Embed Size (px)
Citation preview
Examensarbete inom huvudområdet företagsekonomi Grundnivå 15 Högskolepoäng Höstterminen 2015 Victor Hultberg 910130 Patrik Rehn 791216 Handledare: Fredrik Lundell Examinator: Christian Jansson
Goodwill och dess påverkan på
lönsamhet Goodwill and its impact on profitability
Goodwill och dess påverkan på lönsamhet
Examensrapport inlämnad av Victor Hultberg och Patrik Rehn till Högskolan i Skövde, för
Ekonomie kandidatexamen vid Institutionen för handel och företagande.
2015-05-15
Härmed intygas att allt material i denna rapport, vilket inte är vårt eget, har blivit tydligt
identifierat och att inget material är inkluderat som tidigare använts för erhållande av annan
examen.
Signerat: _____________________________ Signerat: ______________________________
Victor Hultberg Patrik Rehn
Tack till
Vi vill framföra ett stort tack till de personer som bidragit med kunskap, lärdomar och varit
delaktiga under arbetet med denna uppsats. Ett speciellt tack riktas till vår handledare Fredrik
Lundell som varit en viktig person som vi har kunnat utbyta idéer och tankar med under
arbetets gång. Slutligen vill vi även tacka våra familjer och vänner som under arbetets gång
stöttat oss och gett oss synpunkter och idéer på uppsatsens innehåll.
Sammanfattning
Goodwill utgör idag 16,5 procent av svenska noterade företags totala tillgångar. Trenden är
ökande och i vissa fall överstiger goodwill det egna kapitalet. Att goodwill utgör en så stor
del, innebär en risk då nedskrivningar av goodwill slår direkt mot eget kapital. Turerna och
diskussionerna om goodwill har varit många och är idag ett hett ämne inom
redovisningsbranschen. Redovisningsforskare är tudelade om goodwill ska redovisas som en
tillgång eller inte. Vissa menar att goodwill inte passar in på definitionen av en tillgång,
samtidigt hävdar andra forskare att goodwill kan innehålla komponenter som inte är
lönsamhetsdrivande. Dessutom visar ytterligare forskning att goodwill används som ett
verktyg för resultatmanipulation. Studier i bland annat England, Tyskland och USA visar
dock att goodwill tenderar att generera avkastning och styrker därmed argumenten för att
goodwill är en vinstdrivande tillgång. Inga tidigare studier har specifikt studerat den svenska
marknaden om hur goodwill påverkar lönsamhet, vilket är i fokus i den här studien.
Syftet med studien är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går att
identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång. För att svara på syftet har en
kvantitativ undersökning genomförts där 106 företag på Large Cap och Mid Cap har studerats
mellan 2010-2013, för att se om företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan
goodwill.
Det övergripande resultatet i studien är att företag med goodwill har bättre lönsamhet än
företag utan goodwill. Detta resultat är också helt i linje med vad tidig tidigare forskning
funnit i andra länder. Dock visar studiens resultat att det inte finns ett signifikant samband
mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid Cap-företagen studeras. Storleken på företag
kan eventuellt ha en betydelse för om goodwill är en vinstgenererande tillgång eller inte.
Vidare har studien också undersökt om det är så att företag som redan är lönsamma, förvärvar
mer och därmed också ökar sin goodwillpost mer än andra företag. Studiens resultat kan dock
inte bekräfta detta förhållande då det inte finns ett signifikant samband.
Nyckelord: Goodwill, Tillgång, Lönsamhet, Räntabilitet på totalt kapital, Large Cap, Mid
Cap, Positiv redovisningsteori, Resultatmanipulation
Abstract
Goodwill represents 16.5 percent of Swedish listed companies' total assets. The trend is
increasing, and in some cases exceeds the goodwill equity. Goodwill represents such a large
part, implies a risk since amortization of goodwill strikes directly against equity. The
discussions about goodwill have been many and has been a hot topic in the accounting
industry. Accounting Researchers are dual of goodwill shall be recognized as an asset or not.
Some argue that goodwill does not fit the definition of an asset, others argue that goodwill
may contain components that not contributes to profitability. Furthermore, other research
found that goodwill is used as a tool for earnings manipulation. Studies in Great Britain,
Germany and the USA show that goodwill tends to generate returns and supporting the case
for goodwill is a rent generating asset. No previous research has specifically studied the
Swedish market and how goodwill affects profitability, which is the focus of this paper.
The purpose of this paper is to improve the knowledge of goodwill by examining whether it is
possible to identify goodwill as a rent generating asset. In relation to the purpose of this paper,
a quantitative survey conducted in which 106 companies on the Large Cap and Mid Cap has
been studied 2010-2013, to see if company with goodwill has better profitability than
companies without goodwill.
The main result of this paper is that companies with goodwill have better profitability than
companies without goodwill. This result is also consistent with earlier research in other
countries. However, this paper result shows that there is no significant correlation between
goodwill and profitability when only the Mid Cap companies are analyzed. The size of the
company may be of importance on whether goodwill is a rent generating asset or not.
Furthermore, this paper also examined if companies that are already profitable, acquires more
and consequently increases their goodwill more than other companies. This paper results
cannot confirm this fact since there is no significant correlation.
Keywords: Goodwill, Asset, Profitability, Return on asset, Large Cap, Mid Cap, Positive
accounting theory, Earnings management
Innehållsförteckning
1 Inledning .................................................................................................................................. 1
1.1 Problembakgrund ................................................................................................................. 1
1.2 Problemdiskussion ............................................................................................................... 2
1.3 Problemformulering ............................................................................................................. 5
1.4 Syfte ..................................................................................................................................... 5
2 Teoretisk referensram .............................................................................................................. 6
2.1 Redovisning av goodwill ...................................................................................................... 6
2.1.1 Allokering av goodwill ...................................................................................................... 6
2.1.2 Nedskrivning av goodwill ................................................................................................. 7
2.2 Redovisningsval av goodwill utifrån positiv redovisningsteori ........................................... 8
2.2.1 Opportunistiskt beteende ................................................................................................... 8
2.2.2 Bonus ................................................................................................................................. 9
2.2.3 Lånevillkor ...................................................................................................................... 10
2.2.4 Politiska kostnader .......................................................................................................... 10
2.2.5 Sammanfattning av Positiv redovisningsteori ................................................................. 11
2.3 Tidigare studier om goodwill och lönsamhet ..................................................................... 11
2.4 Hypoteser ........................................................................................................................... 15
2.4.1 Goodwills påverkan på lönsamhet .................................................................................. 15
2.4.2 Lönsamhet leder till mer goodwill .................................................................................. 16
3. Metod ................................................................................................................................... 18
3.1 Design och undersökningsmetod ....................................................................................... 18
3.2 Insamling av litteratur ........................................................................................................ 19
3.3 Studerade företag ................................................................................................................ 19
3.4 Studerade variabler ............................................................................................................. 20
3.4.1 Beroende variabel, Räntabilitet på totalt kapital ............................................................. 20
3.4.2 Beroende variabel, Ökning av goodwill .......................................................................... 21
3.4.3 Oberoende variabel, Andel goodwill .............................................................................. 21
3.5 Analysmetoder ................................................................................................................... 22
3.5.1 T-Test .............................................................................................................................. 22
3.5.2 Signifikansnivå ................................................................................................................ 22
3.6 Metodkritik ......................................................................................................................... 22
3.7 Reliabilitet .......................................................................................................................... 23
3.8 Validitet .............................................................................................................................. 23
4. Resultat och analys ............................................................................................................... 25
4.1 Beskrivande statistik .......................................................................................................... 25
4.2 Goodwills påverkan på lönsamhet ..................................................................................... 28
4.2.1 Analys av hypotes I ......................................................................................................... 28
4.2.2 Skillnad mellan Large Cap och Mid Cap ........................................................................ 30
4.2.3 Analys av skillnaderna mellan Large Cap och Mid Cap ................................................. 31
4.3 Ökning av goodwill ............................................................................................................ 32
4.3.1 Analys av hypotes II ........................................................................................................ 33
4.4 Avslutande diskussion ........................................................................................................ 34
5. Slutsatser och implikationer ................................................................................................. 35
5.1 Studiens bidrag och begränsningar..................................................................................... 36
5.2 Förslag på framtida forskning ............................................................................................ 37
5.3 Etiska reflektioner kring studiens genomförande och resultat ........................................... 37
6. Källförteckning ..................................................................................................................... 38
Bilaga A: Egna reflektioner av Patrik Rehn ............................................................................. 42
Bilaga B: Egna reflektioner av Victor Hultberg ....................................................................... 43
Bilaga C: Företag i urvalet ....................................................................................................... 44
Bilaga D: Bolag som exkluderats ur studien ............................................................................ 46
Bilaga E: Underlag för hypotes II ............................................................................................ 48
Bilaga F: SPSS, Hypotes I ........................................................................................................ 51
Bilaga G: SPSS, Hypotes II utan extremvärde ......................................................................... 52
Bilaga H: SPSS, Hypotes II med extremvärde ......................................................................... 53
Tabellförteckning
Tabell 2.1 Studiesammanställning ........................................................................................... 14
Tabell 4.1 Fördelning Large Cap och Mid Cap ...................................................................... 25
Tabell 4.2 Verksamhetsår med goodwill och utan goodwill ................................................... 25
Tabell 4.3 Andel goodwill fördelat mellan Large Cap och Mid Cap ....................................... 26
Tabell 4.4 𝑅𝑇 fördelat mellan företag med goodwill och utan goodwill ................................. 26
Tabell 4.5 𝑅𝑇 fördelat på verksamhetsår med goodwill och utan goodwill ............................. 27
Tabell 4.6 𝑅𝑇 för de 30 mest lönsamma företagen jämfört med övriga företag 2010 ............. 27
Tabell 4.7 Ökningen av goodwill för de 30 mest lönsamma företagen och övriga företag ..... 27
Tabell 4.8 T-test mellan företag med goodwill och företag utan goodwill .............................. 28
Tabell 4.9 T-test Large Cap-företag med goodwill och Large Cap-företag utan goodwill ..... 30
Tabell 4.10 T-test Mid Cap-företag med goodwill och Mid Cap-företag utan goodwill ......... 30
Tabell 4.11 T-test för de 30 mest lönsamma företagen och övriga företag 2010 .................... 32
1
1 Inledning
I det inledande kapitlet beskrivs bakgrunden och problematiken kring goodwillredovisning.
Därefter följer en problemdiskussion som ligger till grund för studiens forskningsfråga och
syfte.
1.1 Problembakgrund
En redovisningsfråga som har diskuterats mycket är hanteringen av förvärvad goodwill
(Ramanna & Watts, 2012; Seetharaman, Balachandran & Saravanan, 2004; Slater, 1995).
Enligt Wyatt (2008) är goodwill en tillgång som har ett opålitligt värde. I de flesta fall kan
värdet av en tillgång beräknas tillförlitligt, men med goodwillens värde är
beräkningsprocessen betydligt svårare. Värderingen bygger på värdet av de framtida
ekonomiska fördelarna, vilket givetvis är förenat med stor osäkerhet. Enkelt förklarat är
goodwill skillnaden mellan köpeskillingen och de identifierade nettotillgångarna (Zanoni &
Vernizzi, 2014), men mer precist definieras goodwill som ”en tillgång som representerar
framtida ekonomiska fördelar som uppkommer från andra tillgångar förvärvade i ett
rörelseförvärv som inte är enskilt identifierade och separata redovisade” (FAR Akademi, 2014
s. 136).
Inte bara i Sverige (Nilsson, 1998) utan också internationellt, har redovisning av goodwill
förändrats genom åren (Seetharaman et al., 2004). Under 1980-talet rådde det stora oklarheter
i Sverige om vilka regler som skulle gälla för goodwill. Vissa företag följde den svenska
bokföringslagen och redovisade goodwill som en tillgång med en avskrivningstid på maximalt
10 år, medan andra företag sneglade på de amerikanska reglerna som medgav en
avskrivningstid på 40 år. Dessutom valde vissa företag att influeras av de brittiska reglerna
och skrev bort goodwill direkt mot eget kapital. 1991 gav Redovisningsrådet ut en
rekommendation angående goodwill och i den fastslogs det att goodwill är en tillgång och där
avskrivningstiden aldrig fick vara längre än 20 år. Denna praxis ifrågasattes kraftigt under
1990-talet då svenska företag ansågs ha en nackdel i konkurrensen med utländska företag, där
avskrivningstiden för goodwill var längre (Nilsson, 1998).
2005 infördes ett gemensamt regelverk för noterade företag i Europa, International Financial
Reporting Standards (IFRS). Syftet var att harmonisera och standardisera informationen om
de europeiska företagens finansiella ställning och därmed förbättra jämförbarheten (Sahut,
Boulerne & Teulon, 2011). Dessutom var också en strävan att andelen goodwill skulle minska
2
till förmån för andra immateriella tillgångar såsom patent, licenser och varumärke. Det blev
dock inte som förväntat utan andelen goodwill har i stället ökat i svenska noterade företag
(Hamberg & Beisland, 2014). Gauffin och Nilsson (2014) undersökte hur fördelningen var
vid företagsförvärv på Stockholmsbörsen under 2013. Det framgick att företagen totalt hade
förvärvat bolag för cirka 82 miljarder kronor. Förvärvssumman fördelades sedan procentuellt
in i tre kategorier, netto materiella tillgångar (10 %), immateriella tillgångar (32 %) och
goodwill (58 %). Mer än hälften av förvärvssumman 2013 utgjordes alltså av goodwill.
Samtidigt menar Johnson och Petrone (1998) att goodwill kan bestå av många komponenter
som inte bidrar till någon lönsamhet och Ramanna och Watts (2012) anser att goodwill är ett
verktyg för resultatmanipulation.
1.2 Problemdiskussion
Att goodwill klassificeras som en tillgång kan för vissa ses som kontroversiellt då den skiljer
sig på ett par punkter gentemot andra tillgångar. Till skillnad mot många andra tillgångar så
kan goodwill till exempel inte separeras och säljas av som en egen tillgång (Cathro, 1996).
Definitionen av en tillgång är enligt FAR Akademi (2014) ”en resurs som ett företag har
kontroll över till följd av inträffade händelser, och som förväntas ge företaget ekonomiska
fördelar i framtiden”(s. 637). Åsikterna går isär och vissa menar på att goodwill ska aktiveras
som en tillgång, andra hävdar motsatsen (Johnson & Petrone, 1998). Massoud och Raiborn
(2003) menar att goodwill som identifieras i samband med ett företagsförvärv, bör minska i
värde direkt när ägaren byts. Existerar fortfarande goodwill efter förvärvet beror det på att det
förvärvande företaget lyckats behålla eller förbättrat värdet av goodwillposten.
Synergieffekter av förvärvade tillgångar kombinerat med redan ägda tillgångar, har en
inneboende karaktär av internt genererad goodwill, vilket inte får aktiveras som tillgång enligt
IFRS. Enligt Hamberg och Beisland (2014) går det inte att verifiera värdet av internt
genererad goodwill, vilket också är förklaringen till att den inte godkänns som tillgång.
Däremot är det lättare att kontrollera värdet av förvärvad goodwill, då den uppkommit från en
öppen marknadstransaktion.
Frågan om huruvida goodwill är en tillgång eller inte, har tagits upp och diskuterats flitigt. De
som är överens om att det ska klassificeras som en tillgång är det amerikanska regelverket
United States Generally Accepted Accounting Principles (US GAAP) och IFRS. Båda
regelverken menar att goodwill ska aktiveras som en tillgång i företagens balansräkning
(Johnson & Petrone, 1998). Slater (1995) har denna metaforiska syn på goodwill:
3
Goodwill in a business is like unity in a political party: everyone agrees that it is
valuable property, but no one can quite lay hands upon it or manage to transfer it
to an organisation which lacks it. The reason for the difficulty becomes apparent
upon closer examination of each concept concerned: neither is truly property; each
is in reality an attribute resulting from an interplay of other forces (s.31).
Det är inte helt enkelt att värdera en tillgång till verkligt värde om det inte finns en aktiv
marknad för tillgången. Istället bygger värderingen av tillgången då på antaganden och
subjektiva bedömningar av förvärvaren (Wines, Dagwell & Windsor, 2007; Lhaopadchan,
2010). Bens, Heltzer och Segal (2011) menar att verkligt värde är det som är mest informativt
för företagets intressenter men nackdelen är att det är svårt att kontrollera för utomstående
investerare. Enligt Sahut et al. (2011) gör förvärvaren antaganden och subjektiva
bedömningar om bland annat diskonteringsräntan och framtida kassaflöden. Beräkningen av
det diskonterade kassaflödet ligger sedan till grund för värderingen av tillgången.
Johnson och Petrone (1998) menar att goodwill kan vara många olika komponenter och det är
en risk att goodwill slutligen består av något som inte är en tillgång. Detta gör att det är svårt
att veta om det som döljer sig bakom goodwillposten verkligen uppfyller kraven som krävs
för att få klassificeras som en tillgång. Mätbarhet, relevans och tillförlitlighet är också
kriterier som ska uppfyllas. Shalev (2009) menar att företagsledningen agerar strategiskt och
fördelar så mycket som möjligt av köpeskillingen till goodwill som inte skrivs av
systematiskt. Detta medför att nyckeltalet vinst/aktie inte försämras på grund av
avskrivningar. Investerare och analytiker fokuserar mycket på vinst/aktie och är således ett
viktigt nyckeltal.
Samtidigt som vissa är osäkra på om goodwill är en tillgång, är andra mer övertygade om att
goodwill är en viktig tillgång. Enligt Brännström et al. (2009) kan storleken på goodwill vid
ett förvärv vara en indikator på värdet av det förvärvade intellektuella kapitalet. Oftast har
företag mer tillgångar än vad som syns i balansräkningen. Kapitalmarknaden värderar företag
ofta mycket högre än deras bokförda värde vilket tyder på att företag har ”osynliga” tillgångar
såsom intellektuellt kapital. Fathi et al. (2013) menar att framgångsrika företag uppnår
konkurrensfördelar genom att utnyttja kunskaperna hos de anställda och på grund av att
ekonomin har blivit mer kunskapsintensiv, ökar betydelsen av de immateriella tillgångarna.
Därför är det av vikt att identifiera och utvärdera dessa tillgångar. Tudor et al. (2014) menar
också att företagens immateriella tillgångar, i allt större utsträckning, påverkar företagens
4
lönsamhet. Både Fathi et al. (2013) och Tudor et al. (2014) fann också i sina studier en positiv
korrelation mellan immateriella tillgångar och lönsamhet.
Under 1980-talet genomfördes många stora företagsförvärv och fusioner på den amerikanska
marknaden. McCarthy och Schneider (1995) såg ett ökat intresse för goodwill under denna
period och studerade kapitalmarknadens syn på goodwill. Resultaten visade att
kapitalmarknaden tenderade att bedöma goodwill som en tillgång vid värdering av företag
samt att goodwill värderades på samma sätt som övriga tillgångar. Degryse och Ongena
(2001) fann också en positiv korrelation mellan goodwill och lönsamhet bland noterade
företag i Norge. De spekulerar dock i att det kanske inte är goodwill som påverkar lönsamhet,
utan att det redan är lönsamma företag som i högre utsträckning gör företagsförvärv, och som
därmed får mer goodwill.
Vance (2010) studerade företag i USA under en tioårsperiod (1995-2004) där goodwill
utgjorde i genomsnitt 3 procent av totala tillgångar. Han fann att företag med goodwill hade
lika bra eller bättre räntabilitet på totalt kapital (𝑅𝑇) som företag utan goodwill. Vance anser
att resultat därmed stödjer resonemanget, som reglerna idag förespråkar, att goodwill ska
klassificeras som en tillgång.
Samtidigt som det finns studier som visar att goodwill påverkar lönsamhet så menar Weber et
al. (2013) att över 50 procent av företagsförvärven misslyckas med att nå upp till sina
uppsatta mål. Trots detta är trenden att företagsförvärven ökar och nästan årligen slås det
rekord i både antalet förvärv och ackumulerade förvärvssummor. Gauffin och Nilssons (2014)
studie visar att 16 procent av totala tillgångar utgörs av goodwill i svenska noterade företag
(Large-, Mid- och Small-Cap). De menar att den ständiga ökningen av goodwill i svenska
noterade företag leder till större risker, då storleken på goodwillposten i vissa fall är större än
företagets egna kapital.
Sammanfattningsvis är goodwill ett omtvistat ämne idag och redovisningsforskningen är
tudelad om eller hur goodwill ska redovisas. IFRS, som infördes 2005, har inte inneburit att
andelen goodwill i svenska noterade företag har minskat utan det handlar istället om en
markant ökning. När Vance (2010) studerade verksamhetsår mellan 1995-2004 var det i
genomsnitt 3 procent goodwill och resultat visade att de företagen med goodwill hade minst
lika bra eller bättre 𝑅𝑇 än företag utan goodwill. Resultatet visar att goodwill påverkar
lönsamheten men frågan är, hur är det idag på den svenska marknaden när goodwill utgör 16
procent av tillgångarna? Dessutom menar Wyatt (2008) att det är osäkert om goodwill
5
realiserar de tänkta synergieffekter som tillskrivs goodwill. Med tanke på den höga andelen
goodwill som svenska noterade företag redovisar och att de studier som har gjorts innan inom
området är några år gammal, vill vi därför undersöka hur goodwill påverkar lönsamhet i en
svensk kontext.
1.3 Problemformulering
Utifrån den diskussion som har förts ovan ligger fokus i denna studie att utreda:
I vilken utsträckning påverkar goodwill lönsamheten i svenska noterade företag?
1.4 Syfte
Syftet med uppsatsen är att förbättra kunskapen om goodwill genom att undersöka om det går
att identifiera goodwill som en vinstgenererande tillgång.
6
2 Teoretisk referensram
I teorikapitlets inledning beskrivs goodwillredovisning mer utförligt. Därefter presenteras
positiv redovisningsteori och tidigare forskning om goodwill och lönsamhet. Avslutningsvis
kommer studiens hypoteser att presenteras.
2.1 Redovisning av goodwill
I det här avsnittet förklaras mer grundligt goodwillredovisning samt vilka regler som
företagsledningen har att förhålla sig till.
2.1.1 Allokering av goodwill
Rörelseförvärv ska enligt IFRS 3 redovisas med förvärvsmetoden och de förvärvade
tillgångarna och skulderna ska värderas till verkligt värde (Pajunen & Saastamoinen, 2013).
Lhaopadchan (2010) menar att värdering av tillgångar till sitt verkliga värde istället för
anskaffningsvärde, ger företagsledningen större handlingsfrihet. Om det inte finns en aktiv
marknad för en viss tillgång, tillåter gällande regler att företagsledningen gör en bedömning
av värdet. Enligt IFRS 3 ska förvärvaren för varje rörelseförvärv som sker under
rapportperioden lämna bland annat följande upplysningar: ”En kvalitativ beskrivning av de
faktorer som utgör redovisad goodwill, såsom förväntade synergieffekter av att slå samman
verksamheten i det förvärvade företaget med förvärvarens verksamhet, immateriella tillgångar
som inte uppfyller villkoren för separat redovisning eller andra faktorer” (FAR Akademi,
2014, s. 151).
Studier har visat att förekomsten av resultatmanipulering ökar då företagsledningens
bedömning ligger till grund för redovisningsvalet. Enligt Schultze och Weiler (2010) ska
företagsledningen definiera den kassagenererande enheten som goodwillen går att härleda till.
IAS 36 definierar en kassagenererande enhet som ”den minsta identifierbara grupp av
tillgångar, som vid en fortlöpande användning ger upphov till inbetalningar som i allt
väsentligt är oberoende av andra tillgångar eller grupper av tillgångar”. Qasim, Haddad och
Abughazaleh (2013) menar att företagsledningen har en signifikant flexibilitet att själva
avgöra vad som är den minsta kassagenererande enhet. Därefter ska allokeringen av goodwill
ske på de enheter som påverkas av synergierna i förvärvet. Att allokera goodwill på detta sätt
är ofta svårt då flera enheter samverkar till synergieffekten och att då exakt identifiera och
fördela goodwillen anses vara komplicerat.
7
2.1.2 Nedskrivning av goodwill
Enligt IFRS är goodwill en immateriell tillgång med en obestämbar nyttjandeperiod och
således föreligger inte systematiska avskrivningar. Istället ska goodwill nedskrivningstestas
årligen eller om det finns indikationer på värdenedgång. Nedskrivning ska ske om
återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet och där återvinningsvärdet är det högsta
av det verkliga värdet minus försäljningskostnader eller nyttjandevärdet. Definitionen av
nyttjandevärde är nuvärdet av de framtida kassaflöden en tillgång eller kassagenererande
enhet väntas ge upphov till. (FAR Akademi, 2014). Framtida diskonterade kassaflöden ligger
till grund för goodwillens värde i balansräkningen. (Carlin & Finch, 2009). Goodwill
samverkar med andra tillgångar i en kassagenererande enhet och är därmed del av något större
samtidigt som det redovisade värdet av goodwill är prognostiseringar av vilken påverkan
goodwill har på framtida kassaflöden (Qasim et al., 2013).
Enligt Pajunen och Saastamoinen (2013) beräknas nyttjandevärdet genom att
företagsledningen prognostiserar de kassaflöden som tillgången eller enheten väntas bidra
med. Kassaflödena diskonteras med en diskonteringsränta, där räntan ska spegla risken för
tillgången eller enheten. Ett eventuellt nedskrivningsbehov uppkommer alltså om det
framräknade återvinningsvärdet är lägre än det redovisade värdet och nedskrivning ska
således ske med skillnaden. En nedskrivning av goodwill får inte återföras i framtiden (FAR
Akademi, 2014).
Om goodwillen inte skrivs ner fast att nedskrivningstestet indikerar på detta så utgör
goodwillen ett omotiverat och felaktigt värde, vilket i praktiken innebär att goodwillposten är
övervärderad. Johnson och Petrone (1998) menar att goodwill kan bestå av olika komponenter
som bidrar till synergieffekter och därmed påverkar lönsamhet positivt, men goodwill som
innehåller övervärderade komponenter, kommer inte bidra till lönsamhet lika effektivt.
Komponenter som bidrar till lönsamhet är bland annat skalfördelar och förvärvat intellektuellt
kapital (Tudor et al., 2014; Brännström et al., 2009). Komponenter som inte är med och bidrar
lönsamhet är överbetalningar som kan uppkomma på grund av felvärderingar vid förvärvet
(Vance, 2010) eller att förvärvet genomförs av enbart egocentriska skäl (Berkovitch &
Narayanan, 1993; Weber et al., 2013).
8
2.2 Redovisningsval av goodwill utifrån positiv redovisningsteori
Under 1960-talet började ledningens redovisningsval att studeras utifrån nya metoder och
teorier. Under 1970-talet påbörjade Watts och Zimmerman (1990) att utveckla ett ramverk
som kom att kallas Positive Accounting Theory (PAT). Detta ramverk har sedan legat till
grund för många forskare som har utgått ifrån denna teori om att företagens redovisningsval
påverkas av olika motiv. Företagens val av redovisningsprincip påverkas av olika intressen
och syftet är att påverka den egna situationen (Rehnberg, 2012). Denna teori kan därför
beskriva och förklara de val och motiv en företagsledning kan ha när det kommer till
redovisningen av goodwill och hur goodwill kan används som ett verktyg för
resultatmanipulation. En goodwillpost som har manipulerats och är övervärderad kommer
enligt Johnson och Petrone (1998) inte att bidra lika effektivt till lönsamhet.
2.2.1 Opportunistiskt beteende
En utgångspunkt i PAT är att företagsledningen kommer att agera opportunistiskt för att
maximera sin egna ekonomiska nytta. Med opportunistiskt beteende menas att man anpassar
sig efter de för tillfället rådande omständigheterna (Setyorini & Ishak, 2012). Ramanna och
Watts (2012) fann empiriska bevis för att företagsledningens stora handlingsfrihet när det
kommer till goodwillredovisning, medför att företagsledningen agerar opportunistiskt och tar
redovisningsbeslut som maximerar deras egen ekonomiska nytta. Det mest uppenbara var
undvikandet av nedskrivningar. Hamberg och Beisland (2014) menar att även om
nedskrivningsprocessen kring goodwill har samma karaktär som andra tillgångars
nedskrivningsprocesser, är handlingsfriheten större när det kommer till goodwill. Detta
eftersom nedskrivningstestet bygger på företagsledningens antaganden och subjektiva
bedömningar (Sahut et al., 2011).
Enligt Qasim et al. (2013) ska företagsledningen vid beräkningen av nyttjandevärdet,
prognostisera framtida kassaflöden som tillgången eller enheten väntas ge upphov till.
Kassaflödena ska diskonteras vilket medför att en lämplig diskonteringsränta ska väljas med
avseende på vilken risk som föreligger för enheten. Bedömning av nyttjandevärdet är
komplext och bygger på subjektivitet, vilket i sin tur medför att utomstående (som inte har
tillgång till interna siffror) inte kan göra en bra utvärdering av beräkningsprocessen. Det ger
alltså utrymme för företagsledningen att agera opportunistiskt och i allra högsta grad påverka
nedskrivningsbehovet. Pajunen och Saastamoinen (2013) undersökte finska revisorers
9
attityder till goodwillnedskrivningar enligt IFRS och deras syn på eventuellt manipulativt
beteende i samband med nedskrivningstesterna. De fann att respondenterna var överens om att
nuvarande nedskrivningstester enligt IFRS, ger företagsledningen möjligheter att påverka
resultatet.
