1 (18) Version 2015-12-18

Stockholms universitet Besöksadress: Telefon: 08-16 20 00 (vxl)

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen

106 91 Stockholm

Frescati Hagväg 24, 20, 16B

www.buv.su.se

Kursbeskrivning

Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1

15 hp, grundläggande nivå, halvfart

inom förskollärarprogrammet för barnskötare

Kurskod UB08FS

Vårterminen 2016

Kursadministratör HT15

Kursadministratör VT16

Maria Lund

Susanne Palm

maria.lund@buv.su.se

susanne.palm@buv.su.se

Kursledare Torgunn Finnset torgunn.finnset@buv.su.se

Kursansvarig examinator Anna Åkerfeldt anna.akerfeldt@buv.su.se

2 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Allmänt om kursen

I denna kursbeskrivning finns information om kursinnehåll, uppläggning, examinationer samt

praktisk information kring kursen UB08FS, Förskoledidaktik med inriktning mot språk och

kommunikation 1. Kursbeskrivningen kompletterar beslutad kursplan.

Registrering

Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen använder webbregistrering för kurs i termin 7.

För att webbregistrera dig måste du ha ett universitetskonto. Webbregistreringen är öppen den

tid som anges på kurshemsidan. Se övrig information i välkomstbrevet. Om du inte

webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursadministratören under registreringens öppettid

kan du förlora din plats på kursen.

• Logga in på http://mitt.su.se/

• Välj fliken ”Studier”

• Välj ”Kursregistrering” i vänsterspalten

• Bocka för rutan framför kursen UB08FS och klicka på ”Välj”

• Klicka sedan på knappen ”Registrera”. Registreringen är nu klar.

Kurshemsida

Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där det

fyra veckor innan kursstart finns kursinformation såsom schema, kursbeskrivning, kursplan,

litteraturlista och kontaktuppgifter. Se kurshemsidan på www.buv.su.se/kurshemsidor

Mer kursinformation finns på lärplattformen Mondo. Kursens Mondosida V16 Språk UB08-09FS

används för information innan kursstart och kommunikation under kursens gång. Mondosidan

blir tillgänglig efter registrering på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på

http://mondo.su.se och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB08FS.

Frågor om kursen får publiceras i Forum på kurssidan på Mondo. Som student uppmanas du att

inte mejla till en eller flera kurslärare för att få svar på allmänna frågor om kursen. I stället får

Forum på kursens Mondosid gärna användas för frågor om kursen eller diskutera synpunkter.

Frågor i Forum besvaras av en kursansvarig snarast möjligt och senast inom två dygn.

Välkomstdag 20 januari 2016 för nya studenter vid Stockholms universitet vårterminen 2016,

kl. 13-16 i Aula Magna. Välkomstdagen är till för att du ska få en första inblick i studierna och

studentlivet. Programmet bjuder på information och inspiration inför ditt nya liv som student

vid Stockholms universitet Läs mer

Schema

Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan. Kursintroduktion sker måndag 18 januari 2016

kl. 9-10, följt av en introducerande föreläsning kl. 14-16 i 225, Frescati Hagväg 16B. Du måste

närvara vid kursstarten för att inte förlora din plats på kursen. Vid förhinder att närvara vid

kursstart meddela kursadministratören i förväg.

3 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Kursadministratör, kursledare, kursansvarig, kurslärare, verkstadsledare

Kursadministratören ansvarar för publik information på kurshemsidan och kan informera om

organisation, administration, registrering och betygsrapportering. Kursledaren ansvarar för att

organisera kursens undervisning i enlighet med kursplanen, publicera aktuell kursinformation

på kurssidan på Mondo och vid kursens slut distribuera en kursvärdering. Kursansvarig

examinator ansvarar för att kursens innehåll och resultat svarar mot kursplanens mål och

intentioner, att följa upp bedömning och att besluta om betyg.

Kurslärare och verkstadsledare ansvarar för att planera och genomföra seminarier, informera

aktuell kursgrupp och samverka med studenterna, ge gensvar på uppgifter, bedöma och

betygssätta examinationer. Varje kursgrupp möter flera kurslärare och verkstadsledare, dvs

kurslärare som ansvariga för seminarier, digitala gensvar och bedömning - verkstadsledare som

ansvariga för att leda verkstädernas estetiska kommunikationsprocesser. Läs mer om

Stockholms universitets medarbetare under Kontaktuppgifter.

Kursens innehåll och förväntade studieresultat

Kursen behandlar språkets betydelse för lärande samt lekens roll i barns språkliga utveckling.

Fokus ligger på förskoledidaktik och det meningsskapande som sker i mötet mellan barn och

material, andra barn och pedagoger. I kursen uppmärksammas språk i vid bemärkelse.

