Offentliga Affärer nr-6 2008

43www.offentligaaffarer.se | Offentliga Affärer 6 2008 43

it

08-553 44 [email protected] www.dustin.se

Fokusera på affärernaDustin lagerför det mesta av det bästa när det handlar om IT-produkter. Vilägger alltid ett stort engagemang i att hitta en optimerad IT-lösning för digsom kund, både gällande hårdvara och programvarulicenser. Med vårt förmån-liga finansieringsupplägg, våra installations- och konfigurationstjänster samtvåra snabba leveranser, har Dustin idag resurser att bli din enda kontaktyta närdet handlar om IT-produkter.

så ordnar vi resten!

Från: Vad kostar det? Till: Vad får vi för pengarna?

Vi hjälper er med en målstyrning som ger fokus, helhetssyn och styrkraft.

www.ekan.comExperter på styrning i offentlig sektor

ningar i Sverige. Vårt fokus ligger på att leverera effektiva lösningar till organisationer inom offentlig sektor där vår portfölj skapar mervärde för kunden och dess intressenter. Bland våra i dag ungefär 45 kunder inom e-legitimationsområdet finns Stock-holms stad, Järfälla, Nacka och Kalix kommuner, länsstyrelser och lands-ting, Bolagsverket och Vägverket med flera. E-legitimationen används som en komponent i våra kunders e-tjänster. 90 procent av kunderna väljer en driftad tjänst, medan några av de stora aktörerna helst vill sköta driften själva, säger Lars-Ove Lind-vall på Sirius IT.

Sirius, säkra elektroniska avtalSirius IT:s koncept SEA, Säkra Elektroniska Avtal, levereras som en komplett tjänst. Konceptet SEA innebär att ditt företag kan erbjuda dina kunder möjlighet att tryggt

teckna ett säkert och juridiskt bindande avtal direkt på hemsidan. Det kan avse allt ifrån att välja pensionslösning, till att ansöka om ett kreditkort. Helt enkelt alla typer av avtal som kräver elektro-nisk underskrift. Dessutom är Sirius IT även involverad i utveckling av mobila e-legitimationslösningar.

– Sirius IT har även avtal som återförsäljare åt samtliga godkända eID-leverantörer, vilket innebär att certifikatutgivarnas tjänster enligt eID 2008 kan beställas via oss. Det blir enklare för kunden som endast då behöver ha en avtalspart, menar Lars-Ove Lindvall.

Arne Öster och Tina Lundberg

44 Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se44

vårD

Sjukhusets nya PET/CT kamera invigdes fredagen den 17 oktober på Sahlgrenska sjukhuset av sjukhusets styrelseordförande, Kerstin Brunn-ström (s).

En PET/CT-kamera består av två delar, som är hopbyggda till en enhet, nämligen en PET (positron emis-sions tomografi) och en CT (dator-tomografi). Vid PET injicerar man en radioaktivt märkt sockermolekyl. Många cancerceller tar upp mycket socker och man kan med denna teknik påvisa tumöraktivitet. Genom att samtidigt göra en CT kan man lokalisera precis var tumören finns, och man kan fusionera PET och CT bilden till en gemensam bild.

– Denna teknik innebär en säkrare diagnostik, säger Peter Gjertsson, vårdenhetsöverläkare på nuklearmedicin.

Man kan vid vissa cancerformer bättre bedöma, om det finns sprid-ning av en cancer eller inte, snabbare se hur tumören svarar på behandling, och säkrare bedöma om det finns kvarvarande tumör efter avslutad

Ny kamera ger säkrare diagnostikSahlgrenska universitetssjukhuset kan med den nya pet/ct–kameran använda en diagnostisk metod, som ökar kraftigt i användning i världen framför allt inom cancerdiagnostik. Kameran möjliggör säkrare diagnostik.

behandling. – Metoden leder till att fler

patienter kan få rätt behandling från början, och man kan undvika onödiga undersökningar och opera-tioner, tillägger Peter Gjertsson.

– Undersökningarna kan också användas som underlag för strål-behandling, för att bättre bedöma tumörens position och utbredning, säger han.

Kostnaden för kamera och tillhö-rande utrustning var 23,5 miljoner och lokalanpassningen cirka 4 miljoner. •

Nödvändig vård innebär:* Att du inte ska behöva avbryta

din vistelse och återvända till ditt hemland av medicinska skäl.

* Vård som inte kan vänta.* Vård som orsakas av kronisk

sjukdom. Det täcker också provtag-ningar och medicinska kontroller.

Det är din behandlande läkare som avgör vad som är nödvändig vård. Syftet med din resa måste vara ett annat än att söka vård. Om resans syfte är att söka vård, anses vården vara planerad och då gäller inte EU-kortet.

Sjukförsäkringskortet är litet och lätt att ta med. Det heter på engelska ”European Health Insurance Card”.

Vård inom EUför att få rätt till medicinskt nödvändig vård inom eu/eeS och Schweiz behöver du ett euro-peiskt sjukförsäkringskort. Kortet kan beställas från försäkringskassan.

Kortet gäller i tre år och är person-ligt, även barn måste ha ett eget.

Kortet behövs inte om du reser inom NordenVisa upp EU-kortet tillsammans med din ID-handling direkt för vårdgivaren. Du har rätt till vård på samma ekonomiska villkor som andra försäkrade i det land där du söker vård. EU-kortet ger bara rätt till vård hos vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårds-systemet i landet du besöker.

Reglerna om hur du betalar varierar mellan olika länder. I vissa länder betalar du endast en patient-avgift. I andra länder måste du

först betala hela vårdkostnaden och sedan gå till landets motsvarighet till Försäkringskassan för att få ersätt-ning. Kolla upp vad som gäller i det land du ska resa till.

Vad gäller inteEU-kortet täcker inte kostnader vid hemresa, till exempel med ambu-lansflyg. För att få det behöver du en privat reseförsäkring. Ofta ingår denna i en hemförsäkring. Se efter vilka försäkringar du har innan du reser. EU-kortet täcker inte heller privat vård.

Om du tappat eller glömt kortetBefinner du dig i Sverige kan du beställa ett nytt kort från Försäk-ringskassan. Om du inte har med dig EU-kortet på resan kan du kontakta Försäkringskassan som då kan utfärda ett provisoriskt intyg som ger dig samma rättigheter som EU-kortet. Spara annars kvitton från sjukbesöket, eventuellt kan du få ersättning från Försäkringskassan när du kommer hem.

Har du en egen reseförsäkring ger den ofta rätt till ersättning för kost-

nader för vård och eventuell hemresa vid en nödsituation. Vad som gäller för din försäkring står i försäkringens villkor.

Planerad vårdI vissa fall kan du även få planerad vård utomlands, men då gäller inte EU-kortet. Det gäller främst specia-listvård och viss rehabilitering som inte går att få i Sverige och som din läkare bedömt att du behöver. Vården betalas då att ditt landsting. För mer information, kontakta Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, tel 08-737 30 00.

Du kan ha möjlighet till ersätt-ning i efterhand från Försäkrings-kassan, för vårdkostnader du haft i samband med en planerad behand-ling utomlands. Den rätten baseras på EG-fördragets fria rörlighet för tjänster.

Om din läkare bedömer att du behöver vård utomlands kan du även söka om ett förhandstillstånd för planerad vård hos Försäkringskassan innan din resa.

Kontakta Försäkringskassan för mer information.

Källa: Vårdguiden


vårD

Bakgrunden handlar om den förstärkta vårdgaranti till barn- och ungdomspsykiatrin (ett besök ska erbjudas inom högst 30 dagar) som regeringen vill ha. För att klara det behövs en tydlig nivå att vända sig till före barn- och ungdomspsykia-trin.

– Det behövs både ett kraftfullt förebyggande arbete och ett bra utbud av tidiga insatser, inte minst för att inte i onödan sjukdomsför-klara barns och ungas problem. Då kan den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin ges till dem som verkligen behöver det säger Henrik Hammar, ordförande för sjukvårds-delegationen på Sveriges Kommuner och Landsting.

Nu ska Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) välja ut ett antal

Samlat grepp för barn och ungas psykiska hälsaSveriges Kommuner och Landsting har tillsam-mans med regeringen kommit överens om ett omfattande utvecklingsarbete som syftar till att förbättra tillvaron för barn och unga som lider av eller riskerar psykisk ohälsa. till detta får Sveriges Kommuner och Landsting 30,5 miljoner kronor och arbetet ska redovisas i slutet av nästa år.

kommuner och landsting, cirka 8 stycken. Dessa ska vara sinsemellan olika. Därefter ska deltagarna göra ett arbete som ska mynna ut i lokalt anpassade handlingsplaner som utifrån ett patient- och brukarper-spektiv gör det lätt att få tidig hjälp på rätt nivå. Handlingsplanerna ska sedan kunna användas av andra kommuner och landsting.

– I förskola och skola vistas alla barn och det är också där tecknen på psykisk ohälsa hos många barn först blir synlig. Denna arena är en av de viktigaste för olika insatser, säger Henrik Hammar.

Andra viktiga aktörer är exem-pelvis barn- och mödravården, skolhälsovården, primärvård och ungdomshälsan. •

Kunskap att hämta om boende och boendestödmånga kommuner arbetar intensivt med att utveckla boende och boendestöd för människor med psykiska funktionshinder. under 2005-2008 har 170 kommuner på ett eller annat sätt deltagit i ett utvecklingsarbete med att analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas.

Samtliga delrapporter från det så kallade boendeprojektet som drivits med medel från Nationell psykia-trisamordning finns redovisade på Växsjö universitets webbplats.

Här finns studier som bland annat behandlar boendestöd för äldre, boendeformer till personer med psykiska funktionshinder dömda till rättspsykiatrisk vård, samt hjälpmedel i boende. Samman-lagt har boendeprojektet publicerat 24 delstudier inom olika områden.

Boendeprojektet är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialsty-relsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psyk-iska funktionshinder. I uppdraget ingick bland annat att ”analysera hur socialtjänstens boendestöd kan utvecklas”. Boende och boende-stöd för målgruppen är ett relativt outforskat område varför ett brett upplägg valdes.

Förutom projektledaren har drygt 20 olika medarbetare bidragit i utred-ningsarbetet. Personer från RSMH

föreningar, 170 kommuner/privata boende/HVB-hem samt landsting har på ett eller annat sätt deltagit i studierna. En styrgrupp bestående av personer från kansliet för Nationell psykiatrisamordning, Socialstyrelsen samt representanter för brukare och anhöriga har bistått projektledaren med värdefull kunskap och erfa-renhet.

Redovisningen av Boendepro-jektet sker i form av:

a) 24 delrapporter som var och en omfattar en aspekt på boende-området för personer med psykiska funktionshinder.

b) En slutrapport som inkluderar en presentation av projektet, en summering av samtliga delrapporter uppdelad på ett mindre antal gemen-samma teman samt sammanfattande kommentarer.

Samtliga delrapporter och slut-rapporten överlämnas till Social-styrelsens NU! projekt, (Nationellt utvecklingsstöd till verksamheter för människor med psykiska sjukdomar och funktionshinder. •


vårD

Sedan 1987 har Nämndemans-gården i Blentarp, strax utanför Malmö, framgångsrikt behandlat personer med alkohol- och drogbe-roende enligt Minnesotamodellen. Grundsynen är att alkoholism eller drogberoende är obotliga, men behandlingsbara sjukdomar. Genom att under cirka en månad vistas och behandlas med andra som befinner sig i samma situation, skapas goda förutsättningar för den enskilde att ta sig ur beroendet.

800 patienter per år– Vi har cirka 800 patienter, och minst lika många anhöriga varje år. 50 procent av patienterna skickas av arbetsgivare, 27 procent kommer från stat och kommun och 23 procent är privatpersoner som själva söker hjälp, fortsätter Jan Klingspor.

Nämndemansgården Blentarps internatbehandling, vänder sig till den som upptäckt att alkoholen, drogerna eller tabletterna inte längre ger de positiva effekterna som sökts, utan nu möts de negativa. Konse-

kvenserna kan handla om problem med familjen, arbetet, myndigheter, ekonomin, eller problem med hälsan eller känslorna.

Komma tillbaka till ett värdigt liv– Det handlar om att ta bort något som patienten älskar mest, och detta måste fyllas med något annat. Det vi lämnar över är en verktygslåda i form av råd och förslag på hanteringssätt, sedan är det upp till var och en, säger Jan Klingspor.

Teamet vid Nämndegården i Blentarp består av alkohol- och drogterapeuter, läkare, sjuksköterska och psykolog som samarbetar och tar fram ett individuellt behand-lingsprogram för varje patient. En normal grundbehandling sträcker sig under 29 dagar. Därefter fortsätter efterbehandlingen som innebär att patienten, en dag i månaden under 11 månader, vistas på Nämnde-gården i Blentarp eller i Stockholm.

