NA

TU

RV

ET

AR

E N

R4

20

16

DU E LL OM KÄR N KRAFT SID 9 | G I LLA DIG SJÄLV SID 36 | BADA E FTE R JOB B ET SID 64

MÅNADENS FRÅGA:

Hur gör duför att få ny

energi?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

7 tips till högre självmedkänsla

Maxa fartenSnabba elektroner ger ljus åt MAXIV

Framtidens ledarskap

N U M M E R 4 2016PR I S: 75 K R O N O R

Växla spår mitt i karriären

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Ett klimatsmart elavtal.

Sedan 2005 erbjuder Mälarenergi Elhandel dig som medlem i Naturvetarna ett klimatsmart, rabatterat avtal.

Hos oss får du alltid el från 100% vattenkraft.

Du får dessutom 50% på årsavgiften, 1 öre rabatt per kilowattimme och fri energirådgivning.Teckna ditt avtal innan 31 juli så får du en Powerbank, en portabel laddare i fickformat.

Läs mer och teckna avtal på malarenergi.se/sacoel

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se

N R 4 2 0 16 67N AT U R V E TA R E

Vill du annonsera?Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Kommer i nästa nummerSvensk uppfinning renar vattenEl från solpaneler driver en reaktor som renar vatten i Bangladesh. Ett batteri möjliggör att köra anläggningen även på natten. Reningen sker med UV-LED-teknik som har utvecklats av forskare i Lund.

Människan har migrerat i alla tiderVi tittar närmare på människans evolution och migration genom årtusendena. Svante Pääbo vid Max Planck-institutet går i täten för den forskningen.

Klarar Sverige miljökvalitetsmålen?Det enkla svaret är nej. Enligt planen ska 16 miljökvalitetsmål vara uppnådda 2020. Sverige går, av allt att döma, bet på 14 av dem.

Läs också om:» Så bygger du och håller de professionella nätverken levande.» Hur kommer digitaliseringen att påverka ledarskapet?» Fråga en naturvetare: Varför kan man inte odla kantareller?

Naturvetare nr 5

i din brevlåda

8 september

KO N TA KT

www.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80Sommartider 1 juni-31 augustimåndag–torsdag kl. 08.30–15.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.Sommartider 1 juni-31 augustimåndag–torsdag kl. 08.30–15.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Glad sommar!Vi på Naturvetarna önskar medlemmarna en fin sommar

med tid för både avkoppling och nya upplevelser.

Våra öppettider i sommarUnder tiden 1 juni till 31 augusti gäller följande tider:» måndag-torsdag klockan 8.30–15.30» fredag klockan 8.30–15.30» Stängt för lunch klockan 12.00–13.00

Har du ny mejladress?Passa på att uppdatera dina uppgifter så att vi kan nå dig med information. Det gör du enklast på www.naturvetarna.se. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidan av den här tidningen, och ditt lösenord.

INNEHÅLL

Naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 E-post: redaktion@naturvetarna.se Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar.

ISSN: 2000–2424 TS-upplaga: 32 100 ex. Utgivning: 7 nr per år.Nästa nummer kommer ut den 8 september, annonsstopp den 26 augusti.

Korrektur: Mats Wirström, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.

Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom trädplantering. Fotograf omslaget: Björn Lindgren

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Johanna Rösth, JRwebbredaktör08-466 24 57-466 24 57

Naturvetarna är ett Saco-förbund med 32 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

SID 9

SID 42

R E DAKT I ON E N

NR 4 2016

AN N ON S B OK N I N G

På en åker utanför Lund skjuter man iväg elektroner i en hastighet som närmar sig ljusets.

Belöna dig själv mer och bestraffa mindre. 125 miljoner kubikmeter mer varje år.

Anna Norberg, ANredaktör08-562 920 29

DUELLEN Är det dags att lägga ner kärnkraften?

JOBBSPRÅNGWallenbergstiftelserna satsar 300 miljoner för att nyanlända akademiker ska komma ut snabbare på arbetsmarknaden.

LÄGET FÖR GRAFENDen första entusaismen runt supermaterialet grafen har lagt sig. Nu är förväntningarna mer realistiska.

CHEFENS VISIONHar du funderat på vilka konse-kvenserna blir av ditt ledarskap? Att stanna upp i vardagen och reflektera över det, är ett tips.

SID 12

SID 29

AnnonsbokningMaja Söderhäll, tel: 08-20 12 21Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

24

36 45

MÅNADENS FRÅGA:

Hur gör du för att få ny

energi?

N AT U R V E TA R E4 N R 4 2 0 16

lipp dig och skaffa dig en utbildning, sa min mamma när jag växte upp. Att utbilda sig blev något av ett man-tra, man hade liksom inget val. I min sjuhövdade syskon-skara läste alla vidare, flera av dem till naturvetare.

Till skillnad från mig har de bli-vit vid sin läst. Jag växlade karriär direkt efter agronomexamen och blev journalist/redaktör. Inom det hägnet trivdes jag så bra att jag blev fast, och är där än i dag.

Emellanåt drömmer jag om att göra något annat. Lärare har länge lockat, vilket jag

delvis lever ut på min fritid genom att vara tränare och ledare för löpare på olika nivåer.

I den här tidningen skriver vi om naturve-tare som har bytt karriär. Läs om bondso-nen som blev generaldirektör för SMHI och geo-biologen som hela tiden sedan examen har växlat mellan olika jobb och

branscher, även om det finns en röd tråd. Förr hade hon stämplats som hoppjerka,

men i dag är hon hett eftertraktad på arbetsmarknaden tack vare sin anpassningsförmåga och flexibilitet.

När vi frågar vad medlemmarna vill läsa om i den här tidningen får vi ofta svaret: ”Karriärbyte mitt i livet. Jag

vill se positiva exempel och goda råd om hur man gör, särskilt nu när vi av allt att döma måste jobba längre än till sextiofemårsdagen.”

Det tog redaktionen fasta på och lyfter några goda exempel och ger tips på hur man kan tänka för att lyckas med spårväxlingen.

Missa inte heller satsningen på den spjutspetsforskning som MAX IV ger möjligheter till. Naturvetare åkte till Lund och träffade forskare som använder rundbanan för att maxa farten på elektroner och kunna se in i biologiska vävnader och material av olika slag. Vi tittar också närmare på super-materialet grafen, där den första entusiasmen har lagt sig. Nu är forskarna mer realistiska om hur grafen kan komma till nytta i utvecklingen av nya material.

Kanske även den världen skulle vinna på att ha fler personer som har testat andra karriärer.

Hoppjerkan får upprättelse

”...hett eftertraktad på arbetsmarknaden

tack vare anpassnings- förmåga och f lexibilitet”

LARS-ERIK LILJEBÄCK, CHEFREDAKTÖR

N AT U R V E TA R E I M E D I A

Vår erfarenhet som fackliga företrädare är att många utländ-ska postdoktorer får se sina förhoppningar grusas. De har svårt att få ekonomin att gå ihop och de tvingas därför utföra uppgif-ter som rimligen inte omfattas av en postdokposition. Samtidigt duckar lärosätena för sitt ansvar som arbetsgivare.

Vi föreslår att alla stipendier som avser att täcka kostnader för en tjänst ska gå via det svenska lärosätet och omvandlas till lön. Det skulle tydliggöra lärosätenas ansvar som arbetsgivare för dessa personer och ge stipendiefinansierade postdoktorer samma trygghet som (andra) anställda.

Det är dags att Sveriges lärosäten börjar ta ansvar för alla som arbetar där.Mats Ericson, ordförande Sulf, och Ivar de la Cruz ordförande Naturvetarna på SvD debatt 29 april 2016

ALLT VAN LIGAR E ATT POLIS B E HÖVS VI D DJ U R KONTROLLE R

Tjänstemännen inom det svenska skogsbruket har fått nya löner. Det är Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet, SLA, Sveriges Ingenjörer/Naturvetarna och Ledarna som har tecknat nya kollektivavtal.ATL, Lantbrukets affärstidning 24 maj 2016

KLART MED NY LÖN FÖR TJÄNSTE-MÄNNEN INOM SKOGSSEKTORN

– Dels har vi dem som inte öppnar en byggnad, till exem-pel ladugården, åt oss. Då måste vi ta hjälp från polisen för att komma in. Sedan har vi djurägare där det finns en över-hängande risk att situationen ska bli hotfull. Det är framför allt den senare kategorin, hotfulla djurägare, som växer.

Djurskyddsinspektören Mårten Danielsson intervjuas i Gotlands Tidningar 25 maj 2016. Artikeln tar upp Natur- vetarnas rapport om hot och våld mot inspektörer.

K

”Universitet duckar sitt arbetsgivaransvar”

5N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

O P I N I O N

SVE R IG ES LE DAN DE DE BATTSI DA OM NATU RVETAR E OCH NATU RVETE NSKAP.

Na-DEBATT

ler inga beredskapslager med bränsle eller insatsvaror till jord-bruket som krävs för transporter och produktion.

I den pågående livsmedels-strategin, som regeringen snart kommer att presentera finns inga förslag eller åtgärder kopplade till frågan om Sveriges livsmed-elsberedskap. Det är till och med så att regeringen aktivt valt att inte ta med frågan i utredningen trots protester från bland annat Hushållningssällskapet.

Det är nu hög tid att regeringen tar sitt ansvar och inser frågans betydelse. Det behövs tydliga di-rektiv och åtgärder som kan träda i kraft vid en situation då livsmed-elsimporten begränsas av någon anledning. Tre åtgärder som om-gående borde åtgärdas är:

1. Att det i den kommande livs-medelsstrategin finns tydliga produktionsmål för vissa livsmed-el och att förutsättningar skapas för att öka självförsörjningsgra-den av livsmedel.

2. Att beredskapslager ska-pas för strategiska livsmedel, bränsle, insatsvaror för lant-bruket, med mera.

3. Att Livsmedelsverket, Myndigheten för samhälls-skydd och beredskap, Jord-bruksverk med flera berörda statliga myndigheter, re-gioner, landsting och kom-muner, ges preciserade uppdrag för landets försörj-ningsberedskap inom sina respektive ansvarsområden.

Den dåliga försörjnings-beredskapen är den dolda försvarsfrågan, och att vara naiv och hoppas på det bäs-ta är ingen bra strategi oav-sett om det gäller landets säkerhet eller livsmedels-produktion.

Jesper Broberg, förbunds-direktör Hushåll-ningssäll-skapens förbund

Vi måste kunna klara vår egen matförsörjningBara inom bara några få dagar kan delar av Sveriges befolkning vara utan mat i händelse av en av-spärrning. Därför behöver förslag som gör att produktionen ökar, finnas med i den livsmedelsstrate-gi som regeringen nu jobbar med.

Vi vet att livsmedelsbutikerna inte har speciellt mycket mat i lager, kanske räcker den i tre, högst fyra dagar och om Sverige skulle hamna i en avspärrning så skulle hälften av maten vara slut inom tio dagar.

Produktionen av livsmedel har minskat samtidigt som det mo-derna samhället har blivit alltmer sårbart. Importen av livsmedel låg 1980 på cirka 30 procent – i dag importerar vi hälften av det vi äter.

Samtidigt som vi nu raskt av-vecklar det svenska jordbruket och blir mer importberoende finns ingen planering för hur Sveriges befolkning ska få tillgång till livs-medel i händelse av en större kris eller avspärrning. Den dåliga för-sörjningsberedskapen är den dol-da försvarsfrågan. Det finns ingen statlig myndighet som har ett samlat ansvar för Sveriges livs-medelsförsörjning. Det finns hel-

Vid en avspärrning skulle hälften av maten vara slut inom tio dagar. Mer produktion i Sverige skulle göra oss mindre sårbara.

Vill du skriva en debattartikel? Mejla redaktion@naturvetarna.se

N AT U R V E TA R E6 N R 4 2 0 16

O P I N I O N

MÅNADENS FRÅGA: FRÅN NYHETSBREV 5–2016

HUR GÖR DU FÖR ATT FÅ NY ENERGI?

K O M M E N TA R E R F R Å N W E B B E N

SE ANDRA VÄRDEN I LIVETFysisk aktivitet och andra intressen som fångar ens intresse. Där fokus flyttas från arbete till andra värden i livet. Natu-ren, musik, matlagning i lugn och ro och korsord är andra sätt. För mig som arbe-tar mycket vid dator kan det vara skönt att arbeta praktiskt på fritiden. Använd meddelande på jobbets mejl, telefon med mera som säger att du är ledig. Respek-tera dig själv och din egen och andras ledighet.

Sassa Corin

BE OM HJÄLPJust nu kan jag inte hantera det alls. Tyckte jag var så duktig på att slappna av, tills det plötsligt inte gick längre och press-sen gjorde att min kropp gick på konstant högvarv och fick en massa konstiga fy-siska symptom. För att slippa hamna där, måste man sätta egna gränser! Det gräns-lösa har verkligen både fördelar och nack-delar. Klarar du inte att själv begränsa dig, be om hjälp på direkten, annars riskerar du att köra dig själv utför stupet.

Linnea

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

VARA OFF-LINEAtt vara ute i naturen och titta på djur. Att då vara off-line. Att då läsa en bok, att då råka somna och ta en lur. Att slippa alla måsten och bara göra det man bör just för nu.

Albert

STÄNG AV PLINGENStäng av alla pling på mobilen. Gör det du ska när du planerat att göra det utan att bli störd av e-post, Facebook, sms och allt annat som finns mobilen. Välj själv när du ska läsa din e-post.

Skogsgubben

5 TIPS 1. Äta och sova bra, motionera, till ex-empel simma en till två gånger i veckan.

2. Planera veckan.

3. Ha roliga mål.

4. Ha mobilen i ett annat rum på natten.

5. Planera för en god ekonomi så att du eventuellt kan gå ner i arbetstid.

Cattis

i topp på webben

Mest lästa artiklar på www.naturvetarna.se april-maj 2016

1. Ingen tackar dig när du blir sjukskriven

2. Information om strejkvarsel inom Almega

3. DUELLEN: Ska vi bygga hus i trä eller betong?

4. Månadens fråga: Vilket är ditt bästa lönetips?

5. Månadens fråga: Hur gör du för att få ny energi?

”Tar en tupplur, som Linné gjorde. Funkar varje gång!Flitiga Lisa

Sätt upp roliga mål.

7N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

FÖRBUD MOT TAGGTRÅD STRIDER MOT VETENSKAPEN

Nu har detaljregleringen i djurskyddslagen gått för långt. Ett exempel är förbudet mot an-vändning av taggtråd för att hägna in hästar, ett beslut som inte vilar på vetenskaplig grund. Re-sultatet blir sämre djurvälfärd och försvårande omständigheter för djurägarna. Dessutom för-svårar det kontakten mellan djurägare och djur-skyddsinspektörer.

Taggtrådsstängsel har fungerat bra historiskt. Minns när vi hade en halv miljon lugna arbets-hästar som gick på stora naturbeten och djuren hade det bra. Undersökningar visar att olycks-risken är oberoende av stängseltyp. Erfarenhe-terna visar att riskerna snarare utgörs av små hagar, livliga djur och dåliga stolpar med ospänd tråd, och tråd som inte syns. Välskött taggtråd är pålitlig och kräver lite underhåll. Den möjlig-gör stora naturbeten med fler biotoper till för-mån för djurvälfärd och biologisk mångfald.

L Ä S A R B R E V

Skriv till: redaktion@naturvetarna.se

DUELLEN: FRÅN NYHETSBREV 5-2016. SE SID 9

ÄR DET DAGS ATT LÄGGA NER KÄRNKRAFTEN?

EL SKA INTE VÄRMA HUSAll energi har en påverkan på vår miljö. En del mer andra mindre. Kärnkraften är dyr, tekniskt komplicerad att driva, dyr och miljöförstörande att få bränsle till och står inte för sina egna kostnader, speciellt i händelse av en olycka. Idag sker en övergång från bränslen till att dri-va saker/maskiner/fordon med mera med el. Det är bra att driva saker med elmotorer, de är effektiva! Så bilar är bra att driva med el, men el ska inte värma hus. Inte ens med värmepumpar. Den el som vi producerar bör gå till transport-sektorn, inte till att värma byggnader. Byggna-der bör isoleras väl och gärna värmas (om det behövs) med fjärrvärme eller sol i kombination med till exempel biobränslen.

Mattias A

VINDKRAFT STÖR OCKSÅ Förespråkare för ytterli-gare utbyggnad av vindkraft glömmer alltid bort de miljö-problem som drabbar boende och natur inom ett par kilometers omkrets. Vindkraftverkens buller och infraljud (som inte beaktas i MKB), förstör sömn för bo-ende och rekreationsvärdet i skogarna. Fladder-möss dödas av luftvirvlar från vingarna. Vingspet-sarna rör sig med 200 km/tim och hugger sön-der termikflygande örnar. Det är dags att skrota subventionerna till vindkraft och istället satsa på kärnkraftens generation 4 – av miljöskäl!

Gunnar

SE PÅ TYSKLAND Den som inte tror på teoretiska självklarheter, kan titta på praktiska

exempel. Som Tyskland och El Hier-ro. Tysklands Energiewende är bara

ett energielände som leder till skenande elpriser, allt fler strömavbrott och ökande

koldioxidutsläpp. El Hierro är en blåsig och solig kanarieö. Där, om någonstans, borde sol och vind kunna stå för all elproduktion. Det går dessutom att använda överskottsel för att pumpa upp vatten till en vulkankrater så att vattenkraft kan stå för reglerkraften för sol-paneler och vindkraftverk. Inte fungerade det, inte. Det är reservkraften, dieselaggregaten, som står för det mesta av elproduktionen.

Lars

Beslutet har fattats på lösa boliner. Den föreskrift som Djurskyddsmyndigheten beslutade om saknar vetenskapliga belägg. När media granskar Jord-bruksverket hittar de vare sig undersökning eller författare, vilket många tolkar som att någon under-sökning aldrig gjordes. Den här typen av illa under-byggda föreskrifter påverkar min och många andra djurägares arbetsmiljö. Många mår dåligt av myn-digheternas detaljgranskning av vår verksamhet.

Enligt till exempel skollagen ska undervisning grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet. I vissa fall är taggtrådsstängsel utmärkt, men alltid förbjudet på grund av oklara orsaker utan stöd i ve-tenskapen. Varför denna tvekan att införa krav på saklighet i djurskyddslagen.

Min fråga är vad Naturvetarna kan göra för att förbättra min och mina kollegors arbetsmiljö.Mats Tobiasson, agronom och ekologisk mjölkbonde

NATURVETARNA SVARAR

Naturvetarna har ingen uppfattning om detaljer i lagstiftning som inte direkt berör villkoren för våra medlemmar i deras arbete. Den fråga du tar upp ligger utanför Natur-vetarnas traditionella domän. Däremot är det vår uppgift att reagera och agera mot till ex-empel arbetsgivare där det finns arbetsmil-jöproblem. Det kan handla om att det dras ner på resurser som leder till att våra med-lemmar blir friställda. Organisationsfrågor med koppling till medlemmarnas arbetsvill-kor, kan också vara en fråga som förbundet kan driva.

Naturvetarna menar att Sverige behöver ett livskraftigt lantbruk med en hållbar livs-medelsproduktion. Vi har många medlemmar inom den sektorn och vill värna om de job-ben. Av samma skäl anser förbundet att till-syn fyller en viktig funktion i samhället.

Kristofer Jervinge, utredare på Naturvetarna

N AT U R V E TA R E8 N R 4 2 0 16

O P I N I O N

Därför är vi i Almedalen

För de satsningar, med bland annat snabbspår, som nu görs för att nyanlända akademiker ska komma in på arbetsmarknaden.

För att inte mer görs för att nå de svenska miljökvalitets-målen. Av 16 mål beräknas bara ett klaras före 2020.

Sommaren är här och vi får tid för återhämtning och reflektioner, kanske vid en strandkant. Men innan vi kan koppla av helt deltar Naturvetarna på Almedalsveckan, vilket jag ser fram emot med stor tillförsikt.

Man kan ha synpunkter på Alme-dalsveckan men det är en viktig hän-delse i Sverige. Det är ett tillfälle för organisationer, beslutsfattare, politi-ker, journalister, företag och andra att mötas, vilket ger en unik möjlighet att föra fram sina frågor och påverka, men också att lära nytt.

De seminarier som arrangeras kan alla ta del av genom att ladda ner ap-pen ”Almedalsguiden” och se vad som erbjuds. För att uppleva den speciella atmosfär som präglar Almedalen måste man vara på plats. Det är ett av få tillfäl-len under året där man kan få direkt-kontakt med politiker och andra besluts-fattare. I Visbys gränder har de flesta tid över för en pratstund.

Almedalen bjuder på mer än 3 000 seminarium med frågor om allt mellan himmel och jord, och allt är grattis att delta i. Det gäller dock att vara där tidigt för att få en plats. Att hitta rätt i vimlet av människor kan vara en smula förvirrande men man lär sig till slut att hitta fram till rätt plats. Inte undra på

att allt fler faktiskt tar en semestervecka för att just delta i Almdelen och ta del av utbudet.

För vår del är detta en viktig vecka. Det är här vi kan fördjupa oss i frågor som är intressanta för oss, på både kort och lång sikt. Förbundet är i år represen-terat med fem personer från styrelsen och ytterligare några från kansliet.

Vi har en klar strategi på vilka frågor som ska bevakas och vem som är ansva-rig. Det kan röra frågor i allt från utbild-ning, forskning, klimat och miljö till arbets-miljö och arbetstidsfrågor. Almedalen ger också goda möjligheter att boka in möten i höst med viktiga beslutsfattare för att diskutera frågor som rör oss. Det är en av de stora fördelarna med att alla finns på plats och det är lätt att träffas.

Det är också roligt att möta så många naturvetare som är på plats och gör en viktig insats för sina organisationer, fö-retag, myndigheter och andra. Det visar att naturvetenskapen och naturvetare har en viktig roll i samhällsutvecklingen. Våra professioner spänner över stora de-lar av samhället och bidrar med kunskap för att möta de utmaningar som samhäl-let står inför.

Vare sig du är i Almedalen eller inte kan du följa våra sociala flöde. Min favorit

L E D A R E N

I VA R D E L A C R U Z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

IVAR DE LA CR UZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

är Twitter, håll koll på @naturvetarna och #naturvetare och min egen @ivardelacruz

Vill också passa på att önska alla en fin sommar och tänk på att inboxen inte behöver kollas varje dag. Så mitt tips är att låta mejlen vila i sommar.

IVAR DE LA CR UZ , förbundsordförande Naturvetarna ivar.delacruz@naturvetarna.se

9N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 16

ANE HÅKANSSON, professor i tillämpad kärnfysik i Uppsala

Är det dags att lägga ner kärnkraften?

Duellen

THOMAS B JOHANSSON, professor emeritus vid Internationella miljöinstitutet

I första hand behöver kärnkraften stängas av ekonomiska skäl.

Elen räcker till elbilarna. En mycket kraftig elektrifiering av bilar skulle kräva 10 högst 15 TWh per år. Den svenska elanvändningen är nu cirka 140 TWh per år och exporten 15-20 TWh per år därutöver. Potentialen för utbyggnad av främst vindkraft i Sverige är mycket stor, och möjlighe-terna till effektivisering av elanvändningen är också mycket stor, till ex-empel kan direktverkande elvärme ersättas med värmepumpar.

Vind och sol är väl utvecklade och investeringarna i dem globalt har vuxit med 10-15 respektive 30-40 procent per år under många år nu, och uppgår till mångmiljardbelopp per år. Här handlar det för Sverige om viljan och regelverkens utformning. Vågkraft är under utveckling och det påverkas knappast i någon högre grad av kärnkraftens framtid i Sverige.

Samhällsekonomiskt knappast, avfallskostnaderna är högre än vad som täcks av nuvarande avsättningar. Företagsekonomiskt oklart, försäkringskostnader belastar ju fortfarande det allmänna. Och bör inte alla kraftslag beskattas?

Förespråkarna påstår ju så men framtiden får väl utvisa.

Nej. inte ur ett miljö- och klimatperspektiv. Per kilo bränsle får man ut cirka 100 000 gånger mer energi från kärnkraften än från alla andra bränslen. Det gör att kärnkraften ligger i botten av alla tekniker för el-generering när det kommer till växthusgasutsläpp per producerad kWh, inklusive uranbrytning, bränsletillverkning, drift och slutförvar.

Frågan är snarare om elen kommer att räcka för att försörja vårt välfärdssamhälle på den nivå vi är vana vid i framtiden om all fossil-produktion har fasats ut. Svaret är att det inte är troligt.

Nej, detta är en myt. Det som motverkar utvecklingen av förnybar produktion, om det överhuvudtaget sker, är det ofantliga fossilbero-endet världen över.