Wines et al. (2007) och Chao och Horng (2013) menar att företagsledningen kan agera
opportunistiskt i samband med den inledande allokeringsprocessen av goodwill. När
allokeringsprocessen bygger på företagsledningens subjektiva bedömningar ges det också
möjlighet att resultatmanipulera. Detta medför att ledningen har större möjligheter att kunna
påverka resultatet på ett sätt som gynnar deras aktuella agenda. Dessutom är goodwill inte
föremål för någon systematisk avskrivning och detta innebär att företagsledningen har
incitament att allokera andra immateriella tillgångar, som annars skrivs av systematiskt, i
goodwillposten. Dessa redovisningsval som görs utifrån PAT gör det är svårt att veta vad som
egentligen döljer sig bakom goodwillens bokförda värde (Johnson & Petrone 1998).
Tidigare forskning som fokuserat på företagsledningens redovisningsmetoder har funnit tre
olika variabler som har kunnat förklara företagsledningens redovisningsval, d v s bonusar,
lånevillkor och politiska kostnader (Watts & Zimmerman, 1990).
2.2.2 Bonus
Watts och Zimmerman (1990) menar att en företagsledning som har bonusar kopplade till
årets resultat, oftare kommer att använda sin handlingsfrihet över redovisningen för att
försöka tidigarelägga framtida intäkter. Wines et al. (2007) menar att företagsledningen kan
låta sina redovisningsbeslut påverkas av kortsiktiga ändamål som till exempelvis bonusar som
är kopplade till årets resultat. Dessutom är inte goodwill föremål för någon systematisk
avskrivning, vilket innebär att företagsledningen har incitament för att allokera en så stor del
av förvärvssumman som möjligt till goodwill. Eventuella bonusar som är kopplade till årets
resultat, kommer bli större om företagsledningen kan undvika avskrivningar/nedskrivningar
som påverkar årets resultat negativt. Resultatmanipulation i form av att undvika nedskrivning,
även om ett nedskrivningsbehov föreligger, kommer således påverka eventuella bonusar
positivt. Ramanna och Watts (2012) är inne på samma linje och menar att företagsledningen
agerar opportunistiskt och använder sig av redovisningsval som förstärker deras bonus.
Resultatet av deras studie visade att det mest uppenbara är att undvika nedskrivningar av
goodwill som påverkar årets resultat negativt.
10
Shalev (2009) menar också att ett viktigt nyckeltal för företagsledningen är vinst/aktie. Detta
nyckeltal är något som investerare och analytiker studerar och lägger vikt vid, vilket gör att
företagsledningen har incitament för att undvika nedskrivningar som påverkar olika nyckeltal,
bland annat vinst/aktie. Om företagsledningen har bonussystem som är kopplade till
aktiekursen, kommer företagsledningen försöka påverka aktiekursen i syfte för att maximera
den egna ekonomiska nytta (Setyorini & Ishak, 2012).
2.2.3 Lånevillkor
Är ett företag nära att bryta sina lånevillkor, är det också mer sannolikt att företagsledningen
kommer använda sig av redovisningsmetoder i försök att tidigarelägga framtida intäkter
(Watts & Zimmerman, 1990). Har företag ingått i låneavtal med banker där lånevillkor är
kopplade till företagets nyckeltal, har företagsledningen incitament att påverka redovisningen.
Detta medför också ytterligare incitament att försöka minska kostnader och på så sätt förbättra
resultatet (Setyorini & Ishak, 2012).
Ramanna och Watts (2012) menar på att sannolikheten är stor att nedskrivningar av goodwill
uteblir om företaget är på väg att bryta sina lånevillkor. Dessutom så anser revisorer att
företagsledningen kan manipulera nedskrivningstestet av goodwill under det nuvarande
regelverket IFRS (Pajunen & Saastamoinen, 2013). Frankel, Seethamraju och Zach (2008)
menar att kreditgivare bland annat kan utforma lånevillkoren beroende på hur företagets
balansräkning ser ut. Ett företag med mycket goodwill får vanligtvis lånevillkor som är
kopplade till de totala nettotillgångarna. Detta medför också ytterligare incitament att försöka
minska kostnader och på så sätt förbättra resultatet (Setyorini & Ishak, 2012).
Om nedskrivningar av goodwill undviks kan ett bättre årets resultat erhållas. En utebliven
nedskrivning av goodwill leder också till att de totala nettotillgångarna inte blir mindre vilket
gör att lånevillkoren inte bryts (Frankel et al., 2008).
2.2.4 Politiska kostnader
Politiska kostnader innebär att det är troligare att större företag gör redovisningsval som
minskar deras vinster och skjuter dessa till framtiden. Storleken på företaget spelar stor roll på
den politiska arenan då större företag tilldrar sig mer uppmärksamhet. Ju större politiska
risker det finns, desto större är incitamentet att skjuta på eventuella problem till framtiden
(Watts & Zimmerman, 1990). Den politiska kostnads-hypotesen beskriver att om det finns en
risk att stora vinster tilldrar sig politiskt intresse, har företagsledningen incitament att välja
11
redovisningsval som minskar vinsterna och därmed också de politiska kostnaderna. Ett
exempel som kan uppkomma för stora företag är att allt för stora vinster tilldrar sig
allmänintresse, vilket kan mynna ut i regleringar och nya lagar, som minskar kommande års
vinster (Setyorini & Ishak, 2012).
Rehnberg (2012) menar, i likhet med Watts & Zimmerman (1990) och Setyorini & Ishak,
(2012), att stora företag är känsligare för politiska faktorer och att det är mer troligt att större
företag väljer redovisningsval som minskar intäkterna. Därför identifierar stora företag i större
utsträckning immateriella tillgångar och särredovisar dessa skilt från goodwill i jämförelse
med vad mindre företag gör. Att identifiera fler immateriella tillgångar leder till att stora
företag redovisar lägre vinster då avskrivningarna tas upp som en kostnad i resultaträkningen
och som påverkar årets resultat negativt. Det är därför inte, sett från denna bakgrund, inte helt
oväntat att Godfrey och Koh (2009) i sin studie fann ett signifikant samband mellan storleken
på företag och nedskrivningar av goodwill. De menar att detta är i enlighet med den politiska
kostnads-hypotesen och menar att stora företag gör nedskrivningar i syfte att minska det
redovisade resultatet. Stora vinster tilldrar sig mer offentlig granskning och företagsledningen
är speciellt angelägna att inte visa stora vinster i tider då redovisningsskandaler nyligen
avslöjats.
2.2.5 Sammanfattning av Positiv redovisningsteori
Positiv redovisningsteori försöker förutsäga och förklara redovisningsval som
företagsledningen väljer och en utgångspunkt i teorin är att företagsledningen agerar
opportunistiskt. Tidigare forskning har funnit tre variabler som kan förklara redovisningsval:
bonusar, lånevillkor och politiska kostnader (Watts & Zimmerman, 1990). Dessa tre variabler
har tidigare forskning funnit påverka goodwillredovisning (Wines et al., 2007; Ramanna &
Watts, 2012; Frankel et al., 2008; Rehnberg, 2012; Godfrey & Koh, 2009). Vance (2010)
menar att all goodwill inte behöver vara värdeskapande och om goodwillredovisningen har
manipulerats är det svårt att avgöra om goodwillposten är korrekt värderad.
2.3 Tidigare studier om goodwill och lönsamhet
Utifrån PAT skulle de redovisningsval som görs relaterat till goodwill, bäst förklaras utifrån
företagsledningens nyttomaximering. Därigenom är det inte säkert att det finns ett tydligt
samband mellan goodwill och dess påverkan på lönsamhet. Dock visar de tidigare studierna
inom området, på en positiv korrelation mellan goodwill och lönsamhet.
12
Brännström et al. (2009) menar att goodwill utgörs av flera komponenter och en komponent
är förvärvat intellektuellt kapital, som i sin tur består av humankapital, strukturkapital och
relationskapital. I ett försök att mäta hur intellektuellt kapital påverkar den finansiella
prestationen, studerade Fathi, Farahmand och Khorasani (2013) 49 noterade företag i Iran. De
fann att det var en statistiskt signifikant korrelation mellan intellektuellt kapital och
räntabilitet på totalt kapital (𝑅𝑇) och menar att resultatet styrker att det intellektuella kapitalet
är en viktig tillgång som medverkar till konkurrensfördelar.
Zhang (2013) studerade amerikanska företag under en tjugoårsperiod (1991-2010) och delade
in företag i två olika grupper, internt negativ goodwill och positivt upparbetad goodwill.
Internt negativ goodwill definierades i studien som företag där marknadsvärdet understeg det
bokförda värdet och positivt upparbetad goodwill definierades som företag där
marknadsvärdet var högre än det bokförda värdet. Resultatet av studien visade att företag med
positivt upparbetad goodwill hade signifikant bättre 𝑅𝑇 än företag med internt negativ
goodwill.
McCarthy och Schneider (1995) samlade in och analyserade data kring amerikanska företag
under en femårsperiod (1988-1992). Analysen utgick ifrån hur kapitalmarknadens syn var på
goodwill. Resultaten visade att kapitalmarknaden värderade goodwill på samma sätt som
övriga tillgångar vid företagsvärderingar.
Degryse och Ongena (2001) studerade norska publika företag och dess bankrelation mellan
1979-1995. Studien jämförde företagen på en rad olika punkter, bland annat 𝑅𝑇 och goodwill.
Resultatet av studien visade att det fanns en positiv korrelation mellan lönsamma företag och
goodwill. Korrelationen mellan goodwill och 𝑅𝑇 , menar forskarna kan bero på att redan
lönsamma företag förvärvar mer och därmed får mer goodwill i balansräkningen.
Tudor et al. (2014) studerade 562 större företag mellan 2001-2010 som var noterade på
Frankfurtbörsen eller London Stock Exchange. Företagen studerades individuellt och utifrån
sektorer för att se om det fanns något samband mellan immateriella tillgångar och lönsamhet.
Immateriella tillgångar studerades i förhållande till balansomslutningen, och lönsamhet
jämfördes med hjälp av olika nyckeltal, däribland 𝑅𝑇. Resultatet visade på ett signifikant
samband mellan företag med hög andel immateriella tillgångar och lönsamhet.
Vance (2010) studerade nordamerikanska företag med avseende på goodwill och lönsamhet.
Företagen som studerades under 1995-2004, hade minst 20 miljoner USD i tillgångar,
aktiepris på minst 1 USD och en omsättning på minst 5 miljoner USD. 1995, när studien
13
startades, så uppfyllde 2652 företag kriterierna och 2004 så var motsvarande siffra 4985
företag. Alla företag delades in i totalt 48 sektorer och varje företag kategoriserades efter hur
mycket goodwill företaget hade. Företag som hade mindre än 1 procent av goodwill i
förhållande till tillgångarna, räknades till den kategorin som inte hade någon goodwill. Mer än
1 procent räknades som lite goodwill och 20 procent eller mer räknades som mycket goodwill.
Sammantaget utgjorde goodwill 3 procent av de totala tillgångarna i genomsnitt.
Beroende variabeln i Vance (2010) studie var 𝑅𝑇, och definierades som rörelseresultatet före
nedskrivningar och avskrivningar (EBITDA) dividerat med genomsnittliga totala tillgångar.
Oberoende variabler var således sektorer, ingen goodwill, lite goodwill samt mycket
goodwill. Analysen visade bland annat ett signifikant samband i 32 av de återstående 38
sektorerna. Företag med mycket goodwill hade minst lika bra eller bättre 𝑅𝑇 än företag med
ingen goodwill. Vance (2010) menar att även om hans test visar att inom vissa branscher har
företag med goodwill sämre 𝑅𝑇 än företag utan goodwill, går det inte dra slutsatsen att all
goodwill inte är värdeskapande. Vance menar att det kan finnas ”dålig” goodwill som helt
enkelt uppkommit genom överbetalningar vid företagsförvärvet vilket medför att den
goodwillen är övervärderad.
14
Tabell 2.1 Studiesammanställning
Studie Land Antal observerade
verksamhetsår
Fokus Slutsats
Degryse & Ongena (2001) Norge 1284 Hur företags
bankrelationer påverkar
lönsamhet
Positiv korrelation mellan
goodwill och lönsamhet.
Företag med långvariga
affärsrelationer är mer
lönsamma.
Fathi et al. (2013) Iran 490 Relationen mellan
intellektuellt kapital och
lönsamhet
Intellektuellt kapital är en
viktig tillgång som ger
konkurrensfördelar
McCarthy & Schneider (1995) USA 6216 Hur kapitalmarknaden
värderar goodwill vid
företagsvärdering
Kapitalmarknaden värderar
goodwill som en tillgång
Tudor et al. (2014) England &
Tyskland
5620 Hur immateriella
tillgångar påverkar
lönsamhet
Signifikant samband mellan
immateriella tillgångar och
ROA
Vance (2010) USA 38519 Hur goodwill påverkar
lönsamhet och om den ska
klassificeras som en
tillgång
Signifikant samband.
Goodwill förbättrar
lönsamheten och är därför
en tillgång.
Zhang (2013) USA 84515 Hur internt genererad
goodwill påverkar
lönsamhet
Företag med internt
genererad goodwill har
signifikant bättre lönsamhet
än företag med negativt
internt genererad goodwill
15
2.4 Hypoteser
Nedan följer studiens två hypoteser som ligger till grund för att besvara studiens
forskningsfråga.
2.4.1 Goodwills påverkan på lönsamhet
Utifrån PAT skulle det kunna gå att förklara varför goodwillen både kan vara övervärderad
och undervärderad. PAT utgår ifrån att företagsledningen agerar opportunistiskt i syfte att
maximera deras egna ekonomiska nytta (Watts & Zimmerman, 1990). Wines et al. (2007) och
Chao och Horng (2013) menar att företagsledningen kan agera opportunistiskt när det
kommer till allokeringen av goodwill vid förvärvet. Genom att allokera en större del till
goodwill istället för immateriella tillgångar kan företaget undvika systematiska avskrivningar
som påverkar årets resultat negativt, detta eftersom goodwill inte är föremål för systematiska
avskrivningar utan nedskrivningstestas årligen istället (Wines et al. 2007). Shalev (2009)
menar att detta är ett redovisningsval som har till syfte att minimera kostnader som påverkar
årets resultat positivt och även det viktiga nyckeltalet vinst/aktie. Utifrån PAT och bonus-
hypotesen använder företagsledningen handlingsfriheten vid nedskrivningstestet för att
undvika nedskrivningar av goodwill i ett opportunistiskt syfte för att maximera bonusarna
som är kopplade till årets resultat. På samma sätt manipuleras nedskrivningstestet av
goodwillposten för att inte bryta lånevillkoren, vilket är i enlighet med lånevillkors-hypotesen
(Ramanna & Watts, 2012).
