Dagens Industri - Hållbara Affärer & Företag

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N F I N D 1

E k o n o m i s k t , s o c i a l t o c h m i l j ö m ä s s i g t a n s v a r i p r a k t i k e n# 2 m a j 2 0 1 5

A N N O N S A N N O N S

P T S | R i k s h e m | S J | E . O n | S v e n s k a S p e l | S o d e x o | u n i c e f

g l o b a l h a n d e l

”Vattenfrågan måste bli den tyngsta CSR-frågan

de kommande åren”s i d 1 0

d e t t a ä r c s r

”Det handlar inte om hur man ger bort pengar, utan om hur man tjänar dem”

s i d 0 4 – 0 5

e x p e r t p a n e l e n

”Vårt CSR-arbete bidrar till att medarbetarna stannar kvar hos oss”

s i d 3 0

H Å L L B A R A A F FÄ R E R O CH F Ö R E TAG

C S R S w e d e n

En effektiv lösning för vattenförsörjningen i Mexico City. Länspumpning av världens djupaste guldgruva i Sydafrika. Ett nära samarbete med Hammarby Sjöstadsverk – Sveriges ledande forskningsanläggning för återanvändning av vatten. Över hela världen fi nns Xylem på plats för att hjälpa människor att använda varje droppe vatten mer effektivt.

Vi är ett världsledande företag som utvecklar pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra många varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, med tillverkning i Småland sedan mer än 110 år.

Hos oss fi nns goda karriärmöjligheter – både i Sverige och globalt. Gå in på xyleminc.com/jobbahososs och sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV.

xyleminc.com

Sök efter lediga tjänster, eller ladda upp ditt CV på xyleminc.com/jobbahososs

CSR, Corporate Social Responsibi-lity, har ritat om den lokala och globala kartan för världens före-tag. I dag är det en självklarhet att företag ska ta ansvar och engagera

sig i de samhällen som de påverkar med sin verksamhet.

Det finns globala riktlinjer som företagen förväntas att följa. Företag ska inte utnyttja svaga samhällssystem utan respektera mänsk-liga rättigheter även på svåra marknader.

Policys ska vara implementerade i verksam-heten. Risker ska vara identifierade och hante-rade i företagets egen ”due diligence-process”.

CSR ÄR I stor utsträckning en process där frågor om socialt ansvar, mänskliga rättigheter, etik och miljö, integreras i företagets övergripande affärsstrategier. Företagen behöver se över sin affärsmodell och vara innovativa i utveckling-en av sina produkter och tjänster för att säker-ställa ansvarstagande under hela livscykeln för en vara eller tjänst.

Det krävs ett långsiktigt förhållningssätt till frågorna och ett utbyte med de intressenter som är kopplade till företagets utmaningar. Målet är att skapa värden i flera led, inte bara till ägarna, utan även till samhället i stort.

Företag har i allt större utsträckning blivit aktörer vad gäller samhällets hela utveckling, exempelvis inom utbildnings- och arbetsmark-nadsfrågor. Rollen som arbetsgivare innebär stora utmaningar inom hälsa, integration och demografiska förändringar. Stora grupper står utan jobb samtidigt som många branscher har svårt att hitta rätt kompetens. Samarbeten och allianser behövs för att hitta nya lösningar.

INSIKTEN ÄR IDAG stor om att ett jobb är en förutsättning för att bli inkluderad i samhället. Det krävs även ett förändrat beteende bland arbetstagarna – fler måste byta karriär under sitt arbetsliv, fler måste få utrymme att pröva sina idéer genom att starta egna företag.

Och unga människor behöver stimuleras till att skaffa sig utbildning och kunskap.

DE VÄXANDE STÄDERNA har allt mer blivit navet i ett långsiktigt hållbarhetsarbete. Smarta lösningar utvecklas kring infrastruktur och byggnader, cirkulär ekonomi, förebyggande insatser och medborgardemokrati.

DET HÄR ÄR utmaningar och möjligheter för företaget som tar CSR på allvar.

C S R S W E D E N :


LEDARE 03 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

I dag är det en självklarhet att företag ska ta ansvar och engagera sig i de samhällen som de påverkar. Men för de som

verkligen tar CSR på allvar finns många utmaningar.

Det här är CSR år 2015REDAKTIONProjektledare: David Borg, [email protected], 08-525 014 22Produktionsledare: Tijana Mladenovic, [email protected] Produktion: Oh My, ohmy.nu Art director: Fanny Lundstedt Omslagsillustration: Amanda Berglund Tryck: Bold Printing, Stockholm, Bold Printing, Malmö Bold Printing, Borås, Daily Print, Umeå

Hållbara affärer och företag medföljer som bilaga i Dagens Industri, maj 2015.

Find1. Östermalmsgatan 87E, 114-59 Stockholm. Org. nummer: 556864-4396. E-post: [email protected]. Växel: +46 (0)8 525 014 20.


E k o n o m i s k t , s o c i a l t o c h m i l j ö m ä s s i g t a n s v a r i p r a k t i k e n# 2

m a j 2 0 1 5

A N N O N S

A N N O N S

P T S | R I K S H E M | S J | E . O N | S V E N S K A S P E L | S O D E X O | U N I C E F

g l o b a l h a n d e l

”Vattenfrågan måste bli den tyngsta CSR-frågan

de kommande åren”s i d 1 0

d e t t a ä r c s r

”Det handlar inte om hur man ger bort pengar, utan om hur man tjänar dem”

s i d 0 4 – 0 5

e x p e r t p a n e l e n

”Vårt CSR-arbete bidrar till att medarbetarna stannar kvar hos oss”

s i d 3 0

HÅLLBARA A F FÄ R E R O CH F Ö R E TAG

C S R S w e d e n

MARIANNE BOGLEverksamhetsansvarig på företagsnätverket CSR Sweden Europe.

BENGT MATTSON ordförande CSR Sweden, CSR- och miljöchef på Pfizer AB

Vill du vara med och växa med oss i en bransch på frammarsch besök:

www.taurusenergy.eu

Ny teknik från Taurus ger effektivare och miljövänligare framställning av etanol

En snabbt växande marknad

Taurus Energys kostnadse�ektiva och miljövänliga

framställning av etanol är idag på stark frammarsch

som framtidens motorbränsle. Stigande oljepriser och

en allt striktare internationell miljölagsti�ning är några

av de anledningar som bidragit till det stora intresset.

Världsmarknaden för etanol som motorbränsle

uppskattas snart uppgå till mer än 300 miljarder

svenska kronor per år.

A N N O N S A N N O N S

H E L A D E N N A B I L A G A Ä R E N A N N O N S F R Å N F I N D 1A N N O N S A N N O N S

04 DETTA ÄR CSR

Alla företag lämnar avtryck på sin omvärld – både positivt och negativt. Och allt fler företag tar också ansvar för den

påverkan verksamheten har på samhället. Det är kärnan i CSR, en bokstavs kombination på mångas läppar – men vad innebär

den egentligen? Marianne Bogle, verksamhetsansvarig för CSR Sweden reder ut begreppen.

T E X T J O S E F I N L I N D B E R G F O T O P R E S S

CSR – så funkar det

D I N G U I D E :


Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

”Det bygger på ansvarstagande och toppas med engagemang”

– VÄRLDEN ÄR i ständig förändring och kraven på att företag ska ta ansvar ökar från såväl medarbetare och kunder som organisationer och myndigheter. Allt fler vill ha insyn och också kunna vara med och påverka. Då gäller det att företagen hänger med och vågar vara transparen-ta, säger Marianne Bogle, verksamhets-ansvarig för CSR Sweden, ett nätverk med fokus på företagens samhällsansvar och samhällsengagemang.

MEN VAD INNEBÄR det att arbeta med CSR-frågor? CSR står för Corporate Social Responsibility och är definitionen av de nya spelregler som under senare år har vuxit fram för företag världen över. Det handlar om frågor som måste integreras i kärnverksamheten, till exempelvis mänskliga rättigheter, miljö och mångfaldsfrågor.

Utöver det förväntas företag även en-gagera sig i lokala frågor som utbildning, integration, hälsa och samhällsutveck-ling.

– I viss mån tar företagen i dag över välfärdsfrågorna. Det bygger på ett ansvarstagande och det toppas med ett engagemang. Vilka insatser som görs är beroende av bransch och geografiskt läge. Är det ett statligt bolag kan sam-hällsansvaret vara en betydande del av själva uppdraget, som för Systembolaget och Svenska Spel till exempel. Är det ett företag i fordonsindustrin kan ett sam-arbete med energisektorn vara naturligt. Ett annat exempel på CSR-arbete hittar vi i just energibranschen där E.ON säljer energi samtidigt som de arbetar för att kunden ska begränsa sin konsumtion, säger Marianne.

CSR SWEDEN:S MEDLEMSFÖRETAG är också goda exempel på företag som har sett över sin affärsmodell för att kunna arbe-ta hållbart och lönsamt.

– Ett exempel är Löfbergs kaffe, som har blivit ett naturligt val som leverantör för många restauranger och hotell som i sin tur vill jobba med sitt miljöarbete.

CSR handlar inte om hur man ger bort sina pengar, utan om hur man tjänar dem. Det räcker inte att ge en årlig gåva till välgörenhet för att hävda att man har ett CSR-arbete. Ett företag som tar ansvar för omvärlden kommer att attrahera fler duktiga medarbetare och få fler nöjda konsumenter.

FÖRETAGEN FÖRVÄNTAS OCKSÅ vara mera transparenta och kommunikativa när det gäller CSR- och hållbarhetsfrågorna. Ett nytt redovisningskrav har kommit från EU som är på väg att implementeras i de nationella lagarna.

– De större bolagen förväntas att i sin årsredovisning förklara hur man kopp-lar frågor såsom mänskliga rättigheter, miljö och mångfald till sitt finansiella resultat. Alltså hur icke-finansiella frågor blir just finansiella. Detta betyder

att frågorna i större grad hamnar på ledningens och styrelsens bord. Det är precis så som det ska vara om ni frågar mig, säger Marianne.

FÖRETAGEN ÄR BEROENDE av ett väl fungerande samhälle. Samtidigt är en del företag i dag ekonomiskt starkare är många länder. Med det följer ett stort ansvar för en hållbar värld. Företagen kan inte enbart se till de egna affärerna utan måste även ta hänsyn till vad som är bäst för samhället i stort.

– Är man exempelvis i tillverkningsin-dustrin måste man se till att resurserna finns kvar på lång sikt för att säkra den egna överlevnaden. Tillgången till exem-pelvis vatten är central för producerande bolag inom de flesta branscher, förklarar Marianne.

KOMBINATIONEN AV EN mer medveten livsstil, ökad miljömedvetenhet och informationssamhället har bidragit till att konsumenter i dag är bättre på att granska produkter och tjänster. Och medarbetare ställer högre krav på före-tagen de jobbar på.

– Ska en arbetsgivare attrahera de bästa medarbetarna gäller det att vara tydlig med sitt ansvarstagande.

Marianne tycker att medarbetare själva har ett ansvar att se över sin egen arbetsplats.

– De som nu går ut i arbetslivet kommer att behöva tänka mer hållbart, och på så vis kan de bidra till en mer attraktiv arbetsgivare men också till en bättre omvärld. Du som medarbetare kan själv försöka påverka företagens led-ning med kreativa förslag för ett hållbart företagande. Kanske kan man föreslå ett bonussystem baserat på engagemang och att även våga belöna insatser som gör att man avstår från en affär där till exempel risken för att kränka mänskliga rättigheter är påtaglig?

Marianne menar också att CSR-an-svaret inte ska vila på en person, utan vara en värdegrund som hela företagets verksamhet står på, och att lämpliga system och arbetsrutiner förs in, samt att säkerställa att rätt kompetens finns.

– Det som skiljer CSR från välgörenhet är att näringslivet inte bara ger tillbaka när det går bra, utan på regelbunden basis. a

Marianne Bogle, verksamhetsansvarig på företagsnätverket CSR Sweden och styrelse-ledamot i CSR Europe.

Ökat tryck på företagCSR – Corporate Social Responsibili-ty – är det ansvar företag tar för den påverkan som verksamheten har på omvärlden. Företagen kan bidra till ökad tillväxt och ökat välstånd för sam-hället i stort. Därför finns ett ökat tryck på företagen att respektera mänskliga rättigheter, grundläggande arbets-rättsprinciper och miljöstandarder – oavsett var i världen de verkar.

FAKTA

”Ett företag som tar ansvar för omvärlden kommer att attra-hera fler duktiga medarbetare och få fler nöjda konsumenter.”Marianne Bogle.

• AVGASER FRÅN FORDON

• BULLER

• CISTERNER

• EKOLOGISK PRODUKTION

• EMAS-FÖRESKRIFTEN

• ENERGIDEKLARATION FÖR BYGGNADER

• ENERGILEDNINGSSYSTEM • ENERGIEFFEKTIVISERING

• ENERGY STAR

• FLUORERADE VÄXTHUSGASER (F-GASER)

• HANDEL MED UTSLÄPPSRÄTTER

• LEDNINGSSYSTEM FÖR MILJÖ

• LUFTEMISSIONER

• MARK

• MILJÖREVISORER

• MILJÖVARUDEKLARATIONER

• OLJEAVSKILJARE

• SKOGSCERTIFIERING ENLIGT PEFC

• STRÅLNING

• AVLOPPSVATTEN

• BADVATTEN

• BRUNNSVATTEN

• DRICKSVATTEN

• HAV, SJÖAR OCH VATTENDRAG

Om Swedac

Swedac är en statlig myndighet som arbetar för att varor och tjänster ska vara säkra och tillförlitliga. Vi verkar också för hållbar utveckling och ökad konkurrenskraft. Vår verksamhet handlar om kvalitet, miljö, säkerhet, hälsa och effektivt utnyttjande av resurser. Vi granskar och godkänner

certifieringsorgan, kontrollorgan och laboratorier som i sin tur kontrolle-rar, provar och bedömer allt från ledningssystem till hissar, medicinska prover och miljöfarliga utsläpp. Ackreditering används i hela världen och underlättar handel mellan länder.

Swedacs verksamhet bidrar på många sätt till att skydda luft, mark och vatten från negativ miljö- påverkan. Med utgångspunkt i Sveriges miljömål listar vi områden där Swedac verkar genom ackredi-tering, teknisk kontroll och reglerad mätteknik. Ofta

ställer föreskrivande myndigheter krav på ackredi-tering. Inom flera områden har marknaden drivit på utvecklingen och efterfrågar exempelvis tjänster och produkter som är certifierade av ackrediterade certi-fieringsorgan.

VÅRA MILJÖUPPDRAG

SWEDAC VERKAR BLAND ANNAT INOM FÖLJANDE OMRÅDEN:

FÖR YTTERLIGARE INFORMATION OM SWEDAC OCH VÅRA VERKSAMHETER BESÖK SWEDAC.SE

Idermark och Lagerw

all Reklam

AB

ALMI HAR LANSERAT ett nytt erbju-dande, Tillväxtrådgivning, där hållbarhet ingår som en naturlig del i programmet.

– Vår ambition är att företagen ska ha hållbarhet som en självklar del i sitt tillväxtprogram. Ett håll-bart företagande är både lönsamt och konkurrenskraftigt, säger Magdalena Johansson, vd på Almi Företagspartner Halland och håll-barhetsansvarig för koncernen.

Almis huvuduppgift är att skapa tillväxt i Sverige. Betydelsen av hållbarhet i samhället ökar och för företagen blir hållbarhet en allt viktigare konkurrensfaktor.

– Därför måste hållbarhet vara en integrerad del i arbetet med att utveckla de företag som är våra kunder, säger hon.

RESPONSEN FRÅN KUNDERNA är po-sitiv. Magdalena Johansson anser att många företagare redan är väl medvetna om vikten av att ha en långsiktigt hållbar affärsmodell.

– Faktum är att de redan jobbar med frågorna men kanske inte rik-

tigt har paketerat dem. Hållbarhet är en allt oftare förekommande punkt på företagens agendor, och även med små medel kan man göra mycket. När vi diskuterar med kunderna får vi en intressant dialog kring risker och möjligheter som berör just deras verksamhet, säger hon.

ALMI LEVER SJÄLVT som man lär ut. Samtliga kontor är på gång att bli miljödiplomerade enligt Svensk Miljöbas. Vad gäller hållbarhets-frågor är en intern grupp tillsatt med representanter från varje dotterbolag inom Almi.

– Vi har ett stort engagemang ute i organisationen med många kloka tankar och idéer om hur vi

ska driva hållbarhetsarbete vidare. Personalen är väl förberedd med kunskap och konkreta verktyg för att integrera hållbarhetsfrågorna i sina roller och i dialogen med kun-der, säger Magdalena Johansson.

I dialogen sätter Almi fingret på sju fokusområden: miljö, mänsk-liga rättigheter, arbetsvillkor, an-tikorruption, affärsetik, jämställd-het och mångfald. Fokusområdena överensstämmer med dem som svenska staten har tagit fram för sina egna företag, däribland Almi.

– Detta är vad vi menar med hållbarhet. Och den stora effekten får vi i dialogen med kunderna. De är vår största långsiktiga möjlighet att vara en kraft inom hållbarhetsfrågor som är ett stän-

digt pågående arbete hos oss. Vår uppgift är att på bästa sätt lyssna på kunderna och ställa rätt frågor som gör att de kan hitta nya affärs-möjligheter genom att fokusera på hållbarhet som är relevanta för just deras verksamhet och framtid, säger Magdalena Johansson.

HÅLLBARHET HANDLAR I mångt och mycket om kommunikation. Magdalena Johansson hävdar att företagare ska våga kommunicera sitt hållbarhetsarbete.

– Det finns ett stort värde i det, även om företaget kan bli expo-nerat för kritik. Alla måste inte vara bäst, men att initiera även små frågor har ett egenvärde i sig, säger hon. a

ALMI FÖRETAGSPARTNER

”Mycket kan göras med små medel”Sedan 2014 lyfter Almi frågor kring hållbarhet i sin dialog med de företag som

man arbetar med. Dialogen sker helt utan hjälp av pekpinnar, istället visar Almi de möjligheter som företagen har att agera på utifrån hållbarhetstanken.