Historiskt har kärnkraften inte haft något lönsamhetsproblem. Ef-fektskatten infördes för att den höga lönsamheten möjliggjorde detta. Även till exempel vindkraftsindustrin dras med stora lönsamhetsproblem. Sveriges elproduktion, som är världens mest optimerade med ytterligt små miljö- och klimatavtryck, konkurreras alltså nu ut av fossilproduktion i bland annat Danmark och Tyskland.

I den mån kärnkraften är riskfylld så är en av poängerna med Gen IV att den kan göras ännu säkrare. Återvinning av dagens långlivade avfall innebär att naturresurserna utnyttjas ungefär hundra gånger bättre än idag. Så ja, Gen IV kan erbjuda väsentligt högre effektivitet. Dessutom får man ett avfall som klingat av efter några hundra år.

Det hettar till i energidebatten. En kärnfysiker menar att elen inte kommer att räcka utan kärnkraft när kol och olja ska fasas ut. Miljöprofessorn hävdar att utbyggd vindkraft och effektiviseringar gör att kärnkraftverken kan stänga.

JABör kärnkraftverken stängas av klimatskäl?

Räcker elen till alla elbilar?

Kan en nedläggning påskynda utvecklingen av sol, vind och vågkraft?

Är kärnkraften lönsam utan den omstridda effektskatten?

Är den fjärde generationens kärnkraft mindre riskfylld och effektiv?

NEJ

N AT U R V E TA R E10 N R 4 2 0 16

N Y H E T E R

MÅNAD E N S F R ÅGA:

Återhämtning är en viktig del för att klara det nya gränslösa arbetslivet. Att koppla bort jobbet och ha tid för annat förebygger ohälsa. Nu undrar vi hur du gör för att få nya krafter och ny energi?

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

HUR GÖR DU FÖR ATT FÅ NY ENERGI?

11N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Sjukskrivningar kopplade till den psykosociala hälsan har ökat kraftigt un-der de senaste åren.

– Sverige har drab-bats hårdare än andra länder i EU. Vi har en kultur där arbetet står i fokus, säger Anna-

Lena Nordén, ombudsman och ansvarig för arbetsmiljöfrågor på Naturvetarna.

Från de svenska fackens kontor i Brys-sel kan hon se på Sverige med lite andra ögon. Under våren jobbar hon där och bevakar Naturvetarnas intressen i EU.

ALLTID UPPKOPPLAD

Den nya tekniken med ständig uppkopp-ling gör att vi inte bara jobbar på dagarna, utan även på kvällar och helger

– Vissa klarar det gränslösa arbetslivet bra och ser möjligheter i att själva kunna välja när och var man ska jobba. Andra kla-rar den friheten sämre då de har svårt att hantera gränsdragningen mellan arbetsliv och fritid. I dag förväntas det outtalat att vi alltid skall vara nåbara.

SÄTT GRÄNSER

Många har svårt att sätta gränser mellan ar-betsliv och fritid.

– Därför är det så viktigt att arbetsgi-varen är tydlig med förväntningar på den anställda och att det finns resurser för att klara uppdraget. Det är så lätt att ta på sig nya arbetsuppgifter, både för att det är sti-mulerande och utvecklande men kanske också för att vara chefen till lags. Chefen

måste också tydliggöra vad det innebär att vara tillgänglig.

Hur ska man då agera om man börjar känna sig sliten?

– Den sociala arbetsmiljön ska ingå som en självklar del i utvecklingssamtalet. Om det visar sig att medarbetaren har svårt att hinna med sitt jobb bör chefen ta reda på vad som behövs för att hen ska klara jobbet.

ALLA HAR ETT ANSVAR

Kom ihåg att även arbetstagaren har ett an-svar i det dagliga arbetsmiljöarbetet. När något inte fungerar ska närmaste chef kon-taktas i ett första steg. Om inte det hjälper vänder man sig till skyddsombudet.

– Det måste finnas tid för återhämtning om arbetslivet ska vara hållbart, vilket chefen ska signalera till sina medarbetare. För den som jobbar på kvällen passar det inte så bra att ha ett möte dagen efter klockan nio. Var-för inte pröva att ha möten senare på dagen?

TID FÖR ÅTERHÄMTNING

Att vara vaksam på sin egen och sina kolle-gors hälsa är ett ansvar alla har.

– När man känner att något inte står rätt till och en medarbetare mår dåligt ska man agera. Vänta inte för länge med att prata med närmaste chef. Om inte det hjälper så kontaktar du skyddsombudet och det lokala facket.

Hon förklarar att det är svårare att lösa problemen ju längre man väntar. Och den som mår dåligt under en längre tid löper större risk att drabbas av men-tal utmattning och går in i väggen, vilket ofta tar lång tid att återhämta sig från.

TYDLIGA MÅL

Så även arbetsgivaren tjänar på en bra arbetsmiljö?

– Ja absolut. Det gäller att jobba systema-tiskt med den sociala arbetsmiljön, enligt de nya föreskrifterna från Arbetsmiljöverket.

För Anna-Lena Nordén är tydlighet en nyckel.

– I det ligger att ha tydliga mål för både organisationen och den egna tjänsten. Som medarbetare vill man veta vart organisa-tionen är på väg, och vilken roll man själv har på den resan.

Att känna trygghet är också viktigt. I det ligger att hela tiden bygga på sin kompetens och hänga med i företagets utveckling. LEL #

I dag förväntas det outtalat att vi alltid skall vara nåbara.

Det gränslösa arbetslivet är en orsak till att allt fler blir sjuka av jobbet. Men det finns verktyg för att vända den negativa trenden, menar Anna-Lena Nordén på Naturvetarna. Att ta sig tid för återhämtning är en nyckel.

Sjuk trend går att vändaHUR GÖR DU FÖR ATT FÅ NY ENERGI?

Anna-Lena Nordén.

SÅ KLARAR DU DET NYA ARBETSLIVET

1. Sätt gränser, mellan arbetsliv och fritid.

2. Våga säga nej till nya arbets- uppgifter.

3. Tydliggör hur du vill vara tillgänglig när du är ledig.

4. Avsätt tid för återhämtning.

5. Ta upp frågan om den sociala arbetsmiljön i utvecklingssamtalet.

N AT U R V E TA R E12 N R 4 2 0 16

N Y H E T E R

ATT SNABBT FÅ nyanlända aka-demiker i arbete ligger i allas in-tresse. Men många stöter på pa-trull och får vänta fler år innan de får chans att pröva sina ving-ar. Utbildningen ska valideras och svenskan måste finslipas. Men det finns snabbspår in på den svenska arbetsmarknaden. Under våren har ett pilotprojekt pågått i Ingenjörsvetenskapsa-kademins regi. Nu hänger Wal-lenbergsstiftelserna på genom att satsa 300 miljoner kronor. Även Kungl. Vetenskapsakademien och Svenska Akademien är med på tåget. – En del av pengarna går till att integrera nyanlända på ar-betsmarknaden inom ramen för det så kallade Tekniksprånget. Det har pågått i flera år och syf-tar till att få fler ungdomar att genom praktik satsa på utbild-ning i teknik, naturvetetenskap och ekonomi, säger Alexandra Ridderstad, projektledare för Jobbsprånget.

FÖRETAGEN VILL BIDRA

Jobbsprånget bygger på det lyckade Tekniksprånget, och till-gängliggör sedan i våras praktik-platser för nyanlända.

– Arbetsgivarna har visat stort

Nyanlända tar språnget till första jobbetNu kan Jobbsprånget, som syftar till att ge nyanlända akademiker in en fot på svensk arbetsmarknad, breddas. Wallenbergsstiftelserna satsar 300 miljoner kronor på detta.

intresse och vill bidra till att un-derlätta för nyanlända att kom-ma in på arbetsmarknaden.

Några av företagen som er-bjuder den fyra månader långa praktiken är ÅF, Mölnlycke Healthcare, SCA, SP och Lidingö stad.

Lönen står Mig-rationsverket eller Arbetsförmedling-en för. Vad blir då er roll?

–Vi finns med i alla led och stöttar. På webbplatsen jobbspranget.se kan arbetsgivare och nyanlända mötas. Arbetsgi-vare som vill vara med kan lägga upp annonser där. Vi marknads-för den här tjänsten till kandi-dater via myndigheter och på andra sätt.

FIKAR PÅ SVENSKA

Hur kan kandidaterna hitta praktikplats?

– De går in på sajten och registrerar sig genom att lad-da upp sitt cv. Sedan söker de tjänsterna på vanligt sätt. Hit-tills har det varit runt 20 sökan-de på varje praktikplats.

Alexandra Ridderstad förkla-rar att det finns en enorm vilja bland de nyanlända akademi-

kerna att komma ut i arbetslivet och lära sig svenska.

– Det fina här är att de inte behöver kunna svenska språket direkt. Arbetsspråket är engel-ska, medan man fikar på svens-ka, vilket gör att många lär sig svenska snabbt.

I pilotprojektet som pågått under året är de flesta ingenjörer

från Syrien och Irak. Nu bred-das projektet med naturvetare, som har chansen att söka prak-tikplatser. – Hittills har de flesta varit föd-da på 80-talet och 90 procent har varit killar. Med den hör breddningen kanske andelen kvinnor blir större.

VAR I SVERIGE HÅLLER NI HUS?

– Vi finns på ett tiotal orter, vi har sett att många av de nyan-lända är beredda att flytta dit jobben finns, säger Alexandra Ridderstad. Inom en femårsperiod är må-let att 4 000 nyanlända akade-miker ska få en praktikplats den här vägen. LEL

Alexandra Ridderstad.

13N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Nu är det klart vilka universitet som ska utbilda forskare till lärare. Forsk-ningsministern Helene Hellmark Knutsson vill råda bot på lärarbristen och höja den vetenskapliga nivån i skolan.

Varför behöver skolan forskare?– Skolan behöver förebilder som kan inspirera unga att läsa naturvetenskap, men också att forska. I förra veckan

mötte jag gymnasieelever som hade fått pris för sin forskning. Forskare som brinner för sitt ämne kan tillföra undervisningen mycket, både till elever och andra lärare i kollegiet.

Hur ska ni locka forskare till skolan?– Med ett utbildningsbidrag på 25 000 kronor per månad un-der den ettåriga pedagogiska utbildningen tror jag den blir till-räckligt attraktiv för att fylla platserna.

Vad leder utbildningen till?– Tanken är att de totalt 250 forskarna som ska utbildas un-der fem år blir ämneslärare och lektorer i grundskolan och gymnasieskolan. Uppdraget är att höja kvaliteten och utveckla undervisningen i matematik, kemi, fysik, biologi och teknik.

Hur ser lönerna ut?– De ska vara konkurrenskraftiga. Ovanpå den genomsnittliga lönen på 30 000 kronor per månad för ämneslärare tillkommer 10 000 kronor per månad för lektorstjänster. Det kommer att fungera på samma sätt som för förstelärare i dag där skolorna får ansöka om pengar från Skolverket. Eftersom lärare i dessa ämnen är en bristvara kan lönerna efter förhandling bli högre.

Vilka kan söka?– Vi kommer att ta in 50 forskare varje år. Dessa ska minst ha en licentiatexamen inom det naturvetenskapliga eller tekniska området. Urvalskriterierna i övrigt har universiteten ansvar för. Regeringen har gett Stockholms universitet ihop med KTH, Umeå universitet och Karlstads universitet i uppdrag att ge den kompletterande pedagogiska utbildningen.

När startar utbildningen?– Första intaget blir redan i höst. Håll utkik på de aktuella universitetens webbsidor, där finns information om hur man söker in.

Hur många lektorer finns det idag?– Enligt Skolverket finns det idag 200 lektorer inom grund-skolan och gymnasieskolan. Den här satsningen innebär en fördubbling på fem år. LEL

KAN FORSKARE LYFTA SKOLAN?

Snart blir det, av allt att döma, möjligt för vissa nyanlända na-turvetare att komma in på ar-betsmarknaden via ett snabb-spår. Den ena gruppen gäller veterinärer som efter komplet-terande utbildning i omvårdnad och praktik kan börja jobba som djursjukskötare.

– Vi för diskussioner med Ar-betsförmedlingen om det. Vete-rinärer bedöms ha rätt bakgrund för att komma i fråga för snabb-spåret eftersom det råder brist

på djur-sjukskö-tare i Sve-rige, säger Kristofer Jervinge, utredare på Natur-vetarna.

Han för-klarar att Naturvetarnas roll är att värna kvaliteten så att kraven på kompetens uppfylls.

Även biomedicinska analy-tiker som har utbildning från tredje land, länder som inte in-

går i EU eller Omfattas av EES-avtalet, är aktuella för ett snabb-spår. Socialstyrelsen hanterar den frågan. Tanken är att de ef-ter godkänt kunskapsprov, prak-tik och kurs i svensk författning ska kunna få svensk legitimation som biomedicinsk analytiker.

En förfrågan har gått ut till lärosätena om att arrangera den kompletterade utbildningen.

– Vi be-vakar att kvaliteten upprätt-hålls, så att inte förtro- endet för professio-nen urhol-

kas, säger Marita Teräs, strateg på Naturvetarna.

Hon välkomnar snabbspåret, men menar att fokus ska ligga på kvalitetssäkring.

–Vi ska skapa vägar för nyan-lända in i professionen, men det får inte ske på bekostnad av pa-tientsäkerheten, menar hon. LEL

Snabbspår för nyanlända naturvetareInom bristyrken ska nyanlända naturvetare ef-ter utbildning och praktik snabbare komma ut på arbetsmarknaden. Det gäller biomedicinska analytiker och veterinärer, som omskolas till djursjukskötare.

Kristofer Jervinge.

Marita Teräs.

N AT U R V E TA R E14 N R 4 2 0 16

Kompetens i fokus på labbenVissa arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården får endast utföras av legitimerad personal. I övrigt står kompetensen i fokus när tjäns-ter ska tillsättas. Barnabas Kolum-ban, ledamot i BMA-föreningens styrelse, ser att en ny roll för bio-medicinska analytiker växer fram.

Vad innebär en legitimation inom hälso- och sjukvården? Vi ringde upp Åsa Wennberg, ju-rist på Socialstyrelsen, för att få klarhet. – En legitimation är ett garantibevis på att innehavaren har erforderliga kunskaper och lämplighet att utöva ett visst yrke. Yrkestit-lar som biomedicinsk analytiker och dietist är skyddade. Det innebär att det är straffbart att använda sig av de yr-kestitlarna om man inte har legi-timation.

SKYDDAD TITEL

Därmed inte sagt att arbets-uppgifterna är skyddade och endast får utföras av den som har legitimation. – Den skyddade yrkestiteln avser just titeln och inte ar-betsuppgifterna. Det innebär att arbetsuppgifterna kan utföras av

personer utan legitimation. Det är upp till ar-betsgivaren att bedöma om personen har rätt kompetens.

EJ OROLIG Hon förklarar att grundregeln är att all per-sonal inom hälso- och sjukvården får utföra alla arbetsuppgifter förutsatt att kompetensen finns. Men det finns undantag där en författ-ning styr vilka arbetsuppgifter som ska utföras av en viss yrkeskategori. – Blodgruppsbestämning vid blodgivning och bedömning av vävnadsprover för lagring i biobanker får till exempel endast utföras av en legitimerade medarbetare, som biomedicin-ska analytiker.

Bortsett från undantagen står kompetensen i fokus när

tjänster ska tillsättas.– Vi misstänker att

många arbetsgiva-re tittar snävt på utbildningsbak-grund och legi-timation i stället för att göra en kompetensbe-dömning.

BMA-förening-en inom Naturve-

tarna är med på no-

terna och vill vär-na kvaliteten ute på de medicinska labben. – Vi står in-för en brist på biomedicinska analytiker. Där-för behövs också andra professio-ner, som biome-dicinare, mikro-biologer och mo-

lekylärbiologer. Det viktiga är att säkerställa kompetensen, där arbetsgivaren definierar vad som behövs, säger Barnabas Kolumban. Han är inte orolig för att biomedicinska analytikers ska trängas undan av andra pro-fessioner. – Det viktiga för oss är att utveckla vår kompetens. I det ligger att utbildningen håller hög kvalitet och att den blir mer likvärdig på de olika lärosätena i Sverige, vilket måste ske i samverkan med arbetsgivarna. Barnabas Kolumban ser en framtid där yr-ket håller på att förändras. – Vi går i riktning mot att jobba mer med processflöden och patientnära analyser, där till exempel patienten kan följa sitt provsvar i en app i mobilen. LEL

Barnabas Kolumban.

Pris till Big Bang TheorySveriges unga akademi har för första gången delat ut The Torsten Wiesel Midnight Sun Award. Priset går till tv-serien The Big bang theory. Serien handlar om en grupp forskare i Kalifornien och lyfter fram vetenskap och forskning på många sätt. Till exempel har flera kända forskare, som Stephen Hawking och Steve Wozniak, gästat serien, och man konsulte-rar vetenskapsmän för att se till att innehållet är vetenskapligt korrekt. Seriens skapare vin-ner priset med motiveringen: ”För att ha fört in vetenskap i vardagsrum och på laptops värl-den runt i ett oemotståndligt komediformat genom tv-serien The Big Bang Theory”. AN

15N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

N Y H E T E R

Umeå är årets klimatstad 2016

Med grön el från vatten, vind och en av Sveriges största vindkraftsanläggningar knep Umeå priset Årets klimatstad 2016 framför Eskilstuna och Lund. Juryn tycker att Umeå sticker ut, bland annat med sitt arbete för att minska koldioxidutsläpp och

engagera kommuninvånarna. Stadens hållbarhetsarbete handlar förutom miljö även om jämställdhet, folkhälsa och tillgänglighet. Den 22 juni avgörs vilken av 125 städer från 21 länder som får titeln Årets globala klimatstad. AN

Jägmästaren Göran Örlander, är ny ordförande för det svenska skogsbrukets forskningsinstitut, Skogforsk.

– Skogen är Sveriges viktig- aste resurs i omställningen mot en bioekonomi. Skogforsk har en central roll att leda utvecklingen mot ett skonsamt skogsbruk med hög produktivitet, säger Göran

Örlander i ett pressmeddelande.Skogforsk forskar inom hela skogsbrukets värdekedja.

Till exempel förädling av träd som växer bättre och som kan möta framtidens klimatförändringar, bättre miljövård, högre skogsproduktion, effektivare logistik och virkesutnyttjande.

Forskningen ska bidra till att det svenska skogsbruket är både lönsamt och hållbart. AN

Ny ordförande för Skogforsk

Så är akademikerns arbetsmiljöSaco har gjort en kartläggning av aka-demikernas arbetsliv med hjälp av siffror från Arbetsmiljöverket. Utredningen visar bland annat att:

• Hälften av dem är varje vecka tvungna att dra in på luncher, arbeta över eller ta med jobb hem.

• Mer än hälften kan inte koppla av tankarna från jobbet.

• Knappt en av tre känner sig otillräcklig i sin arbetsinsats.

• Andelen som arbetar på lördagar och söndagar har ökat kraftigt de senaste tio åren.

• Drygt tre av fyra upplever sitt arbete som intressant och stimulerande.

Hela rapporten finns att läsa på www.saco.se. AN

Inom Almega är nya avtal klara. De tidigare avtalen om allmänna anställnings-villkor är prolongerade och löneökningsutrymmet blir 2,2 procent.

Naturvetarna har också träffat avtal med Skogs- och Lantarbetsgivareför-bundet, SLA, inom skogsbruk, hushållningssällskapen, husdjursföreningarna, jordbruk och trädgård. Avtalen följer märket inom industrin med ett totalt ut-rymme på 2,2 procent under ett år.

Lönerna ska sättas i samtal mellan chef och medarbetare. Några garantier för lönehöjningar på individnivå finns inte. Avtalen gäller från och med den 1 juni och ett år framåt. Parterna är överens om att föra diskussioner om bland annat översyn av nytt löneavtal och tidsbegränsade anställningsformer i parts-gemensamma grupper. AN

2,2%Nya kollektivavtal klara inom Almega och SLA

T E M A

N AT U R V E TA R E16 N R 4 2 0 16

Hoppjerkor kallades de lite nedlåtande förr. I dag är de som byter karriär flexibla, förändringsbenägna och heta på arbetsmarknaden. Här möter du

några naturvetare som har tagit steget. Vi bjuder också på tips från coachen.

T E X T O C H F O T O L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Att växla spår mitt i karriären

administration

projektledning

ledarskapforskning

föreläsningar

konsulting

17N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

ög lön och en trygg anställning har aldrig varit Tove Engströms mål. Att utforska nya idèer och hitta

hållbara lösningar tillsammans med an-dra är starka drivkrafter.

– Jag insåg ganska tidigt att jag inte är någon förvaltartyp. Att starta, driva och avsluta projekt är min starka sida. Det kan tidvis innebära hårt arbete, och lite lug-nare däremellan. Just nu leder jag ett stort projekt som syftar till att stärka svenska hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer.

När många andra håller sig på samma yrkesbana ett helt yrkesliv drivs Tove av nyfikenhet och en stark entreprenörsanda.

Flera gånger har karriärbytet varit plane-rat, men inte alltid. Att Astra Zeneca skulle lägga ner sin forskning, där hon var CSR-chef hade hon till exempel inte räknat med.

– Vad gör jag nu? var min spontana tan-ke då. Jag hade tur och blev av Vinnova er-bjuden ett jobb som projektledare om inn-ovationsupphandling för offentlig sektor.

EGNA IN ITIATIV

Bara en gång har hon sökt och fått ett utannonserat jobb. Istället har hon själv kontaktat arbetsgivare som hon vill ar-beta för. Hennes cv har under åren fyllts på med projektledning och arbete med hållbarhet, innovation och kommunika-tion i olika roller.

– Jag insåg tidigt att jag mer är en miljö-kommunikatör än forskare. Därför byggde

H

13 år Intresset för djur och natur gör att hon går med i Fältbiologerna. Biologi och kemi är favoritämnen i skolan.

18-19 år Blir invald i styrelsen för Fält-

biologerna i Stockholm. I samma veva leder hon en direktsänd politikerutfrågning om miljö på uppdrag av SVT inför valet 1988. Hon blir invald i Naturskyddsföreningens Stockholms-styrelse och föreläser om SNF:s stora sats-ning kring ämnet ”Handla miljövänligt”.

20-22 år Jobb på statliga Naturvårds-verket ger inte mersmak just då, även om hon gillar frågorna. Därifrån tar hon steget

som vikarie till Studiefrämjandet och senare till Konsument Stockholm, där hon bland annat håller i trådarna för en utställning på Kulturhuset om att ”Handla miljövänligt” i samarbete med Naturskyddsföreningen.

23 år Hög tid att sätta sig i skolbän-ken och få en akademisk utbildning. Tre år senare avslutar hon studierna på Biolog-geovetarlinjen vid Stockholms Universitet.

Hållbar f örändring är Toves drivkraft

Tove Engström ser styrkan i samarbete.

Naturvetaren Tove Engström har medvetet växlat spår flera gånger under sin karriär. Hon har byggt på sin kompetens i olika roller. Hållbarhet, innovation och kommunikation är den röda tråden.

Kemiälskare.

Toves karriärTa rygg på

>

N AT U R V E TA R E18 N R 4 2 0 16

jag på med en utbildning i kommunikation och senare en i kulturgeografi.

Det fanns en tydlig plan med det. På upp-drag av biståndsorganisationen Forum Syd skulle hon knyta samman social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet i Sydostasien.

– Jag tror på kraften i att skapa samar-beten. Det ger styrka och leder till fantas-tiska resultat om det görs på rätt sätt, och är dessutom roligt.

FRIA HÄNDER

Hon har både jobbat som chef och med-arbetare.

– Får jag fria händer som medarbetare ger jag mycket tillbaka, men det bygger på att chefen är trygg och mogen i sin roll, och litar på sina medarbetare. Vik-tigt också att ha en chef som man delar värderingar med.

Hon varnar för kontrollerande chefer som granskar detaljer och som inte litar på att de anställda vill göra ett bra arbete. Medarbetare som känner tillit och blir sedda presterar bättre.

Hur är du själv som chef? – Jag tar gärna ett steg tillbaka och de-

legerar. Medarbetarnas och teamets ut-

veckling är i fokus. Lika mycket som jag utmanar mig själv utmanar jag andra, vil-ket måste ske med fingertoppskänsla och förmåga att känna in. Det har jag blivit bra på genom åren.

Men själv har hon aldrig strävat efter att bli chef. Kanske hennes förmåga att se helheter med tydliga visioner och modet att våga ta risker ändå lett henne till de positionerna.

