LIV-projektet- En individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni

LIV-projektet-En individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni

Henrika Jormfeldt PhDPatrik Dahlqvist Jönsson PhDMarjut Blomqvist DoktorandAnders Anell ProfessorGunnar Johansson ProfessorIngela Skärsäter Professor

HälsaSjukdom

Det patogena perspektivet

Hälsoprocesser

Sjukdomsprocesser

Det salutogena perspektivet

Perspektiv på begreppet hälsa

23-04-212 Henrika Jormfeldt

Hälsa i psykiatrisk vård (Sammanfattande resultat)

HälsaHälsa

AutonomiAutonomi Social delaktighetSocial delaktighet BegriplighetBegriplighet

Grad av symtomGrad av symtom SjälvkänslaSjälvkänsla LivskvalitetLivskvalitetEmpowermentEmpowerment

Positivt samband med:• Självkänsla (ca 60%)• Empowerment• Livskvalitet

Negativt samband med:• Symtom (endast ca 6 %)• Stigmatisering• Erfarenheter av negativt

bemötande

Henrika Jormfeldt 3

Bakgrund

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen (Svensk författningssamling, 1982:763).

Personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar är en högriskgrupp för kroppslig ohälsa med ökad risk att utveckla metabolt syndrom, kardiovaskulära sjukdomar och diabetes typ 2 (DeHert et al, 2009).

Fysisk aktivitet har visat sig ha positiva effekter på övervikt likväl som psykiatriska symtom som depression och ångest hos personer med schizofrenidiagnos (Acil et al., 2008; Beebe et al, 2005; Pelham et al, 1993).


Syfte

Syftet med studien är att undersöka effekter och kostnadseffektivitet av en levnadsvaneintervention på områdena fysisk aktivitet, kost, alkohol och tobak för personer med schizofreni

Specifika frågeställningar:

1. Hälsorelaterade beteenden, såsom fysisk aktivitet, kostvanor, alkoholintag och rökvanor

2. Risken att insjukna i diabetes och hjärt-kärlsjukdom, mätt med kliniska variabler och blodprover (utifrån journaldata)

3. Grundsjukdomen, mätt som psykiatriska symtom och med validerade mätinstrument.

4. Hälsoekonomisk nytta

5. Informanternas subjektiva upplevelser, reaktioner och beteendeförändringar

6. Närståendes och personalens subjektiva upplevelser och reaktioner


Metod

Studien har en jämförande design med deltagande enheter från Psykiatrin i Halland och Västervik.

Mätningar görs vid baslinje och 24 månader.

Ytterligare en uppföljning genomförs 2 år efter avslutad intervention

Utvärderingen kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder innefattande:

1. Sociodemografiska data (vård-, och läkemedelskonsumtion, hälsa, symtom, QoL,GAF mm.)

2. Fysisk aktivitet (SoS indikatorfrågor om aktivitet)

3. Kostintag (SoS indikatorfrågor om kost)

4. Kliniska mått (vikt, längd, BMI, SAD, midjemått, puls och blodtryck)

5. Blodprover (Kolesterol, HDL, LDL Apoa1, ApoB1, HbA1c)

6. Hälsoekonomisk beräkning

7. Intervju


MålgruppMålgruppen är personer som diagnostiserats med schizofreni och som

inleder eller har etablerad kontakt med psykosmottagningarna vid de inkluderade psykiatriska klinikerna.

Inklusionskriterier: patienter med schizofrenidiagnos vid de deltagande

öppenvårdsmottagningarna, ålder 18-65,

Exklusionkriterier: patienter som vårdas akut i psykiatrisk heldygnsvård. Då patienten

återigen befinner sig i sitt habitualtillstånd gäller ovan beskrivna inkluderingskriterier.

De patienter som uppfyller inklusionkriterierna informeras om studien i samband med nybesök alternativt återbesök hos läkare eller kontaktperson på respektive psykosmottagning.


Interventionen

Personal på respektive enheter har fått 3, 5 dagars specifik utbildning i: Motiverande Samtal (MI) 2 dagar Fysisk aktivitet på recept (FaR) 0,5 dag Matordning på recept (MoR) 0,5 dag Tobak och alkoholprevention Hälsoutbildning i grupp (0,5 dag)


Patienten erbjuds:

Hälsoundersökning och blodprovstagning (ordinarie årliga rutinprover)

Fyra motiverande samtal för samordnad individuell planering

Förskrivning och genomförande av FaR Fysisk aktivitet på recept

Förskrivning och genomförande MoR Matordning på recept

Alkohol- och tobaksprevention

Med hjälp av: Hälsoutbildning i grupp Kontakt med viktiga personer i patientens närmiljö Hemsida och mobiltelefonen som hjälpmedel


Motiverande samtal (MI)

MI är en personcentrerad, målinriktad rådgivningsmetod för att lösa ambivalens och stimulera till positiv förändring genom att locka fram och stärka personens egen motivation att förändras (Holm Ivarsson, 2009).