T E X T A N N K A T R I N N O R L I N G F O T O A L M I

Magdalena Johansson

PROFIL

Titel: Vd på Almi Företags-partner Halland.

Bakgrund: Civilekonom, client executive inom SEB

Merchant Banking och business development manager på

SSBF i Sydafrika.Familj: Maken Erik, sönerna

Adam, 14 och Tom, 10.Bor: Villa i Varberg.

Gör helst på fritiden: Umgås med familjen, träffar vänner och

rastar hunden Frasse.

ALMI FÖRETAGSPARTNER I KORTHET

Skapar möjligheter för bärkraftiga idéerÄgs till 51 procent av staten och 49 procent av de 16 regioner i vilka Almi är etablerat. Visionen är att skapa möjligheter för bärkraftiga idéer att utvecklas till framgångsrika företag. Verksamheten står på tre ben: lån och rådgivning samt riskkapital inom det egna bolaget Almi Invest. Under 2014 beviljade Almi lån till 4 000 företag på totalt 2,4 miljarder kronor, 17 000 företag fick rådgivning och i Almi Invest gjordes 75 nya investeringar i tillväxtbolag. Läs mer på: www.almi.se


ISS 07 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

– DE FLESTA företag arbetar sanno-likt med CR, mer eller mindre. Men det sker nog inte alltid plane-rat, snarare är det en blandning av regler och enskilda initiativ som ligger bakom.

Det säger Anja Engdahl som är ansvarig för extern kommunika-tion på ISS. Hon arbetar med att ta fram en analys av hur ISS på ett strukturerat sätt kan fortsätta arbeta med CR-frågorna.

HON UTGÅR FRÅN ISO 26000- standarden som, enkelt uttryckt, beskriver hur ett företag eller organisation kan bidra till ett bra samhälle.

För ISS del har det framför allt landat i en modell som vilar på begreppen Profit, People och Planet.

– Det handlar i första hand om att vi håller rent framför vår egen dörr. Profit-delen innebär till exempel att vi ska ha en bra verksamhetsstyrning och goda verksamhetsmetoder. People innefattar bland annat att vi er-

bjuder bra arbetsförhållanden och arbetar aktivt för jämställdhet och diversifiering. Och Planet står för att vi har en central styrning och kontinuerligt förbättringsarbete inom miljöområdet, säger Anja.

HON OCH EN arbetsgrupp har kartlagt var ISS i sin verksam-het står i förhållande till ISO 26000 och upptäckt att en hel del redan fanns på plats men att det också finns många områden där företaget kan bidra ännu mer. ISS är, med sina cirka 9 000 medar-betare inom många yrkesgrupper och med väldigt olika bakgrund, en viktig spelare på arbetsmark-naden. Företaget kan därför till

exempel bidra starkt genom att vara en språngbräda till arbete för lågutbildade och invandrare, något som ju betyder mycket för självkänslan och därmed möjlig-het att vara en del av samhället i övrigt.

DAG SJÖHOLM, affärsutvecklings-chef på SP Certification, har en hel del erfarenhet kring svårigheterna med att införverkliga ISO 26000 i verksamheter. Han säger:

– Det är roligt och spännande att ISS har tagit sig an ISO 26000 med ett sådant engagemang. Det syns också att de arbetar strukturerat, systematiskt och enkelt för att uppfylla standardens intentioner.

– All CR måste kopplas till den egna verksamheten, oavsett om det rör sig om interna processer eller mer utåtriktad verksamhet, fortsätter Anja. ISS viktigaste resurs är människor, så det är inom det området vi troligtvis kan bidra mest.

– Vi vet nu var vi har koll och var vi inte har det. Det gäller att arbeta strukturerat och att få till en central styrning och syste-matik, som sedan kan omsättas i lokala initiativ. Allt CR-arbete måste utgå från vad organisatio-nen utifrån sin egen verksamhet kan bidra med för att vara en så god samhällsspelare som möjligt, säger Anja Engdahl. a

ISS väg till äkta CSRFör tjänsteföretaget ISS står CSR för mycket mer än välgörenhet och andra externt

riktade insatser. Man talar hellre om CR, Corporate Responsibility. Det handlar om hur ISS som företag på ett ansvarsfullt sätt ska förhålla sig till sin omvärld – på alla plan.

T E X T R O B E R T N Y S T R Ö M F O T O T H O M A S C A R L G R E N

ISS I KORTHET

Ett av Sveriges största tjänsteföretagISS är ett av Sveriges största tjänsteföretag med 9 000 medarbetare. Omsättningen är cirka 4,6 miljarder kronor och kommer från ett flertal tjänsteområden, som bland annat facility management, mat & dryck, kontorstjänster, fastighetstjänster och städtjänster. Integrated Facility Services är ISS unika leverans modell där flera tjänster samordnas och levereras med egen personal. Läs mer på: www.se.issworld.com

Anja EngdahlPROFIL

Titel: Ansvarig extern kommunikation och branding.

Utbildning: Civilekonom.Intressen: Trädgård, familj

och vänner.


08 FAZER

Allt sedan grundaren Karl Fazers tid, långt innan begreppet CSR ingick i företagens vokabulär, har företagsansvar legat högt på agendan

för matföretaget Fazer. I dag tar de sitt ansvar på ett globalt plan, med ett särskilt engagemang för hemmamarknaden kring Östersjön.

T E X T D A N I E L C E D E R L U N D F O T O P R E S S

”Vi strävar alltid efter att göra saker bättre”FAMILJEFÖRETAGET FAZER HAR ett stort fokus på hållbar utveckling. De vill ta ansvar för sin verksam-hets påverkan och verka för en mer hållbar värld.

Som en del i företagsansvaret är det viktigt för Fazer att lyssna till vad företagets intressenter, såsom ägare, kunder och medarbetare, har för förväntningar. Utifrån intressenternas åsikter förnyade Fazer sin Corporate Responsibility (CR) strategi under 2014.

– Vi tycker att det är viktigt att förstå vilka utmaningar vi står inför och föra en dialog med våra intressenter vad det har för förväntningar på oss och hur vi kan agera på deras förväntningar. På det sättet kan vi bättre bemöta förändringar i omvärlden, konsu-menternas förändrade krav och affärsverksamhetens behov. Fazers CR-strategi består av fem delar: Vår dagliga verksamhet, Hälsa och välmående, Människor gör skillnad, En rättvis värdekedja och En del av Miljön, säger Mariana Granström, Senior Specialist CR, Fazer.

MARIANA GRANSTRÖM HAR varit hos Fazer i två år och jobbar koncernövergripande med före-tagsansvarsfrågor. Istället för CSR väljer man att titulera sitt arbete som CR-arbete, för att spegla håll-barhetsarbetet i verksamheten bättre då det handlar om mer än socialt ansvar.

Ansvarsfullt företagande är dock något som varit en naturlig del av Fazers företagande ända sedan starten 1891.

– Miljön värderades tidigt högt i Karl Fazers arbete och han startade en förskola i anslutning till fabriken så att kvinnor kunde arbeta. Även om det inte var lika uttalat på den tiden så var det sociala engagemanget stort. På den tiden gjorde man vad som kändes rätt, något som vi i dag snarare titulerar företagsansvar, miljö-policys eller etiska principer och grundar vårt företagsansvar kring. Som den internationella aktör vi

är i dag fortsätter vi samma typ av arbete, men i en större och mer strukturerad form.

ETT EXEMPEL PÅ arbetet som Fazer gör i dag är att ta ett stort ansvar för Östersjön – området som är företagets huvudmarknad. Fazer ville dra sitt strå till stacken för att förbättra miljön i området och 2013 drog de tillsammans med den oberoende stiftelsen Baltic Sea Action Group upp riktlinjer för hur det skulle gå till.

– Vi jobbar brett med frågorna kring Östersjöns välmående. Ett av de största problemen med Östersjön är övergödningen där jordbruket har utpekats som den som bidrar mest. Dessutom påverkas haven också av den mängd energi och fossila bräns-len vi använder. Allt från vad vi äter till hur vi använder energi är saker som påverkar. Vi jobbar därför fokuserat med ansvarsfulla inköp, att reducera mängden kött i måltiderna, minska matavfall, bi-dra till ett hållbart jordbruk, med mera. Dessutom har vi som mål att minska vår energiförbrukning med 20 procent till 2020, säger Mariana Granström och avslutar:

– Arbetet med hållbarhet kommer aldrig att ta slut, och vi strävar alltid efter att göra saker lite bättre. Fazer ska alltid kunna förknippas med ansvarsfullt pro-ducerade produkter som skänker ett mervärde. a

”Vi jobbar fokuserat med ansvarsfulla inköp och att minska matsvinnet och energiförbrukningen.”

Mariana GranströmPROFIL

Titel: Senior specialist inom CR.Utbildning: Ekonomi och

miljöledning.Gör helst på fritiden: Tränar

gärna och umgås med vänner och familj.

Mariana Granström jobbar koncernövergripande med Fazers företagsansvarsfrågor.



”Vi strävar alltid efter att göra saker bättre”

Vill dela ett gott liv varje dagFazer är ett internationellt familjeägt företag som erbjuder bageri-, konfektyr-, kex- och spannmålsprodukter samt måltids- och cafétjänster av hög kvalitet. Koncernen har egen verksamhet i åtta länder och export till över 40 länder.

Fazers mission är att skapa smakupplevelser. Företagets framgång har sedan etableringen 1891 grundats på bästa kvalitet i produkter och tjänster, populära varumärken, de kunniga medarbetarnas passion och företagets ansvars-fulla sätt att arbeta. Målsättningen är att dela ett gott liv, varenda dag.

Fazer-koncernens omsättning 2014 uppgick till mer än 1,6 miljarder euro och företaget har över 15 000 anställda. Fazers verksamhet följer etiska principer som baserar sig på koncernens värderingar och FN:s Global Compact (GC). Fazer har ett åtagande till Baltic Sea Action Group och är 2015 företagspartner till EAT Initiative. Läs mer på: www.fazergroup.com

FAZERKONCERNEN I KORTHET

FAZER FOOD SERVICES• Ansvarsfulla inköp.

• Öka andelen grönsaker och minska andelen kött.• Minska matsvinnet.

FAZER BAGERI• Bidra till ett hållbart jordbruk.

• Minska matsvinnet.

FAZER KONFEKTYR• All kakao som Fazer

använder ska uppfylla kriterier för ansvarsfullt odlad kakao.

• Ansvarsfullt producerade råva-ror, till exempel palmolja.

FAZER GROUP• Minskad energiförbrukning, avfallshantering, ansvarsfulla inköp.

(Se cirkeln nedan som överblickar Fazer Groups CR-strategi.)

Fokusområden i Fazers företagsansvar

FAZER ÄR EN stark aktör i Östersjö området och har en lång tradition av miljöskydd och verksamhet där. Som en del i målet att minska miljöpåverkan har Fazer gjort ett åtagande till den oberoende stiftel-sen Baltic Sea Action Group.

I åtagandet förbinder sig Fazer att utveckla sin produktion, sina verksamhetssätt och sitt sortiment så att de bidrar till att främja den ekologiska balansen i Östersjön.

ÅTAGANDET BESTÅR AV fyra delområden och omfattar hela Fazers verksamhet:

1. Fazers energistrategi, som går ut på att effektivisera energianvändning i bagerier, konfektyrfabriker och i företagets egen kvarn. 2. Fazers bageriverksamhets arbete för hållbara spannmålsinköp.3. Fazer Mill & Mixes ansvars program. Det innebär bland annat att arbeta för att utveckla den finländska spannmålsodlingen. 4. Utveckla Fazer Food Services erbjudande och miljömål med fokus på ansvarsfullt producerade råvaror, ansvarsfullt tillagad mat och minskat matavfall.

Fazers engagemang för att förbättra tillståndet i Östersjön

Fazer kommer vara på plats under Östersjöveckan i Alme dalen tillsammans med bland annat Baltic Sea Action Group och

WWF. Varmt välkommen att besöka oss i anslutning till Fazers seminarium om vårt engagemang för Östersjöregionen.

Onsdagen den 1 juli kl 11.00– 12.30, Almedals biblio teket, Cramérgatan 5, sal E22.

Besök Fazer i Almedalen

Fazer jobbar brett med frågorna kring Östersjöns välmående.

”Vi ska alltid kunna för-knippas med ansvarsfullt producerade produkter.”

Vad består CSR-begreppet av enligt dig?

– CSR har tolkats vitt och brett. För mig får bolag tolka begrep-pet som de vill, men det finns minimikomponenter som måste innefattas i begreppet: mänskliga rättigheter, miljö, arbetsrätt och antikorruption. Finns inte dessa element strategiskt inbakade i affären är det inte ett CSR-arbete.

Är CSR en frivillig aktivitet?– Frivilligheten inom CSR är

väldigt begränsad, i dag är CSR och juridik starkt ihopkopplade. I dag uppstår nya lagar allt tätare som införlivar principer för håll-bar utveckling. Den nya brittiska mutbrottslagstiftningen är ett exempel på striktare krav på adek-vata processer för anti-korruption, som klart och tydligt sätts i en hållbarhetskontext i lagstiftning-ens förarbete. Där anses korrup-tion vara den främsta barriären i arbetet för mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Den brittiska lagen är extraterritoriell med upp till tio års fängelse och ett obegränsat skadestånd.

– I Brasilien, som förvisso ligger långt ner på Transparency Internationals lista över hur fritt från korruption ett land uppfattas

vara, har nyligen antagit en ny antikorruptionslag. Förhoppning-en är att landet ska ta ett rejält kliv framåt och stävja korruption mer effektivt än tidigare. Böter på 20 procent av bolagets årliga brutto-vinst hotar företag som gynnas av korruptionshändelser utförda av en anställd. Bolag som dömts för korruption i relation till officiel-la myndigheter förs upp på en

allmänt tillgänglig nationell lista. I särskilt allvarliga situationer kan en domstol upplösa bolaget.

Mänskliga rättigheter kopplas ofta ihop med fluff och moral, är detta ett affärsmässigt synsätt anser du?

– FN:s råd för mänskliga rättig-heter har påbörjat ett arbete för ett bindande regelverk för att få stopp på företagens brott mot mänskliga rättigheter. Det sätter företagsan-svar och riskanalys med hantering i ett helt annat ljus. FN:s ramverk för företag och mänskliga rättig-heter från 2011 introducerade en stark grundmetodik för företag att arbeta med mänskliga rättigheter. Ett seriöst arbete innebär dock även en juridisk sakkunskap kring lokala lagstiftningar och kontinu-erliga riskprognoser.

– Den 29 september antog EU officiellt direktivet om offentlig-görande information av icke-fi-nansiella och mångfaldsfrågor för företag. Cirka 2 000 bolag i Sverige kan komma att omfattas.Det nya rapporteringskravet syftar till att stärka bolagens öppenhet och ansvarsskyldighet, samt att säkerställa lika villkor inom EU. Åtgärderna kräver att stora EU-företag på årsbasis redogör för

miljömässiga och sociala frågor, respekt för mänskliga rättigheter och antikorruption. Det ska ingå i verksamhetsberättelsen, eller i en separat rapport som motsva-rar samma räkenskapsår, och måste innehålla en beskrivning av styrdokument, resultat och risker i samband med de ovan nämnda hållbarhetsområdena. Medlems-staterna ska införliva direktivet

i den nationella lagstiftningen senast två år efter det att direktivet trätt i kraft, det vill säga 2016. De företag som omfattas måste vara kompatibla redan verksamhets-året 2017.

– Denna utveckling innebär alltså att affärsmannens syn på exempelvis de mänskliga rättighe-terna inte kan bestå av fluff och moral. Nu är det på riktigt.

Vilken CSR-fråga måste upp än skarpare i debatten anser du?

– Den ”lokala” vattenkrisen i olika länder har givetvis globala konsekvenser eftersom varje indu-striell sektor väntas få en kraftig utmaning när det gäller tillgången på vatten. En analys som delvis presenterades på World Econo-mic Forum tyder på att världen möter ett globalt underskott på

40 procent 2030. Vattenfrågan måste därför få bli den tyngsta CSR- frågan de kommande åren. CSR-initiativ med inriktning på vatten och sanitet anses högprio-riterade. Indien inför exempelvis som första land i världen nya reg-ler som kräver att företag ger två procent av nettovinsten till projekt inom socialt ansvarstagande. Det tror vi är rätt väg att gå. a


”Nu är det på riktigt”Parul Sharma är rektor för The Academy for Human Rights in Business som

är en del av CSR Sweden. Akademin erbjuder diplomerande utbildning, workshops och erfarenhetsutbyten för att stärka kompetensöverföringen mellan styrelse

ledamöter, företag, branscher och individer – något som är absolut nödvändigt när det gäller den globala handeln och de utmaningar som den för med sig.

T E X T C H R I S T I A N A L B I N S S O N F O T O P R E S S

PA R U L S H A R M A :

”Minimikomponenter som måste innefattas i CSR- begreppet är mänskliga rättigheter, miljö, arbets -rätt och anti-korruption.” Parul Sharma, rektor för The Academy for Human Rights in Business

10 GLOBAL HANDEL Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

FÖR TRE ÅR sedan var UNICEF med om att ta fram barnrättsprinci-perna för företag, ett verktyg för företag som tar in barnrättsper-spektivet i sitt hållbarhetsarbete.

Barnrättsprinciperna är verktyg som hjälper företag att förstå sin påverkan på barns rättigheter. De tio principerna omfattar ett brett spektrum av frågor. Det handlar inte bara om att förhindra barnarbete, utan barnrättsprinci-perna spänner över områden som ansvarsfull marknadsföring, säkra produkter för barn till familjevän-liga arbetsplatser.

UNICEF har bidragit till att 170 företag, såväl små lokala som mul-tinationella bolag, utbildats för att sätta ett barnrättsperspektiv på sin verksamhet. UNICEF fortsätter vid behov att bjuda in nyckelperso-ner till olika utbildningstillfällen. Arbetet har bara börjat.

– Fler företag förstår nu att bar-nen har en stor del i hållbarhetsar-betet och har frågan på agendan, men det är dags att gå in i nästa fas. Nu handlar det om att också agera, säger Lotta Linden.

Det handlar om att företaget gör en ”hälsoprofil” på sin verksamhet för att se att allt verkligen håller ur ett barnrättsperspektiv.

Lotta påpekar att arbetet egentli-gen inte har något slut för företa-gen, eftersom världen hela tiden förändras. Det är en process och det är viktigt att den processen ägs av företagen själva.

FÖR MÅNGA FÖRETAG har hållbar-hetsfrågorna stannat inom kom-munikationsavdelningen.

UNICEF menar att det är viktigt att hela företaget involveras, ända upp på ledningsnivå, när arbetet med barnrättsprinciperna utveck-las. CSR ur ett barnrättsperspektiv måste vara en integrerad del i alla delar av företaget om man vill åstadkomma hållbar och långsik-tig förändring.

– Barn kan till exempel påverkas av korruption eller av arbetstidens förläggning, vilket är lätt att glöm-ma bort. Och barn behöver speciell uppmärksamhet eftersom de inte har en egen röst, säger Lotta.

DET FINNS MYCKET att vinna för företag som jobbar med barns rättigheter i sitt hållbarhetsarbete. Lättare att attrahera ny personal och riskminimering är några aspekter som lyfts fram. Men ur UNICEF:s perspektiv är hållbarhets-frågan ingen lönsamhetsfråga.

– För oss finns ingen prislapp på barns rättigheter. Vi är en barn-rättsorganisation och vill lyfta fram att företag har ansvar för barns rättigheter och en unik möj-lighet att påverka barns situation både genom sitt sätt att agera och genom de investeringar som görs, säger Lotta Linden. a


– Företag har ansvar för barns rättigheter och en unik möjlighet att påverka barns situation både genom sitt sätt att agera och genom de investeringar som görs, säger Lotta Linden på UNICEF Sverige. Foto: Melker Dahlstrand

”Barns rättigheter har ingen prislapp”

Det finns en risk att företag glömmer bort barnen i sitt CSR-arbete. Det vill UNICEF förändra genom att få fler företag att göra konkreta åtaganden i sin uppförandekod.

– Vår vision är att barnen blir en självklar intressegrupp, säger Lotta Linden, chef för företagssamarbeten på UNICEF Sverige.

B A R N R Ä T T S P E R S P E K T I V E T B E H Ö V S I H Å L L B A R H E T S A R B E T E T

UNICEF I KORTHET

Kämpar för barns rättigheterUNICEF, FN:s barnfond, arbetar på uppdrag av FN för att förverkliga barns rättigheter. Sedan 1946 har UNICEF kämpat för alla barns rätt till överlevnad, trygghet, utveckling och inflytande. UNICEF arbetar med att bilda opinion, påverka politiker, samla in pengar och skaffa fram materiella resurser för att förändra barns liv. UNICEF arbetar för att barnkonventionen ska efterlevas i hela världen.Läs mer på: www.unicef.se

Lotta LindenPROFIL

Titel: Chef företagssamarbeten UNICEF Sverige.

Utbildning: Statsvetare och etnolog.

Gör helst på fritiden: Rider på de egna islandshästarna.Kuriosa: Bra på att göra

kåldolmar.

En verktygslåda för företagenBarnrättprinciperna för företag är ett verktyg som har utvecklats av UNICEF, Rädda Barnen och FN:s Global Compact i samverkan med näringslivet. Barnrättsprinciperna tar upp en rad olika aspekter av den påver-kan företag har på barn. De tio principerna och det material som tagits fram utgör en verktygslåda när företag ska implementera ett barnrättsperspektiv i sitt hållbar-hetsarbete. Läs mer på: unicef.se/barnrattsprinciperna

BARNRÄTTSPRINCIPERNA

Det är viktigt att företag tar på sig ”barnglasögon” när de utvärderar sin verksamhet. Det är något som lyfts fram när UNICEF arrangerar utbildningar för svenska företag. Här UNICEF-ambassadören Mark Levengood tillsammans med kurs-deltagare vid ett av dessa utbild-ningstillfällen. Foto: UNICEF

UNICEF SVERIGE 11 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

EN VIKTIG DEL i KappAhl framgång är övertygelsen om att arbeta mot målen med stor respekt för människors lika värde och för den utveckling KappAhl kan bidra med i sin omvärld. Företaget har kommit långt med sitt hållbarhets-arbete, men vet också att det finns mycket kvar att göra.

– En viktig del av vår framgång är att vi kan dela med oss av vår kunskap och på så vis bidra till att förändra och utveckla där vi finns. Ett land där vi har stor produktion i är Bangladesh och där genomför vi våra viktigaste sociala insatser, berättar Eva Kindgren som är Hållbarhetschef Produktion.

HON HAR SJÄLV bott och arbetat tre år i Bangladesh för att bygga upp KappAhls produktionskontor där. Under sin tid i landet såg hon att väldigt många kvinnor for illa och det kändes självklart att engagera sig för att förbättra situationen.

– Textilfabrikerna skapar arbetstillfällen till kvinnorna. I Bangladesh är kvinnor längst ner i hierarkin och en viktig parameter för att öka deras status är att de får möjlighet att försörja sig själva och sina familjer, menar Eva.

ATT DU SOM konsument köper ett plagg som det står ”Made in Bang-ladesh” på skötseletiketten är en-ligt KappAhl bland det bästa man kan göra för kvinnorna i Bangla-desh. Möjligheten till försörjning inom textilindustrin är det som kan ta dem ur fattigdomen och ge dem ökad status i familjen och i samhället.

Textilbranschen ger arbete till fyra miljoner människor i landet, varav 80 procent är kvinnor. Det är den viktigaste näringen i Bang-ladesh och skulle textilköpare likt KappAhl lämna landet skulle det resultera i en katastrof.

– Det är viktigt att vi är när-varande och ställer tuffa krav på våra leverantörer och att vi övervakar produktionen på plats. Vi har åstadkommit mycket för att nå tryggare arbetsförhållanden, men det finns också mycket kvar att göra, säger Eva och summerar:

– Det går inte att göra bra affärer utan att ta ansvar och vårt uppdrag sammanfattas bra i KappAhls hållbarhetsvision: ”Vi agerar på ett ekonomiskt, miljö-mässigt och socialt hållbart sätt och skapar mode med omtanke om vår planet i dag och i framti-den.” a

KAPPAHLS STÖRSTA SOCIALA sats-ning i Bangladesh är ett tränings-center i huvudstaden Dhaka som erbjuder utbildning och efter-följande anställning för fattiga kvinnor från slummen. Kvinnor i landet lever ofta ett utsatt liv – de har få rättigheter och många kan inte läsa, skriva eller räkna.

– Vi utbildar ett hundratal kvinnor om året. Vid sidan av sömnadsträningen undervisas kvinnorna även i sina rättigheter, hälsa, hygien och annan baskun-skap. Det är väldigt roligt att se hur deras självkänsla förbättras och därmed ökar självförtroendet under utbildningens gång. Efter

sin utbildning får de sedan fast anställning hos någon av våra leverantörer. Det händer ofta att det kommer glädjetårar, berättar

Manzurul Haque, som är projekt-koordinator för träningscentrat i Bangladesh.

Genom satsningen på tränings-centret i Dhaka hoppas KappAhl kunna bidra till en ökad självstän-dighet bland kvinnorna i landet. Ingen av de kvinnor som har avslutat träningsprogrammet går idag arbetslös, vilket är ett kvitto på att det verkligen går att göra skillnad.

– Vår närvaro leder till bättre villkor i landet och att ta ansvar för de människor som berörs av vår verksamhet är en central del i vårt hållbarhetsarbete, säger Manzurul. a


12 KAPPAHL Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

– Ett land där vi har stor produktion i är Bangladesh och där genomför vi våra viktigaste sociala insatser, berättar Eva Kindgren som är Hållbarhetschef Produktion. Hon har själv bott och arbetat tre år i Bangladesh för att bygga upp KappAhls produktionskontor där.

”Vårt engagemang höjer kvinnornas status”

En viktig del av modekedjan KappAhls framgångar ligger i övertygelsen om att hållbarhet och lönsamhet är två sidor av samma mynt. I Bangladesh har detta

bidragit till att fler kvinnor nu kan försörja sig själva och sina familjer.T E X T C H R I S T I A N A L B I N S S O N F O T O J U L I A S J Ö B E R G

H Å L L B A R T M O D E S O M G Ö R S K I L L N A D

KappAhls träningscenter i Bangla-desh erbjuder utbildning och anställ-ning för fattiga kvinnor.

KAPPAHL ERBJUDER UTBILDNING SOM GER ANSTÄLLNING I DHAKA

”Det händer ofta att det kommer glädjetårar”

KappAhl genomför en av sina vikti-gaste sociala insatser i Bangladesh.

Alla plagg från KappAhl är märkta med vilket land de producerats i.

KAPPAHL I KORTHET

För mer hållbart mode i kundens garderobKappAhl, grundat 1953, är en av Nordens ledande modekedjor med när-mare 400 butiker i Sverige, Norge, Finland och Polen samt Shop Online. Hållbarhetsarbetet har hög prioritet och är integrerat i hela verksamheten. Ambitionerna är höga och målen likaså. Redan tidigt började KappAhl ställa krav på arbetsvillkor hos sina leverantörer och arbetet fortsätter varje dag för att höja säkerhet och standard. Andra viktiga mål är att all bomull på KappAhl ska vara hållbart framtagen och att all energi ska kom-ma från förnybara källor 2020. Redan i dag är 24 procent av sortimentet hållbarhetsmärkt. Läs mer på: www.kappahl.se/vart-ansvar


TRISS, LOTTO, ODDSET, kasino – svenska folket gillar att spela.

– Med vårt breda utbud av olika spel vill vi ge en stunds under-hållning med drömmar, spänning och chans att vinna, säger Zenita Strandänger som är CSR-chef på Svenska Spel.

Men om spelandet går till över-drift kan det skapa problem för individen, närstående och även för samhället.

Kan ni som spelbolag verkligen motverka spelproblem?

– Jo, det finns faktiskt mycket

vi kan göra. Allt ifrån ansvarsfull marknadsföring till att vi ger kun-derna verktyg för att själva hålla koll på sitt spelande, säger Zenita Strandänger.

Ett konkret exempel på verktyg för att skapa förutsättning för kunden att hålla koll är obliga-torisk registrering av spel som Svenska Spel införde förra året. Syftet med registreringen är att kunderna ska kunna ha koll på sitt spelande men även att ålderskon-trollen kan stärkas och bedräge-rier och penningtvätt förebyggas. Kunderna kan också stänga av sig

från spel – allt för att garantera spelsäkerheten fullt ut, berättar Zenita.

– När det anonyma spelandet togs bort innebär det att kunderna ser tydligt hur mycket de spelat för och hur mycket de vunnit eller för-lorat de senaste dagarna, veckorna och månaderna. Transparensen är a och o för att ha koll. Den öppen-heten skapar förutsättningarna för kunderna att göra ett medvetet val.

Ytterligare ett exempel på hur Svenska Spel som spelbolag agerar för att vara ansvarsfullt

är att inte uppmuntra kunderna att spela för mer än de tänkt sig. Därför finns inga bonusar eller ”köp 3, betala för 2”-erbjudanden. Istället finns ett verktyg för att se kunders riskbeteende. Det här är spelbranschens motsvarighet till bilbranschens säkerhetsbälte och krockkudde, förklarar Zenita.

– Verktyget ”läser av” ditt spelande och flaggar för om du förändrat ditt spelbeteende. Syftet med verktyget är att upptäcka riskabla förändringar i spelandet – innan det utvecklas till ett pro-blem. Precis som säkerhetsbältet

skyddar dig vid eventuell krock. För ett spelbolag är tryggheten

och säkerheten – precis som för bilbranschen – väldigt viktiga områden, säger Zenita.

– Den bästa spelupplevelsen är underhållande – men också trygg och säker. Därför handlar vårt hållbarhetsarbete till stor del om att skapa möjlighet för kunder-na att ha koll på sitt spelande, oavsett om man spelar i butik, på svenskaspel.se eller hos Casino Cosmopol. På så sätt ska det även fortsättningsvis vara roligt att spela hos oss. a

– Liksom bilbranschen satsar på säkerhet – med bland annat bilbälten och krockkuddar – vill vi bidra till spelbranschens säkerhet för att förebygga spelpro-blem, förklarar Zenita Strandänger, CSR-chef på Svenska Spel.

”Spelandet ska vara både roligt och tryggt”

Spelmarknaden ska vara sund och säker. Det är utgångspunkten för Svenska Spel när nya spel utvecklas och beslut tas.

– Vårt uppdrag baserar sig på omsorg om kunden och vår vision är att spel ska vara till glädje för alla. Därför arbetar vi förebyggande för att motverka

spelproblem, säger Svenska Spels CSR-chef Zenita Strandänger. T E X T L I Z E T T E K O T S C H A C K F O T O W E N C H E S O L B E R G

S V E N S K A S P E L V I S A R V Ä G E N M O T E N S U N D A R E S P E L M A R K N A D

Så jobbar Svenska Spel med hållbarhetSvenska Spel vill bidra till en sundare spelmarknad genom att erbjuda attraktiva spel och tjäns-ter på ett sunt och säkert sätt. Spelansvaret är det viktigaste området inom ramen för Svenska Spels hållbarhetsarbete.

Anti-korruption och affärsetik är två andra prioriterade områden. Bland annat har Svenska Spel ett samarbete med Riksidrotts-förbundet i syfte att motverka matchfixning.

Andra viktiga områden för Svenska Spels hållbarhet är miljö, arbetsvillkor och mänskliga rättigheter samt mångfalds- och jämställdhetsfrågor. Läs mer på: www.svenskaspel.se

FAKTA

SVENSKA SPEL 13 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015


FÖRETAG HAR JOBBAT länge med hållbarhet och de har jobbat myck-et med miljöfrågor. I dag är också svenska företag duktiga på att hantera säkerhetsfrågor, att man ska känna sig trygg i arbetsmiljön och allt som hör till det.

Men företagen jobbar inte lika aktivt med social hållbarhet, speciellt inte när det kommer till sociala frågor på hemmaplan.

– Ändå är det oerhört angeläget att verka för social hållbarhet för att ha konkurrenskraft. Sverige har varit sena därför att vi trott att vi kan det här, säger Agneta Sundström.

Social hållbarhet innebär att man ser till att det finns en häl-sosam balans mellan kön, åldrar och etnicitet på arbetsplatsen.

Detta kan ske genom att anställa ur grupper som diskrimineras på arbetsmarknaden, till exempel handikappade, eller ur grupper som har svårt att få jobb, till exempel långtidsarbetslösa eller invandrare.

POLITIKER TAR INTE riktigt tag i det-ta med mångfald och integration på arbetsplatser. Hur kan företa-gen på ett mer aktivt sätt arbeta med mångfaldsfrågor?

– Jag förväntar mig att detta är något som företagen kommer att få på sin agenda framöver, säger Agneta Sundström.

I GÄVLEBORG FINNS en mycket mansdominerad industri och det har under många år utvecklat

en manlig kultur, som måste förändras.

– Vi har stora problem i regio-nen med en låg utbildningsnivå, människor som flyttar bort från vissa orter samt tunga genera-tionsskiften.

EN HEL MÄNGD sociala saker händer som företagen har svårt att hantera samtidigt som de är i stort behov av att vara attraktiva för att locka kompetens.

Mycket handlar om att använda våra invandrares kompetens bätt-re, se till att kvinnorna kommer in och inte minst att se till att vi har arbetsmiljöer som är lockande så att människor vill stanna.

Förr stod man vid grinden och fick direkt ett jobb inom industrin.

I dag krävs det teknisk gymnasie-kompetens och högskoleutbild-ning.

– Den stora frågan är hur man kan få ungdomar med den kompetensen att vilja jobba inom industrin?

DET ÄR DET här social hållbarhet handlar om för Agneta. Om före-tagen gör detta så har de kon-kurrensförutsättningar, för idag väljer de att samarbeta globalt med företag som jobbar på det här sättet. Och om de inte gör det har de också svårt att ställa kraven internationellt på leverantörerna.

Svenska företag tror att de arbetar med de här frågorna, de ställer sociala krav på leveran-törerna men fortfarande saknas

riktlinjer för hur de ska jobba med människor.

– Även om vi ligger väl framme så har man har inte tagit lika se-riöst på den sociala dimensionen som man har gjort med miljö- och säkerhetsfrågor.

I SVERIGE ÄR företagen duktiga men fortfarande finns det problem med att tvätta bort traditionella strukturer som gör att man inte jobbar effektivt och blir attrak-tiva för arbetssökande, oavsett varifrån de kommer och vilket kön de tillhör.

– Hur kan företag få en effekti-vare organisation så att man kan jobba mer öppet mot olika grupper och på det sättet få en attraktiv arbetsplats? a

H Ö G S K O L A N I G Ä V L E V I L L L O C K A U N G D O M A R T I L L I N D U S T R I N

”Förr stod man vid grinden och fick ett jobb”

– Alldeles för många företag arbetar inte aktivt med det vi kallar social hållbarhet. Det har skapat ett lågt intresse för CSR-forskning, där vi nu försöker kliva in, säger Agneta Sundström, doktor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.

T E X T D O U G L A S Ö H R B O M F O T O O V E W A L L

Agneta Sundström, doktor i företagsekonomi vid Högskolan i Gävle.