– Att tillsammans med andra nå en håll-bar förändring och se medarbetare utveck-las gör att jag trivs och gör bra ifrån mig i rollen som projektledare eller chef. #

26 år Åter till Studiefrämjandet där hon under nära tre år bygger upp en ny natur-och miljöavdelning i nära samarbete med Fältbiologerna och Naturskyddsföreningen. På uppdrag utbildar hon personal i bostads-företag, Coops butiker och stormarknader över hela landet. Det handlar om allt från hur man hanterar kemikalier till energiför-brukning, återvinning och andelen KRAV-märkt mat.

28 år Nu växlar hon spår från ”Handla miljövänligt hemma” till ”Det miljöanpassa-de kontoret”. Jättar som Ericsson och Telia hänger på. Hon väver ihop innovation, håll-barhet på jobbet, miljö och energieffektivise-ring på ett elegant sätt. Projektet drar runt i Sverige i en tågturné och hon föreläser om det miljöanpassade kontoret för företag och

skolor. Projektet sprids över hela världen och hon tar fram en bok på temat. Parallellt med arbetet läser hon kommunikation och varu-märkeskunskap på IHM Business school.

31 år Hon blir kontaktad av miljömärk-ningen Svanen, de behöver en kommuni-kationsavdelning som Tove Engström får i uppdrag att starta upp och driva. Hon ska leda varumärkesarbetet i Norden och göra Svanen efterfrågad. Deltidsstudier leder till en examen i kulturgeografi. Drömmen är att komma ut i världen och arbeta. Som Sida-barn i Laos vill hon nu återknyta banden bakåt. Utmaningen är att kunna förena soci-al, ekonomisk och miljömässig hållbarhet.

40 år I hård konkurrens blir hon rådgivare åt miljöorganisationer för Forum Syd i Sydosta-

sien. Under två år är hon stationerad i Kambodja

med familjen och ska bland annat få miljöor-ganisationer att sam-

arbeta. Det handlar om att hantera frågor om skog, olja och ädelste-nar som Kambodja är

rikt på. I det korrupta landet blir hon avlyssnad och förföljd när hon ger sig in i dessa känsliga frågor. Efter två år återvänder hela familjen till Sverige och hon fortsätter att jobba för Forum Syd på hemmaplan.

42 år Hon blir kontaktad av KRAV för att som kommunikations- och varumärkes-chef förnya och modernisera kommunika-tionen.

Kamp om naturre-surser i Kambodja.

1. Ta reda på dina styrkor och driv- krafter och vad som är viktigt för dig.

2. Skaffa erfarenhet genom praktik, volontäruppdrag, utlands- och styrelsearbete.

växla spår

3. Välj ett yrke där du trivs och har roligt - utifrån dina värderingar.

4. Var nyfiken, våga prova nytt och lita på din begåvning. Särskilt när du är ung,

då är det lättare att byta och testa ofta.

5. Bygg och förvalta ditt nätverk och dina kontakter genom att vara aktiv i olika sammanhang.

Toves bästa karriärtips

19N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

>

T E M A

T O V E E N G S T R Ö MAktuell: Vågat ta steget som ”karriär-bytare”.

Jobbar nu som: Projektledare för hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer.

Utbildning: Biolog-geovetarlinjen i tre år, kommunikation i två år och kulturgeografi i ett halvår.

Familj: Stor stödjande släkt, man, två barn, hund och marsvin.

Fritid: Återhämtar sig i naturen med hundpromenader och genom att bygga på sommarstugan.

Vallhunden Sky behöver både fysisk aktivitet och hjärngympa.

I dag är utmaningen att ta fram hållbara lösningar för bland annat vatten och sanitet vid internationella kriser.

43 år Den svenska paviljongen på världsutställningen i Shanghai ska byggas upp. Även här står hållbarhet, innovation och kommunikation i fokus. Som CSR- och kommunikationschef får Tove uppdraget att knyta ihop svenska intressenter. Hon får fria händer att nå "the young urbans". Hon anordnar journalistresor till Sverige för att visa upp svenska innovationer. Svenska pa-viljongen vinner pris för den mest affärsdri-vande utställningen.

45 år Tove blir tipsad om att söka ett jobb som CSR-chef på Astra Zeneca i Sö-dertälje. Men det äventyret får ett alltför tidigt slut. Efter två år läggs forskningen ner. Hon hinner ändå göra en film om tonårshjärnan som väcker internationell uppmärksamhet. Hon är med och startar upp Universeum i Tonårshjärnan upp och ner.

Göteborg och fortsätter därefter som arbe-tande styrelsemedlem på Vetenskapens hus.

47 år "Vad gör jag nu?". När det känns som mest hopplöst blir hon kon-taktad av ett rekryteringsbolag dit hon skickat sitt cv. På uppdrag av Vinnova ska hon leda ett kommunikationsprojekt som handlar om innovationsupphandling för offentlig sektor. De goda exemplen visar vägen.

49 år Ännu ett projekt med Vinnova startas upp, den här gången om hållbara innovationer vid internationella kriser och katastrofer. Människor är på flykt i världen, som en följd av krig och att allt fler drab-bas av klimatkatastrofer. Även här är det breda samarbeten som gäller. Syftet är att ta fram hållbara långsiktiga lösningar för vatten och sanitet, elförsörjning och av-fallslösningar.

N AT U R V E TA R E20 N R 4 2 0 16

T E M A

Direkt efter exa-men sadlade Leo Wal-lin om. Han valde bort forskningen som utbild-ningen till partikelfysi-ker förberedde för. I dag är han verksamhetsan-svarig på företaget Nor-buling, som lotsar ar-

betssökande ut på arbetsmarknaden.– I dag ligger fokus på nyanlända, att

underlätta för dem att få sitt första jobb. Vi ger dem verktyg för att kunna inven-tera och kommunicera sin kompetens.

Som verksamhetsansvarig coachar och leder han ett tiotal medarbetare som finns utspridda i landet. När Naturvetare ringer sitter han på tåget till Göteborg på väg till ett lokalkontor.

– Det här jobbet passar mig bra. Jag gil-lar att träffa människor och göra en insats som ger avtryck. Det handlar både om att dra nytta av den kompetens som kommer till Sverige och att ge de nyanlända en me-ningsfull tillvaro och kunna bidra.

De nyanlända som får det här stödet har fått uppehållstillstånd, numer bara till-fälligt, och håller på att lära sig svenska. Många av dem har en akademisk utbild-ning och väntar på validering. Man räknar med att ungefär en fjärdedel av de som kommer från Syrien är akademiker.

– Detta är en del av valideringen, där vi tittar på yrkeskunnande och den reella kompetensen, medan UHÄ ansvarar för

validering av själva examen, som kan leda till behörighet för att utöva ett visst yrke.

Har du nytta av din utbildning?– Ja, det tycker jag. Som akademiker är

jag van att hantera och analysera stora in-formationsmängder, och att lösa problem.

Gäller det även i mötet med nyanlända akademiker?

– Ja absolut, jag har förståelse för deras kunskap och kan relatera till olika yrkes-grupper. Här kommer också min bak-grund i styrelserna för både Naturvetarnas studentråd och Saco studentråd till nytta. Mitt engagemang inom Saco har gett mig inblick i många olika akademiska yrken.

Vid sidan av jobbet driver han nätverket Saco Unga Akademiker, en samlingspunkt för nyexade. Tanken är att deltagarna ska dela med sig av sina erfarenheter från till exempel första jobbet och få fackliga tips där de befinner sig i sin karriär.

Dina bästa karriärtips?– Pröva dig fram och försök hitta det

som är bra för dig själv. Ducka inte för utmaningar, antar du dem så växer du. Att ha roligt och trivas är grunden för att lyckas i jobbet. Detsamma gäller ideellt engagemang, som måste bygga

på lust och vilja att åstadkom-ma något tillsam-mans med andra. #

Frida skriver om andras forskning

När forskningsmedlen var slut ställdes Frida Henningson Johnson inför ett vägval.

– Ska jag klamra mig fast ett tag till inom akademin eller ska jag följa min lust? Jag gjorde det senare och gick en ettårig journa-listutbildning för akademiker.

Det har hon inte ångrat en sekund. I dag är hon kommunikatör för ett stort projekt som drivs av KTH, KI och Uppsala univer-

sitet: the Human Protein Atlas. Uppdraget är att nå ut med ny vetenskap i hela världen via pressmedde-landen och sociala medier, bland annat en blogg där forskare intervjuas och forskningsresultat presen-teras på ett populärveten-skapligt sätt.

Hon hade en tydlig plan för vad hon ville göra även om den inte var satt på pränt.

– I ett första steg kontaktade jag folk i mitt nätverk, främst sådana som hade lämnat akademin och satsat på en annan yrkesbana. Jag bjöd in till lunchmöten för att få veta mer om deras karriärer, vilket var mycket gi-vande och inspirerande.

Frida Henningson Johnson.

Leo Wallin.

Fysikern som lotsar in f lyktingar på arbetsmarknadenPartikelfysiken får klara sig utan Leo Wallin. I dag stärker han nyanlända att bli attraktiva för jobb i Sverige. Frida Henningson Johnson läm-

nade sin egen forskning inom immunologi. I dag skriver hon om andras forskning. Proteinatlasen ska spridas till en större publik i hela världen.

Tar till vara kompetens.

21N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Efter mer än 20 år i jordbrukets tjänst växlade Rolf Brennerfelt spår. Sedan ett och halvt år är han generaldirektör på SMHI.

– Det ingick inte min karriärplan. Jag grep tillfället när jag fick veta att SMHI sökte en ny gd. Det passade bra eftersom jag bodde nära Norrköping och hade lämnat Bryssel efter många är där på olika jobb.

Som agronom känner han sig hem-ma i den naturvetenskapliga miljön. Numera är bönderna en av målgrup-perna som efterfrågar väderinstitutets tjänster.

– Visst var det en utmaning att som femtioåring byta sektor. Men mest är det stimulerande att leda en verksam-het med 600 anställda på fem platser i landet. Vi är en av de mest kända myn-digheterna och har höga förtroende-siffror.

Han förklarar att en av utmaning-arna är att nå ut i sociala medier och i appar, där inte minst de unga håller hus. Men fortfarande är radio, tv och tidningar de viktigaste medierna för att varna allmänheten om allt från torka och översvämningar till starka vindar.

– Den snabba digitaliseringen är spännande med allt större datamäng-der att hantera. För att göra ännu mer träffsäkra prognoser har vi ett samar-bete i Europa med insamling av väder-data via satelliter.

När han pluggade till agronom på SLU tidigt 90-tal var han inställd på att ägna sig åt något inom livsmedel. Det gjorde han indirekt på regeringskans-liet, där han först jobbade för dåvaran-de jordbruksminister Karl-Erik Olsson.

Strax efter EU-inträ-det hamnade han i Bryssel, bland annat som chef för LRF:s kontor. När sedan Jordbruksdeparte-ment ringde kunde han inte tacka nej till tjänsten som

statssekreterare här hemma.Flytten tillbaka till Bryssel gick lätt

när han fick chansen att bli kabinetts-chef. Uppdraget var att hjälpa den svenska ordföranden i den europeiska kommittén för ekonomiska och sociala frågor.

Mitt i karriären, som fyrtioåring, tog Rolf Brennerfelt lite oväntat timeout.

– Jag tog ett sabbatsår och läste fran-ska på ett universitet i Frankrike. Har man den chansen ska man ta den. Det hade jag stor nytta av både i jobbet och i min personliga utveckling.

Dina bästa karriärtips?– Det du gör måste bottna i dig själv.

Då blir du trovärdig och kan göra ett bra jobb. Bygg nätverk och byt yrkes-bana, säger bondsonen som växte upp på en spannmålsgård i Västmanland. #

Rolf bytte jordbruk mot väder

Rolf Brennerfelt.Hon blev stärkt i sitt val att komplet-

tera sin kompetens med journalistik.– Jag ville göra något nytt och sam-

tidigt få användning av min erfarenhet från forskningen. Drömmen var att job-ba som vetenskapsjournalist, medveten om att konkurrensen är tuff.

När hon skulle pröva sina vingar som journalist fick Frida Henningson John-son det bästa från två världar.

– Jag hade tryggheten och kolle-gorna på Uppsala BIO, där jag arbetade halvtid som projektledare. På min an-dra halvtid jobbade jag som frilans och skrev bland annat på uppdrag för den här tidningen.

Som forskare hade hon samma vill-kor som så många andra och fick fort-sätta så länge hon hade forskningsme-del. Det var en tidsbegränsad anställ-ning som forskarassistent med en egen grupp inom immunologi på Uppsala universitet.

Ditt bästa karriärtips?– Tänk efter vad du tycker om att

göra och vad du är bra på. Var inte rädd för att kontakta personer som kan in-spirera och ge idéer att komma vidare i karriären.

Hon ger rådet att berätta för omvärl-den att du är på väg att växla spår och vad du vill göra.

– Gör medvetna val, väg in risker och möjligheter och var realistisk. Då kan du själv styra din framtid och slipper bli offer för omständigheterna. # I dag har Rolf Brennerfeldt mer

koll på vindarna än på ogräset.

Alltid beredd med papper och penna.

växla spår

N AT U R V E TA R E22 N R 4 2 0 16

Har du planer på att göra något an-nat i arbetslivet? Då kan du ta hjälp av Naturvetarnas karriärråd-givare. En av dem är Ann Lundström som tillhandahåller verktygen på vägen till nytt jobb. En nyckel är att ta reda på dina drivkrafter.

Du är mitt i karriären och trivs bra med både jobb och kollegor. Men så finns där en gnagande känsla av att det är dags att ta nästa steg. Du ringer Naturvetarna och får prata med karriärrådgivaren Ann Lundström.

– Det här är ett vanligt fenomen och många drabbas av den så kallade ”sju-årsklådan”, som innebär att man ef-

ter fem till tio år på samma arbetsplats vill komma vidare, men man vet inte alltid vart.

Andra som kontak-tar Naturvetarnas kar-riärservice kan ha blivit uppsagda, är klara med sin utbildning eller trivs

inte där de är i dag och söker därför jobb.Hennes råd är att i ett första steg ta

reda på vad man vill göra. En del har en oklar bild av det, kanske för att de inte vet vilka möjligheter som finns.

– När du vet vad du vill gör du en kompetensinventering, där du listar dina färdigheter som är kopplade till det du vill arbeta med.

Vilka kompetenser bör finnas med?– Dina kunskaper, erfarenheter och din

personlighet. Om du känner dig osäker kan du fundera på när dina kollegor behöver din hjälp. Om du ser ett mönster i att du till exempel ofta får frågor om hur datapro-gram fungerar så är du säkert duktig på det.

KOMMUNICERA KOMPETENS

Ann Lundström är ofta ute på universi-teten och möter doktorander och juniora forskare.

– Jag brukar ge rådet till dem att kart-lägga sina generella kunskaper och vilka arbetsuppgifter de trivs bäst med. Det kan handla om allt från undervisning och mö-tet med studenter till projektledning, pro-

blemlösning och analys. Våga tänk mindre ämnesområde och mer allmän kompetens.

Sedan gäller det att kunna kommuni-cera sin kompetens och förklara den för andra på ett begripligt sätt.

– Använd din lista och öva på att kom-municera dina starka sidor. Det gör dig säkrare i ditt uppträdande. För många ar-betsgivare är personlighet viktigare än en perfekt matchning. Den kompetensutveck-ling som kan behövas erbjuder som regel arbetsgivaren.

GÖR EN KARRIÄRPLAN

Bör jag göra en karriärplan?– Ja, men var beredd på att revidera den

under resans gång. Var man hamnar är ofta en kombination av planering och tillfällig-heter. I karriärplanen bör det finnas med vad du behöver göra för att nå dina mål

Kan det finnas skäl att sätta upp delmål?– Ja, det är en bra idé. Ett första del-

mål kan vara att komma fram till vad man vill jobba med och nästa steg blir då att ta reda på hur man kommer dit. Du kanske inte kan få drömjobbet direkt. Ett

Ta reda på dina drivkrafter och sätt upp mål

växla spår

Naturvetarnas karriärprofilanalys bygger på en metod som företaget Deci-sion Dynamics har utvecklat genom forsk-ning. Den visar att vi i våra karriärer har oli-ka drivkrafter som kan delas in i fyra olika inriktningar. De flesta har inslag av alla driv-krafter, men att någon av dem dominerar.EXPERTEN

Man blir mästerlig inom ett område. Fram-gång innebär att man lär sig mer inom sitt

yrkesområde, både kompetens- och kun-skapsmässigt.DEN LINJÄRA

Fokus ligger på att göra en uppåtriktad karriär med stort ansvar och auktoritet. DEN UTVIDGANDE

Bygger på att man upptäcker sin karriär genom horisontella förflyttningar till närlig-gande områden. Med det följer en bredare kompetens.

DEN EPISODISKA

Är den mest förändringsbenägna och minst konventionella. Stimuleras av nya ar-betsuppgifter och att byta jobb ofta. Vill du göra en karriärprofilanalys? Medlemmar betalar 250 kronor (cirka 2 000 kronor på marknaden). Uppfölj- ande samtal med en av Naturvetarnas karriärrådgivare ingår. Mejla till karriar@naturvetarna.se.

Gör en karriärprofilanalys

Ann Lundström.

T E M A

23N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

delmål kan vara att arbeta som projektle-dare om målet är att bli chef.

Den som har planer på att byta karriär bör fundera på varför. Ann Lundström har själv bytt karriär ett par gånger. När hon som nybakad mikrobiolog fick frågan om hon ville doktorera tackade hon ja fast det från början inte ingick i hennes plan. Efter att ha undersökt alternativen var det den bästa vägen att gå.

Efter disputationen kände hon att det vara dags att lämna akademin. Genom vänner fick hon upp ögonen för försäljning inom life science.

– Jag blev rekommenderad att söka ett jobb som produktspecialist och fick det. I den branschen blev jag kvar i sex år, men jag hade inte det rätta drivet för att sälja. När jag i den här tidningen såg att Natur-vetarna sökte en karriärrådgivare kände

jag att den tjänsten skulle passa perfekt.Här får hon göra det hon tycker är ro-

ligt och är duktig på.– Jag möter naturvetare i olika roller

och hjälper dem att komma rätt i karriä-ren, genom bland annat rådgivning och coachning. Jag gillar också att föreläsa för olika grupper av naturvetare, allt från doktorander till medlemmar som står in-för en uppsägning efter till exempel en neddragning på ett företag.

ÖKAD SJÄLVKÄNNEDOM

Ann Lundström är noga med att Naturve-tarnas karriärrådgivare inte skaffar jobb till medlemmarna.

– Vi tillhandahåller verktygen och för-bereder dem för att själva kunna hitta en karriärväg som de trivs med och kan lyck-as med. I det ligger att öka sin självkänne-dom och ta reda på vilka drivkrafter man har. De är ofta stabila över tid, medan sy-nen på karriär kan förändras.

För att öka sin självkännedom tipsar hon om att göra en karriärprofilanalys som Na-turvetarnas medlemmar erbjuds till ett för-månligt pris. Den visar personliga drivkraf-ter och karriärinriktning. Analysen är web-baserad och kan följas upp med samtal med

Öva på att kommunicera dina starka sidor.

någon av Naturvetarnas karriärrådgivare.Att finnas på Linkedin är en själv-

klarhet idag, även om man inte är i färd med att byta jobb eller karriär. Många är däremot inte aktiva användare och därför erbjuder Naturvetarna Linkedin-coachning till medlemmarna. #

Vilken drivkraft är starkast hos dig?

Maxa din Linkedin-profilEn uppdaterad och professionell profil är grunden för att lyckas på Linkedin. Här några tips:

Bilden på dig själv har ett starkt signalvärde. Tänk på att den ska vara nytagen och ge ett professionellt in-tryck.

Fundera på vilka du vill ska hitta dig på Linkedin. Använd sökord som gör att rekryterare och företag som du vill komma i kontakt med hittar dig.

Vilken information behöver din målgrupp för att du ska bli intressant för den?

Ha fokus på framtiden och vad du kan tillföra en arbetsgivare istället för att räkna upp vad du har gjort.

Var aktiv och delta i de grupper och nätverk som är intressanta för dig. Håll koll på din omvärld genom att också följa arbetsgivare och andra som kan ge dig nyttig information.

Dela med dig av information. Ju mer du delar med dig desto mer får du tillbaka.

Naturvetarna erbjuder Linkedin-coachning. Mejla till karriar@ naturvetarna.se så återkopplar nå-gon av våra karriärrådgivare till dig.

R E P O R TA G E

Här ger elektronervärldens

skarpaste ljusPå ett fält utanför Lund snurrar elektroner i en hastighet nära ljusets för att skapa ett intensivt ljus. Med detta kan forskarna titta närmare på molekyler i rörelse och i fram-tiden kanske inuti små levande djur utan att skada dem.

T E X T A N N A N O R B E R G F O T O P E R R Y N O R D E N G O C H B J Ö R N L I N D G R E N

25N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

>

MAX IV-anläggningen bygger vidare på en lång tradition av forskning inom acceleratorfysik i Lund och i Sverige.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E26 N R 4 2 0 16

– Det går inte att se ljuset, säger fors-karen Uwe Müller, vi måste omvandla det till något vi kan se. Vi får ut informationen som små svarta prickar på en bild och från detta räknar vi fram hur till exempel en molekyl ser ut.

Han och kollegan Rajmund Mokso går genom slussen in till anläggningen och hänger vant på sig varsin dosimeterbricka. Den ska mäta om de blir utsatta för rönt-genstrålning.

– Risken för det är väldigt liten, men vi måste också visa att det är säkert att jobba här, säger Uwe Müller.

HUNDRATALS KRISTALLER

Han guidar oss till experimentstationen BioMAX, ett blyinfattat rum där ett matt

Till exempel kan de se var tungmetaller är koncentrerade i mat eller i förbrännings-rester. Eller ta reda på mer om livets fysik genom att skanna ben och tänder. Till ex-empel kan man titta på hur mikrostruktu-ren ser ut i ett ostronskal.

– Om vi kan förstå hur de bildas kan vi härma det och ta fram material med sam-ma egenskaper.

Hon talar snabb engelska med ett stänk av italienska. Engelska är det gemensamma språket på MAX IV. Här jobbar ungefär 200 personer med 30 olika nationaliteter. Många är fysiker, men även andra naturve-tare, som kemister och matematiker, finns här. När anläggningen är igång ska det finnas plats för över 2 000 forskare per år inom allt ifrån atomfysik och läkemedels-kemi till miljöforskning och kulturhistoria.

RYMDSKEPP

MAX IV-anläggningen liknar ett glänsande rymdskepp som landat i det platta skånska landskapet. Strax bredvid ligger en gam-mal gård i falurött och vitrappat. Och på ett närliggande fält rör sig byggkranarna där supermikroskopet ESS växer fram. Lju-set ute är ombytligt den här dagen: från blå himmel med vackert väder-moln till mörka moln och snöblandat regn. Men inne i an-läggningen är ljuset alltid precist.

Hon kommer farande på en blå sparkcykel i den rymliga, krökta korri-doren och ro-par till oss.

– Kom igen, det här händer inte varje dag.

Dina Carbone plockar upp en ask itali-enska chokladpraliner ur cykelkorgen och bjuder runt. Vi är i MAX IV-anläggningen utanför Lund. Korridoren omger en lag-ringsring för elektroner, som är över en halv kilometer i omkrets. Korridoren är längre, därav sparkcykeln; det tar tid att ta sig runt till de olika experimentstationerna.

Dina Carbone är strålrörsexpert vid sta-tionen NanoMAX. Här använder man det så kallade synkrotronljuset som produce-ras av elektronerna för att titta på saker i nanoskala, alltså 30 till 100 nanometer stora föremål. Som ett fint dammkorn el-ler ett litet virus.

STRUKTUREN I OSTRONSKAL

– Vi kan se 3D-strukturen och hur provet ser ut inuti, utan att förstöra det. Optiken gör att vi får extremt små strålar som träng-er igenom materialet. Vi kan undersöka fö-remål in operando, alltså när de är igång.

”

Dina Carbone är fysiker inom materialveten-skap och röntgenstrålning. Hon har tidigare arbetat i synkrotronanläggningen i Grenoble, men är sedan ett par år vid MAX IV.

MAX IV är en så kallad synkrotronljus-anläggning. Synkrotronljus är mycket intensivt ljus som levereras i ett brett spektrum av våg-längder. Ljuset skapas genom att elektroner accelereras till mycket höga hastigheter och deras bana böjs med hjälp av starka magneter i en så kallad lagringsring.Ljusets leds av från lagringsringen ut i strålrör till olika experimentstationer. MAX IV har i dag 14 strålrör med expe-rimentstationer under uppbyggnad, men det finns kapacitet för 28 stycken.