Reflektivt lyssnande innefattar : Bekräftelse - se och uppskatta Öppna frågor - inbjuda till berättande svar Reflektioner - återspegla Sammanfattningar - ta ett steg till i samtalet

Den viktigaste grundstenen i MI är det särskilda förhållningssättet som på engelska kallas MI-spirit, att genom samtal stimulera patientens egen motivation till förändring.

Alla interventionens delar genomförs i en anda av det förhållningssätt som kännetecknar MI.


Fysisk aktivitet på recept (FaR)

Fysisk aktivitet på recept (FaR) ges i kombination med MI-samtal

Råd om fysisk aktivitet baseras på nuvarande rekommendationer att alla individer bör, helst varje dag, vara fysiskt aktivai sammanlagt minst 30 minuter (Statens folkhälsoinstitut, 2008).

En målsättning är att öka användningen av FaR i det dagliga arbetet i psykiatrin i Halland


Matordning på recept (MoR)

Matordning på recept (MoR) används samt råd som baseras på livsmedelverkets fem kostråd. (Johansson, 2009; Johansson, 2010; Johansson, 2011)

Äta mycket frukt och grönt (gärna 500 gram om dagen) Välj nyckelhålsmärkta livsmedel Ät fisk ofta (gärna tre gånger i veckan) Använda flytande margarin eller olja i matlagningen Ät fullkornsprodukter (www.slv.se)

MoR-budskapen ger mer information om när, hur och varför man bör äta på ett visst sätt än vad man bör äta. Samtliga kostråd ges i form av MI-samtal.


Alkohol- och tobaksprevention

Alkohol och tobaksprevention kommer att vid behov erbjudas genom MI-metoden

Bland personer med psykisk sjukdom är det fortfarande mycket vanligt att röka och snusa

De flesta som röker, och även många snusare, vill och försöker sluta med tobak och de flesta behöver göra flera försök under lång tid innan de blir tobaksfria för gott

Det är en grundläggande rättvisefråga att alla får rådgivning och tobaksavvänjning anpassad till sina speciella behov.

Personalen har en speciell roll som förebilder och normbildare i hälsofrågor

(Psykologer mot tobak, 2011)


Hälsoutbildning i grupp Grupper om ca 8 deltagare träffas vid 6 tillfällen under en termin

var 14:de dag

Grupperna leds av två personal varav en från psykiatrisk öppenvårdsmottagning och en boendestödjare från kommunens verksamhet.

Innehållet i gruppträffarna bygger på Elli Lillys utbildningsmaterial ”Ett sundare liv”

Någon i patientens närmiljö (boendestödjare, personal i kommunala boendeenheter, närstående, vänner) erbjuds att delta om patienten själv önskar

Information från gruppträffarna kommer att förmedlas via hemsida och påminnelser skickas via SMS


Tidigare erfarenheter av hälsoutbildning i gruppPatienter:”… temagrupperna har lett till att jag har kommit över den här isoleringen som jag har haft hemma” ”jag tycker att jag har blivit gladare och så i den här gruppen … jag ser fram emot träffarna och så… och lite har jag nog tänkt på det när jag har varit hemma också” ”… social samvaro stärker en och ger bättre självförtroende”

”… det var jätteroligt när vi lagade mat ihop... det tycker jag var höjdpunkter när vi lagade mat tillsammans … ”


Personal i kommunala boenden:”Jag tycker att det har varit intressant därför att vi har haft möjlighet att träffa deltagarna utanför den vanliga situationen och möta dem på ett annat sätt än vad jag var van vid på jobbet”

”Jag skjutsade en kille till tematräffen och när jag körde hem honom efteråt så sade han ”Ja så sjuk är jag nog inte i alla fall…”

”Det var skillnad att vara med i en sådan här grupp då man såg en del som verkligen kom sig och växte. .. jag tror det är att vi träffas på lika villkor …det krävs nog nästan att man har sett det, - det är inte lätt att förklara…”

Tidsplan


Våra erfarenheter hittills

Intresset är stort - ca 40 patienter är inkluderade i Halmstad/Varberg sedan januari i år och lika många till har tackat ja till deltagande

Patienterna är överlag mycket positiva och vill arbeta med sin hälsa, några har slutat röka, gått ned i vikt och/eller eller lagt om sin kost och börjat motionera

Personalen har svårigheter att organisera och genomföra de samtal och aktiviteter som ingår i interventionen

Samverkan mellan regionen och kommunerna är en svag länk


Projektets betydelse

Insatser riktade mot kroppslig ohälsa hos personer med varaktiga psykiskt funktionsnedsättningar kan medföra stora vinster, både hälsomässiga och ekonomiska, för både individ och samhälle

Överdödlighet och förkortad medellivslängd hos personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar visar att vården bättre behöver möta dessa personers behov av hälsofrämjande och förebyggande insatser

De mångfacetterade vård- och stödbehoven hos personer med psykiska funktionsnedsättningar kräver nära samarbete över organisationsgränser

Psykiatrisjuksköterskans ansvar och funktion i detta arbete behöver lyftas fram och förtydligas



Tack!

Documents

LIV-projektet- En individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofreni