1

SOLE N U N D E R S KATTAD SOM KLI MATFAKTOR

K L I M AT sediment från stilla havets botten, is och årsringar hos träd för-ser oss med en ny bit till klimatpusslet. Raimund Muscheler vid institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper vid Lunds universitet visar tillsammans med kollegor i Usa och Mexico i science att solaktiviteten kan ha en större effekt på det lokala klimatet än man tidigare trott. forskarna har använt sig av planktonin-lagringar i bottensediment i de tropiska delarna av östra stilla havet som ett mått på variationer i ytvattentemperatur där under tidig Holocen, för 7 000 till 11 000 år sedan. Perioder av låg tempera-tur visade sig sammanfalla med perio-

der av hög solaktivitet, då mindre kosmisk strålning tränger ned till atmosfären och mindre mängd så kallade kosmogena iso-toper bildas och lagras i trädens årsringar och i isar. Ytvattentemperaturen i området idag har koppling till väderfenomenen El niño och La niña, som i sin tur ger var-mare respektive kallare klimat.

– Det kanske är ett liknande feno-men vi ser här idag, säger Raimund Muscheler i ett pressmeddelande. förra årets kalla vinter i sverige kan ju intuitivt tyckas motbevisa den globala uppvärm-ningen. Men samtidigt var vintern på Grönland rekordvarm. Båda fenomenen samman faller med en låg solaktivitet, och troligtvis påverkar solens aktivitet de lokala klimat variationerna. HM

V E T E N S K A P I K O R T H E T

N AT U R V E TA R E22 N R 1 2 0 11

V E T E N S K A P

tas utsedd till årets geolog av Naturvetarnas geologsektion.

Tillsammans med kemisten Petter Persson och mikrobiologen Dag Ahrén håller hon i den del av astrobiologiprojektet som handlar om hur livet en gång har uppstått här på jor-den. Om det nu överhuvudtaget har uppstått här. En teori, den så kallade panspermi-teorin, går ut på att livet uppstod någon annanstans och spreds till jorden, till exempel genom me-teorit- eller asteroidnedslag.

– Jorden har utsatts för extraterrestrisk på-verkan, så mycket vet vi, säger Vivi Vajda. De flesta forskare är idag överens om att ett av de fem stora massutdöendena i jordens historia, det som skedde vid krita-paleogen-gränsen, för omkring 60 miljoner år sedan, åtminstone delvis orsakades av ett asteroidnedslag.

Någon som är övertygad om att liv har upp-stått här på jorden är 1989 års nobelprista-gare i kemi, Sidney Altman, som talade vid ett symposium i höstas som utgjorde startskottet för astrobiologiprojektet i Lund.

– Fram till dags dato finns inga bevis för att sporer har kommit till jorden, sade han. Pans-permi är bara som att säga att ”eftersom vi inte kan förstå hur liv kunde uppstå här, så måste det ha hänt någon annanstans”.

EN VÄRLD AV RNA

Sidney Altman är en av många forskare som föreställer sig att det fanns en RNA-baserad värld innan DNA och proteiner utvecklades. Han fick Nobelpriset för upptäckten att RNA kan ha enzymatiska funktioner, en princip som gör det möjligt för RNA-molekyler att vara den information som replikeras från ge-neration till generation av levande organismer och samtidigt vara den faktor som startar och katalyserar replikeringen och andra livsviktiga funktioner.

En extra tvist på frågan om livets uppkomst satte forskare vid NASA i december, när de presenterade studier som tyder på att bakterier från en sjö i Kalifornien kan ersätta fosfor med arsenik när de bygger upp sitt DNA. Ameri-kanska NASA:s forskningsprogram inom astro-

biologi och exobiologi fyllde 50 i oktober, och Vivi Vajda planerar att under nästa år arbeta vid Jet Propulsion Laboratory i Kalifornien under några månaders tid. Hennes samarbets-partner där, har i sin tur ett samarbete med Felisa Wolfe-Simon, forskaren bakom fyndet av arsenikbakterierna.

VAD ÄR LIV?

Även om många forskare anser att NASA har dragit lite väl långtgående slutsatser av bak-teriernas förmåga att använda arsenik, och försöksupplägget i sig har fått kritik, visar studien på en faktor som ytterligare kompli-cerar sökandet efter liv i universum – vad är egentligen liv? Ser eventuellt liv på andra planeter ut på samma sätt som livet här på jorden?

Om det finns andra civilisationer, kom-municerar de då på samma sätt som vi, eller är vi kanske i själva verket omgivna av sig-naler från utomjordingar som våra kognitiva begränsningar hindrar oss från att uppfatta?

Amerikanska SETI, the Search for Extra-

OM VI HITTAR LIV I RYMDEN KAN VI VARA

TILL EN AV DE STÖRSTA KULTURELLA

FÖRÄNDRINGARNA I MÄNSKLIGHETENS HISTORIA

SÄKRA PÅ ATT DET KOMMER ATT LEDA

Meteoritnedslag lämnar spår i vår berggrund.

Här en slagkägla.

N R 1 2 0 11 23N AT U R V E TA R E

terrestrial Intelligence, som hade sina glans-dagar på 1970-talet, letar oförtrutet vidare efter signaturer av främmande teknologier, medan astrobiologin som forskningsfält har flyttat ned på mikroorganismnivå.

– Det beror väl på en kombination av att man har hittat exoplaneter och samtidigt upp-täckt extremofiler, bakterier som kan leva i

extrema miljöer här på jorden. Att det skulle kunna finnas andra civilisationer diskuteras fortfarande, men det har ju inte skett något genombrott. Forskningen anpassas efter verk-tygen, säger Gustav Holmberg, som forskar inom forskningspolitik.

NATURVETENSKAP MED TVIST

Forskarna i mötesrummet bollar idéer kring vad astrobiologiprojektet ska utmynna i. En bok av något slag ska det bli – en anto-logi med artiklar som belyser astrobiologins möjligheter ur olika synvinklar. Dainis Dra-vins vill gärna se naturvetenskapliga artiklar skruvade lite åt det humanistiska hållet.

– Här befinner vi oss i gränslandet mel-lan naturvetenskap och humaniora. Vad kan naturvetenskapen säga om den humanistiska världsbilden? Det har vi en bra miljö för att svara på här, säger han.

EN CIVILISATION BLAND ANDRA

Vad säger projektets ledare till dem som tycker att forskningsanslagen borde läggas på mer jordnära frågor – till exempel bote-medel och vaccin mot sjukdomar?

– Om man tänkte så, skulle inte mycket forskning bli kvar, svarar David Dunér. Det finns ett väldigt stort intresse från allmänheten för de här existentiella frågorna, och det tycker jag är något att ta vara på.

Om vi hittar liv i rymden kan vi vara säkra på att det kommer att leda till en av de största

kulturella förändringarna i mänsklighetens historia.

– Copernicus visade på 1500-talet att jor-den är en planet bland andra planeter. Kom-mer vi på 2000-talet att upptäcka att vår civili-sation är en civilisation bland andra civilisatio-ner? frågar sig David Dunér.

23

FÄR R E FÖR SÖKS PE R SON E R M E D FAR MAKOM ETR I

M E D I C I N förbättringar i den statistiska analysen kan minska kostnaderna för kliniska prövningar och få ut nya läkemedel på marknaden snabbare. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Idag utnyttjas ofta inte all den information som samlas in under en klinisk studie. Kristin E. Karlsson vid institutionen för farmaceutisk biovetenskap har analyserat simulerade kliniska prövningar inom bland annat stroke och dia-betes med såväl traditionell metod som med farmako-metrisk metod, där man använder sig av modeller för att beskriva hur ett läkemedel påverkar kroppen över tid och hur halten av läkemedlet påverkar dess effekt. Dessa modeller kan kombineras med modeller för till exempel hur sjukdomen varierar över tid. Den farma-kometriska analysen krävde genomgående färre pa-tienter för att en viss effekt skulle kunna påvisas. HM

FU NCTIONAL FOOD KAN G E FR I S KAR E B I N

B I O L O G I sjukdomar hos honungsbin orsakar problem för biodlare världen över. Utan binas pollinering minskar också skörden av frukt och bär. formas ger nu nära sju miljoner kronor till två ekologer vid sLU som ska undersöka olika sätt att skydda bina mot bakterier och virus. Ingemar fries ska studera probiotiska bakte-riers effekter på binas relativt svaga immunförsvar.

– Redan idag finns data som visar att probiotiska bakterier hämmar tillväxten av en sjukdomsframkallande bakterie hos biyngel, säger han i

ett pressmeddelande.

när det gäller virusinfektioner fruktar od-larna deformed wing virus allra mest. Joa-

chim de Miranda ska studera gener som är av betydelse när virus infekterar ett

honungsbi och när andra bin smit-tas. om man hittar resistens mot sjukdomen, skulle det kunna bli

ett användbart verktyg. HM

Förutom astrobiologi listar national-encyklopedin bioastronomi, exobiologi och rymdbiologi som namn på studiet av förutsätt-ningarna för liv bortom jorden.

Spränger gränser. Dainis Dravins, längst bak, Gustav Holmberg, David Dunér, Sofi a Feltzing, Vivi Vajda och Petter Persson.

David Dunér projekt-ledare, docent inom idé och lärdomshistoria.

KÄRT BAR N

N AT U R V E TA R E24 N R 1 2 0 11

anen Kitan och honan Bira lever i var sin del av ett hägn på 1500 kvadratmeter. Det kommer att dröja ett tag innan de får mötas.

De är ännu inte könsmogna och om delar hägn redan nu så finns en risk att de börjar uppfatta varandra som syskon. De är dess-utom mycket aggressiva mot varandra.

Det var förra våren de båda Amurleo-parderna Kitan från Tjeckien och Bira från Finland anlände till Nordens Ark.

– Vi kan inte vänta oss några ungar förr än tidigast i vår, säger Ewa Wikberg, biolog och djurvårdschef, vid Nordens Ark, vackert beläget vid Åbyfjorden i Bo-huslän.

Stiftelsen Nordens Ark arbetar för att rädda och bevara utrotningshotade djur. Det sker genom avel, uppfödning och återinplantering. I parken finns över

hundra hotade arter och raser: allt från nordiska lantraser till vilda däggdjur, fåg-lar, reptiler, amfibier och insekter.

– Många anläggningar deltar i bevaran-deprojekt, men inte lika renodlat som vi. Bevarande, avel och utplantering är kär-nan i vår verksamhet. Det gör oss världs-unika, konstaterar Ewa Wikberg.

AkUT hoTAD

Det pågår över fyrtio olika räddningspro-jekt vid Nordens Ark. Flertalet rör nord-iska arter, som järv, rödkulla, nordiskt bi och Mellerudskanin.

Här finns också ett antal exotiska arter, som snöleopard, Amurtiger - och numera även den akut hotade Amurleoparden.

Enligt de senaste siffrorna finns det bara runt 20-30 vilda Amurleoparder kvar. Kattdjuren lever i Amurdalen, på gränsen mellan Sibirien och norra Kina. De tjuvjagas för pälsens skull och för att

kroppen används i traditionell medicin. Utöver det finns cirka 100 Amurleo-

parder i olika djurparker. Världens totala population uppgår till runt 150 djur.

iNGåR i AVELspRoGRAm

Kitan och Bira ingår i ett EEP-program (European Endangered Species Program-me). För arter som erhåller EEP-status upprättas ett avelsprogram för samtliga djurparker som ansluter till programmet. En artkoordinator leder arbetet och sam-manställer en stambok för arten.

När det gäller Amurleoparden så ko-ordineras arbetet från London. Vad som ska ske med Kitan, Bira och deras fram-tida ungar beslutas alltså inte av Nordens Ark. Leoparderna är projektets ”egen-dom”, parken kan närmast betraktas som deras värd på obestämd tid.

Kitan stryker rastlöst fram och tillbaka innanför hägnets stängsel. Han kommer

k A R R i Ä R

iNspiRATöREN siD 24–25

mANUALEN siD 26–27

ChEf siD 28–29

fRåGA EXpERTEN siD 30

på NyTT joBB siD 31

pLATsANNoNsER siD 32 Ewa räddar hotade djuri N s p i R AT ö R E N

På nordens ark i bohuslän pågår ett livsviktigt arbete med att rädda och bevara utrotningshotade djur. nu håller man tummarna för att två amurleoparder fattar tycke för varandra och bidrar till att rädda sin art från utrotning. djurvårdschefen Ewa Wikberg håller i parningen.

HT E X T & f o T o C h R i s T E R h A N s s o N

N oR D E N s AR k UTB i LDAR oCk så

Stiftelsen Nordens Ark äger Åby säteri, med 383 hektar. Parken har runt femtio anställda och cirka hundra tusen besö-kare per år. Man bedriver även utbildning. För grundskolan finns aktiviteter för olika åldrar. För gymnasieskolor, högskolor och universitet anordnas föreläsningar och kurser i bland annat be-varandebiologi, hållbar utveckling och biologisk mångfald.

Am U R LE opAR D E N TR iVs i kyLA

Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) är en av nio un-derarter av leopard. Den särskiljs genom sina större och glesare fläckar i pälsen. Den är något större än andra underarter, väl an-passad till kallt klimat och mycket flexibel vad gäller föda. Amur-leoparden jagar i första hand små och mellanstora hjortdjur. Främsta orsaken till tillbakagången är illegal jakt.

25N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

snart att få sitt nästa mål av magert kött. Som fullvuxen kommer han att bli nästan två meter lång och väga upp emot 60 kilo.

– Många är intresserade av stora katt-djur, därför är de väldigt bra ambassadörer för en park som jobbar med att rädda ar-ter, konstaterar Ewa Wikberg.

LÄNkAR i EVoLUTioNskEDjAN

Det går förstås inte att rangordna vilka arter som är mest värda att bevara. Alla är viktiga länkar i evolutionskedjan.

Det finns däremot arter som tilldelas stör-re resurser. Ett sådant exempel är järv, där Nordens Ark tagit ett större ansvar genom att hålla i stamboken och koordinera arbetet för övriga parker.

Men det är manvargen som är Ewas favorit.– För att de har en så spännande biologi.

De härstammar från Sydamerika och har ett väldigt speciellt beteende. De är inte är helt anpassade till vårt klimat, men de är jättefi-na djur, säger Ewa medan hon matar honan Araxa med rå kyckling och banan.

Vad gäller framtiden för de hotade Amur-leoparderna är hon, trots allt, försiktigt op-timistisk.

Om en tid kommer Bira förhoppningsvis att föda upp sina ungar i hägnet. Men må-let är att djuren ska kunna återgå till ett liv i det vilda.

– Jag tror att vi kommer att lyckas beva-ra arten, men jag önskar att vi hade startat räddningsarbetet lite tidigare. #

Ewa räddar hotade djur

Ålder: 39 år.

Familj: Sambo och två barn, sju och två år gamla.

Kommer från: Glommersträsk i Norrbotten.

Utbildning: Blir magister i biologi vid Göteborgs universitet, med inriktning på bevarandebiologi och etologi, våren 2011.

Favoritdjur vid Nordens Ark: Manvarg.

Fritid: Träna judo, har blått bälte.

Bästa naturupplevelse: Att ligga i en roddbåt på sjön Östra Kikkejaure och lyssna på storlommen.

EWA WIKBERG

Amurleoparden ingår i ett av de omkring fyrtio räddningsprogram som pågår på Nordens Ark.

Amurleoparden ingår i ett av de omkring

k A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E26 N R 1 2 0 11

ånga Naturvetare tillbringar en stor del av sin arbetstid framför datorn. Då-liga fastlåsta arbets-ställningar, många

upprepade rörelser och brist på vila gör att blodcirkulationen stoppas och musklerna inte får tillräckligt med syre. För att undvi-ka stelhet, värk och på sikt också bestående men, är det viktigt att tänka igenom ergo-nomin på arbetsplatsen. Arbetsmiljöverk-ets föreskrifter om ergonomi ger riktlinjer för hur arbetsgivaren ska utforma arbets-platsen. Men ofta kan du få betydligt mer komfort än minimikraven.

– Om bilindustrin skulle göra bilar en-bart efter lagstiftningens minimikrav skul-le de inte sälja en enda bil, säger Daniel Petrycer, arbetsmiljöingenjör på företaget Feelgood, som ger stöd och verktyg åt ar-betsgivare i deras arbetsmiljöarbete.

siGNALERAR sTATUs

En bra arbetsmiljö ger de anställda förut-sättningar för välmående, men också sig-naler om status som är ett plus för organi-sationen, menar Daniel Petrycer.

– Vi har som individer blivit mer med-vetna om vår hälsa och många strävar ständigt att bättra på den med bra kost och motion. Då är det viktigt att man känner att arbetsplatsen inte är en källa till ohälsa.

Din arbetsstol ska gå att höja och sänka så att du själv kan ställa in hur högt du vill sitta. Många arbetsplatser har idag också höj- och sänkbara bord. Ställ in stolen så att du får det så kallade 90+ läget – lite mer än 90 graders vinkel i knän, höft och armbågar.

– Försök att använda stolens armstöd och undvik att använda mus alltför mycket. Lär dig kortkommandon istället. Om du ändå får besvär, så be att få en mouse trap-per framför tangentbordet, tipsar Daniel Petrycer. Det finns ett samband mellan gradvist tilltagande smärtor, domnings-känsla, trötthet, sviktande hand, arm, skulder och nackfunktion och monotona repetitiva arbetsuppgifter framför en bild-skärm.