Exempelvis diskuteras multimodalitet som teckenskapande i form av kroppsliga och verbala

uttryck samt estetiska och semiotiska uttrycksformer som musik, skrift och bild. Förskolan som

språklig och kommunikativ miljö behandlas utifrån ett mångfaldsperspektiv, vilket omfattar

såväl förskolans samhälleliga uppdrag som flerspråkighet. Språkutveckling tas upp i relation till

de fyra språkdomänerna, det vill säga fonologi, semantik, grammatik och pragmatik

I kursen ingår att analysera språkliga och kommunikativa aspekter av förskolans verksamhet

utifrån olika teoretiska perspektiv på barns produktion och reception av text och tecken,

meningsskapande och litteracitet. Dessa analyser ska användas för att planera språkdidaktiska

lekaktiviteter som kan inkludera alla barn och utveckla verksamheten. Du får lyssna till och

samtala med barn samt utforska musik, gestik, barnlitteratur och multimedia som redskap och

resurser i estetiska kommunikationsformer.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna visa:

redogöra för barns språktillägnan och utveckling av symboliskt tänkande samt diskutera

lekens betydelse i dessa processer

diskutera och reflektera kring begreppet meningsskapande utifrån olika teoretiska

perspektiv och i förhållande till språkets betydelse för barns lärande och utveckling

använda och relatera teoretiska perspektiv på multimodalitet, flerspråkighet och

estetiska kommunikationsprocesser i förskolans verksamhet

analysera och diskutera barns produktion och reception av text och tecken

säkert och kritiskt använda olika medier såsom barnlitteratur och digitala verktyg i

förskolans verksamhet och beakta digitala miljöers betydelse för denna

4 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

utifrån olika teoretiska perspektiv analysera och planera för förskolans verksamhet som

en språklig och kommunikativ miljö

Kursens upplägg

Vid kursstarten introduceras kursens innehåll och mål, kurslitteratur och läsordning, uppgifter,

examinationer och betygskriterier. Några av kursens lärare kommer då presentera sig.

Utöver litteraturstudier är kursens undervisningsformer seminarier, föreläsningar, verkstäder,

fältstudie, enskilda uppgifter och gruppuppgifter i studentarbetslag (SA-lag) samt prov. Ibland

förekommer kurslärares digitala gensvar, alternativt muntlig handledning kring studenters

påbörjade texter. Varje examination bygger på förra examinationen, kursen igenom. På det viset

skapas ett sammanhang, både framlänges och baklänges. Kursens examinationer delar in kursen

i två sjok, om 7-8 veckor vardera. Ett tredje sjok fortsätter som kursen UB09FS, Förskoledidaktik

med inriktning mot språk och kommunikation 2, med start 9 maj och avslut 22 augusti 2016.

Varje sjok i kursen inleds med en introduktion om innehåll, uppgifter och examinationer. Första

sjoket fokuserar dels barnlitteratur, dels digitala lärmiljöer. Under kursens första sjok utvecklar

varje SA-lag en digital produkt, med utgångspunkt i barnlitteratur. Andra sjoket handlar om

typisk språkutveckling inom fyra språkdomäner, åtföljt av språk som meningsskapande utifrån

några teoretiska perspektiv. Därefter följer planering och individuellt genomförande av en

etnologisk fältstudie med etnografiska observationer, med muntlig presentation i SA-lag utifrån

individuell skriftlig rapport.

I denna kurs används Harvard som referenssystem. Instruktion för referenshantering vid FUFF

finns på kursens Mondosida, i Filsamling, mappen Examination.

Obligatoriskt deltagande

Enligt kursplanen är specificerade undervisningstillfällen obligatoriska och frånvaro ska

kompenseras enligt instruktion i kursbeskrivningen. Specificerade undervisningstillfällen är

uppgiftsstyrda seminarier,

verkstäder

examinationstillfällen

Uppgiftsstyrda seminarier omfattar de tillfällen där en uppgift introduceras eller redovisas.

Verkstäderna i kursen består av multimedieverkstad x 2. De har en inbyggd progression från

första till sista verkstadstillfället. Frånvaro kompenseras därför genom deltagande vid samma

verkstadstillfälle i annan verkstadsgrupp - möjligt samma termin eller i motsvarande

verkstadstillfälle senare termin.

Examinationstillfällen med muntlig presentation kräver närvaro enligt kursens schema för

ordinarie examination respektive omexamination.

5 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Fältstudie

Kursens andra sjok omfattar planering för och genomförande av etnologiskt fältarbete med

etnografiska observationer. Dessa fokuserar någon aspekt av typisk språkutveckling och det

språkliga meningsskapande som sker i vardagliga kommunikativa miljöer i mötet mellan barn

och material, barn emellan samt mellan barn och pedagoger. Under fältarbetet ansvarar varje

student för att använda sig av god forskningssed vid observationer, dokumentation, bearbetning

och förvaring av insamlat material. Studentens ansvar gäller både under och efter kursen.

Seminarier

Kursens seminarier ska möjliggöra att varje student kan lära sig det kunnande kursmålen avser.

Kurslärare leder seminarier på ett sådant sätt att kursläraren och studentgruppen kan behålla

gemensamt fokus på aktuellt kunskapsobjekt. Studenterna och kursläraren förbereder därför

seminarier genom att ta del av aktuellt innehåll i kurslitteratur, föreläsningar och verkstäder, så

att seminariernas innehåll kan bestämmas kollaborativt. Vid seminarierna ska alla kunna tänka

och tala kring frågor som väcks under kursens gång – i relation till förberett kursinnehåll och

diskussioner i SA-lag samt enskilt arbete med uppgifter och examinationer. Studenter kan själva

bidra till att diskussioner förs och fortlever, muntligt och skriftligt. Kursinnehåll kan bearbetas

genom att inför seminarierna skriva utkast med stöd i läst litteratur. Seminariernas kritiskt

granskande synpunkter kan få utvärderande betydelse. Skriftliga utkast som omarbetas enskilt

och i SA-lag, kan vidga varje students kunnande i kollaborativt lärande.