– 60 till 62 procent lever nyktert efter ett år av avslutad behandling.

Framgångsrik behandling

FAKTA

Av de statliga utredningarna som finns idag, är Minnesota behandlingen den mest effektiva behandlingen som erbjuds.

• Cirka 10 procent av de vuxna männen beräknas vara storkonsumenter av alkohol. För kvinnor är uppgifterna mer osäkra, men siffror på 1-6 procent brukar nämnas.

• Under efterkrigstiden ökade den totala årliga alkoholförsäljningen fram till 1976, från 4,1 till 7,7 liter 100-procentig alkohol per invånare från 15 år och uppåt. För 2006 beräknar man den totala konsum-tionen till 9,70 liter ren alkohol per invå-nare 15 år och äldre.

• Vägverket uppger att det dagligen görs 15 000 till 20 000 bilresor med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Av de förare som omkommer i trafiken har cirka 30 procent alkohol i kroppen. Vid singelo-lyckor ligger andelen på 50 procent.

• Mellan 5 000 och 7 000 svenskar dör varje år på grund av sjukdomar eller skador som har samband med alkohol-konsumtion.

• Alkoholkonsumtionen resulterar bland annat i sjukdomar och skador, sociala problem, reducerad produktion och livs-kvalitetsförluster som innebär stora kost-nader för samhället. Hur stora dessa är finns det olika sätt att beräkna och därför kan man hitta siffror av mycket varierande storlek. I en beräkning genomförd av fors-kare vid Stockholms och Lunds universitet uppskattas kostnaderna för år 2002 till 20,3 miljarder kronor. (Källa ”Till vilket pris? Om alkoholens kostnader och hälso-effekter i Sverige 2002”, SoRAD forsk-ningsrapport nr 37, 2006).

Nationalekonomen Anders Johnsson har gjort ett antal beräkningar genom åren. Den senaste kom 2006 och där uppgår kostnaderna till 156 miljarder. För IOGT:s räkning har Johnsson gjort en jämförelse mellan sin egen beräkning och den publi-cerad av SoRAD där han lyfter fram skill-naderna i sättet att räkna.

– vi vet att en halv miljon människor är kemiskt bero-ende i Sverige idag. runt varje person finns cirka fem personer som berörs direkt. Detta innebär att det är 2,5 miljoner människor som är berörda, säger Jan Klingspor vid nämndemansgården i Blentarp där behandling bedrivs enligt minnesotamodellen.

Behandlingstiden varierar, men oftast rör det sig om 30 till 40 dagars behandling. Det handlar om att ha med huvud, hjärta och mage, menar Jan Klingspor.

Varje plats kostar cirka 80 000 kronor för behandling under en månads tid. Genom behandlingen ges möjligheten att komma tillbaka till ett konstruktivt och värdigt liv

där den enskilde inte längre låter alkoholen eller drogerna bestämma.

– Det är oerhört intressant och viktigt, det är en sådan stor glädje för många, men så få som inser att det behövs, menar Jan Klingspor.

Tina Lundberg


vårD

SveafastigheterNorrlandsgatan 15111 43 StockholmTelefon 08-545 075 00www.sveafastigheter.se

Vi söker intressanta fastigheter och samarbeten.Vi på Sveafastigheter vill utöka och bygga ytterligare värden i vårt fastighetsbestånd. Antingen i egen regi, genom samägande eller som kapitalpartner. Vi söker därför kontakt med fastighetsägare i hela Sverige som är intres-serade av en försäljning eller samarbete rörande sina fastigheter för att frigöra kapital eller skapa nya möjligheter på fastighetsnivå.

Sveafastigheter har en mycket god genomförandeförmåga och en fl exibel affärsmodell, vilket ger oss bra förut-sättningar för att göra affärer snabbt och till rätt pris för båda parter. Vi erbjuder också möjlighet till samägande där fastighetsägaren ser utvecklingsmöjligheter, men saknar kapital för att göra de investeringar som krävs. Vi ser gärna att förvaltningen sköts lokalt av de som bäst känner beståndet.

Äger du fastigheter och vill sälja eller utveckla dem, eller är du förvaltare med uppslag om potentiella förvärvsmöj-ligheter? Kontakta Simon de Château eller Christer Andersson på 08-545 075 00.

Privata vårdcentraler är som regel bättre än de offentliga på att ge vård snabbt. Konkurrens är en trolig förklaring, inte att privat i sig är bättre.

– Konkurrens mellan privata och offentliga vårdgivare gör att fler får vård i tid. Det tyder den genomförda studien på. I de flesta landsting ger de privata vårdgivarna i dag vård snabbare än de offentliga. Förhopp-ningsvis innebär konkurrensen också att de offentliga vårdgivarnas till-gänglighet förbättras, säger Anders Morin, ansvarig för välfärdspolitik på Svenskt Näringsliv.

De privata mottagningarna i Jönköpings län är bäst i landet på att erbjuda vård inom sju dagar (99 procent av patienterna). Sämst är de

offentliga mottagningarna i Väster-norrland (81 procent). De landsting där flest patienter totalt sett får vård i tid är Halland, Blekinge och Stock-holm.

Rapporten granskar också patien-ternas upplevda kvalitet i vården, genom att mäta anmälningar som patienter gjort till hälso- och sjuk-vårdens ansvarsnämnd, HSAN. I 18 av 20 landsting har fler anmälningar riktats mot de offentliga mottagning-arna än mot de privata, i förhållande till antal besök.

– En mångfald av vårdgi-vare förbättrar svensk sjukvård, i synnerhet när medborgarna själva genom vårdval får välja vilken leve-rantör de vill gå till. Intresset för vårdvalsmodeller har ökat i takt med

att fler upptäcker vilka fördelar det innebär för patienterna, säger Cecilia Daun Wennborg, vd Carema.

Hittills har tre landsting infört vårdval i primärvården (Halland, Västmanland och Stockholm). Utöver dessa ligger ytterligare sex i startgroparna (Östergötland,

Snabbare vård hos privata husläkareenligt vårdgarantin ska den som behöver få träffa läkare inom sju dagar. i 15 av landets 20 lands-ting är de privata mottagningarna bättre än de offentliga på att leva upp till garantin. De privata mottagningarna har också färre anmälningar till hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, hSAn. Det visar en rapport från Svenskt näringsliv.

Gotland, Region Skåne, Västra Götaland och Kronoberg).

Rapporten ”Vårdval, tillgäng-lighet och HSAN” bygger på mate-rial från Sveriges Kommuner och Landsting och HSAN.

Arne Öster


utBiLDning

Nummer ett på betalkort och rese-konto för statliga myndigheter.

Eurocard har återigen vunnit det statliga ramavtalet för betalkort och resekonto. Att samla allt på en faktura ger smartare administration och sparar tid och pengar. Men det unika är tjänsterna ni enkelt kopplar till era kort: system för samman-ställning, analys och uppföljning av alla

inköp. Resultatet är bättre kostnads-kontroll. Kontakta oss gärna om du vill ha fl er skäl att välja Eurocards kort- och betal-ningstjänster. Läs mer på eurocard.se, eller ring oss på 08-14 67 45. Välkommen till en expert på betalningar.

eurocard.se

ECSV4631_Annons_off_upph_210x2971 1 08-05-29 13.52.49


utBiLDning

Det blir allt viktigare att se helheten när man ska lösa specifika problem. För att skapa en helhetsbild ligger oftast nyckeln i samverkan och samutnyttjande av varandras resurser och information. Geografiska Infor-mationssystem, GIS, är en infor-mationsteknologi för hantering av grundläggande organisatoriska utmaningar som är gemensamma för näringsliv och samhälle – till exempel information om resurser och till-

Geografi som konkurrensfördel för morgondagens ledareeSri S-group och högskolan i gävle inleder ett samarbete för att bygga ett av världens första tvärsektoriella center för tillämpning av geogra-fisk informationsteknologi inom näringsliv och samhälle.

gångar och stöd för bättre planering och analys. Samarbetet mellan ESRI S-GROUP och Högskolan i Gävle ämnar skapa insikt och kunskap om detta hos morgondagens ledare.

Samarbetet tar avstamp i att Högskolan i Gävle siktar på att bli ett ESRI Development Center. ESRI Development Center är ett program som innebär ett särskilt erkännande till universitet och högskolor fram-stående inom GIS. Syftet är att bygga

Propositionen innebär att betygs-skalan i samtliga skolformer fram-över kommer att innehålla sex steg, A-F, och en sjunde markering, ett streck. De fem stegen A-E betecknar godkända resultat och F icke godkänt resultat. Inget betyg ska ges om underlag för bedömning helt saknas, vilket ska markeras med ett streck.

– För elevernas skull vill jag att det ska vara lättare att nå nästa betygssteg. Det nya systemet blir mer rättvist och jag är glad att kunna lägga fram ett förslag som har starkt stöd bland remissinstanserna, säger Björklund.

SkolformerPropositionen gäller samtliga skolformer i barn- och ungdoms-skolan samt vuxenutbildningen. För grundsärskolan, gymnasiesär-skolan och särvux skall dock enbart de fem betygsstegen för godkända resultat tillämpas, när betyg sätts. Vad gäller betyg från och med årskurs 6 innehåller propositionen inte några förslag. Regeringen har tidigare angett att betygen ska vara obligatoriska från årskurs 6 och den inriktningen gäller fortfarande. LR

Tillbaka till bokstavsbetyg– flit kommer att betala sig bättre när en elev istället för ett plus i kanten kan få högre betyg. Det ska löna sig att plugga i skolan, menade skol-minister Jan Björklund (fp) när han presenterade regeringens proposition om en ny betygsskala.

FAKTA

Propositionen: En ny betygsskala, 2008/09:66

Det nya systemet, som ska gälla för grund- och gymnasieskolan, kommer att omfatta en betygskala från A-E med en sjunde markering, F, som betyder underkänt. Läraren skall också, om underlag för betyg-sättning saknas, kunna sätta ett streck. De nationella betygskriteri-erna kommer även fortsättningsvis att finnas på tre nivåer, enligt förslaget på den högsta, mellersta och lägsta nivån, det vill säga för A, C och E. Poängräkningen kommer också att förändras en aning - nivåerna A, C och E kommer att ha motsvarande poängvärde som nuvarande G, VG och MVG, det vill säga 10, 15 och 20 poäng, men stegen där emellan kommer att ge 2,5 poäng extra.

upp ett av världens första centrum för tillämpning av geografisk infor-mationsteknologi inom näringsliv och samhälle.

Ambitionen är dels att undervisa studenter och lärare i hur geografi och geografisk informationstekno-logi kan tillämpas för att skapa affärs-värden och verksamhetsnytta. Man vill också i samverkan med näringsliv och samhällsinstitutioner arbeta med en ny metodik för att utvärdera och påvisa möjligheter inom GIS. Till-verkningsindustri, logistik, omsorg, miljö- och ekonomi är till exempel intressanta områden.

”Samverkan är en nyckelfaktor, att bredda sig och arbeta över grän-serna blir avgörande i framtiden. GIS är ett verktyg som kan användas

i betydligt större utsträckning för att åstadkomma just detta”, säger Bengt Eriksson, Prefekt vid Institutionen för teknik och byggd miljö.

ESRI Development Center är instiftat av ESRI Inc. med grun-daren Jack Dangermond som initiativtagare.’’Vi är mycket glada för denna uttalade satsning på ett tillämpningsorienterat angrepps-sätt utifrån ett kund- och nyttoper-spektiv. Etableringen i Gävle är ett naturligt val baserat på regionens ledande ställning inom området och det starka GIS-kluster som finns mellan näringsliv, offentlig sektor och högskola och forskning’’, säger Jack Dangermond.

Stud ordförande Daniel Hjert tycker i grunden att förslaget är bra, men säger:

– Vi delar inte regeringens uppfattning att betyg skall sättas från årskurs 6, utan anser att betyg inte ska sättas före årskurs 7. Framfö-rallt ser vi en fara med att betyg från årskurs 6 skulle kunna bli urvals-grundande till högstadiet, något som vi anser skulle vara förödande.

Riva upp de betygs- liknande omdömena– När det nya systemet väl ska imple-menteras är det av största vikt att mer tid i lärarutbildningen läggs på utbildning i betygssättning, särskilt om skalan skall innehålla poäng-givande steg som helt kommer att avgöras av läraren. Detta är både en rättvise- och en likvärdighetsfråga, säger Hjert.

Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Marie Granlund:

– Vi beklagar att det inte blev någon blocköverskridande överens-kommelse, men för att få arbetsro i skolan kommer vi att acceptera propositionen. Vi kommer inte att villkora vårt stöd, men eftersom vi

är emot att sjuåringar ska betygsättas kommer vi att riva upp de betygslik-nande omdömena om vi får reger-ingsmakten.

