of 60/60
LÄGET I HANDELN 2019 ÅRS RAPPORT OM BRANSCHENS EKONOMISKA UTVECKLING

LÄGET I HANDELN - svenskhandel.se · LÄGET I HANDELN 2019 INLEDNING 4 KAPITEL 1 – HANDELN IDAG Handeln - en stor och viktig del av svensk ekonomi 6 Handelns struktur och utveckling

  • View
    2

  • Download
    0

Embed Size (px)

Text of LÄGET I HANDELN - svenskhandel.se · LÄGET I HANDELN 2019 INLEDNING 4 KAPITEL 1 – HANDELN IDAG...

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    1

    LÄGET I HANDELN2019 ÅRS RAPPORT OM BRANSCHENS EKONOMISKA UTVECKLING

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    INLEDNING

    2

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    INLEDNING

    3

    Handeln är Sveriges mest internationella bransch. Och definitivt en av de mer dynamiska. Att handeln är den mest internationella branschen följer av att handeln har störst andel företag som sysslar med export, import, eller har verksamhet utomlands. Att handeln är en av de mer dynamiska branscherna följer av att strukturomvandl- ingen fortsätter med oförminskad styrka, driven av nya kundbeteenden, ny teknik och hård konkurrens. Nya butiker öppnas och andra stängs ned. Nya försäljnings-koncept dyker upp och utmanar tidigare föreställningar. Samtidigt fortsätter e-handeln att växa tvåsiffrigt och en tydligare närvaro av plattformsgiganter från både öst och väst väntar runt hörnet. För sällanköpsvaruhandeln är konkurrensen om varje kund global.

    Så var står handeln ekonomiskt i dag? Och vart är den på väg? Hur mycket växer e-handeln? Vad händer om konjunkt- uren viker? Denna rapport är ett försök att besvara några av dessa frågor. För hela handeln och på ett samlat sätt.

    I rapportens första kapitel beskriver vi var handeln står i dag, hur den är strukturerad och hur de senaste årens utveckling sett ut. Det handlar både om detaljhandeln och partihandeln.

    I det andra kapitlet blickar vi framåt mot år 2030. I två scen- arier analyseras tänkbara utvecklingslinjer för dagligvaru-handeln, sällanköpsvaruhandeln och partihandeln. Denna avdelning i rapporten är en uppdatering och förlängning av Svensk Handels tidigare scenarier för dagligvaruhandeln och sällanköpsvaruhandeln. Men vi har också kompletterat med en prognos för partihandelns utveckling.

    I det tredje kapitlet dyker vi djupare i frågan om hur lågkonjunkturer av olika slag påverkar handeln. Som ett illustrativt exempel avslutas avsnittet med vad som skulle hända i den svenska handeln om Sverige råkade ut för en liknande utdragen lågkonjunktur som drabba-de Danmark i kölvattnet av finanskrisen.

    I det avslutande kapitlet sammanfattar vi handelns fram-tidsutsikter och några av Svensk Handels övergripande slutsatser på det ekonomiska området för att handeln ska kunna utvecklas på ett konkurrenskraftigt sätt.

    Välkommen till Läget i handeln 2019!

    Johan Davidson Chefsekonom, Svensk Handel

    FÖRORD

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    INLEDNING

    4

    KAPITEL 1 – HANDELN IDAG

    Handeln - en stor och viktig del av svensk ekonomi 6

    Handelns struktur och utveckling 7

    Antal företag och antal anställda i detaljhandeln 7

    Handelns ekonomiska utveckling 8

    Detaljhandelns butiker och företag 10

    E-handeln fortsätter att växa 11

    Vårt sätt att handla förändras över tid 12

    Detaljhandelns geografi 12

    Butikstäthet per län 13

    Utvecklingen i större delbranscher 15

    KAPITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    Handeln fram till 2030 25

    Prognosförutsättningar 25

    Sällanköpsvaruhandeln fram till 2030 26

    Dagligvaruhandeln fram till 2030 32

    Partihandeln fram till 2030 37

    Samlad prognosbild 40

    KAPITEL 3 – KONJUNKTURENS PÅVERKAN PÅ HANDELN

    Handeln genom åren – lågkonjunkturer och ekonomiska kriser 43

    Hur konjunkturkänslig är handeln? 46

    Varför är olika branscher olika konjunkturkänsliga? 46

    Handeln och konjunkturen i ljuset av strukturomvandlingen 48

    Handeln och konjunkturen framöver 51

    Om den djupa lågkonjunkturen kommer – erfarenheter från Danmark 52

    Hur kan den svenska handeln påverkas av en lågkonjunktur lik den danska? 52

    Sammanfattning – om krisen kommer 53

    KAPITEL 4 – SLUTSATSER FÖR HANDELN

    Slutsatser för handeln 56

    INNEHÅLLSFÖRTECKNING

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    5

    KAPITEL 1 – HANDELN IDAG

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    6

    2017 2014 0 % 60 %40 %20 %

    Handel

    Utvinning och tillverkning

    Information och kommunikation

    Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik

    Försörjning av el, gas, värme och vatten

    Kultur, nöje och fritid

    57 %

    53 %

    43 %

    27 %

    27 %

    25 %

    17 %

    16 %

    15 %

    15 %

    12 %

    10 %

    29 %

    Uthyrning och fastighetsservice

    Utbildning

    Hotell och restaurang

    Transport och magasinering

    Byggverksamhet

    Vård och omsorg

    Totalt

    HANDELN MEST INTERNATIONELLA BRANSCHEN I NÄRINGSLIVET

    FIG. 1. K ÄLL A: TILLVÄ XT VERKET

    Handeln är en av de största och viktigaste branscherna i Sverige. Handeln sysselsätter tolv procent av alla syssel- satta i Sverige, vilket gör den till största bransch inom när- ingslivet. Handeln är också största bransch när det gäller att sysselsätta unga. Av samtliga ungdomar (16-24 år) är drygt var femte anställd inom handeln. I handeln gen- ereras elva procent av Sveriges BNP och elva procent av statens skatteintäkter.

    Handeln är också en bransch som människor kommer i kontakt med dagligen, oavsett om det handlar om att klicka hem ett par böcker från nätet, köpa chips till fredags- myset eller investera i ett nytt kök. Handeln är en bransch som spelar roll i alla människors vardag.

    Handeln brukar delas in i två delar; detaljhandeln och partihandeln. Detaljhandeln är den del av handeln som konsumenter möter när det är dags att göra inköp. Det kan vara fysiska butiker eller e-handel. Partihandeln säljer i stället till företag, antingen i eller utanför Sverige. Det arbetar fler människor i detaljhandeln än i partihandeln, men partihandeln omsätter mer än detaljhandeln. En stor del av partihandelns försäljning går på export.

    Detaljhandeln består i sin tur av två delar, varav den ena är dagligvaruhandeln. Lite förenklat kan denna sägas be-stå av mataffärer, det vill säga butiker människor handlar i dagligdags. Den andra delen av detaljhandeln är sällan-köpsvaruhandeln, som är den större av de två. Där säljs något förenklat, alla varor som inte är livsmedel. Inom sällanköpsvaruhandeln finns delbranscher som inredning, mode, hemelektronik och så vidare.

    Handeln genomgår en påtaglig strukturomvandling. Omvandlingen är en följd av digitalisering, globaliser- ing och automatisering som möjliggör nya kundbete- enden, nya affärsmodeller, ökad transparens och internat- ionell konkurrens.

    Ett exempel på strukturomvandlingen är hur e-handeln under en längre period tagit försäljningsandelar från den traditionella fysiska handeln. Ett annat är de ökade insla-

    gen av digitalisering och automatisering även i fysiska butiker i form av självscanningskassor och elektronisk prismärkning. Sist men inte minst ökar globalisering-ens betydelse inom handeln, inte bara genom utländska produkter på hyllorna i våra butiker utan också genom utländska e-handelsplattformar och aktörer. Svenska konsumenter kan med några klick i mobiltelefonen handla varor från i stort sett hela världen. Handeln är den mest internationella branschen i Sverige och handelns beroende av omvärlden har ökat stadigt under senare år.Sysselsatta12 %

    20 %

    11 %

    11 %

    Sysselsatta ungdomar

    Av BNP

    Av skatteintäk ter

    Handel

    Partihandeln

    Sällanköpsvaruhandeln Dagligvaruhandeln

    M.fl. branscherHemelektronikhandeln Modehandeln

    SCHEMATISK BILD AV HANDELNS STRUKTUR

    Detaljhandeln

    HANDELN - EN STOR OCH VIKTIG DEL AV SVENSK EKONOMI

    Andel internationella företag per bransch

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    7

    Antal företag och antal anställda i handelnÅr 2018 fanns det nästan 60 000 registrerade företag inom svensk detaljhandel. För partihandeln, det vill säga handeln företag emellan, uppgick antalet företag år 2018 till ungefär 45 000.

    Under det senaste decenniet har antalet företag inom detaljhandeln, totalt sett, legat på en stabil nivå. Sedan 2011 har antalet företag i detaljhandeln legat mellan 58 000 och 60 000. I vissa delbranscher har antalet företag minskat påtagligt. Toppnoteringen för båda branscherna var år 2011, då det fanns nästan 60 500 detaljhandelsföre-tag i Sverige och nästan 48 000 partihandelsföretag.

    Antalet företag som inte är renodlade e-handelsföretag har minskat under perioden. Samtidigt har antalet e-handels- företag växt, vilket gör att det totala antalet företag ligger på en stabil nivå.

    Handeln är viktig för den svenska ekonomin, inte minst eftersom den står för så många arbetstillfällen landet över. Under 2017 var drygt en halv miljon sysselsatta inom näringen, varav drygt 200 000 i partihandeln. Ännu fler, nästan 300 000, var anställda inom detaljhandeln.

    Antalet anställda i detaljhandeln har under de senaste tio åren ökat med nästan elva procent, vilket är mer än Sveriges befolkningsökning under samma period, cirka nio procent. I partihandeln har antalet anställda också ökat men långsammare, cirka tre procent.

    Handeln som arbetsgivare åt ungaHandeln är en viktig språngbräda in på arbetsmark- naden. För många utgör handeln en första kontakt med arbetsmarknaden, antingen som extrajobb eller heltids- anställning. Handeln är den bransch på den svenska arbets-marknaden som erbjuder flest ungdomar anställning. Av samtliga ungdomar (16-24 år) i Sverige är drygt var femte anställd inom handeln. Detaljhandeln har idag drygt 73 400 anställda i åldrarna 16–24 år, vilket motsvarar 26 procent av det totala antalet anställda i detaljhandeln.

