Hela resan, nr 1 2007

HELA RESAN 1

En tidning om SL-trafi ken.

Nr 1 2007 Förarcertifi ering Alla bussförare i

SL-trafi ken ska certifi eras. Först ut

är Swebus i Södertälje sid 20–22

BrandskyddSL investerar i smart brandlarm

och jobbar med systematiskt

brandskydd sid 17–19

SL AccessMer än teknik för att få

SL Access att fungera tills

lanseringen sid 14–15

Om resenärerna visste... allt som görs i bakgrunden för en trygg och pålitlig SL-resa

40246_Hela.indd Sec1:140246_Hela.indd Sec1:1 07-04-17 11.34.5907-04-17 11.34.59

2 HELA RESAN

TEMA SAMVERKAN

4–5 Busslink

Solgärd bidrar till Busslinks dagliga

fem varv runt jorden.

6–7 HR-Service

Thomas håller i gång hissar och

rull trappor så att resenärerna tar sig

fram smidigt i SL-systemet.

8–9 SL Kundtjänst

Christina och Marlene talar

dagligen med både resenärer och

entre prenörer.

10–11 Roslagståg

Björn gillar sitt jobb som lokförare

och trafi k ledare på en av landets

äldsta järnvägar.

12–13 Stockholmståg

Erica drog igång den uppskattade

verksamheten med betalvärdar på

pendeltågsstationer.

16 Genomarbetade kundsegment

En tydligare bild av kunder och icke-

kunder ger en gemensam utgångspunkt

för med arbetarna inom SL-sfären.

LedareI ett svagt ögonblick fi ck redaktionen mig att åta mig att skriva den här ledaren. Efter en kort tid på SL vore det lögn att säga att jag verkligen hunnit tillägna mig den helhets syn som ligger i begreppet Hela Resan. Men det hindrar inte att jag dagligen får många intryck som nu får sjunka in och bidra till att bygga upp min helhetsbild av verksamheten.

Foto Anna-Mia Rådberg

Jag har tidigare sagt att SL är ett underskattat företag, vilket förstås gav rubriker. Nu börjar jag inse att mitt uttalande var rätt men samtidigt lite slarvigt. Det var egentligen hela kedjan av SL och alla trafi kentreprenörer jag avsåg. Det är ju inte SL som utför det mesta arbetet mot kund, det gör våra entreprenörer. Fordonsunderhåll och banunderhåll utförs också av andra företag än SL. Men den kedja vi bildar tillsammans måste hålla ihop för att trafi ktjänsterna ska kunna levereras säkert och med kvalitet. Ingen kedja är ju som bekant starkare än sin svagaste länk…

Samtidigt är det viktigt att alla företag i kedjan har sina tydliga roller och an-svarsområden. Inte för att vi ska skylla på varandra när något går fel, men för att vi alla ska känna vårt ansvar för att slutprodukten levereras. Det här gäller både i relationerna mellan företagen och inom respektive organisation.Tyvärr är det vanligt att det slarvas med just den interna servicen. Och klarar vi inte att leverera med kvalitet inom före taget så klarar vi det sannolikt inte heller gentemot den externa kunden. Alltså bör vi se våra kolleger och medarbetare, som är beroende av oss, just som interna kunder. Totalt är vi 14 000 personer som arbetar för att stockholm arna ska kunna ta sig

fram enkelt och bekvämt i länet. SL är således inte arbetsgivare för mer än en liten del av alla som arbetar i kollektiv trafi ken. Däremot har SL som professionell upphandlare givetvis det yttersta ansvaret för att trafi ken håller hög kvalitet. Så även om vi ibland kan ha heta diskussioner sins-emellan om ansvarsfrågor så gagnar det inte saken att vi bråkar i mass-medierna. Med gemen samma krafter ska vi istället få stockholmarna att älska hela kedjan av sam verkande företag!

Ingemar Ziegler Vd AB SL

»SL är ett underskattat företag«

Hela resan Nr 1 2007, årgång fyra Hela resan ges ut av AB Storstockholms

Lokaltrafi k och kommer ut med fyra nr per år.

Tel 08-686 1600 Fax 08-686 1444 E-post [email protected]

Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100

(T-bana Stadshagen/Thorildsplan) sl.se

Ansvarig utgivare Jenni Almgren, 08-686 1476

Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 Redaktion Jan E Svensson

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafi ken.

Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Prenumeration Adressändringar anmäls till respektive arbetsgivare eller

pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen:

[email protected]

Tryckeri EO Grafi ska AB Miljö ISO 14001:2004

ISSN 1652–1781 Upplaga 16 000

Omslagsbild Melker Dahlstrand

Nästa nummer Utkommer 15 juni Manusstopp 4 maj


HELA RESAN 3

TEMA SAMVERKAN SLs uppdrag, som landstingsägt

bolag, är att förse resenärerna med en fungerande och

väl utbyggd kollektivtrafi k. Något som bara är möjligt tack

vare fl era aktörer. Här presenteras några av de viktiga

bitarna i SL-trafi kens pussel. Fortsättning i nästa nummer.

Många aktörer bidrar i SL-trafi ken

Foto Melker Dahlstrand


4 HELA RESAN

När Solgärd Kjellgren tog sitt busskort för tjugo år sedan, var det vinter och som halast. Då var det hos SL, som 1991 blev SL Buss. Idag fi nns hon hos Busslink.

– Jag skaffade busskort för att kunna försörja

mig mellan jobben som musikalartist. Det var knepigt att jobba som artist och samtidigt ha barn. Så när jag var arbetslös inom

teatern, körde jag buss.I tio års tid rattade Solgärd buss på hel- och

deltid. När hon sedan efter ett längre uppehåll kom tillbaka till bussförarjobbet för drygt fyra år sedan, var det till Busslink.

– Många kolleger från SL-tiden, arbetsledare och förare, fanns där. Det kändes tryggt.

Nu har hon fast tjänstgöring och arbetar efter rullande schema, som kan börja på dagen och sluta framåt natten. Sonen är vuxen, så barnpassning är inte längre ett problem.

Trafi ken hårdare idag

– Min hemdepå är Hornsberg och jag kör mest på linjerna i innerstan, 1:an, 4:an, 62:an och 65:an. Det kan vara alla möjliga busstyper, från kortvagnar till ledbussar, säger Solgärd.

–Friheten det bästa med bussjobbetDet är tufft att köra buss i en alltmer hårdnande

Stockholmstrafi k. Men föraren Solgärd Kjellgren

trivs med friheten i jobbet, kollegerna och

cheferna hos Busslink.

Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

SAMVERKAN BUSSLINK

Folk är mer stressade än förr, men fl ertalet resenärer är hyggliga, säger Solgärd Kjellgren hos Busslink.


HELA RESAN 5

Hon tycker det är mycket tuffare att vara bussförare idag än tidigare. Mer pressade arbets tider och hårdare trafi k.

– Folk är betydligt mer stressade än förr, det ligger i tiden. Det kan vara knöligt att ta sig fram mellan hetskörande bilar, dubbelparke-rade fordon, refuger och trottoarkanter. Under vintern är det knepigt med snövallar och all modd, säger Solgärd.

Vänlighet uppskattas

Om trafi ken korkar igen i ena änden av linjen, har en del resenärer svårt att förstå varför bus-sen är sen i andra änden, där det inte är några köer. Men allt fl er börjar inse att förseningar inte är bussförarnas fel.

– I det stora hela är fl ertalet människor hyggliga och det är alltid trevligt när en resenär säger några vänliga ord. Tyvärr fi nns det även notoriska kverulanter och folk som är rent av oförskämda. Det värsta som jag har råkat ut för är några ungdomar som spottade på mig.

Stiger det på en dement eller förvirrad per-son, frågar Solgärd vänligt varifrån han eller hon kommer och är på väg. Ofta löser det sig, annars får hon tillkalla en trafi kledare.Vad tror du om det nya betalsystemet SLAccess?– Det ska bli skönt att slippa kontanthante-ringen och risken för rån. Och att snabbt tvingas avgöra om biljetten som fl addrar förbi framför ögonen, är giltig eller inte.

Solgärd trivs mycket bra hos Busslink.– Arbetet är fritt, roligt och tryggt. Jag trivs

med kamraterna och cheferna är lätta att prata med. Har man gått av ett pass, kan man släppa jobbet och varva ned.

Hon tycker att Busslink gör mycket för förarna, som att satsa på friskvård och ge till-gång till träningslokal och massör.

– Det är mycket stillasittande i jobbet. Som gammal dansare har jag till och från problem med ryggen, men företaget hjälper mig med en chiropraktiker. Ställer företaget upp för mig, ställer jag därför upp tillbaka om detbehövs extra insatser. π

Det är åtta år sedan Busslinks sköld-padda började synas på bussar na. Företaget svarar nu för nära hälf ten av SLs hela busstrafi k och kör dagligen mer än fem varv runt jorden.

Busslink med rötter i tidigare SL Buss,

började köra för SL år 1999. Företaget

kör genomsnittligt 550 000 rese närer i

13 000 dagliga turer, med en samman-

lagd körsträcka på nära fem och ett halvt

varv runt jorden.

–Vi har runt 49 procent av den totala

busstrafi ken inom Stockholms län.

Många av våra förare har tidigare varit

SL- anställda, säger Johan Båging, för-

säljningschef för Busslink.

Företaget har nio trafi kavtal med SL:

Innerstaden, Lidingö, Söderort, Handen,

Nynäshamn, Täby, Vallentuna, Åkersberga

och Norr tälje.

– I augusti tar vi även över busstrafi ken i

Solna/Sundbyberg och Sollentuna.

Busslink har åtta stora och ett antal mind-

re bussgarage i Stockholms län. I inner-

staden ligger Söderhallen och Hornsberg,

där även Busslinkskolan fi nns. Varje trafi k-

område har ett servicecenter där förarna

kan få hjälp i det dagliga arbetet.

Förutom inom Stockholms län kör Buss-

link även ute i landet, från Sundsvall i norr

till Jönköping i söder. Totalt är nästan

5 000 anställda i företaget, varav 3 750

för SL.

Busslink har börjat arbeta med en

modell för kundorienterad verksamhets-

utveckling, SIQ Model.

–Detta är en del av de nya förutsätt-

ningarna för SLs uppdragsavtal. Vi lägger

ned mycket tid och kraft på detta.

Metoden bygger på att sätta resenärerna

i fokus och arbeta med systematik, struk-

tur och kultur. Leverera rätt kvalitet i upp -

draget med hela och rena bussar som

går i tid – och därmed få fl er och nöjda

resenärer, vilket är allas mål.

SL mäter hos sina entreprenörer kvali-

teten i trafi ken med hjälp av NKI, nöjd-

kund-index. Målet är att år 2010 ska

75 procent av alla resenärer vara nöjda.

Andra sätt att mäta kvaliteten är med hjälp

av så kallade Mystery Shoppers. Anonyma

resenärer som utifrån en manual poäng-

sätter olika moment av resan.

–SLs senaste NKI-mätning visade att

Busslink har 72,3 procent nöjda kunder.

Vi ligger redan väldigt nära målet och har

det högsta betyget bland bussleverantö-

rerna, säger Johan. π

Fem varv runt jorden varje dag

FAKTA Busslink i Sverige AB

Uppdrag: Busslink i Sverige AB kör

bussar för SL i Stockholms län i linje-

trafi k. Svarar för trafi kvärdar, utbildning

och verkstadspersonal.

Verksamhet: Drygt 900 bussar fördelade

på åtta stora bussgarage och ett antal

mindre. Trafi kerar cirka 7 700 hållplat-

ser. Genomsnittligt 550 000 resenärer

per dygn.

Anställda: 3 750 personer. 15 procent

av bussförarna och 19 procent av

tjänste männen är kvinnor. Genom-

snittsåldern för bussförarna är 49 år.

Mellan 35 och 40 natio naliteter fi nns

representerade.

Vd: Henrik Höjsgaard.

Ägare: Keolis 70 procent och SL

30 procent.

Avtalstid: Nio trafi kavtal som alla löper

under olika tider.

Lokaliserade: Huvudkontor vid Odenplan,

Stockholm. Busslinkskolan i Hornsberg.


6 HELA RESAN

När Thomas Isaksen går på sitt jourpass som montör prick sju är det lugnt. Tjugo minuter senare har SLs driftledningscentral hört av sig om en handfull felanmälda rulltrappor och hissar. RBR51752, en hydraulhiss som står iRotebro pendeltågsstation, blir första uppdrag.

– Det var som jag trodde, en säkring som har gått, konstaterar Thomas efter en titt i ettapparatskåp i maskinrummet. Man lär känna anläggningarna efter ett tag. Men en felsök-ning kan också ta en hel vecka om man har otur. Jag ska säga till servicekillarna, så får de se efter vad det kan vara.

Jouren åker alltid ut och undersöker vad som är fel. Enklare saker, som en säkerhetsbrytare i en krets, åtgärdas direkt, mer komplicerade fel tas av reparationsgruppen. Hissen går i gång igen. För att allt ska vara klart och avslutat, bok-för Thomas åtgärden i den väl tummade servi-ceboken som är upphängd i maskinrummet och meddelar både spärrvakt och Driftlednings-centralen att hissen fungerar. En felrapport som ska lämnas in på kontoret i Hammarby fylls i på några minuter innan det är dags att åka till nästa jobb. Det brukar bli hundra mil med bilen på en vecka.

– Det är mycket frihet i det här jobbet, säger Thomas med ett nöjt ansiktsuttryck. Man får en bunt med jobb och bestämmer själv hurdagen ska läggas upp. Då fl yter det på smidigt.

Rulltrappssteg à 30 kilo

I år är det nio år sedan han började arbeta med hissar och rulltrappor på gamla SL Bansystem. Tidigare var han låssmed.

– Jag gillar ju att mecka och hålla på, även om det kan vara rätt tungt rent fysiskt. Vissa steg väger 30 kilo och de lyfter man inte bara sådär. Ibland känns det som om man skulle vilja ha några extraarmar.

Thomas specialitet är handledare. Det är det svarta långa bandet som man kan hålla i närman åker rulltrappa. Eftersom det är gjort av gummi händer det att det spricker. Mindre sprickor lagar han enkelt genom att skära av det skadade partiet i remsor och ersätta med nytt gummi efter att ha format och värmt det

Alltid igångHR-Service sköter drift och underhåll av hissar och

rulltrappor på 640 anläggningar i SL-systemet.

Text Carina Kling Foto Melker Dahlstrand

SAMVERKAN HR-SERVICE

– Det är ett fritt jobb. Enda nackdelen är att man blir så oljig och skitig, säger Thomas Isaksen.


HELA RESAN 7

30 minuter i 150 grader. Sedan slipas det för att få fi nish.

Yrkesskadad som han är, erkänner han med ett skratt att han brukar syna handledarna när han är ute privat. ”Jag brukar alltid ruska på handledarna och känna hur de ligger på gej-den. Och så tittar jag efter sprickor…”

Uppskattat jobb

Det är vanligt att småstenar följer med skorna och fastnar i de så kallade kammarna, i varje ände på rulltrapporna, och går sönder. På his-sarna brukar dörrarna krångla. Tyvärr förstörs det också en hel del, det klottras och hissknap-par trycks sönder.

Mycket av Thomas jobb sker bakom anony-ma ståldörrar nere i de källare som är belägna under rulltrapporna och i anslutning till hiss-schakten. Maskinrummen är ungefär likadana,

kylslagna och bullriga av rulltrappsstegensrytmiska dunkande. Ibland måste han gå ner på spåren för att komma åt maskin rummen när han är i tunnelbanan. ”Men vi har förstås gått Tri-tub, utbildning i spår. Säkerheten kommer alltid först.”

Thomas delar sin arbetsmiljö med rese-närerna. Kvällstid och på helger får han och kollegerna mycket beröm. ”Jobbar ni nu? Va’ bra!” På dagarna tickar vardagsstressen i kapp med klockan. Man är otålig och ”rulltrapporna fungerar aldrig!”

Men det verkar inte bekymra Thomas nämn-värt. Utan honom och kollegerna på HR-Service skulle det bli betydligt svårare för rese-närer både utan och med funktionshinder att ta sig fram inom SL-trafi ken. π

En betydelsefull, men mindre känd verksamhet

inom SL-trafi ken är HR-Service arbete med de

hundratals rulltrappor och hissar som fi nns i

SL- systemet. Från att ha varit en avdelning på

Infra teknik blev det 2002 ett SL-ägt bolag med

ansvar för service och förebyggande underhåll och

reparationer i främst SLs anläggningar. Rull trapps-

verksamhet har Stockholms Spårvägar haft sedan

50-talets första tunnelbanestationer.

När garantitiden gått ut på en rulltrappa eller hiss,

vanligtvis fem år, så kan uppdraget att sköta anlägg-

ningarna hamna hos HR-Service. När det gäller

planerade reparationer lägger de anbud precis som

den handfull konkurrenter som fi nns i branschen.

– Just nu tittar vi tillsammans med SLs Teknikenhet

på Farstabanan. Hur ser statusen ut på anlägg-

ningarna och vad behöver bytas i samband med

den stora upprustningen 2008. Sedan går förfrå-

gan ut till oss och till de andra om jobbet, berättar

Kjell Ström, avdelningschef på produktion.

HR-Service har jourverksamhet dygnet runt, året

runt på sina anläggningar. Vid personskada eller

risk för sådan är inställelsetiden 30 minuter. Men

rör det sig om allvarliga incidenter larmar Driftled-

ningscentralen Räddningstjänsten, som är på plats

mycket snabbare. ”Vi har ju inte blåljus”, säger

Kjell. T-Centralen har en fast stationerad hiss- och

rulltrappsmontör och kan därför erbjuda mycket

snabb service. Generellt åtgärdas alltid hissar först

med tanke på rörelsehindrade resenärer.

Normalt arbetar montörerna 07.00 till 15.30, men

mycket av reparationsarbetena görs kvälls- och

nattetid, för att undvika störningar. Ibland krävs

längre avstängningar. Att byta ut en rulltrappa kan

ta fem månader, det beror på längden. Västra

skogen, som tillhör Europas längsta rulltrappor, är

till exempel 66 meter med en lyfthöjd på 33 meter.

Arbetet i sig är tungt. Det är troligen också en

anled ning till att det bara är en kvinna bland de

42 montörerna. Konkurrensen i branschen är hård,

alla har svårt att rekrytera medarbetare med er-

farenhet. Därför är det snarare regel än undantag

att de som går på Tågias verkstads tekniska gym-

nasium och gör sin praktik på HR-Service också

erbjuds anställning.

Vad är aktuellt hos er?– I juni räknar vi med att miljöcertifi era oss, berät-

tar Kjell. Ett av våra mål är att minska förbruk-

ningen av de oljor vi använder när vi smörjer

kedjor till rulltrapporna. Vi håller också på att byta

ut vagnparken till miljövänliga dieselbilar med

partikel fi lter. π

FAKTA: SL HR-Service AB

Uppdrag: Service-, reparations- och ombygg-

nads arbeten i tunnelbana, på pendeltågs-

stationer och på Tvärbanan på uppdrag av SLs

fastighetsavdelning.

Verksamhet: Avtal på 640 anläggningar av totalt

374 hissar, 407 rulltrappor och nio rullramper.

Jour dygnet runt året runt. År 2006 gjordes

7 654 felanmälningar av seende 600 anlägg-

ningar. Reparationstiderna för 2006 visar att

31 procent åtgärdades inom en timme,

61 procent åtgärdades inom två timmar och

90 procent inom sex timmar. Hissar har alltid

prioritet före rulltrappor.

Anställda: 50 personer. 42 personer är mon-

törer, varav en kvinna, och åtta är tjänstemän,

varav en är kvinna. Genomsnittsåldern är 37 år.

Vd: Torolf Nilsson, chef sedan 1996.

Ägare: Ägs till 100 procent av AB SL.

Lokaliserade: Verkstadslokal för mindre jobb

samt kontor i SLs anläggning i Blåsut.

Ständig jour för resenärerna


8 HELA RESAN

–Roligt att kunna hjälpa resenärerna

SAMVERKAN SL KUNDTJÄNST

På SL Kundtjänst är det full fart hela tiden. I ett landskap, hjärtat av kundtjänsten, sitter med-arbetarna och pratar i telefon.

De knappar frenetiskt in frågor om buss-linjer, tidtabeller och hållplatser. De bläddrar

vant i ställen med kartor, som täcker in varenda skrymsle av trafi ken inom Stockholms län.

Personalen jobbar i skift under en arbetstid som sträcker sig från före sex på morgonen till närmare elva på kvällen. Ett pass är från minst

fyra upp till max tio timmar, med möjlighet att själva lägga upp sitt schema.

Hela resan träffade två av medarbetarna, Christina Åhling och Marlene Claesson, för att höra vad de tycker om arbetet.

– Jag var trött på mitt tidigare arbete och ville prova på någonting nytt. Här händer det alltid en massa under en dag, så man sitter inte och har tråkigt en enda minut, säger Christina som arbetat inom kundtjänsten i drygt två år.

Flertalet resenärer som ringer vill veta hur man med SL, bäst tar sig från A till B. Vad heter

–Roligt att kunna hjälpa resenärerna. Jag har det aldrig tråkigt.

– Ibland får man faktiskt bättre kontakt med kunderna, än

kollegerna. De spontana kommentarerna kommer från två av

medarbetarna på SL Kundtjänst.


De fl esta som ringer SL Kundtjänst vill veta hur man bäst tar sig från en plats till en annan.


HELA RESAN 9

En normal vardag tar SL Kundtjänst emot mellan

2 000 och 2 500 samtal. Men händer något extra

ordinärt ringer betydligt fl er.

– I början av november förra året när snö stormen

drog fram över Stockholm steg antalet samtal till

det dubbla, runt 4 500 anrop, säger Gun Lindh,

processledare tillsammans med Izhak Dan, Viktoria

Wending och Sarmed Abdlla.

Drygt 170 personer arbetar på heltid eller deltid,

plus ett trettiotal timanställda, inom SL Kundtjänst,

där ett trettiotal nationaliteter fi nns representerade.

Förutom att lämna upplysningar om tidtabeller,

färdvägar och annan reseinformation tar kund-

tjänsten hand om synpunkter och förslag till för-

bättringar av trafi ken.

Trafi kupplysningen per telefon är öppen alla dagar

året om. Vardagar 07.00–21.00 och under helger

08.00–21.00. Synpunkter tas emot per telefon

vardagar 08.00–16.30.

En normal dag får kundtjänsten via webben in runt

120 synpunkter från resenärerna. Vid stör ningar i

trafi ken brukar siffran springa upp till närmare 350.

–Det är framför allt när priserna ändras eller stör-

re omläggningar genomförs i tidtabellerna, som

resenärerna hör av sig, säger Izhak Dan.

Alla företag som bedriver trafi k under SLs hägn är

delägare i kundtjänsten. Om en ny part kommer in

vid en upphandling, ändras också ägar förhållandet.

Verksamheten är helt igenom process orienterad

utifrån en framtagen matris. Alla frågor dokumen-

teras i ett ärendehanteringssystem och synpunkt-

erna rapporteras vidare till SL och trafi kentrepre-

nörerna.

Förslag och synpunkter, positiva som negativa,

fi nns med i underlaget för hur kollektivtrafi ken ska

kunna utvecklas.

–Målet är fl er och mer nöjda resenärer samt

ökade biljettintäkter för SL, vilket bäddar för en

förbättrad trafi k, säger Gun Lindh.

Sedan juli 2006 har SL Kundtjänst även hand om

biljettkontrollen ombord på tunnelbanan, bussar

och lokalbanor. Kontrollanterna ska även hjälpa

resenärerna och ge information vid trafi kstörningar.

Aktuellt just nu är att inrätta ett särskilt tjänste stöd

för att hantera frågor inför det nya SL Access-

systemet, både från kunderna och från entrepre-

nörernas personal. π

FAKTA SL Kundtjänst AB

Uppdrag: Ska lämna trafi kinformation och resförslag

per telefon och Internet om SL-trafi ken i hela

Stockholms län.

Tar emot förslag och synpunkter på trafi ken.

Sedan juli 2006 sköter företaget biljettkontrollen

ombord på tunnelbana, bussar och lokalbanor.

Verksamhet: En genomsnittlig vardag tar kund-

tjänsten mellan 2 000 och 2 500 samtal från

resenärer.

Anställda: 172 personer på heltid och deltid,

96 män och 76 kvinnor, plus ett 30-tal timanställda

som kallas in vid behov. Företagsledning på sju

personer. Genomsnittsåldern är drygt 40 år.

Vd: Annica Dahlberg sedan år 2002.

Ägare: SL 51 procent. Trafi kentreprenörerna

tillsammans 49 procent: Veolia Transport (före

detta Connex), Swebus, Busslink, Stockholmståg

och Roslagståg.

Lokaliserade: Lindhagensterassen 1, Kungsholmen,

bredvid SLs huvudkontor.

SL Kundtjänst har koll på läget

hållplatsen och när är jag framme om jag åker ett visst klockslag?

Är det störningar i trafi ken ringer många och är irriterade.

– Man får inte ta det personligt. Men går nå-gon till personangrepp, kopplar jag samtalet vidare till en arbetsledare.

Christina arbetar sedan ett drygt halvår som störningsledare, det vill säga hon tar emot samtal från entreprenörerna.

– Mitt nuvarande jobb är helt perfekt för mig som har två barn och en sambo som också job-bar skift. Vi lägger våra arbetstider så att det går att pussla ihop familjeliv och dagistider. Lämnar en av oss på morgonen, kan den andra hämta på eftermiddagen.

Även Marlene hade ett liknande arbete tidi-gare. Hon har varit knappt två år på SL Kund-tjänst och jobbar enbart med kundmottagning.

– Arbetet här är mycket mer spännande än

mitt förra jobb och det är roligt att kunna hjälpa resenärerna. När vinterstormen slog till i hös-tas och det blev trafi kkaos, kändes det extra bra att kunna göra en insats.

Förutom telefonsupport svarar Marlene även på mejl och brev. Det är framför allt äldre som skickar brev när de har något att klaga på, medan yngre gärna mejlar.

–Förslag till förbättringar och beröm för nå-got som fungerar bra, är alltid roligt att få. Blir någon oförskämd tar jag det med ro och ser mig som en lyssnande kurator.

Marlenes sambo har också skiftjobb.– Med våra olika arbetstider hinner vi ibland

knappt ses, eftersom vi inte har några barn.Christina och Marlene tycker att det är roligt

att prata med folk och att kunna hjälpa dem.–Det är en förutsättning för ett sådant här

jobb. Många resenärer ringer regelbundet, vilket gör att man till och med kan tilltala dem

med namn, säger Christina.–Ibland känns det som att man får mer kon-

takt med kunderna än med kollegerna, infl ikar Marlene.

Båda trivs med sina arbeten och ser positivt på möjligheterna att kunna gå vidare inomföretaget.

–SL Kundtjänst har många arbetsuppgifter att erbjuda och chanserna att göra karriär är mycket goda. π

Marlene Claesson och Christina Åhling stortrivs med sina arbeten på SL Kundtjänst.


10 HELA RESAN

Björn Sjöberg har arbetat som lokförare på Roslagsbanan sedan 2001. Tidigare var hanförare på Saltsjöbanan och innan dess konduk-tör på Lidingöbanan och Saltsjöbanan.

– Även om lokförarjobbet styrs av tidtabeller och säkerhetsregler är det ändå fritt. De oregel-bundna arbetstiderna har sina fördelar, då kan man vara ledig mitt i veckan, säger Björn.

Lokförarna arbetar efter fyra, sex eller åtta veckors schema och jobbar i snitt varannan helg. Första föraren går på strax före fyra på morgonen och sista går av tjugo i två på natten. Ett normalt körpass är på sju till åtta timmar,

ibland upp till nio timmar. De som börjar tidigt kör något kortare.

– Jag är morgontrött och kör helst på efter-middagar och kvällar. Eftersom jag har varit med i några år, kan jag till stor del styra mina arbetstider. Vi har gruppval varje år, där man ansöker om körtider efter anställningsår.

När lokföraren kör sitt pass måste han eller hon hela tiden vara på alerten. Alltid händer det något. En signal visar rött som inte borde göra det, en kontaktledning har kanske rivits ned, en bil kan ha fått stopp i en vägkorsning.

– Det är många olika signaler med ett tjugo-tal olika signalbilder, att hålla reda på efter en tåglinje.

Arbetet underlättas av ATC-systemet, Auto-matic Train Control, som visar på förarens bild-skärm vad som kommer att hända fram över.

Kör någon för fort eller mot rött, slår brom-sarna till automatiskt. Vid oväntat rött måste

SAMVERKAN ROSLAGSTÅG

För Roslagståg är ingenting omöjligt– Roslagståg är det bästa tågföretag som jag har jobbat på.

Det fungerar bra med ordentliga raster och kort avstånd mellan

chefer och personal, säger lokförare Björn Sjöberg.


”Även om lokförarjobbet styrs av

tidtabeller och säkerhetsregler

är det ändå fritt. De oregelbundna

arbetstiderna har sina fördelar,

då man kan vara ledig mitt i veckan.”

– Som lokförare måste man hela tiden vara på alerten och ha koll på alla signaler, säger Björn Sjöberg hos Roslagståg.


HELA RESAN 11

Resenärerna älskar sin Roslagsbana. När politikerna planerade att ersätta tågen med tunnelbana blev det folkstorm. Idag ökar antalet resenärer.

Roslagsbanan är en av landets äldsta järnvägar.