ProcessenNågot förslag om ikraftträdande för den nya betygsskalan har inte lämnats, eftersom tidplanen är bero-ende av andra reformer och beslut, till exempel den nya gymnasieskolan. Den nya betygsskalan bedöms kunna

införas i grundskolan och gymnasiet läsåret 2011/12. Regeringen avser att uppdra åt Skolverket att ta fram nya kursplaner med betygskriterier.

Källa: Regeringen, LR Tina Lundberg

Jan Björklund (fp),skolminister


utBiLDning

Något som vi har lärt oss under alla våra år i branschen är att se till kompetens när vi rekryterar och hyr ut nya medarbetare. Vi har lärt oss att ålder, etnicitet eller kön inte spelar någon roll. Det enda som är viktigt är att du som kund får en person som är kompetent – både i jobbet och socialt.

Några av våra nöjda kunder är Finansinspektionen, Statens Haverikommission och Försäkringskassan.

Läs mer om oss på www.poolia.se

REKRYTERING OCH UTHYRNING AV KVALIFICERADE TJÄNSTEMÄN

Man lär så länge Man lever

Antalet elever kommer att sjunka i grundskolan och gymnasieskolan de närmaste åren. Samtidigt är intresset för att starta fristående skolor fort-satt mycket stort. Det kan leda till att såväl kommunala som fristående skolor kan tvingas stänga på grund av elevbrist. När en fristående grund-skola stänger är den kommunala skolan skyldig att ta emot eleverna. Detta ställer krav på kommunerna att ha beredskap för att med kort varsel ta emot många nya elever. Det är i den situationen särskilt viktigt att kommunen beaktar att alla barn ska ha lika rätt till utbildning, och att en övergång av elever från en fristå-ende till en kommunal grundskola genomförs så snabbt och smidigt som möjligt. När det gäller elever från nedlagda fristående gymnasie-skolor har inte kommunen samma skyldighet att omedelbart ordna en utbildningsplats i den kommunala gymnasieskolan.

Allt för många når inte målenDe genomsnittliga meritvärdena i grundskolan samt andelen elever med betyg i alla ämnen visar sedan ett antal år tillbaka en positiv utveck-lingstrend men andelen elever som

Behov av kommunal beredskap när friskolor läggs ned

Konkurrensen om eleverna de närmaste åren kan leda till att skolor tvingas lägga ner. Det ställer höga krav på kommunernas beredskap att kunna ta hand om elever från nedlagda fristående grundskolor. ett annat problem som Skolverket pekar på i lägesbedömning 2008 är att barngrup-perna på fritidshemmen fortsätter växa.

inte når målen är fortfarande för stor. Andelen elever som går ut gymnasie-skolan med grundläggande behö-righet efter tre års studier har blivit större de senaste åren men samtidigt är det en allt för stor andel gymna-sieelever som avbryter sina studier. Återigen kan konstateras att elever i behov av särskilt stöd inte alltid får den hjälp de behöver. Ofta saknas en tillräckligt allsidig pedagogisk utred-ning vilket kan leda till att fel åtgärder sätts in. Skrivningen om rätten till särskilt stöd behöver förtydligas i den nya skollagen. Frånvaro är den främsta orsaken till elevers svårigheter att nå målen. Skolverket anser att det är ett allvarligt samhällsproblem att allt för många barn är långvarigt frånvarande från den obligatoriska skolan. Situationen med frånvaro i skolan kräver olika insatser från skol-huvudmän och skolor.

Grupperna på fritids allt störreSkolverket har vid upprepade till-fällen konstaterat att fritidshem-mens kvalitet inte uppmärksammas tillräckligt i kommunerna. Det är oroande att gruppstorlekarna fort-sätter att växa och att personaltät-

heten har sjunkit ytterligare. Det riktade statsbidraget till både skola och fritidshem har inte medfört någon ökning av personaltätheten i fritidshemmen. Kommunerna har valt att inte prioritera fritidshemmen i detta sammanhang. Skolhuvud-männen måste uppmärksamma och åtgärda problemen. Skolverket anser att situationen nu är av en sådan art att även regeringen måste uppmärk-sammas på behovet av kvalitetshö-jande åtgärder i fritidshemmen.

Rekordmånga studerande inom sfiLäsåret 2006/2007 studerade 65 000 inom svenskundervisning

– ökad konkurrens om eleverna

för invandrare vilket är nästan en fördubbling sedan slutet av 1990-talet. Samtidigt konstateras att över en tredjedel av de studerande har avbrutit eller avslutat sina studier utan godkänt betyg. Ungefär hälften av avbrotten är rubricerade som ”okänd anledning”. Utredningar pågår inom Statskontoret och SCB om orsakerna till studieavbrotten. Resultatet av dessa utredningar kommer att ge underlag för fortsatta analyser. Skolverket uppmanar skol-huvudmännen att vidta åtgärder för att minska studieavbrotten. •

Källa: Skolverket


utBiLDning

kvicksilver,arsenik och bly

Så här ser det ut i Sverige: Över 80 000 markområden måste saneras. Runt 1 500 000 ton farligt avfall per år måste tas om hand så att de farliga ämnena inte hamnar i naturen. Annars kan det nationella miljökvalitets målet ”Giftfri miljö” aldrig bli verklighet.Vi har engagemanget, kunskapen, erfarenheten, behandlings-bredden och tekniken som krävs för att avgifta kretsloppen. Välkommen in på www.sakab.se

Under höstterminen 2008 har försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning startat. Skolhu-vudmän ansökte under våren 2008 hos Myndigheten för skolutveckling om att få delta i försöksverksam-heten. Det var 157 huvudmän som blev beviljade sammanlagt 4 946 lärlingsplatser (av dessa var 4 lands-ting, 27 fristående och 126 kommu-nala huvudmän).

Under september lämnades drygt 100 platser tillbaka. Därutöver fanns andra huvudmän som önskade att utöka sin lärlingsverksamhet och blev tilldelade nya platser vilket innebar att det totala antalet bevil-jade lärlingsplatser i september blev 4 963.

försöksverksamheten med gymnasial lärlingsutbildning

Huvudmän för skolor som deltar i försöksverksamheten får ett stats-bidrag med 25 000 kronor per läsår för varje elev som deltar i en gymna-sial lärlingsutbildning. Huvud-männen rekvirerar statsbidrag en gång per termin hos Skolverket och för höstterminen gjordes det under september.

Sammanfattningsvis har 135 huvudmän rekvirerat 3 699 lärlings-platser av 4 963 beviljade platser (av dessa var 1 landsting, 22 fristående och 112 kommunala huvudmän). 1 264 platser är inte rekvirerade.

Källa: Skolverket

Kundnöjdheten mäts på en skala 0-100. I år, liksom förra året, ligger det genomsnittliga värdet för kommunal service på 65,6. Inom såväl förskola som grund- och gymnasieskola har nöjdheten ökat sedan 2007, allra mest inom grundskolan som klättrar från 65,5 till 68,2.

– Det är givetvis glädjande, och kan vara ett tecken på att debatten om skolan blivit mer nyanserad och initierad det senaste året, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting.

Siffrorna visar också att medbor-garna känner sig tryggare och bättre informerade än tidigare. Nöjdheten med äldreboenden har dock minskat sedan förra året.

– Det måste vi ta till oss och fundera över vad det kan bero på. Paradoxalt nog har inte förtroendet för äldreboendet minskat, det har tvärtom ökat något, säger Håkan Sörman.

– En trolig orsak till att man är mindre nöjd är att förväntningarna

Svenskarna mer nöjda med skolan

har ökat. Vilka förväntningar man har styr ofta hur man upplever kvali-teten.

Förväntningarna har ökat påtag-ligt inom alla undersökta områden utom när det gäller sopor och avfall, som ligger väldigt högt sedan tidi-gare.

– Det är bra att medborgarna har höga förväntningar på vår gemen-samma välfärd. Det tyder på att det finns ett förtroende för sektorn, säger Håkan Sörman.

Mest nöjda är medborgarna med förskolan, vatten och avlopp samt sop- och avfallshantering. Social-tjänsten och integrationen får låga betyg.

– Det är dessvärre ingen nyhet. Vad vi inte visste tidigare är dock att utrikes födda är mer nöjda med inte-grationen än födda i Sverige. Och det är ju viktigt, eftersom det är de som är de faktiska brukarna. •

Allmänheten är mer nöjd med grundskolan i år än förra året. Det visar siffror från Svenskt Kvali-tetsindex. Den sammantagna kundnöjdheten med kommuners verksamheter ligger på samma nivå som förra året. Samtidigt ökar förväntning-arna på sektorns verksamheter.


Kommentus upphandling

Genomför och förvaltar ett 40-tal samordnade upphandlingar för offentlig sektor inom:Energi, Fordon & Transporter, IT och telefoni, Finansiella tjänster, Försörjning varor och tjänster, HR-tjänster och Utbildning.

För mer information kontakta: [email protected]

www.kommentus.se

Vi tackar våra uppdragsgivare för ett bra samarbete 2008

Kommentus satsar nytt inför 2009!

Kom förbi vår monter på Upphandlings-dagarna 2009, 4-5 februari så berättar vi mer


Av debatten att döma pågår nu inom socialdemokratin en kurs-ändring mot en mer borgerlig syn på frågorna om vård och omsorg. Förutom en ökad öppenhet till privata alternativ, vill man introdu-cera incitament till rationellare drift. Detta kan inte tolkas på annat sätt än att dagens resurser anses tillräckliga, men rutinerna bristfälliga. Att man ser utrymme för effektiviseringar får väl också ses som ett erkännande av gamla försyndelser. Nu föreslås bonusprogram, som kan stimulera till kontinuerlig översyn och förbätt-ring av vårdprocesserna. För att åstadkomma detta är det helt avgö-rande att en sådan bonus avspeglar sig i de anställdas lönekuvert. När DRG introducerades i Stockholms läns landsting utlovades att varje klinik skulle få behålla en viss del av eventuellt överskott. Inte över-raskande ökade produktionen, men av bonus bidde inte ens en tumme, varefter produktionen föll tillbaka, om än ej helt till den tidigare nivån. Visa av erfarenheten är det nu säkert många inom vården, som ställer sig tveksamma till bonusprogram åtminstone inom offentlig sektor.

bonusprogram i sjukvården?Att sjukvården kommer att bli en het valfråga inför 2010 är de flesta överens om. Den pågå-ende demografiska trenden talar sitt tydliga språk och utgör en utmaning, som överskuggar många andra samhällsfrågor. nu tycks det ha uppkommit en djup spricka i vänsteroppositio-nens syn på morgondagens vård och omsorg, som kan få avgörande betydelse för valutgången. Detta framkom med all tydlighet i ett debatt-inslag i Studio 1 nyligen med Lars ohly (v) och ylva Johansson (s). medan ohly som väntat före-språkade tillskott av ytterligare resurser, pekade Johansson (s) på nödvändigheten av effektivise-ringar med stöd av bonusprogram.

Utöver en misstro till politikernas löften, finns också en befogad oro bland de anställda att bonuspro-gram är förenade med betydande risk för orättvisa. Varje tanke på bonus förutsätter att arbetsinsat-serna kan kvantifieras med relevanta mått för produktion, vårdtyngd och kvalitet. Inte nog med att till-gängliga mätverktyg är trubbiga, än värre är att det faktum att inneva-rande budget för varje enhet tar föga hänsyn till arbetsbelastningen. Vissa enheter är överbemannade, andra underbemannade. Ett exempel på det senare är barnonkologin, dit de mest kapabla söker sig, och får verka i en verksamhet av närmast intensiv-vårdskaraktär med svårt sjuka barn till chockade, förtvivlade och ibland aggressiva föräldrar. Här springer alla i ett hektiskt tempo utan den minsta marginal för felbehandling. Utrymmet för annat än kärnverksam-heten är reducerat till ett minimum. Omvänt gäller att för vissa enheter inom landstingssjukvården och den kommunala omsorgen, som bedriver en verksamhet av mindre akut karaktär. I en undersökning som nyligen rapporterades, befanns

att upp till 50 % av personalens tid åtgick till administration, plane-ring, sammanträden, kurser, fackliga möten etc.

Om inte den skeva dimensio-neringen av personalen rättas till, kommer varje bonusprogram att slå djupt orättvist. På goda grunder kan förmodas att bonus kommer att utformas med senaste budget som utgångspunkt, varvid varje fram-tida procentuell produktionsökning kommer att ge samma bonusutfall, oavsett vårdtyngd och kvalitet. Men för vissa enheter finns idag inget som helst utrymme för produktions-ökningar, för andra en betydande potential.

Att politikerna i mångt och mycket okunniga om arbetsförhål-landena inom sjukvården utgör ett hinder för nödvändiga förändringar.