Att resultatmanipulera på detta sätt gör att goodwillposten har ett för högt bokfört värde.
Uteblivna nedskrivningar samt att goodwillposten innehåller andra immateriella tillgångar
som borde avskrivits, gör att det bokförda värdet är för högt i förhållande till de framtida
kassaflödena som goodwill ska bidra med. Detta menar Chao och Horng (2013) är en av
anledningarna till att goodwillposten idag utgör en så stor andel av de totala tillgångarna.
Johnson och Petrone (1998) samt Vance (2010) menar att den delen av goodwill som är
övervärderad, innehåller komponenter som inte är med och bidrar till lönsamhet. Ovanstående
skulle alltså kunna förklara varför goodwill inte bidrar till lönsamhet. Detta då den helt enkelt
är övervärderad och inte kan motivera det bokförda värdet.
Storleken på företag påverkar vilka redovisningsval som används. Stora företag är känsligare
för politiska faktorer och är mer angelägna att inte uppvisa allt för stora vinster. Detta medför
att företagsledningen har incitament att minska intäkterna i syfte att minska de politiska
16
kostnaderna som kan uppkomma i samband med att stora vinster redovisas (Watts &
Zimmerman, 1990; Setyorini & Ishak, 2012). Därför menar Rehnberg (2012) att större företag
har incitament att identifiera andra immateriella tillgångar skilt från goodwill i
allokeringsprocessen. Detta medför att företaget får mer kostnader i form av avskrivningar,
vilket resulterar i lägre resultat. Dessutom menar Godfrey och Koh (2009) att stora företag är
mer angelägna att göra nedskrivningar av goodwill på grund av den politiska kostnaden.
Storleken på företag kan alltså ha en betydelse när det kommer till vilka komponenter som
finns i goodwillposten. Politiska kostnads-hypotesen skulle därför kunna förklara varför
goodwill i stora företag är mer korrekt värderad eller till och med undervärderad i vissa fall då
nedskrivningar av goodwill kan ske på grund av politiska kostnader utan att
nedskrivningstestet indikerar på ett nedskrivningsbehov. Detta medför att goodwill därmed
bättre kan motivera sitt bokförda värde, då goodwillpostens bokförda värde baseras på
prognostiserade kassaflöden (Qasim et al., 2013). Denna studie avser att undersöka stora
företag (Large Cap1) och medelstora företag (Mid Cap2) i Sverige. Därmed skulle den
politiska kostnads-hypotesen också till viss del kunna förklara redovisningsval som påverkar
vilka komponenter som finns i goodwillen.
Tidigare studier visar att företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill
(Vance, 2010; Fathi et. al., 2013; Tudor et. al., 2014; Degryse & Ongena, 2001). Zanoni och
Vernizzi (2014) samt Lipunga, (2015) påpekar också att goodwill har blivit mer och mer
relevant eftersom företagens lönsamhet idag skapas alltmer ifrån immateriella tillgångar. Då
tidigare forskning i andra länder har funnit att goodwill bidrar till lönsamhet samt att goodwill
är föremål för olika redovisningsval som beskrivs utifrån PAT, finner vi det intressant att se
om goodwill påverkar lönsamheten på den svenska marknaden.
Detta ger upphov till följande hypotes:
𝐻1: Företag med goodwill har bättre lönsamhet än företag utan goodwill.
2.4.2 Lönsamhet leder till mer goodwill
Weber et al. (2013) menar att ett företag kan pressas av sina aktieägare att fortsätta växa, även
om företaget redan har en god lönsamhet. De främsta anledningarna till att förvärva ett annat
företag är att förvärvet ska ge nya möjligheter att expandera i nya geografiska områden vilket
1 Large Cap - Börsvärde > 1 miljard euro 2 Mid Cap - Börsvärde mellan 150 miljoner till 1 miljard euro (Nasdaq OMX, 2015)
17
kan öka tillväxten i företaget och stärka företagets marknadsposition. En annan anledning är
att förvärvet ska ge upphov till synergieffekter, exempelvis skalfördelar som ska förbättra
lönsamheten. Tudor et al. (2014) fann i deras studie att vid överföring av immateriella
tillgångar vid förvärv uppkom skalfördelar som tenderade att påverkade lönsamheten positivt.
En annan anledning till företagsförvärv kan förklaras utifrån PAT och det är när
företagsledningen agerar opportunistiskt i syfte att maximera sin egen ekonomiska nytta. En
vilja att styra en större organisation som leder till högre lön/bonus samt bättre status och
rykte, kan vara motiv för en företagsledning att genomföra företagsförvärv (Berkovitch &
Narayanan, 1993; Weber et al., 2013).
För att genomföra ett företagsförvärv krävs det kapital. Lönsamma företag har bättre
möjligheter att få förmånliga lånevillkor, då kreditbetyget stärks när lönsamheten förbättras
(Gray, Mirkovic & Ragunathan, 2006). Detta medför att det både finns bra förutsättningar och
starka incitament att genomföra företagsförvärv för lönsamma företag. Goodwill uppkommer
först vid ett företagsförvärv (Vance, 2010) samtidigt som Degryse och Ongena (2001) gör
antagandet att lönsamma företag förvärvar i större utsträckning, vilket bör resulterar i att
redan lönsamma företag ökar värdet av sin goodwillpost mer. Detta skulle innebära att det är
lönsamhet som påverkar uppkomsten av goodwill.
Detta ger upphov till följande hypotes:
𝐻2: Företag med hög lönsamhet tenderar över tid att öka sin goodwill mer än andra företag.
18
3. Metod
Metodkapitlet inleds med att beskriva den valda forskningsansatsen samt metodvalet. Detta
för att skapa förståelse för hur urvalsprocessen och empiriinsamlingen hanterats. I kapitlets
avslutande del kommer metoddetaljer kring variablerna att lyftas fram och avslutningsvis
kommer metodkritik att diskuteras.
3.1 Design och undersökningsmetod
Den här studien har undersökt om noterade företag med goodwill är mer lönsamma än
noterade företag utan goodwill i Sverige. Studien har också undersökt om det förhåller sig så
att de mest lönsamma noterade företagen förvärvar mer och därigenom ökar andelen goodwill
i högre utsträckning, än vad övriga noterade företag gör. För kunna besvara dessa frågor har
data samlats in från företagens årsredovisningar som sedan har sammanställts för en statistisk
analys. Syftet med att statistiskt analysera det empiriska materialet, var att undersöka om det
fanns något signifikant samband mellan våra variabler för att på så sätt kunna besvara
studiens forskningsfråga. Studien är uppbyggd med en kvantitativ metod där datainsamlingen
styrdes av den valda teorin och tidigare studier samt studiens hypoteser. Studien bygger på
tidigare forskning och har kompletterats med ny empiri vilket överensstämmer med ett
deduktivt förhållningssätt (Bryman & Bell, 2011).
För att mäta lönsamhet i den här studien har räntabilitet på totalt kapital (𝑅𝑇) använts och har
beräknats på samma sätt som i Vance (2010) studie. Den här studiens första hypotes är
uppställd för att se om det går att påvisa om det finns någon skillnad i lönsamhet mellan
företag som har goodwill och företag som inte har någon goodwill. På liknande sätt som
Vance (2010) har företag indelats i olika grupper utifrån andelen goodwill. Indelningen görs
för att jämna ut grupperna och på så vis kunna se tydligare skillnader och eventuella samband
mellan goodwill och lönsamhet.
Hypotes två är uppställd för att undersöka om lönsamhet leder till större goodwillposter.
Enligt centrala gränsvärdessatsen så är genomsnittet approximativt normalfördelad om
stickprovet är 30 eller större (Wackerly, Mendenhall III & Scheaffer, 1995). Ur studiens 106
undersökta företag valde vi ut de 30 mest lönsamma företagen från 2010 (se bilaga E), och
undersökte sedan om de hade ökat sin goodwill mer än vad övriga företag i studien hade gjort,
under en treårs period (2011-2013). Detta för att kunna besvara om det finns ett statistiskt
19
signifikant samband mellan att lönsamma företag ökar sin goodwill mer än vad mindre
lönsamma företag gör över tid.
3.2 Insamling av litteratur
Vi har främst sökt vetenskapliga artiklar som är publicerade inom redovisningsområdet och
finansområdet på grund av att dessa områden bäst kan hjälpa oss att besvara studiens
forskningsfråga. Artiklarna som har sökts och används har varit av både kvalitativ- och
kvantitativ ansats. Syftet har varit att få en bred teoretisk kunskapsgrund vilket bidrar till att
våra resonemang och synpunkter blir mer trovärdiga. Nyckelord som ”goodwill”, ”ROA”,
”acquisitions”, ”financial performance” och ”intangible assets” har varit vanligt
förekommande sökord vid sökningar av artiklar. Dessutom har vi läst två doktorsavhandlingar
som varit inriktade på immateriella tillgångar och goodwill (Rehnberg, 2012; Nilsson, 1998).
3.3 Studerade företag
Den totala populationen i studien är alla noterade företag i Sverige. Ett stickprov har gjorts
där studiens urval initialt var de 161 företagen som var noterade på Large Cap eller Mid Cap
(Stockholm Nasdaq OMX) i mars 2015. Anledning till att studiens urval är begränsat till de
två största listorna på Stockholm Nasdaq OMX, är att studiens resultat ska kunna jämföras
med tidigare forskning inom området. De studier som tidigare har gjorts inom området är
fokuserade på större företag i bland annat USA, Iran, England, Tyskland och Norge (Vance,
2010; Fathi et. al., 2013; Tudor et. al., 2014; Degryse & Ongena, 2001). Studien har tagit
hänsyn till att vissa företag har noterats och avnoterats under perioden, och i den här studien
kommer endast företag som är och har varit noterade under hela tidsperioden tas med. Studien
har även exkluderat investmentbolag ur studien på grund av att deras verksamhet i huvudsak
är att äga aktier i andra företag och därmed är deras nyckeltal inte av intresse. Studien
exkluderar även företag med brutet räkenskapsår då jämförbarheten försämras då de inte
mäter samma period.
Sammanfattningsvis är alltså kriterierna för studiens urval:
Ska varit noterade på Large Cap eller Mid Cap under hela perioden 2010-2013
Inte vara ett investmentbolag
Får inte ha brutet räkenskapsår
20
Sammanlagt uppnådde inte 55 företag de ovanstående kriterierna (se bilaga D), vilket
resulterade i att 106 företag undersöktes i studien (se bilaga C).
Anledningen till att studien omfattar perioden 2010-2013, är att det statistiska underlaget blir
mer tillförlitligt om flera år studeras jämfört med en studie av ett år. En annan aspekt vi tagit
hänsyn till i val av studerade år, är att IFRS infördes 2005 och det medförde ganska stora
förändringar i goodwillredovisningen för många utav företagen. Fem år av redovisning enligt
IFRS bör ha gjort att regelverket 2010 är väl integrerat hos företagen och jämförbarheten
företagen emellan är bättre. Detta i sin tur skapar ett mer tillförlitligt empiriskt underlag för
studiens resultat. Varför studien inte sträcker sig längre än 2013 beror på att vi inte hade
tillgång till all finansiell information för räkenskapsåret 2014. Det empiriska underlaget har
samlats in under mars 2015 och aktiebolagens årsredovisningar behöver inte vara tillhanda
hos Bolagsverket förrän 31 juli 2015. (Bolagsverket, 2015). Sammantaget medförde detta att
det empiriska underlaget bestod av 424 observerad verksamhetsår fördelat på 106 företag.
3.4 Studerade variabler
3.4.1 Beroende variabel, Räntabilitet på totalt kapital
Vance, 2010; Fathi et. al., 2013; Tudor et. al., 2014; och Degryse & Ongena, 2001, har alla
använt räntabilitet på totalt kapital (𝑅𝑇) för att mäta lönsamhet. Denna studie har också
använt 𝑅𝑇 för att mäta lönsamhet och är en av studiens beroende variabler. Studien har använt
samma beräkning av 𝑅𝑇 som Vance (2010) använde i sin studie, där 𝑅𝑇 definieras som
rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar (EBITDA) dividerat med genomsnittliga
totala tillgångar. Anledningen till varför studien använder samma definition som Vance
(2010) är att det är en intressant studie att jämföra studiens resultat med. 𝑅𝑇 är ett vanligt
nyckeltal och mäter företagets förmåga att utnyttja sina tillgångar (Tangen, 2003). 𝑅𝑇 används
av analytiker för att mäta lönsamheten i ett företag samt av forskare för att göra förutsägelser
om finansiella variabler och händelser (Jewell & Mankin, 2011). EBITDA påverkas inte
heller av engångskostnader som exempelvis goodwillnedskrivningar.
𝑅𝑇 =rörelseresultat före avskrivningar och nedskrivningar
genomsnittliga totala tillgångar
21
3.4.2 Beroende variabel, Ökning av goodwill
Degryse och Ongena (2001) resonerade att det kanske inte är goodwill som påverkar
lönsamheten utan att det redan är lönsamma företag som i högre grad förvärvar. Detta leder
till studiens andra hypotes som kommer att testa om de 30 mest lönsamma företagen 2010
ökar sin goodwill mer än övriga företag i undersökningen 2010, under en treårsperiod. För att
mäta detta kommer variabeln Ökning av goodwill, beräknas genom att ta den absoluta
ökningen eller minskningen av goodwill dividerat med goodwillen för 2010. Anledningen att
räkna fram den procentuella ökningen är för att kunna jämföra företagen oavsett
redovisningsvaluta.
Ö𝑘𝑛𝑖𝑛𝑔 𝑎𝑣 𝑔𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙 =(𝐺𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙 2013 − 𝐺𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙 2010 )
𝐺𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙 2010
3.4.3 Oberoende variabel, Andel goodwill
Vance (2010) delade i sin studie in företag i grupper för att studera om det fanns någon
skillnad i lönsamhet mellan företag med goodwill och företag utan goodwill. På liknande sätt
har denna studie också delat in företagen i olika grupper, i förhållande till hur stor andel
goodwill företagen hade. Företag med mindre än fem procent goodwill klassificeras som
företag utan goodwill i den här studien. Klassificeringen av företag med goodwill blir således
företag som har fem procent goodwill eller mer. Anledningen till att gränserna har ändrats i
jämförelse med Vance (2010) är att andelen goodwill i genomsnitt är betydligt högre i den här
studien (16.5 %) jämfört med Vance studie (3 %)3. Denna justering har gjorts för att få en
jämnare fördelning och ett bättre statistiskt underlag. Studien har beräknat andelen goodwill
på samma sätt som Vance (2010).