Miljöcertifierad högskola• Cirka 15 000 studenter.• 45 utbildningsprogram och cirka 500 kurser.• Högskolan har två profilområ-den – Byggd miljö och Hälsofräm-jande arbetsliv.• Är miljöcertifierad sedan 2004.• Högskolans vision är att vara ledande inom utbildning och forskning för en hållbar livsmiljö för människan.Läs mer på: www.hig.se

I KORTHET

Agneta Sundström PROFIL

Agneta Sundström är doktor i företagsekonomi och forskar

inom CSR vid Högskolan i Gävle. Hon har och har haft

kurser i ledarskap och i projekt-ledning samt i just hållbarhet. Hon har medverkat i projekt riktat mot svenska företag med studier bland annat i

Bangladesh och vet en hel del hur svenska företag arbetar

utomlands med CSR där sociala krav ingår. Nu återstår att söka svaren på varför de inte arbetar lika mycket med dessa frågor

här hemma.

14 HÖGSKOLAN I GÄVLE Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

ATTRAKTIVA OMRÅDEN MED glada och trygga boende i sysselsättning. Det är Rikshems filosofi, som aktivt arbetar för att alla ska trivas i de 28 000 bostäderna runt om i landet. Bland annat satsar man på miljömässig resurseffektivise-ring, för att hålla hyresnivån på en så låg nivå som möjligt. Inom CSR-området har särskild tonvikt lagts vid sociala aspekter, där Rikshem arbetar utifrån fyra fokusområden.

RIKSHEMS HÅLLBARHETSCHEF Reza Yazdi berättar att man identifierat en negativ trend som innebär ska-degörelse och stort utanförskap bland unga. Därför genomförs regelbundna lokala aktiviteter för att skapa tryggare och säkrare områden. En av stöttepelarna i Rikshems CSR-arbetet är samar-betet med stiftelsen Läxhjälpen, där studenter från högskolor och universitet varje vecka ger läxhjälp till elever i grundskolan tre gånger i veckan under tre timmar.

– De timmarna har visat sig väldigt värdefulla för de ungdo-mar som inte har någonstans att ta vägen efter skolan. Rikshem har besökt flera av de här tillfällena och många berättar att det känns tryggt att kunna gå undan och få hjälp med läxor. Målet är så klart att varje elev ska klara att ta sig in på gymnasiet. Att ta sig igenom en utbildning är en viktig kugge för att lyckas i framtiden, därför ser vi det som naturligt att ge ungdomar-na stöd och möjlighet att utvecklas inom skolan, säger Reza Yazdi.

MÅNGA UNGA SAKNAR bra förebil-der. För att ge ungdomar en extra vuxen att prata med stöttar Riks-hem den ideella organisationen Mentor Sverige, som arbetar för att ge ungdomar självkänsla och kraft genom mentorskap.

– Syftet med mentorskapet är att stärka ungdomar till att fatta positiva beslut och välja bort våld och droger. Vi har medarbetare som åker ut och föreläser om fastighetsbranschen i skolor. Där får ungdomarna lära sig hur man söker en bostad, hur det kan gå till vid jobbansökningar och vad

som kan behövas när man flyttar hemifrån.

I ALLA BOSTADSOMRÅDEN finns stora resurser hos de boende. Det finns en uppsjö av olika kulturer, språkkunskaper, arbetslivserfar-enhet och engagemang. Samtidigt finns stora utmaningar med renoveringar och arbetslöshet. För att fånga upp långtidsarbetslösa samarbetar Rikshem med organi-sationen Jobblotsen.

– Gränby i Uppsala är ett exempel där vi tillsammans med Jobblotsen ordnade så att tre personer fick anställning hos en byggfirma som renoverar området. I samarbete med kommuner och entreprenörer siktar vi på att ta det här konceptet vidare i landet,

härnäst står Helsingborg på tur där vi siktar på att sysselsätta 19 långtidsarbetslösa.

INTE BARA ARBETSLÖSA får chan-sen till arbete via Rikshem. Inför sommaren 2015 har drygt 150 ung-domar anställts för att sköta om

bostadsområden runt om i landet. Ungdomarna klipper gräs, målar och tar hand om yttre skötsel i bostadsområdena.

Det skapar en stolthet över området man bor i, vilket på sikt gör att ungdomarna också blir medvetna om vad saker och ting kostar och hur lång tid det kan ta att måla en fasad.

– Vi hoppas att vår satsning på sommarjobb ska leda till minskat sabotage och ökad självinsikt hos våra ungdomar. Dessutom får de söka jobbet genom att skriva ett cv och komma på en riktig anställ-ningsintervju. Alla bitar i den här processen är nyttig för ungdomar, det finns så många talanger och de är värda att bli bekräftade. Tillsammans med ungdomarna

hoppas vi kunna motverka ska-degörelse och utanförskap, och istället bidra till socialt hållbara bostadsområden. a


RIKSHEM 15 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

En av stöttepelarna i Rikshems CSR-arbetet är samarbetet med stiftelsen Läxhjälpen, där studenter från högskolor och universitet varje vecka ger läxhjälp till elever i grundskolan tre gånger i veckan under tre timmar.

”Vi skapar framtidstro genom att satsa lokalt”

Med missionen att vara den nationella allmännyttan tar Rikshem ansvar för att deras bostadsområden bedrivs socialt, ekonomiskt och

miljömässigt hållbart. Genom lokala satsningar på ungdomar och långtidsarbetslösa höjer Rikshem attraktiviteten på sina områden.

T E X T S O F I E L U N D M A R K F O T O J E N N Y T I R É N B E R G , G U S T A V K A I S E R

R E Z A Y A Z D I :

Reza YazdiPROFIL

Titel: Energi- och hållbarhetsansvarig.

Utbildning: Energi och miljöin-genjör, Växjö universitet.

Mitt bästa hållbarhetstips: Ge din familj tid. Det är en

social aspekt som jag tycker är viktig i hemmet.

Rikshem ger sommarjobb till ungdo-mar, som får i uppgift att göra fint i bostadsområden runt om i landet.


16 SODEXO

Serviceföretaget Sodexo är en av världens största arbetsgivare. Trots att deras hållbarhetsfokus pågått i över 50 år är det först nu

det uppmärksammas och lämnar allt större ringar på vattnet.T E X T B I L L Y E K B L O M F O T O K R I S T O F E R H E D L U N D

NÄR FRANSMANNEN PIERRE Bellon 1996 grundade Sodexo lade han också grunden för värderingar och förhållningssätt som än i dag håller måttet.

– Vi har hållbarheten i vårt DNA. Pierre Bellon har alltid hävdat att service är en ädel uppgift, och den attityden delas nu av 420 000 medarbetare över hela världen. I våra medarbetarundersökningar ser vi att våra värderingar och etiska principer är viktiga. Det är en anledning till att medarbetare stannar kvar – samtidigt som nya talanger väljer att söka sig till oss.

Det säger kommunikations-direktören Eva Kristensson, som är inne på sitt sjätte år hos företaget.

UTÖVER VÄRDERINGAR INOM ser-viceanda, laganda och utveckling finns den globala hållbarhetspla-nen Better Tomorrow Plan, som innefattar utveckling av medar-betare, hälsa och välbefinnande, samhällsengagemang och ett värnande om miljön. Jämställdhet och mångfald inom personalstyr-kan är en självklarhet, menar Eva.

– I den svenska verksamheten är 39 procent av våra medarbetare utomnordiskt födda. Värdering-arna binder oss samman, men mångfalden bidrar till att vi speg-lar samhället på ett sätt som gör oss till ett bättre serviceföretag, säger hon.

PÅ LEDNINGSNIVÅ HAR Sodexo nått 50/50-målet inom könsfördelning och arbetar nu för att samma jämlikhet ska råda även på andra nivåer. Men mångfalden innefatt-ar också en blandning av gene-rationer, olika etniskt ursprung, möjligheter för personer med funktionsnedsättning och respekt för olika sexuell läggning.

– Hos oss får alla vara sig själva. Vi har också sett att mångfald ger väldigt mycket tillbaka i form av långsiktig lönsamhet, säger Eva.

Ledarskapet är kommunikativt, vilket skapar flitig aktivitet på

intranät, sociala medier och inom olika nätverk. Företagets Sveri-ge-vd, Azita Shariati, kommuni-cerar öppet med medarbetarna i form av månadsbrev som lockar till vidare diskussioner ute på arbetsplatserna.

– Via en aktivitetskalender får medarbetarna reda på vilka håll-barhetsfrågor som är viktiga just nu. Vi har även ett mångfaldsnät-verk som stödjer företagets mål att skapa en inkluderande och fram-gångsrik företagskultur. Vi jobbar med nätverksträffar, workshops och intern kommunikation,

berättar Eva som är ordförande i nätverket.

HÅLLBARHETSPLANEN innefattar aktiviteter för specifika insatser. Inom måltidsdelen har Sodexo till exempel arbetat kraftfullt för att minska matsvinnet. Företaget samarbetar även med Sveriges Stadsmissioner och andra hjälporganisationer för att stödja personer som lever i utsatthet.

ANSTRÄNGNINGARNA inom håll-barhet och inkludering har tagit Sodexo till den absoluta toppen i flera globala hållbarhetsindex. Azita Shariatis framgångsrika arbete med jämställdhet och mångfald har uppmärksammats av Veckans Affärer.

I mars utsåg tidningen henne till Näringslivets mäktigaste kvinna 2015.

– Service var tidigare något som bedrevs i skymundan. Men i dag ser vi att våra tjänster ökar konsumenters och kunders livs-kvalitet. Service är en självklar del av många människors liv och vardag. Därför är det otroligt roligt att vi nu uppmärksammas för vårt engagemang för frågor inom hållbarhet, jämställdhet och mångfald. Vi har klivit ut i ljuset, sträckt på ryggen och bekräftat att vi arbetade med CSR innan begreppet fanns, säger Eva. a

Kommunikationsdirektör Eva Kristensson tillsammans med Sodexos vd Azita Shariati, vars arbete med jämställdhet och mångfald har uppmärksammats på flera håll. I mars utsågs Azita till Näringslivets mäktigaste kvinna 2015 av tidningen Veckans Affärer.

”Det är otroligt roligt att vi nu uppmärksammas för vårt engagemang för frågor inom hållbarhet, jämställdhet och mångfald.”

Eva Kristensson, kommunikationsdirektör.

”Vi arbetade med CSR innan

begreppet fanns”

E V A K R I S T E N S S O N :

Eva Kristensson

PROFIL

Titel: Kommunikationsdirektör. Utbildning/bakgrund: Interna-tionell civilekonom från Uppsala Universitet. 25 års erfarenhet av internationellt strategiskt arbete inom kommunikation, PR, mark-nadsföring, CSR och ledarskap. Gör helst på fritiden: Jag är en

livsnjutare – njuter av allt från en fika på gräsmattan till häftiga resor.

Min bästa egenskap: Nyfiken.

VärldsledandeSodexo grundades 1966 och är i dag världsledande inom Quality of Life Services – service för livskvalitet. Företaget har i över 45 år utvecklat en unik expertis hos sina 419 000 medarbetare i 80 länder världen över. I Sverige arbetar 8 000 personer med måltidstjänster, lokalvård, fastighetsskötsel och hjälpmedel för funktionsnedsatta. Företaget driver även patienthotell och kon-ferensanläggningar. 75 miljoner människor tar del av Sodexos service världen över och det är den erfarenheten som gör det möjligt för företaget att utveckla Quality of Life Services – service som ökar individers välmående, ökar effektiviteten och hjälper företag och organisationer att prestera – varje dag. Läs mer på: www.sodexo.se

SODEXO I KORTHET



Eva Kristensson, kommunikationsdirektör.


18 NOVAMEDIA SVERIGE

NOVAMEDIA SVERIGE DRIVER lotteri-erna Svenska Postkodlotteriet och Medaljlotteriet. Varje år fördelas allt överskott från lotteriverk-samheten, över 1 miljard kronor, till organisationer och projekt som arbetar med välgörenhet och hållbar utveckling. De pengar som fördelas från PostkodLotteriet motsvarar ungefär en sjättedel av vad allmänheten totalt skänker per år. Verksamheten spelar alltså en viktig roll i samhället.

ANDERS MODIG ÄR ansvarig för välgörenhet och hållbarhet på Novamedia och brinner för att förändra världen till det bättre.

– Jag vill åstadkomma en positiv förändring och påverka, både världen i stort och den egna orga-nisationen. Världen står inför stora utmaningar, allt ifrån klimatet till

bristande inkludering i samhället. Novamedia har en position i nä-ringslivet där vi verkligen kan visa vinsterna av att samverka med den ideella sektorn, och det tycker jag är klockrent. Vi får en enorm hävstångseffekt på pengarna som fördelas genom att medlen verkli-gen når dem med kärnkompetens att driva förändringen i världen åt rätt håll, säger han.

MED ENTREPRENÖRSTÄVLINGEN Green Challenge vill Novamedia inspirera och hjälpa andra att starta hållbara företag.

– Det är våra holländska kol-legor som dragit igång en entre-prenörstävling där 700 000 euro i startkapital står på spel för entre-prenörer som kan visa hur de kan bidra till minskade klimatutsläpp. Tävlingen är internationell och

öppen för alla med klimatsmarta idéer, säger Anders Modig.

ANDERS MENAR ATT näringslivet har ett jättestort ansvar för en ökad hållbarhet. Både för omvärl-dens skull, men också för att man skapar starka marknadsfördelar eftersom företagens hållbarhets-arbete blir allt viktigare i kunders och de anställdas ögon.

– Man kan även kalla det en potential som går bortom begrep-pet ansvar. Potential att minska riskerna i sin verksamhet – men också att ta tillvara affärsmöj-ligheter. Energieffektivisering är en uppenbar affärsmöjlighet eftersom den sparar pengar, att ha ett cirkulärt tänk för de resurser man använder är ett annat, för att inte tala om vad det betyder för varumärket att förmedla hållbara

värden. Företag måste helt enkelt veta hur de ska hantera sitt ansvar och ha ett proaktivt tankesätt. Och här tror jag att man ska kika på entreprenörerna för inspiration – de står för stor del av innovatio-nen i näringslivet, säger Anders.

– Jag tror mycket på nästa gene-rations företag, fortsätter Anders. Jag är helt övertygad om att de företag som går i bräschen inom hållbarhet är de som kommer tjä-na mest på det och samtidigt säkra sin egen långsiktiga överlevnad.

NOVAMEDIAS FOKUS PÅ hållbar-hetsfrågorna är tydligt i hela verksamheten. Allt från en tydlig uppförandekod gällande underle-verantörer till hur företaget arbe-tar dagligen i sin egen verksamhet.

– Vi använder vår roll på mark-naden och i näringslivet för att

bidra till så mycket som möjligt. Och vi gör själva medvetna val i vår affär. En smart placering av vår arbetsplats gör till exempel att 95 procent av de anställda kan gå, cykla eller åka kommunalt till jobbet.

DE LOTTERIER NOVAMEDIA driver står under Lotteriinspektionens tillsyn. För att ligga i framkant har företaget gått steget längre även här. Anders berättar:

– För oss är spelaransvar a och o. Det finns maxgränser på antal lotter och hur mycket pengar man kan spela för per månad. Vi har till och med utbildat telefonsäljarna och kundservice i hur man kan se symptom på spelmissbruk för att kunna avråda vissa från att köpa lotter. Vi ska ha ett hållbart tänk ända ut i kapillärerna. a

Med entreprenörstävlingen Green Challenge vill Novamedia inspirera och hjälpa andra att starta hållbara företag. – Jag vill åstadkomma en positiv förändring och påverka, både världen i stort och den egna organisationen, säger Anders Modig, ansvarig för välgörenhet och hållbarhet på Novamedia.

”Vi använder vår platt-form för ökad hållbarhet”

Drivkraften bakom Novamedia Sverige är att bidra till ökad hållbarhet, främst genom att lotterierna bolaget driver genererar pengar till välgörenhet. Men hållbarhetsarbetet genomsyrar hela affären. Etiska värderingar styr relationerna

till Novamedias leverantörer och bolaget vill gärna inspirera fler att driva hållbara affärer – bland annat genom entreprenörstävlingen Green Challenge.

T E X T J O Z E F L E G O S I L F V E R B E R G F O T O K R I S T O F E R H E D L U N D

A N D E R S M O D I G :

I KORTHET

Novamedia vill främja gröna affärerNovamedias entreprenörstävling Green Challenge belönar affärspla-ner som minskar utsläppen av växthusgaser. Segraren i denna internationella tävling får 500 000 euro i startkapital till att vidare-utveckla och lansera sin produkt eller tjänst. Ytterligare 200 000 euro delas ut till andra bidrag. Sista ansökningsdag är 1 juni 2015.Läs mer på: www.greenchallenge.info

Anders ModigPROFIL

Titel: Chef välgörenhet och CSR på Novamedia Sverige AB som driver PostkodLotteriet och

Medaljlotteriet på uppdrag av Svenska PostkodFöreningen.

Utbildning: Disputerad ekolog. Gör helst på fritiden: Är med

familjen och fotograferar.


POST- OCH TELESTYRELSEN (PTS) arbetar bland annat för att öka tillgängligheten och användbarhe-ten inom elektronisk kommunika-tion. Allt fler e-handlare anammar lösningar som fungerar ihop med olika hjälpmedel, och faktum är att de sidor där man medvetet gör insatser för ökad tillgänglighet uppskattas av alla användare på sidan. För att främja innovativa lösningar utlyser PTS för femte året i rad tävlingen ”Innovation för alla”, denna gång på temat ”smartare e-handel”. Syftet är att utveckla e-handelslösningar för att göra det lättare för alla, oavsett funktionshinder, att använda tjänster på internet.

– Vem som helst kan vara med, tidigare har vi fått in bidrag från bland annat högskolor, lokala entreprenörer, Försäkringskassan och Coop. 90 vinnare har hittills fått dela på 113 miljoner kro-nor, berättar Charlotte Aleman, kommunikationsansvarig för PTS Innovationskontor.

Hur ser tillgängligheten på nätet egentligen ut i dag? En e-kund, en e-handlare och en e-expert ger oss några svar här intill. a


Charlotte Aleman.