Tekniken i MAX IV gör det möjligt att få intensiv strålning med en relativt liten ener-gimängd. Lagringsringen kan fyllas på kon-tinuerligt med elektroner, så att inga experi-ment behöver avbrytas under påfyllningen.MAX IV är unik i att den skapar ett mycket högt flöde av fotoner, vilket ger en mycket fin och fokuserad ljusstråle. Fotonintensite-ten hos synkrotronljus mäts i briljans. MAX IV är den mest briljanta ljuskällan i världen.Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vin-nova, Region Skåne, Knut och Alice Wallen-bergs stiftelse samt ytterligare 11 svenska universitet bidrar till anläggningen.

Vi kan titta inuti organismer på ställen där inte biologerna kommer åt.

27N AT U R V E TA R EN R 3 2 0 16

En Icub i sele väntar tålmodigt på nya fotsulor.

Rajmund Mokso, fysiker. Har arbetat vid synkrotron-anläggningar i Grenoble och Schweiz med inrikt-ning på imaging, eller avbildning.

Prover placeras i den lilla öglan i nålens ände för att titta på strukturen hos olika biomolekyler.

Uwe Müller, kemist och bio- fysiker. Har tidigare arbe-tat över 16 år med synkro-tronforskning i Berlin.

R E P O R TA G E

N AT U R V E TA R E28 N R 4 2 0 16

stålrör kommer in genom ena väggen. Röret vi-lar på orangea stativ och omges av metallglän-sande apparatur och färgglada ledningar. Slut-punkten är en optisk spegel som är riktad mot något som ser ut som en lite grövre synål.

– Ser du öglan längst fram. Här ska provet sit-ta. Vi vill titta på 3D-strukturen hos biomoleky-ler, med mycket hög upplösning. Vi kan skanna hundratals kristaller varje dag och titta på inter-aktioner mellan proteiner och andra molekyler. På så sätt kan man ta fram bättre fungerande lä-kemedelssubstanser, säger Uwe Müller.

Han berättar att de nyligen fick ut det första ljuset ur strålröret vid BioMAX. Nu väntar fin-putsning för att förbättra egenskaperna. Magne-ter ska justeras in så att elektronerna landar exakt där de ska. Öppningen i strålröret är 4 millimeter och minsta fel kan göra att 3 miljarder elektron-volt leds fel och förstör instrumenten.

– Allt handlar om precision. Utrustningen i anläggningen står på tunga granitblock för att det ska vara stabilt och ge en helt stilla ljusstråle.

PALEONTOLOGI OCH MATERIALVETENSKAP

Han tycker att den stora skalan är en del av fasci-nationen med att jobba med synkrotronljus och han uppskattar också lagandan vid MAX IV.

Rajmund Mokso, som ansvarar för experi-mentstationen MedMAX, håller med.

– Här finns en stor koncentration av olika ex-pertis. Du kan träffa forskare inom många olika områden, från paleontologi till materialveten-skap, och välja vad och vem du jobbar med. Just nu är här många fysiker, men också matematiker och biologer.

MedMAX är ännu inte uppbyggd. Rajmund Mokso arbetar med att ta reda på vilket intresse som finns och vilka projekt i Sverige som skulle kunna passa in, så att de ska kunna bygga instru-ment som matchar behovet.

LEVANDE MUS

– Vårt huvudmål är in-vivo-system. Där provet till exempel skulle kunna vara en levande mus eller fisk, eller benbitar. Det finns många möjlig-heter att titta på 3D-strukturer i prover och de processer som sker i dem.

Tekniken har likheter med medicinsk CT-skanning, men har tusen gånger hö-gre upplösning. Strålstorleken gör att man kan titta på prover upp till musstorlek.

– Vi kan titta inuti organismer på ställen där inte biologerna kommer åt. Vårt fokus är biologer och pre-klinisk forskning.

Runtom i världen finns över 50 an-läggningar med liknande ljuskällor. Ut-

maningen är att alltid ligga i framkant. – För att kunna bygga en ny synkro-

tronljusring måste man slå ett världsre-kord. Det som gör MAX IV unik är att den levererar det högsta flödet av foto-ner, och därmed är den mest briljanta röntgenkällan, säger Uwe Müller.

På årets ljusaste dag, sommarsolstån-det 21 juni, invigs MAX IV, som då blir världsledande i att generera intensivt ljus.

Annika Jerrebo, civilingenjör i teknisk fysik, arbetar med ”stability alignment & metrology”, alltså att ställa saker i anläggningen på exakt rätt plats. Hennes arbetsverktyg är 3D-modeller, laser-instrument, skiftnyckel och muskler.

Detaljer ur anläggningen. Elektronerna får fart i en elektronaccelerator och färdas i vacuum inuti kopparrör till lagringsringen. Därifrån leds ljus ut i strålrör till experimentstationerna.

>

V E T E N S K A P

29N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Det började med en bit grafit och en rulle tejp. Tejpen drar bort grafit lager för lager, tills endast ett atomtunt hönsnät av kol återstår. Det nya supermaterialet grafen skulle lösa många problem och bara fantasin skulle sätta gränserna. T E X T N ATA L I E V O N D E R L E H R

N AT U R V E TA R E30 N R 4 2 0 16

– Den fantastiska fasen av grafen är nog över nu, säger Jari Kinaret, direk-tör för grafen-flaggskeppet vid Chalmers i Göteborg.

Han beskriver cykeln av ett nytt ma-terial: först är det en hype, den fantas-tiska fasen där alla är entusiastiska över ett nytt material som potentiellt kan lösa alla problem. Efter ett tag spricker bubb-lan med alla förväntningar och man in-ser att det kanske inte var så enkelt.

– Det är lite där vi är just nu. De prak-tiska svårigheterna är större än de fantas-tiska idéerna. Samti-digt finns det en stor möjlighet att göra en skillnad inom vissa områden, det gäller att identifiera vad som är värt att fortsätta med, betonar Jari Kinaret.

FOKUS I FAS TVÅ

Flaggskeppet är en EU-satsning och ut-vecklar nya kunskaper baserade på gra-fen och relaterade material. Totalt är över tusen personer i 23 länder inblandade, tanken är att samarbetet mellan akademi och industri ska möjliggöra tillämpning-en av den breda grundforskningen och skapa nya arbetsplatser i Europa.

– Vi jobbar brett, eller horisontalt med många olika projekt och tekniska tillämpningar, och vertikalt, från grund-forskning till tillämpad forskning, berät-tar Jari Kinaret.

Det breda sättet att utforska grafens möjligheter är samtidigt den största ut-maningen. I vissa fall är grafen den bäs-ta lösningen, i andra fall finns det andra material som är mer lämpade eller kan fylla samma funktion till ett lägre pris.

V E T E N S K A P

För att avgöra vilka projekt som ska in i nästa fas görs just nu olika utvärderingar. EU-komissionen tittar bakåt och stäm-mer av om flaggskeppet har levererat som planerat, forskarna själva blickar framåt mot nya projekt och tillämpningar. Dess-utom analyserar man vad som är möjligt utifrån den akademiska forskningen och vad som är värt att ha från en industriell synpunkt.

– Vi vägar ihop allt detta, utvärderar de konkurrerande teknologierna, studerar litteraturen och organiserar workshops för att diskutera och debattera. Den här processen är en utmaning men vi kan inte fortsätta på den breda fronten om forskningen ska resultera i en återbäring, förklarar Jari Kinaret.

TVÅ I ETT

Grafen är tunn, stark, flexibel och ge-nomskinlig. Det kan leda ström och vär-me, listan med tänkbara tillämpningar är lång. Till exempel kan grafen användas för snabbare elektroniska komponenter, lättare och funktionella material samt bättre batterier som kan leverera energi snabbare. Det skulle till exempel vara till hjälp för accelerationen av elektriska bilar och bussar.

– Nu tittar vi även på biomedicinska tillämpningar, som artificiella näthinnor för att hjälpa synskadade människor. Ett annat område är utveckling av hjälpme-del för att få in läkemedel i kroppen på ett kontrollerat sätt, berättar Jari Kinaret.

Grafen kan inte bara ersätta andra material, utan också kombinera olika egenskaper. Det tunna membranet som släpper igenom ljus kan till exempel an-vändas för optiska sensorer eller för att använda glasrutor som bildskärmar. Mul-tifunktionella material i flygplan skulle

kunna båda känna av isbildning på pla-net och sedan värma upp materialet för att tina isen.

OVÄNTAD NYTTA

Men Jari Kinaret betonar också att det är viktigt att komma ihåg att den vikti-gaste tillämpningen kan vara någonting helt annat. Han påminner om upptäck-ten av laser och att ingen hade kun-nat förutse att det en dag skulle ersätta stålnålen i grammofonspelaren och möjliggöra dagens snabba internet med optiska fiber.

– I det här sammanhanget brukar jag citera nobelpristagaren Herbert Kroe-mer: den viktigaste tillämpningen av varje ny teknologi är någonting som möjliggörs av just den nya teknologin. #

Jari Kinaret.Grafen kan användas för att göra flexibla skärmar, till exempel för mobiltelefoner.

31N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

V E T E N S K A P

Grafen är ibland för tunt för att kunna hanteras och har svårt att fästa vid andra ma-terial. Forskaren Johan Liu vid Chalmers har hittat ett sätt för grafen att leda bort värme från olika typer av elektronik och optoelektronik.

Grafen har en hög värmeledningsförmå-ga, ungefär tio gånger högre än koppar. Men det tunna atomlagret är ingenting man kan ta tag i och dessutom interage-rar kolatomer inte med alla andra ma-terial.

– Vi har undersökt hur vi kan bygga ihop flera lager av grafen och funktio-nalisera det genom att tillsätta skräddar-sydda molekyler som binder kolatomer-na i ena änden och det andra materialet, till exempel kisel, i andra änden, förkla-rar Johan Liu.

De skräddarsydda molekylerna ökar värmeledningsförmågan och nu pågår tester för applikationer i samarbete med företag. Johan Liu kan inte avslöja för mycket men i princip handlar det om att kunna kyla ner komponenter som lätt blir varma, till exempel batteriet i tunna och trånga utrymmen.

Det har också varit svårt att mäta hur mycket bättre värmeledningen blir. Jo-han Liu och hans kollegor har utvecklat en ny metod som går ut på att värma upp ett litet område med hjälp av en la-

VISSTE DU ATT…Andre Geim, en av forskarna som för sina banbrytande experiment bakom grafen 2010 belönades med Nobelpri-set i fysik, även har vunnit IgNobelpriset tio år tidigare? IgNobelpriset belönar forsknings som får människor ”först att skratta och sedan att tänka”. Andre Geim utförde då experiment med mag-netisk levitation som fick en groda att sväva i luften.

serpuls och sedan detektera spridningen av värmen med en annan laser. Ju fortare värmen sprids, desto bättre är värmeled-ningen och därmed kylningen.

– Det blir ett slags fototermiskt fing-eravtryck. Det är ett unikt verktyg för att mäta effekten.

Studien publicerades 29 april i artikeln Functionalization mediates heat transport in graphene nanoflakes i tidskriften Na-ture Communications.

Skräddarsydda molekyler som kyler

Funktionalisering med skräddarsydda molekyler förbättrar den värmeledande förmågan hos flaggor av grafen.

N AT U R V E TA R E32 N R 4 2 0 16

Varje år upptäcks ungefär 18 000 nya arter. Samtidigt försvinner många och den biologiska mångfalden minskar. International Institute for Species Exploration, IISE, gör varje år en topp 10-lista på nya arter för att uppmärksamma detta. Så här ser årets lista ut:

1. Chelonoidis donfaustoi, en ny art av Galapagossköldpadda har upptäckts på ön Santa Cruz. Tidigare trodde man att denna var en variant av en annan art, men genetiska och morfologiska analyser har visat ett det är en egen.

2. Drosera magnifica, en växt i släk-tet sileshår, är den första växten som upptäckts via foton som lagts upp på Facebook. Växten finns bara på en bergstopp 1550 meter över havet och fångar insekter på sina kladdiga blad för att få näring.

3. Homo naledi, en ny förmänniska, har hittats i Sydafrika. Ben efter åtmins-tone 15 individer ger ny information till människans familjeträd. Lämningarnas ålder är ännu oklar.

4. Iuiuniscus iuiuensis, en blind, pigment- lös gråsugga, som bygger bon av lera, har upptäckts i Brasilien.

5. Lasiognathus dinema, en knappt fem centimeter lång marulkfisk, som finns i Mexikanska golfen. Den skiljer sig från andra marulkfiskar genom formen på

den struktur som sticker upp ovanför dess huvud som ett fiskespö.

6. Phyllopteryx dewysea, den rubinrö-da sjödraken, som är släkt med sjö-hästen, simmar i grunda vatten utan-för Australiens västkust. Den är 24 centimeter lång och har klara röda färger. Om vi inte har sett denna ti-digare, vad har vi mer missat? frågar sig topp-10-juryn.

7. Phytotelmatrichis osopaddington, en liten skalbagge, drygt 1 millimeter, som lever i vattensamlingar i olika väx-ter. Har fått namn efter björnen Pad-dington, som också kommer från Peru.

8. Pliobates cataloniae, en art av pri-mater som levde i Spanien för 11,6 miljoner år sedan. Upptäckten visar att det fanns en större variation i hur primaterna såg ut på den tiden, och kan innebära att människan är när-mare släkt med gibbonapor än med människoaporna.

9. Sirdavidia solannona, en ny trädart, hittades nära en större väg i Gabon.

Trädets blommor påminner om pota-tis- och tomatblom, vilket skulle kunna vara ett exempel på hur samma typ av reproduktion utvecklats oberoende av varandra.

10. Umma gumma, en afrikansk jungfru-slända. Den är bara en av 60 nya arter av afrikanska sländor som har iden-tifierats under 2015. De flesta är så pass färgglada och tydligt åtskilda att det går att artbestämma dem från ett fotografi. AN

Årets nya arter

Jungfrusländan Umma gumma.

Varför gräver man ner över tretusen tepåsar för att sedan gräva upp dem igen efter tre må-nader? Jo, dels får man veta mer om hur ned-brytningen av växtdelar påverkas av olika mil-jöfaktorer, och dels engagerar man flera tusen skolelever i ett massexperiment.

Projektet, där 250 skolklasser deltog, kallas tepåseförsöket och resultaten har nu presente-

rats. Slutsatserna är att nedbrytningen av te går snabbare i varma klimat och i näringsrika jordar. Särskilt den första fasen i nedbrytningen påver-kas av ett uppvärmt klimat.

Tepåseförsöket ingår i Forskarfredag, som ordnar ett massexperiment varje år. Håll utkik efter årets möjlighet att delta! AN

Tepåsar ger svar om klimatet

V E T E N S K A P

Hur påverkas Sverige av El Niño?Extremt höga temperaturer i världen under våren förklaras bland annat med väderfenomenet El Niño, vid sidan av klimatförändringar. Kan El Niño komma att påverka det svenska sommarväd-ret och hur har El Niño uppstått?

Att Sverige kommer att få en varm eller kall sommar på grund El Niño finns det inte någon forskning som tyder på. El Niño är en klimat-variabilitet som rubbar de storskaliga vädersyste-men kring Stilla havet. Fenomenet uppkommer i samband med en ovanligt varm sommar vid Perus kust

FRÅGA EN

NATURVETARE

vilket bidrar till ovanligt höga ytvattentempe-raturer. Höjda ytvattentemperaturer vid Perus kust leder till att passadvinden försvagas vil-ket i sin tur leder till att tryckförhållandena i

atmosfären ändras. Detta bidrar till att

cirkulationen i hav och atmosfär

förändras. I och med att cirku-lationen i hav och atmosfär föränd-ras kring

Stilla havet så påverkar

det även haven och atmosfären kring Atlanten och Indiska oceanen. Det är dock svårare att se vilken regional påverkan El Niño bidrar till ännu längre ifrån Stilla havet. Det finns forskning som tyder på att El Niño statistiskt sett bidrar till att klima-tet i Skandinavien under april-juni blir svalare och blötare än normalt men den forskningen är förknippad med stor osäkerhet. I år stäm-mer det exempelvis inte. Något som är säkert är att El Niño bidrar till höga globala medeltemperaturer. Hur den höjda medeltemperaturen globalt påverkar Sverige är mer komplicerat.

MIKAEL SJÖSTRAND , KANDIDATSTUDENT, METEOROLOGISKA INSTITUTIONEN, STOCK-HOLMS UNIVERSITET

Var kan man förvänta sig att träffa på brännmaneter i Sverige? Har de blivit vanligare eller finns de kanske på nya platser? Vad är det som avgör var de trivs? Hur fungerar mekanismen som gör att de bränns. Finns det andra djur eller växter som har liknande system?

Brännmaneter är vanligast på västkusten, men finns också i södra Östersjön. De har inte visat någon signifikant ökning över tiden, men mätningarna är ganska dåliga. Deras utbred-

ning är nog ungefär som den varit tidigare. De undviker varmt vatten och finns därför djupare ner under den varmaste perioden på sommaren. De har så kallade cnidocyster, ett slags celler som skjuter ut små hullingförsedda pilar mot bytesdjur och injicerar ett gift. Brännässlor har också giftkapslar i sina brännhår, men saknar utskjutningsmekanismen.

PETER TISELIUS, INSTITUTIONEN FÖR BIO-LOGI OCH MILJÖVETENSKAP, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Var kan man träffa på brännmaneter i sommar?

Vad vill d

u fråga en naturve

tare?

Skicka in din fråga till

redaktion@naturve

tarna.se

Cyanea Capillata

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E34 N R 4 2 0 16

Hur får man näringsämnena att hamna där de gör nytta och inte där de ställer till problem? Det vet agronomen Stina Olofsson, som arbetar med ett projekt för miljörådgivning för lantbrukare. T E X T A N N A N O R B E R G F O T O S O F I E L O G A R D T

I N S P I R AT Ö R E N

Hon håller ordning på kväve & fosfor

Det börjar med en rundvandring på gården bland kor eller odlade fält. Lant-brukaren berättar om sin verksamhet för rådgivaren, kanske diskuterar man produktionsfrågor för att också komma in på miljöfrågor.

– Rådgivningen är ett sätt att ge lantbrukarna mer kunskap om miljö-påverkan så att de kan göra saker på frivillig väg. Det är ett alternativ till en skärpt lagstiftning, som skulle kunna bli väldigt detaljerad och svår att an-passa till verkligheten, säger Stina

Olofsson, som är projektledare för Grep-pa Näringen sedan starten 2001.

Hon är agronom och arbetade som växtnäringsexpert på Jordbruksverket när tankarna om återkommande miljö-rådgivning dök upp.

UTFODRING OCH GÖDSLING

– I projektet arbetar hela branschen till-sammans med miljöfrågan. Det är ett stort projekt som många vill vara med i. Jag tror att det är därför vi har kunnat vara kvar så länge.

Hon tycker att det är roligt att jobba med helheten för gårdarna, från utfod-ring av djuren till gödsling och växtod-ling. Projektet sträcker sig från kontakter med forskare till tillämpningen på går-darna, så att man bidrar till att ny kun-skap kommer till användning.

– Jag gillar att arbeta i gränslandet mellan policy, forskningsdata och prak-tisk tillämpning. Jag har alltid jobbat med ganska tillämpad växtodling, och har också ett eget lantbruk vid sidan av. Det är kul att kunna omsätta kunskapen på fritiden.

EFFEKTIVARE PRODUKTION

En utmaning i projektet är att hålla igång entusiasmen och komma med nytt mate-rial till rådgivarna och lantbrukarna.

– Vi måste även sätta kronor och ören på de åtgärder man kommer fram till. Det finns många miljöengagerade lantbrukare, men det är ju också ett företag de driver.

Vid första besöket på gården görs till exempel en så kallad växtbalansberäk-ning där man tittar på hur mycket näring som tillförs och lämnar gården. Tanken är att man ska kunna få en effektivare produktion med mindre överskott och förluster till omgivningen. Och därmed också en bättre ekonomi.

Projektledarjobbet innebär möten både med projektgruppen och regionala kontor. Stina Olofsson med kollegan Maria Fermvik.

35N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

ST I N A O LO F S S O N

Aktuell: Projektledare för Greppa Näringen.

Yrke: Agronom vid Jordbruksverkets anläggning i Alnarp.

Utbildning: Agronom inom växtodling och odlingssystem.

Bor: Utanför Ängelholm.

Inspireras av: Engagerade människor. De som brinner för sina arbetsuppgifter. Av att göra nytta. Miljöengagemang är en viktig del av min yrkesidentitet, men det ska vara faktaunderbyggt.

Gör en ledig dag: Är ute i naturen och motionerar, till exempel åker skidor. Umgås med familjen och sjunger i kör.

Bästa tips för minskade utsläpp i vardagen: Ät upp det du lagar till. Försök öka andelen grönsaker och vegetariskt. Framförallt, köp svenskt när det går, så stödjer du det svenska lantbruket som arbetar med ett stort miljöengagemang.

– Vi har tittat på vilka frågor som kan vara mest aktuella för olika typer av går-dar, som växtodling, mjölkgårdar och grisgårdar. Lantbrukaren ska kunna få en helhetsbild av gårdens miljöpåverkan och hitta åtgärder som är bra både för gården och för miljön.

SATELLITBILDER

Inom projektet gör man också mätningar i fält på olika sätt. Man mäter på kväve-upptag i höstvete med handburna sensorer för att avgöra om man behöver gödsla med kväve en sista gång inför sommaren eller inte. De medverkar även i ett samarbets-projekt som tar fram vegetationskartor från satellitbilder över odlade fält. På dem kan man se var grödan växer bra eller dåligt.

– Vi ser till att kartorna finns tillgäng-liga och med den informationen kan lant-brukaren programmera gödselspridaren så att den bara gödslar där det behövs.

Stina Olofsson berättar om det syste-matiska arbetssättet som är en anledning till projektets framgångar. De arbetar både med rådgivning och uppföljning av hur det gått och vilka åtgärder man genomfört.

VÅTMARK

– De flesta är nöjda med rådgivningen de har fått och har oftast ändrat utfodringen

av sina djur inom några månader. Andra åtgärder, som att anlägga en våtmark, tar såklart längre tid. Vi har också sett att mängderna av kväve och fosfor har mins-kat i de vattendrag som rinner genom lantbruk. Och att det finns ett samband mellan mycket rådgivning och minskat näringsläckage. #

G R E P PA N Ä R I N G E N

Projektet drivs av Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och flera företag i lantbruksbranschen.

Målet är minskade utsläpp av klimat-gaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

Man erbjuder lantbrukarna gratis frivil-lig miljörådgivning med syftet att hitta åtgärder som är bra både för lantbru-karens ekonomi och för miljön.

Möjligheten till rådgivning finns i hela Sverige för gårdar som har minst 25 djur eller 50 hektar odlingsmark.

www.greppa.nu.

Greppa Näringen ger rådgivning som ska hjälpa både miljön och lantbrukaren.

N AT U R V E TA R E36 N R 4 2 0 16

M A N U A L E N

Den som känner medkänsla med sig själv har större förutsättningar att hålla i arbetslivet, visar pågående forskning vid Karolinska institutet. Syftet är att un-dersöka om compassionträning kan an-vändas i företag och organisationer för att skapa ett hälsosammare arbetsklimat. Till stor del handlar det om att vara vän-lig och omtänksam mot sig själv och inte låta självkritiken ta överhand.

– Vi har börjat se hur man kan till-lämpa den förståelsen för att minska stress och öka välmåendet, både på det personliga planet och i organisationen, säger Christina Andersson, psykolog vid Institutionen för klinisk neuroveten-skap vid Karolinska institutet och an-svarig för studien.

PEPPA DIG SJÄLV

Självmedkänslan är värdefull i svåra situ-ationer när man tycker att man misslyck-ats med någonting, eller känner sig rädd och osäker inför något. Det kan vara en presentation, en relation till kollega eller ett kundmöte.

– Många gånger är vi inte ens med-vetna om vilka hårda krav vi ställer på oss själva. Istället för att peppa oss själ-va, försvårar vi det för oss i livet. Var medveten om vad du säger till dig själv när saker inte går som du tänkt; peppar du dig eller är du taskig? säger Maria Helander, beteendevetare och samtals-terapeut som håller kurser i stresshan-tering, mindfulness och kbt, där själv-medkänsla är en viktig del.

Det självkritiska beteendet aktiveras

Självsnälla mår bättre när det är tufft på jobbet, enligt ny forskning. Med compassion-träning kan du utveckla självmedkänsla och bemästra självkritiken när saker inte går som du tänkt dig. TE XT MAR GAR ETHA E LD H I LLU STRATI ON SARA-MARA / S ÖD E R B E R G AG E NTU R

Lär dig stå pall i motgång

när det är jobbigt eller man har gjort ett misstag. Man dömer sig själv och får ne-gativa tankar om sin duglighet eller krä-ver att man till och med ska vara perfekt. Man får en stark känsla inombords av att vara en dålig människa som inte duger.