Sträckan Stockholm–Rimbo invigdes redan år

1885 som smalspårig lokalbana med spårvidden

891 mm, tre gamla svenska fot, mot normala

1435 mm.

–De som åker Roslagsbanan är trogna resenä-

rer. När landstinget under 1970- och 1980-talet

planerade att lägga ned tåget och ersätta med

tunnelbana blev det folkstorm, säger Lars-Henrik

Larsson, trafi kchef för Roslagståg.

Roslagsbanan är till största delen enkelspårig,

vilket gör den sårbar för förseningar. Av 65 km har

14 km dubbelspår för möten.

Roslagsbanan genomgår en etappvis upprustning.

I höstas blev moderniseringen av sträckan

Vallentuna–Kårsta klar. I sommar är det dags för

Rydbo–Åkersberga.

– Jag har förarutbildning och kör tåg ibland. Då

känner jag att jag blir uppdaterad och lättare ser

saker som kanske behöver förändras för att för-

bättra arbetsmiljö eller säkerhet, säger Lars Henrik.

Det är viktigt att vara nära verksamheten..

Roslagståg får dagliga rapporter från SLs kund-

tjänst med synpunkter som resenärerna lämnar.

–Vårt övergripande intryck är att våra kunder är

mycket nöjda. Vid senaste mätningen hade vi 70

procent nöjda kunder. Både vår personal och

resenärerna månar om Roslagsbanan.

Inom Roslagståg fi nns ett trettiotal nationaliteter,

främst bland lokförare och konduktörer, men även

inom administrationen. Av säkerhetsskäl och för att

kunna ge resenärerna god service, måste alla an-

ställda dock ha tillräckligt goda kunskaper i svenska.

–Vi försöker också hjälpa arbetshandikappade

att komma tillbaka i jobb. Vi har nått bra resultat

med personal som bland annat hjälper till med att

plocka upp tidningar och skräp i vagnarna, säger

Lars- Henrik. π

lokföraren begära speciellt tillstånd från trafi k-ledningscentralen för att få köra vidare.

Arbetet på trafi kledningscentralen är rutin för Björn. Sedan 2003 jobbar han även som trafi k ledare, med planering och övervakning.

– Jag är litet för rastlös för att göra samma sak hela tiden. Det är en fördel att behärska båda delarna. Andra lokförare uppskattar att även trafi kledare kör tåg – och tvärtom.

Som trafi kledare jobbar Björn efter ett rul-lande tolvveckors schema.

– Jag är anställd som trafi kledare, men har inga fasta turer. När det inte råder brist på trafi k ledare, kör jag större delen av tiden som lokförare.

Trafi kledarna ser på bildskärmarna läget för alla signaler och var alla tåg befi nner sig.

Centralen är bemannad dygnet runt. Nattetid av en person, då underhållstrafi k sker ute på banan.Det bästa och sämsta med att vara lokförare?– När man är ledig, så är att man verkligen helt ledig. Det är bra. Nackdelen är att lokförar-jobbet, trots friheten, ibland kan kännas litet enahanda. Sedan fi nns ju alltid den där oron för olyckor, förklarar Björn.

Han har en fl ickvän, men tror att lokförar-jobbet kanske kan vara lite knepigt att förena med familj och barn.Hur är samarbetet med konduktörerna?– Alldeles utmärkt. De går igenom hela tåget med jämna mellanrum och kontrollerar biljet-terna. Eftersom jag har varit konduktör, vet jag vad det arbetet innebär.

Ett tågsätt är tre vagnar. När två sätt kopplas ihop, måste konduktören byta vid en station för att kunna fortsätta arbetet.

Björn har jobbat i många tågföretag, men anser att Roslagståg fungerar bättre än många andra.

– Vi har bra arbetsförhållanden, ordentliga raster och generösa chefer. Klimatet mellan chefer och personal är öppet. Jag brukar säga att ingenting är omöjligt för Roslagståg, av-slutar Björn. π

FAKTA Roslagståg AB

Uppdrag: Bedriver järnvägstrafi k

på Roslagsbanan i Storstockholms

nordöstra delar. Köra tåg med

lokförare och konduktörer, trafi kledning, dagligt

underhåll av plattformar, vänthallar och kurer.

Verksamhet: Tre tåglinjer med sammanlagt

39 stationer, totalt 65 km spår. 37 000 rese-

närer dagligen måndag – fredag.

Anställda: 250 personer, varav 162 män och

88 kvinnor. 100 lokförare, 110 konduktörer,

20 administratörer, 20 trafi kledare. Snittålder

något under 30 år.

Vd: Ingemar Nilsson, sedan år 2005.

Ägare: Danska DSB 60 procent, Tågkompaniet

40 procent, som i sin tur ägs av Norska Stats-

banor, NSB.

Avtalstid: Januari 2003 – januari 2008. Option

på förlängning till som mest 2013.

Lokaliserade: Östra Station, Stockholm.

Allt fl er väljer Roslagsbanan

Lars-Henrik Larsson, trafi kchef, kör själv tåg ibland.


12 HELA RESAN

För en resenär kan Stockholms Central – som andra stationer med en blandning av fjärr- och pendeltåg, perronger, gångar, trappor och rulltrappor – verka förvirrande.

För att hjälpa resenärerna har Stockholms-tåg infört betalvärdar tillsammans med part-nern ISS Traffi Care.

Betalvärdarna har två huvud uppgifter: svara på frågor kring re sandet och att visare se närerna rätt, fram -för allt ovana rese-närer. Men också att

hjälpa till med exempelvis bagage om någon har svårt att bära själv.

Den andra uppgiften är att hänvisa resenä-rerna att dra sina kort i automatspärren eller att lösa biljett hos spärrvakten. Värdarna ber vänligt men bestämt och stoppar inte folk i onödan.

Verksamheten med betalvärdar drogs igång

i juni 2006 av Erica Hammarstedt, gruppchef för betalvärdarna hos Stockholmståg/ISS Traffi Care.

– Vi började med fem personer och i slutet av augusti 2006 var vi 22 personer på heltid. Idag fi nns ytterligare 15 personer som arbetar deltid. Målet är att bli ännu fl er, för att kunna täcka in stationerna bättre.

Betalvärdarna ambulerar runt på tolv olika pendeltågsstationer varje vardag mellan 06.45 och 19.15. Längden på arbets passen varierar.

Flertalet betalvärdar är män, men det fi nns även några kvinnor. Klargula jackor med Stockholmstågs emblem på ryggen gör att

Vänliga betalvärdar ger pendelresenärer servicePå en del pendeltågsstationer kan det vara svårt

att hitta rätt. Sedan förra året har Stockholmståg

därför betalvärdar som svarar på frågor och

hjälper resenärerna i spärrarna.


SAMVERKAN STOCKHOLMSTÅG

– Betalvärdarna skänker trygghet åt resenärerna, säger Erica Hammarstedt, gruppchef hos Stockholmståg/ISS Traffi Care.


HELA RESAN 13

värdarna lätt känns igen av resenärerna.– Redan genom att synas och fi nnas till

hands, skänker betalvärdarna trygghet, säger Erica.

Hon har själv en bakgrund som ordnings-vakt på Stockholms Central och arbetade i den yttre miljön i fem år.

– Jag ”kan” stationen utan och innan, tågen, perrongerna och alla utrymmen. Det var en stor utmaning att dra igång verksamheten.Vad händer om det blir problem eller bråk?– Värdarnas primära uppgift är att hjälpa. Men om de blir angripna eller ser någon attackeras, har de som alla medborgare lagligt stöd att

ingripa enligt nödvärnsrätten, förklarar Erica.Samtliga betalvärdar är i grunden väktare

eller har arbetat som ordningsvakter, så de vet vad de får respektive inte får göra. Innan vär-darna börjar arbeta genomgår de dessutom en speciell utbildning.

– Min bakgrund som ordningsvakt gör att jag förstår personalen. De vet att jag har prak-tisk erfarenhet och känner att de har mitt stöd.

Erica har två dagansvariga som rapporterar. Men hon är ändå ständigt på språng. Träffar och pratar hela tiden med betalvärdarna, för att veta vad som är på gång.

– Vi har väldigt bra personal som är duktig

och självgående. Den kommer med många bra idéer om hur arbetet kan fl yta ännu bättre.

Det bästa med jobbet tycker Erica, är att få olika individer att fungera som en grupp. Plocka fram det bästa hos vara och en. Det värs-ta hon kan tänka sig, är att det händer någon i gruppen något.

–Mitt arbete är oerhört spännande. Det är läro rikt att leda betalvärdarna och jag har myck-et kvar att ge för att lyfta arbetet ännu mer. π

Pendeltågstrafi ken måste fungera bättre. Det är den största utmaningen för Stockholmståg, där målet är fl er och mer nöjda kunder.

–Vår viktigaste uppgift just nu är att höja kvaliteten

i pendeltågstrafi ken och därmed få fl er och mer

nöjda kunder, säger Mikael Lindskog, kommunika-

tionschef för Stockholmståg.

Sedan början av sommaren 2006 svarar Stock-

holmståg AB för pendeltågstrafi ken inom Stock-

holms län. Då tog företaget över efter franskägda

Citypendeln och innan dess svarade SJ för pendel-

tågstrafi ken.

Företaget svarar för lokförare, tågvärdar samt led-

ning och administration. Partnern ISS Traffi Care har

hand om bemanningen av stationerna, biljettförsälj-

ning, städningen av tåg och stationer och ansvaret

för betalvärdarna. Partnern Euromaint Rail sköter

underhållet av tågen.

Stockholmståg har sammanlagt 254 lokförare och

252 tågvärdar, medan ledning och administration

består av 62 personer.

En vanlig vardag sker 750 avgångar med samman-

lagt 250 000 resenärer och pendeltågen kör drygt

22 miljoner fordonskilometer per år.

Inriktningen ligger på rekrytering och kompetens-

utveckling. Målet är att till sommaren ska all förar-

personal kunna köra det nya X60-tåget.

– Varje vecka är tio förare på X60-utbildning samti-

digt som de ska säkerhetsutbildas. Detta medför ett

ansträngt personalläge på förarsidan.

Pendeltågen består idag av sjuttio X1, femtio X10

och fyrtiofyra X60. Samtliga X60, 71 stycken, ska

vara levererade till årsskiftet 2007/2008, då de

äldsta tågmodellerna ska ha tagits ur drift.

– Vi har även startat vårt arbete med kvalitets- och

miljöcertifi ering. Certifi eringsarbetet samordnas

med EuroMaint Rail och ISS Traffi Care. Ambitionen

är att få certifi katen före 2007 års utgång.

Stockholmståg har dragit igång ett gemensamt ar-

bete med SL och Banverket. Tillsammans ska man

identifi era och analysera vilka insatser som krävs

för att pendeltågstrafi ken ska fungera bättre.

– En stor del av alla förseningar beror på infra-

strukturen. Vi är därför glada för att Banverket

har fått 150 miljoner extra att satsa på drift och

underhåll av infrastrukturen under 2007 i Mälardals-

området, säger Mikael. π

Viktigt höja kvaliteten i pendeltågstrafi ken

FAKTA Stockholmståg AB

Verksamhet: Två tåglinjer, Bålsta–Nynäshamn

och Märsta–Gnesta. Sammanlagt 50 stationer

varav 10 obemannade. 250 km spår. 250 000

resenärer varje dag.

Anställda: Stockholmståg 568 personer, varav

386 män och 182 kvinnor. Medelålder 41 år.

70 nationaliteter fi nns representerade.

ISS Traffi Care 470 personer, varav 362 män

och 108 kvinnor. Medelålder 41 år.

EuroMaint Rail 102 personer, varav 92 män

och 10 kvinnor. Medelålder 41 år.

Vd: Kjell Färnström sedan 1 mars 2006.

Ägare: SJ 68 procent och Tågkompaniet

32 procent.

Avtalstid: Juni 2006 – juni 2011. Option på

förlängning i ytterligare fem år.

Lokaliserade: Huvudkontor, Stockholms Central.


14 HELA RESAN

Tillsammans ser vi till att det fungerar

Det är mycket som ska klaffa när SL Access blir verklighet. I princip berörs alla inom SL - sfären; administratörer, bussförare, spärr personal, konduktörer, kontrollanter, kundtjänst, om-buden och inte minst resenärerna. Det handlar om att kunna sälja, ta betalt, leverera kort och biljetter, lösa kundproblem och även förebyg-ga kundproblem för SL Access.

– Det är ett spännande arbete som vi utför tillsammans med Veolia Transport, Stock-holmståg, Busslink, Swebus, Roslagståg och

våra ombud, säger Sara Broberg, biträdande huvudprojektledare i SL Access-projektet och ansvarig för verksamhetsinförande.

Många försäljningskanaler

Det är många olika moment och detaljer att tänka på, så arbetet är uppdelat i: korthante-ring, försäljningskanaler, intäkter och betal-ningar, kundtjänst och support och drift och underhåll.

Korthantering ska få ut SL Access korten

till alla försäljningsställen så att rese närerna kan få ett kort i sin hand och en biljett att resa på. Det handlar också om att kunna skicka SL Accesskort till skolor, företag och privat per-soner.

– Det pågår ett intensivt arbete för att få dessa tjänster på plats, säger Sara.

Ombuden, spärrkiosken, bussarna, lokal-banorna, SL Center, nyutvecklade biljett auto-mater, internet, allt är försäljningskanaler för SL Access även om kontantförsäljning inteerbjuds överallt.

– Just nu träffas vi och går igenom tjänster, sortiment och rutiner med representanter från de olika trafi kentreprenörerna. Behoven skiljer sig åt för olika personalgrupper och det är vik-tigt att vi plockar upp de frågor som varje möte

Catriona MacLean, Karin Westerlund och Sara Broberg i SL Accessprojektet är eniga, medarbetarna är avgörande för SL Access.

Verksamhetsinförande kallar man det. Det gigantiska arbetet

med att skapa rutiner och processer som gör det möjligt för

SL att byta betalsystem och få det att fungera i vardagen.

Text Håkan Söderberg Foto Melker Dahlstrand


HELA RESAN 15

TRYGGBOKEN

ÄR HÄR!

Tryggboken är en ny

version av boken

”Till sam mans är

vi oslagbara” som

handlar om trygg-

het och säkerhet

inom SL-trafi ken.

Boken är fram tagen av SL i samarbete

med Busslink, Roslags tåg, Stockholmståg,

Swebus, Tågia samt Veolia Transport. Trygg-

boken ger en möj lig het att lära sig mer om SLs

trygghets arbete och organisation.

– Vi vill visa hur vi på olika sätt jobbar med

trygghetsfrågor. Man kan läsa om allt från vilken

skillnad det är mellan väktare och ordningsvak-

ter, om varför vi har kameror i trafi ken, till vad

man gör på Trygghetscentralen, som är navet i

hela trygghetsorganisationen. Sammantaget är

det tänkt att ge en helhetsbild, säger Jeanette

Hegedüs, avdelningschef på SL Säkerhet.

Målet med boken är att öka samverkans arbetet

som på sikt leder till att minska antalet skador

och öka känslan av trygghet i trafi ken.

– Vår förhoppning är att medarbetarna ska

känna sig mer trygga med att veta att det fi nns

ruti ner, resurser och larmvägar, säger Jeanette

Hegedüs.

Tryggboken delas ut till alla medarbetare i

trafi ken och på SL. Responsen hittills har varit

positiv, både över innehållet och det smidiga

pocketformatet. Förhoppningen är att boken

ska användas i utbildningssyfte för ny anställda.

Lena Hermansson, utbildningsansvarig på Veolia

Transport, berättar att man börjat dela ut den

till sina ny anställda. På Stockholmståg har man

”tjuvstartat”.

– Ja, vi använde manuset till boken när vi star-

tade vår endagsutbildning om hot och våld för

vår stationspersonal, förklarar Göran Petsén,

produktionschef, och berättar att innan året är

slut ska 300 medarbetare ha gått u tbild ningen

och använt den nu färdig tryckta Tryggboken. π

genererar. Under förra året genomfördes en rad referensgruppsmöten där olika aspekter kring SL Access togs upp.

– Många medarbetare har träffat min före-trädare Karin Westerudd, säger Catriona MacLean, projektledare för delprojektet För-säljningskanaler som även i fortsättningen kommer att träffa trafi kentreprenörerna kring SL Access.

Kundtjänst och support för SL Access är ett annat mycket viktigt delprojekt.

– Det handlar om att ge stöd till både rese-närer och medarbetare inför de nya situationer som kan uppstå. Inte minst ska frontpersona-len känna en trygghet i att de har någonstans att vända sig med sina frågor, säger Sara Broberg. På kundtjänst pågår förberedelserna för fullt.

Miljardbelopp i intäkter

Delprojektet Drift, underhåll och förvaltning ska göra det möjligt att få det nya betalsyste-met att fungera utan avbrott.

– Här har vi ett pågående arbete med både trafi k entreprenörer och andra leverantörer för att i slutänden få ett så effektivt system som möjligt, säger hon.

Att hantera intäkter och betalningar i det nya systemet går inte heller av sig självt. Det handlar om miljardbelopp i de sammanlagda betalströmmarna.

– Vi jobbar tillsammans med SLs bank Swed-bank och andra samarbetspartners för att få det här att fungera. En kund som e-handlar på sl.se ska kunna välja att betala med betalkorteller via sin Internetbank. En nyhet framöver blir att kunderna kan prenumerera på biljetter, dela upp kostnaden och betala via autogiro, säger Sara.

Förutsättningar har också förändrats under arbetets gång. Beslutet att minska kontant-hanteringen på bussarna och ett nytt zon-system är viktiga exempel.

Men Sara känner sig trygg ändå.– Jag är övertygad om att det kommer att

fungera bra. En viktig nyckel till att det går bra är engagemanget hos våra samarbetspartners i SL- trafi ken. SL Access skapar ju en rad nya möjligheter för SL och inte minst för entrepre-nörernas medarbetare, säger hon.

Nu fortsätter det omfattande arbetet, steg för steg fram till dess att det nya betalsystemet är i full kraft vid årsskiftet 2007/2008.

Ett system som i princip innebär att ett enda laddningsbart SL Access-kort ersätter alla typer av biljetter som fi nns idag. π

SL ACCESS SKA KNYTA IHOP:

• 14 000 medarbetare

• Sex företag: Busslink, Veolia Transport,

Roslagståg, Stockholmståg, Swebus och SL

• Fyra trafi kslag

• 680 000 dagliga resenärer

• 13 000 hållplatser

• 1 200 automatspärrar

• 2 200 bussar med viss försäljning och

biljett kontroll

• 520 manuella försäljningsställen

• Hundratals konduktörer på lokalbanor,

betalvärdar och biljett kontrollanter

• 320 nyutvecklade biljettautomater

• e-handel

• Banker och betalströmmar och inte minst

initialt säkra 4 000 000 000 kronor/år i

biljettintäkter.

”En viktig nyckel är engagemang”


16 HELA RESAN

– Målet är att ge alla som arbetar inom SL- trafi ken en tydlig bild av vilka som är våra kunder och icke-kunder. Det är människor som åker med oss, ingen grå massa av resenä-rer. Kundsegmenten ska vara en gemensam utgångs punkt för oss och förhoppningsvis ger de en ökad förståelse och kunskap om kunder-nas attityder, beteenden och behov, säger Lena Lovén på SL Marknadsanalys.Hur ska de olika kundsegmenten användas?Ja, dels ger de ett övergripande perspektiv för alla som arbetar inom SL-trafi ken, dels ska de användas i det dagliga arbetet. Naturligtvis är de mer användbara för dem som arbetar nära

kunderna i trafi ken och på enheterna Marknad och Trafi k på SL.

Kunskap som underlättar bemötandet

– Kundsegmentens betydelse är kanske tydli-gast när det gäller utveckling av nya produkter och tjänster och kommunikationen om dem. Men generellt sett ger de en ökad förståelse och då är det också lättare att anpassa sitt eget kundbemötande. Det är också bra att vi använ-der samma terminologi, säger Lena.