    ANTAL FÖRETAG I HANDELN 2018

    Detaljhandeln Partihandeln

    58 840

    44 989

    ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN 2017

    Detaljhandeln Partihandeln

    285 582

    213 937

    ANTAL FÖRETAG I HANDELN DE SENASTE ÅTTA ÅREN

    2011 20132012 20152014 2016 2017 2018

    40 000

    65 000

    60 000

    55 000

    50 000

    45 000

    Detaljhandeln Partihandeln

    ANTAL FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN DE SENASTE 10 ÅREN

    2008 20102009 20122011 2013 2014 2015 2016 2017

    180 000

    300 000

    280 000

    260 000

    240 000

    220 000

    220 000

    Detaljhandeln Partihandeln

    FIG. 5. K ÄLL A: SCB, R AMS

    FIG. 4. K ÄLL A: SCB, R AMS

    FIG. 3. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI

    FIG. 2. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGSDATABASEN, FÖRETAGENS EKONOMI, EGNA BER ÄKNINGAR

    HANDELNS STRUKTUR OCH UTVECKLING

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    8

    ANTAL UNGA FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN (16–24), 2017

    Detaljhandeln Partihandeln

    73 371

    16 221

    TOTAL NETTOOMSÄTTNING 2017 (MKR)

    FIG. 8. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI

    Detaljhandeln Partihandeln

    699 522

    1 461 693

    TOTALT RÖRELSERESULTAT 2017 (MKR)

    Detaljhandeln Partihandeln

    20 809

    59 825

    Inom partihandeln står andelen unga i åldrarna 16–24 år för drygt åtta procent av de förvärvsarbetande. Detta mot-svarar ungefär 16 000 personer.

    Antalet unga anställda i detaljhandeln har ökat med drygt sex procent under de senaste tio åren. Ökningen är där-med något mindre än för branschen som helhet.

    Fig. 7 visar antalet unga anställda inom detaljhandeln respektive partihandeln mellan 2008 och 2017.

    Handelns ekonomiska utvecklingDen svenska handeln är inte bara viktig som arbetsgivare, den är även viktig för statskassan och ekonomin som hel-het. Under år 2017 uppgick den totala nettoomsättningen inom detaljhandeln till nästan 700 miljarder kronor. Netto- omsättningen inom partihandeln uppgick till mer än det dubbla och landade på strax över 1 460 miljarder kronor. Sammantaget uppgick den totala nettoomsättningen för handeln år 2017 till drygt 2 160 miljarder kronor.

    Under år 2016, det senaste för vilket siffror finns tillgäng-liga, bidrog handeln med 274 miljarder kronor till stats-kassan, exklusive bolagsskatt. Av detta kom nästan hälften från moms. En tredjedel kom från sociala avgifter och en femtedel från inkomstskatter. Konsumtionen i handeln tillför således stora inkomster till statskassan i tillägg till de många arbetstillfällena.

    Under år 2017 uppgick det totala rörelseresultatet i handeln till nästan 81 miljarder kronor. Av dem kom cirka 21 miljarder från detaljhandeln och 60 miljarder från partihandeln. Rörelse- resultatet inom detaljhandeln motsvarar således ungefär en tredjedel av resultatet inom partihandeln.

    Mätt som rörelsemarginal, det vill säga rörelseresultat genom nettoomsättning, är detaljhandeln en bransch med

    låg marginal jämfört med näringslivet i stort. Detalj- handelns rörelsemarginal låg 2017 på knappt tre procent. Partihandelns rörelsemarginal uppgick samma år till 4,1 procent. Detta kan jämföras med näringslivet i stort där rö-relsemarginalen vanligen ligger mellan sex och åtta procent.

    Detaljhandeln hade år 2017 ett förädlingsvärde på 138 mil-jarder kronor. Förädlingsvärdet är värdet av produktionen efter att kostnaderna för insatsvarorna är bortdragna, vilket är företagens bidrag till bruttonationalprodukten, BNP. För partihandeln var motsvarande siffra 216 miljar-der kronor. Tillsammans stod handeln för drygt elva pro-cent av näringslivets totala förädlingsvärde, som uppgick till 3 170 miljoner kronor för 2017.

    ANTAL UNGA FÖRVÄRVSARBETANDE I HANDELN (16–24 ÅR) DE SENASTE 10 ÅREN

    2008 20102009 20122011 2013 2014 2015 2016 2017

    10 000

    80 000

    60 000

    40 00050 000

    70 000

    20 00030 000

    Detaljhandeln Partihandeln

    FÖRÄDLINGSVÄRDE 2017 (MDKR)

    2 815

    216

    138

    Detaljhandeln Partihandel Övriga näringslivet

    HANDELNS BIDRAG TILL STATSKASSAN 2016 (MDKR)

    0 300200100

    89 129 56

    Sociala avgifter Moms Inkomstskatter

    FIG. 9. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 11. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 6. K ÄLL A: SCB, R AMS

    FIG. 7. K ÄLL A: SCB, R AMS

    FIG. 10. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    9

    Relationen mellan omsättning och rörelsemarginal i detaljhandelnOmsättningen skiljer sig stort mellan delbranscherna inom detaljhandeln. I fig. 12 visas varje delbransch som en cirkel. Placeringen avgörs av bransch- ens nettoomsättning och rörelse- marginal. Cirkelns storlek baseras på hur många företag det finns i del-branschen.

    Dagligvaruhandeln har den över- lägset högsta nettoomsättningen och är också branschen med flest före- tag. Därför placerar sig dagligvaru- handeln som den största cirkeln

    överst i diagrammet. Däremot har branschen en jämförelsevis låg rörelse- marginal, cirka 2,6 procent.

    Lägst rörelsemarginal har hemelektro- nikbranschen, som är ensam om att ligga under två procent.

    På andra sidan skalan för rörelsemarg- inal finns bygg, järn och färg som är den enda av de större delbranscherna som har fyra procent i rörelsemarginal.

    Totalt är branscherna relativt koncentr- erade mellan två och fyra procent i rörelsemarginal.

    Nettoomsättningen i de fyra största branscherna inom sällanköpsvaru-handeln är samlade mellan cirka 40 och 60 miljarder kronor.

    Kläder/skor och inredning/möbler som är den näst respektive tredje största delbranschen placerar sig i mitten både gällande rörelsemarginal och nettoomsättning jämfört med alla delbranscher.

    Branscherna för bok och papper samt för barnartiklar/leksaker är små jämfört med övriga sett till netto- omsättning.

    FIG. 12. K ÄLL A: SCB, FÖRETAGENS EKONOMI

    NETTOOMSÄTTNING, RÖRELSEMARGINAL SAMT ANTAL FÖRETAG I BRANSCHER INOM DETALJHANDELN 2017Cirklarnas storlek speglar antalet företag i respek tive bransch

    Net

    toom

    sätt

    ning

    (mdk

    r)

    Inredning/möbler

    Sport/fritid

    Barnartiklar/leksaker

    Hemelektronik

    Dagligvaruhandel

    Kläder/skor

    Bok- och papper

    Bygg, järn och färg

    -500 1 2 3 4 5

    0

    50

    100

    150

    200

    250

    300

    350

    Rörelsemarginal (procent)

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    10

    Detaljhandelns butiker och företagÅr 2017 fanns det totalt 29 134 butiker med över en miljon kronor i omsättning inom detaljhandeln. Den vanligaste typen av butik är en mindre butik med en årlig omsätt-ning under fem miljoner kronor. Denna typ av butik står för drygt 32 procent av det totala antalet butiker. Trots den relativt låga omsättningen gör det stora antalet att de mindre butikerna är av stor vikt för den svenska handeln.

    En majoritet av butikerna återfinns i spannet 5–49 miljoner kronor i omsättning, vilket gör butiker med medelhög om-sättning till den vanligaste butikstypen. Sammanlagt finns det drygt 16 000 butiker i omsättningsintervallet 5 till 49 miljoner kronor. Antalet butiker som omsätter över 100 miljoner kronor är totalt 1 513 stycken, vilket motsvarar fem procent av det totala antalet butiker. Större butiker än så är ovanligt och endast 65 butiker omsatte över 500 milj- oner kronor år 2017.

    Fördelningen av de ca. 58 800 företagen inom detaljhandeln ser något annorlunda ut. Drygt 19 procent av företagen omsätter mellan 1–4 miljoner kronor. Färre än tusen före- tag omsatte år 2017 mer än 100 miljoner kronor och endast 136 företag omsatte mer än 500 miljoner kronor. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att även om dessa företag är få till antalet är de oerhört viktiga för svensk detalj- handel i med att de står för en mycket stor del av handelns totala omsättning och det totala antalet anställda.

    Det är vidare värt att säga något om de cirka 36 000 företag som omsätter mindre än en miljon kronor. Cirka 7 000 av dem omsätter till och med inget alls. Dessa grupper av företag är heterogena och utgörs bland annat av tidigare aktiva företag som inte längre bedriver någon typ av verk-samhet, företag med mindre försäljningsverksamhet som inte bedrivs i butik och så vidare. Deras stora antal till trots

    står således dessa företag för en mycket liten andel av handelns försäljning och dess butiksbestånd.

    Antalet företag i handeln har minskat under perioden 2011 till 2018 och i vissa delbranscher har minskningen varit iögonfallande. Branschen för kläder och skor har drabbats hårdast. Där har 27 procent av företagen för- svunnit under de gångna sju åren. Nästan lika stor för- ändring återfinns inom hemelektronik (minus 26 procent) samt inom inredning och möbler (minus 25 procent). De två branscher som sett minst förändringar gällande antal företag är dels bok- och pappersbranschen (minus sju pro-cent) samt dagligvarubranschen (minus fem procent).

    Det är intressant att betrakta hur minskningen relaterar till digitaliseringen. Det är antagligen ingen slump att de två branscher som sett minst förändringar i antal före- tag är de branscher där digitaliseringen kommit längst (bok- och pappersbranschen) och den där digitaliseringen än så länge inte kommit så långt (dagligvaror). Om så är fallet finns mycket som tyder på att antalet företag inom detaljhandeln kommer att fortsätta minska.