Den förment rättvisa osthyvelprin-cipen måste överges, även om detta kan tänkas väcka ont blod hos vissa av de anställda och deras fackliga ombud. Men med ökad kunskap skulle nog modet infinna sig hos de politiskt ansvariga att ta tag i frågorna om arbetsbelastning och arbetsinsats. Givet att personalkostnaderna inom vården uppgår till ca 70 % av total-budgeten, borde debatten inför valet 2010 i första hand handla om effek-tiviseringar via förbättrade vårdpro-cesser och nya bemanningsmodeller, i andra hand om mera resurser. Men bevare oss för bonusprogram så länge de inte kan utformas på ett rättvist sätt.

Monica Johansson Arbetstidskonsult, Time Care AB

www.officeline.seKonsul Johnsons väg 1 149 45 Nynäshamn

+46 8 556 119 00

Stolarna i serien Sign är design och funktion utan kompromisser. Formspråket är modernt

klassiskt, enkelt och tilltalande, funktionerna är både smidiga och logiska. Utvecklingen av

stolarna i Sign serien är ett resultat av den målmedvetna satsning Officeline gör tillsammans

med formgivare, ergonomer, återförsäljare och användare i ett internationellt nätverk. I

stolsserien Sign använder vi den senaste tekniken i harmoni med god design, de har ett luf-

tigt och nätt intryck som inte tar så mycket plats i rummet.

sign


Tveklöst är våra elever med särskilda behov de som vet bäst hur vi inom skolan, socialtjänsten och ungdoms-vården kan lyckas bättre med våra uppdrag. Dessa elever är de som kan ge oss den mest väsentliga feed-backen.

Jag har i mitt terapeutiska arbete mött många beundransvärda människor runt om i Sverige som på olika sätt, i olika professioner, gör ett ytterst viktigt arbete i det direkta mötet med våra unga, så även i utbildningssammanhang med personal. De har tagit ställning och slår vakt om barnens och ungdo-marnas mående och rättigheter. Vissa kan verka på våra skolor, andra inom socialtjänsten och tredje inom den statliga ungdomsvården. Jag har även mött utbildningsledare och förelä-sare som brinner och utövar ett stort förändringsarbete genom att ta in mer av barnperspektivet i samhället. Inte minst, andra journalister som lyfter fram barnens sakförhållanden när fakta har tystats ner.

Och jag har mött vuxna som har gett upp.

Våra elever är de bästa speglarnaTveklöst under mina yrkesverk-samma år i skolans värld har jag ibland saknat det äkta engagemanget hos lärare och skolledning rörande elever med särskilda behov. Jag har saknat villigheten att fråga sig om det finns bättre sätt att undervisa på.

En närvarande, inkännande och inspirerande vuxen är guld värd för barnens fortsatta studiemotivation,

Elever med särskilda behov:

vi behöver förändring. vi behöver hopp. vi behöver förstå våra elever med särskilda behov, men före allt annat behöver vi förstå oss själva.

vår egen självinsikt krävs

kunskapsinhämtning och trivsel-faktor i skolan. Lärare behöver stöd och fortbildning i hur de konkret kan möta upp eleverna på ett betyd-ligt mer lyhört sätt, så väl som stöd i att hantera egna frustrationer. Detta skulle våra barn med särskilda behov vara ytterst behjälpta av. Dessa barn är ofta så stressade av dagens skol-miljö, att vi omöjligt kan pressa dem mer. De går ”sönder” och slår förr eller senare bakut. Vilket inte alls är konstigt, utan snarare en sund reak-tion på en osund skolmiljö.

I sämsta fall har jag tyvärr varit med om att elever med särskilda behov har valt bort skolan. De har tappat tilliten till lärare och sin egen förmåga. De har gett upp. Snart har de tillåtits straffas ut ur skolsystemet. Med vilken rätt?

Vid dessa tillfällen har jag vid handledningstillfällen bett lärare: ”Fråga eleverna direkt hur de tycker att du lyckas göra dig förstådd i klassrummet.” Här har det kunnat bli stopp. Tvärstopp. Vissa har inte velat ta emot den här varianten av feedback från sina elever, definitivt inte från dem med särskilda behov. För att inte tala om ”ungdomar i riskzon” som har varit inskrivna vid socialkontor. Lärarna har menat på att det är elevens diagnoser, tillkorta-kommanden eller studiemotivation som har varit den bristande faktorn.

Detta är att göra det mycket enkelt för sig. Detta är i själva verket ett uttryck för att vägra ta sitt fulla ansvar som pedagog. Vi kan aldrig komma ifrån att elevernas nyfikenhet och lust till att studera avspeglas

direkt i sättet som undervisningen bedrivs på och hur upplägget är runt omkring.

Jag saknar de ungas rösterJag tror aldrig att vare sig skolan, socialtjänsten eller SiS-ungdomshem kommer att lyckas med sina uppdrag om vi vuxna inte lyssnar mer på barnen. Som det är nu tycker jag att vi alltför ofta riktar fokus på vad de unga gör och låter dem klä skott för vår egen oförmåga och okunskap, istället för att vi har kurage nog att rannsaka oss själva.

Jag saknar de ungas röster.Vi behöver fråga barnen och

ungdomarna vad de tycker. Hur de känner. Vad de upplever. Framförallt behöver vi lyssna på just dem som har upplevt sig utsatta. Och dem som upplever sig vara utsatta just nu idag. Här behöver vi lyssna riktigt, riktigt noga.

Våra unga bär svar – viktiga svarVåra unga bär svar. Viktiga svar. Avgörande svar. Till oss. Om oss. I vår yrkesroll. Det är upp till oss att skapa förtroendet.

När vi frågar barnet, ungdomen, eleven ”vill du hjälpa mig att bemöta dig på sätt som är bra för dig” lär vi garanterat hitta en nyckel. Först när vi gör detta tror jag att vi kan komma vidare i ett konstruktivt förändringsarbete. Genom att inta ett förhållningssätt där vi går riktigt nära barnet, tror jag att vi sakta kan börja bygga upp förtroendet och den ömsesidiga respekten.

Att ge både socialtjänstens personal, skolpersonal och SiS-personal fortbildning kring egen självinsikt anser jag krävs. Det måste bli centralt.

Det krävs att vi sätter insikt på kartan när det gäller våra elever med särskilt behov av stöd. Vi behöver ringa in ansvaret socialsekreterarna har i relation till sina utredningar. Vi behöver borra djupt i tvångsvår-dens rättigheter och skyldigheter. Vi behöver se över alla miljarder kronor Sveriges skattebetalare betalar varje år och lära oss nytt och inte stel-bent fastna i prestige och gammal kunskap.

Tina Lundberg


Vill du sänka dina anbudspriser med mer än 50 procent?Bjud in dina anbudsgivare i ett intelligent format!

Gemensamt anbudsformat har lett till att: – Anbudspriset sänktes med 79%– Anbudsgivare halverade sina offertkostnader – Mer än 5 ggr fler anbudsgivare – SME-företagen nu vill bjuda i offentlig

upphandling – Säkerställa att inget missas i anbudssvaret

– Bilder, ljud, text kommer in i interaktiva levande anbud

– Verksamhetsledningen ser upphandling som förändringsagent

– Fördelat kostnader på rätt ställe och vid rätt tidpunkt

– Frigjord tid i utvärderings- och beslutsfasen

Vill du veta mer hur Lindesbergs kommun ökar attraktionskraften i sina upphandlingar?

Läs mer i våra rapporter om Interaktiv Elektronisk upphandling och Interaktiv anbudsgivning, beställ på [email protected]

Upphandling och konkurrent-

utsättning online är nästa stora

banbrytande, samhällsnyttiga,

internetbaserade tjänst.


JuriDiK

Avsikten med denna artikel är att belysa de möjligheter som finns för upphandlande myndigheter och enheter att under vissa förutsätt-ningar köpa varor, byggentrepre-nader och andra tjänster ”in house”, dvs. utan ett föregående upphand-lingsförfarande.

In house-köp kan göras inom såväl den s.k. klassiska sektorn som försörjningssektorn (vatten, energi och transporter samt, från och med den 1 januari 2009, posttjänster) enligt EG-domstolens praxis om de s.k. Teckal-kriterierna. In house-köp kan dessutom ske enligt särskilda regler i försörjningslagen vid vissa köp inom koncernförhållanden.

EG-domstolens numera omfat-tande praxis rörande Teckal-krite-rierna (Teckal, mål C-107/98 och efterföljande praxis) innebär att en upphandlande myndighet kan köpa varor, byggentreprenader och andra tjänster från en annan juridisk person utan ett föregående upphand-lingsförfarande, under förutsättning att två kriterier, Teckal-kriterierna, är uppfyllda.

Teckal-kriterierna innebär: 1) att den upphandlande myndig-

heten skall utöva en kontroll över den ifrågavarande juridiska personen som motsvarar den kontroll som myndigheten utövar över sin egen förvaltning (kontrollkriteriet) och

2) att den juridiska personen bedriver huvuddelen av sin verk-samhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den (verk-samhetskriteriet).

Om Teckal-kriterierna är uppfyllda är det inte fråga om ett upphandlingskontrakt i EG-rättslig mening. Köpet sker då in house och omfattas inte av de EG-rättsliga upphandlingsdirektiven.

Enligt Regeringsrättens domar i de s.k. Sysav-målen (mål 172-175/06 och 176-179/06) är emellertid inte EG-domstolens praxis rörande in house-köp enligt Teckal-kriterierna tillämpliga i Sverige. Skälet är, enligt

In house-köp – är det möjligt?Advokaten helena rosén Andersson, Advo-katfirman Lindahl KB, redovisar i artikeln sin uppfattning om möjligheten att genomföra s.k. ”in house-köp”, dvs. köp av varor, byggentre-prenader och andra tjänster utan ett föregå-ende upphandlingsförfarande. helena rosén Andersson är specialiserad på processrätt och upphandlingsrätt och har tidigare arbetat inom olika domstolar och med lagstiftningsarbete inom regeringskansliet.

Regeringsrätten, att det saknas svensk lagstiftning som möjliggör sådana in house-köp.

Regeringsrättens domar i Sysav-målen har väckt en omfattande debatt. Sysav-domarnas förenlighet med EG-rätten har ifrågasatts bl.a. av undertecknad. Enligt min uppfatt-ning gällde Sysav-målen frågan om upphandlingslagstiftningens tillämpningsområde. Vid tolkningen av den svenska lagstiftningen skulle Regeringsrätten därför ha tillämpat en direktivkonform tolkning. Regeringsrätten skulle – på motsva-rande sätt som EG-domstolen har gjort, vid sin numera omfattande rättspraxis rörande Teckal-kriterierna, vid tolkningen av de EG-direktiv som ligger till grund för den svenska upphandlingslagstiftningen (se t.ex. EG-domstolens domar i mål C-337/05 och C-371/05) – ha prövat om Teckal-kriterierna var uppfyllda och om det i det aktuella fallet var fråga om ett in house-köp som inte omfattades av den svenska upphand-lingslagstiftningen. Eftersom Reger-ingsrätten inte gjorde det har Reger-ingsrätten inte följt EG-domstolens rättspraxis, trots att EG-domstolens domar gäller omedelbart i medlems-länderna utan nationell genomföran-delagstiftning.

Möjligheten att göra in house-köp med stöd av EG-domstolens praxis har stor betydelse framför allt vid upphandling inom den klassiska sektorn, eftersom det vid upphand-ling inom den sektorn saknas undan-tagsregler från upphandlingsreglerna för in house-köp. Det är därför vid upphandling inom den klassiska sektorn som det är särskilt angeläget att den svenska lagstiftaren snarast tar ställning till om det skall vara möjligt för svenska upphandlande enheter att göra inköp utan före-gående upphandlingsförfarande med stöd av EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna.

Sysav-domarna får inte samma betydelse vid upphandling inom

försörjningssektorn. Skälet är att det redan finns särskilda undantagsregler i försörjningslagen som möjliggör köp inom koncernförhållanden utan föregående upphandlingsförfarande. Dessa undantagsregler påverkas inte av Sysav-domarna.

En upphandlande enhet får således, enligt undantaget i försörj-ningslagen för köp från anknutet företag, göra inköp från ett till den upphandlande enheten anknutet företag (enkelt uttryckt, ett företag inom samma koncern som enheten) utan att genomföra ett upphand-lingsförfarande. En förutsättning är att det anknutna företagets leve-ranser till enheten uppgår till minst 80 % av det anknutna företagets genomsnittliga omsättning under de tre föregående åren.

