View
142
Download
0
Category
Preview:
Citation preview
Scenarier fScenarier föör den svenska jr den svenska jäärnvrnväägens gens utveckling fram till 2035utveckling fram till 2035
En rapport frEn rapport fråån IVAn IVA--projektet projektet ””LLåångsiktiga spngsiktiga spååretret””
Gunnar Alexandersson & Staffan HultGunnar Alexandersson & Staffan HultéénnHandelshHandelshöögskolan i Stockholmgskolan i Stockholm
Transportforum, LinkTransportforum, Linkööping, 14 januari 2010ping, 14 januari 2010
SyfteSyfte
Syftet med rapporten Syftet med rapporten äär att se vad vi kan fr att se vad vi kan fåå ut ut av att studera alternativa och kompletterande av att studera alternativa och kompletterande scenarier nscenarier näär vi fr vi föörsrsööker fker föörstrståå jjäärnvrnväägens gens mmööjligheter i framtidenjligheter i framtidenTidigare har oftast bara Tidigare har oftast bara ettett scenario (eller en scenario (eller en vision) analyserats i framvision) analyserats i framååtblickande tblickande utredningarutredningar
Att arbeta med scenarierAtt arbeta med scenarierEtt sEtt säätt att hantera flera olika framtida mtt att hantera flera olika framtida mööjliga jliga utvecklingsfutvecklingsföörlopprloppSyftar inte till att fSyftar inte till att föörutsprutspåå framtiden, utan att systematiskt framtiden, utan att systematiskt analysera fanalysera föörgreningspunkter i en trgreningspunkter i en täänkt framtidnkt framtidKan visa vilka handlingsalternativ som erbjuds och nKan visa vilka handlingsalternativ som erbjuds och näär r kritiska beslutstidpunkter kan uppkommakritiska beslutstidpunkter kan uppkommaTrendframskrivning av historiska utvecklingsfTrendframskrivning av historiska utvecklingsföörlopp (med rlopp (med kvantitativa data) kan vara till hjkvantitativa data) kan vara till hjäälp i scenarioskrivandetlp i scenarioskrivandetScenarioskrivande behScenarioskrivande behööver ocksver ocksåå vvääga in kvalitativa ga in kvalitativa bedbedöömningarmningarScenarioskrivande har ocksScenarioskrivande har ocksåå likheter med likheter med storystory--tellingtelling, med , med syfte att skapa handling fsyfte att skapa handling föör att uppnr att uppnåå en visionen vision
UtgUtgåångspunkter fngspunkter föör vr våårt scenarioskrivandert scenarioskrivande
JJäärnvrnväägen gen äär ett komplext icker ett komplext icke--homogent system som inte homogent system som inte enbart kan beskrivas genom extrapolering av trenderenbart kan beskrivas genom extrapolering av trenderAtt studera tidigare framtidsanalyser (och jAtt studera tidigare framtidsanalyser (och jäämfmfööra med ra med utfallet) kan ge en futfallet) kan ge en föörbrbäättrad fttrad föörstrstååelse felse föör hur trender r hur trender kommer att utvecklas i framtiden (kommer att utvecklas i framtiden (backback--castingcasting))Framtida utvecklingsfFramtida utvecklingsföörlopp prlopp pååverkas av hverkas av häändelser och ndelser och kedjor av interrelaterade hkedjor av interrelaterade häändelserndelserTeoretiska modeller och begrepp kan ge en bTeoretiska modeller och begrepp kan ge en bäättre ttre fföörstrstååelse felse föör br bååde trender och hde trender och häändelser som pndelser som pååverkar verkar jjäärnvrnväägens utvecklinggens utveckling
UtvecklingsvUtvecklingsväägen fgen föör franska hr franska hööghastighetstghastighetståågg
TGV Sud-est
TGV Atlantique-TGV Est
AGV
Hastighet & kapacitet
Tid
Morfologiskt trMorfologiskt trääd d ööver utvecklingsvver utvecklingsväägargar Elmotor >300 km/h
Elmotor <210 km/h
Fordon för nya rälsdragningar
Fordon för ny typ av räls
Fordon för gammal typ av räls
Fordon för nya och gamla rälsdragningar
Elmotor <250 km/h
Elmotor
Elmotor
Magnetskena
Ej magnetskena
Jetdrift eller liknande
HHööghastighetsprojekt 1970ghastighetsprojekt 1970--9090
Typ av tåglösning Exempel
Gasturbiner TGV001*, RTG, Turbotrain*
Gasturbiner med lutning TGV002 (aldrig byggt), ATP-P*
Elmotor med tyristorer Electra, TGV-Sud-est
Elmotor med tyristorer med lutning ATP-E*, Pendolino, ETR450
Asynkron elmotor med lutning X2
Synkron elmotor TGV-Atlantique, AVE
Asynkron elmotor ICE
Diesel HST
* prototyper
Svenska visioner om hSvenska visioner om hööghastighetstghastighetstååggÅr Snabbtågsvisionen (X2 på befintliga banor) Höghastighetsvisionen (företrädesvis nya banor) 1 1968: Arbete med snabbtågsutredning 1989: SJ-beställd utredning föreslår höjd banstandard till 200-250 km/h för
stambanorna i södra Sverige SJ ordnar konferens om höghastighetståg
2 1969: Snabbtågsutredning klar Experiment med 3015 startar
1990:
5 1972: 1992: UIC inkluderar nordiska banor som höghastighetslinjer i sin rapport 6 1973: Kommersiell uttredning färdig
Resultat från provkörningar med 3015 Beslut om samarbete SJ-Asea
1993: Rail Forumföreslår att flera banor för 270 km/h skall byggas. På längre sikt önskar man ett nät för 350 km/h med höghastighetståg. Europakorridorsgruppen bildas
7 1974: Bygge av X15 1994: 8 1975: Nytt hastighetsrekord för X15
Experimenten i stort sett klara 1995: Rail Forum avvecklas Grödingebanan invigs
10 1977: Nya experiment och vissa förändringar av tåget 1997: 12 1979: 1999: Byggstart Botniabanan 13 1980: Snabbtågsutredning 2 färdig 2000: 14 1981: Enhälligt riksdagsbeslut 2001: Ostlänksgruppen bildas 15 1982: Första anbudsupphandling 2002: Järnvägsforum bildas 17 1984: Andra anbudsupphandling 2004: 18 1985: Revidering av underlaget till andra anbudsupphandlingen 2005: Banverket initierar projektet Gröna Tåget 19 1986: Asea vinner anbudsupphandlingen 2006: Bo Holmgrens rapport om Ostlänken presenteras 20 1987: GTO-tyristorer blir tillgängliga 2007: Stora delar av järnvägsbranschen stöder bygge av höghastighetsbanor 21 2008: Nelldahl m.fl. presenterar en utredning som kraftigt förordar byggande av
höghastighetsbanor i södra Sverige Rapport från Banverket förordar höghastighetsbanor Nya hastighetsrekord slås med ombyggda Reginor i Gröna Tåget-projektet Regeringen uttalar sig positivt om höghastighetsbanor och tillsätter särskild utredning
22 1989: Provkörningar med första X2 2009: Järnvägsforum avvecklas Gunnar Malms utredning om höghastighetsbanor presenteras Future Rail Sweden bildas
23 1990: Trafik med X2 startar 2010: Botniabanan byggd för 250 km/h är färdig att tas i trafik
UIC:s planer och faktiskt utfallUIC:s planer och faktiskt utfall
UIC:s vision (årtal) Tidshorisont Nya banor (vision) Nya banor (utfall)
1973 1988 6.000 km 733 km
1989 1995 2005 2025
5.200 km 7.100 km 9.100 km
1.997 km 2.908 km 17.573 km (plan 2008)
1992 1996 2000 Längre sikt
2.591 km 7.400 km 12.000 km
2.447 km 2.908 km 17.573 km (plan 2008)
Visioner och utfall i SverigeVisioner och utfall i Sverige
Vision Tidshorisont Kostnad för banbyggnad
Effekt Miljarder personkm
Snabbtågs-utredningen 1980
1991-95 (bana) 2000 (marknad)
0,5 miljarder kronor
Resandeökning med drygt 50 procent
10,6 år 2000
SJ Nya och bättre spår in i 2000-talet
2000 40,4 miljarder kronor
Resandeökning med nära 100 procent
12,2 år 2000
Rail Forum Sweden: Strategi för utbyggnad av järnvägsnätet
2004 (bana) 2010 (marknad)
58 miljarder kronor
Resandeökning med 360 procent för resor längre än 60 km
Drygt 20 år 2010
Utfall 1994-2007 2007 (bana) 2007 (marknad)
81 miljarder kronor (löpande priser)*
Resandeökning med 60 procent
10,4 år 2007
Slutsatser frSlutsatser fråån backcastingn backcasting--analysenanalysen
Framtiden blir sFramtiden blir säällan som man tllan som man täänkt signkt sigI de flesta europeiska lI de flesta europeiska läänder har utvecklandet nder har utvecklandet av hav hööghastighetslinjer gghastighetslinjer gåått ltt låångsammare ngsammare ään n fföörvrvääntatntatRegionaltRegionaltåågens utveckling och betydelse gens utveckling och betydelse underskattadesunderskattadesI enrolleringsprocessen har allt fler aktI enrolleringsprocessen har allt fler aktöörer rer (b(bååde i Sverige och utomlands) de i Sverige och utomlands) öövertygats om vertygats om fföördelarna med allt snabbare trdelarna med allt snabbare tåågg
JJäärnvrnväägens problem idaggens problem idag
JJäärnvrnväägen gen äär inte tillrr inte tillrääckligt attraktiv jckligt attraktiv jäämfmföört rt med konkurrerande transportslagmed konkurrerande transportslagStora kapacitetsproblem pStora kapacitetsproblem påå vissa strvissa strääckor vid ckor vid hhöögtrafik; risk fgtrafik; risk föör mer allmr mer allmään kapacitetsbrist i n kapacitetsbrist i framtidenframtidenProblem med punktlighetenProblem med punktligheten
Samtidigt uppfattas jSamtidigt uppfattas jäärnvrnväägen allmgen allmäänt som det nt som det mest mest ””klimatsmartaklimatsmarta”” och energieffektiva och energieffektiva transportslagettransportslaget
VVååra scenarierra scenarier
Tre olika scenarier för att lösa järnvägens problem, som fokuserar på investeringar i nya banor och snabbare tåg:
1.1. TrTrööghetsscenariotghetsscenariot2.2. UtvecklingssvUtvecklingssväägscenariotgscenariot3.3. HHööghastighetsscenariotghastighetsscenariot
VVååra scenarierra scenarier
1. Tr1. TrööghetsscenariotghetsscenariotBanor byggs pBanor byggs påå samma ssamma säätt som ftt som föörut; en del nya rut; en del nya dubbelspdubbelspåår byggs och en del flaskhalsar runt r byggs och en del flaskhalsar runt storststorstääderna byggs bort fderna byggs bort föör att r att ööka kapacitetenka kapacitetenInga satsningar gInga satsningar göörs prs påå att hatt hööja hastigheten, d.v.s. ja hastigheten, d.v.s. ttåågsystemet bygger pgsystemet bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 200200--220 km/h220 km/h
