Embed Size (px)
Citation preview
2016-08-21
1 (12)
Stockholms universitet Besöksadress:
Barn- och ungdomsvetenskapliga
institutionen
106 91 Stockholm
Frescati Hagväg 24, 20 & 16B [email protected]
www.buv.su.se
Kursbeskrivning
Barndom, barnsyn, barnkultur
7,5 hp, grundläggande nivå, helfart
Kurskod: BKI00/BKI001
Höstterminen 2016
Kursansvariga
Ylva Lorentzon
Karin Helander
Kursadministratör Manilla Ernst
Kerstin Gustafsson
08-163687
Lärare Anne Banér
Anna Götlind
Björn Sjöblom
Malena Janson
Examinator Karin Helander [email protected]
2 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
2
Allmänt om kursen
I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehåll, uppläggning och
examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen.
Kurshemsida
Alla kurser Centrum för barnkulturforskning har en egen flik på vår hemsida där du 1-2
månader innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursplan, och
litteraturlista.
Du söker själv fram informationen via www.barnkultur.su.se/utbildningar.
Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en
kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen.
Du loggar in med din universitetsinloggning på https://mondo.su.se och söker upp kursen
under ”Mina aktiva sajter”.
Schema
Uppdaterat schema finner du på vår hemsida samt i filsamlingen på mondosidan, eller genom
att logga in via https://schema.su.se
Registrering
Vi använder webbregistering för denna kurs. I välkomstbrevet finns närmare anvisningar för
hur och när du registrerar dig på kursen.
Kursens innehåll och förväntade studieresultat
Kursen introducerar ämnet barnkultur och behandlar centrala begrepp som barnkultur,
barnsyn, barndom och barnperspektiv. Kursen berör barndomens historia och kulturarv samt
utforskar förhållandet mellan barnkultur och barnsyn i historisk kontext.
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- redovisa kunskap om begreppen barnkultur, barndom och barnperspektiv.
- redogöra för och reflektera kring historiska perspektiv på barndom och kulturarv utifrån
barnkulturella exempel.
Kursen ges som delkurs ett inom kursen Barnkultur I och som fristående kurs.
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier samt grupparbete och studiebesök och
examineras med individuella skrivuppgifter i slutet av kursen. Föreläsningar och seminarier
har som regel specifik litteratur som läses inför varje undervisningstillfälle och seminarierna
har därtill oftast en uppgift inför seminariet. Vid seminarier förväntas aktivitet och
engagemang från studenten. Samtliga undervisningstillfällen bygger på studenternas studier
av litteraturen.
3 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
3
Litteratur
Litteraturlistan finns tillgänglig på www.barnkultur.su.se/utbildningar samt i filsamlingen på
kurssidan på Mondo.
Innehåll
Kursintroduktion
Ylva Lorentzon Kursens arbetsformer och innehåll introduceras liksom grupparbetet och förberedelse inför
examination, kursbeskrivningen gås igenom. Studenterna gruppindelas.
Litteratur: -
Seminarium 1: Barnkultur?
Ylva Lorentzon
Seminariet introducerar ämnesområdet barnkultur med fokus på studenternas tankar och
funderingar om vad barnkultur kan innebära i teori och praktik. Frågor seminariet berör är;
Vad är barnkultur? Vad är barnkulturforskning?
Föreläsning 1: Barndomens historia
Karin Helander Föreläsningen behandlar barndomens historia med betoning på västerländsk historia från
medeltid till idag och i relation till barnkulturens utveckling. Viktiga filosofer, kulturpersoner,
konstnärer och pedagoger i barndomens och barnkulturens historiska framväxt berörs, liksom
olika historiska sätt att se på barn och barndom.
Litteratur: Cunningham (1995) s. 1-18, Liliequist (1991) s. 11-26, Banér (2010) texterna av:
Dencik, Osten/Helander, Halldén och Eilard.
Individuell uppgift till föreläsning 1: Texterna av Dencik, Eilard, Halldén, Osten/Helander ur skriften Barnets familjer ur
barnkulturella perspektiv (2010) behandlar barns villkor och bilder av barn i skilda historiska
skeden.