Bildskärmens överkant ska vara i ögon-höjd.

– Seendet har en inbyggd naturlig syn-vinkel eller blickriktning som är ungefär 25 grader nedåt. Ögonen ställer in sig för att få en bra blickriktning och rätt synav-stånd. Det kan innebära att om exempelvis

en bildskärm är för högt placerad, så lutas i stället nacken bakåt för att optimera blick-riktningen för ögat, vilket kan leda till be-lastningsbesvär.

REfLEXER GöR DiG TRöTT

Det är också viktigt att belysningen inte ger reflexer i bildskärmen eller att du kan se själva ljuskällan i tak- eller bordslampan.

– Ögat ställer in sig – adapteras– efter den starkaste ljuskällan, och då blir det svårare att läsa texten på bildskärmen och du blir trött och inte lika effektiv, säger Da-niel Petrycer. Många har skrivbordslampan för högt, den ska inte vara över ögonhöjd.

Känns det skönt att vara tillbaka vid skrivbordet efter helgerna? om inte, kanske det är dags att se över din arbetsmiljö, dina arbetsställningar och rörelserutiner. några små justeringar kan göra stor skillnad.

sitt på rätt sättm A N U A L E N

T E X T h A N N A m E E R V E L D i L L U s T R A T i o N s A R A - m A R A / s ö D E R B E R G A G E N T U R

MARBETSPLATSEN SKA

INTE VARA EN

KÄLLA TILL OHÄLSA

VI KTIGA VI N KLARStäll in stol och skrivbord så att du har såkallat 90+ läge – lite mer än 90 graders vinkel i knän, höft och armbågar när du arbetar vid datorn. Ögat ska vara i höjd med bildskärmens överkant, så att blicken riktas omkring 25 grader nedåt, när du fokuserar på det du arbetar med. Beroende på vad du arbetar med och vilken program-vara du använder kan du behöva höja och sänka skärmen.

27N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Men även om du har ställt in allt rätt, betyder det inte att du kan luta dig till-baka. Eller rättare sagt, så är det just det som det betyder. Med jämna mellanrum måste du nämligen byta arbetsställning, hur perfekt den än är.

– Det är bättre att ha hundra felaktiga arbetsställningar under en arbetsdag än en korrekt, säger Daniel Petrycer. Om man låser kroppen i en viss ställning un-der en längre tid, blir musklerna an-strängda.

Om du har ett höj-och sänkbart bord, kan växla mellan stående och sittande, men man kan också sitta i

olika ställningar. Om du till exempel ska läsa ett längre stycke text, kan det vara ett bra tillfälle att luta stolen bakåt, om den har en sådan funktion, och vila ryg-gen medan du lyfter upp texten närmre ögonen.

– Läs som om det var en roman, tipsar Daniel Petrycer, även om det kanske inte

alltid är så lätt att föreställa sig med den text man ska läsa.

GöR ETT GympApAss

Om arbetsuppgifterna inte bjuder på så mycket variation under dagen, kan du själv lägga in rörelser. Ta en paus en gång i timmen, res dig upp och gör ett litet gympaprogram på ett par tre minuter. Gå runt lite, sträck på armarna och luta huvudet åt sidorna. Ta också vara på de korta pauserna när du till exempel väx-lar mellan två program på datorn för att göra så kallade mikrorörelser.

– Lyft och sänk axlarna, sträck på dig lite, knyt nävarna och öppna dem igen, tipsar Daniel Petrycer. Efter ett tag be-höver du inte tänka på de här övning-arna längre, det blir som en reflex.

skApA hARmoNi

Omgivningens ljud och ljus är också viktiga komponenter i arbetsmiljön.

– Det gäller att skapa en ljushar-moni på arbetsplatsen, utan alltför mörka ytor, men också utan alltför ljusa ytor och blanka material av

det slag som har varit på modet ett tag. De kan ge upphov till störande reflexer.

Om takbelysningen är anpassad till arbetsplatsen, kanske du inte behöver en bordslampa.

– Men det kan vara bra att tänka på att efter 40 års ålder, så behöver man mer ljus ju äldre man blir.

Även om hög ljudnivå inte är ett problem som brukar förknippas med kontorsarbete, så kan man störas av ljud som kommer från en verksamhet

som man inte känner sig involverad i.– Det är väldigt viktigt med akusti-ken i öppna kontorslandskap, och också att man skapar en etik där man undviker att störa andra och går till särskilda mötesrum när man

behöver föra längre samtal, säger Da-niel Petrycer. #

N AT U R V E TA R E28 N R 1 2 0 11

å Bollsta herrgård är det lätt att känna sig välkommen. I entrén möts man av en per-sonlig skylt där just jag bjuds in. Där finns också dagens

ordspråk prydligt inramat: ”Många för-summar den lilla lyckan i jakten på den stora lyckan.”

– Var tacksam över det du har uppnått. De stora genombrotten kommer inte varje dag, därför är det så viktigt att tillsammans glädja sig åt att vi gör ett bra jobb i varda-gen, säger regionchef Stig Wiklund.

Han fortsätter att strö tankekorn om-kring sig: ”Håll i och håll ut.” Med det me-nar han att man ska vara uthållig och full-följa påbörjade projekt och inte hela tiden hoppa på nya. Han liknar det vid en sväng-hjulseffekt, där framgången plötsligt kom-mer, ofta när man minst anar det.

sTÄmNiNGsLÄGE

Jag anländer lagom till morgonmötet på LRF:s regionförbund i Västernorrland. Vi befinner oss en mil från Kramfors och tre mil från Sollefteå, granne med skogsbolaget SCA och en småskalig whiskytillverkare.

– Vilket stämningsläge har du i dag på en skala mellan ett och tio, frågar en av medarbetarna som håller i dagens möte.

De flesta lägger sig ganska högt mellan sju och nio, och motiverar sitt stämningsläge.

– Genom att redovisa det får kollegerna förståelse om någon inte går för full ma-skin. Och tvärtom, om någon verkligen är på hugget så kan den personen förväntas prestera lite mer, säger Stig Wiklund.

Han påpekar att positiva kommentarer smittar av sig.

– Morgonmötena handlar om att lyfta medarbetarna, få dem att utvecklas och känna sig betydelsefulla. Var och en redo-gör också för dagens arbetsuppgifter och hur de kan stödja varandra. Mötet tar inte längre än en kvart och är en värdefull in-vestering inför dagens arbete.

VECkANs höjDpUNkT

En gång i veckan har de totalt åtta medarbe-tarna lite längre möten, där en uppgift är att berätta om veckans höjdpunkt, både privat och på jobbet.

– Ytterst handlar det om att få medar-betarna att växa och bli duktigare än jag. Laget går före jaget, vilket bygger på presti-

C h E f

Plötsligt Framgångar kommer ofta när man minst anar det och är ett resultat av ett ut-

hålligt arbete. Håll i och håll ut, är en av stig Wiklunds ledstjärnor på jobbet

som regionchef på LrF. I botten ligger en orubblig tro på positivt tänkande,

som fått dalande skidstjärnor att nå toppen igen.

PT E X T L A R s - E R i k L i L j E B Ä C k

Stig Wiklund tar med sig mentala arbetsmetoder från idrotten till arbetslivet. Skidskytten Helena Ekholm är en stjärnorna som ingår i Stig Wiklunds stall.

händer det

1. Fokusera på dina starka sidor.

2. Gläds över det du har uppnått och fråga vad du kan göra bättre.

3. Skriv ner tre saker som du har gjort bra varje kväll.

4. Laget går före jaget.

5. Häng inte upp ditt liv på en sak, då är det lättare att klara ett misslyckande.

5 COACHTIPS FRÅN CHEFEN

29N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

gelöshet och att hjälpas åt. Alla är delaktiga och bidrar till en bra verksamhet.

Men kan det inte bli för mycket psyko-logiserande?

– Nej, det får inte vara en social klubb där vi hamnar i process. Kom ihåg att vi är här för att jobba och nå bra resultat, där syftet är att skapa en god prestations-miljö.

Han förklarar att man i en god miljö frågar vad man kan göra bättre och gräver inte ner sig i misslyckanden. Då blir det lättare att utvecklas.

CoAChAR hELENA EkBLom

Det är ingen tillfällighet att Stig Wiklunds ledarskapsfilosofi ligger nära idrotten. Han räknar upp flera svenska skidstjärnor som han är personlig coach för. Den mest kän-da är skidskytten Helena Ekholm, som ef-ter misslyckandet i OS förra vintern valde Stig Wiklunds stall.

Nu är hon på rätt spår och framgång-arna har kommit. Tekniken med det coachande arbetssättet liknar det han an-vänder i arbetslivet.

Vad är hemligheten?

