1. Planering fr gende, resultat och framtblick Charlotta Johansson Lule tekniska universitet

2. Lngsiktiga syftet med planering fr gende F fler personer att vlja att transportera sig som gende, och kunna g skert och tryggt ret runt Mlet: systematisk frbttring av frutsttningarna fr gendes frflyttningar 3. Kllor: Planering och utformning fr ett kat gende VGLEDNING FR GNGPLANERING - S skapas det gngvnliga samhllet Planering och utformning fr ett kat gende - frdjupade studier kring identifierade problem och hur de kan lsas (etapp 4 och 5 i projektet) Att frmja gendet - resultat frn en enktstudie (etapp 3 i projektet) Hr gr man: Gngtrafikanters erfarenheter av gendemiljn i tre stder (etapp 2 i projektet) Planering och utformning fr ett kat gende : Litteraturstudie, expertseminarium och trafik- och stadsplanerares syn p utemiljns frutsttningar fr gngtrafik (etapp 1 i projektet).Gngbar stad att skapa nt fr gende Gngbar stad, Nilsson, L. (2013) Trafikverket och SKL. GAP-analys planering fr gendet Underlag till : ML OCH INRIKTNING FR FoI INOM GNG, Nilsson, L., Johansson, C. (2013). Trafikverket. 4. Resultat: Planering fr gende Visa p gendets betydelse fr frflyttningarna och dess ndaml, och att gendet drfr borde vara ett normgivande inslag i planeringen:Policy fr gende Planering fr och analys av gende Frst motivet till att g Frst hindren fr att g Olika niver i trafikplanering fr gende 5. Policy fr gende Att g r ett transportslag- gng r inte ett srintresse Glapp mellan visionen och vad man faktiskt planerar Srskilda program fr gende: gngstrategi/plan (se exempel Malm) Definiera aktrer som r relevanta fr gendefrgor: Vem har kunskap? Vem r med och planerar? Vem beslutar? Vem bestmmer? Vem initierar? Inte glmma andra relevanta aktrer: Alla frvaltningar, politiker, tjnstemn, nringsliv och allmnhet 6. Planering fr och analys av gende Mt och kvantifiera gendet Finansiering och planering av gendeprojekt r svrstuderat finns inte tydliga mtningar fr att kunna beskriva effekten av tgrderna fr att bttre frst och planera fr dess behov Kvantifiering av gendet ger underlag fr kostnadsmodeller som underlag fr samhllsekonomiska kalkyler Undersk och visa p kopplingen till andra trafikslag Fr transportsttet gng r res-elementen (anslutningsresorna) viktiga (vilket br framg bttre i statistiken) 7. Frst motivet till att g Motiven till att g: Arbete och skola -Motion &Hlsa -Flanera -Koppling till kollektivtrafik Rekreationsgendet - hlsogendet kan pverkas mer, beror p miljn Nyttogendet beroende av mlpunkterna och avstnd, drfr svrare att pverka Kom vidare med begreppen frdmedelsval vgval mlpunkter byggd milj (fr gende) genom att studera motivet till att g Alltid sant: Skert och tryggt, med bra vgunderhll, och estetiskt tilltalande 8. Frst hindren fr att g Skapa mjligheter fr att g, fr att man ska g verhuvudtaget: utformning och reglering, t.ex. rtt fart i staden Frbttra drift och underhll: komfort, tillgnglighet, frre singelolyckor Frbttrad vgvisning Trygghetshjande tgrder fr den personliga skerheten Motorfordon och cyklister trnger in p ytan fr de gende, eller att de gende gr p cykeldelen: frbttra separering av G och C 9. Olika niver i trafikplanering fr gende Stadsbyggande: Tex lokalisering av externhandel - lokalisering och stadsbyggande analyseras utifrn ett gendeperspektiv Stadsstrukturen och lokaliseringar, ntet och maskvidden fr gendet och fotgngare Den tta staden r viktig men p vilket stt Ytbehov: (gott om) Plats fr fotgngare och att denna yta inte inkrktas av cyklister och tvrt om - kar med kande flde av G och C 10. Olika niver i trafikplanering fr gende Gngytan konkurrerar med andra ytor: park, gemensam yta, och kvartersmark Kopplingen till kollektivtrafikenDetaljerad niv: Beakta hur fotgngare ska separeras frn cykeltrafiken Beakta ytjmnhet m.m. ur ett tillgnglighetsperspektiv ven vinter Utformningen av korsningspunkter med motorfordonstrafik avseende skerhet, trygghet och framkomlighet 11. Framtblick fr gende(t) Lngsiktiga mlet Skapa frutsttningar fr en rationell och samordnad planering fr gng som ett eget trafikslag Kortsiktiga mlen Skapa frstelse fr gng som eget trafikslag och att implementera gng i planeringsprocesserna p lokal och regional/nationell niv 12. Framtblick fr gende(t)1. Implementering och organisation Planering fr gng som ett eget trafikslag r ovanligt och ovant, erfarenheter saknas. Nyttja framtaget material och kontinuerliga diskussioner mellan planerande organisationer p lokal och nationell niv samt att flja upp de tgrder som grs. Ta vara p frn aktuell forskning inom cykel. Omrden fr fortsatt FoI kan vara: -Kartlggning av hur arbetet med och fr gng bedrivs idag, hur kan man arbeta effektivt, verfring av erfarenheter frn cykel bland annat om organisatoriska svrigheter - Stimulans och demoprojekt, exempelvis hur planera fr kalla miljer, inkl. drift och underhll 13. Framtblick fr gende(t)2. Utveckling av planeringsverktyg Verktyg behvs fr att mta gendetrafiken. Omrden fr fortsatt FoI kan vara: -Samlad genomgng, analys och uppfljning av de metoder som finns fr: Alstring, Vgval, Kapacitet, Avvgningar, Nytta. -Hur ska gng-trafiken hanteras i traditionella frdelnings- och kapacitetsberkningsmodeller. Verktyg fr tillgnglighetsstudier finns, men kan behva gras mer publika. I arbetet ingr att kartlgga behovet av indata till de olika verktygen. -versyn av GC-kalk. Hr behvs sannolikt ny kunskap, vilket fr formuleras i versynen. - Sammanhngande och enkel metodik fr uppfljning av gendet i en stad, inom ett delomrde eller p en plats. 14. Framtblick fr gende(t)3. Kunskapsinsamling om gendets omfattning Stora kunskapsluckor nr det gller gngtrafikens omfattning. Resvaneunderskningar som r tillgnglig och anvndbar fr hela resan. Nya metoder fr insamling av data. Omrden fr fortsatt FoI kan vara: -Analys av genomfrda resvaneunderskningar med fokus p enskilda grupper, delresor och hela resor till fots. -Utveckling av frenklade metoder. Vgkantsintervjuer ett redskap? Riktade webenkter till srskilda grupper eller geografiska omrden? Lokala workshopar med brukare, fokusgrupper? -Hur pverkar en attraktiv milj gendets omfattning? -Utveckling av indikatorer fr planering och uppfljning av gandet. 15. Framtblick fr gende(t)4. Srskilda forskningsinsatser Vrderingar av s.k. mjuka faktorer, attityder, beteendefrgor samt effektsamband. Omrden fr fortsatt FoI kan vara: -Analys av tidsfrbrukning och tidsvrden fr gende. Hur vrderas restiden i frhllande till avstndet? Hur vrderas vntetid (barrireffekt)? -Analys av gngavstnd och genhet. Hur stor r toleransen fr avvikelser? Hur pverkas vgvalet av attraktiva miljer och knslan av trygghet? Hur pverkas toleransen fr avvikelser? -Frdjupade studier av begreppet attraktiva miljer. Vilka egenskaper konstituerar en attraktiv milj? Hur kan dessa egenskaper vrderas i planeringen? Kartlggning och utvrdering av befintliga miljer med std av befintliga metoder. 16. Framtblick fr gende(t)4. Srskilda forskningsinsatser, fortsttning Omrden fr fortsatt FoI kan vara: -Samordning med cykeltrafiken. Nr behver den gende egna ytor? Hur pverkar skillnaden i egenskaper (hastighet, rckvidd, grupper)? -Vilka krav stller den gende p sitt nt i stadens olika delar? -Etablera riktvrden fr buller gentemot gng- och vistelseytor. -Framtagning av effektsamband fr gng.