Hela ResanHela ResanEn tidning för alla som jobbar för SL–trafi ken. Värde: 27 kronor Nr 3 – 2005Årgång 2

6Gott om plats i de nya direktbussarna

9Gänget bakom Stockholms nya pendeltåg

14Realtidsprojektet – gerfull koll

2

Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafi ken.

Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafi k

Tel: 08–686 16 00Fax: 08–686 14 44

E–post: tidningen@sl.seAdress: Arenavägen 27

(T–bana Globen)www.sl.se

Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg

(föräldraledig)

Tf ansvarig utgivare & chefredaktör: Lena Hed

08–686 15 24

Redaktion:Jan E Svensson,

Louise Norlander,Niklas Carlsund, Maria Adolfson, Gisela Poellinger

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafi ken. Åsikter

som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid

med SLs policy.

PrenumerationerAdressändringar anmäls till

respektive arbetsgivare eller pensionärsförening.

För övriga prenumerations-frågor, mejla redaktionen:

tidningen@sl.se.

Grafi sk utformning:M&M

Tryck: EO Print ABISSN 1652–1781

Nya, rymliga bussar och fl er turer. Ett modernt pendeltåg att vara stolt över, väl unt lä-nets alla härdade långpendla-re. Nu känns det som att vi i SL-trafi ken äntligen har med-vind, och det är extra roligt att gå till jobbet.

Sommartidtabellens sis-ta vecka innebar annars både svett och cellskräck för buss-resenärerna. Jag undrar varje år hur komplicerat det skulle vara att låta busstrafi ken tjuv-starta med vintertidtabellen.

Att pendeltrafi ken är be-roende av all annan spår-trafi k genom Sverige har jag förstått. Men plågan av glesa turer, långa köer och varma bussar i augusti, urgröper SL-trafi kens image rätt kraftigt.

Förmodligen är det en hopp-lös tanke med hänsyn till eko-nomin, men jag tänker den ändå varje år vecka 32.

Bussresan hem, näst sista dagen av årets sommartrafi k-tabell, var exempelvis ingen höjdare. Stackars den förare som förmodligen fått rycka in för en sjuk kollega och rullade in till starthållplatsen en kvart efter att ordinarie tur skulle gått med hemvändande jobb-pendlare.

Kön av tigande, trötta män-niskor var lååång och bussen hade inte plats för alla. Jag ha-de turen att komma med och dessutom få en sittplats med-an en man som steg på sena-re fi ck nöja sig med att sitta vid mina fötter, på den där ut-

skjutande delen under stolar-na. Han kunde ju inte hjälpa att hans rygg ibland trycktes mot mina ben, som jag för-sökte vrida så långt åt vänster som möjligt för att han skul-le få plats, fast utan att tränga mig på tjejen på innersta sätet vid fönstret.

Ovanför oss vinglade en man med spastiska huvud-skakningar som pratade upp-rört med alla om ingenting. Jag undrade i mitt stilla sin-ne om bägaren skulle rinnna över för den förvirrade man-nen just denna torsdagkväll på motorvägen ut till föror-ten. Men han höll sig lugn trots att det var varmt som i en bastu.

Vi kom fram till slut. Men

det hade inte varit den trevli-ga och bekväma resa vi vill er-bjuda SLs resenärer.

Nu hoppas jag verkligen att den utökade SL-trafi ken med fl er sittplatser lyckas locka fl er att resa kollektivt de närmaste året – så att vi får behålla de nya, fräscha bussarna även ef-ter att Stockholmsförsöket är över.

Håll förresten ögonen öpp-na sista veckan i september, för då uppmärksammas kol-lektivtrafi ken här i stan ge-nom ”SL-veckan”. n

PS: Är du som läser detta intresserad av att delta på näs-ta redaktionsråd? Hör då av dig till oss. Det vore kul att få fl er idéer om vad Hela Resan ska innehålla

”Äntligen har SL-trafi ken medvind”

Redaktören har ordet

Lena Hed Redaktör

Omslaget: Omslagbilden till detta nummer visar en levande staty, enbart iklädd tidtabell, som deltog vid invigningen av SLs nya pendeltåg.

Foto: Göran S

egeholm

Svenska Handelskammarens utmärkelse Stockholmspri-set för år 2005 har tilldelats Liljeholmstorget.

SL delar utmärkelsen med Stockholms stads mark-kontor och JM AB. Stock-holmspriset har delats ut av Stockholms Handelskam-mare varje år sedan 1986. Priset går till det projekt som på bästa sätt bidragit till för-skönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö. Pri-set i form av en plakett dela-des ut i samband med Han-

delskammarens årsmöte fredagen den 17 juni. Prisut-delare var Prinsessan Chris-tina Fru Magnusson.

Juryn för Stockholmspri-set har valt att belöna det om-sorgsfullt utförda torget med omkringliggande bostäder och den väl utformade by-tespunkten mellan buss, tun-nelbana och spårväg.

”Stockholmspriset för år 2005 tilldelas Liljeholmstor-get, ett av de vackraste bevi-sen för hur Stockholm växer med skönheten i behåll.

Liljeholmstorget är en plats i vardande, där de nu utförda delarna redan visat möjligheterna till ett fullö-digt stadsbyggande när alla parter i ett projekt lyckas ar-beta mot samma mål.

Stockholmarna kom-mer för lång tid framöver ha god anledning att vara tack-samma för de ansträngning-ar som gjorts med att lägga tunnelbana och busstermi-nal under jord med ett ovan-ligt lugnt och värdigt torg som resultat.” n

Stockholmspriset gick i år till SL

”Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt.

Foto: Jan E Svensson

Senaste nytt

Hela Resan nr 3 – 2005

Håkan Karlsson och Jörgen Hellberg, avdel-ningschef för fastig-hetsavdelningen och före detta projektledare för moderniseringen av SLs del av Liljeholmens tunnelbanestation som invigdes i maj 2004.

Bättre service:

Kundpanel på försökSL har startat ett försök med en kundpanel baserad på In-ternet. Kundpanelen består

av 1 000 vaneresenärer som har e-handlat sitt kort.

En kundpanel på Internet ger snabba resultat och är kostnadseffektivt sätt att ta reda på vad SL-resenärerna tycker om trafi ken. Panelen ska användas ett antal gång-

er per år. Vid varje fråge-tillfälle ställs 15-20 frågor som till exempel aktuella händelser, trygghet, reklam, kundmiljöer och SL-kampan-jer. En första frågeomgång handlade om SLs resepla-nerare, trygghetsupplevelse

och tilläggstjänster. Om du har förslag på frå-

geställningar som kundpane-len ska ta ställning till kan du kontakta Gunilla Rosenqvist på SLs avdelning Strategisk planering.

3

Antivåldmanifestation:

2 minuter klockan 12

Hälften av all personal i SL-

trafi ken uppger att de känner

rädsla för att drabbas av hot

och våld under arbetstid i en

undersökning gjord av fack-

förbunden Kommunal och

SEKO. Den första juli klockan

tolv stod all SL-trafi k stilla i

två minuter, som en manifes-

tation mot våldet.

Sollentuna bussterminal

Det är inte särskilt mycket

folk i rörelse vid Sollentuna

bussterminal. Manifestatio-

nen mot våld äger rum en av

de första riktigt varma som-

mardagarna. Hossein Matin-

zadeh, chef för bussgaraget i

Råsta, delar ut fl ygblad.

– Det har varit fl era inci-

denter den senaste veckan,

berättar Hossein som tycker

att manifestationen mot våld

är ett bra initiativ. Han har

bara fått positiva reaktioner

från resenärerna. Många ha-

de läst om manifestationen i

tidningarna eller hört om den

på radio och tv.

– Förhoppningsvis väcker

det tankar hos folk om hur

utsatta de som arbetar i kol-

lektivtrafi ken är.

Hossein vet vad han ta-

lar om, han har arbetat här i

28 år: som spärrvakt, buss-

förare, tunnelbaneförare och

trafi kledare. Han tycker att

det blivit värre och önskar

ett mer förebyggande arbete

mot våldet i kollektivtrafi ken.

– Människor som åker med

kollektivtrafi ken måste börja

säga ifrån.

Buss 179 mellan Sollentuna

och Vällingby

Passagerarna som kliver på

buss 179 den första juli 2005

möts av en leende Ulf Isborn.

Han välkomnar, ber att få se

biljetten, småpratar och ler

igenkännande mot passage-

rare han träffat förut. Ulf har

arbetat som busschaufför i

snart två år.

– Jag har inte blivit utsatt

för något, men de har spänt

ögonen i mig. Men jag har

förmågan att kunna prata

mig ur situationer och kan of-

ta skoja bort det.

– Jag tycker att manifesta-

tionen är bra, den är visserli-

gen en mikroskopisk bricka i

spelet men det blir ju ändå en

del medial uppmärksamhet.

Annars efterlyser Ulf en

större lojalitet inom kåren, en

vi-känsla bland alla som ar-

betar. En större vi-känsla in-

om kåren skulle också smit-

ta av sig på resenärerna, tror

han.

– Om du har glada, trevliga

försäljare säljer du mer och

får fl er glada och nöjda kun-

der, sammanfattar Ulf.

Buss 116 mellan Spånga och

Vällingby

Buss 116 lämnar Spånga sta-

tion klockan 11:58. Två minu-

ter senare stannar bussen vid

Svandammen.

Busschauffören, Leif Abra-

hamsson, berättar för de tre

passagerarna i bussen att

bussen nu kommer stå stilla

i två minuter som en mani-

festation mot våldet i kollek-

tivtrafi ken. Leif har arbetat

som busschaufför i snart 18

år. Han har alltid trivts väldigt

bra. Så bra att han som pen-

sionär fortsätter att hoppa in

någon gång varje vecka.

Leif körde nattbuss i

många år och har varit med

om ett och annat. En gång

var det någon som försökte

slå en fl aska i huvudet på ho-

nom, men han lyckades pare-

ra slaget med armen.

Om dagens manifestatio-

nen mot våld säger Leif:

– Jag tror kanske inte att

den gör så mycket för oss.

Men det skulle vara bra om

föräldrar kunde snacka med

sina barn eftersom det ofta

är småungar som håller på.

Det är väl det man hoppas att

det leder till. n

En söndagmorgon kl 02:56

ringde en kvinnlig resenär

på SLs trygghetstelefon. Hon

var mycket upprörd, då hon

just bevittnat skadegörel-

se på Haninge busstorg. Tre

unga män hade sparkat sön-

der och helt förstört en buss-

kur.

Kvinnan ringde då till poli-

sen. Där saknades resurser

att skicka till platsen. Hon

tog då kontakt med en taxi-

chaufför som även hon hade

sett delar av skadegörelsen

eftersom förövarna gått om-

bord på en buss på linje 897.

Taxiföraren lovade att stäl-

la upp gratis för att hjälpa

till med jakten. Vid tillfället

fanns inga tillgängliga resur-

ser så långt ut på linjen, utan

trygghetscentralen skickade

två bilar som låg i närheten

av City.

Trygghetscentralen ha-

de telefonkontakt med tax-

in och trafi kledningen hade

kontaktat bussföraren. När

denne fi ck klart för sig vilka

de skyldiga var meddelade

han att de bodde i Ösmo.

Men då vakterna inte hade

någon rimlig chans att hinna

ikapp bussen innan den skul-

le vara i Ösmo så fejkades ett

vagnstopp (för att inte riske-

ra att bussföraren skulle råka

illa ut). Även taxin stannade

på platsen och låtsades hjäl-

pa till. När vakterna anlände

kunde två av tre gärnings-

män helt odramatiskt gripas.

Polis kallades till platsen och

tog upp en anmälan.

De två rådiga kvinnorna

visade stort civilkurage och

gav sig inte förrän de skyldiga

kunde gripas. Som ett bevis

på SLs uppskattning ska de

få varsin blomsterbukett.”n

Trygghetstelefonen:

En solskenshistoria från trafi kenJag åker dagligen T-bana mellan Kärrtorp och universitetet.

Jag tycker att detta skulle var mycket givande om jag kunde lyssna på radio i min medhavda FM-radio.

Väljer jag att åka bil, så fi nns det bra täckning i stadens tunnlar, men i T-banan fungerar det ju inte.

Jag tror att det fi nns ett mycket större intresse att t.ex höra Morgonekot eller Klassiskt på hemväg, jämfört med möjligheten att använda 3g-telefontjänster i T-banan.

Jag tycker att mobiltelefonbolagen kan vara med och dela på kostnaden för rundradio, eller kanske digitalradio i T-banan, då de tillåts tjäna pengar i T-banans lokaler.

Rolf Jacobson

Hej Rolf,

Tack för ditt mejl. Vi strä-var efter att resan med SL ska vara så trevlig som möj-ligt för våra resenärer. Att ha en möjlighet att lyssna på radio kan vara ett sätt, men som med alla åtgärder måste vi på SL väga nytta och kostnader mot andra föreslagna åtgärder i SL-trafi ken. SLs IT-avdelning fi ck i våras uppdraget att ut-reda och eventuellt realisera rundradiomottagning i tun-nelbanans tunnlar. De antog tidigt i våras att det skulle kosta 5 miljoner kronor. Vid närmare granskning ser det ut att bli dubbelt så dyrt. En rapport kommer om ett par veckor.

Lena Hed, SL Information

Min åsikt

SL Kundtjänst får ta emot både ris och ros om SL-trafi ken. Det här svaret kom från en norsk resenär som fått hjälp av kund-tjänsten med resvägen mellan Solna och Arlanda: ”...Reisen gikk helt fi nt! Helt utrolig at man kan reise så langt for bare 600 kroner i måneden. Folk bør slutte å klage! Takk for hjelpen! Mvh Hanne.”