𝐴𝑛𝑑𝑒𝑙𝑒𝑛 𝑔𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙 =𝐺𝑜𝑜𝑑𝑤𝑖𝑙𝑙
𝑇𝑜𝑡𝑎𝑙𝑎 𝑡𝑖𝑙𝑙𝑔å𝑛𝑔𝑎𝑟
3 I avsnitt 2.3 tidigare studier presenteras kriterierna som Vance (2010) använde sig av.
22
3.5 Analysmetoder
3.5.1 T-Test
Tidigare studier inom området Degryse & Ongena (2001), Fathi et al. (2013), Tudor et al.
(2014) och Vance (2010) har alla genomfört T-test för att kunna se om det finns statistiska
skillnader mellan företag med goodwill och företag utan goodwill, med avseende på
lönsamhet. Ett T-test är utformat för att se om det finns en signifikant skillnad i medelvärdet
mellan två olika grupper, och testas genom en hypotesprövning (Wackerly, Mendenhall III &
Scheaffer, 1995). Denna studie har likt tidigare forskning inom området använt sig av T-test
för att studera och analysera den insamlade empirin. Vi har använt oss av datorprogrammet
IBM SPSS för att genomföra T-testerna.
3.5.2 Signifikansnivå
På samma sätt som Tudor et al. (2014) och Vance (2010) har våra hypoteser testats med en
statistisk signifikansnivå på 5 procent. Detta innebär att risken för att vi har funnit ett
samband i stickprovet som inte finns i populationen, är 5 procent (Wackerly, Mendenhall III
& Scheaffer, 1995).
3.6 Metodkritik
Jewell och Mankin (2011) menar att det finns elva olika versioner av 𝑅𝑇 i aktuella
affärsrelaterade läroböcker. Jämförbarheten blir då ett problem när det finns så många olika
sätt att räkna fram 𝑅𝑇 på. Beroende på vilket sätt man väljer att beräkna 𝑅𝑇, kan valet
kritiseras då olika företag gynnas av olika beräkningar. Den här studien beräknar 𝑅𝑇 på
samma sätt som Vance (2010). Detta för att det är en central studie att jämföra studiens
resultat med.
En av studiens variabler är lönsamhet som har mätts i form av 𝑅𝑇 och resultatet har sedan
analyserats med avseende på goodwill. Det kan riktas kritik emot att goodwill inte har någon
direkt mätbar påverkan på nyckeltalet 𝑅𝑇 , och att det därmed kan vara svårt att dra slutsatser
om goodwills påverkan på 𝑅𝑇 . Verkligheten är mer komplex och det finns fler variabler som
påverkar lönsamheten. Det finns alltså en risk för att den här undersökningen inte tagit hänsyn
till variabler som kan vara av betydelse för studiens resultat.
Studien har undersökt tidsperioden 2010-2013. Detta kan anses vara en relativt kort tidsperiod
för att kunna påvisa något med säkerhet. När tidsperioden inte är längre, ökar riskerna med att
23
enskilda händelser påverkar resultatet. Konjunktursskillnader kan påverka jämförbarheten
med andra studier och dessutom kan regulatoriska skillnader finnas mellan olika studier,
vilket vi är medvetna om.
3.7 Reliabilitet
Det är av stor vikt att tydligt redovisa både hur studien är uppbyggd samt tillvägagångsättet,
för att uppnå en hög reliabilitet. Efterföljande forskning ska med enkelhet kunna följa vår
forskning och få samma resultat, vilket bidrar till större trovärdighet. Enligt Lind (2014)
handlar reliabilitet om att de mått som används i studien är tillförlitliga om studiens resultat
blir identiskt om det upprepas vid ett senare tillfälle. Ihantola och Kihn (2011) menar att
reliabiliteten i studien kan förklaras som den tillförlitlighet och användbarhet av de variabler
och uträkningar som använts.
För att studien ska hålla en god reliabilitet har vi använt oss av publik data samt tydligt visat
våra uträkningar som ligger till grund för analys och slutsats. Detta medför att efterföljande
forskare med enkelhet kommer att kunna få fram de resultat som vi har funnit.
3.8 Validitet
För att studien ska vara trovärdig är det viktigt att det empiriska underlaget mäter rätt saker
och på rätt sätt. Det finns idag inget allmänt vedertaget sätt att mäta goodwills
avkastningsförmåga. IFRS betraktar goodwill som en tillgång och att den därmed genererar
ekonomiska fördelar. Med stöd av Vance (2010) studie, där han mätte goodwills påverkan på
lönsamhet med hjälp av 𝑅𝑇 har vi använt oss av samma tillvägagångssätt som han. Enligt
Ihantola och Kihn (2011) handlar validitet om att säkerställa att forskaren studerar och mäter
det som denne ämnar att mäta. Vi är dock medvetna om att det enbart inte är goodwill som
påverkar 𝑅𝑇 utan att det finns många variabler som påverkar detta nyckeltal. Enligt Bryman
och Bell (2011) så väcker den interna validiteten frågan om hur pass övertygande resultatet är,
och om den oberoende variabeln verkligen är ansvarig för den variation som eventuellt finns i
den beroende variabeln.
Den extern validitet berör frågan om huruvida studiens resultat kan generaliseras på hela
populationen. Detta är en av huvudanledningarna till att kvantitativa forskare är så noga med
att skapa representativa urval (Bryman & Bell, 2011). Ihantola och Kihn (2011) menar om
urvalet inte är slumpmässigt utfört kan det vara meningslöst att göra uppskattningar som kan
spegla hela populationen. Vi har valt att studera de största företagen i Sverige. På grund av
24
skillnaderna i storlek mellan vårt urval och övriga populationen försämras generaliserbarheten
och studiens resultat kan därför bättre generaliseras på företag som är i samma storlek men i
andra länder, och som tillämpar IFRS.
För att minimera risken att felinsamlad data användas i studien, kommer studiens empiri att
kontrolleras med sökningar efter extremvärden. Detta för att undvika att fel siffror har
registrerats under insamlingen av empirin.
25
4. Resultat och analys
Kapitlet inleds med beskrivande statistik av variablerna. Sedan åskådliggörs resultatet av de
statistiska testerna som avslutningsvis kommer att diskuteras och analyseras utifrån den
teoretiska referensramen och tidigare studier inom området.
4.1 Beskrivande statistik
I denna studie har totalt 106 företag studerats, varav 58 stycken var noterade på Large Cap
och resterande 48 på Mid Cap. I tabellen nedan presenteras den procentuella fördelningen
som visar att grupperna är jämt fördelade, 55 procent av företagen var noterade på Large Cap
och 45 procent på Mid Cap.
Tabell 4.1: Fördelning mellan Large Cap och Mid Cap
Antal Procent
Large Cap 58 55%
Mid Cap 48 45%
Totalt 106 100%
Studiens stickprov på 106 företag har studerats under en fyraårsperiod (2010-2013) vilket innebär
att 424 verksamhetsår har observerats. Nedan visas fördelningen mellan verksamhetsår med
goodwill och verksamhetsår utan goodwill. I tabellen går det utläsa att antalet verksamhetsår med
goodwill i studien var 269 och verksamhetsåren utan goodwill var 155.
Tabell 4.2: Verksamhetsår med goodwill och utan goodwill
Antal Procent
Verksamhetsår med goodwill4 269 63%
Verksamhetsår utan goodwill5 155 37%
Totalt 424 100%
4 ≥ 5%
5 < 5%
26
Andelen goodwill i förhållande till totala tillgångar för perioden 2010-2013 visas i tabellen
nedan, fördelat mellan Large Cap och Mid Cap. Ur tabellen går det utläsa att företag som var
noterade på Mid Cap under perioden har större andel goodwill i förhållande till totala
tillgångar än företag som var noterade på Large Cap. Nedan visas också ett aggregerat
genomsnitt för alla verksamhetsåren som visar att andelen goodwill i genomsnitt var 16,5
procent under perioden 2010-2013.
Tabell 4.3: Andel goodwill fördelat mellan Large Cap och Mid Cap
2010 2011 2012 2013 Genomsnitt Large Cap 15,5% 15,7% 16,1% 16,3% 15,9%
Mid Cap 16,3% 16,4% 17,9% 17,8% 17,1%
Genomsnitt 15,9% 16,0% 16,9% 17,0% 16,5%
Nedan visas genomsnittlig räntabiliteten på totalt kapital för företagen på respektive börslista
för perioden 2010-2013. Tabellen visar att företag med goodwill på Large Cap har
bättre 𝑅𝑇 än företag utan goodwill under hela tidsperioden. Ur tabellen går det också att utläsa
att den största skillnaden var 2010. Då visade företag med goodwill på Large Cap upp en 𝑅𝑇
på 15,6 procent och motsvarande siffra för företag utan goodwill på Mid Cap var 6,7 procent.
Tabell 4.4: Räntabilitet på totalt kapital fördelat mellan företag med goodwill och utan goodwill
Genomsnittlig 𝑹𝑻 2010 2011 2012 2013
Large Cap med goodwill 15,6% 15,6% 13,8% 13,0%
Mid Cap med goodwill 11,6% 11,8% 9,4% 11,1%
Large Cap utan goodwill 12,0% 13,1% 11,2% 9,9%
Mid Cap utan goodwill 6,7% 8,5% 12,6% 6,6%
Genomsnitt för respektive år 12,1% 12,8% 12,0% 10,8%
Studiens första hypotes är att företag med goodwill har bättre räntabilitet på totalt kapital än
företag utan goodwill. Studien har undersökt 424 verksamhetsår och fördelning mellan
verksamhetsår med goodwill och utan goodwill visas nedan samt genomsnittlig 𝑅𝑇 för båda
grupperna.
27
Tabell 4.5: Räntabilitet på totalt kapital fördelat på verksamhetsår med goodwill och utan goodwill
Antal Genomsnittlig 𝑹𝑻 Verksamhetsår med goodwill 269 13,0%
Verksamhetsår utan goodwill 155 10,0%
Totalt 424
Studiens andra hypotes är att företag med hög räntabilitet på totalt kapital tenderar över tid att öka
sin goodwill mer än andra företag. I tabellen nedan visas genomsnittlig räntabilitet på totalt
kapital för de 30 mest lönsamma företagen från 2010 samt övriga företag i studien från 2010. Ur
tabellen går det att utläsa att 24,2 procent var genomsnittligt 𝑅𝑇 för de 30 lönsammaste företagen,
motsvarande siffra för de övriga företagen i studien var 7,2 procent. Ett företag valdes dock bort i
urvalet för hypotes två, på grund av extremvärde (se bilaga E). Det medförde att totalt 105 företag
studerades.
Tabell 4.6: Räntabilitet på totalt kapital för de 30 mest lönsamma företagen jämfört med övriga
företag 2010
Antal Genomsnittlig 𝑹𝑻
De 30 mest lönsamma företag 30 24,2%
Övriga företag i studien 75 7,2%
Totalt 105
I tabell 4.7 visas den genomsnittliga ökningen av goodwill under tre år (2011-2013) i procent
mellan de båda grupperna samt skillnaden. Under tre år ökade de 30 mest lönsamma företagen
från 2010 i genomsnitt sin goodwill med 67 procent, motsvarande siffra för övriga företag från
2010 var 23 procent.
Tabell 4.7: Ökningen av goodwill under 2011-2013 för de 30 mest lönsamma företagen och övriga
företag
Ökning av goodwill för de 30 mest lönsamma
Ökningen av goodwill för övriga företag
Skillnaden mellan grupperna
67% 23% 44%
28
4.2 Goodwills påverkan på lönsamhet
Studiens forskningsfråga är: I vilken utsträckning påverkar goodwill räntabilitet på totalt
kapital i svenska noterade företag? För att besvara frågan har hypotes ett ställts upp för att se om
det finns ett statistiskt signifikant samband att företag med goodwill har en bättre räntabilitet på
totalt kapital än företag utan goodwill. Utifrån tabell 4.5 i avsnitt 4.1, har ett T-test utformats och
genomförts i syfte att statistiskt kunna påvisa om skillnaden i medelvärdet på 𝑅𝑇 är större för
företag med goodwill än för företag utan goodwill.
Tabell 4.8: T-test mellan företag med goodwill och företag utan goodwill
Grupper Antal Medelvärde Standardavvikelse
Verksamhetsår med goodwill 269 0,1304 0,0852
Verksamhetsår utan goodwill 155 0,0997 0,1446
T-test
Variabel T-värd Signifikans (2-vägs) Skillnad i medelvärde
Räntabilitet på totalt kapital 2,406 0,017* 0,0306
* Indikerar en signifikansnivå på 5 %
I tabellen ovan går det att utläsa att skillnaden i medelvärdet på variabeln räntabilitet på totalt
kapital i studien var i 3,06 procent mellan grupperna. Skillnaden mellan grupperna visar sig
vara signifikant på 5 procentsnivån, vilket gör att hypotes ett accepteras. Med andra ord,
företag med goodwill har en bättre lönsamhet än företag utan goodwill mätt på räntabilitet på
totalt kapital.
4.2.1 Analys av hypotes I
Johnson och Petrone (1998) menar att goodwill består av olika komponenter och att det inte är
säkert att alla komponenter bidrar till lönsamhet. Samtidigt utgör goodwill idag en rekordstor
andel av företagens totala tillgångar (Gauffin & Nilsson, 2014). I den tidsperiod som denna
studie omfattar, d v s åren 2010-2013, utgjorde goodwill 16,5 procent av totala tillgångar.
Utifrån Johnson och Petrones (1998) resonemang borde det inte finnas några starka samband
mellan goodwill och lönsamhet. Denna studie visar dock tvärtom ett mycket starkt samband
som är i linje med vad tidigare forskning har funnit inom området (Degryse & Ongena, 2001;
Fathi et al., 2013; Tudor et al., 2014; Vance, 2010). Resultatet visar att företag med goodwill
har bättre lönsamhet än företag utan goodwill sett till de två största börslistorna i Sverige.
29
Som tidigare forskare anser (Vance 2010), stödjer det här resultatet att goodwill är en tillgång,
då den tenderar att generera avkastning. Tidigare forskning som också funnit en positiv
korrelation är ifrån Norge, Iran, England, Tyskland och USA. Detta tyder på att goodwill
påverkar lönsamheten på ett positivt sätt oavsett land.
Vi spekulerar i att förklaringen till resultat har att gör med att dagens ekonomier drivs av
immateriella tillgångar (Zanoni & Vernizzi, 2014; Lipunga, 2015) och att företag har mycket
osynliga tillgångar som inte finns i balansräkningen som till exempelvis intellektuellt kapital
(Brännström et al., 2009). Dessutom utgör goodwill till stora delar förväntade synergieffekter
som ska leda till förbättrad lönsamhet (Tudor et al., 2014). Detta tror vi är faktorer som har
bidragit till att studiens resultat är så starkt. Resultatet sammanfaller också med IFRS
förväntningar på goodwill, då de facto ekonomiska fördelar utvinns av tillgången. Detta är
också i linje med Qasim et al. (2013) som menar att goodwill är en betydande tillgång. Det är
dock svårt att säga om goodwillen är korrekt värderad, då den inte ensamt bidrar till
lönsamhet som många andra tillgångar gör. Goodwill samverkar med andra tillgångar i en
kassagenererande enhet, vilket medför att man inte kan mäta goodwill och dess prestation
med en bra precision.