TILLHÖRA FLOCKEN

Alltmer forskning visar hur bra vi mår av att vara vänliga mot oss själva. Kristin Neff är en av de banbrytande forskarna på temat self-compassion. Hennes forsk-ning visar att självmedkänsla är något vi kan ta hjälp av för att vara ett stöd för oss själva när vi möter motgångar.

– Vi bär på en nedärvd rädsla att bli uteslutna ur f locken och hamna utan-för. För att slippa det, skapar vi den inre kritiska rösten för att rätta till våra misstag och få vara med i gemenska-pen. Har man då en högre självmed-känsla är man mer förstående med sig själv, säger Maria Helander.

När vi börjar hacka på oss själva får vi ett stresspåslag som liknar det i en hotsituation. När vi är vänliga mot oss själva aktiveras istället hjärnans trygg-hetssystem. Hjärtrytmen blir lugnare och substanser som gör att vi mår bra,

Peppar du dig eller är du taskig?”

som oxycotin och endorfiner, utsöndras och vi återhämtar oss från stress.

– Många tror att de ska piska sig själ-va för att vara duktiga och duga. Men att vara snäll mot sig själv är viktigt för att orka och inte fastna i negativa tankar om sig själv och sina prestationer, säger Maria Helander.

TRÄNA SJÄLVMEDKÄNSLA

Det går att träna upp compassion och själv- medkänsla för att lära sig hantera stress och prestationskrav på jobbet. Vissa har förmå-gan med sig in i yrkeslivet, medan andra behöver lära sig den.

– När de självkritiska tankarna drar igång kan du lägga båda händerna på hjärtat och lugna dig själv. Samma vänli-ga beröring du ger andra kan du också ge till dig själv. Det hindrar tankarna från att skena iväg, säger Maria Helander.

Hjärnforskning visar att mindfulness är en väg att uppnå självmedkänsla.

– Mindfulness är en bra metod att träna på att vara närvarande i nuet. Genom att fokusera på nuet minskar stressen och du får en känsla av lugn och kontroll. #

VÄGEN TILL SJÄLVMEDKÄNSLA

Första steget är att bli medveten om din inre kritiker! När du accepterar, förstår du varför du mår som du mår och varför du be-handlat dig själv dåligt. Det gör att du lättare kan känna självmedkänsla. (Maria Helander)

K A R R I Ä R

37N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

ÖVA D IG I SJÄLVM E DKÄNSLA

Öva dig i självmedkänsla genom att göra EN övning om dagen: >>

>>

>>

>>

>>

>>

>>

Gör minst en sak som bara är för din egen skull.

Förlåt dig själv och andra.

Öva dig i att göra saker mindre perfekt, och att vara tillräckligt bra.

Känn tacksamhet över dina egna begåvningar.

Sluta skämmas över en tupplur.

Be om hjälp!

Prata med en terapeut/psykolog/ diakon/präst om din inre skam.

K A R R I Ä R

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E38 N R 4 2 0 16

F R Å G A E X P E R T E N :NATU RVETAR NAS EXPE RTE R SVARAR PÅ FRÅG OR FRÅN M E DLE M MAR NA

Jag och min fru har planer på att göra vår drömresa. Vi räknar med att vara borta under ett år. Jag jobbar på ett privat företag och hustrun är statligt anställd. Vi känner båda två att vi behöver få ny energi och nya erfarenheter. På köpet lär vi oss franska. Så nu undrar jag om vi har rätt till tjänstledighet under ett år?

Har vi rätt till tjänstledighet?

Nej, generellt är det inte möjligt att begära tjänstledighet för att resa. Tjänstledighet är en förmån som är reglerad i lag och avtal. Du är fortfa-rande anställd under tjänstledighet och behåller alla förmåner när du åter-går i tjänst. Man har inte rätt att ta en annan anställning om du inte kommit överens om det med din arbetsgivare.

Även om det inte finns stöd i lag och avtal för att vara tjänstledig för en långresa kan det finnas öppningar. Om arbetsgivaren ser ett värde i att ni gör den här resan så kan ni träffa en en-skild överenskommelse med arbetsgi-varen. Se till att ni får ett skriftligt avtal om tjänstledighet och att samma villkor ska gälla som vid annan tjänstledighet.

Arbetstagare som har en tillsvidare-anställning på en statlig myndighet har rätt att vara tjänstledig om hen fått en tidsbegränsad anställning på en annan statlig myndighet. Exempel på tidsbe-gränsad anställning är provanställning, vikariat eller allmän visstidsanställning. Arbetstagaren har rätt att vara ledig så

länge den tidsbegränsade anställningen består, men max två år. Är det en an-ställning som tidsbegränsas enligt hög-skoleförordningen har arbetstagaren i förekommande fall rätt att vara ledig längre än två år, eller så länge som den tidsbegränsade anställningen består.

Som arbetstagare har man dessutom rätt till ledighet för studier. Då måste man ha varit anställd minst sex månader när ledigheten inleds. Arbetsgivaren kan skjuta upp tidpunkten för ledigheten en viss tid. Vill arbetsgivaren skjuta upp be-gärd studieledighet under längre tid än sex månader krävs samtycke från den berörda lokala fackliga föreningen. Dok-torandstudier räknas som studier och

Om arbetsgivaren ser ett värde i detta så kan ni träffa en enskild överenskommelse.

du har rätt att vara ledig för att ge-nomföra dina doktorandstudier.

Har du varit anställd längre än sex månader har du rätt till tjänst-ledighet under sex månader för att pröva att driva egen verksamhet. Denna näringsverksamhet får inte konkurrera med din arbetsgivares och inte heller innebära väsentlig olägenhet för arbetsgivaren.

ANDREAS NYSTRÖM, ombudsman statlig sektor

39N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Vad gör du som Clinical Development Specialist?– Jag ansvarar bland annat för att lagar och regler följs i utveck-lingen av våra medicintekniska produkter. Jag ser till att de ve-tenskapliga undersökningarna är ändamålsenliga och att vi levere-rar produkter som främjar patien-ternas hälsa. Vi har bland annat tagit fram ett monitoreringssys-tem där man i realtid kan följa patienternas metaboliska tillstånd efter operation.

Hur fick du jobbet?– Jag kom i kontakt med Senzime första gången som klinisk pröv-ningsassistent i en forskargrupp vid Uppsala universitet. När de expanderade mot medicinteknik-branschen blev jag rekommende-rad och kallad till intervju.

Hur har du nytta av din BMA-kompetens?– Som vidareutbildad biomedi-cinsk analytiker är jag specialist inom laboratoriemedicin och diag-nostiska metoder. Det gör att jag bland annat kan utvärdera medi-cintekniska produkters biologiska risker och säkerhet, samt utveckla dess funktionalitet.

Varför lämnade du landstinget?– Jag gillar utmaningar och pro-blemlösning. Den privata sektorn kan erbjuda fler karriärmöjlighe-ter och personlig utveckling. Inom

Sara hittade sin utmaning

P Å N Y T T J O B B

Biomedicinska analytikern Sara Vazda saknade utvecklingsmöjligheter på sitt tidigare jobb. Hon riktade in sig på life science och är nu ansvarig för den kliniska utvecklingen på företaget Senzime.

landstinget fanns inte utrymme för att använda min kompetens på rätt sätt. Idag känner jag att jag kan hjälpa människor på ett annat sätt eftersom jag kan bidra mer till verksamheten här.

Varför fick du jobbet?– Jag tror att min chef såg det lilla extra i mig. Jag är målmedve-ten och kan driva projekt framåt. Jag arbetar systematiskt och har det som krävs för att ta fram pa-tientsäkra metoder.

Tips till andra som vill byta jobb?– Våga ta steget och ge aldrig upp. Många vet inte riktigt vad naturvetare kan, särskilt inom medicinteknikbranschen. Därför är det viktigt att du kan mark-nadsföra dig och din kompetens. Behöver du hjälp kan man vända sig till Naturvetarnas karriärser-vice. Det gjorde jag och det gav mig många idéer om hur jag kun-de ta mig dit jag ville. JR

Inga-Lill Sparr

Nytt jobb: Biomedicinsk analytiker på Unilabs AB, Mälarsjuk-

huset i Eskilstuna.

Tidigare jobb: Biomedicinsk analytiker på Laboratoriemedicin Dalarna.

Utbildning: Medicine kandidat-examen i biomedicinsk labora-torieveteskap.

Teresa Holmlund

Nytt jobb: Laboratorie-ingenjör på Etvax AB.

Tidigare jobb: Postdok på Karolinska institutet.

Utbildning: Doktorsexamen i

Rättelse. I förra numret förväx-lades bilderna på Emma Wallin och Emma Kassfeldt Eriksson. Här kommer rätt bild med rätt person.

cell- och molekylärbiologi från Karolinska institutet.

Josefine Gustafsson

Nytt jobb: Koordinator för Biosfär-område Östra Vätterbranter-

na i Jönköpings kommun.

Tidigare jobb: Malmö stad.

Utbildning: Biolog och pedagog.

Hans Adolfsson

Nytt jobb: Rektor vid Umeå uni-versitet.

Tidigare jobb: Prorektor vid Stockholms universitet med sär-skilt ansvar för samverkans- och innovationsfrågor.

Utbildning: Professor i metall-organisk kemi vid Stockholms universitet.

F L E R P Å N Y T T J O B B

Emma Wallin

Nytt jobb: Utvecklings-sekreterare med fokus på lands-

bygdsutveckling på Gällivare kommun.

Tidigare jobb: Forskningsas-sistent på SLU, vid Institutionen för stad och land och Avdel-ningen för miljökommunikation.

Utbildning: Agronom med in-riktning landsbygdsutveckling vid SLU.

Emma Kassfeldt Eriksson

Nytt jobb: Utredare på WSP Sam-hällsbyggnad.

Tidigare: Miljösamordnare på Northland Resources AB.

Utbildning: Jägmästare.

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E40 N R 4 2 0 16

Susanna Westgren. Susanna Westgren.

Så får du en bra pension som egen företagarePensionen känns kanske långt borta, men det finns några saker som du som egen företagare behöver ha koll på. Vi har sållat fram fem användbara tips för att få en bra pension. T E X T A N N A N O R B E R G

F Ö R E TA G A R E

N AT U R V E TA R E40 N R 4 2 0 16

När du startar eget blir du också din egen arbetsgivare. Det betyder att du måste ha lite extra koll på de så kallade egenavgifterna, alltså socialavgifter som ska betalas in för till exempel sjukförsäk-ring och framtida pension. Pensionen består normalt av tre delar, som ofta illustreras med en pyramid. Un-derst finns den allmänna pensionen, som baseras på din inkomst i form av till exem-pel lön, sjukpenning eller a-kassa. Ovanpå denna finns tjänstepensionen. Den betalas in av arbetsgivaren enligt kollektivavtal el-ler anställningsavtal. På toppen av pyrami-den ligger eget frivilligt pensionssparande.

Tips 1: Ta ut lön för att tjäna in allmän pension

Som egen företagare behöver du se till att fylla på den undre delen av triangeln ge-nom att ta ut lön eller överskott från din verksamhet. När du tjänar över 18 739 kronor under ett år börjar du tjäna in till din allmänna pension. Vid en lön på 39 879 kronor i må-naden maximeras inbetalningen. (Siffror för 2016)

Tips 2: Betala skatt och avgifter

Din allmänna pension beror av hur mycket du betalat in till Skatteverket via skatter

och avgifter. Om du betalar lite i skatt blir också pensionen mindre.

Tips 3: Spara för att kompensera för utebliven tjänstepension

Eftersom du inte har någon arbetsgivare som betalar in till tjänstepension behö-ver du själv se till att spara till pensionen. Pensionsmyndigheten har räknat ut att om man sparar ungefär fem procent av sin lön eller överskott i ett långsiktigt sparande motsvarar det vad de flesta anställda får inbetalt till tjänstepension. Här är det viktigt att titta extra noga på avgifterna, så att de är så låga som möjligt.

Höga avgifter får stor effekt på hur mycket pengar du har när du ska gå i pension.

Tips 4: Driv företaget vidare efter 65

Från det år du fyller 66 år, eller börjar ta ut hel ålderspension, betalar du lägre egenav-gifter. Du får också göra större jobbskat-teavdrag.

Tips 5: Öppna ditt orangea kuvert

I brevet som kommer varje år från pensions-myndigheten finns en prognos för din all-männa pension. Här finns också en fem-siffrig kod, som du kan använda för att log-ga in hos pensionsmyndigheten och se hur helheten ser ut. Titta igenom denna och se att inbetalningar från tidigare arbetsgivare finns inrapporterade.

ÄR DU EGENANSTÄLLD?

Fråga egenanställningsföretaget vem som betalar in tjänstepension, så att du vet vad som gäller och inte blir utan.

SOM FÖRETAGARE BETALAR DU TVÅ

PENSIONSAVGIFTER:

Ålderspensionsavgift, som motsvarar den avgift arbetsgivare betalar för en anställd. Allmän pensionsavgift, som du får tillgo-doräkna dig i och med att du betalar skatt.

Källa: www.pensionsmyndigheten.se

Ta ut lön och spara för en bra pension.

K A R R I Ä R

41N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16 41N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

K A R R I Ä R

M I T T J O B B

Josephine Garpsäter, Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

DI ETIST

Mjölk: Kaffe går bort för Josephine på job-bet, istället blir det en ren latte. För att verka vuxen och inte röja sin passion för mjölk dricker hon ur en mugg. På jobbet serveras mellanmjölk från en mjölkbar, hemma är det den lättare va-rianten som gäller. Att mjölk är nyttigt är en bonus. Framför allt är det gott.

Bra rull på vagnen: Ridning är Josephines stora fritidsin-tresse. Hon tränar sig och sin häst varje dag hemma i Södertälje. Tävlandet i dressyr och hoppning är lagt på hyllan sedan några år tillbaka. Nu ligger fokus på körning med vagn, där hon sedan ett år tillbaka tävlar i dressyr, precision och maraton. I år debuterar hon i klassen strax under SM-nivå. Även om hon är en tävlingsmänniska så är målet att ha roligt varje dag. ”Det rullar på bra”, som hon själv uttrycker det.

Jobbar för fler dietisterJosephine har tillsammans med DRF medverkat till att alla kommuner i Stocksholms län, utom Tyresö, har träffat en överenskommelse om nutritionsom-

händertagande på särskilt bo-ende. Det innebär att kommunerna måste ha tillgång till dietistkompe-tens. Förhopp-ningen är att fler sådana överens-kommelser kan göras i landet.

T E X T O C H F O T O L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Matglädje och näring:Maten ska vara näringsrik, aptit-lig och serverad i en trevlig miljö. Då äter pensionärerna på stadens äldre-boenden mer och mår bättre. Josephine har bland annat ansvar för upphand-lingen där ekonomi och ekologi ska ba-lanseras. Man ställer krav motsvarande svensk djurskyddslag utan att specifice-ra att livsmedlen måste ha svenskt ursprung. Det tillåter inte Lagen om offentlig upphandling.

Handstyrka: Med det här instrumentet mäter man handstyrkan, som ger ett bra mått på den generella styrkan i hela kroppen. Med lite muskler och styrka står de äldre lättare emot stötar och minskar risken för till exempel fallolyckor, men framför allt minskas risken för sarko-peni (naturlig muskelförlust vid åld-rande). Vikt och längd mäts också för att få ett mått på BMI.

Engagerad: Nyckelbandet har hon fått genom sitt fackliga engagemang. Hon sitter i valbe-redningen för Dietisternas riksförbund, DRF och är ordförande i sektionen för geriatrisk och geriontologisk nutrition.

Kunskapens frukt: Äpplet har färgat Dietisternas riksför-bund. Hög kompetens om nutrition och dess påverkan på människor ger yrket trovärdighet. I Josephines jobb ingår att stötta och utbilda övrig per-sonal, som kockar, sjuksköterskor och verksamhetschefer. Bra och hälso-sam mat ger högre livskvalitet, mindre sjukdomar och färre komplikationer. Protein har till exempel en viktig roll i transporten av läkemedel.

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E42 N R 4 2 0 16

K A R R I Ä R

C H E F

Skaffa en vision för ditt ledarskapHar du koll på vilka konsekvenserna blir av ditt ledarskap? Avsätt tid för att reflektera över det och din egen utveckling, menar Pia Vingestråhle som talade om framtidens ledarskap på Naturvetarnas Leadership Friday.

”Lägg mycket tid på de medarbetare du har svårast att

förstå dig på”

Har du tänkt på att du som chef ständigt blir iakttagen och avläst av dina medarbetare?

– Att vara chef innebär ett stort an-svar och man tar aldrig paus från den rollen, säger ledarskapskonsulten Pia Vingestråhle när hon presenterar sin bok Framtidens ledarskap.Men skiljer sig framtidens ledarskap från dagens? – I grunden är ledarskapet detsamma, men förändringarna i arbetslivet går snabbt, tempot skruvas upp och kraven på att leverera arbetsplaner, budget och resultatuppföljning blir allt högre.

KÄNN DIG SJÄLV

Det menar hon gör att tiden inte räck-er till för att utveckla relationer i grup-pen, coacha och möta sina medarbe-tare i vardagen – När tempot blir högt hinner många inte heller reflektera över vem man själv vill vara som chef. En nyckel är att känna sig själv och förstå hur man själv fungerar i rollen som chef. För att få svar på det tipsar hon om att alltid ta reda på vilka reaktioner och konsekvenser ett visst agerande

eller brist på agerande ger. Och om re-sultatet blir det avsedda. – Ett mål som ledare är att inspirera på ett sätt som gör att man får medar-betarna med sig och väcker reaktioner som: ”Jag vill vara en del av detta. Det här är kul.” Då kan man vara rätt säker på att medarbetarna inre motivation har lockats fram. Framtidens ledare måste ha en vision för sitt ledarskap. – Utan en vision blir man som ett rö för vinden. Jag måste vara medve-ten om vad jag håller på med. Genom att formulera en vision blir man tydlig gentemot medarbetarna som vill veta vad de kan förvänta sig av sin chef.

LÄGG IN EGEN TID

Det gäller också att ladda sina batte-rier i ett hållbart arbetsliv där utbränd-het kryper allt lägre ner i åldrarna. Pia Vingestråhle påminner om att chefen har tre relationer att vårda, där ofta alltför mycket fokus ligger på högre chef eller styrelse. Risken finns att re-lationen till medarbetarna blir lidande, men ännu mer relationen till sig själv. – Ofta prioriterar vi bort oss själva och vår egen utveckling.

Det menar hon kan vara förödande på sikt. Hur löser man det? – Planera in tid för ref lektion i al-manackan. Själv brukar jag skriva in USA, vilket brukar väcka intresse, men det handlar inte om en geografisk resa, utan bokstäverna sår för ”utan särskild anledning”. Hur kan en vision se ut? – Den kan handla om att alla ska ha det bra på jobbet och få chans att utvecklas och komma till tals i olika sammanhang. Var dig själv och var in-tresserad av att leda medarbetarna.

FÅ MED DE SKEPTISKA

Hon påminner om ansvaret som chef. – Pratar du illa om andra kommer också dina medarbetare att göra det. Skyller du på andra och slarvar ger du

T E X T O C H F O T O L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

K A R R I Ä R

43N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

K A R R I Ä R

okej för det beteendet. Du är chef dygnet runt, även på firmafester och när du mö-ter dina kollegor på torget efter jobbet. Men det är väl inte bara chefen som har ett ansvar? – Nej, även medarbetarna har ett an-svar för att bidra på ett positivt sätt. Men också att klargöra för chefen hur de trivs att arbeta. Vissa vill läsa manualer och själv ta reda på alla detaljer, medan andra föredrar att få en muntlig instruktion om hur till exempel ett nytt datorprogram ska användas. Så alla har ett ansvar, men huvudansva-ret ligger på chefen, vars utmaning är att hitta lösningar. Pia Vingestråhle gillar att förklara med bilder. På whiteboarden ritar hon upp Gauss’ normalfördelningskurva. – Flertalet av medarbetarna förhåller sig ofta rätt neutrala till nya idéer och nya sätt att arbeta. Det finns alltid en klick som he-jar på och är positiva. De är med på tåget. Sedan har vi dem som är skeptiska och som kan hålla tillbaka övriga gruppen.

Utmaningen, menar hon, är att få över de negativa. – Lägg mycket tid på de medarbetare du har svårast att förstå dig på. Det kan kännas tungt och jobbigt, men det är ditt uppdrag att få alla medarbetare med.

FÅNGA UPP PROBLEM

Att vara närvarande i nuet låter som en klyscha men är nog så viktigt.

– Att låta mobilen bryta av ett samtal ger en dålig signal. Det ger känsla av att det finns någon annan som är viktigare och det tar fokus från mötet. Se medar-betaren och lyssna in vad som sägs.

Att tidigt fånga upp problem är en framgångsfaktor för en chef, blir Pia Vingestråhles slutord.

– Genom att tidigt åtgärda problem och se till att saker fungerar väl ger vi också medarbetarna chans att trivas och utvecklas. Att få medarbetare som är in-spirerade att vilja göra ett gott arbete är alltid målet.

Ledarskapskonsulten Pia Vingestråhle.

Utmaningen är att få med skeptikerna på tåget. Det finns mycket att vinna på det eftersom de annars kan hålla tillbaka övriga gruppen.

GAUSS’ NORMALFÖRDELNINGSKURVA

PÅ SIDAN 44 BERÄTTAR TVÅ DELTAGARE VAD DE TYCKTE OM SEMINARIET.

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E44 N R 4 2 0 16

C H E F S F R Å G A N

Jag brukar vara generös med positiv feedback, men inser att jag är sämre på att prata om det som är dåligt. Hur ska jag framföra det så

att det landar rätt?

I grunden handlar det om relationer. Det är lättare att leverera beska sanningar till en person som man känner sig trygg med. Att bygga upp trygga relationer med de man ska jobba med är en god hjälp. Ett steg på vägen dit är att berömma varandra, men var konkret och ge feedback på prestation eller hur en person agerade i en viss situation. Tänk på att syftet med feedback är att hjälpa en person att förändra eller förstärka ett beteende. Ju tydligare budskapet är desto bättre. Linda inte in det av rädsla för

att mottagaren ska reagera negativt, då är risken stor att budskapet inte går fram. Kom ihåg att ditt syfte är gott och ger möjlighet för mottagaren att utvecklas. Ett tips är att man vid leverans av feedback talar utifrån sina egna behov. Om till exempel en kollega kommer försent till ett avtalat möte så kan man säga: ”Jag känner mig osäker när du kommer sent till ett föredrag vi ska hålla tillsammans.” Du berättar att du har behov av trygghet och en önskan om förändrat beteende. I det här fallet kan det vara att hen skickar ett sms nästa gång hen är sen. Att utgå från sig själv ger den andra chansen att reflektera och känner sig inte påhoppad. Nyckeln är att ge feedback på ett beteende som mottagaren har möjlighet att

förändra. Att lägga in värderingar som att någon är slarvig kan ge motsatt effekt. Sedan kan man fundera på när feedback ska ges. En regel är att inte agera i affekt, utan sov hellre på saken. Positiva budskap kan däremot ges i stunden. Kom ihåg att feedback inte är lätt. Det krävs träning för att den ska landa rätt.Och får du själv feedback, glöm inte att tacka. Se den som en present där du får chans att utvecklas och bli bättre.

KLARA RAPP

verksamhetschef Arbetsliv & juridik

Hur når jag fram med feedback?

Stephan Tenglend, enhetschef och forskare inom cancerbiologi på Karolinska institutet

– Det var jättebra och gav en del saker att tänka på. Jag fastnade för att ta sig tid för egen reflektion och utveckling. Det är så lätt att prioritera bort när allt annat ska göras.

Något mer?

– Viktigt att ha olika kompetenser i gruppen. I forskning behövs det folk som tänker utanför boxen och kan ta saker ett steg till.

Katarina Fors, gruppchef för tillsyn inom detaljhandeln på Läkemedelsverket

– Jag är rätt ny som chef, sedan januari, och suger åt mig allt.

Det centrala för mig nu är att forma mitt chefskap. I det ligger att få tid över till reflektion och utveckla relationerna, både till min chef och mina medarbetare, liksom till mig själv.

Vad gillar du Leadership Friday?

– Det var premiär för mig. Lagom långt och lätt att få in i kalendern en fredag morgon mellan halvåtta och nio. Dessutom ett bra tillfälle att nätverka. Jag kommer tillbaka i höst.

Vad tar ni med från seminariet? 1 2 3 4 5 6

7 8

9

1

0

11

1

2 1

3 1

4 15 16 17 18 19 20

2

1 2

2 2

3

24

2

5

26

27

28 2 9 3 0

Är du chef... ... men får inte inbjudningar till

seminarier som Leadership Friday och Chefsfredag? Meddela Naturvetarna att

du är chef via www.naturvetarna.se/Chef

Du får då även Chefstidningen och Sacos

Chefsbrev.