– Om du fokuserar på det dåliga går det snabbt utför med sämre resultat som följd. Fråga istället vad du gjorde bra och vad du kan göra bättre och hur du ska göra det.

Stig Wiklund är mannen bakom Helena Ekholms hemliga bok, där hon varje dag skriver upp tre saker hon har gjort bra och gläds över dem.

– Det är möjligt att växa genom mot-gångar. Det är tufft när man är i dem, men vägen till stjärnorna går ofta genom svå-righeterna.

åRETs ARBETspLATs

Han förklarar att det också handlar om att se till hela människan och inte hänga upp sitt liv på en enda sak. Ett misslyckande får inte innebära en personlig katastrof. Då blir det lättare att ha en avspänd inställ-ning till sina prestationer.

Men klarar man inte det på egen hand?– Nej, det behövs stöd, ”detta hade jag

inte klarat själv, någon bryr sig om mig och jag behöver coachning som ställer de rätta frågorna”, säger skidstjärnorna.

Att Stig Wiklunds filosofi även fung-erar i arbetslivet vittnar framgångarna på

LRF om. Antalet medlemmar fortsätter att öka i en tid då det traditionella jordbru-ket krymper. För några år sedan blev re-gionkontoret vald till årets arbetsplats av Alecta. #

Vad gör jag när drevet går? Hur förbereder man sig på oväntade händelser? Vad gör jag den dagen Jan Josefsson knackar på dörren? Bör vi ha en plan för kriskommunikation?

Hälsningar Anette

Man kan inte förbereda sig på allt, men med en plan för kriskommunikation är det lättare att klara oväntade händelser. När det oväntade händer förväntas du som chef att ta ansvar och agera. Att inte agera är ofta ett sämre alternativ och kan få konsekvenser.

Vissa saker är möjliga att förbereda sig på, som till exempel kontakter med me-dia. Journalister söker ofta sensationer och skandaler. En del skyr inga medel för att få en bra ”story” Därför gäller det att ha en

genomtänkt plan för mediakontakter och bemöta journalisterna på rätt sätt. I det lig-ger att känna till hur journalister tänker. Men kom ihåg att många journalister också har ett gott uppsåt där det gäller att vara tillgänglig och bistå med information.

När drevet går är läget ett annat och re-dan innan intervjun är du i underläge. Därför är det angeläget att förbereda sig ordentligt. Både du och jag har säkert sett exempel på intervjuer som gått riktigt dåligt.

Så förbereder du dig:

1. Bestäm vem eller vilka som ska ha kon-takt med media? Du eller den personen bör gå en utbildning för att lära sig grundläggan-de kommunikation med media.

2. Om du blir uppringd behöver du sällan svara direkt. Du kan be att få återkomma, även om det är en kort stund du får till ditt förfogande.

3. Gör en liten FAQ - frequent asked ques-tions - gå igenom de frågor som du tror att

journalisterna kommer att ställa och gå ige-nom svaret på dessa innan intervjun.

4. Lägg alla korten på bordet och tala san-ning. Trassla inte in dig i lögner, som senare ändå kommer att avslöjas. Då blir skadan värre.

5. Tänk på att när du talar med en journa-list så pratar du med många människor på en gång.

6. Fundera på vad ditt viktigaste budskap är i den här situationen och var tydlig med det. Det kanske helt enkelt är så att du är väldigt ledsen att detta har inträffat.

Att vara chef innebär to know what to do when you don’t know what to do, har någon sagt.

c H E F s F r å G a n

Elisabet Engdahl Linder Chefombudsman Naturvetarna

Att vara chef innebär know what to do when you don’t know what to do

Elisabet

Jobbar för att skapa goda villkor för människor och företag inom de gröna näringarna och på landsbygden.

Fungerar som LRF:s förlängda arm. Det finns 19 regionförbund med kontor i hela landet.

När mjölken minskar i Västernorrland så ökar landsbygdsföretagandet inom bland annat häst, grön omsorg, snöröjning, mark och skog.

På kontoret jobbar bland annat en vattensamordnare, två ombudsmän, två projektledare inom företagsam landsbygd och förnybar energi.

LR F:S R EG ION FÖR B U N D I

VÄSTE R NOR R LAN D

k A R R i Ä R

N AT U R V E TA R E30 N R 1 2 0 11

f R å G A E X p E R T E N :

Som i alla fall av uppsägningar måste kravet på saklig grund vara uppfyllt. Det gäller både vid arbetsbrist eller om upp-sägningen är kopplad till en enskild in-divid.

Att säga upp någon av personliga skäl är inte så lätt och beror på tidigare mis-skötsamhet, anställningstidens längd, arbetstagarens ställning, storleken på ar-betsplatsen samt tidigare tillsägelser som till exempel varningar.

Arbetsgivaren är skyldig att först in-formera den anställde om att förseelsen kan leda till uppsägning, speciellt om den upprepas. Kom ihåg att arbetsgiva-ren har bevisbördan. Bevisning kan ske genom dokumentation, som kan vara allt från mötesprotokoll till utvärderingar av den anställdes prestationer, men även skriftliga tillsägelser.

Det finns en mängd saker som kan leda till uppsägning av personliga skäl. Några exempel är att man inte sköter sitt arbete, varit olovligt frånvarande en längre tid, misshandel och hot om våld, trakasserier, illojalt beteende, orderväg-

ran, brottslighet eller svårare samarbets-problem.

I ditt fall verkar inte arbetsgivaren ha talat med dig även om du hade det på känn, men normalt ska en arbetsgivare i det längsta undvika en uppsägning ge-nom att hitta alternativa möjligheter som till exempel omplacering. Utifrån det gör arbetsgivaren en bedömning av hur ar-betstagaren kan tänkas sköta sina arbets-uppgifter. Även här finns det krav på en tydlig dokumentation. I ditt fall verkar arbetsgivaren ha missat detta.

Mitt råd är att du kontaktar ditt fackli-ga ombud omgående och får till en över-läggning med arbetsgivaren. Tänk på att det finns en preskriptionstid att ta hän-syn till, det vill säga att det lokala facket har en vecka på sig att besvara uppsäg-ningen och kalla till överläggning.miLLA joNssoN

Globalt sker det stora förändringar i länders ekonomi, som har en direkt på-verkan på företag i Sverige. Bemannings-företagen blir därför ett komplement till fasta anställningar som hjälper svenska

företag att bemöta dessa förändringar. Många konsulter delar din längtan efter

ett fast jobb, där man känner att man hör hemma och har trygghet och stabilitet, men även om vi på Naturvetarna skulle önska att alla som vill, har möjlighet att vara an-ställda av arbetsgivaren på den plats där de arbetar, så har vi inte mandat att stoppa denna utveckling. Arbetsgivaren äger frå-gan om att ”leda och fördela arbetet”.

Som facklig organisation har vi försökt reglera det som vi anser vara av stor vikt för arbetstagare, genom att teckna kollek-tivavtal med dessa aktörer som är nya på marknaden. Det innebär bland annat att bemanningsföretagen förbinder sig att be-tala tjänstepension, föräldralön och kollek-tivavtalade försäkringar. Det gör det också möjligt för fackliga organisationer att be-vaka löneutvecklingen för de anställda i be-manningsbranschen.

Avtalet ger även möjlighet till olika ty-per av anställningsavtal beroende på hur långt ett konsultuppdrag är. När ett upp-drag avslutas ska bemanningsföretaget aktivt söka nya uppdrag åt sina anställda, och mellan uppdragen ska bemanningsfö-retaget betala ut en garantilön.

Bemanningsföretaget är också skyldigt att underhålla de anställdas kompetens så att de alltid är anställningsbara och att-raktiva på arbetsmarknaden. Det vinner bemanningsföretaget på, men också deras anställda. Ofta kan ett arbete på ett be-manningsföretag ge erfarenheter som le-der till ett fast jobb.

Liksom i andra branscher, finns det ose-riösa företag utan kollektivavtal, där skam-löner förekommer. Detta problem är svårt att komma åt då vi i Sverige inte har några lagstadgade minimilöner.ELBA RUBiLAR-ABREU

NATURVETARNAS EXPERTER SVARAR PÅ FRÅGOR FRÅN MEDLEMMARNA

Jag är uppsagd, vad ska jag göra?Hej, utan förvarning fick jag be-sked om att jag ska sägas upp av personliga skäl. Jag hade det lite på känn eftersom jag och min chef inte kommer överens. Kan ar-betsgivaren verkligen göra så och hur kommer processen att gå till?

hÄLsNiNGAR jANNE

Vad gör Naturve-tarna för konsulterna?Jag jobbar som konsult och är an-ställd av ett bemanningsföretag, men skulle egentligen hellre vilja ha en fast anställning. Vad gör facket för oss på bemanningsfö-retagen?

hÄLsNiNGAR DANiEL

E X p E R T pA N E L E N :

Vill du komma vidare i karriären, få goda råd inför löne-förhandlingen eller få hjälp att lösa problem på jobbet är du välkommen att kontakta Naturvetarnas medlemsjour: www.naturvetarna.se/medlemsjour tel: 08-466 24 80.

Elba Rubilar-Abreu Ombudsman

Milla Jonsson Ombuds man

vidare i karriären, få goda råd inför löne- Milla Jonsson Ombuds man

tala tjänstepension, föräldralön och kollek-tivavtalade försäkringar. Det gör det också möjligt för fackliga organisationer att be-vaka löneutvecklingen för de anställda i be-

riösa företag utan kollektivavtal, där skam-löner förekommer. Detta problem är svårt att komma åt då vi i Sverige inte har några lagstadgade minimilöner.ELBA RUBiLAR-ABREU

Elba Rubilar-Abreu Ombudsman

Milla JonssonOmbuds man

31N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Anna-maria hallinNytt jobb: Kvalitetschef på Maxo´s Food ABUtbildning: Nyutbildad livsmedelsagronom.

matilde TörnqvistMiljöinspektör på miljöför-valtningen i Lund.Tidigare jobb: Miljö-skyddshandläggare på länsstyrelsen i Krono-bergs län.

Utbildning: Miljövetenskaplig utbildning vid Lunds Universitet.

henrik LindahlHandläggare (fiske, jakt och miljö/naturvård) vid Kustbevakningen i Karlskrona.Tidigare jobb: Assistent vid Kustbevakning-ens fiskerikompetenscenter i Göteborg.Utbildning: Magisterexamen i biologi vid Göteborgs Universitet.

Anders BergströmKontorschef vid Länsstyrelsen i Västra Göta-lands läns platskontor vid Hornborgasjön.Tidigare jobb: Föreståndare för naturum Hornborgasjön.Utbildning: Disputerad biolog med inriktning på ekologi.

sofia svenssonMiljöchef på Nobina Sverige AB.Tidigare jobb: Svenska Retursystem AB som con-troller hållbar utveckling. Utbildning: naturresurs-

ekonom.

Viktoria WestmanStallförman Ridskolan StrömsholmUtbildning: Hippolog med kandidatexamen.

mille millnert Generaldirektör för Vetenskapsrådet från och med 1 februari.Tidigare jobb: Rektor för Linköpings univer-sitet sedan 2004. Utbildning: Professor i reglerteknik.

Tobias sahlmanMiljöplanerare i Vallentuna kommun.Tidigare jobb: Natur-vårdskonsult på Enetjärn Natur AB, Umeå.Utbildning: Fil. dr i populationsbiologi.

Virpi LindforsSamhällsbyggnadschef i Östhammars kommun. Utbildning: Fil dr i zoologi.

edan för sex till sju år sedan såd-des fröet till det som skulle bli ett konsultföretag. Då gick Åsa Wal-lin och Marie Waltersson en fors-

karutbildning inom onkologi vid Linköpings universitet.

– Vi ville skapa något eget och tillföra marknaden en ny tjänst, säger Åsa Wallin.

Vad är er affärsidé?– Vi erbjuder informationstjänster inom life science. Det kan handla om att hjälpa före-tag med marknadsföringen av en ny eller för-bättrad produkt. I det ligger att skriva texter till presentationer och hemsidor. Vi gör också omvärldsanalyser och utredningar.

Er drivkraft?

– Vi har kul på jobbet, inte minst är det spän-nande med affärsutveckling och det är en

fantastisk resa att vara entreprenör. Det bor-de fler få vara med om, så visst kan jag re-kommendera andra att ta chansen.

Kommer ni att lyckas?– Ja, vi har fått positiva reaktioner och många inom branschen vittnar om att det finns ett behov av våra tjänster, inte minst bland de mindre innova-tionsföretagen, som ofta inte har den kompetensen inom huset.

Hur ser framtiden ut?– Vi vill växa organiskt och kunna an-ställa och skapa ett företag med olika kompetenser. Lika viktigt är att sam-arbeta med andra företag och bygga nätverk, vilket vi gör redan nu.

Har ni fått någon hjälp?– Ja, vi sitter i en företagsinkubator i

Linköping med första halvåret hyresfritt och vi har tillgång till coachning. Vi har fått starta eget-stöd från Arbetsförmedlingen, vilket gjorde att vi vågade satsa.

Är ni självlärda företagare?– Nej, innan vi startade gick vi en utbildning i entreprenörskap som var ett samarbete mel-lan Linköpings universitet och Örebro univer-sitet, vilket var väldigt lärorikt och nyttigt, sä-ger Åsa Wallin. LEL

Kemister bygger broarEtt nytt jobb behöver inte innebära en anställning. De dispute-rade kemisterna Åsa Wallin och Marie Waltersson gick sin egen väg och startade företaget binformation. Nu bygger de broar mellan vetenskap och industri.

p å N y T T j o B B

eller är på gång att byta? Skicka ett mejl till: redaktion@naturvetarna.se så får du vara med på listan över naturvetare som har nytt jobb. Bifoga gärna en högupplöst bild på dig själv. Har du ocKså nytt jobb

f L E R p å N y T T j o B B

r

Marie Waltersson och Åsa wallin vill inspirera andra naturvetare att bli entreprenörer.

N AT U R V E TA R E32 N R 1 2 0 11

ÖSTERGÖTLAND

Länsstyrelsen Östergötland söker

Kvalificerad betesmarkshandläggare

Sista ansökningsdag 17 februari

Mer om tjänsten på www.lansstyrelsen.se/ostergotland

Länsstyrelsen Östergötland är regeringens länskontor, med uppdrag att aktivt bygga ett hållbart samhälle för nuvarande och kommande generationer östgö-tar. Det gör vi genom arbete med planering, utveckling och uppföljning inom många sektorer. En av våra viktigaste uppgifter är att vara länken mellan de som bor i länet och de som styr vårt land.

Alltid på väg

Råvaruansvarig/ täkthandläggare till Ballast Region SydFör mer information om tjänsten gå in på www.svevia.se

Frilufsfrämjandets lokalavdelning i Lund och Skryllegården söker

VerksamhetschefSe mer information om verksamheterna på www.frilufts-framjandet.se/lund samt www.skryllegarden.se. Där kan du även läsa mer om tjänsten.

Din ansökan skall vara inne till den 15 februari och skickas via e-post till magnus.wikforss@friluftsframjandet.se

www.vgregion.se/jobb

NU-sjukvården

CytodiagnostikerOmråde Diagnostik, Patologkliniken, NÄL / Uddevalla sjukhus

Tillsvidare. Heltid. Tillträde enligt överenskommelse.

Ref.nr: Cyto NU 10/1

Upplysningar: Avdelningschef Mariette Styrenius, tfn 0520-918 85 e-post mariette.styrenius@vgregion.se

Sista ansökningsdag: 2011-02-28.

Vi söker nya medarbetare

Doktorand Skogsbrukets och klimatförändringarnas påverkan på vattenkvalitet, SLU Umeå. Ref nr 43/2011

Doktorand Mark-vatten interaktioner, SLU Uppsala. Ref nr 82/2011

Doktorand Kväve i mark och vatten, SLU Umeå. Ref nr 83/2011

Post-doc Studier av det svenska skoglandskapet, SLU Uppsala. Ref nr 84/2011

Post-doc Processbaserad modellering av det svenska skogsland-skapet, SLU Uppsala. Ref nr 85/2011

För mer information kring tjänsterna gå till: personal.slu.se/jobb. Sista ansökningsdag är 1 mars 2011.

Sveriges lantbruksuniversitetInstitutionen för skogens ekologi och skötsel, Umeå Institutionen för vatten och miljö, Uppsala

Vi söker 3 doktorander och 2 Post-Docs till ForWater- projektet vars övergripande syfte är att förbättra kunska-pen om hur klimat och skogsbruk påverkar vattenkvalitén i rinnande vatten.

33N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Skogshistoriska Sällskapet ger årligen ut medlemsbladet Skogshistoriska Tidender

med fyra nummer per år och Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift.

Sällskapet anordnar varje år skogshistoriska exkursioner i

olika delar av landet.

SKOGSHISTORISKA SÄLLSKAPET

Bli medlem i Skogshistoriska Sällskapet!Betala medlemsavgiften 270 kr/år.

Familjemedlemsskap 350 kr/år. Studenter 100 kr/år.Plusgiro 480 61 67-5

Eller kontakta Kassören Bengt SteneråsE-post: bengt.steneras@swipnet.se

Tel: 0511-167 88 Mob: 0703-916 788www.skogshistoria.nu

Länsstyrelsen är en statlig myndighet och regeringens företrädare i länet. Vi arbetar med att främja länets utveckling och samordna olika samhällsintressen samt verka för att nationella mål genomförs i förhållande till Dalarnas förutsättningar. Kunskapsförmedling och samverkansarbete är viktigt i vårt arbete. Vi är ungefär 240 medarbetare och vår chef är lands-hövding Maria Norrfalk. Till Naturvårdsenhetens Naturskyddsfunktion söker vi nu

Naturvårdshandläggare – naturreservat

Vi samarbetar med Proffice i denna rekrytering. Läs mer om tjänsten och ansök via platsannonsen på www.proffice.se under Sök Jobb/Lediga Jobb i Dalarnas län senast 6 februari 2011.

Som Naturvårdshandläggare tillhör du den arbets-grupp som ansvarar för områdesskydd. Du arbetar med naturvärdesbedömning och reservatsbildning vilket medför många kontakter med markägare, Naturvårdsverk och andra myndigheter samt ett omfattande internt samarbete. Gruppen för om-

rådesskydd fungerar som intern remissinstans för naturvården och du svarar för bedömningar och yttranden inom ditt sakområde. Även andra naturvårdsärenden kan bli aktuella. Vi erbjuder en utåtriktad roll med många kontakter i en region där naturvårdsfrågor har hög aktualitet och prioritet.

Läs mer i platsannonsen på www.proffice.se

läs på campus eller distans

Utbilda dig inom Skog och trä.

Kalmar Växjö

Trä är ett positivt material på många sätt. Det är en råvara som det �nns gott om och som bidrar till ett sunt kretslopp. Och trä är faktiskt också känslomässigt. Det ger en annan känsla än stål och plast, vilket gör att det kanske inte är så konstigt att trä är det vanligaste materialet i inredning som möbler, väggar och golv. Linnéuniversitetet erbjuder �era ut-bildningar inom Skog och trä. Prova på att läsa en enstaka kurs eller gå direkt in på något av våra program. nyhet! Hösten 2011 startar ett master-program i Skog och träteknik. Utbild-ningarna ges på campus eller distans. Läs mer: lnu.se/amnen/skog-och-tra

S P A N A R I N

N AT U R V E TA R E34 N R 1 2 0 11

J AG A D J ÄG A R E

Vargens fall och uppgångNär vargdebatten rasar som värst och man trätar om hur många vargar som ska skjutas i vinter släpper vetenskapsjournalisten Henrik Ekman en bok om den älskade och hatade vargen. Vi får veta att den i princip var utrotad i över hundra år innan den kom tillbaka till Sverige i slutet av 1970-talet.

I Vargen – den jagade jägaren tar han reda på allt om toppredatorn i den svenska faunan. En viktig länk i näringskedjan blev komplett när vargen kom tillbaka. Men inavel och genetiska problem har ställt till pro-blem.

Han speglar varguppror i de värmländska skogarna och det politiska spelet kring var det ska finnas varg och hur många det ska finnas i landet. Vi får ta del av konflikten mellan renägare och varg.

Ännu en behållning av den välskrivna boken är de vackra bilderna av djuret som är alla hundars moder, allt från en chihuahua, som inte väger mer än ett halv-kilo till en irländsk varghund på 75 kilo. LEL

www.norstedts.se

Ö G O N Ö P P N A R E

Så mycket kostar din tröjaRedan titeln Bomull – en sol-kig historia flaggar för att den här boken inte innehåller någon feelgood-läsning. Journalisten Gunilla Ander började för tio år sedan specialisera sig på EU:s jordbruks politik och WTO-förhandlingarna om frihandel för tidningen Land Lantbruk. I sin nya bok tar hon med läsaren på en resa från klädbutiken ut i världen genom flera kontinenter, samhällsskikt och år-hundraden, och i takt med att du vänder blad lär även den mjukaste billiga trikåtopp eller prisvärda bom-ullsboxer börja skava. För det finns förstås en dold prislapp – tvångsarbete, barnarbete och hälsofarlig användning av bekämpningsmedel präglar bomullsod-lingen på många håll i världen, samtidigt som priserna hålls nere av USA, där odlingen sker med hjälp av mo-derna maskiner och stora subventioner. HM

www. ordfront.se

R ÖT T E R

Tag plats i tidsmaskinenDet är inget litet ämne som fysikern Jörgen Sjöström tar sig an i På spaning efter livets ursprung – om astrobiologi, män-niskans rötter och evolutionen. Till skillnad från de flesta verk i genren, låter han berättelsen ta sin början i vår tid och sedan, med hjälp av en tidsmaskin, förflytta sig bakåt genom årmil-jarderna. Förutom jordens historia, serveras också vetenska-pens och filosofins. Rätten kryddas med författarens egna funderingar i såväl prosa- som poesiform.

Jörgen Sjöström har tidigare skrivit boken Newton och gra-vitationen - på himmelen och på jorden och även medverkat med artiklar om vetenskapshistoria i flera tidningar.

Läs mer om astrobiologi och livets ursprung på veten-skapssidorna i detta nummer, sid 20-23! HM

www.norstedts.se

Å K T U R

Med ljusets hastighetDe flesta som har suttit i en bilkö eller på ett försenat tåg på väg till eller hem från jobbet har någon gång funderat över hur det skulle vara att kunna färdas med ljusets hastighet. Även om det inte löser dina vardagsproblem, kan du nu i alla fall få uppleva känslan i en simulator på Umevatoriet, en kort promenad från Umeå centrum. Här blir Einsteins teorier verklighet medan du färdas runt jorden. Bakom simulatorn står Antycip Simulation, dataspelsföretaget Coldwood Interactive och medarbetare på institutionen för fysik vid Umeå universitet. HM

R Y M D F O R S K I N G

NASA kommer till StockholmDen 28 januari är det världspremiär för utställningen NASA – a human adventure på Tekniska museet i Stockholm. Över 400 föremål – en del original, en del kopior – ingår i den 2 000 kvadrat-meter stora utställningen. Allt ifrån rymddräkter till rymdkapslar, teleskop och satelliter har fraktats till vad som förmodligen blir den enda skandinaviska an-halten på utställningens planerade turné i Europa och USA. Många av föremålen visas nu för första gången i NASA:s 50–åriga historia. HM

Nya perspektiv på tillvaron.

Alla hundars moder.

Tagelskjorta, någon?

Astrobiologi för den som kan hänga med i svängarna.

Frossa i USA:s rymdfärder.

35N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 11

Tv:s mjuka morgonsoffa försökte professor Christina Moberg och Alireza Salehi, forskare från KTH, att berätta om Kemins år. Program-ledaren såg uppriktigt förvånad ut

när de båda naturvetarna började berätta om kemi och kemikalier som förutsättningen för att lösa samhällets stora utmaningar.

– Jag som trodde kemi bara handlade om miljöproblem, sa programledaren.

Eftersom en nyhetsreporter på tv förmod-ligen har en hyfsad allmänbildning så är det lätt att dra slutsatsen att de flesta svenskar ser på kemi och kemikalier just på detta sätt. Vi som arbetar med kemi och naturve-tenskap har misslyckats med att berätta om skillnaden mellan farlighet och risk.

För dig som läser denna utmärkta tidning så är det ingen nyhet att kemi ligger bakom många innovationer, som mobiltelefoner, lä-kemedel, sportartiklar och liknande. Det är också självklart för dig att kemisk kunskap är nödvändig för utvecklingen av nya miljö-vänliga energilösningar och om vi ska kunna förse jordens växande befolkning med mat och rent vatten.

I kontrast till denna kunskap står upp-gifterna om att det är användning av kemi och kemikalier som är anledningen till al-lergier, överaktivitet, koncentrationssvårig-

heter, inlärningssvårigheter, nedsatt intelli-gens med mer.

När komplexiteten är stor och kunskapen begränsad, är det förståeligt om vi söker ef-ter enkla svar. Om miljöorganisationer ser som sin uppgift att skrämma upp konsu-menter med att de blir förgiftade av att bära plastskor och om myndigheter uppmanar föräldrar att stoppa barnen från att bita i gungor, är det inte konstigt att det svaret lätt blir: förbjud alla kemikalier!

Kul, framtid och hållbarhet är ledorden när vi planerar och arbetar med Kemins År. Massor av aktiviteter på föreningar, skolor och företag är redan inlagda i webbplatsens kalendarium. Men det är inte bara i Sve-rige det händer. Det är Förenta nationerna som har utsett 2011 till International Year of Chemistry. Året ingår i FN:s årtionde för hållbar utveckling och syftet är att öka all-mänhetens förståelse för kemi och kemisk kunskaps betydelse för att lösa samhällets utmaningar.

En tonårsmamma med en dotter på NV-programmet skriver i sin blogg.

