Dan RydbergJan Falck

SAMMANFATTAR AKTUELL FORSKNINGVID SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET

Nr 81996

Den mångsidiga skottskogen

Foto

: Dan

Ryd

berg

• Skottskogen har många olika ansikten till glädje för den rekreerande ochnaturälskande människan.

• Skottskogen kan bidra till att öka mångfalden i vårt skogslandskap.

• Selektiv lågskogsskötsel är en intressant form av skogsskötsel som lämparsig väl för skogen närmast våra bostäder.

Skottskogsbruk skapar möjligheter för rekreation, virkesproduktion och biologisk mångfald.

SKOGFAKTA

Vad ser du framför dig när duhör ordet skottskog? Kanskehar du läst Mårten Sjöbecks

artikel ”Skottskog och grässvål” ochtänker på de snåriga skottskogarna iSkåne där storkarna byggde sina boninnan de tvingades upp på hustaken.Eller kanske har du läst Anders Hol-merz beskrivning av samernas bläd-ningsliknande huggningar i fjäll-björkskogen. En annan bild kan varasekelskiftets korgvidesodlingar ellerde allt vanligare svenska energi-skogarna. Om du är vida berest kan-ske tanken för dig till Afrikas skott-skogsbruk på savannen som tillfreds-ställer det lokala behovet av bränn-ved. Skottskogsbruk lever också kvari de små jordbrukarsamhällena i Syd-europas bergstrakter. Alla våra ham-lade lövängar är också skottskogardär avverkningen bara flyttats upptill betesfri höjd. Som du märker harskottskogen många olika ansiktenoch det är detta som gör den såintressant och värdefull.

Dåtidens skottskogBruket av låg skottskog brukar be-traktas som det äldsta sättet att med-vetet sköta skog. Skottskogsbruketutvecklades i samband med de förstajordbrukssamhällenas uppkomstunder den yngre bondestenåldern,vilket för norra Europa innebär 4 000-talet f. Kr. De klena virkesdimen-sionerna kunde med enkla hand-redskap lätt avverkas och upparbetas.Skottskogsskötseln kom så att utveck-las parallellt med det agrara samhäl-lets framväxt. Självhushållning vargrunden för samhällsbildningen ochskottskogens sammansättning avmånga olika trädslag gav förutsätt-ningar för det mångbruk som oftaeftersträvades. Skottskogens högaproduktionsförmåga möjliggjordeatt en liten skogsareal kunde till-fredsställa en gårds behov av ved-brand, stängselmaterial och lövfoder.

Skötseln av skottskogen anpassades ivarje land efter det lokala samhälletsbehov av förnödenheter och råva-ror, och den intensivt brukadeskottskogen blev snabbt en viktig delav byns inägomark. Som inägomarkvar skottskogen skyddad från bete,vilket var en viktig förutsättning fördess föryngring. Närheten till går-dens tun gjorde att transportav-

Skottskogens begreppsvärldSkottskog. Skottskog uppkommer genom stubbskott eller rotskott

och är vanligen avsedd att slutavverkas innan träden nått grövredimensioner. Det finns ett flertal väl kända (definierade) skötsel-system där man utnyttjar trädens förmåga att bilda nya skott ochstammar från stubbe och rötter efter det att hela eller delar avträdet avverkats.

Lågskogsbruk. Det finns olika former av lågskogsbruk. Alla känne-tecknas av tidig avverkning, innan träden nått sin maximala höjdoch grovlek. Klena dimensioner lämpar sig för brännved, stängsel,trädgårds- och hantverksmaterial. Föryngringen sker företrädes-vis via stubb- och rotskott. Obs! Lågskog är inte alltid skottskog.

Medelskogsbruk. Här kombineras produktion av brännved med pro-duktion av grövre gagnvirke. Fullt utvecklad medelskog är två-skiktad. Överbeståndet består av överståndare med en omloppstidpå 90–120 år. Underbeståndet består av stubbskott som avverkasmellan vart 15:e och vart 30:e år. Överbeståndet föryngras framfö-rallt genom fröplantor (inväxning) och underbeståndet främstmed hjälp av stubbskott.

Högskogsbruk. Dominerar idag skötseln av västvärldens skogar. Hög-skog uppkommer vanligen efter självsådd eller skogsodling ochavverkas när träden uppnått grova dimensioner. Högskogsbruk ärinte en form av skottskogsbruk.

Löväng. Glest träd- och buskbevuxen slåttermark som framför allt haranvänts för produktion av vinterfoder i form av hö och löv.

Hage. Inhägnad betesmark, vanligen med glest växande lövträd. Närvallodlingens infördes under 1800-talet omfördes många lövängartill hagmark.

Skottskogsäng. Skånsk mellanform där skottskogens virkesproduk-tion kombinerades med lövängens foderproduktion.

Sockel eller stol. Med stol avses en trädindivid. En sockel bestårvanligen av flera stubbar. Det finns dokumenterade exempel pålindar med närmare 2 000 år gamla socklar.