Läs texterna och fundera över:
- Vilken syn på barn diskuteras i respektive text?
- Hur diskuteras relationen mellan barn och vuxna – barndom och vuxenhet i texterna?
- Vilka historiska förändringar i barns villkor och synen på barn tycker du är
intressanta?
- Vilket barn är synligt idag – reflektera över texterna utifrån synen på barn, barndom
och familj idag.
Välkomstdag för nya studenter vid SU
Aula Magna
4 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
4
Seminarium 2: Barnsyn och barnkulturbegreppet
Ylva Lorentzon Seminariet undersöker olika innebörder i barnkulturbegreppet inom forskning samt relationen
mellan barnsyn och barnkultur.
Litteratur: Helander (2011) s. 3-5, Mouritsen (2002) s. 14-17
Individuell uppgift till seminarium 2: Läs texterna kritiskt med hjälp av frågorna nedan:
Läs Mouritsens text och gör en översiktstabell eller karta, typ mindmap, över de olika slags
kultur som berörs i texten. Notera beröringspunkter och skiljelinjer samt formulera egna
exempel på de olika typer av kultur Mouritsen särskiljer.
Läs Helanders text och fundera över: Vilka aspekter av barnkultur bidrar Helander med som
eventuellt saknas i Mouritsens text? I vilka aspekter överensstämmer texterna och hur skiljer
de sig till innehållet?
Föreläsning 2: Bilden av barnet
Anne Banér Föreläsningen behandlar bilden av barnet inom konsten. Föreläsningen utgår från praktiska
exempel på hur barnet avbildats och ger ett historiskt konstnärligt perspektiv på barnsyn som
fenomen.
Litteratur: Banér (1994), Banér (1995) texterna av Hatje och Sundqvist, Münger (2009) s.
215-236
Seminarium 3: Barnperspektiv, barns perspektiv och barnkultur, exemplet
Kamratposten
Ylva Lorentzon
Seminariet fokuserar på att närläsa Halldéns text om barnperspektiv och klargöra begreppets
möjliga innebörder och användningsområden inom och utom forskning. Också relationen till
begreppet barnsyn berörs. Seminariet tar upp barns insändare i Kamratposten som ett praktiskt
exempel på hur begreppen barnperspektiv och barns perspektiv kan användas och hur de kan
hänga ihop.
Litteratur: Halldén (2003), Hällström (2011) s. 9-15, 20.
Individuell uppgift till seminarium 3:
Läs Halldéns text kritiskt utifrån frågorna : Hur menar Halldén att barnperspektiv skiljer sig
från barns perspektiv? Hur resonerar Halldén om generationsbegreppets förtjänster och
problem? Vilka problematiker beskriver Halldén med barnperspektiv inom forskning kring
barns utsagor? Hur uppfattar du Halldéns avsikt med texten?
Läs utragen ur Hällströms avhandling och fundera över relationen mellan barnperspektiv och
barnsyn, hur skulle du beskriva den? Påståendet Hällström gör på sidan 20 angående vad
barns insändare i Kamratposten kan uppfattas som för slags kultur, håller du med om det?
Motivera.
5 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
5
Föreläsning 3: Kulturarv
Björn Sjöblom
Föreläsningen handlar dels om kulturarv i relation till bevarande av digital kultur, om vad som
kan anses vara värt att bevara och hur det kan gå till, men också om kulturarv i en bredare
mening.
Litteratur: Aronsson (2004) s. 143-151, 162-166, 170-179.
Instuderingsfrågor till föreläsning 3:
Aronsson skriver i texten om kulturarv om en demokratisering av kulturarvet. Vad menar han
med det? Vidare tecknar han tre grundläggande perspektiv som han menar kan synliggöra hur
kulturarv utformas, hur förhåller sig dessa till varandra? Fundera över Kulturarvets
grundfrågor som Aronsson beskriver, vilka svårigheter och utmaningar finns i arbetet med
kulturarv?
Korzcakdagen, en dag till minne av Janusz Korczak
Aula Magna
Eftermiddagen handlar om barns rätt till respekt. Ylva Wibaeus talar inledande om Korczak,
Henry Ascher talar om att möta barn på flykt, Caroline Tornehag talar om kulturell mångfald
och inkludering i förskolan och Elina Druker om flykt som motiv och samhällskritik i
barnlitteratur.
Litteratur: Korczak (2011)
Seminarium 4: Studieteknik och formalia
Ylva Lorentzon
Seminariet handlar om att planera och genomföra studier på universitetet. Formalia och
referenshantering berörs liksom betygskriterier.
Litteratur: Häftet”Studieteknik och att skriva vetenskapligt – en liten hjälp på vägen” samt
APAmall för referenshantering (Mondo).
Föreläsning 4: Barnet i historien
Anna Götlind
Föreläsningen behandlar barnet i historien i relation till olika historiska källor. Föreläsningen
berör källkritik och hur barnet syns på olika sätt i historiska källor, men också barns liv och
livsförutsättningar i olika tider.
Litteratur: -
Seminarium 5: Barnrättskonventionen, rättigheter nu och då
Ylva Lorentzon Seminariet fokuserar på barnets rättigheter som de ser ut idag som fastslagna i Konventionen
om barnets rättigheter och på hur det kom sig att barnet fick egna rättigheter. Innehållet i
konventionen behandlas liksom tidigare exempel på försök att hävda rättigheter för barnets
räkning.
Litteratur: UD (2006) Artikel 1-54 samt tillägg, Englundh (2009) s. 23-38.
Uppgift inför seminarium 5:
Läs först konventionsartiklarna, sedan Englundhs text. Men innan du läser konventionen
besvara följande fråga: Vad tror du att artiklarna i konventionen handlar om för slags
rättigheter? Läs sedan konventionen och fundera över vad det är för slags rättigheter som
hävdas. Besvara också följande fråga: -Vad uttrycker rättigheterna för barnsyn? Motivera.
6 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
6
Läs sedan Englundhs text och formulera i punktform hur hon menar att det kom sig att barnet
fick rättigheter.
Seminarium 6: Kulturarvingarna, typ! Examinerande seminarium
Malena Janson Seminariet behandlar olika användning av begreppet kulturarv och utgår från studenternas
eget arbete med antologin Kulturarvingarna, typ!
Litteratur: Banér (2011) texterna av : Engman, Palmenfelt, Olin-Scheller, Persson, Borgström
och Rönnberg.
Uppgift inför examinerande seminarium: se nedan.
Seminarium 7-8: Redovisning av Grupparbete
Ylva Lorentzon Studenterna redovisar sina grupparbeten. Utvärdering av kursen.
Litteratur: -
Seminarieuppgift: Kulturarvingarna, typ! Examinerande seminarium
Läs texterna ur skriften Kulturarvingarna, typ!. Besvara följande frågor, ta med dina svar som
underlag till seminariet.
- Fundera på olika definitioner och problematiseringar av begreppet kulturarv i texterna.
- Hur kan diskussionen om kulturarv knytas till synen på barn i olika sammanhang? Ge
exempel ur texterna.
- Hur förändras och förvaltas kulturarv av barn och av vuxna? Ge exempel ur texterna.
Grupparbete – Barndom, konstnärer och pedagoger
Under kursens gång ska ni i grupp söka information, diskutera och reflektera kring vilken syn
på barn och barndom som framkommer i texter, tankar och uttryck av en grupp filosofer,
pedagoger och konstnärer eller kulturskapare, samt fundera kring hur dessa kan ha inverkat
på dagens synsätt på barn och barndom i teori och praktik.
Arbetet ska redovisas enligt följande: Varje grupp redovisar muntligen sitt gemensamma
arbete onsdagen 21/9. Varje grupp har 30 minuter på sig att redovisa, därtill finns möjlighet
till ca 10 minuters gemensam diskussion.
Försök att bjuda era studentkolleger på en innehållsrik och pedagogiskt upplagd halvtimme
kring ert område. Tänk på att planera redovisningen noga så ni hinner inom angiven tid. Vid
redovisningen finns möjlighet att använda overhead, dator/powerpoint, DVD etc.