VVååra scenarierra scenarier
2. Utvecklingsv2. UtvecklingsväägsscenariotgsscenariotDen tekniska utvecklingen fDen tekniska utvecklingen fööljer tidigare ljer tidigare utvecklingsvutvecklingsvääggBanor uppgraderas fBanor uppgraderas föör att str att stöödja hdja höögre hastighet; gre hastighet; fföörstrstäärkt fokus prkt fokus påå dubbelspdubbelspåårsutbyggnad och rsutbyggnad och bortbyggande av flaskhalsar fbortbyggande av flaskhalsar föör att hr att hööja kapacitetenja kapacitetenTTåågsystem som bygger pgsystem som bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 250 250 km/hkm/h
VVååra scenarierra scenarier
3. H3. HööghastighetsscenariotghastighetsscenariotBryter med tidigare utvecklingsvBryter med tidigare utvecklingsvääg och fg och föör in ny r in ny teknikteknikHelt nya banor byggs (med nya strHelt nya banor byggs (med nya strääckningar) som ckningar) som enbart enbart äär avsedda fr avsedda föör hr hööghastighetstghastighetstååggTTåågsystem som bygger pgsystem som bygger påå en topphastighet pen topphastighet påå 300300--350 km/h350 km/h
Studerade trenderStuderade trender
Transportarbete och BNPTransportarbete och BNPJJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandelUtveckling av hastighet och restidUtveckling av hastighet och restidKapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetUtveckling av hUtveckling av hööghastighetsnghastighetsnäät i Europat i EuropaNyinvesteringar i bananNyinvesteringar i bananFortsatt avregleringFortsatt avreglering
JJäärnvrnväägens transportarbetegens transportarbeteTransportarbetet på järnväg 1970‐2008
0
50
100
150
200
250
30019
7019
7119
7219
7319
7419
7519
7619
7719
7819
7919
8019
8119
8219
8319
8419
8519
8619
8719
8819
8919
9019
9119
9219
9319
9419
9519
9619
9719
9819
9920
0020
0120
0220
0320
0420
0520
0620
0720
08
Inde
x (197
0=10
0)
Persontrafik
Godstrafik
JJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandel
Järnvägens marknadsandel persontrafik 1970-2007
0,0%
1,0%
2,0%
3,0%
4,0%
5,0%
6,0%
7,0%
8,0%
9,0%
1970
1971
1972
1973
1974
1975
1976
1977
1978
1979
1980
1981
1982
1983
1984
1985
1986
1987
1988
1989
1990
1991
1992
1993
1994
1995
1996
1997
1998
1999
2000
2001
2002
2003
2004
2005
2006
2007
År
And
el a
v pe
rson
trans
port
arbe
tet
JJäärnvrnväägens marknadsandelgens marknadsandel
Totala transportarbetet (alla transportslag) Totala transportarbetet (alla transportslag) 19701970--2007 2007 öökade 72%kade 72%JJäärnvrnväägens persontransportarbete gens persontransportarbete öökade kade 124% (men med nedg124% (men med nedgåångsfas 1982ngsfas 1982--1992)1992)ÖÖkad marknadsandel frkad marknadsandel fråån 6,2% till 8,1% n 6,2% till 8,1% (busstrafiken har g(busstrafiken har gåått frtt fråån 11,5% till 7,0%)n 11,5% till 7,0%)Det regionala resandet har Det regionala resandet har öökat mest pkat mest pååsenare senare åårrViktigt att notera: fViktigt att notera: föörutsrutsäättningarna fttningarna föör r konkurrerande transportslag som t.ex. bilen konkurrerande transportslag som t.ex. bilen fföörbrbäättras ocksttras ocksåå
MotorvMotorväägsutbyggnad 1978gsutbyggnad 1978--20082008Utveckling av motorvägens andel av vägsträckan mellan viktiga