Större kundkrets, större ansvar

E-handeln är här för att stanna. Tack vare internets framfart kan personer som har svårt att fysiskt besöka affärer nå ett större utbud av varor och

tjänster. Men i takt med ökad e-handel växer inte bara företagens kundkrets utan även kraven på tillgänglighet. Sitter just du och ruvar på en smart

e-handelslösning? Då kanske det skulle sitta fint med 1,7 miljoner i startkapital.T E X T S O F I E L U N D M A R K F O T O P R E S S

F R A M T I D E N S E - H A N D E L

PTS I KORTHET

Koll på elektronisk kommunikationPost- och telestyrelsen bevakar områdena elektronisk kommuni-kation och post i Sverige. Begrep-pet elektronisk kommunikation innefattar telekommunikationer, it och radio. Visionen är att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post. Läs mer om PTS innovationsar-bete på www.pts.se/innovation

E-KUNDEN: E-EXPERTEN:

E-HANDLAREN:

”Problemet är sidor med mycket bilder och banners”

”Webben är inte tillgänglig för alla i nuläget”

”Alla som vill måste kunna boka en tågbiljett ”

NIKLAS KARLSSON, UNGA SYNSKADADE

Hur är tillgängligheten på internet för personer med synnedsättning?– Alla sidor är mer eller mindre optimerade för skärmläsnings verktyg, det beror på hur webbsidorna är kodade. Det finns väldigt många bra sidor där jag kan navigera utan problem. Problemet är de sidor som använder mycket bilder, annonsreklam och banners.

Hur skulle tillgängligheten kunna förbättras?– Det handlar främst om att se till så att alla knappar och länkar har namngiven text istället för bild. Skärmläsningsverk-tyget kodar webbsidor i endimensionell form och presenterar texten med syntetiskt tal eller punktskrift, därför behöver det finnas en bra länkstruktur i lättöverskådlig form. Nyckeln är att sätta upp tydliga riktlinjer för hur webbsidornas tillgänglighet ska se ut, samt öka kunskapen hos webbutvecklare.

PÄR LANNERÖ, EXPERT PÅ HÅLLBAR WEBBUTVECKLING

Är webben tillgänglig för alla? – Nej, webben är inte tillgänglig för alla i nuläget. Det sker dock förbättringar både i tekniska specifikationer, i programvaror, lagstiftning, medvetenhet och kompetens. Men det tar tid. Tyvärr är det sällan de med störst behov som skriker starkast.

Vilka är de största bristerna?– Språket är en viktig del av tillgänglighe-ten. Uppemot 20 procent av befolkningen har någon form av läs- och skrivsvårighe-ter. Och många behöver skärmläsare för att kunna tillgodogöra sig en webbsida. Det är vanligt att bilder inte beskrivs, och att sidor saknar korrekt uppmärkning. Det kan innebära att användare med skärmläsare måste lyssna sig igenom hela menysystemet innan man kommer fram till det intressanta innehållet. Många, inte minst äldre, behöver förstora text för att kunna läsa. Det gör ofta att text glider in i annan text eller försvinner under färgplattor eller bilder. Många, oavsett synnedsättning, har svårt att läsa text med svag kontrast mot bakgrun-den. Användare av mobil/surfplatta med pekskärm har ofta svårt att hantera länkar och knappar, eftersom den klickbara ytan är för liten. Det gäller både den som är lite skakig på handen, den som är på resa eller har handskar. Personer med vissa kognitiva funktionsnedsättning-ar besväras mycket av ljud och rörelser på webbsidor som inte går att stänga av eller kontrollera. Dessa är bara några exempel. Hur kan det se ut om 5–10 år?– Med relativt enkla åtgärder kan e-handel göras tillgänglig för nästan alla och mycket smidig att använda. Det kommer att spara mycket tid, och göra att många personer kan bli mer självständiga och sköta sina inköp utan att behöva förlita sig på hjälp. Inom just e-handel tror jag att utvecklingen kan att gå relativt snabbt, eftersom det både är en fråga om rättigheter och något som kan bidra till ökad omsättning och mark-nadsandelar.

JENNY GEJKE, CHEF SÄLJKANALER PÅ SJ

Vilka utmaningar möter ni?– Vi är ett av många företag som har höga ambitioner kring tillgänglighet och en stra-tegi att våra webbsidor ska vara tillgängliga för alla oavsett funktionshinder. Det är en utmaning att ha hela svenska folket som målgrupp, vi vill ju att alla ska kunna köpa en tågbiljett.

Hur kommer ni att utveckla er tillgänglighet på internet framöver?– Vi arbetar just nu med nya sj.se, som byggs på en helt ny webbplattform som också är tillgänglig i mobilen. Där har vi anpassat färg, form och uppbyggnad efter krav och önskemål utifrån olika funktions-hinder. SJ har ett handikappråd där vi tillsammans med representanter från olika förbund diskuterar tillgänglighetsfrågor. Vi vill såklart att så många som möjligt ska välja tåget som främsta transportmedel, då måste vi se till så att alla som vill kan boka en tågbiljett.

”Med relativt enkla åtgärder kan e-handel göras mycket smidig att använda.” Pär Lannerö

POST OCH TELESTYRELSEN 19 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

CECILIA SJÖHOLM HAR varit CSR- direktör på Orkla Foods Sverige sedan befattningen inrättades i oktober förra året. Hennes första uppgift var att ta fram en övergri-pande hållbarhetsstrategi som en integrerad del av affärsstrategin, som ska genomsyra samtliga affärer i organisationen.

– Vi har inget CSR-team, utan jobbar i linjen genom organisa-tionen eftersom vi är övertygade om att CSR omfattar oss alla, och ska genomsyra alla delar av organisationen. Mycket handlar om värdegrund och förhållnings-sätt vid beslut och processer, men också prioriteringar. Mitt ansvar är nu att leverera resultat på den tio punktsplan vi satt för 2015 ge-nom att stödja organisationen. Vi är många som målstyrs på detta, säger hon.

HÄLSA, MATSÄKERHET, INKÖP och miljö är de fyra hörnstenar som utgör Orkla Foods Sveriges hållbarhetsstrategi. Inom vart och ett av områdena finns ambitiösa mål. Att integrera CSR i innova-tionsprocessen är ett prioriterat mål. I satsningen för hälsosam matproduktion ryms, förutom det utpräglade hälsoalternativet Paulúns, även det nyskapande initiativet Felix Smart Mat.

– Tillsammans med medicinska hälso- och näringsexperter från forskningscentrat Igelösa Life Science har vi utvecklat Felix Smart Mat, klimatsmarta färspro-dukter med optimal näringssam-mansättning, som säljs till skolor. Målet har varit att skapa den op timala färsprodukten, såväl för hälsan som för miljön. Genom att begränsa mängden kött och till-sätta hirs, havrekärnor och linser till färsen får vi en hälsosammare färsprodukt som leder till ökad mättnad och jämnare koncentra-tionsförmåga hos våra skolbarn och samtidigt är skonsammare för miljön, säger Patrik Andersson, vd.

– Hela fullkorn bryts ner och tas upp långsamt av kroppen, vilket leder till stabilare blodsocker och längre mättnadskänsla vilket ger bättre förutsättningar för stabil koncentrations- och därmed pre-stationsförmåga hos skolbarnen, tillägger Cecilia Sjöholm.

EN STOR DEL av Orkla Foods Sveri-ges produkter kommer från havet, varför företaget arbetar hårt för att få sina fisk- och skaldjurspro-dukter hållbarhetscertifierade. Ambitionen är att allt ska vara MSC- eller ASC-certifierat innan 2020. Företaget har precis lanserat MSC-märkt stenbitsrom som ett viktigt steg på vägen.

– Ribban är otroligt högt satt, men vi måste ha en tydlig inriktning. För att värna om havet driver vi också flera samarbets-projekt. Ett av dem rör tonfiskar-ten tonggol, som fiskas utanför Thailand och som har fått rött ljus av WWF då ordentliga förvalt-ningsplaner saknas. Nu använder vi annan tonfisk i våra produkter, men väljer ändå att fortsätta stödja hållbarhetsprojektet för tonggol tillsammans med intres-seorganisationer, leverantörer och

thailändska myndigheter och med stöd av SIDA, berättar företagets vd Patrik Andersson.

MED 4 300 leverantörer har Orkla Foods Sverige fullt upp med att riskvärdera och följa upp leveran-törer för att säkerställa kvalitet, villkor och hållbarhet genom hela värdekedjan. Ett aktuellt fokus-område är den kontroversiella palmoljan.

– Palmolja är den mest sålda vegetabiliska oljan i världen på grund av lågt pris och goda funk-tionella egenskaper, men i jakten på den har regnskog skövlats och lokalbefolkning trängts undan. Det tar vi starkt avstånd ifrån. Inom Orkla har vi tagit beslut om att till år 2017 ska all palmolja som vi använder vara hållbart produce-rad och spårbar ända ner till den enskilda plantagen. Vi har gjort

investeringar för att byta ut palm-oljan mot svensk rapsolja när vi steker våra köttbullar och potatis-produkter i Eslöv. Vi har minskat vår egen användning av palmolja med 75 procent sedan 2011, och i dag använder vi enbart palmolja i 1–2 procent av våra produkter. Vi håller nu på att gå genom hela sortimentet och jobbar med vår leverantör med målet att mot slutet av 2015 enbart ha segregerad palmolja, säger Cecilia.

– Branschen överlag har gått samman för ansvarsfull och certifierad produktion av palmol-ja för att möta konsumenternas efterfrågan, säger Patrik.

Matsvinn och hållbar för-packningsutveckling är två andra fokusområden i företagets CSR-strategi. Lanseringen av en ny förpackning med smart design för Felix tomatketchup har inneburit

minskat matsvinn i konsument-ledet och sänkta koldioxidutsläpp för flasktransporten med över 90 procent. I stället för att importera förpackningar tillverkar företaget flaskorna på plats i anläggning-en i Fågelmara där all ketchup produceras.

Företaget har under det gångna året investerat i såväl Fågelmara som Vansbro och Kumla för att stärka sin konkurrenskraft – investeringar som välkomnats och gett framtidstro bland anställda och inom kommunerna.

– Vi är viktiga arbetsgivare på de orter vi finns, vilket vi värdesätter. Vi ser också ett värde i att vara så nära våra kunder och konsumen-ter vi kan, och förstår den svenska marknaden. Vi måste däremot bli bättre på att berätta att vi faktiskt tillagar så gott som all vår mat och dryck i Sverige, avslutar Patrik. a


20 ORKLA FOODS SVERIGE Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

Orkla höjer ribban för hållbar matproduktion

Hälsosam mat, producerad på bra villkor för människa, djur och miljö. Det är ledstjärnan för Patrik Andersson och Cecilia Sjöholm på Orkla Foods Sverige.

Företaget har satt flera offensiva mål för att driva på branschens hållbarhetsarbete.T E X T B I L L Y E K B L O M F O T O A N D R É D E L O I S T E D

O F F E N S I V A M Å L D R I V E R B R A N S C H E N Å T R Ä T T H Å L L

ORKLA FOODS SVERIGE

Står bakom flera starka varumärkenOrkla Foods Sverige står bakom starka och populära varumärken som Abba, Felix, Kalles, Paulúns, Kung Gustaf, JOKK, Ekströms, Frödinge, BOB, Önos, Risifrutti, Grandiosa, Liva Energi och Krögarklass, med flera. Företaget tillagar sin mat och dryck i Sverige, sysselsätter cirka 1 500 personer och har en omsättning på cirka 5 miljarder kronor. Företaget ingår i Orkla-koncernen som är noterad på den norska börsen. Läs mer på: www.orkla.se

Cecilia SjöholmPROFILER

Titel: CSR-direktör.Utbildning: Pol mag vid

Lunds Universitet, diplomerad kostrådgivare.

Gör helst på fritiden: Umgås med familj och vänner,

äter god mat, löptränar, utövar yoga och läser.

Mitt bästa hållbarhetstips: Handla hållbart! Använd ditt

konsumentinflytande – du har större makt än du tror.

Patrik AnderssonTitel: Vd.

Utbildning: Int. civ.ek och Executive MBA.

Gör helst på fritiden: All form av idrott och motion

Mitt bästa hållbarhetstips: Att konsekvent undanbe att få utskick av gratistidningar som

jag inte läser.

SCB:S UPPDRAG BESTÅR bland annat av att utveckla, framställa och sprida statlig statistik. Arbetet används som underlag för beslut på flera nivåer i samhället.

– Statistik används för att beskriva verkligheten. Det är en viktig del av ett demokratiskt samhälle, säger Pernilla Trägårdh.

En del av SCB:s verksamhet ut-görs även av internationellt sam-arbete. Syftet med det internatio-nella samarbetet är att förstärka det internationella statistiksyste-met, öka tillgången till harmonise-rad och jämförbar internationell statistik av hög kvalitet, samt att bidra med myndighetens kompe-tens och kunnande.

– SCB har arbetat med att bygga upp statistikmyndigheter i andra länder i mer än 40 år och efterfrå-gan är hög på myndighetens kom-petens. Vi deltar också i många internationella sammanhang för att utveckla standards och ramverk för statistik, bland annat inom EU och FN, berättar Pernilla Trägårdh.

I DAGSLÄGET ÄR det tio stora projektsamarbeten som är igång, finansierade med svenska bi-ståndsmedel genom Sida. I Kenya har SCB två stationerade medar-betare och myndigheten arbetar bland annat med att förbättra hushållsundersökningen för att kunna mäta fattigdomen i landet.

ETT ANNAT EXEMPEL är Moldavien där SCB bidrar till att utveckla landets utrikeshandelsstatistik.

– I många av världens fattiga länder har man stora utmaningar inom statistik. Det handlar både om tekniskt kunnande och finan-siella resurser. För att demokratin ska utvecklas och demokratiska arbetsformer stärkas behöver politiker och andra beslutsfattare basera sina ställningstaganden på oberoende, tillförlitlig statistik från ett lands statistikmyndighet. Att stärka och utveckla statis-tikinstitutioner i låg- och med-elinkomstländer är därmed en viktig del av det svenska biståndet, konstaterar Pernilla Trägårdh.

DET ROLIGA MED att arbeta på SCB är enligt Pernilla Trägårdh att hon får möjlighet att arbeta med något som är viktigt för samhällsut-vecklingen också utanför Sveriges gränser.

– Vi märker att vi kan göra skillnad vilket är väldigt tillfreds-ställande. Vi har ett viktigt demo-kratiuppdrag och kan vara med och utveckla länder till det bättre. När vi arbetar med att utveckla statistisk kapacitet i ett land gör vi det i partnerskap och med långsik-tigt fokus. Att bygga upp ett viktigt område som miljöstatistik i ett land där man i princip inte har nå-gon sådan statistik i dagsläget, tar tid. Det finns inga ”quick fixes” när man arbetar med att bygga statlig kapacitet i länder med knappa resurser. Det är när man jobbar tillsammans med gemensamt satta mål över flera år som resultatet blir som bäst, säger hon.

AVSLUTNINGSVIS TAR PERNILLA Trägårdh upp ett exempel på ett långsiktigt partnerskap med statis-tikmyndigheten i Burkina Faso.

Här har SCB bland annat bidra-git till att landet nu kan producera och leverera information om växthusgaser i enlighet med inter-nationella miljökonventioner och jämställdhetsstatistik för att bättre kunna bedriva en politik som gyn-nar både kvinnor och män.

– Det internationella engage-manget är stort på SCB och många kunniga medarbetare arbetar med att bistå kollegor i andra delar av världen. Det bidrar också till nya perspektiv på det viktiga sam-hällsuppdrag vi har här hemma, avslutar Pernilla Trägårdh. a


SCB bidrar med att bygga upp och stärka andra länders statistiksystem som en del i arbetet med demokratiut-veckling. – I många av världens fattiga länder har man stora utmaningar inom statistik, säger Pernilla Trägårdh.

”SCB har ett viktigt demokratiuppdrag”

Statistiska centralbyrån (SCB) producerar inte bara statistik för beslutsunderlag i Sverige. Myndigheten har även en viktig roll i den svenska biståndspolitiken.

– Vi märker att vi kan göra skillnad i andra länder, säger Pernilla Trägårdh, chef på avdelningen för SCB:s internationella arbete.


P E R N I L L A T R Ä G Å R D H :

STATISTISKA CENTRALBYRÅN I KORTHET

Utvecklar och sprider statlig statistikPå SCB arbetar ungefär 1 400 anställda fördelade på två orter, Stockholm och Örebro, samt intervjuare base-rade i hela landet. Uppdraget består konkret av att utveckla, framställa och sprida statlig statistik, samordna överlämnandet av statistiska uppgifter till internationella organisationer och även samordna det statliga stati-stiksystemet i Sverige. Verksamheten drivs i huvudsak på uppdrag av regeringen och olika myndigheter, men SCB har även kunder inom det privata näringslivet och bland forskare. Läs mer på: www.scb.se

Pernilla TrägårdhPROFIL

Titel: Avdelningschef på ICO (International Consulting

Office) på SCB.Utbildning: Statsvetare,

Växjö universitet. Intressen: ”Familj och idrott.”

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 21 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015


TRADITIONELLT HAR SVERIGES energisystem varit uppbyggt av storskalig elproduktion, som vattenkraft och kärnkraft. Affärs-modellen har bottnat i att sälja så mycket energi som möjligt. I och med samhällets behov att minska klimatutsläppen har E.ON tagit ett strategiskt beslut att förändra sin affär i grunden.

Numer ligger fokus på innova-tiva kundlösningar, förnybar energi och smarta nät för att driva på hållbar stadsutveckling. Det innebär att E.ON använder sin gedigna kunskap om energi för att skapa cirkulära system som tar vara på naturresurser och skapar förutsättningar för människor att må bra.

– Tillgång till energi är en förut-sättning för samhällets utveckling. Samtidigt har all energi, oavsett källa, någon sorts miljöpåverkan. Därför måste vi se till att den ener-gi vi använder gör mesta möjliga nytta, säger E.ON:s hållbarhets-chef Catja Appelros.

Ett exempel på nya snillrika sys-tem är smarta elnät som möjliggör att ojämna förnybara energikällor som vind och sol kan utnyttjas bättre. Det smarta elnätet känner till exempel av var det blåser och var det är vindstilla. Det gör att systemet kan optimeras utifrån aktuell belastning.