Hamling. Insamlande av lövbärande grenar och kvistar. Topphugg-ning är vanligast. Kan betraktas som skottskogsskötsel på betesfrihöjd.

Överbestånd

Inväxning

Underbestånd

Högskog Selektiv lågskog

Lågskog Medelskog

Nr 81996

den biologiska mångfalden och vilt-tätheten i landskapet. Skottskogenär också mycket rik på blommandeörter, buskar och träd, vilket gör denmycket behaglig för den som är este-tiskt lagd. Den stora artrikedomenskapar en varierande miljö med storomväxling, och skottskogens tätastruktur ger skydd för väder och vind,vilket uppskattas av rekreerandeskogsflanörer.

En annan modern typ av skottskogkan användas för biomassaproduk-tion. Tekniken utnyttjas i dagensenergiskogsodlingar som dock imånga avseenden skiljer sig från detraditionella skottskogarna. För detförsta är dagens energiskogar mycketartfattiga och till och med genetisktfattiga. Energiskogen sköts vidaremycket intensivt med både mark-behandling, gödsling och bekämp-ning av ogräs och parasiter. ”Gam-meldags” skottskogsskötsel är där-för ur ekologisk synvinkel ett mycketintressant alternativ eller komple-ment till energiskogen. Skottskogensstora ekologiska, estetiska och kul-turhistoriska värden bör uppmärk-sammas mer och skottskogen har enplats i dagens landskap.

SkottskogsskötselSkottskog etableras i regel genom plantering, men även genomtillvaratagande av spontant uppkomna rot- och stubbskott. Traditio-nell skottskogsskötsel är mycket extensiv. Vanligen är avverkningen avstammar det enda ingreppet under en rotationsperiod. Föryngringensker via rot- och stubbskott. I vissa skötselsystem sker en enkelställningav skotten på stubbarna och i medelskog planteras ibland de blivandeöverståndarna. Skottskogen avverkas vanligen traktvis med en be-stämd rotationstid som dock kan variera över tiden. Skottskogenavverkas lämpligen under vintern då barken är väl fästad, näringenkoncentrerad till roten och det avverkade virket har de bästa egenska-perna. Vid avverkningen ska man, för att minimera risken för röta,eftersträva rena snittytor som lutar, så att vatten inte ansamlas påstubbskäret. Skottskjutningsförmågan är större hos unga stubbarjämfört med äldre, vilket innebär att ju längre omloppstiden blirmellan avverkningarna, desto färre blir skotten per stubbe.

ståndet var litet. Skottskog återfannsnaturligtvis även i utmarken. Detrörde sig då ofta om olika former avmedelskog, vanligen med hamladeträd i kombination med betesdrift.

Skottskog på tillbakagångUnder medeltiden brukades skott-skogar i form av låg- och medelsko-gar allmänt i det agrara Europa. Are-alerna började dock minska redanunder 1600-talet och tillbakagång-en fortskred under det att samhälletindustrialiserades.

Avgörande för tillbakagången varatt skottskogens produkter succes-sivt ersattes av andra. Vedbrand ochträkol ersattes alltmer av stenkol,gärdesgårdar av trä ersattes av tagg-tråd, konstgödseln möjliggjorde attvallodlingar kunde ersätta ängensgräs och de hamlade trädens löv. Deolika markreglerande reformernaunder 1800-talet medförde vidareatt ägogränserna blev mer perma-nenta, vilket innebar att de gamlaträgärdesgårdarna kunde ersättas avstenmurar. Under 1900-talet hararealen skottskog i Europa minskatdramatiskt och idag återfinns skott-skog främst i småskaliga jordbruks-bygder i södra och östra Europa.

Nutidens skottskogIdag röner skottskogen åter ett stortintresse, men nu av nya anledningar.Den hävdade skottskogen är enmycket art- och individrik biotop somhyser arter som lever både i skogenoch på ängen. Man har funnit attdynamiken i skottskogens bestånds-

struktur gynnar många hotade arterav exempelvis fjärilar. Speciellt imedelskogen erbjuder de stora sol-exponerade överståndarna en myck-et viktig livsmiljö för många andrainsektsarter. Man har vidare funnitatt skottskogarna är anmärknings-värt rika på olika möss och sorkar,fälthöns, hjortdjur och annat små-vilt. I England och Schweiz harnaturvårdande organisationer upp-märksammat detta och börjat restau-rera gamla skottskogar för att öka

Konsthantverk – ett nygammaltanvändningsområde för ved från skottskog.

Foto

: Dan

Ryd

berg

Foto

: Mal

in v

on E

ssen

Hamlade träd – en symbol för traditionellt skottskogsbruk.

Skottskogens nyttigheterBrännved, hantverksmaterial, trädgårdsmaterial,stängsel, virke, massaved, ekbark för garvning,lindbast, foder (hö och löv), biodiversitet, vackraskogar, rekreativa värden, korgvide, ris till flät-arbeten m.m.