Hela Resan nr 3 – 2005

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

Foto: Louise Norlander

4

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Den nya pendeltågssta-tionen Årstaberg beräk-nas stå färdig vid årsskif-tet 2005/2006. Årstaberg, som byggs mellan sträck-an Älvsjö och Stockholm södra, ska fungera som en knutpunkt för byten mellan pendeltåg, Tvärbanan och buss. Stationen byggs där järnvägen korsar Tvärba-nan. Det innebär att de re-senärer som kommer med pendeltåg snabbt och smi-digt ska kunna nå Liljehol-men, Globen, Gullmarsplan, Hammarby sjöstad och an-dra områden runt Tvärba-

nan. Vid stationen kommer också en bussterminal att byggas. Den kommer att stå klar samtidigt som pen-deltågsstationen. De buss-linjer som kommer att trafi -kera terminalen är:

● Linje 134 Östbergahöjden - Liljeholmen ● Linje 143 Högdalen - Liljeholmen ● Linje 152 Älvsjö - Bromma fl ygplats ● Linje 160 Gullmarsplan - Årsta västra

Förändringen gör att de

som bor i närområdet får bättre förbindelser med pendeltåg och Tvärbanan jämfört med i dag.

Bygget av nya spårbroar och gångförbindelser samt fl ytt av Tvärbanans håll-plats är i dag så gott som färdigställd. Flytten innebär att Tvärbanans plattform hamnar på samma sida som pendeltågsstationen. Det gör att resenärerna in-te behöver korsa någon bil- eller bussväg vid bytet.

Ingången till station och biljetthall ska ligga i anslut-ning till en gångtunnel som

byggs under spårområdet. Plattformen, som blir 230 meter lång, placeras mel-lan järnvägsbroarna och sträcker sig över Tvärba-nan, Årstalänken och År-stabergsvägen.

Den nya pendeltågssta-tionen beräknas stå klar vid årsskiftet. n

Ny station:

Årstaberg ny knutpunkt

Ny SL-karta:

Få koll på hela länetSL och Stockholms Visitors Board har tillsammans tagit fram en kombinerad tätorts- och länskarta. Den nya kar-tan är en sammanslagning av SLs stockholmskarta och SLs länskarta (det vill säga med komplett SL-linjenät inklusive Waxholmsbolagets och Strömma kanals skär-gårdslinjer), kompletterad med SVBs turistinformation och utfl yktstips.

Kartan innehåller fl er ga-tunamn och hållplatser. Här-med går SL över till årsvis ut-givning. Genom samarbetet med SVB kommer kartan att fi nnas tillgänglig hos fl er åter-försäljare. Priset på SL Center är 74 kronor.

Svalare bussar:

AC i stom- och direktbussarAlla nya SL-bussar på stom-buss- och direktlinjer ska från 2006 utrustas med klimatan-

läggning (AC) precis som da-gens blåbussar.

Däremot lämpar sig AC sämre i innerstadsbussar, där de korta avstånden mellan dörröppningarna ställer till tekniska besvär för kylnings-systemet.

Andra nackdelar med AC i innerstadsbussar är ökat bul-ler och nedsatt prestanda, menar SL. Eftermontering på äldre bussar är inte aktuellt ef-tersom det är dyrare och in-te tillåts av alla takkonstruk-tioner.

Förslaget med AC i nya bussar berör 150 stombussar i förortstrafi k samt ett antal di-rektlinjer och innebär en år-lig kostnad på 15-25 miljoner kronor.

Pendeltågstrafi ken:

Tätare trafi k på pendeln...Pendeltågstrafi ken har lägst andel nöjda resenärer inom SL-trafi ken, 51 procent förra året, och resandet minskar.

År 2006 inför SL därför tä-tare turer på pendeltåget, för

att förbättra resmöjligheterna för de som väljer att åka kol-lektivt i samband med miljö-avgiftsförsöket och införandet av biltullar.

Dessutom tas en ny station i bruk i januari: den nya knut-punkten Årstaberg, där det blir möjligt att byta till bussar och Tvärbana.

Tre nya avgångar mot ci-ty införs i morgonrusningen och två nya utåt på eftermid-dagen.

Trafi ksatsningen är värd 14 miljoner kronor och bekos-tas av staten inom ramen för

Stockholmsförsöket. Året därpå föreslås ytterli-

gare sju nya avgångar i mor-gonrusningen, i samband med att Banverket utökar ka-paciteten kring den sk geting-midjan där Stockholms kol-lektivtrafi k måste samsas med SJ- och godstrafi k till resten av landet (dubbelspåret förbi Riddarhuset), från 21 till 24 tåg per timme och riktning.

När Tegelbacken och Cen-tralen är ombyggda i slutet av 2006 ökar kapaciteten till 28 tåg per timme.

Innerstadstrafi ken:

Tätare turer i innerstanSamtidigt som Stockholms-försöket trädde i kraft, och vintertidtabellen började den 22 augusti, utökades inner-stans busstrafi k.

I augusti 2004 drog SL in på en del av busstrafi ken i in-nerstan. Nu har man fått ut-ökad budget och kan där-för förse ett fl ertal busslinjer med fl er antal turer i timmen. Busslinjer som dagtid fått tä-tare avgångar i innerstan är: 42, 43, 53, 55, 62, 72 och 74.

Innerstansbussarna 1, 2, 3 och 4 fi ck också tätare av-gångar. Efter 22.00 på varda-gar avgår bussarna var 10:e minut, istället för var 15:e.

Eftersom många nyligen har fl yttat in i området vid Frösunda går nu linje 70 var 30:e minut alla vardagskvällar fram till midnatt. Linjen tra-fi keras även trafi k lördag och söndag.

Många fl er linjer berörs också av Stockholmsförsöket.

Riksdagen har bestämt att kollektivtrafi ken ska vara till-gänglig för människor med funktionshinder senast år 2010. Bemötandet av resenä-rer med funktionshinder är en viktig del. Nu fi nns ett utbild-ningsmaterial som är inriktat på att förändra attityder och skapa förståelse för resenä-

rer med särskilda behov och dolda funktionshinder. Mate-rialet vänder sig främst till ser-vicepersonal inom alla trans-portslag, men det är också lämpligt för chefer och trafi k-planerare. Materialet fi nns att hämta hem från www.rikstra-fi ken.se

Riksdagsbeslut:

Att bemöta resenärer – nytt utbildningsmaterial

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: Niklas C

arlsund

5

Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Efter brandolyckan vid Rinkeby tunnelbanesta-tion den 16 maj, då 13 personer rökskadades, genomför Statens haveri-kommission en utredning av olyckan. Parallellt med detta gör Connex tillsam-mans med SL en egen ut-

redning. SL och Connex har även sedan olyckan in-träffade arbetat med upp-följning och genomgång av interna rutiner. Sedan i vintras pågår även en ut-redning av SLs ägarroll i Tågia som ska vara klar i höst. n

Tunnelbanan:

Flera utreder olyckan vid Rinkeby

...men först sämre trafi kFör att öka kapaciteten på tågspåren byter Banverket ut växlar och signaler i höjd med Tegelbacken. Detta påverkar SLs pendeltågstrafi k under i princip hela hösten.

Hösten 2006 slutförs spår- och plattformsarbetena på Centralen, vilket medför ännu större trafi kpåverkan. Även byggandet av arbetstunnlar och anslutningar till Mälar-tunneln vid Tomteboda och Stockholm Södra kommer att påverka pendeltågstrafi ken nästa år. Flera utredningar pågår för närvarande om pen-deltågstrafi ken, bland annat dubbelspår mellan Södertälje Hamn och Södertälje Cen-trum, liksom partiella mötes-spår på Nynäsbanan och fl er spår på sträckan Tomteboda-Kallhäll.

Säkerhet:

Övervakning i bussar SL, fackliga företrädare och bussentreprenörer har ge-mensamt kommit fram till ett antal förslag till åtgärder för att stävja hot och våld mot trafi kpersonal, ett av de störs-ta arbetsmiljöproblemen i SL-trafi ken.

En sådan förebyggande åt-gärd som SLs styrelse nu be-slutat om, är att införa kame-

raövervakning på förarplatsen i bussar. Övervakningen ska införas successivt på de mest utsatta bussturerna och lö-pande på alla nya bussar från och med nu. Investeringen beräknas till mellan 25 000 och 50 000 kronor per buss.

Hela SL under ett tak:

SL till nytt huvudkontorI slutet av året byter SL adress. Då fl yttar Teknikenheten (fd dotterbolaget SL Infrateknik) från Blåsut och övriga bolaget från Globen till västra Kungs-holmen och adressen Lind-hagengatan 100. Det är för-sta gången som hela bolaget samlas under ett tak.

Fuskåkandet:

Krafttag mot fuskåkarna

Östgöta-Trafi ken utökade i maj biljettkontrollerna och polisanmälde samtidigt www.planka.nu.

Liksom SL tar man nu upp kampen mot de som fuskåker på det allmännas bekostnad.

– Om fuskåkandet ökar får vi ökade kostnader för vår trafi k och det leder i förläng-ningen till höjda priser och nerdragen trafi k.

De som uppmanar andra till att fuskåka gör sig själva därmed en riktig björntjänst,

menar Leif Johanson, vd vid ÖstgötaTrafi ken. Man har även beslutat att polisanmäla alla som ertappas med att åka utan giltig biljett mer än fem gånger.

Trafi ksituationen:

Dålig fram-komlighet för bussar

Att det ibland går trögt för stombussarna på Stockholms gator är ingen nyhet. Långa sträckor har en medelhastig-het på 10-15 km/h i rusnings-tid. SL har listat vilka sträck-

or som är värst drabbade och har hittills en lista på cirka 100 förslag på åtgärder.

I samband med Stock-holmsförsöket ställs situatio-nen på sin spets. Det behövs busskörfält och busspriorite-rade trafi ksignaler på fl er stäl-len och i ett sammanhängan-de nät. I dagsläget väntar SL på respons från Stockholm stad på ställda förslag.

Handikappanpassning:

SL ska vara tillgängligt för alla

Den som själv kan ta sig till en station ska även kunna genomföra en hel resa inom SL-trafi ken. Så är det inte all-tid idag, men målet är att det-ta ska vara verklighet år 2010.

Ett led i att anpassa SL-tra-fi ken för funktionshindrade, är att till budgetberedningen för nästa år utreda hur platt-formshöjden påverkar till-gängligheten, vad som kan göras och vad det kostar. En annan del i arbetet är att in-

föra fl er låginstegsbussar i SL-trafi ken, i första hand på stombussar, kommuntrafi k och nattrafi k.

Bättre service:

Ny portal om arbetsmiljö på nätetArbetsmiljöupplysningen är en ny webbportal som sam-lar en massa matnyttig infor-mation om arbetsmiljö på ett ställe. Det går även att delta i diskussioner och ställa frågor.

Genom portalen får du till-gång till kunskap om arbets-miljö och hälsa.

Du kan också ta del av nya forskningsrön, litteratur och delta i allmänna diskussio-ner och debatter, eller skapa diskussionsklubbar för just din yrkesgrupp, bransch eller kring en särskild fråga.

AFA är värd för portalen som fi nansieras av svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Adressen är: www.arbets-miljoverket.

Evenemang:

SL samarbetar med 24 museerSL samarbetar med 24 mu-seer under projektnamnet Museinatt Stockholm. Eve-nemanget äger rum den 1 oktober, då de 24 museerna har extra öppet mellan kl. 19.00-01.00.

Alla museer har kvällen till ära arrangerat underhåll-ning, speciella aktiviteter och utställningar. Det kommer att bli en kväll fylld av kultur och överraskningar.

SL står för resorna, mellan kl. 18.00-02.00, samt infor-mation om restid mellan mu-seerna i form av en skräd-darsydd reseplanerare som inom kort kommer att fi nnas på museinatt.se där du kan läsa allt om vad som händer

denna kväll.Lika väl som SL är en del

av Stockholm, är vi en del av hela länets kulturliv. Resan med SL ska vara något mer än en transport från A till B. Genom satsningar som ”Po-esi på väg” och den världs-berömda konsten i tunnel-banan hoppas SL kunna ge inspiration och möjlighet till en stunds refl ektion.

SL har tagit fram en biljett som gäller som både inträde till alla medverkande museer och som SL-biljett under ti-derna kl. 18.00-02.00.

Biljetten kostar 120 kr vid förköp, 1/9-30/9, och 140 kr vid köp samma dag. Barn upp till och med 12 år med-

följer en vuxen med biljett helt kostnadsfritt. n

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: Maria Lönnroth

6

Det här är SLs största tra-fi ksatsning i modern tid, säger Erik Tedesjö, pro-jektledare på SL.

Trafi kförstärkningen inom Stock-holmsförsöket är den största samlade satsning SL har gjort ända sedan de stora tunnelbanebyggena på 50-talet.

– Mängder av resenärer blir berörda. Därför kan det till en början bli svårt att möta upp behoven i de olika om-rådena och få allt att fl yta. Men vi ska göra vårt bästa, säger Erik Tedesjö.

Han är en av dem som svarar för kol-lektivtrafi ksatsningen i Stockholmsre-gionen i samband med det omtalade Stockholmsförsöket.

Stockholms stad inför trängselskatter på prov mellan januari och juli 2006. Försöket innebär ett ökat tryck på SL-trafi ken som från och med augusti storsatsar med en rad nyheter. Fler direktbusslinjer, tätare turer och 200 nya modernare bussar.Av Niklas Carlsund Foto: Jan E Svensson

Ë Stockholmsförsöket

Planering, information och bussleveranser sommaren 2005.

Den 3 januari inleds uttaget av trängselskatt för bilister in och ut från Stockholms innerstad.

Offi ciellt utökas turlistan i samband med hösttidtabellen 22 augusti.

31 juli upphör försöket med trängselskatter.

”Drygt 200 nya bussar ska trafi kera direktbusslinjerna från

kranskommunerna in till City”.

Gott om plats på de nya direktbussarna

Ökat tryck på SL-trafi kenStockholm stad inför trängselskat-

ter på prov mellan den 3 januari och den 31 juli 2006. De fl esta privatbilister kommer då få betala för att åka in och ut genom tullarna. Det kommer säkert att medföra ett ökat tryck på SL-tra-fi ken. I samband med valet i septem-ber 2006 blir det folkomröstning om trängselskatterna. I slutänden är det stockholmarnas beslut som gäller. Un-der prövotiden är det SLs uppgift att tillförsäkra en ökad andel resenärer en minst lika bekväm och bra resa som tidigare.

