Naturvetare 1

NA

TU

RV

ET

AR

E N

R6

20

14

N u m m e r 6 2014

DU E ll om R E lig ioN SID 9 | VAcci N moT E B olA? SID 29 | gåR U N DE R yTAN SID 64

måNaDeNS fråGa:

Hur fungerade ditt

lönesamtal?

Magnus gör skogen säkerEfter branden

K a r r I ä r , v e T e N S K a P, N äT v e r K

9 tips som får rösten att bära

Naturvetare tar plats i riksdagen

Insekter retar aptiten

Pr I S: 75 k r o n o r

E F T E R J O B B E T

N AT U R V E TA R E66 N R 1 2 0 1 4

Dag: lördag 8 november kl. 11.30

– söndag 9 november kl. 16.00.

Plats: Quality Hotel Globe,

Arenaslingan 7, Stockholm

Anmälan: [email protected]

Naturvetarna står för resa, kost och logi.

Alla naturvetarstudenter är välkomna,

oavsett om du redan är medlem eller inte.

#nastud för inlägg på twitter och instagram

Några platser kvar

C H E F

Rådslag med Naturvetarnas studentråd Var med och påverka din framtid genom att delta på naturvetarnas Studentråds rådslag. Den 8-9 november diskuterar vi möjligheter för naturvetarstudenter, knyter kontakter och har roligt!

Pär Holmgren, välkänd meteorolog och föreläsare, håller föredrag om naturvetares karriärmöjligheter. Därefter följer debatt och sociala aktiviteter kring temat arbetslivsanknytning för studenter.

RÅDSLAG

NATURVETARNAS

RÅDS

NATURVET

RÅDSLAG

NATURVETARNAS

RÅDSLAG

Innehåll

naturvetare med karriär, vetenskap och nätverk för naturvetare.Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, 131 24 Nacka Telefon: 08-466 24 80 Fax: 08-466 24 79 e-post: [email protected] Webbplats: www.naturvetarna.seInloggningsuppgifter finns vid adressen på tidningens baksida.Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck.Bokning och materialadress: [email protected]

Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar. ISSn: 2000–2424 TS-upplaga: 31 900 ex. Utgivning: 7 nr/per år.Nästa nummer kommer ut den 11 december, annonsstopp den 24 november.Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten. Tryck: Norra Skåne Offset AB.Trycks på miljövänligt papper. Tidningen klimatkompenserar genom träd- plantering. Fotograf omslaget: Jeanette Hägglund. Övriga reportrar:

Natalie von der Lehr nl, Elisabeth Möller eM, Johanna Rösth JR

Lars-Erik Liljebäck, LEL chefredaktör08-562 920 19

Katarina Bengtssonform och layout08-466 24 63

Jeanette Duvertannonsansvarig08-466 24 86

naturvetarna är ett Saco-förbund med 31 000 medlemmar inom life science, jord, skog, miljö, kemi, fysik, geovetenskap, matematik och data.

Christina Jägare, CJreporter, layout08-466 24 87

siD 9

siD 12

siD 29

R e DAKT I On e n

NR 6 2014

An n On S B OK n I n G

skogsbranden i Västmanland ödelade tusentals hektar skog. Vad händer nu med skogen?

så får du rösten att hålla. Framtidens farmare föder upp larver och gräshoppor.

Anna Norberg, ANskribent08-562 920 29

DuELLEN Kan man som naturvetare tro på en gud? Vi har frågat en fysiker, som också är präst, och en prof-essor i neurovetenskap.

VALEt17 naturvetare har tagit plats i riksdagen. Vi frågar några av dem hur de hoppas kunna på-verka.

EBoLAUtbrottet av Ebola i Västafrika är omfattande. Med forskning, vård och information försöker man hejda spridningen.

uNDER ytANEfter jobbet tar Anders Holm-berg med sin upptäckarlusta och sitt naturintresse när han dyker.

siD 64

16

38 24

MånADenS FRåGA:

Hur fungerade ditt

lönesamtal?

lars h Gustafsson om boken Det blå arkivet, intervjuad av

expressen under bokmässan 28 september 2014

”Jag är naturvetare. Jag vet att allt som finns i mig, varenda atom, kommer

att tas tillvara och jag bli en del av en ofantlig gemenskap.”

Genom eld och vatteninte lång tid efter att den största skogs-branden i modern tid lamslog Västman-land stod delar av landet under vatten. Det nya klimatet som forskarna har varnat för är redan här.

Första veckan i augusti nådde röken ända upp till Västerbotten och ut på Ålands hav. Människor och djur evakuerades när kvick-silvret nådde 34 grader och vinden låg på. Den dagen kunde inget stoppa elden, som kastade eldbollar över två kilometer långa sjöar. Lyckan var att vädret vände redan dagen efter och elden sakta men säkert kunde släckas.

Läs om brandförloppet dag för dag och vad som kommer att hända med skogen. Flera tusen hektar lämnas till sitt öde och blir ekoskog. Vi har fångat upp några na-turvetare som hade nyckelroller när bran-den härjade som värst och nu när allt ska städas upp.

Den blivande statsministern var på plats och skapade sig en bild av läget. Kanske han kan ta med sig något

därifrån till den nya reger-ingen.

Det är glädjande att han i regeringsförklaringen slår fast att ett innova-tionsråd kommer att inrättas och att forsk-ningen stärks. Det be-

hövs bland annat för att hejda klimatförändringarna.

Missa inte aptitretaren, rostade insektslarver. Kli-

matsmart och näringsrikt.

n AT U R V e TA R e4 n R 6 2 0 1 4

ChEFREDAKtöR

M I LJ O N E R T I LL NyTäN K OM älD R e MAT 400 miljoner kronor ska hjälpa kommuner att tänka nytt och få äldre och små att äta bättre. Förslaget, som ska löpa under hela nästa mandat-period med 100 miljoner per år, ingår som en del i Alliansens kommande valmanifest.

Studier visar att äldre löper betydande risk att drabbas av undernäring. I slutet av förra året gick Dietisternas Riksförbund ut och kritiserade lan-dets kommuner och menade att de inte tar problemet på allvar.

Svenska Dagbladet 30 augusti 2014

Fackförbund, gör nytta och låna ut era pengar! naturvetarna och Oikocredit uppmanar de svenska fackförbunden att låta kapitalet verka för att skapa hållbar småskalig företagsverksam-het i utvecklingsländer. De tio största svenska fackförbunden har kapital-tillgångar på över 20 miljarder kronor, men få investerar proaktivt för att stödja hållbar utveckling.

Debattartikel av Andreas englund, naturvetarna och Cecilia näsman, Oikocredit i Dagens samhälle 8 oktober 2014

n AT U R V e TA R e I M e D I A

E N DAg på JoB B Et”De lokala föreningarna är väldigt viktiga för det fackliga arbetet. Jag kan fungera som bollplank och ge råd för agerande i olika situationer, men det är de förtroendevalda som vet vad som är betydelsfullt för medlemmarna på plats.”

Tidingen Laboratoriet följer Monica Fröjd, ombudsman på Naturvetarna, under en dag på jobbet. I lönerådgivningen utgår hon från individen: Hur vill du utveck-las, vad kan du göra för att påverka din lön och vad kan du tillföra verksamheten, är frågor hon ställer.

Tidningen laboratoriet, oktober 2014

5n AT U R V e TA R en R 6 2 0 1 4

O P I N I O N

Lite örtmedicin mot förkylning? Eller kanske några droppar rosen-rot för att minska stressen? Eller varför inte ett kosttillskott för att få i sig alla näringsämnen på en gång? Försäljningen av naturläke-medel och annan alternativmedi-cin blomstrar i Sverige och omsät-ter årligen flera miljarder kronor.

i bästa fall är dessa alternativa behandlingsformer dyra men onö-diga. I andra fall riskerar effekten av vanliga läkemedel att påverkas.

i de allvarligaste fallen lockas svårt sjuka människor att avstå konventionell vård. Till exempel kunde vi tidigare i år höra i Kropp och Själ i P1 om en far vars dotter avlidit sedan en alternativmedici-nare felaktigt friskförklarat henne från cancer. Hon är dessvärre inte den enda som mist livet till följd av denne och andra kvacksalvares ovetenskapliga behandlingar.

Att svårt sjuka människor griper efter varje halmstrå i strävan ef-ter att bli friska är fullt förståeligt. För att skydda människor i utsatta situationer är det därför i Sverige

här är natu rvetar e och an dra välkom na att g e si na syn pu n kte r

i aktu e lla frågor som rör natu rvetar e.

Sätt stopp för alternativa mirakelkurer

nA-debatt

O P I N I O N

förbjudet för andra än utbildad hälso- och sjukvårdspersonal att behandla patienter med can-cer, sjukdomar som regleras av smittskyddslagen eller barn under åtta år. Dessvärre är pa-tientsäkerhetslagen inte heltäck-ande då bara ett begränsat antal fysiska åkommor regleras. En mängd svåra fysiska och psykis-ka diagnoser innefattas inte alls.

Även i de fall då uppenbara lag-brott har begåtts läggs polisan-mälningar regelbundet ned. I fal-let som togs upp i Kropp och själ

fick den avlidna kvinnans far till slut hota Socialstyrelsens chef med polisanmälan för att få dem att agera. Polis och åkla-gare gjorde, trots ett uppenbart lagbrott, ingenting. Behandla-ren kunde ostört fortsätta sin verksamhet.

Det är dags att politiker och berörda myndigheter börjar se detta hänsynslösa utnyttjande av människor som det samhällspro-blem det är, och att de skärper lagstiftningen och ger berörda myndigheter resurser att utreda

de brott som begås. Här har vi na-turvetare ett ansvar att reagera och arbeta för en förändring.

Men problemet att människor an-vänder sig av overksam och po-tentiellt skadlig alternativmedicin kan inte bara åtgärdas via ingri-pande från lagstiftning och rätts-väsende. Vad som krävs är också en förmåga att genomskåda på-ståenden om alternativa mirakel-kurer. Också här har vi naturvetare ett stort ansvar att dela med oss av vår kunskap, men också att säga ifrån när spektakulära påstå-enden sprids.

Gör vi inte det riskeras männis-kors hälsa och liv.

Linda strand Lundberg, ordfö-rande i föreningen Vetenskap och Folkbildning

Martina olsson, doktorand i med-icinsk vetenskap och styrelseleda-mot i Vetenskap och Folkbildning

Christine öberg, doktor i medi-cinsk vetenskap och styrelseleda-mot i Vetenskap och Folkbildning

Naturvetare har ett ansvar att säga ifrån när oseriösa påstå-enden om alternativ medicin sprids, menar debattörerna.

när får regeringen nog och anmäler EU-kommissionen – som inte gör sitt jobb för EU:s djurskydd – till EU-domstolen? Nu råder en maffialiknande situation med sto-ra grisproducenter som år efter år bryter mot djurskyddslagarna. Dåligt djurskydd

kräver mycket antibiotika, vilket ökar anti-biotikaresistensen (= då penicillin inte botar längre). Resistenta bakterieinfektio-ner ökar för varje år i Sverige, EU, Asien, Afrika ... 10 000 svenskar smittades 2013, enligt Folkhälsoinstitutet.

Om kommissionen skulle bli fälld och tvingas att se till att grisarna i EU får det de har rätt till – att få behålla sina svan-sar, få mer plats, mer strö – skulle konkur-rensen mellan EU-länderna drastiskt för-bättras. Nya laglydiga grisuppfödare skulle kunna komma in på marknaden. Fler jobb skulle kunna skapas i Sverige. Mängden antibiotika, som nu varje dag ges även till friska grisar, skulle kunna minska betydligt.

År efter år pågår det farliga antibiotika-slö-

seriet och djurskyddsbrotten inom EU. Dans-ka grisproducenter tänker inte sluta med det, sade deras representanter i Aktuellt i våras, ”för då konkurreras vi ut av tyskarna”. (I Tysk-land är djurskyddet ännu sämre.) Danska po-litikers löften i tv, diskussioner, EU:s egna ve-terinärrapporter om missförhållandena – ing-enting har kunnat stoppa olagligheterna inom denna miljardindustri.

Den svenska regeringen har en historisk chans att rätta till detta, genom att anmäla EU-kommissionen till EU-domstolen. Samti-digt skyddar det oss mot fler bakterier, som penicillin inte biter på – en stor fara, enligt WHO. Snälla, rara regeringen – gör det!

ylva Gefvert, leg dietist

n AT U R V e TA R e6 n R 6 2 0 1 4

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

MåNADE N s FRåGA:

H U R F U N g E R AD E D ITT LÖ N ESAMTAL?

Jag Fick chans att arg u m e nte ra, m e n…Visst fick jag möjligheten att argumentera och samtalet var bra där vi gick igenom kompetens, utveckling, prestation med mer. Påverkade det lönesätt-ningen? Inte ett smack. Trots att vi var överens om att jag har överpresterat gällande min befattning så fick jag ett av de lägre lönelyften på arbetsplatsen.

Biologen

Läs mer på sid 10. Positivt m e d lön e Fte r Pr estation

Både och kan man väl sammanfatta det. Vi har numera ett utvärderingssystem där chef och medarbetare ge-mensamt betygssätter den anställdes insats under året. Ligger man över medel kan man förvänta sig en löneök-ning därefter. Problemet är att det bara är strukturdelen som styrs av denna utvärdering, det vill säga man lägger två timmars diskussion på en utväxling om maximalt 200 kronor. Å andra sidan är det positivt att arbetet bedöms efter prestation!

Lisa

nytta av lön estatisti ke n

På våra löne- eller utvecklingssamtal , som är svåra

att skilja åt, la jag fram statistik från Saco Lönesök, där

det framgick att jag låg under mina kollegor och ”likasin-

nade”. Det tror jag fick upp min snedfördelade lön lite.

Anna tg

Jag hade ett b ra samtalJa, jag har fått argumentera för ny lön utifrån min arbetsgivares under-lagsmaterial. Ett bra samtal tycker jag. Jag hade önskat att få mer men blev ändå nöjd med drygt 1 000 kr i lönepåslag. Arbetar i ett kommunägt bolag.

Emilie t

Fäll kom m ission e n För dJ u r e ns bästa

I n S ä n D A R e

”De lönesamtal jag varit med på genom åren har aldrig varit någon

argumentation. Bara: ”den här lönen får du”, punkt slut”.

Frida hJ

7N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

O P I N I O N

Dela med dig av dina bilder på #naturvetarekan. Fotografera din vardag och

publicera bilderna på instagram. Lägg dem

under #naturvetarekan och skriv en kommentar. Sedan publicerar vi bilden i magasi-net och på vår webb.

F R å n S O C I A l A M e D I e R

#naturvetarekan

@vetenskapoallm

9 gilla

Filminspelning inför seminariet Forskning För Framtiden som vi kommer att hålla, tillsammans med Naturvetarna och Sveriges Unga Akademi, senare i höst. Inte var dag man får besöka ett robotlabb! #fofram14 #VA #vetenskapochallmänhet #sverigesunga- akademi #naturvetarna

i N stAG RAM

vi b e r om u rsäkt

Vi har fått flera reaktioner på manualen i förra numret. Den handlade om vilka signaler man sänder ut med sin klädsel på jobbet. Vi ber om ursäkt för att artikeln kunde uppfattas som att Naturvetarna menar att man till exempel ska dölja sitt etniska ursprung eller sin sexuella läggning.

Artikeln blev felriktad och signalerar något som Naturvetarna inte står för. För oss är det självklart att man ska kunna vara sig själv på jobbet och vi vill medverka till ett mer tolerant arbetsliv. Den inställ-ningen stöds av Naturvetarnas stadgar som säger:

”Naturvetarnas verksamhet bygger på de värde-ringar som kännetecknar en demokratisk rättsstat, såsom de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.”

Lars-Erik Liljebäck, chefredaktörAnna Norberg, skribent

ska aldr ig b lan das i hoPReligion och naturvetenskap skall ald-rig blandas ihop och gå in på varandras domäner. Naturvetenskapen skall hålla sig till sånt som går att leda i bevis med veten-skaplig metodik. Till detta hör då inte att till exempel motbevisa guds existens. Reli-gionens uppgift är att uppfylla människans behov av en större mening och skall därför inte hålla på med frågor av typen planeter-nas ordning eller arternas uppkomst.

Forskarn

Du E LLE N:

KAN MAN S O M NATU RVETAR E TR O PÅ E N g U D?

r e lig ion e n är e n konstr u ktionnaturvetenskapens mål är att ge oss samma svar på livets gåtor oavsett var på jorden vi kommer ifrån. Religionens ur-sprungliga mål var, oavsett samfund och trosinriktning, att ge oss regler för en lokalt fungerande samhällsbildning. Religionen är för mig en konstruktion. Helt oförenlig med naturvetenskap.

sylvan

K O M M e n TA R e R F R å n W e B B e n

b ioke m i e n r e lig iös u PPleve lseGud gav oss alla en fri vilja och där-för kan jag inte klandra Dan Larhammar för det han tycker även om jag inte delar hans åsikt. Jag brukar säga att det var en religiös upplevelse när jag läste cellbiologi och biokemi. Jag ser det som föga troligt att till exempel allt det som sker i en cell skulle kommit till genom slumpen.

ulrika

Läs mer på sid 9.

n AT U R V e TA R e8 n R 6 2 0 1 4

O P I N I O N

i skrivande stund har Stefan Löfvén just presenterat sin nya regering och avlagt sin regeringsförklaring. Den innehåller flera delar som går Naturvetarnas väg. Glädjande är till exempel att ett innovationsråd inrät-tas och att forskningen ska stärkas med hö-gre basanlag till universiteten. Regeringen vill också höja a-kassan och stoppa miss-bruket av visstidsanställningar.

det besvärliga parlamentariska läget kommer dock att göra det svårt för reger-ingen att driva sin politik. I stället lär det

bli breda blocköverskridan-de överenskommelser i många frågor. När det gäller forskningspoliti-ken ligger flera förslag i linje med Naturvetar-nas uppfattning. Här

behövs långsiktiga

Vi står fast vid människors lika värde

För den nya finansmarknads- och konsumentministern Per Bolund som är biolog.

Svårigheterna för skolan att rekrytera lärarvikarier till naturvetenskapliga ämnen.

spelregler som gör att forskningsidéer kan tas hela vägen till nya produkter och att samhällsproblem kan lösas.

den nya politiska kartan har väckt frågor i media om huruvida fackligt engagemang är förenligt med medlem-skap i Sverigedemokraterna.

Från förbundets sida har vi ett kris-tallklart förhållningssätt, som bottnar i våra stadgar, enligt följande: ”Na-turvetarnas verksamhet bygger på de värderingar som kännetecknar en de-mokratisk rättsstat, såsom de kommit till uttryck i svensk grundlag, FN:s för-klaring om de mänskliga rättigheterna samt den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.” Den medlem som bryter mot dessa riktlinjer riskerar att uteslutas.

bortom detta är det demokratiska la-gar och regler som gäller för samhället i stort. I det ligger att partier som vin-ner väljare ska respekteras. På arbets-platsen ska alla våra medlemmar känna sig trygga. De ska bemötas lika, utifrån sina behov och oberoende partisympa-tier. Inför arbetsgivaren förväntar vi oss att bli behandlade på ett objektivt, sak-ligt och rättvist sätt.

som medlem i Naturvetarna ska man känna sig trygg med de fackliga

företrädarna på arbetsplatserna. Att ha en egen agenda och till exempel bedriva partipolitik på arbetsplatsen är inte förenligt med ett förtroen-deuppdrag inom Naturvetarna.

På motsvarande sätt förväntar vi oss att med-lemmarna respekterar de värderingar och kol-lektiva överenskommelser som arbetsgivare och fack har kommit överens om.

naturvetarna respekterar demokratin och rätten för partier att existera när väljarna har rös-tat fram dem. På samma sätt förväntar vi oss res-pekt för att medlemmarna inte agerar på ett sätt som strider mot våra stadgar och värderingar.

vi kommer inte att ge avkall på våra grundläg-gande mänskliga och fackliga värderingar om alla människors lika värde och rätt till likabe-handling.

l e D A R e n

iVAR DE LA CR uZ , förbundsordförande Naturvetarna [email protected]

I VA R D E L A c R U z , F Ö R B U N D S O R D F Ö R A N D E

ivar de la Cruz

JASara Blom, präst i Svenska kyrkan, disputerad i fysik.

Kan man som naturvetare tro på en gud?

Duellen

Hur förklarar du arternas uppkomst?

NJADan Larhammar, professor vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet.

Evolutionsteorin är den bästa förklaring vi har till arternas uppkomst.

Ja, absolut. Det är en väldigt vanlig hållning bland kristna att bejaka naturvetenskapen. Man kan tro på Gud som skapare och samtidigt tro att naturvetenskapen väl beskriver det vi vet om skapelsen. Att till ex-empel svara på frågan ”Vad är en människa?” görs bäst med en mång-fald av perspektiv, av vilka biologi är ett och livsåskådning/tro ett annat.

Jesus är oerhört radikal i sin kallelse, och jag utmanas i min vardag att leva ett utgivande och kärleksfullt liv.

Synen på kristen tro förenklas ibland till en uppsättning utsagor att pricka av, och att dessa utsagor är utmanande för intellektet. Den för-enklingen fångar dåligt vad kristen tro är. Jag har hittills inte någonsin upplevt att det finns något annat val för min tro än det som jag uppfat-tar som intellektuellt hederligt. Men varje dag utmanas jag i att leva ett liv till gagn för andra och för skapelsen.