    ANTAL BUTIKER MED OMSÄTTNING ÖVER 1 MKR

    FIG. 13. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS EGNA BER ÄKNINGAR

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0

    10 000

    8 000

    6 000

    4 000

    2 000

    9 408

    6 0845 088 4 855

    2 1861 448

    65

    ANTAL FÖRETAG PER OMSÄTTNINGSINTERVALL I MKR

    FIG. 14. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR

    0 (mkr) 1-4

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    11

    E-handeln fortsätter att växaDigitaliseringen har genom e-handeln satt en boll i rull-ning som bara fortsätter att växa. E-handeln påverkar hela handeln men har samtidigt kommit väldigt olika långt beroende på vilken delbransch som studeras*.

    Den delbransch där e-handeln slog igenom först var bok-handeln. I den branschen skedde nära 60 procent av försälj-ningen online under 2018.

    Även inom hemelektronik har e-handeln kommit långt då nästan en tredjedel (32 procent) av försäljningen går via nätet. Gemensamt för de två nämnda branscherna är produkter där behovet av att känna eller testa fysiskt före köpet inte är så stort.

    Den bransch som har lägst andel försäljning via nätet är också den största, nämligen dagligvarubranschen. End- ast två procent av branschens försäljning skedde online under 2018.

    För resterande branscher ligger andelen e-handel mellan 6–18 procent.

    Studeras e-handelns tillväxt per delbransch snarare än andel av försäljningen som sker online blir ordningen i stort sett den omvända.

    Inom dagligvaruhandeln sker tämligen lite av försälj-ningen på nätet, men tillväxten är hög. Under 2018 växte dagligvaruhandeln via nätet med hela 27 procent. Försälj-ningsandelen för böcker må vara hög online, men den växer relativt långsamt, vilket är naturligt när e-handels- andelen redan nått en så pass hög nivå. Under 2018 växte onlineförsäljningen av böcker med sex procent.

    Två saker är intressanta att notera vad gäller böckers ”lång-samma” tillväxt på nätet. Det första är att sex procents till-växt knappast skulle betraktas som låg om det hade gällt vad som helst annat än e-handel. Det andra är att sex pro-cents tillväxt är tämligen högt när nästan 60 procent av för-säljningen redan sker på nätet.

    ANDEL E-HANDEL OCH E-HANDELSTILLVÄXT PER DELBRANSCH, 2018

    FIG. 16. K ÄLL A: POSTNORD, E-BAROMETERN

    Dagligvaror

    Inredning/möbler

    Bygg och järn

    Sport/fritid

    Kläder/skor

    Hemelektronik

    Böcker

    60 %

    0 %

    10 %

    20 %

    30 %

    40 %

    50 %

    Andel e-handel 2018 Tillväxt e-handel 2018

    *När delbranscher diskuterats tidigare i rapporten har detta gjorts baserat på SCB:s företagsregister. I detta har alla företag klassificerat sig själva i enlighet med den SNI-indelning SCB använder sig av. När det kommer till e-handel har SCB ingen statistik utan i stället hämtas informationen från PostNords E-barometer (utom delbranschen ”böcker” som kommer från Svenska Förläggareföreningen). Det innebär att branscherna vad gäller e-handel inte perfekt överensstämmer med SCB:s branschindelning av handeln. Detta medför att branschen ”barnartiklar/leksaker” exkluderas då skillnaden i definition där är för stor.

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    12

    Vårt sätt att handla förändras över tidFörsäljningen inom handeln går att dela upp på olika typer av handelsplatser, eller så kallade kanaler. Statistiken blir inte perfekt eftersom det många gånger saknas skarpa gränser mellan de olika kanalerna. E-handel är en tydligt definierad försäljningskanal som 2017 stod för nio procent av den totala försäljningen inom svensk detaljhandel.

    I köpcentrum (det vill säga en eller flera byggnader upp-förda för handel som ägs av en enskild ägare) skedde ungefär 19 procent av försäljningen 2017. Värt att nämna är att citygallerior inte ingår i denna kategori.

    15 procent av försäljningen 2017 ägde rum i handels- områden (det vill säga klustrad handel där lokalerna för handel har flera olika ägare).

    Tio procent av försäljningen ägde rum i områden som definieras som stadskärnor. Avgränsningarna för en stads-kärna baseras på faktorer såsom befolknings- och butiks- täthet. Butiksförsäljningen i mindre städer och städer med för få butiker ingår alltså inte i detta begrepp. Dess- utom är även eventuella citygallerior exkluderade från denna kategori.

    Den definierade kategori som står för minsta delen av detalj- handelns försäljning är citygallerior, som 2017 stod för fem procent av omsättningen inom detaljhandeln.

    Kvar blir ”övrig fysisk handel”, vilken alltså innefattar all handel som inte klassats in i någon av de tidigare nämnda kategorierna. Här återfinns till exempel mataffärer i mindre städer och på landet, klädbutiken i den mindre staden och många fler. Omsättningsmässigt är detta den största försäljningskanalen.

    Statistiken före 2017 går att dela upp i tre grövre för-säljningskanaler; handelsområden och köpcentrum, e-handel och all övrig handel. Det är tydligt att försäljning via e-handel samt via handelsområden och köpcentrum har växt trendmässigt sedan 2005, samtidigt som försälj-ningen på övriga handelsplatser har minskat.

    Försäljningen inom handelsområden och köpcentrum har växt med 18 procent 2005-2017, försäljning via e-handel har växt med 335 procent (från låga nivåer) och resten av handeln har minskat med 19 procent under samma period.

    Detaljhandelns geografiSverige är det tredje största landet i EU sett till yta, men bara fjortonde störst sett till folkmängd. Det finns helt enkelt mycket yta men relativt få människor. Totalt har Sverige 24 invånare per kvadratkilometer, men den siffran varierar stort över landet. I Stockholms län finns cirka 350 invånare per kvadratkilometer, jämfört med 2,6 i Norrbottens län.

    Detta medför givetvis att även handeln blir ojämnt för- delad över landet men som tumregel fungerar det utmärkt att säga att ju fler invånare i ett visst geografiskt område, desto fler butiker. Det finns dock även två andra aspekter som påverkar hur handeln lokaliserar sig geografiskt:

    • I dagens samhälle är det få som är helt självför- sörjande och mycket av handeln är därmed en nödvändighet. Alla behöver köpa mat, kläder med mera. Det gör att handeln finns representerad även i de mest glest befolkade områdena.

    • Befolkningen är inte statisk. Det innebär att vissa områden kan ha betydligt mer handel än vad det bofasta befolkningsunderlaget motiverar. Det gäller dels gränskommuner, så som till exempel Strömstad, som har ett stort inflöde av konsumenter från Norge. Det gäller även orter med mycket turister, som till exempel Gotland, vars invånarantal fyrfaldigas under sommaren. Platser som Strömstad och Gotland har följaktligen fler butiker än vad den egna befolkningen motiverar.

    FÖRSÄLJNINGSANDELAR PER KANAL INOM DETALJHANDELN 2017

    FIG. 17. K ÄLL A: SSCD, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

    5,4 %8,7 % 9,8 %

    14,9 %18,5 %

    42,6 %

    Citygallerior

    E-handel

    Stadskärnor

    Handelsområden

    Köpcentrum

    Övrig fysisk handel

    50 %

    0 %

    10 %

    20 %

    30 %

    40 %

    FÖRÄNDRING I FÖRSÄLJNINGSKANALER 2005–2017

    FIG. 18. K ÄLL A: SSCD, KÖPCENTRUMK ATALOGEN, POSTNORD, E-BAROMETERN, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

    2005 2011 201320092007 2015 2017

    0 %

    80 %

    60 %

    40 %

    20 %

    E-handel Övrig detaljhandel Handelsområden och köpcentrum

    FÖRÄNDRING I FÖRSÄLJNINGSKANALER 2005–2017

    FIG. 19. K ÄLL A: SSCD, KÖPCENTRUMK ATALOGEN, POSTNORD, E-BAROMETERN, SCB DHI, EGNA BER ÄKNINGAR

    0 %-100 %-200 %-400 % -300 % 400 %200 % 300 %100 %

    335 %

    18 %

    -19 % Övrig detaljhandel

    Handelsområden och köpcentrum

    E-handel

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    13

    ANTALET BUTIKER PER LÄN PER CAPITA

    FIG. 20. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS EGNA BER ÄKNINGAR

    BUTIKSTÄTHET PER LÄN Antalet butiker per län i Sverige följer i stort befolknings-mängden. Stockholms län har flest invånare och butiker och Gotland har minst antal invånare och minst antal butiker.

    Mer intressant är det att studera antalet butiker per capita. Då framträder en annan bild. Ett geografiskt mönster med ett lågt antal butiker per capita går att urskilja i de östra länen, färglagda i vitt. Lägst antal av alla har Uppsala län med 2,8 butiker per 1 000 invånare, följt av Västmanlands län med 3,1. En trolig förklaring till dessa låga siffror är att länen ligger relativt nära Stockholms län som attraherar mycket av den handel som annars hade lokaliserats i om-kringliggande län.

    De två folkrikaste länen Stockholm och Västra Götaland hamnar i en mellangrupp gällande antalet butiker per in-vånare. Det tredje mest folkrika länet, Skåne, har däremot ett högt antal butiker per invånare.

    Flest butiker per invånare finns det på Gotland med närmare 4,5 butiker per 1  000 invånare, färglagt med mörkgrönt. Den omfattande sommarturismen driver på handeln i länet. Tvåa på listan ligger Jämtlands län som har drygt 4,3 butiker per 1 000 invånare, vilket är en följd av gränshandel och turism.

    Förutom Gotland och Jämtland som sticker ut ligger rest- erande län i den höga klassificeringen jämnt fördelade i spannet mellan 3,7 till 4 butiker per 1 000 invånare.

    HögtMellanLågt

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    14

    BUTIKSTÄTHET PER KOMMUNOm man betraktar antalet butiker per capita på kommun-nivå snarare än länsnivå framträder en mer nyanserad bild av hur butikerna fördelar sig över Sverige.

    Det tydligaste som går att utläsa ur kommunkartan är att kommuner med stor befolkning normalt även har ett högt antal butiker per capita.

    Vidare kan konstateras (även om det är svårt att se på kartan) att de tre storstads-kommunerna är kommuner med högt antal butiker per invånare, samtidigt som förortskommuner till storstäderna har ett lägre antal butiker per invånare.

    Medianvärdet för samtliga kommuner ligger på 3,3 but- iker per 1 000 invånare. De kommuner som ligger närmast medianvärdet är Arboga och Landskrona.

    Överlägset flest butiker per invånare har Strömstads kom-mun. Här finns 17,1 butiker per 1 000 invånare, vilket är dubbelt så många som tvåan Eda kommun med mot- svarande 8,6 butiker per 1 000 invånare. Båda dessa kom-muner har en stor gränshandel från Norge som gemensam nämnare, vilket driver upp antalet butiker i kommunerna.

    En geografisk parallell är att i stort sett alla kommuner i fjällkedjan har ett högt antal butiker per invånare, vilket främst förklaras av att invånarantalen är förhållandevis låga kombinerat med gränshandel och turism. Vidare återfinns turistkommuner som Sotenäs, Malung-Sälen, Åre och Borgholm på topp 10.

    Lägst antal butiker per invånare har Salems kommun i Stockholms län, med 1,1 butiker per 1 000 invånare. Salem följs av Knivsta i Uppsala län med motsvarande 1,3 butiker. Gemensamt för kommunerna med minst antal butiker per invånare är att de är kommuner med närhet till en medelstor stad eller storstad.

    ANTALET BUTIKER PER KOMMUN PER CAPITA

    FIG. 21. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS EGNA BER ÄKNINGAR

    FLEST ANTAL BUTIKER PER 1 000 INVÅNARE

    MINST ANTAL BUTIKER PER 1 000 INVÅNARE

    Strömstad

    Salem

    Härjedalen

    Stor fors

    1

    1

    17,1

    1,1

    4

    4

    2

    2

    5

    5

    3

    3

    Eda

    Knivsta

    Malung-Sälen

    Hammarö

    Sotenäs

    Boxholm

    HögtMellanLågt

    8,6

    1,3

    7,7

    1,3

    7,0

    1,5

    6,8

    1,5

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    15

    UTVECKLINGEN I STÖRRE DELBRANSCHER

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    16

    HEMELEKTRONIKHANDELN Hemelektronikbranschen har genomgått stora förändr- ingar under de senaste åren, en konsekvens av bland annat de ökade inslagen av digitalisering i handeln.

    E-handelns frammarsch har resulterat i att mycket av branschens försäljning har flyttat ut på nätet. Tillväxten för e-handeln har stadigt legat över tio procent. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i hemelektronik- handeln har minskat med 21 procent mellan 2011 och 2017.

    I hemelektronikhandeln fanns det 2 373 butiker 2017 varav 57 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 38 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 15 000 förvärvsarbetande.

    Butikerna i hemelektronikhandeln finns spridda över hela landet men koncentrationen varierar från region till region. Högst antal hemelektronikbutiker per capita återfinns i Värmlands län och lägst antal i Uppsala län.

    Butikerna i hemelektronikhandeln varierar också i stor-lek. I korthet kan sägas att delbranschen har en mindre andel små butiker än detaljhandeln som helhet. Av hem-elektronikbutikerna som omsätter mer än en miljon om-sätter 24 procent mer än en miljon och mindre än fem miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som hel-het är 32 procent.

    ANTALET HEMELEKTRONIKBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM HEMELEKTRONIKHANDELN

    FIG. 22. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 23. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    2 373

    32 %

    38 038 mkr

    -21 %

    15 108

    2 285

    -26 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    HEMELEKTRONIKHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 24. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 25. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Hemelektronikhandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    -5 %

    20 %

    15 %

    5 %

    10 %

    0 %

    Tillväxt DHI* Tillväxt E-handeln* Rörelsemarginal

    2,82,83,03,03,03,02,82,8

    *DHI ÄR SCBS DETALJHANDELSINDEX OCH MÄTER PRIMÄRT F YSISK HANDEL SAMT E-HANDEL HÄNFÖRLIG TILL PRIMÄRT F YSISK A AK TÖRER. SIFFRORNA FÖR E-HANDELN KOMMER FR ÅN POSTNORDS E-BAROMTER.

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    17

    DAGLIGVARUHANDELN Karaktäristiskt för dagligvaruhandeln är att e-handeln fortfarande inte kommit särskilt långt i relation till daglig- varuhandelns totala omsättning. Värt att notera är dock att tillväxten för den nätbaserade dagligvaruhandeln varit mycket hög de senaste åren.

    Ett annat särskiljande drag för dagligvaruhandeln är att butiksbeståndet varit förhållandevis stabilt om man jäm-för med sällanköpsvaruhandelns. Detta är naturligt mot bakgrund av den låga e-handelsandelen. Under åren 2011 till 2017 minskade antalet butiker i dagligvaruhandeln med två procent.

    I dagligvaruhandeln fanns det 9 639 butiker 2017 varav 55 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 283 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 103 000 förvärvsarbetande.

    Butikerna i dagligvaruhandeln finns förstås över hela landet men koncentrationen varierar från region till reg- ion. Högst antal dagligvarubutiker per capita återfinns i Gotlands län och lägst antal i Uppsala län.

    Butikerna i delbranschen är generellt sett större än i detaljhandeln som helhet. 23 procent av butikerna om- sätter mer än 50 miljoner kronor jämfört med 13 procent totalt sett för handeln.

    ANTALET DAGLIGVARUBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM DAGLIGVARUHANDELN

    FIG. 26. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 27. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    9 639

    2 %

    282 901 mkr

    -2 %

    103 125

    10 255

    -5 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    DAGLIGVARUHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 28. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 29. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Dagligvaruhandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    0 %

    45 %

    40 %

    10 %

    30 %

    25 %

    20 %

    15 %

    35 %

    5 %

    Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

    2,72,7 2,72,7 2,72,7 2,62,6

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    18

    Modehandeln har förändrats mycket under de senaste åren, vilket till stor del är en konsekvens av e-handelns frammarsch i branschen – både den inhemska och den utländska. Detta har bidragit till en vikande inhemsk om-sättning i det traditionella butiksnätet, och till pressade rörelsemarginaler.

    Tillväxten för e-handeln har konsekvent legat högre än tillväxten för branschen som helhet. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i modebranschen minskade med 14 procent mellan 2011 och 2017.

    I modehandeln fanns det 6 191 butiker 2017 varav 57 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 59 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 37 000 för-värvsarbetande.

    Högst antal modebutiker per capita återfinns i Hallands län och lägst antal i Södermanlands län.

    Modebranschen har en större andel medelstora butiker än detaljhandeln som helhet. Av modebutikerna är det 53 procent som omsätter mer än fem miljoner och mindre än 20 miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet är 38 procent.

    ANTALET KLÄD-/SKOBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM MODEHANDELN

    FIG. 30. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

    FIG. 31. K ÄLL A: SCB, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    6 191

    18 %

    59 216 mkr

    -14 %

    36 989

    4 764

    -27 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    KLÄD- OCH SKOHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 32. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 33. K ÄLL A: SCB, EGNA BER ÄKNINGAR, HUIS BUTIKSDATABAS

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Modehandeln med kläder och skor Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    -4 %

    -2 %

    14 %

    12 %

    6 %

    4 %

    2 %

    8 %

    10 %

    0 %

    Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

    3,73,7 3,73,7 3,93,9

    2,72,7

    MODEHANDELN MED KLÄDER OCH SKOR

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    19

    BOK- OCH PAPPERSHANDELN Bok- och pappershandeln digitaliserades tidigt och har så-ledes inte genomgått lika dramatiska förändringar under de senaste åren som många andra branscher.

    När fig. 36 studeras är det viktigt att ha i åtanke att det som presenteras är försäljningen av böcker, inte försäljningen hos bokhandlare. Exempelvis ingår även försäljning av böcker inom dagligvaruhandeln.

    Antalet butiker i bok- och pappershandeln har därför för-ändrats tämligen lite på senare år och minskade med tre procent mellan 2011 och 2017.

    I bok- och pappershandeln fanns det 579 butiker 2017 varav 38 procent var kedjeanslutna. Det bör nämnas att en detalj- erad kartläggning enbart gjorts för den kedjeanslutna delen av branschen. Vad som utgör de resterande 62 pro- centen är således inte klarlagt. Det kan antas att en stor del av detta, på grund av felklassificeringar i den underliggande statistiken från SCB, inte är bok- och pappershandel. Siffran 38 procent ska således betraktas med försiktighet.

    Eftersom bok- och pappershandeln är en tämligen liten bransch finns det på sina håll i landet få butiker. I fem län finns färre än tio butiker och minst antal finns det på Gotland. Däremot har Gotland inte minst antal butiker per capita, utan det har i stället Blekinge län. Flest butiker, både i antal och per capita, finns i Stockholms län.

    Butikerna i bok- och pappershandeln är i allmänhet ganska små. Av butiker som omsätter mer än en miljon omsätter 86 procent mindre än 20 miljoner. Motsvarande siffra för detaljhandeln som helhet är 70 procent.

    ANTALET BOK- OCH PAPPERSBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FIG. 34. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FAKTA OM BOK- OCH PAPPERSHANDELN

    FIG. 35. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    579

    59 %

    5 533 mkr

    -3 %

    3 482

    846

    -7 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    BOKHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 36. K ÄLL A: SVENSK A FÖRL ÄGGAREFÖRENINGEN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 37. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Bok- och pappershandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    -5 %

    25 %

    15 %

    20 %

    5 %

    10 %

    0 %

    Tillväxt total Tillväxt E-handel

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    20

    Likt andra branscher har bygg-, järn- och färghandeln på-verkats mycket av digitalisering och e-handel på senare år.

    Branschen har dock haft en god tillväxt de senaste åren både i den fysiska handeln och på nätet. Detta har bland annat resulterat i att butiksbeståndet i branschen enbart minskat med fem procent mellan 2011 och 2017. Bransch- en har också uppvisat förhållandevis goda rörelsemarg- inaler som legat en bit över det sällanköpsvaruhandeln uppnår i genomsnitt.

    I bygg-, järn- och färghandeln fanns det 2 373 butiker 2017 varav 54 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 41 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 15 000 förvärvsarbetande.

    Sett till butiker per capita skiljer sig branschen en del från andra branscher, primärt genom att länen med högst antal invånare har minst antal butiker per capita. Alltså är Stockholms län det län som har minst antal butiker per invånare. Högst antal butiker per invånare återfinns i Sveriges minsta län, Gotland.

    Branschen har en större andel medelstora butiker än detaljhandeln som helhet. Av butikerna som omsätter mer än en miljon kronor omsätter 42 procent mellan 10 och 50 miljoner kronor. Motsvarande siffra för detalj- handeln som helhet är 34 procent.