Vidare får en upphandlande enhet, enligt undantaget i försörj-ningslagen för köp mellan samrisk-företag och dess ägare, göra inköp utan föregående upphandlingsför-farande från ett s.k. samriskföretag som enheten bildat tillsammans med en eller flera andra upphand-lande enheter. En förutsättning är att samriskföretaget har bildats i syfte att bedriva verksamhet inom försörj-ningssektorn. Ägarna av samrisk-företag behöver inte själva vara verksamma inom försörjningssek-torn. Även samriskföretaget får göra inköp från de upphandlande enheter som äger företaget utan föregående upphandlingsförfarande, förutsatt att samriskföretaget har bildats för en tid om minst tre år och enheten kommer att ingå i samriskföretaget under minst samma tid.

Min erfarenhet är att nämnda undantagsregler i försörjningslagen har använts relativt sällan. En anled-ning kan vara att många upphand-

lande enheter har utgått från att EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna är tillämplig i Sverige. Eftersom Regeringsrätten i Sysav-domarna konstaterat att EG-domstolens praxis rörande Teckal-kriterierna inte gäller i Sverige blir det intressant att följa den fram-tida rättstillämpningen inom försörj-ningssektorn. Det är mycket möjligt att fler upphandlande enheter fram-deles väljer att effektivisera koncern-interna inköp genom att använda sig av de ovan beskrivna undantagsreg-lerna i försörjningslagen. Upphand-lande enheters incitament till att tillämpa dessa undantagsregler kan förmodas öka om den svenska lagstiftaren inte inom en överskådlig framtid inför lagstiftning som tillåter att kommuner eller landstingskom-muner gör inköp från egna bolag utan föregående upphandlingsförfa-rande.

Helena Rosén-Andersson Advokatfirman Lindahl KB


forDon

Lånebilssystemet Car2Go startade i Ulm i oktober i år. Som lånebil används bilen SmartFor Two. Bilen kan hyras spontant i förbigående på någon av uppställningsplatserna i staden, eller bokas upp till 24 timmar i förväg och användas så länge man önskar. Via mobilen kan man få reda på var det står en ledig Smart. Sedan är det bara att logga in sig på bilen och köra iväg.

Enkelt chips på körkortet, klart att köra ivägFör att få tillgång till lånebilarna måste man registrera sig. I samband med detta förses kundens körkort med ett chips. I kombination med en personlig PIN-kod är detta till-räckligt för att kunna hyra någon av bilarna. Det går att hyra den spon-tant, du ser en ledig Smart2Go, kan

Mercedes satsar på system för lånebilar

Daimler Benz som även tillverkar bilen Smart testar ett nytt system för att tillfälligt hyra bil. Systemet är tänkt att passa i storstäder. Bilen bokas med mobilen, lämnas var man vill, satel-litövervakning håller reda på bilen. i första omgången sätter man ut 50 bilar på prov i tyska ulm, där anställda på Daimler Ag utgör försöks-personer. i nästa steg, till våren, sätter man ut ytterligare 150 bilar där alla medborgare i ulm får vara med.

man hyra den på plats genom att logga in med chipset och PIN-koden. Bokar du bilen i förväg, får du plats och vägbeskrivning till lånebilen via SMS. Det är OK att hyra bilen så länge du vill, stannar du på vägen för att handla eller liknande är du garderad mot att någon annan skall kunna hyra bilen. När du vill lämna tillbaks bilen, kan du lämna den på någon av de speciella Smart2Go-uppställningsplatser som har gjorts i ordning. Du kan också ställa den på reserverade p-platser inom stadens gränser som staden Ulm ställer till förfogande för testet.

Du betalar för tiden, inte körsträckanI hyreskostanden ingår allt, inklu-sive bränsle, skatter och försäk-ring. Kortare hyrestider debiteras

per minut, för närvarande 19 cent (knappt 2 kr) per minut. Ju längre tid du lånar, hyr bilen, desto lägre blir taxan. En timma kostar € 9:90 en heldag € 49. Hyreskostnaden debiteras i efterhand med faktura via e-post.

Genom att ansluta dig som kund har du inte åtagit dig någonting. Bara skaffat dig möjligheten att hyra en Smart2Go den gång du behöver en bil. Det finns alltså inga krav på långsiktigt åtagande, deposition eller liknande. Du betalar bara för den faktiska tidsanvändningen av fordonet och betalar mot faktura en gång i månaden.

Fler städer på gång– Vi förhandlar nu med flera städer om en liknande lösning som i Ulm, förklarar Jerome Guillen, chef för

Business Innovation Group inom Daimler AG. Bland annat går myndigheterna i Paris inom kort ut och begär in anbud på en mobilitets-lösning som ska omfatta 4 000 bilar i staden. För storstäderna kan det vara en del av lösningen med alltför många privata bilar i stadskärnorna. För biltillverkare som Daimler kan det vara ett sätt att upprätthålla försäljningen när marknaden i övrigt viker.

Klas Bergqvist


forDon

Mer vård – hur?Framtida behov och nya möjligheter

29 JANUARI 2009Näringslivets HusStorgatan 19, Stockholm

Välkommen på konferens

connection

Kraven på vård och omsorgökar dramatiskt på grund avden växande andelen äldre.Hur ser regering, landstingoch kommuner på framtidensbehov och tänkbara lösningar? Välkommen till konferensenMer vård – hur? som lyfter fram möjligheter till effektivarearbetsformer och ger praktiska exempel.

Moderator: Hanne Kjöller, ledarskribent på Dagens Nyheter

För mer information och bokningwww.conductive.se 08-670 84 80

Resurser Slöseri Bemanning Vårdkvalitet Lean Vårdlogistik

Allt fler biltillverkare satsar just nu miljarder på att utveckla nya elbilar.

Israel har till exempel redan tecknat avtal med det kaliforniska företaget Project Better Place och Renault - Nissan om att sätta upp 500 000 laddningstationer. Tanken är att man som kund köper en elbil till subventionerat pris och sedan abonnerar på batteriet som är ett avancerat litiumjon utvecklat av japanska Nec. Samma grupp av företag har också för avsikt att intro-ducera elbilen i stor skala i Danmark som nattetid har överskott på el från vindkraften. Laddas bilarna nattetid utnyttjas bilen som energilager för överskottselen.

Liknande avsiktsförklaringar har även tecknats med en mängd andra stater, som Portugal, Monaco, regi-oner och stater i Japan och USA med flera.

Renault har visat upp flera conceptbilar på eldrift. Själva räknar de med att redan år 2011 börja mass-producera en elvariant av Renault Kangoo försedd med en elmotor på 70 kW ( 95 hk).

Klas Bergqvist

Elbilar nästa


Det här är ett ämne som intresserat många forskare och som undersökts ur en mängd olika vinklar. ”Varför vill kvinnor bli chefer? Vad tillför de? Klarar de jobbet? Kan de fatta de rätta besluten?”, är några av dem. Alla studier kan sammanfattas i en mening: Kvinnor och män i chefs-ställning utför sitt jobb på samma sätt. De fattar beslut på samma sätt. De prioriterar samma frågor. De vill göra karriär i samma utsträckning. Forskaren Anna Wahl menar att kvinnorna möjligen är lite bättre på att kommunicera med medarbetare. Men, säger hon, det kan förklaras med att kvinnor förväntas kunna det och därför i högre utsträckning får de uppgifterna – och då utvecklar kompetensen.

Det spelar faktiskt ingen roll vem som mäter eller hur det görs – kvinnliga och manliga chefer är väldigt lika. Det som däremot skiljer sig åt är förväntningar på dem. Till exempel förväntar sig medarbetare att en kvinnlig chef ska vara mer omhändertagande än en manlig. När kvinnan istället uppför sig precis på samma sätt som sin manliga kollega uppfattas hon som hård, kall och framfusig. Den kvinnliga chefen blir en bitch medan mannen blir en klar och tydlig chef. Att kvinnor fortfa-

utbildade i jämställdhetskunskap gör snabbare karriär

Kvinnliga chefer

rande är i minoritet i chefsyrket har också betydelse. Är du i minoritet ses du inte som en individ med styrkor och svagheter, du ses som represen-tant för din grupp, och förväntas bete dig på ett för din grupp förväntat sätt. Ingen ser att du är en stark eller svag, rolig eller blyg, förändringsobe-nägen eller utvecklingsinriktad, chef. De ser att du är en kvinnlig chef.

Kvinnor och män bemöts och bedöms alltid på olika sätt. Alla arbetsuppgifter, inte minst chefs-skap, är könsmärkta antingen för män eller för kvinnor. Vi förväntar oss att kvinnor ska kunna, vilja, tycka och säga vissa saker och att män ska kunna, vilja, tycka och säga andra. Uppför vi oss så som vårt kön förväntas uppföra sig belönas vi och om vi gör fel bestraffas vi.

Undersökningar visar att kvinnor som vet det här, som vet att arbetslivet är ojämställt, gör snabbare karriär är de som inte vet. Ett exempel är kvinnliga chefer på Swedbank. Den grupp som utbildats i jämställdhets-kunskap gjorde fyra gånger snabbare karriär än den grupp som gick en vanlig chefsutbildning. Hur kan det komma sig? Hur kan kunskap om att kvinnor diskrimineras vara bra för karriären?

Lotta Snickare är ledarutvecklare, fors-kare, författare och föreläsare. Hon har varit chef för Swedbanks ledarutveck-ling, hon forskar nu inom ledarskap och ledarutveckling vid Centrum för Bank och Finans på KTH och har tillsammans med Liza Marklund skrivit flera böcker om jämställdhet. Lottas och Lizas senaste

bok heter ”Det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra”. Lotta kombinerar i sina böcker och föreläsningar forskarens genusteo-riska perspektiv med ledarutvecklarens konkreta exempel – från såväl det privata näringslivet som den offentliga sektorn.

”En av våra chefer är kvinna. Men det märks inte. Hon är mer manlig än männen. Det är ju ingen vits med att anställa kvinnor om de inte tillför något nytt.” sa en chef på ett konsultföretag till mig nyligen. Är det så? Är kvinnliga och manliga chefer lika?

Eller är de olika?


vissa arbetsuppgifter och kvinnor andra. De lärde sig att se att kvinnor får mindre feedback än män och att det innebär att kvinnor blir osäkrare på sin kompetens.

Vägen genom arbetslivet är full av minor. Är du kvinna och går där du som kvinna förväntas gå undviker du minorna. Är du man och går där du förväntas gå undviker du dem också. Men så fort du avviker från den, för ditt kön, utstakade vägen börjar det smälla under fötterna på dig. Jämställdhetskunskap ger dig en karta över minfältet. Med en karta kan du undvika några av minorna. Andra måste du trampa på eftersom de ligger precis där du vill gå. Men om du vet att de finns där är du åtminstone förberedd på explo-sionen när den kommer. Och du vet att explosionen inte beror på att du har gjort något fel. Den beror på att du bryter mot ojämställdheten. Madeleine Albright har sagt att det finns en särskild plats i helvetet för kvinnor som inte hjälper varandra. Jag tror att den särskilda platsen är till för alla som inte arbetar för att bryta ojämställdheten.

Lotta Snickare Foto: Peter Jönsson

www.lekolar.seKundtjänst: 0479-199 00Orderfax: 0479-199 99E-mail: [email protected]

Beställ våra kataloger på vår hemsida eller via vår kundtjänst.

Cleverboard- vår interaktiva skrivtavla passar alla!

Effektiviteten och koncentrationen ökar på lektionerna genom att du får datorns alla fördelar men behåller fortfarande ögonkontakt med eleverna eftersom du står framme vid tavlan, precis som vanligt.

För info om priser och demonstrationerkontakta Kajsa Eek, tel 0479-19 839,email [email protected]

Ojämställdheten är oftast osynligDet allra svåraste med ojämställd-heten är att den oftast är osynlig för oss. Vi tror att det är vi som har gjort något fel när det egent-ligen är samhällsstrukturen ojäm-ställdhet som har slagit till. Det är inte konstigt att det är så. Vi har alla alltid levt i ett ojämställt samhälle. Det är ojämställdheten vi kan, det är den som är det vanliga. När vi blir bemötta ojämställt tycker vi bara att allt är som vanligt. När vi bemöter någon ojämställt gör vi bara som vanligt. Som alla andra gör. När vi ser ojämställdhet runt om oss är det samma sak. Ojämställdheten är det naturliga för oss.

I ledarutvecklingsprogrammet för kvinnliga chefer på Swedbank fick deltagarna lära sig att se den osynliga samhällsstruktur som ojäm-ställdheten är. De lärde sig att se att kvinnor och män har olika villkor i arbetslivet och exakt hur de vill-koren fungerar. De lärde sig att se att kvinnor och män förväntas inta olika positioner på avdelningsmötet och att det innebär att alla lyssnar mer på männen än på kvinnorna. De lärde sig att se att kvinnor och män förväntas ha olika kompetens och att det innebär att män tilldelas

tänk dig att slippa kompromissaDet är inte en slump att vi är världsledande på monitorer. Vi har låtit kvalitet och kvantitet gå hand i hand, så att du bland våra över 100 modeller hittar minst en som är optimal för dig. Här fi nns allt från innovativa spjutspetsar till inspirerande kontorsmonitorer, ledande ergonomi, trygga garantivillkor, låg energiförbrukning och sofi stikerad design. Oavsett om du söker en 8” minimonitor eller 80” informationsskärm har vi den bästa. Med Samsung är det inte svårt att tänka sig. Läs mer på www.samsung.se

Skrivbordsmonitorer för kontoret, ergonomisk, hög bildkvalitet, snygg design,exempelvis SyncMaster 2243WM

Monitorer för professionella färgkänsliga arbeten, som XL-serien med LED bakgrunds-belysning, exempelvis SyncMaster XL30

Stora skrivbordsmonitorer för många olika användningsområden, exempelvis SyncMaster 275T

Storformatsskärmar mellan 32” och 80”, effektfulla professionella informationstavlor, exempelvis SyncMaster 400DXN

Skrivbordsmonitorer med bästa möjliga ergonomi med trippla leder och vilsam bild-återgivning, exempelvis SyncMaster 971P

Innovativa monitorer, med inbyggt grafi kkort och USB anslutning, exempelvis SyncMaster 940UX


miLJö

I utredningen som granskat Natur-vårdsverket föreslås att myndigheten ska få rätt att överklaga alla beslut som fattas av en kommun. SKL är starkt kritiska till förslaget.

Utredningen som har granskat Naturvårdsverket (SOU 2008:62) föreslår att myndigheten ges rätt att överklaga beslut som fattats av en kommun eller en kommunal nämnd och detaljplaner som kan medföra betydande miljöpåverkan.

– Det finns redan en fungerande instansordning, enligt miljöbalken. Vi motsätter oss starkt att Natur-vårdsverket ska kunna överklaga

Yttrande från SKL:

Nej till överklagningsrätt för Naturvårdsverket

kommunala beslut. Politiskt avvägda beslut ska inte kunna överklagas av en central statlig myndighet, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredningen föreslår även att miljöbalken ska ändras så att läns-styrelsen måste samråda med Natur-vårdsverket innan en kommun kan få ta över miljötillsynen.

– Det är ett exempel på onödig centralstyrning. Länsstyrelserna har tillräcklig kompetens att göra bedöm-ningen om en kommun kan ta över tillsynen eller ej, säger Anders Knape.

Sveriges Kommuner och Lands-

Miljö- och klimatfrågan är det heta ämnet bland internationella toppo-litiker och gemene man, men i kommunerna är intresset mindre. Var femte kommun har inte genom-fört några projekt för att minska

Kommunerna slösaktiga med elenergiSvenska kommuner slösar elenergi, utan att vara medvetna om det. De saknar kunskap, visar en färsk rapport.

– redan idag finns en lösning som snabbt skulle göra positiva avtryck, både för ekonomin och i miljön, säger magnus frantzell, vD vid Belys-ningsbranschen.

ting tycker annars att det är bra att Naturvårdsverket har granskats.

– Sverige behöver en nationell miljömyndighet som klarar av att möta framtida utmaningar och vara en sammanhållande kraft, säger Anders Knape

Utredningen pekar på att det finns brister i Naturvårdsverkets priori-teringar, uppföljning och interna strategiska styrning. Utredningen föreslår att en ny myndighet inrättas, Miljöinstitutet, som ska ansvara för miljömålsuppföljningen.

– Vi anser inte att det finns behov av en ny myndighet. Området är för begränsat för att det skulle vara berättigat med en egen myndighet, säger Anders Knape.

Reservation lämnades av Miljö-partiet och Vänsterpartiet. •

el-förbrukningen. De som säger att de vill sänka elförbrukningen, satsar först och främst på att förändra uppvärmningssätten i kommunen, påvisar en färsk undersökning som Belysningsbranschen har tagit fram.

– Alla miljöförbättrande insatser är naturligtvis bra, säger Magnus Frantzell. Samtidigt skall man ha klart för sig att det finns billigare och effektivare sätt att minska klimat-påverkan än att förändra uppvärm-ningssätten. Genom att byta till modern belysning kan man i ett slag minska el-kostnaderna med upp till 80 procent utan att tvingas till gigan-tiska investeringar samtidigt som miljön gynnas.

Byt ut föråldrade armaturerUndersökningen som genomfördes i mer än 50 kommuner under

sommaren visar bland annat att ytterst få faktiskt vet att 25 procent av en offentlig organisations genom-snittliga el-förbrukning kommer från belysning.

– Kunskapen om besparingspo-tentialen vad gäller belysning var väldigt låg, säger Egil Öfverholm, ansvarig för de kartläggningar som Energimyndigheten under den senaste treårsperioden utfört på kontor, skolor och sjukhus.

Beräkningar som Energimyn-digheten genomfört visar att denna okunskap direkt går att omvandla till kronor och ören. Bara genom att byta till en energieffektiv belysning i Sveriges skolor skulle 350 miljoner kronor kunna sparas varje år. Det motsvarar mer än 1 000 lärartjänster. För sjukvården motsvarar bespa-ringspotentialen lönekostnaden för 600 sjuksköterskor eller 3 600 höft-ledsoperationer.

Två miljoner koldioxid släpps ut i onödanBesparingarna påverkar inte bara den offentliga ekonomin. Varje år bidrar Sveriges företag och offent-liga verksamheter till att nära två miljoner ton koldioxid släpps ut alldeles i onödan. Så mycket skulle man kunna spara genom att byta ut föråldrade armaturer och lysrör till modern och energisnål belysning. Med moderna belysningssystem skulle den totala elförbrukningen (10 TWh) kunna minskas med 40 procent. På så sätt skulle utsläppen av nära två miljoner ton koldioxid kunna sparas vilket motsvarar cirka 20 procent av det minskningsmål som Sverige gentemot EU förbundit sig att nå till år 2020.

Tina Lundberg

Översättning och tolkning till alla språk

Vi översätter allt, till och från alla språk och inom alla fackområden. Vi tar även översättningsuppdrag som kräver korta leveranstider.

Vi erbjuder tolkning till och från alla språk.

När du vänder dig till Semantix, vänder du dig tillNordens ledande tolk- och översättningsföretag.

[email protected] www.semantix.se

Översättning och undertextning 08-506 225 00Utbildning, språkvård och affärsspråk 08-506 225 40Affärs- och konferenstolkning 08-506 119 10Myndighetstolkning 0770-457 400


miLJö

Vindval startade 2005 och pågår i en första etapp till 2009. Programmets målsättning är att underlätta för utbyggnaden av vindkraft, vilket görs bland annat genom att programmet tar fram kunskapsunderlag för användning i miljökonsekvensbe-skrivningar och planerings- och tillståndsprocesser vid vindkraftseta-

35 nya miljoner till forskning om Vindkraftens effekterenergimyndigheten har beslutat att förlänga kunskapsprogrammet vindval för tidsperioden 2008-2012 och avsätter ytterligare 35 000 000 kr, för studier och kunskapsspridning om vindkraf-tens effekter för människa och samhälle samt miljö och djurliv. programmet är ett samarbete mellan energimyndigheten och naturvårds-verket, där energimyndigheten är finansiär och naturvårdsverket har fått i uppdrag att driva programmet.

blering.Totalt har 20 forskningsprojekt

startats inom programmet varav 9 studier har avslutats. En tydlig inriktning i det pågående program är att ta fram kunskap om miljöeffekter från den havsbaserade vindkraften. Projekten bedrivs inom följande områden:

• Fåglar och fladdermöss• Människors upplevelser• Ekosystemeffekter• Fisk• Ljud i marina miljöer.

Exempel på resultat som fram-kommit från forskningen är:• Vindkraften syns bättre för fåglar

än för människor. Den nuvarande färgsättningen på vindkraftverk är väl vald utifrån såväl mänsklig betraktare som vilda fåglar.

• Risken för att flyttande små- och sjöfåglar ska kollidera med vind-kraftverk till havs är liten, visar resultat från omfattande studier i Kalmarsund.

• Fladdermöss flyger sällan ut över havet vid vindstyrkor över 5 m/s vilket minimerar riskerna för kollision med vindkraftverk. Fladdermössen undviker däremot inte vindkraftverken vid jakt på insekter vid lägre vindstyrkor, vilket kan föranleda behov av

försiktighetsåtgärder.• Rovfiskar som abborre, öring och

mört är inte särskilt ljudkänsliga och tycks inte störas av vindkraft-verkens lågfrekventa ljud.

• Bottenlevande organismer som Limfjordsmusslan tycks inte påverkas av ljud från vindkraft-verk.

Vindval kommer fram till 2012 att inrikta forskningen mot effekter från vindkraftsetablering på land. Programmet kommer att initiera nya forskningsstudier där priori-terad kunskap saknas och syntes-studier för att göra avvägda bedöm-ningar om påverkan inom bredare forskningsområden. Programmet kommer därutöver att öka kommu-nikationsinsatserna för att nå ut med programmets resultat till praktiskt verksamma aktörer inom vindkraf-tområdet samt till intresserad och berörd allmänhet. •

Källa: Energimyndigheten


miLJö

contempus

Flera av Sveriges ledande företag och myndigheter har redan

valt Contempus för att få en snabbare och smidigare hantering

av sina leverantörsfakturor.

Bland våra kunder finns idag stora och framgångsrika bolag

som ABB, NCC, ElGiganten, SAS, Plantagen, GANT och Fritids-

resor. Men också tunga myndigheter som Justitiekanslern,

Riksrevisionen, Skolverket och Statskontoret.

Faktum är att man har valt exakt samma lösning av exakt

samma skäl: Man vill automatisera hanteringen av inkommande

fakturor och göra livet lättare för både ekonomiansvariga och

ansvariga chefer med attesträtt.

Vill du bekanta dig med våra lösningar är du välkommen att

ringa 08-444 98 30 eller besök oss på www.contempus.se

Gissa vad ABB och NCC har gemensamt med

Justitiekanslern?

SWED

MAR

KET


miLJö

EU sätter punkt för energislöserietvi går miste om mer än 500 000 jobb. 460 miljoner ton koldioxid släpps ut. 2 700 miljarder kronor förloras. varje år. Allt på grund av att våra bygg-nader använder massor av energi, helt i onödan. igår beslutade eu-kommissionen att sätta punkt för detta slöseri.

– Äntligen. Det här är ett nödvändigt och skarpt direktiv som faktiskt kan göra skillnad, säger ulf frisk, vd på Swedisol.

Torsdagen den 13 november tog EU-kommissionen ett viktigt steg på vägen till ett hållbart samhälle. Med ett omskrivet direktiv för energief-fektivisering av byggnader kan EU:s medborgare nu se fram mot bättre, moderniserade och framför allt ener-gisnåla byggnader att bo och verka i.

– Byggnader står för mer än 40 procent av energianvändningen i EU. Men vi slösar med den dyra energin, bland annat på grund av dålig isole-ring. Våra värme- och kylkostnader och utsläpp av koldioxid är orim-liga. Och inomhusklimatet är dåligt i alldeles för många hus, säger Ulf Frisk, vd på Swedisol.

Med omskrivningen av direktivet från 2002 (2002/91/EC) pekar EU på den stora potentialen att spara pengar i att minska användningen av energi och utsläppen av koldioxid. Speciellt i gamla byggnader.

Skapar nya jobbMen det är inte bara koldioxid och pengar som kan sparas. De före-slagna åtgärderna kan också skapa många, efterlängtade jobb i lågkon-junkturen.

– Vår europeiska branschorgani-sation Eurima räknar med att detta kan skapa 500 000 nya jobb, berättar Ulf Frisk.

En av de viktigaste punkterna i det nya direktivet är att EU tar bort den nedre gränsen på byggnadens

storlek för att den ska omfattas av reglerna för energieffektivisering vid renovering. Idag ligger den på 1 000 kvadratmeter. Med det nya direktivet omfattas även småhus.

– Den punkten betyder väldigt mycket. Det är i de små byggnaderna som vi kan göra störst energibespa-ringar, förklarar Ulf Frisk.

Dessutom sätts minimikrav på energieffektivitet på varje enskild ingående byggdel, inte bara på bygg-naden i sin helhet.

Miljonprogrammet ett gyllene tillfälleEn annan viktig nyhet är att varje medlemsstat ska ta fram en plan på hur man ska uppnå målet med lågenergibyggnader - inte bara vad gäller nya, utan även befintliga bygg-nader.

– Nya byggen motsvarar trots allt bara en procent av byggnads-beståndet. Så om vi verkligen vill minska utsläppen av koldioxid och slöseriet med energi, måste vi reno-vera våra gamla byggnader. Här är renovering av det svenska miljon-programmet en gyllene chans att få effekt i arbetet att minska utsläppen av koldioxid, säger Ulf Frisk.

