Jordbrukaren nr 16, 2013

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

En branschtidning i Länstidningen

Nummer 16 • Årgång 87November 2013

Du som ärprenumerant

på Länstidningen Öster-götland och samtidigt är

lantbrukare får Jord -brukaren två gånger.

Alltid nyttigt med nya

perspektivSIDAN 2

Lövträds -förespråkare fick medalj

SIDAN 24

LANTBRUK. Får och lamm vartemat på Torps gård i Slätmon, lör-dagen den 26 oktober. Klippningav får, spinning av ull, försäljningav fårskinnsprodukter, provsmak-ning av en vinnande pastej ochlunch bestående av köttgryta pålamm stod på programmet. Britt-Marie Wirén och hennes familjöppnade gårdsbutiken på Torp förett knappt år sedan. Butiken hargått över förväntan.

SIDAN 21

GÅRD TILL SALU

Skapa ditt eget skärgårds-

paradisSIDAN 6

SKOG


MorotsodlarediplomeradesJORDBRUK. Vid höstens mat-mässa delades Hagdahlsakademiensdiplom ut till bland andra Lennartoch Eliza Ekman på Uddens gårdför deras professionella morots -odling. Uddens gård ligger söderom Norrköping helt nära Ensjön.Hit kom 1798 en anfader till Lenn-art och slog sig ner på Holsta ud-de. År 1869 sänktes sjön för att ökaåkermarken och fina jordar förframtida morotsodling kom i da-gen. År 1940 började Lennarts för-äldrar odla morötter och på den vä-gen är det.

SIDAN 19

Tema skog: Fler kvinnor behövs i skogenAtt få in fler kvinnor i skogsnäringen är inte bara en fråga om jämställdhet och ökad mångfald.Det handlar om att klara den framtida kompetensförsörjningen när urbaniseringen fortsätter.Problemet med för få kvinnor är gemensamt för hela branschen. På Sveaskog finns den högsta an-delen kvinnor i ledningsfunktioner. Bland maskinförarna den lägsta. Av cirka 150 tillsvidarean-ställda maskinförare på skogsföretaget finns bara en kvinna. SIDAN 4

Fårklippningoch pastej påtemadag

Eliza, Fredrik och Lennart Ekmanute på morotsfältet. Lennart ochEliza har nyligen fått ta emot dip -lom från Hagdahlsakademien förprofessionell morotsodling.

VECKANS BORRING

Möt de nominerade i Jordbrukaren – nu är det din röst som avgör

Vem blir Årets Östgötabonde 2013?ÅRETS ÖSTGÖTABONDE. För sjunde året irad delar Länstidningen Östergötland och Hus-hållningssällskapet Östergötland ut utmärkelsenÅrets Östgötabonde. Årets Östgötabonde skamed kreativitet och handlingskraft ha utvecklat

sin verksamhet på ett föredömligt sätt. Han el-ler hon ska vara ett föredöme och en inspira-tionskälla för sina kollegor. Juryn har nu valt uttre kandidater till årets utmärkelse. De tre fina-listerna är Jan och Catarina Arvidsson, Kalvsjö

gård, Anders Johansson, Nässja gård samt Janoch Catrin Siverskog, Evertsholm. Nu är det upptill läsekretsen att bestämma vem som vinner.

SIDORNA 12, 14 & 16

FNs klimatpanel,IPCC, presenteradevid sitt möte i Stock-holm nyligen en rap-port om klimatföränd -ringarna. Rapporten,som arbetats fram avflera hundra forskarefrån hela världen, vi-sar tydligt att männis-kan påverkar klimatet.Nu är det hög tid attta tag i skogens möj-ligheter att bidra tilllösningar.

Från familjeskogsbruketssida har vi utifrånaktuell kunskapoch forskning enklar uppfattning om skogensroll för klimatfrågan och etthållbart samhälle. Växandeskog tar upp koldioxid. Hurmycket beror till stor del påträdens tillväxt.

Skogstillväxten kan ökamed minst 20 procent pålång sikt genom förbättradskogsföryngring, förädladeplantor, god skogsvård ochandra produktionshöjandeåtgärder.

Ett aktivt och ansvarsfulltskogsbruk kan alltså bidra tillatt lindra klimatförändring-arna. Den stora klimateffek-ten får vi dock genom att er-sätta fossila och resurskrä-vande råvaror med skogsråva-ra. Allt som idag görs av oljagår i framtiden att göra av trä.

Skogsråvaranskretslopp är ettnollsummespel

till skillnad från fossila råva-ror som bara tillför koldiox-id till atmosfären. Genomökat träbyggande kan vi dess-utom skapa långsiktiga kol-sänkor.

Den svenska skogens bi-drag till att lösa klimatutma-ningen måste tas tillvara.Genom att skapa goda ochlångsiktiga förutsättningarför konkurrenskraftig utveck-ling av skogsbruket, nya pro-dukter baserade på skogsråva-ra, bioenergi och biodrivme-del, läggs grunden för etthållbart samhälle med minstamöjliga klimatbelastning.

I familjeskogsbruket är detsjälvklart att tänka långsiktigtoch uthålligt. Den skog viplanterar idag planterar vi förvåra barn och barnbarn. Vi är stolta över att vara en

del av en klimatsmart nä-ringsgren, med lösningar påflera av framtidens utmaning-ar.

SVEN-ERIK HAMMAROrdförande LRF Skogsägarna

2 Nummer 16 • November 2013

AKTUELLT Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta [email protected]

Att resa ger alltid nya perspektiv.Jag är nyligen hemkommen efter en resa tillbland annat Schweiz. Ett underbart landmåste man säga. Som Norge fast längrebort, ingen olja och mycket mera mikro-teknik och choklad! Men liknelsen är intehelt fel på andra sätt. Det är spännande attkika på andra länder genom vår svenskatittglugg som ramats in av 100 år med ar-betarrörelse, nykterhetsrörelse, Martin Lut-her och Axel Oxenstierna.

Schweiz har tre officiella språk, bara det enutmaning. Istället för Norges olja har lan-det sedan långt innan kriget en traditionav banklagstiftning med hög sekretessnivåsom garanterar integritet för den som an-vänder systemet. Liksom svenskarna finnsdelvis ett lite dåligt krigssamvete då bådaländernas neutralitet fick ”situationsanpas-sas” till dåvarande realpolitik. I schweizar-nas fall var det just deras bankväsende somhanterade pengar både från Tyskland ochde allierade samt att man valde att inte gejudarna flyktingstatus. Detta tillsammansmed att landets historia blandas av olika

folkslag och religioner gör att man kan sefenomen och tecken i detta i vår egen sam-tid. Likt Norge har man ett starkt skyddav sitt eget jordbruk. Mycket höga tullaroch gränsskydd. Maten blir dyr, men interiktigt så dyr som i Norge. Förmodligen ärdet just det faktum att landet legat mitt ikrigszonen i flera världskrig, som gett denstarka viljan att behålla sin matproduktionfrån det småskaliga lantbruket. Fälten ärsmå, även med småländska mått mätt, ävenom arronderingen genomsnittligt ärbättre. Landet har bara 2,5 procentarbetslöshet.

Mycket är lika, vattnet är rent ochmänniskorna enkla. Mycket är ock-så olika. Exempelvis sophämtningen.Man betalar genom att köpa enviss typ av soppåse! Landethar mycket låg skatt menman får betala för allt.Skollunch ingår ej tillbarnen, man räknarmed att de går hemoch får mat hos mam-

ma. Kvinnorna slutar nämligen jobba närförsta barnet kommer. I Schweiz är det tyd-ligen självklart att kvinnan stannar hemmaoch tar hand om barnen tills de blir större.Detta trots att skattesystem och ekonomimissgynnar gifta par med barn är det ettnästan cementerat beteende, även blandunga. I Sverige har vi ett skattesystem somgynnar giftermål framför samboskap. Ändåhar vi en högre utbredd självklarhet att ävenkvinnan ska jobba och mannen vara hem-ma (hur mycket varierar dock beroendepå vem man frågar). Vi har dessutomhögre andel samborelationer.

Vad blir min slutsats? Att männis-kors invanda mönster, traditioner

och konventioner är mycketstarkare krafter än vad vimed ekonomiska inci-tament och politiskastyrmedel på ett en-kelt sätt klarar attöverbrygga när detgäller jämställd-het. Därmed intesagt att vi inte skaarbeta med frå-gan...

För övrigt blirman imponeradav hur mycket

ordning och reda, rent och snyggt och re-jält det är i Schweiz. Till och med vaktersom går på perrongen och genom attknacka på rutan ser till att slynglar tar nedfötterna från sätet framför (kanske för attdet inte finns så många slynglar att hållarätt på).

Det mest spännande med att se andra jäm-förbara länder är att man inser att det finnsandra sätt att lösa saker än det som är själv-klart i Sverige. Det borde fler svenskar fun-dera över, även om långt ifrån allt inte ärbättre. Som jag tidigare sagt är vi nog allalite sossefierade i folkhemmet. Även om jaggärna skulle se mer av individens ansvaroch frihet i det svenska samhället och ettgenomsnittligt lägre skattetryck, är det än-då rätt skönt att komma hem till Sverige.Sverige med vår fria välfärd med dess vård-köer, skolmatsalar som serverar importeradmat och teknokrater på myndigheter sominte bryr sig om produktionen kan stannakvar landet! Borta bra, men hemma ändåbäst, eller?

Må så gott och var glad över att du bor i Sverige önskar Peter

PETER [email protected]

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Förmodligen är det just det faktum att landet legat mitt i krigszonen i flera världskrig, som gettden starka viljan att behålla sin matproduktionfrån det småskaliga lantbruket”

Veckans Peter Borring:

Nya perspektiv är alltid nyttigt

Att bruka skogen är klimatsmartDebattartikel från LRF Skogsägarna med anledning av IPCC-rapporten

En ökad skogstillväxt och ett ansvarsfullt skogsbruk kan lind raklimatförändringarna. Det anser LRF Skogsägarna med ordfö-rande Sven-Erik Hammar i spetsen. Porträttbild: LASSE MODIN

DEBATT

ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEFGunilla Norlén E–post: [email protected]

REDAKTION E–post: [email protected]

Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material iLänstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras påLänstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publice-ring ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd?Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhe-tens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-69246 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: [email protected] annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing.Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grundav uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas in-te om felet framgår av korrektur kunden fått.

TRYCKNINGJordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖSvanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingårtillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells,som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarks-fonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sve-rige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLANDE–post: [email protected]:Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:–Postgiro: 51 49 70–3Utebliven tidning? Ring 0141-560 03.PostutdelningJordbrukaren kommer med posten.

JordbrukarenGrundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se

Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00

Nummer 16 • November 2013 3

PRIS 7.890:-FR

ÅN

PRIS 7.890:-FR

ÅN

Klä dig som ett proffs. Comfort jacka och byxa i svart/grå/orange i ett snabbtorkande material och som andas.Ordinarie pris 2.690:-/del.

Nya MS 261 C-M är en utveckling av en av världens mest sålda motorsågar. Byggd på erfarenhet och utrustad med nytänkande. Med M-tronic innanför skalet har motorn optimerats för rappare acceleration vid kvistning och mer kraft. Du kan också få den i version med QuickStop högerhandsbroms eller med elektrisk förgasar- och handtagsvärme. Dessutom är den lille starke kompisen MS 201 och röjsågen FS 410-C-E extra kaxiga just nu. Kom hit och träffa dem.

MS 201Liten men naggande god. Cylindervolym 35,2 cm3 Effekt 1,8 kW/2,4 hk Vikt 3,9 kg.

stihl.se

Klä dig som ett proffs. Comfort jacka och byxa i svart/grå/orange i ett snabbtorkande material och som andas.

Effekt 1,8 kW/2,4 hk Vikt 3,9 kg.

Erbjudandena gäller t.o.m 140131.

KAMPANJPRIS/DEL

1.995:-

PRIS

6.790:-

MS 261 C-MCylindervolym 50,2 cm3

Effekt 2,9 kW/3,9 hk

Vikt 5,2 kg

Skärlängd 32 cm, 37 cm

5-PACK KEDJOR MEDFÖLJER

VÄRDE870 – 995:-

EN AV VÄRLDENS MEST SÅLDA MOTORSÅGAR HAR BLIVIT BÄTTRE ÄN SIG SJÄLV

Motorsport i VimmerbyVimmerby · Tel 0492-134 60

Finspångs MaskindepåFinspång · Tel 0122-131 25

Beviks Skog & TrädgårdLinköping · Tel 013-36 25 60

ÖstergyllenLinköping · Tel 013-31 30 60Norrköping · Tel 011-18 11 66

AB Kisa MotorserviceKisa · Tel 0494-128 50

Djurbergs Järnhandel ABSöderköping · Tel 0121-120 20

HÄR FINNS DIN STIHL-SPECIALIST:


TEMA: SKOG Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Fler kvinnor behövs till skogsbruketBrist på jämställdhet hotar kompetensförsörjningenAtt få in fler kvinnor iskogsnäringen är intebara en fråga om jäm-ställdhet och ökadmångfald. Det handlarom att klara den fram-tida kompetensförsörj-ningen när urbanise-ringen fortsätter.

– Varför ska vi ha fler tjejer iskogen? Börje Börjesson, ad-junkt på Sveriges lantbruksu-niversitet, SLU, ställer fråganoch räknar därefter upp tre ar-gument:1. Därför att det är viktigt

för alla näringar att samman-sättningen av medarbetarespeg lar befolkningen i stort.2. Därför att nästan 40 pro-

cent av alla skogsägare i Sveri-ge är kvinnor, och det borderimligen påverka skogsnäring-ens medarbetarkår.3. Därför att de flesta är öve-

rens om att en organisationmed mångfald, olika kön, ål-der och ursprung, är mer ut-vecklande, kreativ och effektivän en organisation där alla ärmedelålders, vita och män.

– Om vi förkastar de här treargumenten så finns ett fjärde:Vem ska jobba i skogen iframtiden? I Sverige pågår just

nu den starkaste urbanisering-en i hela EU. Vi har genomhistorien rekryterat män frånlandsbygd och glesbygd, mendet är en kategori människorsom minskar. Om vi inte blirbättre på att rekrytera tjejeroch människor med en annanetnisk bakgrund så blir urvaletganska litet, konstaterar BörjeBörjesson.Problemet med för få

kvinnor är gemensamt för he-la branschen, men ser olika uti olika yrkeskategorier.På Sveaskog finns den hög-

sta andelen kvinnor i led-ningsfunktioner. Bland ma-skinförarna den lägsta. Av cir-ka 150 tillsvidareanställda ma-skinförare på Sveaskog finnsbara en kvinna. Hon heterMaria Karlsson och är skör-darförare i Vesslarp, Skåne.