    ANTALET BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM BYGG, JÄRN OCH FÄRG

    FIG. 38. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 39. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    2 373

    11 %

    40 545 mkr

    -5 %

    15 393

    2 131

    -12 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 40. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 41. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Bygg-, järn- och färghandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    0 %

    40 %

    10 %

    30 %

    25 %

    20 %

    15 %

    35 %

    5 %

    Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

    3,63,64,74,7 4,54,5 4,04,0

    BYGG-, JÄRN- OCH FÄRGHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    21

    Heminrednings- och möbelhandeln har under de senaste åren upplevt en kraftig försäljningstillväxt på nätet.

    E-handeln har stadigt levererat över 15 procents årlig till-växt under de senaste åren. I samband med detta har även antalet butiker i branschen minskat. Under perioden 2011 till 2017 minskade antalet med 17 procent. Samtidigt har omsättningstillväxten i fysiska butiker varit förhållandevis god, vilket bidragit till att branschen kunnat uppvisa rör- elseresultat som legat något över genomsnittet för sällan- köpsvaruhandeln som helhet.

    I branschen fanns det 2 578 butiker 2017 varav 34 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 57 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 23 000 förvärvsarbetande.

    Butikerna i heminrednings- och möbelhandeln finns representerade över hela landet men koncentrationen varierar från region till region. Högst antal heminred-nings- och möbelbutiker per capita återfinns i Hallands län och lägst antal i Västerbottens län.

    Möbler och inredning har en omsättningsmässigt intr- essant blandning av butiker. 41 procent av butikerna om-sätter mellan en och fem miljoner, vilket kan jämföras med 32 procent i handeln som helhet. Det finns alltså förhåll- andevis många små butiker. Samtidigt står branschen för nästan en tredjedel av de butiker i Sverige som omsätter över 500 miljoner kronor. Om dagligvaruhandeln räknas bort står inredning och möbler för 61 procent av alla but- iker som omsätter mer än 500 miljoner.

    ANTALET HEMINREDNINGS- OCH MÖBELBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM INREDNING OCH MÖBLER

    FIG. 42. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 43. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    2 578

    6 %

    57 372 mkr

    -17 %

    22 907

    4 406

    -25 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    HEMINREDNINGS- OCH MÖBELHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 44. SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 45. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Heminrednings- och möbelhandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    0 %

    40 %

    10 %

    30 %

    25 %

    20 %

    15 %

    35 %

    5 %

    Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

    4,44,4 4,04,03,13,1 3,33,3

    HEMINREDNINGS- OCH MÖBELHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    22

    SPORT- OCH FRITIDSHANDELN Sport- och fritidshandeln har sett en kraftig ökning av e-handeln under de senaste åren.

    E-handelns frammarsch har resulterat i att mycket av branschens försäljning har flyttat ut på nätet. Tillväxten för e-handeln har stadigt legat över 15 procent. Detta har bland annat resulterat i att antalet butiker i branschen minskat med 18 procent mellan 2011 och 2017. Branschen har nätt och jämnt lyckats hålla samma rörelsemarginaler som sällanköpsvaruhandeln i genomsnitt.

    I sport- och fritidshandeln fanns det 1 589 butiker 2017 varav 44 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka 21 miljarder kronor och sysselsatte ungefär 11 000 förvärvsarbetande.

    Ur ett geografiskt perspektiv dominerar de nordliga länen. Flest butiker per capita finns i Jämtland och minst antal butiker per capita finns i Uppsala län.

    Butikernas storlek i sport- och fritidshandeln speglar handeln i stort väl. Det enda undantaget är att det finns något färre stora butiker. Endast sju procent av butikerna med en omsättning över en miljon omsätter mer än 50 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 13 procent av butikerna i handeln i stort.

    ANTALET SPORT- OCH FRITIDSBUTIKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM SPORT- OCH FRITIDSHANDELN

    FIG. 46. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 47. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017

    Andel e-handel 2018

    1 589

    12 %

    21 039 mkr

    -18 %

    10 789

    2 301

    -22 %

    Omsättning 2017

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    SPORT- OCH FRITIDSHANDELNS UTVECKLING 2014-2018 ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 48. K ÄLL A: SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 49. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Sport- och fritidshandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    0 %

    35 %

    10 %

    30 %

    25 %

    20 %

    15 %

    5 %

    Tillväxt DHI Tillväxt E-handel Rörelsemarginal

    2,42,42,22,22,72,7 2,82,8

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 1 – HANDELN IDAG

    23

    Branschen för försäljning av barnartiklar och leksaker har i likhet med handeln som helhet påverkats kraftigt av digitaliseringen.

    Tyvärr medger inte befintlig statistik samma typ av jäm-förelser mellan den digitala och den fysiska handelns utveckling i denna bransch som i övriga delbranscher inom detaljhandeln.

    I branschen fanns 454 butiker 2017 varav 69 procent var kedjeanslutna. Branschen omsatte cirka tre miljarder kronor och sysselsatte ungefär 1 900 förvärvsarbetande. Branschens butiksbestånd minskade med 14 procent under perioden 2011-2017.

    Eftersom branschen inte är särskilt stor sett till antalet but- iker, kan konstateras att det i vissa län bara finns en hand-full butiker och att det bara är i Stockholms län det finns fler än 100 butiker. Det län som har flest antal butiker per capita är Kalmar län och det län som har lägst antal but- iker per capita är Södermanlands län.

    Intressant att notera när det kommer till butikernas stor-lek är att 14 procent av butikerna som omsätter mer än en miljon kronor omsätter mer än 20 miljoner. Detta bör jämföras med motsvarande andel inom handeln i stort som uppgår till 29 procent. Samtidigt ligger andelen but- iker som omsätter under tio miljoner kronor på ungefär samma nivå som andelen i handeln i stort.

    ANTALET BUTIKER FÖR BARNARTIKLAR OCH LEKSAKER PER CAPITA PÅ LÄNSNIVÅ

    FAKTA OM BARNARTIKEL- OCH LEKSAKSHANDELN

    FIG. 50. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    FIG. 51. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR

    Antal butiker 2017454

    3 112 mkr

    1 863

    Omsättning 2017

    Antal för vär vsarbetande 2017

    HANDELN MED BARNARTIKLAR OCH LEKSAKERS UTVECKLING 2014-2018

    ANDEL BUTIKER MED OMSÄTTNING STÖRRE ÄN EN MILJON SEK, PER OMSÄTTNINGSKLASS

    FIG. 52. SCB DHI, SCB FÖRETAGENS EKONOMI, POSTNORD E-BAROMETERN, EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 53. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    HögtMellanLågt

    -14 %

    362

    -20 %

    Förändring antal butiker 2011-2017

    Antal företag 2018

    Förändring antal företag 2011-2018

    1-4 (mkr) 10-195-9 50-9920-49 100-500 500 <

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Barnartikel- och leksakshandeln Handeln

    2014 20162015 2017 2018

    -10 %

    10 %

    8 %

    -4 %

    6 %

    4 %

    2 %

    0 %

    -2 %

    -6 %

    -8 %

    Tillväxt DHI Rörelsemarginal

    3,43,4

    4,64,6

    3,63,6 3,53,5

    BARNARTIKEL- OCH LEKSAKSHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    24

    KAPITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    25

    Förändringstakten i handeln är hög, men handeln står även fortsatt inför en enorm förändringsresa, primärt driv- en av digitaliseringen. Det handlar om att vi förändrar vårt sätt att handla. I stället för att gå till en butik klickar vi allt oftare hem saker från en hemsida. När varje kon- sument kan jämföra priser och produkter från hela världen ökar konkurrensen om kunderna till aldrig tidigare skåda-de nivåer. Det handlar också om allt annat som digitaliser- ingen för med sig, som självscanningskassor, digitala lager-hållningssystem och plockrobotar. Hela värdekedjan inom handeln effektiviseras.

    Men digitaliseringen är inte allt. Konjunkturen, som varit god i många år, viker sakta, och även det kommer att på- verka handeln. Om konjunkturen skulle falla ordentligt kan det få långtgående konsekvenser, inte minst för handeln.

    Handelns omvandling kommer fortsatt att påverka jobb- en och butikerna. Antalet anställda kommer att minska inom sällanköpsvaruhandeln, men inte lika mycket i handeln som helhet eftersom framför allt partihandeln väntas fortsätta växa.

    PROGNOSFÖRUTSÄTTNINGARDen totala detaljhandelns omsättning bedöms växa i nivå med Konjunkturinstitutets prognos för hushållens konsumtion, vilket innebär en årlig tillväxttakt om cirka 2,5 procent. Denna tillväxt fördelas mellan dagligvaruhandeln, som väntas växa med en pro-cent per år, och sällanköpsvaruhandeln som väntas växa med 3,5 procent per år, e-handeln från utlandet inkluderad. Detta innebär att detaljhandeln totalt väntas omsätta 1 076 miljarder 2030.

    Dagligvaruhandeln bedöms växa med en procent per år under prognoshorisonten mätt i fasta priser. Detta ligger i linje med befolkningsutvecklingen under de senaste åren. E-handeln från utlandet bedöms vara försumbar under prognoshorisonten.

    Sällanköpsvaruhandeln bedöms växa med 3,5 procent per år under prognoshorisonten mätt i fasta priser. Detta inkluderar e-handeln från Sverige och utlandet som sammantaget väntas växa avsevärt snabbare än butikshandeln under perioden.

    Personalprognosen beräknas utifrån handelns sammansättnings-förändring på grund av tillväxten av den digitala handeln. Den ökade handeln från utlandet tolkas som konsumtion som inte kommer svenska handlare till del och därmed inte kommer att bidra till fler arbetstillfällen i Sverige. Antalet anställda inom e-handeln beräknas av statistiska skäl utifrån SCB:s SNI-kod 47.91. Antalet personer som arbetar med e-handel är i själva verket fler (alla omnikanalföretag), men går inte att särskilja i statistiken.

    För partihandeln har utgångspunkten varit att branschens övergripande utveckling följer importen av varor och tjänster. Historiskt är det den BNP-delkomponent som tydligast följt partihandelns utveckling. Utöver det har branschen antagits effektiviseras i enlighet med den historiska utvecklingen med tillägg som följer av den tilltagande digitaliseringen och automatiseringen.

    HANDELN FRAM TILL 2030

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    26

    Den digitala sällanköps- varuhandelnSällanköpsvaruhandeln befinner sig mitt i ett paradigmskifte, där mer och mer av handeln sker online. Cirka 16 procent av försäljningen skedde 2018 i digitala kanaler. Där-till har en långt högre andel av alla köp digitala inslag. Till exempel att konsumenten börjar sin köpresa på internet via jämförelsesajter, använd- er mobiltelefonen på olika sätt i but- iken eller tar del av support eller returinformation på nätet.

    Demografiskt skifteBefolkningsökningen i Sverige kom-mer att driva på försäljningen av varor men den stora förändringen kommer att ske i sammansättning-en av befolkningen när e-handels- vana konsumenter successivt ersätter icke e-handelsvana konsumenter i de högre åldersspannen. När olika ålders-grupper studeras finns det nämligen ett tydligt samband mellan ålder och köpbeteende på nätet. Äldre handlar i betydligt mindre utsträckning på nät- et än yngre. Det etablerade beteendet bedöms inte förändras nämnvärt hos

    den befintliga befolkningen men däre-mot sker så småningom en förändring av vilka som utgör gruppen äldre. I takt med att åren går kommer de äldre i högre grad att vara personer för vilka det är naturligt att handla online, och därmed kommer andelen äldre som handlar på nätet att öka successivt.

    Teknologiskt skifte Sällanköpsvaruhandeln och daglig- varuhandeln påverkas båda av teknik- utvecklingen men påverkan sker i olika grad. Fram till år 2030 bedöms sällanköpsvaruhandeln påverkas i hög- re grad än dagligvaruhandeln. Detta beror på att det sker en förskjutning mot e-handel där sällanköpsvaru- handeln kommit avsevärt längre. Dess-utom är branschen mer konkurrens-utsatt från e-handel från utlandet. Vid sidan av detta tillkommer även teknik-utveckling och innovationer i butik- erna som snabbkassor, pekskärmar, di-gitala prislappar och förbättrad logistik.

    Den teknologiska utvecklingen gör sig också påmind i det att hela kate- gorier av varor försvinner. Det var inte alltför länge sedan det fanns en DVD-spelare i varje hem, samtidigt som få hade hört talas om surfplatt- or. Vidare digitaliseras också själva produkterna. Mobiltelefoner, surf-plattor och smarta klockor präglas av en betydande försäljning av mjuk-vara som appar, spel och program-vara vars försäljning inte kommer handlarna till del. Detaljisterna får i normalfallet nöja sig med försälj-ningen av hårdvara, vilket riskerar att bli problematiskt om produkter-nas reella försäljningsvärde i allt hög- re grad är digitalt.

    Ökad internationaliseringEn av de viktigaste effekterna av digit- aliseringen är den förstärkta internat- ionaliseringen. Omvärlden kommer allt närmare, vilket märks inte minst i sällanköpsvaruhandeln. Att köpa en vara från USA var för tjugo år sedan ett besvärligt projekt, men är idag mest en fråga om att klicka sig in på en annan hemsida och vänta några dagar extra på försändelsen. Detta innebär att svenska handlare utsätts för global konkurrens på ett helt annat sätt än tidigare och i takt med att digitaliseringen fortskrider ökar också konkurrensen.

    Internationaliseringen medför också att sådant som en gång var svenska angelägenheter numera styrs eller på-verkas från andra länder. Den handl- are som ska prissätta sin vara behöver inte bara ta hänsyn till andra svenska handlare utan även till prisnivån på utländska e-handelssajter och globala jättar så som Amazon.

    En annan konsekvens är att de svenska regelverken för detaljhandl- are får mycket större effekt när kon-sumenternas marknad är global. Nationella regleringar, avgifter och skattenivåer förskjuter konkurrens-förutsättningarna mellan handlare i olika länder när de konkurrerar på samma spelplan. Detta missgynnar svenska handlares möjligheter att matcha prisnivåerna i utlandet och hävda sig i konkurrensen.

    Förändrade affärsmodeller I takt med att digitaliseringen fortskrid- er blir det allt viktigare för företagen att se över sina affärsmodeller. Detta

    SÄLLANKÖPSVARUHANDELN FRAM TILL 2030

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    27

    ELEKTRONIKHANDELN (2011–2017) E-HANDELSANDEL (HÖGER AXEL) OCH ANTAL ANSTÄLLDA (VÄNSTER AXEL)

    FIG. 54. K ÄLL A: E-BAROMETERN, SCB

    2011 2012 2013 2014 20162015 2017

    18 000

    0 %

    30 %

    10 %

    25 %

    20 %

    15 %

    5 %

    Antal anställda E-handelsandel

    13 000

    14 000

    15 000

    16 000

    17 000

    är särskilt tydligt inom sällanköps- varuhandeln där e-handeln har kom-mit längre och många handlare har blivit omnikanalhandlare med både butiksutbud och e-handel när den senare verksamheten adderats till den föregående. Utmaningen för många kommer att vara att anpassa sin gamla organisation till den nya marknaden. Vissa aktörer kommer kanske bara satsa på butiker, andra enbart på e-handel men de flesta kommer troligen att satsa på på en kombination däremellan.

    Det är ofta mycket svårt för en organ- isation att förändra sin tidigare verksamhet i grunden när spelplan- en förändras. Historien är kantad av stora aktörer som inte lyckats, men ibland är en fundamental förändr- ing nödvändig. Netflix är ett av de mest framgångsrika exemplen på detta. Netflix började som en pre-numerationstjänst för DVD-filmer

    och insåg efterhand att den befint-liga affärsmodellen inte hade fram-tiden för sig. Bolaget tog steget att förändra sig i grunden och bli ett helt digitalt företag och skapade en ny position som kom att bli oerhört framgångsrik. Detta är en lärdom som många aktörer inom handeln behöver anamma i takt med att både varorna och marknaden blir allt mer digitaliserad.

    I digitaliserade branschers fotspårAtt göra prognoser dryga tio år fram i tiden är svårt, eftersom så många olika faktorer spelar in. Men på ett över- gripande plan väntar vi oss att den nya spelplanen till 2030 kommer att vara relativt tydligt etablerad och att aktör- erna har positionerat eller omposit- ionerat sig på marknaden som omni-kanalaktörer, renodlade butiksaktörer, renodlade nätaktörer, premium- eller budgetaktörer. Detta har merparten av aktörerna inte gjort idag.

    I denna brytningstid där handeln i många avseenden ställer om till en ny verklighet är de slutsatser som går att dra från den historiska tillväxten inom detaljhandeln begränsade. I prognos- erna till 2030 har en utgångspunkt varit utvecklingen för de e-handels- branscher som kommit längst, fram-förallt elektronikhandeln.

    Elektronikhandeln – en glimt in i framtidenE-handeln har en betydande försälj-ningsandel i två svenska delbranscher: elektronikhandeln och bokhandeln. Elektronikhandeln omsätter nästan tio gånger så mycket som bokhandeln och är därför den enda av sällan-köpsvaruhandelns stora delbranscher som har digitaliserats på allvar. Detta möjliggör en unik inblick i vad digit- aliseringens effekter kan komma att bli för den svenska detaljhandeln när fler delbranscher under de komm- ande åren digitaliseras.

    FOTO: GREEN YOSHI, 2011

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    28

    En tydlig effekt är att antalet anställda har minskat i takt med att e-handels- andelen ökat. Se fig. 54. Konsekvens- erna har också varit tydliga på mark-naden. Butikskedjor som ONOFF och Expert har slagits ut och Siba har blivit NetOnNet, med fokus på näthandel.

    Man kan också konstatera att elektr- onikhandeln under sin resa har präglats av en ökad koncentration och hårdnande konkurrens. Färre aktörer har möjlighet att hävda sig på marknaden, men de blir i gen-gäld större, och det är en trend som bedöms komma att prägla sällan-köpsvaruhandeln överlag.

    Förändrat konsumentbeteende i det digitala landskapetKonsumentbeteendet 2030 kommer av allt att döma att vara förändrat och en allt större del av handeln får digitala inslag. I och med nya pro-duktionsmetoder och en allt större datainsamling väntas konsument- ernas efterfrågan på individanpassade varor öka. Dessa kommer att premi- era e-handel om varan i sig inte lager-förs utan tillverkas på beställning och transporteras ut till kund.

    Andra faktorer är att även butik- ernas roll kommer att förändras framöver och i högre grad driva e-handelsförsäljning. Butiksutbudet kan optimeras och göras datadrivet så som exempelvis Amazon arbet- ar i sina butiker, medan det större produktutbudet kan beställas på nätet direkt i butiken. Detta möjlig-gör mindre butiksytor, vilket bland andra Intersport experimenterar med idag. Det är också troligt att butiksformaten anpassas efter nya kundmönster där vissa butiker har

    ett större fokus på service och att hjälpa kunden att hitta rätt i det allt större utbudet av varor.

    Det är även troligt att nya tjänster och förmåner kommer att komma till Sverige och uppstå på sociala med- ier, vilket kan driva försäljningen i en viss riktning. Medlemsskapstjänster som Prime gör frakten förmånlig, Instagram har nu en egen checkout som möjliggör köp direkt på sajten. Reklam och e-handelsköp kommer sannolikt att kopplas ihop allt mer på nätet, vilket driver försäljning.

    ”Att betala en taxiresa med kort var aldrig några problem. Sedan kom Uber och alla insåg hur mycket smid- igare det är att lösa betalningen via mobilen. Tänk vad skönt det kommer att vara när man slipper köer i butik och bara kan gå ut med sina varor.” Louise Hagen, VD D-Ax. (D-Ax är Axel Johnsons verksamhet för invest- eringar i digitala tillväxtbolag.)

    Service och effektiv handel 2030Vid sidan av att antalet anställda tend- erar att minska när e-handelsan- delen ökar är det även sannolikt att ny teknik, artificiell intelligens och smarta algoritmer kommer att effekt- ivisera handeln ytterligare så att det går att göra mer än idag på färre an-ställda. I Amazons Go-koncept finns inga kassor utan istället är butikerna fyllda med kameror som håller reda på vilka varor konsumenterna köper. Konsultbolaget Bain uppskattar att den automationsdrivna produktiv- itetstillväxten i USA kommer att öka med 49 procent för retail mellan 2015 och 2030 och enligt konsultbo-laget McKinsey kommer detta prim- ärt att drivas av arbetssubstitution

    inom detaljhandeln. Det är därför mycket troligt att vi kommer att få se minskningar av antalet anställda inom sällanköpsvaruhandeln som är den delbransch som har högst andel e-handel idag.