Grupp 1: Barnets - och barndomens – århundrade
Utgå från följande personer:
1a) Elsa Beskow
1b) Ellen Key,
1c) Alice Tegnér
Litteraturtips:
7 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
7
Ambjörnsson, Ronny, Ellen Key: en europeisk intellektuell, Stockholm 2012
Alice Tegnér: musikskapare (red. Gudrun Tegnér), Alice Tegnér-sällskapet 2014
Ellen Key: 1849-1999: en minnesbok (red. Birgit Gerhardsson), Linköping 1999
Elsa Beskow vår barndoms bildskatt, Nationalmuseum, Stockholm 2002
Hammar, Stina, Solägget. Fantasi och verklighet i Elsa Beskows konst, Stockholm 2002
Key, Ellen, Barnets århundrade, Stockholm 1900
Netterstad, Märta, Så sjöng barnen förr, diss., Stockholm 1982
Ny syn på Ellen Key: 32 texter av 23 författare, (red. Siv Hackzell), Nacka 2000
Paulsson, Kajsa, Nu ska du få höra. Svenska musikfonogram för barn 1904-1980, diss.,
Göteborg 2006
Reimers, Lennart, Alice Tegnérs barnvisor, diss., Göteborg 1983
Samt botaniserande i litteratur om Ellen Key och nedslag i Elsa Beskows illustrationer och
böcker samt i Alice Tegnérs visor.
Grupp 2: Fostran och frihet
Utgå från följande personer:
2a) John Locke
2b) Jean-Jaques Rousseau
2c) Astrid Lindgren (Pippi Långstrump)
Litteraturtips:
Boken om pedagogerna, red. Svedberg & Zaar, Stockholm 1993
Den tidlösa pedagogiken, red. Tomas Kroksmark, Lund 2011
Edström, Vivi, Astrid Lindgren – Vildtoring och lägereld, Stockholm, 1992
Heywood, Colin, Barndomshistoria, Lund 2005
Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999
Lindgren, Astrid, Pippi Långstrump, Stockholm 1945
Lindgren, Astrid, Ur-Pippi, originalmanuskript med kommentarer av Ulla Lundqvist, Uppsala
2007
Lundqvist, Ulla, Århundradets barn. Fenomenet Pippi Långstrump och dess förutsättningar,
diss., Stockholm 1979
Locke, John, Some thoughts concerning education, (1693) Oxford 1999
Rousseau, Jean-Jacques, Émile eller Om uppfostran, (1762) Göteborg 1977
Rousseau i urval och med inledning av Romain Rolland, 1942
OBS: Det finns mycket litteratur om Astrid Lindgren och böcker om pedagogikens historia
som också kan användas.
Grupp 3: Reformpedagogik och modernism
Utgå från följande personer:
3a) Knut Brodin
3b) John Dewey
3c) Lennart Hellsing
Litteraturtips:
Barkefors, Laila, Knut Brodin: musik som livsämne, diss., Hedemora 2006
Boken om pedagogerna, red. Svedberg & Zaar, Stockholm 1993
Brodin, Knut, Barnbild och bildspråk, 1982
8 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
8
Den tidlösa pedagogiken, red. Tomas Kroksmark, Lund 2011
Dewey, John, Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter, Stockholm 1980
John Dewey: om reflektivt lärande i skola och samhälle, Sven Hartman m fl, Sthlm 2003
Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter (av John Dewey - står ibland därför
sorterad under Dewey), Hartman, Sven m.fl., Stockholm 2004
Hellsing, Lennart, Tankar om barnlitteraturen, Stockholm 1999
Kåreland, Lena, Modernismen i barnkammaren: barnlitteraturens 40-tal, Stockholm 1999
Kåreland, Lena, En sång för att leva bättre: om Lennart Hellsings författarskap, Sthlm 2002
Larsson, Nisse, Hela Hellsing, Stockholm 2004
Netterstad, Märta, Så sjöng barnen förr, diss., Stockholm 1982
Paulsson, Kajsa, Nu ska du få höra. Svenska musikfonogram för barn 1904-1980, diss.,
Göteborg 2006
Ryner, Birgitta, Vad ska vi sjunga? En musikpedagogisk diskurs om tiden mellan två
världskrig, diss., Stockholm 2007
samt nedslag i Knut Brodins och Lennart Hellsings böcker och visor.