Kursstart Översiktlig introduktion till kursen, dess innehåll och mål, upplägg, litteratur,

uppgifter och examinationer, resurser och arbetssätt.

Introduktion till sjok 1, med uppgifter och examinationen EXB1

Seminarium 1 Uppgift om barnlitteratur, barnböcker och bilderböcker bearbetas

Seminarium 2 Att skriva blogg. Granskning av appar. Handledning: SA-lags arbete

Seminarium 3 Workshop - Arbete med kreativa appar.

Seminarium 4 Högläsning av barnböcker och bilderböcker

Seminarium 5 Interaktiva presentationer av EXB1

Seminarium 6 Introduktion till sjok 2, med uppgifter, prov och examinationen EXB2

Seminarium 7 Typisk språkutveckling 1: Utveckling av tal-, språk- och gestproduktion

Seminarium 8 Typisk språkutveckling 2: Utveckling av tal- och språkperception

Seminarium 9 Förberedelse för fältstudie, utifrån frågor om språk och kommunikation samt

problemformulering kopplad till ett teoretiskt perspektiv. Resonemang om

observationsfokus, etiska överväganden och metodaspekter

6 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Seminarium 10 EXB2 redogörelse, med handledande samtal om koherens och

problemformulering, dvs relation mellan problem, valt teoretiskt perspektiv

och nödvändigt observationsfokus. Diskussion kring observationstyp,

dokumentationssätt, analys, felkällor – samt genomförande av fältstudie

Seminarium 11 Analys av exempel från fältarbetets täta beskrivningar. Rapportens struktur

Seminarium 12 EXB3 Muntliga presentationer, individuellt och som SA-lag

Föreläsningar

Kursens föreläsningar avser att relatera forskning om språk och kommunikation till kursens

innehåll och förväntade studieresultat, som kompletterande fördjupning till kurslitteraturen.

Föreläsningarna förbereds genom litteraturläsning och följs upp genom diskussioner i SA-lag

samt under seminarier och vid verkstäder. Dessa diskussioner handlar om att läsningens

omedelbara slutsatser, sammanfattade i skriftliga utkast, kan göras till föremål för tolkning,

analyser och begreppsutveckling. Genom kritisk granskning av exempel från egna fältstudier och

med teorispecifika begrepp kan kursens kunskapsinnehåll aktualiseras, få växa fram och ta form.

Föreläsning 1 Barnlitteratur och barns meningsskapande

Föreläsning 2 Datorer, appar, spel och didaktiska konsekvenser

Föreläsning 3 Berättande - språkdidaktiska lekaktiviteter med barnböcker

Föreläsning 4 IT och multimedia – som konsumtion eller produktion?

Föreläsning 5 Typisk språkutveckling 1: Utveckling av talproduktion, språkproduktion och

gestproduktion

Föreläsning 6 Typisk språkutveckling 2: Utveckling av talproduktion och språkperception

Föreläsning 7 Flera språk och flerspråkighet.

Mångkulturalitet och etnicitet, klass, kön, ålder och hundraspråklighet

Föreläsning 8 Typisk språkutveckling 3: Pragmatisk förmåga och interaktion mellan vuxna

och barn

Föreläsning 9 Språk som meningsskapande utifrån kursens teoretiska perspektiv

Föreläsning 10 Det etnologiska kulturbegreppet och etnologiskt fältarbete. Etnografiska

observationer, fältanteckningar och täta beskrivningar. Problemformulering,

teorival, analys

Verkstäder

Kursens verkstäder utgår från kursens förväntade studieresultat och kurslitteraturen.

Verkstadsaktiviteterna syftar till att utforska språk och kommunikation som produktion och

reception av text och tecken, i barns möten med material, andra barn och pedagoger.

7 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Medieverkstan 90 minuter x 2 – Multimedia

Kursens två obligatoriska medieverkstäder har fokus på produktion. Varje SA-lag ska designa en

digital produkt. Digital produktion genomförs i kursens tredje sjok.

Några program såsom Photostory och interaktiv Power Point kommer att introduceras under

verkstäderna. Under vägledning av Medieverkstans personal kommer varje SA-lag få skapa en

digital produkt av något slag. Produkten ska ta sin utgångspunkt och designas utifrån ett

teoretiskt perspektiv på språk och kommunikation. Den ska fungera inspirerande för barns

meningsskapande, utforskande och lek. Varje grupp ska i sitt arbete även ta hänsyn till etik och

källkritik. Den digitala produkten ska visas upp och presenteras för kursgruppen, vara möjlig att

pröva under VFU och kunna visas publikt.

