Prata affärer 2/2011

  • View
    215

  • Download
    2

Embed Size (px)

DESCRIPTION

ALMI Kronoberg kundridning

Text of Prata affärer 2/2011

  • Frn starta eget-kurser till utvecklingsprogram

    PrataaffrerKUNDTIDNINGEN FRN ALMI FRETAGSPARTNER KRONOBERG AB

    FR DIG SOM VILL DRIVA FRETAG FRAMGNGSRIKT

    HSTEN 2011

    Kursprogra

    mmet!

    HSTEN 2011

    Ls mer p sidan

    12

    Kultur +historia +natur

    +upplevelser =nya affrsider

    NU VALLFRDAR bESKARNA TILL KORR

    svenskt skerhetstnkTyska speglar blevbRA VISION ScANDINAVIA Ab

  • De osannolika fretagenSommar och semester innebr lata dagar i solen men ocks mycket bilkande. Dessa bilresor utvecklas ofta till en kamp. Stanna!, ropar jag (ofta i sista stund), en loppis/ett mysigt fikastlle/en grdsbutik! Maken r inte alltid helt positivt instlld, men det har blivit otaliga besk p loppisar, fikastllen, grdsbutiker, fabriksfrslj-ningar, trdgrdsanlggningar med mer. En del av dessa besksml r helt osannolika. Hur kan en loppis som ligger bortom allfarvgarna ha k varje gng man har ppet? Hur kan det vara omjligt att f en parkering p den stora grusplanen vid cafet som man knappt ens hittar till? Just p sommaren r det ltt att hitta exempel p att det gr att driva verksamheter, som vid en frsta anblick verkar omjliga att f lnsamhet i. Vad r det som gr dem s eftertraktade? Ibland rcker det med ett lite annorlunda och roligt koncept som r vl genomtnkt. En knsla fr vad kunden vill ha och betala bra fr. Kvalitet, bemtande, skyltning. Ja, listan kan g-ras lng. Har de skrivit en strategisk plan? Jag r inte sker p det, men en sak r jag sker p. Det r att i garens huvud finns en drm om hur det ska vara. Nr man har en drm gr man alltid det lilla extra fr att uppn den. Det r det som gr de osannolika fretagen sannolika. Kan fler fretag dra nytta av det som de osannolika fretagen gr? Kan man utveckla sin knsla fr kunden och marknaden? Vi tror det! Ta kontakt med oss s kan vi tillsammans diskutera hur ditt fretag kan ta sig frn det osannolika till det san-nolika!

    catharina Vrendh bosonVD ALMI Fretagspartner Kronoberg Ab

    ALMI utvecklar fretag genom finansiering och rdgivning.

    Ola paketerar upplevelser till naturlystna turister.

    7. Aktuellt. Goda rd fr marknadsfring p ntet

    8. Business-to-business i modern tappning

    12. Kursprogram hsten 2011

    16. rets Innovatr! 14

    Johan kpte loss produktionsenhet frn tyska storfretaget.4

    Innehll

    10 Ingemar kte till Holland

    fr att studera husindustrin.

    2 3

    Verkstadsindustrin r en bransch som gr mot en sker undergng framtiden stavas tjnster, IT-bransch och besks-nring! Ja, s har det ltit under ganska lng tid. Men hur r det egentligen? r verkstadsindustrins dd myt eller verklighet?

    P uppdrag av Regionfrbunden i Kalmar och Kronoberg samt Linnuniversitetet fick konsultfretaget Grufman Reje Management i uppdrag att ta reda p hur det regionala nrings-livet ligger till nr det gller tillvxt och konkurrens-kraft. Och fram kom fakta som kanske fr mnga att hja p gonbrynen. Av de sammanlagt 92.000 personerna som har

    en anstllning inom nringslivet i Kronoberg och Kalmar ln finns 20.000 personer inom verkstads-

    och fordonsindustrin. Det r med andra ord den bransch som sysselstter flest personer, sger Anna Lfmarck p Grufman Reje. Men nnu mer intressant blir det nr man stude-

    rar frdlingsvrde, konkurrenskraft och tillvxt. Frdlingsvrde r det man sljer fr minus det

    man kper in, och vi tittar p hur stort frdlings-vrdet r per anstlld, sger Anna. Dr kom vi fram till att verkstadsindustrin r den bransch som har nst hgst frdlingsvrde av alla, bara energi och milj ligger hgre.I konkurrenskraft r verkstadsindustrin den mest

    konkurrenskraftiga, medan tr- och mbelindustrin samt besksnringen r de som hamnar lngst ner p listan. Just i er region har verkstadsindustrin ocks

    klarat sig mycket bra efter den generella nedgng-en 2009, sger Anna.

    Utmaningarna framver r att skapa frutstt-ningar fr att tillverkningen ska kunna finnas kvar i lnet. Dr gller det att skapa mer kunskapsinnehll i

    branscherna, att f hl p myten om att verkstads-industrin r en skitig och ointressant bransch men ocks att se till att de olika orterna kan attrahera rtt arbetskraft, sger Anna. Och myten om verkstadsindustrins dd stm-

    mer den? Nej, verkligen inte. Snarare r det navet som

    driver all tjnsteverksamhet. IT-fretag och andra tjnstefretag har ju tillverkningsindustrin som kunder, det r dr allting brjar p ngot vis. Tjns-tesamhllet kan ju bara fungera om man har ngon att utfra tjnster t, avslutar Anna Lfmarck.

    Verkstadsindustrins dd myt eller verklighet? AV LILL ANDREASSON

    Prataaffrer

    Slopad revisionspliktDen 1 november 2010 togs revisionsplikten bort fr 250.000 smfretagare som driver aktiebolag och nu bestmmer fretagaren sjlv om bolaget ska ha revisor eller inte.