Ansvarig utgivare: Johan Elmberg SLU Kontakt, Box 49, 230 53 ALNARPRedaktör: Malin von Essen SLU Kontakt/Publicering, Box 7057, 750 07 UPPSALA

Telefon: 018-67 14 56 • Telefax: 018-67 35 20E-post: Malin.von.Essen@Kontakt.slu.se

Prenumeration och distribution: Sveriges lantbruksuniversitetSLU PublikationstjänstBox 7075, 750 07 UPPSALATelefon: 018-67 11 00 • Telefax: 018-67 28 54

Pris: 350 kr + moms (även lösnummerförsäljning)Tryck: Sveriges lantbruksuniversitet

ISSN 1400-7789 © SLU 1996

Framtidens stadsskogInom institutionen för skogsskötselvid SLU bedrivs sedan några år forsk-ning kring hur skogen i och näravåra städer bör skötas. Tidigt fann viatt de som bor i stadens villa- ochbostadsområden efterfrågade skogmed träd i en sådan höjd att de inteskymmer sol eller parabolantenner,men ändå erbjuder skydd mot vindoch insyn. En låg skottskog med tätbeståndsstruktur har egenskaper somskulle uppfylla dessa krav. Samtidigtskulle den erbjuda en god miljö förde små barnens upptäcktsfärder ochlekar, och ett skyddat livsrum förstadens vilda djur, fåglar och växter.

Lågskog i kvartersskogenFör stadsmiljön utarbetades därförett skötselsystem för lågskog. Syste-met bygger på skottskogsbruk därenskilda träd och trädgrupper avver-kas när de når en viss trädhöjd, enmaximihöjd för skogsområdet. Låtoss kalla denna modell selektiv låg-skogsskötsel. Modellen innebär att denimpopulära kalläggningsfasen kanundvikas och att skogen blir merskiktad än traditionell skottskog. Denselektiva huggningen sker vart annattill vart femte år och föryngringen

sker främst genom stubb- och rot-skott, men även genom fröplantor.Eftersom tanken är att endast destörsta och grövsta träden ska avver-kas, borde man kunna förmå lokalavedhuggare att utföra avverknings-arbetet mot att de får ta tillvara detfällda virket. Denna form av lokaltomhändertagande av virket passarväl in i tankarna kring det framtidakretsloppssamhället, där lokalsam-hället i växande grad ska vara själv-försörjande på resurser.

Arlanda – ett pilotförsökFör att pröva om svensk skog kanskötas långsiktigt med selektiv låg-skogsskötsel har ett pilotförsök lagtsut i skogen kring de två landnings-/startbanorna på Arlanda flygplats.Arlanda flygplats invigdes 1962 ochskötseln av skogsområdena närmastlandningsbanorna har hittills präg-lats av att skogen inte fått överstigaen maximihöjd som Luftfartsverketbeslutat om. Bestånden avverkas där-för kontinuerligt när träden är unga.Skottskogarna har för övrigt läm-nats utan skötsel och i princip intealls nyttjats för annat ändamål änenergivedsproduktion.

I pilotförsöket jämför vi selektiv låg-skogsskötsel med traditionell, myckettidig kalavverkning. I det jämförandeförsöket studeras trädslagsfördel-ningens utveckling, trädarternas för-yngring samt skillnader i flora ochfauna. De första resultaten förväntasvara klara våren 1997.

Framtidens skottskogSamhällets industrialisering med-förde ett förenklat och schabloniseratbrukande av naturen som råvaru-producent. Markutnyttjandet specia-liserades och resulterade i en utarm-ning av natur och landskap som vikritiserar idag. Samhällsmedborgar-nas framtida krav på mångbruk, högproduktion och miljöbevarande kanför skogens del till stora delar uppfyl-las genom ett mångsidigt skogsbruk.Den hävdade skottskogen blir då ettmöjligt redskap i mångfaldens tjänst.För att kunna etablera skottskogs-skötsel som en av många skogsskötsel-metoder måste marknaden för dessprodukter utvecklas. Det kan ske delspå småskalig nivå för olika hantverks-och trädgårdsprodukter, dels på stor-skalig nivå för biobränsle och massa-ved. Även arbetsmetoderna måsteutvecklas så att avverknings- ochdrivningskostnaderna minskar.

Att möjliggöra bruket av skottskog isamhället bör inte betraktas som ettsteg tillbaka i utvecklingen utan somett nytt steg mot ett mer diversifieratmarkutnyttjandet. Om vi lyckas meddetta är det möjligt att vi åter möterskottskogen på landsbygdens inägoroch i stadens parker och på dessbakgårdar.

Författaren Dan Rydberg är dokto-rand vid institutionen för skogssköt-sel, SLU, 901 83 UMEÅ.Telefon: 090-16 56 20

Jan Falck är skoglig doktor och arbe-tar som universitetslektor vid sammainstitution. Tel: 090-16 58 84

När pilotförsöket på Arlanda anlades präglades utgångsbestånden avden tidigare lågskogsliknande skötseln. Lågskogen karakteriseras ofta aven mycket örtrik markflora; här bland annat av liljekonvaljer.

Foto

: Dan

Ryd

berg

SKOGFAKTA