Det finns ingen grundläggande motsättning mellan naturvetenskap och en kristen tro. Man måste inte välja. Både som individer och som mänsklighet använder vi många olika, kompletterande, perspektiv för att förstå och orientera oss i världen, och bilda mening och samman-hang. Livsåskådning, för mig en kristen tro, är ett av dessa perspektiv. Naturvetenskapen ett annat, liksom konst, kultur med mer.

Kan man vara religiös och samtidigt acceptera evolutionen?

Evolutionen.

Ja, om man accepterar att de religiösa väsen som man tror på inte hade något med evolutionen att göra. Det finns inget som tyder på några övernaturliga inslag i evolutionen. Biologer är de naturvetare som är minst gudstroende.

Ja, trenden inom särskilt kristenheten har varit att göra guden alltmer diffus. När den väl blivit så diffus att den är totalt intetsä-gande (som K G Hammars ”gud är en relation”) så kan nog tron på en sådan gud vara förenlig med fullständig acceptans av en naturvetenskaplig världsbild. Frågan är bara vad det skulle finnas för anledning att tro på en sådan gud, den tillför ju inget.

Den naturvetare som tror på en aktiv agerande gud skulle för-stås ha svårt att utöva sitt naturvetenskapliga yrke. Den perso-nen skulle när som helst kunna säga att här och där eller nu och då inträffade ett gudomligt mirakel och sådana tolkningar skulle omedelbart omintetgöra trovärdigheten i yrkesutövandet. Den som är naturvetare i sin yrkesroll men tror på en aktivt agerande gud under övrig tid bedrar sig själv – både på jobbet och på friti-den fast på olika sätt.

Är det möjligt att tro på en diffus/personlig gud?

Ditt starkaste skäl till din uppfattning?

För fysikern och prästen Sara Blom finns det ingen motsättning mellan naturvetenskap och en kristen tro. Professorn i neurovetenskap är skeptisk och menar att en aktivt agerande gud inte är förenlig med naturvetenskap.

N AT U R V E TA R E10 N R 6 2 0 1 4

MåNAD e N S F r åGA:

HUr FUngEraDE DItt LönESamtaL?

De flesta har haft årets lönesamtal, som resulterade i en ny lön. Nu undrar vi om du fick chans att argumentera för din lön med lönesättande chef. Och var det dina pre-stationer, din kompetens och ditt ansvar som låg till grund för din nya lön?

Kommentera på www.naturvetarna.se/manadensfraga Läs kommentarer från webben, sid 6.

Stämningen är lite mer spänd än van-ligt. Du, chefen och en kopp kaffe. Nu ska du få ett kvitto på ditt värde, eller i alla fall på dina prestationer under det senaste året.

– Tänk på att det är ditt resultat och ansvar som ska värderas. Förbered dig or-dentligt med argument som visar vad du bidrar med, säger Pantea Ansari, ombuds-man på Naturvetarna.

Lönestatistiken är ett viktigt verktyg in-för löneförhandlingen, men den ska användas med förnuft.

– Statistiken ger en fingervisning om vil-ken lön du bör ha och visar marknadsläget för olika grupper. Men den säger ingenting

om dina prestationer. Statistiken kan också leda fel, så använd statistiken när den är till din fördel.

UTANföR boxEN

Hon påminner om att lönesamtalet är en förhandling, där man inte kan få igenom allt.

– Tänk utanför boxen, om chefen inte kan ge den lön du önskar så kan du föreslå andra förmåner, som en kurs, tjänstebil el-ler en extra pensionsinsättning.

Om förhandlingen fortsätter att kärva så är det ingen bra idé att hetsa upp sig och bli arg.

– Tappa inte humöret, kom ihåg att alltid hålla en god ton och använd inte argument som handlar om din privat-ekonomi. Det är dina prestationer och ditt bidrag till verksamheten som vär-desätts.

Många arbetsgivare tillämpar inte individuell lönesättning, utan ger lika mycket till alla oberoende prestation och kompetens.

– Vi jobbar centralt med arbetsgi-varna för att öka lönespridningen. De arbetsgivare som vågar det blir ofta po-pulära och kan attrahera den kompetens de behöver. Den individuella lönesätt-ningen fungerar som regel bättre inom privat sektor.

KRoNoR ocH öREN

För att få till en bättre löneprocess är Pantea Ansaris tips att låta utvecklings-samtalet ligga som grund för lönesamta-let ett halvår senare, som regel på våren.

– Då kan ni prata kronor och ören, och följa upp vad som gick bra och vad som behöver utvecklas. Blir du inte nöjd är det alltid möjligt att ajournera sig och be att få komma tillbaka.

Hur gör jag om det inte funkar och om chefen inte ens har befogenhet att sätta lön?

– Att chefen har mandat att sätta lön är en förutsättning, annars blir lönesam-talet ett spel för gallerierna. # LEL

Förbered dig ordentligt med argument som visar vad du bidrar med”

11N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Att tänka utanför boxen kan vara ett sätt att komma framåt i lönesamtalet. Pantea Ansari, ombudsman på Naturvetarna, ger goda råd om hur du kan förbereda dig.

När lönesamtalet kärvar

Pantea ansari.

NaturvetarNa ger Stöd

fastlåst läge

Om ni har kört fast och inte kommer vidare i lönesamtalet kontaktar du det lokala facket (akademikerföreningen eller motsvarande) på din arbetsplats eller Naturvetarnas jour.

coachning inför lönesamtalet

Naturvetarna erbjuder lönesamtals-coachning, som lär medlemmarna att lyfta fram sin kompetens och hur de kan utvecklas i sin yrkesroll. Det leder till ett bättre utgångsläge inför löne-samtalet.

Boka tid för lönesamtalscoachning på www.naturvetarna.se

N AT U R V E TA R E12 N R 6 2 0 1 4

Betty malm-berg (m), agronom

Betty Malm-berg tycker att naturveten-skaplig kom-petens behövs

på alla nivåer i samhället. – Jag tror att vi behöver fo-

kusera på nyttan av naturveten-skap och engagera unga män-

niskor tidigt. Till exempel väcka nyfikenheten redan hos riktigt små barn.

I riksdagsarbetet vill hon driva frågor om utbildning och forskning, och hur detta kopp-las till arbetsmarknad och nä-ringspolitik.

– Forskningen ska komma till nytta. Inte bara i form av nya produkter, utan genom att kun-skapen tas till vara och används i samhället. Jag tycker att sam-

verkan mellan akademin och näringslivet behöver bli mycket bättre än vad den är i dag.

Hon är agronom och har job-bat med infrastruktur och mil-jöfrågor inom Östgötatrafiken. Utmaningarna där handlade mycket om kommunikation och information.

– Det kommer igen i riks-dagsarbetet som ju också hand-lar om att nå fram till männis-kor och att sprida information.

Betty Malmberg tycker att hon har nytta av sin naturvetar-bakgrund i sitt politiska upp-drag. Att hon som agronom har ett helhetsperspektiv.– Det går inte att titta bara på en fråga, eftersom omvärlden också påverkas. Man behöver ha en förståelse för biologiska pro-cesser och att allt inte är statiskt. Men alla kompetenser behöver finnas representerade i riksda-gen; målet är mångfald. an

F Le r N At u r V e tA r e i r i KS DAG e N

N Y H e t e r

”Forskningen ska komma till nytta”

5 %Vi har tittat på vilka i riksdagen som

tillhör någon av Naturvetarnas med-

lemsgrupper. totalt hittade vi

17 naturvetare, vilket

motsvarar strax under 5 procent

av de 349 riksdagsledamöterna.

Källor: riksdagens hemsida, information från valsedlar

via val.se och SVt:s presentationer av riksdags-

kandidater för valet 2014.

VA D V i LL D u F r åG A D e N YA M i N i St r A r N A

I nästa magasin skriver vi om våra nya ministrar. Nu har du chansen att ställa dina frågor till Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, och till lands-bygdsminister Sven-erik Bucht.

Skicka frågorna till oss: [email protected]

NATU RVETAR E I R I K s DAg E N

Håkan svenneling (V), landsbygds-utvecklare

Johan Löfstrand (s), statistiker

Jonas Eriksson (MP), fil. mag. i matematik, fysik och religion

Emma Nohrén (MP), marinbiolog

Lise Nordin (MP), miljö-vetare

Kristina Yngwe (c), agronom

Lena Asplund (M), Biomedi-cinsk analytiker

finn bengtsson (M), professor i klinisk farma-kologi

Per bill (M), fil. kand. i biologi, doktor i medi-cinsk vetenskap

Ewa björling (M), docent i virologi

Maria Malmer stenergard (M), systemvetare

13N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Lisbeth sun-dén Anders-son (M), bio-medicinsk analytiker

1. Vård och omsorg och si-tuationen för

socialt utsatta personer. Få fart på diskussionen om hedersrelaterat våld. Och att gå från teori till hand-ling i miljöfrågor.

2. Att lita på vetenskap och be-prövad erfarenhet i stället för att springa åt alla håll. Mest har jag nytta av min ålder, som ger erfa-renhet, och att jag säger vad jag tycker.

Eskil Er-landsson (c), lantmästare

1. Har sedan barnsben job-bat för att hela landet ska växa, och det

fortsätter jag med. Landsbygds-programmet betyder mycket i det sammanhanget. Jag vill också se fortsatt satsning på Skogsriket och Matlandet Sverige som har gett många nya jobb i den små-skaliga och närodlade livsmedels-produktionen.

2. Det är tryggt att ha naturveten-skaplig kunskap att luta sig mot när biologisk mångfald och hållbart bru-kande diskuteras. De frågorna har trängt in i alla politikområden.

Emma Wallrup (V), biolog

1. Framförallt miljöfrågor och frågor om kli-matomställning. Jag sitter i tra-

fikutskottet och jobbar för en stor-satsning på ett klimatsmart trans-portsystem. till exempel en kollek-tivtrafik som är konkurrenskraftig mot bilen.

2. Väldigt stor nytta, eftersom jag som biolog har mycket kunskaper om ekosystemet.

carina ohlsson (s), lärare i natur-vetenskapliga ämnen

1. Höja statu-sen för läraryr-ket så att fler

naturvetare blir lärare, vilket i sin tur gör att vi får nya duktiga natur-vetare. Som ordförande för S-kvin-nor är jämställdhetsfrågan viktig, liksom miljö och energi.

2. Många samhällsfrågor har koppling till naturvetenskap, som målet att uppnå en giftfri miljö. Även socialförsäkringsutskottet, där jag sitter, kommer frågor om medicin och arbetsmiljö in.

Per Bolund (mP), biolog och finansmarknads- och konsu-mentminister

För Per Bolund är det världens naturligaste sak att koppla ihop biologi och ekonomi.

– En ekonomi som inte byg-ger på hållbarhet kommer att kollapsa. Energiflödena i de två systemen påminner om varan-dra, säger han övertygande.

Enligt egen utsago har han den perfekta bakgrunden för jobbet. Så har han också ägnat sig åt miljöforskning med fokus på hållbara transporter, träng-

selavgifter och stadsutveckling i sitt tidigare liv. Ungefär samma frågor jobbade han med i Re-geringskansliet innan Alliansen kom till makten.

I opposition var Per Bolund partiets ekonomisk politiska ta-lesman.

Vad ska du lägga fokus på nu? – Att med hållbara investering-ar skapa ekonomisk stabilitet och förstärka konsumenträtten, säger han direkt. Det innebär satsningar på förnybar energi och att göra det lättare för kon-sumenterna att göra miljö-smarta val.

Utan att sätta upp några mål kommer han fortsätta kämpa för ekologisk och lokalodlad mat. Han påminner om att fos-forn och dieseln är begränsade resurser.

Första dagen på jobbet kan han inte göra några utfästelser om hur vårt gemensamma pen-sionskapital ska användas.

– Jag vill att pensionsfon-derna ska ha ett bredare syfte än att bygga upp kapital. Det kan handla om att bidra till en hållbar värld med satsningar på innovationsbolag i tidiga skeden. LEL

”den perfekta bakgrunden för jobbet”

1. vilka frågor ska du driva i riksdagen? 2. vilken nytta har du av din bakgrund som naturvetare?

N Y H e t e r

N AT U R V E TA R E14 N R 6 2 0 1 4

b R I s T Y R K E Snart är sista chansen att ansöka om att bli legitimerad djursjuksköta-re för den som har minst sex års erfarenhet inom djursjuk-vården. Senast vid nyår ska ansökan vara inne. Naturve-tarna har föreslagit att tiden ska förlängas.

– Vi tycker också att det är arbetsgivarnas ansvar att visa med bra lön och arbetsvillkor att de värdesätter djursjuk-skötarnas kompetens. Då blir också legitimationen värd mer och intressant för fler att söka, säger Kristofer Jer-vinge, utredare arbetsmark-nadspolitik vid Naturvetarna.

Jordbruksverket uppskat-tar att behovet av legitimera-de djursjukskötare är betyd-

ligt större än dagens 1 328. Och att det behöver utbildas 80 personer per år för att det inte ska bli brist på personal inom djursjukvården.

Djursjukskötarprogram-met finns i dag vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLu, och tar in 40 studenter varje år. enligt Anne-Marie Dalin, vicedekanus vid fakulteten för veterinärmedicin och hus-djursvetenskap, hoppas de kunna utöka till 60 platser år 2016.

– Då bör allt ha kommit på plats i de nya lokalerna i uppsala. Men för att kunna ta in fler studenter måste vi också få mer pengar för de ökade kostnaderna, säger hon. an

Obalans i djursjuk- vården – för få nya djursjukskötare

L I V s I N K o M s T Så mycket kan en datavetare räkna med att tjäna under sin livstid, en-ligt Saco:s rapport ”Lönsamma

studier”. Den datavetare som börjar plugga direkt

efter gymnasiet har tjänat in sin utbildning vid fyllda 31 år.

Den genomsnittliga akademikern har tjänat

in sin utbildning vid 39 år i jämförelse med om

hen hade börjat jobba direkt efter gymnasiet. Värre är det för biologer som går back på sin utbildning och skrapar ihop 13,8 miljoner kronor under sin livstid.

Läkare ligger i topp med 22,7 miljoner kronor i livslön, medan agronomer drar in 15,9 miljoner kronor och geovetare 14,7 miljoner kronor. Mate-matiker och statistiker ligger i nivå med datavetare. LEL

16,8 miljoner kronor

tristess på jobbet är skadligtL E D A Har du tråkigt på jobbet? Det kan vara en varningsklocka. Ny forskning visar att tristess på jobbet kan vara skadligt för både hälsan och karriären.

Det är inte bara de som har typiskt monotona arbeten som drabbas, utan även tjänstemän, enligt en finsk studie, skriver tidningen Du & jobbet. Minst tristess känner anställda inom hälso- och sjukvården.

inte så oväntat presterar de som har tråkigt sämre än de som är inspirerade och ser jobbet som lustfyllt.

Alla drab-bas då och då av olust på jobbet.

Man tittar på klockan och längtar efter att klockan ska bli fem. Det i sin tur föder passivitet och brist på engagemang.

Men forskarna slår också fast att det inte är några problem om man har lite småtrist då och då. Det är den långvariga ledan som är skadlig och påverkar produkti-viteten negativt.

trots riskerna har frågan om tristess knappt uppmärksam-mats tidigare. Det är något som inte gärna diskuteras på

arbetsplatsen, en-ligt forskaren Lotta Harju, på

Arbetshäl-soinstitutet i Finland. LEL

Väl valda korM J ö L K Nu har kossorna hamnat bland nyorden. i oktober-numret av Språktidningen placerar sig ostko som ett ord i ti-

den. Ordet är upphittat i en artikel i Land Lantbruk, som handlar om hur man väljer mjölk från en viss

ras av ko beroende på vad mjölken ska användas till. till exempel ger vissa kor

mjölk som koagu-lerar lättare, vil-ket gör att den

är bättre att göra ost av. en annan bubblare på nyordslistan är yoghurtko. an

15N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Kåre bremer, bota-nist och tidigare rek-tor för stockholms universitet, har av regeringen fått i upp-drag att kartlägga och analysera ledar-skapet i högskolan.

Vilken är din bild av ledarskapet i dag?– Det fungerar inte tillfredsställande, vilket bland annat Naturvetarnas enkätundersökning från 2013 visar. Så många som var fjärde av de som svarade anser att ledningen fungerar dåligt eller mycket dåligt. Det finns en otydlighet i le-darskapet, som hänger ihop med befogenheter.

Kan autonomireformen leda till bättring?– Det är bland annat det vi ska titta närmare på, om det har skett någon förändring av ledarska-pet i spåren på autonomireformen som genom-fördes 1 januari 2012.

Hur viktigt är ledarskapet?– Jag menar att det finns ett direkt samband mellan ett starkt akademiskt ledarskap och hög vetenskaplig kvalitet i både utbildning och forsk-ning. i mötet med Naturvetarna kom det fram flera intressanta idéer och förslag till lösningar att gå vidare med.

Vad är ditt recept?– Det är för tidigt att säga, det får utredningen visa. Men jag kan säga så mycket att jag inte är någon anhängare av detaljstyrning. Syftet är i första hand att ta fram ett underlag för läro-sätena att hitta egna lösningar. Det kan också handla om att föreslå åtgärder på nationell nivå.

Hur långt har du kommit?– Jag har precis startat och kommer under hös-ten att samla in information, bland annat genom att besöka hälften av landets lärosäten. Vi ska också dra nytta av erfarenheter från andra län-der. Sedan följer analysarbete som utmynnar i en rapport som ska vara klar senast den 31 ok-tober 2015. LEL

HUr SKa LEDarSKaPEt I

aKaDEmIn BLI BättrE?

T I L L f I N A L under Forskar Grand Prix tävlar man i att på fyra minuter presentera sin forskning på ett så förståeligt, fängs-lande och inspirerande sätt som möjligt. Nio delfinaler på olika orter har vaskat fram finalister till den nationella finalen i Stock-holm den 25 november.

finalisterna är:

• Blekinge:Peter Anderberg om hur hälsa, vård och omsorg kan förbättras med hjälp av it.

• Malmö:Michael Braian om 3D-print-ning av tänder.

• Trollhättan: Petter Hagqvist om auto-matiska lösningar för komplicerade tillverk-ningsprocesser.

• Eskilstuna/Västerås: eric Han-sen om vilka faktorer som påverkar när vi tar köpbeslut.

• Göteborg:åsa Lundevall om att formsticka starka produkter i metall.

• Stockholm:Peter Olsén om till-verkning av plast från förnyelsebara material.

• Borås: Kamran rousta om sociala aspekter på avfallshantering.

• Sundsvall:Benny thörnberg om ett elektroniskt öga som kan varna för tunna isskorpor på vägarna.

• Lund:Avgjordes 16 oktober, efter tidningens pressläggning. an

Stickad metall, köpbeSlut och ett elektroNiSkt öga

f ö R T R o E N D E Att ta risker, bygga relationer och att kommunicera är några nyckelord för en ledare. Det viktigaste är att skapa förtroende bland medarbetarna. Får man med alla på tåget med engage-mang och rätt attityder skapas en hållbar organisation.

Det framgick på ett seminarium om globalt ledarskap på Karolinska institu-tet, anordnat av Harvard undergraduate Women in Business. tre framstående kvinnor pratade om sina erfarenheter inom life science. Särskilt viktigt för kvinnliga ledare är att inte begränsa sig, att tro på sig själv och våga.

Visste du att ögonkontakt uppfattas som ohövligt i vissa kulturer? i globala sammanhang uppstår lätt missförstånd när människor från olika kulturer möts. Det ställer speciella krav på så kallad

kulturell intelligens hos en ledare.Ännu en framgångsfaktor är att se

olikheter som en tillgång. till exempel olikheter mellan kön, kulturer, individer och kompetenser. Em

Framtidens ledare bygger relationer

Det gäller att få med alla på tåget.

N at u r v e ta r e r u N t s ko g s b r a N d e N

N at u r v e ta r e16 N r 6 2 0 1 4

Brandskogen får nytt livEtt gigantiskt hygge är på väg att ta form i den eldhärjade skogen i Västmanland. Men några tusen hektar lämnas orörda och blir naturreservat och ekopark. Skogskonsulenten Magnus Lindh guidar i den ödelagda skogen.

Dag 1 torsdag 31 juli SOS Alarm får efter lunch ett sam-tal om en skogsbrand nära Seg-lingsberg i Västmanland. Branden tycks ha startat intill en skogs-maskin och täcker en yta på 30 gånger 30 meter. Elden sprider sig snabbt.. Ett 30-tal brandmän och en helikopter bekämpar branden.

Dag 2 Fredag 1 augusti Bebyggelse hotas och räddnings-tjänsten uppmanar folk att förbe-reda sig på evakuering. På kväl-len brinner 1 500 gånger 500 meter.

Dag 3 Lördag 2 augusti Hettan håller i sig och evakuering förbereds. Ett 70-tal brandmän är

inblandade och flera helikoptrar vattenbombar elden.

Dag 4 söndag 3 augusti Brandområdet växer till en kva-dratmil och är bara någon kilo-meter från flera byar. Röken syns och känns ända till Åland. Hundra personer från brandkåren och Hemvärnet jobbar med att släcka branden.

Dag 5 Måndag 4 augusti Boende i flera byar evakueras. Totalt får tusen personer lämna sina hem. Hjälp från hela Sverige strömmar till och specialplan från Frankrike och Italien kallas in.

Dag 6 tisdag 5 augusti Staten tar över räddningsinsatsen via länsstyrelsen. Skogsbranden

Skogsbranden dag för dag

t e x t L a r s - e r i k L i L j e b ä c k o c h a N N a N o r b e r g F o t o : j e a N e t t e h ä g g L u N d

Norberg

Fagersta

Västerås

Sala

Brandens utbredning

VÄSTMANLAND

E F T E R B R A n d E n

17N at u r v e ta r eN r 6 2 0 1 4 17N at u r v e ta r eN r 6 2 0 1 4

>är den största som har inträffat i Sverige i modern tid, uppger Myn-digheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).

Dag 7 onsdag 6 augusti Specialplanen släpper 700 kubik-meter vatten över skogsbranden. Polisen inleder en förundersökning om hur skogsbranden startade.

Dag 8 torsdag 7 augusti Branden är ännu inte under kon-troll, men vattenbombningen har haft effekt. Specialplanen genom-för runt 300 bombningar som spri-der närmare två miljoner liter vat-ten över branden.

Dag 9 Fredag 8 augusti Begränsningslinjerna runt bran-

den håller. Runt 300 personal och frivilliga arbetar med branden. Tio byggnader är förstörda och skog för miljardbelopp har gått upp i rök. Många evakuerade får återvända hem.

Dag 10 Lördag 9 augusti Kraftigare vindar gör att flera min-dre bränder blossar upp.

Dag 11 söndag 10 augusti Branden är under kontroll. Vatten-bombarna lämnar landet. nu fo-kuserar man på att släcka glödhär-darna inne på området. Cirka 250 man arbetar dygnet runt.

Dag 19 Måndag 18 augusti Stabilt läge, men det brinner fortfa-rande inom begränsningslinjerna.

E F T E R b R a n d E n

N AT U R V E TA R E18 N R 6 2 0 1 4

örkolnade rester av träd står som min-nesmärken över den största skogs-branden i Sverige i mannaminne. Det

pyr fortfarande på sina håll nere i marken och området står under ständig bevakning om elden skulle flamma upp.

– Hit men inte längre, säger jägmästaren Magnus Lindh och hindrar mig från att gå in i skogen.

Vi får hålla oss på vägen, som breddades och fungerade som en brandgata när el-den höll på att sprida sig okontrollerat. I de värst drabbade områdena i den norra delen är det inte ens tillåtet att stanna bilen.

Sönderbrända rötter har gjort att träden har förlorat sin förankring. Innan höststor-marna gör jobbet kan minsta vindpust få träden att falla, och utgöra en risk för män-niskor.

täNde gNistaN

Det var sista dagarna i juli som skogsbran-den startade i Västmanland. Mycket talar för att det var en markberedare som orsa-kade den tändande gnistan i den extremt torra marken.

Rekordvärmen höll i sig och kulmine-rade en halv vecka senare med 34 grader i kombination med en vind på 10 meter per sekund.

– Det är väderförhållanden som mer lik-nar Australien och Kalifornien än Sverige. Då tappade räddningsledningen kontrol-len över brandutvecklingen och boende fick evakueras, säger jägmästaren Magnus Lindh.

Han har haft bråda dagar ända sedan branden bröt ut, utan att ha varit inblandad i själva släckningsarbetet. Media, skogsbru-kare och politiker har ställt frågor om allt

från hur skogen ska säkras så att man kan vistas där utan risk för livet, till vad som ska hända med den skog som är kvar.

skog skyddas

Som skogskonsulent på Skogsstyrelsen i Västerås är han en av myndighetens röster i skogsfrågor. Hans specialitet är skötsel av naturvård, där en utmaning är att balan-sera det mot produktionsmålet. Dessa in-tressen väger lika tungt i skogsbruket sedan tjugo år tillbaka.

– Många intressen ska samsas i mel-lanmjölkens land, skogen ska också ge möjligheter för rekreation, som jakt och bärplockning, liksom att skapa biologisk mångfald.

Vad händer med den eldhärjade sko-gen nu?

– Några tusen hektar blir naturreser-vat och ekopark, som kommer att åtnjuta skydd. Skogsägarna Bergvik skog och Västerås stift löser in skogsmark och får produktiv skogsmark i utbyte av statliga Sveaskog.

Tanken är att naturreservatet och eko-parken ska lämnas orörd och bli en hem-vist för de runt 80 arter som är beroende av skogsbrand för sin överlevnad. Den klassiska svedjenävan lyser redan grön på den svarta marken och kan blomma redan i höst om värmen håller i sig. Även insekter får ny livsluft.

– Den sotsvarta praktbaggen känner, via sina sensorer på bröstet, av branden på långt avstånd och flyger till platser där det slår gnistor och ägnar sig åt parning.

rekordstort hygge

På övrig areal ska det brukas som vanligt, alltså en avvägning mellan naturvård och produktion.

– Här kommer det att bli ett gigantiskt

hygge på runt 7 000 hektar, att jämföra med fem till tio hektar i normalfallet. Frå-gan är till exempel hur föryngringen ska fungera. Plantering kan ge skador från rot-murkla, som trivs i eldhärjad skog.

Han förklarar att stora värden står på spel om hela planteringen måste göras om. Ett alternativ är sådd, men är vanskligt om det blir torka efter sådden.

– Man kan hoppas på lite naturlig för-yngring och spara gröna träd, men pro-blemet är att de är få eller finns inte alls på stora arealer.

Ännu ett hot är granbarkborren, men inte för de förkolnade träden. I stället är det de försvagade träden utanför brandom-rådet som är i riskzonen. Granen är känslig för rökgaser och har tappat lite av sitt na-turliga försvar.

– Vi ska tillsammans med skogsägar-na ta fram en strategi för att förhindra

N at u r v e ta r e18 N r 6 2 0 1 4

Mag n us Li n dh

aktuell: Jobbar med brandom-rådet i Väst-manland.

Yrke: Skogs-konsulent på Skogsstyrelsen i Västerås.

utbildning: Skogsvetare, motsva-rande jägmästare.

Bäst med jobbet: det är omväx-lande.

Familj: Fru och två barn.

gör en ledig höstdag: Åker till skogen med familjen.

F

19N at u r v e ta r eN r 6 2 0 1 4

nytt liv börjar spira ur askan. Lövslyet är först på plats. Men även svedjenäva, som är beroende av brand för att gro ser dagens ljus.

N at u r v e ta r e20 N r 6 2 0 1 4

en invasion av granbarkborrar till våren. Minns stormen Gudrun som blev en gro-grund för insekter.

koNFLikt på gåNg

Magnus Lindh har som regel goda relatio-ner med skogsbruket i distriktet, men ser nu att en intressekonflikt kan vara under uppsegling.

– Skogsägarna är inte så villiga att avsät-ta mer skog till naturvård än det som lagen anger. Men brandfält är en hotad biotop. Därför vill jag se frivilliga avsättningar på minst 5 procent eller mer, men det är inte alla skogsägare så pigga på. En del vill helst se att staten inte lägger sig i.

Vi kommer in på frågan om Skogsstyrel-sen hade kunnat bidra till att branden inte uppstod.

– Vi kan inte förbjuda till exempel mark-beredning vid brandrisk. Däremot kan vi stoppa markberedning om inte tillräckliga hänsyn tas till naturvärden och fornminnen.

virket tas tiLL vara

Skogsstyrelsen har en kris- och beredskaps-plan, som följdes när branden bröt ut. Mag-nus Lindh ingick i krisgruppen och fick mycket hjälp av experter från hela landet.

– Åtta myndigheter var inblandade vid sidan av markägare, skogsföretag och för-säkringsbolag. Det var när ansvaret för branden gick över till skogsägarna som vi kom in i bilden.

Kommer virket till nytta?– Två sågverk har aviserat att de kom-

mer att ta emot brandskadat virke. Det är sotet som är problemet och kan missfärga virket. Däremot går virket inte att använda till pappersmassa. Så mycket av det blir brännved, som går till värmeverken.

Redan nu kan man se hur skogen åter-hämtar sig. Ur askan reser sig gröna skott av sälg, som vittnar om att livet är på väg att komma tillbaka. #

Elden lyckades inte ta sig över just den här sjön. som längst kunde eldbollar flyga två kilometer och orsaka brand.


21N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Branden var ovanligt intensiv och tog död på stora arealer av skogen. Efteråt går

det att ta hand om en del virke och börja åter-planteringen, men för en dryg tiondel av området väntar något annat.

– Vi vill ta vara på den unika miljö som

skapats av branden, säger Linda Anders-son på Sveaskog.

Skogsföretaget planerar att avsätta ett skogsområde motsvarande 3 000 fotbolls-planer, eller 1 500 hektar, som ekopark. Brandområdet blir en ekologiskt rik miljö och en språngbräda för arter att sprida sig till andra platser.

– Och vi kommer att sköta området för att bevara de naturvärden som finns. Det kan handla om att göra ytterligare natur-

vårdsbränningar eller att aktivt skapa nya lövskogar, säger Linda Andersson.

Men det dröjer innan man kan besö-ka ekoparken. Trädens rötter har brun-nit och området behöver röjas upp så att det är säkert att gå in i.

– Men tanken med våra ekoparker är att få ut människor i skogen. Att man ska kunna besöka stora sammanhäng-ande områden med höga naturvärden, säger Linda Andersson. #

Den stora skogsbranden var en ka-tastrof för de människor som drabbades och för den skog som gick förlorad. Men för brandnävan, den sotsvarta praktbag-gen och kolflamskivlingen kan det bli en möjlighet att ta plats och reprodu-cera sig.

– Det finns ett tjugotal arter som i dag bedöms hotade eller riskerar att för-

svinna eftersom de är beroende av skogs-bränder, säger Linda Berglund, skogsekolog och expert på svensk skog hos Världsnatur-fonden.

Det gäller till ex-empel insekter som behöver brand för sin

reproduktion. De får det svårt när det är långt mellan brandområden eftersom de beger sig dit först när de känner av rök-signaler.

Det gäller också brandnävan vars frön ligger i jorden och väntar på att elden drar förbi, eftersom de gror först när det blir varmare än femtio grader.

– Det finns också arter som gynnas av död ved och det ökade inslag av lövträd som blir följden av skogsbränder, säger Linda Berglund.

Skogsbränder var för drygt hundra år sedan betydligt vanligare än i dag och detta påverkar de ekologiska processerna. Det finns ett hundratal arter som är di-rekt beroende av bränder, främst av ihjäl-brända träd och hårdbränd mark.

– Skogsbränder har viktig funktion

för den biologiska mångfalden, men de bör ske under kontrollera-de former som en del i naturvårds-arbetet, säger Linda Berglund. #

3 000 fotbollsplaner ger eko

Hotade arter får ny chans

Linda andersson.

Linda Berglund.

fo

to

: N

IKo

LA

RA

HM

È

den sotsvarta praktbaggen, Melanophila acuminata, lägger sina larver i brända träd.


N AT U R V E TA R E22 N R 6 2 0 1 4

På några platser är det bara sten kvar på marken, på andra är stammarna svedda men trädtopparna fortfarande gröna och på åter andra står svarta trädskelett. Men vad fanns där innan branden?

– Är man van vid att titta på flygbilder kan man se hur hårt det brunnit, säger Svante Larsson, projektledare vid Skogs-styrelsen.

Han arbetar med att ta fram mer ex-akta uppgifter på hur mycket skog som förstörts. Detta med hjälp av flygbilder från strax innan branden och från mitten av augusti då branden var under kontroll

och det blev möjligt att flyga över områ-det igen.

Skogsstyrelsen la snabbt ut bilderna på sin hemsida så att de fanns tillgängliga för alla.

– Även en enskild markägare som har ett litet skogsskifte ska kunna få information om vad som hänt där, säger Svante Larsson.

Genom att bearbeta lasermätningar får man en detaljerad beskrivning av hur marken ser ut, hur höga träden var och hur tätt de stod. På så sätt kan man se vil-ken volym virke och vilka värden som gått förlorade.

– Man kommer också att kunna använda flygfoton som tas under de kommande åren för att titta på hur naturen och miljön återhämtar sig. Jag såg redan efter någ-ra veckor hur snabbt livet kom tillbaka i form av gräs och små ormbunkar, säger Svante Larsson. #

www.skogsstyrelsen.se/brandkartan

Så mäts träden från luften

fo

to

: J

os

ef

ina

sk

öl

d /

sk

og

ss

ty

re

ls

en

svante Larsson.

16 augusti var branden under relativ kontroll, vädret var klart och röken hade skingrats. då genomfördes den första flygfotograferingen.

23N at u r v e ta r eN r 6 2 0 1 4

4 300 hektar produktiv skogsmark har brunnit ner för skogsföretaget Karl Hedin, som har eget sågverk.

– Vi har provsågat och det ser ut som en del av timret kan räddas. Resten blir brännved, säger skogsmästaren och di-striktschefen Johan Klingberg, som är en av flera på företaget som jobbar med brandvirket.

Han förklarar att det är sotet som är bekymret. Det sliter på sågklingorna och är ett arbetsmiljöproblem. På vissa stock-ar har sot trängt in i sidobrädorna.

– Efter torkning och hyvling får vi svar på kvaliteten och om vi kan få avsättning för virket.

Det handlar om att rädda det som räd-

das kan. Runt 85 procent av timret har brunnit så mycket att det påverkar virket.

Den ekonomiska förlusten för Karl Hedin uppskattas till mellan 300 och 400 miljoner kronor. Som de flesta drabbade skogsägare i området är sko-gen försäkrad.

Vad händer nu?– Efter avverkning, som kan bli be-

svärlig och riskfylld, ska området åter-beskogas. Vissa marker lämpar sig för sådd av tall redan i vår, medan gran-planteringen får vänta några år för att undvika skadeangrepp.

Avsätter ni mark för naturvård?– Ja, vi har planer på det, vilket kan

ske genom ett markbyte. #

Det var på den femte dagen som bran-den tog fart utom all kontroll. Då gick två tredjedelar av 14 000 hektar upp i rök.

– Den dagen var det exceptionella för-hållanden, där den låga luftfuktigheten på 25 procent och hårda vindar gjorde att fronten inte gick att stoppa, säger An-ders Granström, kemibiolog och expert på skogsbränder vid SLU Umeå.

Han beskriver det som ett hopplöst läge, där elden tog sig över brandgator och sjöar, som längst två kilometer.

– Inte ens vattenbombning hade hjälpt, utan det var bara att invänta fuk-tigare väder, vilket kom nästa dag då också vinden hade mojnat. Därefter kun-de branden bekämpas.

Anders Granström har uppdraget att hjälpa Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att beskriva utveck-lingen dag för dag. Det är en pusselbit i MSB:s utvärdering av branden.

Kan skogsbränder förebyggas?– Ja delvis. Att skogsmaskiner kan slå

gnistor och orsaka bränder är väl känt, i det här fallet av en markberedare. Ansvaret lig-ger på den som utför handlingen, alltså be-ställare och entreprenör. Ofta är brandrisken lokal, vilket gör det svårt att ha ett generellt

förbud mot att använda skogsmaskiner.Varje år startar det hundratals bränder,

att det gick så illa den här gången är ett re-sultat av en serie olyckliga omständigheter, menar Anders Granström. #

Brandvirket går att rädda

Inte ens vattenbombning hjälpte

Flygbild från Frankrikes myndighet för civil säkerhet, securité Civile, över skogsbranden i Västmanland, från fredagen.

Fo

to

: S

éc

ur

ité

civ

ile

/ H

an

do

ut

Johan Klingberg förklarar att sotet ställer till problem vid sågning av eldskadat virke.

M U M S . . . I N S E K T E R

N AT U R V E TA R E24 N R 6 2 0 1 4

För att kunna föda en växande världsbefolkning behövs proteinrika och miljövänliga alternativ till kött. Enligt FN och den nederländske professorn Arnold van Huis ska vi äta mer insekter.T e x T J o h a n J o e l s s o n f o T o J o n aTa n J a c o b s o n

Insekter på framtidens matbord?


25N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

>>

N AT U R V E TA R E26 N R 6 2 0 1 4

an är inte bara en stor fantast av vällagade gräs-hoppor. Arnold van Huis är också professor i in-

sektslära och expert på entomofagi (in-sektsätande). När vi träffar honom på Wageningens universitet i Nederländerna verkar han dock lite sliten. Bara några da-gar före vårt besök arrangerade han kon-ferensen ”Insects to feed the world” som lockade 450 deltagare från 45 länder.

Matinsekter är hett och Nederländerna är något av ett europeiskt nav för den kry-pande matrevolutionen. Bara på Wagening-ens universitet arbetar ett femtiotal forskare med ätbara insekter och hos landets uppfö-dare av syrsor, gräshoppor, mjöl- och buffa-lomaskar går produktionen på högvarv.

JäRN och pRoTEiN

Enligt FN:s mat- och jordbruksorganisa-tion FAO behöver vi öka vår globala mat-produktion med 50 procent till 2050 för att kunna föda en uppskattad befolkning på nio miljarder invånare. Men att göra det när 70 procent av jordens odlingsa-realer, direkt eller indirekt, används för köttproduktion – vilket är fallet idag – är en omöjlig ekvation. Det är här matinsek-terna kommer in i bilden.

– Vi måste hitta alternativa proteinkäl-lor! Det forskas på konstgjort kött, men insekter ligger närmare till hands. De finns redan ute på marknaden, säger Ar-nold van Huis.

Hans forskning visar att småkrypen har flera miljömässiga och näringsmäs-siga fördelar. Förutom att insekter överlag har ett högt proteininnehåll är de rika på omättade fettsyror, järn och zink.

HEffEkTiVA fodERomVANdlARE

Eftersom de är kallblodiga är de dess-utom mycket effektiva när det kommer till att omvandla foder till kroppsvikt. En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att produ-cera ett kilo ätbar insektsmassa. Det kan jämföras med nötdjur som – enligt van Huis – behöver 7,7 kilo för att producera ett kilo kött. Insekternas förmåga att om-vandla foder till protein är också mycket

bättre än ”konkurrenterna” inom den konventionella köttproduktionen.

– Insekter producerar inte heller lika mycket växthusgaser som nötdjur och kräver inga stora landarealer, säger Ar-nold van Huis.

En annan miljömässig fördel – som Arnold van Huis och hans team just nu forskar på – är möjligheten att använda matavfall som insektsfoder.

– Om du betänker att vi idag slänger en tredjedel av all mat förstår du att vi är något stort på spåren, säger han.

”SlAkT” EfTER SEx VEckoR

Kreca är en av fyra nederländska uppföda-re av matinsekter. I ett av de tropikvarma produktionsrummen på farmen i byn Er-melo hoppar och krälar miljontals små-kryp omkring i plasttråg. Marieke Calis från Kreca drar ut en låda med gulbruna buffalolarver. Larverna, som mäter cirka 2,5 centimeter, är sex veckor gamla och ska ”gå till slakt” vilken dag som helst. Efter att larverna fått fasta i ett dygn blanche-

Arnold van Huis visar upp en glasburk ätliga noshornsbaggelarver.

”En syrsa behöver 1,7 kilo foder för att producera ett kilo ätbar insektsmassa.”


27N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

ras de och kyls successivt ned. Därefter frystorkas de och skickas vidare till en grossist som förser nederländska krö-gare, nätspekulanter och specialbutiker med lokalproducerat och proteinspäckat insektskött.

– Matinsekter är en växande mark-nad. Folks tänkesätt har förändrats tack vare insekternas miljö- och närings-mässiga fördelar, säger Marieke Calis.

I dagsläget producerar Kreca ungefär ett ton matinsekter årligen. Än så länge är vinsten inte så hög. Det beror på att produktionskostnaden i allmänhet och frystorkningsprocessen i synnerhet är kostsam och kräver mycket manuellt

arbete, vilket innebär att insekterna blir relativt dyra i konsumentledet.

– I framtiden hoppas vi kunna skapa ett mer automatiserat system. Men för att våga satsa måste vi få en tydligare lag-stiftning, säger hon.

JURidiSk gRåzoN

Ja, när det kommer till det juridiska har de nederländska insektsuppfödarna nå-got att bita i. Marieke Calis beskriver den inhemska lagstiftningen som en ”gråzon”. Det finns inga juridiska hinder att sälja hela, frystorkade insekter. Men än så länge är det inte tillåtet att tillverka livs-medelsprodukter som biffar, snacks eller

På Wageningens hotell- och restaurangskola testas och tillagas olika insektsrecept. Vad sägs om burrito med vandringsgräshoppor?

AR N O LD VAN H U I SArnold van huis började fördjupa sig i insektsätande 2000 då han gjorde en fältstudie i 24 afrikanska länder. 2008 fick han medel från den nederländska regeringen för att studera hur man kan utvinna protein ur insekter. 2010 gjorde van Huis, på uppdrag av FAO, en utred-ning över insektsätande ur ett globalt perspektiv. Denna följde han upp med boken Edible insects – Future pro-spects for food and feed security. Ar-nold van Huis har även skrivit kokboken The insect cookbook och sitter med i styrelsen för restaurangen Nomas test-kök Nordic Food Lab, som bland annat arbetar med insekter.

Eldsjäl


N AT U R V E TA R E28 N R 6 2 0 1 4

burgare av krypen. Eller för den delen mala ned insektsmassan till mjöl.

Marieke Calis menar att en mer libe-ral lagstiftning är vad som krävs för att försäljningen ska ta fart på allvar. Kreca bedriver idag ett hårt lobbyarbete för att få en lagändring till stånd.

– Belgiska myndigheter är längre framme. Där är det lagligt att sälja pro-dukter och mjöl av insekter. Blir det lagligt även i Nederländerna tror jag att vi kan göra bra business i framtiden, säger hon.

gRäShoppoR i bURgAREN

Hon får medhåll av professor Arnold van Huis som tror att insektsuppföd-ning på sikt kan bli ett seriöst alternativ för europeiska lantbrukare.

– Varför inte? Jag får ofta förfråg-ningar från lantbrukare som vill byta inriktning till insekter, säger han.

I Europa och Nordamerika är insekt-sätning fortfarande tabu. Hur menar du att man ska ändra på det?

– Världens bästa restaurang Noma har insekter på menyn och toppkockar kopierar varandra. Tabut handlar bara om psykologi, småbarn har inget emot att äta insekter.

Men vore det inte enklare om vi is-tället åt mer proteinrik, vegetarisk mat?

– Jag har ingenting emot det. Men som vegetarian behöver man vara ob-servant på vad man äter. Insekters nä-ringsinnehåll är likt konventionellt kött.

När kommer det att vara möjligt att i Europa beställa en gräshoppsburgare på sin lokala restaurang?

– Jag skulle inte bli förvånad om man kan göra det inom en tioårspe-riod. Jag tror att det här är något som kommer att förändra världen, säger Ar-nold van Huis. #

Ätbara insekter

Krecas matinsekter är fortfarande relativt dyra. En automatiserad produktionslinje kan ändra på detta, menar Marieke Calis.

Den här vandringsgräshoppan kommer – likt merparten av Krecas insekter – att sluta sina dagar som djurfoder.

Enligt fAo äter cirka två miljarder människor – i 80 procent av jordens länder – insekter. Merparten av kon-sumtionen sker i Afrika och Asien. Fler än 1 900 olika insektsarter kon-sumeras globalt. De vanligaste är skalbaggar, larver, bin, myror, gräs-hoppor och syrsor. Merparten av in-sekterna plockas i naturen, men i Sydostasien har det de senaste åren startats en mängd mindre insekts-farmer. Bara i Thailand beräknas det idag finnas omkring 20 000 stycken.

v e t e n s k a p

– En enda begravning var början av det läget vi ser idag i Sierra Leone. Fors-karna kunde bekräfta hur en liten sak kunde skapa någonting så stort, säger Ali Mirazimi, sakkunnig virolog och forskare vid Folkhälsomyndigheten.

Han refererar till den vetenskapliga studien som undersökte ebolavirusets arvsmassa med hjälp av nästan hundra

Utbrottet av ebola har hittills krävt tusentals dödsoffer. Prognoserna ser dystra ut. Nu behövs grundläggande akutvård, samtidigt som nya vacciner och mediciner tas fram och prövas för fullt. T E X T N aTa l i E v o N d E r l E h r

Ebola:En begravning blev tusentals

29N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

prover. Den genetiska analysen kunde avslöja att utbrottet i Sierra Leone star-tade med en begravning av en afrikansk healer som hade försökt bota några smittade människor och själv blivit sjuk och avlidit.

– Man har alltid trott att begrav-ningsceremonierna, där de sörjande rör den döda kroppen, är en källa till

Fo

to

: S

ylv

ain

Ch

er

ka

ou

i/C

oS

mo

S

Läkare Utan Gränser behandlar ebolapatienter i Sierra Leone.

smittspridningen. Nu kunde man i den-na forskningsstudie visa att det var så smittan spred sig, säger Ali Mirazimi.

FRåN FlAddERmöss Till mäNNiskA

Ebola är ett virus som finns i så kall-lade flygande hundar, en typ av flad-dermöss. Fladdermössen blir inte sjuka men viruset kan överföras till apor eller människor när de äter av samma frukt. Kontakt mellan apor och människor bi-drar till smittspridningen.

Ali Mirazimi pekar på en bild av ebolaviruset och dess maskliknande utseende. Arvsmassan, som består av RNA, är omgiven av ett hölje. Det be-tyder att det är lätt att avdöda viruset och det går att tvätta bort med alkohol. Ebola är inte heller luftburen och smit-tar enbart vid direkt kontakt.

– Men dödligheten är så extrem, det är det som gör ebola så farligt, påpekar han.

PåskyNdAd UTVEckliNg AV VAcciN

Just nu pågår kliniska prövningar av ett vaccin som har utvecklats av den ame-rikanska myndigheten National Institu-tes of Health, NIH, och läkemedelsföre-taget Glaxo Smith Kline, GSK. Vaccinet

v e t e n s k a p

v e t e n s k a p

N AT U R V E TA R E30 N R 6 2 0 1 4

kan i viss mån skydda apor mot ebola och i den nya studien testas effekten på ett antal friska vuxna. Vaccinet bygger på att en del av ebolavirusets arvsmassa förpackas i ett vanligt för-kylningsvirus.

– På så sätt exponeras kroppen till en del av ebola och kan bygga upp ett

immunförsvar utan att man blir sjuk. Vaccinet som nu är under prövning ser ganska lovande ut, kommenterar Ali Mirazimi.

Problemet är att det i nuläget är omöjligt att veta

hur länge vaccinet skyddar. Troligen behövs en påfyllning efter ett tag, nå-gonting som kan bli ett logistiskt pro-blem.

– Allra helst skulle man vilja ha nå-gonting där det räcker med en dos.

Dessutom utvecklas olika medici-ner. Antikroppsbaserade ZMapp, som framställs i genmodifierade tobaks-plantor, gjorde stora rubriker när sju smittade västerländska läkare behand-lades med det. Fem personer över-levde och två dog – men det är svårt att veta om överlevnaden berodde på medicinen eller på den generella om-

vårdnaden. En annan medicin, favipi-ravir, som egentligen utvecklades mot influensa, testas just nu.

– Medicinen attackerar virusets arvsmassa. Det som är bra med den medicinen är att man har kommit långt med utvecklingen och utvär-deringen av säkerheten. Om den har effekt mot ebola kan den komma till användning ganska snabbt, säger Ali Mirazimi.

ONT Om Tid

Utvecklingen av nya vaccin och läke-medel är bra och kan ge människor skydd på sikt, poängterar Ali Mira-zimi. Men även om processerna på-skyndas tar det för mycket tid. Vissa etiska frågor uppstår också, som till exempel vem som ska få först.

Sjukvårdspersonalen kan enligt Ali Mirazimi bli en sådan prioriterad grupp. En fungerande sjukvård är just nu essentiell för att bekämpa utbrot-tet och det kräver bland annat att de som ger vård inte blir sjuka själva.

– Det som behövs nu är ett bra sjukvårdssystem med bra hygien och expertis. Det betyder att de som ger vård inte får bli sjuka själva, dess-utom krävs det en bra relation och att man kan hitta alla som har blivit exponerade för viruset, påpekar Ali Mirazimi.

– Mediciner behövs för att rädda dem som redan är drabbade, vacci-net går inte att vänta på. Utveckling av både vaccin och medicin är viktiga men är inte kärnan i kampen mot ebola. Det som behövs är en bra ak-utbehandling av sjuka människor, att de som är sjuka tar sig till sjukhuset och att det finns en bra kontroll över smittspridningen. Den dagen när vi kommer dit blir det lätt. #

Näring och vätska via dropp, smärt-lindring, febernedsättande behandling samt god omvårdnad är det som be-hövs för att få ner ebolavirusets dödlig-het. Det som saknas är sängplatser och vårdpersonal. Anna Sjöblom, sjukskö-terska för Läkare utan gränser, har varit på plats i Guinea.Hur är situationen nu?– Jag var i Guinea innan sommaren, då var situationen mycket annorlunda ef-tersom utbrotten ännu inte utvecklats till den katastrofala situation som vi ser idag. Nu är så pass många människor infekterade att de organisationer som finns på plats inte mäktar med längre. Vårdpersonalen tvingas neka patienter, de måste gå hem igen, där de dör och smittar andra. Hur får man situationen under kontroll?– För varje dag som går krävs det mer. Vi måste öka antalet sängplatser genom att bygga upp fler vårdinrättningar. Vi behöver också fler laboratorier och förbättrad smittspårning. Det behövs ett enormt logistiskt understöd för att människor som är sjuka ska få vård och för att kunna få stopp på spridningen.Hur ser behandlingen ut?– Det handlar egentligen bara om att stabilisera patienten under den tiden där kroppen själv kämpar mot infek-tionen. Näring, smärtlindring, feber-nedsättande behandling samt god om-vårdnad är det som behövs. Sjukdomen innebär en stor vätskeförlust, därför behövs dropp. Tyvärr så har vi i de kli-niker där vi har som hårdast tryck idag inte möjlighet att ge dropp.

Från kris till katastrof

”Vissa etiska frågor uppstår, till exempel vem

som ska få först”

Ali Mirazimi

31N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Vilka andra åtgärder krävs?–Smittspårning för att hitta alla som är sjuka, och att man utför säkra begrav-ningar. Information om hur man skyddar sig och vad man gör när man blir sjuk är också en viktig del av arbetet. Hur sprider ni information?– I Sierra Leone arbetar vi med lokala hälsoarbetare, de får utbildning i vad ebola är och hur man kan undvika att bli sjuk och vad man ska göra och tänka på

när man har symp-tom. De patienter som har överlevt är otroligt värdefulla budskapsbärare i in-formationsarbetet.Hur ser du på utveck-lingen av utbrottet?– Om omvärlden

AkTUEll iNFORmATiON

Folkhälsomyndigheten: www.folkhalsomyndigheten.se

Läkare utan gränser: www.lakareutangranser.se

världshälsoorganisationen WHO: www.who.int/en

tidskriften science – alla publikationer om ebola är tillgängliga: www.sciencemag.org

Sjukdomen bröt ut i syd-östra Guinea i början av 2014 och har spridit sig till flera regioner i landet samt till sierra Leone och Liberia. några fall har också identi-fierats i nigeria och senegal.

Utbrottet är det största se-dan viruset upptäcktes. en-ligt WHO fanns nästan 6000 sjukdomsfall och nästan 3000 dödsfall i slutet av september 2014. Det befaras dock att många sjukdoms- och döds-

EbOlA sPRidER sigfall inte rapporteras.

nya studier uppskattar att mer en miljon männis-kor kan smittas om inga åtgärder görs. Detta är ett ”värsta fall-scenario”.

WHO klassar ebolaut-brottet som ett internatio-nellt hot mot människors hälsa. Fn:s generalsekrete-rare Ban ki-moon anser att ebola dessutom är ”ett hot mot internationell fred och säkerhet”.

G: Guinea L: LiberiaN: Nigeria S: SenegalSL: Sierra Leone

Anna SjöblomFo

to: l

äk

ar

e u

tan

gr

än

se

r

hade reagerat tidigare i en större ut-sträckning så hade kanske inte situatio-nen sett ut som den gör idag. Läget har gått från kris till katastrof. Omvärldens långsamma reaktion och brist på insats är upprörande!

Ebolaviruset tillhör gruppen filovirus som består av Rna som omges av ett mjukt hölje. viruset klarar sig inte utan-för en värd – det betyder att det är lätt att tvätta bort viruset med alkohol och att det inte är luftburet. F

ot

o:

Kj

el

l-o

lo

F H

ed

lu

nd

N AT U R V E TA R E32 N AT U R V E TA R E

Mikroorganismer mer aktiva i värmeVad händer med mikroorganismers aktivitet i marken när det blir varmare? Den frågan har forskare svarat på ge-nom att undersöka markprover från olika typer i olika klimatzoner, från arktiska områden till regnskogar. Resultaten visar

att ett varmare klimat ökar aktivite-ten av mikroorganismerna i större utsträckning än förväntat. Följden kan bli att mer koldioxid än beräknat kan frigöras från markens kolförråd när jordens medeltemperatur stiger. Det kan påskynda framtida klimat-förändringar.

– Mängden kol i jord är mer än dubbelt så stor som den i atmos-fären, och därför kan en snabbare nedbrytning och frigörelse från kol-dioxid från marken ha stor betydel-se, säger kristian karhu från Hel-singfors universitet.

studien publicerades i nature, och bland annat var forskare från sLU i Uppsala inblandade. NL

På norra Island är risken för en kraftig jordbävning, upp mot magnitud 7 stor. Detta beror på ökade spänningar i jord-skorpan. Nu har forskare visat att dessa spänningar för-ändrar vattenkemin. Prover av grundvattnet som tagits på

norra Island en gång i veckan un-der fem år visar att grundvatten-kemin ändrades fyra till sex måna-der före jordbävningarna i oktober 2012 och april 2013.

– Förklaringen är att den spän-ning i jordskorpan som gör att sprickor bildas före en jordbävning leder till att vatten med olika ke-miska sammansättningar blandas. Det resulterar i att det sker ett ut-

byte mellan vatten och berggrund

som förändrar kemin i grund-

vattnet, säger Alas-

dair Skelton, forskare vid Stock-holms universitet.

Analys av vattenkemin kan bli ett viktigt verktyg i forskningen om att förutsäga jordbävningar i framtiden.

– Vi behöver mer data för att visa mer konkret att det verkligen är som vi tror. Nu är nästa mål med vår forskning att ta reda på hur dessa spänningar kan för-ändra vattnet överhuvud taget, säger Alasdair Skelton.

Studien publicerades i tidskrif-ten Nature Geoscience och gjor-des i ett samarbete av svenska och isländska universitet. NL

Den vetenskapliga tidskriften science har publicerat en lista över de 50 mest följda forskar-na på twitter. tidskriften räknade ut ett så kallat k-index som jämför antalet av forskarnas twitter-följare och hur ofta deras vetenskapliga studier citeras.

Listan visar att framgångsrika forskare även ver-kar vara flitiga twittrare. Forskarna använder twitter för att få respons på sitt eget arbete och för att veta vad som pågår i forskningsvärlden. Hans Rosling, professor i international hälsa vid karolinska institu-tet placerar sig på plats åtta på listan.

Du hittar den kompletta listan på tidskriften sciences webbplats. NL

Twittrande

forskare

Kemi kan sia om jordbävning.

Full fart i varmare jord.

Populär professor.

Jordbävningar ändrar kemin i vattnet

N R 6 2 0 1 4

v e t e n s k a p

50kommer att vara uppkopplade mot internet inom sex år. För att kunna övervaka och fjärrstyra alla dessa prylar behövs nya appar. Företaget evothings har utvecklat en verktygs-låda som riktas till de utvecklare som vill bygga prototyper och nya appar. kostnaden för utvecklings-processen kan kapas till en femte-del och det ska vara enkelt att göra mobila appar som kan kommunicera med alla möjliga saker. NL

33N R 6 2 0 1 4 N AT U R V E TA R E

miljarder prylar

Forskare vid chalmers i Göteborg har vi-sat att man kan använda ljud för att kommu-nicera med en konstgjord atom. Därmed kan de demonstrera kvantfysiska fenomen med ljud istället för ljus.

– vi har öppnat en ny dörr till kvantfysikens värld, där vi kan lyssna och prata med atomer, säger per Delsing, ledare för den experimentel-la forskargruppen i ett pressmeddelande.

Ljudvågorna rör sig 100 000 gånger lång-sammare än ljus och kan därmed manipuleras lättare. Det blir också möjligt att följa kvantfy-siska förlopp medan de pågår. en konstgjord atom tar emot en ljudvåg som den sedan sän-der ut i en ström av kvantpartiklar som heter fononer. Frekvensen är inte hörbar för det mänskliga örat men kan användas för studier

av atomernas kvantegenskaper.Det långsiktiga målet är att tämja

kvantfysiken så att det blir möjligt att dra

Prata med atomernytta av dess lagar, till exempel i extremt snabba datorer. studien publicerades i tid-skriften science. NL

i september tillkännagavs vilka forskare som får det så kallade Ig-nobelpriset. namnet syftar på nobel-priset och på det engelska ordet ig-noble som betyder ”inte så ädel”. pri-sen delas ut till forskning som får dig att först skratta, sedan att tänka.

I år belönas till exempel forskning om varför bananskal är halare än det mesta. Forskare i Japan mätte friktio-nen mellan en skosula och bananskal och mellan bananskal och golv och kunde visa att bananskalen är halare än andra fruktskal och nästan lika hala som skidor på snö.

annan forskning som belönas är att renar är rädda för människor som är utklädda till isbjörnar och att hun-dar föredrar att uträtta sina behov i vissa väderstreck.

Skratta först, tänk senFör att läsa om alla

priser och deras motiveringar: www.improbable.

com/ig. NL

Skyggar för isbjörnskostym.

Kvantfysiken tämjs med ljudvågor.

v e t e n s k a p

FråGA eN

NAtUrVEtArE

Lång väg att gå.

N AT U R V E TA R E34 N R 6 2 0 1 3

Hur påverkas kroppen av att klockan flyttas tillbaka en timme vid omställning till vin-tertid? Kan man jämföra det-ta med jetlag?

Vintertidsomställningen är inte detsamma som en timmes motsva-rande jetlag. vid jetlag ska krop-pen anpassas till en ny tidszon. Detta kan medföra problem de första dygnen, men efter någ-ra dagar har kroppens dygns-klocka anpassat sig efter den nya tiden och vi vaknar och somnar som vanligt.

Varför tar det så lång tid att få fram nya läkemedel?

Omstridd omställning.

när vi ställer om till vintertid har vi fortfarande samma tidszon, men dygnsrytmfunktionerna ska tvingas att fungera en timme tidigare. vi måste då anpassa oss till att förhål-landet mellan solcykeln och våra dygnsfunktioner ändras. Detta kan ta lång tid och vara besvärligt, speci-ellt för äldre människor som har svå-rare med denna typ av anpassning.

tIdsomställningarna två gånger per år har därför kritiserats och det pågår en debatt inom forskarsam-

hället om att man borde ta bort det helt och hållet.

gAbRiEllA lUNdkVisT, DyGnsRytMFORskaRe vID kI

Att visa att ett läkemedel är säkert och effektivt kräver mycket forskning. Från forskningshypotes om att en molekyl kan inverka på ett sjukdoms-förlopp till ett färdigt läkemedel är det en lång väg.

Molekylerna måste vara lämpliga för att bli läkemedel – det mesta

som fung-erar i provrör fungerar inte i människo-kroppen. när man väl hittat en bra mole-kyl testas den toxikologiskt för att uteslu-ta farliga bi-

Får man jetlag när klockan ställs om till vintertid?

verkningar, vilket görs i djurmodeller. Därefter måste själva tillverknings-

processen av molekylen godkännas innan den får ges till människa. Fram hit tar det minst fem år. sista stegen handlar om att pröva molekylen i män-niska. Det görs i tre faser där den för-sta är en liten prövning på friska per-soner för att se hur kroppen hanterar molekylen. Fas två sker i en mindre grupp sjuka för att se om molekylen har effekt på sjukdomen.

slutligen, i fas tre, säkerställer man molekylens effekt i större patientgrup-per. Hur lång tid de kliniska studierna tar beror på sjukdomen, men även på hur svårt det är att tillverka och hante-ra molekylen. Man får räkna med minst sex år av kliniska tester innan man har en produkt på apotekshyllan.

TUUlikki liNdmARk, DIspUteRaD apOtekaRe OcH cHeF FöR eU-sUppORtkOntORet på sWeDen B IO

Hur nyttigt är kaffe?

Uppiggande hälsokur.

rapporter om kaffets nyttigheter har duggat tätt på senare tid. Är det anti-oxidanterna som kan skydda mot vis-sa sjukdomar?

kaffebönor innehåller en mängd olika biolo-giskt aktiva ämnen, som koffein. Flavonoider fö-rekommer i relativt låg halt i kaffe och är ganska svaga antioxidanter jämfört med de som finns i te. Mängden av dessa ämnen varierar med kaf-fesort, rostning och bryggsätt. att tillsätta mjölk i kaffet gör att flera av antioxidanterna binds upp och inte kan tas upp av kroppen.

Flera studier har visat att kaffe kan minska risken för demens och alzheimer. Mekanismen är fortfarande relativt okänd, men troligen be-ror det inte på antioxidanterna. Istället så verkar koffeinet vara viktigt. Det kan, även hos friska, öka vakenhetsgraden, koncentrationsförmågan och inlärning, genom att koffein blockar en ade-nosinreceptor i hjärnan. kaffet som en gemen-sam fika kan också ge hjärnan stimulans genom att det ökar den sociala interaktionen mellan människor.

Det har också föreslagits att kaffedrickande kan motverka utvecklingen av diabetes typ II.

konsumtion under lång tid kan förbättra insulinkänsligheten.

kARiN PERssON, DOcent

I FaRMakOLOGI, LInkö-

pInGs UnIveRsItet OcH

iNgRid PERssON, LeG

ReceptaRIe, kaRL-

staDs UnIveRsItet

k a r r i ä r

Varsågod, medlemslånet med extra förmånlig ränta för digSom medlem i Naturvetarna kan du låna från 20 000 upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 5,18 procent. Välj själv om du vill bli av med dyra smålån, åka på drömresa eller renovera köket. Ingen säkerhet behövs och inga avgifter finns. Du kan när som helst lösa lånet utan extra kostnad.

Gör så här för att ansöka om medlemslån• Ring 0771-MEDLEM (0771-633 536) om du vill ha ett lånebesked direkt.

• Logga in på Internetkontoret (om du redan är SEB-kund).

• Besök seb.se/medlemslan.

• Kom in på närmaste kontor – du får besked och hjälp medan du väntar.

Kom ihåg att berätta att du är medlem i Naturvetarna. Läs mer på seb.se/medlemslan

Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 5,18 %. En sedvanlig kreditprövning görs alltid. Om den rörliga årsräntan är 5,18 %, blir den effektiva räntan 5,30 % för ett annuitetslån på 100.000 kronor upplagt på 5 år, ingen uppläggningsavgift, och betalning sker via autogiro. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113.723 kronor och din månadskostnad blir 1.895 kronor. Årsränta per 2014-09-01.

Naturvetarna5,18%

vegtech.se0472-363 00

Flytande öar som efterliknar naturen!

Många fördelar: förbättrar vattenkvalitén naturligt inslag i landskapet reducerar risk för algblomning naturlig livsmiljö för flera arter kostnadseffektiv restaurering av befintliga våtmarker och sjöar

Veg Techs flytande våtmark är konstruerad för att efterlikna våra naturligt förekommande våtmarker. Den flytande stommen har en porös struktur där vattenväxter planteras. Växterna växer igenom stommen och skapar en rotgardin. Den här kombi-nationen ger den perfekta livsmiljön för gynnsamma mikroorganismer.

Flytande våtmark med koncentrerad våtmarkseffekt!

Veg Tech

Maria Johansson är inskriven på Uni-versity of Edinburgh och pluggar på halvfart. Men hittills har hon inte satt sin fot där.

Utbildningen går online, vilket innebär att allt sköts via webben.

– En av fördelarna är att jag kan sitta var som helst i världen och sköta studierna där det finns wi-fi. Jag läser hästvetenskap, som är en gren inom husdjursvetenskapen.

När magasinet Naturvetare träffar Maria Jo-hansson är hon i sin barndoms trakter i Asp-udden i Stockholm och hälsar på sina föräld-rar. Annars bor hon i Helsingborg, där hon tidigare jobbade på ett hästsjukhus.

Samlar kompetenSen

Att det skulle bli hästar var bestämt redan inn-an hon började på utbildningen i Skara, som på den tiden var tvåårig.

– Fast jag hade min legitimation läste jag det tredje året och fick en kandidatexamen. Jag kände att jag behövde kompetensen, både för att bli bättre i mitt jobb och för att kunna läsa vidare. Mitt mål är att i en framtid forska på hästens omvårdnad.

Att utbildningen till djursjukskötare nu flyt-tar till SLU Uppsala ser hon bara fördelar med.

– Där finns den samlade kompetensen, granne med blivande veterinärer och hus-djursagronomer, vilket borgar för att utbild-ningen blir mer professionell och får högre kvalitet.

n at U r V e ta r e36 n r 6 2 0 1 4

Som första djursjukskötare läser Maria Johansson vidare och blir specialist på hästar. Med en masterexamen kan hon förverkliga sin dröm att forska. t e x t o C H F o t o l a r S - e r I k l I l J e B Ä C k

I n S p I r at Ö r e n

Maria fattar galoppen online

Tack vare att Maria Johansson pluggar online hinner hon med att jobba i sitt företag, som bland annat erbjuder hästmassage och föreläsningar.

k a r r i ä r

37N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Kanske det kan inspirera fler djursjuk-skötare att bygga på sin utbildning och få en master.

– När jag hörde talas om möjligheten att studera på den erkända utbildning-en i Skottland var det ingen tvekan. Jag ville dit trots att det är terminsavgifter, som finansieras med studiemedel från CSN. Jag ser kostnaden som en investe-ring i min egen kompetens.

på egna VIllkor

Men kan det inte bli ensamt?– Vi håller kontakten via Skype inom

studiegruppen och våra diskussionsfo-rum. Även utbytet med lärarna går den vägen, vilket fungerar bra, då de i prin-cip alltid är tillgängliga.

Som småbarnsförälder passar online-studier henne perfekt.

– Studierna sker på mina villkor. Vi är en klass på 40 studenter från hela världen, i länder som USA, Sydkorea, Argentina och Tyskland.

Tvärtemot vad man kan tro bygger den här modellen på att man är social.

– Man måste vara det för att få ut nå-got av diskussionsforum och annat nät-verkande. Lika viktigt är att vara struk-turerad och få saker gjorda.Eftersom hon läser på halvtid kommer

Viktigt är att vara strukturerad och få saker gjorda”

mar Ia J oHan S S on

aktuell: Läser hästvetenskap online på University of Edinburgh.

Utbildning: Djursjukskötare, examen 2010.

Bor: Med man och ett barn i Helsingborg.

trivs bäst: i naturen med familjen, och på hästryggen så klart.

ogillar: Nonchalans.

läser just nu: Vetenskapliga artiklar och kurslitteratur.

Bästa karriärtips: att våga pröva nya vägar! Det är farligt att fastna i ”så har vi alltid gjort”-tänk.

det att dröja tre år till examen. Även den sker virtuellt, men då hoppas hon kunna vara på plats för att få uppleva en äkta brit-tisk examen.

BeDÖmer VaranDra

Vad läser du nu?– Nu är det hästens matsmältning och

nutrition på avancerad nivå som gäller. Jag lyssnar på inspelade föreläsningar, som följs upp med quizar och inlämningsuppgifter.

Men det är inte läraren som sätter de in-dividuella betygen på varje uppgift. Istäl-let betygsätter studenterna varandra inom studiegruppen.

– Lärarens roll är att sätta betyg på hela gruppens resultat, vilket främjar samarbete och förstås att man själv är engagerad och vill nå resultat.

maSSerar I eget FÖretag

Vid sidan av studierna har Maria Johans-son eget företag, där hon bland annat er-bjuder föreläsningar och hästmassage.

Men är inte det lite hokus pokus?– Hästmassage kanske betraktades så ti-

digare. Nu finns seriösa utbildningar och ingen tittar längre snett på det. Det går att jämföra med massage på människor. Vissa gillar det och andra inte, hos de flesta har det en avslappnande effekt.

Vi kommer in på frågan om att Jord-bruksverket har sänkt ribban för att få ut-föra vissa arbetsuppgifter, som att injicera intravenöst.

– Det urholkar legitimationen när även djurvårdare får utföra de arbetsuppgifterna, även om regeln främst är till för dem som

väntar på sin legitimation. Jag tror det blir bra i slutänden. Djursjukhusens trovärdig-het står på spel, för att säkerställa kvalite-ten behövs den kompetens som legitime-rade djursjukskötare har.

Vad gillar du Naturvetarna?– Helt rätt för oss. Utbildningen är aka-

demisk och vilar på naturvetenskaplig grund. Ska vi lyckas höja våra löner och vår status är Naturvetarna det enda facket för oss.

Maria Johansson vill att fler följer hen-ne i spåren och vidareutbildar sig.

– Man behöver inte läsa online i Skottland. SLU Uppsala är ett kompe-tenscentrum, som ger möjligheter att specialisera sig. #

Många är beroende av sin röst på job-bet och med tanke på det borde vi ägna den lite mer uppmärksamhet. För precis som med kroppen i övrigt behöver talor-ganen tas om hand och tränas för att må bra och hålla i längden.

Caroline Friberg, logoped vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, understry-ker att det inte bara är för mycket prat som kan orsaka röstproblem. Även andra fysiska och psykiska besvär kan sätta sig på stämbanden.

– Om du exempelvis är stressad el-ler har ont i rygg eller axlar får det även konsekvenser för musklerna i struphuvu-det, säger Caroline Friberg.

– Precis, instämmer logopeden Inger Hällgren vid Institutionen för språkstu-dier på Umeå universitet. Ett knep för att försöka minska spänningar i axlar, nacke och käkar är att ”gäspa”. Då sjun-ker struphuvudet och rösten blir mer av-spänd och klangfull.

Rösten kan också ta skada av att vi helt enkelt talar felaktigt så att stämban-den belastas för hårt. Att få knutor, som är ett slags förhårdnader på stämbanden, kan vid svåra fall kräva operation, men många kan bli avhjälpta genom att ändra sitt röstbeteende. Även det vanliga pro-

blemet fonasteni, i folkmun kallat röst-trötthet, kan ofta botas med träning och ökad riskmedvetenhet.

Hur våra röster påverkas är individu-ellt men kvinnor är extra utsatta. Vid tal gör stämbanden nästan dubbelt så många svängningar per sekund hos kvinnor jäm-fört med hos män. Dessutom har kvinnor en tendens att gå upp i röstläge och an-stränga halsmuskulaturen när det ska tas i, vilket är skadligt i längden.

– Har du en gäll röst kan du hitta ett mörkare röstläge genom att uttala ord med bokstaven M. Prova att säga hum-mer och mummel. Röstläget sjunker och blir mörkare, förklarar Inger Hällgren.

Båda logopederna råder den som har allvarliga röstproblem att söka profes-sionell hjälp men många har nytta bara av att öka sin röstmedvetenhet och av att göra enkla övningar på egen hand. #

n at U r V e ta r e38 n r 6 2 0 1 4

Telefonsamtal, möten och diskussioner med kollegor. Det blir ofta mycket prat på jobbet och det sliter på rösten. Lär dig knepen för hur du bäst tar hand om dina talorgan.

Så får du rösten att bära

m a n U a l e n

TEXT An nA-kAr i n An d E r sson i LLUsTrATion MAr iA rAYMon d s doTTE r / sÖd E r B E rG AG E nTU r

E t t k N E p f ö r at t f ö r s ö k a M i N s k a s päN N i N gar i ax Lar, N ac k E o c H k ä k a r ä r at t ” g äs pa” .

log ope D e r naS t I pS – s å ta r d u h a n d d i n r ö st

1) Använd magstödet när du pratar. testa genom att sätta en hand på magen och känn efter så att magen rör sig inåt när du talar.

2) Var vänd mot den du talar till.

3) Drick vatten för att hålla slemhinnorna fuktade och elastiska.

4) Andas genom näsan i så stor utsträck- ning som möjligt.

5) Sträva efter att ha en avslappnad kroppsställning när du pratar.

6) Överrösta inte andra och prata inte i bullriga miljöer. kanske kan du vänta med att tala tills det blivit lite lugnare.

7) Undvik att röka och vistas inte i för dammiga lokaler eller i för torr luft.

8) Gör röstpauser då och då under dagen. rösten måste få vila lite ibland.

9) Var uppmärksam på varningssignalerna. är du hes i över två veckor, harklar dig ofta eller får en klumpkänsla när du sväljer bör du söka vård.

k a r r i ä r

39N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

k a r r i ä r

F r å g a e x p e r t e n :natu rvetar nas expe rte r svarar på fråg or från m e dle m mar na

löneväxling är en bra idé för 40-plus-sare som inte behöver mer lön i dag och som vill fylla på sitt pensionssparande. Då kan det vara en smart idé att låta arbets-givaren avsätta en del av lönen till extra

Är löneväxling en bra affär?Jag hörde om möjligheten att väx-la lönehöjning mot en extra pen-sionsinsättning. Hur fungerar det och är det en god idé? Jag är 45 år och jobbar i näringslivet.

Datakrångel kostar

tjänstepension. En poäng är att arbetsgivar-avgiften är lägre för pension än för lön.

om du får en löneökning är arbetsgivar-avgiften 31,42 procent. Väljer du istället att sätta av lön till tjänstepensionen betalar ar-betsgivaren istället en särskild löneskatt på 24,26 procent.

Men det är inte givet att du får mellan-skillnaden. Löneväxling är en överens-kommelse mellan dig och arbetsgiva-ren och du måste själv ha koll. får du inte mellanskillnaden ska du inte löneväxla.

Däremot är det en dålig affär med löneväxling om lönen efter lö-neväxling inte överstiger gränsen

med så mycket kan produktiviteten öka i ett kontorsrum med god luftkvalitet. så se till att ventilationen fungerar, eller öppna ett fönster om det är möjligt.

Naturligt ljus på jobbet är också viktigt för ditt välbefinnande. En ny rapport från World green Building council visar att de

för statlig pension, som i dag uppgår till 426 750 kronor per år. tänk på att den gränsen flyttas upp varje år. Notera också att peng-arna är låsta tills du är 55 år, och att ålders-gränsen kan komma att flyttas fram i takt med höjd pensionsålder.

om det saknas kollektivavtal på det företag där du jobbar så se till

att förhandla fram en pensions- lösning som är jämförbar med pensionslösningar som finns på företag med kollektivavtal.

anna-lena norDénomBUDSman på

natUrVetarna

11 procent

…du har en inkomstförsäkring som ingår i ditt medlemskap. Den gör att du slipper suga på ramarna om du skulle bli arbetslös. a-kassan har ett tak som inne-bär att du får ut runt 15 000 kronor per månad före skatt. inkomstförsäkringen höjer taket rejält och ger 80 procent av

Visste du att…

m I l J a r D F Ö r l U S t alla har vi svurit över datastrul. En ny under-sökning visar att inte bara humöret drabbas, utan även ekonomin. pro-blem med datorer och it-systemen kostar varje år flera miljarder kro-nor. på en månad kan det handla det om tidsförluster på upp till 11 timmar för varje anställd.

Utslaget på alla medarbetare blir det miljardförluster varje år. LEL

din tidigare inkomst upp till 80 000 kronor per månad, under ett halvår.

inkomstförsäkringen är kopplad till a-kassan och bygger på att du får ersätt-ning därifrån. tänk på att a-kassan inte ingår i ditt medlemskap i Naturvetarna, utan ansökan görs separat till aEa. AN

som jobbar vid fönster sover 46 minuter mer per natt än de som saknar fönster.

även störande ljud påverkar din ar-betsförmåga. så många som 99 procent sa i en undersökning att deras koncen-trationsförmåga försämras i en bullrig miljö. anställda som utsätts för störande ljud kan minska sin arbetsförmåga med så mycket som 66 procent, enligt en un-dersökning. LEL

n at U r V e ta r e40 n r 6 2 0 1 4

AEA INFORMERAR NR 3 2014

FRISKFLÄKTFRÅN VÄST Nästa sida: Underhållande och tankeväckande om kunskap Sista sidan: Cirka 2 procent av AEA:s medlemmar är arbetslösa

AEA INFORMERAR NR 3 2014

Väl förankrad i verkligheten

Familjen är en integrerad del av barndomen, pappa kom som krigsbarn från Finlands svenskbygder. Mycket av Snusmumrikens upptäckarglädje, reslust och nyfi kenhet fi nns också hos Karin, som har bott och ar-betat i både Australien och England.

Men sin fasta punkt, den har hon på Västkusten. Från sin altan högt uppe på berget i Ödsmål, ser hon ut över den glitt-rande bohuslänska fjorden:

– Hav, saltlukt och solnedgång kan jag inte vara utan, säger hon.

Här i Ödsmål är Karins barn nu femte generationen på mormors sida. Här hade hon sin barndoms somrar, här lärde hon sig segla redan som sexåring. På poäng-seglingarna med GKSS-ekan fi ck hon sina första nyttiga erfarenheter av lagarbete, först som gast sedan som styrman.

Det viktiga vattnetVatten är också det element som hon byggt både utbildning och yrkesliv i kring. Karin har doktorerat i marin mikrobiologi, inom det fältet har hon i huvudsak hållit sig – som projekt- och verksamhetsledare i en rad sammanhang, nationellt och internationellt. Och som egenföretagare. Där har också fun-nits stickspår till energi, miljö och livsmedel. Alltid med fokus på nyttan. Helst länkar hon forskning/företag för maxad utväxling. Re-sultatinriktad som hon är, ser Karin gärna att innovationer kommersialiseras och ger utveckling och jobb. Forskargruppen Karin tillhörde studerade till exempel ”påväxtpro-blematiken” med det mycket konkreta syftet

att ta fram ett biologiskt alternativ till båt-marknadens miljöfarliga bottenfärger.

Engagemang på olika planVid sidan om jobbet har föreningsengage-manget alltid stått högt på agendan, särskilt inom idrotten. I dag är Karin ordförande i en lokal seglingsklubb som driver både seg-lar- och simskola och också styrelseledamot i Svenska Seglarförbundet.

Hon rör sig högt och lågt med samma entusiasm. Det kan ena dagen handla om att minska gränshindren för en gemensam arbets- och utbildningsmarknad inom Ska-gerak och Kattegatt, andra dagen om att lära ett barn ta sina första simtag.

– Att få kommunicera ett kunnande, att ta till allt jag har för att bibringa någon annan en förmåga, det är centralt för mig, säger hon allvarligt.

Liksom att ro fan i land, skulle man kun-na tillägga. Är något lönt att göra är det lönt att göra väl, och det man påbörjat det

slutför man. Karin har disciplin och koll på vad hon vill – och inte vill. Numera. För under lång tid var all hennes vakna tid helt galet intecknad. Hon har insett det när hon har bläddrat i sina gamla fi ckalmanackor.

– Det tog mig tio år att fatta, att så ska det inte se ut.

Ny kurs i livetSamtidigt kom fl er insikter, kring bland an-nat strukturella skillnader mellan man och kvinna, en ordning hon förstod att hon inte måste acceptera. I dag är hon snabb med att identifi era orättvisor, och uttala dem högt. Faktiskt obekväm emellanåt.

– Och då kan man bli ensammare än på en villande ocean!

Karin skilde sig och fi ck avveckla sitt företag.

– Jag var arbetslös och skuldsatt. Re-ferensramen blev en annan: jag var frisk, det var viktigast. I åtta månader slet jag intensivt med att söka jobb – och tänkte samtidigt att hittar jag inget så startar jag väl simskola i Dubai, varför inte, jag är ju rätt orädd av mig.

Men så fi ck hon en tjänst förstås, här hemma och helt utifrån sin kompetens, som utvecklingsledare för miljöteknik och hållbar energi i Region Halland.

I dag är Karin Malmcrona maritim ut-vecklare i Uddevalla kommun, ett ”kap-tensuppdrag” i projektform. När hon kas-tar loss nästa gång, blir det då med ännu ett eget företag? Eller är det kanske nu som äventyret tar henne med i segelbåten ut på

Medlemsporträttet: Karin Malmcrona är lika gärna gast som skeppare. Hon är en utpräglad lagspelare. Det gäller på kappseglingen, det gäller i arbetslivet. Det är resultatet som räknas, och oftast blir det bättre om fler är med och bidrar.

TEXT OCH FOTO: ANN SVALANDER

TiPSStanna upp emellanåt och reflektera över livet, privat och professionellt. Vad mår du gott av, vad tycker du är spännande – det är inte alltid lätt att hejda sig, men viktigt!

Mina sidor: skaffa e-leg20 september lanserar vi Mina sidor. Där kan du deklarera kassakort och hämta och lämna uppgifter i ditt arbetslöshetsärende. För att logga in i Mina sidor behöver du e-legitimation. Om du ännu inte har det kan du läsa mer på www.aea.se/minasidor.

AEA-info i mejlenVill du hellre ha AEA informerar elektroniskt i mejlen? Anmäl dig på www.aea.se/anmal

20411414

www.aea.se/podcast

i verkligheten

Karin MalmcronaÅlder: 55 år.Bor: Ödsmål.Familj: Gift med Lasse, 3 vuxna barn, 3 vuxna bonus-barn och 2 bonusbarnbarn.Intressen: Segling, läsning, umgänge och kalasande, resor.

Deltidsstudier och a-kassa1 oktober blir det möjligt för arbetslösa att delta i kortare kurser och praktik på heltid i max 15 dagar med bibehål-len a-kassa. För deltidsstudier införs en begränsning på max 50 procents stu-dietakt och 20 veckors varaktighet. Läs mer på www.aea.se/deltidsstudier

Arbetslöshetsrapport 2014Begriplig statis-tik om arbets-löshe-ten och arbets-mark-naden 2013 hittar du i Arbetslös-hetsrapporten 2014. Ladda ner rapporten på www.arbetslös-hetsrapporten.seDu kan också löpande få månadsstatistik från oss; anmäl dig till [email protected].

Viktigt och kul om kunskapVad är kunskap? Vi bad den utmanande komikern och radioprataren Simon Svensson känna intressanta personer på pulsen i frågan. Resultatet är åtta olika underhållande och tanke-väckande poddar. Lyssna på www.aea.se/podcast

AEA fortsätter växaVarje månad ökar medlemsantalet i AEA med cirka 1 000 personer. Sedan juli 2011 har vi 37 000 fler medlemmar och nu är 671 357 personer medlemmar i AEA.

Medlemsökning per månad:

1 000

arbetslöshetsrapporten

20202 404010104140401040

Det kostar 90 kr/månad att vara arbetslöshetsförsäkrad hos AEA.

Alla som uppfyller arbetsvillkoret har rätt till a-kassa, s.k. grundbelopp, om de blir arbetslösa. Högsta grund- beloppet är 320 kr/dag före skatt.

Alla arbetslösa som uppfyller både arbetsvillkoret och medlemsvillkoret har rätt till inkomstrelaterad a-kassa. Taket för den inkomstrelaterade a-kassan är 680 kr/månad.

Beviljad a-kassa är en förutsättning för nästan alla inkomstförsäkringar via fack och andra försäkringsgivare. Medlemsvillkoret innebär att du ska ha betalat avgift till a-kassan i minst 12 månader. För att klara arbetsvill-koret ska du ha arbetat 80 timmar eller mer i minst sex månader under en sammanhängande 12- månadersperiod.

För att räknas som arbetslös ska du bl.a. vara anmäld på arbetsförmed-lingen och kunna arbeta och vara aktivt arbetssökande.

Mer information finns på www.aea.se. Du kan också ringa oss vardagar 9-16 på 08-412 33 00.

TipsVad du inte visste om din arbetslöshetsförsäkring?

12

3

45

6

7Utges av akademikernas a-kassa

ansvarig utgivare: Annika Stenberg e-post: [email protected] telefon: +46(0)8 412 33 63

Trots årets kanonsommar tar semestrarna slut och det blir påtagligt också för alla som inte har ett arbete att gå till när löven börjar falla.

Bland våra 671 000 medlemmar är arbetslösheten cirka 2 procent och arbetslösheten i Sverige är 8 pro-cent. Jag läste i Arbetsförmedlingens rapport ”Var finns jobben?” att bäst arbetsmarknad just nu har ingenjörer, sjuksköterskor, erfarna kockar och byggnadsplåtslagare. Sämre ser det ut för fotografer, friskvårdskonsulenter, journalister och försäljare.

Utbildning och erfarenhet värderas högt, så sämst utsikter har de som saknar gymnasiekompetens. Men man beräknar att antalet rekryteringar 2014 ska uppgå till 1 300 000 vilket ändå är positivt.

När jag skriver det här är det augusti och valutgången oviss. Oavsett hur valet går så vet vi att även om politiken är viktig för att skapa förutsättningar för en god arbetsmarknad så finns lösningen för den enskilde i den egna motivationen, handlingskraften och målmedvetenheten. Ett bra kontaktnät underlättar men det handlar förstås också om tillfälligheter.

Målet för oss på Akademikernas a-kassa är att stå för ekonomisk trygghet på våra arbetslösa medlemmars väg mot ny sysselsättning. Vår tanke är att snabb handläggning hos oss, respekt-fullt bemötande och tydliga besked gör det möjligt för de arbetssökande att fokusera fullt ut på att söka arbete.

”Den egna förmågan gör hela skillnaden

Katarina Bengtson Ekström Kassaföreståndare AEA

Bäst arbets-marknad just nu har ingenjörer, sjuksköter-skor, erfarna kockar och byggnads-plåtslagare.

k a r r i ä r

Riccardo BevilacquaNytt jobb: scientist vid European spallation source i Lund.

Tidigare jobb: postdoktor vid European spallation sourceUtbildning: Doktorexamen i fysik med inriktning tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.

Cecilia LarssonNytt jobb: miljökonsult på sweco i sundsvall.

Vad gör du i den rollen? – Jag ska vara med och bygga upp mitt ”dre-amteam” inom det nya området inflammation och immunologi på celgene. tillsammans med vår Medical Director ska jag forma den medi-cinska delen av verksamheten i Norden.

Vad lockade med tjänsten?– att få bidra med min expertis, mitt nätverk och min passion i ett nytt område. Det är för-sta gången jag tar mig an en ledarroll, även om jag tidigare har lett flera projekt. Det är ett ungt och innovativt företag som investe-rar mycket i forskning och som har en stark

Petra bygger sitt ”dreamteam”p å N y T T J o B B

F l e r p å n y t t J o B B

Tidigare jobb: inventerare på Länsstyrelsen Västerbotten.

Utbildning: masterexamen i geovetenskap/naturgeografi på Umeå universitet.

Lars petterssonNytt jobb: international product Mana-ger poultry på koudijs ani-

mal Nutrition, med ansvar för foderprodukter för fjäderfä på de afrikanska och ryska mark-naderna.

Tidigare jobb: produktchef på svenska foder aB.

Utbildning: agronom och afk från Helsingfors. Naturbrukslä-rarkompetens från Åbo akade-mi. affärsmannaskap för natur-vetare från Lunds universitet.

Anna SandströmNytt jobb: Miljö- samordnare vid Uppsala

Universitet.

Tidigare jobb: intern miljörevi-sor och institutionssekreterare vid södertörns Högskola.

Utbildning: Miljö och utveck-lingsprogrammet vid söder-

petra amoudruz är husdjurs-agronomen som växlade spår till immunologi och molekylärmedicin. nu har hon nytt jobb som associate medical Director på läkemedelsföretaget Celgene.

45n at U r V e ta r en r 6 2 0 1 4

bakgrund inom hematologi och onkologi.

Vad är viktiga egenskaper för en chef? – tydlighet, öppenhet och prestigelöshet. Jag tror att man ska tycka om att leda, att vilja ta beslut och inte vara konflikträdd. Det är också viktigt att förstå att alla har olika sätt att kom-municera för att kunna få ett team att fung-era. Vissa föredrar att prata om vädret först, andra vill gå rakt på sak.

Varför fick du jobbet?– Min erfarenhet och att jag har många bra kontakter med läkare inom Norden. i botten har jag en phD inom immunologi. Min veten-skapliga bakgrund öppnar många dörrar. Jag hoppas också att min personlighet bidrog.

Hur har du fått stöd av Naturvetarna? – När jag var i sluttampen av min forsk-ning ville jag komma ut i industrin. Jag fick då karriärcoachning av Naturvetarna. Det gav mig en push och inspiration att gå ut

och söka den typen av jobb. i forskningsvärl-den förstår man inte alltid hur efterfrågade ens kunskaper är.

Ditt råd till andra med en forskarbakgrund?– Jag skulle vända mig till industrin, de söker ofta folk med en phD, om inte nu så kanske i framtiden. om du har forskat om cancerceller, kontakta ett företag som arbetar med det. Be-sök kongresser och ta kontakt med intressanta företag. Jr

petra Amoudruz

törns högskola samt kurser efter examen i miljökommu-nikation, miljöriskanalys och miljöledning.

Martina Westlund Nytt jobb: Byggnads-rådgivare på Hus-hållnings-

sällskapet/Hs konsult aB i Uppsala.

Tidigare jobb: Byggnads- konsulent (förprövning av djurstallar) på länsstyrelsen.

Utbildning: Husdjurs- agronom.

änk dig att du är chef för en avdelning med för små resurser. Du pressar din personal att hinna med det

som måste göras. Men känslan är att re-sultatet ändå inte blir bra.

Du står inför två val: Att pressa perso-nalen ytterligare och riskera deras hälsa, alternativt att acceptera en sämre pro-dukt, där kunder kommer i kläm.

– Våga erkänna för dig själv att du sitter i klistret, så att du vågar prata med någon, säger Tomas Brytting, professor i organi-sationsetik vid Ersta Sköndals högskola.

Få DIn BIlD BekrÄFtaD

Han tycker att det oftast är en hjälp att prata med någon annan i samma situa-tion och få sin stressbild bekräftad. Då slipper man vara ensam med känslor av otillräcklighet och skuld. Hans tips är att prata med mer erfarna chefer, som kan ha en annan syn på saken.

n at U r V e ta r e46 n r 6 2 0 1 4

l e D a r S k a p

Ibland känns det inte bra i magen att fatta eller genomföra ett svårt beslut. Och du kan ha svårt att försvara det som person. – Var lugn. Det finns sätt att komma vidare när du har hamnat i ett etiskt dilemma, säger Tomas Brytting, professor i organisationsetik.T E X T a n n a n o r b E r g

T

Hitta vägen ut ur etiska dilemman

– Hur lojal ska jag vara med rollen som chef om jag inte får tillräckligt med resur-ser för att verksam-heten ska fungera? Vissa personer klarar av att sänka kvaliteten, medan andra inte gör

det. Det kan hända att man till slut helt distanserar sig känslomässigt och riskerar att bli för hårdhänt. Det är inte bra, säger Tomas Brytting.

StÄll kraV på leDnIngen

Du kan också hamna i ett läge där du måste säga upp personal som du skulle vilja ha kvar. Du kan ofta inte påverka om personen ska sägas upp eller inte. Däremot ansvarar du som chef för hur det görs. Man måste behandla personen på ett värdigt sätt, ge verktyg för att för-stå varför det sker och någon typ av val

så att personen känner att hen fortfaran-de kan påverka sitt liv.

– Och för att kunna göra det behöver du ställa krav på ledningen att få se deras argument och beräkningar. Så att du själv förstår, säger Tomas Brytting.

”VIll Jag Se Det på teVe?”

Ett annat dilemma är då pressen på lön-samhet i ett projekt riskerar att ställas mot dess vetenskapliga resultat. Här finns en lång rad frågor att ställa sig om till exem-pel ansvar, rättigheter, skyldigheter och etiska värden, men Tomas Brytting tycker att de kan kokas ned till tre frågor:

– Man kan ju också bli utsatt för fres-telser, att upptäcka en ”olåst kakburk” som

1. Är det lagligt?

2. Känns det bra?

3. Vill jag se det på teve?

Tomas Brytting.

k a r r i ä r

47n at U r V e ta r en r 6 2 0 1 4

Det är viktigt att behålla sin

inkänningsförmåga

ingen tittar i. Här måste det finnas tydliga regler för vad man får och inte får göra, till exempel när det gäller representation. Det-samma gäller kontrollsystem för att fånga upp konstigheter, säger Tomas Brytting.

tVå DIken att BalanSera mellan

Han tycker att man ska komma ihåg att chefsfunktionen är en roll. Ibland kan den byråkratiska tydligheten kring an-svarsområdet vara en hjälp. Det finns ofta formaliserade sätt att ta tag i svåra frågor, som missbruk, diskriminering och mobbning.

– Det finns två diken att balansera mellan som chef: att vara en helt okänslig paragrafryttare eller att hamna i ohäm-mad sympati och våndas med persona-len, säger Tomas Brytting.

Han menar att det är viktigt att man alltid behåller sin inkänningsförmåga, men samtidigt skiljer på sak och person och håller lite professionell distans. #

Nästa siDa: Läs toMas BryttiNgs försLag pÅ HUr MaN kaN koMMa Ur Ett LÅst LägE.

Vad tycker Naturvetarna?

Elisabet Engdahl Linder arbetar med rådgivning till chefsmedlemmar i Natur-vetarna.

– chefer står ibland inför etiska och även moraliska di-lemman, där de ska fatta beslut i svåra situationer. Det är då särskilt viktigt att ha en egen stark värdegrund att stå på, för att kunna fatta bra och genom-tänkta beslut, säger hon.

Hon rekommenderar därför chefer att som en del i sitt an-ställningsavtal ha tillgång till en mentor, en coach eller ett chefsnätverk att bolla fråge-ställningar med.

Håll balansen mellan att vara en paragraf-ryttare och att hamna i ohämmad sympati.

n at U r V e ta r e48

k a r r i ä r

Hur får jag lönesättningen att fungera?

att sätta individuell lön är en utmaning för många chefer. Det är betydligt lättare att fördela ett begränsat löneutrymme jämnt bland arbetstagarna eller att dela ut en i förväg fastställd procent. Men erfa-

elISaBet

engDaHl lInDer

ombudsman för chefer på Naturvetarna

renhet visar att verksamheter utvecklas om arbetsgivaren kan premiera goda arbetsinsatser. De flesta arbetstagare uppskattar individuell lönesättning för att de:•Vill bli sedda på arbetsplatsen som

individer.•får en utvärdering av eget arbete.

individuell lön bygger på:

1. att du som chef har identifierat vad som är goda prestationer, i grupp och individuellt på arbetsplatsen.

2. att du sätter dig in i medarbetarnas arbete.

3. att prestationer som identifierats som ”goda arbetsinsatser” kommunice-ras med medarbetarna som individuella mål för var och en. om du tillsammans

med medarbetarna får en samsyn om lö-nesättning, är det betydligt lättare att sät-ta individuell lön, som en återkommande utvecklingsprocess för varje anställd.

för att individuell lönesättning skall fung-era optimalt är utmaningen att kunna an-vända löneinstrumentet som morot för att stimulera medarbetarna att göra topprestationer. En förutsätt-ning är att löneutrymmet inte är alltför litet.

n r 6 2 0 1 4

c h e f s f r å g a n

Hur kan man komma ur ett låst läge?

Jag vill belöna goda prestationer och öka lönespridningen bland mina medar-betare. Men det är lättare sagt än gjort. Hur kan jag använda lönesamtal för att uppnå mina mål?

Lästips

Ta fram en tydligare värde-grund, som ledningen står bak-om, så att det inte råder någon osäkerhet om vad som är viktigt i arbetet.

Att förändra sin egen mentala bild genom att inte tänka: ”ska jag behöva vara ansvarig för det här idiotiska beslutet?” utan: ”ok, nu tar vi ett tag och försöker göra något bra.”

Kan man få mer tid på sig för ett projekt?

1.

3.

2.Att få ett tydligt tidsbestämt mål, som gör att man ser ett slut.

Finns det någon möjlighet att minska kraven och anpassa verksamheten till de resurser som finns? Det är trots allt vad chefsrollen innebär.

4.

5.

Chefsarbetets etik: tomas Brytting (red), sNs förlag, 2012.

Företagsetik: tomas Brytting, Liber, 2005.

Om etiska dilemman: saco chefsråds lista med råd till chefer som ställs inför etiska dilemman i yrkes-rollen. www.saco.se/etikrad

Tomas Bryttings förslag:

k a r r i ä r

49N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

k a r r i ä r

Gästkrönika

Sverigedemokraternas fram-gång i valet visar att det är tid för eftertanke och omtag. Efter kalldu-schen som det politiska etablisse-manget fick är det dags att ta miss-nöjet i väljarkåren på allvar. inte minst i integrationspolitiken.

Först vill jag slå fast att saco är för en generös flyktingpolitik. sverige ska fortsätta att ta emot de som flyr för sitt liv från krig och förföljelse. Men vi måste ta emot dem som kommer hit på ett bättre sätt. Lika viktigt är att avtalade löner och arbetsrättsliga reg-ler på den svenska arbetsmarknaden respekteras. offentliga upphandlingar måste ställa krav på kollektivavtal el-ler motsvarande. Den som känner sig utkonkurrerad genom lönekonkurrens och blir missnöjd kan lockas att vända sig till främlingsfientliga politiker.

De etablerade partierna har un-der lång tid nedprioriterat och under-skattat vikten av en fungerande inte-grationspolitik. Men även arbetsgivar-na måste ta sitt ansvar och öppna upp och förbättra sina rekryteringsproces-ser så att de anställer personer med rätt kompetens oavsett efternamn och hudfärg.

Saco har under flera år påtalat hur vik-tig det är att korta tiden från invandrade akademiker till ett kvalificerat jobb. Det är utomordentligt viktigt för sveriges fortsat-ta välstånd. Ungefär en femtedel av sveri-ges akademiker är utlandsfödda. De är en stor, växande grupp som allt för ofta har ett jobb där deras kunskap och erfarenhet inte tas tillvara. saco har också visat att det är samhällsekonomiskt lönsamt med kompletterande utbildningar för utländska akademiker.

I själva verket verkar utvecklingen gå åt fel håll. De som flyr för sina liv till sverige hamnar idag ofta i en oö-verblickbar räcka av projekt och för-söksverksamheter. De måste själva leta upp alla olika åtgärder; språkut-bildningar ofta i form av tillfälliga, re-gionala projekt som går under olika namn och som upphör när pengarna från EU:s sociala fond tagit slut.

Saco har under långt tid hävdat att det är dags att upphöra med pro-jekten och etablera en fast organisa-tion byggd på de goda exempel som faktiskt finns. Det måste vara en av de allra viktigaste uppgifterna för den nya regeringen med hjälp av ansvars-fulla partier i riksdagen. Här krävs en långsiktig uppgörelse över blockgrän-sen.

Sverige behöver invandring och saco förväntar sig nu att integrations-frågorna prioriteras upp och blir en central del av såväl arbetsmarknads- som utbildningspolitiken. Den nya regeringen måste skippa projekten och ta ett rejält grepp med ordentliga resurser och välutbildad personal. al-ternativet är att de främlingsfientliga krafterna växer sig ännu starkare.

Göran Arrius, ordförande Saco

Var femte akademiker i Sverige är utlandsfödd.

Korta vägen till kvalif icerat jobb

n at U r V e ta r e50 n r 6 2 0 1 4

Bodil Englund är inne på sin tredje praktikvecka av tio. På FN:s klimatkon-vention i Bonn ska hon bland annat borra sig ner i data om länders klima-tanpassningar.

– Det är häftigt och spännande att vara bland kompetenta och engagerade män-niskor från hela världen. Stämningen är positiv och det finns en vilja att göra skill-nad, säger den snart nybakade klimatstra-tegen.

Hon är knuten till avdelningen för kli-matanpassning, som stöttar länder att ta fram nationella anpassningsplaner.

– Tanken är i första hand att ge stöd till utvecklingsländer, som ofta drabbas hår-dare av klimatförändringar. Just nu håller avdelningen på att bygga upp en webb-plats för att samla kunskap och erfarenhe-ter om klimatanpassning på ett ställe. Mitt uppdrag är bland annat att ta fram infor-mation till webben.

lÄtt att gå VIlSe

FN:s klimatkommission är ett av alla FN-råd, som erbjuder praktik och jobb för svenska akademiker, varav många är

naturvetare. Men det är lätt att gå vilse bland alla förkortningar.

Klimatkonventionen heter UNFCCC och står för United Nations Framework Convention on Climate Change. I den tidigare huvudstaden i Västtyskland finns bland annat Secretariat of the Uni-ted Nations Convention to Combat De-sertification.

Hur hittade du UNFCCC?– Den ligger rätt nära till hands efter-

som jag snart har en master i tillämpad klimatstrategi. Jag fick informationen av en äldre kursare som föreläste för oss på utbildningen. Jag gick ut på webben och anmälde intresse. Sedan hörde de av sig.

Då var praktikplatsen din?– Nej, inte riktigt. Jag blev intervjuad

över telefon och tänkte att det skulle vara roligt att få praktikplatsen. Förväntning-arna infriades. Jättekul att vara här.

en Bra merIt

Praktiken kan hon tillgodoräkna sig i examen och är en bra merit. Efter-som praktiken ingår i utbildningen och motsvarar 15 poäng får hon studie-

har du tänkt på möjligheten att praktisera utomlands? Det finns många fn-organ, som erbjuder både praktikplatser och jobb. Bodil englund trivs i den internationella miljön i Bonn. t e x t l a r S - e r I k l I l J e B Ä C k

S T U D E N T

Bodil hittade sin drömpraktik i Bonn

medel från CSN. Dessutom har hon ett resestipendium från Sida på 20 000 kro-nor, som täcker kostnader för resa och boende.

Hon bor i studentkorridor och slapp stå i kö eftersom det finns öronmärkta rum för utländska gäster.

Bara klimatkonventionen har runt 500 anställda, bland annat två andra svenska praktikanter och flera som har anställning.

På hennes avdelning finns ytterligare två praktikanter, den ena från Israel och den andra från Burkina Faso. De flesta som jobbar här har eget rum, men prakti-kanterna delar som regel rum med en an-nan praktikant.

– Nu avser UNFCCC att ta in fler prak-tikanter, vilket behövs inför klimatmötet

DET ÄR HÄFTiGT oCH SpÄNNANDE ATT VARA BLAND KoMpETENTA oCH ENGAGERADE MÄNNiSKoR FRåN HELA VÄRLDEN

51n at U r V e ta r en r 6 2 0 1 4

Att praktisera inom FN är en bra merit. Det finns stipendier att söka.

VIll Du ockSå praktISEra I FN?

i Lima i december, som är något av ett förmöte inför det stora klimatmötet i Paris 2015.

anpaSSnIng gÄller

Vid sidan av att pressa ner utsläppen av växthusgaser handlar det om att an-passa sig till ett varmare klimat.

– Många länder har redan börjat klimatanpassningen. Förhoppningen

är att det ska ske långsik-tigt och att länderna tar vara på varandras erfarenheter och kun-skaper.

Ditt tips till andra som vill praktisera utomlands?

– Tveka inte att söka. Gå in på web-ben och gå igenom listan på lediga praktikplatser, och för all del också

jobb. Även om nivån är hög så ska man inte ha överdriven respekt. Som prakti-kant är jag i första hand här för att lära.

Vilket är arbetsspråket?– Det är engelska som gäller på jobbet. Är själva staden Bonn värd ett besök?– Ja, absolut. Men den känns större

än sina 300 000 invånare. Bonn är en av Tysklands äldsta städer och ligger fint på båda sidor om floden Rhen. #

Aktuell: praktiserar på fN:s klimatkonvention i Bonn.

Utbildning: Masterprogrammet i tillämpad klimatstrategi vid Lunds universitet.

ålder: 27 år.

Gör en ledig dag: Umgås gär-na med vänner. En löprunda blir det garanterat för jag älskar att springa.

Bäst med Bonn: är en mysig

stad med spännande människor.

Framtidsplan: Vill helst jobba med klimatanpassningar. Jag är öppen för att jobba utomlands.

FN är så mycket mer än New york. sök dig till fN:s organ, program och organi-sationer. praktiken pågår oftast mellan två till sex månader.

pågående studier på lägst magisternivå är som regel ett krav. Likaså goda språk-kunskaper i engelska och/eller franska.

Ersättning utgår normalt inte utan det gäller att försöka få stipendium, från till exempel sida.

Skulle du inte hitta någon praktikmöjlig-het inom fN, sök andra alternativ. Ett tips är internationella programkontoret, som har information om praktik och stipendier.

Läs mer på www.fn.se

Bodil Englund

Tipsar andra om att söka FN-praktik.

k a r r i ä r

N AT U R V E TA R E52 N R 6 2 0 1 4

S PA N A R I N

Vinnare i förra numrets utlottning av Lars Lerins Naturlära är: Eira Ahlgren i Tomelilla

Vinnare!

Vad är det som gör oss till människor? Pe-ter Sylvan resonerar i sin bok Människans natur om allt från evolutionen och vårt släktskap med andra djur, till dagens klimat- och hållbarhetsfrågor.

Han hämtar stöd för sina resonemang hos olika fors-kare och i vetenskapliga pu-blikationer. Och presenterar

Vakna med ljusetEtt av de senaste tilläggen är att

koppla ihop väckarklockan med en app som håller koll på din sömncykel så att gryningen kommer när du sover som lättast.

Flera av klockorna sägs också kun-na fungera som ljusterapilampa under de mörka årstiderna. Och på några klockor går det att simulera solned-gången. För att också somna gott. AN

Tycker du att det är svårt att vakna till en mörk morgon? Sedan flera år finns väckarklockor med så kallad gryningssi-mulator. Den tonar gradvis upp ljuset, så att kroppens sömnhormoner ska hamna på rätt nivå när det är dags att gå upp.

Och i stället för en skrällig ringsignal kan du välja på allt från galande tuppar, vågskvalp, fågelkvitter, regnskogsgrodor och hummande munkar.

Lustfylld mat för sjuka barnAtt baka och laga mat tillsammans gillar de flesta. Nu har en bok tagits fram som vänder sig till svårt sjuka barn. Här hittar man recept på allt från muffins till fruktspett. Tanken är att barnen själva ska vara med och skapa. Lika vik-tigt för att måltiden ska bli lustfylld är att den serveras i en trevlig miljö.