– Det här jobbet kan du skö-ta oavsett kön. Utmaningarna,att det är ensamt och att an-svaret är stort, har ingentingatt göra med om du är man el-ler kvinna, konstaterar hon.En sak verkar de flesta vara

överens om: Det finns inte nå-gon enkel universallösning föratt råda bot på den snedakönsfördelningen.Skogsbrukssektorn har sam -

lat sina krafter i en gemensamjämställdhetsstrategi undernamnet Konkurrenskraft krä-ver jämställdhet.Mats Sandgren, vd på SCA

Skog och ordförande för denkommitté för kompetensför-sörjning som Kungliga Skogs-och Lantbruksakademien harinstiftat, tror att det är rätt vägatt gå:– Det är viktigt att vi jobbar

från alla håll. Jag välkomnarockså Eskil Erlandssons initia-tiv Skogsriket med ambitio-nen att kvinnor och män skaha lika förutsättningar, rättig-heter och möjligheter att arbe-ta inom skogsbrukssektorn.Det finns mycket vi kan göraför att bli bättre. En sak är attgemensamt arbeta för att lyf-ta skogsbranschens image. Vihar varit alldeles för dåliga påatt marknadsföra oss, sägerMats Sandgren.Kommittén för kompetens-

försörjning syftar till att stärkakonkurrenskraften och inno-vationsförmågan i svenskskogsnäring.

– Det gäller för oss som le-ver och verkar i skogsindustrinatt visa i ord och handling attvi är intresserade av hela be-folkningen och inte bara avmännen. Bästa sättet att visadet är förstås att anställakvinnor. Det finns mångaduktiga tjejer redan i dag ochjag upplever att attitydernahåller på att förändras, ävenom det tar tid, säger MatsSandgren.

Ann Eklund, resultatområ-deschef på Sveaskog, konsta-terar att det blir enklare attvälja den skogliga banan omman har någon att identifierasig med.

– Jag tror att alla, oavsettkön, vill ha ett jobb som pas-sar ens kompetens och erfa-renhet och som känns utveck-lande. Grunden är att berättaatt vi har sådana jobb. Närden som söker jobb uppfattaratt dessa grundförutsättning-ar är på plats kan valet bli en-klare om det redan finns nå-gon i företaget som är lätt attidentifiera sig med. Då blirdet enklare att se sin egen rolloch plats, säger hon och po-ängterar att jämställdhet inteär en kvinnofråga:– Det är en företagsstrate-

gisk fråga som handlar om attanvända hela kompetensreser-ven. Det finns studier som vi-sar att företag där det råderjämvikt mellan män ochkvinnor är mer lönsamma.Det blir ett bättre arbetsklimatmed större bredd och fler kän-ner att det finns utrymme attvara sig själva istället för atttryckas in i en mall. Det är dåvi alla, både män och kvinnor,kommer till vår rätt.

Sveaskog startade redanför tio år sedan ett nätverk förkvinnor inom företaget. Detövergripande målet med nät-verket är att locka fler skogligtutbildade kvinnor till Svea-skog.

– Internt fungerar nätverketsom en referensgrupp i olikafrågor och skapar kontaktermellan våra kvinnliga medar-betare i olika delar av organi-sationen. Eftersom deltagarnaarbetar med olika arbetsupp-gifter och på olika positionerinom företaget sker även ett er-farenhets- och kunskapsutby-te, säger Lisa Liljenstrand, per-sonalspecialist på Sveaskog.

I de nya hållbarhetsmål somSveaskogs styrelse fattade be-slut om i juni i år slås fast attandelen kvinnor i koncernenfram till år 2020 ska öka till 30procent, från dagens 20. Vä-gen dit ska bland annat gå viastörre integrering av jämställd-hetsarbetet i den ordinarieverksamheten och genom attchefer ska få ett tydligare an-svar för utvecklingen inom sinavdelning eller sitt område. Integrering är en metod

som Börje Börjesson tror på.Han menar att de höga am-

bitionerna i jämställdhetsarbe-tet hittills ofta har fastnat nå-gonstans på vägen mellan led-ning och mer perifera delar avorganisationen i stora koncer-ner.– När en mellanchef håller

ett utvecklingssamtal så tror

jag inte att första frågan är:Vad har du gjort för att bred-da rekryteringen eller för attöka jämställdheten? Dethandlar snarare om hurmycket virke du har anskaffat.Jämställdhetsperspektivet fårinte devalveras när det kom-mer ut på kontoren i mindreområden, säger han.Skogs- och Lantarbetsgiva-

reförbundet, SLA, fick för tvåår sedan i uppdrag av Lands-bygdsdepartementet att sam -manställa en handlingsplanför hur näringen skulle blimer attraktiv för kvinnor, in-om ramen för regeringensjämställdhetsstrategi.

– Det som vi tillsammansmed SMF (Skogsentreprenö-rerna) kunde konstatera är attdet idag inte finns några fysis-ka hinder för kvinnor att ar-beta i skogsnäringen. Inte hel-ler som skördarförare där viser så få kvinnor. Jag tror attdet fortfarande finns mångafördomar om arbete i skogen,som att man går omkringmed en motorsåg. De fördo-marna måste vi slå hål på omvi ska kunna locka till osskvinnorna, säger KatarinaNovak, vd på SLA enligt ettpressmeddelande.

– Det här jobbet kan du sköta oavsett kön.Utmaningarna, att det är ensamt och attansvaret är stort, har ingenting att göramed om du är man eller kvinna”

MARIA KARLSSON, SKÖRDARFÖRARE I VESSLARP

– Det finns idag inga fysiskahinder för kvinnor att jobbai skogen, däremot en delfördomar som vi måste slåhål på om vi ska locka tilloss kvinnorna, säger Kata-rina Novak, vd på SLA.

Skogsbrukssektorn harsam lat sina krafter i en ge-mensam jämställdhetsstra-tegi, och det är rätt väg attgå tror Mats Sandgren, vdSCA Skog. Bild: PER-ANDERS SJÖQUIST


INBJUDAN TILL SKOGSTRÄFF

Skogsbruk i ett förändrat klimatDet talas mycket om nya förutsättningar när klimatet förändras. Vi har bjudit in någraav Skogsstyrelsens specialister för att dela med sig av sin kunskap. Diskussionernaunder kvällen kommer att handla om:

� Vad händer med klimatet?

� Hur skogen och skogsbruket påverkas av klimatförändringarna. Risker och möjligheter.

� Mer lövskog och blandskog – en del av anpassningen till ett förändrat klimat.

� Skogsbilvägar och drivning i ett förändrat klimat.

� Nytt klimat – nya skogsskador.Den ökande världshandeln gör det lättare för främmande skadegörare att kommahit, och klimatförändringarna gör att de lättare etablerar sig här. Föredraget behandlar några av de arter vi kan förvänta oss och vad vi kan göra för att minska riskerna.

När Var Hur?Datum: 20/11Tid: 1700-2100Plats: Scandic Linköping Väst i Ryd, se www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Kurser-och-traffar/ eller kontakta Mattias Westerberg enligt nedanstående.

Anmälan görs på http://www.skogsstyrelsen.se/Aga-och-bruka/Kurser-och-traffar/ ellerper mail eller telefon till Mattias Westerberg, se nedan.

Sista anmälningsdag: 15/11. Begränsat antal platser!! Först till kvarn gäller!!

Vi bjuder på fika. Meddela eventuella allergier vid anmälan. Även anhöriga och bekantaär välkomna. Inga förkunskaper krävs. Glöm inte att avanmäla dig om du får förhinder.

För mer information, kontakta Mattias Westerberg på [email protected] eller tfn 013-32 97 43.

Demomaskin finns hemma - boka tid för visning!

Östra Storgatan 24598 97 MariannelundTel 0496-101 90 • 070-634 62 42

Går att få med hytt och värme.

Nyhet!BISON 8000,

nu meddieselmotor.

Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • FoderGjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00

Skogs- & JordbruksmaskinerVerkstad och försäljning

Maskinförsäljning ELS 0381-159 50 • JOURTELEFON: 0381-39 000 • www.lantbruksservice.se

KAMPANJ!på alla modeller

Kanonpriserfrån 53.900:-

Vi pressar din hydraulslang

(så långt lagret räcker)

Skogsdag 15 nov!Skogsdag 15 nov!Kl 10-15. Tre km norr om Eksjö, skyltat frånriksväg 134. Passa på att provköra Arctic Cat.

Våra leverantörer finns på plats. Vi bjuder på lättareförtäring. Välkomna!

Region Norrköping 011-23 50 00

Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog. Läs mer på www.holmen.com

Vår industri har behov av virke – vi köper gärna både din gallring och slutavverkning.

Vi på Holmen vill gärna hjälpa dig att utveckla ditt skogsägande. En färsk skogsbruksplan är ett bra redskap för att skapa en optimal utveckling. Skogsbruksplan är inte det enda vi kan erbjuda. Vi har en rad värdefulla tjänster – Holmens Värdetrappa.

Kontakta någon av oss för råd och affärsförslag.

Holmen hjälper dig med ditt skogsägande!


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.GÅRD TILL SALU

Skapa ditt eget skärgårdsparadis

LAGNÖ 15, SANKT ANNADet här är ett genuint hem-man som består av två skär-gårdsfastigheter med gränsmot vattnet. Flera byggna-der, varav två bostadshus,17 hektar mark och vackermiljö ökar möjligheterna attutveckla hemmanet. Huvud-byggnaden har den typiskacharm man finner hos husfrån förra sekelskiftet. Härfinns sådant som generösarum och kakelugnar. Väl-kommen till Lagnö 15 som ärveckans gård till salu.

Sankt Annas underbara skärgård er-bjuder naturupplevelser, båtliv, bad,kultur med mera. Här finns bådepermanentboende och sommarbo-ende. Skärgårdsbygden har genomsek lerna befunnit sig direkt i mångaav skeendena i historien. Platser bärän idag namn som refererar till histo-riens båtar. Skärgårdens kärva villkorblev under 1800-talet snabbt bättreför då började städerna växa med nyamarknader för de mångsidiga skär-gårdsborna. I Tyrislöt på Norra Fin-nö, där väg 210 slutar, finns ett myck-et uppmärksammat skärgårdsmu-seum som invigdes år 2000. På muse-et står naturligtvis fisket i fokus, menman kan också ta del av hur livet iskärgården gestaltade sig förr i tiden.

Följer man väg 210 mot sydost frånSöderköping så är det egentligen ba-ra att fortsätta vidare förbi S:t Annagamla kyrka mot Tyrislöt. Efter bronöver Lagnöströmmen svänger mannorrut. Snart ligger de två fastighetersom ingår i veckans gård på varsin si-da av vägen, vid varsin vik. Den enavid Kalvvik som är belägen åt västeroch den andra vid Lergraven i öster.

Landremsan mellan vikarna där vägengår är bara några hundra meter bredför att direkt därefter åter bli bredare.

Mangårdsbyggnaden omges av700 kvadratmeter naturtomt. Husetsom är i 1,5 plan på torpargrund upp-fördes 1909. Den har tämligen tids-typiska drag bevarade vilket skänkerden speciella charm och atmosfär des-sa hus så gärna välkomnar med. Härfinner man en ljus rymlig dispositionav den 143 kvadratmeter stora bo -ytan. Genom de höga fönstren letarsig det vackra skärgårdsljuset in i deluftiga rummen. Här är det som gjortför tunna gardiner som tillåter detta.Kakelugnar kompletterar stämnings-fullt de här interiörerna. På entréplanet finns allrum, sov-

rum, badrum, två kök med vedspisarsamt andra rum och utrymmen. Entrappa upp finns bland annat matsaloch det som både används som sov-rum och sal. Liksom på nedre planfinns här kakelugnar. Huset är idag ibehov av såväl modernisering som re-novering. Det finns alla möjligheter

för den som vill återskapa förra sekel-skiftets enkla elegans med dagens be-kvämligheter. En sådan kombinationär inte ovanlig och brukar ge ettsmakfullt trevligt resultat. Här finns även flera andra byggna-

der som Gula stugan med gamla ba-geriet, förrådslänga med tre bodar,verkstad, traktorgarage och jordkällaresamt ladugård. Ett fritidshus på fas-tigheten hyrs ut. På fastigheten i Kalv-vik där tomten utarrenderas finns enbostadsbyggnad med flera uthus.Hemmanets totala areal uppgår till 17hektar. Av dessa är 10 hektar skogs-mark.

Det kommer osökt en lätt associa-tion till Saltkråkan. Den gula sekel-skiftesbyggnaden är nog den stora or-saken. Trots behov av renovering såfinns den där speciella atmosfären därändå, den som gör de här bostadshu-sen till något man skulle önska detfanns fler av. Lagnö är dessutom belä-get i en miljö som räknas till Sverigesvackraste.

Text: BO BÄCKMAN

Arealuppgifter: Totalt 17 ha, fördelatpå skog 10 ha med virkesförråd på255 kbm/ha. Impediment 2 ha, åker3 ha, bete 1 ha, övrigt 1 ha.

Bostadshus: Byggår 1909. 1 1/2plan. Boyta143 m². Biyta 7 m².

Tomtarea: 700 m². Naturtomt.

Fritidshus på fastigheten i Lergravendär tomten hyrs ut. Bostadsbyggnadmed flera uthus på fastigheten i Kalv-vik, där tomten utarrenderas. Perma-nent boende. Brygga finns.

Obebyggd tomt: 2 stycken. Lergra-vens bryggförening arrenderar plats

för brygga och parkering på fastighe-ten i Lergraven.

Övriga byggnader: Gula stuganmed gamla bageriet i vänstra delen,förrådslänga med 3 bodar, verkstad,traktorgarage, jordkällare, ladugårdm m.

Pris: 5 000 000 kr utgångspris/bud.

Ansvarig mäklare: Andreas Bielk-hammar, Bielkhammar Fastighets -förmedling, 011-18 00 30 alt070-276 46 49.

KORTA FAKTA LAGNÖ 15


TEMA: SKOGJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Hög tid att sätta upp fågelholkar! Sätt upp dem nu och holkarna blir övernattningsplatser och kommer att bli bebodda till våren. ��

Mesholk 75:- �� Starholk 90:- �� Tornseglarholk 90:- �� Göktyteholk 105:- �� Uggleholk 450:- ��

Roland Henriksson · Brattfors, FilipstadTel 0590-10950 · Mob. 070-572 69 10

��

Vi har lösningen för Er, kontakta oss!

ALLT FRÅN STOCK TILL FÄRDIG PRODUKT!

PELLETSPRESS OCH SÅGMASKINER

NYHET!Ställhastighet upp till 200mm

/sek

Läppeställaren ABLäppe Energiteknik AB

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70www.lappestallaren.se

Täcka kostnader för

underhåll av släktgården!

15 000 kronor extra

i månaden!Tryggt

pensions-sparande!

Bra jakt och fiske – och

skogen ska gå runt!

www.skogssallskapet.se

Får du ut det du vill av din skog?�� "�� !�� !�� "�� "�� "�� !� ��"��!��"�� "�� !��"�� !�� !�� "��

KONTAKTA NÅGON AV VÅRA SKOGSFÖRVALTARE ELLER FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT RINGA VÄXELN 0771-22 00 44!

Östergötland: Johan Asp (skogsförvaltare)Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare)Örebro Län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare)

Katarina Ankarling (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare) Ulrik Abelson (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare)

Rörvik Skog AB, [email protected]

Skog att sälja?

Hör av dig till din inköpare! Vi köper både leveranstimmer och skog på rot. Och ger om-

fattande service till våra leverantörer.