Verkstäderna hålls i Stockholms universitets Medieverkstan, en öppen lärandemiljö, som

erbjuder alla lärarstudenter pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner inom

bland annat ljud, bild, video och text. Vid två tillfällen är Medieverkstan bokad enskilt för varje

grupp, men Medieverkstan har också drop-in varje dag. För aktuella öppettider se

http://www.isd.su.se/medieverkstan

Enskilda uppgifter

Kursen förutsätter systematiskt arbete med texter av olika slag, genom skrivande och

läsning, enskilt och gemensamt. Dels fordrar kursen ständig enskild systematisk

litteraturläsning och informationssökning, dels litteratursamtal i SA-lag och vid

seminarier. Till kursen hör också att du orienterar dig i dagens utbud av barnlitteratur.

I kursens sjok 1

Söka barnlitteratur i olika genrer med varierande kommunikativa uttryck

Resonera kring och analysera bilderböcker och deras möjliga meningsskapande för barn

Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad

Blogga på Mondo om barnlitteratur och digital produkt

I kursens sjok 2

Litteraturstudier om typisk språkutveckling i relation till barns meningsskapande

Utifrån eget intresse utforma en problemformulering med fokus på språk, kopplat till

teoretiskt perspektiv

Delta i handledande samtal om problemformuleringens relevans

Skriva planering för etnologiskt fältarbete, för att utforska problemformuleringen

Presentera plan för fältarbete, för gensvar från SA-lagskollegor och kurslärare

Utföra fältarbete och skriva fältanteckningar samt täta beskrivningar

Skriva och publicera en rapport om fältarbetet och läsa andras rapporter inom SA-laget

8 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Gruppuppgifter i SA-lag

Denna kurs förutsätter fungerande SA-lag! Schemalagda och inte schemalagda träffar i SA-lag

kan ske genom närvaro på plats eller via digitala medier. Denna kurs ska både handla om

meningsskapande och bidra till att studenter skapar mening. SA-lagets deltagare behöver därför

fungera mer som producenter än som konsumenter. Gruppuppgifterna består huvudsakligen av

SA-lagets samtal om innehållet i kurslitteratur, skriftliga utkast, gensvar, examinationer

Gruppuppgift som presentation, redovisning eller demonstration för examination

Handledande samtal

I kursens sjok 1

Utforska barnlitteratur samt analysera, och samtala kring, bilderböcker.

Praktiskt utforskande uppgifter inom multimedieverkstad

Presentera SA-lagets digitala produkt och ge feedback på ett annat SA-lags produktion

I kursens sjok 2 Samtal om språk och kommunikation, egna undringar, språklig problemformulering

Samtal om hur olika kan få stöd i en av kursens teorier

Diskutera individuella rapporter och nya lärdomar från fältarbete

Utarbeta SA-lagets gemensamma muntliga presentation om lärdomar från fältstudierna

Litteratur och informationssökning

Viss kurslitteratur finns tillgänglig online och ett kurskompendium publiceras på Mondosidan.

Övrig kurslitteratur säljs av Akademibokhandeln Frescati och av Campusbutiken.

Kurslitteraturen omfattar forskningsbaserad litteratur i böcker, avhandlingar, artiklar samt

arbetsmaterial i form av styrdokument, uppsatser, tidningsartiklar, länkar till databaser med

skönlitteratur och barnlitteratur samt multimediala resurser. En lista på all obligatorisk

litteratur finns sist i denna kursbeskrivning, dvs litteratur som anges i beslutad kursplan samt

aktuell komplettering på ytterligare 300 sidor obligatorisk kurslitteratur som kursplanen anger.

Därefter följer arbetsmaterial. Det består av aktuella artiklar från facktidskrifter och tidningar

samt uppsatser skrivna av studenter, dvs självständiga arbeten och magister-/lic-uppsatser.

Litteraturläsning

Innehållet i kurslitteraturen bearbetas i första hand genom individuella litteraturstudier och

grupparbete. Följande frågor kan användas när du läser och antecknar:

1. Vad försöker författaren få sagt? Vad är budskapet?

2. Vilka begrepp är texten uppbyggd kring? Och hur förstår jag dessa begrepp?

3. Hur kan resonemanget framställas som skiss eller bild, figur, tabell?

4. Vilken betydelse får textens innehåll för mig som förskollärare?

Innehållet i läst litteratur kan med fördel diskuteras med andra och inom SA-laget.

9 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Självstudiekurser

Kursens examinationer förutsätter att du fördjupar dina kunskaper om förskoledidaktik genom

att söka kompletterande vetenskaplig litteratur. Då olika slags källor ger information av olika

värde behöver du i denna kurs kunna hantera vetenskaplig informationssökning. Stockholms

universitetsbibliotek (SUB) har en web-baserad kurs i informationssökning. Du får då lära dig:

- att orientera dig bland bibliotekets resurser

- att tolka referenser och att hitta och samla material utifrån en litteraturlista

- vad som utmärker ett vetenskapligt förhållningssätt

- att självständigt planera, genomföra och dokumentera informationsinsamling

- hur vetenskaplig information är organiserad och att kunna värdera denna

Vid inledande informationssökning bör du använda ett rörligt, vidsträckt sökljus, men med fokus

på språk och kommunikation. Informationssökningen får även inriktas på meningsskapande,

produktion och reception av språkliga tecken. Fortsatt informationssökning bör vidgas till att

även fokusera innehåll som kan knytas till kursens teoretiska perspektiv, musikestetiska och

bildestetiska kommunikationsprocesser, literacy och litteracitet, flera språk och flerspråkighet

samt språkdidaktiska aktiviteter i förskolans verksamhet. Informationssökning mot slutet av

kursen bör fokusera barnlitteratur, berättelser och berättande i digitala gränssnitt.