SL startade redan den 22 augusti en rad nya direktbusslinjer, tätare tu-

rer och modernare bussar för att vän-ja resenärerna vid nya resemöjligheter inför trängselskatteförsöket. När vi ta-lar om satsningen inom SL-trafi ken är det i huvudsak inom busstrafi ken ut-ökningen sker. Tågtrafi ken är redan nästan optimerad, och därmed svår att utöka, berättar Eric. Totalt handlar höstens satsningar om drygt 100 000 nya sittplatser.

Höga miljökrav– Vi har köpt drygt 200 nya bus-

sar, varav de fl esta går på diesel. Eta-nol och biogasbussar går utmärkt att använda inom innerstadstrafi k, men i nuläget fi nns inga sådana bussar för motorvägstrafi k. SL har ändå ställt högsta möjliga miljökrav på bussar-

Erik Tedesjö, projektledare på SL är medveten om att det tar tid att förändra resvanor.

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto

: Nik

las

Car

lsun

d

7

En helt ny busslinje. En helt ny buss. Och så buss-föraren Mats Andersson som varit med i tre år. Vi följde honom på premiär-turen den 22 augusti.

Text och bild: Eva Hedberg

Mats kör på linje 747X mellan Skäcklinge och Fridhems-

plan. Det är en av 14 helt nya direkt-linjer som invigdes då, och kanske en av de roligare ur förarsynpunkt.

– Det är en trevlig sträcka. Dels är det omväxlande och dels ver-kar det fungera riktigt bra med bussfi lerna på motorvägen. Jag var orolig att det skulle bli kö-er, men det fl yter på bra och jag måste säga att jag är glatt över-raskad.

Klockan är åtta när Mats läm-nar starthållplatsen i Skäcklinge. I början av turen plockar han upp många passagerare, kanske ett sextiotal. De fl esta stiger av vid Tullinge gymnasium och Hud-dinge sjukhus. När bussen sedan svänger ut på E4:an mot Stock-holm sitter tio passagerare kvar.

Mats kör inte särskilt fort. Han håller ungefär 80 på motorvä-

gen. Han vill att det ska vara en njutning att resa, både för honom själv och för dem som åker med bussen. Som passagerare ska man kunna slappna av, tycker han.

– Och det är inte särskilt svårt i den här sprillans nya bussen, sä-ger han. Den är bekväm och än så länge fi nns det inget smuts och inget klotter som stör.

I taket framme hos Mats fi nns två bildskärmar. Den ena vi-sar den bakre barnvagnsplatsen. Den andra går igång när dörrar-na öppnas och visar hur det ser ut utanför bussen.

– Jag har fi n uppsikt över både påstigande och avstigande, säger han. Överhuvudtaget tycker jag att de har lyckats bra med säker-heten på bussen.

För fl era år sedan pendlade Mats själv dagligen till stan. Han åkte bil och det var inte alls roligt. Om han var i samma situation idag skulle han inte tveka utan absolut åka med den nya bussen.

– Det här känns jättebra. Jag tror att många fl er kommer att åka kollektivt tack vare satsning-en på utökad kollektivtrafi k. Och det vore gott för vår miljö, säger Mats Andersson. n

Foto: Jan E Svensson

Mats Andersson vill att det ska vara en njutning att resa. Som passagerare ska man kunna slappna av när man åker sin buss till jobbet.

satta under Stockholmsförsöket. För-utsättningarna för direktbusstrafi ken kan komma att förändras efter den 31 december 2006. Vissa linjer kan dras in eller ändras, beroende på resultatet av folkomröstningen.

Redan nu under hösten har upp-lägg och tider fi nslipats när progno-serna mött verkligheten. n

SL har köpt in 200 nya bussar för att klara av en anstormning av nya resenärer när trängselskattförsöket börjar i januari 2006. Det är mil-jövänliga, rymliga och bekväma bussar som kör direkt in till city under morgonrusningen.

Mats rattar nyaste bussen

na. I övrigt strävar SL efter att använ-da bussar som drivs av förnyelsebart bränsle såsom etanol och biogas, säger Eric och fortsätter:

– De nya bussarna kör direkt in till city under morgonrusningen, istället för att släppa av resenärer vid pendel-tåg, tunnelbana och bussterminaler. Det ger färre byten och går förhopp-ningsvis snabbare, samtidigt som det skapar mindre trängsel.

På eftermiddagen hämtas resenä-rerna i centrala Stockholm och körs direkt ut till kranskommunerna.

Prognoser och verklighet – Ångpanneföreningen har specia-

lister som på SLs uppdrag räknar ut i vilka områden vi ska satsa. De kartläg-ger bland annat människors reseprefe-renser, betalningsvilja och värdering-ar. Allt för att SL ska få bästa tänkbara bild av resenärens behov. Men prog-noser i all ära: verkligheten är alltid nå-gonting annat! För oförutsägbara hän-delser har vi ett 20-tal extrabussar till vårt förfogande, bussar som lätt kan sättas in i mån av behov.

– Bussar markerade med X, betyder att de kör på linjer som är speciellt in-

Folkomröstning om trängsel-skatterna i Stockholms stad hålls hösten 2006 om ett permanent införande av avgifterna.

Om stockholmarna vill införs trängselskatten permanent någon tid därefter.

Fakta:Stockholmsförsöket står för miljö-

avgifter/trängselskatt och utbyggd

kollektivtrafi k för mindre köer

och bättre miljö. Stockholms stad,

Vägverket och SL är aktörer inom

försöket. Läs mer på www.stock-

holmsforsoket.se Stockholmsför-

söket startade den 22 augusti med

utökad SL-trafi k. Den 3 januari

införs trängselskatter för bilister.

Frågor besvaras av Stockholmsför-

sökets kundtjänst tel 0771-29 29

29. Frågor om kollektivtrafi ken be-

svaras av SL Kundtjänst på tel 08-

600 10 00. n

Hela Resan nr 3 – 2005

8

Kommer du att resa mer när det fi nns 100 000 fl er sittplatser i SL-trafi ken?Miljö:

Europeisk sam-verkan vid inköp av etanolbussar

Ett konsortium har bildats för gemensamma inköp av

etanolbussar inom Europa.Syftet är att hjälpa andra

länder att börja använda etanol som drivmedel för busstrafi ken. SL har använt etanol som drivmedel för innerstadsbussar de senaste femton åren.

Det första steget är att genomföra demonstrationer av etanolbussar i olika städer, det andra steget är bildandet av ett konsortium för gemensamma inköp av etanolbussar.

Ambitionen är att konsortiet ska vara en gemensam aktör gentemot tillverkarna med en order på minst 1 000 etanolbussar för den europeiska marknaden.

Det fi nns fl era anledningar till det ökade intresset för etanol som drivmedel på kontinenten.

De globala utsläppen måste minska enligt Kyoto-avtalet, de lokala utsläppen måste minska för invånarnas välbefi nnande. Läs mer på: www.ethanolbus.com

Aziz Hassan, affärsinnehavare, 49 år

1. Hur reser du till jobbet varje dag? – Jag tar bilen.2. Använder du infartsparkering? – Nej.3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafi ken? – Nej.4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor?– Nej, jag måste ha bilen, eftersom jag dagligen transporterar varor till min affär.

Cecilia Klaus, fi lmarbetare, 38 år

1. Hur reser du till jobbet varje dag?– Jag cyklar eller tar bilen.2. Använder du infartsparkering?– Ja. Det beror på hur lättillgänglig den är. Jag bor på Lidingö, och eftersom det på grund av ombyggnader ofta är köer till infartsparkeringen, använder jag den bara ibland.3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafi ken?– Ja, men det beror i slutändan på hur vädret är. Om det är varmt och solen skiner cyklar jag. Annars blir det bil och kommunalt.4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor?– Inte i någon större utsträckning.

Lisa Larsson, skådespelerska, 25 år

1. Hur reser du till jobbet varje dag?– Jag cyklar.2. Använder du infartsparkering?– Nej, aldrig, jag bor i innerstan och använder sällan bilen.3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafi ken?– Ja., det är faktiskt mycket troligt att jag gör det. Snart är vintern här, och då kommer jag nog ta bussen i större utsträckning. Bra att det fi nns mer plats på bussarna!4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor?– Ja, det kanske blir lite mer buss i vinter, som sagt.

Text och bild: Niklas Carlsund

Lagom till skolstarten i

sattes direktbussarna i

trafi k. Totalt handlar det

om cirka 200 nyinköpta

bussar – att fördelas mel-

lan Busslink, Connex och

Swebus – som främst rullar

mellan närförorterna och

innerstan.

Fordonen drivs med mil-

jövänlig dieselteknik och

har levererats av Volvo.

– I dag fi nns så pass ut-

vecklade reningsanord-

ningar på dieselbussarna

att de inte behöver vara

dåliga ur miljösynpunkt,

säger Mats Freding, inom

marknad och försäljning

på Busslink.

Kännetecknande för de

nya fordonen är en högre

standard. Här fi nns lågen-

tré för lättare ombord- och

avstigning, luftkonditione-

ring, säkerhetsbälten, läs-

lampor, solskydd, gardiner

och den senaste modellen

av passagerarsäten. Fram

till starten utrustas samt-

liga vagnar med bland an-

nat buss-pc och kommuni-

kationssystem.

Med anledning av den

utökade trafi ken har Buss-

link rekryterat uppåt hund-

ra förare.

– Blir det slagsmål nu

om bussarna?

Mats Freding skrattar:

– Nej, men visst är det

alltid attraktivt att få köra

en ny modell! n

Text: Lena Gylfe

Utökad trafi k med buss:

Läslampor, solskydd, gardiner och lufkonditionering

De nya bussarna fördelas mellan Busslink, Connex och Swebus

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: Niklas C

arlsund

Foto: Jan E Svensson

Foto: Jan E Svensson

9

Foto: Göran S

egeholm

och följt alla testkörningar, men räknar ändå med en del skruvande.

– Leverantören Alstom har gjort vintertester, både i klimatkammare och ovanför Kiruna. Omfattande tes-ter har gjorts under olika förhållan-den, bland annat på elsystem, brom-sar, drift- och gångegenskaper.

– Vi har utvärderat Alstoms arbete och bidragit med våra erfarenheter.

Men det är först nu när tågen börjar gå i trafi k som vi verkligen får veta vad de går för, säger hon.

Förutom Johan och Laura består projektgruppen av Melker Larsson på

I mer än tre år har de arbetat heltid för att ta fram stockholmarnas nya pendeltåg. Johan Sjöholm är mycket nöjd, det mesta har blivit

som han och projektgruppen tänkt sig.

– Invigningen var en viktig milstol-pe, men vårt arbete är långt ifrån klart. Den sista vagnen levereras först våren 2007, säger Johan.

Fram till dess fortsätter de sitt ar-bete. Tekniska barnsjukdomar hör till verkligheten med nya tåg.

Laura Mayer, som ansvarar för tek-niken på SLs nya vagnar, har övervakat

Ë Det nya pendeltåget

SL och Lasse Eriksson på Citypen-deln.

Lågt golv och dubbla systemX60, det nya tåget är helt unikt i sitt slag, tekniken är dock känd och beprö-vad. De största nyheterna är de låga golven och den högre driftsäkerheten, som gör att tågen oftast ska kunna kö-ras även om någon del slutar fungera. All teknik ligger på taken, något som Laura Mayer räknar med ska förenkla underhållet.

För tågförarna är de nya vagnarna ett stort steg, inte bara ergonomiskt och säkerhetsmässigt, de tar också steget från relä- till datateknik. Lasse Eriksson på Citypendeln har sedan hösten 2004 ansvarat för alla provkör-ningar.

– En ny vagn levereras var 14:e dag och vi ska utbilda förare i samma takt. Det blir tufft, säger han.

Passagerarna ska känna igen sig i de nya tågen, samhörigheten med andra SL-fordon är tydlig. Stolarna i svår-antändligt och smutshärdigt material har samma Stockholmsmönster som de nya tunnelbanevagnarna som de-signats av Lasse Åberg. Dörrarna är blå, handtag och stolpar gula. Melker Larsson som är projektadministratör har ansvarat för kundmiljön i vagnar-na. Han har samarbetat med en rad handikapporganisationer men påpe-kar att det som fungerar för funktions-hindrade fungerar för alla trafi kant-grupper.

– Det låga insteget i vagnarna är bekvämt för alla passagerare, de ljusa

I april 2002 beställde SL 55 nya pendeltågsvag-nar. Efter många diskussioner, tester, justeringar och nya tester är nu de första tågen i drift. Pro-jektgruppen, med Johan Sjöholm i spetsen, ser sina idéer bli verklighet. Av: Gunilla Schönning

”En ny vagn levereras var 14:e dag och vi ska

utbilda förare i samma takt”.

Gänget bakom Stockholms nya pendeltåg

Drömmen om drömtågethar blivit verklighet

Melker Larsson, Johan Sjöholm, Lasse Eriksson, Laura Mayer

Hela Resan nr 3 – 2005

10

och tydliga färgerna och symbolerna underlättar inte bara för syn- och hör-selskadade, säger han. Symboler istäl-let för text på alla knappar gör dem enklare att förstå, den goda sikten och möjligheten att gå genom hela vagnen ökar tryggheten. n

Folkfest när det nya pendeltåget visades upp. Det var akrobater, gycklare, artister och naturligt-vis invigningstal och premiärtur för alla som kommit för att fi ra

tillsammans med SL.

Hela Resan nr 3 – 2005

Siffror om Stockholms nya pendeltåg, X 60● 4 miljarder investeras i tåg, reserv-delar, specialverktyg, utbildning och dokumentation● 30 år är tågets beräknade livslängd ● 55 fordon är beställda● 95 procent av tåget kan återvinnas vid skrotning● 160 km/h är tågets maxhastighet● 107,1 meter är längden på en vagn● 214,2 meter, dvs två vagnar utgör ett tåg● 230 – 240 förare på Citypendeln ut-bildas för att köra det nya tåget● 374 sittplatser fi nns i varje vagn● 530 ståplatser fi nns i varje vagn

TågfaktaTågen har datoriserade nätverk där fö-raren får all information, tågen körs dock med reglage.Tågen har en högre driftsäkerhet.All teknik sitter på taket, något som underlättar underhållet och möjliggör det låga golvet.Alla vagnar har låga golv, dvs ca 2 cm höjdskillnad mellan vagn och platt-form. Banverket gör viss anpassning av plattformar.Både passagerarutrymmen och förar-hytter har luftkonditionering.Fönstren är mörktonade för att klima-tet ska bli så behagligt som möjligt.Vagnarna har enskilda stolar med bra sikt genom vagnen.Mittstolpen vid ingångarna är placera-de något snett så att barnvagnar och rullstolar ska kunna komma in utan problem.Varje vagn har ett fl exutrymme med plats för cyklar, barnvagnar och rull-stolar. Vid första och sista dörren i var-je vagn kan ett fotsteg skjutas ut för att underlätta in- och utpasseringen.Alla vagnar har kameraövervakning och nödtelefoner.

Foto: Göran S

egeholm

11

Resenärerna får en mycket bekvämare resa med SLs nya pendeltåg som togs i ordinarie trafi k den 22 au-gusti säger Monica Swartz som var först med att test-köra tåget. Nu är hon med och leder utbildningen av 230 förare på det nya tåget.

Resenärerna kommer att gilla det nya pendeltåget. Det är bekvä-

mare och går tystare än de tidigare tågen. Inredningen är fräsch och ut-rymmet är större för bagage, cyklar och rullstolar. Och att vagngolvet vid dörrarna har samma nivå som per-rongen gör det lättare att kliva av och på, säger Monica Swartz.

Sedan 1995 arbetar Monica Swartz med att utbilda pendeltågsförare men kör emellanåt pendeltåg för att hela tiden vara uppdaterad. När Citypen-deln tog över pendeltågstrafi ken från SJ år 2000 följde hon med och sök-te till Citypendeln. Hon har stor erfa-renhet från att köra alla typer av pen-

deltåg. – Det nya pendeltåget är avsevärt

mycket enklare att köra. Arbetsmil-jön är mycket bättre. Samtidigt är alla rutiner nya. Det är ett helt annat for-don när det gäller att starta upp, kö-ra och parkera. Just handhavandet av det nya pendeltåget kommer att vara fokus under utbildningen.

Monica Swartz och ett par av hennes kolleger har genomgått en fö-rarutbildning för instruktörer hos tåg-leverantören Alstoms fabrik i Salzgit-ter i Tyskland.

Därefter har ytterligare instruktö-rer utbildats på det nya pendeltåget. Totalt kommer 230 pendeltågförare att drillas i en lagom mix av teori och praktik.

Det nya pendeltåget har genom-gått en rad tuffa tester. Bland annat genomfördes ett hastighets-test i Tjeckien och under januari 2005 pla-cerades pendeltåget i en klimatkam-mare i Wien där det utsattes för kyla ned mot minus 35 grader. n

Av Peter Nyström

Monica Swartz, premiärförare

230 förare ska utbildas

Det första pendeltåget av den nya modellen rullar nu i ordi-narie trafi k.Och mottagandet från resenärerna är mycket positivt– Oj, rena rama lyxen, säger Johan Kant.

Text och bild: Eva Hedberg

Blöt i håret efter en innebandy-match har Johan Kant precis

klivit på pendeltåget i Jordbro. Det är hans premiärtur med det nya tåget den första dagen det rullar i vanlig trafi k.

Johan har cykeln med sig. Han slår sig ner på en plats längst bak i vagnen, där det fi nns extra ut-rymme. Inte bara för cyklar, utan också för barnvagnar, rullstolar och resväskor. Det nya tåget ska vara lättillgängligt. Golvet i vagnen är i samma nivå som plattformen ut-anför.

– Kanon, tycker Johan. Här går

det ju att dra ombord en tung barn-vagn utan problem.

Ännu lättare blir det när alla plattformar är anpassade till den utskjutbara rullstolsramp som fi nns i båda ändarna av varje vagn. Då kommer rullstolsburna passagera-re att kunna ta sig av och på de nya tågen utan hjälp. Rampen fälls ut

med ett tryck på en knapp. Någon gång nästa år ska systemet vara fullt utbyggt på de nya tågen.

Än så länge är det glest mellan turerna. Det är bara ett nytt tåg i trafi k. Men i oktober ska nästa nya tåg tas i drift och därefter ska det komma två nya i månaden tills alla pendeltåg är utbytta någon gång under 2007.

Den rullstolsburne som innan dess vill resa självständigt med nya pendeltåget ska senare i höst

kunna ringa SLs kundtjänst och få besked om vilka tider de nya tågen går och vilka stationer som är till-gängliga för funktionshindrade.

Johan tittar sig omkring i tåget. Han försöker komma på något som borde gjorts annorlunda, men hit-tar faktiskt inget.

– Ha ha, jag skulle inte gjort det bättre själv. Jag gillar särskilt att luften är så bra – det blir toppen under högsommarvärmen. Hoppas att det värmer lika bra under vin-tern som det kyler nu på somma-ren. Johan tror att han för sin del skulle klarat sig bra med de gamla tågen ett tag till. Hans resväg är inte så lång.

– Men det är nog väl investerade pengar. Det betyder rätt mycket att man kan slappna av under resan. Kanske det lockar fl er att åka kol-lektivt också. n

Det känns som att åka rymd-skepp, tyckte Alma Segeholm som premiäråkte det nya tåget i måndags. – Nja, sa Johan Kant. Men i alla fall som X2000 tycker jag.

Ett lyft för resenärerna

Lyxkänsla på nya pendeln

På designföretaget Idesign i Stockholm utvecklas formen till en mängd föremål, allt från isdubbar, kontorsstolar och båtar. För tre år sedan fi ck man det prestigefyllda uppdraget att skapa formen till SLs nya pendeltåg.

Designarbetet utvecklades i nära samarbete med SLs designansva-

riga och tillverkaren i Tyskland.– Att formge ett tåg skiljer sig i

grunden inte från att formge andra föremål eller fordon, fast allting görs förstås i mycket större skala, säger industridesignern Johan Larsvall på Idesign.

Arbetet börjar med att skapa en grundform som måste anpassas till alla krav som ställs av tillver-karen. Efter att ha skissat färdigt görs en ritning i datorn, som är kopplad till en maskin som fräser ut en modell av föremålet ur ett plastämne. Minst tjugo små mo-deller av tågets framdel tillverka-

des innan den slutgiltiga formen blev klar. Arbetet utgår inte bara från form och funktion. Formen ska också fungera med befi ntliga tillverkningsmetoder och tågdelar.I december 2003 skickades de fär-diga ritningarna till tågtillverkaren Alstom. Sex månader senare fanns en första prototyp på fabriken i Salzgitter i Tyskland.

– Det var en otrolig känsla att få se tåget i verkligheten. Vi hade jobbat i över ett år med olika små modeller och på fabriken fi ck jag klättra upp på en stege för att kun-na se helheten.

Trots alla svårförenliga krav på form, funktion och färg är Johan Larsvall och hans medarbetare mycket nöjda med slutresultatet.

– Att förena alla dessa krav är ju den stora utmaningen. Det är verk-ligen roligt att ha fått vara med om att ge form åt ett tåg som kommer vara en del av den offentliga bilden av Stockholm i kanske 30–40 år.n

Av Johan Beer

Johan Larsvall, Idesign

”Vår design – en del av Stockholm”

Hela Resan nr 3 – 2005

12

Snabbspårvägen mel-lan Sickla och Avik blev en succé redan från start. Många trodde på motsatsen. Nu ska mer räls läggas till fram-gångarna. Närmast planeras en förläng-ning från Sickla Udde till Slussen. Därefter utvidgas den sannolikt norrut, till Solna. Det hela började med hotet om kollaps för Stockholm.

Text och bild: Mikael Hedlund

Det var i början av 90-talet som regeringen gav riks-bankschef Bengt Dennis i uppdrag att försöka ena

politiker av olika partifärg i Stock-holms stad. Förhandlingarna gällde enighet runt ett åtgärdspaket för att öka framkomligheten i trafi ken, för-bättra miljön samt öka förutsättning-arna för ekonomisk tillväxt i regio-nen. Hotbilden var de fl esta överens om: det skulle bli tvärstopp både i trafi ken och Stockholms tillväxtmo-tor om man inte kunde enas om en trafi kinfrastruktur som fi ck hjulen att

rulla ordentligt. En viktig framgångs-faktor för alla storstadsregioner är ju god tillgång på arbetskraft som snabbt kan ta sig till och från jobbet oavsett var man bor i länet. Eftersom de stora vägarna och spåren i Storstockholm löper radiellt, det vill säga rakt in från förorterna mot Stockholm, tvingas många ta omvägen via innerstaden för att komma till och från jobbet.

Åtgärderna som skulle göra det möjligt att förfl ytta sig snabbare kors och tvärs i länet samlades i det så kall-lade Dennispaketet. Överenskommel-sen slöts mellan (m), (s) och (fp) och innehöll en rejält upprustad kollektiv-trafi k, nya trafi kleder, bilavgifter med mera. Hela paketet var värt ca 40 mil-jarder kronor och vägprojekten skulle fi nansieras av biltullar medan investe-ringarna i kollektivtrafi ken skulle delas lika mellan staten och landstinget.

I överenskommelsen rymdes även en snabbspårväg, som skulle förena Söderort med Västerort och tunnel-banan med pendeltågen. Den skulle byggas i tre etapper, den första mel-lan Gullmarsplan och Alvik. Planer-na möttes med misstro bland boende längs den planerade bansträckningen. De protesterade ända till regeringen och menade att spårvägen förstörde deras miljö. Först i januari 1996 kunde spaden, som var en grävskopa, sättas i marken.

Ett år efter byggstarten sprack Den-nisöverenskommelsen. Då var fl era

”Utskälld och bespottad för tio år sedan – succé i dag! – nu

byggs tvärbanan ut”.

hundra miljoner kronor redan bundna i byggkontrakt och nya kritiker vädra-de morgonluft.

Nu ifrågasattes hela projektet och om trafi kantunderlaget verkligen mo-tiverade investeringen på drygt två miljarder kronor. Kritiken kom bland annat från ledande journalister och politiker: ”Stoppa vansinnnet, för få kommer att resa med den!”, hävda-de en motståndare. ”Snabbspårvägen blir en katastrof för Gröndal! Vi måste kämpa, kämpa!” hävdade en annan.

Socialdemokraten Claes Ånstrand var ansvarigt trafi klandstingsråd:

– Många såg snabbspårvägen som ett hot och att den kunde ersättas med busstrafi k istället. Men jag tvivlade aldrig. De fl esta projekten i Dennis-paketet var väldigt väl grundade, men det fanns ju inget liknande spårsystem och det gjorde det ju svårare att mo-tivera. En advokat ville till och med stämma mig!

Spårvagnarna började rulla kom-mersiellt mellan Gullmarsplan och Liljeholmen i januari 2000, samtidigt som den döptes till Tvärbanan. Under hösten samma år kunde spårvagnarna fortsätta ända till Alvik, och två år se-nare, hösten 2002, var förlängningen till Hammarby Sjöstad klar. Idag väck-

er Tvärbanan inte så många upprör-da känslor längre, inte ens i Gröndal, där köpmännen hade det lite besvär-ligt under byggtiden. Mia Apeltun vid Gröndals blommor fi ck översvämning i källaren i samband med bygget, men hon var och är fortfarande positiv:

– Vi får många kunder som kliver av i Gröndal. Jag gillar Tvärbanan, den ger bra kommunikationer för oss som jobbar här också.

– Tvärbanan är jättelyckad och Gröndal ser trevligt ut med spårvagn, lite småstadskänsla, säger Veronica Pettersson vid Lundbergs konditori.

– Den skramlar och lever om, de är inte tysta precis. Det skulle de ju vara? Trådbussar skulle vara smartare, kon-trar Frank Larsson från Ekensberg.

Tre månader efter trafi kstarten reste drygt 7 400 resenärer varje vardag med Tvärbanan. De största pessimisterna kalkylerade med ett par tusen resenä-rer per dag. Man kunde konstatera att satsningen hade lockat och fortsatte att locka till sig nya resenärer. Idag är det 34 000 resenärer som kliver på tå-gen en vardag.

Varför blev då Tvärbanan en sådan succé? Bland lovorden brukar nämnas att det är ett enkelt och smidigt trafi k-system som ger tidsvinster vid resor tvärs över länet, att den upplevs som trygg med konduktör ombord och ge-nom sin sträckning ovan jord. Räls-bunden trafi k lär också locka genom sin långsiktigt trygga och stabila ka-raktär, i jämförelse med en busslinje som kan läggas ned från en dag till en annan.

Nästa fas i Tvärbanans framgångs-saga startar sannolikt inom de när-maste fem åren, då med förlängningen från Sickla Udde till Slussen, Tvärbana Ost. Tvärbana Ost kommer att ingå i det nya och stora bostads- och arbets-platsområdet Danvikslösen vid Hen-riksdal/Lugnet. Finansieringen är in-te klar ännu men investeringen är på ca 2,3 miljarder kronor och innefat-tar även en upprustning av Saltsjöba-nan, som länkas ihop med Tvärbanan och trafi keras med spårvagnar. 2010 är

Tvärbanan – en vinnare i längden

Ë Spårsatsningar

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: Monica S

trandell

1313

det dags för nästa tänkbara expansion, norrut. Då frigörs statliga infrastruk-turpengar för etappen mellan Alvik och Solna. Blickar man ännu djupa-re in i spåkulan framträder bilden av den ursprungliga visionen: den så gott som kompletta ringlinjen med spår-vagn runt innerstaden i formen av en hästsko.