Jönköping

Ödeshög

YdreAneby

Boxholm

LinköpingVadstenaMjölby

Tranås Kinda

Åtvidaberg

Vimmerby

Finspång

Västervik

Valdemarsvik

Norrköping

Söderköping

Karlskoga

Lekeberg

Örebro

Vingåker

KatrineholmHallsberg

Flen

Eskilstuna

Gnesta

Strängnäs

Nyköping

Oxelösund

TrosaGullspång

Kristinehamn

Askersund

Degerfors

Laxå

Kumla

Motala

Eksjö

Nässjö

Lars Kinell070-289 02 28

Karl-Johan Swahn070-190 37 28

Anders Gunnarsson070-289 02 43

www.gransforssmide.com · telefon: 0652-203 80

ETT RIKTIGT ORIGINAL

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper dig att fälla träd i rätt fallriktning även mot trädets naturliga fall -riktning. Stalpen har en stabil konstruktion och med en maximal lyftkraft på 2600 kg (17 ggr kraften du vevar med) är den förmodligen starkast i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag och markägare.

Vi tror på kvalitet, tradition och svensk tillverkning!

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle.• Utför avverkning och flisning med egna resurser

efter dina önskemål.• Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att

presentera oss och våra tjänster.

Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

www.brsvensson.com

Att synas är bra för affärerna!

Boka annonsplats på 0141-560 03.



Jord- och skogsbrukär den näst största nä-ringsgrenen i Sverigeoch allt fler lantbru-kare ägnar sig åt and-ra saker än jord ochskogsbruksverksamheti sitt företag. Entre-prenad och turism-verksamhet är de van-ligaste kombinations-verksamheterna.

– Allt fler lantbrukare hittarinkomstkällor som komple-ment till jordbruket. I bådeentreprenadverksamhet och

turism kan man använda går-den som utgångspunkt, sägerChristel Gustafsson, lands-bygdsstrateg på Jordbruksver-ket.

Mellan 30 och 40 procent avSveriges lantbrukare bedrivernågon typ av kombinations-verksamhet, vilket innebär attett företag utvecklar flera beni sin verksamhet.

I statistiksamlingen Allt omlandet framgår det att denvanligaste kombinationsverk-samheten är entreprenad, bå-de entreprenad riktad mot

jordbruk och annan entrepre-nad riktad till andra verksam-heter. Det kan handla om atthyra ut sina maskiner till and-ra lantbrukare eller att bedri-va snöröjning åt kommunen.

Statistiken visar också attkombinationsverksamheter ärvanligare bland jordbruks-företag i storstadskommu-nerna jämfört med andra re-giontyper.

I storstadsområden har 41procent av jordbruksföretagenen kombinationsverksamhet.På den glesa landsbygden är

andelen 29 procent. Att haenreprenad är en vanligareverksamhet bland företag istorstadsområdena. Hantverkoch förädling av skog är van-ligast i glesa landsbygdskom-muner.

Efter entreprenad är turismoch gårdsförädling vanligakombinationsverksamheterför jordbruksföretag vid sidanav jordbruket. Gårdsföräd-ling, vilket även innefattargårdsförsäljning, är vanligarepå den glesa landsbygden.

Dagens bonde ägnar sig åt mycket mer än skog och jord. I storstadsregioner är någonform av entreprenörsverksamhet vanlig medan hantverk och förädling av skog är vanligarei glesa landbygdskommuner, berättar Christel Gustafsson, landsbygdsstrateg på Jord-bruksverket.

Skogskoncern bakom huskonceptSödras Movehome revolutionerar sättet att bygga husMovehome revolutio-nerar sättet att byggahus och har under sittförsta år etablerat sigsom ett ledande varu-märke på husmarkna-den.

– Vi har redan efter ett årnått de mål vi planerade att nåefter tre år, säger marknads-chefen Roger Simonsson.

När Trivselhus, en del iskogskoncernen Södra, lanse-rade Movehome i oktober2012 togs varumärket emotmed öppna armar av bådeunga och äldre människorsom går i hustankar.

– Vi står för något helt nyttpå marknaden och ändå harkonceptet omedelbart accep-terats. Vårt sätt att arbeta äruppenbarligen efterlängtat avdagens medvetna konsumen-

ter och passar nya livsvanoroch värderingar, säger RogerSimonsson.

Nyckeln är det digitala verk-tyget Bygg online som gör attalla kan bygga sitt personligahus på webben och få pris di-rekt. Målet är att erbjuda en-kelhet, transparens och kont-roll. Kort sagt, frihet att levasom man vill och på sina egnavillkor.

– Vårt koncept ökar effek-tiviteten, förbättrar tillgäng-ligheten och sänker kostna-den utan att köparen behöverkompromissa med design ochkvalitet.

BILD: JOHAN BOURNONVILLE

På www.movehome.se kan hugade hus-spekulanter testa sina favorithusmodeller ien mängd färgkonstellationer och dessut-om med olika tak och fasadmaterial.

Dagens bonde kan alltÄr bagare, snöröjare och upplevelseleverantör

Sveaskogs resultatökade under årets för-sta nio månader, trotsatt försäljningspri-serna minskade med igenomsnitt nio pro-cent. Det operativa rö-relseresultatet ökadetill 703 MSEK (587),främst beroende påökade leveransvoly-mer från egen skogoch lägre avverknings-kostnader.

− Trots den svagare mark-naden har vi avverkat och såltmer virke under året. Det ärfrämst leveranserna från egenskog som ökat och det är ock-så det som syns i vårt opera-tiva rörelseresultat, som för-bättrats trots lägre prisnivåer,säger Sveaskogs vd och kon-cernchef Per-Olof Wedin.

Minskningen beror främstpå lägre genomsnittliga för-säljningspriser. Den totalaförsäljningsvolymen ökade

med två procent. Försäljning-en av massaved och flis ökademed drygt tre procent, såg-timmer med två procentmedan försäljningen av bio-bränsle minskade medknappt fyra procent, enligt ettpressmeddelande.

Förbättrat resultattrots lägre omsättning

Sveaskogs vd och kon-cernchef, Per-Olof Wedin,kan konstatera ett ökatrörelseresultat trots lägreprisnivåer. Bild: BENGT ALM

Trots en svagare marknad har Sveaskog kunnat avverkaoch sälja mer virke under året, främst från egen skog, vil-ket påverkat rörelseresultat positivt.


TEMA: SKOGJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Nisula 280E+280E+ är Nisulas toppmodell bland ackumulerande

klippar. Vi har tagit hem ytterligare 5 styckensom vi erbjuder till kanonpris.Passa på att fynda inför hösten.

ordinarie pris 185 000 kr

NU ofattbart låga 169 000 kr

0123 - 290 60 / 070 - 72 102 10

Vi förlänger kampanjen!

HjulkedjehållareNisulas egen konstruktion för kedjefixering.

Väldigt populär då kedjan blir fixerad och manslipper ”trasslet”.

Rabatt under hösten med 30%22,5 tums modell: 2 490 kr/par24,5 tums modell: 2 590 kr/par26,5 tums modell: 2 690 kr/par34 tums modell: 2 790 kr/par

Vi tar gärna inbyten!

Bonden & Skogen ABGejrots väg 3, 692 75 Kumla Tel 070-250 69 99

www.nokkasverige.se

Tel 070-275 04 09 eller e-post www.allskogsservice.se.

Kvalitet, kompetens och tid

- Skogsplantor- Hjälp med plantering- Ungskogsröjning

ALLSKOGSSERVICE– Försäljning skogsplantor– Plantering– Ungskogsröjning

Tel 070-275 04 09 eller e-post [email protected]

Från planta till hus!TIMMERHUS med laxknut• Komplett sågverk och tillverkning av

timmerhus. Vi säljer även virke och ved.• A

röjning, plantering och gallring.

Kolla in vår nya hemsida www.anebytimber.com

Biovärme Sverige

Kaffekullev 1, EksjöTelefon: 0381-77 10 80

www.maskin-huset.se

� Planeringsskopaingår

� Snabbgående� Trima hydrauliskt

redskapsfäste� Lyftkap 1500 kg� 3/4:e-funktion� Vikt 3,8 ton

Lastmaskin CAISE CS917Välkommen in för

en demonstration!

Pris fr 189 000:- ex moms

MA

SKINSERVICEBenny Andersson

Brånstorp, 575 91 EksjöTel 0380-810 34

Nya startmotorer och gener.Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPESför demont, kontantbetalning. Hämtas!

BEGAGNADETRAKTORDELAR

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

CE-MÄRKTATAKSTOLARVi tillverkar CE-märkta takstolarpå beställning samt konstrueraroch gör hållfasthetsberäkningar.Det ger stor frihet åt arkitektenoch trygghet för dig som kund!

Gör offertförfrågan online på

www.carlenskogstakstolar.se

Vimmerby 0492-757 36

Klicka bara på Jordbrukarens framsida

uppe till höger på www.lanstidningen.se

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet!


TEMA: SKOG Jordbrukaren sedan 1926.

Beställ plantor nu!Carl-Henrik, tel 070-623 67 67Plantskolan, tel 0494-127 44

Välkommen att besöka oss under LANTBRUKSMÄSSAN på Elmia i Jönköping.

Monter D01:12

ELMIA LANTBRUKDJUR&INOMGÅRD23–26 OKTOBER 2013

www.ydre-grinden.se 0381-502 50

Vi på Ydre-Grinden har stor kompetens inom projektering, byggnation, utfodring, inred-ning, ventilation, utgödsling och hjälper dig mer än gärna. Vi är stolt leverantör till det svenska lantbruket sedan 1944.

LiggbåsinredningVindskydd

Byggnation

Foderhantering

Komplettsortiment

Vi vill köpa ditt timmer.Är det certifierat betalar vi extra.

Erik 010-122 65 64Norra Örebro län

Gabriel 010-122 65 63Lindesberg / Frövi

Magnus 010-122 65 62Glanshammar / Kil, Hällefors

Leif 010-122 65 72 Lekeberg / sö Hjälmaren

Torbjörn 010-122 65 74Karlskoga / Degerfors

Johan 010-122 65 71Sydöstra Närke

moelvenskog.se

Skogsstyrelsen arbetarnu för att få en bildöver skogsskadorna ef-ter stormen Simonesom drog fram nattentill tisdagen. Tidigastefter lunch på onsdagden 30 oktober kan enuppskattning om ska-dornas omfattning läm-nas.

Samtliga av Skogsstyrelsensdistrikt i Götaland har startatsina inventeringsrundor för attbedöma omfattningen av ska-dorna. Vid en omfattandestorm är skadorna spridda ochde lokala skillnaderna stora,vilket gör det svårt att bedömahur stora mängder virke somskadats totalt sett.

– Under tisdagen jobbar vå-ra distrikt med att skaffa sig enbild av skadeläget. Deras upp-gifter kommer sedan att stäm-mas av med inventeringar somskogsbruket gör, så att vi ska fåen så korrekt och samstämmigbild som möjligt, säger LarsKarlsson, skadesamordnare påSkogsstyrelsen.Skogsägare i de stormdrab-

bade områdena bör gå över si-na fastigheter när stormen be-darrat. Detta för att skaffa sigen bild av skadornas omfatt-ning på fastigheten och i sam-råd med skogliga samarbets-partners planera för att på ettsäkert sätt få ut virket ur sko-gen. Dels för att undvika per-sonskador, dels för att minskarisken för ytterligare skador

genom angrepp av granbark-borre sommaren 2014.– Risken för olyckor är stor i

stormfälld skog. Därför börskogsägare som inte har nöd-vändiga kunskaper och rättskyddsutrustning inte ge sig utpå egen hand i skogen för attröja upp efter stormen, sägerLars Karlsson.

Skador efter stormenSimone inventeras


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

��'*0� +%)(,�%, *��&� '�*+.$%��(+��1*�(� �*&++)(��

��/��

�,)*,�-,�-��.�'�+%$( *�)�#��*� ,+%*�!,�*$("

�)(,�%,��)++�!1*��&'��)� *!1*' �&$("

Fönster och dörrar tillstallar, garage ochindustrier m.m.

0514-310 [email protected] • www.westerbyggtra.se

Stålhallar & Stålkonstruktioner i sam-arbete med DS Stålkonstruktioner och Arcelor Mittal.

0171-44 00 75 [email protected] www.plathuset.com

�� #!"$��

��

�� $��!�� #��!

�� %��

�� !��!!��%��&��!��$�� !�� "��!��#�� "��

�� #�� !��#�� $$$(��(��

��'�*,.�,/�+*�-*��'��)��(��

StödmurarSlamavskiljare

MinireningsverkOlje- och fettavskiljareRör och brunnar i betong

www.meag.se • Telefon 0582-120 00

SKROT OCH METALLER KÖPESDiv. skrot, fälgar, klipp, balkar, armeringsjärn, elektronik,

maskinutrustning, koppar, mässing, vitvaror m.m.

Kommendantvägen 10 · Norrköping · tel 011-36 58 00 · www.skrotfrag.se

Besök

gärna vår

webbutik!

Aktuellt i höst!FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

Slitdelar till plog och harv. Filter till traktor ochtröska. Priser som tål att jämföras!

Generalagent: Svenningsens Maskin AB, Skänninge, 013-25 36 00, svenningsens.se Återförsäljare Östergötland/Sörmland: Maskincity i Motala, 0141-20 22 90, maskincity.se

Kampanjpris: 385000:- ex. moms

Kubota L4240 HSTmed vinterpaket

Kubota M8540Nmed vinterpaketKampanjpris:

489000:- ex. moms

Ord. pris: 464982:- ex. moms

Ord. pris: 596800:- ex. momsGäller så långt lagret räcker.

Kan ej kombineras med andra erbjudanden.

Vi sorterar sand, grus, jord &

schaktmassor!��

Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe till höger på www.lanstidningen.se

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet!

Ring och boka annons-plats i Jordbrukaren!

Tel 0141-560 03

Ekologiskt och grissafari på KalvsjöKrav-märkt produktion hos finalist nummer ettMOTALA (JB)Grisar, grisar och än-nu fler grisar, småskära kultingar, gigan-tiska suggor, 750 tillantalet och alla bor dehemma hos Jan ochCatarina Arvidsson,Kalvsjö gård, utanförMotala. På gårdenfinns även 200 nötdjuroch en och annanstallkatt.

Jan och Catarina bedriversmågrisproduktion. De föderupp grisarna tills de är tremånader och därefter säljssmågrisarna till ett annat stallför vidare uppfödning. Helagården är ekologisk och Krav-certifierad.– Det innebär bland annat

att grisarna på vintern kan gåut och in som de vill till enrastgård och på sommarengår de på gräsbete, säger Jan.

Ett gäng grisar går fortfa-rande ute på bete.– Ja, vi väntar på en bil

som ska hämta dem här, sä-ger Catarina.Således är dessa tre måna-

der och klara för leverans.Grisarna är mycket nyfiknaoch vet att när Jan kommermed traktorn vankas det mat.Jan berättar att all växtod-

ling på gården går till egetdjurfoder som naturligtvis ärekologiskt.

Gården brukar 200 hektaråker, varav det odlas spann-mål på 85, såsom rågvete, ve-te, korn och havre. Övriga115 är vall som sedan skördastill ensilage, konserverat gräs.– Djuren äter varje år upp

1 500 ensilagebalar, säger Janoch ler.Korsas raserna Hampshire,

Yorkshire och Lantras blir deten Pigham-korsning och detär den som föds upp på Kalv-sjö. Catarina berättar att dehar 130 Krav-suggor med si-na kultingar.