knutpunkter
0
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
1978 1998 2008
And
el m
otor
väg
(%)
Stockholm-Göteborg (via E20)
Stockholm-Göteborg (via E4+Rv40)
Stockholm-Malmö (E4+E6)
JJäärnvrnväägens marknadsandel med olika gens marknadsandel med olika utvecklingsvutvecklingsväägargar
Järnvägens marknadsandel persontrafik 1970-2035 (prognos)
0,0%
2,0%
4,0%
6,0%
8,0%
10,0%
12,0%
14,0%
1970
1972
1974
1976
1978
1980
1982
1984
1986
1988
1990
1992
1994
1996
1998
2000
2002
2004
2006
2008
2010
2012
2014
2016
2018
2020
2022
2024
2026
2028
2030
2032
2034
And
el a
v pe
rson
trans
porta
rbet
et
Utveckling 1970-2006TröghetsscenarioUtvecklingsvägsscenarioHöghastighetsscenario
Hastighetsutveckling med olika scenarierHastighetsutveckling med olika scenarier
200-220 km/h
320-350 km/h
2010 2030
Hastighet
250 km/h
Årtal
Restidsutveckling (SthlmRestidsutveckling (Sthlm--Gbg) med olika scenarierGbg) med olika scenarier
1 timme
2 timmar
3 timmar
4 timmar
1978 1988 1998 2008 2018 2028 2035
320-350 km/h
200-220 km/h
Restid
Restidsutveckling med olika utbyggnadsalternativRestidsutveckling med olika utbyggnadsalternativ
Restid år 2025-2030 Destination från Stockholm
Restid år 2001 Restid år 2008
Med enbart Ostlänken
Med Götalands- och Europabanan
Göteborg 2.59 2.46 2.29 2.00
Malmö 4.11 4.25 3.37 2.41
Linköping 1.38 1.47 1.15 1.03
Norrköping 1.13 1.22 1.00 0.51
Nyköping 0.59 1.00 0.40 0.36
Jönköping 3.02 3.21 2.40 1.21
Värnamo 4.10 3.53 3.09 1.54
Restid med hRestid med hööghastighetsbanaghastighetsbana
Relativt liten tidsvinst StockholmRelativt liten tidsvinst Stockholm--GGööteborg (redan teborg (redan konkurrenskraftig)konkurrenskraftig)De stora tidsvinsterna uppnDe stora tidsvinsterna uppnåås ps påå andra strandra strääckor (t.ex. ckor (t.ex. StockholmStockholm--JJöönknkööping och Stockholmping och Stockholm--MalmMalmöö))
Kostnader, befolkningsunderlag och restidsvinsterKostnader, befolkningsunderlag och restidsvinsterHöghastighetslinje Byggkostnad Invånare längs
linjen (huvudorter) Restid före
År Restid efter
År
Götalandsbanan (Sthlm-Jkg-Gbg)
85-100 mrd SEK ≈ 8,8-10,4 mrd € (2008)
3 388 174a 2.46 2008 2.00 2030
Europabanan (Jkg-Hbg-Kph)
45 mrd SEK ≈ 4,7 mrd € (2008)
4 351 796 b 4.25* 2008 2.41* 2030
Paris-Lyon 2,1 mrd USD (1992) ≈ 2,2 mrd € (2008)
13 800 000 c 4 1979 2 1981-83
Paris-Strasbourg 4,2 mrd € (2007) 13 800 000 d 4 2006 2.17 2007
Madrid-Barcelona 7 mrd € (2008) 9 910 000 e 7.00 2002 2.38 2008
Madrid-Sevilla 3,5 mrd USD (1992) ≈ 3,6 mrd € (2008)
7 550 000 f 6.30 1992 2.20 1992
Madrid-Malaga (avser Cordoba-Malaga)
2,54 mrd € (2008) 6 410 000 g 3.48 2002 2.30 2007
* Avser restiden Stockholm-Malmö a Avser invånarna i Stor-Stockholm, Stor-Göteborg samt kommunerna Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås b Avser invånarna i Stor-Stockholm, Stor-Malmö, Stor-Köpenhamn samt kommunerna Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping och Helsingborg. Antal invånare utöver de som redan räknas för Götalandsbanan är 1 960 764. c Avser Paris med förorter och Lyon med förorter d Avser Paris med förorter, Reims, Metz, Nancy och Strasbourg e Avser invånarna i Madrid, Barcelona, Zaragoza och Lleida f Avser Madrid, Cordoba och Sevilla g Avser Madrid, Malaga och Antequera
Kapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetKapacitetsutnyttjande - hela dygnet
6% 7% 8% 6% 6% 7% 6% 7%
17%18% 19%
19%25% 24%
19% 20%
76% 74% 73% 75%69% 69%
74% 73%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
And
el (%
)
Linjedelar med kapacitet i balans
Linjedelar med kapacitetsproblem
Linjedelar med kapacitetsbrist
Kapaciteten i jKapaciteten i jäärnvrnväägsngsnäätettetKapacitetsutnyttjande - 2 mest trafikerade timmarna
37% 38% 39% 39% 38% 38%43% 41%
30% 28% 29% 30% 32% 29%15% 17%
33% 34% 32% 31% 30% 32%
42% 42%
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
90%
100%
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
And
el (%
)
Linjedelar med kapacitet i balans
Linjedelar med kapacitetsproblem
Linjedelar med kapacitetsbrist
HHööghastighetsbanor i Europaghastighetsbanor i EuropaHöghastighetsbanor i Europa (ackumulerad banlängd)
0
5000
10000
15000
20000
25000
1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035
Ack
umul
erad
ban
läng
d fö
r hög
hast
ighe
tstå
g (>
250
km/h
)
Ackumulerad banlängd 1980-2010
Plan & prognos 2010-2035
Investeringar i bananInvesteringar i banan
Banverkets banhållningskostnader 1989-2008
0
2000
4000
6000
8000
10000
12000
14000
16000
18000
1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008
År
Kos
tnad
er (m
ilj k
r) i 2
008
års
pris
er
Drift och underhåll samt administration
ReinvesteringarNyinvesteringar
Länsinvesteringar
Investeringsbehov fInvesteringsbehov föör olika scenarierr olika scenarier
TrTrööghetsscenariot: ca 10 ghetsscenariot: ca 10 mrdmrd//åårrUtvecklingsvUtvecklingsväägscenariot: ca 15 gscenariot: ca 15 mrdmrd//åårrHHööghastighetsscenariotghastighetsscenariot: ca 15 alt. 25 : ca 15 alt. 25 mrdmrd//åårr
””Nya tNya tååg i Sverigeg i Sverige””: ca 93 : ca 93 mrdmrdGunnar Malms utredning: ca 125 Gunnar Malms utredning: ca 125 mrdmrdBanverkets kalkyl: ca 150 Banverkets kalkyl: ca 150 mrdmrd totalt (inkl infarter)totalt (inkl infarter)Nya tNya tåågsgsäätt tt àà 200 mkr tillkommer200 mkr tillkommer
Investeringsbehov och effekter med olika scenarierInvesteringsbehov och effekter med olika scenarier
Scenario 1: Tröghet
Scenario 2: Utvecklingsväg
Scenario 3: Höghastighet
Investeringsvolymer 2015-35
10 miljarder/år 15 miljarder/år 15 alt. 25 miljarder/år
Beslutstidpunkter Återkommande, projektvisa
Beslut inom 3-4 år, därefter projektvisa
Nyckelbeslut inom 3-4 år
Marknadsandel på kort sikt (2020)
Svagt ökande (0,1% per år)
Starkt ökande (0,2% per år)
Stagnerande alt svagt ökande
Marknadsandel på medellång sikt (2030)
Stagnerande Svagt ökande (0,1% per år)
Mycket starkt ökande (>0,2% per år)
Teknologisk inlåsning Liten Liten Stor
Miljöeffekter 2010-2035
Minskade CO2-utsläpp på grund av ökat tågresande och begränsat banbygge
Minskade CO2-utsläpp på grund av ökat tågresande och begränsat banbygge
Ökade CO2-utsläpp under nybyggnad, därefter minskade utsläpp beroende på starkt ökad järnvägstrafik
Kompletterande eller konkurrerande visioner?Kompletterande eller konkurrerande visioner?