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    29

    Sällanköpsvaruhandelns utveckling fram till 2030 present- eras i två var för sig tänkbara scenarier. Metodiken är i allt väsentligt densamma som i de scenarioberäkningar som tidigare presenterats i rapporten Det stora detaljhandels- skiftet 2018 (Svensk Handel). De svenska hushållens detalj- handelskonsumtion antas i båda scenarierna växa i linje med Konjunkturinstitutets prognos för hushållens totala konsumtionsutgifter. Hushållen antas därmed spendera lika mycket på detaljhandelsvaror i båda scenarierna. Skillnaderna mellan scenario 1 och 2 utgörs i stället av hur mycket av hushållens totala varukonsumtion som hamnar i de olika försäljningskanalerna fysisk butik, inhemsk e-handel samt utländsk e-handel.

    I scenario 1 antas en lägre tillväxttakt inom e-handeln och e-handeln från utlandet jämfört med i dag. Förutsätt-ningar för ett sådant scenario kan till exempel vara trög-heter i logistiksystemet och regleringar på internationell nivå som bromsar e-handeln från tredje land.

    I scenario 2 antas en tillväxttakt för e-handeln och e-handeln från utlandet som är högre än i scenario 1, men fortfarande något lägre än utvecklingen de sen- aste åren. En e-handelsutveckling som den i scenario 2 får mer omvälvande konsekvenser för handeln. Drivkraft- er för scenario 2 kan vara fler stora plattformsaktörer i Sverige, bättre logistiklösningar, medlemsförmåner likt Amazon Prime samt ökad handel från Kina.

    Miljarder till e-handeln 2030Konsumtionen i sällanköpsvaruhandeln uppskattas ha uppgått till 447 miljarder kronor 2017, den svenska e-handelskonsumtionen från utlandet inkluderad. 2030 bedöms konsumtionen i sällanköpsvaruhandeln uppgå till 698 miljarder kronor, oavsett scenario. Skillnaden mellan scenario 1 och scenario 2 ligger i hur försäljning-en fördelas mellan fysisk och digital handel.

    SAMMANFATTNINGSällanköpsvaruhandelns försäljning kommer att öka fram till 2030. Detta gäller särskilt e-handeln som prognostiseras bli flera gånger större än idag, men även den fysiska handeln ser ut att ha goda chanser att växa. Till detta kommer att svensk handel får hårdare konkurrens från utlandet och tappar ett tämligen stort antal miljarder till utländska handlare. Detta, i kombination med att e-handeln är betydligt effektivare än butikshandeln, gör att antalet arbetstillfällen inom sällan-köpsvaruhandeln prognostiseras minska fram till 2030. Scenario 1 Scenario 2

    Antal anställda fysisk handel 166 800 100 600 65 400

    Antal anställda inhemsk e-handel* 15 700 54 600 61 400

    Antal butiker 23 000 16 100 11 500

    20302017SAMMANFATTANDE TABELL

    FIG. 55. *BASNIVÅN BER ÄKNAS FR ÅN SNI 47.91, FÖRETR ÄDESVIS RENODL AD E-HANDEL. DET TA DÅ ANDR A SIFFROR INTE FINNS AT T TILLGÅ. EN BET YDANDE DEL AV FÖR ÄNDRINGEN AV EHANDELS-ANSTÄLLDA BER ÄKNAS DOCK SKE INOM DETALJHANDELSFÖRETAGEN I TAK T MED AT T OMNIK ANALHANDELN VÄ XER.

    PROGNOSER FÖR SÄLLANKÖPSVARUHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    30

    FÄRRE ANTAL ANSTÄLLDA I SÄLLANKÖPSVARUHANDELN OAVSETT SCENARIO

    TYDLIG MINSKNING AV ANTALET BUTIKER

    FIG.56. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG.57. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    0

    200 000

    150 000

    100 000

    50 000

    182 000

    155 200

    126 700

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    0

    25 000

    20 000

    15 000

    10 000

    10 000

    22 999

    16 100

    11 500

    UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 1 – NEDGÅNG I FYSISK BUTIK, OCH VISS FÖRFLYTTNING TILL UTLANDET

    FIG. 60. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

    200 000

    Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel Förlorade arbetstillfällen utländsk e-handel

    -50 000

    0

    100 000

    150 000

    20312029202720252023202120192017

    2030

    FÖRSÄLJNINGSTILLVÄXT, PRIMÄRT PÅ NÄTET

    FIG. 58. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

    800

    Butikshandel Svensk e-handel Utländsk e-handel

    0

    100

    200

    300

    400

    500

    600

    700

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    456

    363372

    6213

    185

    225

    11057

    UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 2 – NEDGÅNG I FYSISK BUTIK OCH KRAFTIGARE TILLVÄXT INOM E-HANDELN

    FIG. 61. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

    BÅDE SVENSK OCH UTLÄNDSK E-HANDEL ÖKAR KRAFTIGT

    FIG. 59. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR

    100 %

    Butikshandel Svensk e-handel Utländsk e-handel

    0 %

    20 %

    10 %

    30 %

    40 %

    50 %

    60 %

    70 %

    80 %

    90 %

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    83 %

    65 %

    52 %

    32 %

    16 %14 %

    26 %

    8 %3 %

    200 000

    Antal arbetstillfällen i fysisk handel Antal arbetstillfällen inom e-handel Förlorade arbetstillfällen utländsk e-handel

    -50 000

    0

    100 000

    150 000

    20312029202720252023202120192017

    2030

    Försäljning i sällanköpsvaruhandeln per kanal, miljarder kr Försäljningsandelar per kanal i sällanköpsvaruhandeln

    Antal butiker i sällanköpsvaruhandeln

    Antal anställda i sällanköpsvaruhandeln

    SCENARIERNA FÖR SÄLLANKÖPSVARUHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    31

    Sïmon Saneback är serieentreprenör och startade sitt första e-handelsbolag för över tio år sedan. Numera ägnar han sin tid åt Wellstreet, ett företag som fungerar som ett ekosystem för start-ups. Det innebär att Wellstreet hjälper start-ups med i princip allt – från att ordna lokaler och infrastruktur med stödfunktioner som revisorer till affärs-utveckling, till att aktivt investera i dem.

    ”Vi är Sveriges näst mest aktiva investerare efter Almi”, säger Sïmon Saneback. ”Det som skiljer oss från ett vanligt riskkapitalbolag är att vi är mycket, mycket mer hands-on. Vi har gjort de här resorna själva.”

    Wellstreet har sedan starten för tre år sed- an investerat i 42 bolag. Den röda tråden är att alla är digitala – och helt besatta av kundupplevelsen. Många av de invest- eringar som gjorts är i bolag som finns i handelns närhet, men få är i klassiska handelsföretag. Det Wellstreet invest- erar i är i stället företag som automatiserar marknadsföring i sociala medier, erbjuder prenumerationstjänster av barnkläder och mobilanpassning av köpupplevelsen. En orsak till detta är att Sïmon inte köper upp-delningen i digital och fysisk handel.

    ”All handel är digital nu för tiden. Och det var den för tio år sedan också.”

    Sïmon menar att e-handel och fysisk handel är olika sidor av samma mynt. Visst finns det skillnader, men det finns fler likheter. Eller annorlunda uttryckt, många av de utmaningar

    den fysiska handeln står inför står även den digitala handeln inför. Enligt honom kommer marknaden att delas in i tre delar:

    • Infrastruktur – T.ex. Amazon eller PostNord. Företag som tillhandahåller grundläggande infrastruktur som krävs för att handeln ska fungera.

    • Discovery – T.ex. Zalando och Instagram. Företag som aspirerar på att vara den plats som konsumenten går till för att hitta inspiration.

    • Brands – T.ex. Nike eller Kry. Företag som vill något och som konsumenter vill vara en del av. Som drivs av ett syfte konsumenterna uppskattar.

    Utifrån denna struktur finns ingen plats för mellanhänder och lyssnar man på Sïmons tankar kring vart handeln är på väg förstår man varför Wellstreet inte investerar sär-skilt mycket i handelsföretag – det kommer bli tufft för många. Handeln står inför en konsolideringsvåg där ett fåtal företag kom-mer växa sig stora, men de flesta slås ut. Och allra svårast kommer det att vara för rena e-handlare som säljer andras varumärk- en och bara konkurrerar med pris. Sïmon menar att många handlare borde fokusera mycket mer på sitt syfte. Utan ett ”reason to be”, varför finns företaget? Konsumenter kanske inte kräver ett svar men de är uppen-barligen beredda att betala för ett bra så-dant. Och att få fram sitt syfte kan man inte sälja 3000 olika varumärken.

    Ett annat misstag Sïmon menar att många handlare begått är att de har kopierat amerikanska koncept utan att göra sin läxa ordentligt.

    ”Som det här med fri frakt. Det tog man glatt från USA utan att läsa det finstilta. Så man glömde kopiera det där med minimumorder för att få fri frakt. Vilket gör att fri frakt i Sverige inte är lönsamt.”

    Samtidigt är han noga med att påpeka att även fysiska aktörer står inför stora utman- ingar. Den vanligaste menar han är att de är alltför låsta vid historien. Det finns all-deles för mycket av en ”så här har vi alltid gjort”-mentalitet inom fysisk handel, vilket hämmar fysiska aktörer. Det gör att de inte förnyar sig och tar de jobbiga beslut som långsiktigt krävs för att kunna överleva.

    På frågan om han oroar sig för en eventu- ell lågkonjunktur drar Sïmon lite på svaret innan han erkänner att jo, det gör han. Men mer ur ett samhälleligt perspektiv än ur ett investerarperspektiv.

    ”En finanskrasch skulle skynda på digital- iseringen. De som hamnar i kläm är de små fysiska butikerna ute i landet och de är oer-hört viktiga för lokalsamhällena. Dessutom skulle en krasch riskera att många svenska bolag köptes upp av internationella spelare, vilket skulle göra att Sverige förlorade både talang och kompetens.”

    Sïmon Saneback,

    medgrundare av Wellstreet

    WELLSTREETINTERVJU MED SÏMON SANEBACK, MEDGRUNDARE AV WELLSTREET

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    32

    En traditionell bransch i förändringDagligvaruhandeln har en låg andel e-handel jämfört med sällanköpsvaru- handeln. Samtidigt är det e-handeln med dagligvaror som växt snabbast i procent räknat de senaste åren. Under 2018 växte e-handeln med livs-medel med 27 procent.

    Det finns flera anledningar till att dag-ligvaruhandeln hittills inte hunnit lika långt som andra branscher på nätet. En faktor är att varorna vid ett köp sammantaget ofta är tunga och många. Därtill är de komplexa – frysta, färska, kylda, ömtåliga – och behöver ofta speciella transporter och att kund- en är hemma och tar emot dem. Livs-medel är helt enkelt inte lagrings- och transporterbara på samma sätt som varor i sällanköpsvaruhandeln.