– De är dräktiga i nästan fy-ra månader och får två kullarom året. Var fjärde vecka födsdet nya kultingar, säger hon.Jan och Catarina visar en

del av stallet som kallas BB.Hit får suggorna flytta när detnärmar sig grisning. Här kande i lugn och ro förbereda sigför födseln, en liten box åtvarje sugga. Hon bor i boxentillsammans med sina små-kultingar i två veckor. – Det är viktigt att de lär

känna varandras lukt och läte.I en kull blir det oftast 10-18små och varje kulting har sinegen spene. Blir det fler småän spenar så flyttar vi om demtill någon som inte fått såmånga kultingar. Det gälleratt hålla koll, säger Catarina.I en grisningsgrupp finns

vanligtvis 10 suggor och 110smågrisar och efter två veck-or flyttar hela gruppen till-sammans ut på bete eller tillen stor djupströbäddsbox. – Vi försöker efterlikna gri-

sarnas naturliga beteende såmycket som möjligt. Det är

därför de flyttas runt så här,säger Catarina.Inne hos nötdjuren visar

Jan och Catarina en svart ochvit kalv som fötts tre dagar ti-digare. Den kommer nyfiketfram och tittar. Men när Cata-rina ska visa en annan ännunyare kalv, en liten brun somligger i halmen, så blir detstopp. Mamma ko, en brunskönhet, ställer sig beskyddan-de framför kalven. – Vi har 80 Krav-dikor som

kalvar oktober – november.Nu har vi fått de två första, sä-ger Jan.På gården bor förutom kor,

kalvar, stutar och kvigor ock-så fem tjurar av raserna Angus,Simmental och Hereford. Kal-varna blir en blandras eftersomde flesta dikorna är en kors-ning av Angus och Hereford.Under några sommarmåna-

der kan man åka på Grissafa-ri. Möjlighet ges att åka bal-vagn och se grisarna på bete.Klappa kultingar och ställa frå-gor om Krav-grisar och hur deföds upp.

– Kul med blandningen avfolk. Det kan vara flera gene-rationer och många är med-vetna konsumenter, säger Ca-tarina.–Ja, det kan till exempel va-

ra en mormor som vuxit upppå landet och haft grisar. Vihar cirka 2 000 besökare varjeår. Även företag hittar hit fören annorlunda upplevelse, sä-ger Jan.Catarina berättar att de är

med i föreningen Jord på try-net. När grisar bökar får dejord på trynet, därav namnet.

Föreningen har funnits i sex åroch medlemmarna är från 21svenska ekologiska gårdar somföder upp nästan alla Krav-gri-sar i Sverige. 2004 var det nära att Jan

och Catarina la ner det härmed grisar.– Det var olönsamt med

konventionell grisproduktionoch krävde enorma invester-ingar, så vi var nära att ge upp.Vi är tredje generationen pågården och vi köpte den 1990.Kalvsjö var morfars gård, sägerCatarina.

– Det var faktiskt ett slakterisom tipsade om att det fattadesKrav-grisar, säger Jan.2004 la de om till att bli en

Krav-certifierad gård.

Under hela 90-talet, ochäven på senare tid, har debyggt om på gården och utö-kat antalet djur. Nu tycker deatt det blivit lite drägligare.– Det är skönt att kunna ha

två anställda på gården. Tvåandra som ser vad som behövsgöras och tar ansvar, säger Ca-tarina.

Numera kan Catarina ta le-digt varannan helg och Janvar fjärde. Catarina jobbarheltid på gården och Jan halv-tid eftersom han är deltidspo-litiker i Motala. När de är le-diga tar de gärna en skogspro-menad hemmavid.– Vi tycker om närturism,

grötlunk vid Medevi brunnoch en glass. Farfarsstugan på

Övralid brukar vi hinna medpå sommaren, säger Jan ochler lite.Jan och Catarina är två av

kandidaterna till utmärkelsenÅrets Östgötabonde. Lite för-lägen medger Jan att det är juroligt när någon uppmärk-sammar vad som görs.– Vi syns ju inte på samma

sätt när vi är uppfödare, för -utom vid grissafarin förstås,säger Jan.Han blev östgöte 1986

men den egna dialekten finnskvar och Jan berättar att tillMårten blir det en resa.– Till Skåne måste man

helt enkelt ibland.

Text och bild: ANNIKA WIKSTRÖM

Catarina Arvidsson klappar en av de totalt 750 grisarna pågården. Uppfödning sker enligt Krav:s regler.


ÅRETS ÖSTGÖTABONDE Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Grisar, grisar och ännu fler grisar hemma hos Jan och Catarina Arvidsson, Kalvsjö gård, utanför Motala.

Man blir aldrig för stor för att uppskatta att få ryggen kliad. Den här ståtliga bjässen vägerett och ett halvt ton, och är av rasen Hereford. Jan Arvidsson bistår med ett handtag.

ÅRETS ÖSTGÖTABONDEFINALIST NR 1

Den svenska grisnä-ringen tar ett allt störreansvar för att kommabort från kastreringutan bedövning. Han -grisarna kastreras närde är mycket små föratt få bort så kalladgaltlukt från köttet. ISverige utför allt flergrisuppfödare kastre-ringen med bedövning,enligt en rapport frånJordbruksverket.

Att kastrera smågrisar utanbedövning är ett problem fördjurvälfärden. Hittills finns trealternativ som kan användas iden svenska grisproduktionen:Kastrering med bedövning,vaccinering mot galtlukt ochuppfödning av okastrerade gri-sar.

Kastrering med bedövningutförs av allt fler grisuppfö-dare. Sverige har ett unikt sys-tem som tillåter att specialut-bildade smågrisuppfödare själ-va ger lokalbedövningen. Kur-serna för att lära sig att bedö-va smågrisarna kommer att va-

ra kostnadsfria även under2014. Från och med 2016 ärkastrering av smågrisar utanbedövning inte längre tillåten iSverige.

Med nya rutiner som inne-bär ökade kostnader följer enrisk att svensk grisproduktionutsätts för konkurrens från bil-ligare importerat griskött. Föratt minska den risken kan gris-uppfödarna söka ersättning förde ökade kostnaderna.

Jordbruksverket betalar uten ersättning, i folkmun kallad”pungpeng”, till de djurhållaresom ger grisarna bedövningoch smärtlindring vid kastre-ringen samt till dem som vac-cinerar mot galtlukt. Det ärhittills få som utnyttjat möj-ligheten att få pengar tillbakaoch därför kommer verket attvara mer aktiva med att infor-mera om ersättningen under2014.

Vaccinering mot galtlukthar tagit ett litet steg framåtunder 2013 då två uppfödarebörjat leverera vaccinerade gri-sar till slakt. Även i Norge har

några uppfödare börjat vacci-nera sina grisar mot galtluktoch erfarenheterna därifrån ärpositiva.

– Nu är det viktigt att ut-vecklingen inte stannar av. Vikommer att lägga stor vikt vidsamtal och möten med djur-hållare och företrädare för gris-näringen och vi fortsätter dis-kutera alternativ till den obe-dövade griskastreringen, säger

Lotta Andersson på avdelning-en för djurskydd och hälsa, en-ligt ett pressmeddelande.

LELY CENTER VALDEMARSVIKLely, världsledande inom automatiska mjölkningssystem,

lanserar nu även automatiskt robotutfodring!

Tel. 0493-120 60,070-584 59 81, 070-584 20 64, 070-584 68 [email protected]

Lely Vector utfodringsrobot!


AKTUELLTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Thomas: 011-470 79 40Stefan: 013-474 32 00www.rorproduktion.se

VI TAR HAND OM ALLT• Hjälp med hela installationen – från borrning till full drift.

• Support, 3 års garanti och 6 års trygghetsförsäkring (kan förlängas till 14 år).

www.nbg.nu

Du vet väl att du kan få yrkesexamen, högskolebehörighet ochläsa naturvetenskapliga kurser på samma gång?

Öppet HusVretagymnasiet

Lördag 16 november kl 10-14Fabriksgatan 26 • MOTALA • 0141-21 60 20

Fax 0141-21 96 34 • www.motalaboat.se

A L U M I N I U M S K R O V

Crossover!

NYHET! Cross 60 C

Nya Yamarin Cross 60 C med det bästa av två världar. Stryktåligt, underhållsfritt skrov i aluminium och en plastinredning i ett stycke med fantastisk finish. Njut av hur lättdriven den är och hur otroligt tyst den går. Välkommen.

Nya Yamarin Cross 60 C med det bästa av två världar.

ALU-MINIUMSKROV.

Längd 605 cm, bredd 232 cm, vikt 960 kg, motor 80-150 hk, 6 pers.

POWERED BY YAMAHAPOWERED BY YAMAHA

Buster Magnum Std

Bästsäljare i förädlad version!Buster Magnum är perfekt för dig som harhöga anspråk på en allroundbåt för utflykter,fiskefärder och andra sjöturer.

* Gäller t o m 30/11 -13.

JulmarknadJulmarknad med hantverk& delikatesser

Våra förfäders fantasivärld

www.sagnernashus.se • [email protected] 0736-99 09 02

Hjärtligt välkomna önskar Gårdstomten

och familjen Edlundh/KyrkerydSandhem, norr om Jönköping

15-17 nov samt 23 & 24 dec · Öppet 10-16 alla dagar

ARRANGEMANG

Obedövad griskastrering försvinner

Svenska smågrisar slipper obedövad kastrering. Redan harmånga uppfödare valt bedövning eller vaccination mot galt-lukt. Från 2016 är obedövad kastrering helt förbjuden.

MOTALA/MJÖLBY (JB)Anders Johanssonbrukar gården Nässjaoch finner nya vägarframåt i sitt företa-gande. Arrendet om-fattar 350 mjölkkoroch några hundra hek-tar att bruka på Hul-terstad. När kompan-jonen ville göra annatfortsatte Anders medett nytt kompanjon-skap. I framtiden finnsplaner på en biogas-anläggning.

Vid 54 års ålder, efter tio-talet år som ordförande i

LRF, satsade Anders Johans-son helhjärtat på lantbruket.Utöver sin arrendegård Näs-sja med växtodling och upp-födning av charolais, tog handet stora arrendet på Hulter-stad gård utanför Mjölby.Tillsammans med dåvarandeladugårdsförmannen skapadehan ett kompanjonskap omarrendet.

När kompanjonen sålde sinandel i företaget skapade An-ders en ny konstellation meden annan kompanjon. Till-sammans med jordägaren påHulterstad, Carl-Erik Eh-rencrona, planeras nu för enbiogasanläggning. – Jag tog över arrendet ef-

ter pappa och har därefter ut-ökat med arrenden av grann-gårdar. Det är en utprägladslättgård, men har också

strandängar som lämpar sigför bete. Här finns en diko-besättning av Charolais medavelsinriktning sedan 1979.Jag var länge engagerad iCharlolaisföreningen och harvarit sekreterare där, berättarAnders.

Han har alltid haft ambitio-nen att ha ett eget företag.När Carl-Erik Ehrencrona in-te längre ville driva jordbruketpå Hulterstad fick Anders ochladugårdsförmannen fråganom att ta över som arrendato-rer. – Då hade jag redan be-

stämt att jag skulle sluta somordförande i LRF 2009, sådet passade bra in i tiden.För ett par år sedan sålde

kompanjonen sin andel iföretaget på Hulterstad. – Man måste vända blad

och sy ihop ett nytt delägan-de, säger Anders. Vi jobbadeförst med en annan konstella-tion, men fick inte loss peng-ar från banken. 2013 dök familjen Karlsson

upp och allt föll på plats. 24-årige Mats Karlsson och hanspappa tog över ansvaret förmjölken.– Kompanjonskapet har

fungerat väldigt bra. De haransvar för mjölkproduktionenoch jag för växtodlingen, ad-ministration och företagsle-darspecifika frågor. Kompan-jonen har fullt ansvar för dju-ren inklusive djuradministra-tionen, säger Anders.

Det var en ovanlig kon-struktion att dela arrendet pådet här viset. – Jag är nog mycket samar-

betsorienterad. Det är ett fan-

tastiskt samarbetsklimat mel -lan jordägare och arrendator.Det är väldigt trevligt med enintresserad jordägare. Anders Johansson framhål-

ler en person som genom årenhaft en mycket viktig roll:– Min hustru Anne är i

högsta grad ”medskyldig” tillatt allt fungerat. Hon har intejobbat i företaget, men fåttdet hela att fungera på andrasätt.

Sedan 2007 har Anders ochägaren till Hulterstad, Carl-Erik Ehrencrona, försökt fåtill en biogasanläggning.Trots en oväntat hård mot-vind för miljö- och framtids-satsningen från flera håll harde inte gett upp. – Vi är på väg in i ett avgö-

rande nu; ett ja eller nej, sägerAnders.

Hur ser du på nomine-ringen till Årets Östgötabon-de?– Det är ju naturligtvis

spännande och trevligt att bliuppmärksammad för det mangjort som företagare. Detkänns på något vis som enuppskattning. En 54-åringsom sätter igång att engagerasig i mjölkproduktion då manegentligen borde trappa ner.För mig innebär kompanjon-skapet en sorts generations-skifte fast inte inom familjen.Historien om mig som enträ-get jobbat med biogasanlägg-ning kanske kan fungera sominspiration för någon. Manbehöver inte heller avveckladå ett kompanjonskap upp-hör, avslutar Anders.

Text och bild: BO BÄCKMAN

Makarna Anders och Anne Johansson. Gården är Kravcertifierad sedan 2005.

Miljöbild från Hulterstad gård utanför Mjölby som Anders Johansson arrenderar.Charolais på strandängarna vid Nässja.


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

ÅRETS ÖSTGÖTABONDEFINALIST NR 2

Snabbfakta om gårdarna

Nässja: Anders Johanssonbörjade med gården som24-åring 1979. Nässja ägsav en stiftelse. Prästen iförsamlingen drev jordbru-ket, men 1921 arrende-rades det ut till Andersmorfar. 1946 tog Anderspappa över.

Gården är kravcertifieradsedan 2005. Charolais komtill Sverige 1968-69. An-ders pappa var en av pion-järerna. Fem av de förstadjuren som importeradeshamnade på Nässja.

Idag finns 35 dikor, totalt90 djur. Åker 135 hektaroch bete 35 hektar. Vall-produktion 35-40%. En an-ställd.

Hulterstad: Ekologisk pro-duktion sedan 1999. 350mjölkkor, totalt uppåt 700djur. 510 hektar åker och11 hektar bete. Vallproduk-tion 50-60%. Elva personerfinns på lönelistan.

På båda gårdarna odlasmycket höstvete och gärnaåkerböna.

Vy från Nässja mot Ekebyborna kyrka.

Hård kamp för biogasanläggningAnders Johansson är finalist nummer två i Årets östgötabonde


AKTUELLTVad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till [email protected].

GÅRDSAUKTIONLördagen den 16 november kl 10.00

låter Bengt Samuelsson, Rumma Finnbygget, 597 96 Åtvidaberg, försälja lantbruksmaskiner, entreprenad -

maskiner och verkstadsinventarier. (Vägbeskrivning Åtvidabergmot Falerum skyltat - från Söderköping - Valdermarsvik-Kvarnvik-

Rumma skyltat). Tel till gården 070-600 12 80

Traktorer:Case IH JX 70, årsm. 2011, lastare Vreten F 12B 3e funktion,Smsfäste, lastdämpare, bakrutekil, bukplåt, 275 timmar, däck420/85 bak, 11/24 fram. Fiat 70-90 DT, årsmodell 1988, 2950timmar, lastare Ålö 540 Trimafäste, däck16,9/34 - 13/24. Vete-rantraktor Allis Chalmers B 1949 (läckage vattenpump).

