Offentliga Affärer nr-2 2012

Mats styr över statens ekonomi

Ledarskap TeMa redOVIsNING

Förtjäna dina städare, uppmanar konsultenLäs mer på 36-37

Nr 2 2012 | Pr is 99 k r | 20 :e årgången|U p phandl ing | E konomi | Jur id ik | E - för va l tning | L e d arsk ap | Mi l jö

>>> Juristerna besvikna:

Ny rättspraxisom talerättför vinnandeleverantör

den ekonomiskaredovisningen mörkas av politikerLäs mer på 16-17

FOkUs sTädUpphaNdLING

20årsjubilerar

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O RA F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

>>> Krypterad e-post testas:

Äntligen e-post förkänsliga handlingar?

politiker med karriär-drömmar bör sättas i karantänLäs mer på sidan 53

Filip TruedssonAffärsområdeschef FM / IFS

A world of service

Det finns en stor likhet mellan FM och IFS.Och en stor skillnad!En verksamhet lägger ut stödjande tjänster för att kunna

fokusera på den mest vitala och konkurrensutsatta

kärnverksamheten. Det kallas outsourcing.

Facility management, FM, används för att beskriva

ledningen och samordningen av flera affärsstödjande

tjänsteområden.

ISS vill inte dra gränsen vid FM. Vi har allt som krävs

för att erbjuda Integrated Facility Services, IFS.

Det innebär att vi förutom FM-ansvaret också utför

alla tjänsteleveranser med egen personal till nästan

hundra procent.

Detta i sin tur leder till tydliga fördelar. Uppdraget

tolkas på samma sätt genom hela kedjan. Samordningen

blir enklare. Kontaktytorna mellan oss och våra kunder

blir tydligare. Uppföljning och kvalitetssäkring går

snabbare.

Vi vet också att vår grundsyn ger våra medarbetare

större tillfredsställelse och trygghet. Engagemanget

ökar i det dagliga utförandet och alla processer blir

transparenta.

Vilket i sin tur understryker att vi kan ta ett tydligt

ansvar för uppdragets alla delar.

Och inte minst ta tydligt avstånd från svarta pengar.

ISS Integrated Facility Services innebär helt enkelt en

kvalitetshöjning på alla plan.

Som i sin tur gjort oss till Sveriges och Nordens

största tjänsteföretag.

www.se.issworld.com

Filip TruedssonAffärsområdeschef FM / IFS

A world of service

Det finns en stor likhet mellan FM och IFS.Och en stor skillnad!En verksamhet lägger ut stödjande tjänster för att kunna

fokusera på den mest vitala och konkurrensutsatta

kärnverksamheten. Det kallas outsourcing.

Facility management, FM, används för att beskriva

ledningen och samordningen av flera affärsstödjande

tjänsteområden.

ISS vill inte dra gränsen vid FM. Vi har allt som krävs

för att erbjuda Integrated Facility Services, IFS.

Det innebär att vi förutom FM-ansvaret också utför

alla tjänsteleveranser med egen personal till nästan

hundra procent.

Detta i sin tur leder till tydliga fördelar. Uppdraget

tolkas på samma sätt genom hela kedjan. Samordningen

blir enklare. Kontaktytorna mellan oss och våra kunder

blir tydligare. Uppföljning och kvalitetssäkring går

snabbare.

Vi vet också att vår grundsyn ger våra medarbetare

större tillfredsställelse och trygghet. Engagemanget

ökar i det dagliga utförandet och alla processer blir

transparenta.

Vilket i sin tur understryker att vi kan ta ett tydligt

ansvar för uppdragets alla delar.

Och inte minst ta tydligt avstånd från svarta pengar.

ISS Integrated Facility Services innebär helt enkelt en

kvalitetshöjning på alla plan.

Som i sin tur gjort oss till Sveriges och Nordens

största tjänsteföretag.

www.se.issworld.com

Ny mötesplats för dig som är chef inom offentlig sektorDen 10-11 maj slår portarna upp och du är varmt välkommen till ett evenemang speciellt för dig som är chef inom offentlig sektor.

Hexanova Event

arrangör: MEDarrangörEr:MEDiEpartnEr: partnErs MEDVErKanDE OrganisatiOn:

Fem anledningar att besöka Offentlig Chef:Fem anledningar att besöka Offentlig Chef:

Vi ses deN 10-11 maj!

Begränsat antal platser – anmäl dig nu!


Läs mer och anmäl dig på www.offentligchef.comLäs mer och anmäl dig på www.offentligchef.com

Processer för framgångsrikt ledarskap

Att leda en organisation i förändring

Sociala medier – chefens möjligheter & hot

Mitt i stormen – när mediedrevet

går och vägen vidare

Framtidens chef






Framtidens chef

Uppslag_akt_ny2.indd 1 2012-03-26 14.17

Ny mötesplats för dig som är chef inom offentlig sektorDen 10-11 maj slår portarna upp och du är varmt välkommen till ett evenemang speciellt för dig som är chef inom offentlig sektor.

Hexanova Event

arrangör: MEDarrangörEr:MEDiEpartnEr: partnErs MEDVErKanDE OrganisatiOn:

Fem anledningar att besöka Offentlig Chef:Fem anledningar att besöka Offentlig Chef:


Begränsat antal platser – anmäl dig nu!


Läs mer och anmäl dig på www.offentligchef.comLäs mer och anmäl dig på www.offentligchef.com






Framtidens chef






Framtidens chef

Uppslag_akt_ny2.indd 1 2012-03-26 14.17

Det fi nns bara ett original.

Du känner skillnaden.

• Jämn tjocklek och kvalitet på linjen • Ålders- och ljusbeständigt • Livstids garanti på tryckmekanismen • Vattenfast• Skriver 8000 meter • Utbytbar refi ll • Tillverkad i Sverige • Finns i regnbågens alla färger • Även som stiftpenna

BALLOGRAF_Rondo_annons_SE.indd 1 2011-08-19 07.42

7 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2012

Det fi nns bara ett original.

Du känner skillnaden.

• Jämn tjocklek och kvalitet på linjen • Ålders- och ljusbeständigt • Livstids garanti på tryckmekanismen • Vattenfast• Skriver 8000 meter • Utbytbar refi ll • Tillverkad i Sverige • Finns i regnbågens alla färger • Även som stiftpenna

BALLOGRAF_Rondo_annons_SE.indd 1 2011-08-19 07.42

10

INNEhåLL Offentliga Affärer nr 2 2012

Papper till kontoret ?

PRINTING AND OFFICE PAPER • VISUAL COMMUNICATION SUPPORT MATERIAL • PACKAGING SOLUTIONS • SERVICES AND SOLUTIONS

Det ska bara fi nnas där, precis som mjölken i kylskåpet. Kontorspapperet kan ses som företagets baslivsmedel, för en fungerande vardag på jobbet. Hos Antalis fi nns marknadens bredaste sortiment för kontorets alla typer av skrivare och kopiatorer. Så om du behöver något utöver mjölk till kontoret: Just ask Antalis!

010 707 70 00 www.antalis.se

AT-Office-SE-185x65.indd 1 19/07/11 13:04

10 Profilen – Mats WikströmEkonomistyrningsverkets analyser utgör viktiga underlag för regeringen, särskilt i tider av ekonomisk oro. På toppen sitter en lågmäld generaldirektör med stor insyn.

16 TeMA: ekonomi/redovisningBra redovisning kan rädda världen och göra den mer förutsebar. Vi fläskar på med ett omfattande tema av spännande artiklar om redovisning.

28 JUriDiKNy praxis om talerätt – har prövningen blivit mer effektiv, frågar sig advokaterna från Lindahls och passar på att redovisa utvecklingen av överprövningsmål under 2011.

30 Har kommunerna koll på eU-rätten?Bort med onödig byråkrati för tjänsteföretag som vill etablera sig i Sverige, säger EU. Men ska vi ställa lägre krav på de utländska entreprenörerna än på de svenska? Frågan visar sig svår att besvara.

36 foKUS: StädupphandlingAlla kan städa, därför underskattar man ofta komplexiteten i en städupphandling. Det menar Städmäklarna, som ger sina bästa råd vid upphandling av städtjänster.

38 nya upphandlingsdirektivVi breder ut oss med artiklar om EUs förslag till nya upphandlingsdirektiv. Stora summor står på spel, närmare bestämt 420 miljarder euro som annonseras i offentliga inköp varje år.

49 Planera för det värsta Även om man gör ”säkra” IT-upphandlingar måste man ha kontinuitetsplanering. Det säger Fia Ewald, på MSB som har utrett samhällskonsekvenserna av driftsstörningen hos Tieto i november.

53 Sätt politiker i karantänPolitiker som byter jobb och går till företag som de har haft ett betydande inflytande över innebär problem. I flera OECD-länder har man infört karantän, men inte i Sverige.

4936

Som chefsmedlem i Vision tillhör du Sveriges största chefs-nätverk. Vi erbjuder mötesplatser med andra chefer, ledar-skapsutbildningar, ledarskapscoachning och mycket annat.

Vårens event för dig som är chef och medlem i Vision

Offentlig chefMünchenbryggeriet, Stockholm 10–11 maj Dagarna handlar om konsten att leda i en politiskt styrd organisation, och lyfter frågor som berör dig som chef i off entlig sektor. Ur programmet: Mitt i stormen–när mediadrevet går och vägen vidare. Marianne Samuelsson, fd landshövning och språkrör för Miljöpartiet, berättar om sina erfarenheter. Den bloggande kommunchefen–hur personlig får en ledare vara i sociala medier? Den twittrande polisen–var går gränsen för det otillåtna?

Som medlem i Vision får du 2000 kr i rabatt på konferensavgiften.

Ledarskapsdagarna TylösandTylösand 21–22 majLedarskapsdagarna ger nya infalls-vinklar, en chans till nätverksbyggande och tid för refl ektion i en kreativ miljö. Förutom energigivande föreläsningar med Stina Lundberg Dabrowski, Evelina Wahlqvist, Pontus Bodelsson och Angeles Bermudez-Svankvist, erbjuder Tylösand mjuka sanddyner med sju kilometer strandpromenad.

Här är två av vårens konferenser för dig som är chef och medlem i Vision.

Läs mer om vårens chefsaktiviteter och anmäl dig på vision.se/chef

S V E R I G E S S T Ö R S T A C H E F S N Ä T V E R K

offentligchef.com chefsnatverket.com

Erbjudande! Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader. Bli medlem: Sms:a Vision till 72672

Eventuell avgift till a-kassan tillkommer.

12-0295-Vision_Annons_Aktivitet_TidnAldreomsorg_a4_120326.indd 1 2012-03-07 14.29

UTSTÄLLARE PÅ OFFENTLIG CHEF

9 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2012 9

LEdarE

VD och Ansvarig utgivareUrban [email protected]

ekonomiMonika Beiring, [email protected] Lina Akyuz, [email protected]

redaktionsledningMalin [email protected]

JournalisterArne Öster, Mona Sundquist, Malin Ulfvarson, Anders Lindgren

layoutNadja Törnblad

omslagsfotoHenric Lindsten

illustratörTom Hallgren, Johan Andersson

TryckV-tab, www.v-tab.se

Projektledning GöteborgMartin [email protected]

Gunilla [email protected]

Projektledning StockholmAnita [email protected]

Kent [email protected]

[email protected]

Adress-/namnä[email protected]

Adress Göteborg (HK): Hexanova Media Group ABFiskhamnsgatan 2 414 58 Göteborg Tel: 031-719 05 00Fax: 031-719 05 29

Adress Stockholm: Hexanova Media Group ABDrakenbergsgatan 2117 41 StockholmTel: 031-719 05 00Fax: 08-618 03 27

www.offentligaaffarer.se

Offentliga Affärer utges av

Som chefsmedlem i Vision tillhör du Sveriges största chefs-nätverk. Vi erbjuder mötesplatser med andra chefer, ledar-skapsutbildningar, ledarskapscoachning och mycket annat.

Vårens event för dig som är chef och medlem i Vision

Offentlig chefMünchenbryggeriet, Stockholm 10–11 maj Dagarna handlar om konsten att leda i en politiskt styrd organisation, och lyfter frågor som berör dig som chef i off entlig sektor. Ur programmet: Mitt i stormen–när mediadrevet går och vägen vidare. Marianne Samuelsson, fd landshövning och språkrör för Miljöpartiet, berättar om sina erfarenheter. Den bloggande kommunchefen–hur personlig får en ledare vara i sociala medier? Den twittrande polisen–var går gränsen för det otillåtna?

Som medlem i Vision får du 2000 kr i rabatt på konferensavgiften.

Ledarskapsdagarna TylösandTylösand 21–22 majLedarskapsdagarna ger nya infalls-vinklar, en chans till nätverksbyggande och tid för refl ektion i en kreativ miljö. Förutom energigivande föreläsningar med Stina Lundberg Dabrowski, Evelina Wahlqvist, Pontus Bodelsson och Angeles Bermudez-Svankvist, erbjuder Tylösand mjuka sanddyner med sju kilometer strandpromenad.

Här är två av vårens konferenser för dig som är chef och medlem i Vision.

Läs mer om vårens chefsaktiviteter och anmäl dig på vision.se/chef

S V E R I G E S S T Ö R S T A C H E F S N Ä T V E R K

offentligchef.com chefsnatverket.com

Erbjudande! Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader. Bli medlem: Sms:a Vision till 72672

Eventuell avgift till a-kassan tillkommer.

12-0295-Vision_Annons_Aktivitet_TidnAldreomsorg_a4_120326.indd 1 2012-03-07 14.29

IT-(o)säkerheten frodas12 procent av myndigheterna, 18 procent av kommunerna och hela 34 procent av medieföretagen hade sina e-postservrar placerade i utlandet 2011 enligt SE:s senaste undersökning av hälsoläget i .se-zonen. Med tanke på att kommunikationen, enligt samma undersökning, dessutom ofta är oskyddad innebär det en onödig risk för exponering av känslig informa-tion. Vi vet att det är mindre än hälften av de undersökta verksamheterna som använder kryptering för transportskydd av elektronisk post. Det borde inte vara accepterat att exem-pelvis svenska myndigheter och kom-muner skickar sin e-post utomlands, åt-minstone inte utan att det ställs relevanta och enhetliga krav på transportskydd och kryptering, menar Anne-Marie Eklund Löwinder, kvalitets- och säkerhetschef på .SE. Det är omöjligt att säga hur medvetna verksamhetsansvariga är om att det är ett problem, och om de i så fall gjort någon konsekvensanalys. Mycket tyder dock på att så inte är fallet. Ett aktuellt exempel på problemet är Dagens Nyheters avslöjande om att ett departementsråd på regeringskansliet skickat topphemliga försvarshemligheter till en kollega, okrypterade från sin privata e-postadress med ändelsen ”@live.se”.Enligt Tomas Lindstrand, chefsåklagare vid Åklagarkammaren för säkerhetsmål, hör det inte till ovanligheterna att tjäns-temän slarvar med sekretessbelagda uppgifter. Hotmail-konton har fungerat som en nödlösning, berättar en tidigare anställd för DN, och ett sätt att runda krånglande och komplicerade IT-system på regeringskansliet. Ett system som kan vara en potentiell lösning för han-tering av känslig information är de verktyg för krypte-rad e-post som Västerås kommun för närvarande testar.

Inte i offentlighetenEkonomistyrningsverkets generaldirek-tör Mats Wikström porträtteras i detta nummer av Offentliga Affärer. Han är ingen kändischef som figurerar ofta i medierna. Det ligger inte i hans uppdrag, menar han. Mats Wikström berättar bland annat om att ett spännande uppdrag som ESV har fått är att se över regelverken som styr statsförvaltningen för att se om det i dessa finns hinder som motverkar innovativa initiativ. Det handlar om att höja nivån i den statliga förvaltningen och göra den väsentligt bättre.

Kan vi rekommendera närproducerat?Många kommuner arbetar aktivt för att främja det lokala näringslivet – och uppmanar sina invånare att handla närproducerat. Här finns en stor gråzon och frågan om sådana främjande åtgärder kan ha en negativ effekt på handeln med andra EU-länder måste avgöras från fall till fall. Men att skilja på varor utifrån de-ras ursprungsland strider mot EU-rättens likabehandlingsprincip – en princip som är mycket väl bekant för dem som arbetar med offentlig upphandling.

En ny mötesplatsNu har vi skapat mötesplatsen för dig som arbetar som chef eller ledare inom stat, kommun och landsting. Under Offentlig Chef 2012 har du en unik möj-lighet att träffa beslutsfattare från såväl stat, landsting och kommuner som i det

privata näringslivet på ett och samma ställe. Välkommen till Münchenbryg-geriet i Stockholm den 10-11 maj.

Urban NilssonAnsvarig utgivare

ISSN 1653-3674Offentliga Affärer distribueras till chefer, inköpare och

upphandlare inom den offentliga sektorn. Det är Sveriges största affärsmagasin riktat till hela den offentliga sektorn. För en detaljerad distribution-

slista, kontakta vår annonsavdelning.

Mats styr över statens ekonomi

LEDARSKAP TEMA REDOVISNING

Förtjäna dina städare, uppmanar konsultenLäs mer på 36-37

Nr 2 2012 | Pr is 99 k r | 20 :e årgången|U p phandl ing | E konomi | Jur id ik | E - för va l tning | L e d arsk ap | Mi l jö

>>> Juristerna besvikna:

Ny rättspraxisom talerättför vinnandeleverantör

Den ekonomiskaredovisningen mörkas av politikerLäs mer på 16-17

FOKUS STÄDUPPHANDLING

20årsjubilerar

A F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O RA F F Ä R S T I D N I N G E N F Ö R O F F E N T L I G S E K T O R

>>> Krypterad e-post testas:

Äntligen e-post förkänsliga handlingar?

Politiker med karriär-drömmar bör sättas i karantänLäs mer på sidan 53

10 Offentliga Affärer 2 2012 | www.offentligaaffarer.se

prOFILeN | Mats Wikström Lågmäld generaldirektör med stor insyn

En sportig typ, det ser man direkt, ekonomen Mats Wikström, som arbetat hela sin karriär i statlig för-valtning och nu är Ekonomistyrningsverkets generaldirektör. Han är ingen kändischef som figurerar ofta i media. Det ligger inte i hans uppdrag, förklarar han.

offentlighetens tjänst, men inte i offentligheten kan man säga. – ESVs verksamhet riktar sig inte i någon större omfattning mot allmänheten utan mot staten, mot myndigheterna och regeringskansliet. Då är det naturligt att vända sig direkt dit om det uppstår några frågor istället för att gå via pressen. Vissa myndigheter har ett deluppdrag att driva opinion, så det går inte

att säga att det är rätt eller fel att en generaldirektör syns mycket i media, säger Ekonomistyrningsverkets generaldirektör Mats Wikström. Men han tillägger att det finns ett allmänt intresse för ESVs eko-nomiska prognoser, och de kommunicerar man till pressen. – Jag har valt att inte synas i de sammanhangen, mina medarbe-tare sköter det bättre. Jag delegerar gärna. Ska en generaldirektör i första hand vara sakkunnig eller ledare? – I första hand ledare men man ska vara insatt och förstå verk-samheten. Inom alla våra verksamhetsområden finns det personer som kan frågorna betydligt bättre än jag. Han beskriver sig själv som en resultatinriktad person som lämnar stort ansvar till avdelningschefer och till hela organisationen.

Trender i styrningEkonomistyrningsverkets uppdrag är att utveckla den ekonomiska styrningen i de statliga myndigheterna och ställa krav på hur de skö-ter sina finanser. En väl fungerande styrning ska förhoppningsvis ge effektiva myndigheter. Eftersom det går trender i vad som anses vara bästa styrmodellen undrar vi vilken typ som tillämpas hos ESV? – Mål- och resultatstyrning är det som fortfarande gäller i hela statsförvaltningen. Men från regeringens sida strävar man efter att i

Istörre utsträckning verksamhetsanpassa styrningen utifrån de krav som ställs, och de förutsättningar som finns på respektive myndig-het. Det är stora skillnader mellan dem, säger Mats Wikström. Han beskriver de tuffa förutsättningarna som statsförvaltningen verkar under. Myndigheterna får inga ökade anslag, det är den hårda verkligheten. Samtidigt ökar kraven. – Kraven ökar inte bara från regeringen, som kräver effektivise-ring, utan även från medborgare och medarbetare. Medborgarna kräver snabba, begripliga svar och rättvis behandling. De är betyd-ligt mer kompetenta idag att syna de beslut som myndigheterna fattar. Även vi som arbetar i den statliga förvaltningen har krav på verksamheten och vi förväntar oss bland annat att arbetsverktygen ska vara moderna och effektiva. – Det här känner myndigheterna av, både ett ekonomiskt tryck och ett ökat resultattryck. Mats Wikström vill gärna framhålla bildandet av statens service-center som en viktig händelse för statsförvaltningen. – Det är en långsiktigt effektiv lösning att centrera administratio-nen. Jag tror även att kvaliteten på administrationen blir jämnare. Kärnkompetensen på servicemyndigheten kommer att vara mycket god. Sedan måste varje myndighet göra en egen bedömning om lönsamheten i att köpa tjänster från servicecentret.

Från 70-tal till 80-talHade den 15-åriga Mats Wikström blivit överraskad om han fått möjlighet att skåda in i framtiden och se sig själv idag? – Jo, ganska överraskad hade jag nog blivit. Jag visste väl i princip bara vad en generaldirektör var, eftersom begreppet förekommer i

Lågmäld general-direktör med stor insyn

Foto: Henric Lindsten

11 www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2012 11

Lågmäld general-direktör med stor insyn

Karl Bertil Jonssons julsaga, där en kund tänker ringa Postverkets generaldirektör för att klaga. Det var 70-tal när Karl Bertil Jonsson gjorde intryck på Mats Wikström. En period i livet som han i övrigt ägnade åt sport – och att spela schack. När det hade blivit 80-tal stod det klart att han var duktig på att räkna och det blev avgörande när han skulle söka vidare till universitetet. Det var populärt med aktiehandel på 80-talet, men det var inget som fångade hans intresse. – Nej, jag sålde lite pensionsförsäkringar på fritiden, för att dryga ut kassan. Inte mer. Mats Wikström har hittills haft sin karriär inom statlig förvalt-ning. Han började som trainee på Riksrevisionen och återvände dit till en tjänst som stabschef 1995, 29 år gammal. Ett par år senare var han stabschef på ESV i två år för att därefter tillträda som ekonomi-direktör på Försvarets Materielverk mellan år 2000 och 2010. Han har även tjänstgjort på Finansdepartementet och Försvarsdeparte-mentet. Vilka av dina jobb har varit mest utvecklande? – Det är ju en lärorik resa att vara på regeringskansliet förstås, men jag arbetade länge som ekonomidirektör på Försvarets Mate-rielverk och det är en väldigt komplex myndighet att driva, med många svåra avväganden. Verksamheten drivs med stora belopp, där höga sparkrav ändå ska utfalla i goda resultat. Men han påpekar att det inte bara är arbetet som utvecklar. – Vi lär i alla situationer, både på jobbet och privat. Föräldraska-pet är till exempel väldigt utvecklande. Mats Wikström har en dotter i tonåren, något som jag föreställer mig kan vara en utmaning, men det är inget vi går närmare in på. Istället pratar vi om trender inom redovisning.

Jämförbara siffrorHan berättar att den globala finanskrisen har ökat kraven på en harmoniserad ekonomisk redovisning. – Om man i Europa diskuterar medlemsländernas budgetunder-skott är det förstås viktigt att dessa uppgifter är jämförbara, att den underliggande redovisningen görs på samma sätt och är begriplig, säger han. ESV har fått ett regeringsuppdrag att jämföra de svenska redovis-ningsreglerna med internationella regler och bedöma om vi behöver anpassa våra svenska regler, och vad det skulle få för konsekvenser. I februari lämnades en lägesrapport till regeringen och utredningen ska vara klar i december 2012. Är svensk statlig redovisning bristfällig? – Nej, Sverige ligger ofta väl framme när vi jämför oss internatio-nellt. Varför finns det inga EU-direktiv på området? – Frågan diskuteras men man vill inte gå för fort fram eftersom en snabb reformering av redovisningsreglerna kan få stora ekono-miska konsekvenser.

Innovationshämmande regler?Ett annat spännande uppdrag som ESV har fått är att se över regelverken som styr statsförvaltningen för att se om de motverkar innovativa initiativ. Uppdraget har initierats av Socialdepartemen-tets Innovationsråd, som tillsatts för att stimulera innovationsarbete i offentlig verksamhet. – Det handlar om att höja nivån i den statliga förvaltningen och göra den väsentligt bättre. Kraven på att göra mer för mindre pengar ökar och för att lösa det måste vi vara mer innovativa, säger Mats Wikström. Det kan dock finnas hinder i vägen för innovation och därför ska ESV alltså se över regelverken. – Hittills har vi sett att de generella regelverken, alltså till exem-pel regeringsformen och budgetlagen, inte utgör några hinder men vi kommer också att titta närmare på de föreskrifter som riktar sig mot enskilda myndigheter.

Han menar att det kan finnas anledning att se över dessa. – Vi vet till exempel att myndigheterna har problem att göra gemensamma investeringar och skapa gemensamma finansierings-lösningar på grund av de bestämmelser som finns.

Återkommer till föräldraskapetGeneraldirektören på Ekonomistyrningsverket besitter en förmåga att få andra att leverera. Hur lyckas man med det? Använder du några modeller eller metoder i ditt ledarskap? – Nej, mitt ledarskap är ganska normalt skulle jag säga. Det skulle möjligen vara att jag försöker leva som jag lär. Vilket han tillägger inte är någon metod, mer en norm. – Nästan alla vet vad som krävs av ledarskapet, flera av mina med-arbetare har själva gått ledarskapsutbildningar och har kunskaper och förväntningar på hur man ska vara. Det svåra är att faktiskt leva upp till kraven. Det är ungefär som att vara förälder – alla vet hur en god förälder är men för att lyckas vara det måste man anstränga sig.

Malin Ulfvarson

Titel: Generaldirektör EkonomistyrningsverketBor: VasastanFamilj: 17-årig dotterÅlder: 45 årIntressen: Spelar schack, motionerar, bland annat cykling och skidåkning – både utför och på längden.Alltid aktuell: Ekonomistyrningsverkets analyser och prognoserutgör viktiga underlag för regeringen, särskilt i tider av ekonomisk oro.

Fakta

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontant-kassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Effektivare utbetalningar för kommuner

och myndigheter

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är Sveriges enda kort för utbetalningar till personer utan bankkonton. Fördelarna är många:

� Minskade kostnader

� Snabb och smidig hantering

� Ersätter de fl esta utbetalningar

� Passar alla utbetalare

Vill du veta mer? Skicka e-post till oss på [email protected].

ICA Kontantkort är resultatet av ett avtal mellan ICA Banken och Riksgälden. Tjänsten är helt ny i Sverige och innebär att statliga myndigheter, kommuner och landsting numera kan betala ut pengar på ett enklare, säkrare och effektivare sätt.