    En annan faktor är att de effektiv- iseringsvinster och det stora utbud som den traditionella e-handeln erbjuder inte nödvändigtvis är en lika stor konkurrensfördel i daglig-varuhandeln som redan har en be-tydande effektivitet i de större but- iksformaten (räknat i omsättning per anställd) och även har ett stort

    varuutbud. Konkurrensen gentemot butikshandlarna är därför tuffare för e-handlarna när det gäller livsmedel än när det gäller sällanköpsvaror.

    Ytterligare en faktor är att det har visat sig kosta mycket pengar att få upp tillräckliga volymer och tillräck-lig effektivitet i e-handeln med livs-medel. I Storbritannien har bland annat Ocado investerat miljard- belopp i enorma automatiserade anläggningar för att pressa ner kost-naderna per enskild beställning och få lönsamhet i verksamheten, något som nu bland annat ICA och Axfood gör i Sverige.

    De senaste åren har de största kedj- orna kommit igång ordentligt med sina e-handelssatsningar. Detta har inneburit att man har kunnat an-vända befintliga butiksnät för omni- kanallösningar och breddat mark-naden bortom storstäderna. Det har också medfört att allt större invest- eringar kunnat göras.

    Vilka koncept kan digitaliseras?Ytterligare en faktor vad gäller digital- isering är dagligvaruhandelns struktur.

    För ICA som är den klart största aktör- en på dagligvarusidan står formaten Maxi och Kvantum för drygt hälften av försäljningen medan Supermarket och Nära står för den andra knappa hälften. All dagligvaruhandel kom-mer sannolikt inte att digitaliseras i samma omfattning eller lika snabbt. Olika behov och köpbeteenden styr konsumtionen och sätter gränser för vilken potential e-handeln har att ta försäljningsandelar från butikerna.

    Den del som det är mest troligt att e-handeln tar konsumtion från är de stora butiksformaten som präglas mer av veckohandel och stora köp. Trans-porterna är fortfarande en känslig punkt för e-handeln och små transport- er är inte värda att göra annat än under väldigt speciella omständigheter.

    De mindre butiksformaten som i hög- re grad präglas av kompletterings-handel och spontana köp bedöms därför inte vara lika riskutsatta då konsumenten i högre grad värde- sätter att kunna få varan direkt.

    ”Vi kommer att se en kraftig tillväxt av mat på nätet och det stora jag tror att vi kommer att se är att människor börjar dela upp sina köp. I den fysiska handeln vill vi ha en one-stop-shop av praktiska skäl, men online finns inte samma behov av en sådan lösning.” Louise Hagen, VD D-Ax

    Med Storbritannien som föregångare När det gäller mathandel på nätet har Storbritannien kommit längst i Europa. Den svenska utveckling är påtagligt lik den brittiska och utifrån Eurostats data förefaller Sverige följa den brittiska utvecklingen med en eftersläpning på ungefär sju år.

    ICA:S FÖRSÄLJNINGSANDELAR PER FORMAT

    0 % 100 %80 %60 %40 %20 %

    31 % 24 % 15 %30 %

    Maxi ICA Stormarknad ICA Kvantum ICA Supermarket ICA Nära

    FIG. 62. K ÄLL A: IC A FOTOGR AF: JESSIC A GOW/T T

    FOTO: LIDL

    FOTO: A XFOOD

    DAGLIGVARUHANDELN FRAM TILL 2030

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    33

    Det är sannolikt att de svenska konsum- enterna kommer att fortsätta köpa livsmedel på nätet i allt högre grad och att e-handelsutvecklingen något så när kommer att följa en trend likn- ande Storbritanniens de närmaste åren om inget oförutsett händer.

    Detta innebär att andelen konsum- enter som handlar livsmedel på nätet fortsätter att öka i relativt snabb takt och att e-handelns andel av den tot- ala försäljningen kommer att nå en ansenlig omsättning om ett antal år. De senaste årens kraftiga e-handels-tillväxt inom dagligvaruhandeln, om än från låga nivåer, talar för detta.

    Digitaliseringens påverkan på dagligvaruhandelnDagligvaruhandeln lär framöver inte enbart påverkas av en ökad e-handels- andel. Amazons köp av Whole Foods i USA orsakade en viss förvåning men Amazons grundare Jeff Bezos har antytt att de möjligheter företaget ser är kopplade till Amazons Prime-medlemskap och att man kan kom- binera de två verksamheterna till något nytt.

    Det Amazon verkar vilja göra med Whole Foods är att skapa mer av en helhetslösning för handeln. Bezos uttryckte vid ett tillfälle att han ville göra Prime-erbjudandet så förmån-ligt att det vore direkt oansvarigt av konsumenterna att inte vara med. Tanken är att så många konsumenter som möjligt ska uppfatta att Prime-

    medlemskapet med fria leverans- er kan tillfredsställa den absoluta huvuddelen av deras behov av såväl dagligvaror som sällanköpsvaror. Det är inte osannolikt att detta fenomen med branschöverglidande förmåns-system med starka lojalitetsincita-ment för kunder även kommer till Sverige och kan påverka dagligvaru-handeln framöver.

    Vid sidan av plattformsstrukturens inverkan är dagligvaruhandeln också föremål för digital utveckling, inte minst i butikerna. Detta kommer förmodligen i högre grad att bidra till en ökning av servicenivå än till en ökning av effektivitet. Detta efter- som dagligvaruhandeln redan är vol- ymdriven och effektiv sett till omsätt-ning per anställd. Det är också tänk-bart att dagligvaruhandeln kommer att segmenteras mer med avseende på service. Till exempel så att vissa konsumenter betalar för högre serv- ice och komfort med hemleverans. Det kan bli mer av färdiglagad mat för stressade barnfamiljer, mat speci-fikt framtagen för en träningsintress- erad persons uppmätta behov via en träningsapp, eller en väl sammansatt vegansk måltid så att personen själv kan fokusera på annat än mat. Detta medan andra värderar exempelvis låga priser, vilket också är ett seg-ment som växt betydligt.

    SVERIGE FÖLJER STORBRITANNIEN

    FIG. 63. K ÄLL A: EUROSTAT

    19 %

    16 %

    19 %

    16 %

    2008 2010 2012 2014 2016 2018

    0 %

    40 %

    20 %

    25 %

    30 %

    35 %

    15 %

    10 %

    5 %

    Sverige Storbritannien

    Andel av befolkningen som har handlat mat på nätet under det senaste året

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    34

    Dagligvaruhandelns utveckling fram till 2030 present- eras i två var för sig tänkbara scenarier. Liksom för sällan-köpsvaruhandeln är prognosmetodiken i stort densamma som i den tidigare rapporten Det stora detaljhandels-skiftet 2018 (Svensk Handel). Det innebär att hushållens konsumtion av detaljhandelsvaror sammantaget väntas följa Konjunkturinstitutets prognos för hushållens kon-sumtionsutgifter. Det som varierar mellan de två scen- arierna är genom vilka kanaler hushållen köper sina varor. I scenario 1 antas en lite lägre tillväxttakt inom e-handeln jämfört med i scenario 2. I scenario 2 antas en högre tillväxttakt för e-handeln, vilket av naturliga skäl ger en större påverkan på dagligvaruhandeln fram till 2030. En avgörande faktor för vilket scenario som kom-mer närmast verkligheten är i vilken utsträckning de stora dagligvaruaktörerna satsar på sina e-handelstjänst- er. E-handeln från utlandet bedöms vara försumbar inom dagligvaruhandeln fram till 2030.

    SAMMANFATTNINGDagligvaruhandeln som bransch kommer att växa fram till 2030, detta oavsett om det är omsättning eller antal anställda som studeras. E-handeln kommer att växa kraftigt, men med tanke på dagens låga e-handelsandel kommer den bara att stå för mellan 10 och 20 procent av omsättningen 2030. Antalet anställda kommer att växa under hela prognosperioden och arbetstillfällena skapas primärt inom e-handeln. Den stora skillnaden jämfört med sällanköpsvaruhandeln är att företag inom dagligvaruhandeln inte är hotade av utlandshandeln.

    Scenario 1 Scenario 2

    Antal anställda fysisk handel 101 700 102 300 95 300

    Antal anställda inhemsk e-handel* 1 500 11 100 16 800

    Antal butiker 9 100 9 500 9 300

    20302017SAMMANFATTANDE TABELL

    FIG. 64. *BASNIVÅN BER ÄKNAS FR ÅN SNI 47.91, FÖRETR ÄDESVIS RENODL AD E-HANDEL. DET TA DÅ ANDR A SIFFROR INTE FINNS AT T TILLGÅ. EN BET YDANDE DEL AV FÖR ÄNDRINGEN AV EHANDELS-ANSTÄLLDA BER ÄKNAS DOCK SKE INOM DETALJHANDELSFÖRETAGEN I TAK T MED AT T OMNIK ANALHANDELN VÄ XER.

    MATK ASSAR PACK AS OCH FÖRBEREDS FÖR LEVER ANS TILL KUNDERNA , I IC AS E-HANDELSL AGER I JORDBRO. FOTO: BJÖRN DALIN

    PROGNOSER FÖR DAGLIGVARUHANDELN

  • L ÄGET I HANDELN 2019

    K APITEL 2 – VART ÄR HANDELN PÅ VÄG?

    35

    CA TIO PROCENT FLER ANSTÄLLDA OAVSETT SCENARIO FLER BUTIKER OAVSETT SCENARIO

    FIG. 65. K ÄLL A: EGNA BER ÄKNINGAR FIG. 66. K ÄLL A: SCB, HUIS BUTIKSDATABAS, EGNA BER ÄKNINGAR

    UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 1 TILLVÄXTEN DELAS MELLAN FYSISK OCH DIGITAL HANDEL

    E-HANDELN TAR DET MESTA AV TILLVÄXTEN

    UTVECKLING AV ANTALET ANSTÄLLDA - SCENARIO 2 TILLVÄXTEN SKER PRIMÄRT INOM E-HANDELN

    E-HANDELN TAR MER PLATS I DAGLIGVARUHANDELN

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    0

    120 000

    80 000

    40 000

    103 200113 300 112 100

    2017 Scenario 1: 2030 Scenario 2: 2030

    0

    10 000

    7 500

    5 000

    2 500

    9 0609 500 9 300

    120 000