Som energibolag med samhälls-uppdrag förhåller sig E.ON till vad som kallas energitrilemmat. I detta trilemma ska E.ON se till att samhället får en trygg leverans av den energi det finns behov av, till såväl industrier och hem som till skolor och sjukhus. Denna energileverans behöver samtidigt vara konkurrenskraftigt prissatt och sist men inte minst ha så liten negativ påverkan på miljö och människor som möjligt.

– Grunden i vårt hållbarhets-arbete är att balansera mellan de tre delarna i trilemmat, förklarar Catja Appelros.

I DEN NYA stadsdelen Hyllie i Malmö satsas extra mycket på att uppnå balans i energitrilemmat. Energiförsörjningen ska till 100

procent bestå av förnybar eller återvunnen energi senast år 2020.

I en stadsdel som Hyllie leve-rerar E.ON infrastruktur och lös-ningar för att boende ska kunna visualisera, styra och minska sin energi användning. Infrastruk-turen skapar förutsättningar för effektiv produktion, distribution och användning av el och värme. Med fjärrvärme, energieffektiva byggnader och lokal sol- och vind-kraft finns större möjligheter att helt basera energin på förnybara och återanvända källor. Detta gäller även transporter. Biogaspro-duktion, tankställen och ladd-ningsstationer för elbilar bidrar till lägre koldioxidutsläpp.

– Men det handlar inte bara om att bygga nytt, de lösningar vi testar i Hyllie kan också tas vi-dare till befintliga stadsdelar som exempelvis miljonprogramsområ-den, säger Catja Appelros.

HENNES PERSONLIGA MÅL är att rollen som hållbarhetschef en vacker dag inte ska behöva finnas. Så fort ett problem identifieras ska verksamheten själv kunna känna att det är ett fel som måste åtgärdas.

– Alla verksamheter, chefer och medarbetare behöver förstå vilken påverkan deras handlingar har på ekonomi, människa och miljö. När beslut sedan tas med hänsyn till dessa tre områden, så har vi kommit en bra bit på väg mot att vara ett hållbart energibolag. a

E.ON är med och levererar infrastruktur och energieffektiva lösningar till både nya och befintliga stadsdelar.

I en klimatsmart stad gör all energi nyttaE.ON är med och bygger framtidens samhälle. Hållbara energisystem

är nämligen en viktig nyckel för att lyckas. Med hjälp av energieffektiva hem och smarta nät, i kombination med närproducerad och förnybar energi,

ska varje kilowattimme göra största möjliga nytta. T E X T S O F I E L U N D M A R K F O T O E . O N

E T T E N E R G I B O L A G M E D S A M H Ä L L S U P P D R A G

E.ON SVERIGE I KORTHET

Catja AppelrosPROFIL

Titel: Chef för Corporate Sustainability.

Bakgrund: Civilingenjör, har jobbat som produktchef i tele-kombranschen, innan hon sad-lade om till hållbarhetsfrågor.Mitt bästa hållbarhetstips: Cykla, sopsortera, duscha

kortare!

Vill bidra till att bygga det hållbara samhälletE.ON Sverige ingår i den internationella E.ON-koncernen, ett av världens största investerarägda energiföretag. E.ON har 3 300 medarbetare i Norden och omsatte under 2014 drygt 34 miljarder kronor. Som energibolag vill de bidra till att bygga det hållbara samhället. E.ON investerade 66 miljarder kronor i Norden mellan 2006 och 2013. 2014 gjorde de fortsatta investeringar som kopplar till E.ON:s långsiktiga förvaltande och utvecklande av svensk energiproduktion, samt i utvecklingsprojekt inom hållbara städer och smarta nät. Läs mer på: www.eon.se

22 E.ON Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

I ETT GLOBALT perspektiv är Sverige ledande när det gäller ambitionen att minska beroendet av fossila bränslen. Det finns en politisk samstämmighet för att anpassa vårt samhälle och kraftigt minska våra utsläpp där förnybara bräns-len förväntas spela en alltmer viktig roll för att uppnå dessa mål.

Neste har mångårig erfarenhet och kompetens när det gäller raffinering och försäljning av högkvalitativa bränslen för renare trafik. Bolaget försörjer svensk transportsektor med en betydande andel av dess drivmedelsbehov. Som producent av förnybar diesel är Neste världsledande inklusi-ve den största producenten av förnybara bränslen från avfall och restprodukter. Produktionen sker i Finland, Holland och Singapore som försörjer Sverige och andra internationella marknader.

NEXBTL ÄR NAMNET på Nestes förnybara diesel. NEXBTL är en så kallad HVO – Hydrerad Vegetabi-lisk Olja. NEXBTL erbjuder flera miljö- och prestanda fördelar jäm-fört med traditionella biobränslen och fossila bränslen. Samtidigt är produkten också unik på det sättet att dess kemiska sammansättning är densamma som fossil diesel.

Det innebär att dieseldrivna fordon kan använda vårt bränsle såsom en fossil diesel men med vä-sentligt lägre miljöpåverkan, säger Fredrik Törnqvist, marknadschef för Neste i Sverige. NEXBTL säljs ofta inblandad i fossil diesel men över 1 000 fordon kör i dag på ren NEXBTL i Sverige.

I dag finns ett stort intresse från framför allt åkerier och kollektiv-trafiken att använda sig av miljö-vänliga alternativ, varför Fredrik Törnqvist ser ljust på framtiden.

– Företag intresserar sig för för-nybara drivmedel av många anled-ningar. Det kan vara att de aktivt vill göra något för miljön, har krav från sina beställare och kunder, eller vill bygga sin image. Sverige är ett föredöme när det kommer till användande av förnybara bränslen och omställningen mot minskat fossilberoende. Det finns

en gemensam politisk uppfattning att en grön omställning är nödvän-dig för att minska fossilberoendet i transportsektorn och att förnyba-ra bränslen kommer att spela en viktig roll i den övergången.

HVO HAR BLIVIT ett allt mer utbrett begrepp, men utmålas i pressen ofta som att den bara görs av tallolja, vilket inte stämmer.

Neste kan i dag göra sitt driv-medel på 10–12 olika råvaror, men tallolja är inte en av dem. Över hälften av den HVO som förbru-kas i Sverige kommer från Neste och på den svenska marknaden är den huvudsakliga råvaran för närvarande avfall i form av animaliskt fett från slaktavfall. Den genomsnittliga minskningen av utsläppen av växthusgaser från all NEXBTL som sålts i Sverige de senaste åren har varit över 80 pro-cent jämfört med fossil diesel.

– För att klara den gröna omställningen till 2030 kommer biodrivmedel vara en viktig del av lösningen. På sikt kan det vara möjligt att erbjuda ren HVO på den lokala macken. För att ställa om till en fossilfri framtid är resan lång och det krävs att fler vill det-ta, och vi är glada och stolta över att redan nu vara del i den utveck-lingen, säger Fredrik Törnqvist.

Att utvidga råvarubasen är en av hörnstenarna i Nestes strategi och ett viktigt mål för FoU-arbetet.

– Vi sysselsätter mer än 120 forskare och samarbetar med några av världens ledande institut för att vidareutveckla och vidare möjliggöra bränsleframställning från avfall och restprodukter säger Fredrik Törnqvist.

HÅLLBARHET ÄR EN nyckelfråga för all biobränsleproduktion. Alla de förnybara råvaror som används spåras tillbaka till där de produce-ras eller odlas, utan undantag.

– Vi har byggt upp en kompetens under många år inom området och utvecklat en unik varukedja som vi övervakar noggrant genom egna kontrollstationer, komplette-rat med oberoende tredjepartsrevi-sioner, säger Fredrik Törnqvist. a

Fredrik Törnqvist på Neste, världens största producent av förnybara bränslen från avfall och restprodukter.

Full fart framåt mot en grönare värld

Transportsektorn, tung trafik såväl som personbilar, fyller en mycket viktig funktion när det gäller vår välfärd och tillväxt i Sverige. Samtidigt medför

transporter utsläpp och det är därför viktigt att frågor gällande förnybarhet och utsläppsminskning hanteras på ett bra sätt.

T E X T D A N I E L C E D E R L U N D F O T O K R I S T O F E R H E D L U N D

F R E D R I K T Ö R N Q V I S T O M N E S T E S B I O D R I V M E D E L :

KUNDEN TYCKER TILL

Fredrik TörnqvistPROFIL

Titel: Marknadschef.Utbildning: Civilekonom,

Uppsala Universitet.Gör helst på fritiden: Umgås med familj och vänner, spelar golf och tränar yngste sonens fotbollslag. Drömprojekt: Att

få uppleva ”El clasico” i Madrid med mina söner.

Svebol Logistics: ”Vi är otroligt nöjda””Kostnaden för Ren HVO är jämförbar med vanlig diesel och det krävs inga extra serviceinter- vall. Våra chaufförer är stolta över att miljön förbättras där vi är verksamma. Vi har provat ett flertal alternativ av förnyelsebara drivmedel och är otroligt nöjda med NEXBTL och kan varmt rekommendera andra att komma igång.” Martin Svedin, vd på Svebol Logistics, som har provat Nestes förnybara diesel under 18 månader. Läs mer på: www.nesteoil.se


NESTE 23 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015


– VÅRA KUNDER och samarbetspart-ners ska känna att vi är en hållbar aktör som går hela vägen för att minska branschens klimatpåver-kan.

Det säger Ann-Sofie Hörlin, hållbarhetschef på Braathens- koncernen, där bland annat flygbolagen Malmö Aviation och Sverigeflyg ingår. För att visa att man menar allvar med klimat-satsningarna har Braathens som första flygbolag anslutit sig till Fly Green Fund, vars syfte är att skapa förutsättningar för nordisk produktion av biobränsle.

– En av de största utmaning-arna med att blanda i biobränsle i flygplanens tankar är att det saknas närproducerat sådant. Bio-

bränsle är tre–fyra gånger dyrare än vanligt bränsle, och delar av investeringarna i Fly Green Fund kommer användas för att skapa förutsättningar för en nordisk produktionsanläggning. Råvaran har vi ju redan, säger Ann-Sofie och syftar på restprodukter från skogsindustrin.

BRAATHENS SIKTAR MOT att succes-sivt ersätta det fossila flygbränslet, med ett 25-procentigt mål för iblandning innan 2025.

– Men jag gissar att vi kan flyga ”fossilfritt” i Norden innan år 2050, säger Ann-Sofie.

Satsningarna för mindre klimat-påverkan sträcker sig dock längre än till bränslefrågan. Braathens,

som i Sverige har Bromma Flygplats som bas, har bland annat investerat i Bombardiers CSeries-plan. 40 procent mindre utsläpp per resenär och en väsent-ligt lägre bullernivå blir resultatet.

– Då vi opererar från en city-nära flygplats handlar hållbarhet också om att visa hänsyn till om-kringliggande bostadsområden, säger Ann-Sofie.

FÖR ATT SÄKRA hållbarhetstänket i samtliga processer måste Ann-Sofie och Braathens även se till att bolagets många leveran-törer och samarbetspartners går på samma linje.

– För att vi över huvud taget ska kunna starta ett samarbete

efterfrågar vi ett aktivt miljöarbe-te från deras sida. Det kan gälla maten vi serverar ombord, hur vi hanterar avfall och så vidare. Saknas en miljömedvetenhet försöker vi genom dialog påverka dem att föra sin verksamhet åt rätt håll, framför att aktivt välja bort leverantörer på grund av detta, säger Ann-Sofie.

PÅ BRAATHENS GENOMSYRAR miljö- och hållbarhetsaspekten hela verksamheten. Alla, från koncern-ledning till piloter, har ställt sig bakom bolagets ansträngningar. Enligt Ann-Sofie Hörlin är det ing-et som är unikt i sammanhanget.

– Hela flygbranschen arbetar stenhårt för att lösa utmaningarna

med miljö- och klimatpåverkan. Utåt sett kanske det inte verkar så, men de tekniska innovationerna inom såväl bränsle som flygplan avlöser varandra och förbättras hela tiden. Det är lätt att slå ned på flygbranschen och hävda att vi inte gör något åt problemet, men inget kunde vara mer fel. I branschen väljer vi att tro på och investera i flygbranschen då vi ser problemen som möjligheter till förbättring. Kritiker gör ofta grova överdrifter när det kommer till flygbranschens klimatpåverkan. I Sverige står inrikesflyget för knappt 1 procent av koldioxidut-släppen, men självklart arbetar vi ändå för en drastisk minskning, avslutar Ann-Sofie. a

I F R A M K A N T F Ö R H Å L L B A R A F LY G R E S O R

Braathens vill lyfta på biobränsle

Genom ett nytt initiativ för Nordenproducerat biobränsle, teknisk innovation och nya flygplanstyper ska Braathens dra sitt strå till stacken för hållbara flygresor.

T E X T B I L L Y E K B L O M F O T O A N N E N Y B L Æ U S

Ann-Sofie HörlinPROFIL

Titel: Hållbarhetschef.Utbildning: Civilingenjör inom Väg och Vatten på Chalmers.

Läser just nu en MBA på Handels i Stockholm.

Då trivs jag bäst på jobbet: När allting bara klaffar och alla jobbar åt samma håll, drivna av

ett stort engagemang.Mitt bästa hållbarhetstips: Tänk på vad du konsumerar.

Överväg vegetariska och ekologiska alternativ när

det går!

Braathens hållbarhetstänk kan spåras ända ner till den enskilde piloten, berättar hållbarhetschefen Ann-Sofie Hörlin.

Bromma flygplats är navetBraathens Aviation bedriver flyg-verksamhet med fokus på inrikes och regional flygtrafik i Sverige med cityflygplatsen Bromma Stockholm Airport som nav.Braathens Aviation-koncernen består av olika bolag: Malmö Aviation och Sverigeflyg, vars linjenät tillsammans täcker en stor del av Sverige och årligen väljer över 2 miljoner resenä-rer att flyga med dem. Övriga koncernbolags verksamhet omfattar bland annat ACMI-lease, flygtekniskt underhåll, utbildning av flygande personal och flyg-plansleasing.Läs mer på: www.braathens.se

BRAATHENS I KORTHET

24 BRAATHENS AVIATION Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

KRAV-MÄRKTA VAROR I bistron, källsortering och Bra Miljö-val-märkning är tre av aspekterna i SJ:s hållbarhetsarbete, men ett långsiktigt och hållbart företag handlar om mycket mer än så. Erica Kronhöffer är hållbarhets-chef på SJ och ansvarig för att samordna det totala hållbarhets-arbetet, från medarbetare till resenär.

– För att SJ ska fortsätta vara en hållbar tågoperatör krävs att vi tar ansvar på flera plan. Både inifrån och ut, och utifrån och in. Att ta ansvar inifrån och ut är att ta an-svar för hållbarhetsfrågorna när det gäller företagets egen resa. Vi talar då om hur vi arbetar internt med frågor som rör socialt ansvar, miljöansvar och ekonomiskt an-svar. En robust verksamhet skapar ett långsiktigt värde för kunder, ägare och medarbetare, säger hon.

SJ HAR IDAG cirka 5000 medarbe-tare i koncernen och många av de som arbetar i verksamheten har spännande och utmanande arbeten som tågvärdar, lokförare eller depåoperatörer.

Som arbetsgivare satsar SJ på att skapa möjligheter till bättre hälsa i vardagen. Det finns till exempel hälsoinspiratörer på alla orter där SJ finns och många ar-betsplatser har friskvårdsutrym-men med träningsmöjligheter.

– Nyligen lanserade vi också SJ Volontär som innebär att våra medarbetare en dag om året kan ägna sig åt ideell verksamhet på arbetstid motsvarande en arbets-dag per år. Aktiviteten ska främst ta sikte mot barn- och ungdomar och gärna vara kopplad till att öka integrationen i samhället. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och genom detta hoppas vi att våra medarbetare kan känna att vi kan bidra till samhället på ännu ett sätt, säger Erica.

JU FLER SOM väljer att resa med tåg, desto mer bidrar det till en miljömässigt hållbar framtid. Det är något som många tågresenärer har tagit fasta på och varje år är det också fler som väljer tåget framför flyget på flera sträckor inrikes, mellan exempelvis Göte-


”Vi jobbar för en hållbar resa med och för SJ”

SJ AB har dagligen 440 avgångar och trafikerar 160 stationer mellan Narvik och Köpenhamn. Till detta kommer ett stort antal avgångar i koncernens trafikdrivande dotterbolag. Som Sveriges största tågoperatör har SJ ett stort ansvar och det gäller

att verka för en hållbar resa, för såväl resenärer som för företaget i stort. T E X T J O S E F I N L I N D B E R G F O T O P R E S S , H E L E N A W I L D R O S

E R I C A K R O N H Ö F F E R :

Erica KronhöfferPROFIL

Titel: Hållbarhetschef på SJ.Utbildning/bakgrund:

Jur. Kand. Gör helst på fritiden: Cyklar mountainbike.Tar helst tåget till:

Göteborg eller Malmö.

borg–Stockholm och Sundsvall–Stockholm.

– Sedan 1994 köper SJ 100 procent förnybar el från vatten- och vindkraft för att driva tågen, varav hälften dessutom även är märkt med Bra Miljöval. Men även om tåget per definition har en låg miljöpåverkan måste vi hela tiden arbeta för att bli ännu bättre.

Bland annat utbildas alla lokfö-rare i ecodriving för att spara på energin och när nya fordon köps in eller byggs om har miljökra-ven satts tuffare än någonsin. SJ märker också stor efterfrågan från resenärerna på att öka andelen KRAV- och Fairtrademärkta varor i bistron, vilket också är något som företaget tar fasta på inför framtiden.

– Vi jobbar för en hållbar resa med och för SJ och vi vet att en hållbar resa för våra resenärer är mer än bara grön. En hållbar resa är också en punktlig, trafiksäker och användbar resa, säger Erica.

EN ANVÄNDBAR RESA kan innebära att man hinner sova en blund, läsa en bra bok eller bara se landskapet rusa förbi utanför.