Förutom den första kursen i informationssökning har SUB en för denna kurs användbar

fortsättningskurs i uppsatsskrivande. SUBs självstudiekurser kan göras på en dryg timme,

enskilt eller i SA-laget. Kurserna finns på http://www.sub.su.se/kurser/sjalvstudiekurser.aspx

Examination

Enligt kursplanen examineras denna kurs på följande vis:

EXB1 Digital produktion 7.5 hp Betygsskala A-F

EXB2 Plan för fältstudie 1 hp Betygsskala U-G

EXB3 Muntlig och skriftlig presentation 3 hp Betygsskala U-G

Vid kursstarten publiceras information på kursens Mondosida om alla ordinarie examinationer,

med information om provkod, uppgift, bedömningsunderlag, inlämning, betygsdatum och

fullständiga betygskriterier. Datum och tidpunkt för inlämning av ordinarie examinationer

framgår även av schema på kurshemsidan.

Provkod Ordinarie examination VT16 inlämnad senast

EXB1 Digital produktion Deltagande i Medieverkstan vecka 4-7 enligt schema Interaktiv presentation av digital produkt 29 feb enligt schema

EXB2 Plan för fältstudie 11 apr

EXB3 Skriftlig rapport 5 maj Muntlig presentation 9 maj

10 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Student som inte i tid lämnat in fullständigt bedömningsunderlag får inget betyg på kursen. För

att behålla möjligheten att gå kursen vid senare tillfälle måste studenten begära studieuppehåll

eller studieavbrott före kursens slut. Studieuppehåll eller studieavbrott ska meddelas till både

kursgivande institution och till hemvistinstitutionen.

Allmän information om examination

Enligt högskoleförordningen och förvaltningslagen är ”examination” ett ärende om

betygsättning. En examination ses då som att examinator bestämmer ett betyg på en students

prestation utifrån vad som anges i kursplanen om kunskapskontroll och examination.

Kursplanen anger hur kursen examineras och vilka examinationsmoment som skapar

bedömningsunderlag för betygsättning En förutsättning för betygssättning är att examinator fått

ett underlag för bedömning. Mer information om examination och betygssättning i Regelboken

Föreskrifter för examination vid Stockholms universitet

Omexamination

Betyget U, F eller Fx används för att beskriva att bedömningsunderlaget i ett eller flera

avseenden inte uppfyller kraven för G eller E. En student som fått betyget U, F eller Fx erbjuds

omexamination. För varje kurstillfälle ges minst två examinationstillfällen under aktuell termin.

Student som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget godkänd kan inte heller ändras till underkänt betyg på students begäran.

Student som fått betyget Fx på EXB1 har en gång per examinationstillfälle möjlighet att

komplettera sitt inlämnade arbete inom en vecka efter det att kompletteringsbehovet har

meddelats. Om komplettering inte görs inom angiven tid får studenten delta vid omexamination.

Student som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av samma examinator har vid en tredje

bedömning rätt att anhålla om att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet.

Framställan härom ska göras till ansvarig studierektor.

Nästkommande omexaminationer VT 2016

Den som vill delta vid omexamination behöver mejla till kursledaren och ange provkod samt

anmäla sitt deltagande. Ifall omexamination görs senare än den termin kursen påbörjades

behövs även omregistrering på kursen för att delta i omexamination. Kontakta då

kursadministratören och begär omregistrering samt tillgång till kursens Mondosida för aktuell

termin. Dessa åtgärder ska säkra att deltagare vid omexamination dels får tillgång till rätt

omexaminationsuppgift och giltigt inlämningssätt, dels kan få betyg registrerat.

Provkod Omexam 1 synlig Anmälan senast Omexam 1 inlämning

EXB1 9 maj

EXB2 26 maj skriftlig

30 maj muntlig

EXB3 13 jun

Fullgöra uppgifter 27 jun 2016

11 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Betyg och betygskriterier

För slutbetyg på kursen krävs lägst betygsgraden E eller G på examinationerna i kursen samt att

alla uppgifter i kursen är fullgjorda och alla närvarokrav uppfyllda. Student som fått lägst

betyget E på prov får inte genomgå förnyat omprov för högre betyg. Betyget Godkänd kan inte

heller ändras till Underkänd på studentens begäran.

Beskrivning av betygskriterier – exakta betygskriterier ges vid kursstarten

- Samtliga betygskriterier är under omarbetning

- En uppdaterad version 2016 av kursbeskrivningen har beskrivning av betygskriterier

Betyg på hel kurs

För slutbetyg på kursen krävs lägst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att

alla uppgifter i kursen enligt kursbeskrivningen är fullgjorda.

Regler och rättigheter

Under www.su.se/regelboken finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika

nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att

känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja

resurser.

Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med

respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller

uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller

detta. Enligt 2 kap. 1 § p. 3 diskrimineringslagen får en arbetsgivare inte diskriminera den som

hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik. Läs om lika rättigheter och möjligheter på

www.buv.su.se eller www.su.se/jamlikhet

Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt

försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller

hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter

en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella

trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella

trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder.

Fusk, plagiat eller självplagiering

Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat

som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referens-

uppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är

förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat

sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering.

12 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar

även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan

även anses vara fallet om du använder egen eller andras text så att du får den att framstå som

din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurs-litteratur eller texter du funnit på internet

eller en studiekamrats hemtentamen.

Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in

och kompletterande sökmotorer. I denna kurs kontrolleras skriftliga inlämningar. När du som

student lämnar in ditt arbete som bedömningsunderlag för examination i denna kurs motsvarar

det ett godkännande från din sida att arbetet får köras igenom Stockholms universitets

textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text.

Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende,

som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och

plagiat till prefekt.

Övrig information

Studentinflytande och kursvärdering

Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student

möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs får du en kursvärdering

som kursledningen och kurslärarna uppskattar att du besvarar.

Stöd i studierna

Studie- och språkverkstaden erbjuder gratis seminarier kring studievanor och studieteknik, tala

i grupp och skrivuppgifter. Här kan du få individuell handledning kring alla typer av skriftliga

uppgifter du ställs inför på universitetet. Läs mer om stöd i dina studier och kontaktuppgifter

http://www.su.se/utbildning/studentservice/studie-och-sprakverkstaden

Information om rättstavningsprogram och annat stöd finns på http://www.su.se/student

Om behöver stöd eller anpassningar under din utbildningstid ska du i god tid före kursstarten

kontakta Studentavdelningens samordnare för studenter med funktionsnedsättning

studentstod@su.se Vid kursstarten ska du samråda med kurslärare om lämpliga arrangemang

och hur dina behov bäst kan tillgodoses. Överenskommelser om stöd eller anpassningar ska

göras snarast möjligt.

Önskar du studie- och karriärvägledning eller behöver rådgöra om din studiesituation kan du

kontakta Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens studievägledare. Du kan boka tid per

telefon 08-12076347 eller mejla till studievagledare-fdid@buv.su.se Alternativt kan du uppsöka

studievägledaren på tider för drop-in. Läs mer om Studievägledning

13 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Medieverkstan

Medieverkstan är en öppen lärandemiljö med IT-pedagoger som erbjuder alla lärarstudenter

pedagogiskt stöd i skapandet av multimediala produktioner med ljud, bild och text liksom stöd i

arbetet med redovisningar, projekt och digital portfölj. Medieverkstan tillhör Institutionen för

språkdidaktik. Läs mer om Medieverkstan och öppettider. Så kan du hitta till Medieverkstan

Campuskort och kåravgift

Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom

utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat

rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm

universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning via länken www.sus.su.se

Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har SUS ett aktivt studentråd. För mer

information om studentinflytande och studentkår öppna länken www.buv.su.se/studieinfo/a-o

Mitt universitet

Som student får du tillgång till följande genom att logga in på http://mitt.su.se

Mondo Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo.

Mina studier Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg.

Webbmail Kommunikation kring kursen kommer ske via din studentmail. Kontrollera därför din studentmail regelbundet.

Universitetskort Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver för att som student använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.

14 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Obligatorisk kurslitteratur

Berthén, Diana & Eriksson, Inger (2005). Att möjliggöra och bedöma barns skriftspråkstillägnan – ett sociokulturellt perspektiv. Didaktikens forum. Volym 3 Nummer 2. (s 53-73). (Finns som elektronisk resurs).

Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (s 1-144, 215-230).

Bruce, Barbro (2010). Lek och språk. Ingår i: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red). (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur. (s 103-118). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Carlsson, Reidun & Bagga-Gupta, Sangeeta (2006). "Verktyg och lådor." En studie om språk-fokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik. Nummer 3 (s 193-211). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Carrington, Victoria & Marsh, Jackie (2008). Forms of literacy. Beyond Current Horizons. Technology, Children, Schools and Families. (s 1-20). (Finns som elektronisk resurs)

Dahlberg, Gunilla; Olsson, Liselott Mariett & Theorell, Ebba (2013). Det Magiska Språket – om små barns relationer till språket, läsande och skrivande i en globaliserad värld. Ingår i Aasen, Petter & Björck, Eva (red). Resultatdialog 2013. Vetenskapsrådets rapportserie 4:2013. (s 59-71). (Finns som elektronisk resurs).

Elm Fristorp, Annika & Lindstrand, Fredrik (2012). Design för lärande i förskolan. Stockholm: Norstedts. (Kap 2, 3 och 4.) (s 36 - 123).

Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (272 s.)

Forsberg Ahlcrona, Mirella (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap: Kommunikation och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (132 s).

Gillen, Julia & Hall, Nigel (2010) The Emergence of Early Childhood Literacy. Ur Hall, Nigel; Larson, Joanne & Marsh, Jackie Handbook of Early Childhood Literacy. London: Sage. (s 3-12). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Jederlund, Ulf (2012). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling och lärande. Stockholm: Liber. (s 1-73, 157 -264).