ICA Kontantkort underlättar utbetalningar som av olika anledningar inte kan göras direkt till ett svenskt bankkonto. I dag används i sådana fall bland annat kontanter, utbetalningsavier och checkar. Kontantkortet kan också ersätta kontant-kassor. Man sparar både tid och pengar på minskad administration, ökad säkerhet och framför allt lägre kostnader. Tjänsten innebär att utbetalaren laddar ett kort med det belopp som ska betalas ut i form av bidrag eller ersättning. Det går bra att använda kontantkortet för både enstaka och återkommande betalningar. Mottagaren kan sedan med en kortkod ta ut pengarna eller använda kortet att handla med där MasterCard accepteras. Motsvarande kort (prepaid card) fi nns i bland annat Storbritannien och USA.

Effektivare utbetalningar för kommuner

och myndigheter

Kontantkort i stället för pappershögar

ICA Kontantkort är Sveriges enda kort för utbetalningar till personer utan bankkonton. Fördelarna är många:

� Minskade kostnader

� Snabb och smidig hantering

� Ersätter de fl esta utbetalningar

� Passar alla utbetalare

Vill du veta mer? Skicka e-post till oss på [email protected].


NyhETEr

Upphandlingsvolymen – en heltäckande regelsamling på upphandlingsområdet

Håll dig uppdaterad 2012 med de nya reglerna på upphandlingsområdet! Regelsamlingen innehåller både svenska författningar samt EU-direktiven på området. Bland nyheterna märks bl.a. den nya lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet och den nya upphandlingsförordningen. Pris 530 kr exkl. moms och frakt

Information och beställning: farakademi.se/upphandlingsvolymen, [email protected], 08 506 112 00

Nya

tröskel-

värden!

UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGA AFFÄRER

Uppskattad utbildning i SäffleEn undersökning från 2010 visade att endast nio procent av företagen i Säffle deltog i kommunens upphandlingar. kommunen insåg att det behövdes åtgärder för att förenkla upphandlings-processen och nå fler företag, och drog igång ett utbildningsprojekt.

Öka dialogen i planfrågorknappt varannan svensk, 46 procent, tycker att den egna kommunen är bra på att skapa möjligheter till dialog om den framtida markanvändningen. Det visar en ny Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av Upplands Väsby kommun.

Brottas med kötiderLantmäteriet brottas med långa hand-läggningstider efter att ha infört ett nytt it-stöd för fastighetsinskrivningen. Men nu verkar man vara på spåret igen.

Inbjöds till fyllekonferensSocialtjänsten i Sundsvall har polis-anmält ett av länets upphandlade HVB-hem för misstanke om bestick-ning. Orsaken är en inbjudan till gratis konferens där man bland annat skulle deltagit i ”praktiska övningar med alkohol”.

15 miljoner för bättre fiskevårdFå tillbaka vattennivån i sjöar. Återställa vattendrag kring jordbruksmarker. Öppna upp vikar som stängts vid väg-bankar. Flera åtgärder för fiskevården i hav, sjöar och vattendrag kan nu dra igång, sedan Havs- och vattenmyndig-heten har fördelat 15 miljoner kronor till länen.

Får inte sälja sina tjänsterRäddningstjänsten i kristianstads kom-mun ska upphöra att sälja larmcentral-stjänster, som konkurrensverket menar strider mot konkurrenslagen.

Medborgare sköter datainsamlingenLantmäteriets pilottest av appen ”Platsnamna” har väckt intresse i Australien, som är i stort be-hov av kostnadseffektiv datainsamling genom så kallad crowdsourcing.

Under sommaren 2011 testade Lantmäteriet ap-pen ”Platsnamna”, som möjliggör för allmänheten att registrera inofficiella plats- och ortsnamn. Idén tilltalade Laura Kostanski vid University of Bal-larat i Australien. – Den här typen av informationsinsamling är kostsam och tidskrävande i Australien. Tekniken är dessutom så enkel och billig att den kan använ-das i resurssvaga delar av världen, säger hon. Laura Kostanski hör till Australiens mest fram-stående ortnamnsforskare och har bland annat varit delegat i FN:s expertgrupp för geografiska namn tillsammans med Anette Torensjö, från Lantmäteriet. – Lantmäteriet är bra på att ta hjälp av allmän-heten för att rätta information. ”Platsnamna” är ett utmärkt exempel på crowdsourcing, att lämna

öppet för alla att bidra till att lösa uppgifter. Jag tror vi kommer att få se mycket av sådana lösning-ar i framtiden, menar hon.

källa: Lantmäteriet

Anette Torensjö, chef för Lantmäteriets ort-namnssektion och Laura Kostanski. Foto: Martin Hofvenstam.

riksbanken gav 7,5 miljarder i vinstRiksbanken ska enligt riktlinjer i riksbanksla-gen leverera 80 procent av det genomsnittliga resultatet under de senaste fem åren, efter vissa justeringar, in till statskassan. För 2011 innebär det ett belopp på 7,5 miljarder kronor. Resultatet beräknas exklusive valuta-kurs- och guldvärdeeffekter men inklusive de priseffekter som redovisas på värdereglerings-kontot i balansräkningen.

källa: Riksbanken

Göteborg i centrum för korruptionsprojektEtt stort EU-projekt om korruption drog igång i mars och Göteborgs universitet kommer att leda detta största samhällsve-tenskapliga projekt som EU-kommissionen hittills har finansierat. Projektet får drygt 70 miljoner kronor och samlar 21 forskargrup-per i 16 europeiska länder. Forskarna ska studera korruptionens orsaker och effekter samt undersöka hur effektiva insatser mot korruption kan utformas.

källa: Göteborgs universitet


KröNIKa

Slarv med avtalstrohet kostar svenska myndigheter mycket stora summor varje år i administrativa kost-nader och förlorad arbetstid. Hur stor förlusten är

när myndighetens trovärdighet får sig en törn är svå-rare att beräkna .

Ramavtal är en ständig källa till diskussion inom den offentliga upphandlingen. Till Upphandlingsstödets helspdesk kommer ofta frågor om ramavtal. Vanligaste frågan är, tråkigt nog, om man får göra avsteg från ramavtal. Många tycker också att de nya reglerna med förnyad konkurrensutsättning har urholkat möjligheten till för-enkling och effektivitet. Synpunkterna är många och ramavtalstroheten minst sagt varie-rande och visst finns det både för- och nackdelar. Det är inte själv-klart att stora volymer i alla sammanhang leder till bättre villkor, det kan finnas risk för att de mindre företagen missgynnas och det kan förekomma att det stora varuhuset eller den lokale leverantören har ett bättre pris på en enstaka produkt. Jodå, så kan det vara men vad kostar det egentligen att göra avsteg från ramavtalet och vad får man för pengarna när man gör det?

Köpsuget fäller omdömetDen statliga och kommunala inköpssamordningen erbjuder idag ett par tusen ramavtal inom varierande varu- och tjänsteområden. Här kan man hitta i princip allt vad en myndighet kan behöva för att driva sin verksamhet – från avancerad IT-utrustning och konsult-tjänster till rengöringsprodukter och kollegieblock. Trots detta är den uppmätta ramavtalstroheten låg. Inom vissa ka-tegorier så låg som 10 procent av den uppskattade volymen. Detta kan naturligtvis bero på att avtalen inte svarar mot myndigheternas behov av en specifik vara eller tjänst eller att myndigheterna inte känner till ramavtalen men det kan inte vara hela sanningen. Det finns snarare ett utbrett intresse av att på egen hand göra sina inköp. Särskilt vad gäller småsaker som kan införskaffas på närmaste varu-hus eller känd möbelkedja vilka självklart tjänstvilligt står beredda att leverera till den köpsugne och därefter fakturera.

Låt oss räknaDen vetgirige undrar nu säkert varför det är så viktigt att var vara ramavtal-strogen. Spelar det verkligen någon roll var jag köper min mobiltelefon eller bokar min älsklingskonferens-anläggning? Svaret är entydigt ja, och skälet är pengar, eller omskri-vet – administration, promenad och brutna löften. Låt mig illus-trera vad jag menar:

Varför avropa från ramavtal när det är så smidigt att gå på Clas Ohlson?

Administrationskostnad – burr!Baserat på mina erfarenheter är ett realistiskt antagande att det, vid en genomsnittsmyndighet med 1 000 anställda, finns cirka 4 000 le-verantörer som genererar cirka 30 000 fakturor per år. Minst hälften av dessa leverantörer dyker enbart upp vid ett enda tillfälle för en enda leverans med en enda faktura. Trots detta krävs naturligtvis att leverantören läggs upp i leverantörsreskontra och kanske görs också någon typ av kontroll av leverantören och pengar ska betalas ut. Enligt gjorda beräkningar kostar en faktura 300-500 kronor att administrera. Det betyder mellan 9-15 miljoner kronor i ren admi-nistrationskostnad för vår genomsnittsmyndighet. Burr! Även om det bara skulle kosta 100 kronor att administrera en faktura handlar det ändå om hela 3 miljoner. Kan vår genomsnittsmyndighet genom ökad ramavtalstrohet minska antalet leverantörer och uppskatt-ningsvis halvera antalet fakturor finns det alltså många miljoner kro-nor för att tjäna, pengar som kan användas till viktigare saker.

Promenaden är inte gratisFör att införskaffa prylarna krävs ibland en promenad till närmaste försäljningsställe. Låt oss anta att promenaden sker på arbetstid och tar cirka 30 minuter. Om tjänstemannen kostar arbetsgivaren cirka 250 kronor per timme så blir det 125 kronor per 30 minuter. Grovt skattat går, vid vår genomsnittsmyndighet, minst 20 tjänstemän varje dag på betald arbetstid för att införskaffa något, det vill säga 125 x 20 x 220 arbetsdagar, totalt cirka 550 000 kr per år i promenadkostnad!

Brutna löftenI samband med att man genomför en ramavtalsupphandling före-speglar man anbudsgivarna en viss uppskattad volym, det vill säga ett visst kontraktsvärde baserat på exempelvis förra årets utfall. Utifrån dessa uppgifter prissätter anbudsgivarna sina varor eller tjänster. Om det sedan visar sig att den egentliga volymen (på grund av ramavtal-sotroheten) enbart uppgår till en bråkdel av det förespeglade värdet, leder detta garanterat till försämrade affärsmöjligheter vid framtida upphandlingar. Höjda prisnivåer och försämrade villkor alternativt att leverantörerna avstår helt från att lämna anbud. Vad detta betyder i reda pengar är förstås svårt att uppskatta men minskad trovärdighet och förlorat anseende kan vara den största förlusten för en upphand-lande myndighet. Så ta därför gärna en extra funderare på följande frågor innan ni nästa gång styr kosan mot köpcentrat; är varorna där verkligen så mycket bättre, och framför allt – är de så mycket billigare?

agneeta anderson, chef för Upphandlingsstödet på kammarkollegiet

Göteborg i centrum för korruptionsprojekt

Mellan 9-15 miljoner kronor i ren administrationskostnad


TEMa: ekONOMI/redOVIsNING

Skuldkrisen i Europa hade kunnat upptäckas snabbare om medlemsländerna tillämpat en transparent redovisning. Det menar Riksrevisor Claes Norgren, och tillägger att svenska politiker gärna får slå sig för bröstet när statsfinanserna visas upp i Bryssel, men det återstår en del att göra även när det gäller den svenska redovisningen.

E

God redovisning kan rädda Sveriges ekonomi i framtiden

nskilda länder i Europa har under lång tid finansierat stora budgetun-derskott med krediter och i en sådan utsträckning att lånefällan slagit till. Hur kunde något sådant hända och hur undviker vi att det händer igen?

Riksrevisor Claes Norgren menar att en för-klaring är bristfällig finansiell redovisning. Den statliga redovisningen utförs olika i olika länder, och de uppfyller långt ifrån samma krav som näringslivet. Det finns ex-empel på länder i Europa som har bristfäl-lig redovisning och som dessutom utnyttjar det, till exempel genom att låta framtida för-väntade intäkter påverka den aktuella redo-visningen av statsfinanserna. – Flera stater tillämpar en rent kassamäs-sig bokföring som inte ger någon fullständig bild av den ekonomiska situationen, säger Claes Norgren. – Det finns exempel på transaktioner där man sålt framtida förväntade intäkter till en aktör, en bank till exempel. Det kan handla om kommande avgiftsintäkter för ett väg-bygge. Med en kassamässig bokföring kom-mer detta att framstå som en intäkt. – Med den typen av redovisning är det mycket svårt att förutse vartåt det barkar, säger Claes Norgren.

I andra ändenVad kan man åstadkomma med en god re-dovisning? – Det kan till exempel finnas anledning att fundera på vad ett lands infrastruktur-kapital är värt. Ingen vet idag, vi bokför det inte och det värderas inte regelbundet. Därmed blir det svårt att se om vi fattar kor-rekta ekonomiska beslut om nyinvesteringar kontra underhåll. Om infrastrukturkapita-let värderas och redovisas kan vi fatta mer underbyggda ekonomiska beslut. Ett annat exempel är pensionsskulden. Näringslivet bokför sin pensionsskuld men i offentlig sektor hanterar man det på lite olika sätt. – Det statliga pensionssystemet är kom-plext, och Sverige har relativt bra kontroll på läget, men i många andra länder, som till ex-empel USA, saknar man överblick över vilka pensionsåtaganden man faktiskt har, säger Claes Norgren.

Skuldkrisen inom EU visar tydligt att de offentliga finanserna måste styras och genomlysas så att välfärden inte äventyras. Nu finns det förutsättningar att genomföra nödvändiga förändringar av den offentliga redovisningen och revisionen. Ett viktigt förbättringsarbete pågår såväl internationellt som inom EU. Sverige behö-ver nu införa dessa regler. – Det är inte bara en fråga för regering, riksdag och långivare utan också av stor be-tydelse för medborgarnas möjlighet till in-syn. Ytterst är detta en demokratifråga. – Sverige har varit ett föregångsland när det gäller att värna stabila statsfinanser. Vi var till exempel tidiga med att upprätta ett finanspolitiskt ramverk och har inrättat system för uppföljning av dess efterlevnad. Trots detta återstår fortfarande en hel del att göra innan Sverige ligger i framkant inom det statliga redovisnings- och revisionsom-rådet. Det är dags att modernisera redovisnings-reglerna i Sverige.

Arbete pågårEUs finansministrar har i september 2011 undertecknat ett reformpaket, det så kallade six-pack, innehållande sex stycken lagstift-ningsförslag. Syftet är att hindra att med-lemsstaternas skulder och underskott ökar, och se till att obalanser i ekonomin upptäcks i ett tidigare skede så att problem kan åtgär-das i tid. Reformpaketet innehåller bland annat åtgärder för att anpassa medlemssta-ternas bokföringspraxis, statistisk praxis och prognospraxis till EU-standarder. Men arbe-tet är inte okomplicerat. Att genomföra en harmoniserad redovisning i Europa över en natt skulle få mycket stora konsekvenser för enskilda länders ekonomiska status. Åsikter-na om redovisningen spretar dessutom och ännu har man inte beslutat hur en harmoni-sering ska gå till i praktiken. – EU består av många stater och redovis-ningskulturerna skiljer sig åt. Vissa har en närmast religiös tillit till kassamässig bokfö-ring och det kan smärta att införa ändringar. Men världen är större än EU och de stora ledande nationerna kommer att införa in-ternationella standarder. Skuldtyngda EU kommer ha ett egenintresse i att öka trans-Riksrevisor Claes Norgren. Foto: Peter Hoelstad.



Succén är tillbaka!Den årliga mötesplatsen för dig som berörs av smartare tjänster och arbetssätt för framtidens samhällsbyggnad och verksamhetsutveckling i offentlig förvaltning är tillbaka. Programmet släpps i maj! Vill du veta mer? Besök www.eforvaltningsdagarna.se

Slottsgatan 8, 722 11 Västerås • 021-18 35 35www.a-data.nu

Ekonomisystem SKA inte vara svårt!– Vi lotsar dig säkert mellan blindskär och grynnor.

På kryss mot framtiden?

God redovisning kan rädda Sveriges ekonomi i framtiden

parensen – nämligen att stärka förtroendet. Kortsiktigt kan reformerna ge en sämre bild, men på lång sikt ökar trovärdigheten. Det viktiga är att bota osäkerheten på markna-den.

Och i Sverige då?Den svenska regeringens redovisning av det samlade statliga åtagandet sker i budgetpro-positionen och i årsredovisning för staten. Denna redovisning har successivt utvecklats men upprättas i likhet med många andra länder inte enligt internationella redovis-ningsstandarder. Men vi är på väg. Claes Norgren har nöjt konstaterat att

regeringen gett Ekonomistyrningsverket i uppdrag att göra en jämförelse mellan svens-ka och internationella redovisningsregler, för att på sikt anpassa redovisningen till in-ternationella standarder. Även om den svenska ekonomin får bra betyg idag finns det anledning att se över hur vi ska finansiera det statliga åtagandet på sikt, sådär 20-30 år framåt. Orsaken stavas demografi – en allt äldre befolkning. För att politiker, riksdag och medborgare ska kunna göra väl avvägda vägval krävs inte bara god redovisning utan även att de eko-nomiska beslutsunderlagen kommuniceras. – Redovisning kan tyckas trist, få medbor-

gare har någon klar uppfattning om ämnet. Till det kommer att många revisionsrappor-ter är svåra att förstå. I medierna fokuserar man främst på budgetfrågorna men en mer heltäckande rapportering vore eftersträvans-värt, anser Claes Norgren. Den pedagogiska utmaningen är stor. Ansvaret vilar på Finansdepartementet att kommunicera relevanta siffror och analyser.

Malin Ulfvarson

Riksrevisionen har för två år sedan börjat tillämpa en internationellt har-moniserad stan-dard för finansiell redovisning, ISAA, i sitt revisionsarbete över exempelvis statens årsredovis-ning.



Problemet med budget som underlag för verksamhets-utveckling är att man försöker åstadkomma allt i en enda process.

modern management pratar vi om att organisationerna ska vara lärande, pro-cesserna ska vara ”lean”, och individerna flexibla och kreativa. Listan kan göras lång och allt som oftast ändras begrep-pen, men innehållet och innebörden i

det mesta syftar till ökad lönsamhet, tillväxt och konkurrenskraft. Motiven till utveck-ling är de flesta eniga kring. Det handlar om en allt snabbare förändringstakt, ökad glo-bal konkurrens, mer komplexa organisatio-ner, teknisk utveckling och så vidare. Men trots den snabba utvecklingen inom de flesta områden står en teknologi still och utgör ett kraftigt hinder för innovation och utveckling. Denna teknologi kallar vi budget och den har nära 100 år på nacken. Budgetens syften och definitionerna av en budget kan variera, men många använder den på liknande sätt nu som då. Problemet med budgeten är inte vad ledningen för-söker åstadkomma, utan att man försöker åstadkomma allt i en enda process. Låt oss titta på delarna var för sig.

Budgeten som prognosAtt planera och förutspå framtiden uppges som ett av budgetens viktigaste syften. Att göra det i en värld som är osäker och förän-derlig är inte det lättaste. Det här var något som Jan Wallander uppmärksammade när han började på Handelsbanken redan på 70-talet. Wallander hade själv sett hur farlig en budget kan vara då den gör att ett företag litar mer på budgeten än på verkligheten. Som vid all navigering är det verkligheten som gäller om verkligheten avviker från kar-tan. Med allt det vi vet om verkligheten som den ser ut just nu, varför ska vi fortsätta styra efter hur vi trodde det skulle bli ett kalenderår tillbaka i tiden? Utvecklingen av system och tillgången till data i realtid medger också ökad möjlighet till uppföljning och kontroll. Men om uppföljning görs med syfte att hitta ”av-vikelser mot budget” så ligger vi kvar i den backspegelstyrning som Kaplan och Norton larmade om redan för 25 år sedan. Om prog-nosen ska fungera som en prognos så måste den få vara just det, och inte ett facit som vi utvärderar verkligheten mot.

IKnut Fahlén, PhD och certifierad management-konsult på Ekan AB. Malin Wennebro, ansvarig för Affärsutveckling samt certifierad managementkon-sult på Ekan AB

Budgeten – ett sänke för verksamhetsutveckling

Budgeten och resursallokeringResursfördelning är ofta nära förknippat med ordet budget. Jeremy Hope, en av grun-darna av BBRT (Beyond Budgeting Round Table), menade att ett av grundproblemen är att budgeten som resursfördelningspro-cess är i otakt med rytmen i verksamheten. Genom budgeten upprättas årligen fasta kontrakt mellan chefer i en linjeorganisa-tion som medför inlåsningseffekter som försvårar vid nödvändiga omprioriteringar. Istället hänvisas ledningen till den så kallade osthyvelsprincipen som innebär att alla får skära lika stor del av kostnaderna för att det blir mest rättvist så, eller då det är enklast att genomföra utifrån vad som förhandlats fram tidigare. Budgeten utgör då ett stort hinder för att införa strategiska förändringar och begränsar därmed värdeskapandet i organi-sationer.

Budgeten som målstyrningsverktygGenom att fördela resurser sätts i praktiken också ekonomiska målsättningar för verk-samheten. Dessa målsättningar fungerar sä-kerligen effektivt som ett kostnadstak, men till vilket pris? Många organisationer vittnar om att budgeten i lika hög grad fungerar som ett golv för kostnader. I värsta fall kan medarbetarna känna sig undervärderade och hämmade, vilket gör att de presterar långt under sin förmåga, eller rent av slösar mer med resurser för att försäkra sig om att få samma resurser eller mer nästa budgetår.

Än mer problematiskt blir det om vi lägger till det faktum att budgeten baseras på anta-ganden som blivit inaktuella eller förändrats i relation till hur det var under själva bud-getarbetet. Låsta budgetmål riskerar därmed att leda verksamheten fel. När budgeten blir ett mål som riktar in sig på chefers ansvar, kommer den som har ansvaret för budgeten också följa upp mot budget och rapporterar avvikelser som inte nödvändigtvis har någon verklig strategisk betydelse. Vad är alternativet?Genom att låta budgeten leva kvar som styr-medel cementeras ett föråldrat sätt att leda och styra människor i en organisation, vil-ket modern management försöker komma bort ifrån genom tillit och transparens såväl horisontellt som vertikalt i organisationen. Budgeten förstärker ”spelet” om resurserna och det är inte bara ekonomer, utan även verksamheten, som får lägga allt mer tid på detta icke-värdeskapande spel. Det betyder inte att vi ska sluta att göra det som vi med budgeten försöker åstadkomma, men när vi försöker göra allt i en enda process försämras kvaliteten i respektive del. Vad vi vill uppnå är istället: Prognoser som får vara just prognoser. En mer dynamisk resursfördelning base-rat på vad vi vet om verkligheten idag och inte vad vi trodde oss veta igår, och Mål som motiverar medarbetarna till bäs-ta möjliga prestation. För att hitta nya former för ledning och styrning måste vi våga ifrågasätta hur vi gör idag. Bland våra skattefinansierade verksam-heter blir svaret alltför ofta att kommunal-lagen kräver en budget. Men vad innebär det egentligen att upprätta en budget för nästa kalenderår? Givetvis har vi att hantera begränsade resurser totalt sett men kommu-nallagen säger även att vi ska åstadkomma en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verk-samhet. Frågan är om det traditionella bud-getförfarandet är det bästa verktyget. Vi tror inte det – vad tror du?

knut Fahlén, Malin Wennebro



UR NYHETSFLÖDET FRÅN OFFENTLIGA AFFÄRER

kassavinster av effektivisering dröjerI Region Skåne pågår ett effektiviserings-arbete som nu presenterar sin första uppföljning och prognos för 2012. Den visar positiva resultat för flera verksamhe-ter - men minus i kassan.

Vallentuna utan kommundirektörNär kommundirektören i Vallentuna sade upp sig beslutade den politiska majorite-ten att inte leta någon ersättare. Istället ska förvaltningscheferna rapportera direkt till sina respektive nämndordföranden, skriver tidningen Vision.

Malmö bäst på hållbar upphandlingMalmö stad vann Miljöstyrningsrådets upphandlingspris för sitt arbete med att ställa drivande miljökrav och sociala krav i upphandlingarna. Priset delades ut av näringsminister annie Lööf på konferen-sen Hållbar upphandling.

Gör hellre om upphandlingenSkL kommentus Inköpscentral har beslu-tat sig för att göra om upphandlingen av elevdatorer istället för att överklaga.– Vi delar inte Förvaltningsdomstolens slutsatser, men vis av tidigare erfarenheter går det fortare att göra om upphand-lingen än att överklaga, säger VD thomas Idermark.

Dåliga beställare av utbildningDe som köper och genomför utbildningar vill skapa någon form av beteendeföränd-ring hos deltagarna. Detta sker väldigt sällan, deltagarna återgår till sitt tidigare beteende ett par veckor efter att utbild-ningen avslutats. Vi behöver bli bättre beställare, anser utbildningsrådgivare karl Enarsson.

Överskott i statens resultaträkningResultaträkningen för staten visar ett överskott på 35 miljarder kronor för 2011, främst tack vare ökade skatteintäkter på arbete. Den konsoliderade statsskulden minskade med 38 miljarder till 1 075 miljarder kronor.

Populär tjänst för felanmälantjänsten Infracontrol erbjuder en samlad ärendehantering för felanmälningar, syn-punkter och tekniska driftlarm. Ett 30-tal kommuner har nu valt tjänsten för att få bättre kontroll över sin infrastruktur.

EM för innovativa lärareDe svenska kandidaterna till den europe-iska utnämningen Innovativa lärarpriset har utsetts. Bland de svenska pristagarna syns integrerad It i undervisningen och språkcoacher på nätet.

Innovationscheckar för 31 miljonerNäringsminister annie Lööf avsätter 31 miljoner kronor till så kallade innovations-checkar för att förbättra innovationsklima-tet i Sverige.

Budgeten – ett sänke för verksamhetsutveckling

Vem läser en årsredovisning på över 100 sidor, undrar Dan Brännström, generalsekreterare på FaR och argumenterar för att inkludera mer än bara finansiell information i årsredovisningen.

D

Siffrorna ger inte hela bilden

an Brännström, generalsekreterare i FAR, branschorganisationen för revi-sorer och rådgivare, anser att offentlig sektor behöver vi betydligt bättre på hållbarhetsredovisning – och börja tillämpa så kallad integrerad rappor-

tering. – Det handlar om att ta ett samlat grepp för att beskriva en verksamhets utveckling. Den finansiella rapporteringen har sin givna plats, men siffror säger inte allt. Områden som bolagsstyrning och hållbarhetsfrågor måste också vävas in i rapporteringen för att ge hela bilden. I Sydafrika tillämpar man för övrigt redan integrerad rapportering bland börsbolagen.

Vad kan man uppnå? – Jag ser framför mig att den integrerade rapporteringen gör det enklare att förstå och följa en verksamhet, bland genom helt nya nyckeltal. Det är också ett uttalat mål att

framtidens bokslut och rapporter inte ska vara så omfattande som de vi ser idag. Vem läser en årsredovisning på över 100 sidor? Blir det inte väldigt mycket data – både att samla in och att försöka kommunicera? – Ja, men om vi på det här sättet får fram en mer lättillgänglig och relevant rapporte-ring så ökar nyttan för intressenterna. Det yttersta syftet är ju att rapporteringen ska vara ett användbart beslutsunderlag för in-tressenterna.