Med pengar från Allmänna arvsfonden kunde boken Lustfyllda måltider för svårt sjuka barn

ges ut. Det är dietisterna Inger Öhlund och Lisbeth Nordström som tillsammans med gastrono-merna Ulrica Johansson, också dietist, och Susanne Jonsson, som står bakom boken.

Varje år insjuknar runt 300 barn i cancer. Den tuffa behand-lingen gör att många minskar i vikt och riskerar undernäring när de ska växa. Här är boken som kan vända den trenden. LEL

3 b o k t i p s

Om vår hjälpsamma natur

Räddar hotade djurarterDet är svårt att inte bli förtjust i en bok som har den buttra pallaskatten på omslaget. Och bilderna inne i boken är en stor behållning: vackra kattdjur, gåt-fulla ugglor, fina grisar, vildhästar och en uppblåst groda.

Med näbbar och klor ges ut till stif-telsen Nordens arks 25-årsjubileum och handlar om arbetet med att bygga upp och driva en park för att hjälpa ho-

på det sättet forskningsrön på ett relativt lätt och underhållande vis.

Han hinner täcka in många stora frågor i boken. En återkommande slut-sats är att vi har utvecklat vår hjälpsamhet för att den ger för-delar till vår art. När vi hjälper till får vi vara med i gruppen och dessutom mår vi bra av att hjälpa varandra. AN

Ny chans att vinna

tade djur-arter. Det är Lena M Lindéns per-sonliga be-rättelse om engagemang, med- och motgångar, som också blir till parkens historia. In-sprängt i berättelsen och i bildtexterna finns fakta om djuren – vilken deras naturliga miljö är och varför de är ho-tade.

Vill du ha chans att vinna boken? Se högre upp på denna sida. AN

Vi lottar ut ett exemplar av boken ”Med näbbar och klor”. Skicka se-nast 24 november namn och adress till [email protected] eller Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Ange ”Tävling Nordens ark” i ämnesraden eller på brevet.

53N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

När träden tar över

I vår värld är det människan som styr över naturen. Trädgårdar och parker tuk-tas för att behaga oss.

I Finn Cederbergs novell Saltus vän-der han på steken och skapar något nytt och spännande. I hans postapokalyps har mossor, rötter och träd tagit över staden. Människan för en ojämn kamp mot sko-gen som med hjälp av modifierat gödsel bokstavligen växer så det knakar.

– Tidigare har jag bara publicerat tex-ter på min blogg. När jag blev erbjuden att delta i en zombieantologi tackade jag såklart ja. Efter det ville bokförlaget Epok att jag skulle skriva mer.

EN Vägg AV skog

Men istället för att välja istid eller an-nan katastrof som drabbar mänsklig- heten byggde han upp en vägg av skog. En parallell kan möjligen vara det som händer i Tjernobyl efter att kärnkrafts-olyckan tömde staden på folk. Där spränger örterna asfalten och träden växer in i husen.

Novellen Saltus finns både som e-bok och på papper hos alla nätbokhandlare men också på Epok förlags hemsida.

Och nu är en fortsättning på gång som ska ges ut hösten 2015.

– Nu skriver jag på en längre berät-telse med samma tema. Den kommer att heta Järnskogen och utspelar sig främst i Stockholm som kapslas in av en skog. Det ska bli spännande att få visa upp

hela min skogsvärld i en längre bok.Han berättar att befolkningen flyr

till Gotland, och Stockholm byggs in bakom murar, där en kejsare som dyr-kar träd härskar.

NATURVETENskApligA UTmANiNgAR

Skogsmästaren Finn Cederberg gillar att bygga upp fiktiva världar, men han tycker att det måste finnas en bärande idé. Storyn har han redan klar i huvu-det. Men det finns naturvetenskapliga utmaningar.

– I verkligenheten gör naturen inga språng, mer än marginella. Här gör den stora hopp som kan beskrivas som övernaturliga. Det gränsar till science fiction, men det får inte avvika för mycket från naturvetenskapen.

Han tillåter sig dock en viss konst-närlig frihet.

När har du tid att skriva?– Tidiga morgnar och under lun-

chen. Jobb och familj tar all övrig tid. Åtminstone tillfälligt har jag lagt löpar-dojorna på hyllan för att hinna skriva.

Till vardags hittar vi Finn Cederberg på Nacka kommun, där han förvaltar naturreservat. Många av dem är stads-nära och besöks av mycket folk.

– En stor del av jobbet handlar om att ha dialog med medborgarna. Jag har haft många jobb, bland annat som ra-diojournalist, och har social förmåga och kan ta folk.

Där knyts den röda tråden ihop. Steget från radio till att bli författare är inte så långt. Utan skötsel växer naturreserva-ten igen och skulle teoretiskt kunna ta över civilisationen, i alla fall på väldigt lång sikt. LEL

Tänk dig att skogen intar stockholm och kapslar in huvudstaden. Det växer så det knakar utan chans för sekatörer och motorsågar. om den fantasin har Finn Cederberg skrivit en novell, och nu är en bok på gång.

F I N N C E D E R B E R g

Aktuell: Författare till novellen Saltus, på Epok förlag. Hösten 2015 ger han ut bo-ken Järnskogen.

Yrke: Skogs-mästare som sköter naturreservat i Nacka kommun.

Har jobbat: Som radiojournalist men också som takskottare, vårdbiträde och klättrande trädfällare.

Familj: Fru och dotter.

Läser nu: The ocean at the end of the lane av Neil gaiman.

OVäNTAD HäN D E LS E

Fiktiv berättelse.

N AT U R V E TA R E54 N R 6 2 0 1 4

k A l E N D E R

LäS M E R På: www.naturvetarna.se/kalender Där uppdaterar vi fortlöpande med nya aktiviteter.

Mer information och anmälan på www.naturvetarna.se

O K TO B E R

23 stockholm – Release av Arbetsmarknadsrapporten

24 Jönköping – Chefsfredag

31 sök stipendium – Axel Adlers fond (för dig som är agronom)

31 Uppsala – Agronomuppropets fokusdag

N O V E M B E R

5 Lund – Science Skills karriär-mässa

5-6 stockholm – Facklig grund-kurs statlig sektor

6 stockholm – Miljörättsdagen 2014

7 Gävle – Chefsfredag

8-9 stockholm – Studentrådets rådslag

10-14 Vaxholm – UgL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap

11 Uppsala – Akademikerkompetens

11 Uppsala – After work: I huvudet på en rekryterare

11 Göteborg – Få ordning på din ITP

12 Ultuna – Näringslivsdagen

12 stockholm – CHASE career fair

12 stockholm – Ny som chef

12 stockholm – Konferens: Forskning för framtiden

mingel Du som är chefsmedlem kan nu delta i ett spännande fredagsmingel med nät-verkande, seminarium och tilltugg. Chefsfreda-garna anordnas av Svensk Chefsförening och Insight Consulting. www.naturvetarna.se/chefsfredag.

boka in Chefsfredagarna

Datum med rosa färg är kurser specifikt för förtroendevalda.

13 stockholm – Inspirationsdag företagare

14 Lund – Leadership Friday

14 Göteborg – Chefsfredag

19 Malmö – After work: I huvudet på en rekryterare

20 Göteborg – Akademikerkompetens

20 stockholm – Ny som chef

21 stockholm – Fackligt ledarskap

21 Göteborg – Leadership Friday

24 stockholm – After work: I huvudet på en rekryterare

25 stockholm – Forskar grand Prix- final

27 stockholm – Fackligt ledarskap

28 stockholm – Chefsfredag

D E C E M B E R

5 Umeå – Chefsfredag

9 sundsvall – Akademikerkompetens

2 015

22/1 stockholm – Utbildning löne- processen (anmälan senast 9/11)

2-6/2 Vaxholm – UgL: Utbildning i ledarskap & medarbetarskap (anmälan senast 16/11)

18-19/2 stockholm – Facklig grund-kurs statlig sektor (anmälan senast 30/11)

10/3 stockholm – Utbildning i förhandling (anmälan senast 7/12)

Vässar dig Hur gör du när du närmar dig ett rekryteringsföretag? Välkommen till höstens After work - I huvudet på en rekryterare. Kom och träffa naturvetare och rekryteringsföretaget Dfind Science & Engineering som inspirerar och tipsar. Information och anmälan: www.naturvetarna.se/karriar

i huvudet på en rekryterare

konferens Hur ser framtidens forsknings-politiska agenda ut? Här samlas aktörer i ut-bildnings- och forskningssverige samt politiker och tjänstemän i regering och opposition. Kon-ferensen anordnas av Vetenskap & Allmän-het, Sveriges unga akademi och Naturvetarna. www.naturvetarna.se/fofram2014.

Forskning för framtiden

Utbildning Alla vårens kurser finner du nu under www.naturvetarna.se/fortroendevald.

Är du förtroendevald?

55N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Fåglarna kvittrar och grodorna kväker i bananplantagerna i Saman, Peru. I alla fall i de som det kooperativa finansbolaget Oikocredit investerar i.

Där är det fairtrade som gäller, en pro-duktion som tar socialt och miljömässigt ansvar. Kemikalier är bannlysta och vinster går till att utveckla landsbygden.

Reymundo Villarreal Purizaca, ordföran-de för odlarföreningen Appbosa, är i Stock-holm för att möta media och investerare, däribland Naturvetarna.

– För oss är det viktigt att våra place-ringar gör nytta i allt från rättvisemärkta banan- och kaffeplantager till förnybar en-ergi och vattenrening, säger Andreas Eng-lund, andre vice ordförande för Naturve-tarna och ansvarig för förbundets etiska placeringar.

SäkER AVkASTNiNg

Han tycker att avkastningen på två pro-cent är rimlig sett till den nytta pengarna gör och att det är en säker placering. Inom några år är planen att fem procent av Na-turvetarnas kapital ska placeras i etiska fonder.

Reymundo Villareal Purizaca intygar att investeringarna gör nytta. Räntan för odlar-na uppgår till 6-8 procent, att jämföra med den ränta på runt 11 procent som lokala banker i Peru erbjuder.

– Det har gett oss möjlighet att investera i modern teknik som linbanor och bevatt-

Naturvetarna placerar en del av sitt kapital i etiska projekt, bland annat rättvisemärkta banan- odlingar i Peru. En av odlarna besökte Stockholm i september.

ningssystem, säger han. Linbanorna sparar arbetarnas ryggar och skyddar bananerna från stötar.

Reymundo Villa real Purizaca berättar att 90 procent av bananerna går på export, en stor del till Europa. Ica och Ekolådan er-bjuder de bananerna.

SkAPAR jobb

Rättvisemärkta odlare får runt 50 procent högre pris än de konventionella. Å andra sidan är skördarna 30 procent lägre och risken är högre. Just nu härjar en besvärlig insekt som man bekämpar mekaniskt med varierande framgång.

– Vi gödslar med organiska gödselme-del och krossad natursten. Bladen kom-posteras och återförs till jorden.

Oikocredits investeringar skapar jobb. Odlarföreningen har 460 medlemmar, va-rav de flesta är familjeföretag, som brukar mellan 0,25 och en hektar. Några är större och har anställd arbetskraft, som har rätt att organisera sig i fackföreningar.

Själva odlarföreningen sysselsätter mer än 200 personer, de flesta i packeriet.

Men varför har personalen ansikts-skydd?

– De skyddar sig mot citronsyra, som sprutas på den yta där bananerna knop-

pas av. Det är ett godkänt medel för den ekologiska odlingen, sä-ger Reymundo Villa real Puri-zaca. LEL

Naturvetarna är det första fack-förbund som placerar pengar där.

Övriga placerare är bland an-dra biståndsorganisationer, kyrkan, Swedwatch och privatpersoner.

Finanskooperativet har sitt hu-vudkontor i Holland och lokalkontor i 32 länder, däribland Sverige.

5,4 miljarder kronor är utlånade till projekt inom jordbruk, förnybar energi och mikrofinans till småen-treprenörer. 81 procent av dem är kvinnor.

Läs mer: www.oikocredit.se

Två procent i avkastning från investeringar som skapar hållbara jobb.

investering i rättvisa bananer

oikocredit investerar i etiska och sociala projekt

N Y T T f r å N N aT u r v e Ta r N a

CENTRALA AVTAL SÄTTER RAMVERKET CENTRALA AVTAL SÄTTER RAMVERKET


N AT U R V E TA R E56 N R 6 2 0 1 4

Så funkar det!Den lön du har är resultatet av

en mängd saker. Här visar vi hur processen går till, från ax till limpa.

GILLALÖN

1. De centrala avtalen anger ramenHär anges ramarna för hur löneprocessen ska fungera. fack och arbetsgivarorganisa-tion kommer överens om bland annat:

» Datum för lönerevision, från när din nya lön ska gälla.» avtalets längd.» Satsningar på kompetensutveckling.» föräldralön.» Pensioner.» Lägsta lönenivåhöjning.

Inom stat och kommun är det löpan-de avtal som gäller, där arbetsgivaror-ganisationen kallar till överläggningar med facket om årets löneutrymme. avtalen är som regel sifferlösa.

Nu ska det centrala avtalet

tillämpas på din arbetsplats. ar-

betsgivaren tar initiativ till dis-

kussion med det lokala facket

(akademikerförening eller mot-

svarande) om ekonomi och an-

nat som kan påverka årets lö-

neutrymme för hela gruppen.

Man kommer också överens

om huruvida avtalet ska följas till

punkt och pricka eller om avsteg

ska göras.

I privat sektor finns det en så

kallad stupstock, som innebär

att om man inte kommer över-

ens lokalt om löner och villkor,

så gäller det centrala avtalet.

När den lokala överläggning-

en är klart är det dags för indi-

viduella lönesamtal.

6. löneenkäten i Din inboxMissa inte att svara på årets löneenkät som kom-mer i din inbox 23 oktober. Ditt svar väger tungt och bi-drar till att du och andra na-turvetare får en lönestatistik som går att lita på.

2 3

6

1

5

2

6

1

52 3

6

1

5

2. FörhanDlingar på jobbet

T e x T L a r s - e r i k L i L j e b ä c k f o T o f r e d r i k s a a r k o p p e L

FÖR FÖRHANDLINGARNA FÖR FÖRHANDLINGARNA

57N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

3. Skarpt läge i löneSamtaletMed den lokala överenskommelsen som grund sker lönesamta-let mellan dig som anställd och lönesättande chef. utgå från förra årets protokoll och utvärdera resultatet. Ditt ansvar, dina prestatio-ner och din kompetens ska vara i fokus och avspeglas i lönekuver-tet. Det utmynnar i ett protokoll som bland annat ska innehålla:

» Din nya lön från och med…» Kompetensutveckling.» resultatmål för kommande år.» eventuellt nya arbetsuppgifter.

4. g ick Det Som Det var tänkt?När alla lönesamtal är avslutade och inrap-porterade sker en utvärdering i dialog mellan arbetsgivare och det lokala facket. Det är ett sätt att kvalitetssäkra processen. Ställ frågor som:

» Har löneprocessen fungerat på det sätt man kom överens om?

» Har avtalet följts med avseende på höjning av lönenivån, kompetensutveckling och annat?

5. löneStatiStik Som viSar vägen

i Naturvetarnas lönestatistik kan du jämföra din lön med

andra som har motsvarande befattning, ansvar och

kompetens. Du får en fingervisning om ditt marknadsvärde,

där lönestatistiken är ett viktigt verktyg i lönesamtalet.

Lönestatistiken behövs också för att kunna jämföra löneni-

våer mellan olika arbetsgivare.

3 41

2

3

4

5

%

41

2

3

4

5

%2 3

6

1

5

N AT U R V E TA R E58 N R 6 2 0 1 4

om Agronomuppropet

varför tar ni det här initiativet?– Det finns ett behov av agronomer på arbetsmarknaden, men det är svårt att locka studenter till utbildningen. Om inget görs finns risken att utbildningen läggs ner. Det gäller särskilt inriktning-arna livsmedel och mark-växt.vet folk vad en agronom gör? – Nej, det är så frustrerande. Men det försöker vi ändra på nu. Tänk om till exempel Johan Rockström och Natur-skyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl gör en så enkel sak som att säga att de är agronomer.vad gör ni konkret? – På vår sida www.agronomuppropet.se

julia Fransson, Maria karlsson och beatrice Ramnerö är eldsjälarna som vill få fler att öppna ögonen för yrket, som ger så många möjligheter.

driver vi bland annat en blogg som uppmärksammar agronomer på olika sätt. Den 31 oktober arrangerar vi vår fokusdag med inspirationsföreläsning-ar och diskussion. Vi vill bidra till yr-kesstolthet och visa att alla kan bidra i det här arbetet. Alla intresserade är välkomna.vad jobbar ni med som agronomer? – Jag är säljare på Ragn-Sells Agro och jobbar med att få avsättning för avlopps-slam, säger Julia Fransson. Maria Karls-son är doktorand vid SLU och forskar på lång hållbarhet för mjölk. Beatrice Ram-nerö har studieuppehåll och är ordföran-de för Ultuna studentkår. LEL

T E X T O C H F O T O l a r s - E r i k l i l j E b ä C k

4 snabba...

Julia Fransson, Maria Karlsson och Beatrice Ramnerö i täten för uppropet.

Spännande naturvetarspel

Här ställs krav på precision.

k l U R i g T Hinderbana, frågesport och dragkamp fick naturvetare på Linköpings universitet att gå igång. Och geniknölarna gnuggades ordentligt när de utan att prata med varandra skulle ställa sig i ordning efter födelsedatum.

Det var i början av terminen som Natur-vetarna bjöd in studenterna till Naturvetar-spelen.

– Ett perfekt sätt att lära känna varandra. Det var också ett bra tillfälle att få berätta om Naturvetarna, och vad det ger att bli medlem redan under studietiden, säger Eli-as Tony, studentkontakt på Naturvetarna. CJ

Vill du att Naturvetarna kommer till ditt universitet och arrangerar Natur-vetarspelen? Kontakta elias Tony: [email protected]

”Ett perfekt sätt att lära

känna varandra!”

59N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Utsläppen har minskat inom i stort sett alla områden. Den största minsk-ningen beror på att vi reser mindre. Framförallt flygresor har annars en stor klimatpåverkan.

Vi tittar också på vår klimatpåver-kan per tusen medlemmar, eftersom kansliets storlek och upplagan av tid-ningen är beroende av antalet med-lemmar. Denna siffra har minskat med 15 procent, och kan fortsätta att


Vi minskar vår klimatpåverkanNaturvetarnas totala klimat-påverkan minskade med 30 ton koldioxidekvivalenter från 2012 till 2013. Det betyder att vi fått bort en sjättedel av ut-släppen från vår verksamhet.

Priset på 25 000 kro-nor får han för sitt hängivna arbete med att förhindra över-gödning av sjöar och kustnära marina eko-system, däribland Öst-ersjön, samt för sin medverkan till utveck-

ling av strategier för att skydda den ma-rina miljön. Det är Geosektionen inom

Daniel Conley, professor vid geologiska institutionen, lunds universitet, har utsetts till Årets geolog 2014 av geosektionen inom Naturvetarna.

Naturvetarna som delar ut priset för sjuttonde gången.

Med studier av sjöar och kustnä-ra ekosystem i bland annat Europa och USA i bagaget har han tilläm-pat de kunskaperna på Östersjön. Han har kämpat emot quick fix-lösningar, som att pumpa ner syre i döda havsbottnar eller att tillsätta kemikalier för att binda fosfor.

Med kunskap om hur de marina systemen fungerar har han stått fast vid sin vetenskapliga övertygelse om att dagens tillstånd för Öst-ersjön har sin källa i människans överutnyttjande av havet. Hans re-cept för att rädda Östersjön är att

minska tillförseln av näringsämnen, som orsakar övergödning.

Daniel Conley är aktiv i den all-männa debatten och påverkar poli-tiker för att få dem att fatta de rätta besluten för Östersjöns framtid. En framgång var att länderna kring Östersjön i oktober 2013 kom över-ens om en aktionsplan för att mins-ka utsläppen av kväve och fosfor från land och atmosfär.

Dessutom är Daniel Conley, med rötter i Florida, en inspiratör för unga forskare som tar stafettpinnen vidare mot målet att göra Östersjön friskare.

Priset delades ut vid en ceremoni i Uppsala den 15 oktober. LEL

årets geolog gör östersjön friskare

Naturvetarnas klimatcertifikat för 2013 visar hur utsläpp av växthusgaser har kompenserats genom trädplantering.

sjunka om vi blir fler medlemmar.– Vi fortsätter att jobba för att hålla

nere vår klimatpåverkan, säger Ulf Ber-gius, biträdande förbundsdirektör på Naturvetarna.

Våra totala utsläpp för 2013 låg på 142 ton koldioxidekvivalenter. Vi klimat-kompenserar detta genom Zeromissions skogsprojekt. I dessa planteras träd i sam-arbete med småbrukare i Moçambique. AN

Mer om Zeromission:www.zeromission.se

Fler certifikat för klimatkompensation:www.naturvetarna.se/klimatkompensering

Daniel Conley.

N AT U R V E TA R E60 N R 6 2 0 1 4

”vi fick mycket positiv feedback från medlemmar”

P R o F i l i N AT U R V E TA R N A

MARTiN liNDSjö

Tidigare fackligt arbete: aktiv sedan 2010, när det blev klart att astra Zenecas anläggning i Lund skulle stängas ner.

Utbildning: Disputerad i oorga-nisk kemi.

Familj: sambo, ett barn.

Senast lästa bok: Jan Gradvalls Nyponbuskar nyponbuskar hela vägen nyponbuskar.