Kaijser, Lars & Öhlander, Magnus (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. Lund: Studentlitteratur. (Kap 1, 2, 3, 5, 6 och 10) (s 1-84, 113-173, 265-296).

Klepke, Birgita & Rydell, Susanne (2014). Skriv populärvetenskapligt. Stockholm: Liber. (s 25 – 34, 64 - 73). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Kress, Gunther (1997). Before Writing - rethinking the paths to literacy. London: Routledge. (s xiii-xxii, 1-110.)

Kultti, Anne, (2014). Flerspråkiga barns villkor i förskolan – lärande av och på ett andra språk. Stockholm: Liber. (131 s).

Kjällander, Susanne (2014). En dator per elev – lärande i en digital skolmiljö. Lund: Studentlitteratur. (s 9-36, 109-119).

Lenz Taguchi, Hillevi (2015). Betydelsen av materialitet i barns lärande och subjektskapande: Neomaterialism – en ny transdisciplinär forskningsfåra. Ingår i: Engdahl, Ingrid &

15 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Ärlemalm-Hagsér, Eva (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. Stockholm: Liber. (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Løkken, Gunvor, Haugen, Synnøve & Röthle, Monika (red). (2008). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber. (Kapitel 1, 2, 3, 6, 14). (s 13-42, 44-63, 96-112, 240-257).

Nikolajeva, Maria (2000). Bilderbokens pusselbitar. Lund: Studentlitteratur. (271 s)

Rhedin, Ulla (2013). Barnet, bilderboken och högläsaren. I Eriksson, Lena, Rhedin, Ulla, & Oscar K

(2013). En fanfar för bilderboken! Stockholm: Alfabeta Förlag, ss. 167-183. (17 s.). (Ingår i kurskompendium på Mondo)

Riddersporre, Bim & Söderman, Johan (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (190 s).

Riddersporre, Bim & Bruce, Barbro(red.) (2014). Berättande i förskolan. Stockholm: Natur och Kultur. (283 s.).

Sandvik, Margareth & Spurkland, Marit (2015). Språkstimulera och dokumentera i den flerspråkiga

förskolan. Lund: Studentlitteratur. (193 s.)

Schött, Kristina, Hållsten, Stina, Moberg, Bodil & Strand, Hans (2015). Studentens skrivhandbok.

Stockholm: Liber. (192 s.)

Stern, Daniel (2011). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur & Kultur. (208 s).

Sundberg, Ulla (2007). En flygande start - barnets första steg mot ett talat språk. Ingår i: Fagius, Gunnel (red). (2007). Barn och sång - om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur. (Ingår i kurskompendium)

Fördjupningslitteratur - (ca 200 s)

Dans och filosofi: Att tänka med kroppen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/157789?programid=793

Den andre i mångkulturen http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/52031?programid=793

Didaktik och pedagogik http://www.ne.se/didaktik http://www.ne.se/pedagogik

Existentialism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=existentialism

Fenomenologi http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=fenomenologi

Hur lyssnande förenar dans och musik http://kulturhusetstadsteatern.se/Dans/Evenemang/2014/BEAUTYSCHONHEITSKONHET/

Lek och kreativitet http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/63152?programid=793

Litteraturens nytta http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=793&grupp=11237&artikel=4355490

Materialism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=materialism

16 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Om språkets evolution. När började människan prata? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/71990?programid=793

Pragmatism http://www.psykologiguiden.se/www/pages/?Lookup=pragmatism

Urgamla och moderna språkfrågor http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/5719?programid=411

Varför musik? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/90494?programid=793

Varför ska man leka? http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=4058&artikel=5557800

Vilket språk borde alla kunna? http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/305657?programid=2576

Avhandlingar, vetenskapliga artiklar och kapitel, akademiska uppsatser

Alm, Annika och Lannebro, Maria (2013). Skriftspråkstillägnan - ett perspektiv på barns skriftspråkande i förskolan. Självständigt arbete i förskoledidaktik. Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).

Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Doktorsavhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. (Finns som elektronisk resurs).

Cekaité Thunqvist, A. (2009). Härma, skoja, retas: Repetition som ett sätt att förhandla sociala positioner i ett flerspråkligt klassrum. I Sparrman, Anna, Cromdal, Jacob, Evaldsson, Ann-Carita, Adelswärd, Viveka (red). (2009). Den väsentliga vardagen. Några diskursanalytiska perspektiv. Stockholm: Carlssons. (s 244-255). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Clay, Marie M. (1991). Becoming literate: the construction of inner control. Portsmouth, N.H.: Heinemann. (s 26-27, 46-47, 53-54, 62-66, 108-109, 228-229). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Cox Eriksson, Christine (2014). Children’s Vocabulary Development. The role of parental input, vocabulary composition and early communicative skills. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Deleuze, Gilles (1977/2004). Samtalet, vad är det och vad är det bra för? Översättning från franska av Kristina Ekelund. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 5-14). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Deleuze, Gilles (1993/2004). Stammade han … Översättning från franska av Jenny Högström. Aiolos + Glänta, Aiolos nr 24, Glänta 2003 nr 4 – 2004 nr 1 (s 126-130). (Ingår i kurskompendium på Mondo).

Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra. En etnografisk studie av musik i förskolan i en flerspråkig miljö. Doktorsavhandling i musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning. Örebro universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Ferm, Cecilia (2004). Öppenhet och medvetenhet. En fenomenologisk studie av musikdidaktisk interaktion. Doktorsavhandling. Luleå tekniska universitet. Musikhögskolan i Piteå. (Finns som elektronisk resurs).

17 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Fleischer, Håkan (2013). En elev – en dator. Kunskapsbildningens kvalitet och villkor i den datoriserade skolan. Dissertation Series No. 21. Högskolan för lärande och kommunikation. Högskolan i Jönköping. (Finns som elektronisk resurs).

Hermansson, Carina (2013). Nomadic Writing. Exploring processes of Writing in Early Childhood Eduction. Dissertation. Karlstad university Studies 2013:17. (Finns som elektronisk resurs).

Hyltenstam, Kenneth och Milani, Tommaso M. (2012). Flerspråkighetens sociopolitiska och sociokulturella ramar. Ingår i: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica & Lindberg, Inger (red.) (2012). Flerspråkighet – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2012. (s 17-29). (Finns som elektronisk resurs).

Nilsson, Monica (2010). Developing Voice in Digital Storytelling Through Creativity, Narrative and

Multimodality. Seminar.net. International Journal of Media, Technology and Life Long Learning,

6(2), ss. 148-160. (12 s.) (Finns som elektronisk resurs)

Nøkleberg Schjønsby, Turid (2012). Bevegelse og uttrykk. Gestiske strukturer i tidligmodernistisk dans. Doktorsavhandling. Trondheim: NTNU Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Olsson, Liselott Mariett (2013). Taking Children’s Questions Seriously: the need for creative thought. Global Studies of Childhood, Volume 3 Number 3 2013 (230-253). (Finns som elektronisk resurs).

Olsson, Liselott Mariett (2014) Rörelse och experimenterande i små barns lärande: Deleuze och Guattari i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Sandvik, Margareth; Smørdal, Ole & Østerud, Svein (2012). Exploring iPads in Practitioners' Repertoires for Language Learning and Literacy Practices in Kindergarten. Nordic Journal of Digital Literacy, 03-2012, VOL. 7 (204-221). (Finns som elektronisk resurs).

Sjöberg, Kristina (2013). ”Att bli människa” En grundad teori om musiklekens legitimitet i förskolans toddlarverksamhet. Magisteruppsats i musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).

Trapp, Linda (2013). Barnsånger – sånger för barn? En kartläggning av de musikläromedel som används i förskolan och dess anpassning till barnrösten. Självständigt arbete i musikpedagogik. Kungliga Musikhögskolan. (Finns som elektronisk resurs).

Unga, Johanna (2013). Det är en spricka i allt, det är så ljuset kommer in… Matematik och förskolebarns experimenterande och potentialitet. Licentiatuppsats i förskoledidaktik. Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Wassrin, Maria (2013). Musicking: Kreativ improvisation i förskolan. Licentiatuppsats i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Åhlund, Anna (2015). Swedish as multiparty work. Tailoring talk in a second language classroom. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Åkerfeldt, Anna (2014). Didaktisk design med digitala resurser: en studie av kunskapsrepresentationer i en digitaliserad skola. Diss. Stockholm: Stockholms universitet. (Finns som elektronisk resurs).

Änggård, Eva (2005). Bildskapande – en del av förskolebarns kamratkulturer. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Arts and Sciences 315. Linköping: Universitetet. (Finns som elektronisk resurs).

18 (18)

Kursbeskrivning Förskoledidaktik med inriktning mot språk och kommunikation 1 VT 2016

Version 18 dec 2015

Änggård, Eva (2015). How matter comes to matter in children’s nature play: posthumanist approaches and children’s geographies. Children's Geographies, 2015. (Finns som elektronisk resurs).

Skönlitteratur (urval ca 300 s.)

Barnlitteratur (urval ca 100 s.)

Kultur i Väst, Regionens hus, Göteborg http://www.barnensbibliotek.se

LitteraturMagazinet, Framkant Media AB http://www.litteraturmagazinet.se/boktoppen-barn

Opsis Barnkultur – Statens kulturråd http://www.opsisbarnkultur.se/

Skolverket – Skolutveckling Språk i förskolan

Skolverket – Tema Modersmål http://modersmal.skolverket.se/

Skolverket – Spel och Appar Språkstimulerande spel och appar

Svenska Förläggareföreningen, Stockholm http://www.augustpriset.se/lilla-augustpriset

Unga Fakta, red. Peter Enckell, Karlshamn http://www.ungafakta.se/sagor/

Referenslitteratur

Skolverket (2013). Flera språk i förskolan – teori och praktik. Stödmaterial. Stockholm: Skolverket. (84 s). (Finns som elektronisk resurs).

Skolverket (2012). Få syn på språket. Ett kommentarmaterial om språk- och kunskaps-utveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Stockholm: Skolverket. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).

Skolverket (2011) Läroplan för förskolan Lpfö 98. Reviderad 2010. Använd versionen ändrad efter SKOLFS 2010:35 och SKOLFS 2011:69. (30 s). (Finns som elektronisk resurs).