Det nya direktivet förväntas godkännas 2010 och införas i medlemsstaterna 2012. För offentlig sektor kommer införandet att ske ett år tidigare. •

För andra året i rad är ett svenskt företag bäst i Europa på miljö. Milko har belönats med EMAS Awards vid en ceremoni i Bryssel. De vann priset för sitt ambitiösa arbete med att sänka sina koldioxidutsläpp. EU Kommissionen visar med detta att svenska företag ligger i framkant vad gäller miljösatsningar.

32 organisationer från 13 medlemsländer var nominerade i de fem klasserna och Milko tog hem segern i klassen stora organisationer (mer än 250 anställda). Motive-ringen lyder:

Milko är ett av Sveriges största mejerier. År 2006 satte upp mål för att minska sina koldioxidutsläpp med 25% under en tioårsperiod. Mer än 30 % av detta mål har uppnåtts under de senaste två åren och Milko arbetar

med att hitta ytterligare sätt att redu-cera sina utsläpp. Bland annat gör de detta genom att använda alternativa energikällor, som biogas. Milko till-delas EMAS Awards för sina åtgärder inom energieffektivisering.

Kvalitets- och miljöchef Inger Larsson och kvalitets-och miljötek-niker Christine Rudh var på plats i Bryssel för att motta priset. De är glada och stolta över utmärkelsen och ser den som ett välkommet erkännande av ett långsiktigt miljö-arbete som inte slutar med detta.

EMAS Awards har instiftats av EU-kommissionen för att öka uppmärksamheten kring de många goda förebilder för ett förebyggande miljöarbete som EMAS-registrerade organisationer utgör. Tävlingen är öppen för alla typer av organisa-

Sverige åter bäst i Europa på miljö

tioner oavsett inriktning och storlek. Priset delas ut i fem kategorier och två svenska bidrag fanns med bland årets nomineringar. Årets tema för tävlingen var ”Reduktion av växthus-utsläpp/energiförbrukning/ energief-

fektivisering”.Även förra året visade Sverige

framfötterna då Gustavsberg AB, Vårgårda vann priset i kategorin medelstora företag. •

Källa Miljöstyrningsrådet

68 Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se68 www.servera.se

Vi startade med miljöcertifiering. Sedan genomförde vi kvalitets-certifieringen. Nu har vi infört en uppförandekod.

Serveras uppförandekod har som syfte att hjälpa till att tillvarata mänskliga rättigheter, minska miljöbelastningen, identifiera de största branschproblemen samt naturligtvis ställa krav på producenter, leverantörer och underleverantörer. Läs mer på www.servera.se.


Effektivisera upphandlingsprocessen med nya Avantra tender & contract

-programvaror och kompetens inom inköp och logistik!

UpphandlingAvtalsadministrationLeverantörshantering

ww

w.exense.co

m

Kommuner och LAnDSting i JÄmföreLSe:

Statistiska centralbyråns siffror för elanvänd-ningen i offentlig verksamhet baserar sig på undersökningen ”årlig el-, gas- och fjärrvär-mestatistik” och används som underlag till kommunal energiplanering, miljö- målsuppfyll-ning och klimatstrategiarbete. Siffrorna pekar på stora skillnader mellan landets kommuner, vilket delvis kan förklaras med att offentlig verksamhet av ScB är definierad till att omfatta även sjukvård samt forskningsverksamhet. men siff-rorna ger också en indikation på att standarden på belysningen varierar stort mellan landets kommuner.

Energibalans (MWh) efter region, kategori, energibärare och tid

El-energi Folkmängd el/ind

Övertorneå 1135 5168 0,219620743

Strängnäs 11003 31152 0,353203647

Kungsbacka 38278 71044 0,538792861

Mönsterås 7545 13111 0,575470979

Öckerö 7396 12229 0,604791888

Trelleborg 30020 40320 0,744543651

Falkenberg 31561 39874 0,791518283

Åtvidaberg 9391 11775 0,797537155

Helsingborg 101292 123389 0,820915965

Norrköping 103084 125463 0,821628687

Malmö 232040 276244 0,839982045

Umeå 93881 111235 0,843987953

Sollentuna 52027 60528 0,859552604

Orust 13639 15185 0,898189002

Mariestad 21627 23933 0,903647683

Älmhult 14142 15368 0,920223842

Växjö 76130 78473 0,970142597

Karlshamn 31555 31179 1,012059399

Eskilstuna 95418 92250 1,034341463

Söderköping 14619 14051 1,040424169

Borlänge 51526 47399 1,087069347

Vimmerby 17282 15588 1,108673338

Göteborg 566425 489757 1,156542939

Gävle 108851 92416 1,177837171

Uppsala 218592 185187 1,180385232

Tranås 21004 17765 1,182324796

Katrineholm 38263 32029 1,194636111

Varberg 66332 55459 1,196054743

Stenungsund 27879 23190 1,202199224

Boxholm 6290 5226 1,203597398

Trollhättan 65945 53830 1,225060375

Skellefteå 88435 71966 1,228844176

Borgholm 13554 10983 1,234089047

Falköping 38655 31240 1,237355954

Strömstad 14542 11569 1,25697986

El-energi Folkmängd el/ind

Linköping 174707 138580 1,260694184

Vänersborg 47401 37023 1,280312238

Tyresö 53182 41476 1,28223551

Kalmar 81032 61321 1,321439637

Jönköping 162314 122194 1,32833036

Västervik 48407 36400 1,329862637

Kristianstad 102112 76540 1,334099817

Lidköping 51389 37526 1,369423866

Halmstad 124354 88958 1,397895636

Örebro 182843 128977 1,417640354

Karlskrona 90897 61844 1,469778798

Piteå 60514 40943 1,478006008

Haparanda 15331 10214 1,500979048

Örnsköldsvik 83608 55243 1,513458719

Västerås 201499 132920 1,51594192

Enköping 59494 38486 1,545860833

Falun 87969 55267 1,591709338

Motala 66901 41959 1,594437427

Vadstena 12188 7541 1,616231269

Härnösand 40747 25080 1,624681021

Timrå 29653 17870 1,659373251

Trosa 18370 10951 1,677472377

Sundsvall 161129 94516 1,704780143

Solna 107040 61717 1,734368164

Nyköping 87571 50191 1,744755036

Danderyd 54408 30492 1,784336875

Mora 35992 20159 1,785406022

Skövde 91852 50153 1,831435806

Sigtuna 67733 36976 1,831809823

Pajala 12407 6688 1,855113636

Kalix 32402 17396 1,862612095

Nynäshamn 47504 24992 1,900768246

Hela tabellen finns att hämta på www.scb.se

70 Offentliga Affärer 6 2008 | www.offentligaaffarer.se7070 Offentliga Affärer 4 2008 | www.offentligaaffarer.se


Landet runtta en titt på vad som händer i Sveriges kommuner från Skellefteå i norr till i Svalöv i söder.

Skellefteå: Kajutbyggnad vid Skellefteå hamnNutek har beslutat om EU-medfi-nansiering av kajutbyggnad och upplagsytor vid Skellefteå hamn. Genom detta stärks konkurrens-kraften för näringslivet i regionen. Samtidigt stärks också hamnens konkurrenskraft gentemot andra transportslag och sjöfartens position som ett miljövänligt tranportalter-nativ.

Projektet är kostnadsberäknat till 28,8 Mkr och ska vara färdigställt till 2010-06-30.

Syftet med projektet är genom infrastrukturella åtgärder:

• Skapa förutsättningar för att utveckla hamnens roll som omlast-ningsstation.

• Bidra till ökad samordning mellan sjöfart och markburna trans-portsystem.

• Anpassa hamnen efter de nya godstyperna.

• Hantera förväntad ökad mängd gods.

Sundsvall: Tog hem årets SkolutvecklingsprisSkolorna i Njurunda/Bredsands skol-område fick priset för sitt arbete med att använda IT i undervisningen och att göra den nya tekniken tillgänglig för alla elever.

Det vinnande bidraget har utsetts av en jury bestående av represen-tanter från Skolforum, Lärarför-bundet, Lärarnas Riksförbund, Föreningen Svenska Läromedel och Sveriges Skolledarförbund. Under Skolforums tre dagar på Stockholms-mässan har de över 22 000 deltagarna kunnat ta del av samtliga bidrag och prata med de ansvariga lärarna.

– Med Skolutvecklingspriset vill vi främja kreativa idéer och bidra till att framgångsrika satsningar kan spridas. Årets vinnare är ett bra exempel på ett nyskapande och angeläget utvecklingsprojekt, säger Sirpa Wahlberg Borgström, VD för Skolforum.

Juryns motivering: ”För att ha utvecklat och doku-

menterat metodiska arbetssätt som omfattar hela skolgången från förskola till årskurs 9, där alla elever ges samma möjligheter att använda IT oavsett individuella, sociala och ekonomiska omständigheter. Samt för ett utveck-lingsarbete som tar tillvara de nya pedagogiska möjligheter som IT ger.”

Sigtuna: Sigtunahem satsar på vindkraftSigtunahems styrelse begär kommun-fullmäktiges tillstånd att få köpa ett vindkraftverk i Svalöv i Skåne för 30,5 Mkr. Verket, som fungerat klanderfritt i sex år, ger en effekt som motsvarar en tredjedel av Sigtuna-hems årsbehov. Sigtunas politiska ledning tänker arbeta för att bli en kommun som får all sin energi från förnybara e energikällor och hoppas att Sigtunahem ska hitta fler vind-kraftverk att köpa.

Södertälje: Köper mark av StockholmSödertälje passar på att köpa en egendom på 940 hektar när Stock-holms stad bit för bit gör sig av med ägor utanför kommungränsen. Brandalsund ligger söder om Söder-tälje och är en egendom med stora skogar och stora åkrar. Utöver de drygt 940 hektaren ingår i egen-domen även havsvikar, fyra sjöar och ett antal bostadshus och fritidstorp.

Stockholms stad erbjöd arrenda-torn att köpa egendomen för 70,75 Mkr. Södertälje kommun har nu kommit överens med arrendatorn om att köpa Brandalsund för samma summa och låta arrendatorn fort-sätta.

Strömstad: Vattenförsörj-ningen på Kosteröarna får 7,5 miljoner kronor i investe-ringsbidrag från Naturvårds-verket!

Den 30 september hade Kosterha-

vets styrgrupp överläggningar under ledning av länsöverdirektör Göran Bengtsson och en fråga som varit central är hur vattenförsörjningen till Kosteröarna långsiktigt ska kunna lösas. Strömstads kommun har lyft frågan då en förstärkning av vattenförsörjningen har varit en förutsättning bl a för byggande och drift av Kosterhavets naturum i Kostersundet samt annan utveck-ling på Kosteröarna där vatten är en förutsättning, en utveckling som även den förväntas vara till stora delar kopplat till Kosterhavets natio-nalpark på olika sätt.

Styrgruppen beslutade att godkänna föreslagen överenskom-melse mellan Naturvårdsverket och Strömstads kommun vilket innebar att Naturvårdsverket bidrar med 50 procent av investeringen, dock högst 7,5 Mkr, avseende anläggande av en osmosanlaggning som ska kunna producera 750 kubikmeterdricks-vatten per dygn.

Osmosanläggningen producerar dricksvatten av havsvatten. Valet av denna teknik i stället för en ledning från fastlandet är grundad på orsaker som högre driftsäkerhet och lägre investeringskostnad samt enklare genomförbarhet. Att anlägga en ledning över Kosterfjorden hade inte varit helt enkelt med tanke på djupet och risken för skador som hade blivit mycket komplicerat och kostsamt att åtgärda.

Bidraget ar villkorat bland annat till att detaljplanen för naturumet vinner laga kraft samt att beslut om bygglov vinner laga kraft. Detalj-planen är nu överklagad till Reger-ingen och ett avgörande kommer förhoppningsvis så snart som möjligt.

Svalöv: Kranvatten till alla skolor - projekt i 14 kom-munerSkolprojektet Drick kranvatten har startat och riktar sig till ungdomar som vill ha en nyttig, billig och

klimatsmart dryck. 31 000 elever i 130 skolor kommer

under tre år att få ökad kunskap om kranvattnets betydelse för hälsa, ekonomi och miljö, berättas i ett pressmeddelande från Sydvatten AB.

Sydvatten AB är ett kommunägt företag som producerar dricksvatten till 750 000 invånare i Skåne. Till-sammans med VA-organisationerna i samtliga 14 delägarkommuner finansierar Sydvatten det treåriga skolprojektet. Syftet är att lyfta fram kranvattnets kvalitet och att bidra till ökad medvetenhet kring vårt vikti-gaste livsmedel.

Alla högstadieskolor i ägarkom-munerna får en kranvattenautomat installerad där eleverna själva kan fylla på kallt vatten - vanligt eller kolsyrat. Eleverna får också en sport-flaska märkt Drick kranvatten.