”Hon gillar matte jättemycket och det är ju en fördel om man går ett naturvetenskap-ligt program. Men nu har hon kemi och fysik... och jaa... de läxorna är inte att leka med. För mig är det totalt omöjligt att fatta

när jag ska försöka hjälpa henne. Det är isotoper hit, och neutroner dit, och

Newton, och saker upphöjt i andra, och k:n som står i stället för tusen, och tyngdkrafter och bla, bla, bla... och jag läser frågan högt, och lågt, och tyst för mig själv och tillsam-mans med dottern, och jag riktigt känner hur det bara knakar i huvudet. ”

Alla arrangemang under Kemins år till trots är det ändå vad du, som naturvetare, gör i din vardag som verkligen kan innebära en skillnad. Nu har vårterminen börjat. Ring på hos grannfamiljen och fråga om det är någon som behöver hjälp med läxläsningen. Och berätta för småbarnsfamiljen att de inte behöver vara rädda för bildäcksgungor!

Magnus HussVD, Plast- och Kemiföretagen

ALLA NATURVETARE KAN

GÖRA EN INSATS

UNDER KEMINS ÅR!

G Ä S T K R Ö N I K A N

I

1-3 Facklig grundkurs, Nacka, Stockholm

2 Avloppsdagarna, Göteborg

7–8 Proteins, Peptides and Peptidomimetics: Applications in Drug Discovery and Drug Development, Uppsala

8–9 Workshop i karriärplanering – vägen till nytt jobbGöteborg

9 AvloppsdagarnaStockholm

10 Utveckla dig på KunskapsdagarnaHässleholm

10 Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademiens karriärsemi- narium, Best Western Hotel Eggers, Drottningtorget, Göteborg

F E B R U A R I

K A L E N D A R I E T hittar du på www.naturvetarna.se/kalender

Dags att nyanserakemidebatten

HAR DU NÅG OT SPÄN NAN DE AR RANG E MANG FÖR

NATU RVETAR E PÅ GÅNG? T I PSA KALE N DAR I ET PÅ

W W W. N AT U R V E TA R N A . S E

11 Sista anmälningsdatum – Nutrition till cancerpatienter i palliativ vård

15 Bubbel & Debatt, Stockholm

17 Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademins karriär seminarium SLU Uppsala

24 Naturvetarnas & Kungl. Vetenskapsakademins karriär- seminarium, Karolinska institutet, Stockholm

N AT U r V E TA r E36 N r 1 2 0 11

tidningen för forskning i framkant

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på en prenumeration av FORSKNING. Du betalar endast 135 kr (inkl moms) för 4 nr/år, ordinarie pris 270 kr. Är du studerande betalar du 100 kr/år.

tidningen för forskning i framkant

50%

Innehållet i FORSKNING spänner från intressanta student projekt över fram-stående forskning vid universitet och högskolor till nydanande utveckling inom företagssektorn. FORSKNING ges ut i nära samarbete med hög skolor och universitet, vilket garanterar hög redaktionell kvalitet och trovärdighet.

TEMABioteknik

MÖT

STEN STYMNE BIOTEKNIK, MEDICIN, LIVSMEDEL, KEMI

www.forskning.com

FORSKNINGSSVERIGEUNIVERSITETSNYTT

3-42010

BESTÄLL din prenumeration genom att maila ditt namn, adress och telnr till: sofia@forskning.com Glöm inte nämna att du är medlem i naturvetarna.

37N AT U r V E TA r EN r 1 2 0 11

M E d l E M S N Y T T

M O r ö T T E r Är det verkligen omöjligt att motivera andra till goda arbetsinsatser?

– Ja, lönehöjningar, bonusar och andra belöningar ökar mo-tivationen bara en kort stund, säger Martin Ehdin, författare till boken Motivationsmyten.

Han förklarar att man är lycklig några dagar, men se-

dan faller man tillbaka till ur-sprunglig nivå. Risken finns istället att de som inte blir be-lönade minskar sin motivation, vilket gör att den sammanlagda motivationen blir mindre.

– Alla människor har en kraftkälla – ett batteri – som helst ska vara fulladdat. Lika snabbt som motivation kan försvinna, efter till exempel en nedsättande kommentar från en kollega, kan den återvin-nas. Energin är flyktig och kan snabbt förändras.

ENErgiNiVÅ PÅ JOBBET

Vilken energi och kraft finns på din arbetsplats? Martin Eh-din menar att man som besö-

kare känner av det direkt. Det handlar bland annat om vilket mottagande man får och om man känner sig välkommen.

En arbetsplats med hög en-erginivå och motiverade med-arbetare visar goda resultat och bra lönsamhet. Det är högt i tak och det finns ett driv att nå målet. Om motsatsen råder

med låg batterinivå är arbets-plasten en grogrund för kon-flikter, avundsjuka, otydlighet och dolda ledarskap.

De flesta kan säkert känna igen båda situationerna och kan vittna om skillnader i stämning och resultat. Frågan är vad man gör för att vända en negativ trend. Ett leende kan göra underverk, menar Martin Ehdin, liksom basala saker som att hälsa på varan-dra och bemöta varandra med respekt och tydlighet. Upp-muntran är också en väg till höjd energinivå.

– Alla kan detta, men ändå finns problem med låga ener-ginivåer på många arbetsplat-

ser. En anledning är att många är fast i gammalt tänkande där någon annan ska servera lös-ningar. Men vi måste vända på det och ta ett eget ansvar för att ladda batteriet och skapa motivation.

dU hAr ETT ANSVAr

Han menar att utvecklingen nu går åt fel håll med allt fler som inte är lyckliga på jobbet, där många går på receptbelagda lä-kemedel för att klara vardagen.

– Fråga dig vad du kan göra för att motivera dig. Du kan inte lita på att någon annan motiverar dig. Du har också ett ansvar för att energi tillförs till hela arbetsplatsen.

Han frågade publiken på se-minariet Leadership friday vil-ken inställning de har när de ska på ett möte eller på fest.

– Tidigare kunde jag tänka lite negativt om vilka som kom-mer dit, vad det blir för mat och annat som inte jag kan på-verka. Tänk istället på vad du kan bidra till för att det ska bli ett bra möte eller en lyckad fest.

VAd KAN dU

BidrA MEd?

Istället för att för-söka motivera alla medarbetare på en gång, så är det bättre att samtala med varje individ var och en för sig. Kom ihåg att vi till-bringar mer tid på jobbet än hemma, därför är det viktigt att klimatet är bra för att alla kan tri-vas och utvecklas.

– Några frågor att ställa till med-

arbetarna är: Upplever du att du utvecklas på jobbet, känner andra av ditt engagemang, vad kan du göra för att bli bättre på att samarbeta, vad kan du bidra med för att din arbets-situation ska bli mer motive-rande?

Nyckeln är att motivationen ska komma från en själv och inte någon annan eller någon yttre belöning.

– När jag var 29 år blev jag rektor, vilket var ett stort kar-riärkliv för mig. Men jag var osäker på min förmåga att leda och motivera mina med-arbetare. Jag bjöd på midda-gar, fester och delade ut bo-nusar och lönehöjningar. Men det hände ingenting.

Så du menar att alla in-struktionsböcker och recept på hur man ska bli mer motive-rad kan slängas på soptippen?

– Jag anser att det ligger ett dolt fel i råden. De kommer inte från oss själva. När vi har utvecklat vår egen motivation behöver vi inga råd eller re-cept. LEL

Martin Ehdin frågar vad du kan bidra med.

Motivation måste komma inifrånSom ledare och medarbetare vill man gärna tro att man kan motivera andra. Men glöm det, motivationen måste komma inifrån för att den ska bestå, enligt ledarskapskonsulten Martin Ehdin, som talade om sin nya bok Motivationsmyten på Naturvetarnas seminarium leadership friday.

K Ä n n E R a n D R a aV D I t t E n G aG E M a n G , Va D K a n D U G Ö R a F Ö R at t B L I B Ät t R E

PÅ at t S a M a R B E ta , Va D K a n D U B I D R a

M E D F Ö R at t D I n a R B E t S S I t Uat I o n S K a B L I M E R M ot I V E R a n D E ?

M E d l E M S N Y T T

N AT U r V E TA r E38 N r 1 2 0 11

När biokemistudenten Emil hamnevik drab-bades av återkrav från CSN fick han hjälp av Naturvetarna.

N ö J d M E d l E M – Lånet räddade min jul. För mig var det omöjligt att på bara några veckor skaka fram 8600 kronor, som är mer än vad jag får i stu-diemedel under en månad.

Återkravet från CSN gällde för studielån som utbetalades höstterminen 2008. Men det var först två år senare, i mit-ten av december 2010, som han fick brev om återkrav. Han hade bara två veckor på sig att betala tillbaka pengarna.

– Dagarna före julafton skickade jag in låneansökan till Naturvetarna. En vecka se-nare hade jag pengarna i min hand och kunde betala tillbaka till CSN.

i KlÄM

Anledningen till att Naturvetar-na ställer upp med ett räntefritt lån är att Emil Hamnevik är en av många som har kommit i kläm mellan CNS:s stelbenta regler och högskolornas kurs-planer.