Ett fåtal goda exempelFAR delar ut pris i bästa hållbarhetsredovis-ning, men endast som hedersomnämnande i kategorin offentlig sektor. Hur kommer det sig? – Det finns ett fåtal bra exempel på håll-barhetsredovisningar inom den offentliga sektorn men tyvärr inte ett fullvärdigt start-fält. Från FARs sida hoppas vi att de svenska kommunerna på allvar ska ta upp frågan om hållbarhetsredovisning och kvalitetssäkring av dem. Fördelarna för kommuner är de-samma som för företag, att säkra långsiktig överlevnad genom ett hållbart agerande.

Malin Ulfvarson

Dan Brännström, generalsekreterare i FAR, branschorganisationen för revisorer och rådgivare.



Fler aspekter än de rent ekonomiska bör inkluderas i den kommunala revisionen. Låt inte denna nödvändiga och intressanta utveckling förbli en vision, skriver Deloittes Roland Svensson.

en kommunala revisionen har under senare år, i flera avseenden, utveck-lats positivt. Detta har inte minst vederlagts i undersökningar som bland annat SKL har genomfört, där förtroendet för de förtroendevalda

revisorerna bland tjänstemän och politiker generellt sett varit högt. Några kommuner har också en mycket hög och kreativ nivå på sina granskningsinsatser. Detta är positivt. Vi på Deloitte märker dock, att skillna-derna mellan olika kommuner är stora och vill gärna se en utveckling mot ett större ny-tänkande generellt i den kommunala revisio-nen. För att ytterligare höja ribban inom den kommunala revisionen tror vi, att nya före-teelser i vår omvärld måste analyseras på ett bättre sätt och beaktas inom ramen för den kommunala revisionen.

Fruktbart samarbeteMycket av det som händer i vår omvärld på-verkar kommunerna i hög grad och bör därför beaktas i större utsträckning, i bland annat re-visorernas riskanalyser och granskningsplaner. Därutöver är det viktigt att vara på tårna inför utvecklingen som sker generellt i kommuner avseende vårdval, regionala utvecklingsfrågor med mera och även granska detta. För att kunna möjliggöra dessa saker krävs självklart ett fruktbart samarbete mellan de förtroendevalda revisorerna och de sakkun-niga biträdena. Det gäller med andra ord att arbeta med en dialogbaserad revision.

Inkludera i revisionenNågra frågor, som kan vara värda att beakta för den kommunala revisionen och som långtifrån alltid finns med i revisorernas ris-kanalyser och granskningsplaner, kan bland annat vara följande: Konsumenter blir producenter; exempel-vis sjukhus som anställer patienter för att förbättra sitt bemötande och sin logistik för en viss diagnos.

D

Nytänkande i kommunal revision – en vision eller mission?

Hur påverkar det verksamhetens effektivi-tet? På vilket sätt kan denna företeelse sam-mankopplas med kompetensförsörjnings-processen och granskningen av denna? Gränsöverskridande samverkan; Helsing-fors nationalbibliotek ber om hjälp från medborgarna med att digitalisera viss infor-mation. Hur granskas gränsöverskridande verk-samhet och hur påverkar det ansvarsutövan-det? Privatiseringen av den kommunala verk-samheten – en jämförande granskning av entreprenörens effektivitet kontra kom-munens kan vara intressant ur ett medbor-garperspektiv – vad får skattebetalarna för pengarna? Mer av mindre; resurserna är begränsade och frågan är hur effektiviteten av diverse genomförda kommunala insatser belyses i årsredovisningen? Konsekvenser av kompetensutredningen; tänjer kommunerna på gränserna vad gäller

det kommunala stödet till näringslivet och använder sig kommunerna av lagstiftningens fulla potential? Hur kan revisorer granska säkerhets- och trygghetsfrågor utifrån det som sker i bland annat Malmö stad vad gäller våldsutveck-lingen? Har kommunen en ändamålsenlig med-borgardialog och hur säkerställs medborga-rinflytandet? Till ovan kan självklart ett antal andra fö-reteelser och aktuella frågeställningar läggas till, exempelvis regional tillväxt och konkur-renskraft, varumärkesbyggande, kundval, vårdval, utmaningsrätt, medborgarengage-mang, samverkan med andra sektorer samt klimat- och hållbarhetsfrågor.

Inte bara en visionFörändringsbenägenheten är bland en del förtroendevalda revisorer och sakkunniga biträden hög. Det återstår dock en hel del arbete inom den kommunala revisionsbran-schen för att nå ett nyskapande värt namnet. Att lyfta blicken mot företeelser som påver-kar kommunerna, eller kommer att påverka dem i stor utsträckning framdeles, är avgö-rande för att nå denna utveckling. Vår slut-sats på Deloitte är att vi måste bli bättre på och tydligare med, att missionera dessa frå-gor inom ramen för den kommunala revisio-nens utveckling. Låt inte denna nödvändiga och intressanta utveckling förbli en vision.

Roland Svensson

Roland Svensson är revisionschef på Deloitte och av Skyrev certifierad kommunal revisor.

Mycket av det som händer i vår omvärld påverkar kommunerna i hög grad och bör därför beaktas i större utsträck-ning, i bland annat revisorernas riskanalyser och granskningsplaner.



Nytänkande i kommunal revision – en vision eller mission?

eU-regler ska ersätta personuppgiftslagenEU-kommissionen arbetar med nya regler kring dataskydd och har lagt fram ett förslag som svenska Datainspektionen nu har tagit del av. Enligt förslaget måste riskfylld behandling föregås av noggranna analyser av vilka konsekvenserna blir för den personliga integrite-ten. När nya IT-system designas måste man bygga in integritets-skydd redan från början. Det ställs också strängare krav på hur man informerar de vars personuppgifter man samlar in. Datainspektionen är positiv till förslaget i stort, men är kritisk till att det kommer att ersätta nationell lagstiftning på området. – På så sätt kan kommissionens förslag, tvärtemot vad som är av-sett, riskera att leda till ett försvagat integritetsskydd i Sverige, säger Datainspektionens generaldirektör Göran Gräslund.

källa: Datainspektionen

kritik mot brister i journalsystemDatainspektionen har granskat hur Karolinska sjukhuset använder journalsystemet Take Care för utbyte av journaluppgifter med andra vårdgivare. Efter samtycke från patienten, får användaren del av samtliga uppgifter hos alla vårdgivare som har uppgifter om patienten tillgängliga, oavsett om uppgifterna behövs för den aktuella vårdprocessen. Det vill säga alla uppgifter som patienten inte själv aktivt spärrat.– Sammantaget gör bristerna i systemet att vårdpersonalen i prakti-ken inte kan följa reglerna i patientdatalagen, säger Datainspektio-nens generaldirektör Göran Gräslund. – Det har nu gått nästan fyra år sedan vårdgivarna fick laglig möj-lighet att utbyta journaluppgifter. Ändå kvarstår brister i hur det utbytet går till, tillägger han.

källa: Datainspektionen

Vi frågar anders Haglund från PwC vad som kännetecknar en riktigt bra årsredovisning?

onsultföretaget PwC samlar årligen en oberoende jury för utnämningen av bästa förvaltningsberättelse bland Sveriges kommuners, landstings och regioners årsredovisningar. Vi frågar juryordförande Anders Haglund från

PwC hur han bedömer den generella kvalite-ten på kommunernas årsredovisningar? – Det kan jag inte svara på eftersom de cirka 40-50 nominerade årsredovisningar vi får in till tävlingen troligtvis tillhör toppskiktet. Det är alltså ganska bra och intelligenta rapporter, säger Anders Haglund. Men han tycker att kvaliteten på årsredovis-ningarna har utvecklat sig väldigt positivt de senaste åren. Förvaltningsberättelsen används i mindre utsträckning för att redovisa finansiella resultat, och mer för att redovisa sin verksamhet, att man har uppfyllt ställda mål. – En kommun har inte som hu-vuduppgift att tjäna pengar. Ekono-min är bara ett medel och därför bör verksamheten vara framträdande i en kommunal förvaltningsberät-telse. De ekonomiska resultaten ska gi-vetvis finnas med, tillägger han. Ander Haglund ser dock en för-bättringspotential att i högre ut-sträckning jämföra sig med andra kommuner i redovisningen.

K

Och vinnaren är...– Det skulle underlätta för läsaren att relatera resultatet och göra en bedömning hur kom-munen står sig i relation till andra kommuner. Hur är det med hållbarhetsredovisning då? – Min utgångspunkt när jag läser en årsre-dovisning är att få veta vilka mål kommunen har beslutat om och hur man har lyckats upp-fylla dessa. Det ska vara mål som kommunen har en möjlighet att påverka. Annars är risken stor att det blir en allmän redogörelse för detal-jer som inte är relevant.

Utmaning att ge en helhetDet handlar också om att göra redovisningen tillgänglig. – Det är en stor utmaning att göra redo-visningen begriplig. Om man inkluderar för många uppgifter finns det en risk att läsaren inte får chans att se skogen för alla träd. – Det är inte alla kommuner som anstränger sig att göra årsredovisningen tillgänglig. En tydligt redovisning av kommunens resultat gör

ju att det är lättare att utkräva ansvar. Vad kännetecknar en bra årsredovis-ning? – Har man en bra struktur på sitt styrsystem, och budget och verk-samhetsmål framgår tydligt, ger det grunden för ett bra sätt att rappor-tera, säger Anders Haglund. Förra årets vinnare, Upplands Väsby, har enligt juryn ”flera kreativa inslag inom ramen för sin genomtänkta struktur”. – Detta är ett resultat av ett mål-medvetet arbete med att utveckla vårt ledningssystem och tydliggöra

kommunens utveckling som varit dramatisk de senaste åren, skriver Anette Ömossa, Eko-nomidirektör i Upplands Väsby, i ett press-meddelande. Juryn pekade särskilt på att redovisningen inkluderar genomgående jämförelser över ti-den. – Det förstärker ett spännande fokus på för-ändring i den kommunala verksamheten och organisationen, säger Anders Haglund. Utöver förstapriset till Upplands Väsby kom-mun, delades även ett hedersomnämnande ut till Järfälla kommun. Priserna delas ut i samband med Föreningen Sveriges Kommu-nalekonomers Ekonomichefsdagar i januari 2012.

Malin Ulfvarson

Juryordförande Anders Haglund, PwC.

Anette Ömossa, ekonomidirektör i Upplands Väsby kommun med den prisbelönta Årsredo-visningen för 2010. Foto: Johannes Wikman.

Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår långsiktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början. Att vi utvecklar och förvaltar bostadsrätter visste du säkert. Men idag är vi också en ledande spelare på marknaden för offentlig och kommersiell fastighetsförvaltning. Besök riksbyggen.se redan i dag så vi kan säga hej till varandra och se vad vi kan göra tillsammans!

När andra säger hejdå, säger vi hej hej!



Här kommer nio goda råd och frågeställningar som man behöver ha med sig inför en upphand-ling av beslutstöd. Mattias törngren, It-ekonom på Falkenbergs kommun delar med sig av sina tips.

ör fem år sedan konstaterade en extern revisionskonsult att Falkenbergs kommun hade brister i verksamhetsstyrningen på grund av undermåliga beslutsunderlag. Det var svårt för enhetscheferna att sammanställa underlag utifrån de olika system som krävdes, ekonomisystem, personalsystem samt omvårdnadssystemet.

– Det krävdes att man lärde sig de tre olika typerna av utdata, något man gjorde alltför sällan och dessutom var systemen gamla och dåliga, berättar Mattias Törngren, IT-ekonom på Falkenberg kommun. Enhetscheferna fick manuellt exportera data till excel-filer, något som vissa var bra på medan andra var sämre. Resultatet gav dess-utom mycket olika rapporter till verksamhetschefen ett snäpp upp i hierarkin, som fick svårt att jämföra de olika enheternas underlag. – Organisationen blir sårbar med sådana system, om en person slutar är det ingen annan som är insatt i hur underlagen ska tas fram.

Två generationerMattias Törngren rekryterades specifikt inför arbetet med besluts-stödet och han deltog i upphandlingen. – Det är stor variation bland systemen, men det finns en tydlig generationsklyfta. De stora traditionella systemen tillämpar ett så kallat OLAP-system där all data samlas i en databas på hårddisk. Den nya generationens beslutsstöd utnyttjar istället så kallad in memory databas, som läser upp all information i internminnet. Det har blivit möjligt först på senare år när internminneskort blivit betydligt billigare att köpa och möjliggjort mycket stor lagring i internminnet. Det ger snabbare åtkomst till data Falkenberg gjorde ett avrop från Vervas gamla ramavtal, och lät två leverantörer göra provinstallationer i kommunen. – De kom hit och satte upp varsin testinstallation, vi fick två full-goda system att utvärdera i en månad och därefter valdes lösningen Qlikview.

RationaliseringMattias Törngren är nöjd med systemet och hur det har kunnat integreras med befintliga specifika verksamhetslösningar. – Det är lätt att utveckla, vi gör det själva och tiden mellan idé och förverkligande är väldigt kort. Man behöver inte vara systemut-vecklare för att generera nya rapporter. Alla kommunala skolor mäts nu på samma sätt och man har ökat antalet jämförelser, exempelvis i nationella prov. En viss rationalisering har skett, till exempel i förskolan där utbetalningar sker baserat på månatliga rapporter om närvaro på enheterna. Dessa rapporter kan numera levereras automatiserat. – Hur mycket vi sparar med hjälp av det nya beslutsstödet kan vi inte svara på. Det hade varit önskvärt men vi mätte inte några jämförbara tal. Men vi har användarstatistik – vi har 80 unika användare i månaden – och vi mäter kundnöjdhet.

Malin Ulfvarson

F

Underlag för bra beslutstöd

Mattias Törngren ger sina bäs-ta råd och erfarenheter inför en upphandling av beslutstöd. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Vilken funktion ska beslutstöds-systemet fylla för en kommun? I Falkenbergs fall skulle vi använda verktyget för verk-samhetsansvariga och verksam-hetsspecialister för tillgång till beslutsgrundande information från ett och samma ställe. Vi skulle också använda det till att kommunicera ut våra verksam-hetsplaner och dess uppföljning till politiker och allmänhet. Det är två uppgifter som är väsent-ligt skilda från varandra och vi bedömde därför att vi behövde två olika system. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Vem ska använda beslutstöds-systemet?Är det personer väl insatta i verksamheten som t ex verk-samhetsspecialister och verksamhetsansvariga eller är det intressenter längre från den dagliga verksamheten som t ex politiker? Är man inte väl insatt i verksamheten räcker det ofta inte med att få siffror och grafer presenterade för sig utan man behöver också en analys från någon i verksamheten. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Blanda inte målgrupper Skilj på sällananvändare och dagliganvändare. En sällanan-vändare värdesätter enkelhet. Experten vill ha flexibilitet och effektivitet med några få klick. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Bestäm din strategi och taktik förstEtt ledningsinformationssystem ska vara beslutsgrundande för hela verksamheten så det är vik-tigt att implementera samma be-slutstöd i hela kommunen. Det

är viktigt att ta ett helhetsgrepp så verksamheten har tillgång till samma typ av beslutstöd, vilket underlättar för organisationen att kunna jämföra relevanta nyckeltal. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Välj rätt systemVerksamheten förändras ibland från dag till dag, välj ett snabbt, flexibelt system som låter dig ha en agile-utvecklingsmetod och tillhörande projektmodell. Falkenbergs kommun införde ett beslutsstöd stegvis i alla förvaltningar med en tydlig målbild. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Skapa en bra utvecklingsmiljöEn viktig faktor för att ett beslutstödssystem ska bli en framgång är att det går snabbt att realisera nya idéer och skapa nya rapporter. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Se till att ha god prestandaBeslutstöd jobbar ofta med stora mängder data och prestanda kan bli en flaskhals. In-memory system har ofta ett försprång gentemot traditionella data-baslösningar som t ex OLAP avseende just detta. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Kompetens kring beslutsstödDet är viktigt att det finns kompetens att få tag i om man behöver det. Vilka resurser erbjuder leverantören, och har de kompetens om er verksam-het och era källsystem? Vi som jobbar i kommuner har det bra eftersom vi ofta kan kopiera varandras lösningar då vi inte är konkurrenter; så har imple-mentationskonsulten integrerat liknande system i någon annan kommun, ja då är ofta mycket vunnet. • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • •

Använd en pilotinstallationDe flesta leverantörer kan (ibland till en mindre kost-nad) göra en pilotinstallation där några av kundens system integreras. Det är ett mycket bra sätt att se vad systemet går för med data man själv känner igen. Utnyttja den möjligheten, och eftersom dessa pilotinstallatio-ner ofta är så bra går de att bygga vidare på efter upphandlingen för den leverantör som vunnit.

9 GOda råd av Mattias Törngren

Mattias Törngren, IT-ekonom Falkenberg kommun.

Känner du till vad som skiljer oss från andra? Svaret hittar du i vår långsiktighet. Ta bostäder till exempel; när konkurrenterna säljer och lämnar över sina lägenheter, börjar vårt viktigaste engagemang – den dagliga skötseln och långsiktiga utvecklingen av fastigheten. Vi är med på resan under många år, vilket gör att vi tar ett helt annat ansvar redan från början. Att vi utvecklar och förvaltar bostadsrätter visste du säkert. Men idag är vi också en ledande spelare på marknaden för offentlig och kommersiell fastighetsförvaltning. Besök riksbyggen.se redan i dag så vi kan säga hej till varandra och se vad vi kan göra tillsammans!

När andra säger hejdå, säger vi hej hej!



Vad är det som kostar i myndigheternas ekonomi- och personaladministration? Vi har tagit hjälp av Magnus Rådbo på aditro för att visa var det finns pengar att spara genom att välja en molnlösning alternativt en outsourcinglösning.

förra numret skrev vi om arbetet med att samla statens ekonomi- och personaladministration i en central myndighet, ett så kall-lat servicecenter. Beräkningar visar att staten skulle kunna spara uppåt 300 miljoner kronor per år om merparten av de stora och medelstora myndigheterna ansluter sig. Vi undrar vad Magnus Rådbo, på Aditro anser om statens ser-

vice center? – Staten tänker rätt, det finns stora kostnadsbesparingar att göra. Motsvarande besparing kan myndigheterna visserligen få hos en ex-tern leverantör, men samlar man de statliga myndigheterna ökar möj-ligheten att driva en harmoniserad process. – Man kanske skulle tro att jag som representerar en leverantör på marknaden ogillar initiativet, att det tar potentiella kunder ifrån oss. Men jag ser att det kommer att driva på mognadsprocessen och i för-längningen kommer vi tjäna på det också, säger Magnus Rådbo.

Var kan man spara?Han menar att det finns tre olika modeller för hur man kan hantera ekonomi- och personaladministration. Den första är en traditionell inhouse-modell, det vill säga att all IT och administration ligger hos den egna myndigheten. Den andra modellen är att köpa IT-lösning-en i molnet men behålla de egna administratörerna av ekonomi- och personalhantering. Den tredje vägen att gå är en total outsourcing, där både IT och administrativa processer hanteras av en extern leve-rantör.

I

hur mycket billigare blir det i molnet?

Beroende på vilken väg myndigheten väljer att ta får det olika konsekvenser. En bra utgångspunkt för att myndigheten ska kunna tillgodoräkna sig en besparing är att man redan står inför någon typ av beslut. Kanske är den befintliga lösningen gammal och behöver uppgraderas, eller så har man svårt att upprätthålla rätt kompetens i organisationen. – Det är ur ett sådant utgångsläge som denna jämförelse ska be-traktas, säger Magnus Rådbo.

Komponenterna som kostarAtt återinvestera i egen teknisk plattform bör därför ställas mot al-ternativen 2 – en molnlösning, och 3 – en full outsourcing. – Kostnaden för att installera en ny lösning är som dyrast i en egen regi. Du köper programvara, utbildning av teknisk personal samt utbildning av administrativ personal. Systemleverantören lägger nå-gonstans mellan 50-100 dagar på att få igång lösningen – och du som mottagare av lösningen på myndigheten lägger motsvarande dagar. Bortse inte från denna kostnad, det är vanligt att man glömmer den. Om man istället går till molnleverantören behövs ingen ut bildning av teknisk personal och kostnad för installation av platt-form och uppsättning av det administrativa systemet minskas efter-som det är en del av leverantörens standardleverans. – Branschens generella uppskattning är att man kan spara minst halva kostnaden genom att välja molnlösningen istället för en inhou-se-lösning. Jag brukar inte riktigt ta till de talen men kostnaden är värd att jämföra. Om man sedan väljer en full outsourcinglösning blir kostnaden ännu lägre eftersom man slipper upplärning av den administrativa personalen.

Förvaltning och systemstöd kostarDen tekniska driften, underhåll av hårdvara och underhåll av kom-petens för systemdrift, är kostnadsposter som finns i modell 1 men

sunne årets fiberkommunSkanova delar årligen ut pris till den kommun som utmärkt sig beträffande fiberinfrastruktur eller som har lyckats mycket bra med sin fibersatsning. – Sunne kommun får pris som årets fiberkommun för sina innova-tiva byalagslösningar - de har gått före genom att göra investeringar för att få ut fibern på landsbygden. Genom att anlägga kanalisation ut till byarna har de fått fart på fiberutbyggnaden. Sunne har hittat en modell som är samhällsekonomiskt lönsam. Det är en innova-tiv lösning för att få nätägare och operatörer att vilja vara där. En förebild för andra kommuner i landsbygden, säger Ove Alm VD för Skanova.

källa: Skanova

konsumentverket outsourcar IT Konsumentverket har efter upphandling valt att outsourca hela sin IT till Qbranch. Däribland driften av Konsumentverkets drygt 20 webbplatser. Kontraktet är värt 10 miljoner kronor och sträcker sig över 3 år med möjlighet till förlängning. Konsumentverket är en statlig myndighet med uppgift att bevaka och ta tillvara de svenska konsumenternas intressen i Sverige och EU. I myndighetens hu-vuduppdrag ligger även att föra ut aktuell och relevant information till konsumenterna där webben är en av de viktigaste kanalerna.Upphandlingen genomfördes inom Kammarkollegiets ramavtal för helhetsdrift. Avtalet innefattar ansvar för driften av Konsu-mentverkets interna som externa IT-miljö. I samarbete med Atea Karlstad kommer Qbranch även att ansvara för Helpdesk mot Konsumentverkets 120 användare.

källa: Qbranch



inte i modell 2 och 3. Detta är en substantiell löpande kostnad. – Har man ansvar över hela IT-lösningen behövs en förvaltnings-organisation för att sköta drift, underhåll och intern support. Vissa resurser kan förstås köpas från en extern leverantör men det är i regel dyrt. För lösningar inom ekonomi- och personaladministration till-kommer regelbundet nya uppgraderingar, och man kan även räkna med ett visst mått av support till användarna i organsiationen. – Stora delar av det tekniska underhållet försvinner med en moln-lösning. Det går inte att säga exakt hur mycket eftersom molnleve-rantörernas tjänster är så olika. Kostnaden för systemförvaltning och intern support går definitivt att minska med molnet – och kostnaden minskar ännu mer i en outsourcinglösning.

Hur är det med kvaliteten?Att ständigt förbättra sin verksamhet och sina processer är ett ansvar som vilar tungt på alla organisationer idag. – När du har fullt ut ansvar för både administrativa processer och IT då inkluderar det även ansvaret att kva-litetssäkra och effektivisera processerna. Vid avtal med externa leverantörer tecknas så kallade SLA-krav, service level agreements, som anger i detalj vilken kvalitet man kan förvänta sig. – Det tvingar leverantören till en kvalitetssäkring som inte är lika vanlig när verksamheten bedrivs internt. Och i de fall man faktiskt ställer sådana interna krav – då är det också en kostnad. I en outsourcing av ekonomi- och personaladministra-tion ingår också avtalad kvalitetsnivå. Det är i regel många parametrar som listas, som till exempel kvalitets-nivå på leveransen eller ”hur snabbt ska vi besvara era frågor”. Magnus Rådbo vill också framhålla att administra-törerna hos en outsourcingleverantör i regel är mer effektiva än hos myndigheten, framförallt gäller det för de mindre myndigheterna. – Genom att vi har högre skalbarhet kan vi också få högre effek-tivitet. Jag skulle vilja påstå att om en normalkund internt hanterar 400-500 lönespecifikationer per administratör, så ligger vi på det tredubbla.

Finns det då inga nackdelar?Den stora frågan handlar ofta om upplevelsen att tappa den opera-tiva kontrollen kontroll vid en outsourcinglösning. En annan aspekt handlar om att man på sikt förlorar kompetensen i den egna organi-sationen. – Kompetens är i det här fallet inte verksamhetskritisk, eftersom ekonomi- och personaladministration är stödprocesser till verksam-heten. Det är ännu tydligare inom näringslivet. Det är inte hante-ringen av ekonomi- och personaladministration som gör avgör kun-dens konkurrenskraft. Däremot kan en outsourcinglösning göra att man får mer tid att ägna sig åt uppgifter som skapar konkurrenskraft eller mervärde. Samtidigt menar han att man som kund måste behålla en viss kom-

petens, i form av beställarkompetens som förstår de eko-nomiska eller personaladministrativa processerna. Är man inte en duktig beställare kan det bli fel i relationen med en leverantör. – Många organisationer tycker att det är knepigt att tappa kontrollen när hela system eller administration flyttar över till leverantören. Då är det viktigt med för-troende, och att man har ställt rätt krav. – Det har varit mycket diskussioner om molnet och hur molnleverantörer agerar och var kunden data egent-ligen befinner sig. Här måste man också säkerställa att molnleverantören agerar på ett bra sätt. Hur data behandlas är inte en lika stor fråga vid out-sourcing, men även den leverantören bör agera på ett sätt som kunden känner sig trygg med. Hos Datainspektionen kan man hitta bra hjälp för kravställning vid upphandling så att man kan garantera att till exempel personuppgiftslagen följs.

Malin Ulfvarson

Magnus Rådbo, direktör för avdelningen för outsourcingtjänster på Aditro.

www.ekan.com

Hör gärna av dig så berättar jag

mer 0736-170432/Petter

Ekan har 25 års erfarenhet av nytänkande. Modeller får aldrig bli lag – gamla tankebanor får aldrig bli eviga. Helt enkelt därför att inget uppdrag är likt något annat. Just nu är nytänkande särskilt viktigt inom den offentliga sektorn. Pengar är en bristvara och du behöver finna nya sätt att effektivisera verksamheten. Vår verktygslåda är fylld med flexibla redskap. Tillsammans kan ni och vi förverkliga stra-tegin – gå från ord till handling.

Folktandvården i Västra Götalandsregionen är ett exempel på organisation som gått från ord till handling för att säkra en effektiv och ändamålsenlig verksamhet även i framtiden. Samarbetet har blivit så framgångsrikt att vi delar monter på Kommek 22-23 augusti i Malmö.