Många av SJs resenärer tar tåget i jobbet och en del kan också an-vända tiden på tåget som arbets-tid. På så sätt kan även resenärer-na hålla lite längre.

Varför är det viktigt för SJ att jobba hållbart?

– Jag har en övertygelse om att hållbart helt enkelt betyder att man håller längre – både som före-tag och som individ. Vi måste arbe-ta hållbart för att finnas kvar och för att vara långsiktigt lönsamma behöver vi styra verksamheten ur ett bredare perspektiv än bara utifrån pengar.

KRAV-märkta varor i bistron, källsortering och Bra Miljöval-märkning är tre av aspekterna i SJ:s hållbarhetsarbete.

Miljövänliga resorVarje dag reser 85 000 kunder med SJ AB och 5 000 medarbe-tare verkar för att tågresorna ska vara säkra, pålitliga, bekväma och enkla. SJ kör dagligen 1 450 avgångar och trafikerar 160 stationer mellan Köpenhamn och Narvik. Alla resor med SJs tåg i Sverige är märkta med Bra Miljöval. 2013 omsatte SJ 9 miljarder kronor. Läs mer på: www.sj.se

SJ I KORTHET

SJ AB 25 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015


26 LINDEX Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

”Här börjar hållbart mode med design”

Den som säger att mode aldrig kan bli hållbart har fel. Att styra trendflödet och desig-na plagg som håller längre och samtidigt ta ansvar för hela värdekedjan är insatser

som gör stor skillnad. För Lindex handlar hållbarhet om att se till ett plaggs hela livs-cykel, att ta ansvar i kedjan från design till produktion och vidare till konsumtion.

T E X T S O F I E L U N D M A R K F O T O K R I S T O F E R H E D L U N D

L I N D E X D E S I G N C H E F N I N A S T A R C K :

MODE OCH TRENDER förändas ständigt över tiden, och för Lindex är det en självklart att det börjar redan med hållbar design.

– Att tänka hållbart är en vär-degrundsförändring som genom-syrar hela vårt samhälle, och som varumärke måste vi förhålla oss till detta. Våra kunder vill använda sina plagg längre, vilket gör det ännu viktigare för oss att designa kläder som trendmässigt håller längre, berättar Lindex designchef Nina Starck.

FRÅN TANKE TILL produktion och vidare till slutkund – det hållbara tänket lever och andas med hela Lindex. För ett år sedan anställdes en global hållbarhetschef för pro-duktion för att än mer aktivt driva på utvecklingen som är kopplad till produktionsprocesserna.

Att tillsammans med leverantö-rerna arbeta för att använda färre kemikalier, vatten och energi och förbättra processerna i alla steg i produktionen är en del i arbetet som kan göra stor skillnad för helheten. Till exempel sparade Lindex tillsammans med några av sina leverantörer 900 miljoner liter vatten i produktionsprojekten PaCT och SWAR under 2014.

– Bara för att ett plagg är tillver-kat i ekologisk bomull betyder inte det att produkten i sig är hållbar. Det finns många andra faktorer som spelar in, som vilka färger som använts eller hur plagget har tvättats, konstaterar Nina Starck och fortsätter:

– Genom att involvera oss i alla steg i ett plaggs väg från produk-tion till konsumtion kan vi göra skillnad. Vi kan inte själva driva alla hållbara lösningar, men som aktör kan vi ta ett ansvar genom att ställa krav på hållbara material och tillverkningsprocesser hos våra leverantörer. Ett exempel är vår nya Svanen-märkta hudvårds-serie, som är hållbar över hela produktionskedjan.

INNAN ÅR 2020 är målet att 80 pro-cent av alla Lindex-produkter ska vara tillverkade i hållbara materi-al, och 100 procent av all bomull

ska vara ekologisk eller återvun-nen. När det gäller barnkläder har Lindex tagit ett rejält försprång på marknaden, redan idag är nästan 70 procent av småbarnskollektio-nen och 100 procent av babykol-lektionen tillverkade i hållbara material.

PÅ LINDEX BABYAVDELNING arbetar designers och inköpare med hur de kan tänka hållbarhet redan i designstadiet. Att bebisar växer snabbt och behöver nya kläder när de vuxit ur de gamla är fakta, och för att få ner konsumtionstakten letade de lösningar som gjorde att plaggen kunde användas över flera storlekar. Resultatet blev Lindex babyserie Grow for Life.

– Bodys och leggings är de plagg som du använder mest på din baby, genom att använda juster-bara knäppanordningar på bodys och uppvikbara muddar i ärmar-na och i benslutet på leggings, kan din baby använda samma plagg över flera storlekar. Självklart är också alla plagg gjorda av hållbara material som ekologisk bomull.

NÄR DET GÄLLER damkläder är det andra utmaningar vi möter. Där handlar det snarare om livslängd och att bygga trender som innebär att man håller sig till en grund-passform.

– Som modeföretag kan vi vara med och styra trendflödet genom att ta ställning till hur ofta vi vill att nya trender ska uppstå. Vi jobbar mycket med klassiska

plagg som kan vara moderna över en längre tid. En gammal byxa kan bli som ny med en annan topp, och en topp som levt några år kan få nytt liv i andra färger. Det är vårt ansvar att se till att vi lever upp till kundens förväntningar. Att producera hållbara kläder är ingen modefluga som snart har passerat.

DET FINNS IDAG många olika idéer på hur vi i framtiden kommer förhålla oss till produktion och konsumtion. Idéer som ofta är i sin linda och inte 100 procent

färdigutvecklade, eller ens görbara i dagsläget.

Men det gäller att hålla sig i framkant och utvecklingen går snabbt, och därför är det viktigt med samarbeten inom bran-schen och med leverantörer och partners.

– Mode har alltid handlat om nya idéer och förändring. Förr handlade mode om kjollängder, nu handlar mode om nya hållbara lösningar. Mode kommer fortsätta att utveckla sig själv, det ligger i modets natur, det kan vi i alla fall vara säkra på.

HÅLLBART PRODUCERAT ELLER inte, faktum är att konsumenten står för en tredjedel av miljöpåverkan. En stor del kommer från våra vanor och förhållningssätt kring klädvård.

– Hur ofta vi tvättar, hur vi doserar tvättmedel, fyller tvätt-maskinen och torkar våra kläder är något som vi behöver vara tydliga att informera om. Det bästa du kan göra som konsument är faktiskt att köpa kläder som du gillar, ta hand om dem väl och återvinna dem när du inte vill ha dem längre. a

Nina StarckPROFIL

Titel: Head of Design.Utbildning: Textilhögskolan i

Borås, modedesignlinjen. Gör helst på fritiden: Åker utför på vintern, påtar i trädgården på

sommaren, familjen året om.Plagg jag inte kan leva utan:

En snygg tröja.

– Som aktör kan vi ta ett ansvar genom att ställa krav på hållbara material och tillverkningsprocesser hos våra leverantörer, säger Lindex designchef Nina Starck.

LINDEX I KORTHET

En av Europas ledande modekedjorLindex är en av Europas ledande modekedjor med över 490 butiker på 18 marknader, samt e-handel i alla EU-län-der plus Norge. Deras affärsidé är att erbjuda ett inspirerande och prisvärt mode. Lindex sortimentet omfattar flera modekoncept inom dam-, barn- och underkläder för modeintresserade kvinnor. Lindex grundades 1954 i Alingsås. Ingår i den finländska koncernen Stockmann sedan 2007. Antal anställda: Cirka 5 000 medarbetare. Omsättning: 650,6 MEUR Produktionskontor: Sex stycken i Bangladesh, Indien, Turkiet, Kina med totalt 160 st anställda. Läs mer på: www.lindex.com


APOTEKET 27 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

ÄNDA SEDAN MONOPOLTIDEN har Apoteket jobbat mycket med miljö- och CSR-frågor. När monopolet bröts 2010 fick det den positiva effekten att företaget blev ännu tydligare och krispigare i sitt CSR-arbete.

Anna Rogmark är hållbarhets-ansvarig och ser tydliga vinster med den tuffare konkurrensen.

– Det är roligt och nyttigt med konkurrens. Innan kom trycket att utvecklas bara från ägaren, nu kommer det från alla håll. Vilket känns bra. Vi lär oss hela tiden och har även höga krav på oss själva, berättar Anna Rogmark.

APOTEKET HAR UNDER en tid varit inne i en process för att ännu tydligare definiera sina mål och hitta sina prioriteringar. Nu är processen klar och fokus läggs på att kommunicera strategin för en hållbar utveckling – både mot kunder, leverantörer och medar-betare.

– Vi vill att våra medarbetare ska känna att det de gör i varda-gen bidrar till en hållbar utveck-ling. Det gör att våra medarbetare blir trygga och stolta, och vi blir i vår tur en attraktiv arbetsgivare, säger Anna och fortsätter:

– Vi har ett löfte till våra kunder att vi ska få dem att må bra, vår vision är ett liv i hälsa. En del i att klara av detta är att ha högt ställda krav på vårt sortiment.

NÄR APOTEKET PLOCKAR in en ny produkt så är processen väl genomtänkt. Den innehåller kontroller av allt från behovet och funktionen till leverantörerna och den egna kompetensen.

– Vår granskning av leverantö-rerna bygger på ett poängsystem som visar för oss om det är intres-sant att gå vidare eller inte. Om leverantörerna inte klarar våra krav så kan vi hjälpa dem att utveckla exempelvis deras anställ-ningsvillkor, miljöaspekter eller andra områden med brister. Vi tar hellre fram en åtgärdsplan för dem och följer upp, än att vi bara säger nej, säger Anna.

IBLAND GÄLLER KONTROLLEN inte bara nya produkter utan även nya leverantörer. Anna berättar om ett exempel nyligen, som visar på stoltheten en leverantör känner när de klarar av Apotekets hårda krav.

– Vi bytte nyligen leverantör av stödstrumpor. Då gick den nya leverantören ut i sin lokaltidning och berättade att de klarat av vår kvalitetskontroll och att deras stödstrumpor hade tagits in i vårt sortiment.

EFTERSOM LÄKEMEDEL ÄR naturligt skadligt tar företaget även sitt ansvar i att minimera påverkan på naturen.

– Vi har infört en miljöbonus för återlämnande av läkemedel, och målet är att minst 80 procent av våra kunder ska lämna tillbaka läkemedel de inte behöver. I kund-mötet är även mångfald viktigt. Jag tror att vi bemöter kunderna på ett bättre sätt än någonsin genom en stor mångfald bland vår personal. Det är något vi är mycket stolta över. a

”Vår vision är ett liv i hälsa”

Med höga krav på produkterna de plockar in i sortimentet och en gedigen kvalitets kontroll av leverantörerna ligger Apoteket i framkant. Deras

förstaplats i Sustainable Brand Index för apoteken är ett kvitto på detta.T E X T J O Z E F L E G O S I L F V E R B E R G F O T O P R E S S

A P O T E K E T Ä R E N F Ö R E G Å N G A R E I B R A N S C H E N

APOTEKET I KORTHET

Anna RogmarkPROFIL

Titel: Hållbarhetsansvarig.Utbildning: Jurist, Lunds

Universitet.Gör helst på fritiden:

Jag har häst och gillar att vara ute och rida.

Anna Rogmark, hållbarhetsansvarig på Apoteket.

Ett av Sveriges starkaste varumärkenApoteket erbjuder läkemedel, noga utvalda hälsoprodukter och tjänster till privatpersoner, vården, företag och organisationer. Apoteket är ett av Sveriges starkaste varumärken och har högt anseende, inte minst när det gäller läkemedel- och hållbarhet. Även sortiment och samhällsansvar får högt betyg i flera undersökningar. Apotekets ledningssystem är certifierat enligt ISO 14001. Det är ett kvitto på att miljöarbetet håller måttet. Läs mer på: www.apoteket.se

När Apoteket plockar in en ny pro-dukt innehåller processen kontroller av allt från behovet och funktionen till leverantörerna och den egna kompetensen.


28 ORGANOCLICK Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

Det svenska, nyligen börsnoterade OrganoClick har nått marknaden med sina miljövänliga behandlingsmetoder för trävirke och textilier. Med 75 friska

miljoner i kapital står man nu inför en snabb expansion av verksamheten.T E X T B I L L Y E K B L O M F O T O A N D E R S G W A R N E

Mårten HellbergPROFIL

Titel: Vd och medgrundare av OrganoClick.

Utbildning: Civilingenjör i molekylär bioteknik vid Uppsala

universitet. Har även en kandidatexamen i ekonomi. Fritidsintressen: Gillar att

vara ute i naturen och har ett förflutet som lands lagskanotist.

Jag paddlar fortfarande för nöjes skull.

GIFTER I KLÄDER har seglat upp som ett hett debattämne i svens-ka medier. Företagets lansering av den naturliga behandling-stekniken OrganoTex kunde inte ha kommit vid ett bättre tillfälle.

– Giftiga kemikalier och fluor-karboner är mycket vanligt vid behandling av skor och ytterplagg. Under ungefär sju år har vi jobbat fram ett alternativ som består av biologiskt nedbrytbara, vatte-navvisande ämnen utan negativ påverkan på miljö eller hälsa, berättar Mårten Hellberg, vd och medgrundare av OrganoClick.

FÖR TVÅ VECKOR sedan lanserade klädkedjan Filippa K de första ytterplaggen som be handlats med bolagets vatten avvisande teknik.

– De är jätteglada över att få bort gifterna från sina plagg. Jag tror och hoppas att fler klädtillverkare vill följa trenden, säger Mårten.

MEN TEXTIL ÄR inte det enda materialet där företaget bryter ny mark. När det ska byggas träkon-struktioner för utomhusbruk har tryckimpregnerat trä dominerat med sina giftiga, svampdödande egenskaper. Även detta segment utmanas av OrganoClick, som imiterar träets naturliga fossilise-ringsprocess i sin produkt Organo-Wood (säljs via dotterbolaget OrganoWood AB) för att skapa ett tåligt, flamsäkert alternativ som håller rötan borta.

– En stor del av standardvirket behandlas med giftiga tung-metaller, som förr eller senare

hamnar någonstans där de inte borde. OrganoWood är det första träskyddsmedlet som blivit god-känt av Naturskyddsföreningen som Bra Miljöval, säger Mårten.

ORGANOCLICKS PRODUKTER grun-dar sig i forskning som pågått sedan 90-talet. Företagets arbete med grön kemi- och materialtek-nik har inkorporerat naturliga processer för att utmana dagens skadliga standardlösningar.

– Vi ska tillhandahålla de mest funktionella och miljövänliga alternativen inom våra respektive områden. Vi kompromissar inte

om prestandan och ska sälja till konkurrenskraftiga priser.

Företaget finns sedan en månad på Nasdaq First North, och tog i samband med detta in kapital om 75 miljoner kronor för att bland annat sätta upp en asiatisk försälj-ningsenhet.

– Nu står vi inför en expansiv fas, där våra nordiska grannlän-der står näst på tur. I Finland och Norge har OrganoWood redan verksamma dotterbolag. Nästa år kommer vi att introducera OrganoWood i Tyskland innan vi tar oss an resten av Europa och världen. a

ORGANOCLICK I KORTHET

Utvecklar miljövänliga materialOrganoClick är ett svenskt bolag som använder naturliga processer i framställningen av hållbara och konkurrens-kraftiga funktionsmaterial. Företaget grundades 2006 och började produktutveckla ett år senare. De tillverkar sina organiska material i en egen anläggning norr om Stockholm, samt med produktionspartners i Sverige och Asien. Läs mer på: www.organoclick.com

”Filippa K är jätteglada över att få bort gifterna ur sina plagg”

FLIR SYSTEMS AB

REDAN I MITTEN av 60-talet tog företaget fram sin första värme-kamera, då på AGAs innovations-verkstad. Innovationer är en självklar del av FLIR:s DNA och ända sedan starten har man drivit utvecklingen av värmekameror framåt, både när det gällt tekniska innovationer och nya använd-ningsområden.

– Mitt första uppdrag på FLIR var att ta fram en kamera som kunde se miljöfarliga gasutsläpp, berättar Johan Tegstam, Camera Development Manager på FLIR. Förutom de rent tekniska utma-ningarna gällde det också att ta fram en produkt som verkligen skulle hjälpa våra kunder. Jag la mycket tid på att finnas med på fältet för att förstå vad som är viktigt för användaren.

Kameran som kan upptäcka gasläckor som är osynliga för det mänskliga ögat, har blivit en fram-

gångssaga och är nu etablerad över hela världen.

MÖJLIGHETEN ATT VARA delaktig i hela kedjan, från behovsanalys och produktutveckling till färdig produkt motiverar Johan, liksom att arbeta på ett företag vars produkter bidrar med konkret samhällsnytta i en mängd olika sammanhang runtom i världen.

Flera faktorer bidrar till att han trivs på FLIR, däribland den kreativa miljön, möjligheten att arbeta med produkter i teknik-

utvecklingens framkant, det glo-bala nätverket med FLIR-kollegor runt om i världen och framförallt att ständigt utveckla tekniken så den svarar upp till kundernas krav och behov.

– Vi samlar de flesta ingenjörs-kompetenser hos oss, alltifrån mekanik-, elektronik-, och optik-design till signalbehandling och mjukvarutveckling. Vi lägger stora resurser på R&D och fokuserar på att bredda vår produktportfölj mot nya målgrupper. Vårt mål är att göra tekniken tillgänglig för alla!

Värmekameror som räddar liv och sparar energi och miljö

På marknads ledande FLIR i Täby utvecklar och tillverkar man värmekameror, det vill säga kameror som omvandlar

osynlig infraröd strålning till en tydlig värmebild. Kamerornas användningsområden är bland annat

brandbekämpning och gränsbevakning.FLIR SYSTEMS AB I KORTHET

Ett av Sveriges största tjänsteföretagFLIR Systems är världsledande tillverkare av innovativa bildsystem, som värmekameror, luftburna kamerasystem och visionsystem. Företagets pro dukter gör nytta inom mängder av applikationer runt om i världen. Som pionjär på marknaden har FLIR levererat kameror till forskning, industri, polis och gränsövervakning i över 40 år. Läs mer på: www.flir.se

Johan Tegstam, Camera Development Manager på FLIR.