Utifrån ett PAT-perspektiv skulle detta resultat också kunna stödja den politiska kostnads-
hypotesen. Enligt Godfrey och Koh (2009) så är större företag mer angelägna att göra
nedskrivningar av goodwill i syfte att minska det redovisade resultatet och därmed minska de
politiska kostnaderna. Utifrån detta resonemang så skulle goodwillposten kunna vara
undervärderad. Görs nedskrivningar av goodwill utan att det föreligger något
nedskrivningsbehov, resulterar det i att goodwillposten har ett för lågt bokfört värde i
förhållande till de prognostiserade framtida kassaflödena. Att goodwillposten är
undervärderad är dock rena spekulationer men studiens resultat visar dock att goodwillposten
inte är övervärderad på en aggregerad nivå (Large Cap och Mid Cap) då den här studien
finner ett positivt signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet.
30
4.2.2 Skillnad mellan Large Cap och Mid Cap
Utifrån tabell 4.4 i avsnitt 4.1 har två T-tester utformats och genomförts för att se om det finns
några skillnader mellan företag på Large Cap och Mid Cap med avseende på goodwill och
lönsamhet.
Tabell 4.9: T-test Large Cap-företag med goodwill och Large Cap-företag utan goodwill
Grupper Antal Medelvärde Standardavvikelse
Verksamhetsår med goodwill på Large Cap 159 0,1449 0,0626
Verksamhetsår utan goodwill på Large Cap 73 0,1159 0,1153
T-test
Variabel T-värd Signifikans (2-vägs) Skillnad i medelvärde
Räntabilitet på totalt kapital 2,017 0,047* 0,0290
* Indikerar en signifikansnivå på 5 %
Ovan går det att utläsa att företag med goodwill på Large Cap i genomsnitt hade 14,49
procent i räntabilitet på totalt kapital under 2010-2013, motsvarande siffra för företag utan
goodwill på Large Cap var 11,59 procent. Skillnaden mellan grupperna är signifikant på 5-
procentsnivån, vilket innebär att företag på Large Cap med goodwill är mer lönsamma än
företag utan goodwill.
Tabell 4.10: T-test Mid Cap-företag med goodwill och Mid Cap-företag utan goodwill
Grupper Antal Medelvärde Standardavvikelse
Verksamhetsår med goodwill på Mid Cap 110 0,1094 0,1069
Verksamhetsår utan goodwill på Mid Cap 82 0,0854 0,1658
T-test
Variabel T-värd Signifikans (2-vägs) Skillnad i medelvärde
Räntabilitet på totalt kapital 1,216 0,225** 0,0239
** ej signifikant samband
I den ovanstående tabellen går det att utläsa att skillnaden var 2,39 procent i medelvärde
(räntabilitet på totalt kapital) mellan företag med goodwill och företag utan goodwill på Mid
Cap under perioden 2010-2013. Skillnaden mellan grupperna visar sig inte vara signifikant
vilket gör att detta resultat motsätter sig tidigare samband som studien har funnit mellan
goodwill och lönsamhet.
31
4.2.3 Analys av skillnaderna mellan Large Cap och Mid Cap
Resultatet i studien visar att det inte finns något signifikant samband mellan goodwill och
lönsamhet när enbart Mid Cap-företag studeras. Johnson och Petrone (1998) menar goodwill
kan bestå av komponenter som inte bidrar till lönsamhet och att goodwill därmed kan vara
övervärderad. Vi spekulerar i att det kan vara så att goodwill i Mid Cap-företag, består i större
utsträckning av komponenter som inte bidrar till lönsamhet. Utifrån Rehnbergs studie (2012)
så spekulerar vi i att Large Cap-företag identifierar mer av andra immateriella tillgångar än
vad Mid Cap-företagen gör vid förvärv samt är mer angelägna att göra nedskrivningar på
grund av den politiska kostnaden (Godfrey & Koh, 2009). Detta skulle innebära att goodwill
bättre kan motivera sitt bokförda värde i Large Cap-företag i jämförelse med Mid Cap-
företag.
Medelstora företag (Mid Cap) tilldrar sig inte lika stort allmänintresse och analyseras inte i
samma utsträckning som stora företag (Large Cap) (Renberg, 2012). Därför spekulerar vi i att
Mid Cap-företagen inte heller har lika stora politiska kostnader vilket medför att incitamentet
att maximera årets resultat är större. Sett ur ett PAT-perspektiv skulle detta kunna förklaras
utifrån bonus-hypotesen och lånevillkors-hypotesen. Företagsledningar i Mid Cap-företag kan
alltså grunda sina redovisningsval utifrån eventuella bonusar och/eller företagens lånevillkor
som är kopplade till årets resultat. Detta i syfte att maximera den egna ekonomiska nyttan.
Undviks nedskrivningar av goodwill även om det föreligger ett nedskrivningsbehov,
försämras inte årets resultat vilket medför att eventuella bonusar inte blir mindre och inte
heller företagets nettotillgångar (Ramanna & Watts, 2012; Wines et al., 2007; Frankel et al.,
2008). Effekten av denna resultatmanipulation är att den bokförda goodwillposten blir
övervärderad. Om det föreligger ett nedskrivningsbehov av goodwill är det på grund av att
goodwillposten inte kan motivera de prognostiserade framtida kassaflödena. Detta i sin tur är
en indikator på att kommande års EBITDA kommer att bli lägre. En lägre EBITDA, allt annat
lika, innebär att 𝑅𝑇 kommer att försämras och därmed lönsamheten.
En annan förklaring till skillnaderna spekulerar vi i likt Tudor et al. (2014) att stora företag
(Large Cap) har bättre förutsättningar att lyckas implementera immateriella tillgångar från ett
förvärv än vad medelstora företag (Mid Cap) har. Detta på grund av att större företag har mer
resurser samtidigt som verksamheterna är större vilket gör att tillgångarna kan anpassas bättre.
I mindre företag kan det vara svårare att anpassa de förvärvade tillgångarna till den befintliga
verksamheten vilket påverkar den förväntade lönsamheten negativt.
32
4.3 Ökning av goodwill
Studiens resultat av hypotes ett visar att goodwill påverkar lönsamheten. Dock kan man
utifrån tabell 4.4 utläsa att företag med goodwill på Large Cap har bättre räntabilitet på totalt
kapital än vad företag med goodwill har på Mid Cap och detta under hela studiens period
(2010-2013). Samtidigt som det går att utläsa ur tabell 4.3 att företag på Mid Cap har en större
andel goodwill i förhållande till totala tillgångar än vad företag har på Large Cap. Detta gör
det intressant att spekulera likt Degryse och Ongena, (2001) att det kanske inte är goodwill
som påverkar lönsamhet, utan att det redan är lönsamma företag som i högre utsträckning gör
företagsförvärv och därmed får mer goodwill. Detta gör det intressant att testa om det finns en
korrelation mellan redan lönsamma företag och goodwill.
Studiens andra hypotes undersöker om det är så att de mest lönsamma företagen ökar sin
goodwill mer än övriga företag. Utifrån tabell 4.8 i avsnitt 4.1, genomförs ett T-test med syftet
att statistiskt kunna påvisa om det finns skillnader i ökning av goodwill under en treårsperiod
(2011-2013) mellan de 30 mest lönsamma företagen 2010 och resterande företag i
undersökning från 2010 (se bilaga E).
Tabell 4.11: T-test de 30 mest lönsamma företagen och övriga företag 2010 med avseende på ökning
av goodwill
Grupper Antal Medelvärde Standardavvikelse
De 30 mest lönsamma 30 0,6701 1,3501
Resterande företag 75 0,2325 0,6274
T-test
Variabel T-värd Signifikans (2-vägs) Skillnad i medelvärde
Ökning av goodwill 1,703 0,098** 0,4376
** ej signifikant samband
Ur tabellen ovan går det att utläsa att skillnaden i medelvärdet mellan grupperna var 44
procent, det vill säga att de 30 mest lönsamma företagen från 2010 ökade sin goodwill 44
procent mer än övriga företag i undersökningen från 2010, under en treårsperiod (2011-2013).
Resultatet av studiens andra hypotes visar dock att det inte finns en statistisk signifikans att de
30 mest lönsamma företagen från 2010 ökar sin goodwill mer, på 5-procentsnivån.
33
4.3.1 Analys av hypotes II
Trots att skillnaden i medelvärdet mellan grupperna är relativt stora så blir resultatet inte
signifikant. En av anledningarna till att resultatet inte blir signifikant är att
standardavvikelserna i grupperna är stora, speciellt i gruppen de 30 mest lönsamma företagen.
En hög standardavvikelse indikerar på att spridningen inom gruppen är stor, vilket gör det
svårt att generalisera urvalsgruppen för att ge svar på hur det ser ut i populationen (Wackerly,
Mendenhall III & Scheaffer, 1995).
Syftet med hypotesen är att testa om det finns en koppling mellan att de mest lönsamma
företagen i högre utsträckning förvärvar mer och därmed drar på sig mer goodwill. Enligt
Johansson och Runsten (2005) är ett företags möjligheter att förvärva och växa beroende av
hur lönsamt ett företag är. En av anledningarna till att lönsamma företag har bättre
förutsättningar att förvärva är att de har bättre kreditbetyg och därmed får bättre lånevillkor
(Gray et al., 2006). Anledningen till att lönsamma företag förvärvar mer i absoluta tal kan
också eventuellt förklaras utifrån PAT. Enligt Weber et al., (2013) kan en egocentrisk
företagsledning sträva efter att gör nya förvärv då det öppnar dörrar till att leda en större
organisation och få bättre löner och bonusar. Enligt Berkovitch och Narayanan (1993) kan
företagsförvärv också genomföras av en företagsledning som har hybris och som agerar
uteslutande av egenintressen för att bland annat uppnå högre status. Förvärvet kan drivas
igenom även om det är på bekostnad av aktieägarna då företagsledningen väljer att blunda för
riskerna med förvärvet på grund av att de tänker mer kortsiktigt och på sin egna ekonomiska
nytta (Watts & Zimmerman, 1990).
Att resultatet däremot inte blir signifikant kan också bero på att majoriteten av de 30 mest
lönsamma företagen från 2010, var företag från Large Cap (19 av 30). Utifrån PAT så är
större företag mer angelägna att identifiera immateriella tillgångarna och på så vis allokera en
mindre och mer rättvisande del till goodwill (Rehnberg, 2012) samt har mer incitament att
göra nedskrivningar av goodwill för att minska de politiska riskerna (Godfrey & Koh, 2009).
Vi spekulerar i att detta kan leda till att de 30 mest lönsamma företagen har förvärvat mer men
allokerat en lägre andel av de immatreilla tillgångarna till goodwill samt gjort mer
nedskrivningar under den studerade perioden, vilket kan vara bidragande faktorer till att
resultatet inte blir signifikant.
34
4.4 Avslutande diskussion
Sammanfattningsvis visar studiens resultat att goodwill genererar avkastning bland svenska
noterade företag på en aggregerad nivå. Ett resultat som är i linje med vad tidigare forskning
inom området visar. Studiens resultat stödjer därmed resonemanget om att goodwill är en
tillgång som bidrar till lönsamhet. Dock går det att se skillnader mellan företag som är
noterade på Large Cap respektive Mid Cap. När enbart Mid Cap-företag studeras finns det
inget signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet. Däremot när enbart Large Cap-
företagen studeras finns det ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet. Vi
spekulerar i att stora företag (Large Cap) är bättre på att effektivisera synergieffekterna och
har bättre förutsättningar för att få ut den fulla potentialen av förvärvet. En annan förklaring
till att stora företag med goodwill kan uppvisa en bättre lönsamhet skulle kunna vara att de
stora företagen allokerar mindre till goodwill samt är mer angelägna att göra nedskrivningar
av goodwill på grund av politiska kostnader. Detta sammantaget gör att goodwill i stora
företag är en tillgång. Däremot kan det finnas argument för att goodwill i mindre företag inte
har samma möjligheter att generera avkastning vilket gör det svårare att motivera goodwill
som en tillgång. Detta är något som framtida lagstiftare bör ta i beaktning.
35
5. Slutsatser och implikationer
I kapitlets inledning presenteras studiens slutsats. Kapitlet innehåller även ett avsnitt om studiens
bidrag och begränsningar samt förslag på framtida forskning. Avslutningsvis behandlas etiska
reflektioner kring studiens genomförande och resultat.
Tidigare studier i andra länder har visat att immateriella tillgångar i stort har en positiv
betydelse för lönsamheten (Fathi et. al., 2013; Tudor et. al., 2014). Anledningen till detta
antas vara att dagens ekonomier i allt högre utsträckning drivs av intellektuellt kapital vilket
medför att företag idag har stora tillgångar som inte är redovisade i balansräkningen. Dessa
”osynliga” tillgångar åskådliggörs först när företaget förvärvas och mycket av de ”osynliga”
tillgångarna härleds till goodwill. Detta bekräftar också kapitalmarknaden då börsvärdet är
betydligt större än det redovisade värdet.
Denna studie har utrett i vilken utsträckning goodwill påverkar lönsamheten i svenska
noterade företag. Den övergripande slutsatsen, när både Large Cap och Mid Cap tillsammans
studeras, är att det finns ett starkt samband6 mellan goodwill och lönsamhet. Detta resultat är i
linje med vad tidigare forskning i andra länder också har funnit (Vance, 2010; Fathi et. al.,
2013; Tudor et. al., 2014; Degryse & Ongena, 2001).
Det går dock att se en klar skillnad mellan stora företag (Large Cap) och medelstora företag
(Mid Cap). Resultatet i studien visar ett signifikant samband7 mellan goodwill och lönsamhet
när enbart Large Cap studeras, dock inte när enbart Mid Cap studeras. Att sambandet är
signifikant när Large Cap-företagen studeras skulle kunna förklaras utifrån den politiska
kostnads-hypotesen som beskrivs i PAT samt att stora företag har bättre möjligheter att uppnå
synergieffekter. Utifrån den politiska kostnads-hypotesen har stora företag och
företagsledningen incitament att minska årets resultat på grund av politiska risker som
existerar. Stora företag kan därför använda goodwillnedskrivningar i syfte att minska de
politiska kostnaderna. Detta skulle i sin tur, om nedskrivningen skett utan att ett
nedskrivningsbehov föreligger, medföra att goodwillposten är undervärderad. Dessutom har
stora företag bättre möjligheter att realisera synergieffekter vilket också påverkar sambandet
mellan goodwill och lönsamhet positivt. Stora företag har större resurser vilket medför att
företagsförvärv bättre kan integreras i verksamheten och därmed uppnå större synergier.
6 P<0,05 7 P<0,05
36
Enligt PAT och bonus- och lånevillkors-hypotesen, har företagsledningen incitament att
undvika nedskrivningar av goodwill i syfte att lättare kunna nå bonusar samt att inte
lånevillkoren bryts. Detta medför dock att goodwillposten blir övervärderad då nedskrivningar
undviks trots att ett nedskrivningsbehov föreligger. Goodwill som är övervärderad kommer
inte bidra med den förväntade avkastningen och därmed blir lönsamheten sämre. Då den här
studien inte finner ett signifikant samband mellan goodwill och lönsamhet när enbart Mid
Cap-företagen studeras, går det spekulera att goodwill i Mid Cap-företagen är övervärderad.
Studien har också undersökt om det är så att redan lönsamma företag förvärvar mer och
därmed erhåller goodwill. Studiens resultat kan inte påvisa att de mest lönsamma företagen
ökar sin goodwill mer än övriga företag i studien. Detta kan bero på att företag på Large Cap
utgjorde en majoritet av de mest lönsamma företagen i denna studie. Utifrån PAT så är Large
Cap-företagen mer angelägna att identifiera immateriella tillgångarna samt har incitament att
göra nedskrivningar av goodwill för att minska de politiska riskerna. Vi spekulerar i att
allokeringen till goodwill bland Large Cap-företagen blir mindre och att nedskrivningar av
goodwill används i större utsträckning. Detta skulle kunna förklara varför ökning av goodwill
inte blir större för lönsamma företag än vad den blir för övriga företag i studien.
5.1 Studiens bidrag och begränsningar
Studien bidrar med kunskap kring sambandet mellan goodwill och lönsamhet i en svensk
kontext. Dock har bara stora och medelstora företag studerats vilket medför att det inte ska
dras några slutsatser kring hur goodwill påverkar lönsamheten internationellt eller i mindre
företag. Däremot kan studiens resultat jämföras med andra studier ifrån andra länder såsom
USA, Tyskland, England, Norge och Iran och därigenom bidra till den forskningen som
bedrivits inom området i dessa länder (Vance, 2010; Tudor, 2014; Degryse & Ongena, 2001;
Fathi et al., 2013).
Det positiva sambandet som studien finner kan användas till argumentation för att goodwill
ska klassificeras som en tillgång, men också en mer utvecklad förklaring till varför
goodwillredovisning kan skilja sig mellan stora företag och medelstora företag.
Sett ur ett investerarperspektiv så bidrar denna studie med att till viss del minska osäkerheten
kring goodwill. Goodwill utgör en stor del av tillgångarna i många noterade företag och
många investerare tar helt enkelt bort goodwill vid sina värderingar av företag. Detta på grund
av att osäkerheten är stor kring goodwillposten och därmed försvårar jämförbarheten. Denna
37
studie kan visa att goodwill i vart fall bidrar till lönsamhet när stora företag studeras och
därmed bör goodwillposten inkluderas i värderingar av stora företag.
5.2 Förslag på framtida forskning
Den här studien valde att undersöka hur goodwill korrelerar med lönsamhet i företag som är
noterade på Large Cap och Mid Cap. Anledningen till att studien fokuserade på dessa företag
var för att tidigare forskning, som vi ville jämföra med, hade undersökt stora företag i andra
länder. Allt eftersom den här studien arbetats fram, har också kunskapen om vilka skillnader
det kan finnas i goodwillredovisningen mellan stora och medelstora företag förbättrats.
Skillnaden i goodwillredovisningen ger indikationer på att mer ”dåliga” komponenter
återfinns i de medelstora företagen. Om det föreligger som så att mindre noterade företag
utnyttjar handlingsfriheten till att fördela större delar av köpeskillingen till goodwill samt
undviker nedskrivningar, borde också sambandet mellan goodwill och lönsamhet vara sämre.
Mindre företag är inte lika analyserade och det är en anledning till att den politiska kostnaden
inte är lika stor. Därför skulle det vara intressant att även studera mindre noterade företag och
hur deras goodwillredovisning påverkar lönsamheten.
5.3 Etiska reflektioner kring studiens genomförande och resultat
Goodwill är en svårhanterlig tillgång och mycket av värderingen bygger på
företagsledningens subjektiva bedömningar om framtiden. Den här studiens resultat har
förklarats utifrån PAT och en utgångspunkt i teorin är att företagsledningar agerar
opportunistiskt i syfte maximera den egna ekonomiska nyttan. Vi spekulerar utifrån PAT att
resultatmanipulation kan förekomma i samband med goodwillredovisning. Om så skulle vara
fallet, d v s att det förekommer resultatmanipulation i en vidare utsträckning, innebär det i så
fall att sambandet mellan goodwill och lönsamhet faktiskt i grunden är ännu starkare.
Utifrån PAT agerar företagsledningar opportunistiskt, d v s att det ligger i människans natur
att maximera sin egen nytta, även om det är på bekostnad av andra. Att försöka förklara
studiens resultat utifrån att företagsledningar förväntas att resultatmanipulera på grund av
egenintressen och därmed inte uppvisar en korrekt och rättvisande bild av företagets
finansiella ställning, ger en mörk och dyster syn på företagande. Dock kan vi inte påvisa i den
här studien att det förekommer resultatmanipulation på grund av egocentriska intressen.
38
6. Källförteckning
Bens, D.A., Heltzer, W., & Segal, B. (2011). The Information Content of Goodwill
Impairments and SFAS 142. Journal of Accounting, Auditing & Finance, 26(3), 527-555.
Berkovitch, E., & Narayanan, M. P. (1993). Motives for Takeovers: An Empirical
Investigation. Journal Of Financial & Quantitative Analysis, 28(3), 347- 362.
Bolagsverket. (2015). Årsredovisning-aktiebolag. Sundsvall: Bolagsverket. Hämtad 23
februari, 2015, från http://bolagsverket.se/ff/foretagsformer/aktiebolag/
arsredovisning/aktiebolag-1.3083
Bryman, A., & Bell, E. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Malmö: Liber AB.
Brännström, D., Catasús, B., Giuliani, M., & Gröjer, J. E. (2009). Construction of intellectual
capital - the case of purchase analysis. Journal of HRCA : Human Resource Costing &
Accounting, 13(1), 61-76.
Carlin, T. M., & Finch, N. (2009). Discount rates in disarray: Evidence on flawed goodwill
impairment testing. Australian Accounting Review, 19(4), 326-336.
Cathro, G. (1996). Goodwill: ”Now you see it, now you don´t”. Australian Tax Review, 25(4),
169-185.
Chao, C., & Horng, S. (2013). Asset write-offs discretion and accruals management in taiwan:
The role of corporate governance. Review of Quantitative Finance and
Accounting, 40(1), 41-74.
Degryse, H., & Ongena, S. (2001). Bank relationships and firm profitability. Financial
Management, 30(1), 9-34.
FAR Akademi. (2014). IFRS-volymen. Stockholm: FAR akademi AB.
Fathi, S., Farahmand, S., & Khorasani, M. (2013). Impact of intellectual capital on financial
performance. International Journal of Academic Research in Economics and
Management Sciences, 2(1), 6-17.
Frankel, R., Seethamraju, C., & Zach, T. (2008). GAAP goodwill and debt contracting
efficiency: Evidence from net-worth covenants. Review of Accounting Studies, 13(1),
87-118.
Gauffin, B., & Nilsson, S. A. (2014). Rörelseförvärv enligt IFRS 3, nionde året – stabilt men
otillräckligt. Balans-fördjupningsbilaga, 4, 9-16.
39
Godfrey, J. M., & Koh, P-S. (2009). Goodwill impairment as a reflection of investment
opportunities. Accounting and Finance, 49, 117-140.
Gray, S., Mirkovic, A., & Ragunathan, V. (2006). The determinants of credit ratings:
Australian evidence. Australian Journal of Management, 31(2), 333-354.
Hamberg, M., & Beisland, L. (2014). Changes in the value relevance of goodwill accounting
following the adoption of IFRS 3. Journal of International Accounting Auditing &
Taxation, 23(2), 59.
Ihantola, E. M., & Kihn, L. A. (2011). Threats to validity and reliability in mixed methods
accounting research. Qualitative Research in Accounting and Management, 8(1), 39-58.
Jewell, J. J., & Mankin, J. A. (2011). WHAT IS YOUR ROA? AN INVESTIGATION OF
THE MANY FORMULAS FOR CALCULATING RETURN ON ASSETS. Academy
of Educational Leadership Journal, 15, 79-91.
Johnson, L. T., & Petrone, K. R. (1998). Is goodwill an asset? Accounting Horizons, 12(3),
293-303.
Johansson, S. E., & Runsten, M. (2005). Företags lönsamhet, finansiering och tillväxt - mål,
samband och mätmetoder. Lund: Studentlitteratur AB.
Lhaopadchan, S. (2010). Fair value accounting and intangible assets. Journal of Financial
Regulation and Compliance, 18(2), 120-130.
Lind, R. (2014). Vidga vetandet. En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lipunga, A. M. (2015). Intellectual capital performance of the commercial banking sector of
malawi. International Journal of Business and Management, 10(1), 210-222.
Massoud, M. F., & Raiborn, C. A. (2003). Accounting for goodwill: Are we better off?
Review of Business, 24(2), 26-32.
McCarthy, M.G., & Schneider, D. K. (1995). Market perception of goodwill: Some empirical
evidence. Accounting and Business Research, 26(1), 69-81.
Nasdaq OMX. (2015). Rules for the Construction and Maintenance of the NASDAQ OMX
Nordic All-Share, List, Tradable and Sector Indexes
https://indexes.nasdaqomx.com/docs/Methodology_OMXNORDIC.pdf
Nilsson, S. A. (1998). Redovisning av goodwill. Utveckling av metoder i Storbritannien,
Tyskland och USA (Doktorsavhandling). Lund: Lunds universitet.
40
Pajunen, K., & Saastamoinen, J. (2013). Do auditors perceive that there exists earnings
management in goodwill accounting under IFRS? Managerial Auditing Journal, 28(3),
245-260.
Qasim, A., Haddad, A. E., & AbuGhazaleh, N. M. (2013). GOODWILL ACCOUNTING IN
THE UNITED KINGDOM: THE EFFECT OF INTERNATIONAL FINANCIAL
REPORTING STANDARDS. Review of Business & Finance Studies, 4(1), 63-78.
Ramanna, K., & Watts, R. L. (2012). Evidence on the use of unverifiable estimates in
required goodwill impairment.Review of Accounting Studies, 17(4), 749-780.
Rehnberg, P. (2012). Redovisning av immateriella tillgångar i samband med
förvärvskalkylering, principbaserade redovisningsregler och relevans
(Doktorsavhandling). Göteborg: Handelshögskolan Göteborgs universitet.
Sahut, J-M., Boulerne, S., & Teulon, F. (2011). Do IFRS provide better information about
intangibles in europe? Review of Accounting & Finance, 10(3), 267-290.
Schultze, W., & Weiler, A. (2010). Goodwill accounting and performance
measurement. Managerial Finance, 36(9), 768-784.
Seetharaman, A., Balachandran, M., & Saravanan, A. S. (2004). Accounting treatment of
goodwill: Yesterday, today and tomorrow: Problems and prospects in the international
perspective. Journal of Intellectual Capital, 5(1), 131-152.
Setyorini, C. T., & Ishak, Z. (2012). Corporate social and environmental disclosure: A
positive accounting theory view point. International Journal of Business and Social
Science, 3(9), 152-164.
Shalev, R. (2009). The information content of business combination disclosure level. The
Accounting Review, 84(1), 239-270.
Slater, A. H. (1995). The nature of goodwill. Australian Tax Review, 24(1), 31-56.
Tangen, S. (2003). An overview of frequently used performance measures. Work Study, 52(6),
347-354.
Tudor, A. T., Dima (Cristea), S., Dima, B., & Ratiu, R. V. (2014). THE LINKAGE
BETWEEN INTANGIBLES AND PROFITABILITY. Annales Universitatis Apulensis:
Series Oeconomica, 16(1), 283-293.
Vance, D. E. (2010). Return on goodwill. Journal of Applied Business Research, 26(2), 93-
103.
41
Wackerly, D. D., Mendenhall III, W., & Scheaffer, R. L. (1995). Mathematical statistics with
applications. 5th edition. Belmont: Duxbury Press.
Watts, R. L., & Zimmerman, J. L. (1990). Positive accounting theory: A ten year
perspective. The Accounting Review, 65(1), 131-156.
Weber, Y., Tarba, S.Y., & Öberg, C. (2013). A Comprehensive Guide to Mergers and
Acquisitions: Managing the Critical Success Factors Across Every Stage of the M&A
Process. New York: Financial Times Press.
Wines, G., Dagwell, R., & Windsor, C. (2007). Implications of the IFRS goodwill accounting
treatment. Managerial Auditing Journal, 22(9), 862-880.
Wyatt, A. (2008). What financial and non-financial information on intangibles is value-
relevant? A review of the evidence. Accounting & Business Research, 38(3), 217-256.
Zanoni, A. B., & Vernizzi, S. (2014). Goodwill reduction: The competitive analysis of
enterprise value (A note).International Business Research, 7(11), 35-50.
Zhang, M. (2013). The impact of internally generated goodwill on financial performance of
firms. Journal of Applied Business Research, 29(6), n/a
42
Bilaga A: Egna reflektioner av Patrik Rehn
Anledningen till att vi valde att skriva om goodwill beror på att vi under kursen
Externredovisning IV började intressera oss för denna kritiserade immateriella tillgång.
Goodwill är väldigt svårberäknelig och värdet bygger ofta på ledningens handlingsfrihet och
subjektiva bedömningar, vilket möjliggör att den fungerar som ett verktyg för
resultatmanipulation. Det faktum att redovisningsforskare under många har debatterat och
kritiserat goodwillredovisningen gör att vi anser att goodwill är ett spännande
redovisningsområde.
Arbetet med uppsatsen har krävt disciplin och att vi agerade systematiskt. Under arbetets gång
har åtskilliga artiklar lästs vilket har givit en bra teoretisk grund att stå på. Studierna som lästs
har inhämtas i princip från alla kontinenter. På förhand trodde jag dock att den tunga biten
skulle bli empiriinsamlingen. Vi har uteslutande hämtat vår data från företagens
årsredovisningar och detta moment trodde jag skulle bli ganska tråkigt. Det visade sig dock att
jag hade fel och istället tyckte jag att det var roligt och intressant att bekanta sig med så
många årsredovisningar. Det gav mig mer och förbättrad kunskap om hur företagen
kommunicerar med företagets intressenter och vilket bra verktyg årsredovisningarna i själva
verket är. Detta i sin tur ökade min förståelse kring vikten av att redovisning.
Mitt och Victors samarbete har fungerat mycket bra. Vi har arbetat tillsammans i många
tidigare kurser så vi vet hur den andre fungerar. Det som är så bra med vårt samarbete är att vi
har högt i tak och vi är inte rädda för att säga vad vi tycker. Det har bidragit med många
högljudda diskussioner. Genom våra diskussioner så pressas vi hela tiden att ha hållbara
argument och förklaringar till våra ståndpunkter, vilket medför att studien som helhet blir mer
robust. Dessutom så kompletterar vi varandra bra då våra styrkor och svagheter tenderar att
skilja sig lite åt. Victor är betydligt bättre än mig på allt som har med datorer att göra medan
jag kanske är lite vassare på att få till en akademisk text. Men givetvis har vi båda två varit
delaktiga i alla moment. För mig har Victor varit en fenomenal skrivkamrat. Han har
framförallt varit väldigt bra på att pusha mig när jag tyckt allt varit jobbigt och tråkigt. Att
skriva ett examensarbete innebär att vissa dagar blir tungarbetade, medan andra dagar flyter
arbetat på riktigt bra. Det absolut viktigaste jag lärt mig under arbetets gång, är att tänka flera
steg framför sig. Det är svårt men skapar en bättre slutprodukt.
43
Bilaga B: Egna reflektioner av Victor Hultberg
Redovisning av goodwill var ett ämne som dök upp i samband med koncernredovisning i
externredovisning III. Att detta ämne skulle vara aktuellt att skriva examensarbete om viste vi
inte då, men successivt under hösten 2014 väcktes intresset kring området. I samband med ett
fördjupningsarbete i externredovisning IV upptäcktes en artikel som undersökte om goodwill
påverkade lönsamheten bland noterade företag i USA. Den här artikeln gav mersmak inom
området och blev så intressant att vi bestämde oss för att undersöka om samma samband fanns
på den svenska marknaden. Att ämnet dessutom går att koppla till aktiemarknaden gjorde att
valet av ämne blev självklart.
Att undersöka om goodwill påverkar lönsamheten har relativt få tidigare studier testat, dock
har de studier som vi har funnit inom området varit till stor hjälp. Att se hur deras upplägg och
argumentation för hur goodwill ska redovisas och tolkas, har gett oss nya synvinklar under
hela arbetets gång. Under mars månad 2015 samlades studiens empiri in, som i efterhand gick
både smidigare och fortare än vad vi båda trodde inför arbetet. Dock var det långa dagar och
ett effektivt jobb av oss båda som resulterade i detta. När datainsamlingen var gjord började
det för min del, det mest intressanta, att analysera empirin. En av de sakerna som jag blev
mest förvånad över var att ungefär var tredje företag vi studerade hade mindre än fem procent
i goodwill, denna grupp trodde jag på förhand skulle vara mycket mindre.
Att arbeta tillsammans med Patrik har gjort att arbetet har både blivit roligare och mer
lärorikt, för min egen del. Dessutom kompletterar vi varandra bra, vilket har gjort att
arbetsprocessen under hela arbetet har varit effektiv. Patrik har förmågan att skriftligt kunna
uttrycka de resultat vi fann på ett mycket bra sätt, vilket har gjort att han har jobbat mycket
med texten i arbetet. Mina styrkor är att kunna se hur saker hänger ihop utifrån den empiri vi
har samlat in, vilket har gjort att jag har arbetat mycket med att analysera empirin i Excel och
SPSS. I övrigt så har arbetet fördelats lika och vi har till stora delar suttit tillsammans och
arbetat.
Att skriva ett examensarbete har varit mycket lärorikt, det har ingett nya kunskaper i att
studera och läsa vetenskapliga artiklar, analysera data, koppla resultat med teori och
framförallt gett mig nya kunskaper om goodwill. Jag har även lärt mig att läsa noter i
årsredovisningar, då relevant information under insamlingen av empirin har funnits där.
Under arbetets gång har jag också rent praktiskt lärt mig nya saker och har blivit bättre på att
använda Word, Excel och SPSS. Avslutningsvis tycker jag att examensarbetet har varit en
rolig utmaning att ta sig ann och har ingett många nya kunskaper.
44
Bilaga C: Företag i urvalet
Följande 106 företag ingår i urvalet.
A AAK
ABB Ltd
Active Biotech
Alfa Laval
Arcam
Assa Abloy
AstraZeneca
Atlas Copco
Atrium Ljungberg
Autoliv SDB
Avanza
Axfood
Axis
B Balder
Beijer Alma
Beijer Ref
Betsson
Bilia
BillerudKorsnäs
BioGaia
Boliden
C Castellum
Catena Corem Property Group
D Diös Fastigheter
Duni
E Electrolux
Eniro
Ericsson
F Fabege
Fagerhult
FastPartner
Fingerprint Cards B
G Getinge
Gunnebo
H Haldex Handelsbanken
Heba
Hexagon
Hexpol
HiQ International
HMS Networks
Holmen
Hufvudstaden
Husqvarna
I IFS A
Indutrade
Intrum Justitia
ITAB Shop Concept
J JM
K Klövern Kungsleden
L Lindab International
Loomis
Lundin Mining
Lundin Petroleum
M Meda
Medivir
Mekonomen
Millicom Int. Cellular SDB
MTG
Mycronic
N NCC
Nederman Holding
Net Entertainment
New Wave Group
NIBE Industrier
Nobia
Nolato
Nordea Bank
Nordnet
O OEM International
Opus Group
Orexo
Oriflame Cosmetics SDB
P Peab
Proffice
R Rezidor Hotel Group
S SAAB
Sagax
Sandvik
SCA
SEB
Securitas
Skanska
SKF
SSAB
Stora Enso
Sweco
Swedbank
Swedish Match
Swedish Orphan Biovitrum
Swedol
45
T Tele2
TeliaSonera
Tethys Oil
Tieto Corporation
Trelleborg
U Unibet Group SDB
V Wallenstam
VBG Group B
Victoria Park A
Wihlborgs Fastigheter
Vitrolife
Volvo
Å ÅF
46
Bilaga D: Bolag som exkluderats ur studien
Africa Oil Corp. Ej noterat under hela perioden
Com Hem Ej noterat under hela perioden
Elekta Brutet räkenskapsår
EnQuest Ej noterat under hela perioden
Hennes & Mauritz Brutet räkenskapsår
ICA Gruppen Investmentbolag
Industrivärden Investmentbolag
Investor Investmentbolag
Kinnevik Investmentbolag
Latour Investmentbolag
Lifco Ej noterat under hela perioden
Lundbergföretagen Investmentbolag
Melker Schörling Investmentbolag
Ratos Investmentbolag
Addtech Brutet räkenskapsår
B&B TOOLS Brutet räkenskapsår
Bactiguard Ej noterat under hela perioden
BlackPearl Resources Bristfällig information
Bufab Holding Ej noterat under hela perioden
Bure Equity Investmentbolag
Byggmax Group Ej noterat under hela perioden
Cavotec Ej noterat under hela perioden
Clas Ohlson Brutet räkenskapsår
Cloetta Brutet räkenskapsår
Concentric Ej noterat under hela perioden
Creades Investmentbolag
East Capital Explorer Investmentbolag
Fenix Outdoor Int. Ej noterat under hela perioden
Gränges Ej noterat under hela perioden
Hemfosa Fastigheter Ej noterat under hela perioden
Hemfosa Pref Ej noterat under hela perioden
Inwido Ej noterat under hela perioden
KappAhl Brutet räkenskapsår
Lagercrantz Group Brutet räkenskapsår
Lucara Diamond Corp. Ej noterat under hela perioden
47
Lundin Gold Ej noterat under hela perioden
Munksjö Ej noterat under hela perioden
NGEx Resources Inc Ej noterat under hela perioden
NP3 Fastigheter Ej noterat under hela perioden
Oasmia Pharmaceutical Brutet räkenskapsår
Platzer Fastigheter Hold. Ej noterat under hela perioden
Qliro Group Ej noterat under hela perioden
Recipharm Ej noterat under hela perioden
Sanitec Ej noterat under hela perioden
SAS Brutet räkenskapsår
Scandi Standard Ej noterat under hela perioden
SECTRA Brutet räkenskapsår
SEMAFO Ej noterat under hela perioden
SkiStar Ej noterat under hela perioden
Systemair Brutet räkenskapsår
Thule Group Ej noterat under hela perioden
Transcom WorldWide Ej noterat under hela perioden
Transmode Ej noterat under hela perioden
Tribona Ej noterat under hela perioden
Vostok Nafta Investment SDB Investmentbolag
Öresund Investmentbolag
Totalt 55
48
Bilaga E: Underlag för hypotes II
De 30 mest lönsamma företagen 2010 Noterade på (2015) 𝑹𝑻
2010
Ökning av Goodwill (2010-2013)
Axis Large Cap 39,8% 0%
AstraZeneca Large Cap 33,7% 1,1%
Tethys Oil Mid Cap 33,3% 0,0%
Mekonomen Mid Cap 32,6% 560,5%
Betsson Large Cap 29,9% 400,2%
BioGaia Mid Cap 29,1% 0,0%
Swedish Match Large Cap 28,7% -4,3%
Oriflame Cosmetics Large Cap 27,8% 0,0%
Swedol Mid Cap 27,2% 168,1%
Millicom Int. Cellular Large Cap 26,7% -0,4%
Tele2 Large Cap 26,4% -4,7%
HMS Networks Mid Cap 25,0% 65,6%
Atlas Copco Large Cap 23,5% 23,6%
Axfood Large Cap 23,5% 14,9%
Beijer Alma Mid Cap 23,1% 43,4%
ÅF Large Cap 22,7% 131,5%
Boliden Large Cap 21,8% -2,5%
Autoliv SDB Large Cap 21,2% -0,1%
Lundin Petroleum Large Cap 20,7% 0,0%
NIBE Industrier Large Cap 20,4% 342,0%
Unibet Group Mid Cap 20,3% 18,2%
Loomis Large Cap 19,9% 29,6%
SKF Large Cap 19,8% 80,7%
HiQ International Mid Cap 19,8% -0,5%
Alfa Laval Large Cap 19,1% 69,0%
Indutrade Large Cap 18,2% 69,6%
Nolato Mid Cap 18,2% 25,6%
BillerudKorsnäs* Large Cap 18,0% 6886,7%
MTG Large Cap 18,0% -29,7%
OEM International Mid Cap 18,0% 21,8%
TeliaSonera Large Cap 17,5% -12,8%
Resterande företag ifrån 2010
Sweco Mid Cap 17,2% 184,5%
Haldex Mid Cap 17,1% -8,8%
Sandvik Large Cap 16,6% -13,1%
Assa Abloy Large Cap 16,0% 42,8%
IFS Mid Cap 15,8% 31,8%
Bilia Mid Cap 15,6% 187,8%
Duni Mid Cap 15,4% 4,2%
Lundin Mining Large Cap 14,5% -25,5%
49
AAK Large Cap 14,2% 92,2%
Getinge Large Cap 14,2% 31,7%
Balder Large Cap 13,8% 0,0%
Securitas Large Cap 13,8% 7,7%
FastPartner Mid Cap 13,0% 0,0%
Intrum Justitia Large Cap 12,9% 18,1%
Meda Large Cap 12,9% 5,6%
ABB Ltd Large Cap 12,7% 161,2%
Hexpol Large Cap 12,6% 19,3%
Hufvudstaden Large Cap 12,6% 0,0%
Husqvarna Large Cap 12,4% -4,7%
Tieto Corporation Large Cap 12,4% -9,5%
Electrolux Large Cap 12,0% 112,4%
Fagerhult Mid Cap 11,3% 13,5%
Trelleborg Large Cap 10,8% -8,7%
Mycronic Mid Cap 10,8% 0,0%
Arcam Mid Cap 10,6% 0,0%
Holmen Large Cap 10,4% 0,0%
Stora Enso Large Cap 10,3% 2,4%
Wallenstam Large Cap 10,2% 0,0%
Proffice Mid Cap 10,2% 21,1%
VBG Group Mid Cap 10,0% 19,0%
Volvo Large Cap 9,8% -13,0%
Hexagon Large Cap 9,7% 5,2%
SCA Large Cap 9,7% -22,9%
Ericsson Large Cap 9,6% 16,2%
Beijer Ref Mid Cap 9,5% 20,2%
Fingerprint Cards Mid Cap 9,4% 0,0%
JM Large Cap 9,2% 220,7%
Diös Fastigheter Mid Cap 9,0% 0,0%
New Wave Group Mid Cap 8,9% -2,5%
NCC Large Cap 8,8% 11,7%
Skanska Large Cap 8,8% 23,8%
Heba B Mid Cap 8,5% 0,0%
Opus Group Mid Cap 8,5% 368,5%
Rezidor Hotel Group Mid Cap 8,5% 0,0%
Peab Large Cap 8,4% -0,3%
Lindab International Mid Cap 8,1% 5,5%
SAAB Large Cap 7,8% 82,7%
Gunnebo Mid Cap 7,7% 38,9%
Swedish Orphan Biovitrum Large Cap 7,4% 3,0%
Vitrolife Mid Cap 7,2% 52,4%
Nederman Holding Mid Cap 6,9% 28,7%
ITAB Shop Concept Mid Cap 6,6% 20,3%
Atrium Ljungberg Large Cap 5,9% -29,6%
SSAB Large Cap 5,9% -4,7%
50
Nobia Large Cap 5,8% -19,5%
Catena Mid Cap 5,8% 0,0%
Eniro Mid Cap 4,4% -11,3%
Sagax Mid Cap 4,2% 0,0%
Wihlborgs Fastigheter Mid Cap 3,8% 0,0%
Castellum Large Cap 3,7% 0,0%
Klövern Mid Cap 3,4% 0,0%
Corem Property Group Mid Cap 2,8% 0,0%
Fabege Large Cap 2,6% 0,0%
Nordnet Mid Cap 1,3% -2,7%
Avanza Mid Cap 1,0% 0,0%
Kungsleden Mid Cap 0,9% 0,0%
Handelsbanken Large Cap 0,7% 0,9%
Nordea Bank Large Cap 0,7% -6,3%
Swedbank Large Cap 0,7% -14,4%
SEB Large Cap 0,6% -0,8%
Net Entertainment Mid Cap 0,0% 69,0%
Orexo Mid Cap -7,0% 49,3%
Victoria Park Mid Cap -15,5% 0,0%
Medivir Mid Cap -27,7% 0,0%
Active Biotech Mid Cap -43,8% -30,0%
* BillerudKorsnäs har tagits bort på grund av extremvärden i t-test för hypotes två (se bilaga
H)
51
Bilaga F: SPSS, Hypotes I
52
Bilaga G: SPSS, Hypotes II utan extremvärde
53
Bilaga H: SPSS, Hypotes II med extremvärde
Med extremvärde i hypotes II blir medelvärdet för gruppen 30 mest lönsamma 2,96 (296 %).
Utan extremvärdet blir medelvärdet för samma grupp 0,67 (67 %) se bilaga G.