Genom att vi har högre skalbarhet kan vi också få högre effektivitet.


EXPErTPaNELEN sVarar

Roland Pettersson, Upphandlingskonsult i Sverige aB

Natalie Svensson, advokat, advokatfirman Lindahl

Pia Nylöf, chefsjurist, SkL kommentus

Osunda strategiska anbud har vi skrivit om tidigare i Offentliga affärer. Enligt en studie från konkurrensverket som publicerades i juni 2011 har man identifierat tre typer av manipulation i strid mot intentionerna i upphandlingen – att :1. anbudsgivarna inte håller de prisnivåer som utlovats 2. koncernstrategiska anbud där anbud anpassas mellan olika leverantörer inom samma koncern3. Manipulation av relativa utvärderingsmodeller

Hur kan man undvika denna typ av anbud i upphandlingar?

Utforma avtalet med sanktioner som straffar leverantörer som inte levererar det som anbu-det omfattar. Utforma utvärderingsmodellen med minimipriser, så att anbudsgivaren inte kan tillgodoräkna sig fördelar med väldigt låga eller nollpriser i sitt anbud. Använd så långt det är möjligt absoluta utvärderingsmodeller. På så vis utvärderas anbuden baserat på sina egna meriter och inte beroende på de anbud som inkommit.

Beställare bör satsa ännu mer på väl genomar-betade förfrågningsunderlag och utforma en utvärderingsmodell som i större utsträckning tar hänsyn till andra kriterier än priset samt där det som efterfrågas motsvarar beställarens reella behov. Det är svårare att manipulera en modell där till exempel leveranstid, inställelse-tid, tekniska egenskaper och service ges större vikt än priset. Även krav på ”öppna böcker”, där till exempel timpris, rabatter och påslag redovisas kan motverka denna typ av anbud.

Det är en väldigt svår fråga. Generellt sett är svaret att försöka hitta en utvärderingsmodell som begränsar möjligheten till manipulation. I upphandlingar av konsulttjänster kan man exempelvis försöka undvika att bygga utvärde-ringsmodellen på timpriser. Det är bättre att efterfråga priser för specifika uppdrag, men det är svårt när man upphandlar ramavtal. Relativa utvärderingsmodeller är bäst att undvika.

Behövs det lagändringar för att ge upphandlarna möjlighet att avvisa vad man kan tycka anses som onormalt lågt anbud?

Jag tror det skulle vara bra, för en sund konkurrens, om det vore lättare att använda argumentet ”onormalt lågt anbud” för att utesluta ett anbud. Det är idag en omständig process, hela ansvaret ligger på upphandlaren att begära in och värdera argumenten för det låga priset. Kanske skulle det bli mer effektivt om anbudsgivaren får ett större ansvar. För att påvisa och bevisa att det är ett affärsmässigt sunt anbud, fast med ett mycket lågt pris.

Idag finns en möjlighet för beställare att förkasta ett anbud som är onormalt lågt (12 kap. 3 § LOU). Det är dock beställaren som i svensk praxis har ålagts bevisbördan för att leverantörens anbud anses vara oseriöst eller icke trovärdigt och därmed kunna förkastas. För att i större utsträckning komma åt oseriösa anbud skulle istället leverantören, genom en lagändring, kunna åläggas bevisbördan för att ett anbud är ekonomiskt motiverat eller att leverantören kommer att kunna leverera till angivet pris.

Det har föreslagits att bevisbördan för att ett onormalt lågt anbud är seriöst menat ska ligga på anbudsgivaren istället för på den upphand-lande myndigheten som nu är fallet. Det tror jag skulle kunna hjälpa de upphandlande myn-digheterna när de får in onormalt låga anbud.

Kommers Standard är mer än bara systemet för professionella inköpare och upphandlare. Med Kommers i allas webbläsare uppnås överblick över inköpsbehoven, upphandlingsprojekten, leveran-törerna, avtalen, beställningarna och fakturorna.

Kommers eLite är en nyckelfärdig tjänst för of-fentlig upphandling i små organisationer.

Kommers Annons är en kostnadsfri portal där le-verantörer hanterar anbud, avtal, beställningar och fakturor.

Kommers är smidigare

www.primona.se

expe

rTp

aN

eLeN

sVa

ra

r –

stä

ll d

IN fr

åga

till

brev

@he

xano

va.s

e

Hur ska man hantera leverantörer som inte håller de prisnivåer som utlovats i anbudet?

Att leverantörer håller vad som utlovats i samband med upphandlingens genomförande, är en grund för sund konkurrens. Avtalsupp-följning är viktig även för framtida affärer, att köparen följer upp vad som levereras och till vilka villkor, ger trovärdighet till upphandling. Prisglidning kan förhindras, bland annat ge-nom utformningen av avtalet. Där ska tydligt framgår när köparen har möjlighet att häva avtal. Om säljaren till exempel inte levererar eller om priser ändras på annat sätt än avtalat.

En leverantör som inte håller avtalade pris-nivåer begår ett avtalsbrott. Det är därför av vikt att avtalet mellan beställare och leveran-tör innehåller sanktioner vid denna typ av avtalsbrott i form av till exempel skadestånd eller vite samt att beställare lägger ned tid på avtalsuppföljning efter en upphandling. Bestäl-lare måste generellt sett bli bättre på att följa upp fakturor gentemot exempelvis det avtalade priset samt bevaka att leverantören i övrigt följer avtalet.

Det ska man hantera i avtalsuppföljningen. Det gäller att ha avtalsvillkor som reglerar si-tuationen då leverantören inte levererar enligt avtal. I värsta fall får man häva avtalet.


JUrIdIK

å har väl vid det här laget missat att Högsta förvaltningsdoms-tolen under 2011 ändrade sin förutvarande praxis och gav vinnande leverantörer talerätt i upphandlingsmål. Numera ska en vinnande leverantör ges möjlighet att försvara sitt anbud inom ramen för en överprövningsprocess där det angrips. Vin-nande leverantör har även rätt att överklaga en dom där det

förordnas om att anbudet ska förkastas. Detta fastslogs av Högsta förvaltningsdomstolen den 7 juni 2011 i det så kallade Arqdesign-målet1. I det kort därefter följande avgörandet i Röke Buss-målet angav Högsta förvaltningsdomstolen dessutom att om den initialt vinnande leverantören inte har fått möjlighet att yttra sig i det tidigare mål där dennes anbud förkastades, borde denne ha rätt att ansöka om överprövning av det nya tilldelningsbeslutet. Även upphand-lingar som initierats före Arqdesign-avgöran-det kan således påverkas därav.

Färre överprövningar?Direkt efter avgörandet i Arqdesignmålet uppkom frågor om hur långt den nya talerät-ten sträckte sig och i debatten framfördes stora förhoppningar om att den skulle leda till att antalet överprövningar av upphand-lingar skulle minska. Tanken var att den vederbörliga pröv-ningen framöver skulle komma att ske i en och samma process baserad enkom på det första tilldelningsbeslutet eftersom vinnande leverantör fick framföra sina argument i den processen. Om domstolen i en sådan process ändå beslutade att det vinnande anbudet skulle förkastas – och domen vann laga kraft – skulle den initialt vinnande leverantören inte därefter kunna ansöka om överprövning av det andra tilldelningsbeslutet. En sådan begäran skulle avvisas på grund av res judicata, det vill säga att ärendet anses rättskraftigt avgjort. Även om den första domstolsprocessen således kunde tänkas bli tyngre och mer utdragen i tid då vinnande leverantör skulle yttra sig, skulle det föra med sig det positiva att en eventuell andra pro-cess helt skulle undvikas. Men har praxisändringen fått denna effekt? Även om det ännu inte gått ett år sedan Arqdesign-avgörandet, och det därför är

Johan Kennemyr är biträdande jurist på Lindahls kontor i Stockholm sedan 2009. Han ingår i Lindahls kompetensgrupp för offentlig upphandling samt i kompetens-gruppen för tvistelösning. Johan Kennemyr är ledamot i advokatsamfundet sedan 2010.

F

Ny praxis om talerätt – har prövningen blivit mer effektiv?

förenat med osäkerhet att rista in alla slutsatser i sten, så har vi sett vissa klargöranden och förtydliganden i praxis som till viss mån stödjer, men kanske framförallt ändå dämpar, förhoppningarna om att allting ska kunna prövas i en och samma process.

Ingen snålskjuts tillåtenTill att börja med har Högsta förvaltningsdomstolen den 8 juli 20112 fastställt att en leverantör, som inte överklagat en förvalt-ningsrättsdom som anger att dennes anbud ska förkastas, inte kan inträda i processen först vid Högsta förvaltningsdomstolen. Leve-

rantören kan således inte åka snålskjuts på att den upphandlande myndigheten överklagar en förvaltningsrättsdom utan måste – för att senare få överklaga ett kammarrättsavgö-rande – själv överklaga domen till kammar-rätten. Om leverantören inte överklagat domen i underinstansen får denne i så fall ansöka om överprövning av det andra tilldelningsbeslu-tet, något som – såsom vi tolkar rättsläget – endast får göras om leverantören vare sig givits möjlighet att yttra sig vid förvaltnings-rätten i den första processen eller haft möjlig-het att överklaga domen. Detta är i linje med Kammarrätten i Sunds-valls avgörande den 9 september 20113, där en leverantör som inte fått yttra sig i första processen, men väl överklagat domen till kammarrätten, inte hade rätt att ansöka om överprövning av det andra tilldelningsbeslu-tet. Slutsatsen torde vara att har man i det första målet givits tillfälle att yttra sig och/eller haft möjlighet att överklaga domen, men avstår, har man också försuttit sin chans att föra ta-lan mot ett andra tilldelningsbeslut. Så långt således en tillämpning som stödjer tanken på att koncentrera prövningen till en enda domstolsprocess.

När upphandlingen är föremåletDock har Högsta förvaltningsdomstolen den 20 december 20114 slagit fast att en vinnande anbudsgivare saknar talerätt i mål där det inte anförs att det vinnande anbud ska förkastas, utan där det endast yrkas rättelse på sådant sätt att en ny utvärdering av anbuden


JUrIdIK

Ny praxis om talerätt – har prövningen blivit mer effektiv?

ska ske – till exempel genom att ett av myndigheten tidigare förkas-tat anbud får vara med i en ny utvärdering. Enligt Högsta förvaltningsdomstolen saknar det i en sådan situation betydelse att utfallet blir ett annat i en ny utvärdering och att den initialt vinnande anbudsgivaren därför förlorar kontraktet. Praxisändringen i Arqdesign-målet kan således inte utsträckas utö-ver att avse fall där en leverantörs anbud direkt angrips. För det fall initialt vinnande leverantör har något att anföra mot anbudet som lämnats av sökanden i första processen, måste denne därför ansöka om överprövning av det andra tilldelningsbeslutet, och han hindras i sådant fall inte formellt av res judicata.

Ändrar inte all tidigare praxisI ett par fall från kammarrätterna har det dessutom slagits fast att Arqdesign-målet inte ändrar den tidigare praxisen att vinnande anbudsgivare inte har talerätt i en överpröv-ning där talan är att upphandlingen ska göras om5, detta oavsett om resultatet blir att den vinnande leverantören förlorar sitt tilldelade kontrakt . Av detta kan slutsatsen dras att Arqdesign-målet må ha inneburit ett viktigt principiellt skifte i synsättet på vinnande leverantörs talerätt, men att det inte inneburit att den blivit automatisk eller vida utsträckt. Tvärtom, såsom framgått ovan, har praxis-ändringen i efterföljande rättsfall begränsats till att avse just en sådan situation som var ak-tuell i Arqdesign-målet, det vill säga att den vinnande leverantören endast ges talerätt när det vinnande anbudet direkt blir föremål för yrkande om rättelse på sådant sätt att domsto-len ska förordna om att det ska förkastas. I konsekvens härmed har också förhopp-ningarna om att överprövningarna ska kon-centreras till en enda process blivit avgränsade till att avse just dessa fall. I andra situationer, till exempel när rättelse yrkas på sådant sätt att en ny utvärdering ska göras utan förkas-tande av vinnande anbud, är det alltjämt möjligt för den initialt vinnande leverantören att överpröva det andra tilldelningsbeslutet. I fall där yrkandet endast är att upphandlingen ska göras om har praxisändringen, åtminstone inte hittills, inneburit någon skillnad överhuvudtaget

Svaret blir – till viss delPraxisändringen kan således inte sägas ha medfört mer än en begränsad koncentrering av prövningarna till en enda process. I många fall är läget därför oförändrat så att en ny överprövning av det andra tilldelningsbeslutet inte kan uteslutas. Rubrikens fråga om praxisändringen medfört mer effektiv pröv-ning kan därför i nuläget besvaras med ”till viss del, men inte i den utsträckning som många kanske hade hoppats på”. I sammanhanget kan nämnas att enligt Domstolsverkets årsredo-visning för 2011 har antalet upphandlingsmål minskat under 2011

– 2 719 inkomna mål jämfört med 2010 då 3 571 mål inkom. Domstolsverket pekar främst på förbättrad konjunktur och ett klarare rättsläge på grund av lagändringar som orsaker till detta. Det är svårt att se hur och om just ändringen av tale-rätten för vinnande leverantörer har inverkat på denna minskning, men det är tänkbart att den åtminstone kan ha haft en viss effekt. Detta återstår dock att utvärdera närmare. Det som oavsett antalet LOU-mål kvarstår som ett stort bekymmer är emellertid tidsutdräkten för domstolarna att avgöra målen. Detta är alltjämt något som ställer till problem för såväl myndigheter (som inte får sina nya avtal på plats i tid) som leverantörer (som får svårt att planera sin verksamhet). För att komma tillrätta med tidsutdräkterna krävs dock inte bara ett klarare rättsläge, utan även ökade resurser till domstolarna att hantera upphandlingsmålen. Avslutningsvis – när vi ändå diskuterar

talerätt – vill vi också peka på att Högsta förvaltningsdomstolen den 13 februari 2012 meddelade två avgöranden6 där rådande praxis om att det inte finns någon talerätt för sökande leverantör avseende domstolens val av påföljd fastslogs. Det innebär att det allt-jämt står domstolarna fritt att oberoende av

vad sökandena yrkar avgöra vilken påföljd – rättelse eller göra om – som är lämplig när överträdelser av LOU väl har konstaterats.

Olof Hallberg och Johan kennemyr

Olof Hallberg är advokat och delägare, verksam vid Lindahls kontor i Stockholm sedan 2000. Han har särskild erfaren-het inom miljö- och fastighetsrätt samt offentlig upphandling, inklusive tvister och processer i allmänna domstolar samt förvaltningsdomstolar och -myndigheter.

1 HFD 2011 ref. 29 • 2 I mål nr 4658-11.3 I mål nr 2210-11 • 4 I mål nr 6288-11.5 Se Kammarrätten i Stockholms mål nr 3270-11, Kammarrätten i Göteborgs mål nr 6427-11 respektive mål nr 8732-11 samt Kammarrätten i Sundsvalls mål nr 3247-11,6 Mål nr 3129-11 samt mål nr 3328-11


JUrIdIK

Bort med onödig byråkrati för tjänsteföretag som vill etablera sig i Sverige, säger EU. Men ska vi ställa lägre krav på de utländska entreprenörerna än på de svenska? Frågan visar sig svår att besvara.

C

har kommunerna koll på EU-rätten?

irka 60 procent av frågorna på kommunernas dagordningar påverkas av EU-rätten, enligt en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting genomförde 2010. Kommunerna är sista länken i EUs gigantiska satsning på att främja den inre europeiska marknaden. Syftet är förstås att gynna tillväxt och ekonomisk utveckling i samtliga medlemsländer.

Det handlar om en mycket stor marknad som företagen i Europa har tillgång till och som man vill underlätta rörligheten på. Nils Ale-sund från Sveriges Kommuner och Landsting menar att det är viktigt att kommunerna ser nyttan med reglerna samtidigt som han medger att arbetet med att förmedla detta till kommunerna har gått trögt. Endast ett mindre antal kommuner har till exempel sett över sina krav på tjänsteföretag så att de överensstämmer med EU:s direktiv. En bidragande orsak är att regelverket är komplext. – Alla frågor är inte lösta, ska vi till exempel ställa lägre krav på de utländska entreprenörerna än på de svenska, det är en utmaning att hantera, säger Nils Alesund. Han tar ambulerande tatuerare som belysande exempel. De reser ofta i anslutning till mässor och kan i princip dyka upp oanmälda. Kommunens tillsyn ska ske och förutsättningarna är tuffa. EU-reg-lerna säger att de tillstånd som får lov att avkrävas eller de krav som kan ställas i samband med tillsyn, måste vara proportionerliga i rela-tion till intresset, vilket ibland kan förutsättas vara lägre än för de som vill etablera sig på orten mer permanent.

Ingen diskrimineringIdag är kommunerna vana vid att myndighetsutövning och service gentemot näringslivet går hand i hand. Men nya utmaningar uppstår när EU-rätten begränsar vilka krav kommuner får ställa på närings-idkare. I det så kallade tjänstedirektivet står att kommunen måste anmäla vilka krav man ställer på tjänsteutövare, och krav som kan anses utgöra omotiverade handelshinder eller diskriminera europe-iska företag är inte tillåtna. I Haninge kommun hade man till exempel tidigare krav på person-ligt möte med den som ansökte om serveringstillstånd. Bakgrunden till kravet var handläggarnas erfarenhet av att tillståndsärendet gick enklare och snabbare och uppföljning av eventuella frågor underlät-tades. Kravet betraktades dock som oproportionerligt i relation till syftet med alkohollagstiftningen, och dessutom fanns det en risk för godtycklig bedömning. Därför har man tagit bort kravet, efter en om-fattande genomgång som inkluderade alla kommunens föreskrifter.

Omfattande arbeteHaninge kommun är en av få kommuner som har genomfört en granskning av sina krav i relation till tjänstedirektivet. Kommun-jurist Görel Wentz berättar att det var ett mycket omfattande och tidskrävande arbete. Till en början måste alla dokument inventeras och det inkluderade kommunens föreskrifter och tillståndsblanket-ter, men också i policydokument och vägledningar vid tillståndsbe-dömning. Att sätta sig in i reglerna var också tidskrävande och resultatet blev i slutänden att relativt få krav behövde revideras. – Projektet var lärorikt och vi måste ju även fortsättningsvis an-passa nya föreskrifter utifrån tjänstedirektivet, säger Görel Wentz. Men hon tror att det är svårt att garantera att kommunen inte framö-ver inför nya föreskrifter som bryter mot tjänstedirektivet, eller på annat sätt bryter mot EUs intentioner att undanröja handelshinder. – Vi har en uppgift att informera kommunledningen om vad som gäller, men jag tror att kunskap om reglerna kan vara svår att upprätt-hålla, säger hon. Myndigheten Kommerskollegium ansvarar bland annat för att Sveriges handel med omvärlden sköts enligt regelboken. De har tagit fram informationsmaterial för att sprida kunskapen om EU-rättsliga frågor i kommunerna och har nyligen öppnat en helpdesk dit kom-munerna kan ringa. Det är ganska många kommuner som helt saknar en egen jurist. – Det är komplexa frågor som ställs och även om vi inte alltid kan erbjuda entydiga svar, kan vi alltid ge råd om inremarknadsreglerna. Det är också viktigt att föra fram frågorna för att skapa en dialog och kartlägga vilka utmaningar som kommunerna står inför, säger Ola Landström på Kommerskollegium.

Risk för rättsprocesserOm en tillverkare eller leverantör bestrider kommunens tillämpning av föreskrifterna och menar att de strider mot EU-rätten då har kom-munen en skyldighet att pröva frågan. – Det är möjligt att vi kommer att få se en liknande utveckling av rättsläget och antalet överprövingar, som vi upplevt på upphand-lingsområdet, säger Olivier Linden på Kommerskollegium.

Malin Ulfvarson

Anna-Karin Johansson Livsmedelsverket.

Görel Wentz, kommunjurist i Haninge kommun.

Nils Alesund, Sveriges Kommuner och Landsting.

Olivier Linden, Kommerskollegium.

Ola Landström, Kommerskollegium.

Inremarknadsguide för kommuner: www.kommers.se/imguidenkommuner


JUrIdIK

Köp för all del inte svenskt!

örra hösten stoppade regeringen Livsmedelsverkets planer att publicera miljösmarta kostråd, trots att myndigheten hade ett uttalat uppdrag att minska svenskarnas miljöpåverkan i matkonsumtionen. Orsaken är att Livsmedelsverket rekom-menderade närproducerad mat – något som inte godkändes av EU-kommissionen.

I en omarbetning av råden fokuserade man istället på de underlig-gande miljöfaktorerna som transporternas betydelse, användningen av bekämpningsmedel och effekterna på biologisk mångfald, men regeringen godkände ändå inte publicering eftersom man bedömde att kostråden fortfarande kunde betraktas som omotiverade han-delshinder.

Vad hände sedan?Det blev inga miljösmarta kostråd, men Anna-Karin Johansson på Livsmedelsverket berättar att de har använt sig av det omfattande vetenskapliga underlag som man tog fram i projektet och samman-ställt en mer lättillgänglig konsumentinformation. – Ska man ge råd måste man dra vissa slutsatser och ibland göra förenklingar, och det var inte möjligt att ta hänsyn till alla synpunk-ter och samtidigt utforma användbara råd. Nu har vi publicerat lättillgänglig information för konsumenterna att själva dra sina slutsatser och underlätta medvetna val, säger Anna-Karin Johans-son. Många reagerade starkt på regeringens beslut att inte publicera kostråden. Ska EUs regler om handelshinder verkligen väga tyngre än aktuella miljöhänsyn? Kommerskollegium svarar att det visst går att sätta miljön före frihandel – om det är motiverat. Myndigheten var också involverad i beslutet att stoppa den ursprungliga versio-nen av Livsmedelsverkets konsumentråd. – Det är okej att sätta upp handelshinder om man kan visa att reglerna främjar en bättre miljö. När det gäller Livsmedelsverkets

konsumentråd menar vi att Livsmedelsverket, i de delar av råden som var handelshindrande, inte hade visat en positiv effekt för miljön, säger Fredrik Olsson på Kommerskollegium. Det hela stöp på huruvida närproducerat är att föredra framför importerade produkter. För animaliska livsmedel har till exempel produktionen en betydligt större klimatpåverkan än transporten. – Att säga att närodlat är bra för miljön är en förenkling som inte alltid stämmer överens med verkligheten, säger Fredrik Olsson.Livsmedelsverket reviderade sina klimatsmarta kostråd, men resultatet ansågs för urvattnat att man la ner projektet. Den nya versionen skickades därmed aldrig till EU för godkännande.

Har startat en diskussionMen Anna-Karin Johansson framhåller att arbetet inte har varit bortkastat, utan skapade debatt på alla nivåer, både i Sverige och på EU-nivå. – Vi var först ut med den här typen av råd i Europa och det tar väl lite tid innan alla är med på tåget, säger Anna-Karin Johansson. Och Livsmedelsverkets råd lever vidare, men utan myndighetens namn. – Några organisationer gick ihop och publicerade råden själva. Så de finns och har fått en viss spridning, säger Anna-Karin Johansson.

Många bryter mot regelnEn titt på kommunernas webbplatser visar att många kommuner arbetar aktivt för att främja det lokala näringslivet – och uppmanar sina invånare att handla närproducerat. Kommerskollegium uppger att gränsdragningen är något oklar. – Det är en stor gråzon vad som är tillåtet när det gäller att främja det lokala näringslivet, säger Olivier Linden på Kommerskollegium. Att ge ekonomiska bidrag till lokala företag är problematiskt ur ett frihandelsperspektiv, men att marknadsföra orten och dess näringsliv på ett objektivt sätt bör få godkänt. Kommerskollegium har inte några generella råd att ge utan frågan måste prövas från fall till fall för att se om främjande åtgärder kan ha en negativ effekt på handeln med andra EU-länder. Men att skilja på varor utifrån deras ursprungsland strider mot EU-rättens likabehandlingsprincip – en princip som är mycket väl bekant för dem som arbetar med offentlig upphandling.

Malin Ulfvarson

En kommun som uppmanar sina medborgare att handla svenska äpplen bryter mot EU-rätten. Det är inte bara myndighetsutövningen som ska rätta sig efter EU-direktiven, även ett uttalande från en enskild tjänsteman kan fällas.

F


FOKUS: sTädTJäNsTer

I Gislaved har 68 lokalvårdare gått utbildning i moppteknik och därmed fått så kallat mopp-körkort. Redan efter några veckor med den nya metoden har några av dem minskat sina belast-ningsbesvär.

tädmoppen som arbetsredskap innebär monotona rörelser och vridningar av kroppen. Att lära sig städa ergonomiskt är därför viktigt för att minska belastningsskador.Elisabeth Henningsson på Kommunhälsan i Gislaved tittar på förebyggande åtgärder för att undvika arbetsrelaterade skador hos personalen och hon är en av initiativtagarna till att lokal-

vårdarna fått möjligheten att ta moppkörkort. – Jag tog kontakt med kollegor i Sundsvall där jag hört att man nått ett lyckat resultat med moppkörkortsutbildning. Vi tyckte det var värt att prova och i samarbete med Kjell Sjöblom, områdeschef för lokalvården Fastighetskontoret i Gislaveds kommun, har vi nu genomfört en utbildning där 68 lokalvårdare inom kommunens olika verksamheter deltagit.

Ergonomisk städningMålet är att minska belastningsskador hos personalen, framför allt i nacke, axlar och handleder, de delar på kroppen som främst blir drabbade av arbetsskador hos den här yrkesgruppen. – De får lära sig att jobba på ett mer ergonomiskt sätt, till exempel genom att undvika att vrida på handlederna och arbeta med sänkta

S

Moppkörkort minskar belastningsskador

axlar. De lär sig också att använda mindre kraft och mer teknik. Ta fläckborttagning som exempel, istället för att använda armarna an-vänder man benen, via moppen då givetvis. Det är också viktigt att man tänker på att hålla ett löst grepp runt moppskaftet, att använda benen mer i stället för den övre delen av kroppen. Vilka resultat har ni sett hittills? – Vi har ännu inga siffror på resultatet av utbildningen, men ett antal personer har sagt att de har blivit bättre, i handlederna fram-för allt. Och någon har sagt att värken i axlarna släppt, efter bara någon månads städning med den nya metoden, berättar Elisabeth Henningsson.

Man blir aldrig fullärdAnette Linnè, Städledare Gislaveds Kommun, är en av dem som gått utbildningen. Hon har arbetat med lokalvård sedan 1986 och har varit i Gislaveds kommun sedan 1997 och har med andra ord en lång och gedigen erfarenhet av sitt yrke. Anette Linné berättar att hon och hennes kollegor tyckte att det hela var lite löjligt i början. Men de förstod så småningom vikten och tyckte att det var en bra och nödvändig utbildning. – Vi skrattade väl inte åt idén men tänkte – vad är detta, ska de lära oss att städa nu också, kom igen, vi kan ju det här redan! – Men efterhand förstod vi att det inte var så enkelt att städa rätt som vi hade trott. När vi sedan verkligen gått utbildningen förstod vi att det finns mycket att lära. Det är många moment att tänka på, och faktum är att alla inte klarade sig utan vissa blev kuggade och fick göra om ”uppkörningen”. Vad fick ni lära er på utbildningen?