– Från Solna förlängs den då till Universitet och Ropsten. Då når Tvär-banan alla radiella stråken i ett halv-centralt läge, berättar John Odhage, SLs projektledare för Tvärbanans ut-byggnad.

Arbetsnamnet på det första försla-get till Tvärbanan var Hästskospår-vägen. Hästsko, för lycka och tur åt Stockholmarna? n

Källor: Pressklipp Spårvägsmuseet, “Tvärbanan – spårvägens återkomst i Stockholm” av Thomas Johansson

Tillväxt på räls

Spårtrafi k med tunnelbana och pendeltåg är bäst för tillväxten i

stockholmsregionen och det borde återspeglas i fördelningen av de stat-liga bidragen. Det hävdar Stockholms Handelskammare i sin rapport “På spåret – lönsamma kollektivsats-ningar i Stockholm” (feb. -05).

Idag fi nansieras långväga spår-trafi k till 100 procent av staten, medan den kortväga, regionala tra-fi ken får bidrag på upp till 50 pro-cent. En anledning till det är, enligt Handelskammaren, en underskatt-ning av de samhällsekonomiska vinster som ny spårtrafi k kan ge Sveriges tillväxtmotor Stockholm. Tre nämnda exempel på spårinves-teringar som bör läggas in i statens investeringsplan om 100 miljarder kronor för järnvägar fram till 2015 och/eller ges möjlighet till andra fi -nansieringssätt är: tunnelbana mel-lan Akalla och Barkarby, pendeltåg mellan Solna C och Barkarby samt att snabbspårvägen norrut byggs som tunnelbana. Det konstateras vidare att inves-tering i buss-trafi k på allmän gata är billigast men teknikens utveckling, bland annat med förar-lösa tunnelbane-tåg, gör spårtra-fi ken till vinnare i längden. n

Olivia Hultman från Skogås reser för första gången med Tvärbanan och ska besöka mammas jobb i Alvik tillsam-mans med pappa Magnus.

– Vi får många kunder som kliver av här. Jag gillar Tvärbanan och den ger bra kommuni-kationer för oss som jobbar här också, säger Mia Apeltun, Gröndals blommor.

– Gröndal är mer tillgängligt nu och ser trevlig ut med spår-vagn, lite småstad-skänsla, säger Ve-ronica Pettersson vid Lundbergs konditori i Gröndal.

– Tvärbanan skramlar och lever om, de är inte tysta precis. Det skulle de ju vara? Trådbussar skulle vara smartare, säger Frank Larsson från Ekens-berg.

Nästa år planeras byggstart för Citybanan, eller Mälar-tunneln som den också kall-las. När den står färdig 2011 fi nns det gott om utrymme för såväl fjärrtåg som pendel-tåg. Trafi kutbudet kan därför öka rejält. Med ytterligare två spår kan pendeltågen gå var tionde minut i stället för som i dag var femtonde minut. Detta är ett av många projekt som ingår i SLs lång-siktiga planering.

– Vi har tagit fram en vision som vi-sar hur vi vill att trafi kutbudet ska utvecklas långsiktigt. Syftet med vi-sion 2015 är att vi vill vara mer tyd-liga med att berätta var vi vill bygga ut trafi ken och förbättra för rese-närerna i regionen. Vilka projekt som står på tur. Men också att våra resenärer ska få veta hur vi ser på den framtida kollektivtrafi ken, sä-ger Helena Sundberg, planerings-direktör på SL.

Varje dag reser 650 000 stock-holmare med SL. Totalt gör länets invånare 400 miljoner resor per år. Mer än 90 procent av länets invå-nare reser med SL åtminstone nå-gon gång under ett år. Prognoser pekar också på att Stockholms be-

folkning ökar med motsvarande ett Malmö vart femtonde år. Detta kommer att leda till nya resenärer med nya behov.

– Vi tittar ständigt på våra rese-närers resmönster och gör juste-ringar. Framtidens trafi k ställer nya krav på oss. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den befi ntliga trafi ken och de som reser med oss redan i dag.

– Vi måste göra resandet för dem snabbare, attraktivare och enklare, säger Helena Sundberg.

SLs långsiktiga planering hand-lar främst om att se över stomtrafi -ken, öka turtätheten, förstärka be-fi ntliga linjer och öka kapaciteten på många håll. Här är några stom-linjer som kommer att starta inom de närmaste fem åren:

Linje 471 till Nacka.Linje 474 till Värmdö.Linje 179 förlängs till Täby.Linje 173 Skarpnäck-Skärholmen uppgraderas till stombusslinje.

Ett högprioriterat projekt är Mälartunneln. Där tas det första spadtaget 2006 enligt planerna och trafi ken beräknas vara i gång 2011. – Det innebär inte bara att vi kan

öka turtätheten, det blir även två nya pendeltågsstationer i Stock-holms innerstad och dessutom förbättras pålitligheten i hela pen-deltågstrafi ken, förklarar Helena Sundberg.

Pendeltågsförbättringar– Standarden på Nynäsbanan är mycket eftersatt. I dag kör vi på en-kelspår vilket innebär längre resti-der och faktiska störningar i hela pendeltågssystemet. – Där planeras i ett första skede fl er mötesspår som på sikt ska leda till dubbelspår.

Några andra projekt som du vill lyfta fram?– Fortsatt utbyggnad av Tvärbanan. Vi får ofta frågan om inte fl er spår-vagnslinjer ska byggas ut. Det är roligt att Tvärbanan är uppskattad samtidigt som det löser ett stort behov av tvärförbindelser mellan västra och södra Stockholm. Nu är planen att i ett första skede bygga ut sträckningen från Sickla udde till Slussen och koppla ihop det med Saltsjöbanan, säger Helena Sund-berg. n

Text : Peter Nyström

Citybanan/Mälartunneln

Framtidens trafi k ställer nya krav

Hela Resan nr 3 – 2005

14

Realtidsprojektet är ett av många pågåen-de förbättringsarbeten inom SL-trafi ken. Pro-jektledaren Jan Stridh tror att en kraftig för-bättring kommer att ske inom ett par år vad gäller informationen till resenärerna.Av: Per Eklöf Foto: Göran Segeholm

Idag fi nns det inget centraliserat system för att hålla koll på alla enheter i SL-trafi ken. Men när vi väl lotsat realtidsprojektet i hamn

ska både resenärer och trafi kpersonal

kunna få information i realtid om tra-fi kstörningar eller om till exempel tid-tabellens avgångstid fortfarande gäller för en buss, säger Jan Stridh.

Realtidsplattformen är det magiska redskap som ska förverkliga denna vision. Enkelt uttryckt är det en data-bas eller en programvara för datorer som heter Pub Trans som utgör real-tidsplattformen. Det svenska företa-get Hogia är det som håller på att ta fram det. Dataprogrammet kommer att matas med information från hela SL-trafi ken och via skyltar, internet, mobiltefoner, högtalare och så vidare ska rätt information sedan nå den som berörs.

Realtidsplattformen kommer att ha full koll på hur trafi ken från bör-jan är planerad, exakt var alla fordon

Ë Just Nu

befi nner sig just nu – både spårbundet och bussar – och hur de förhåller sig till den planerade trafi ken och tid-tabellen, vilka förseningar som fi nns och hur passningar mellan olika tra-fi kslag och fordon fungerar, säger Jan Stridh.

Det nya centraliserade datasyste-met kommer successivt att tas i drift och förhoppningsvis vara helt klart under år 2007. Hittills har det till ex-empel blivit försenat med nio måna-der på grund av att tillverkaren av da-taprogrammet, Hogia, tog sig vatten

över huvudet när de skrev kontrakt med SL.

– Hogia var lite väl snabba med att skriva kontrakt utan att ha full kon-troll på vad alla justeringar av deras system åt SL skulle innebära rent tidsmässigt, säger Jan Stridh.

Hogia hade tidigare sålt sitt data-program till ett fl ertal andra trafi kfö-retag, som till exempel Västtrafi k och Skånetrafi ken, men leveransen till SL är deras hittills största och SLs krav har varit höga. Förseningen gjorde att SL tvingades utlösa ett i kontraktet in-

Jan Stridh:

”En kraftig förbättring sker inom ett par år”

”Realtidsplattformen är det magiska redskap som ska

förverkliga vår vision”.

DatabasenSatsningen på trafi k-upplysning i realtid gör det lättare för resenärerna att planera sitt resande. Det underlättar också SLs egen planering, information och uppföljning av trafi ken. Totalt berörs cirka 7 500 medarbetare. Realtids-systemet, summan av en serie befi ntliga system, blir ett av de mest omfattande tekniska system som SL har.

Hela Resan nr 3 – 2005

I llustration: Magdalena W

ennberg Lavebratt

15

skrivet vitesföreläggande mot Hogia, men enligt Jan Stridh förlorade ändå SL mer på förseningen än vad vitet kunde kompensera. I slutet av augusti levererades den första versionen av plattformen.

– När vi startade realtidsprojek-tet funderade vi över om det var vet-tigt att koppla ihop alla befi ntliga sys-tem som fanns och komplettera med vissa nya eller om det skulle köpas in ett helt nytt.

– För ett par år sedan fanns det till exempel tre kommunikationssystem för busstrafi ken vilket gjorde att bus-sar inte kunde fl yttas mellan södra och norra Stockholm, inom spårtra-fi ken är det fortfarande en djungel med ett system för den gröna linjen, ett för den blå och så vidare, berättar Jan Stridh.

Man kom fram till att det var ett helt nytt system som gällde. Många av de system som fi nns idag går inte att modernisera, de är helt enkelt för gamla. Men en del system, som till exempel signalsäkerhetssystemen, kommer att kopplas upp mot det nya centralsystemet.

Projektets kanske största utmaning är och har varit att koppla samman de olika systemen, sammanlagt är det kanske 50 kopplingar som ska fung-era.

De två delar i realtidsprojektet som kommit längst är installationen av så kallade pratorer på pendeltågsstatio-ner och arbetet med reseplaneraren som lanserades i mitten av juni.

– Vi har delat in vårt arbete med realtidsplattformen i fyra faser och den första som innefattar delar av datasystemet från Hogia ska komma under hösten, säger Jan Stridh.

Fas 2 som handlar om hantering av avvikelser och störningar i trafi ken ska Hogia leverera sex månader senare. Ytterligare ett halvår därpå är det dags för Fas 3 – den egentliga realtidsfasen – och när den fasen är genomförd ska det gå att veta var alla tåg och bussar befi nner sig i realtid.

Ett halvt år för testning och utvär-dering gör att de olika faserna inte kommer att kunna driftsättas ome-delbart utan med minst sex månaders förskjutning efter leveransen av syste-men.

Information, när du behöver denTrött på att inte veta när bussen kommer? Irriterad över att inte få reda på varför tunnelbanans gröna linje plötsligt drabbats av förseningar? Av Peter Nyström

För att bli bättre och snabbare på att upplysa resenärerna om störningar arbetar SL nu med att införa ett informationssystem i re-altid. Det kommer att innebära att resenärerna har tillgång till färsk information om hela resan, oavsett var de är och vilken tid på dygnet det är.

Realtidssystemet är ett av fl era projekt som SL arbetar med för att alltfl er resenärer ska ställa bilen och välja att åka kollektivt. Med det nya systemet kommer resenärerna att få information om

när bussen eller tåget verkligen går. Det är inte alltid detsamma som tidtabellen anger. Resenärer-na kommer också att få informa-tion om störningar i trafi ken, såväl före som under resan.

– Den nya tekniken gör att vi kan jämföra ett fordons position med var det borde vara enligt turlistan. Denna information kan vi snabbt ge våra resenärer genom SL Kundtjänst, våra trafi kinforma-törer, webben, skyltar, högtalar-system och talsvar, säger Bengt Karlstrand, projektansvarig för JustNu-projektet på SL.

SL håller också på att installera ett gemensamt radiosystem för samtliga bussar. Tillsammans med en bussdator kommer det att innebära en rad för bättringar för både resenärerna och persona-len. Bussförarna kan koncentrera sig på körning då bussdatorn via automatiska och digitala skyltar meddelar destination och nästa hållplats. Resenärerna kommer i framtiden att få besked om störningar även i angränsande spårtrafi k. n

Andra fördelar som resenärerna kommer att märka är ”garanterade byten”. Det innebär att en buss ska vänta in en annan buss eller ett pendeltåg. Via en skärm får föraren veta om det är en försening och om han eller hon ska vänta eller inte. SL har även en ny version av reseplaneraren som fi nns på SLs webbsida sl.se.

Reseplaneraren informerar om hur resenären ska ta sig från ett ställe till ett annat och hur lång tid resan kommer att ta. Den nya versionen innehåller ett komplett kart- och adressunderlag för hela länet. Du ska kunna klicka på en elektronisk länskarta eller ange en adress för att få reda på resvägen.Merparten av projekten som ska förenkla och förbättra resandet kommer att införas löpande under 2005–2007.

– Den arbetsmetod vi använder i realtidsprojektet bygger på noggrann planering.

Likaså testar vi så noga vi kan syste-men innan de sätts i drift.

Den nya reseplaneraren började vi till exempel prova redan i december förra året. Den 16 juni sattes den i drift, berättar Jan Stridh. Effekten av processmetoden som projektet arbe-tar enligt är att även om det går lång-samt i början så ska det gå fort och rätt på slutet.

Det är bara att hålla tummarna för att sjösättningen av SLs hittills största satsning på ett komplicerat datasys-tem rullar på någorlunda smärtfritt nu när det kommit in i genomföran-defasen. Projektledaren Jan Stridh, med en civilingenjörsexamen i data-teknik och mångårig erfarenhet från bland annat Ericsson av utveckling av komplicerade datasystem, verkar dock inte orolig.

– Jag har inte misslyckats med nå-got projekt tidigare och jag tänker inte göra det den här gången heller, säger Jan Stridh. n

Jan Stridh är projektledare för Realtidsprojektet som ska koppla sam-man alla trafi ksystem i ett. Dataprogrammet kommer att matas med information från hela SL-trafi ken och via skyltar, internet, mobiltele-foner och högtalare föra den vidare till både vår personal och våra resenärer. ”Bland de viktigaste faktorerna i lyckade projekt är rätt person på rätt plats – vi är ett bra team.” säger Jan.

Hela Resan nr 3 – 2005

16

Hård konkurrens om nöjda kunder

SL-trafi ken – det är en yrkeskår bestående av uppemot 13 000 personer som tillhandahåller en service som en miljon människor är beroende av dagligen. Trots det har kollektivtrafi ken ”imagepro-blem”. En förklaring kan vara att det saknas en känslomässig relation – kollektivtrafi ken är helt enkelt ”osexig” jämfört med hårt lanserade

produkter såsom glass, schampo el-ler bilar. Inte nog med det. Även om de själva tycker att kollektivtrafi ken är toppen, visar undersökningen att de fl esta intervjuade tror att andra inte är nöjda med kollektivtrafi ken. Men kanske börjar det svänga. En Gallup-undersökning visar att Stockholms länsinvånare anser att SLs upplevda lyhördhet förbättrats sedan förra året, det gamla myndig-hets-SL har blivit mer av ”Mitt SL”.

Det som SLs resenä-rer värderar högst är en resa som är snabb, trygg och enkel, pris-värd och pålitlig. Och att företaget är lyhört.Text: Niklas Carlsund/Lena HedFoto: T.Alvreten

En undersökning som utförts av Ipsos-Eureka i våras visar vad SLs kunder värderar högst. Företaget Ipsos-Eur-

eka har kunder som Microsoft, ICA, Electrolux och Cap Gemini och fi lia-ler i hela världen. Att undersöka kun-ders värderingar på olika marknader är deras specialitet. Företaget genomför bland annat branschorganisationen SLTF:s kollektivtrafi kbarometer – en undersökning som visar vad svensk-arna tycker om sin kollektivtrafi k.

Enligt undersökningen ger sats-ningar på snabbhet, trygghet och en-kelhet störst utslag i resenärernas be-tygsättning. Prisvärdhet och lyhördhet är också viktigt liksom pålitlighet.

Snabbt, tryggt och enkelt. Det är alltså ledorden framför andra för hur SL-trafi ken bör marknadsföras, och det som SL ska satsa mest på, om man ska tro undersökningen.

Situationen visar sig vara det som styr om man väljer SL, cykel, prome-nad eller bil. Bilen är idag ett nödvän-

digt komplement till kollektivtrafi ken för många. Ibland kan den till och med vara bättre; som vid matinköp och skjuts av barn.

SL bör satsa på att föra ut budskapet om de situationer när bussen eller tå-get faktiskt är bäst – vid jobbpendling, om man ska på fest och inte vill köra, till exempel.

I Göteborg har man undersökt kol-lektivtrafi kens marknadspotential.

Djupintervjuer med 450 götebor-gare visade att hela 22 procent av alla genomförda bilresor hade kunnat ske med kollektivtrafi ken istället för bilen.

Enligt beräkningar skulle Västtra-fi k kunna öka den årliga intäkten med 228 miljoner kronor, om man fi ck dessa 22 procent att använda kollek-tivtrafi ken istället.

Hur mycket det skulle bli för Stockholms del går bara att spekule-ra i, men precis som i Göteborg hand-lar det naturligtvis om stora summor. Förutom miljövinsten i att fl er reser kollektivt skulle det alltså leda till stör-re intäkter, som i sin tur kan användas för kvalitetshöjning av kollektivtrafi -ken.

Konsten är att få vane- bilisten att välja kollektivt

Ë Fler kunder

”80 procent av de intervjuade ansåg att det är bra för

miljön att de åker bil”.

Bilister och vanorI samband med att SL förra året

kontaktade privatpersoner och

företag för att rekrytera nya kol-

lektivresenärer ställdes även ett

antal frågor om resvanor.

● Av bilisterna uppgav hälften att

de sparar tid genom att åka bil.

● 80 procent ansåg att det är bra

för miljön att de åker bil.

● 39 procent tyckte inte att de

hade en lämplig infartsparkering.

Att satsa på att rekrytera ”vanebilis-ter” till kollektivtrafi ken kan alltså vara ett bra drag.

Det arbetet har SL redan inlett ge-nom kontakter och erbjudanden till nyinfl yttade i Stockholms län och ge-nom samarbeten med arbetsgivare i länet, som får möjlighet att subventio-nera busskort till sina anställda.

Det senare vinner både arbetsgiva-ren och den anställde på, företaget får goodwill och behöver dessutom inte hålla med lika många parkeringsplat-ser och den anställde resenären får en förmån.n

Hela Resan nr 3 – 2005

17

Ulf Perbo har sitt dagliga arbete hos Bil Sweden som är bilindustrins och försälj-ningsföretagens informa-tionskanal mot samhället och media. Han menar att det ibland målas upp en konstig motsättning mel-lan den kollektiva trafi ken i form av buss, pendeltåg, t-bana – och bilismen.

Av: Anders Hedin

SL har täckt in godbitarna. Myck-et lönsamt och hög beläggning,

vilket ger miljömässiga vinster. Kol-

lektivtrafi ken är frekvent, tät och bra – under rusningstrafi k om man ska in till city. Söker man tvärförbindel-ser, vill man resa utanför rusningstid, ja då blir det genast sämre, säger Ulf Perbo.

Ulf menar också att det handlar om att öka säkerheten i samhället – vem vågar åka kollektivt på kvällen? Man tar till exempel hellre bilen och häm-tar ungarna från innebandyn, än låter dom åka buss och kanske få vänta i 20 minuter på en enslig hållplats.

– Här menar jag att SL borde ta ett ansvar för att förbättra tryggheten i kollektivtrafi ken utanför rusningsti-derna – också genom att utöva på-tryckning på politikerna.

– Tittar man dessutom på trafi knä-tet står det klart att de platser man vill åka till – och från – på kvällstid, där fi nns överhuvudtaget ingen kollektiv-

trafi k.Även affärsmässigt och miljömäs-

sigt anser Ulf Perbo att kollektivtrafi -ken på kvällar och helger är en tvek-sam historia. Då är det betydligt färre passagerare att fördela kostnader och utsläpp på. Att kollektivtrafi ken se-dan också har rättviseaspekter är en annan sak. Med nya bilar och den senaste reningsutrustningen blir det också svårare att räkna hem miljövin-ster med busstrafi k. Ulf Perbo:

– Den oöverträffade fördelen med bil är att jag kan resa när jag vill, vart jag vill och varifrån jag vill. Samtidigt är det självklart bra om kollektivtrafi -ken ökar i omfattning genom att den blir bättre och mer attraktiv. Men att försämra för bilismen i syfte att göra kollektivtrafi ken mer lockande – det är defi nitivt fel väg att gå! n

Marianne Scheja, manus-författare, regissör, skåde-spelare och relationspeda-gog: var under sommaren aktuell som Emils mamma i en teateruppsättning av Emil i Lönneberga som spelades i somras på Ar-mémuseums innergård.

Text och bild: Niklas Carlsund

Som innerstadsbo promenerar Marianne helst till sitt jobb, men

hon tar ofta pendeln då hon ska träf-fa vännerna i förorten eller på landet.

– Jag kommer ursprungligen från Halland, men fl yttade till Stockholm redan då jag var 20 år. Här utbildade jag mig till sjuksköterska, fast ganska snart insåg jag att jag ville göra något mer utåtriktat.

Marianne sökte till en teatersko-la i New York och blev antagen. Där stannade hon i fem år. Väl hemma i

Stockholm igen gifte sig Marianne med konsertpianisten Staffan Sche-ja. De fi ck två barn, dottern Rebecca och sonen Leonard.

– Så småningom började jag läsa litteraturvetenskap på Universitetet och så kom jag in på Dramatiska In-stitutet, där jag gick en manusutbild-ning.

Sedan dess har Marianne fi gure-rat i en mängd olika fi lm- och teater-sammanhang. Till exempel har hon skrivit, spelat i och skrivit manus för ”Skilda världar”. Tre egna teaterföre-ställningar har hon hunnit med att regissera också, därav ”Vem styr mu-sen”, i vilken hon framför tolv olika kvinnoporträtt. Under våren har hon spelat titelrollen i ”Donna Juanna”, där Marianne spelar dotter till Don Juan. Bägge föreställningar har fått bra kritik och börjar gå på Odentea-tern till hösten igen.

– Jag har jobbat med en uppsätt-ning av Emil i Lönneberga. Jag spe-lade Alma, Emils mamma och jag har fått bräka på småländska, jättekul!

Uffe Larsson spelade pappa till Emil. Marianne menar att Astrid Lind-

gren betyder mycket för svenskarna, eftersom hon tar oss tillbaka till barn-domen på något vis.

Hon berättar att hon älskar fi lm, teve och teater. Men på sikt vill hon hålla på med något mer beständigt; och att hjälpa människor har alltid le-gat henne varmt om hjärtat. Därför har hon utbildat sig till relationspe-dagog på CTI (Center för tidiga in-satser). I stort sett går hennes metod ut på att lära folk att acceptera varan-dras olikheter så de lättare kan leva med varandra.

– Jag tycker ”relationskunskap” är urviktigt, varför har vi inte infört det som ett ämne i skolorna? Jag har hört

att det är på gång, hoppas verkligen det blir av!

På den tiden då Marianne arbe-tade som redaktör på Strix Televi-sion, som ligger vid Södra Hammar-byhamnen, använde hon Tvärbanan varje dag. Den är urskön att åka, tyck-er Marianne; bekväm, tyst och my-sig. Nuförtiden både bor och arbetar Marianne i innerstan, och hon brukar promenera eller ta cykeln till sina ar-betsmöten.

– Däremot tar jag och familjen of-ta pendeln när vi ska utanför stan, till exempel till våra vänner i Upplands Väsby. Det går jättefort – särskilt när det är rusningstrafi k. Då tjänar man verkligen på att ta pendeln! n

Marianne Scheja, skådespelare, 44:

”Pendeln är perfekt vid rusnings-trafi k!”

Ulf Perbo, vice vd Bil Sweden:

”Dagens individuella trend talar för bilen”

Ulf Perbo tycker att kollektiv-trafi k på kvällstid och helger är tveksamma både ur miljö- och affärsmässig synpunkt.

När Marianne Scheja arbetade i Södra Hammarby-hamnen åkte hon Tvärbanan varje dag.

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: T. Alvreten

18

Mycket att förbereda inför Resekortet

SpärrarSpärrarna byggs om våren 2006.

UtrustningÅterförsäljarnas utrust-ning levereras till SL hös-ten 2006.

Resekort20 000 testkort levereras våren 2006.

AutomaterBiljettautomater installe-ras på stationerna våren 2006.

Med införandet av Resekortet i trafi ken 2007 får personalen, som administrerar försäljningen, ett nytt system att arbeta med. Just vilka förändringar det innebär för arbe-tet och hur nya rutiner ska utformas tittar nu SL Marknad på. I spet-sen för detta går Sara Broberg.

Av: Lena Gylfe Foto: Hasse Fridén

S L är i full färd med att kart-lägga vilka konsekvenser det nya smarta Resekortet får, bland annat ses affärsreglerna

och arbetssätt över, liksom vilket stöd personalen behöver.

– Vissa av våra arbetsuppgifter för-ändras; vi kommer inte att skicka ut biljetter till våra försäljningsombud som vi gör i dag, i stället är det smar-ta kort som ska fi nnas på våra försälj-ningsställen. Initialt ökar Resekor-tet kraven på kundservice, säger Sara Broberg och exemplifi erar: Var ska vi

ha personlig service, och till vilken grad?

För att möta dessa frågor har mark-nadsenheten förstärkts med en person som arbetar med utveckling av kund-serviceområdet.

Sara pekar även på de juridiska vill-kor som uppstår kring kortets använ-dande: Hur länge ska det gälla, och vad händer om man tappar bort det? Villkoren måste resenären få informa-tion om när denne börjar använda sitt Resekort.

– Projektet syftar till att utveck-la verksamheten så att vi kan utnytt-ja möjligheterna i systemet, samtidigt som personalen ska känna sig trygg i de nya arbetsprocesser och rutiner som skapas.

Under nästa år påbörjas internut-bildningar och framöver involveras medarbetarna mer och mer i testerna kring Resekortets betalsystem.

Sara blickar ned i sina papper:– Visst kan det kännas litet osynligt

det vi gör, men där är mycket att för-bereda och analysera. Resultatet ska ju vara känslan att ”det bara rullar på”. Därför är det full fart, och jag tycker ar-betet är jättekul! n

”95 procent av Hongkongborna har ett resekort och närmare 300 företag där har

kortet som betalningsmedel”.

Sara Broberg arbetar med projektet som innebär stora förändringar i biljetthanterin-gen framöver.

Hela Resan nr 3 – 2005

BussarInstallation av utrustning i bussarna klart hösten och vintern 2006.

Ë Just Nu

19

Införandet av SLs nya betal-system innebär till stor del ändrade arbetsuppgifter för medarbetare ute i trafi ken. Tekniken kommer att ändras radikalt vilket innebär annan utrustning och följaktligen även andra arbetssätt.

Av Jan E Svensson

De fl esta arbetsuppgifter kom-mer att innehålla mycket mer

kundkontakt än idag. För att invol-vera fl er bjöd projektet Resekor-tet in till information med efterföl-jande buffé tisdagen den 10 maj 2005.

I första hand ville man informera facket och entreprenörerna om de förändringar som kommer för medar-betarna. Man ville även ge deltagarna möjlighet att se och bekanta sig med utrustningen i verkligheten.

Utrustningen som visades var en mock-up (attrapp) för kortläsare på automatspärrar samt en biljettutrust-ning för buss och en kortavläsare.

Inbjudna var fackliga representan-

ter, entreprenörer samt vd från res-pektive entreprenör.

Programmet innehöll en presenta-tion av vad projektet innebär för med-arbetare, resenärer och SL, och en presentation av hur Västtrafi k arbetar med bussdatorn i bussarna, samt en presentation och diskussion om hur de arbetar med Octopus card i Hong-kong.

Därefter vidtog en bussfärd med en buss som var utrustad med buss-dator till station Rådhuset och visning av mock-upen. Eftermiddagen avslu-tades med en gemensam, italiensk buffé i Blåsut..n

Nytt betalsystem

Information runt Resekortet

För sju år sedan lanserade Hongkong ett resekort av den typ som SL ska införa. I dag är resekortet en succé. Hela 95 procent av Hong-kongborna mellan 16 och 65 år har ett kort och närmare 300 företag har valt kortet som betalningsmedel.

Av Peter Nyström

Framför allt har kortet gjort resan-det betydligt smidigare för de 2,3

miljoner passagerare som dagligen reser kollektivt. Några köer, vare sig när det gäller att passera spärren eller ladda sitt kort i en automat, förekom-mer inte i någon större utsträckning, säger Åke Lindström, projektledare på SL.

Hongkongs betalsystem är framta-

get av australiska ERG, samma leve-rantör som SL använder sig av. Därför har SL på plats studerat hur betalsys-temet fungerar och hur resenärerna upplever resekortet.

– Det nya kortet kräver att det hålls stilla under bråkdelen av en se-kund. Tidigare var det tvärtom då kor-tet skulle dras genom en skåra. Detta kräver ett förändrat beteende, förkla-rar Åke Lindström.

– Största nyttan är givetvis att be-talningen blivit enklare och resan smi-digare. Men det har också lett till att man med hjälp av det nya betalsyste-met kan bygga en mer personlig re-lation.

I Hongkong fi nns det i huvudsak två typer av kort för den vanlige resenä-ren.

Det är det personliga kortet som många Hongkongbor kopplar till en

automatisk uppladdning. Den som väl-jer autoload har gett sitt tillstånd till en bank att ladda kortet med pengar när de sinar. Kortet går att spärras och an-vändas till en rad andra betalningar.

Även det opersonliga kortet kan användas till att betala annat än resor men det går inte att spärras.

Resekortet i Hongkong har lett till att fuskåkning inte är så vanligt. Det beror bland annat på att färdbevisen läses av vid både inpassering och ut-passering, kontroller är vanliga och böterna höga.

Till sist, i Hongkong duggar olika ra-batterbjudanden tätt. Dessa kommer från partner och erbjuds genom ra-battmaskiner.

Kommer det att erbjudas oss stock-holmare?

– Det vore roligt. Vi kanske ska pra-ta med de kommuner som vi servar med trafi k och med landstinget som ansvarar för sjukvården, säger Åke Lindström.n

Sju år sedan premiären i Hongkong

Trogna resenärer belönas

FaktarutaDet smarta resekortet, som blir verklighet i SL-trafi ken 2007, har fl era fördelar för både re-senärer, medarbetare och för SL. Resenärerna får bland annat enklare att köpa och betala bil-jetten, smidigare inpassering vid spärrar, möjlighet till autogiro, förlustgarantier och förmåner. SL-trafi kens personal får en en-kel, säker och korrekt avläsning av biljetten, varuvärdet i förar-kassorna minskar (och därmed rånrisken), man får mer mo-derna arbetsverktyg och bättre förutsättningar att ge personlig service. SL får förhoppningsvis fl er och mer nöjda resenärer och nya intäkter liksom ökad kunskap om resvanor. Andra städer som har smarta kort, det vill säga resekort med datachip, är till exempel: Hongkong, Lissabon, London, Paris, Singapore, San Fransisco och Helsingfors. Även Göteborg håller på att in-föra kortet och i Oslo planerar man att gör det samma.

Hela Resan nr 3 – 2005

Frågor och svar om SLs resekort

Hur kommer automatspärren att se ut? Dagens spärr kommer att fi nnas kvar men utökas med en kortlä-sare i form av en platta, ungefär lika stor som en pocketbok.

Vad händer när man går igenom spärren? För att passera spärren hål-ler man kortet några centimeter över läsaren. Men för att försäkra sig om att avståndet inte blir för långt kommer SL att uppmana resenärerna att lägga kortet mot läsaren.När det fi nns en giltig biljett på kortet lyser en grön lampa och spärren öppnas. Om inte lyser en röd lampa och spärren för-blir stängd. Det fi nns även en gul lampa som kommer att lysa för periodbiljetter som håller på att gå ut.

Hur kommer biljetterna att se ut? Biljetterna är elektroniska och läggs in på SL-kortet med två un-dantag. Det ena undantaget är när resenären inte har Resekor-tet och betalar kontant ombord på bussen och får en enkelbiljett i papper. Det andra undantaget är när resenären inte har Resekortet och betalar kontant i den beman-nade spärren och får en magnet-kodad enkelbiljett i papper.

Hur hanteras omstigning mellan trafi kslag med biljett som köpts kontant ombord på bussen? Kunden får en pappersbiljett vid kontant betalning ombord på buss, vilket innebär att övergång-en mellan trafi kslag måste kon-trolleras manuellt av trafi kperso-nalen.

Foto: Jan E Svensson

LanseringLansering sker hösten 2007.

Tomas Sundel demonstrerar den nya biljettutrustningen.

20

Ë Historik

På spaning efter den järnväg som fl yttDet gamla stations-huset vid Stocksund planeras nu att säljas av Danderyds kommun. Hela området har sedan sekelskiftet har varit knutet till järnvägen.

Text och bild: Niklas Carlsund

Själva stationshuset som är Q-märkt, är byggt 1905 och ar-kitekten är Sigfrid Cronstedt. Han var ofta anlitad av järnvä-

gen och har också ritat järnvägsverk-städerna i närbelägna Mörby och ett antal av Roslagsbanans väntkurer.

Många av hans byggnader, bland annat Stocksunds stationshus, är in-spirerade av nationalromantiken, sti-len som då var på modet. National-romantiken tog inspiration av forna dagars byggnadsstilar och attribut, såsom fornnordiska mytologiska fi gu-rer: ormar, drakar och Tors hammare. Träfjäll och småspröjsade fönster var stilknep man också använde sig av.

Tiderna förändrasSjälva byggnaden har inte föränd-

rats särskilt mycket, förutom att klock-an saknas. På översta våningen bodde stationsmästaren på sin tid, numera bor privatpersoner där. I undervåning-en fanns en väntsal ända in på 1990-talet.

Numera hyrs undervåningen av or-ganisationen Klart Skepp, som driver gymnasieskola med marinteknik och marinbiologi på schemat.

När man går runt i det öde området en kall vårdag, kan man inte tro att det förr i världen sjöd av aktivitet här. Men så sent som på 50-talet, berättar Claes-

Åke Julander och Ulla Assarsson-Ek-löw, var det mycket mer liv och rörel-se här. Det fanns en kiosk där många av Stocksunds ungdomar samlades för att umgås och stämma romantiska möten med varandra.

– Tjänstemännen träffades här på morgonen i väntan på tåget som skulle ta dem till jobbet i stan - iför-da rock och hatt, som tjänstemännen hade på den tiden. Stocksund, precis som grannen Djursholm, är än idag ett tjänstemannasamhälle, fast idag har inte många rock och hatt, konstaterar Claes Åke.

Stockholm-Rimbo Järnvägar - SRJRoslagsbanan var nedläggnings-

hotad på 70-talet. Många var de som försvarade denna anrika järnväg - för-ståeligt nog. Roslagsbanan är inte bara en förutsättning för alla som dagligen pendlar mellan Roslagen och Stock-holm, sträckan rymmer dessutom en hel del kulturhistoria.

Järnvägen, som då hette Stock-holm-Rimbo-Järnvägar AB (SRJ), in-vigdes 1895 och var faktiskt en av de första i världen som var elektrifi erad. Vid Stocksunds station låg det kolel-dade elverket alldeles vid vattnet. Till hamnen nedanför kom ångsluparna med kol och ved till elverket, som i sin tur producerade el till loken. Idag an-vänds elverket till undervisningsloka-

ler för nämnda gymnasieskola.SRJ byggdes främst som böndernas

och industriernas distributionskanal, men mycket snart använde sig geme-ne man av tågen.

Järnvägsnätet mellan Stockholm och Rimbo var betydligt mer omfat-tande än Roslagsbanan är idag. Tå-gen utgick ursprungligen från Engel-brektsplan i Stockholm och gick ända till Uppsala, Rimbo, Gimo/Hallstavik, Dannemora bruk och Norrtälje. Nätet täckte i stort sett hela Roslagen, men från och med 1960-talet lades linjerna successivt ned på grund av minskad efterfrågan. Bilismen gjorde också sitt intåg som alternativ till tågtrafi ken.

Ulla Assarsson-Eklöw från Stock-sunds Hembygdsförening vet att be-rätta om en annan, mindre känd, tåg-sträcka som lades ned på 60-talet:

”Lådan”– ”Lådan” var en liten järnvägs-

linje som utgick från Stocksunds sta-tion och gick endast två stationer, för-bi Stocksunds mataffär, och slutade i Långängen. Begreppet ”Lådan” kom-mer sig av att den ursprungliga vagnen var av trä och spartanskt byggd. På 30-talet byttes den ut mot en motorvagn men många Stocksundbor har den fortfarande i färskt minne.

Ulla kan än idag erinra sig en av konduktörerna på Roslagsbanan:

– Han hette Lundin och var en gam-mal trotjänare på rälsen. Han brukade alltid reta oss Stocksundbor genom att säga att ”Stocksundare och hundar in-te kunde stänga dörren”. Han var ock-så ganska fl irtig med fl ickorna. Vi tog ju tåget varje dag till skolan.

Den gamla järnvägsbronPå 1990-talet drog man nya spår

vid Stocksunds station. För det första var den gamla bron enkelspårig. För det andra var den gamla sträckan väl

Hela Resan nr 3 – 2005

Hela Resan fi ck en rundvandring av ciceronerna Claes-Åke Julander och Ulla Assarsson-Eklöw, båda medlemmar i Stocksunds Hembygds-förening Amorina.

Stocksunds stationshus i dag och för hundra år sedan.

Foto: Spårvägsm

useet

21

Stockholms tunnelbana gömmer en 110 kilometer lång konstutställning. På nästan alla stationer fi nns det skulpturer, mosaiker och målning-ar. Vill du veta mer om konstver-ken och konstnärerna som skapat dem? Följ med på en konståkning i underjorden! Konståkningarna är gratis, allt du behöver är en giltig SL-biljett. Varje tur tar ungefär en och en halv timme. I år fi rar tun-nelbanans blå linje 30-årsjubileum så under hela september blir det konståkningar utmed den blå linjen. Här är tider och platser för höstens konståkningar.

SeptemberTorsdag 1/9 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Cen-ter mot Drottningholmsvägen.Färdväg: Blå linjen innerstaden.

Söndag 11/9 klockan 13:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Cen-ter mot Drottningholmsvägen.Färdväg: Blå linjen till Näckrosen.

Söndag 11/9 klockan 15:00 Mötesplats: Solna centrum, biljett-hallen mot busstorget.Färdväg: Blå linjen till Akalla.

Torsdag 15/9 klockan 18:00 Mötesplats: Kungsträdgården, bil-jetthallen mot Gallerian.Färdväg: Blå linjen innerstaden.

Söndag 25/9 klockan 13:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthal-len mot Västermalmsgallerian.Färdväg: Blå linjen till Sundbybergs centrum.

Söndag 25/9 klockan 15:00 Mötesplats: Sundbybergs centrum, biljetthallen mot järnvägsstationen.Färdväg: Blå linjen till Hjulsta.

Torsdag 29/9 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthal-len mot Västermalmsgallerian.Färdväg: Blå linjen innerstaden.

OktoberSöndag 9/10 klockan 13:00 Mötesplats: Alvik, biljetthallen mot Tvärbanan.Färdväg: Gröna linjen mot Hässelby.

Torsdag 13/10 klockan 18:00 Mötesplats: Östermalmstorg, biljett-hallen mot Stureplan.Färdväg: Röda linjen mot Mörby centrum.

Söndag 23/10 klockan 13:00 Mötesplats: Slussen, biljetthallen mot Södermalmstorg.Färdväg: Röda linjen mot Fruängen.

Torsdag 27/10 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Cen-ter mot Drottningholmsvägen.Färdväg: Blå linjen mot Hjulsta.

NovemberSöndag 6/11 klockan 13:00 Mötesplats: Slussen, biljetthallen mot Södermalmstorg.Färdväg: Gröna linjen mot Skarp-näck.

Torsdag 10/11 klockan 18:00 Mötesplats: Östermalmstorg, biljett-hallen mot Stureplan.Färdväg: Röda linjen mot Ropsten.

Söndag 20/11 klockan 13:00 Mötesplats: Liljeholmen, biljetthal-len mot Tvärbanan.Färdväg: Röda linjen mot Norsborg.

Torsdag 24/11 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthal-len mot Västermalmsgallerian.Färdväg: Blå linjen mot Akalla.

slingrig med en mängd kurvor både före och efter bron, i vilka man bara kunde köra 30 km/h. Detta samman-taget gjorde att trafi ken gick för lång-samt, och SL beslöt att ändra sträck-an. Det fanns planer på att göra den gamla järnvägsbron till en gång- och cykelväg, men de skrinlades efter det att ett fl ertal båtklubbar protesterat, så bron revs under protester av brovän-ner 1996.

BrovaktarställetDet gula och det röda huset vid bro-

fästet har varsin intressanta historia: Båda är från 1700-talet och har inhyst krogar genom århundradena. Man kan lätt föreställa sig Roslagsbönder som efter en hektisk dag i Stockholm, tog igen sig på restauranten med ett par järn innanför västen – innan rodd-turen hem till Roslagen stundade. Bägge husen har dessutom varit bro-vaktarens bostad genom åren. I det gula huset fi nns numera en bilverk-stad, och min ciceron Claes-Åke Ju-lander berättar att den drivs av sonso-nen till den sista brovaktaren. Men det är – som man säger i sagorna – en an-nan historia. n

Åk med på guidad tur:

Konsten i T-banan

Hela Resan nr 3 – 2005

Nomineringar till

”Årets bästa service inom SL-trafi ken”: Hittills har följande personer nomi-nerats för årets bästa service i SL-trafi ken 2005: Harry Chedel förare/konduktör på Roslagsbanan, Tony Svanholm, vagntekniker i Tå-gias Rissnedepå, Städare nr 900616 i Fruängen, Jeanette Sonnegård förare på Swebus AB Märsta, Städare nr 900616 (sommarvi-kare).Spärrexpeditören i Fruängen nr.31484 Gerd, Connex, 72719Tävlingen fortsätter året ut, så fort-sätt nominera! Glöm inte att skriva en motivering på 20 ord och att ange ditt eget namn. Både vinnaren och den som tipsar belönas.”