– Jag följde kursplanen, pre-cis som man ska, och blev där-för mycket förvånad när CSN krävde mig på pengar. Jag upp-

skattar verkligen att Naturve-tarna kunde hjälpa mig med ett räntefritt lån med så kort varsel.

Han har valt att betala tillba-ka pengarna före sista septem-ber i år. Alternativet var att åter-betala med ett visst belopp varje månad under sex månader.

– Nu hinner jag sommarjob-ba och på så sätt få ihop peng-arna till lånet.

FOrSKArSKOlA

Fram till dess ska den färdiga biokemisten från Uppsala uni-versitet gå forskarskola, som förbereder för forskarstudier.

– Jag söker doktorandtjänster i biokemi och molekylärbiologi och räknar med att få en tjänst efter sommaren.

Efter doktorandstudierna vill han ut i näringslivet, helst inom läkemedelsindustrin.

rEgElÄNdriNg

Nu kommer inte fler att drab-bas av återkrav från CSN. Re-geringen har insett det absurda i situationen och kommer att ändra reglerna.

– Vi välkomnar ändringen av CSN-reglerna. Det är orimligt att studenter kommer i kläm på det här sättet, säger Moa Neu-man, studenthandläggare på Naturvetarna, som själv har del-tagit i arbetet med att få reger-ingen att ändra reglerna. LEL

N Y K A r r i Ä r Är du den som brukar vara spindeln i nätet och leda projekt framåt eller är du mer typen som skapar ordning och reda? Vill du själv vara frontfigur eller är du exper-ten som håller dig i bakgrun-den? Den typen av frågor får du hjälp med i den nya skriften från Naturvetarna. Du måste alltså göra hemläxan innan du

sätter dig ner och skriver din ansökan till nästa jobb. Det gäl-ler vare sig du är mellan två jobb, söker ditt första jobb efter examen eller känner att du har fastnat i din yrkesroll och vill komma vidare.

Skriften ger dig också konkre-ta tips på hur du hittar och söker jobb, allt från att skriva en skräd-darsydd ansökan som matchar

det jobb du söker till hur du lyckas i anställningsintervjun.

Här hittar du verkty-gen som gör att du kan bli bättre på att kommunicera din kompetens så att du blir din egen PR-byrå.

Kom ihåg att bara en mindre del av alla le-diga jobb annonseras. De flesta får jobb genom personliga kontakter, därför gäller det att ha ett nätverk. Skriften tipsar om hur man bygger nätverk och mark-nadsför dig själv och ditt eget varumärke.

Beställ skriften från Natur-vetarna eller ladda ner den från www.naturvetarna.se LEL

Vägar till nytt jobbdet är lätt att börja i fel ände när man söker jobb. Starta med att ta reda på vad du vill, vilken kompe-tens du har och vilka drivkrafter du har. Vägar till nytt jobb visar hur du gör.

CSN-drabbad fi ck lån av Naturvetarna

En guldgruva för den som söker jobb.

naturvetarna räddade Emil Hamneviks jul.

KontaKt

wwww.naturvetarna.se

E - P o S t : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P o S ta D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S a D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.15–13.00

Fa X : 08–466 24 79

o R D F Ö R a n D E : Madelen Nilsson, 073–366 24 79

F Ö R B U n D S D I R E K tÖ R : Thomas Malmer, 08–466 24 82

M E D LE M SJ o U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K a R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : elisabet.engdahl-linder@naturvetarna.se 08–466 24 26

a K a D E M I K E R n a S E R K Ä n Da a R B E t S LÖ S H E t S K a S S a : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00,

I n Ko M S t F Ö R S Ä K R I n G E n : www.inkomstforsakring.com/naturvetarnakundservice@inkomstforsakring.com0200–87 50 40

a K a D E M I K E R F Ö R S Ä K R I n G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

a K a D E M I K E R R Å D G I V n I n G :www.akademikerradgivning.seinfo@akademikerradgivning.se 08–518 043 80

Med hjälp av råd och tips från Naturvetarna lyckades Akademiker-föreningen på Företaget AB förhandla fram en lönepott som gav förde-lar både för de anställda och för arbetsgivaren.

F ö r h A N d l i N g Som ny ordförande i den lokala aka-demikerföreningen, vände sig Anna, som egentligen heter något annat, till Naturvetar-nas ombudsman Elba Rubilar-Abreu för att få råd om hur hon skulle förhandla om löne-potten inför 2010 års lönerevi-sion på Företaget AB. Det re-sulterade i att hon och hennes kollegor i fackklubben kunde vända sig till ledningen med en ny strategi.

– Istället för en löneökning på en viss procent som angavs i avtalet, kom vi överens om att vi inte skulle få någon höjd lön under det första halvåret, men sedan en dubbelt så stor

ökning under det andra halv-året.

På det sättet slapp företaget, där lönerevisionen hade kom-mit igång sent, att betala ut re-troaktiv lön, samtidigt som de anställda hamnade på en hö-gre lönenivå inför nästa löne-förhandling.

Anna fick också tips kring hur man blir en framgångsrik förhandlare. Lyckas du följa en-kel samtalsetikett och lyssna på vad motparten säger, så är du redan en god bit på väg.

– Det gäller att ta det lugnt, hålla sig saklig och låta före-tagsledningen prata till punkt säger Anna.

I Akademikerförening-ens styrelse satte man upp ett tydligt mål för vad man ville uppnå i förhandlingarna och benade ut vilka konsekvenser-na skulle bli om man inte fick detta. Det första förhandlings-tillfället blev ett möte som va-rade flera timmar. Först kom företaget med ett förslag.

– Sedan lade vi fram några

mjukare argument för var-för vi skulle få mer – som till exempel att det är viktigt att känna sig värdefull och upp-skattad, berättar Anna.

De fackliga representanterna pekade senare under förhand-lingarna på vilka följderna kunde bli om de anställda inte kände sig uppskattade, bland annat sämre motivation och risk för att kompetens skulle försvinna från företaget.

En möjlighet som Anna tog fasta på var att man har rätt att ajournera förhandlingarna och diskutera vad som har sagts med till exempel övriga styrel-semedlemmar. Efterhand som förhandlingen framskred blev mötena med ledningen kortare och kortare och parterna när-made sig varandra alltmer.

– Man får inte ge upp för lätt, säger Anna. Bara för att man inte får gehör på en gång betyder det inte att man inte kan fortsätta att argumentera för samma sak, men med en annan vinkling. HM

Löneökning i två steg gav mer

Kallelse ÅrsmöteSektionen Sveriges Arbetsmiljöinspektörer

kallar till årsmöte 22 februari 2011

Klockan: 10.00 – ca 12.00 Plats: Arbetsmiljöverkets lokaler, Stockholmdistriktet, Drottningholmsvägen 37Anmälan till: claes.petersen@av.se för mer information Claes mobil: 070-666 1270Vi vill ha din anmälan senast den 16 februari.

Nästa nummer av Naturvetare kommer ut den 24 februari med annonsstopp den 8 februari. Tema: Kemi — MaterialAnnonsbokning: annons@naturvetarna.se

10% i rabatt som medlem (Ordinarie pris 4 195 kr.)

Beställning till elba.rubilar-abreu@naturvetarna.se med namn, personnummer/medlemsnummer, leverans-adress, storlek och examensår. Levereras mot postförskott efter ca 3 veckor.

Examensring för Bio-medicinska Analytiker

P O S T T I D N I N G BAvsändare: Naturvetarna , Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.se Användarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här brevid) Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Karriärvägar för forskare och doktoranderMöt inspiratörer som visar på karriärvägar både inom akademin och i näringslivet. Vi kommer också att diskutera den pågående omstöpningen av karriärstrukturer efter doktorsexamen. Hur kommer framtidens karriärsystem att se ut?

Vi kommer till:

Göteborgs universitet – 10 februari

Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala – 17 februari

Karolinska institutet, Stockholm – 24 februari

Lunds universitet – 10 mars

Umeå universitet – 17 mars

Alla seminarier pågår kl 17–20.

Kom gärna tidigare på eftermiddagen och få kvalifi cerad karriärrådgivning, skräddarsydd för naturvetare. Gör en intresseanmälan för karriärrådgivning samtidigt som du anmäler dig till seminariet.

Vi bjuder på dricka och tilltugg i samband med seminariet.

Anmälan: www.naturvetarna.se

B L I M E D LE M I NATU RVETAR NAÄR DU NATU RVETAR E och vill få del av Naturvetarnas service och ingå i ett kvalifi cerat nätverk så kan du enkelt bli medlem. Mejla till info@naturvetarna.se, så skickar vi en länk där du kan ansöka om medlemskap.

Ännu enklare är att gå in på, www.na tu rve t a rna .seklicka på ”Bli medlem”.