Närvaro
Kursen förutsätter att studenten närvarar studiebesök, föreläsningar och seminarier.
Examination
För samtlig skriftlig examination gäller följande: Använd kurslitteraturen på ett relevant och
kritiskt sätt. Texten skall skrivas i Times new roman, 12 pt och 1,5 radavstånd. Glöm inte att
bifoga en referenslista/källförteckning över de källor du har refererat till.
På Centrum för barnkulturforskning kan såväl APA, Harvard och Oxford användas som
referenssystem, se manualer i filsamlingen på mondosidan. Cbks litteraturlistor står i APA.
Användning av referenssystem måste ske konsekvent, endast ett system i taget.
Ta hjälp av kompendiet Studieteknik och att skriva vetenskapligt – en liten hjälp på vägen. Se
även Regler för tentamensskrivningar vid Stockholms universitet som finns på www.su.se
Skriv ditt namn och personnummer överst i högra hörnet på svarets första sida, liksom kurs
och provkod (Observera att det är olika provkoder beroende på om du läser kursen inom
Barnkultur 1 eller som fristående kurs). Ange även hur många ord din examination omfattar.
Seminarieuppgift (EXAA/EXA1) 1 hp
Genomförs den 19/9 under seminariet ”Kulturarvingarna, typ!” – förberedelse, se ovan.
Vid bedömning används betygen G/U.
9 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
9
Individuell skriftlig presentation av grupparbete (EXAB/EX02) 3 hp
Utifrån arbetet i grupperna skall studenten individuellt formulera en text där du resonerar
kring någon eller några aspekter av synsätt på barn och barndom i relation till vald filosof,
pedagog, konstnär eller kulturskapare.
Omfattning 900-1200 ord, exklusive referenslista/källförteckning.
Vid bedömning används betygen A-F.
Uppgiften inlämnas på Mondo i ”Uppgifter” senast kl. 15.00 den 27/9. En papperskopia av
examinationen lämnas i Cbk’s brevlåda (utanför expeditionen) inom ett dygn efter inlämning.
Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat adresserat kuvert.
Skrivuppgift (EXAC/EXA3) 3,5 hp
För examinationen på denna kurs ingår en hemskrivningsfråga som bygger på att ni tagit del
av barnverksamheten – utbudet för barn och unga - vid valfritt museum. Flera museer har
också speciella barnstrategier, lärarhandledningar och annan information som man kan ta del
av på respektive hemsida – det kan vara en god idé att undersöka sådant material också.
Examinationsuppgiften syftar till att binda ihop flera föreläsningar med litteratur i en
diskussion om begrepp som barnkultur, barnsyn, barndom, kulturarv och barnperspektiv, etc.
Planera därför in ett besök valfritt museum på egen hand i god tid. Skrivningsfrågan läggs ut
på Mondo den 19/9. Det är inget som hindrar att ni väljer att gå tillsammans med någon eller
några andra studenter på kursen – den skriftliga examinationen är sedan naturligtvis
individuell.
Uppgiften inlämnas på Mondo i ”Uppgifter” senast kl. 15.00 den 27/9. En papperskopia av
examinationen lämnas i Cbk’s brevlåda (utanför expeditionen) inom ett dygn efter inlämning.
Student som önskar få sin examination hemskickad ska bifoga ett frankerat adresserat kuvert.
Omexamination
Reglerna för omexamination framgår av kursplanen.
Nästkommande omexamination äger rum den 9/11, inlämning den 16/11. För omexamination
krävs personlig anmälan till ansvarig lärare senast 8/11 via e-post.