Bilar + släp: Opel Combo, skåp, drag, extraljus, frontbåge, die-selvärmare, vinterhjul. Bilsläp, last 690 kg, årsmodell 2004, som-mar- & vinterdäck. Förhöjningskrage.

Gräv och last: Kellfri ATV griplastareboogi med eget bensindri-vet hydr.agg. Typ 21-SV. Bigab lastväxlare 7-10, årsmodell 2010,fullutrustad, Hydr i torn, bromsad, boggilyft, boggieblockering.Dumperflak i hardoxplåt på 4 meter, manuell baklämm. Cirka 5kbm. LT container, ny 2013, 12 kbm med combilucka/hängandebakläm. Minigrävare Volvo EC 25, årsmodell ca 2005, 3495 tim-mar, 3 skopor gräv, kabel och hydr. planerskopa slänt och ham-marhydraulik, schaktblad.

Övriga maskiner och inventarier: Väderstadharv V-mod, 50pinn. Elverk traktor15kw, Elverk enfast 2500 W. Trejon bakmon-terat Snöblad/väggsladd 2500. Bakmonterad vägskrapa. Hydr.tryckstång, helt ny K-axlar. Kellfri beteputs 1.85, ny 2013. Pall-vagn Boggie. Snöblad klaff Vreten 2.40, påskutsbalkhydr.sväng,ej lyftkolv. Snökedjor i nyskick. 15-30 420/85-30Skogskedjor brodd extra kraftiga. 14-34 16/9-34 standard. 13-24brodd. Pallvagn boggie. En mängd klassad lyftkätting samt surr-ningskätting med spännare. Lyftkätting med haklänk mm. Lyft -stroppar. Motvikt tre-punkten snabbkopplad. Pallgafflar Ålö 4ton. Lyftkrok KTS 4 ton (samtliga med Trima SMS). GrusskopaÅlö 800 liter1.85. Planeringsskopa i Hardox 1.80, 400 bringellslitstål. Frontdrag för lastare. 2 st 10-fots förvaringscontainermått 2x3 meter med extra kondenstak.

Diverse verkstadsinventarier: Verkstadvagn med verktygpå hjul. Stort smidestäd. Startbooster/ladddare. Diverse plåtskåpmed lådor och hyllor. Arbetsbänk med skruvstycke. Pelarborrma-skin Arboga. Pelarborrmaskin Kamasa. Hylsnyckelsatser, rör -gängssatser. Bänkslip, plåtsax bänkmod. Migsvets med extra tuber. Gassvets med extra tuber. Pinnsvets Tellvin. Verkstad-spress 20 ton. Kompressor 3 fas. Rondeller, borrmaskiner mm.Helstas hydral provnings mätare/ tryck. Röjsåg Husqvarna. Motor-sågar Husqvarna. Cobra bergsborr med extraborr.

Diverse momsfritt: Båt på traktordragen vagn, Bohusjullemed 8 hkr. Inombordare yamardiesel. Vedkapa. Vedklyv med se-parat hydralvagn. Cementblandare. Byggsåg. Grisvakarkoja.Jakttorn. Jakttorn på hjul (trupptransportvagn). Rostfri köttband-såg. Högtryckstvätt. Fångsfällor (räv, grävling och mink). 3 stvedvagnar, cirka 10 kbm. St med plåttak (2 st boggi balvagn, 1 st2-axel). Skylift traktordragen, lyfthöjd cirka 10 meter (ej besik-tad).

Olof 0493-911 27: Växelplog Överum BX 390, 3 skär årsm ca95. Kultivator Konskilde 13 pinn 3.20 transpbredd 2.70. Gissebo2 axlad balvagn. Vedkapa traktordriven. Sele nyren (Ardenner).32 tum lokor.

Anders 0768-43 85 33: Gödselomrörare Star 7 met. Snöked-jor. Plogkroppar (överum). Rundbalsupprullare ej elvagnar. Hö kanon Stroh Muhle STZ 540-03 årsm. Elverk From 32 kwa.Fodervagn Alfa Feed Car Compact (volym).

Auktionsvillkor:Kreditansökan senast 5 dagar före auktionen, 30 dagar kredit tillkända, godkända köpare. Kreditansökan till Motek Revision0141-554 77 eller sök på hemsida under kreditansökan. Övrigbetalning kontant, kortbetalning, faktureringsavgift 50 kr på faktunder 500 sek. 10% slagavgift tillkommer på momsfria varor,inga krediter auktionsdagen.

Hela auktionen på www.sajab.se. Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

OBS! Glöm ej kundkort

Funderar du på att sälja din gård?Vi har förmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929.Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs för att hjälpa digmed allt från förmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar.Har du även lösöre som ska avyttras, så löser Auktionshuset Gomér & Andersson värdering och försäljning på ett enkelt sätt.Välkommen att kontakta oss för fri värdering.Ring 013-37 52 00

Gomér & Andersson · Göran Dyks gata 5, Linköpingwww.gomer-andersson.se

www.farmarauktioner.se��

Tel 0515-811 51Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

Nu pågår bokning av vårens auktioner! Tänker du sälja är du välkommen att höra av dig för rådgivning eller bokning

av ett datum som passar dig.

FASTSTÄLLDA AUKTIONER

5/3-2014 Brebols gård, Valla. Maskiner & Redskap7/3-2014 Sunds gård, Åtorp. Maskiner & Redskap

29/3-2014 Axima, Floby. Traktorer, Maskiner & Redskap4/4-2014 Backbrunna, Fjärdhundra. Maskiner & Redskap

5/4-2014 Brogården Öjelunda, Kärråkra, Blidsberg.Maskiner & Redskap samt Innebo

7/5-2014 Höckerums Frälsegård, Ringarum. Mjölkdjur, Maskiner & Redskap samt Ladugårdsinventarier.

För utförlig information, se www.farmarauktioner.se

Auktioner

AUKTIONER

AUKTIONER

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13VIMMERBY SEVEDEGATAN 5

0492-134 60 WWW.MOTORSPORT.SE

Avestavagnar med hydraul-kran och rulldrift från 79.000:- (Avesta 3.4H).

Bild: Avesta MS38

RING FÖRVISNING!

Grizzly 450 IRS 4x4

Mångsidig,pålitlig &kraftfull!In/urkopplingsbar 4-hjuls-drift, hög/lågväxel och diffspärr. Grön eller blå.

55.920:- exkl. moms. Ord. 61.520:-

MÅN-FRE 8-18, LÖR 9.30-13 VIMMERBY SEVEDEG. 5 0492-134 60

SÄNKT PRIS!+ vinsch på köpet

SOFAB Sanering & färg ABButik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

NILFISK ALTO• Nyförsäljning• Auktoriserad service

FÄRGBUTIKmed Teknos-färgersamt äkta Falu Rödfärg

Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2014!

Villa- & fastighetsägare!TILLÄGGSISOLERA VINDEN OCH SPARA

PÅ DIN VÄRMEKOSTNAD REJÄLT!…och samtidigt ökar du värdet på din fastighet. Kostnadsfri

besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • [email protected]

Företaget är miljödeklarerat och kvalitets-certifierat.www.mb-isolering.se

Duktiga polska hantverkareFasad, stenläggning, målning, tak- och bygg

Under svensk arbetsledning,svenska försäkringar och garantier.ROT-avdraget gäller även hos oss!

Birkas ABTel 070-383 44 61 · www.birkas.se

STERBHUS KÖPES!Vi köper Sterbhus/dödsbon.

Utför städning av bostaden och ombesörjer även bortforsling av skräp etc vid behov.

Allt för bra service! Ring och boka tid för värdering!

��073-978 04 20, Christer Hanell

KLIP

P UR

& S

PAR

Vi tillverkar och monterar

BETONGELEMENTför lantbruk, villor och industri

GRANHULTSGATAN 20 • MOTALA

• Lantbruksskrot & industriskrot köpes

• Alla metallerköpes

• De flesta transporter ordnas

Nu kan du läsaJordbrukaren

på nätet!Klicka bara på Jordbrukarens

framsida uppe till höger påwww.lanstidningen.se

Den 23:e april i år lanseradeSveriges bönder och Lantbru-karnas Riksförbund, LRF, ap-pen Bonde på köpet. Medhjälp av den kan konsumentenscanna livsmedel i mataffären

och få veta om en vara inne-håller svensk råvara eller inte.Intresset att få veta ursprungethar varit stort. Under det se-naste halvåret har det gjorts425 607 scanningar med ap-

pen. Främst är det mejeripro-dukter som konsumenternascannar. Därefter är det kött-produkter som de vill kon-trollera ursprunget på. Detopp fem regioner detscannas mest i är i fal-lande ordning: Stock-holm, Västra Göta-land, Skåne, Väster-botten, Östergötland

– Det här visar på att

Sveriges konsumenter tyckeratt livsmedlens ursprung ärbland de viktigaste faktorernanär de väljer mat. Sverigesbönder har en lång tradi-tion av att försörja männis-kor med bra och säker mat.

Genom appen får kon-sumenterna ett braverk tyg för att taredan på matens

ursprung direkt i

butiken, något som inte alltidär helt enkelt, säger AndersHolmestig, kommunikations-direktör och vice vd för LRF.

Appen Bonde på köpet är endel av en större satsning somLRF står bakom för att ökakunskapen om böndernas livs-medelsproduktion och desvenska mervärdena, men ock-så för att kunna hjälpa konsu-menterna att få veta ursprung-

et på livsmedel. Webbplatsenwww.bondepakopet.se utgörgrunden för satsningen. Appenkan laddas ner från Appstore,Google Play eller från webben.

Bonde på köpet är nomine-rad i två kategorier i Spinn-ga-lan. Kategorierna är Årets ny-skapare och Årets integreradekampanj.

Spinn-galan är branschorga-nisationen Precis PR-gala.

Populärt att ta reda på varifrån maten kommerSedan starten har 77 018 personer laddat nerappen Bonde på köpet och siffran stiger dygnför dygn. Det är bevisligen många som vill vetavarifrån maten kommer och nu är satsningenockså nominerad i PR-galan Spinn.

Evertsholmsbonde satsar framåtGrisar för (nästan) hela slanten hos finalist nummer tre i Årets östgötabondeSÖDERKÖPING (JB)Jan och Catarina Si-verskog driver företa-get Evertsholm Lant-bruk AB, fem minutersbilväg väster om Sö-derköping, numera ettstenkast från väg 210 idess nya sträckning.Paret är nomineradetill Årets östgötabon-de. Tillsammans medfem anställda bedrivsdet grisproduktion påden gård paret Siver-skog övertog 1981.

Med arrendegårdar omfat-tar arealen totalt 570 hektaråker varav 114 hektar vidEvertsholm. Skogsarealen är23 hektar.

Hur känns det att vara no-minerade till Årets östgöta-bonde? Kom det som enöverraskning?– Det kom som en total

överraskning. Naturligtvis ärdet väldigt hedrande att blinominerad. Även om det en-dast är en nominering är deten bekräftelse på att vi gjortnågot som rönt uppskattningoch ett erkännande av vårtsätt att driva och utvecklavårt företag, säger Jan.

Varför tror du att ni är no-minerad?– Jag vet inte, men kan

tänka mig att det beror på detsätt vi utvecklat vårt lant-bruksföretag.

Om ni skulle gå hela vä-gen tror du att det skulle genågon effekt på er verksam-het?– Inte direkt på inriktning-

en på företaget. Det skulledock vara roligt och en storära för oss alla på gården.Kom ihåg att detta är ett lag-arbete av såväl våra fem med-arbetare som oss själva. Våramedarbetare skulle säkert va-ra lika stolta som vi ägare.

Gården har anor från sekel-skiftet 1500-1600-talet ochgårdsnamnet syftar på Söder-köpings borgmästare EvertHolm som hade en utjordhär, Evert Holms utjord, somsedan förvanskades underåren till Evertsholm.Företagets grisproduktion

fungerar så att 46 dräktigahyrsuggor från Kälkestadsuggring i Örebro levererasvar fjärde vecka. Griskulting-arna föds sedan upp vidEvertsholm och skickas somslaktgrisar till Scan i Skara,5 700 stycken på årsbasis.Företaget Scan har en pro-

dukt som makarna Siverskoganammat fullt ut, rapsgris.Denna speciella uppfödningär de ensamma om i Öster-götland.

– Vi blandar i svensk kall-pressad rapsolja i foderbland-ningen som för övrigt bestårav vete, korn och åkerbönasom vi odlar själva, 1 500 tonper år, samt lite soja. Till dettillkommer premix alternativtkoncentrat. Den blandningenfår grisarna tre till fyra gång-er per dag, beroende på derasstorlek, berättar hustrun Cat -rin.

– Vi är självförsörjande ochvi säljer också en del spann-mål, berättar Jan Siverskog.Catrin Siverskog är den i

familjen som är mest engage-rad i grisproduktionen.– Det är bara ett tiotal går-

dar i hela landet som produ-cerar rapsgriskött så vi talar

om ganska små volymer, sägerJan Siverskog.Ica och Coop säljer raps-

griskött som enligt uppgift ärsaftigare och mörare än van-ligt griskött, men också litedyrare i butikerna. Följdaktli-gen blir det lite extra pengartill grisproducenten.Åldern varierar på slaktgri-

sarna, de äldsta är dock maxsex månader när de levererastill Scan i Skara. Dessutomsäljs några hundra smågrisar.Åkerböna är en nyhet i

växtodlingen, cirka 40-50

hektar odlas den på. Även lin,oljeväxter, timotej och lite vallåterfinns bland grödorna.Jan Siverskog tycker att

lönsamheten på grisproduk-tionen är hygglig.– Det är viktigt att produk-

tionen har en stor volym så attdet finns utrymme för att haanställd personal.Av gårdens omsättning på

12 miljoner kronor svarargrisproduktionen för 8 mil-joner kronor, växtodlingenför 1 miljon kronor och reste-rande på diverse andra delar.

Vad gäller årets skörd så ärdet bara plustecken.– Vädret har varit helt per-

fekt med låga vattenhalter ochvårsäden har varit riktigt bra,tycker herrn i huset.

Hur ser ni på den lågasvenska försörjningsgradenav livsmedel?– Det är svårt för lantbru-

karna att våga göra nya inves-teringar. Det finns annars bra

förutsättningar i Sverige medmycket areal och stor produk-tion. Till stor del styrs mark-naden av livsmedelskedjorna.Ica, Coop och Axfood harstor påverkan genom sin ex-ponering och prissättning,tycker Jan Siverskog, finalisti Årets östgötabonde.

Text och bild:OWE BERGGREN

Catrin och Jan Siverskog driver Evertsholm Lantbruk AB med grisproduktion som huvudnäring.

I dessa byggnader bor grisarna vid Evertsholm.

Lunchen är serverad för några av de yngre tillskotten blandEvertsholms för närvarande 3 200 grisar.


Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

ÅRETS ÖSTGÖTABONDE

FINALIST NR 3

Det är bara ett tiotal gårdar i hela landetsom producerar rapsgriskött så vi talarom ganska små volymer”.


ÅRETS ÖSTGÖTABONDEJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

För sjunde året i följd utdelar Länstid-ningen Östergötland och Hushållnings-sällskapet Östergötland utmärkelsenÅrets Östgötabonde. Årets Östgötabon-de ska med kreativitet och handlings-kraft ha utvecklat sin verksamhet på ettföredömligt sätt. Årets Östgötabondeska vara ett föredöme och en inspira-tionskälla för sina kollegor.

Juryn har valt ut tre kandidater tillårets utmärkelse. Sedan är det läsekret-sen som genom sina röster bestämmervem av de tre som får utmärkelsen. Dukan påverka genom att rösta på någonav kandidaterna. Kandidaterna presen-teras i detta nummer av Jordbrukaren.Se sidorna 12, 14 och 16.

Var med och rösta!

Utmärkelsen kommer att delas utvid hushållningssällskapets stämma

måndagen den 2 december.

Rösta på din favorit!

Mitt namn: _________________________________________________

Adress: ____________________________________________________

Postnr/Ort: _________________________________________________

Kryssa för din kandidat:

Jan och Catrin Siverskog, Evertsholms lant-bruk, Söderköping

Jan och Catarina Arvidsson, Kalvsjö gård, Motala

Anders Johansson, Nässja gård, Motala

Skicka din röst till:• Länstidningen Östergötland, Drottninggatan 20 C, 591 35 Motala.Märk kuvertet ”Årets Östgötabonde”.• Du kan också e-posta till [email protected] du e-postar så ange ”Röst - Årets Östgötabonde” i ärenderaden.

Rösterna ska vara redaktionen tillhanda senast fredagen den 22 november.

ska koras! Rösta!

Strutsfarmare blevÅrets ÖstgötabondeBåde glädje och allvar på Hushållningssällskapets årsstämmaLINKÖPING (LT)På Hushållningssäll-skapets årsstämmabjöds det både glädjeoch allvar. Man satsaroch tror på framtidensamtidigt som det finnsett medvetande om attdet finns saker att taitu med såsom med-lemsutvecklingen. Utöver de sedvanligastämmoförhandling-arna delades flera ut-märkelser ut.

Flytten till Vreta Kluster harsatt avtryck i Hushållningssäll-skapets verksamhet. Det har iflera avseenden kostat, mensamtidigt gett inspiration ochvinsten över tiden blir sanno-likt stor. En mycket viktig deli verksamheten är försökssta-tionen på Klostergården somnu byggs om till en mer mo-dern anläggning för att bättrerustad kunna möta framtiden.

Årets ÖstgötabondeBland orosmolnen finns ett

sjunkande medlemsantal. Detär något man har tagit itu medför att så fort som möjligt kun-na vända den trenden.Utdelningen av utmärkelser

var som vanligt en höjdpunkt.Länets bästa kor och hästar isina klasser belönades. För väl-skött lantbruk delades i år tvådiplom ut: Catrin och Jan Si-verskog, Evertsholms gårdsamt till Eva och Henrik Sie-vert, Biosievert AB, Stavsätter.Efter spänd förväntan kun-gjordes att Årets Östgötabon-de blev Niklas och AnneliNordqvist som har en struts-farm på Vikbolandet. Erik Månssons belöning till-

delades Lars-Eric Åström, Rej-myre, för utomordentliga in-satser inom skogsbrukets för-eningsorganisationer. Hushåll-ningssällskapets medalj underkunglig krona gick till RolandNilsson, skolchef på Natur-bruksgymnasiet Östergötland. Hushållningssällskapets

ordförande Staffan Daniels-sons inledde stämman med ensmittande glädje och entusi-asm. Han knöt an till sällska-pets grund och passade på attockså lyfta fram en viktig hän-delse som var flytten till VretaKluster. Helen Oscarsson, koordina-

tor på klustret, kom att ha enegen dragning om vad somsker på Vreta Kluster och hurman arbetar.

Hushållningssällskapets vd,Mats Halling, höll en kortgenomgång av driftsekono-min.

God soliditetVärt att notera var bland an-

nat att Klostergårdsdagen intehölls 2011 och inte hellerkommer hållas 2012. Denåterkommer däremot underjubileumsåret 2013. Det haravsatts pengar för 200-årsju-bileet, men de är inte använda.Fortfarande har sällskapet engod soliditet, på hela 81 pro-

cent. Styrelsen beviljades utanfrågor ansvarsfrihet för räken-skapsåret.Mats Halling övergick till

att berätta om aktuella verk-samhetsfrågor. Där återfannsinte minst medlemsutveck-lingen. Han påpekade att vi-lande hushållningsgillen är envarningssignal som måste taspå allvar. Vidare finns det nyahästprojektet för hästföreta-gande och matprojektet Rättoch slätt. Liksom flera återkomtill är Vreta Kluster en sak avstora mått och även en stor ut-

maning då allt ska fungeramed andra, även med konkur-renter. Klostergården byggeren ny försöksstation inom be-fintliga väggar till en kostnadpå omkring fem miljoner.Bygget ska vara färdigt underåret.Christina Enudd Nord-

ström redogjorde för matpro-jektet Rätt och Slätt och Mag-dalena Petersson berättade ommedlemsfrågor.


Mats Johansson, Thore Yderfors och Ola Dani-elsson fick diplom för fina mjölkkor.

20

Nummer 9 • Maj 2012LANTBRUK Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

UtdeladediplomÅrets Östgötabonde:Niklas och Anneli Nord -qvist, Vikbolandsstruts,Vånga Häradshammar,Vikbolandet.

Erik Månssons belöning:Lars-Eric Åström, Asphagen460, Rejmyre för utomor-dentliga insatser inomskogsbrukets förenings -organisationer.

Hushållningssällskapets medalj under kunglig kro-na: Roland Nilsson, skolchef påNaturbruksgymnasiet Ös-tergötland.

För välskött lantbruk:Catrin och Jan Siverskog,Evertsholms gård, Söderkö-pingEva och Henrik Sievert, Biosievert AB, Stavsätter,Sturefors

För bästa vid 2011 års premieringar uppvisade 3-åriga svenska varmblods-ston:Depositum AB, Ulrika Mo-linder Högberg, Strandvä-gen 287, Kolmården, medCorlenta Gold e. CorlenskyG Gold Digger Flb u. Tur-bans Speedy e. Turba Rose.

För bästa vid 2011 års premieringar uppvisade 3-åriga nordsvenska sto:Magdalena Lindvall, Skär-kind Eketorp 1, Norsholm,med Brisa 22-08-0099 e.Orkan 1911 u. Corona23255 ue. Zebb 1922.

För bästa vid 2011 års premieringar uppvisade 3-åriga ardennersto:Susanne Johansson,Hitt -hem Lindhem, Kisa, medVilda Väst 23-08-0113 e.Rubon 11558 u. Vilma L23-03-0026 ue. Junid11546.

För bästa mjölkko av SLB-ras:Thore Yderfors, Vagelö, Fin-spång, med 168 Balla, född1996 (mor: 135 Balla, far:4358 Häradsköp, morfar:2058 Oscar).

För bästa mjölkko av SRB-ras:Mats och Inga-Lill Johans-son, Vika Kvarn, Borens-berg, med 643 Prima, född990909 (mor: 407 Prima,far: 882 Torparne, morfar:6202 Skjör),

För bästa mjölkko av SJB-ras:Hörna Lantbruk, Ola ochEva Danielsson,Hörnamellangård, Nykil, med224 Grilla, född 030107(mor: 166 Grilla, far: 4055Handix, morfar: 4032 JasZorino).

För välskött lantbruk: Catrin och Jan Siverskog, Evertsholmsgård och Eva och Henrik Sievert, Biosievert AB, Stavsätter.

Utdelning av Hushållningssällska-pets medalj under kunglig krona tillRoland Nilsson, skolchef Natur-bruksgymnasiet Östergötland.

Fina företrädare fördet östgötska lant-bruket och nomine-rade till utmärkelsenÅrets Östgötabonde,från vänster: Lars-

Göran och Siv Björk(driver mjölkproduk-tion på Pålsbo gård),

Niklas och AnneliNordqvist (Vikbolan-dets struts, Vånga

gård) samt Jeanetteoch Hans Blackert

(grisuppfödare, Viste-na Askegård, Skänninge). Vinnare blev

Niklas och AnneliNordqvist i mitten.

På Hushållningssällskapets årsstämma delades flera utmärkelser ut.

Så här såg det ut när förra årets vinnare korades.

Från

2012

Juryn består av Carl G Nilsson, Staffan Danielsson, hushållningssällskapet ochGunilla Aschan, hushållningssällskapet samt Andreas Norlén, Länstidningen.Juryn hoppas på stort engagemang från läsekretsen även i år. Rösta på din favorit senast den 22 november!

Bild: SUSANNE MARTINELLE/SVENSK MJÖLK

LINKÖPING (JB)Leaderprojektet Ny pålandet närmar sig slu-tet och en jubileums-fest har hållits på Frialäroverken i Linköping.Gästerna fick lyssnapå svenska visor, ätainternationell buffé, sedansuppvisning, pris-utdelning och framförallt känna varm ge-menskap.

Länstidningen har haftåterkommande rapporteringom Leaderprojektet Ny pålandet. De tre Leaderområde-na Sommenbygd, Folkunga-land och Gränslandet harsamarbetat i ett tvåårigt pro-jekt. Fokus har varit på lands-bygden och att utlandsföddaska få lära känna hur det är attleva och bo utanför de störrestäderna. Omkring 90 för-eningar och organisationeroch mer än 1 500 personerhar engagerat sig i projektetsom nu närmar sig slutet. Som avslutning ville man

ha en jubileumsfest och denhölls på Fria läroverken i Lin-köping. På programmet stodtipspromenad, internationellbuffé, dansuppvisning, mu-sik, filmer samt prisutdelningi recepttävlingen. Kvällensvärd var Claes-Göran Öster-lund.

Det blev verkligen en i bäs-ta bemärkelse integrerad,mångkulturell eftermiddag påFria läroverken. Det serve-rades internationell buffé medspännande och god mat.Svenska visor framfördes avtrubaduren Kalle Sellbrink in-för människor med rötter iländer från när och fjärran.Programledare Claes-GöranÖsterlund höjde på sitt varmaoch kunniga sätt stämningenunder festen.– Det här är ett nytt kapitel

i mitt matliv, berättade han,imponerad av kokkonstensom presenterades och nämn-de betydelsen av nya influen-ser i maten.– Vad vore svensk mat idag

utan hamburgare? Vad voreen vecka för svenska ungdo-

mar utan pizza eller kebab? Inför buffén med många

nya smaker, var hans uppma-ning helt enkelt:– Blanda, prova, tyck till!Han framhöll också pro-

jektledaren Jeanette Unersom fått ett imponerande ryk-te och synes klara vad somhelst med bravur. Utanför matsalen dök

plötsligt några barn upp,klädda i bolivianska dräkter.De skulle dansa boliviansktinför gästerna och log som so-lar. När de såg kameran ställ-de de proffsigt och vant uppsig i en snygg formation.

Deras uppvisning en stundsenare var fylld av glädje ochvann publikens hjärtan. Enantydan om hur smittandedansglädje var fick man dåMajida Ismail, från Irakiskadelen av Kurdistan, medde-lade att hon också ville dansa.

Hon samlade ihop några and-ra ur publiken, tränade ihopsig utanför salen och återkommed en medryckande dans. Suaad Ibraheem, som satt i

publiken, har spelat schack iyttersta världseliten. Redan1974 deltog hon i de allrastörsta internationella sam -manhangen. Hon spelade tilloch med mot Karpov, fast hanvar ett för svårt motstånd, dengången. Suaad spelar fortfarande

gärna schack och gör det oftaon-line. – Det är nyttigt för ungdo-

mar att spela schack, de är tys-ta, slåss inte och det är ut-vecklande för hjärnan, sägerhon.Länstidningen berättade ti-

digare i år om den somaliskakocken Mohammed Issak ochhans fru Maryam, som deltogi en recepttävling. Varje veckaprovsmakades och betygsattes

rätterna av gästerna på Res-taurang Björkudden i Vitahuset på Mjärdevi.

Under denna festkväll pre-senterades vinnaren i recept-tävlingen och det blev justMohammed Issak. Pris de-lades även ut till eleverna fråndåvarande John Bauergymna-siet, nu Fria läroverken, somutifrån recepten tillagade rät-terna till juryn. Under festen yttrades

många fina ord om arrange-manget och projektet. – Vi är stolta över hur pro-

jektet utvecklats, säger LeaderFolkungalands ordförandeUlf Gustafsson. Snart är pro-jektiden över och slutrappor-ten ska skrivas. Vi ser dockeventuella möjligheter att för-länga det här, avslutar Ulf.


Den internationella buffén bjöd på många nya och spän-nande smaker,


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En jubileumsfest med internationell buffé fick avsluta Leaderprojektet Ny på landet.

Programledaren Claes-Göran Österlund ochprojektledaren Jeanette Uner.

Kockläraren Christian Moborg hämtade priset åt sina elever. Tillhöger Mohammed Issak och Leader Folkungalands ordförande UlfGustafsson.

Segraren i recepttävlingen Mohammed Issak med förkläde frånLRF. Till vänster hans fru Maryam och till höger Ulf Gustafsson ochprojektledaren Jeanette Uner.

Jubileumsfest för Ny på landetTaubevisor och internationell mat avslutade lyckat projekt

Morotsodlare diplomeradesPrisad odling på Uddens gårdNORRKÖPING (JB)Vid höstens matmässadelades Hagdahlsaka-demiens diplom ut tillbland andra Lennartoch Eliza Ekman påUddens gård för pro-fessionell morots -odling.

Uddens gård ligger söderom Norrköping helt nära En-sjön. Hit kom 1798 en anfa-der till Lennart och slog sig nerpå Holsta udde. År 1869 sänk-tes sjön för att öka åkermarkenoch fina jordar för morotsod-ling kom i dagen. Lennartspappa och farfar köpte 1910torpet Udden på sex hektar avJonstorps gård. Genom åren

har man köpt på sig meramark och har nu 255 hektar,till detta kommer ytterligare30 arrenderade.

År 1940 började Lennartsföräldrar odla morötter och påden vägen är det. Man kan od-la en morotssort i cirka 10 årinnan den börjar degenereraoch därför måste man hela ti-den prova andra sorter. Manhar testat runt 300 olika sortertill dags datum. Detta sökandeger resultat. År 1997 hade ICAett test där man ville finna degodaste morötterna och därvann Lennarts morötter. Od-lingen är ekologisk och det ären ständig kamp mot morots-flugan och andra insekter. Det

gäller att rotera odlingarna. Dåman inte odlar morötter är detpotatis som gäller.Distributionen sköts med

egen bil och en anställd. Dengår runt ett stort område,Västmanland, Dalarna ochVärmland. I Norrköping ärHemköp och Ica domine-rande kunder.

Familjen består av Lennartoch hustrun Eliza, som är kva-litetsansvarig, och sonen Fred -rik som arbetar i företaget menockså driver ett entreprenad-företag. Mellandottern Louisestuderar till agronom och del-tar i arbetet då hon är hemma.Den andra dottern försörjer sigmed annat arbete.

Morötter är bra för kor, deger fetare mjölk och lättarekalvningar. Hästar gillar ocksåmorötter och även vildsvin,men ännu har inga angrepp påodlingarna noterats trots attdet finns grisar i trakten.