Grundantagandet Grundantagandet äär att scenarierna konkurrerar om r att scenarierna konkurrerar om samma resurser (budgetrestriktion styrande)samma resurser (budgetrestriktion styrande)Om budgetrestriktionen upphOm budgetrestriktionen upphäävs (mer vs (mer ään 25 n 25 mrdmrd kan kan satsas per satsas per åår):r):
Scenarierna blir nScenarierna blir näärmast kompletterandermast kompletterandeSkapar ett Skapar ett ””fjfjäärde scenariorde scenario””: allt : allt äär mr mööjligt jligt -- samtidigtsamtidigt
Parallella satsningar pParallella satsningar påå nya hnya hööghastighetsbanor och ghastighetsbanor och traditionella satsningar i befintligt ntraditionella satsningar i befintligt näättÖÖkade marknadsandelar kan nkade marknadsandelar kan nåås bs bååde pde påå kort, medellkort, medellåång ng och loch låång siktng sikt
Vad som saknas i Sverige:Vad som saknas i Sverige:en engagerande historiaen engagerande historia
Analysis might excite the mind, but it hardly Analysis might excite the mind, but it hardly offers a route to the heart. And that's where we offers a route to the heart. And that's where we must go if we are to motivate people not only must go if we are to motivate people not only to take action but to do so with energy and to take action but to do so with energy and enthusiasm enthusiasm
(Denning)(Denning)
Olika typer av argument fOlika typer av argument föör hr hööghastighetsbanorghastighetsbanor
SverigeSverigeEn ny jEn ny jäärnvrnvääg / Den framtida g / Den framtida stambananstambananHistoriskt vHistoriskt väägskgskäällSamhSamhäällsekonomisk lllsekonomisk löönsamhetnsamhetTidsvinsterTidsvinsterFrigFrigööra kapacitetra kapacitetRegionfRegionföörstoringrstoringTransportslagen kompletterar Transportslagen kompletterar varandravarandraKoppla samman Sverige med Koppla samman Sverige med kontinentenkontinentenAnslagsfinansiering rAnslagsfinansiering rääcker inte; cker inte; projektfinansiering mprojektfinansiering mööjligjligUtvecklingskraft (DahmUtvecklingskraft (Dahméén)
SpanienSpanienSkapa Europas bästa transportsystem (både vägar och järnvägar) – nationell stolthet/identitetJJäärnvrnväägen gen äär den stora r den stora infrastruktursatsningen pinfrastruktursatsningen påågrund av sin effektivitet, grund av sin effektivitet, ssääkerhet och ringa pkerhet och ringa pååverkan pverkan pååmiljmiljöön. Dn. Däärtill har den en stor rtill har den en stor potential att skapa social potential att skapa social utjutjäämningmning
n)
HHööghastighetslinjerghastighetslinjer: En j: En jäämfmföörelse mellan srelse mellan söödra Sverige dra Sverige och Andalusienoch Andalusien
SSöödradra SverigeSverige + + KKööpenhamnpenhamn
BefolkningBefolkning: 8,3 : 8,3 miljmiljYtaYta: 98.000 km: 98.000 km22
BNP (BNP (exklexkl KKööpenhamnpenhamn): 35.300 ): 35.300 €€/inv
AndalusienAndalusien
BefolkningBefolkning: 8,3 : 8,3 miljmiljYtaYta: 87.000 km: 87.000 km22
BNP: 17.300 BNP: 17.300 €€/inv/inv/inv
Mer informationMer information
Publicerad rapport Publicerad rapport ––tillgtillgäänglig fnglig föör nedladdning r nedladdning via via IVAsIVAs hemsidahemsidaEE--post:post:Staffan.Hulten@hhs.seStaffan.Hulten@hhs.seGunnar.Alexandersson@hhs.seGunnar.Alexandersson@hhs.se
Recommended