Hallonbergen Hötorget

Bagarmossen Kungsträdgården

”Lådan” gick bara två stationer.

Det gula och det röda huset vid brofästet har genom åren inhyst bland annat krogar.

Resterna av det gamla brofästet.

Foto: Spårvägsm

useet

22

Smått & blandat

Sista turen har gått, men unifor-men behåller han, biljettväskan lika-så. Efter nästan 58 år inom Mälar-ötrafi ken tackar Sven Johansson för sig. I hjärtat vilar ljusa minnen och en framtidstro på återkommen status för förar-yrket.

På 1950-talet hände det att kvinnorna neg när de steg

ombord på bussarna. Ett så underdånigt bemötan-de är inget föraren Sven Johansson önskar igen:

– Nej, det handlar om att ge och ta emot, våga föregå med gott exempel. Att dra till handbromsen, resa sig och hjälpa mam-man med barnvagnen upp i bussen, det får pas-sagerarna att refl ektera över sitt eget beteende: ”Jag kunde ju ha hjälpt till …”

Service har varit ledord för Sven genom hela hans arbetsliv, vilket inleddes inom Mälarö-trafi ken.

– Som sextonåring fi ck jag ett stipendium för att kunna fullgöra realsko-lan. Stipendiet krävde en motprestation i form av

15 timmars tjänstgöring som konduktör.

Sven slutförde sina stu-dier, fortsatte som yrkes-offi cer fram till 1958 och blev därefter arbetsledare i byggnadsindustrin. Men den ena foten behöll han vid förarplatsen, hela sitt yrkesverksamma liv. Ett roligt arbete, idrottsenga-gemang och gott kamrat-skap fi ck honom kvar.

Till skillnad mot förr tycker han att yngre förar-kolleger ofta fokuserar på det negativa istället för att göra något gott av varje situation. Och så berättar Sven om den lilla fl ickan som en sen höstkväll kom ombord på hans tur utan vare sig pengar eller busskort. Av en snäll medresenär fi ck hon låna en mobiltelefon.

– När hon skulle av, mötte hennes pappa med pengar för resan – och 20 kronor i dricks!

Han medger att det kanske fanns en större tolerans tidigare, att stäm-ningen mellan förare och trafi kanter har hårdnat. Men det är ingalunda nå-gon bitter kollega som vid 73 års ålder nu parkerat bussen och framför sitt varma tack till kamrater, arbetsledare och pas-sagerare:

– Jag kommer att sakna er!

Lena Gylfe

Tack för mig!

Välkommen till SpårvägsmuseetVi bjuder in alla medarbetare till öppet hus 26/9-2/10 Visning av basutställningen dagligen kl 14.00. Du är välkommen att ta med din familj, vi bjuder barnen på en tur med minitunnelbanan. Barn och vuxna kan måla tillsammans i skolateljén lördag och sön-dag. Se våra nya utställningar ”50 fotografi er från 50-talet” och ”Det nya pendeltåget”.Öppet må-fre 10-17, lör-sön 11-16 Tegelviksgatan 22, Södermalm. Tel 08-462 55 31 Buss 2 och 66 till hållplats Spårvägsmuseet. www.sparvagsmuseet.sl.se

628X – en direktbuss till min barndom

Som liten bodde jag halv-modernt i Vasastan och det var mjölkbutiken på hörnan, spår-vagnen och Centralbadet som

gällde. Stockholm var en trång, ganska ruffi g stad.

På Odenplan krockade pappa med spårvagnen och fi ck förklara sig i rätt-ten. Ytterligt pinsamt.

Så byggdes tunnelbanan ut, föror-ter kom till och föräldrarna köpte ny-byggd bostadsrätt i Farsta.

Lervälling och byggarbetsplatser, inte mycket mer. Tunnelbanan räck-te inte ända fram. Vi fi ck gå en bra bit från stationen strax bortom Hö-karängen.

Farsta Centrum invigdes, biograf, butiker, ny tunnelbanestation och kungligheter på plats. Tunnelbanan stod för modernitet och Farsta kom i ropet även internationellt.

Då blev det dags för sommarställe. Margretelunds slott i Åkersberga be-hövde pengar till renoveringar. Fin-fi na tomter till salu i skogen nord-ost om stan, nära skärgården. En total idyll med hop-rasad kvarn, kräftsjö och massor av lekkamrater.

Runtom bara vildmark, kor och ödetorp. Då och då bröts tystnaden av grevens jakthorn och en och annan knall när haren kommer i sikte. Strömming från fi skar’n, sim-

skola i Sätraviken, båtturer i Trälhavet. Åkersberga expanderade. Långa bil-köer hem på söndagkvällar.

Sommarjobb i stan. Roslagsbanan från Östra Station till Österskär och promenad några kilometer till stu-gan. Gammalt skraltigt tåg som luktar dammig plysch. Mamma väntar med middag. Så tar förändringen fart igen.

Malmskogen avverkas och hundra-tals småhus skjuter upp som svampar. Från sommartorpet hörs en nyinsatt lokalbuss. Storstockholm rycker allt närmare. Tid för uttåg och sommar-hus till salu. Vuxenlivet tar vid och levs vidare på annat håll. Och Åkersberga fortsätter att växa.

Så börjar jag jobba för SL. 100 000 sittplatser och 14 nya direktbusslinjer att lansera. En av dem med start i min gamla ”indianskog”.

Läser på nätet att nu planerar kom-munen vatten och avlopp till stugan på bergknallen. Snart helt och fullt en del av storstan.

Från den 22 augusti rullar SLs di-rektbuss från Margretelund rakt in

till Humlegården. Cirkeln är sluten och jag var med när SL tog nästa stora steg mot framtiden.

Med direktförbindelse mellan min barndom och ett större tä-

tare Stockholm.

Eva Ersson ÅbomProjektledare SL

Hela Resan nr 3 – 2005

Foto: Hasse Fridén

Foto: Melker D

ahlstrand

23

Nästa nummer av Hela Resan:

Manusstopp: 14 november

Redaktions-rådetFör att fånga upp olika per-

spektiv har Hela Resan ett

redaktionsråd bestående

av ett antal personer från

olika delar av SL–trafi ken:

Lars Henrik Larsson Roslagståg 08–686 30 70

Tobias Stålberg Citypendeln 08–588 960 69

Eva Starberg Tågia 08–686 34 52

Karin Adegård Connex08–629 51 46

Anna Nyhlén Busslink 08–519 020 50

Elin Nelding Swebus08–546 301 13

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526

Ragnar ThörnblomAB SL 08–686 15 00

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafi ken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokal trafi k, 120 80 Stockholm eller mejla: tidningen@sl.se.

Det här är SL-trafiken

Busslink 30 % Connex

Swebus

Citypendeln

Tågia 33,3 %

Transito 49 %

SL Finans100 %

Stockholms Läns Landsting

StorstockholmsLokaltrafik

SL HR-service100 %

SL Kundtjänst51 %

Stockholms Terminal40 %

Svensk Banproduktion40 %

Roslagståg

Vad gör en Mystery Shopper?Stelacon är ett företag som

sköter marknadsunder-

sökningar för SLs räkning. Vd

för företaget är Johan Brunn-

berg. Han berättar att en del

av marknadsundersökningen

går ut på att kartlägga hur en-

treprenörerna bedriver verk-

samheten med hjälp av så

kallad mystery shopping. Det

är deltidsanställda – som kan-

ske studerar eller har annat

jobb vid sidan om – som ano-

nymt åker runt och noterar

hur arbetet bedrivs på buss,

tåg och tunnelbana. Det är

fl era aspekter som ska gran-

skas, bland annat bemötandet

av resenärerna, städning av

tåg, bussar och väntkurer och

hur betalningsrutinerna bland

konduktörerna är – inte minst

i rusningstider.

– Det är viktigt att poäng-

tera att då våra mystery shop-

pers gör dessa undersök-

ningar anger de bara om det

är något fel på sträckan, inte

namn på någon enskild förare

eller konduktör. Det är för öv-

rigt mycket sällan vi har något

att anmärka på trafi kpersona-

len, de lever oftast upp till sin

yrkesroll med råge, säger

Johan Brunnberg.

Ibland genomför även fö-

retaget undersökningar om

attityder bland såväl personal

som resenärer för att se hur

de ställer sig till en nyhet in-

om SL, till exempel Resekor-

tet (läs artikel om Resekortet

på sid 18).

– Vi videofi lmar diskussio-

nen, självklart med deltagar-

nas godkännande, samtidigt

som en moderator ställer

relevanta frågor som ”hur

ska kortet införas”, ”på vilket

sätt påverkas personalen av

kortet” och så vidare. Sedan

analyserar vi banden och till

sist lämnar vi över en rapport

till SL, som får ta ställning till

synpunkterna, fortsätter Jo-

han Brunnberg.

I våras intervjuades ett an-

tal resenärer i samband med

trängseln vid Slussens trap-

por i rusningstid. Frågorna

var ställda så att resenärerna

fi ck ge förslag till lämplig för-

ändring för att minska träng-

seln. Svaren varierade. En del

tyckte att man skulle bygga

om trapporna andra tyckte

att man skulle slopa spär-

rarna eftersom de fl esta re-

senärer redan har betalat vid

inresan från Värmdö. Somliga

tyckte att man borde bygga

om hela Slussen (vilket också

är på gång).

– Vi använder oss oftast av

samma personal år ut och år

in, säger Johan Brunnberg.

– Detta för att säkerställa att

svaren håller samma kvalité

för varje år. Frågorna är ut-

formade enligt en standardi-

serad mall, för att undvika att

svaren blir subjektiva. n

Vinnare och resultat av förra numrets korsord

Musik itunnelbanan

Håll utkik efter Blå-sarsymfonikerna mitt i eftermiddagsrusningen. En gammal tradition från Spårvagnstiden återupp-tas nu till hösten med levande musik mitt i var-dagen, sista torsdagen i varje månad. Starten sker i samband med SL-veckan i slutet av sep-tember.

Vinnare av förra numrets korsord är:

Jonas Peterson, Farsta som jobbar på

Citypendeln; Robert Ehn, Stockholm som

jobbar på Connex och Hans Ilme,

Södertälje som jobbar på Swebus.

Grattis! Ni får två biobiljetter var lagom

till att höstkvällarna blir mörkare!

Hela Resan nr 3 – 2005

Text och bild: Niklas Carlsund

24 Hela Resan nr 2 – 2005

I höst är du välkommen till ett nytt, ännu bättre SL.

100000 X bättre.

I höst har du fått ytterligare 100 000 skäl att ta tunnel-banan, pendeltåget, bussen eller lokalbanan till och från jobbet. Så många nya sittplatser har det nämligen blivit i SL-trafi ken på vardagarna. Ännu fl er får plats att resa bekvämt och enkelt med SL till låg kostnad. (Köper du ett 30-dagarskort så kostar det bara 30 kr per dag att resa till och från jobbet. Det får du inte ens 3 liter bensin för.) Då har du och alla andra stockholmare ännu större anledning att vara nöjda med SL. Och att lämna bilen hemma tills du verkligen behöver den.

Varsågod, här är några av nyheterna i SL-trafi ken:

14 nya direktbusslinjer med täta avgångar från kranskommunerna direkt in till centrala stan.*

Alla nuvarande direktbussar har fått ännu tätare turer.

Två nya blåbusslinjer från Nacka och Värmdö till Slussen.

Alla blåbussar i innerstan har fått tätare turer.

Fler nya etanolbussar stärker SLs ställning som världs ledande när det gäller miljövänlig kollektivtrafi k.

Det nya, moderna pendeltåget har börjat rulla i trafi k.Bekvämt och specialdesignat för Stockholms vinterklimat.

Fler avgångar med pendeltågen och utbyggd trafi k på Saltsjöbanan, Roslags banan och Lidingöbanan.

Lättare att få sittplats i tunnelbanan. Fler avgångar i rusningstrafi ken på alla tunnel banelinjer och längre tåg på många linjer under dagen.

Roligare att åka tunnelbana när man kan surfa, e-posta och lyssna på musik i 3G-nätet.

De 14 nya direktbusslinjerna och många övriga förbättringar i SL-trafi ken ingår i Stockholmsförsöket – miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafi k för mindre köer och bättre miljö.

*) Norsborg–Fridhemsplan, Västra Orminge–Centralen, Mölnvik–Centralen, Hemmesta–Centralen, Jakobsberg–Sergels Torg, Vallentuna–Humlegården, Åkersberga–Humlegården, Margretelunds centrum–Humlegården, Vaxholm–Humlegården, Resarö–Humlegården, Visättra–Fridhemsplan, Skäcklinge–Fridhemsplan, Tyresö Brevik–Centralen, Larsberg–Ropsten

Hjälp? Frågor? Synpunkter? Välkommen till sl.se eller SL Kundtjänst 08-60010 00.

Kristoffer Sjögren, säljare, Vallentuna–Stockholm

Azzeddine Moudiane, molekylärbiolog, Bredäng–Stockholm

Michal Skotnicki, handläggare, Huddinge–Stockholm

Karin Björkman, administrativ chef, Tyresö–Stockholm

Anette Mattsson, löneadministratör, Ekerö–Stockholm

Jesper Wahlström, art director, Vaxholm–Stockholm

Brita Björkhagen, ekonom, Lidingö–Stockholm

Viktoria Gustafsson, jur. kand, Sollentuna–Stockholm