Betyg och betygskriterier
A. Utmärkt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en djup förståelse för och
mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett
problematiserande, relevant och utförligt vis. Studenten tar stöd i kurslitteratur och källor på
ett kritiskt och genomtänkt sätt. Uppgiften skall vara väl strukturerad och avgränsad samt
10 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
10
stringent formulerad på ett självständigt sätt samt uppvisa utmärkt språkbehandling. Ett
vedertaget referenssystem ska användas korrekt.
B. Mycket bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en mycket god förståelse för och
mycket god kunskap om ämnesområdet. Teoretiska begrepp används på ett nyanserat och
relevant vis med en problematiserande hållning och studenten tar stöd i kurslitteratur och
källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall vara väl strukturerad och formulerad på ett
självständigt sätt och uppvisa mycket god språkbehandling. Ett vedertaget referenssystem ska
användas korrekt.
C. Bra. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften en god förståelse för och god kunskap
om ämnesområdet. Centrala teoretiska begrepp används på ett nyanserat sätt och studenten tar
stöd i kurslitteratur och källor på ett genomtänkt vis. Uppgiften skall vara formulerad på ett
självständigt och reflekterande sätt och uppvisa god språkbehandling. Ett referenssystem ska
användas utan större brister.
D. Tillfredsställande. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap på ett
genomtänkt sätt. Centrala teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur
och källor. Texten har en tydlig språkbehandling och ett vedertaget referenssystem ska
användas utan större brister.
E. Tillräckligt. Studenten uppvisar i den skriftliga inlämningsuppgiften ämnesrelevant kunskap. Centrala
teoretiska begrepp används och studenten tar stöd i kurslitteratur och källor. Texten har ett
begripligt språk och ett vedertaget referenssystem ska användas.
Fx. Underkänd, något mer arbete krävs. Betyget Fx är ett icke godkänt betyg och ges om skrivuppgiften bedöms ligga nära gränsen för
godkänd men inte fullt når upp till dessa kriterier.
Student som fått betyget Fx har en gång per examinationstillfälle möjlighet att komplettera
inlämnad examinationsuppgift inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har
meddelats. Därefter, eller om detta inte görs inom angiven tid, skall studenten omexamineras.
F. Underkänd, mycket mer arbete krävs. Studenten uppvisar knappast någon förståelse för begrepp och perspektiv inom det beskrivna
ämnesområdet. Skrivuppgiften är så oklart formulerad och osammanhängande att det inte går
att utröna om studenten tillgodogjort sig innehållet för uppgiften.
Regler och rättigheter
Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika
nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att
11 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
11
känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja
resurser.
Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med
respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet
eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd
utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker
eller fullgör praktik 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och
möjligheter på www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet
Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt
försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller
hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter
en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella
trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella
trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller
ålder.
Fusk, plagiat och självplagiering
Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta
citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga
referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange
källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i
ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.
Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar
även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan
även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen.
Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en
studiekamrats hemtentamen.
Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används textjämförelseverktyget Urkund
och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll för samtliga skriftliga
studentexaminationer i kursen. När du som student lämnar in arbeten motsvarar det ett
godkännande från din sida att arbetet får köras igenom universitetets textjämförelseverktyg.
Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.
Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett
disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad
misstanke om fusk och plagiat till prefekt.
12 (12)
Kursbeskrivning Barndom, barnsyn, Barnkultur, Hösten 2016
12
Övrig information
Studentinflytande och utvärdering
Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet
att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering, som vi
uppskattar att du besvarar.
Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer
information: www.buv.su.se/studentrad
Stöd i studierna
Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter,
studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller
individuell hjälp. Läs mer på www.su.se/sprakverkstad
Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med
funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: [email protected]. Mer
information om exempelvis rättstavningsprogram finns på www.su.se/utbildning under rubriken
Studera med funktionshinder.
Campuskort och kåravgift
Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet
genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är
bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om
Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: www.sus.su.se
Studentförsäkring
Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet
(www.gratisstudentforsakring.se) Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som
inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om
du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets
interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda www.su.se/samir
Mitt universitet
Genom att logga in på http://mitt.su.se får du som student tillgång till detta:
Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.
Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut
intyg.
Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som
student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.