Hur ser du på framtidenLennart?– Många odlare har prob lem

då barnen sett sina föräldrar sli-ta i alla år och därför inte kän-ner sig hågade. Ibland har an-ställda i stället gått in och tagitöver. Hos oss är Fredrik inrik-tad på att fortsätta som mo-rotsodlare. Det känns bra attden biten är avklarad.

Text och bild: LARS T JACOBSON


JORDBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skördaren tar upp morötter från två rader samtidigt, blas-tar av och transporterar till den följande vagnen med lårar.

Eliza, Fredrik och Lennart Ekman ute på morotsfältet. Lennart och Eliza har nyligen fåttta emot diplom från Hagdahlsakademien för sin professionella morotsodling.

Upptagning av diplomerade morötter. En traktor drar mo-rotsskördaren och ytterligare en traktor rullar bredvid medvagn där morötterna hamnar i lådor.

Det som hjälper är att lärasig att känna igen signalernaoch hitta rätt verktyg för atthantera den farliga stressen.– En av de stora stressfak-

torerna för unga är att man ärtillgänglig hela tiden. I dag ärju mobiltelefonen också endator, så du är nästan alltiduppkopplad och håller diguppdaterad varje sekund, sä-ger Anna Nygren, sömn- ochstresspedagog.Även om vi människor all-

tid levt med stress som en ur-gammal och livsviktig över-

levnadsmekanism och har bli-vit bättre på att med tekni-kens hjälp göra flera sakersamtidigt är det inte en för-bättring som är gynnsam förungdomar. Det tär på deraskraft och energi både för sko-la och för arbete.

– Det är lite annorlunda förvuxna. Vi har en färdig hjär-na, livserfarenhet och merkunskap. Man måste ocksåkomma ihåg att den tekniskautvecklingen ligger långt förehjärnans utveckling, och hjär-

nan har sina begränsningar,säger Anna Nygren.Begränsningar är just nyck-

elordet för ungdomar för attskapa en bättre arbetsmiljö iskolan och i arbetet.

– Allt kan inte vara lika vik-tigt. Det gäller att kunnabacka, att förstå och våga kän-na efter vad stressen gör, sägerLillian Lavesson, sjukgymnastoch ergonom vid SLU, somockså föreläser på seminariet.Det kan handla om egna

krav, omgivningens krav ellerstress för saker och situationersom man saknar erfarenhetav.– Inom lantbruket finns

vissa konkreta problem, somtill exempel vädret, maskiner

som går sönder, kollegor somblir sjuka, saker man inte råröver. De äldre har säkert va-rit med om fyra regniga som-rar eller levt med en katastro-fal ekonomi två år på rad ochfått erfarenhet av att det harordnat sig. Men unga har in-te den erfarenheten, påpekarLillian Lavesson.Att bara stanna upp och

känna efter kan vara livsvik-tigt.

– Det innebär inte att manstruntar i det, men man lyf-ter stressen från sig. Man äter,sover och tar väl hand om sigoch när regnet upphör ochmaskinen är lagad så är man”fit for fight”, säger Lillian La-vesson.

Stress i lantbruket har ihuvudsak två riskfyllda följ-der.– Det första är förstås att

man blir vårdslös, att manchansar. Och i lantbruketfinns maskiner med väldigtstora krafter där den egnakroppen inte har så mycketatt sätta emot. Man måste harespekt för maskiner och kraf-ter och inse att det är livsfar-ligt att ta våghalsiga risker, sä-ger Lillian Lavesson.Den egna hälsan på längre

sikt står också på spel närkraft och krav möts i stress.– Allt ifrån att man är up-

pe för sent på kvällen och ser-var en maskin när man är förtrött och kanske skadar sig tillatt man spänner sig i muskler

och kropp. Är man stressadspänner man sig och får ontefter ett tag, och smärta är enriskfaktor i sig. Smärtan tarväldigt mycket kraft och detblir en ond spiral av det hela,säger Lillian Lavesson.

Den stress som byggs uppmåste tas om hand, få utlopp.Motion är ett sätt att göra avmed överskottsenergi, men attåterhämta sig, vara still och vi-la är ännu viktigare.– Sömn är den främsta käl-

lan till återhämtning, att re-parera och återuppbygga detman slitit på under dagen.Sömn är otroligt viktigt, ettgrundläggande behov. Ochstress är sömnens fiende, sägerAnna Nygren.

Stress är en av de vanligaste orsakerna tillolyckor inom jord- och skogsbruk. Särskilt far-ligt lever ungdomar. Att vara ung och starkräcker inte som hjälp när man stressar, tar påsig för mycket och sover för lite.

Stressad ungdom lever farligt i jordbruket

Årsskiftet 1998/99 köpteVanja och Peter Landh går-den för att satsa på hästar.Vanja har ett förflutet somfälttävlansryttare och är utbil-dad c-tränare och equitera-peut. Peter har egen elfirma.Gården är på 80 hektar menåkerjorden är utarrenderad.De sköter själva vall, skog ochbeten och har en traktor för

vanliga sysslor. Till vallskördoch annat hyrs maskiner frånen maskinstation. Över vin-tern har gården ett 50-taltackor som under sommarenutökas till cirka 100 får.

Ett kattpensionat med el-va rum startades 2003. Detheter Missans motell och hitkommer katter för längre och

kortare vistelser. Katterna bori rum med tre väggar. En nät-dörr mot korridoren gör attdet blir lugnt och tryggt irummet. Det är viktigt attkatterna kan aktivera sig ochleka. Därför finns det i varjerum, som dessutom är till-räckligt stora för att två kattersom trivs med varandra skakunna bo tillsammans, hyllor

och sovplatser på många oli-ka nivåer.

På Varby har Vanja träningför fälttävlansryttare och i sep-tember arrangerades en trä-ningstävling med alla tre mo-menten; dressyr, banhopp-ning och fälttävlan. Fyra klasser deltog, från

ponny, med låga hinder på20 cm, upp till klassen pon-ny/häst, med hinder på 90cm. Vattenhinder fanns medi alla klasser. Dagen började med dres-

syr, därefter banhoppningoch som avslutning terräng-ritten. För många var det här

avslutningen på årets fälttäv-lanssäsong.Vanja tar också emot häs-

tar för rehabilitering på Var-by. Det handlar om att sättaigång hästar som varit ska-dade och som ska tillbaka tillett aktivt liv. De fina ridvä-garna runt gården är en till-gång i sammanhanget.

En häst som är konvales-cent kan följa med somhandhäst på lugna turer påägorna och på så sätt börjaröra på sig igen. Vanja reserockså runt i länet och anord-nar träningar och behandlarhästar.

– Vi kommer att fortsättasatsa på hinderbanan i fram-tiden och byta ut något ellernågra hinder varje år, berättarVanja, och fortsätter: – Bebyggelsen kommer allt

närmare så vi får se hur längesom utbyggnaden inte stör vårverksamhet. Det är inget hotför dagen men kanske på läng-re sikt.

Text: LARS-T JACOBSON

Bild:LARS-T JACOBSON

KUFVER STINA JAKOBSSON

Vanja Landh med en inackordering i kattpensionatet Missans motell.

Ponnyryttarna fortsatte att leka i vattenhindret när tävlingen var avslutad. Sara Jacobson på hästen Stella D’oro rider i debutantklassen.


LANDSBYGD Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

På Varby finns sex uteboxar avsedda för konvalescenter.

Mangårdsbyggnaden på Varby gård.

Rehabilitering för ett aktivt livFår, katter och hästar på Varby gårdVARBY GÅRD (JB)För de ryttare med fälttävlan som huvudintresse finns ett antal tränings-möjligheter i Östergötland. En av dessa är på Varby gård vid Göta Kanalmellan Norrköping och Söderköping, alldeles i närheten av Vännebergbro. Banan ligger på en kulle med varierande terräng och många hindermed olika höjd och karaktär. Här finns något som passar för alla, frånponny av minsta format upp till stor häst.


LANTBRUKJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Fårklippning och pastej på temadagTorps gård visade upp verksamhetenSLÄTMON (JB)Får och lamm var te-mat på Torps gård iSlätmon utanför Kisa,lördagen den 26 okto-ber. Klippning av får,spinning av ull, försälj-ning av fårskinnspro-dukter, provsmakningav en vinnande pastejoch lunch beståendeav köttgryta på lammstod på programmet.

Britt-Marie Wirén ochhennes familj öppnade gårds-butiken på Torp för ettknappt år sedan. Det gamlarusthållet, byggt 1775, reno-verades från grunden och för-vandlades till gårdsbutik ochfestlokal.– Butiken har gått bättre än

jag hade trott, säger Britt-Ma-rie där hon står vid spisen ochtillagar dagens lunch – kött-gryta på lamm.

I rummet intill sitter AnitaAndersson vid spinnrockenoch spinner tråd av alldelesfärsk, okardad ull som ConnyMalm klippt för bara en litenstund sedan.– Det är nog tio år sedan

jag spann senast, säger Anita.Förr gjorde jag det mycketoch jag har haft kurser i spin-ning i Björkfors, Rimforsa,Kisa och Horn. Idag är det in-te många som håller på meddet.Trots att det är många år

sedan hon spann så sitterhantverket kvar.– Det sitter i nyporna, kon-

staterar hon och ler medanden smala tråden tar form. – Man får inte ha för bråt-

tom, säger Anita och visarupp sin högerhand som är all-deles blank av den feta ullen.Tre trådar ska spinnas som se-dan tvinnas ihop till en.I ett hörn av rummet finns

många av hennes ullproduk-ter, bland annat tröjor som

hon tillverkat från början tillslut, så att säga. Hon har ock-så spunnit tråden till ochstickat tröjan hon har på sig.Intill Anitas produkter har

Anita Antón ställt ut vantarav lovikkagarn, mosstickadekuddar och kransar av får-skinn och ull.– Det är mitt pensionärs -

pyssel, säger Anita som för treår sedan sålde sitt företag An-kis gardiner i Linköping. Jagmåste ju ha något att göra ef-ter att ha drivit företag i över35 år!

I ladugården klipper ConnyMalm gårdens 25 tackor.Han hanterar djuren vant ochde håller sig lugna medan deblir av med ullen. Mellan femoch tio minuter tar det för ho-nom att klippa ett får.Bland tackorna skuttar ock-

så ett antal höstlamm om-kring.Förutom får föder man upp

nöt och grisar på Torp. Nöt-djuren slaktas lokalt på Ba-sunda gård.

Till sin egen stora förvå-ning tog Britt-Marie Wirénoch Anita Andersson för någ-ra veckor sedan hem förstapris i tävlingen om Östergöt-lands Matverk med sin gårds -leverpastej. Motiveringen löd:”Med en genomgående tyd-

lighet – från råvara och smak,teknik och målgrupp – harman utvecklat en produktsom bygger på tradition ochkänsla.”

– Det blev mycket lever överhär hos oss och vi ville göra

något med den. Så vi tog framett recept som skulle passa enlite äldre målgrupp som tyck-er om en kraftigare smak avlever. Pastejen, som ocksåinnehåller lite portvin, tillver-kas av Wadstens Chark i Lof-tahammar.

Nu ska gårdspastejen repre-sentera Östergötland i dennationella finalen som avgörsi Nyköping i slutet av januari2014.

Text och bild:JAN HULTMAN

Intresserade åskådare i alla åldrar kunde se hur det går till när man klipper får.

Anki Antón från Rimforsa sålde ”pensio-närspyssel” under temadagen. Till enkrans går det åt 25 remsor fårskinn.

Smakprov av Torps Gårdspastej som vann första pris i täv-lingen Östergötlands Matverk och ska tävla i riksfinalen iNyköping i januari 2014.

En vecka när-producerat i Kinda

För några år sedan satsadeKinda kommun på en sopp-dag med närproduceraderåvaror. Initiativet var upp-skattat och i år blir den da-gen en hel vecka. Vecka 45kommer alla kök i kommu-nen att få ta del av detta -både små, ungdomar ochäldre. Matsedlarna ser liteolika ut men har alla närpro-ducerade råvaror varje dag.

De producenter som kom-mer att bidra med råvaror ärGlada grisar från Brante -stad, Leanders Östgöta -potatis, Nystad Nära Mat,MonBageriet, Fresons träd-gård, Wiréns Jord & Skog,Kinda Gurka, EklundsChark, Labbemåla natur-bruk och Trädgårdshallen,Linköping.

Anita Andersson visade hur det går till närman spinner garn. Hon använde alldelesnyklippt och okardad ull.

Britt-Marie Wirén lagar köttgryta på lammsom serverades till lunch på temadagenden 26 oktober.

Johan Wirén visar upp ett av de gulligahöstlammen som nyfiket kikar tillbaka påpubliken.

Conny Malm klipper en tacka medan en nyss klippt, och ensom väntar på sin tur, nyfiket tittar på. Den nyklippta ochokardade ullen hamnade i Anita Anderssons spinnrock.

Miljö & Avlopp · Navestadsgatan 53, NorrköpingPeter Jonsson, tel 0702-74 95 06 · www.miljo-avlopp.se

Projektering: Vi projekterar enskil-da avlopp från enstaka fastighet tillstörre gemensamhetsanläggningar.

Installation: Vi erbjuder allt från hel-hetslösning, projektering eller barainköp av produkten. Tillsammansmed våra entreprenörer kan ni kän-na er trygga med installationen av eravloppslösning.

Försäljning: Vi hjälper er att hitta enoptimal lösning för era behov, så attdet inte blir några överraskningarfrån kommunen angående er av-loppslösning efter installation.

Enskilt avlopp - vi har lösningen!Välkommen! Miljö & Avlopp erbjuder enrad olika tjänster inom enskiltavlopp. I samråd med digsom kund kan vi levereraden mest miljövänliga, lång-siktiga och ekonomiska lös-ningen av enskilt avlopp somär anpassad för er fast ighet. Vi tillhandahåller auktorise-rade installatörer som utförmarkarbetet, montering ochinstallation tillsammans medprojekt ören.Som kund ska ni känna ertrygga i Ert projekt när ni an-litar Miljö & Avlopp


EFTERTEXT Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Storlekar från5,10 - 8,85 m

��!��

�� "��

TJ:s Pumpservice ABDin Vattenspecialist

Försäljning, uthyrning och reparation av trailer/släpvagnar.

Passa på att se över släp-kärran inför höst och vinter.Kom in till oss så hjälper vi dig.

0142-201 40 • MANTORP • www.tobbanstrailer.se

Fräsch motor med nya filter!Nu är hösten här och då är det viktigt att ha maskin och filter i gott skick.

Boka din maskinservice

hos oss för högstadriftsäkerhet!Nu även cykel-reparationer

0142-201 40 • MANTORP • www.ostgotamaskin.se

Vet du vad du vill ha går det bra att faxa 0142-201 42 eller maila [email protected]

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland.

Ring för närmare info

0705-87 98 79 • [email protected]

• Kutterspån• Lantbruksspecial• Spån-/Halmpellets• Impregneradestängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt ochdammfritt alternativ.Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Auktoriserad Grundfos ServicepartnerPerfecta & VM-pumpar service

Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lagerBesöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena

Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

Norrköping: 011-13 19 40 • Oskarshamn: 0491-76 06 20Finspång: 0122-44 48 40 • Växjö: 0470-478 25

Södertälje: 08-550 403 90

Hyr allt för bygget hos oss!Linköping: tel 013-31 99 90

Fri frakt

inom 25 mil

VÄGSLADD

gruvdalens däck & allservice

12.000:- +moms

0761-30 92 82

NUAxel- och markvågar, Silovågar, Front lastar -vågar, Hjullastarvågar, Truckar, Kreaturs -vågar, Lastceller m m.