    Fr att slippa revisionsplikten krvs att fretaget uppfyller tv av fljande krav: En nettoomsttning p hgst 3 miljoner kronor En balansomslutning p hgst 1,5 miljoner kronor Hgst tre anstllda

    Revisor brje Olofsson p Vxj Revisionsbyr Ab sger sig nnu inte har mrkt av att s mnga av de befintliga fretagen valt bort revisorn. Dremot tror han att de som nu startar aktiebolag vljer att till en brjan inte utse en revisor. banker och andra finansirer krver oftast reviderade bokslut fr att bevilja ln till aktiebolag,

    ven om de uppfyller kraven fr att inte behva ha en revisor, sger han.

    Minskat aktiekapital ppnar drren fr fler bolagDen 1 april 2010 snktes kravet p aktiekapital frn 100.000 kr till 50.000 kr. I Kronobergs ln startades 130 aktiebolag under 2009, vilket innebr 14% av alla nystartade bolag. Under 2010 var andelen 20%, vilket innebr 218 nya aktiebolag.

    218 nya aktiebolag 2010!

  • Prata finansiering

    4

    Spegelfabriken har en lng tradi-tion i bras ven om tillverkningen minst sagt har vxlat. Fretaget startades redan 1945, men d var det fickspeglar som producerades. Varje man och kvinna med sjlvakt-ning hade en egen fickspegel

    med sig vart man n gick, och mnga av dem tillverkades i bras. Ganska snart kom man dock in p fordonsindustrin, inte minst fr att det som idag r Volvos dumpertillverkning etablerade sig p orten. Och dit behvdes backspeglar. Genom ren har man ven arbetat mot personbilar, ngot man slutade med s sent som 2005, och idag r man helt fokuserad p tunga fordon.

    Produkter fr sker sikt Vi har flera kunder lokalt, exempelvis Ljungby Maskin och Rottne Industri, berttar Johan Malmstrm, en av garna till bra Vision och tillika

    VD fr fretaget. Det r lagom stora fretag fr oss, som mer r ute efter flexibla lsningar n kvantitet, och det passar oss perfekt. Annars gr den strsta delen av frsljningen till Skandinavien, och man tillverkar ocks en hel del t det tidigare moderbolaget i Tyskland. Sedan ett antal r tillbaka r det dock inte bara backspeglar som gller fr bra Vision. Den se-naste tekniken har gjort sitt intrde ven hr, och det r faktiskt en av anledningarna till att det blev ett garskifte. Vr affrsid handlar ju om att leverera pro-dukter fr sker sikt kring fordon. Och tittar man p hur det ser ut nr en lngtradare med slp backar s inser man snart vilka risker som tas, sger Johan. En lngtradarchauffr har ingen chans att se vad som finns direkt bakom sitt fordon. Och drfr har vi de senaste ren arbetat allt mer med bland annat kameror.

    I Bras hittar man Bra Vision Scandinavia AB, ett fretag som tillverkar back-speglar. Sedan knappt ett r tillbaka r fretaget ter svenskgt av lokala gare efter en lngre sejour under gigantiska Mekra Langs vingar. Ngot som borgar fr en modern utveckling inom det man kallar Sker sikt kring fordon.Av LILL ANDREASSON Foto MATS SAMUELSSON

    i backspegelnBra Vision blickar framt

    Vr affrsid handlar ju om

    att leverera produkter fr

    sker sikt kring fordon.

    Johan Malmstrm sg mjligheter fr den skandinaviska marknaden som de tyska garna inte sg. Tillsammans med sin mentor Ulf Axelsson beslt han sig fr att kpa loss enheten i bras och satsa p en modernare framtid fr fretaget.

    Under 2011 frmedlade ALMI 3,1 miljoner kronor i std till utveckling av varor och tjnster till fretag med 250 anstllda, s kallade PIKS-pengar. Under februari 2012 kommer information att lggas ut p: www.almi.se/kronoberg om ev. medel fr 2012 beviljats.

    PENGAR GENOM PIKS

    Skandinaviska frutsttningarDet finns ocks knnare, givare och andra elek-troniska system som r intressanta fr att ka skerheten inom transportbranschen. Det hr blev ett problem med vra tyska gare, berttar Johan. De r en av vrldens strsta backspegeltillverkare, och var inte s intresserade av att utveckla produktfloran mot kameror och elektroniska system. Vi upplevde ocks att de hade svrt att frst verkligheten hr i Skandinavien. Hos oss r det betydligt mr-kare och smutsigare, vilket skapar en svrare milj fr vra chauffrer. Johan var redan p Mekra Lang-tiden VD fr bolaget och knde att han ville utveckla fretaget t ett mer modernt hll. Och parallellt hnde en annan viktig sak.

    Nr jag tog ver som VD knde jag att jag behvde ett bollplank, berttar Johan. Jag fick reda p att ALMI drev ett mentorprogram, och anmlde mig till det. Min mentor blev Ulf Axels-son, som har varit aktiv i mnga olika fretag. Under det ret han formellt var min mentor lrde vi knna varandra vl, och han blev ordentligt insatt i fretaget och de utmaningar vi stod infr.

    Besvrlig chef i SverigeTillsammans brjade de fundera ver om det skulle vara mjligt att kpa loss fretaget frn Mekra Lang. Ulf var beredd att stoppa in kapital i bolaget, och bda sg en stor potential frut-satt att de fick driva bolaget i den riktning de ville. I brjan av januari 2010 kte Johan ner till Tyskland!

    Mtet med min chef i Tyskland gick ver fr-vntan. Han hade nog alltid sett mig som den dr besvrlige chefen i Sverige som ville g sin egen vg, och nr jag nu kom och lade en lsning som han inte tnkt p i knet p honom, s var det