MoppkörkortsutbildningenUtbildningen innefattar en teoretisk och en praktisk övningsdel innan det är dags för ”uppkörning” och den ger lokalvårdarna en certifiering i arbetsteknik och moppning. Praktiska övningar • Ergonomikunskap• Genomgång arbetsteknik• Svirvelmetod• Skjutmetod• Skrapmetod• trappstädning

Illustration: Johan anderssonkälla: Borago.se

Moppkörkort minskar belastningsskador

sl.se/jobb

Vill du hålla i trådarna när

Stockholm växer?

Upphandlare och UpphandlingsledareStockholm växer med en hastighet som motsvarar ett helt Malmö vart tionde år. Vi är därför i ett starkt expansivt skede med att utveckla framtidens kollektivtrafik. Eftersom SL är en beställar organisation är upphandling en viktig funktion i företaget.

Du tillämpar LUF, har goda utvecklingsmöjligheter och chans att skapa nya arbetsmetoder och strategier. Vill du arbeta i en samhällsnyttig organisation som skapar avtryck i stockholmarnas vardag?

Då kanske ditt nästa jobb är hos oss.

– Att ha rätt höjd på moppskaftet. Hur vi ska gå och hur vi ska ha armarna och så vidare. Det är så mycket som är viktigt att göra rätt när man städar. – Det är sådant man inte tänker på när man är självlärd. Många lokalvårdare har ju blivit ”inkastade” i jobbet och har i prin-cip fått lära sig att städa själva. Då blir det lätt att du har fel höjd på moppskaftet och använder fel teknik när du går och så vidare. Kan du ge något konkret exempel som var nytt för dig? – Det fanns flera olika tekniker som jag inte haft en aning om. Hur man till exempel kan stä-da under bänkar, sätt att städa i hörn och på lister etc. Jag visste inte att man kunde hantera moppen på så många olika sätt. Kan du känna att arbetet har blivit lättare tack vare ut-bildningen? – Ja, det har det definitivt och jag tänker mer på hur jag arbetar nu. Hur jag har moppen, hur jag går, hur jag har axlar och handleder och hur jag böjer mig. Det är mycket sådant jag inte har tänkt på innan. – Det går att städa ergonomiskt, och att tänka sig för lite hur man gör, säger Anette Linnè.

Bibehållen kunskap med teknikombudNu ser Gislaveds kommun över hur personalen ska kunna bibehålla kunskaperna över tid, till exempel med hjälp av uppföljningsmöten i organisationen. Dessutom ska de utbilda så kallade teknikombud

som följer upp och ser till att moppmetoderna efterlevs. – Min roll som områdeschef är att se till att per-

sonalen får utbildningen och att de går den och att kunskapen sedan efterlevs, säger Kjell Sjöblom. Tanken är att teknikombuden också ska ge nyanställda en introduktion, med tips och råd,

innan de fått möjlighet att gå utbildningen. Hur ofta behöver ni hålla moppkörkortsutbild-

ningen? – Det beror förstås på vår personalomsättning

som är väldigt låg, men någon gång per år kommer vi att samla och utbilda alla nyanställda. Vi har få som slu-

tar, om de gör det går de i regel i pension och vi står inför en del avgångar under den närmaste tio-årsperioden, berät-

tar Kjell Sjöblom. Mona Sundquist

Vad är detta – ska de lära oss städa nu också, kom igen, vi kan ju det här redan!



Vi är kronan på verket i dina affärerNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer.

www.glimstedt.se

Rena ytor och god hygien utan att göra avkall på miljön, det uppnår man om man använder Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för rengöringsprodukter. Nya krav har nyligen arbetats fram och bland nyheterna syns parabener, biocider och etanol. Men för att följa upp kraven krävs en viss kemikunskap.

G

hur mycket kemi måste jag kunna för att upphandla rengöringsmedel?

enom att ställa miljökrav på kemisk-tekniska produkter kan kommuner och landsting minska spridningen av miljö- och hälsofarliga ämnen. – De farliga egenskaperna i städ-produkter är inte så allvarliga som de

har varit, men miljö- och hälsopåverkan blir betydande eftersom produkterna används i så stora mängder, säger Maria Azzopardi, projektledare för kemisk-tekniska produk-ter på Miljöstyrningsrådet. Kriterierna har ny-ligen uppdaterats för att följa den nya klassificerings- och märkningslag-stiftningen (CLP) och för att driva ut-vecklingen framåt med skärpta miljö-krav. – Nytt för de ke-misk-tekniska krite-rierna är att vi infört krav på bland annat

innehåll av parabener och biocider samt biobaserad etanol, säger Maria Azzopardi.

Egenskaper i fokusKraven ställs huvudsakligen på produkters och ingående ämnens egenskaper och en-dasti undantagsfall ställs krav på begränsning av enskilda namngivna ämnen. – Om man ska sammanställa miljökrite-rier skulle man förstås kunna göra en lista på

ämnen som inte får förekomma i produkterna eftersom man

vet att de är farliga. Men då begränsar man dokumen-

tets livslängd eftersom det alltid kan komma ut nya produkter med nya farli-ga ämnen på marknaden. Istället tittar

de på hur ämnena och produkterna är klassi-ficerade. Företag som

vill sätta en ny kemisk

produkt på marknaden måste göra en så kallad självklassificering enligt lagens ramar för att avgöra om och i så fall, på vilket sätt produkten är farlig. – Genom att utgå ifrån klassificering ute-sluter vi inte namngivna ämnen utan ämnen som är farliga på ett visst sätt, exempelvis mycket giftiga och cancerframkallande äm-nen. Då lever kriteriedokumentet längre. Nu-varande kriterier har i stort haft samma grundkrav sedan 2007. En fråga som dis-kuterats de senaste åren är innehållet av parabener, ett vanligt konserveringsmedel i kosmetiska och hygieniska produkter. – Där har vi gått på rekommendationer från EUs vetenskapliga kommitté SCCS. Vi för-söker vara lyhörda för de senaste rönen.

InnovationsvänligEn annan fördel med att undvika en svart-lista med förbjudna ämnen är att främja utvecklingen av nya innovativa produkter. Maria Azzopardi är angelägen om att krite-rierna stimulerar utvecklingen så att kemisk-tekniska produkters miljö- och hälsoegen-skaper ständigt förbättras. Utöver kriteriedokumenten finns även motiv till varför varje krav behövs och ett tillämpningsdokument med tips om hur kriterierna kan användas. På Miljöstyrnings-rådets webbsida finns även ett svarsformu-

Johan Andersson

Vem blir årets städare 2012?Det drar ihop sig till semifinal i tävlingen årets städare 2012. Åtta tävlande kommer att samlas i Kristianstad i april för semifinal. Finalen är i Piteå den 30 november i år. Deltagarna representerar hela landet bestående av representanter från både offentlig sektor och entreprenörer. Det är andra Årets Städare arrangeras av Sveriges Rengöringstek-niska Förbund, SRTF. – Succén från 2009 gör att vi med glädje noterar branschens fort-satt stora intresse för arrangemanget, skriver man på sin webbsida. Syftet med Årets Städare är att öka intresset för och kunskapen om städbranschen samt att lyfta fram den enskilda individen i sin yrkesroll – städarens.

källa: åretsstädare.se

kontrollera städningen i vårdlokalerGod hygien i vården är en avgörande faktor för att undvika att spri-da bakterier och smitta. Idag finns det flera typer av produkter på marknaden för att ta omgivningsprov och kontrollera hygien. Med UV-ljus kan man direkt se om rengöringen är tillräckligt bra. Om kontrollen kräver högre noggrannhet finns det andra alternativ. Företaget Food Diagnostics har en produkt för omgivningsprov som man rekommenderar inom vården och livsmedelsindustrin. Systemsure plus är en liten handhållen enhet som på 15 sekunders svarstid ger besked om mängden organiskt smuts på en yta.


35www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2012

Vi är kronan på verket i dina affärerNär du anlitar oss har du alltid tillgång till de bästa experterna på affärsjuridik. Låt oss hjälpa dig att se skogen för alla träd. Vi är drygt 200 medarbetare på 18 kontor runt om i Sverige och Baltikum som engagerar sig helhjärtat. För att du ska göra bättre affärer.

www.glimstedt.se

lär. Detta rekommenderas eftersom det gör det enkelt för leverantören att svara och ger upphandlaren en överblick över verifikaten som bevisar att kraven är möjliga att följa upp.

Kemi på detaljnivåDet kan vara komplicerat att följa upp kraven från kriteriedo-kumentet, det är inte alla kom-muner eller landsting som har den kemiska kompetensen. Det är förstås möjligt att hyra in en konsult på ett par timmar, och så finns Miljöstyrningsrådet till-gängliga som stöd. – Många av dessa krav är gan-ska komplicerade med mycket kemi på detaljnivå, men vi finns tillgängliga och svarar gärna på frågor genom vår rådgivning, sä-ger Maria Azzopardi.

Tidigare har kriterierna för kemisk-tek-niska produkter bara funnits på en enda nivå. Nu finns de på Miljöstyrningsrådets

alla kravnivåer: bas-, avancerad och spjutspetsnivå. – Vi har infört krav på olika nivåer för att användarna själva ska välja sin ambitions-nivå enligt sin verksamhet. Produkter som omfattas av kriterierna behövs i alla slags verksamheter, vilket gjort de kemisk-tekniska kriterierna till de mest nedladdade på Miljö-styrningsrådets webbsida.

Malin Ulfvarson

Hos Miljöstyrningsrådet kan man även hämta förslag till miljökriterier vid upphand-ling av städtjänster. De miljöaspekter som är viktigast vid städning och som man därför bör ställa krav på är att ha kompetens och rutiner för att välja städmetod, kemiska pro-dukter samt hantera kemikalier, inköp, avfall och transporter på ett sätt som minimerar negativ miljöpåverkan.

För att säkerställa att leverantören tar till sig och arbetar enligt kraven krävs det att företaget har vissa miljörutiner på plats, och till exempel att namnge en kontaktperson i miljöfrågor.

Om de dessutom kan visa upp dokumente-rad städutbildning där miljöfrågor ingår kan man förvänta sig att arbetet utförs snabbare och bättre.

Produkternas miljöpåverkan är förstås en väsentlig del av städtjänstens miljöpåver-kan och kriterierna skulle också ha kunnat innefatta någon form av krav på doserings-hjälpmedel, eftersom rätt dosering är viktigt för miljön. Men Miljöstyrningsrådet har i sin förstudie konstaterat att städbranschen redan vidtagit åtgärder för att hålla nere förbrukningen, av kostnadsskäl.

källa: Miljöstyrningsrådet

krav på städtjänster

Maria Azzopardi, projektledare för kemisk-tekniska produkter på Miljö-styrningsrådet.



alla kan städa, därför underskattar man ofta komplexiteten i en städupphandling.Det menar Städmäklarna, som här ger sina bästa råd vid upphandling av städtjänster.

S

Goda råd vid upphandling av städtjänster

tädmäklarna är ett konsultföretag som hjälper till med upphandling och uppföljning av städtjänster. – Ett grundläggande problem med städupphandlingar är att alla tror att det är enkelt. Alla tycker sig veta vad

som krävs. Men städ kräver yr-kesskicklighet. Det är inte trivi-alt, det kommer med ett paket med arbetsmiljö, ergonomi, sak-kunskap om exempelvis materi-albehandling för att inte tala om de problem som branschen dras med, säger Jesper Borrfors från Städmäklarna. Hans erfarenhet är att man äg-nar städupphandlingen ganska lite intresse. – Så fort du har ett ointresse från köparsidan blir resultatet lidande, säger Jesper Borrfors.

Branschen är stor – mycket storDet stora problemet i branschen är de oseriösa städbolagen, som betalar svarta löner och struntar i arbetsmiljöfrågorna. De anlitar underleverantörer för att dölja ett oseriöst agerande och det är inte ovanligt att anbuden inne-håller inkorrekta uppgifter om vilka krav man uppfyller. – Som beställare är du ändå ansvarig för underleverantö-rerna, att de betalar skatt och arbetsgivaravgifter till exempel. Var noga med att ta det ansvaret – ställ kra-ven direkt i förfrågningsunderlaget, säger Lotta Salomonsson. Städbranschen är mycket omfattande och det kommer i regel in många anbud i upp-handlingar, cirka 16-18 stycken är inte ovan-

ligt, enligt Jesper Borrfors.Siffror från branschorganisationen Almega Serviceentreprenörerna visar att städ- och servicebranschen består av cirka 1 880 aktie-bolag med över 41 000 anställda och omsät-ter nästan 25 miljarder kronor.

Cirka hälften av företagen del-tar i offentliga upphandlingar och en allt större del av företa-gens omsättning kommer nu-mera från offentliga uppdrag, cirka 34 procent. Precis som i många andra branscher är det betydligt fler stora företag som lämnar anbud. Serviceentreprenörernas rap-port visar också en stark pris-press på grund av den stora konkurrensen på marknaden. Städbranschen är också kritisk till att offentlig sektor lägger för stor fokus på pris i utvärde-ringen av anbud. Man tycker att prispressen är ett växande problem, och är en orsak till varför många företag avstår från att lämna anbud i offentlig upphandling. Majoriteten av de till-frågade företagen anser att de inte har kunnat höja priserna i samma takt som lönekostna-derna har höjts. Över hälften av företagen har även tvingats sänka sina priser under året till följd av den ökade prispressen.

Två sidor av prispressenLotta Salomonsson tycker inte att ansvaret för den rådande prispressen kan läggas en-bart på upphandlaren. – I städbranschen råder mycket låga mar-

5 tips för en bra städupphandling 1. Läs på om bran-schen, aktörer, nyckeltal etc. (serviceentreprenö-rernas branschrapport)2. Utforma uppdraget så specifikt det är möjligt. Instruktion, organisation, kvalitets-uppföljning etc.3. Våga sticka ut hakan! LOU är inte anpassad för städupphandlingar. Den bakbinder i flera avseenden upphand-lare som vill förändra och förbättra konkur-rensvillkoren.4. Överprövning är mer regel än undantag, ta i ordentligt i tidsplanen för upphandlingen.5. Slutligen, följ löpande upp de krav ni ställt i upphandlingen. allt för ofta går oseriösa leverantörer ut som vin-nare i upphandlingar på falska grunder.

källa: Städmäklarna

Ann-Charlotte (Lotta) Salomonsson och Jesper Borrfors, från Städmäklarna, en del i konsultföretaget Fairdeal Group AB.

Illus

trat

ion:

Joha

n a

nder

sson


37www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 2 2012

Riktigt rent?

Drivdon ABDjupa 4321823 93 Segersta0278-65 33 90Säljes av:MILKUM 060-17 52 [email protected]

Organiskt material, kemikalier och många andra ämnen är fluorescerande och lyser upp i UV-ljus.

UV-ljus kan användas för kontroll av:• Rengöring i lokaler• Rengöring av utrustning

Med UVisable® UV-lampor får man omedelbart och pedagogiskt svar på om rengöringen är tillräckligt bra.

Goda råd vid upphandling av städtjänster

ginaler för verksamheten på grund av hård konkurrens. Det är relativt lätt att starta ett städbolag och det finns otroligt många bolag på marknaden. Branschen måste lära sig att framhålla andra kvaliteter än lågt timpris. Det innebär inte att upphandlarna är fel-fria. Ett ansvar vilar också på köparen, och vissa upphandlare försöker finna nya vägar, anser Jesper Borrfors. Men tyvärr bemöts de ofta med överprövningar. – Ett initiativ att stävja den osunda till-lämpningen gjordes nyligen genom att fast-slå att personalkostnaderna för leveransen inte får understiga 60 procent av den totala kostnaden. På så sätt ville man komma åt problemen med underleverantörer, säger Jesper Borrfors. – Men då får man på käften, med över-prövningar. Lagen om offentlig upphand-ling är så grå i många avseenden. Och leve-rantörerna ser till sitt lilla, säger han. I en annan aktuell upphandling i en stor kommun har man försökt införa en minimi-gräns, man förkastar alla anbud under 220 kronor i timmen. – Leverantörer som överprövar sådana in-itiativ skjuter sig i foten. Då känner man sig

som upphandlare förstås väldigt uppgiven. Jesper Borrfors blir rejält förtretad och upp-eldad medan vi pratar. Han menar att de bra leverantörerna och upphandlarna vill samma sak egentligen men att LOU inte är optimerad för städupphandling. – Vi som arbetar i branschen vet vilka bo-lag som är oschyssta och vi försöker på olika sätt hitta krav som får bort dem, men upp-handlarna saknar verktyg.

Säkra leveransenUppföljning är viktigt för att nå ett bra re-sultat och det är ett område som är mer efter-satt än kravställningen. Lotta Salomonsson tror dock att utvecklingen går åt rätt håll, uppföljning har kommit i strålkastarljuset – kanske med anledning av uppmärksammade skandaler i media. – Ett avtal är ett löpande tvåparts-arbete. Ha en dialog med leverantörerna, uppmanar hon. Något som är viktigt att följa upp är kra-ven på utbildningsnivå, det finns vissa bran-schutbildningar som är viktiga. – Lita inte på uppgifter på ett papper, gör en intervju med några av de anställda och ifrågasätt, säger Jesper Borrfors.

– Det förekommer att upphandlaren i efterhand upptäcker att leverantören inte lever upp till de krav som man har hävdat i upphandlingen. När avtalet väl är tecknat är det mycket svårt att ta sig ur. Vid fullbordad upphandling står de sedan ganska handfall-na i befintligt avtal. Vill man försäkra sig om ett bra resultat under avtalsperioden är ett relativt enkelt sätt att behandla sina städare som männis-kor. Jesper Borrfors påpekar att de ofta är osynliga på våra arbetsplatser. – Förtjäna dina städare, se till att de har en bra arbetsplats att gå till, ta en fika med dem. Med lite mänskliga relationer kommer du att få det där lilla extra i retur. Det är inte bara en städfunktion vi upphandlar – det är människor.

Malin Ulfvarson

Ny statlig upphandling av städprodukterNya statliga ramavtal för hygien- och städprodukter är att vänta. Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet har dragit igång en för-studie för att undersöka förutsättningarna för en ny ramavtalsupp-handling inom området. Förändringar av behov, marknad, teknik och upphandlingsregler motiverar en mer omfattande översyn. Under våren kommer man att träffa olika intressenter, både hos avropande myndigheter, leverantörer och branschorganisationer inom hygien- och städprodukter. Förstudien beräknas vara klar i maj i år. Nuvarande ramavtal gäller till den 16 november 2012.

källa: kammarkollegiet

Iss städar kärnkraftverkISS får fortsatt förtroende som tjänsteleverantör vid Barsebäcksver-ket. Nyligen tecknades ett treårigt avtal till ett värde av över 30 mil-joner kronor. ISS är den största tjänsteleverantören till den svenska kärnkraftindustrin med tre av landets fyra anläggningar. Förutom Barsebäck levererar ISS tjänster till kärnkraftverken i Forsmark och Oskarshamn. Totalt sysselsätter uppdragen cirka 300 personer. Av dessa arbetar runt 25 personer vid Barsebäcksverket. Barsebäcks-verket är en kärnkraftsanläggning under avveckling men där nya spännande verksamheter sedan några år startat upp, och där ISS svarar för att leverera service inom en rad olika områden. Totalt omfattas ett tiotal olika tjänster som sanering, lokalvård, marksköt-sel och måltidsservice.

källa: ISS

Förtjäna dina städare, se till de har en bra arbets-plat att gå till, ta en fika med dem.


UPPhaNdLING

Danmark har fram till sommaren ordförandeskapet i EUs ministerråd och de driver reformarbetet med upphandlingsdirektiven med stor iver. Europaex-pert Christina Möll rapporterar från en välbesökt konferens i köpenhamn.

nder första halvåret 2012 har Danmark ordförandeskapet i EUs ministerråd och därmed också uppdraget att formulera dagordningen för de olika möten som äger rum. Ett allt överskuggande område är förändringen av upphandlingsdi-rektiven. I syfte att förmedla kunskaper och hämta inspiration

genomförde Copenhagen Business School (Handelshøjskolen) i samarbete med Konkurrencestyrelsen (danska Konkurrensverket) en tvådagarskonferens med utgångspunkt i de tre honnörsorden för förändring av upphandlingsdirektiven: nämligen modernisering, växt och innovation. Konferensen utmärktes av föreläsningar i ett fartfyllt tempo, med gästföreläsare från många europeiska universitet. Denna artikel är nu inte en genomgång av förslaget till de nya upp-handlingsdirektivens artiklar, utan ett referat av vad arrangörerna och utvalda föreläsare ansåg vara viktigt att fokusera på under två dagars upphandlingskonferens.

ModerniseringFörändringen av upphandlingsdirektiven har identifierats som en

U

av tolv nyckelfaktorer för den inre marknadens förbättring. Syftet med de nya direktiven är att öka transparensen i upphandlingspro-cessen, stärka likabehandling av företagen, stimulera konkurrens och säkra en högre grad av effektivitet i upphandlingsverksamheten. Tom Holsøe från Kammeradvokaten (danska regeringens råd-givare) pekade på att upphandlingsverksamheten rör sig inom två huvudtyper, dels upphandling av standardvaror (pennor etc) och dels upphandling av komplexa kontrakt (IT, infrastruktur m.m) Upphandlingsdirektiven ska möjliggöra köp inom båda huvudty-per. Ett problemområde är ramavtalens avropsmodeller och huruvida det är tillåtet att använda två modeller för avrop, förnyad konkur-rensutsättning och rangordning, i samma ramavtal. Eftersom det inte finns någon direkt vägledning utöver den från svenska reger-ingsrätten som internt inte var helt överens, ansåg Tom Holsøe att tolkningen av artikel 32 i upphandlingsdirektivet för klassisk sektor ännu inte var klarlagd. De befintliga reglerna ger således utrymme för fortsatt juridisk osäkerhet och detta råder man inte bot på i

direktivförslaget.

En modell för flexibilitetVad gäller de mer komplexa kontrakten finns här behov av att kunna följa den tekniska utvecklingen

under kontraktsperioden. Ett exempel kan vara upphandlade mobil-telefoner som ska fylla ett telefonibehov, men som genom ”appar” och andra finesser plötslig kan tillgodose nya men angelägna behov som inte har funnits med i förfrågningsunderlaget. En modell för flexibilitet och förändringar under kontraktsperioden måste därför etableras, annars riskerar man att avropa standardlösningar också inom tekniskt avancerade kontrakt. Tom Holsøe avslutade med att

Många åsikter oM nya upphandlingsdirektiv

Har flexibiliteten gått för långt?


UPPhaNdLING

Många åsikter oM nya upphandlingsdirektiv

citera Ray Hammond: ”There will be more technological change in the next two decades than occurred throughout the whole of the last century”. I ett sådant perspektiv känns ett fyraårigt ramavtal väldigt långt.

FöretagarperspektivetNästa spännande talare under punkten modernisering var Arnhild Dordi Gjønnes styrelseledamot i Business Europes arbetsgrupp för offentlig upphandling och tillika advokat. Arnhild berättade att hon framfört till Europaparlamentet att förslaget om att höja tröskel-värdet till 500 000 euro gällande tjänster inom bland annat vård och omsorg samt utbildningstjänster var ett mycket effektivt sätt att hindra mindre företag från att lägga gränsöverskridande anbud. Således en tydlig sågning av denna del av direktivförslaget. Busi-ness Europe har konsekvent hävdat att problemen med upphand-ling inte härrör ur direktiven, men ur tillämpningen av reglerna. Ser man på de olika upphandlingskulturerna i EUs medlemsländer ser man att tillämpningen av regelverken skiljer sig åt och att det verkliga behovet är en tydligare vägledning från EU-kommissionens sida om hur reglerna ska förstås och tillämpas. Även om direktivförslaget slår fast att kravet på ekonomisk kapacitet inte får leda till ett omsättningskrav hos leverantören överstigande tre gånger det uppskattade kontraktsvärdet ser Busi-ness Europe inte att detta är till någon större fördel för de mindre företagen.

En nagel i ögatGustavo Piga professor i ekonomi vid Roms universitet underkände upphandlingsdirektiven ambitioner att vara särskilt dedikerade till små och medelstora företag. De lösningar som föreslås i de nya direktiven gäller för alla företag och det krav som föreskriver att stora kontrakt ska delas upp gör det lätt för många företag att bilda konkurrensbegränsande konglomerat. En verkligt farbar väg skulle vara att inspireras av en amerikansk modell där små och medelstora företags representanter är på plats hos de stora inköpsorganisatio-nerna för att bevaka att hänsyn verkligen tas till små och medelstora företag. Dessa representanter byts ut vartannat år, eftersom de i sanning tar sin uppgift om att vara ”en nagel i ögat” (läs ”pain in the ass”) på upphandlarna på största allvar. Vilket leder till att represen-tanterna inte alltid ses med blida ögon av inköpsorganisationerna. Varken Gustavo Piga eller Arnhild Dordi Gjønnes ansåg att direk-tivförslagen tillgodoser de små och medelstora företagens konkur-rensmöjligheter på den offentliga arenan.

Centralt för tillväxtOffentlig upphandling utgör en femtedel av EUs BNP och pekas därför ut som ett centralt område i EUs 2020-strategi för tillväxt inom EU. Föredragshållarna fokuserade på huruvida det juridiska ramverket i verkligheten utgör ett hinder för gränsöverskridande handel på den offentliga marknaden och i vilken omfattning länder utanför EU ska inkluderas i den offentliga upphandlingen.

Förhandling på agendanHögt upp på önskelistan över viktiga förändringar i upphandlings-direktiven står mer flexibla modeller för upphandling, härunder möjligheten att förhandla med anbudslämnarna. Den rådande hu-vudregeln om förhandlingsförbud anses av åtskilliga medlemslän-der (inklusive vårt eget land, som ses av upphandlingsutredningen) som onödigt hindrande för att uppnå målet med upphandlingen: ”den goda affären”. Professor Steen Treumert från Köpenhamns universitet ställde sig inledningsvis frågan om det finns ett behov av förändringar på området för ökad flexibilitet. Svaret var ett entydigt ja. Behovet

av ökad juridisk flexibilitet berör omständigheter innan upphand-lingsprocessen, under processen och efter processen. Möjligheten att tillämpa villkoren i direktivförslaget för klassisk sektor artikel 24 punkt 1e: ”Om kontraktet på grund av särskilda omständigheter som har att göra med arbetenas, varornas eller tjänsternas art eller komplexitet eller med risker till följd av detta inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar” skapar oklarhet i förhandlingsutrymmet

och väcker en hel del farhågor hos företagen som efterlyser klara spelregler och förutsebarhet. Efter upphandlingens avslutande kan ändrade förutsättningar uppstå och artikel 72 reglerar under vilka omständigheter detta kan ske utan att ett nytt upphandlingsförfarande måste genomföras. Steen Treumert frågade om flexibiliteten har gått

för långt i och med artikel 24. Det är en fråga som bara tiden kan utvisa och förhoppningen är väl att företag och tjänstemän inte ska vänta länge på klarlägganden från EU. Dröjer det, kommer nog få instämma i att reglerna har förenklats.