Tel 0708-55 55 56www.vaglant.se

Vågar till Sveriges Lantmän

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78 www.nordled.se

GårdsarmaturByt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampaGer ett likvärdigt ljusLivslängd mer än 50 000 tim220V. IP65. 50 mm rörfästeVäggfäste 180:-20W 1 990:- + moms och frakt


EFTERTEXTJordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Skänk eller handla så gör du något för behövande!

Sedan 1992 har vi finansierat hjälpverksamhet i bl a Lettland och Rumänien

Möbler • H

eminredning • P

orslin • Böcker & m

edia

Sport & fritid • K

läder, skor & accessoarer

Elek tronik • H

usgeråd och mycket mera

Linköping: Molijns väg 15 • Hackefors • 013-37 67 77Motala: Södra Allén 23-25 • Ängdalen • 0141- 504 88

Ring & boka tid, allt säljbarthämtar vi – kostnadsfritt förstås!

ÖPPETMån-fre 10-18

Lör 10-14

Städa ur garaget

– röj på vinden!Alla bidrag är välkomna!

Tel 013-35 73 00www.tktraktordelar.se

Reservdelartill traktorer och entreprenad-maskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

AB Kisa Motorservice Storgatan 7, Kisa · 0494 -128 50

www.kisamotorservice

.se

PrisexempelSuzuki LT-A400FI (ord 79.900:-)

69.900:-

Vi sänker priset på alla 2013års modeller! Gäller så längelagret räcker.

Ljusare tider!LED belysning 3200 lumen end 40 W

850:-ex moms

HID Xenon belysning4000 lumen

850:-ex moms

Tel 0496-107 55www.brorssons.se

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

Svensktillverkade jordkällare. I plast.Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillver-kade i glas�berarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i �era mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

53.200:-

1919 070-685 ring: eller www.smedberga.se

hemsida:vår på mer Läs

.pannorlämpliga ven äv säljer Vi m.m.gspån så,hundfoderr,

,olivkärnor,pellets,trämm,<30 flis gen,spannmålsslaalla ex.t.

bränslen sorters olika många Klarar konstruktion.kraftig med brännare

ttbegriplig lät en är GEJS-brännaren

53.200:-från:

för (panna Komplett

momsexkl. 53.200:-stoker) + ved

anläggning Komplett

Pris från

57 593:-

Tel: 0142-29 75 05Öppet: Mån-fre 10-18, (lunchstängt 13-14)

TGB 525i Insprutning med Servo

exkl moms

Standardutrustning med bland annat: Elektroniskservostyrning och bränsleinsprutning. Lasträckebak & fram. Multi LCD hastighetsmätare. Högoch lågväxel. 12" stålfälgar Innova däck. Winsch.Dragkrok.

Nu även nya trösk-delar t ex såll, slag-skor och skakare till bra priser!

• Traktorer• Tröskor• Pressar (även nya knytareoch nålar till bra priser)

• Fabriksnya startmotorer• Generatorer 0430-222 70

Reservdelar Stor sortering av beg. och nya delar till:

0705-98 31 91 · www.ggisweden.se

Intra KlövvårdsprodukterBehandlande av alla hov-och klövsjukdomar, ävensårskyddande.

Intra KlövbadMarknadens smartaste klövbad. Lätt atthantera, gödseln hålls utanför och sparardig klövvårdsmedel och arbete.

Europas ledande tillverkare av klövvårdsprodukter !

0705-98 31 91 · www.ggisweden.sewww.defenda.com · Tel 0321-511 78

BRA VEDPANNOR OCH TILLBEHÖR FRÅN 15 900:-Kontakta oss för offert.

Vi har även fyrhjulingaroch andra maskiner.

Se vår hemsida!

Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitetKK1600 och KK1800

Nya & begagnade.f o ...

reför omgående leverans.

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor.Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

BomiljöAlbrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping

Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

Levererar färdig betongcertifierad av

VIMMERBY · Tel 0492-152 55

Nu kan du läsa Jordbrukaren på nätet!Klicka bara på Jordbrukarens framsida uppe

till höger på www.lanstidningen.se

Vi dricker allt mermjölk och äter allt mermjölkprodukter. Mensamtidigt har antaletsvenska mjölkbönderhalverats på tio år ochbönderna får mindrebetalt för mjölken. Detär en ekvation somborde se bättre ut, me-nar LantbrukarnasRiksförbund (LRF).

Svenska mjölkbönder är ivärldsklass när det gäller att tahand om sina kor, och mjölkfrån svenska gårdar håller enjämn och hög kvalitet.

Vi ligger också i toppen närdet gäller konsumtion meddrygt 92 liter mjölk per invå-nare och år. Därtill kommer70 kilo andra mjölkproduk-

ter. Svenska skolbarn drickervarje dag runt 300 000 litersvensk mjölk, nästan två deci-liter per barn.

De svenska mjölkböndernahar fått det allt tuffare, bådegenom kraftigt ökad konkur-rens från importerade mjölk-produkter och genom sämreekonomiska förutsättningar.

Samtidigt som bonden fårmindre betalt för mjölken harkostnaderna, bland annat förfoder och diesel, stigit. La-garna för djurhållning är dess-utom strängare i Sverige än iandra EU-länder, vilket imånga fall fördyrar verksam-heten.

Antalet svenska mjölkbön-der har halverats på tio år ochLRF varnar för att yrkesgrup-pen riskerar att försvinna inom

fyrtio år om utvecklingen fort-sätter i samma takt som nu.

Blir mjölkbönderna färrefår det stora konsekvenser in-te bara för den svenska mat-produktionen utan för deöppna landskapen, den biolo-giska mångfalden och inteminst jobben. Mjölkproduk-

tionen är navet i landsbyg-dens ekonomi och beräkning-ar visar att länets närmare 500mjölkbönder ger upphov tillinte mindre än 2 500 ytterli-gare arbetstillfällen. Det görmjölkbranschen till en av lä-nets absolut viktigaste, enligtett pressmeddelande.

Mer mjölk men mindre pengarNavet i landsbygdens ekonomi är hotat

Trots ökad konsumtion minskar svensk mjölkproduktion.

Lövträdsförespråkare fick medaljSkogsstyrelsens förtjänstmedalj till Lars Vikinge BROKIND (JB)Lars Vikinge påMelskog utanför Bro-kind förespråkar löv-skog och har tagitemot många studie-grupper på sin gård.Plantering av björk, påhyggen efter gran, harvisat sig både gynnamarken och vara lön-samt. Nu har han till-delats Skogsstyrelsensförtjänstmedalj.

Under skogskonferensen iVäxjö fick skogsägaren LarsVikinge från Melskog ta emotSkogsstyrelsens förtjänstme-dalj. Han har ett mångsidigtskogligt engagemang. Blandannat tar han emot grupperför fältstudier på sin fastighet.– Melskog har varit en de-

mogård sedan 2008, berättarhan. Det är minst 100 besö-kare per år i snitt, vissa år 150.Att besöken tar tid från

verksamheten är av underord-nad betydelse.– Det tar några arbetsdagar

per år, men det är roligt ocksåoch det beror på hur man räk-nar. En del är sådant som än-då måste göras. Tre fyra dagarper år lägger jag gärna. Det ärskojigt när människor villkomma, en ynnest.

I motiveringen för prisetnämns Lars insatser för löv-skog och klimatanpassning.Vad fick dig att satsa på löv?– Det var två skäl som fick

mig att börja med löv. Förstoch främst började pappa på80-talet med förädlad björk.Han fick impulser från Fin-land, björkarnas hemland,

och provade på nedlagd jord-bruksmark här på Melskog.Det andra skälet är Jan-ErikLundmark som skrev bokenSkogsmarkens ekologi. Jan-Erik Lundmark var

professor på lantbruksuniver-sitetet och fick senare anställ-ning hos ett skogsbolag. Hanär numera pensionerad. LarsVikinge lärde känna honomunder mitten av 90-talet. Be-greppet ståndartsanpassningkommer från Jan-Erik Lund-mark och betyder i korthet atthitta rätt trädslag för rättmark. För att få upp markenspH-värde efter gran ska mansatsa på hela generationen avlöv enligt Jan-Erik Lund-mark. Den ska stå minst 20 årför att få tillbaka mask, pH-värde och luckra jorden.

– Jag satsade på björk påskogsmark, efter avverkningav gran. Det växte så det spru-tade, säger Lars.Naturen har tre sätt att för-

yngra mark med granskog:skogen blåser ner vid enstorm, det blir skogsbrand el-ler insektsangrepp. I natureninvaderar björk och asp, påtorr mark kommer istället tall.– Björk och asp är pionjä-

rer, liksom lärk. Gran kom-mer upp senare i skuggan avbjörk, asp och även al. Efter150 år finns åter granskog ochcykeln har gåtts igenom ochefter ännu 50 år kommer enblixt eller något och så börjardet om, säger Lars.Björk trivs dock inte med

att vara först på betesmark, påsådan mark är det i förstahand gran som blir pionjär.– Vi bör efterlikna naturen,

det vill säga ha björk och aspefter gran. Asp går inte pågrund av vilt som betar så där-för har jag valt björk. I vår cy-kel är det inte ens 100 år.Björken kanske får stå 40 år.Granen kan börja växa innanavverkningen av björk. Gra-nen får stå cirka 60 år. I grun-den handlar det som sagt omatt efterlikna naturenskretslopp för vitalisering avmarken. Vi ska se vad somhänder under marken. Skogs-

bruk har traditionellt sett tillvad som sker ovan mark.Man kan se det här som

skogsbrukets svar på växtfölj-den inom jordbruket. Svåra-re är det inte, menar Lars Vi-kinge.

– Vi äter ur det skafferi tor-parna anlade under 1800-ta-let. Det har funnits minst sju-åtta torp bara i Melskog. He-la gården har varit åker ellerbete. Människan har bidragit

med att skapa bördiga markeri Östergötland. Det var enkulturgärning av torparna, sä-ger Lars.Trots de goda resultaten var

det långt ifrån alla som varövertygade om det förträffligai att Lars Vikinge börjadeplantera förädlad björk påhyggen. Det kom bland annatlite skämtsamt att kallas Detstora vansinnet i Vårdnäs,men Lars har visat att det gickalldeles utmärkt.

– Jag har min vedfabrik.Björken lönar sig väldigt bra.Jag gallrar efter 13 växtsä-songer. Det kommer bli merefterfrågan, björk är poppisidag. På sikt blir det ökad ef-terfrågan på sågad råvara.Finns det ett stort utbud avbjörk och industrin uppmärk-sammar det, då kommer ock-så efterfrågan.


– Jag är jätteglad och stolt över utmärkelsen! Jag tänker på pappa också. Han hade nog varit väldigt stolt över mig, sägerLars Vikinge men poängterar att det finns andra som också skulle varit välförtjänta att få medaljen.

NUMMER 16November 2013

Årgång 87



Natten mellan den 28och 29 oktober drogstormen Simone inöver Sverige. Den skul-le enligt varningarnadrabba delar av Öster-götland. Elbolagen ha-de därför en hög be-redskap för att mini-mera de eventuellakonsekvenserna.

Hårda oväder av skiftandeslag som storm, kraftiga snö-fall med mera medför en riskför elavbrott. Det är ett fak-tum både privatpersoner ochelbolag är väl medvetna om.Under stormarna Gudrun ochPer blev detta väldigt tydligt,men för mycket snö på korttid räcker för att det ska bliproblem. Elbolagen har sedanstormarna satsat på vädersäk-ring av ledningarna och det

arbetet fortsätter. Mycket kanändå ske när vindarna är rik-tigt hårda. Hur förbereder el-bolagen inför en sådan härstorm och vad förväntar mansig ska hända?

Vid en rundringning till oli-ka elbolag så kunde mansnabbt ana att oron blandkunderna var stor. Det var te-lefonköer för privatkunderoch en växel hade meddelandeom tekniska problem, vilket iklartext oftast brukar betydaöverbelastning. Även hos ex-empelvis Eons pressjour med-delade på telefonsvararen attdet var ett ”enormt tryck påden här telefonen” så manombads tala in ett meddelan-de så skulle de ringa upp. – När vi förstod hur allvar-

ligt det kan bli så har vi för-berett sedan igår, berättade

man så småningom från Eonspressjour. Vi har förberettfrån Skåne upp till Östergöt-land. 220 personer finns be-redda att snabbat kunna åt-gärda fel som uppkommer avstormen och vi har också sattin helikopter. Vi följer vädretnoga.– Hur vädret kommer på-

verka är svårt att veta, men attdet gör det är säkert. Det härär en kortsiktig insats för justden här gången. Vi har gjortstora långsiktiga förberedelserså många som drabbats undertidigare stormar ska inte drab-bas nu.Man framförde i ett press-

meddelande som kom vidlunchtid under måndagen attE.ON sedan 2006 har väder-säkrat cirka 25 000 kilometerledning. Det motsvarar ensträcka nästan halvvägs runt

jorden. Metoderna för väder-säkring skiftar, men utgörs tillstor del av att ledningarnagrävts ner. Även ledningsga-torna har setts över och bred-dats för att minska risken föratt nedfallande träd ska läggasig på ledningarna eller rivaner dem. Eon säger vidare attman trots dessa förbättringarkommer tusentals kunderdessvärre att drabbas av detförestående ovädret.– Det är svårt säga hur det

kommer att slå. Lokalt kandet få stora konsekvenser.

Även Vattenfall höjde be-redskapen inför eventuellastörningar på elnätet i Göta-land. Man uttalar sig på mot-svarande sätt som E.ON. IVattenfalls pressmeddelandeangavs ett antal åtgärder. Per-sonalen i driftcentralen utö-

kades. Fordon och materielförbereddes för att stå redo fören snabb insats. Beredskaps -styrkan och kundservice för-stärktes. En viktig del av be-redskapen var förstås att nogafölja väderutvecklingen medhjälp av specialprognoser frånSMHI. Genom att hålla siguppdaterad om väderutveck-lingen kan man snabbt för-stärka resurserna ännu merom det skulle visa sig nödvän-digt. – Prognoserna visar på

mycket hård vind vilket kanställa till problem med att trädfaller på elledningarna, sägerHelena Kortered, Kommuni-katör Vattenfall Eldistribu-tion. Vi genomför sedan fleraår ett stort investeringsprojekti Götaland där vi vädersäkrarelnätet, det vill säga gräver nedeller isolerar elledningar. Det

ger en stabil elleverans till vårakunder men vid besvärligaoväder måste vi vara bereddapå att det blir störningar. Vihar därför beslutat att öka be-redskapen så att vi är bereddapå att snabbt kunna kommaut och reparera eventuella feli elnätet.

Så här strax innan presslägg-ning verkar det som om Ös-tergötland kommit relativtlindrigt undan, med dryga tu-sentalet strömlösa. Stormendrog istället med kraft framöver bland annat Halland,Skåne och Kalmar län. Frånlandets södra delar rapporterasom tiotusentals strömlösa,stoppad trafik över Öresunds-bron och vägar blockerade avomkullblåsta träd.

Text: BO BÄCKMAN

Elbolagen höjde beredskapen när Simone drog fram

Documents

Jordbrukaren nr 16, 2013