SLs indelning i kundgrupper, befi ntliga och potentiella kunder, baseras på en omfattande undersökning med länsinvånarna och utgår

från tre huvuddimensioner; resfrekvens med SL, bilinnehav och tillgång till SL-trafi ken. Resultatet är åtta väldefi nierade kundgrupper som fi nns beskrivna på så kallade kundkort, ett kort per kundsegment.

På kortet fi nns bland annat information om kund gruppen i form av medelålder, inkomst, boende och mediekonsumtion – hur tar man del av nyheter?

En viktig del är resbeteendet – hur väljerman i huvudsak att resa inom länet och speci-fi kt när väljer man SL? Viktiga parametrar är hur ofta man reser, på vilken typ av biljett och med hjälp av vilken reseinformation. Och inte minst, hur ser man på SL och SL-trafi ken.

Unga är ambassadörer

För kundgruppen ”Unga”, som består av 215 000 15–25-åringar, är SL- trafi ken en själv-klar del av vardagen. 90 procent av länets unga reser med SL två– sju dagar i veckan. Man tyck-er att det fungerar bra för de allra fl esta typer av resor och har en positiv bild av SL. Däremotanser man att det kostar för mycket att resa med SL-trafi ken.

– Hela gruppen präglas av ett kritiskt för håll nings sätt, därför är det bra att de ärpositiva till SL och ser det som en del av sitt sätt att leva. Vår stora utmaning nu är att ge demen fortsatt positiv bild av SL även när de blir äldre och deras levnadssituation förändras.

– Varje årskull består av runt 20 000 barn/ungdomar, så det fi nns en stor potential. De är ju våra ambassadörer för en livsstil som vi vill lyfta fram, säger Lena.

Under våren informerar SL trafi k entre-prenörernas ledningsgrupper om de olika kundsegmenten. π

Vilka är våra kunder– och vad vill de?Nu har SL förfi nat beskrivningen av sina kunder

Kundsegmentering. Att lära känna sina kunder så att man vet vad de

behöver och vilka de är. Det är självklart och låter enkelt, men kräver lite

arbete. Nu har SL förfi nat sina analysverktyg och kommit fram till åtta

olika kundsegment – kundgrupper.

Text Carina Kling

Unga 15 – 25 år. 14% av länets befolkning, 215 000 personer.

Tillgång till SL-trafik

Tillgång till bil

VILKA ÄR DE? % *MEDEL

Medelålder 20 år (45)

Andel män/kvinnor 49/51 (49/51)

Singel/Gift el. sambo 77/23 (35/37)

Har hemmavarande barn 1 (31)

Universitetsutbildade 15 (46)

Inkomst över 30 tkr 1 (18)

Heltidsarbetande 20 (54)

Bor i hus/BR/HR 39/27/35 (39/29/31)

Har körkort 31 (74)

Bil i hushållet/flera bilar 69/31 (73/23)

Född utomlands 9 (11)

77%

70%

Växlare 55 (46)

SL-resenärer 45 (24)

Cyklister - (2)

Bilister - (23)

HUVUDSAKLIGT RESBETEENDE: % *MEDEL


HELA RESAN 17

Smart brandlarm i tunnlarnaInbyggt mätsystem ökar möjligheterna

Text Carina Kling Foto Brandsäkert/August Ekman Öhrn

Ett brandlarmssystem som klarar den tuffa miljön i tunnelbanan – som kan skilja mellan främmande gaser och dieselavgaser och dess-utom kan spåra uppkomstplatsen. Det låter nästan för bra. Men det är verklighet och har

börjat rullas ut efter sex års utvecklings arbete.SLs nya brandlarmsystem bygger på att ett

antal gassensorer i så kallade detektorer kan identifi era olika gasmönster som är inriktade på organiska material såsom trä, plast, kablar,

olja och textilier. Med det nya avancerade syste-met slipper man falsklarm, tack vare att detek-torerna står emot nedsmutsning mycket bra, exempelvis ska ett arbetsfordon på diesel inte ge några utslag.

Efter att systemet identifi erat vad det rör sig om kan det även mäta omfattningen. Christer Lindeman, ansvarig för projektet på SL, tycker att det är en stor fördel.

– Ja, det är bra att detektorerna kan ställas in på olika känslighet, från rökindikationer till brandförekomst, så att man kan välja larmnivå. Då kan man avgöra hur mycket resurser som bör sättas in beroende på vad som är på gång.

Leverantören Firefl y AB defi nierar det som ett mätsystem med larmfunktion. Tack vare att det är integrerat i systemet för video- och larm-hantering får trafi kledningscentralen auto-matiskt larm när något dyker upp.

Målet är att vinna tid genom så tidig detek-tering som möjligt och det går tack vare ett nätverk av sammankopplade detektorer i tun-nelsystemet. Systemet ska installeras i alla tunnlar och på 50 underjordiska stationer och det kommer att fi nnas minst tre detek torer strategiskt placerade mellan varje station.

– Att man kan spåra var det har börjat brinna underlättar mycket. Normalt brukar vi stänga av en tunnel helt och sedan få gå in och börja leta, berättar Christer.

Systemet rullas ut inom en tvåårsperiodmed start Skanstull–Slussen under april–maj.Totalt är det en investering på 40 miljonerkronor med option på ytterligare. π


18 HELA RESAN

Rädda, larma, släck

– Brand är den risk vi bedömer som allvarli-gast, säger Johan Hedenfalk, säkerhetschef på SL. Problemet är att vi har gamla anläggningar som om de byggdes idag skulle ha en annan

utformning. Därför måste vi jobba med tydligare skyltning av utrymnings-vägar, med utbildning och med konstruktion och materialval av både fordon och fastigheter.

Idag kan SL ställa helt andra krav vid nybygg-nationer och utforma entreprenörernas hyres-kontrakt med hänsyn till brandskyddet.

Det är LSO 2004, lagen om skydd mot

olyckor, som styr SLs brandskydd; där fram-hålls ”ägarens” – SLs – och ”nyttjanderätts-innehavarens” – entreprenörernas – skyldig-het att ”hindra och begränsa skador till följd av brand”. För att uppfylla det krävs ett syste-ma tiskt brandskyddsarbete i samarbete med bland andra Veolia Transport och Tågia. Rolf Åkerstedt, brandskyddssamordnare på SL, är ansvarig.

– Systematiskt brandskyddsarbete består av två delar: vi ska ha riktlinjer för brandskyddet

En utvecklad brand i tunnelbanesystemet är ett mardröms-

scenario. Sedan två år satsar SL på att utveckla ett

systematiskt brandskyddsarbete, SBA, och lägger mycket

resurser på att bland annat förbättra samarbetet med

entreprenörerna.

Text Carina Kling Foto Carina Kling

Brandskyddsarbete ökar medvetenheten

– Resenärerna ska informeras om utrymningsvägar i tunnelbanan.Det är lika viktigt att känna till som när man bor på hotell, sägerRolf Åkerstedt, brandskyddssamordnare på SL.


HELA RESAN 19

både vad det gäller de organisatoriska och rent praktiskt delarna, vi arbetar rent praktiskt ge-nom interna brandskyddskontroller ute i våra anläggningar. Vi har i dagsläget inventerat 25 av våra 50 underjordiska tunnelbane stationer. Målet är att inventera resterande i år 2007 för att få full drift på de interna brandskydds-kontrollerna under 2008.

50-talet underjordiska stationer, 14 spår-depåer och 18 bussdepåer, det är en om-fattande inventering som görs av SLs brand-grupp bestående av fyra medarbetare samt ett antal externa konsulter. Men när detta är gjort och all information är bearbetad fi nns en bra grund att utgå ifrån med riskbedömning och åtgärdsförslag för förbättringar.

SLs brandskyddstekniker utförde även deinterna besiktningskontrollerna, IBK, hos en-treprenörerna. Till sin hjälp har de ett särskilt datasystem för IBK. Numera kopplar de upp sig direkt via handdatorn när de är ute på kont-roll och kan då enkelt hämta och lägga in nya uppgifter.

Prioriterade frågor

För att underlätta och ge en extra skjuts inför det dagliga arbetet med SBA, får de ansvariga entreprenörerna en pärm – och digital mot-svarighet – med dokumentation av allt brand-skydd som fi nns i alla byggnader samt använd-bara checklistor och uppslagsverk.

Rolf har fått en mycket positiv respons när han har träffat ledningsgrupper och diskuterat brandskyddsfrågor.

– På depåerna uppskattar man att vi bryr oss och allmänt tycker man att det är viktiga frågor. Och det är det som är grundtanken med SBA. Vi väcker en tanke hos dem vi talar med.

– SBA är självklart en prioriterad fråga hos oss, säger Jonny Calsnes, säkerhets sam-ordnare på Tågia. Vi har tagit fram en policy och ett system för hur vi vill arbeta och det är beslutat av vd. Nu håller vi på att beskriva

processerna som i sin tur ska läggas in i verk-samhetsledningssystemet som är övergripan-de för all vår verksamhet. På så vis får vi en kva-litetsstämpel på vårt brandskyddsarbete.

– Nu gäller det att hitta bra samarbetsformer som rör SBA i stort och göra gränsdragning-arna, vad är Tågias ansvar att kontrollera och underhålla och vad är SLs. Det får inte vara några oklarheter, säger Jonny.

Tågias målsättning är att sätta i gång SBA, på de tolv depåer som man bedriver verksam-het, under det här året.

Lära av varandra

Som ett led i SBA har ett gemensamt forum bil-dats med representanter från SL, Södertörns brandförsvarsförbund, Stockholms brandför-svar, Stockholmståg, Tågia och Veolia Trans-port. Tanken är att man ska ta del av varandras lägesrapporter, diskutera hur man ska driva SBA-arbetet framåt och utbilda sig genom samövningar.

Brandskyddsarbete handlar till stor del om att göra människor medvetna och få dem in-tresserade, då är det lättare att lära sig. ”Få folk att förstå att kilen i dörren är fel. Den ska inte vara där!”. Tanken är att utbilda samtlig perso-nal på SL i ”rädda larma släck” en 4-timmars

grund utbildning i brandkunskap.– Ju fl er som förstår, desto fl er som i sin tur

kan informera vidare, poängterar Rolf. Entre-prenörerna svarar själva för utbildningen av sina anställda. Men vi vill gärna arbeta tillsam-mans med dem och styra innehållet, så att alla vet vad de ska göra.

Glaspartier mot brandrök

Resenärerna behöver också information.– När vi började sätta upp glasavskiljande par-tier, ringde folk och klagade över att de skulle bli instängda vid en eventuell brand. Men så fungerar det inte. Det ger istället en säkrare ut-rymning i rökfri miljö, säger Rolf.

– Vår målsättning är att informera de som reser med SL hur man agerar vid en eventuell utrymning. Folk ska känna sig trygga i SL-trafi ken.

Målet är att alla underjordiska stationer ska ha glasavskiljande partier år 2016. Samtidigt ska nödutgångar få en tydlig skyltning, så att resenärerna inte undgår de gröna skyltarna med vita gubbar i rörelse.

– Fastighetsavdelningen satsar totalt 110 miljoner kronor på säkerhetshöjande åtgärderunder 2007–2016. Men brandskydd är ett ar-bete som aldrig tar slut, konstaterar Rolf. π

”Vi satsar totalt ca 110 miljoner kronor på säkerhetshöjande åtgärder under 2007–2016.”

Tydlig skyltning i T-banestation Universitetet. Foto: Anders Carlsson, SL


20 HELA RESAN

Swebus i Södertälje först med certifi

George Awabdeh på Swebus i Södertälje är en av de första certifi erade bussförarna

inom SL-trafi ken. Efter utbildning och ett VG-resultat på SLs certifi eringsprov har

han bevisat att han är en professionell bussförare. Fram till hösten ska Swebus cirka

600 bussförare i Södertälje och Järfälla/Upplands Bro vara certifi erade. På sikt ska

det gälla alla bussförare inom SL-trafi ken.

Text Gunilla Schönning Foto Melker Dahlstrand

En gråkall vintermorgon med inställda pendel tåg håller instruktören Sabo Isik på Swebus veckans första utbildningsdag. Buss-trafi ken i Södertälje rullar som den ska trots att sex förare sitter bakom datorn istället för rat-ten. Sabo Isik har tre utbildningar plus exami-nation varje vecka.

Viktiga moment är service och kundbemö-tande, miljö, taxor, tidtabeller, hur föraren ska hantera hot och våld och anpassa sig efter olika typer av resenärer. I Södertälje har de precis fått 30 nya bussar med låggolv som ska underlätta för äldre och funktionshindrade. Fakta om SL och Swebus organisation ingår också i ut-bildningen och Swebus relativt nya trafi kchef,

– Viktigast är alltid att resenärerna kommer fram säkert, säger George Awabdeh, förare på Swebus i Södertälje.

Anna Klebe tar tillfället att bekanta sig med alla förare i samband med utbildningen.

En merit för föraren

– De fl esta förare kan det som vi går igenom här, säger Sabo. Några har varit skeptiska innan utbildningen, men de har ändrat sig när de gått kursen. En del är nog lite oroliga för att inte klara provet.

Det är inte Sabo. Han har själv jobbat somförare och ser utbildningen som en bra för-stärkning av det förarna redan kan. Utbild-ningen blir en bekräftelse som hjälper dem att bli tryggare och säkrare i sitt jobb och ett god-känt prov bevisar att de är professionella.

– Mitt jobb är att skapa förutsättningar, så att alla förare klarar utbildningen och certifi e-ringsprovet.

Provet består av tre delar. Det görs på dator och är delvis självrättande. Den del som handlar om service och kundbemötande rättas av SL som vill se att förarna har samma syn och vision om service som SL och Swebus har. Efter godkänt prov utfärdar SL en personlig id-bricka somvisar att föraren är certifi erad.

– Certifi katet gäller över hela landet i fem år och blir en merit om föraren byter jobb, på-pekar Sabo.

Säkert och lagligt

För bussföraren George Awabdeh var det in-tressant att få veta mer om hur SL-trafi ken är organiserad, hur den politiska styrningen sker, entreprenörernas roll gentemot SL och Läns-styrelsens krav. Förändringar i taxor, tidtabel-ler och trafi kstörningar var ganska självklarteftersom alla förare får den informationen kontinuerligt. För George var också momen-ten om förarens service och kundbemötande


HELA RESAN 21

mest repetition. Men han menar att det var bra att få diskutera vad man som förare ska göra vid hot och våld.

– Det går alltid att bli bättre, tycker George, som varit förare på Swebus i drygt sex år. Jag tror det är väldigt bra att alla buss förare får den här utbildningen.

Han medger att han tänker lite mer på vad han gör efter utbildningen, men han tror inte att hans kunder märker så stor skillnad. Han försöker alltid var positiv.

– Det viktigaste för mig är alltid att resenä-rerna kommer fram säkert, att jag kör lagligt och anpassar mig efter väglaget. Jag vill inte stressa på jobbet, säger George.

Utveckling är ett steg framåt

– Kursen var bra, den var ett steg framåt i min utveckling. Mycket kunde jag redan innan, men nu har kunskapen blivit djupare och bil-den är tydligare, säger Chamoun Danho, buss-förare hos Swebus sedan sju år.

Han menar att det är viktigt att hela tiden utvecklas i jobbet. Redan tidigare har han fått utbildning om hur man hanterar hot och våld, men nu har han lärt sig ännu mer om hur han ska bemöta arga resenärer. Han har varit med om obehagliga situationer, men hittills lyckats klara sig utan bråk.

– Jag brukar alltid nicka och hälsa på resenä-rerna. När någon är otrevlig så ler jag tillbaka. Senast häromdagen var det en dam som kla-gade fl era gånger. Jag sa att jag skulle göra mitt allra bästa för att hon skulle komma fram i tid och då blev hon tyst.

Chamoun tycker det skulle vara bra med ännu fl era konkreta exempel som förarna kun-de diskutera. Han har också läst mer på SLs webbplats om hur SL ser på kundbemötande.

– Jag försöker alltid vara trevlig och att inte svara om någon är otrevlig, säger Chamoun, som ser fram emot att få sitt certifi kat. π

fi erade förare

”Det går alltid att bli bättre”

– Det är viktigt att hela tiden utvecklas i jobbet, säger Chamoun Danho, certfi erad förare på Swebus i Södertälje.


22 HELA RESAN

Anna Klebe, trafi kchef på Swebus i Södertälje

är påtagligt nöjd med certifi eringsutbildningen

och att Swebus är först ut inom SL-trafi ken.

–Våra bussförare är professionella och håller

en hög kvalitetsnivå. De fl esta ligger redan idag

en bit över certifi eringsnivån, säger hon.

Förarcertifi ering är numera ett upphandlings krav

från SL. Anna Klebe ser det som en konkurrensför-

del att vara först, både för Swebus och för enskilda

bussförare.

– Vi skriver historia eftersom vi och Kallhälls-

garaget är först inom SL-trafi ken. I början på hösten

ska alla våra förare vara certifi erade.

Den gigantiska utbildningssatsningen kommer

att påverka Swebus under lång tid. Extra förare och

timanställda täcker upp för de ordinarie som är på

utbildning. Men även de ska få samma utbildning.

– För att jobba som förare hos oss ska man vara

certifi erad, säger Anna.

För SL är grundtanken att certifi eringen ska ge

säkrare resor och nöjdare kunder. Och som Anna

påpekar är det också ett bra sätt att höja föraryrkets

status och få förarna att känna större yrkesstolthet.

– Jag är övertygad om att de kommer att sträcka

extra på sig när de får sina certifi kat.

Hon hoppas att kunderna ska märka att service

och bemötande blir jämnare och mer professionellt.

En dålig dag kan alla förare ha, men det får inte

drabba kunderna.

– Ingen människa kan vara på topp jämt, men den

som är professionell ska kunna hantera sina dåliga

dagar och ändå ge bra service, säger Anna.

Bättre säkerhet och service

SL kräver sedan förra året certifi erade buss förare

vid alla nya trafi kupphandlingar.

– Vårt mål är bättre säkerhet och service, säger

Peter Rosén på SLs personalavdelning.

Förarcertifi eringen införs etappvis vid nya trafi k-

upphandlingar. Swebus nu och i augusti är det

trafi kstart med Busslink som ent reprenör i Solna/

Sundbyberg, Sollentuna och Nynäshamn. Entre-

prenörerna har sedan ett år på sig att certifi era sina

bussförare.

Entreprenören ansvarar för utbildningen som ska

innehålla bland annat kundbemö tande, övergrip-

ande trafi kkunskap och SL -specifi k fackkunskap.

SL svarar sedan för examination och id-bricka till de

certifi erade förarna.

EU-direktiv

Säkerhetskraven inom trafi kområdet ökar och 2008

kommer ett nytt EU-direktiv som ställer fortbild-

ningskrav på minst fem dagar under fem år för alla

yrkesförare. Peter hoppas det ska kunna kopplas

ihop med certifi eringsutbildningen.

– Vi ska utvärdera den här utbildningen senare i

vår och diskutera med våra entrepre nörer hur både

certifi eringen och fortbildningen ska se ut i fram-

tiden, säger Peter. Det kan bli aktuellt med utbildning

i sparsam och tystare körning, FNs barnkonvention,

bemötande av funktionshindrade och mer konfl ikt-

hantering. π

Professionella förare klarar certifi eringen

FaktaCertifi eringssystemet ägs av bransch orga-

ni sationen SLTF (Svenska Lokaltrafi kfören-

ingen). Ett tiotal trafi khuvudmän i landet

är anslutna till systemet och SLTFs mål är

att alla bussförare i landet ska ha samma

grund kunskaper. Certifi erade förare fi nns

bland annat i Västerbotten, Skåne och på

Västkusten.

Text Gunilla Schönning

Foto Melker Dahlstrand

I framtiden ska alla SLs bussförare vara certifi erade.


HELA RESAN 23

ATP GER FLEXIBILITET

236 av totalt 271 tunnel bane vag nar

av modellen C20 har den fordons-

monterade signal sä ker hets modulen

ATP, Auto matic Train Protection,

installerad. Nu är det dags att instal-

lera ATP i de sista återstående 35

vagnarna. Dessa har idag en äldre

variant av ATP och kan idag därför

bara gå på röd och blå linje.

–Vi behöver kunna samut nyttja

fordonen på alla linjer, säger

Stefan Kallin, chef på SL Fordon.

Arbetet beräknas vara klart innan

sommaren.

– Själva det mekaniska mon tage-

arbetet är klart på en vagn. Sedan

ska det dokumen teras så att man gör

likadant och lika rätt på de återståen-

de 34, förklarar Lennart Andersson,

Marknadschef på Tågia.

Av säkerhetsskäl är det viktigt att

allt görs exakt likadant. Därför väljer

man också att utföra arbetet på

endast en depå, Vällingby.

Drygt 41 miljoner kronor kostar

ATP-installationen för SL. π

KANALISATION KRÄVS

Den så kallade kanalisationen, som

rymmer alla el-, signal- och telekablar,

för tågdriften i tunnelbanesystemet är

i dåligt skick och behöver rustas upp.

135 miljoner kronor fi nns budgete-

rade för arbetet som ska vara klart tills

år 2012.

–Större delen av kanalisationen

i tunnelbanesystemet är i original-

skick sedan den byggdes, så nu har

vi gått igenom alla sträckor; tittat

på utrustnings behov och bedömt

åtgärdstider och prioritet, berättar

Leif Aronsson, ansvarig projektledare

på SL.

De gamla pinnrännorna börjar

ruttna och trälocken behöver ersättas

av lock i betong. Pinn rännorna är

dessutom för små, därför kommer

runt 25 procent av utrymmet i de nya

att avsättas för framtida behov.

Mindre byten av kanalisation sker

efterhand och då i form av natt-

jobb, medan mer omfattande byten

kräver trafi k avstängning. Bytet av

kanalisation på Farsta banan görs till

exempel i samband med den stora

upprustningen 2008 då banan stängs

av under som maren för att reno veras

på ett mer tids- och kostnads effektivt

sätt. Därnäst på tur för ny kana li sa-

tion står Hagsätra banan 2010 och

Hässelby banan 2012. π

NYNÄSBANAN BYGGS UT

Tätare och punktligare tågtrafi k,

förlängning av dubbelspår mellan

Västerhaninge och Tungelsta, nya

mötesspår vid Segersäng och Hemfosa

samt plattformsförlängning söder om

Västerhaninge. Byggstarten har gått

för Banverket med den efterfrågade

moderniseringen av Nynäsbanan.

Genom ett räntefritt lån på 250

miljoner kronor från Stockholms läns

landsting har arbetet påbörjats fl era

år tidigare än planerat. Hösten 2008

kan banan trafi keras med såväl långa

tåg som 30-minuterstrafi k med extra-

tåg i rusningstrafi k. Totalt ger det posi-

tiva effekter för hela pendeltågsnätet.

SL passar också på att modernise-

ra resenärsmiljöerna. Bland annat ska

samtliga stationer på sträckan mellan

Västerhaninge och Nynäshamn förses

med informationssystem för tågtider,

monitorer, fasta stationsskyltar, väder-

skydd och sittbänkar. Ösmo får en ny

bussterminal. π

BARN I POESIN

Årets tema för Poesi på väg är Barn.

Författaren Tom Hedlund står tillsam-

mans med SL bakom urvalet och

berättar att det inte var helt enkelt

att välja.

Främst på grund av det begrän-

sade formatet – skyltarna i fordonen

är små och svår disponerade, och

särskilt äldre dikter är ofta långa. 12

dikter valdes ut, där ibland Nils Ferlins

”Du har tappat ditt ord”.

– Den var självklar att ha med, det

är den klassiska barndikten!

På Mariatorgets tunnelbane station

fi nns 18 stortavlor med samtliga årets

dikter inklusive tre informationstexter

om projektet ”Poesi på väg” som

startade 1993. π

TÄVLING Var och vilket årtal är bilden tagen?

Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm.

BILDGÅTANBildgåtan i förra numret lockade fl er

deltagare än på länge! Rätt svar var

T-banestation Skanstull – mot Ringen,

Ringvägen/Götgatan. Gunvor Lindell

på Färdtjänsten,

Ann- Louise Lindström på Veolia

Transport och Mats Olsson på

Swebus hade turen på sin sida och

får två bio biljetter var. π

SPÅRVAGNAR FÖR 250 MILJONER

De historiska spårvagnarna från 1944 på Nockebybanan ska bytas ut. Samtidigt

som den så kallade 12:an får sju nya vagnar komp letteras Tvärbanans vagnpark

med två stycken. I och med detta möjliggörs en utökning av trafi ken på den

populära Tvärbanan. Spårvagnarna levereras inklusive vissa strategiska reserv-

delar med start mars april 2008 fram till september samma år, och innebär en

investering på 250 miljoner kronor. π

Foto från Thorildsplan, invigningsdagen 1944.

Foto Spårvägsmuséet


Ålder Född 1947.

Familj Fru och två utfl ugna barn.

Senaste jobb Vd på Locum i 14 år, dessförinnan vd-jobb i

före detta Diöskoncernen i Uppsala.

Så tar jag mig till jobbet Tunnelbanan, det går fortare än bil.

Är jag bra på yrkesmässigt Att få ihop det, har en hygglig

helhetssyn och förstår vad som ska skruvas. Är rätt ödmjuk

och lyssnar, vill åstadkomma tillsammans.

Det är min svaga sida Inte mycket för detaljer. Kanske kan

bli lite för övergripande ibland…

Det gör jag helst på fritiden Promenerar, joggar, spelar golf

(hcp 6), läser böcker som avkoppling från A4.

Det drömmer jag om Njae, det här är en så stor förändring

för mig, så jag är ganska absorberad. SL är nog drömmen!

Hur känns det?

– Tack, det är jätteroligt och mycket att göra. Jag

känner mig välkommen. Alla hjälper till för att jag

ska fi nna mig tillrätta.

Hur tänkte du när du blev tillfrågad om jobbet?

– Det var inget svårt beslut, jag visste ju vad det

innebär. Men jag tog en kort betänketid och talade

med min fru som var lite tveksam, med tanke på den

uppmärksamhet man kan få.

Det är mycket att sätta sig in i, vad är svår ast

tycker du?

– Det är ingen radikal skillnad jämfört med 2003 då

jag var tillförordnad vd i ett halvår. Det har varit en

del omorganiseringar, men affärerna är likadana.

– Förra gången skulle jag bara vara inne en kort

tid. Nu tänkte jag göra det grundligare, träffa nyckel-

personer och försöka förstå verksamheten. Men att

hinna prya och läsa in sig i någon månad fi nns det

inte tid till.

– Det svåra är att sätta sig in i saker ordentligt och

samtidigt hantera de dagliga akut frågorna. Från det

långsiktiga till det korta, men det är samtidigt en del

av charmen.

Vad är roligast med SL och kollektivtrafi ken?

– Att man befi nner sig mitt i Stockholms pulsen på

ett väldigt tydligt sätt. Man känner att många bryr

sig om det vi gör. Det vi gör här angår Stockholm.

Vilken är din syn på SL-trafi ken?

– Jag har sagt det förut, men SL och SL-trafi ken är

underskattade. Stockholmarna har en hat kärlek

till SL. Innerst inne gillar man SL, det är något man

snackar om, det är som med vädret.

– Alla gör ett otroligt bra jobb för att folk ska ta

sig runt. Vi är faktiskt 14 000 som tillsammans får

det här att funka.

Vilka likheter fi nns mellan SL och Locum och vilka

erfarenheter tar du med därifrån?

– Båda är kapitalintensiva, svarar Ingemar, ekonom

i grunden och med ett förfl utet som fi nanssekrete-

rare i Stadshuset. På Locum verkade vi också

genom andra, med mycket entreprenader som här

på SL. Så jag är rätt van vid att arbeta med entre pre-

nad avtal.

– I Stadshuset jobbade jag nära politiker och det

tror jag också att jag har nytta av. Det kan bli fel om

man inte vet hur det fungerar.

Vad vill du göra för SL-trafi ken? Visioner?

– Jag vill att Stockholmarna ska älska SL. Hatkärle-

ken fi nns ju, så det ska gå.

– Det är viktigt att få till en bra lednings modell

som fungerar. Nu står ju SL i begrepp att införa ett

ledningssystem, så det var bra tajmat att jag får

chansen direkt att sätta min prägel på det. Företags-

övergripande ska man ha mål att styra mot. SL

har runt 500 nyckeltal på allt från nöjda kunder till

punktlighet, det är bra, men man måste bestämma

vilka som ska prioriteras. Sedan är det viktigt att tala

om vad vi kan åstadkomma både internt och externt.

Vad är prio ett för SL-trafi ken?

– Punktligheten i pendeltågstrafi ken är nummer

ett. Säkerhet och en ekonomi i balans är alltid prio.

Bemötande är egentligen också en alltidfråga till-

sammans med bra information. Vi kan aldrig ha en

noll vision för förseningar, därför är bemötandet så

viktigt för att få en större tolerans hos resenärerna

när något oundvikligen inträffar.

Tänker du jobb när du är ledig?

– Just nu bär jag hem mycket papper i portföljen

och ibland är det akutgrejer som måste lösas. Men

jag håller på balans i livet. Det är viktigt.

Foto Anna-Mia Rådberg

N

ABStorstockholmsLokaltrafi kMarknad/Information

105 73 Stockholm

Avs

40246_Hela.indd 140246_Hela.indd 1 07-04-17 10.15.2807-04-17 10.15.28

Documents

Hela resan, nr 1 2007