Nya verktyg för innovationBeaktande det faktum att den privata sektorn är mer känd för att skapa innovativa lösningar än den offentliga, handlade konferensens tredje del om hur den offentliga sektorn kan utveckla innovation i samarbete med den privata sektorn genom att använda sig av offentlig-privata partnerskap (PPP), konkurrenspräglad dialog och koncessioner. Carina Risvig Hansen, forskare och avdelningschef på Konkur-rencestyrelsen, redogjorde för det nya koncessionsförslaget och Professor Martin Burgi från Ruhr University of Bochum pekade på att det som förr kallades sekundära hänsyn i upphandlingskontrakt, såsom sysselsättning av långtidsarbetslösa, efterfrågan av etiskt framställda produkter etc. numera kallas strategiska hänsyn och kan utgöra verktyg för innovativa lösningar. Mätt av de fantastiska kunskaper som alla föreläsare (av vilka bara få har kunnat nämnas) och publiken delade med sig av och mätt av den generösa och goda mat som serverades både till lunch och mid-dag kan jag bara rikta ett varmt tack till arrangörerna som genom denna konferens berikat området för offentlig upphandling.

Christina Möll, Europakontoret i Skåne aB

Modernisering, tillväxt och innovation var övergripande teman när de nya upphandlingsdirektiven avhandlades på Copenhagen Business School.

Hindrar mindre företag från att lägga gränsöverskridande

anbud.


UPPhaNdLING

I de nya förslagen till direktiv om offentlig upphandling föreslår EU-kommissionen att det ska bli obligatoriskt med e-upp-handling inom några år. Först för inköpscentraler och efter en övergångstid om två år ska det gälla samtliga upphandlande myndigheter.

E

E-upphandling föreslås obligatoriskt om två år

n expertgrupp har tillsatts för att skapa goda förutsättningar för infö-randet av e-upphandling och under-lätta användandet över gränserna. Likaså ska en studie göras för att kartlägga omfatt-

ningen av e-upphandling, vilka lösningar som finns i de olika län-derna och lyfta fram goda exem-pel på e-upphandlingslösningar.

Vilka krav kommer ställas?Kerstin Wiss Holmdahl, förbund-sjurist på Sveriges kommuner och landsting är en av experterna i kommissionens expertgrupp. Hon berättar att gruppen under 2012 ska ta fram en rapport med rekommendationer för att under-lätta införandet. Det innefattar vilka krav som ska ställas på fung-erande e-upphandlingslösningar inklusive säkerhetskrav, hur de olika upphandlingsprocesserna kan stödjas med olika IT-verktyg med mera. – Särskilt fokus finns på hur e-upphandlingslösningarna ska vara utformade för att vara enkla för leverantörer. Men de ska även vara användarvänliga för upp-handlande myndigheter och sä-kerhetskraven är viktiga att lösa, säger Kerstin Wiss Holmdahl. EU-kommissionen föreslås få ökade befogenheter att reglera teknik och format genom att utfärda så kallade delege-rade akter, vilket innebär att kommissionen lägger förslag och om ingen invänder mot dessa träder de med automatik ikraft efter

två månader. Genom sådana delegerade akter kan exempelvis krav på standarder och format anges, något som man vill und-vika att reglera i direktiv som ju ändras säl-lan samtidigt som teknikutvecklingen går snabbt framåt.

Olika mognadsgradÄr europeiska leverantörer och upphandlande myndigheter redo för e-upphandling? – Det finns olika uppfattningar om det är rätt väg att göra e-upphandling obliga-toriskt så pass snabbt, säger Kerstin Wiss Holmdahl. I vissa branscher finns en mog-nad bland leverantörerna, det märks särskilt väl när man tittar på e-handel, det vill säga elektronisk beställning till och med faktura-hanteringen. Och även många små och med-

elstora företag ser e-upphandling som positivt. Det blir som en checklista att man svarar på alla frågor; missar man något kom-mer man inte vidare. Det finns i direktivförslagen även bestämmelser om elektronis-ka kataloger. Idag är vi mest vana vid att använda excel-dokument för leverantören att fylla i och skicka in. Men nu är tanken att det ska gå att använda e-kataloger bredare, bland annat som en del av anbud i dynamiska upphand-lingssystem och andra förnyade konkurrensutsättningar. – Målet är att det ska finnas standardiserade e-kataloger som möjliggör för automatisk utvär-dering och som även underlättar för leverantörer att använda, säger Kerstin Wiss Holmdahl. Det pågår redan standardise-ringsarbete inom bland annat eu-ropeiska CEN, där hon deltar och hon ser det som angeläget att få in synpunkter även från svensk sida. Sedan finns det förslag om ett europeiskt upphandlingspass som ett led i att underlätta för anbuds-givare att lämna anbud i andra

länder. – Vi har i Sverige väl fungerande lösningar för e-upphandling och många upphandlare i kommuner och landsting ser fördelar med e-upphandling.

Välkommet initiativAdriana Buzea är upphandlingschef på Li-dingö stad som nyligen byggt upp en helt elektronisk inköpskedja i kommunen. Hon tror att EUs ambitioner är realistiska och fullt genomförbara. – Vi välkomnar det och ser gärna att det blir en helt elektronisk kedja, från upphand-ling, via beställning – e-handel, till faktu-rahanteringen. Det sparar väldigt mycket administration och kvalitetssäkrar inköps-processen, säger hon. Vilka är utmaningarna? – Först och främst krävs det ett arbete för att ändra mentaliteten, både hos de upp-handlande myndigheterna och hos företa-gen som lämnar anbud. Vår erfarenhet är att leverantörerna inte är så vana vid elektronisk handel. Vi har fått bearbeta leverantörer som vill fortsätta att lämna anbud i pappers-format, säger Adriana Buzea.

Peka med hela handenVissa menar att det går trögt eftersom det saknas standarder och systemen är många och spretiga. Tycker du att EU bör peka mer med hela handen? – Ja, det är så man måste göra, man måste börja någonstans och det är så standarder kommer till. Kan e-upphandling användas för alla typer av upphandlingar, exempelvis komplexa upp-handlingar inom byggområdet? – Detta är något vi arbetar med och vi har ännu inte genomfört en helt elektro-nisk upphandling inom byggområdet. Men jag skulle i det här skedet vilja säga att det är möjligt, det finns IT-system som möjlig-gör det och det finns kommuner som har genomfört det, säger Adriana Buzea.

Malin Ulfvarson

Kerstin Wiss Holmdahl, förbunds-jurist på SKL.

Adriana Buzea är upphandlingschef på Lidingö stad.

Målsättningen är att de nya direktiven ska antas vid årsskiftet och träda i kraft i medlems-länderna den 1 juli 2014. Först två år senare skulle alltså samtliga upphandlande myn-digheter omfattas av obligatorisk e-handel. Den 2 maj arrangerar SKL ett seminarium om e-upphandling och de europeiska initiativen då även representanter från EU-kommissionen kommer att delta.


UPPhaNdLING

När EU-kommissionen föreslår ändringar i direktiven som styr den offentliga upphandlingen ändrar de flödet för de 420 miljarder euro som annonseras i offentliga inköp varje år. Vilka blir de ekonomiska konsekven-serna? I det här skedet finns fler frågor än svar.

D

EU gullar med småföretagen

en offentliga upphandlingen i Eu-ropa beräknas uppgå till 420 miljar-der euro, någonstans mellan 15-20 procent av EUs BNP. Dessa astro-nomiska summor vill politikerna förstås omsätta på bästa möjliga sätt.

Inom EU har man pekat ut den offentliga upphandlingen som motor och styrmedel för tillväxtmål, miljömål, innovationsmål och sociala mål. Pierre Schellekens, chef på svenska EU-kommissionen, var inbjuden till Upphand-lingsrättsliga föreningen i mars. Han presen-terade ambitionerna med de nya direktiven, som kan sammanfattas med förenklingar, strategisk användning och bättre tillgång, till exempel för små- och medelstora företag. Dessutom har man ambitionen att öka an-vändningen av e-upphandling (läs mer om det i artikeln här intill).

Direktiven betalar sig redan idagDen offentliga upphandlingen i Europa kos-tar drygt 5 miljarder euro att genomföra, för myndigheter och företag. Genom nuvaran-de direktiv åstadkoms ökad konkurrens som beräknas spara cirka 17-21 miljarder euro, enligt EU-kommissionen. Kommande förenklingar borde rimligtvis leda till kostnadsbesparingar, till exempel ändrade tidsfrister och minskad dokumen-tation vid anbudslämning. Åtgärden att endast den vin-

nande budgivaren krävs på dokumentation i anbudet, beräknar EU kommer att minska den administrativa bördan för företagen med över 80 procent, eller 169 miljoner euro. Det ska även bli enklare att förhandla i upphandlingsprocessens slutskede. – Vi ser att det finns uppenbara förde-lar med förhandling – pressade priser och bättre information om de produkter eller tjänster som ska upphandlas, säger Pierre Schellekens. Dynamiska inköpssystem ska förenkla re-petitiva inköp och det ska också bli möjligt att ingå i innovationspartnerskap med ett företag.– En upphandlande myndig-het ska kunna samarbeta med ett företag – valt genom ett vanligt konkurrensutsatt upphandlings-förfarande – för att tillsammans utveckla och på sikt köpa nya innovativa produkter eller tjäns-ter som inte finns på marknaden. Detta förfarande ska dock ses som ett undantag, påpekar Pierre Schellekens.

Strategiska målNär det kommer till de strategiska ambitionerna med offentlig upp-handling är det svårare att dra ekonomiska slutsatser. De strategiska målen handlar bland annat om krav på sociala hänsyn och miljö. – Vi har fått göra en jämkning mellan de samhälleliga mål som pekats ut som viktiga och, i andra änden, vilka krav som kan anses vara relevanta och proportionerliga. Motsvarande arbete kräver tid och där-med kostnad hos varje enskild myndighet som redan idag är tålmodig nog att testa vilka krav som går att ställa. Samhällsviktiga krav måste även fortsätt-ningsvis vara kopplade till föremålet, men

med ökade möjligheter att kravställa till exempel produktionsprocessen eller att kräva en specifik miljömärk-ning.

Ingrepp i marknadenAtt få fler små- och medelstora företag att delta i den offentliga upphandlingen har va-rit en fråga man brot-tats med i många år. Ett framgångsrecept

verkar vara att dela upp-handlingen i fler mindre delom-

råden. Det finns också med i de nya direk-tivförslagen. – Att dela upp upphandlingen blir prin-cipen. Beslut att inte göra det måste motive-ras, säger Pierre Schellekens. Samtidigt kan upphandlaren begränsa det antal delområden som en leverantör kan vinna. Vad den administrativa kostnaden av reformen uppskattas till har inte presente-rats. Ett annat förslag som ska underlätta för mindre företag är att omsättningskravet inte längre får lov att överstiga tre gånger värdet av kontraktet. – En mjuk målsättning är att öka andelen

kontrakt till små- och medelstora företag till hälften. Det skulle an-ses som en framgång. Men vissa menar att förslaget favoriserar små- och medelstora företag och kan ses som ett avsteg från likabehandlingsprincipen, och delar av publiken verkar anse att direktiven innebär ett långt-gående ingrepp i marknaden. Det skulle även kunna innebära ökad EU-protektionism. – Om det blir resultatet kom-mer frågan oundvikligen att hamna på vårt bord, svarar Pierre Schellekens.

Håller tidplanen?Under seminariet fick Pierre Schellekens svara på detaljerade frågor från de initierade juristerna i publiken, och han framhöll att förslaget i många stycken är en kompromiss som nu måste testas. Nästa steg är att de föreslagna direktiven godkänns av Europaparlamentet och Mi-nisterrådet, och där pågår debatter om dess innehåll för fullt och innehållet kan mycket väl komma att ändras under resans gång. Kommissionen räknar med att förslaget kommer att antas vid årsskiftet. När direk-tivet tagits ges medlemsstaterna 18 månader på sig att genomföra bestämmelserna i sin nationella lagstiftning. Målet är alltså juli 2014. – Huruvida vi håller deadline handlar om politisk vilja. Det låter sig göras, vi har gjort det förut, till exempel i budgetförhandling. Jag bedömer att den politiska viljan finns, avslutar Pierre Schellekens.

Malin Ulfvarson

E-upphandling föreslås obligatoriskt om två år

Pierre Schellekens, chef för EU-kommis-sionen i Sverige.


UPPhaNdLING

Inom området medicinteknik har Landstinget Dalarna ordnat infor-mationsinsatser mot näringslivet.– Vi har arbetat fram en enhetlig upphandlingsstruktur som vi har kommunicerat med näringslivet, vilket har förenklat anbudsgivningen och resulterat i bättre anbudsunderlag, säger Gunnar Stålberg.– Jag ser fram emot att detta arbete kan få genomslag på flera branscher, inte bara inom medicinteknik, svarade Ulf Lindberg från Almega.

Ann Fryksdal från tillsynsmyndigheten Konkurrensverket var på plats för att prata om upphandlingsskadeavgiften.– Var noga med att fakta är korrekt i era överprövningsmål. När målet sedan hamnar hos oss kan vi inte i efterhand revidera fakta. Vi kan inte gå in och ifrågasätta domstolens beslut.– Om man har fått en dom emot sig att en upphandling ska göras om så ringer vi upp ett par månader senare för att se hur arbetet går.– Vi vill gärna tro att vårt arbete kan öka upphandlingens strategiska roll och vikt.

Upphandlingsdagarna 2012

Helene Hellmark Knutsson, Socialdemo-kraterna, ser det som en självklarhet att vi bör ställa samma krav på leverantörerna som vi har på den egna verksamheten, till exempel kravet på att uppfylla kollektivavtal eller motsvarande.Jessica Polfjärd, från Moderaterna var mer tveksam.– Vi måste vara försik-tiga med vilka krav vi ställer för att inte slå ut de små leverantörerna som kanske inte har samma förutsättningar att uppfylla alla krav.

En livsmedelsdebatt fanns också på program-met. Nils Berntsson från Servera som har överprövat ett flertal livsmedelsupphandlingar där krav på djurskydd ställts, framhöll att de inte är motståndare till djuromsorg.– Det vi strider för däremot är likabehand-lingsprincipen och en viktig del är att kunna verifiera och följa upp de krav som ställs i upp-handlingen, säger Nils Berntsson från Servera.


UPPhaNdLING

Tack för fantastiska dagar! Stort tack till alla Er som har gjort Upphandlingsdagarna 2012 till Sveriges största mötesplats inom offentlig upphandling. Över 640 deltagare, utställare och talare, nationella och internationella medverkade på dagarna. Varmt välkomna tillbaka till Upphandlingsdagarna 2013!

Under kvällens galamiddag var det prisutdelning och 2011 års bästa offent-liga upphandling tilldelades Norrbottens läns landsting för sin banbrytande livsmedelsupphandling. Upphandlare Theresa Hägglund tog emot priset.

För sjunde året i rad bjöd Upphandlingsdagarna på kunskapsutbyte, nätverkande, handslag och även nöje.

Mattias Sylwan från Sveriges Kommuner och Landsting påpe-kade att de många överprövningarna tyvärr får en avskräck-ande effekt på upphandlare.– Många kommuner drar sig för att ställa krav på djurskydd eftersom man gärna vill komma till avtal. Men det finns också kommuner som lutar sig mot den politiska viljan och tar stri-den. Och det handlar inte om närproducerat – det finns både svenska och utländska leverantörer som uppfyller kraven, säger Mattias Sylwan.


EKONOMI

Upphandling av finansiering sker idag till största delen via telefon, man ringer runt för att hitta bästa pris för stunden. Men lån och räntehandel är färskvara, priserna varierar på minuten, och det är bankerna som sitter på realtidsinformationen.

vissa kommuner hanteras skuldförvaltningen passivt. Man får ett brev från banken när lånet löper ut med uppmaning att höra av sig och meddela hur man vill lägga lånet fortsättningsvis. Med aktiv skuldförvalt-ning finns det vissa pengar att spara. Det innebär en bevakning på lånen, med beslut kring till exempel

användning av räntederivat eller omläggning av lån.

Från passiv till aktivHelen Wolf, finanschef på Karlskrona kommun, admi-nistrerar en skuld på 4,1 miljarder kronor. – Vi har gjort ett antal stora investeringar de senaste åren, till exempel i ett kraftvärmeverk och investeringar i högskolan. Det är främst de kommunala bolagen som lånar, berättar hon. Under 2011 ändrade kommunen sin skuldförvaltning från passiv till aktiv. – Aktiv skuldförvaltning hos oss kan enklast beskrivas som en separering av besluten om kapitalbindning och räntebindning, förklarar Helen Wolf. Tidigare hanterade hon uteslutande ränterisken genom att ta upp krediter med lång eller kort räntebind-ning. Strategin var att i huvudsak ta upp krediter till fast ränta. På så vis hade samliga krediter en räntebindning som motsvarade kapitalbindningen, och beslutet om räntebindning togs alltid i samband med upphandlingen av finansieringen. – Det arbetssättet gjorde det svårt att ha en aktiv rän-

I

Karlskrona sänker sina räntekostnader

teriskhantering. Idag separerar vi hanteringen av finansieringsrisk och ränterisk genom att i huvudsak hantera räntebindningar med hjälp av räntederivat. Kommunfullmäktige i Karlskrona fastställer en finanspolicy och kommunstyrelsen de finansiella riktlinjerna som bland annat anger ramar för kommunens risktagande och riktlinjer för upplåningen. – Inom dessa ramar hanterar vi sedan våra krediter och derivat,

säger Helen Wolf. De lånar alltid initialt till tre månaders rörlig ränta för att i nästa steg administrera räntebindningstiden. – Genom att till exempel omsätta 40 miljoner kronor till 10-årig ränta kan vi sänka kostnaderna för lånen, säger Helen Wolf. Räntan binds alltså på tio år medan lånet löper på två år. Kreditmarginalen stiger beroende på hur länge man vill binda lånet – det är ett sätt att få ner kostnaden. För att kunna göra derivataffärer har kommunen teck-nat ett ramavtal med fem banker. – Vi skickar kontinuerligt ut förfrågningar till de ban-ker som vi har ramavtal med. Tidigare hade bankerna ett stort informationsövertag. – Vi har nu tillgång till aktuell ränta i realtid på precis det som offerten frågade på och kan bättre värdera of-fertsvaren. Ytterligare en fördel är vid omstrukturering av befintliga swappar där Nordkaps instrument är till stor nytta.

Viktigt verktygKarlskrona kommun har valt att använda det webbasera-de finansverktyg för handel av räntederivat som Nordkap har lanserat och som syftar till att hjälpa kommunerna att konkurrensutsätta bankerna. Nordkaps ordförande Christer Bois berättar: – Vi har skapat ett verktyg för att man på ett enkelt sätt och i realtid ska kunna jämföra priser från flera banker och ställa det i relation till det ”nakna” marknadspri-

Christer Bois, Nordkaps ordförande.

Christina Wolf, finanschef på Karls-krona kommun.

satelliter lönsamt för statenSatellitstationen på rymdbasen Esrange i Kiruna är statliga rymd-bolaget SSC:s kassako, rapporterar Sveriges Radio Norrbotten. På tio år har omsättningen inom satellittjänster ökat sexfalt, till drygt en kvarts miljard kronor per år. Det är inte antalet satelliter i rymden som ökar utan försäljningen av tjänster. Trenden är att satellitägare lägger ut uppdraget att sköta kontakten med sina satelliter. Och framtiden ser än ljusare ut eftersom antalet satelliter i bana runt jorden väntas öka med 47 procent de kommande tio åren. Trots de stora intäkterna går det statliga rymdbolaget som helhet back.

källa: Sverige Radio

skuldsatta svenskar bekymrar eUSverige kommer att granskas närmre av EU-kommissionen på grund av hushållens ökade skuldsättning och höga bostadspriser.I EU-kommissionen anser att Sverige har en allt för hög privat skuldsättning i bostadssektorn. I en varningsrapport från EU framgår att svenskarna hamnar på sjätte plats med högst privat skuldsättning. Listan toppas av irländare – slovakerna däremot är minst skuldsatta i EU.I majoriteten av medlemsländerna nådde bostadspriserna sin hög-sta nivå 2007 eller 2008, men i Sverige har prisutvecklingen varit störst de senaste tre åren.

källa: Europaportalen


EKONOMI

set. Genom att använda verktyget ökar också kvalitetssäkringen eftersom användaren får hjälp att ställa rätt frågor och då lättare kan jämföra svaren, säger han. För banken innebär verktyget att de känner igen sig och att kun-dernas förfrågningar alltid innehåller den information som behövs för att offerera ett pris.

Var är beställaren?Något som är utmärkande för finans- och kapitalmarknaden är att beställarrollen är dåligt utvecklad. Istället är det bankerna som presenterar färdiga produkter som de offererar sina kunder. – I nästan alla andra köpsituationer är det kunden som utifrån sina behov vänder sig till leverantören med krav, säger Christer Bois. Han anser att dessa produkter visst kan vara bra ibland, men af-fären bör ju helst börja med en analys av de egna behoven. Kommu-nerna bör utifrån sina behov av lån, finansiering, risk och aktivitet berätta för banken vad man vill ha.

FLYTTBARA SKOLOR MED INBYGGD

wOw!EFFEKT

Ingen undgår att imponeras av våra fina skollokaler, särskilt av rymden och ljuset. Men även av våra smarta lösningar som sänker energiförbrukningen. Vill du också imponeras är du välkommen på en visning. Kontakta oss på tel 020-690 700 eller temporent.se/skola

Inom bara 8–10 veckor kan era temporära skollokaler vara på plats, inflyttningsklara och fullständigt anpassade till era önskemål.

Snyggt! Va ljust och fräscht!

Smart!

Foto: Malte Danielsson

Hur gör man i Karlskrona kommun, handlar ni bankernas färdiga produkter eller ställer ni specifika krav? – Vi har varit väldigt tydliga med att vi vill ha enkla och begrip-liga derivatverktyg som alla kan förstå. Vi har inte gett oss in i några avancerade strukturer utan håller oss till att byta rörlig mot fast ränta. Banken har erbjudit oss andra alternativ också men vi har gjort detta val i första steget. Politikerna är ofta skeptiska inför derivat-handel, och vi har inga ambitioner att ge oss in i något mer avance-rat. Det ska vara enkelt, säger Helen Wolf. Syftet med skuldförvaltningen är i första hand att skapa stabila och långsiktigt hållbara finanser. – Huvudsyftet är inte att vid varje tillfälle hitta lägsta möjliga räntenivå utan att skapa långsiktigt stabila räntekostnader genom att sprida ränteförfallen över tid, tillägger hon.

Malin Ulfvarson

KAFFE PÅ JOBBET från oss på Selecta för att vi:•vill förändra bilden av automatkaffe•är störst i Sverige inom vending•har servicekontor nära dig•utlovar smakgaranti•störst sortiment på både certifierade och

andra kafferelaterde produkter

helsida_offentliga.indd 1 2012-03-28 13:41:35


EKONOMI

Det blir tidskrävande för kommu-nerna att beräkna marknadsvär-det av finansiering till de kom-munala bolagen. Men om de inte gör jobbet riskerar de en anmä-lan inför EU-kommissionen.

M

Sophia Mattsson-Linnala, enhetschef – ekonomi och finans på SABO.

Inte bara bostadsbolagenFrågan om marknads-mässiga borgensav-gifter tas upp i två aktuella regelverk. Först och främst i la-gen om allmännyttiga kommunala aktiebo-lag som trädde i kraft 2011. Men diskussio-nen har fått förnyad aktualitet i samband med den nya lagen om olagligt statsstöd som föreslås införas från 1 januari 2013. Denna lag omfattar inte bara de kom-munala bostadsaktie-bolagen, utan även annan verksamhet som bedrivs av kom-munala företag på en konkurrensutsatt marknad.

dags att räkna på avgiften

ånga kommuner i Sverige ordnar kostnadseffektiv finansiering till sina kommunala bolag tack vare sin starka kreditvärdighet. En finan-siering som inte sällan blir mer förmånlig än

bolaget hade fått på egna me-riter. För att inte konkurrera ut de privata aktörerna måste kom-muner som går i borgen för lån till ett kommunalt bolag ta ut en extra avgift, utöver räntekostna-den, så att den sammanlagda ka-pitalkostnaden blir marknads-mässig – så kallad borgensavgift.

Fast avgift duger inteEn vanlig modell för borgens-avgiften idag är att kommunen beslutar om en fast avgiftsnivå för samtliga bolag. I Karlskrona kommun har man inrättat en in-ternbank som vidareutlånar till verksamheterna i bolagen. – Det innebär att våra kom-munala bolag lånar på samma villkor som kommunen, sä-ger Helen Wolf, finanschef på Karlskrona kommun. Vilken avgift tar ni ut för bor-gensåtagandet? – För närvarande lägger vi på en avgift om 0,4 procent utöver den ränta vi själva betalar. Men i dagsläget kan det finnas anledning att se över avgifterna, eftersom skillnaden mellan Kommuninvest, som kommunen lånar pengar hos, och affärsbankerna är ovanligt stor för tillfället – det är betydligt dyrare att låna i af-färsbankerna, säger Helen Wolf.

Varken högt eller lågtAtt fastställa avgiftens storlek har varit knäckfrågan, många faktorer spelar in i be-dömningen och det är svårt att hitta rätt nivå. Om avgiften sätts för lågt kan den en-ligt EU:s statsstödsregler betraktas som ett olagligt statsstöd. Den får heller inte vara för hög, för då kan den innebära förtäckt vinst-utdelning.

Det är kommunens ansvar att det blir rätt och det kommer att bli en betungande ad-ministrativ börda. Helen Wolf och många av hennes kollegor runt om i landet har vän-tat på att Sveriges Kommuner och Lands-ting ska ge rekommendationer i frågan och i februari i år publicerade man en beräknings-modell, i samarbete med Kommuninvest och SABO – Sveriges Allmännyttiga Bo-stadsföretag. Den anger att borgensavgiften ska faststäl-las genom att kommunen identifierar kost-naden för motsvarande garanti på finans-

marknaden. – Modellen bygger på att kom-munen eller bolaget vänder sig till ett antal kreditgivare och ber dem offerera dels utifrån att man lämnar pantbrev som säkerhet och dels utifrån att kommunen står som borgenär. Mellanskillnaden utgör avgif-tens storlek, förklarar Sophia Mattsson-Linnala, enhetschef – ekonomi och finans på SABO. Det förutsätter att kreditgi-varna är villiga att lämna offert, vilket eventuellt innebär att bo-lagen bör lämna pantbrev som säkerhet emellanåt – som inci-tament för att få offerter som innehåller priser för båda säker-hetsslagen.

För varje enskilt lånKommunen måste, utifrån hur EU-lagstiftningen är formule-rad, räkna på varje enskilt lån vil-ket innebär att avgiften till och

med kan variera för ett och samma bolag. – Vi hade en förhoppning om att kunna erbjuda en enklare beräkningsmodell men ju mer insatta vi blev i EU-lag-stiftningen desto svårare såg vi att det blev att göra

något enkelt som skulle hålla i en rättslig process, förklarar Sophia Mattsson-Linnala. – Sedan kan ett enskilt bolag hitta egna vägar, men vi har valt att rekommendera den här modellen, tillägger hon. Trots en en-hetlig modell kan hon inte garantera att inte EU-kommissionen skulle göra en annan be-dömning och kräva en annan borgensavgift. Och eftersom läget är otillfredsställandearbetar SABO vidare med att försöka hitta sätt att bistå bolagen med marknadsaktuella borgensavgifter. Men hur det kan tillhanda-hållas är långt ifrån klart.

Malin Ulfvarson

UTSTÄLLARE PÅ OFFENTLIG CHEF


IT/SÄKErhET

– Även om man gör ”säkra” It-upphand-lingar måste man ha kontinuitetspla-nering. Man måste ha sådan planering själv och man måste kräva att ens leve-rantörer har det. Oavsett vad man har avtalat om kan ju saker och ting inträffa. Det säger Fia Ewald, som har utrett samhällskonsekvenserna av driftsstör-ningen som inträffade hos It-företaget tieto i november 2011.

et var i slutet av februari som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) pre-senterade en rapport om samhällskonsekven-serna av en av de allvarligaste IT-störningarna som har inträffat i Sverige. Driftsstörningen drabbade runt 50 av IT-driftföretaget Tietos

kunder och slog bland annat ut väsentliga delar av IT-stödet hos Bilprovningen, Apoteket AB och flera svenska kommuner. Händelsen visar hur komplexa beroendesamband som kan finnas inom IT-området. Fia Ewald ger ett illustrerande exempel: – Ett landsting ansvarar för sjukvården inom ett geografiskt område. De köper vårdtjänster av ett vård-företag, som i sin tur köper en privat logistikleveran-tör. Logistikleverantören köper IT-stöd från Tieto. I den situationen är det fortfarande landstinget som ansvarar inför medborgarna för att allting fungerar som det ska. – Det är med andra ord väldigt många led. Och det handlar inte bara om IT-relaterade tjänster, utan även om leverantörer av kärnverksamhet.

StordriftsfördelarTieto-händelsen ska ses i ljuset av den pågående sam-hällsutvecklingen, där det blivit allt vanligare att sam-la sin IT-drift och placera den i en central driftmiljö. Ytterligare kostnadsfördelar kan erhållas genom att lägga serverdriften utanför den egna verksamheten, genom så kallad outsourcing av hela eller delar av den egna IT-driften till en eller flera driftleverantörer. Till detta kommer utvecklingen av IT-relaterade tjänster, bland annat så kallade molntjänster, där en organisa-tion kan välja att låta en leverantör hantera alltifrån lagring av information till mycket kvalificerade tjänster. Liksom vid ren outsourcing av IT-drift innebär användandet av IT-relaterade tjänster en koncentration av informationshanteringen.

D

handla säkert och planera för det värsta

– Det är stordriftsfördelarna som är själva poängen med molntjänster, säger Fia Ewald. Och om kund och leverantör ska få maximal ekonomisk nytta av det här, så ska de avtala om att informationen ska få lagras på en ospecificerad server någonstans i världen. Så ser alltså drivkraften ut inom det här området. Denna utveckling innebär, enligt Fia Ewald, att ar-betet med informationssäkerhet får en ny dimension. – Det är en historiskt ny situation, som ger nya sår-barheter. Däremot gör vi ingen värdering ifall detta är sämre eller bättre än tidigare. Men vi måste accep-tera att vissa saker inte går att göra på ett tillräckligt säkert sätt i molnet.

Vägledning för säker upphandlingMSB arbetar nu med en vägledning för säker upphandling, där man också söker samarbete med Kammarkollegiet. – Kammarkollegiet har ju 700 potentiella kunder på sina ramavtal, så det är självklart viktigt för oss att nå dem med detta, säger Fia Ewald. Men även om man gör en säker upphandling måste man ha en planering för att saker går snett. Och man måste kräva samma sak av leverantören och dess underleverantörer. Fullständig säkerhet finns inte. – Många använder Kammarkollegiets avtal och utgår ifrån att alla säkerhetsfrågor finns omhänder-tagna där och att man därmed inte själv behöver definiera sina säkerhetskrav. Så funkar det inte. Men det finns en risk för ett slags omvänd ”guilt by as-sociation”, som jag ibland kallar ”cred by association”, det vill säga att man tror att bara för att en annan myndighet till exempel använder en viss tjänst så har de också gjort en välgrundad bedömning om dess säkerhet. Fia Ewald ser en särskild utmaning i att det nu även planeras för offentliga molntjänster och outsourcing, bland annat genom den tänkta nya servicemyndighe-ten. Det kan till och med bli så att regeringen ålägger myndigheter att lägga stödverksamhet hos den nya myndigheten. – Vem har då det yttersta ansvaret för att stödverk-samheten fungerar? undrar Fia Ewald. Hon är också osäker på hur man ska kunna skapa en tillräcklig förmåga att hantera allvarliga incidenter. – Tieto skickade in flera hundra specialister från hela Norden för att snabbt hantera krisen i novem-ber 2011. Kommer den tänkta servicemyndigheten

att ha samma kapacitet och kompetens om något händer där?

Svante Werger, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Saxat ur MSB:s rapport om Tieto-störningen

”Incidenten visar … att en driftstörning hos en stor It-driftleverantör kan påverka hela samhället och att konsekvenserna kan bli omfattande.””Särskilt fokus bör läggas på riskanalyser och kontinuitets-planering både som stöd för upphandlingar och för att minska konsekvenserna av It-incidenter.””… aktörerna i krisbered-skapssystemet behöver utveckla förmågan vad gäller lägesbilder samt samlade konsekvens- och hanterande-bedömningar. /…/ Det behö-ver även utvecklas system för It-incidentrapportering.”

Rapporten ”Reflektioner kring samhällets skydd och beredskap vid allvarliga It-incidenter: En studie av kon-sekvenserna i samhället efter driftstörningen hos tieto i november 2011” finns att ladda ner från www.msb.se

Fia Ewald, MSB


IT/SÄKErhET

Foto

: kev

in L

ind

att skicka känslig information via e-post är som att skriva det på ett vykort. Meddelandet kan läsas när det överförs till mottagaren. Samtidigt är fördelarna med e-postkommunikation uppenbara vilket gör att Västerås stad nu testar ett verktyg för krypterad e-post.

ör att kryptering ska bli användbar krävs ett enkelt förfarande, helst ska användaren inte alls märka av krypte-ringen. Om det är märkbart besvärli-gare att skicka krypterad än ”vanlig” e-post kommer användarna att tröttna

och kommunicera på det vanliga, enkla osäkra sättet. Shawn Akrawi, ansvarig för informations-säkerhet på Västerås stad, berättar att det finns ett behov hos förvaltningarna att kun-na skicka krypterad e-post både internt och externt. Det gäller framför allt socialförvalt-ning och skolhälsovård. – Det vi tidigare tvingats skicka med brev, vilket tar någon dag, eller via fax som lätt kan hamna fel, kan vi i stället skicka med e-post. Det spar både tid och pengar. Vi har idag testpiloter inom Individomsorgen som under ett år kommer att testa det här verk-tyget för kryptering av utgående e-post till berörda hos olika myndigheter och företag men även privatpersoner, berättar han. Mottagaren får en länk för att kunna ta emot meddelandet med hjälp av en pin-kod som skickas via sms. På så sätt kan man vara säker på att meddelandet bara når rätt per-son utan att systemet krånglar till det för an-vändarna.

F

Konfidentiell e-post under kontroll

Så funkar detLeverantören av tjänsten är det finska företa-get Deltagon. Grundfunktionen i program-met Deltagon Sec@GW (Secure Email Ga-teway) fungerar så här: Avsändaren sänder ett e-postmeddelande på normalt sätt via ett e-postprogram och lägger till koden ”.s” i slutet av mottagarens adress (exempelvis: [email protected]) Utifrån koden ”.s” identifieras meddelan-det som sekretessbelagt och styrs till Sec@GW-server. Meddelandet lagras i krypterat format, och ett meddelande om detta skapas och sänds till mottagaren. Mottagaren öppnar en skyddad förbindelse (SSL) till servern ge-nom en skyddad länk som finns i meddelan-det. På en ännu högre säkerhetsnivå skickas också en PIN-kod till mobiltelefonen för att ytterligare verifiera rätt mottagare. Med-delandet läses sedan som vanlig e-post och mottagaren kan även svara genom den skyd-dade förbindelsen. – Licenskostnaderna är låga och det går snabbt att lära sig hur systemet fungerar. För oss är det viktigaste inte kostnadsbesparing-en i sig utan att att den tekniska lösningen kan bidra till processförbättringar och smi-

diga kommunikationsrutiner. Men det tar inte bort handläggarens personliga ansvar när det gäller att följa personuppgiftslagen och sekretesslagen. Känslig information får absolut inte komma i fel händer. Det kan skada både kommunen och enskilda indivi-der, säger Shawn Akrawi.

Framtiden får utvisaMätningar har visat att av den krypterade e-posten skickas cirka 10 procent till andra myndigheter, 27 procent till företag och 5 procent till privatpersoner medan resten skickas internt inom kommunens olika verksamheter. Om man inom Västerås stad i framtiden kommer att använda sig av några av de an-dra modulerna som ingår i systemet man har valt att testa är ännu oklart.

arne Öster


IT/SÄKErhET

part of Empir group

Läs mer på www.appnode.se

Applikations- paketering

Från

800:-per st

Appnode_90x41_OA2_2012.indd 1 12-03-25 22.21.28

PRENUMERERA PÅ VÅRT POPULÄRA NYHETSBREV

Läs mer och anslut dig på www.offentligaaffarer.se

Knappt hälften använder befintlig kryptering En färsk rapport från .SE visar att myndigheter, kommuner och landsting är dåliga på att utnyttja den krypteringsstandard som finns för säkert utbyte av information mellan e-postservrar, så kallad tLS. Endast 43 procent använder denna teknik i sina e-postservrar.I samma rapport konstaterar man att många har e-postservrar placerade i utlandet. Framförallt bland kommunerna där 18 procent av kommunernas e-posttrafik går via utlandet. Den huvudsakliga anledningen är med största sannolikhet att man anlitat en tredjepartsleverantör för att hantera filtrering av virus och skräppost. Placeringen av ser-vrar i utlandet medför att all information passerar Sveriges gränser och att främmande stater och andra mycket enkelt kan komma åt information som kan vara känslig på ett eller annat sätt. källa: .SE

E-postlåda för myndighetspost Mina meddelanden är en tjänst som förmedlar säkra elektroniska meddelanden via e-post och sms från myndigheter till privatpersoner och företag. användare som aktivt väljer att få myndig-hetspost i elektronisk form istället för via brevförsändelse loggar in med sin e-legitimation på minameddelanden.se. tjänsten utvecklas av Skatteverket, Bolagsverket och tillväxtverket och är fortfarande i testfas vilket innebär att än så länge finns endast vissa meddelanden från Bolagsverket.

källa: E-delegationen


LEdarSKaP

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator.


LEdarSKaP

I en ny rapport belyses problemet med att politiker och högre tjänstemän byter jobb och går till företag eller intresseorganisationer som de har haft ett betydande inflytande över. I flera OECD-länder har man infört karantän, men inte i Sverige.

januari överlämnade Expertgruppen för studier i offentlig eko-nomi (ESO) rapporten ”Svängdörr i staten – en ESO-rapport om när politiker och tjänstemän byter sida” till Finansdeparte-mentet. Rapporten är författad av Eva Lindström och Niklas Bruun. Rapportförfattarna skriver samma dag i en

debattartikel att en ettårig karantän för statsråd, statssekreterare och generaldirektörer bör införas för att undvika intressekonflikter när de går över till verksamheter de tidigare haft inflytande över. Till skillnad mot de flesta andra OECD-länder, saknar Sverige regler för sådana här situationer.

Rosengren och PerssonFörfattarna ger som exempel då tidigare statsrå-det Björn Rosengren lämnade regeringen 2002 och blev rådgivare åt Stenbeckssfären och när tidigare statsministern Göran Persson avgick och gick till privat konsultverksamhet. För att undvika intresssekonflikter i sådana situationer är det angeläget att Sverige reglerar dessa situationer, skriver ESO-rapportförfattar-na. I rapporten redovisas ett övergripande förslag för hur en sådan reglering kan utformas. De centrala inslagen bör vara: En generell och lagstadgad möjlighet att vid behov utlösa en ettårig karantän för statsråd, statssekreterare, generaldirektörer och motsva-rande. Förtydliganden från statsmakterna om att myndigheterna ska uppmärksamma problemen och vid behov avtala om lokala karantänsbestäm-melser och/eller träffa individuella överenskom-melser för vissa nyckelpersoner. Införandet av en anmälningsskyldighet för den enskilde när denne söker eller förhandlar om en anställning som kan innebära risk för intresse-konflikt. I rapporten lämnas också en rekommenda-tion till lobbyorganisationerna om att tydligare redovisa vilka kunder och intressen de företräder. – Det här är en frågeställning som har har fått ökad aktualitet under de senare 10-20 åren då det blivit vanligare med den här typen av övergångar och som sannolikt kommer att bli mer aktuell över tiden, konstaterade ESO:s ord-förande Lars Heikensten vid ett seminarium som

I

Sätt politiker i karantänanordnades i samband med överlämnandet av rapporten. Det finns ett problem som man bör hantera, menar han.

Två typer av risker är aktuella– Utbytet med den privata sektorn har ökat. Vi har fler och mer nära relationer. Privatiseringar, nya aktörer, allt fler verksamheter läggs ut på entrepenad och det finns även ett ökat inslag av lobby-ing. Det finns väldigt mycket positivt i det här ökade utbytet men också att det kan finnas en viss naivitet kring de intressekonflikter som kan uppstå, säger Eva Lindström. Flera amerikanska forskare menar att problemet med så kallade ”revolving doors” är en viktig bidragande orsak bakom finanskrisen. – Det handlar om två typer av risker som myndigheterna behöver

tänka över. Den första avser det läge där en person fortfarande är anställd inom det offentliga och där det finns en risk att olika befattningshavare påverkas i sitt beslutsfattande mot löfte om ett nytt välbetalt jobb hos en privat arbetsgivare. Det kan då leda till att vissa företag gynnas framför andra vid till exempel en offentlig upphandling. Det kan också leda till att utformningen av regelverken inte blir tillräckligt tuffa, att tillståndsgivningen blir lite för mjuk eller att man inte är tillräckligt skarp när man utövar tillsyn. Vad det handlar om är det som kallas otillbörlig påverkan, man inte lever upp till kravet på opartiskhet, säger Eva Lindström och fortsätter: – Den andra risken avser situationen där perso-nen har lämnat sin offentliga anställning. Där finns det en risk att känslig information och kunskap från den tidigare arbetsgivaren utnyttjas på ett sätt som sätter konkurrensen ur spel eller att man har tillgång till ett tidigare nätverk och att man som lobbyist vet hur man tar sig fram i systemet. Båda de här riskerna kan leda till ekonomisk skada eller förtroendeskada för staten.

Riktlinjer saknas– Det här är inget jättestort problem i Sverige och som berör alla statsanställda, utan främst funktio-ner som generaldirektörer, statssekreterare med flera liksom för ministrar (som inte är anställda), men det finns inga övergripande riktlinjer på det här området och det kan finnas anledning att agera i förebyggande syfte, konstaterar Eva Lindström. Syftet med rapporten är att synliggöra risken för intressekonflikter i samband med övergången mel-lan offentlig och privat sektor. Studien avgränsas i huvudsak till förhållandena i staten, men proble-matiken gäller även för kommuner och landsting. Man kan konstatera att det är svårt att formulera regelverk som fungerar för alla eftersom skillnader-na både inom och mellan de olika befattningarna kan vara stora. Hur långt ner i organisationerna ska man gå? Det kan då uppstå problem med kompe-tensförsörjningen.

arne Öster

Rapportförfattarna Eva Lindström, fd riksrevisor och Niklas Bruun, professor i juridik vid Helsingfors universitet.

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator.


FOrdON

Bilsalongen i Genève ger en bra fingervisning om vart bilindustrin är på väg. Mattias Goldmann har utmejslat tre gröna trender att hålla ögonen på; storleken går ner, alltfler bilar blir allt mer avgasfria och bilindustrin öppnar för att man inte behöver köpa bil längre.

iden då varje ny generation av samma bil blev större och tyngre är förbi. På Genèvesalongen som gick av stapeln i mars var det premiär för en hel rad med modeller som är mindre och lätt-are än sin föregångare. Fem exempel är

särskilt belysande: BMWs modellnamn avslöjade förut mo-torstorleken, men nya 328 är inte en 2,8 liters V6:a utan en tvåliters fyrcylindrig turbo, vilket pressar förbrukningen och är en del i att märket sju år i rad utsetts till mest hållbara av Dow Jones. Fiat 500 L som i ”large” är upp till sju-sitsig, men använder Fiat 500:ans pyttelilla tvåcylindriga motor, vilket ger en förbruk-ning kring 0,45 liter bensin per mil. Ford Focus fås nu med en trecylindrig turbomo-tor på bara en liters storlek. Det ger mindre friktionsförluster, minskar vikten och pres-

Tsar förbrukningen med uppemot 30 pro-cent. Motorn kommer också att användas i B- och C-Max. I nästa steg kan hela bilen byggas ut ifrån den mindre motorn, med mindre motorhuv, mindre frontyta och ännu större bränslevinster. Peugeot 208 är mindre och lättare än fö-regångaren 207. Tillsammans med trecylin-driga motorer och smartare teknik ger det i snitt 30 procent lägre koldioxidutsläpp. Samtidigt är bilen större invändigt än förut. Volkswagen lanserar cylinderavstängning på bred front; en fyrcylindrig motor stänger av och slår på två av cylindrarna efter behov. Färre cylindrar minskar förbrukningen, men att få funktionen att fungera smidigt är varken lätt eller billigt. Många konstruktörer använder dyra lätt-viktsmaterial, men Toyota visar med sin mo-dell FT-Bh hur en fullt fyrsitsig bil kan väga

under 800 kilo utan att vara dyr att bygga. Den låga vikten gör att en tvåcylindrig ben-sinmotor räcker, tillsammans med en liten elmotor. Med värmereflekterande färg mins-kas behovet av luftkonditionering, vilket bidrar till att pressa förbrukningen till 0,21 liter per mil.

Alltmer avgasfrittPå Genèvesalongen korades för andra året i rad en elbil till Årets Bil i Europa, Nissan Leaf i fjol och nu Opel Ampera/Chevrolet Volt. Den har en bensinmotor som används när batterierna är tömda, och då bara för att driva generatorn – den driver aldrig hjulen. Exemplet visar att gränserna suddas ut mel-lan vad som är vad, och snart sagt alla nya bilar har någon form av hybridisering. Laddhybriderna blir snabbt fler, med sto-ra skillnader i tänkesätt. Toyota Prius säljs

Gröna biltrender

FOrdON


Gröna biltrender

från sommaren som laddhybrid i Sverige, med drygt två mils räckvidd, utifrån att en vardagskörning sällan är längre och att mer-kostnaden för större batterier inte motsvaras av ökad nytta. Andra menar att det är allt-för kort, kanske bryr man sig inte ens om att sätta sladden i väggen för två avgasfria mil? Volvos kommande laddhybrid går ungefär sex mil på el och Opels Ampera upp till åtta. Toyota premiärvisar Yaris i hybridversion med lägst utsläpp av alla småbilar och sam-ma pris som dieselversionen. Hybridtekni-ken är så kompakt att den inte inkräktar på vare sig passagerar- eller bagageutrymmet och Toyota räknar med att den ska stå för en fjärdedel av försäljningen redan i år. Start-stopp-teknik som slår av motorn vid rödljus och minskar både bränsleförbrukning och avgaser, är nu standard också på småbilar. BMW har nu ett eget undermärke för el-bilar och laddhybrider, BMW i, som i ”intel-ligence”. Nästa år kommer småbilen i3, året därpå laddhybriden i8. Den har en elmotor fram och en trecylindrig bensinmotor bak, vilket gör den fyrhjulsdriven när man så öns-kar. Karossen är av kolfiber, dyrt men ändå

lönsamt eftersom minskad vikt gör att bilen inte behöver så många dyra batterier.

Viktiga premiärerDe rena elbilarna får en ny skjuts framåt med flera viktiga premiärer: Ford Focus Electric ser ut som en vanlig Focus – genom att använda standarddelar minskas kostnaderna för inköp och repara-tioner. Nackdelen är att batterierna inte är integrerade i konceptet, utan tar upp en stor del av bagageutrymmet. Nissans minibuss NV200, New Yorks nya taxi, kommer som elbil, både för passagerare och gods. Tekniken delas med Leaf. Renault Zoe är stor som en Polo och prissatt från ca 190 000 kr. Räckvidden är 200 km, laddtid från en halvtimma. Mindre viktig men roligare är Twizy, en tvåsitsig halvöp-pen minibil.

Köp inte bil! Bilsalonger har alltid handlat om att över-tyga kunden att köpa ny bil. Inte längre. På Genèves bilsalong finns flera bilar som inte går att köpa, som Volvos eldrivna C30 som

bara kan leasas och sedan lämnas tillbaka. Hos Renault får man köpa elbilen, men bat-terierna leasas för att minska kundens oro över hur bra de ska hålla. Flera bilmärken storsatsar på egna bilpoo-ler, utifrån att allt färre av morgondagens konsumenter vill äga sin bil. Volkswagen har Quickcar, Volvo Sunfleet och Daimler-Mercedes Car2Go, dit en stor andel av Smarts nya elbil ska gå. Trenden ger nu till och med särskilda bilmärken, som Bolloré som skapades för lånebilskonceptet Paris AutoLib, som påminner om lånecyklar fast med elbilar. Först efter att Paris har fått när-mare 3000 elbilar låter Bolloré andra kunder skaffa bilen, och först i kön står andra stor-städer som också vill erbjuda bilens frihet till sina invånare samtidigt som luften blir renare. Citroën tar ett steg till och erbjuder en webblösning där man kan lägga in sitt resemål, så får man förslag på bästa resesätt. Ofta är det inte egna bilen. När bilindustrin själva säger det, har något stort hänt.

Mattias Goldmann, Gröna Bilister

FOrdON

SWEPOS® Nätverks-RTK-tjänsterbjuder navigeringsstöd och positionering i realtid med centimeternoggrannhet.

RTK-korrektioner sänds idag via GSM och GPRS och används för t.ex. detaljmätning, utsättning, datainsamling för GIS, förrättningsmätning och maskinguidning. Om det räcker att du får positio-nen i efterhand kan du skicka in dina observationsdata till SWEPOS beräkningstjänst.

Tel: 026-63 37 53 • Fax: 026-65 42 75 • [email protected] • www.swepos.com


MILJö

Statens fastighetsverk har renoverat och byggt till den svenske generalkonsulns residens i Jerusalem. Den k-märkta bygg-naden är en av de äldsta i området Greek Colony i den västra, israeliska delen av Jerusalem.

illbyggnaden har utformats och anpas-sats så att den på bästa sätt ska smälta in i den kulturhistoriskt värdefulla miljön. En viktig anledning till ombyggna-den är att residensets representations-utrymmen varit för trånga. Därför har

Statens fastighetsverk nu byggt in den tidigare terrassen så att den kan användas som matsal. Fasadmaterialet utgörs till största delen av glas och taket har fått en böjd form som leder tankarna till tält och marknadsstånd. – Tillbyggnaden är ritad av den svenska arkitektfirman Hidemark & Stintzing. Arbe-tet har utförts av lokala entreprenörer under ledning av en lokal arkitekt. Detta förenklar processen eftersom de kan både byggnaden och israelisk byggnads- och kulturminneslag-stiftning, säger Berit Nilsson, fastighetschef Utrikes vid Statens fastighetsverk.

Modern teknik och lokal kunskapI samband med utbyggnaden har gården stensatts av skickliga hantverkare som arbetar med traditionella material och metoder. Delar av en gammal stenläggning som sparats har lagts som en ”matta” framför entrén och som ett kontrasterande band kring planteringarna. Invändigt har residensets kök och våtutrym-men renoverats medan tekniska installationer setts över. På gästtoaletten vid huvudentrén har en av väggarna klätts med lokalt handmå-lade kakelplattor med ett mönster inspirerat av mosaiker från en äldre byggnad i Betlehem. – Byggprojektet i Jerusalem är ett bra ex-empel på hur Statens fastighetsverk använder modern teknik och formgivning samt lokal kunskap och kompetens, säger Berit Nilsson.

T

Gammal byggnad putsas upp för Sveriges general-konsul i Jerusalem

Den nya matsalen. Foto: Torbjörn Nilsson, SFV.

Renove-ringen och tillbyggnaden av residenset

har på ett väldigt fint sätt kombinerat behovet av större ytor utan att förlora den charm som det här gamla historiska stenhuset besitter. Det har blivit modernt och ljust utan att förlora känslan av ett gammalt arabiskt hus. Med de nya möbler vi fått från UD har huset blivit precis det vi ville; ett ställe för möten och samtal. alla som kommit som gäster har blivit mycket imponerade. Jag tycker själv att det nu är ett av de finaste residensen i Jersualem, säger axel Wernhoff, generalkon-sul, Jerusalem.

Foto

: Paw

el F

lato


MILJö

skolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.seskolinredning.se

TEL 044-20 17 00 Fax 044-699 20

[email protected] www.skolinredning.se

Vi inreder hela din skola- från vaktmästeri till klassrum

I BRANSCHENBeställ vår katalog!

Orderinvest AB - Lejongatan - Box 37 - 289 21 KNISLINGE

Orderinvest 185x132.indd 1 2012-03-08 09.50

Gammal byggnad putsas upp för Sveriges general-konsul i Jerusalem

Sveriges residens i JerusalemMycket talar för att residenset på Yonatan 13 är ett av de äldsta husen i Greek Colony, byggt på 1880-talet när området grundades. Svenska staten köpte huset 1991 när Sverige öppnade generalkonsulatet i Jerusalem och sedan dess har generalkonsuln haft sitt residens här. Huset är byggt av lokal sten och hade ursprungligen två våningar, en tredje våning byggdes till i slutet av 1900-talet. Envåningshuset i trädgår-den och tillbyggnaden på husets fram-sida, uppförd 2011, är liksom övriga nutida tillägg infogade med största hänsyn till den ursprungliga miljön.

källa: Statens Fastighetsverk

Generalkonsulns residens i Jerusalem. Foto: Torbjörn Nilsson, SFV.

MISSA INTE!! Mingel med en

hemlig artist på Kallbadhuset

kl. 18.30

TRÄFFA OSS UNDER POLITIKERVECKAN!

PROGRAM

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla som vill delta. För mer information och programtider läs mer på www.almedalsveckan.info/ För anmälan till minglet besök www.offentligaaffarer.se eller kontakta [email protected]

15.30 - 16.15 DEBATT: OFFENTLIG UPPHANDLING Så ställer du rätt krav - miljö och social hänsyn vid upphandling 16.30 - 17.15 OFFENTLIG UPPHANDLING Hur säkerställer du affärsmässigheten i offentliga upphandlingar? 17.30 - 18.30 DEBATT: UPPHANDLINGSUTREDNINGEN Ökad förhandlingsmöjlighet och effektivare upphandlingar, eller?

Under Politikerveckan 2012 arrangerar vi, tillsammans med partners, tre högintressanta seminarier om upphandling.

Varmt välkommen!

Arrangör: Partners:

PLATS: Wisby Strand, Strandgatan 4

Foto

: Jör

gen

Borg

Foto: Jörgen Borg


FOrdONkONFereNsGUIdEN

De gamla stads-hotellens räddare

MISSA INTE!! Mingel med en

hemlig artist på Kallbadhuset

kl. 18.30

TRÄFFA OSS UNDER POLITIKERVECKAN!

PROGRAM

Arrangemanget är kostnadsfritt och öppet för alla som vill delta. För mer information och programtider läs mer på www.almedalsveckan.info/ För anmälan till minglet besök www.offentligaaffarer.se eller kontakta [email protected]

15.30 - 16.15 DEBATT: OFFENTLIG UPPHANDLING Så ställer du rätt krav - miljö och social hänsyn vid upphandling 16.30 - 17.15 OFFENTLIG UPPHANDLING Hur säkerställer du affärsmässigheten i offentliga upphandlingar? 17.30 - 18.30 DEBATT: UPPHANDLINGSUTREDNINGEN Ökad förhandlingsmöjlighet och effektivare upphandlingar, eller?

Under Politikerveckan 2012 arrangerar vi, tillsammans med partners, tre högintressanta seminarier om upphandling.

Varmt välkommen!

Arrangör: Partners:

PLATS: Wisby Strand, Strandgatan 4

Foto

: Jör

gen

Borg

Foto: Jörgen Borg


LEdarSKaPkONFereNsGUIdEN

Under årens lopp har Elites grundare och ägare Bicky Chakraborty räddat ett antal klassiska stadshotell runt om i landet genom att återställa dess prakt och glans. Vi har besökt femstjärniga Elite Plaza i Göteborg och pratat med regionchef Carlo Mandini om konsten att blanda anrikt och modernt.

H

De gamla stads-hotellens räddare

otellkedjan Elite består idag av 22 hotell på 13 orter – från Malmö i söder till Luleå i norr, kanske mest förknippade med den spännande kombinationen av modern inredning i gamla anrika fastigheter. Hotellkedjan har växt snabbt och fortsät-ter att växa, trots ekonomiskt oroliga tider. De närmaste åren öppnar fyra nya hotell, i Lund bygger man nytt, i Örnskölds-

vik är hockeyspelaren Peter Forsberg involverad, i Gävle startar en restaurering av ett gammalt stadshotell och även i Eskilstuna renoverar man ett stadshotell men av modernare snitt.

Står på tre benAlla Elites hotell är 4-stjärniga förutom 5-stjärniga Elite Plaza Hotel i Göteborg. Det är dit vi styr stegen för en intervju med regi-onchef Carlo Mandini. Hotellet är inhyst i gamla Brand- och Liv-försäkringsbolaget Sveas lokaler, och påkostat är bara förnamnet. Jag har blivit utlovad en konferenslokal med tak i handsnidat trä. Vi sitter ner i en sittgrupp intill hotellets välrenommerade restau-rang Swea Hof. På väggarna hänger en tillfällig konstutställning och tavlorna är till salu. Stilen är modern. Väggarna lämpar sig bra för konst – stora ytor och mycket rymd. – När vi startade vår satsning på att ta över gamla vackra, men nedgångna stadshotell var det tidigt 80-tal. Då var inte många intresserade av dessa byggnader, man ville hellre bygga nytt, berättar Carlo Mandini. – Det finns mycket själ och karaktär i de här fastigheterna vilket också gör våra möteslokaler helt unika. Idag är det många som efterfrågar kombinationen av gammalt och modernt.Under många år renoverades äldre fastigheter oförsynt utan en tanke på det estetiska. De vackra taken doldes under innertak till exempel. – Vi vill förädla lokalerna, som en gång i tiden varit ortens stolt-het och samlingspunkt. Vi tar hjälp av professionella restauratörer för att få fram husets ursprungsskick. Det finns inte pengar för att bygga på det sättet idag, säger Carlo Mandini. Men att restaurera kan inte heller vara gratis? – Det stämmer, vi måste hålla hög beläggning och rätt prisbild. Under lågkonjunktur tvingas vi som arrangör kompromissa, men vi har en miniminivå.

Elite har ståtliga stadshotell på 13 orter runt om i landet. Här Elite Hotel Mollberg, vid stortorget i

Helsingborg. Fastigheten med anor från 1300-talet erbjuder både hotell och konferens i en historisk miljö.


LEdarSKaP

KONFERENS,

SPA & WEEKEND

I ROSLAGEN

WWW.HOTELLHAVSBADEN.SE �

SpaKONFERENS MED

Möten i staden, med centralt läge, stryker dock inte med lika snabbt i lågkonjunktur som konferensanläggningarna på landet. Elite Plaza har cirka 70 procent dagkonferenser vilket hjälper till att hålla omkostnaderna nere för kunderna. – Vi har tre ben att stå på, hotell, konferens och res-taurang. Ibland får den ena bära den andras kostnader. Puben är ju till exempel attraktiv även under lågkon-junktur.

En rundvandringFastigheten byggdes 1889. Ansvarig för bygget var F O Peterson och Söner Byggnads AB. Samma firma gjorde över 100 år senare också ombyggnaden i Elites regi. Vi tar en rundvandring i huset. Sveasalen, som är åt-takantig, ingår i den 200 kvadratmeter stora Sveasviten. Från början var salen salong i direktörens tjänstebostad och 1909 blev salen Brand- och Livförsäkringsbolag Sveas styrelserum. Sveasalen har plats för 50 personer. Det är i Maharadjasalen jag får beskåda det kultur-minnesmärkta tak som snidades av Junghänel & Rich-ter. Här hade gamla Svea-vd:n sitt kontor, pampigheten får i alla fall mig att känna mig liten och jag tänker att det måste vara relativt viktiga personer som bokar sina konferenser här. – Vi är väldigt måna om att alla våra kunder ska känna sig välkomna hos oss. Vi driver ett lyxhotell men här förekommer inget snobberi, säger Carlo Mandini. Carlo Mandini är en välklädd och korrekt man, men

bara några minuter in i intervjun kan jag bekräfta att hans bemö-tande är uppriktigt och intresserat.

Rundvandringen fortsätter, via Florentinska pelarsa-len, upp till penthouse som erbjuder en betydligt mer avslappnad mötesmiljö.Carlo Mandini spår att efterfrågan på traditionell bio-sittning minskar till förmån för mer kreativa sittningar. – Det ska gärna vara informella miljöer, öppet – inte så konservativt. De nya generationerna sitter gärna i loungemiljö och arbetar.

Mindre fylla, bättre matMaten är en viktig del av konferensen och hos Elite är ambitionen att ligga i de övre nivåerna av skalan. – Matmedvetenheten hos våra kunder har ökat och vi får en hel del positiv feedback, vilket är mycket motiverande. Han berättar att konferenserna är mer civiliserade idag jämfört med för ett par tio år sedan, inte lika mycket fylla. – Som arrangör säljer vi mindre alkohol, men det vi vinner är att våra gäster trivs och minns vistelsen som trevlig och det är oerhört mycket värt, säger Carlo Mandini.

Efter intervjun skakar vi hand i den otroligt pampiga entrén och jag tänker att det är mycket lovvärt att någon förvaltar dessa kulturskatter.

Malin Ulfvarson

Elites regionchef Carlo Mandini. Foto: Herminia Dosal.

Maharadjasalen har ett fantastiskt kulturminnesmärkt tak snidat i trä av Junghänel & Richter. Här inne hade VD:n för Svea Brand- och Livförsäkringsbolag sitt kontor. Maharad-jasalen som går att hyra för konferens ingår i Maharadja-sviten på 148 kvadratmeter.

LÄS TIDNINGEN PÅ WEBBEN!

Besök vår hemsida www.offentligaaffarer.se


LANDETRUNT

Uppsala: Delar ut pris till Årets IT-företagI samband med konferensen Världsklass ICT Uppsala som arrangerades för fjärde året, delades priset Årets IT-företag i Uppsala län ut. Priset gick till spelutvecklaren Starbreeze, som producerat ett flertal dataspel bland annat The Chro-nicles of Riddick: Escape from Butcher Bay, som är ett spel baserat på filmen The Chronicles of Riddick. – Uppsalas har stor potential att attrahera fler företag med kärnverksamhet kopplad till informationsteknologi och telekommunikation. Här finns kapital, kompetens, infrastruktur, internationellt klimat och en grundstomme för dessa företag, som även kallas ICT-företag, säger kom-munstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt. Konferensen Världsklass ICT hade temat ”Mobilizing the Enterprise”. Föreläsningarna handlade om trender, visioner och hur några av världens största aktörer jobbar för att tillfredsställa människors behov av tillgänglighet och ständig uppkoppling.

Nässjö: Investering i digital lärmiljö Nässjö kommun har avsatt en miljon

kronor till en strategisk investering i skolan och eleverna i framtiden.

I fokus står Brinellgymnasiet där höstens elever i årskurs ett blir de första att få en egen dator. Att investera i digital lärmiljö är ett sätt

att möta samhällsutvecklingen, att fortsatt satsa på skolan och rusta de unga med lärverktyg för framtiden.

Ånge: Digital nyckel ger trygghetI Ånge kommun använder hem-vårdspersonalen numera det digitala låssystemet CareLock. Hemtjänstens mobiltelefon fungerar som en digital nyckel och personalen slipper tidskrä-

vande hantering av vanliga nycklar till alla kunder. Det nya låssystemet innebär också ökad trygghet om

man som kund behöver använda sitt trygghetslarm. Personal som finns i närhe-ten kan då med hjälp

av mobilte-lefonen låsa

upp och hjälpa kunden snabbt.

De nya låsen kommunicerar med hemtjänstens planeringssystem och möjliggör genom detta en ytterligare kontroll och säkerhet för kunden. Låssys-temets låsenhet monteras på insidan av kundens ytterdörr. Dörren låses upp när CareLock låsenheten får signaler från hemtjänstens mobiltelefon.

Uppsala Konsert och Kongress. Foto: Jens Norberg

Kalmar: Ett nytt IT-klusterAntalet IT-relaterade företag växer kraftigt i Kalmar. – Vi har under hösten fått två rapporter som beskriver vårt näringsliv. Den ena kommer från OECD och den andra kommer från Graufman Reje. Båda två kommer fram till att vi har en hygglig näringslivs-struktur men att allt naturligtvis kan bli bättre, säger kommun-styrelsens ordförande Johan Persson. – Att vi nu fått igång ett kluster inom detta område som ska-par en brygga mellan företagen och Linnéuniversitetet är mycket positivt och kan bara leda till fördelar för alla parter, säger Johan Persson.Rekommendationen är kort och gott ”gräv där ni står! Stimulera och stötta de företag som växer och vill växa i er kommun”. – Det är ett klokt råd. Vi har olika former av kluster i Kalmar, allt från e-handel till de gröna näringarna och miljötekniska företag.


Umeå: Hett eftertraktade av företagenIT-studenterna är heta på arbetsmarknaden.

Branschen har stort behov av att anställa fler och när arrangemanget Räkmackan anordnas på Umeå

universitet vill IT-företagen gärna vara med för att knyta kontakt med de eftertraktade studenterna. – Vi behöver mer IT-kompetens i den här staden. Gissa om ni är efterfrågade, utbrister Anna Olofsson, marknadsansvarig i kommunen, till det 70-tal studen-ter som tagit chansen denna gång att få veta mer om arbetsmarknaden.

Räkmackan är ett samarbete mellan Umeå kom-mun och Umeå universitet tillsammans med Umeå

Studentkår och NTK (Umeå naturvetar- och teknologkår) och anordnas några gånger per år. För Umeå kommun är Räkmackan som arrangemang mycket viktigt. Om företag och studenter kan knytas samman på ett tidigt stadium så ökar möjligheten för att studen-terna ska stanna kvar i kom-munen efter sin utbildning.

Lund: Datorn rättar proven Hur används IT som en naturlig del i undervisningen, idag och i framtiden? 500 pedagoger och skolledare från Lunds kommunala gymnasieskolor och komvux har träffats för att i seminarie-form diskutera detta.Finnur Sverrisson är egenföretagare, marknadsförare och med huvudfokus på kreativa lösningar. Genom sin föreläsning för Lunds lärare ville han förmedla sin syn på digital kompetens som ett hjälpmedel snarare än ett hinder. – Tänk er ett datorprogram där eleverna gör alla prov och som sedan rättar proven åt er. Tänk vad mycket tid ni skulle spara! Är det någon som vill utveckla ett sådant program med mig, undrade Finnur Sverrisson.

Sandviken: Smart lärportalEn ny lärportal kommer att göra det möjligt

för lärarna och pedagogerna i Sandvikens kommun att frigöra mer tid för arbete med eleverna och barnen. Föräldrar kommer att få ökad insyn i sina ungdomars skolarbete och sina barns verksamhet i förskolan och eleverna kommer att få bättre förut-

sättningar för att dela information med varandra och sina lärare.

Fördelen med en lärportal är att kunna kombinera resurser från flera leverantörer,

exempelvis digitala lärresurser från Learnify eller fria programvaror från exempelvis Google. Använda-

ren kan på så sätt plocka ihop sin egen verktygslåda, något som blir allt viktigare, bland annat eftersom kraven på att individualisera undervisningen ökar. – Undervisningen genomsyras i allt högre grad av indivi-dualisering och här är IT en möjliggörare, säger Jan Åström, affärsutvecklare, Tieto Education.

Linköping: ISO-certifierad ITGenom att ansluta sig till den internationella standarden för Service Management räknar man med ännu bättre service till medborgarna samt sänkta kostnader tack vare högre effektivitet. – Jag gratulerar LKDATA till certifieringen som är ett tydligt kvitto på att vi i Linköping ligger i framkant inom området. Det visar att IT-tjänsterna stödjer verksamheternas behov och att LKDA-TAs medarbetare är mycket kunniga och professionella, säger Paul Lindvall, kommunstyrelsens ordförande i Linköping. – Även vi är glada och stolta över att vara certifierade för ett standar-diserat och erkänt arbetssätt. Jag är övertygad om att detta kan inspirera även andra områden inom den kommunala sfären att kvalitetssäkra sitt uppdrag, säger Krister Siggesjö, som är affärsområdeschef för LKDA-TA, Leanlink i Linköpings kommun.


VI JUBILerar – 20 år i det offentligas tjänst

VI FIrar 20 år I dET OFFENTLIG

aS

TJÄ

NST

O

FFeN

TLIGa aFFärer 20 år

20

Svensk Kommuninformation, nummer 4, 1994Ur ledaren: Det blev en ja-seger i Sveriges folkom-röstning om medlemdsskap i EU medan norrmän-nen tackade nej. Längs gränsen är både handlare och kommuner nöjda med resultatet. Handlarna ser en möjlighet till ökad gräns-handel och kommunerna ser en möjlighet att locka över både norska industrier och företag.

Svensk Kommuninformation, nummer 1, 1996Ur tidningen: EU-bidrag ställer kommunerna inför nya utmaningar. Fyra miljarder kronor har EUs regionalfond avsatt. En fö-regångare är Vara kommun som gjort vad många andra mest funderat på: ansökt om bidrag till ett projekt. Nu återstår att hitta lämp-liga samarbetspartners, det vill säga andra kommuner som strävar åt samma håll.

Lokalisera dina Y2K-problemYear2kilo närmar sig – med stormsteg för den som behöver se över sina integrerade komponenter – sakta för den som endast väntar på ett enormt nyårsfirande. De integrerade komponenterna, så kallade inbäddade system, påverkar oss alla, enskilda, kommuner, organisationer och företag. De finns i processer, byggnader, maskiner och produkter. Frågan är om det är risk för per-sonfara, ekonomisk fara eller annan typ av fara. – Problematiken med fastigheter är stor. Det gäller att hitta chipsen, som man inte vet var de sitter. Vissa fastigheter är mer tek-nikintensiva än bostadsfastigheter, där pro-blemen visserligen är lättidentifierade, men med stora bestånd finns det stort behov för att kunna serva, säger Iwe Persson från Säkab Program AB. Tillsammans med ett av landets största fastighetsbolag, Vasakronan AB, har Säkab utvecklat ett verktyg för att strukturera och underlätta inventeringen av utrustning och produkter samt för uppföljning av åtgärder och status.

Var ska pc:n hämta sin tid?En pc har tre klockor. Det beror på vilken av dessa som datorn är programmerad att arbeta mot, om den ska klara tusenårsskiftet eller ej. Jakten på programmerare och datakonsul-ter är i full gång. Hysterin inför tusenårsskif-tet trappas upp, nästa år förväntas kaos bryta ut. 99 är inte bara det sista året på årtusen-det, i slutet av året ska exempelvis fakturor skickas ut med betalning år 00. 99 används även i de flesta dataprogram som kod för nå-got som ska avslutas. – Många pc-användare har begärt besked från sina leverantörer om deras utrustning kommer att klara övergången till 2000-talet och fått ok. Men vid test har det visat sig att

inte ens alla tom klarar RTC-klockan, berättar Rolf Björkdahl, VD och delägare i Daab Data.

Vad hände då?Oron inför sekelskiftet visste inga gränser och det fick stort genomslag i medierna. De mer spektakulära farhågorna var att flygplan skulle trilla ner från himlen och att bank-konton skulle öppna sig - fritt för vem som helst att länsa eller att Rysslands kärnvapen-arsenal skulle avfyra sig själv. Bakom de vilda spekulationerna fanns dock ett reellt problem, som inte var så bun-den till själva nyårsafton som många ville tro. Mycket stora summor lades på att inventera och korrigera systemen. Enligt uppgift från Wikipedia har det beräknats att amerikan-ska myndigheter spenderade bortåt 9 miljar-der dollar och att det i USA lades ned över 100 miljarder dollar på att förebygga och rätta Y2K-relaterade fel. Flera företag och myndigheter upprättade beredskapsorgani-sationer runt årsskiftet – som passerade utan några större incidenter.

Malin Ulfvarson

En tillbakablick till Offentliga affärer år 1998: Här återpublicerar vi utdrag ur två artiklar från nummer 3, 1998 som berör den berömda millenniebuggen.

Minns du millenniebuggen? – Vi friskar upp minnet lite


Svensk Kommuninformation, nummer 4, 2000Tema: Starten går för of-fentlig e-handel. Men långt ifrån alla fanns med i start-fältet för 12 år sedan skulle det visa sig. I artikeln kan vi förstås läsa att de första initiativen för e-handel i offentlig sektor togs redan 1995, när Kommunförbun-det, Landstingsförbundet och staten kom överens om att genomföra elektronisk handel, och bildade ett organ vid namn Toppledar-forum.

Stat- & kommuninformation, nummer 4, 2004Ur tidningen: Under 2004 hade vi ganska otippat en artikelserie med vintips, eftersom en medarbetare hade mycket god kompe-tens på området. Artikel-serien orsakade läsarkon-takter, både positiva och ett par negativa. I detta nummer få man dessutom en lektion i olika druvsor-ter och vilka fantastiska resultat som nås genom att odla klassiska druvsorter på andra sidan jordklotet.

Energiförsörjning1993: 31 miljoner ton, 2010: 25 miljoner tonAvfall och avlopp1993: 3, 4 miljoner ton, 2010: 1,8 miljoner tonIndustriprocesser och lösningsmedelsanvändning1993: 6 miljoner ton, 2010: 7 miljoner tonJordbruk1993: 9 miljoner ton, 2010: 8 miljoner tonTransporter och arbetsmaskiner1993: 23 miljoner ton, 2010: 25 miljoner ton

Källa: Naturskyddsföreningen

klimatpåverkande utsläpp i Sverige

Sysselsättningsutveckling, privat och offentlig sektor, 1000-tal personer, 16-64 år.

Sysselsättning, privat och offentlig sektor, 1000-tal personer, 16-64 årAnmärkning: Från år 2001 räknas affärsverket och Svenska Kyrkan som privat och inte offentlig sektor. Från år 2005 ingår anställda utom-lands i privat sysselsättning. Före 2005 var denna grupp inte med i arbetskraften.Tittar man längre tillbaka i statisti-ken visar den privata sektorn i prin-cip ingen ökad sysselsättning sedan 50-talet. Däremot har produktio-nen ökat mångfalt. Källa: SCBAndel kvinnor i offentlig sektor. Offentliga inkomster och utgifter, i

miljarder kronor.

Antal anställda, 1000-personer.

Vad har hänt på våra 20 år? Vi tittar på hur utvecklingen av offentlig sektor har sett ut på 20 år. Under samma period har Sveriges befolkning ökat från 8,7 miljoner till dagens 9,5 miljoner.


VI JUBILerar – 20 år i det offentligas tjänst

VI FIrar 20 år I dET OFFENTLIG

aS

TJÄ

NST

O

FFeN

TLIGa aFFärer 20 år

20

Under min tid som redaktör på Offentliga Affärer (2001-2003) kretsade det mesta kring bredband och IT. Visserligen hade IT-bubblan spruckit, men

kommunerna kände en stark press på sig att etablera stadsnät.

Innan jag blev redaktör för tidningen skrev jag för den som frilansjournalist. Jag kommer mycket väl ihåg mitt första uppdrag. Jag hade precis avslutat kursen i allmän journalistik vid Poppius och föreslog ett reportage om Postens ojusta metoder mot uppstickaren City Mail. Dåvarande redaktören John Fahlnaes gav mig uppdraget men ogillade mina två första utkast. Det tredje var han dock mycket nöjd med och artikeln publicerades i Svensk kommuninfor-mation #2/1999. Det blev många fler artiklar de följande två åren. Det rådde IT-yra. Datorsamhället hade definitivt kommit för att stanna, men skulle det klara millennie-skiftet?

Den stora ovisshetenTidningen gav åtskilligt med utrymme åt den så kallade millenniebuggen, eller Y2K-problemet som det också kallades. Det var tydligen så att klockorna i alla datorprocessorer bara räknade år med två siffror. Vad skulle hända när de nådde 00? Vissa hävdade att de skulle börja räkna 00 som år 1900, andra att de skulle sluta räkna tiden helt och ytterligare några som verkade mena att detta faktum skulle få datorerna så ”förvirrade” att de helt enkelt skulle stänga ner sig själva eller löpa amok. Men vad jag kommer ihåg var det inga flygplan som föll ner från himlen, inga bankkonton som raderades eller folkbokföringssystem som havererade. Varken världen, mänskligheten eller datorsamhället gick under.

Bredband åt alla! Övergången från 1900-tal till 2000-tal blev tämligen odramatisk. Men de första åren i det nya årtusendet var allt annat än lugna. Särskilt för mig, som var redaktör för Sveriges ledande affärstidning mot offentlig sektor (och tre tidningar till).

Från drakar till uppstickareÄven om IT-bubblan spruckit på börsen så var alla rörande överens om att vi behövde bredband. Vem minns inte Björn Rosengren

skandera: ”Ropen skalla, bredband åt alla!” Tidningen fylldes av artiklar om hur bredband bäst skulle distribueras. Lösningarna var många: via elkabel, TV-kabel, fiberkabel, eller helt utan kabel. Kommunerna kände en stark press på sig att etablera operatörsoberoende stadsnät. Vilka lösningar skulle de välja? Tidningen såg det som sin uppgift att informera läsarna om vad de olika teknikplattformarna innebar. Jag intervju-ade nog kort sagt alla aktörer som då var något att räkna med. Allt ifrån de stora drakarna som Ericsson och Telia till uppstickare som Bredbandsbolaget, Dotify, Radionet och Netinsight. I en särskild bilaga presenterade vi även Statskontorets ramavtal med leverantörer av IT-lösningar och hårdvara. Detta stora fokus på IT var inte särskilt konstigt. Oav-sett om man betraktade IT som kommunikationens och informationens befrielse eller som något nödvändigt ont förstod alla att detta var det nya. Det hade kommit för att stanna och skulle genomsyra alla organisationer på alla nivåer. Jag lämnade redaktörposten i oktober 2003, innan tid-ningens stora bredbandstema nått sitt slut, för att återigen satsa på frilansandet. Det har jag fortsatt med sedan dess.

Krönika av Anders Lindgren

Anders Lindgren är frilansskribent och skriver på uppdrag av tidningar, företag och organisationer verksamma i Europa, Kanada och Kina.

Foto

: Åsa

Lun

dgre

n

Offentliga Affärer, nummer 6, 2007Profilen: Finansminister Anders Borg besökte Kva-litetsmässan i Göteborg, men vår journalist lyckades inte få några kommentarer av den svårfångade minis-tern. Därmed kan vi notera att citaten hämtade från Anders Borgs framförande för fem år sedan inte nämn-värt skiljer sig från dagsak-tuella uttalanden. Eller vad sägs om: Allt hänger på att klara av jobben så att vi har råd med välfärd för alla.

Offentliga Affärer, nummer 3, 2010Profilen: Jordbruksminis-ter Eskil Erlandsson delar friskt med sig av sina devi-ser i denna profilintervju. ”Jag vill ha frihet under an-svar”, ”jag försöker göra så gott jag kan, att bruka utan att förbruka” och ”att ha stora öron och liten mun” är något han försöker leva upp till som politiker. Och när han själv får önska: ”jag vill ge enmansföretagare förutsättningen att kunna bli två.”

Vägen till framgång är rak. Bra rådgivning bottnar alltid i både förståelse och engagemang. Vi vet. Med raka frågor och tydliga svar hjälper vi innovativa, kunskapsintensiva företag att bli framtidens vinnare redan idag. Kort sagt är vi en partner som skapar verklig affärsnytta. Redo för framgång? Tänk Lindahl!

S T O C K H O L M G Ö T E B O R G M A L M Ö H E L S I N G B O R G U P P S A L A Ö R E B R O lindahl.se

Affärsjuridik som ger resultat


LEdarSKaP

Returadress: Hexanova Media Group AB

Fiskhamnsgatan 2, 414 58 GÖTEBORGposttidning

ePostboxen är ett säkert sätt att kommunicera elektroniskt med dina kunder. Som avsändare får du en skyddad leverans och en tillförlitlig indentifiering av mottagaren.

Mottagaren väljer själv var han vill öppna och läsa informationen till exempel via sin mobil, läsplatta eller dator.

ePostboxen – säker elektronisk kommunikation

Välkommen till vår monter B8 på Upphandlingsdagarna.

Documents

Offentliga Affärer nr-2 2012