Gör på fritiden: Spelar golf och orienterar. Är ute i naturen med familjen. Läser.

Okänd talang: att hitta bortslagna golfbollar.

”Avdelningen för karriärservice, de har varit generösa med stöd till våra medlemmar.”

Bra med Naturvetarna!

i våras lade Pfizer flera bud på Astra Zeneca. Martin lindsjö är ordförande för akademiker-föreningen i Mölndal med 950 medlemmar.

Hur var stämningen när Pfizer lade sitt bud?– Det var lite av en överraskning när budet kom i april. Jag hade ingen tanke på ett större uppköp. astra Zenecas ledning har inte sett det som en strategi. Det skapade oro förstås och en väldigt nervös stämning rådde. Det är alltid osäkert vad som ska hända och vad det betyder för personer som jobbar här. Ju längre tiden gick, des-to osäkrare kändes det. Det talades från Pifzers sida väldigt lite om vad som skulle hända med den svenska anläggningen om vi köptes upp.

Hur agerade akademikerföreningen?– vi höll oss uppdaterade med vad som på-gick, och försökte bidra till att skapa med-

vetenhet kring hur vi och medlemmarna såg på det hela och tolkade situationen. vi fram-förde åsikter internt och externt samt var ak-tiva i media. I maj fick vi också en inbjudan till näringsdepartementet där vi träffade an-nie Lööf och Göran Hägglund, liksom stats-sekreterarna från finansdepartementet och utbildningsdepartementet. Det är ett tecken på hur viktigt astra Zenecas verksamhet är i Sverige!

Vad tror du händer nu? – Den 26 augusti hade astra Zeneca rätt att återuppta förhandlingar. Det gjordes inte, vilket betyder att styrelsen inte har ändrat åsikt sedan i våras. Pfizer kan komma med ett eget nytt initiativ från 26 november. Det är svårt att spekulera i vad som händer. Det är inte bara Pfizer som är ett hot, utan det kan finnas andra affärer. Man kan inte kon-

stant oroa sig för detta, utan får försöka tro på den framtid som företaget försöker måla upp.

Vilken betydelse har en akademiker-förening i ett sådant här läge? – Det är viktigt att man lyfter fram de an-ställdas synpunkter till företaget och till me-dia. Även om påverkansgraden är liten så blir det en trygghet för de anställda att nå-gon har fört fram det. I samband med han-teringen av Pfizeraffären fick vi mycket po-sitiv feedback från medlemmar, mer än jag någonsin upplevt! Det var tydligt att det gav nytta till medlemmar. CJ

61N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Jägmästare som värnar om kafferasten

M Å N A D E N S N AT U R V E TA R E

saker som Naturvetarna jobbar med nu3

Skogsmatrikel på gångVarför: För att underlätta kontakter inom

skogsnäringen. Den efterfrågade skogsmatrikeln är under pro-

duktion och ges ut av Naturvetarna. Här finns alla jägmästare och skogsmästare i landet listade. Du som är medlem i Naturvetarna och Skogsakademi-kerna kommer att få den hemskickad senare i år. för den som inte är medlem kostar den 600 kronor.

Vill bli part i avtal för djur- sjukvård och djurparker

Varför: För att kunna påverka villkor i kollektivavtal och företräda våra medlemmar inom området.

Naturvetarna arbetar aktivt för att bli part i Skogs- och lantarbetsgivareförbundets, SLa:s, tjänstemannaavtal för djursjukvård och djurparker. Inom den branschen har vi 200 medlemmar som bland annat är djursjukskötare och biomedicinska analytiker.

vi kan i dag förhandla för dem med stöd av MBL och i individfrågor. Men för att kunna påverka villkoren i kollektivavtalet krävs en partsställning.

bättre arbetsmiljö med nya föreskrifter

Varför: Remiss från arbetsmiljöverket: före-skrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö.

Tanken är att föreskrifterna ska fungera som stöd för arbetsgivarna i frågor om arbetsmiljö. Det handlar om att förebygga ohälsa, bland annat ge-nom att skapa mål och mening med arbetet, lik-som att se över arbetstider, arbetsbelastning och risker för hot och våld.

Naturvetarna välkomnar förslaget, men vill se skarpare skrivningar för att det ska vara till hjälp för våra medlemmar som är utsatta för hot och våld i sin yrkesutövning, eller som drabbas av psykosociala sjukdomar.

Senast den 5 december ska Naturvetarna lämna sitt remissvar.

>

>

>

marianne eriksson är kommunika-tionsansvarig på LRF Skogsägarna som är en branschorganisation för skogs-ägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna. To-talt är det cirka 280 000 medlemmar.

– Mitt arbete är kommunikation så-väl inom LRF och föreningarna som utåt med omvärlden. De senaste åren har det varit en stor medial debatt om skogsbruket.

Marianne är både jägmästare och yrkeslärare. Hon har ägnat större de-len av sitt yrkesliv åt skoglig utbild-ning, rådgivning och information.

– Jag bytte från 16-åringar till 60-åringar när jag gick från jobbet som lärare på skogsbruksskola (nuva-rande naturbruksgymnasierna, reds. anm.) och började arbeta med utbild-ning för skogsägare, skrattar hon.

Det är lätt att tro att jägmästare arbetar med skog, virke, kubikmeter och plantor.

– Det är bullshit! Vi jobbar med människor, de som äger och sköter, och tycker till om skogen. Får vi inte den mänskliga kommunikationen att fungera så fungerar inget annat heller.

Marianne har varit chef i många år. Att arbetslaget fungerar bra är viktigt. Det spelar ingen roll hur duktig den enskilda individen är, om inte laget som helhet fungerar.

– Kafferasterna är viktiga! Pauserna har en social och smörjande funktion för laget. Ett tillfälle att se varandra och utbyta idéer och erfarenheter. Ofta löser man arbetsrelaterade frå-gor där.

Vad är din drivkraft?– Jag tror stenhårt på skogens bety-

delse för att hela landet ska leva. Den kan utgöra en grund för sysselsättning nästan överallt.

På www.naturvetarna.se/Manadens-naturvetare kan du läsa hela intervjun. CJ

Marianne Eriksson sprider kunskap om skog till all-mänhet, politiker och andra makthavare. Hon är också en glädjespridare på jobbet.

Tipsa oss! Känner du någon som borde bli månadens naturvetare? Tipsa oss på redaktionen, så kan denne få en läcker tårta till sin arbets-plats: [email protected]


Motivering:”Utöver sitt stora engagemang för skogen och för jobbet är Mari-anne också en glädjespridare som ser alltid till att fixa sociala aktivi-teter för oss kollegor”. Det säger Karin vestlund på Lrf Skogsägarna.

N AT U R V E TA R E62 N R 6 2 0 1 4

Vilka försäkringar är rätt för dig?Testa själv på www.akademikerforsakring.se

Som medlem i Naturvetarna får du rabatt på e-tidningen FORSKNINGDu betalar endast 75 kr (inkl moms) för 5 nr/år

50%Innehållet i FORSKNING spänner från grundforskning till innovation. Tidningens redaktionella idé är att presentera framstående svensk forskning inom naturvetenskap och teknik som är relevant för samhällets utveckling och människors levnadsvillkor. FORSKNING ger läsaren både djupare kunskap och bredare sammanhang.

Tidningen är alltid tillgänglig i vår app och på webbenDu kan läsa på dator, läsplatta och smartphone

INFO klicka på ”Prenumerera” i menyn på tidningens webb-plats www.forskning.com och läs under ”Privata prenumerationer” !

TIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKERFORSKNINGTIDNINGEN FÖR FORSKARE, NATURVETARE OCH TEKNIKER

63N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

Serviceförvaltningen söker

DietistMåltidsförsörjningVill du vara med och utveckla och förbättra måltidsförsörjningen? Vi söker nu en dietist till vår avdelning.

Välkommen med din ansökan!

Läs mer på www.gotland.se/ledigajobb

Serviceförvaltningenwww.gotland.se/ledigajobb

Kung Carl XVI Gustav delade ut utmärkelserna vid Skogsnäringsveckans högtidliga invigning 2014. Foto: Johan Ardefors/oneday photography

Nominera pristagare till Greve Carl Bernadottes Skogspris och GuldkvistenGenom Föreningen Skogen uppmärksammar skogsbranschen varjeår personer som gjort värdefulla insatser för de svenska skogarna.

Känner du någon som du tycker borde få pris? Skicka en motive-ring! Den ska ta utgångspunkt i Föreningen Skogens stadgars

riktlinjer för respektive utmärkelse. Motiveringen skickas med post eller e-post senast den 30 novem-ber till Föreningen Skogens kansli: Föreningen Skogen,Box 1159, 111 81 Stockholm, [email protected]ör mer information se www.skogen.se/foreningen/utmarkelser.

Föreningen Skogen • www.skogen.se

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap söker en professor i

husdjurens fysiologiSista ansökningsdag: 17 november 2014Fullständig annons: www.slu.se/lediga-jobb

Nästa nummer kommer ut den 11 decembermed annonsstopp den 24 november.

I nästa nummer av Naturvetare skriver vi om Nobelpriset.


N AT U R V E TA R E64 N R 6 2 0 1 4

T E X T A N N A N O R B E R G f O T O A N D E R S H O L M B E R G

Anders hittar lugnet under ytanEn del vill komma närmare de färgglada fiskarna på korallrevet, andra vill utforska havsdjupet. För Anders Holmberg är dykning ett sätt att koppla av, men också en del i ett naturintresse och en vilja att visa andra människor allt som finns att upptäcka.

Det lyser i Anders Holmbergs ögon och händerna blir till det där stora stimmet av över hundra hammarhajar som jagar små-fisk runtomkring honom.

– Hajarna är otroligt vackra djur och ingen haj är farlig om man behandlar den på rätt sätt. Jag vill att fler ska förstå hur det påverkar ekosystemet om de förvin-ner, säger han.

MöRkT och MysigT

Men hajarna är bara en del av hans dyk-intresse. Den andra delen handlar om något helt annat än stora, hotade rovdjur och de många intryck man kan få i tro-piska vatten.

– Det är överlägset att dyka i svenska vatten. Dykningen här är mitt sätt att slappna av och koppla bort allting. Det är tyst och lugnt, mörkt och mysigt och ing-en kommer åt en. Man kan bara ligga still och titta på en abborre.

kRockET UNdER isEN

Det finns mycket att se under vattnet även på hemmaplan. Anders Holmberg berät-tar om Dalarövraket där kanoner, hand-eldvapen och vinflaskor ligger kvar precis

som när skeppet sjönk på 1600-talet.

– På vintern spelar vi krocket under isen, säger han och illustre-rar hur han står upp och ned och måttar med krocketklubban.

Dykintresset börja-de som ett intresse för naturen. Han ville bli

marinbiolog, men det klaffade inte med ut-bildningen, så han fortsatte på egen hand. Första dyket gjorde han 1981 i sexgradigt vatten på västkusten.

– Det var svinkallt. På den tiden trodde man att torrdräkt var farligt, så jag hade våtdräkt och frös hela tiden.

UTbildAR i dykNiNg

Men han fortsatte och har sett hur dyk-utbildningen har gått från att räkna an-tal teoritimmar och övningar, till att titta på hur man faktiskt klarar av övningarna. Nu utbildar han själv i dykning, både ny-börjare och instruktörer. Hans händer går upp till ansiktet och formar ett cyklop runt ögonen.

– Såhär ser synfältet ut första gången man dyker. Eleverna brukar säga att de inte såg några fiskar alls.

TUNNElsEENdE

Tunnelseendet brukar släppa till andra dyket och Anders vill gärna väcka elever-nas intresse för livet i vattnet och djurens beteende. Han håller till exempel kurser om hur man handskas med och känner igen olika hajarter, och föreläsningskvällar om djurlivet under ytan.

– Jag brukar tänka att det måste fin-nas något som lever på en plats även om det ser ut som om det bara är lera. Och så vill jag ta reda på vad det är man ser, sä-ger han.

bRyTER isEN

Dykningen har även fört med sig kunska-per inom till exempel fotografering, ocea-nografi och vrakens historia.

– Det är väldigt socialt före och efter dyken. Jag tycker också att jag har nytta av dykningen i jobbet när jag träffar män-niskor från hela världen. Om man kan hitta ett gemensamt intresse i dykningen så bryter det isen. #

Anders Holmberg.

65N AT U R V E TA R EN R 6 2 0 1 4

AN DE RS HOLM B E RGyrke: Jobbar med automatiserade system inom mikrobiologi och biokemi.

Utbildning: Civilingenjör i kemiteknik.

Familj: Fru (som driver dykcenter) och vuxen dotter.

Antal dyk: Strax över 2 000 i loggboken och kanske 3 000 inofficiella.

drömdyk: Superströmdyket i Strömsholm i Norge där man är utlämnad åt starka tid-vattenströmmar. Eller Bajkalsjön, världens största sötvattenssjö med ett trettiotal en-demiska arter och otroligt bra sikt.

läser: Alltid. Facklitteratur inom dykning, biokemi och mikrobiologi. Science fiction och skönlitteratur med inre reflektioner.

ogillar: Okunskap som leder till ekolo-giska dumheter.

börja med att gå en grundkurs.

i princip alla med en normal fy-sik kan dyka. Om man har astma bör man få ett okej från en dyk-läkare.

det är bra att ha egen mask, snorkel och fenor, eftersom det

är viktigt att detta passar bra för att inte störa dykupplevelsen.

om du tidigare har dykt i tro-piska vatten och vill börja dyka i Sverige kan du gå en torrdräkts-kurs. Då får du lära sig de vikti-gaste skillnaderna.

kolla upp att det är en seriös utbildare när du ska anmäla dig till en dykkurs. Genom att välja en kurs som ingår i någon av de stora dykorganisationerna, PADI, SSI, CMAS eller NAUI, kan du undvika de mest oseriösa ar-rangörerna.

Tips för den som är intresserad av dykning:

Högt tryckFör varje 10 meter djupare man dyker ökar trycket med en atmosfär.

Eftersom gasers volym har ett direkt samband med trycket behöver man som dykare ta det lugnt både vid ned- och uppstigning.

På 10 meters djup har luften komprime-rats till halva ursprungsvolymen och på 20 meter till en tredjedel. På samma sätt expanderar den luft man har i kroppen när man går upp från djupet.

Vid för snabb uppstigning finns risk för så kallad dykarsjuka, eller tryckfallssjuka, som beror på att kvävebubblor bildas i kroppen när trycket sjunker för snabbt.


N AT U R V E TA R E66 N AT U R V E TA R E66 N R 6 2 0 1 4

NA-KRYSSET

Tävla och vinn!

Skicka in dina lösningar på korsordet. Vi lottar ut datorväskor till vinnarna. Adress: Tidningen Naturvetare, Box 760, 131 24 Nacka. Senast 7 november vill vi ha dina lösningar.

Vinnare av förra numrets korsord är karin Mellström. Den rätta lösningen finns på naturvetarna.se.

I AZER-

BAJD-

ZJAN

RULLAD

ANSJO-

VIS

POST-

LÅDA

MISÄR

ANROPA

HÖGRE

MAKT

FORTFA-

RANDE

TROS

FOTAR-

BETE

SKITIG

LOGI

TIDIG BLOM-

MIG

FLUGA?

SOM

VÅR-

KALVAR

SJÅPIG

TYP

BORG-

RUIN VID

VÄNERN PARI-

SARE

KAN NÅT

STÅ NÅN VON

ESSENNARRA

RÄTT

LÅNG-

SAMT

SÖTE

LUKTA

STRAN-

GULERA

PADDELN

GÖRA

BARON

FÅR

HALS-

BRÄNNA?

TUGGAR

OM SMÅ-

PLANET

NR 1

VISAR

VÄG I

VATTEN

BUSKE

JAKOB-

SON

EXTRA

ARM-

STRONG

VIRUS

HEMLIG

MED

ORDEN

GAPA

VÅNING

PLAN-

PLATS

FÖR NÖD-

LÄGE SORT

BANAL ÄR HAJ

PÅ ATT

HAJA? SKÄGG-

DJUR

ÅT-

HÄVOR BUS

VILL

FRUSEN

PÅ

NÄTET GROGGY

POTATIS-

PRICKAR

KO

GENOM

TAS I

SÄNDER LÅTER

GOTT

KNAT-

TARNA SKALL

EJ LEK-

AS MED

UTI-

FALL-

ATT

NARVA-

BO ADENIN LÄNGD-

MÅTT LEMUR-

KRYSS

2014

Konstruktör: Lena Holmlund

SVÄNG

SATTES

OFTA

MITT I

BYN

UPPTÄCKTS-

RESANDE

FRIDTJOF

DET KAN

GÅ OM

INTE

DEN ÄR

PÅ DURABLA

TAR

TRÖTT

TELE-

FONIST?

FOSFORE-

SCERANDE LJUS

I HAVSYTAN

SYSTEM MED SMÅ,

FRITT SVÄVANDE

PARTIKLAR

SÅ MÅNGA PROCENT AV SVERIGES YTA TÄCKS AV BLÅBÄRSRIS


67N AT U R V E TA R EN R 1 2 0 1 4

8 3 6 7

7 1 4

7 1

3 1 4 2 8

6

8 4

9 4 3

3 7 8 9

6 9

2 5 4 9 1

5 6 8 2 9 3

4 6 9 3 2 5 8

6 7 9 5

9 8 5 1 3 4 7 2

6 2 7 9 5 1 3

5 8 1 6 7 2

1 4 2 5 6

2 7 8 3 5 4 1

ko n tA ktwwww.naturvetarna.se

E - P O S T : [email protected] eller [email protected]

P O S TA D R E S S : Box 760, 131 24 nacka

B E S Ö K S A D R E S S : Planiavägen 13

VÄ X E L : 08–466 24 80måndag–torsdag kl. 08.30–16.30fredag kl. 08.30–15.00 lunchstängt kl. 12.00–13.00

O R D F Ö R A N D E : Ivar de la Cruz, 073–366 24 79

F Ö R B U N D S D I R E K TÖ R : Helena nicklasson, 08–466 24 36

M E D LE M SJ O U R : [email protected] växel 08–466 24 80För frågor kring lön, anställning, inkomstförsäkring med mera.måndag–torsdag kl. 08.30–16.30lunchstängt kl. 12.00–13.00 fredag kl. 13.00–15.00

M E D LE M S S E R V I C E : [email protected] växel 08–466 24 80

K A R R I Ä R S E R V I C E : [email protected], växel 08–466 24 80

C H E F S S E R V I C E : [email protected], 08–466 24 26

A K A D E M I K E R N A S A - K A S S A , A E A : www.aea.se, [email protected] växel 08–412 33 00

I N KO M S T F Ö R S Ä K R I N G E N : www.inkomstforsakring.com/[email protected]–78 20 50

A K A D E M I K E R F Ö R S Ä K R I N G :[email protected] 020–51 10 20

N r 6 2 0 1 4 67N aT u r v e Ta r e

G n u G G A D I n A G e n I k n ö L A r

Su Doku

tAn ke nötte r

Varje våg- och lodrät rad, och varje block, ska innehålla siffrorna 1-9. Varje siffra får finnas med en gång per rad och block.

1) ett badkar kan fyllas med varmvatten på 8 minuter och med kallvatten på 6. Det töms på 4 minuter om man drar ur proppen. Hur lång tid tar det att fylla badkaret om båda kranarna öppnas fullt och proppen är ur?

2) Pelle ska skicka en matta i paket till sin mamma. reglerna säger att paket får vara som mest en meter långa. Pelle rullar ihop mattan så att den blir en 1,4 meter lång rulle, slår in den och skickar iväg den. Hur lyckades han uppfylla regeln om paketets maxlängd utan att vika rullen?

3) Flytta tre tändstickor så att fisken simmar åt andra hållet.

ku r IoSA

Kan man elda upp en diamant?

8 6

4

9

6

5

4 1

7

8

1

Förra numrets sudoku:

5

1

7

9

72

6

Svar: Kuriosa: Ja, vid mycket höga temperaturer. Kvar blir koldioxid. Tankenötter: 1) 24 minuter (Karet hinner fyllas tre gånger med varm-vatten, fyra gånger med kallvatten och töms sex gånger på den tiden). 2) Han la den på diagonalen i ett paket som var 1x1 meter.

7

5

9

Brukar du göra egna tankenötter?

Skicka dem gärna till oss.

Den klurigaste nöten

publicerar vi i nästa nummer

och belönar med en

biobiljett.

3

8

2

3

POSTTIDNING BAvsändare: Naturvetarna, Box 760, 131 24 Nacka

Inloggning: www.naturvetarna.seAnvändarnamn: Ditt medlemsnummer (se din adress här bredvid)Lösenord: De fyra sista siffrorna i ditt personnummer

C H E F

D E lA D i N lö N

Svara på löneenkäten! Ditt svar bidrar till en mer tillförlitlig lönestatistik för naturvetare och din profession. I löneenkäten kan du även svara på frågor om hur väl ditt lönesamtal fungerat samt frågor om arbetsrelaterat hot och våld.

I din inbox 23 oktoberLöneenkäten kan besvaras via din dator eller smartphone, och kommer också finnas i en engelsk version. Har du ingen registrerad e-postadress kan du nå enkäten via Mina sidor. Det är viktigt att du besvarar enkäten även om du ännu inte fått årets lönehöjning.

Lönestatistiken hittar du på Saco Lönesök. I början av 2015 presenterar vi färsk lönestatistik, baserad på årets löneenkät.

Har du inte fått länken till löneenkäten så finns den här: www.naturvetarna.se/loneenkat

GILLALÖN

Tack för att du bidrar till Naturvetarnas lönestatistik!

Documents

Naturvetare 1