?

1 2 3 4 5 6

7 8

9

1

0

11

1

2 1

3 1

4 15 16 17 18 19 20

2

1 2

2 2

3

24

2

5

26

27

28 2 9 3 0 S I F F R A N . . .

A V L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

Källor: Riksskogstaxeringen, Skogsindustrierna och SLU.

Visste du att skogens klimatnytta mot-svarar hela Sveriges utsläpp av koldioxid?

Sammantaget binder det svenska skogs-bruket 60-70 miljoner ton koldioxid per år. I

det ingår själva kolinlagringen i den växande skogen plus användningen av skogsråvara i

byggande, papper och bränslen.

Bioekonomi är på allas läppar. Men det finns en tröghet i utvecklingen av den. En färsk rapport från konsultföreta-get Copenhagen Economics kommer till slutsatsen att mer koordinerade insatser behöver göras. I det ligger satsningar på forskning om avance-rade produkter och processer.

125

På 90 år har skogsförrådet fördubblats i Sverige och binder allt mer koldioxid. Tillväxten beräk-

nas fortsätta att öka i samma takt, oberoen-de klimateffekter. Det mesta talar för att

ett varmare klimat med mer nederbörd kommer att ge tillväxten en extra skjuts.

Nanocellulosa spås en lysande framtid och mycket forskning pågår för att hitta nya material och smarta tillämpningar. En de mest spektakulära är den två centimeter höga stolen som är utskriven i en 3D-skri-vare med nanocellulosa som råvara. Forska-re på Chalmers var först i världen med det.

Skogsindustrin blir allt viktigare för svensk ekonomin. 128 miljarder kronor var värdet på exporten av skogsproduk-ter förra året. Det är en ökning med tre procent från året innan. Papper minska-de dock med två procent, medan sågade trävaror ökade med fyra procent.

Nu finns förhoppningar om att träbyggandet ska öka. I dag byggs runt 10 procent av flerfamiljshusen i trä.

Att vi nära på står inför ett nytt miljonprogram där byggtiderna pressas kan bidra till att det industri-

ella byggandet i trä kan öka.

JOHAN FREIJ, AFFÄRSOMRÅDESCHEF SKOG OCH LANTBRUK, DANSKE BANK SVERIGE

Med så många miljoner kubik- meter växer den svenska skogen

varje år. Under samma tid avverkas 86 miljoner kubikmeter, vilket innebär en rejäl nettotillväxt.

”Svenska sågverk ökade exporten till Kina mycket kraftigt under första kvartalet 2016. Många spår nu att Kina kommer att domi-nera trävarumarknaden i världen."

Högre tillväxt binder mer koldioxid, men har negativa

effekter på den biologiska mång-falden och andra naturvärden. Utma-

ningen för framtiden är att hitta en balans mellan miljönytta och klimatnytta.

Högre tillväxt binder mer koldioxid, men har negativa effekter på den biologiska mångfalden och andra

naturvärden. Utmaningen för framtiden är att hitta en balans mellan miljönytta och klimatnytta.

45N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E46 N R 4 2 0 16

Redan i januari börjar annonser om sommarjobb dyka upp, men än är det inte försent att söka. Jobbsökarexperten har flera tips.

S T U D E N T

Sommarjobb i sista minuten

T E X T O C H F O T O A N N A N O R B E R G

Sista tentan för terminen är avklarad, solen värmer och du har en stund att pus-ta ut innan vännerna skingras för lov och jobb. Men du har ännu inte hittat något sommarjobb. – Ge inte upp. Det går bra på svensk arbetsmarknad nu och det finns fler som-marjobb än tidigare år. Det är inte omöj-ligt att hitta ett sommarjobb i juni, men det är hög tid att öka takten, säger Susan-na Westgren, jobbsökarexpert på Arbets-förmedlingen. Hon tipsar om att ladda ner appen Sommarjobba, där Arbetsförmedlingen har samlat alla lediga sommarjobb ur Platsbanken. Med den kan du söka på de orter och yrken du är intresserad av. En bredare sökning ger en större chans att hitta jobb.

#SOMMARJOBB

– Använd också ditt nätverk, till ex-empel sociala me-dier. Gör en Face-bookuppdatering där du till exempel skriver ”Jag söker sommarjobb. Ge mig alla tips ni har”. Där

når du ut till utanför den närmsta kretsen av familj och vänner och kan få tips från oväntat håll. Du har sannolikt flera olika sociala nätverk där du skulle kunna söka jobb. Susanna Westgren nämner Twitter, Face-book, Instagram och LinkedIn. – På Twitter kan du till exempel söka på hashtaggen ”sommarjobb” eller ”nytt-jobb”. Eller göra en egen uppdatering och skriva var du är och vad du söker för typ av jobb och hashtagga det. Om du inte jobbat så mycket tidigare och inte har så stort nätverk, kan du fun-dera på om det finns någon du känner som i sin tur känner många människor. Kanske kan den personen tipsa om någon du kan ta kontakt med.

RING ELLER GÅ FÖRBI OCH PRATA

Kontakta företag inom det område du stu-derar. Är du till exempel kemist kan du ringa till personalavdelningen på ett ke-miföretag. Är du landskapsingenjör kan du kontakta bostadsföretag, parkförvalt-ningar eller kyrkogårdar. Även arbetsgi-vare kan vara ute i sista minuten eller ett plötsligt behov kan ha uppkommit. – Fundera på vad som händer i omgiv-ningen, eller i ditt eget kvarter. Finns det

någon nyöppnad restaurang med uteser-vering? De kanske behöver extra personal. Att ringa eller gå förbi och prata med ar-betsgivaren ökar chanserna till ett som-marjobb. Liksom att vara flexibel med vilka sommarveckor och vilka arbetstider du kan tänka dig att jobba. Men se till att också kolla att arbetsgivaren följer gällan-de lagar och regler. – Man kan komma rätt långt med en positiv attityd. Genom att vara glad och hjälpsam och visa hur man kan bidra. Om du söker jobb inom det område du plug-gar är det en klar konkurrensfördel, så lyft fram det tydligt.

TA INITIATIV

När du får ett sommarjobb kan det vara klokt att tänka mer långsiktigt. Kan det här vara ett bra extrajobb i framtiden, kanske på helgerna eller nästa längre le-dighet? Tala om att du är intresserad av att vara kvar om det finns möjlighet. Men det allra första du ska göra är att komma i tid.

”MAN KAN KOMMA RÄTT LÅNGT MED EN

POSITIV ATTITYD”

Susanna Westgren.

47N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

NATURVETARNA HJÄLPER D IG ME D:

– Och fråga om du inte förstår. Som ny på jobbet bör du få någon form av intro-duktion. Men var sedan aktiv och försök komma in i arbetet så snabbt som möjligt. Ta initiativ om du ser att saker behöver göras.

NY KOMPETENS

När sommaren redan har startat kan det vara svårare att få drömsommarjob-

bet. Men även ett sommarjobb som inte hänger ihop med det du studerar ger en bra erfarenhet av arbetslivet och en in-komst under sommaren. Om du trots allt inte lyckas hitta något sommarjobb kan det vara värt att ta kon-takt med en ideell organisation för att se om det finns någon möjlighet att göra en insats som volontär under några veckor. Eller titta om det går att göra en sen an-mälan till sommarkurser som kan vara nyttiga och kanske kan ge csn. – Det finns goda chanser att faktiskt få ett sommarjobb även om man är sent ute. Men annars finns det mycket man kan göra för att få ny kompetens. Kanske kan man börja kika på var man skulle vilja jobba nästa sommar, eller leta extraknäck till hösten som kan leda till jobb nästa sommar.#

Rådgivning om anställnings-villkor, lön och arbetsmiljö. Kontakta medlemsjouren: jour@naturvetarna.se eller

08-466 24 80.

CV-, LinkedIn- och intervju-coachning.

Läs mer på våra studentsidor på webbplatsen:

naturvetarna.se/student.

5 S I STA-MINUTENTIPS

1. Använd dina nätverk

2. Var aktiv. Ta kontakt med arbetsplatser där du tror det kan finnas jobb.

3. Titta på de annonser som finns och sök.

4. Sök på flera fronter samtidigt.

5. Visa engagemang och vad du kan bidra med.

1. Vad ska du jobba med i sommar?

2. Hur fick du jobbet?

Linn Syding Islas, studerar biologi vid Uppsala universitet

1. Jag har två jobb på gång, det ena inom hemtjänsten och det andra som flygvärdinna.

2. Jag hittade flygvärdinnejobbet via Facebook och hemtjänsten genom en kompis.

Selma Ramic, studerar molekylärbiologi vid Lunds universitet

1. Jag ska jobba som laborant på Alcontrol laboratorier.

2. Jag fick jobbet förra sommaren via en kontakt. En gammal klasskamrat hade jobbat på företaget tidigare och rekommenderade mig.

ENKÄTFRÅGOR TI LL STUD ENTER2

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E48 N R 4 2 0 16N AT U R V E TA R E48

Gästkrönika

Att jag mår bra av att vara ute i naturen har jag vetat länge. Senaste tiden har jag känt det allt tydligare, och även satt mig in i forskning kring vad som faktiskt händer, bland annat med pulsen och i hjärnan. Ett särskilt lugn infinner sig i skogen, när man är mitt i allt det gröna och bara lyssnar till fåglarnas sång eller hackspettens letande i trädstammarna. Eller vid havet, med blicken vid horison-ten och öronen fokuserade på ljudet av vågorna som möter land. Att låta hjärnan få en paus från andra intryck än de som naturen erbjuder ger en väldigt skön vila.

När vi mår bra på insidan håller vi läng-re. Vi håller oss friskare, trivs, utvecklas och gör ett bättre jobb. Att minska stilla-

sittandet och äta bra mat är viktiga delar, men det finns fler: att berika livet genom att använda alla sinnen och upptäcka de-taljerna i naturen eller i maten du äter är avstressande och låter hjärnan ladda om.

En hög arbetsbelastning är sällan en-sam anledning till att det blir ”för myck-et”. Många har helt orimliga krav på sig själva på fritiden. Alla bär ansvar för ba-lansen i sitt liv, men arbetsplatsen kan hjälpa till att skapa förutsättningar för goda matvanor, mer rörelse i vardagen och utmaningar på rätt nivå.

Friska medarbetare som jobbar bra ihop bidrar till ökad effektivitet och kon-kurrenskraft, i det dagliga perspektivet

och på längre sikt. Hälsosatsningar på jobbet är strategiskt viktiga för fram-gång, men behöver få ett vidare per-spektiv för att ge effekt där det verkli-gen behövs, och inte bara bli ett eko-nomiskt bidrag till de redan aktiva.

Träning kan förebygga och lindra värk, skador och kroppsliga sjukdomar – och mental ohälsa. Fysisk aktivitet ger hjär-nan förutsättningar att fungera på bästa sätt och minskar stressen genom att bi-dra till bättre fokus och minne. När man är trött i kroppen sover man dessutom bättre, vilket är en viktig grund.

Motion fungerar som en buffert vid stress men kan även bli en stressfak-tor. Lämna pulsklockan hemma ibland och bara njut av att benen tar dig framåt. En promenad fri från krav på prestation, där du fokuserar på naturen och lugnet, kan vara minst lika välgö-rande som svettigare motionsformer.

Det pratas mycket om konsekvenser av för mycket press – mer sällan om att liknande problem uppstår när vi är understimulerade. När krav och utma-ningar matchar våra resurser, kunska-per och färdigheter hittar vi fokus och kommer in i det där sköna flödet. Och för att kroppen och hjärnan ska må bra och fungera som bäst behöver vi tillfredsställa grundläggande behov: av energi, näring och återhämtning.

Allt du behöver – på riktigt Kajsa Asp Jonson,

leg dietist och journalist

Här får hjärnan ny energi. Men lika viktigt är att vi blir stimulerade i jobbet och hittar det sköna flowet, menar krönikören Kajsa Asp Jonsson.

Akademikernas a -kassa informerar

Nr 2 2016

VILL DU HELLRE FÅ DITT NYHETSBREV VIA E-POST? WWW.AEA.SE/ANMÄL

HÖGUTBILDAD – MEN RATADEmily Joof erbjöds jobb från hela världen. Men i Sverige tog det henne fyra år att hitta ett jobb som matchar hennes utbildning.

AEA Etta nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:31

FO

TO

: K

ATJ

A R

AG

NS

TAM

K A R R I Ä R

49N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Akademikernas a -kassa informerar

Nr 2 2016

VILL DU HELLRE FÅ DITT NYHETSBREV VIA E-POST? WWW.AEA.SE/ANMÄL

HÖGUTBILDAD – MEN RATADEmily Joof erbjöds jobb från hela världen. Men i Sverige tog det henne fyra år att hitta ett jobb som matchar hennes utbildning.

AEA Etta nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:31

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E50 N R 4 2 0 16

Lång väg till ett jobb i Sverige

På grund av sin pappas jobb som regerings-tjänsteman har Emily Joof växt upp i flera länder. Hon är född i Nigeria, men har även bott i Belgien, Frankrike och Gambia under uppväxten. För en utomstående kan det verka annorlunda, men för Emily Joof är det helt normalt.

– Det har påverkat hur jag uppfattar saker och gett mig vana av olikhet. Jag har inte så mycket förväntningar kring hur människor ska vara och förväntar mig inte att andra ska vara som jag.

Efter att ha läst antropologi, historia och internationell utveckling inriktat mot samord-ning av internationella projekt har Emily Joof specialiserat sig på icke-statliga organisatio-ner, så kallade NGO:s. Helst jobbar hon med frågor kring utbildning, fattigdom och unga. Hon har bland annat varit programansvarig för FN i Gambia.

Drömmen om SverigeFör drygt fem år sedan ville Emily Joof och hennes man bilda familj och funderade på vilken plats som vore bäst. Då bodde de i London.

– Vi ville någonstans där det var grönare och lugnare. Jag hade hört mycket gott om Sverige. Att man kan kombinera karriär och föräldraskap, och har fler rättigheter som kvinna, säger Emily Joof.

Det dröjde inte länge innan hon fick en in-tervju på en förskola med internationell profil i Stockholm. Eftersom hon tidigare har varit volontär i olika skolor kändes det som en bra start. På förskolan tänkte hon sig att stanna i ett eller två år för att sedan få jobba med sin

spetskompetens.Emily Joof sökte jobb hos olika organisa-

tioner redan från start och lärde sig samtidigt svenska på egen hand.

– Jag hade en lista med alla jobb jag sökt som jag bockade av allt eftersom. Jag översatte mina CV:n till svenska, ringde och följde upp mina ansökningar, gick på nätverksträffar…

Först gick ansökningshandlingarna iväg till tjänster som projektkoordinator, därefter administratörsjobb och slutligen receptionist-jobb.

– Jag ringde till och med och erbjöd mig att jobba gratis. Vissa behövde volontärer, men då måste man binda upp sig på vissa tider och jag behövde kunna fortsätta jobba i förskolan.

I höstas började Emily Joof tänka att Sve-rige nog inte var rätt ställe för att göra karriär. Särskilt eftersom det trillade in erbjudanden om kvalificerade jobb från andra länder, som England och Sudan. Hon bestämde sig för att

sluta söka kvalificerade jobb om det inte blev någon förändring under hösten. I samma slag blev hon kallad på sin första intervju i Sverige. Då hade det gått fyra år.

Nackdel att sticka utDet gällde ett jobb som programansvarig på en ideell organisation som driver mentors-verksamhet för ungdomar. Emily Joof var inte hoppfull. Men intervjun gick bra och hon fick tjänsten.

– Men de här fyra åren har slitit på mig. Jag kunde inte känna mig glad förrän första dagen på nya jobbet.

Hon tror det finns flera orsaker till svårig-heterna att få komma på intervju. I början gav hennes uppföljande telefonsamtal bra feedback, som att ansökningar på engelska behövde kompletteras med en svensk version. Så småningom ändrades svaren till att handla om hård konkurrens.

– Det var svårt att hantera, för då fanns det inget jag kunde förbättra, säger Emily Joof.

Hon tror att hennes afrikanska bakgrund och annorlunda namn spelat roll. När hon bloggade om sina upplevelser kom det fram att många afrosvenskar kände igen sig.

Att tacka ja till någon tjänst i utlandet var aldrig ett alternativ för Emily Joof. Den övriga familjen har trivts bra i Sverige. Men de senas-te åren har hon märkt en ökad främlingsfient-lighet. Rasistiska tillmälen har blivit vanligare och de nya, självutnämnda medborgargardena skrämmer. Därför är det inte säkert att famil-jen blir kvar.

– Vi har hittat nästan allt vi söker här. Men vi kan inte blunda för det andra.

Emily Joof är högutbildad och flerspråkig med en gedigen meritlista. Hon erbjuds jobb över hela världen. Ändå tog det fyra år i Sverige innan hon blev kallad på intervju.

TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

28 % av de nyanställda var arbetslösaFörra året nyanställdes 1.5 miljoner personer. 28 procent kom direkt från arbetslöshet, 28 procent hade stått ut-anför arbetskraften på grund av sjukdom, vård av barn m. m. och 44 procent bytte från ett annat arbete. 70 pro-cent av anställningarna var tidsbegränsade.

Akademikernas i mejlenVill du hellre ha Akade-mikernas informerar i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmäl.

Arbetsgivarintyg.nu – en hjälp för allaÄr du arbetstagare och behöver ett arbetsgi-varintyg? Eller är du arbetsgivare som ska utfärda arbetsgivarin-tyg? I båda fallen kan du ha nytta av tjänsten arbetsgivarintyg.nu. Där kan alla arbetsgivare fylla i och signera intyg elektroniskt. Arbetsta-gare som vill kan också signera elektroniskt. På så sätt kan intyget komma till oss redan samma dag.

28 % Utanför arbetskraften416 000 personer

%28 Arbetslösa412000 personer

44 % Sysselsatta646 000 personer

Emilys tips!• Ge inte upp!• Nätverka. Det hjälper att ha folk runt sig som stöttar, läser ens CV och som man kan öva intervjuer på.• Bra initiativ för att skapa nätverk mellan etablerade och nya svenskar är www.oppnadorren.se och www. yrkesdorren.se • Emily Joof startade en Facebookgrupp: International Development forum in Sweden. Där delar medlemmarna med sig av jobb, utbildning och information.

0

20

40

60

80

100

20142015

(nove

mber)

20132012

20112010

20092008

2007

Får inte 80 procent Får 80 procent AKADEMIKERFler får mer efter höjning2015 höjdes högsta a-kasseersättningen från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna. Kompensationsnivån är oförändrat 80 procent till och med dag 200, därefter är den 70 procent. Efter höjningen får 20 procent av de arbetslösa i Akademikernas a-kassa 80 procent. Många får också utfyllnad via förbundens inkomstförsäkringar.

Plugga med a-kassaDu som är arbetslös kan på vissa vilkor studera på halvtid med a-kassa i 20 veckor. Ansök till oss och invänta vårt beslut innan du påbörjar studierna.

Pension påverkarPlanerar du att ta ut en del av din premiepensi-on eller annan pension?Tänk på att pensionsut-tag påverkar nivån på din a-kassa. Ring oss så berättar vi mer.

Emily Joof Ålder: 32Bor: FarstaFamilj: Man och en 2-årig dotterUtbildning: Bache-lor (motsvarande en svensk kandidatexamen) i Ancient History and Social Anthropology och en Master i Education and Development vid University of London.Talar: Svenska, engelska, franska, wolof och spanska.

AEA Mitten nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:33

K A R R I Ä R

51N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Lång väg till ett jobb i Sverige

På grund av sin pappas jobb som regerings-tjänsteman har Emily Joof växt upp i flera länder. Hon är född i Nigeria, men har även bott i Belgien, Frankrike och Gambia under uppväxten. För en utomstående kan det verka annorlunda, men för Emily Joof är det helt normalt.

– Det har påverkat hur jag uppfattar saker och gett mig vana av olikhet. Jag har inte så mycket förväntningar kring hur människor ska vara och förväntar mig inte att andra ska vara som jag.

Efter att ha läst antropologi, historia och internationell utveckling inriktat mot samord-ning av internationella projekt har Emily Joof specialiserat sig på icke-statliga organisatio-ner, så kallade NGO:s. Helst jobbar hon med frågor kring utbildning, fattigdom och unga. Hon har bland annat varit programansvarig för FN i Gambia.

Drömmen om SverigeFör drygt fem år sedan ville Emily Joof och hennes man bilda familj och funderade på vilken plats som vore bäst. Då bodde de i London.

– Vi ville någonstans där det var grönare och lugnare. Jag hade hört mycket gott om Sverige. Att man kan kombinera karriär och föräldraskap, och har fler rättigheter som kvinna, säger Emily Joof.

Det dröjde inte länge innan hon fick en in-tervju på en förskola med internationell profil i Stockholm. Eftersom hon tidigare har varit volontär i olika skolor kändes det som en bra start. På förskolan tänkte hon sig att stanna i ett eller två år för att sedan få jobba med sin

spetskompetens.Emily Joof sökte jobb hos olika organisa-

tioner redan från start och lärde sig samtidigt svenska på egen hand.

– Jag hade en lista med alla jobb jag sökt som jag bockade av allt eftersom. Jag översatte mina CV:n till svenska, ringde och följde upp mina ansökningar, gick på nätverksträffar…

Först gick ansökningshandlingarna iväg till tjänster som projektkoordinator, därefter administratörsjobb och slutligen receptionist-jobb.

– Jag ringde till och med och erbjöd mig att jobba gratis. Vissa behövde volontärer, men då måste man binda upp sig på vissa tider och jag behövde kunna fortsätta jobba i förskolan.

I höstas började Emily Joof tänka att Sve-rige nog inte var rätt ställe för att göra karriär. Särskilt eftersom det trillade in erbjudanden om kvalificerade jobb från andra länder, som England och Sudan. Hon bestämde sig för att

sluta söka kvalificerade jobb om det inte blev någon förändring under hösten. I samma slag blev hon kallad på sin första intervju i Sverige. Då hade det gått fyra år.

Nackdel att sticka utDet gällde ett jobb som programansvarig på en ideell organisation som driver mentors-verksamhet för ungdomar. Emily Joof var inte hoppfull. Men intervjun gick bra och hon fick tjänsten.

– Men de här fyra åren har slitit på mig. Jag kunde inte känna mig glad förrän första dagen på nya jobbet.

Hon tror det finns flera orsaker till svårig-heterna att få komma på intervju. I början gav hennes uppföljande telefonsamtal bra feedback, som att ansökningar på engelska behövde kompletteras med en svensk version. Så småningom ändrades svaren till att handla om hård konkurrens.

– Det var svårt att hantera, för då fanns det inget jag kunde förbättra, säger Emily Joof.

Hon tror att hennes afrikanska bakgrund och annorlunda namn spelat roll. När hon bloggade om sina upplevelser kom det fram att många afrosvenskar kände igen sig.

Att tacka ja till någon tjänst i utlandet var aldrig ett alternativ för Emily Joof. Den övriga familjen har trivts bra i Sverige. Men de senas-te åren har hon märkt en ökad främlingsfient-lighet. Rasistiska tillmälen har blivit vanligare och de nya, självutnämnda medborgargardena skrämmer. Därför är det inte säkert att famil-jen blir kvar.

– Vi har hittat nästan allt vi söker här. Men vi kan inte blunda för det andra.

Emily Joof är högutbildad och flerspråkig med en gedigen meritlista. Hon erbjuds jobb över hela världen. Ändå tog det fyra år i Sverige innan hon blev kallad på intervju.

TEXT OCH FOTO: EMMELI NILSSON

28 % av de nyanställda var arbetslösaFörra året nyanställdes 1.5 miljoner personer. 28 procent kom direkt från arbetslöshet, 28 procent hade stått ut-anför arbetskraften på grund av sjukdom, vård av barn m. m. och 44 procent bytte från ett annat arbete. 70 pro-cent av anställningarna var tidsbegränsade.

Akademikernas i mejlenVill du hellre ha Akade-mikernas informerar i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmäl.

Arbetsgivarintyg.nu – en hjälp för allaÄr du arbetstagare och behöver ett arbetsgi-varintyg? Eller är du arbetsgivare som ska utfärda arbetsgivarin-tyg? I båda fallen kan du ha nytta av tjänsten arbetsgivarintyg.nu. Där kan alla arbetsgivare fylla i och signera intyg elektroniskt. Arbetsta-gare som vill kan också signera elektroniskt. På så sätt kan intyget komma till oss redan samma dag.

28 % Utanför arbetskraften416 000 personer

%28 Arbetslösa412000 personer

44 % Sysselsatta646 000 personer

Emilys tips!• Ge inte upp!• Nätverka. Det hjälper att ha folk runt sig som stöttar, läser ens CV och som man kan öva intervjuer på.• Bra initiativ för att skapa nätverk mellan etablerade och nya svenskar är www.oppnadorren.se och www. yrkesdorren.se • Emily Joof startade en Facebookgrupp: International Development forum in Sweden. Där delar medlemmarna med sig av jobb, utbildning och information.

0

20

40

60

80

100

20142015

(nove

mber)

20132012

20112010

20092008

2007

Får inte 80 procent Får 80 procent AKADEMIKERFler får mer efter höjning2015 höjdes högsta a-kasseersättningen från 680 kronor till 910 kronor de första 100 dagarna. Kompensationsnivån är oförändrat 80 procent till och med dag 200, därefter är den 70 procent. Efter höjningen får 20 procent av de arbetslösa i Akademikernas a-kassa 80 procent. Många får också utfyllnad via förbundens inkomstförsäkringar.

Plugga med a-kassaDu som är arbetslös kan på vissa vilkor studera på halvtid med a-kassa i 20 veckor. Ansök till oss och invänta vårt beslut innan du påbörjar studierna.

Pension påverkarPlanerar du att ta ut en del av din premiepensi-on eller annan pension?Tänk på att pensionsut-tag påverkar nivån på din a-kassa. Ring oss så berättar vi mer.

Emily Joof Ålder: 32Bor: FarstaFamilj: Man och en 2-årig dotterUtbildning: Bache-lor (motsvarande en svensk kandidatexamen) i Ancient History and Social Anthropology och en Master i Education and Development vid University of London.Talar: Svenska, engelska, franska, wolof och spanska.

AEA Mitten nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:33

K A R R I Ä R

N AT U R V E TA R E52 N R 4 2 0 16

Nr 2 2016 Utges av Akademikernas a-kassa Ansvarig utgivare: Annika Stenberg E-post: annika.stenberg@aea.se Telefon: +46(0)8 412 33 63

Morgonsolen lyser in i köket, det är en strålande vårdag. Småfåglarna har redan dragit igång arbetet med att fodra sitt bo, blåmesen har näbben full av mossa när den kommer in för landning. Nu, hämta in tidningen och sätta på kaffet. Kommer ut på trappan och inser att det är mössa på som gäller, minusgrader. Det som såg så inbjudande ut inifrån.

Mössa känns inte som ett bra alternativ, jag landar framför plattan med min kaffe- kopp och bläddrar mig snabbt igenom nattens händelser. Ögonen fastnar på en bild som fladdrar förbi; en man som bär en papplåda. Jag har sett den här bilden tidigare, 2008, finanskrisen, Lehman Brothers. Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen. Då tror jag att de flesta drog efter andan. Det här händer inte, lyste det ur ögonen på dem som hade haft välbetalda jobb när de åt frukost och nu några timmar senare bar sin papp- kartong.

Från blåmesar till finanskrisen 2008, tankarna far iväg med mig. Jag blåser på kaffet och är plötsligt tillbaka i min jobbvardag. De allra flesta jag möter har ett skyddsnät; arbetslöshetsförsäkring, inkomstförsäkring och stöd av profes-sionella organisationer. Se till att du inte behöver bära din pappkartong med förtvivlan lysande ur ögonen. Fodra boet innan nattfrosten slår till. Fortsätt vara med i a-kassan – eller gå med idag om du ännu inte gjort det.

”Står du inför att bli arbetslös? För att snabbt hitta ett nytt jobb ska du ta all hjälp du kan få, till exempel från arbetsförmedlingen och jobb- sökarsajter på nätet.

Utveckla din ansökan – anpassa den efter det jobb du söker och försök hitta argumenten varför man ska anställa just dig på just det här jobbet. Be någon du litar på läsa och komma med synpunkter.

Kontakta oss! Vi hjälper dig att ansöka om ersättning och berättar hur mycket du kan få. När man vet hur det blir med pengarna brukar det vara lättare att fokusera på jobbsökandet.

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag eftersom du inte kan anmäla dig retroaktivt. Har du andra försäkringar, t.ex. omställnings-försäkring eller inkomstförsäkring via ditt förbund? Ta reda på villkoren och hur du ansöker.

Ring oss på 08-412 33 00 om du vill ha hjälp. Annars ska du meddela oss när du får nytt jobb eller ny sysselsätt-ning. Lycka till!

Hög tid för alla att se om sitt bo

Ann-Charlott Juliusson, förbundsordförande Trafik och järnväg och styrelseledamot i Akademikernas a-kassa.

TIPSViktigt att jobba med din ansökan

Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen”

1

2

3

4

5

AEA Sista nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:33

53

K A L E N D E R

Läs mer på www.naturvetarna.se/kalender. Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

Här ser du några kommande aktiviteter. I skrivande stund är inte programmen helt klara, men notera gärna datumet.

Datum med rosa färg är specifikt för dig som är förtroendevald.

53N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Nr 2 2016 Utges av Akademikernas a-kassa Ansvarig utgivare: Annika Stenberg E-post: annika.stenberg@aea.se Telefon: +46(0)8 412 33 63

Morgonsolen lyser in i köket, det är en strålande vårdag. Småfåglarna har redan dragit igång arbetet med att fodra sitt bo, blåmesen har näbben full av mossa när den kommer in för landning. Nu, hämta in tidningen och sätta på kaffet. Kommer ut på trappan och inser att det är mössa på som gäller, minusgrader. Det som såg så inbjudande ut inifrån.

Mössa känns inte som ett bra alternativ, jag landar framför plattan med min kaffe- kopp och bläddrar mig snabbt igenom nattens händelser. Ögonen fastnar på en bild som fladdrar förbi; en man som bär en papplåda. Jag har sett den här bilden tidigare, 2008, finanskrisen, Lehman Brothers. Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen. Då tror jag att de flesta drog efter andan. Det här händer inte, lyste det ur ögonen på dem som hade haft välbetalda jobb när de åt frukost och nu några timmar senare bar sin papp- kartong.

Från blåmesar till finanskrisen 2008, tankarna far iväg med mig. Jag blåser på kaffet och är plötsligt tillbaka i min jobbvardag. De allra flesta jag möter har ett skyddsnät; arbetslöshetsförsäkring, inkomstförsäkring och stöd av profes-sionella organisationer. Se till att du inte behöver bära din pappkartong med förtvivlan lysande ur ögonen. Fodra boet innan nattfrosten slår till. Fortsätt vara med i a-kassan – eller gå med idag om du ännu inte gjort det.

”Står du inför att bli arbetslös? För att snabbt hitta ett nytt jobb ska du ta all hjälp du kan få, till exempel från arbetsförmedlingen och jobb- sökarsajter på nätet.

Utveckla din ansökan – anpassa den efter det jobb du söker och försök hitta argumenten varför man ska anställa just dig på just det här jobbet. Be någon du litar på läsa och komma med synpunkter.

Kontakta oss! Vi hjälper dig att ansöka om ersättning och berättar hur mycket du kan få. När man vet hur det blir med pengarna brukar det vara lättare att fokusera på jobbsökandet.

Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag eftersom du inte kan anmäla dig retroaktivt. Har du andra försäkringar, t.ex. omställnings-försäkring eller inkomstförsäkring via ditt förbund? Ta reda på villkoren och hur du ansöker.

Ring oss på 08-412 33 00 om du vill ha hjälp. Annars ska du meddela oss när du får nytt jobb eller ny sysselsätt-ning. Lycka till!

Hög tid för alla att se om sitt bo

Ann-Charlott Juliusson, förbundsordförande Trafik och järnväg och styrelseledamot i Akademikernas a-kassa.

TIPSViktigt att jobba med din ansökan

Vissa saker glömmer jag aldrig, som när nyheten om Lehman kablades ut över världen”

1

2

3

4

5

AEA Sista nr 2 2016 Naturvetarna.indd 1 2016-04-18 10:33

9 sep

30 sep

21 okt

18 nov

Göteborg

Stockholm

Lund

Stockholm

www.naturvetarna.se/ LeadershipFriday

L E A D E R S H I P F R I D AY

Vid Leadership Friday tar du del av den senaste ledarskaps- litteraturen och minglar med författare och chefskollegor.

C H E F S F R E D A G

Stockholm

Göteborg

Malmö

Karlstad

Uppsala

Norrköping

Örebro

Stockholm

Göteborg

Malmö

16 sep

23 sep

30 sep

7 okt

14 okt

21 okt

11 nov

18 nov

25 nov

2 dec

www.naturvetarna.se/ Chefsfredag

Chefsfredag är seminarium, ming-el och nätverkande med chefer inom olika delar av näringslivet.

FA C K L I G A K U R S E R

www.naturvetarna.se/fackligakurser

Facklig grundkurs kommun- & landstingssektor

Facklig grundkurs privat sektor

Löneprocessen

Förhandlingsutbildning

UGL

Arbetsrätt

Facklig grundkurs statlig sektor

Arbetsmiljö

18-19 okt

25-26 okt

8 nov

15-16 nov

21-25 nov

22 nov

23-24 nov

6 dec

Kurserna är genomgående utformade för att stödja dig i ditt uppdrag på din arbetsplats. De ger dig också tillgång till ett unikt nätverk av an-dra förtroendevalda. Kurserna hålls i Stockholm

Uppsala

Linköping

Luleå och Umeå

Göteborg

vecka 36

vecka 38

vecka 40

vecka 46

A K A D E M I K E R - K O M P E T E N S

www.akademikerkompetens.se

Kompetensutveckling gör dig ännu mer attraktiv på arbetsmarknaden. Våra kom-petensdagar, AkademikerKompetens, är en kostnadsfri medlemsförmån för dig som är yrkesverksam eller som söker jobb. Datum kommer inom kort på webben.

Teater I höst anordnar Saco två event som ger möjlighet att träna inför att hålla lönesamtal.

Det blir två spännande dagar tillsam-mans med ledarskapskonsult Johan Nord-enfelt från Stockholms Ledarinstitut och skådespelare/konsult Eva Bäckman.

Det bygger till stor del på improvisa-tionsteater och interaktion med deltagarna, samt inslag av teori.

Eventen är öppna endast för lönesät-tande chefer. Efter sommaren har du möj-lighet att anmäla dig. Datumen är den 23 samt 30 november. www.saco.se

Är du chef och sätter löner?

S PA N A R I N

N AT U R V E TA R E54 N R 4 2 0 16

T I P S F Ö R S E M E S T E R N

Välkommen ut i naturenFiske, fotografering och fågelskådning. Eller kanske följa en snorkelled i Kosterhavet eller en vandringsled till en fjälltopp. Det kan du göra i någon av Sveriges natio-nalparker. Du kan också spana efter björnar, grodor eller ovanliga orkidéer. På www.sverigesnationalparker.se finns information om Sveriges 29 nationalparker och många förslag på aktiviteter i naturen.

Res med omsorg om miljönDet finns ett stort utbud av arrangerade natur- och upp-levelseresor i Sverige. Vill du vara säker på att din upple-velse också är bra för miljön och lokalbefolkningen kan du hålla utkik efter Naturens bästa-märket. Det är en kvali-tetsmärkning för ansvarsfull turism i Sverige. Ett urval av kvalitetsmärkta resor finns på www.naturensbasta.se.

Titta närmare på jordskorpanÄr du nyfiken på varför landskapen ser ut som de gör, på meteoritnedslag eller på geologiska formationer? Sveri-ges geologiska underökning, SGU, har flera tips på sevärd geologi på sin webbplats, www.sgu.se. De ordnar också varje år tävlingen Geologiskt arv. Bland vinnare och nomi-nerade finns många intressanta platser som kan vara värda ett besök, som grottor, underjordiska älvar och historiska gruvor. Kika också på appen GeoTreat där man kan hitta geologiska besöksmål i Norden och Australien. AN G R AT T I S !

Vinnare i förra numretKristina Sterio och Maria Högqvist vann Vem är pastejtjuven?

Christina Eriksson, Eva Bolinder och Ulrika Meyer vann Sju korta lektioner i fysik

Niklas Poijes vann Galen i insekter

Några slutsatser är:

• Barn som har utsikt över natur presterar bättre än de som inte har det.

• Det tar 25 minuter att komma tillbaka till fokus om du blir avbruten av till exempel ett mobilpling.

• Högt i tak gynnar vår kreativa sida, medan låg takhöjd får oss att se detaljerna.

• Hjärnan förändras och utvecklas även i vuxen ålder. Därför bör den ut-sättas för miljöer som är lagom stimulerande.

• Positiva dofter får oss att i högre grad hjälpa andra människor. LE L

NÄR HJÄRNAN FUNKAR BÄSTHjärnforskaren Katarina Gospic, som talade på Naturvetarnas kongress i höstas, har kommit ut med en ny bok. Neurodesign är den spännande ti-teln som tar upp frågan om hur vi påverkas av vår omgivning och miljö. Hon och medförfattaren Isabelle Sjövall visar hur viktigt det är att gå vetenskap-ligt till väga när man designar samhällen, skolor och arbetsplatser.

55N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

– Jag har skrivit en bok som jag själv skulle vilja läsa. Det är både en inre och yttre resa i exotiska länder, där kultur, politik och historia vävs samman. När tidningen Naturvetare försöker få kontakt med Hans Järlind i en stad i Amazonas djungler ligger han hemma i sjuksängen, drabbad av den fruktade den-guefebern. Han klarade sig precis från att de inre organen skulle förblöda. I sin berättelse verkar han inte ha ute-lämnat något. – Jag har varit helt uppriktig och ärlig för att bli genuin. Därför skriver jag om mina depressioner som har slagit ner mig med våldsam kraft. Men så småningom har livet återigen varit på min sida.

SVINDLANDE RESA

Det var inte slumpen som tog honom ut i världen. Redan som fyraåring när famil-jen bodde i Thailand och pappan arbe-tade för FN bestämde han sig för att jobba internationellt. – Jag utbildade mig till jägmästare efter-som jag såg möjligheter att kunna arbeta med bistånd. Jag lockades av att komma ut på landsbygden och de djupa skogarna. Hans Järlind tar oss med på en svind-lande resa och beskriver det biståndspoli-tiska spelet och kontakter med regeringar i

Vietnam, Nicaragua, Zimbabwe bland flera länder. Utbildning av den lokala befolk-ningen har varit en röd tråd. – Den kanske mest speciella utbildnings-satsning som jag har varit med och byggt upp är den första skogsutbildningen i Na-mibia. Vi kom dit som unga pionjärer och lyckades ro projektet i hamn. Det var ett land med stor framtidsoptimism där våra hängivna kollegor gjorde skillnad. Han sticker inte under stol med att en tjusning också var landets hänförande natur och rika djurliv på randen mellan öken och vild djungel.

UTBILDNING ÄR NYCKELN

Känner du att du har gjort nytta? – Ja, definitivt. Att jobba med utbildning är aldrig bortkastat. Män och kvinnor som får tillgång till utbildning är det bästa re-ceptet för ett lands långsiktiga utveckling. Den typen av projekt har, vid utvärdering-ar, genomgående varit de mest framgångs-rika. Vilka egenskaper behövs för att lyckas med bistånd? – Utöver ämneskunskaper krävs goda språkkunskaper, beroende på i vilket land man ska jobba. Viktigt också att lyssna på befolkningen och agera på ett respektfullt sätt med hänsyn till kultur och sedvänjor.

I jägmästaren Hans Järlinds bok träder människan fram bakom de tekniska rapporter han har levererat genom åren. På ett personligt sätt beskriver han både motgångar och euforiska upplevelser av lyckade biståndsprojekt.

NY B O K

Även om biståndet generellt minskar ser han skogen som den stora vinnaren när kol-dioxid ska sugas upp för att rädda klimatet. – Kom ihåg att tropiska skogar kan as-similera 20 gånger mer koldioxid än tem-pererade skogar. Klimatmötet i Paris 2015 befäste skogens viktiga roll för att klara klimatmålet. LEL

Var med i utlottningen av böckerna Neurodesign och Totalt konfunderad expert. Mejla till

redaktion@naturvetarna.se och berätta varför du läser Naturvetare och

vad du skulle vilja läsa mer av, senast 7 augusti. Skriv i

ämnesraden vilken bok du är intresserad av.

600 sidor som inte behöver sträckläsas.

Boken kan beställas påwww.adilibris.com

N AT U R V E TA R E56 N R 4 2 0 16

Det lönar sig att bli chefI vår serie om löner gör vi nu en djupdykning i chefslöner. Att det lönar sig att bli chef råder ingen tvekan om. Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna, ger rådet att se till den totala ersättningen för ett chefsuppdrag istället för att enbart titta på lön. A V L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

10:e percentil: 10 procent av alla löner är lägre.Undre kvartil: 25 procent av alla löner är lägre.Median: Mittenvärdet. Hälften tjänar mer och hälften tjänar mindre.

90:e percentil: 10 procent av alla löner är högre.Övre kvartil: 25 procent av alla löner är högre.Medellön: (ringen). Genomsnittlig lön.

Stor lönespridning hög livslön

Differensen mellan tionde och nittionde percentilen visar lönespridningen inom en grupp. Ju större lönespridning inom till exempel en profession desto högre livslön, enligt Sacos undersökningar.

Så tolkar du diagrammen

Det finns ett tydligt samband mellan chefsnivå och lön. Med ökat ansvar följer högre lön. – Det ligger i linje med vår syn på lö-nesättning, säger Elisabet Engdahl Linder, ombudsman för chefer på Naturvetarna. Hon lägger till att även uppdragets svå-righetsgrad, liksom individens kompetens och måluppfyllelse ska speglas i löneku-vertet. Lönerna skiljer sig rätt mycket åt mel-lan olika branscher. Vi har tittat närmare på chefslöner för naturvetare inom life sci-ence, skogsbranschen och miljösektorn. – De ekonomiska förutsättningarna är olika i olika branscher. Ju högre värdet är på de varor och tjänster som produceras inom en viss bransch, desto högre är som regel lönerna. I branscher där det finns stora globala företag är också lönerna högre.

LÖNESPRIDNING

Det finns också löneskillnader mellan oli-ka sektorer, där lönerna i privat sektor är högre än inom stat och kommun. Samma mönster gäller på alla befattningsnivåer.

Även lönespridningen skiljer sig åt mellan branscher och chefsnivåer. Ju högre befatt-ning desto större lönespridning och högre medianlön. Det stämmer överens med Sa-cos undersökningar, som visar att det finns ett positivt samband mellan lönespridning och livslön inom en grupp. För chefer är det inte bara månadslönen som spelar roll. – Titta på hela ersättningen. Ju högre lön du har desto viktigare är kollektivavtalet, eller motsvarande. Kom ihåg att tjänste-pensionen utgör en allt större del av den totala pensionen ju mer du tjänar. Detsam-ma gäller sjuklönen i händelse av längre tids sjukdom.

LÖN ÖVER BRYTPUNKTEN

Det går en brytpunkt vid en månadsin-komst på knappt 40 000 kronor, motsva-rande 7,5 inkomstbasbelopp. Det är den högsta inkomsten som ger rätt till pension från det allmänna pensionssystemet. – På inkomster över brytpunkten blir därför värdet av kollektivavtal större. Det handlar både om utfyllnad av föräldralön

och sjuklön, liksom om tjänstepension. Andra förmåner som som kan vara vik-tiga är bonus på individ-, grupp- eller företagsnivå, rörliga löndelar, olika inci-tamentsprogram i företag och extra pen-sionsavsättningar. – Det är också viktigt att väga in värdet av den kompetens och karriärutveckling en arbetsgivare erbjuder.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

57N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Löner för chefer och projektledare inom miljö- och hälsoskydd – naturvård

30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 80 000kr/mån

Högre chef (i ledningsgrupp)

Mellanchef (chef över chefer)

Enhetschef/Gruppchef

Annan typ av chef

Projektledare

Löner för chefer och projektledare i skogsbranschen

30 000 50 000 70 000 90 000 110 000kr/mån

Högre chef (i ledningsgrupp)

Mellanchef (chef över chefer)

Enhetschef/Gruppchef

Annan typ av chef

Projektledare

Löner för samtliga chefer och projektledare

Högsta chef (VD/GD)

Högre chef (i ledningsgrupp)

Mellanchef (chef över chefer)

Enhetschef/Gruppchef

Annan typ av chef

Projektledare

30 000 60 000 90 000 120 000kr/mån

Löner för chefer och projektledare inom life science

30 000 50 000 70 000 90 000 110 000kr/mån

Högre chef (i ledningsgrupp)

Mellanchef (chef över chefer)

Enhetschef/Gruppchef

Annan typ av chef

Projektledare

Hur klara bristen på djursjukskötare?Naturvetarna har i en skrivelse till Jordbruksverket gett några förslag på hur arbetssituationen för djursjukskö-tare på djursjukhusen kan förbättras. Utan att urholka legitimationen vill Naturvetarna öppna möjligheten för att djursjukskötare ska kunna delegera vissa arbetsupp-gifter, som är knutna till legitimationen, till andra profes-sioner.

Möte med utbildningsutskottetRiksdagens utbildningsutskott har bjudit in till en öppen utfrågning om bristen på utbildade inom naturvetenskap och teknik. Naturvetarna pekar ut följande saker som vik-tiga för att säkra tillgången på kompetens inom naturve-tenskap och teknik:

1. Råda bot på lärarbristen i grundskola och gymnasium inom naturvetenskap och teknik. Lärarna utgör grun-den för framtidens kompetensförsörjning.

2. Utbildningskvaliteten är bra idag, enligt Naturvetar-nas egen undersökning, men att arbetslivsanknytning-en under utbildningen måste bli bättre.

3. Karriärmöjligheterna för forskarutbildade har för-sämrats utanför akademin. Behovet av forskarutbil-dade inom privat sektor har minskat, enligt en färsk undersökning från Naturvetare.

Skärpt lagstiftning för hot och hat på nätetEtt remissvar gick i dagarna iväg till Justitiedeparte-mentet kring straffskydd, hot och kränkningar på nätet. Lagstiftningen föreslås skärpas bland annat vad gäl-ler olämpligheter som skrivs i bloggars kommentarsfält. Naturvetarna har bedrivit påverkansarbete i denna fråga under lång tid, då nätet ofta används för att hota och kränka utsatta medlemsgrupper i deras tjänsteutövning, och ställer sig positiva till förslaget. Samtidigt önskar Na-turvetarna att Justitiedepartementet utreder frågan om hot i tjänsten ytterligare, för att undersöka om arbetsgi-vare framöver skulle kunna vara anmälare istället för den utsatta individen i dessa fall.

saker som Naturvetarna jobbar med nu3

>

>

>

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 16N AT U R V E TA R E58 N R 4 2 0 16

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

Ny kurs i arbetsrättVad säger lagen om semester och studieledighet egentligen? Och vad innebär företrädesrätt enligt LAS? För att stötta våra förtroendevalda har vi en fördjupningskurs i arbetsrätt, där vi pratar om de lagar som gäller på arbetsmarknaden, till exempel MBL och LAS. A V A N N A N O R B E R G

Cecilia Martinsson Björkdahl, Ledamot i Saco-S föreningen på KI, samt platsom-bud på en institution.

1. För att fräscha upp mina kunskaper om gällande lagstiftning

och utbyta erfarenheter med andra.

2. Bra upplägg med mycket tid för frågor och diskussion som komplement till informa-tionen som presenterades.

3. Vi fick väldigt bra material utdelat i sam-band med kursen som jag kommer ha nytta av framöver. Det blir som en liten referens-bank att gå tillbaka till.

Johan Granhagen, ordförande i lokal-föreningen på Axians Stockholm.

1. Det är bra att fördju-pa sig och sedan be-höver jag repetera för

man sysslar inte med alla frågor varje år.

2. Kursen var bra men det fanns för lite tid för diskussion.

3. Arbetstidslagen och LAS.

Sofia Magnusson, ordförande i Akade-mikerföreningen på Novavax AB.

1. Jag ville fördjupa mig inom arbetsrätt då jag känner att jag hade haft nytta av mer

sådan kunskap tidigare i min roll som för-troendevald. För att kunna bemöta arbets-givaren på samma (eller i alla fall liknande) kunskapsnivå i förhandlingar. För att kunna företräda mina medlemmar i föreningen på bästa sätt.

2. Den var jättebra, väldigt kunskapsintensiv och matnyttig. Det var bra att vi var indelade i privat och statlig sektor. Det kändes bra att höra att fler funderar på samma frågeställ-ningar som vi gör i min förening. Jag tror att kursen hade kunnat fyllas med innehåll minst i en halv dag till.

3. När det kommer förhandlingar som kan kräva hänvisning till olika paragrafer i de oli-ka arbetsrättslagarna så kommer jag att ha mer självförtroende i att jag vet vad som gäl-ler, var i lagen jag ska leta och vad som är riktigt att ta upp.

Sofia Karlström, ledamot i akademi-kerföreningen på Cepheid AB.

1. Jag tycker att kun-skap är viktigt för att samspelet med arbets-givaren ska fungera

smidigt och för att vi ska åstadkomma mest nytta för våra medlemmar i de förändringar vi ställs inför.

2. Det var lärorikt. Vi var en grupp på nio deltagare från företag i privat sektor, och ut-bytet av erfarenheter med andra deltagare är en viktig del av lärandet tycker jag. Kan-ske skulle man kunna bygga ut kursen med situationer som deltagarna lämnat in i förväg för att få en bättre bild av den verklighet vi verkar i.

3. Ja, vikten av att vara påläst och arbeta långsiktigt och strategiskt. Att bygga upp re-lationen och dialogen med arbetsgivaren och att tydligt kommunicera vad vi står för och vad vi vill se för resultat i olika frågor.

Vad tyckte deltagarna vid senaste kursen i arbetsrätt?

1. Hur kom det sig att du ville gå kursen?2. Vad tyckte du om kursen?3. Är det något särskilt du tror att du kommer att ha nytta i i din roll som förtroendevald?

Du hittar hela vårt kursutbud via www.naturvetarna.se/Fortroendevald

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 16 59N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Vi ger bidrag till Mattecentrum

Frågor…3

V I L K A K O M P E T E N S E R L E TA R arbets-givare efter när de ska rekrytera ny perso-nal? Det har vi tagit reda på med hjälp av en enkät. Som tack till de som svarat skänker vi 4 020 kr till Mattecentrum. Under våren genomfördes en enkätundersökning bland arbetsgivare som

har minst fem anställda som är naturvetare och medlemmar i Naturvetarna. I samband med att vi bjöd in arbetsgivarna att delta lovade vi att vi skulle skänka 20 kronor för varje svar till hjälpföreningen Mattecentrum. Nu är enkäten avslutad, vi håller på att analysera

svaren och det är dags att infria löftet om gåvan. 201 arbetsgivare besvarade enkäten vilket betyder att vi skänker 4 020 kr till Mattecentrum. AN

… till Anna-Lena Nordén, ombudsman på Naturvetarna, som sedan mitten av april är på plats vid det fackliga Brysselkontoret.

1. Vad är det för uppdrag du har?– Brysselkontoret ägs gemensamt av LO, TCO och Saco. Här finns fem anställda plus en handläggare som skiftas var tredje månad mellan förbunden inom de olika centralorga-nisationerna. Uppdraget är att stödja kontorets bevak-ning och bidra med sin egen kompetens. Jag lär kontoret om Naturvetarna och är också en resurs för att bevaka frågor och nätverka. Det ger mig möjlighet att träffa personer som vi kan ha nytta av för att dri- va frågor på rätt sätt och vid rätt tillfälle.

2. Vad innebär det?Jag bevakar pensionsfrågorna specifikt. De finns med på olika sätt inom olika delar av EU, som den sociala dialogen, arbetsmarknad och ekonomi. Jag är till exempel med i en arbetsgrupp inom Europafacket. Här arbetar vi för att på-börja ett projekt för att få till en digital platt-form för att kartlägga pensioner och sociala

Du hittar hela vårt kursutbud via www.naturvetarna.se/Fortroendevald

frågor. Så att man ska kunna veta vad som gäl-ler om man flyttar från ett land till ett annat. Många var nyfikna på hur det svenska sys-temet fungerar, så det har jag berättat om. Vi har också tittat på vilka gemensamma problem vi har och vilka frågor vi behöver driva. Till ex-empel höjs pensionsåldern i alla länder och det finns problem med att värdesäkra pensioner på 20 års sikt, alltså att personer verkligen får det man har gett löfte om.

3. Varför är detta viktigt för Natur-vetarna?När vi driver frågor behöver vi göra det tillsam-mans med andra och vara med och påverka på

ett tidigt stadium för att få gehör. Vi behöver förstå hur EU fungerar och få kontakt med or-ganisationer och personer som kan hjälpa oss att driva frågor och använda oss av de nätverk som finns, som Europafacket, Eurocades och Brysselkontoret. Det finns möjlighet att påverka tidigt mot kommissionen, alltså där förslagen läggs fram. Efter att det kommit förslag finns ock-

så möjlighet att komma med synpunkter. Här är nätverkande viktigt, men även att aktivera profes-sionsförening-arna hemma och stärka dem. De är väldigt vik-tiga i sina nätverk. AN

Anna-Lena Nordén bevakar pensionsfrågan i Bryssel.

Anna-Lena Nordén.

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

N AT U R V E TA R E58 N R 1 2 0 16

Jessica hittade en ny väg

KO L L E K T I VAV TA L – O M S TÄ L L N I N G

N AT U R V E TA R E60 N R 4 2 0 16

Här speglar vi de förmåner som kollektivavtalet

ger dig. Här handlar det om stöd vid omställning.

I nästa nummer går vi vidare med lönerevision

Tack vare stöd från Trygghetsstif-telsen hittade Jessica Westlund tillbaka till lusten och fick ny en-ergin. Hon gick från akademin till näringslivet och arbetar nu med att marknadsföra medicin-ska simulatorer.

Jessica Westlund vill ge Trygghets-stiftelsen i Göteborg en tårta. Så nöjd är hon med stödet därifrån när hon under vårvintern gick utan jobb.

– Att komma dit varje dag blev som en rutin. Det blev mitt kontor där jag träffade folk och hade min bas när jag sökte jobb. Jag hade också en egen coach som fick mig att hitta tillbaka till mig själv och veta vad jag ville göra.

Hon förklarar att hon behövde höja energinivån och hitta tillbaka till sina värderingar. I samma veva som hennes anställning som forskare på Göteborgs universitet avslutades födde hon sitt an-dra barn. Det var tufft mentalt och tog mycket på hennes självkänsla och en-ergi.

– Trygghetsstiftelsen lyssnade på mina idéer och gav mig insikt om mina drivkrafter och vad som är viktigt för mig. Jag fick hjälp att göra en kompeten-sinventering, där jag också kunde över-sätta mina akademiska kunskaper till in-dustriella färdigheter.

TRIVS I MÖTET

Jessica Westlunds spontana tanke var att kunna dra nytta av sin fingerfärdighet inom mikrobiologi och immunologi. I forskningen använde hon en ny kirur-gisk metod, som inte använts tidigare i

Sverige. Syftet var att med hjälp av bud-bärarceller, som finns naturligt i slem-hinnor, ta reda på vilka signaler som ger tolerans mot till exempel gluten och vilka som ger immunitet.

– Men jag kom fram till att det är viktigare för mig att möta människor i jobbet och komma närmare tillämp-ningen. Jag trivdes med forskning, men kände mig färdig med universitetet och ville samtidigt komma närmre den kli-niska verkligheten.

Där finns hon nu sedan en månad till-baka. På det svenska företaget Mentice, som utvecklar medicinska och högtek-nologiska simulatorer, stortrivs hon bara efter en månad. Hon pratar om företa-gets produkter på ett sätt som får mig att undra varför inte fler inom sjukvården använder dem.

– De är perfekta för att lära sig nya metoder inom det vaskulära området, som stroke, hjärtinfarkt och större ska-dor på kärl, som kan uppkomma vid till exempel en bilolycka. Simulatorerna kan också användas för att mäta den strål-ning som används vid datortomografin/röntgen när själva ingreppet utförs.

LONDON OCH PARIS

Hon förklarar att inte bara juniora läkare har nytta av simulatorerna, utan även mer erfarna läkare och team som kan öva tillsammans. Företaget, som har sin bas i Göteborg med kontor i bland annat USA och Japan, har totalt närmare sex-tio anställda.I rollen som ”manager product marke-ting and training” har hon redan varit i London och ska till en branschmässa i Paris. Uppdraget är att marknadsföra

FAKTA – OMSTÄLLNINGSSTÖD

Trygghetsstiftelsen inom staten

Hjälper individer att komma vidare efter uppsägning på grund av arbetsbrist eller när en visstidsanställning löper ut. Som uppsagd får man en egen konsulent där man tillsammans avgör vilka insatser som behövs. Ett visst ekonomiskt stöd kan utgå. Läs mer: www.tsn.se

Trygghetsrådet i privat sektor

Stöttar tjänstemän som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist hos arbetsgivare som är anslutna till Trygghetsrådet. PTK och Svenskt näringsliv är avtalsparter.

Består av två delar:

Personlig rådgivning innebär att man får en egen rådgivare som stöttar och utmanar på vägen mot nytt jobb eller start av företag. Rådgivning beviljas till dem som uppfyller villkoren.

Avgångsersättning är en ekonomisk ersättning som komplement till a-kassan till personer över 40 år.

Läs mer: www.trr.se

Omställningsfonden i kommunen

Uppdraget är att stötta anställda som blivit uppsagda på grund av arbetsbrist inom kommuner och landsting, samt företag och kommunalförbund som är medlemmar i Pacta. Fokus ligger på att hjälpa varje jobbsökare till ett nytt jobb.

Läs mer: www.omstallningsfonden.se

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

59N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 16

N Y T T F R Å N N AT U R V E TA R N A

61N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

FO

TO

: V

AR

PA

KU

NG

EN

JESSICA WESTLUND

och visa hur de högteknologiska produk-terna fungerar.Jessica Westlund ska också sköta om-världsbevakningen och plöja igenom pu-blikationer inom området. Det ska sedan publiceras på företagets blogg.

– Här kan jag göra skillnad, både för patienter och hela samhället. Jag ser verkligen fram emot att öka min kom-petens inom detta och samtidigt få kän-na att jag bidrar till människors bättre hälsa.

Att landstingen kan spara pengar blir uppenbart när Jessica Westlund argu-menterar.

– Medicinska fel är den tredje vanli-gaste dödsorsaken på amerikanska sjuk-

hus. Om läkare och andra får chans att träna i simulatorer innan det blir skarpt läge så kan patientsäkerheten öka på-tagligt.

INKOMSTFÖRSÄKRING

Vi vänder tillbaka till tiden mellan två jobb. Hur klarade du dig ekonomiskt?

– Jag gick på a-kassa och fick ersätt-ning från Naturvetarnas inkomstförsäk-ring. I dag känner hon stor tacksamhet över den hjälp hon fått från Trygghets-stiftelsen.

– Det visar att tanken med omställ-ningsstöd fungerar. Det är en förmån som man inte tänker på förrän man be-höver den.

Aktuell: Fick bästa hjälpen från Trygghetsstiftelsen Göteborg och ersättning från Naturvetarnas inkomstförsäkring som tryggade hennes ekonomi.

Yrke: Manager product marketing and training på företaget Mentice.

Utbildning: Disputerad molekylärbiolog.

Familj: Man och två barn. Bor i Göteborg.

Stark sida: Mitt engagemang.

Bästa karriärtips: Hitta och följa dina drivkrafter. Det ger energi.

Gör en ledig sommardag: Njuter ute i naturen tillsammans med min kära familj.

KOLLEKTIVAVTALET GER

Föräldralön

Omställning mellan jobb

Lönerevision en gång per år

Tjänstepension

Extra semester

Inflytande

Kompetensutveckling

Övertidsersättning

Arbetsskadeförsäkring

Sjukförsäkring

En ny väg för Jessica Westlund som ville jobba närmare den kliniska verkligheten.

62 N R 4 2 0 16N AT U R V E TA R E

Du bestämmer!TrygghetRådgivning om anställnings-villkor och arbetsrätt

Inkomstförsäkring som kompletterar a-kassan

Förhandlar fram förmånliga kollektivavtal

Specialiserad rådgivning för chef och företagare

KarriärIndividuell karriärrådgivning

CV-, LinkedIn- och intervjucoachning

Personprofilanalys

Karriärprofilanalys

Arbetsmarknadsinformation

FörmånerFörsäkringar

Banklån

Kurser via Naturvetar-akademin

Seminarier och inspirationsdagar

Kostnadsfria eller rabatterade tidningsprenumerationer

Skriva testamente och företagsavtal med avtal24

Professionsföreningar

Medlemskap i samarbets-organisationer

LönLönestatistik för naturvetare

Coachning i lönesamtal

Rådgivning om löner

Har du koll på vilket stöd du kan få från Naturvetarna? Vår roll är att stärka dig på arbetsmarknaden. Genom coachning och rådgivning ökar du dina chanser att göra den karriär du vill och få en lön som du kan vara nöjd med.

Här visar vi den service som du har nytta av som medlem i Naturvetarna.

Läs mer: www.naturvetarna.se

Vi söker en

ekologisk vattenvårdare,och fler rekryteringar kan bli aktuella på sikt.Information finns på vår hemsida: www.naturcentrum.se

63N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

Du vet väl att inkomstförsäkringen ingår i ditt medlemskap?

Nu med ersättning i 150 dagar. Det är också möjligt att teckna en tilläggsförsäkring som gäller ytterligare 180 dagar.

I exemplet har vi valt 35 000 kronor i månadslön. För den som tjänar mer blir ersättningen från inkomstförsäkringen större. Så mycket är inkomstförsäkringen värd:

Naturvetarnas inkomstförsäkring ger upp till 80 procent av tidigare inkomst, max 100 000 kronor per månad, vid arbetslöshet. Inkomstförsäkringen bygger på att man är med i Akademikernas a-kassa och har rätt till ersättning därifrån.

Läs mer på www.naturvetarna.se/inkomstforsakring

35 000

7 98011 280

80 % 80 %

48 % 48 %

20 020 16 720 16 720 16 720

Lön Dag 201–330Dag 151–200Dag 101–150Dag 1–100

Lön Akademikernas a-kassa, AEA Naturvetarnas inkomstförsäkring

Kontakta Kompetenstillväxt

Maja Söderhäll tel: 08-20 12 21

Materialadress: annons@ kompetenstillvaxt.se

Nå Sveriges naturvetare!Annonsera i Magasin Naturvetare:

Helsida:

Halvsida:

Kvartssida:

Blänkare:

20 900 kr

14 900 kr

9 800 kr

7 500 kr

Tanums kommun i norra BohuslänMiljö- och byggnadsförvaltningen söker

– Miljö- och hälsoskyddsinspektör – Livsmedels- och hälsoskyddsinspektör Läs mer och tjänsterna på www.tanum.se/jobb Välkommen med din ansökan!

E F T E R J O B B E T

Sommaren lockar med salta och söta bad. Elisabet Rytter hämtar ny energi och fyller på förråden med D-vitamin. Men mest är baden en njutning, och emellanåt magiska.

50x+4 = y - 8

För Elisabet Rytter är bad lika med plask och lek. Starka minnen från barn-domen på Ekerö utanför Stockholm dy-ker upp, liksom när de egna barnen var små. Lek och social samvaro är viktiga ingredienser än i dag. Matsäckskorgen och fikafilten är själv-klara i packningen. Nutritionisten lever som hon lär och dukar upp nyttiga full-kornsmackor med grönsaker. – Lite guldkant blir det också med bullar och kakor till kaffet, men med måtta. Att varje dag och kanske flera gånger per dag unna sig bakverk är ing-en bra idé om man ska må bra. Det tar plats från den nyttiga maten.

LÖSER KORSORD

Klippbad med eleganta dyk blir det än i dag på grannön Lovö. – Dit cyklar jag för att koppla av, gär-na med vänner. Att lösa korsord ihop är en kul aktivitet.Men det är inte därifrån hon har sina starkaste badupplevelser. Vi flyttar över till andra sidan jordklotet och hamnar på Sri Lanka. – Det var sista kvällen innan vi skulle åka hem, stjärnorna och månen lyste upp den becksvarta natten. Havet låg

spegelblankt med bara dyningar som gav rörelse. Det ljumma vattnet omslöt kroppen på ett sätt som gjorde upplevel-sen magisk. Samtidigt blir hon bekymrad över den allt mer försämrade vattenkvalite-ten i världens hav. Det handlar både om mikroplast som hamnar i näringskedjor-na och föroreningar av olika slag. – Det är inget jag tänker på när jag njuter av badet, men det känns viktigt att rena sjöar och hav finns kvar även för framtida generationer.

KOLL PÅ E.COLI

Hon har lite samma känsla när hon ba-dar på hemmaplan. – Jag oroar mig inte för till exempel höga halter av kolibakterier. Däremot har jag koll på vilka bad som är god-kända enligt EU-standard. Risken är kanske större att råka ut för förhöjda bakteriehalter på badplatser som inte är arrangerade. Så där försöker jag undvika kallsupar. Desto säkrare är hon på vattenkvalite-ten i de svenska fjällen. – Där dricker jag direkt ur bäckar och jokkar utan att koka det innan. Ett dopp är oundvikligt om jag ska hålla mig ren

på fjällvandringen. Men då blir det bara snabbt i och upp, och inget mys.

Den kallaste fjällsjön hon har badat i är Virihaure i Padjelanta. – Det var mer en naturupplevelse än en njutning.

GER NY ENERGI

Att bada och besöka olika delar av värl-den ger Elisabet Rytter ny energi på jobbet på Livsmedelsföretagen, som är bransch- och arbetsgivarorganisationen för Sveriges livsmedelsföretag.Hon jobbar med forskningsfrågor och ansvarar för mat- och hälsofrågor. – Många rykten om mat och dieter florerar i media. Min roll är att ta reda på fakta och hjälpa till att sprida rätt in-formation.

Att skapa förutsättningar för forsk-ning ligger också på hennes bord, där hon bland jobbar för att livsmedels-området ska få en större andel av sta-tens satsningar på forskning. Det finns många utmaningar som kan klaras med mer forskning. Det handlar om allt från smarta förpackningar till att minska salthalten i maten och att ta tillvara restprodukter, liksom att mins-ka matsvinnet.#

N AT U R V E TA R E64 N R 4 2 0 16

T E X T L A R S - E R I K L I L J E B Ä C K

SÅ FÅR DU UT M E R AV BADET:

50x+4 = y - 8

65N AT U R V E TA R EN R 4 2 0 16

E LISAB ET RYTTE R

Utbildning: Medicine doktor i nutrition.

Yrke: Forsknings- och nutritionsansvarig på bransch- och arbetsgivar-organisationen Livsmed-elsföretagen.

Familj: Man, vuxna barn och snart två barnbarn.

Bästa badet: Klippor i Mälaren nedanför Lovö kyrka.

I fikakorgen: Fullkornsbröd med grönsaker, frukt, kaffe och bulle.

Tveka inte. Spring eller hoppa i. Tävla gärna om att komma först i vattnet. På det sjätte smäller det.

Tänk på din säkerhet. Simma inte rakt ut, utan håll dig nära stranden. Dyk inte i okända vatten för att undvika att slå huvudet i botten.

Var försiktig med solning mitt på dagen. Smörj in känsliga delar, som nästippen, med solskyddsmedel. Sätt på en t-shirt och sitt i skuggan. Å andra sidan är solen en viktig källa för D-vitamin. Så det är en balansgång där riskerna får vägas mot varandra.

Cykla till badet i stället för att ta bil. Sim-ma gärna en sväng för att stärka hjärta och muskler.

Njut av badet och ta in upplevelsen av att omslutas av vatten.

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 2 2 0 16N AT U R V E TA R E66 N R 4 2 0 16

NA-KRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in din lösning på korsordet. Vi lottar ut biobiljetter. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast den 15 juli vill vi ha din lösning.

SMAL-NÄBBADE

TÄTTINGAR KAN TA

TRIPPRIBB-

GARDIN

FÖR FOG-NING GEMEN-

SKAP

ÖRLOGS-FARTYG HISPIG

RADIUM SKOLA I

BERKELEY OLAT

MED

BERÖM GODKÄND

HADE SUFFLETT

SKY PEER-TO-PEER

KAN FÅ BSE GÖR HY-

BRIDERFÖRA

OVÄSENGOLDIN

MED LINS KÄNSLA

SOM SEX I ROM

LÄTT-TÄND

MASSA MUNK

HÄLLA HAR SINA TULLAR

BUSKENPLUGG

MED ED-WARD VII

KYRKO-RUM

SKREDRISK TUNGA PÅ FOT

KRAFT-KARL

TRYCKA PELLEN I BOTTEN

ÄMBAR ISKRIS-TALLER

BAK-STRÖM

IRLAND SILVER

CENTRAL FRAS I

SPÖKHI-STORIA

KOLLRIG ÖMKADE BITA

GARVAD

TRILSK RIVIG

MUSIKAL

SKÄR HÄNGA NED KORT-

SPEL PLAGG LÄRAN

OM ÄGG

ÄR SLÄK-TEN?

KROPPS-SLAPP-

HET SEKUND

FRAGIL STJÄRN-TYDNING

SPISAT

RING- LEK

TRÄD

TILL- SLAG

RENAT HALVFAST

MASSA

MÅNGEN SÅN

SLOGS I TV

FJÄT BUKONT COOL J

TITAN KLAGO-DIKT

BILDAR TÅL-MODIGA BALJA

Konstruktör: Lemur-kryss www.lena-holmlund.com

SÅNA HAR OFTA RÄTTEN PÅ SIN SIDA

MER-CALLI-

SKALAN ANVÄNDS FÖR ATT

UT-TRYCKA INTEN-

SITET PÅ SÅN

ÄR FUSIDINSYRA OCH KINOLONER

EXEMPEL PÅ

YTTRIUM TRYG-

GARE KAN INGEN VARA

Vinnare av förra numrets korsord är Susanne Törnqvist i Örebro.

N R 4 2 0 16 67N AT U R V E TA R E

Vill du annonsera?Kontakta Maja Söderhäll, tel: 08-20 12 21Materialadress: annons@kompetenstillvaxt.se

Kommer i nästa nummerSvensk uppfinning renar vattenEl från solpaneler driver en reaktor som renar vatten i Bangladesh. Ett batteri möjliggör att köra anläggningen även på natten. Reningen sker med UV-LED-teknik som har utvecklats av forskare i Lund.

Människan har migrerat i alla tiderVi tittar närmare på människans evolution och migration genom årtusendena. Svante Pääbo vid Max Planck-institutet går i täten för den forskningen.

Klarar Sverige miljökvalitetsmålen?Det enkla svaret är nej. Enligt planen ska 16 miljökvalitetsmål vara uppnådda 2020. Sverige går, av allt att döma, bet på 14 av dem.

Läs också om:» Så bygger du och håller de professionella nätverken levande.» Hur kommer digitaliseringen att påverka ledarskapet?» Fråga en naturvetare: Varför kan man inte odla kantareller?

Naturvetare nr 5

i din brevlåda

8 september

KO N TA KT

www.naturvetarna.se

E - P O S T : info@naturvetarna.se eller fornamn.efternamn@naturvetarna.se

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 Nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80Sommartider 1 juni-31 augustimåndag–torsdag kl. 08.30–15.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena Nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : jour@naturvetarna.se växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.Sommartider 1 juni-31 augustimåndag–torsdag kl. 08.30–15.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : info@naturvetarna.se växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : karriar@naturvetarna.se, växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : chef@naturvetarna.se, 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, post@aea.se växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/naturvetarna kundservice@inkomstforsakring.com 0770–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :www.akademikerforsakring.seinfo@akademikerforsakring.se 020–51 10 20

Glad sommar!Vi på Naturvetarna önskar medlemmarna en fin sommar

med tid för både avkoppling och nya upplevelser.

Våra öppettider i sommarUnder tiden 1 juni till 31 augusti gäller följande tider:» måndag-torsdag klockan 8.30–15.30» fredag klockan 8.30–15.30» Stängt för lunch klockan 12.00–13.00

Har du ny mejladress?Passa på att uppdatera dina uppgifter så att vi kan nå dig med information. Det gör du enklast på www.naturvetarna.se. Logga in med ditt medlemsnummer, som du hittar på baksidan av den här tidningen, och ditt lösenord.

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R4

20

16

DU E LL OM KÄR N KRAFT SID 9 | G I LLA DIG SJÄLV SID 36 | BADA E FTE R JOB B ET SID 64

MÅNADENS FRÅGA:

Hur gör duför att få ny

energi?

K A R R I Ä R , V E T E N S K A P, N ÄT V E R K

7 tips till högre självmedkänsla

Maxa fartenSnabba elektroner ger ljus åt MAXIV

Framtidens ledarskap

N U M M E R 4 2016PR I S: 75 K R O N O R

Växla spår mitt i karriären

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

Ett klimatsmart elavtal.

Sedan 2005 erbjuder Mälarenergi Elhandel dig som medlem i Naturvetarna ett klimatsmart, rabatterat avtal.

Hos oss får du alltid el från 100% vattenkraft.

Du får dessutom 50% på årsavgiften, 1 öre rabatt per kilowattimme och fri energirådgivning.Teckna ditt avtal innan 31 juli så får du en Powerbank, en portabel laddare i fickformat.

Läs mer och teckna avtal på malarenergi.se/sacoel

Information om konsumenträttigheter, reklamationshantering och tvistemålslösning finns på malarenergi.se