BERGENDAHLS 29 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

BERGENDAHLS HAR NYLIGEN utsetts till den första Svanenmärkta livsmedelsgrossisten i Sverige. Som Svanenmärkt tar man ett helhetsansvar för miljön. Ett av de viktigaste kraven är att erbjuda ett brett sortiment av miljömärkta och ekologiska varor.

Ett annat viktigt krav är att vara energieffektiv, och att hela tiden arbeta för att minska energiför-brukningen ytterligare. Exem-pelvis krävs att kylar och frysar är övertäckta nattetid och i City Gross-butikerna samt på central-lager och huvudkontor återvinner vi även värmen från varukylan för att värma butiken.

– Svanenmärkningen är ett konkret resultat av att vi arbetar aktivt med att ta ansvar för det vi säljer. Svanen är en trovärdig märkning som har en lång his-toria, med en tydlig metodik och process bakom sig, berättar Maria Karlsson som är kvalitetsansvarig.

– Varje butik arbetar aktivt med att förbättra källsorteringen och har en plan för hur mängden osorterat avfall ska minskas.

FÖRETAGET ÄGS OCH drivs av tredje och fjärde generationerna Bergen-dahl. Det innebär korta besluts-vägar och ett företag som ständigt vill framåt.

– Vi kan agera väldigt snabbt vilket är stimulerande. Det är häftigt att vara den enda grossis-ten som är Svanenmärkt, från centrallagret till butikshyllan. Som kund hos City Gross ska du alltid kunna hitta miljömärkta och ekologiska alternativ, oavsett om du behöver vetemjöl, diskmedel eller morötter, konstaterar Maria och fortsätter:

– Det ligger i linje med vår strävan att bli ännu bättre inom miljöområdet och hållbarhet. Alla Svanenmärkta butiker utbildar sin personal i miljöfrågor och har miljömål för att ytterligare minska sin miljöpåverkan, fortsätter hon.

FÖR BERGENDAHLS HANDLAR håll-barhet om allt från tillverkning till avfall. Det slängs exempelvis alldeles för mycket mat idag, det

är alltså lika viktigt som tillverk-ningsprocessen.

– Vi sätter upp mål för svinn och avfall. Dessa mål följs sedan upp kontinuerligt vilket leder till att vi kan förbättra våra rutiner, berättar Maria.

ETT ANNAT EXEMPEL på konkreta åtgärder är inom energiområdet där Bergendahls bland annat har inrättat belysningsvakter på sina anläggningar som ser till att släcka lampor när de inte behöver vara tända och att ingen energi går åt i onödan. Bara sådana små insatser kan göra stor skillnad.

Genom samarbetet med Svanen får Bergendahls ett bollplank och även verktyg för att lyckas i arbe-tet att successivt bli mer hållbara.

– Man måste sätta upp mål inom Svanens olika kravområden. Ett mål kan exempelvis vara att öka försäljningen av miljömärkta produkter. Målen ska vara mätba-ra och det ska även finnas hand-lingsplaner med åtgärder som gör att alla vet vad som behöver göras för att nå målen. Det är en viktig nyckel och genom Svanen får vi ett verktyg att jobba med och någon som kontrollerar att vi lever som vi lär. Genom Svanenmärkningen visar vi både externt och internt att vi tar ansvar. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, summerar Maria. a

”Svanen kontrollerar att vi lever som vi lär”

Bergendahls började redan 1922 med en liten agentur i Hässleholm och har utvecklats till ett nordeuropeiskt handelshus. Företaget driver bland annat

livsmedelskedjan City Gross, och satsningen på hållbarhet har lett till att de blivit Sveriges första Svanenmärkta livsmedelsgrossist.


S V E R I G E S F Ö R S T A S V A N E N M Ä R K T A L I V S M E D E L S G R O S S I S T

BERGENDAHLS I KORTHET

Som kund hos City Gross ska du alltid kunna hitta miljömärkta och ekologiska alternativ.

Ett av Sveriges starkaste varumärkenBergendahls startades 1922 och ägs i dag av familjen Bergendahl-Mylonopoulos i tredje och fjärdegenerationen. Bergendahl & Son AB driver parti- och detaljhandel i Norden och Polen genom Bergendahl Food AB (detaljhandel genom City Gross, M.A.T., EKO och Hyllinge Cash samt partihandel till bland annat fria handlare inom Den svenska matrebellen och Matöppet), Granit och Glitter. Bergendahls är i dag ett av landets fem största svenskägda familjeföretag och det 101:a största, enligt Veckans Affärer. Läs mer på: www.bergendahls.se

Maria KarlssonPROFIL

Titel: Kvalitetsansvarig/ Miljökoordinator.

Utbildning: Kemiingenjör, Växjö högskola.

Intresse: Löprundor i naturen.

Panelen

”CSR-arbete är team-work!”

Vilken typ av kompetens

behöver företag för att lyckas i sitt

CSR-arbete?

Hur kan ledarskapet

påverka företagets

CSR-arbete?

Hur skapas CSR-engagemang i hela

organisationen?

Ett nytt lagkrav är på gång inom EU

kring redovisning av icke-finansiell information, bra

eller dåligt?

Hur blir CSR- arbete en naturlig

del av verksam-heten och inte bara isolerade

aktiviteter?

T E X T C H R I S T I A N A L B I N S S O N F O T O P R E S S , M A G N U S L A N J E , K R I S T O F E R H E D L U N D

Vad krävs för ett lyckat med CSRarbete? Hur får man hela teamet att känna engagemang i frågorna? Här berättar fyra experter om hur de jobbar.

Senior specialist inom CR, Fazer Group

Corporate Citizenship & Corporate Affairs Manager på IBM

Advokat, Advokatfirman Vinge

Communications Director, Sodexo

Mariana Granström Susanna Salwén Nina Farrahi Eva Kristensson


30 EXPERTERNA TYCKER TILL Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

– Utöver en förståelse för utmaning-arna inom ens egen bransch, som inom IT bland annat omfattar miljöris-ker och hur man etiskt hanterar data, är projektledarkompetens bra. Det är också viktigt att man är en god kom-munikatör. Andra egenskaper som är bra är ett starkt personligt driv, lyhördhet och skinn på näsan.

– Först och främst måste man förstå vilken påverkan man har på samhäl-let, vilka krav företaget måste leva upp till, och var man kan göra mest skillnad. Därefter kan man börja pla-nera hur man åstadkommer en för-ändring samt vilken kompetens som behövs. Generellt är det viktigt att man har förmågan att se helheten.

– CSR-arbete är team-work! Ett äkta CSR-arbete består av processer som är integrerade i den dagliga verksamheten och involverar det alla delar av verksamheten: styrelsen, inköp, sälj, marknad, och så vidare. Det underlättar dock om det leds av någon som har en förståelse för CSR och företagets affärsmodell.

– Ett första steg är insikten att CSR är värdeskapande. I den praktiska af-färsverksamheten måste någon eller några ”äga” frågan och driva själva arbetet. De rutiner, processer och verktyg som implementeras måste ha en förankring i företagets affärsmäs-siga verklighet. CSR ska inte bromsa eller försvåra affärsverksamheten.

– Genom att tillsammans med före-tagsledningen sätta ambitionsnivån, och sedan identifiera mål för hela verksamheten, som följs upp regel-bundet så når man en bit på väg mot att integrera CSR-arbetet i företagets processer. De externa engagemang-ets karaktär bör också vara kopplat till företagets affärsverksamhet.

– Genom att jobba långsiktigt och strukturerat med företagsansvar, att det finns ett engagemang från ledningens håll samt att medarbetar-na förstår sin roll och betydelse. Om arbetet finns integrerat i affärsstrate-gin samt i alla arbetsprocesser så kan man också försäkra sig om att det inte blir en isolerad aktivitet.

– Det viktigaste är att frågorna finns på ledningsgruppens agen-da. De har ansvaret för helheten, tydliga mål, riktlinjer och uppfölj-ning. Det underlättar om företaget har värderingar och en verksamhet där CSR-arbetet kan inkluderas på ett naturligt sätt.

– Ledningens attityd är avgörande för CSR-arbetets effektivitet. Sty-relseledamöter, ledning och chefer måste uttala ett tydligt stöd för CSR-strategin. Ledningen måste bli tydligare i sitt budskap om vad chefer förväntas göra för att integrera CSR i affärsverksamheten och konsekven-ser vid bristande efterlevnad.

– Om man ska lyckas väl med sitt CSR-arbete krävs en engagerad ledning, som både ser fördelarna med CSR och hur det gynnar affären, är beredda att göra vissa investe-ringar, och som också kan inspirera medarbetare att engagera sig. Kopplingen till affären är viktig.

– Ledningens engagemang är avgörande i att omsätta övergripan-de strategier till verkliga aktiviteter. Genom att vara tydlig och engage-rad, och tala om företagsansvar som en del av verksamheten och inte en separat aktivitet kan cheferna göra stor skillnad.

– Ledarskapet är avgörande och påverkar resultatet på samma sätt som inom andra affärskritiska områden. Som ledare behöver man vara engagerad och visa i handling att något är viktigt. För att få med sig gruppen behöver man förmåga att förklara vad och varför man gör saker.

– Vi brukar rekommendera våra klienter att implementera positiva och negativa incitament. Negativa incitament kan exempelvis avse disci-plinära åtgärder som verkställs vid korruptionsincidenter. Positiva incita-ment kan kopplas till nyckeltal eller måltal, men kan också avse åtgärder för att uppmuntra efterlevnad.

– Dels behöver man regelbundet informera om arbetet som bedrivs, gärna i form av interna blogginägg. Dessutom behöver man engagera medarbetarna och ge dem möjlig-het att bedriva hållbarhetsarbetet. Kanske i form av interna tävlingar eller genom att erbjuda medarbetare möjlighet att volontärarbeta.

– Det är viktigt att företagets arbete med CR känns trovärdigt för med-arbetarna och är värdeskapande. Det kräver förutom ett engagemang från ledningen, tydliga mål, och god kommunikation. Medarbetarna måste förstå vad det har för roll i CR-arbetet samt ha möjlighet att kunna vara med och påverka.

– Aktiviteterna ska vara tydliga och konkreta. Kommunikationsarbetet är viktigt så att alla känner delak-tighet. I våra medarbetarundersök-ningar kan vi se att vårt CSR-arbete bygger stolthet och bidrar till att medarbetarna stannar kvar. Det attraherar även andra som vill börja arbeta hos oss.

– Kravet är positivt av flera skäl. Företagens intressenter kommer äntligen att få tillgång till transparent och jämförbar information om före-tagens CSR-arbete. För flera företag kommer kravet innebära att frågorna äntligen diskuteras i styrelserummen.

– IBM delar EU:s målsättning om att CSR kan bidra till att skapa en globalt konkurrenskraftig ekonomi. Däremot tror vi att regelverken kan motver-ka innovationskraften, och istället föreslår vi att det ska vara upp till det enskilda bolaget att definiera hur de önskar bistå till samhället utöver vad lagen kräver.

– Sett ur Fazers perspektiv krävs ingen lagstiftning eftersom vi redan rapporterar kring vårt CR-arbete. Det handlar om att vara trovärdig och transparent i det vi gör. Dock kan det vara positivt med lagstiftning där företagen inte rapporterar, det ger en möjlighet för omgivningen att få en inblick i hur företag jobbar.

– I dagsläget är det svårt att ha en klar uppfattning, men tanken är intressant. Sodexo har tillsammans med OECD precis genomfört ett event i New York där vi samlade hundratals ledare för att hitta en framtida tillväxtmodell som främjar ekonomisk tillväxt jämte social utveckling.

– Ledningens engagemang har större betydelse för resultatet än för förekomsten av unik kompe-tens. Vid genomförandet behövs många olika typer av kompetenser, allt från klimat- till HBT-frågor.


HEMKÖP 31 Hållbara affärer och företag#2 | Maj 2015

HEMKÖP HAR FUNNITS i 50 år. Att tänka på människa, djur och miljö genomsyrar företagets verksam-het.

– Att ta ansvar är något vi arbe-tar aktivt med, säger Maria Nobel, som är marknads- och kommuni-kationschef.

Hemköp Reko öppnade nyligen på Torsplan i Stockholm. Butiken, som är en lite annorlunda Hem-köpsbutik, har ett omsorgsfullt utvalt sortiment där merparten av varorna är ekologiska. Men här finns också KRAV-, MSC- och Faitradeprodukter.

– Vi tar hållbarhetsperspek-tivet ett steg längre och samlar vårt omsorgsfulla sortiment i en rekobutik, säger butikschefen och kanadensaren Joseph Kennedy, som har jobbat åtta år på Whole Foods.

Hemköp har som mål att vara det mest hållbara varumärket och Maria Nobel ser den nya satsning-en på Hemköp Reko som en viktig pusselbit i det arbetet.

– Rekobutiken på Torsplan ska fungera som ett showroom för vårt omsorgsfulla sortiment. Går det bra är tanken på sikt att delar av konceptet enkelt ska kunna föras över till andra Hemköpsbuti-ker runt om i Sverige, säger hon.

HEMKÖP REKO INNEHÅLLER även en kafédel där det finns möjlighet att sitta ner en stund i en trivsam och färgstark skön miljö.

– Det här ska vara en välkom-nande, fräsch och spännande butik där människor med en modern livsstil kan de finna

hälsoalternativ de söker. Ett ställe där man kan köpa Fairtrade-kaffe, lokalt producerad kallpressad juice och/eller en fantastiskt god, nyttig och hälsosam måltid. Men också en plats där man får nyheter om nya produkter och inspiration kring mat, matlagning och annat för en mer hälsosam och nyttigare livsstil, säger Joseph Kennedy.

I BUTIKEN SÄLJS även en tygpåse till förmån för SOS Barnbyar där alla pengar går till en barnby i Ukraina, som Hemköp har varit med och byggt upp.

– Situationen i Ukraina har varit allvarlig under lång tid. De barnen vi har hjälpt klarar sig dock bättre än andra som inte fått hjälp, berät-tar Maria Nobel.

RESPONSEN HAR VARIT positiv från både kunder och personal. Sedan 2007 erbjuds Hemköps medar-betare att åka till Ukraina för att besöka barnbyn och några av de familjer som Hemköp stödjer, för att få inblick och ökad förståelse för hjälparbetet. De senaste två åren har kunderna också kunnat vara med och tagit del av intryck-

en. I år och förra året har det dock varit alltför oroligt i landet för att kunna åka.

– Genom interna utbildningar om SOS barnbyar samt miljö och hållbarhet uppdaterar och infor-merar vi våra medarbetare kon-tinuerligt. Viljan att göra världen bättre finns i Hemköps DNA och vi jobbar aktivt för att våra medarbe-tare ska få så mycket information om dessa frågor som det går. Som företag vill vi ta ansvar och nå ut med våra värderingar, summerar Maria Nobel. a

Vill du vara med och bidra? För varje 100 kronor du

handlar för kan du som är

Bonuskund skänka 10 öre till

SOS Barn byar. Och Hemköp

skänker lika mycket!

Matglädje och serviceHemköp är en dagligvarukedja inom Axfood-koncernen. Buti-kerna återfinns i centrala lägen i stadskärnor och bostadsområden över hela landet. Hemköp ska erbjuda sina kunder ett brett och prisvärt sortiment, inspire-ra till matglädje och ge en hög servicenivå för att möta och infria kundernas förväntningar. Läs mer på: www.hemkop.se

HEMKÖP I KORTHET

H E M K Ö P Ö P P N A R E K O B U T I K

Här handlar du rekoI takt med kundernas ökade intresse för ekologisk mat lanserar Hemköp

en helt ny butik – Hemköp Reko på Torsplan. – Vi tar hållbarhetsperspektivet ett steg längre, säger butikschefen Joseph Kennedy.

T E X T J O Z E F L E G O S I L F V E R B E R G F O T O H E M K Ö P

Hemköp Reko på Torsplan ska fung-era som ett showroom för Hemköps omsorgsfulla sortiment av ekologis-ka produkter. Ekobutiken har även en kafédel där det finns möjlighet att sitta ner en stund i en trivsam och färgstark skön miljö.

Butikschefen Joseph Kennedy.

”Viljan att göra världen bättre finns i Hemköps DNA. Som företag vill vi ta ansvar och nå ut med våra värderingar.” Maria Nobel.

Hållbar tillväxtRevision • Ekonomiservice • Skatt • Rådgivning

Ett strategiskt hållbarhetsarbete gör det lättare för företag att attrahera medarbetare, kunder och investerare. På så sätt bidrar hållbarhetsarbetet konkret till en uthållig mer lönsam tillväxt och till att skapa framtida affärsmöjligheter.

Nu lanserar Grant Thornton rådgivningstjänster inom ansvarsfullt entreprenörskap, som riktar sig specifikt till företag som vill växa och utvecklas snabbt och uthålligt. Kontakta Grant Thornton om ditt företag vill lägga en strategi för hållbar tillväxt.

Möt oss i AlmedalenOnsdagen den 1 juli kl. 16-17 håller Markus Håkansson ett seminarium på temat: ”Hur gör vi hållbarhet lönsamt för alla företag?” i Almedalen.

Anmäl dig på www.grantthornton.se/almedalen

Följ oss gärna på #almedalen eller #gtevent under Almedalsveckan.

Ansvarsfullt entreprenörskap lönar sigUndersökningar visar att företag som arbetar strategiskt med hållbarhetsarbete i regel är mer lönsamma och minskar sina affärsrisker.

I Tidningen Target kan du läsa mer om vägen till hållbar tillväxt och få tips om hur även ditt företag kan komma igång med sitt hållbarhetsarbete. Ladda ner tidningen på www.grantthornton.se/target

www.grantthornton.se/hallbarhet

Markus Håkansson, aukt. revisor, head of Sustainibility Business Services.

Documents

Dagens Industri - Hållbara Affärer & Företag