Svalöv, Vellinge och Kävlinge är först ut hösten 2008. Därefter följer Helsingborg, Höganäs, Eslöv, Landskrona, Lomma, Malmö, Lund, Burlöv, Bjuv, Svedala och Staffans-torp.

vAD hÄnDer i er Kommun?Vill du att just din kommun ska presenteras i kommunen-käten? Händer det något nytt eller spännande, som kan vara inspirerande för andra kommuner eller intressant för läsekretsen? Hör av dig till [email protected] om du vill ha nyheter från din kommun publicerat i flera utgåvor av Offentliga Affärer.

KonferenSGUIDEN

Det är något speciellt med Lappland. Kanske är det lugnet eller den mäktiga naturen som får mig att bli alldeles mållös när jag står och andas in den friska luften. Kanske är det kombinationen med befolkningens vänlighet som får mig att påminnas om hur viktigt det är att ta tillvara på stunden.

Kan inte låta bli att tänka på samerna. Deras kunskap om naturen och vårt mänskliga psyke. Deras kamp. Och inte minst deras värdiga och många gånger så kloka sinnelag. Deras sätt att leva och verka har kanske vi stadsbor en del att lära av. Inte minst när det gäller prestigen och stressen, eller uppriktig medmänsklighet.

Tveklöst är Tornedalen en unik kulturell knytpunkt. Livet på gränsen mellan två länder har format dalgången och gjort den till ett alldeles särskilt område. Mitt här i Lapplands natur och öppna land-skap, inte långt från stranden av den

fritt flödande laxälven - ligger det lilla gästvänliga hotellet, Tornedalia. Här arbetar Ann-Louise Larsson sedan sju månader tillbaka:

– Det är jätteroligt. Intresset för Norrland blir bara större och större, säger hon och berättar om att när säsongen är som lägst med svenska resenärer, är den som högst med utländska. Det som är mest populärt är jul och nyårsfirandet.

– Det är ju bara älven som går mellan oss och finländarna. Och eftersom Finland ligger före oss en timma, går man först över på den finska sidan och firar in tolvslaget,

Genuint, äkta – en lisa för själenHotell Tornedalia

och timmen därefter går man över till den svenska och firar slaget där. Mitt på älven finns det både dans och isbar, man kan basta och bada i vedeldad vedtunna eller bada i isvaken, fortsätter Ann-Louise.

Mitt i allt detta finns det tusentals tända marschaller som sammanstrålar sin glans mot stjärnklar vinternatt. Det knarrar under fötterna medan man går där på isen. Skratten hörs. Och människorna är många.

Den samiska middagen– Jag vill visa naturen och de trevliga upplevelserna. En av de riktigt stora

upplevelserna är vår samiska middag. Vi har en samisk kock som lagar samisk mat och berättar om den till gästerna. Samtidigt är det med en samisk kille som och jojkar under middagen, säger Ann-Louise.

Redan när resenärerna hämtas upp vid flyget, möts de av en samisk guide som under vägen upp till hotellet berättar om den samiska kulturen. Resenärerna bjuds på renklämma och lite dryck.

– Vi satsar mycket på konfe-renser, både regionalt och nationellt. Vi skräddarsyr utifrån syftet med konferensen och gruppens behov.

En sagolik plats för kloka möten

Friiberghs Herrgård. Tel 08-611 41 41. E-post [email protected]. www.friibergh.se

En skön oas för både arbete och vila, med en miljö som

inspirerar. Endast 65 km från Stockholm. Välkommen

till Friiberghs Herrgård. Där sagor och drömmar vävs

samman med personlig omsorg och naturlig omtanke.

06-0324 Annons_90 x 65 06-12-07 08.30 Sida 1

Bräcke 0693-160 20www.bjorknasgarden.com

Oasen i Jämtland

� JÖRKNÄSGÅRDEN HOTELL★★★★

Egentligen startar konferensen redan då när guiden hämtar upp våra gäster vid Luleås flygplats som ligger drygt en och en halvtimme härifrån, fort-sätter Ann-Louise.

Scooter, hundspann och renslädeI samband med konferensen anordnas ofta aktiviteter med scooter, hundspann och rensläde. För att inte glömma att många vill ta sig en sväng till tomten Rovaniemi.

– Vi har även dagsturer till Isho-tellet. Kan man lägga en dag extra skall man absolut göra det, säger Ann-Lousie.

Det finns ingen stressLugnet i Lappland, den gnistrande snön och Aavasaksas landskap är en lisa för själen. Tornedalsborna har tagit sig fram över snön under tusen-tals år. Med släde dragen av husky-hundar insups den friska luften och jag kan inte få nog av den gränslöst så vackra naturen. För att inte tala om det doftande kaffet som nyss kokade upp över den öppna lägerelden.

Tina Lundberg

fakta | hotel tornedalia

Hotel Tornedalia har totalt 40 rum. Du kan även boka en stuga antingen på finska sidan i Aavasaksa eller den svenska sidan i Svanstein. Enkel- och dubbelrummen är rymliga och fräscha. Alla rum är utrustade med dusch och dessutom TV. En del rum har även balkong där du kan njuta av den bedå-rande utsikten över Tornedalen.

Konferenser och möten Hotel Torne-dalia är populärt bland mötes- och seminariedeltagare eftersom hotellet erbjuder en trevlig inramning för mötes- och konferensresor. Vi kan

erbjuda välutrustade mötes- och grupprum för ca 65 personer. Det finns även ett auditorium för upp till 180 personer.

Hotellets festsal rymmer ca 350 personer, vilket gör att även en större konferens kan ordnas utan problem. Hotel Torne-dalia erbjuder en trivsam och inspire-rande miljö för konferenser, där det är lätt att fokusera på uppgiften – lämpliga arbetsutrymmen och lugn och ro skapar en framgångsrik konferens.

KonferenSGUIDEN

Medtag annonsen så får du 150 krrabatt på första

natten.

Erbjudandet gäller tom 31 mars-09.

Gäller ej i kombination med andra erbjudanden

och endast vid direktbokning.

Karlbergsv 24, Box 6246 SE-102 34 STHLMwww.hoteloden.se [email protected]

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker. Tel 0155-720 22.www.wreta.com

För att se klart på sin egen världbehöver man besöka en annan.

Det är en av många anledningaratt ha din konferens hos oss.Välkommen till Wreta. Inte somandra ställen.

För att se klart på sin egen värld behöver man besöka en annan.

Det är en av många anled-ningar att ha din konferens hos oss.

Välkommen till Wreta. Inte som andra ställen.

Wreta Gestgifveri, 610 50 Jönåker Tel 0155-720 22 • www.wreta.com

Dagkonferenserna blir flertrenden med allt fler korta möten håller i sig. enligt Shr:s konferensbarometer ökade antalet dagkonferenser med 13 procent under andra kvartalet 2008 jämfört med samma period ifjol.

En konferens kan handla om allt från att kompetensutveckla inom företaget till att låta de anställda komma varandra nära för att kunna samarbete bättre, det brukar kallas för teambuilding.

Konferenser utan övernattning blir allt vanligare, och man träffas ofta i eller i närheten av storstäderna. Men även på många mindre orter runt om i landet erbjuder många anläggningar dagkonferenser.

Ett perfekt mötesalternativ kan vara en dagkonferens i Stockholm. Här hittar du några av Sveriges främsta konferenslokaler och konfe-rensanläggningar. Närheten till transportmedel i storstaden Stock-holm är ännu ett skäl till varför du bör boka din konferens här. Du har nära till tunnelbana, järnvägsstation och flygplats. Det är enkelt för delta-garna i konferensen att ta sig hem till familj efter arbetsdagens slut.

Göteborg med omnejd bjuder på många trevliga konferensanlägg-ningar med olika stil och inriktning och i olika prislägen. Även här finns mycket goda möjligheter till dagkon-ferenser, antingen man vill ha stor-stadens utbud nära eller önskar en lugn och avstressande lantlig miljö för den mindre gruppen som önskar arbeta lite mer avskilt.

Konferenslokaler i Malmö – från små till storaAnläggningarna i staden är flexibla och unika, oavsett om det gäller 2 eller 3.500 deltagare. Vad sägs om att konferera vid foten av Öresunds-bron eller på ett konserthus mitt i centrum? Eller håll ditt möte på riktigt hög nivå i Turning Torso!

I Skåne finns alla typer av anlägg-ningar för din konferens. Allt från enklare konferensanläggningar till högkvalitativa hotell, slott och herr-gårdar i trevlig natur eller småstads-miljöer för de som ställer högre krav på miljö och komfort.

Västsvenska mötenDet mest spännande regionala samarbetsprojektet i mötesindustrin svarar Västsvenska Turistrådet för som håller samman 49 kommuner. Här har man tagit ett strategiskt beslut att identifiera möten och affärsturism som viktiga utveck-lingsområden för hela sin region. Göteborg, som är berömt i varje fall i stora delar av norra Europa, för en väl sammanhållen mötesindu-stri som internationellt agerar som en destination. Nu är Västsvenska Turistrådet, under ledning av vd Gunilla Mitchell, med och utvecklar Göteborg Convention Bureau för att fler städer i regionenska kunna locka fler och större internationella och nationella möten. Det handlar om Borås, Vänersborg, Trollhättan,

Uddevalla. Högskolor, företag och organisationer kartläggs och samarbeten inleds. Ett projekt där också politikerna i styrelsen för Väst-svenska Turistrådet ska ges bättre förutsättningar för internationellt nätverks- och kunskapsbyggande påbörjades under våren, bland annat med besök på Politician Forum på IMEX-mässan i Frankfurt den 22-24 april och med studiebesök på German Convention Bureau.

Arne Öster

Vi ses i vår monter!

4-5 februari

Säröhus Konferenshotell

www.sarohus.se

100% VINDKRAFT EL VARBERGS ENERGI

100% KRETSLOPP, VÄRME, KYLA, VENT.

100% LEGIONELLAFRI ANLÄGGNING

100% RESERVKRAFTSÄKRAD

DEFIBRILLATOR MED UTBILDAD PERSONAL

SHR KVALITETSSTANDARD

KonferenSGUIDEN

V Ä L K O M M E N T I L L

HOTEL ESPLANADE STRANDVÄGEN 7A, STOCKHOLM

På Hotel Esplanade är det inte som hemma. Det bara känns så.

¬Personlig service¬Förmånliga avtalspriser¬Fyra stjärnor¬Fantastiskt läge

Tel. 08-663 07 40 Fax. 08-662 59 92

epost: [email protected]

Hotel Esplanade 41 x 90 05-03-21, 13.101

Välkommen!Välkommen till Quality Hotel Winn Haninge, den kompletta hotell- och konferensanläggningen i södra Stockholm.

För det lilla mötet, eller den stora konferensen, vi ger er de perfekta förutsättningarna för ett lyckat möte.

Vi är fortfarande en flexibel och prisvärd hotellanläggning med stor konferenskapacitet och bra kommunikationer.

Telefon: 08-745 75 00 • www.qualitywinnhaninge.se

Ro att arbetaEnergi att uppleva

KONFERENS I KIRUNA

För information kontakta:[email protected]

Julbordskonferens på slottet!

www.sundbyholms-slott.se016 - 42 84 00

Konferera på ett slott med statligt avtal.Vid Mälaren, cirka 1 timme från Stockholm.

Bo & konferera!08-566 217 20

Varför välja mellan pris och service?Välj Ibis hotel.

Vardagspris per rum fr 675:-/nattboka direkt på 0771- 44 66 88Bo upp till 3 personer i rummet. 2 vuxna och 1 barn upp till 12 år. www.ibishotel.se

Boka konferensen på

Gör det enkelt.Boka allt- i-ett-paket hos oss.

08-517 517 10scandichotels.se

Skytteholmaktiviteter golf konferens www.skytteholm.seTelefon: 08-560 236 00 Bokning: 08-560 236 79


Elektronisk identifiering(eID) 2008

78 Avtalsnytt 6 2008 | www.offentligaaffarer.se78

AvtALSnYTT / ELEKtrONISK IDENtIfIErING (EID) 2008

Ramavtalen för elektronisk identi-fiering omfattar tjänster för kontroll av personliga e-legitimationer. I tjänsten ingår att leverantören ska utfärda e-legitimationer till använ-dare. Personer som skaffar e-legiti-mationer ska kunna använda dessa för att legitimera sig elektroniskt och utföra e-underskrifter i samband med alla offentliga e-tjänster som kräver detta.

Upphandlande organisationVerket för förvaltningsutveckling, Verva

KontaktpersonIrene AnderssonTelefon 08-550 557 75E-post: [email protected]

Ramavtal finns med följande leve-rantörer:

Nordea ABSwedbank ABSvenska Handelsbanken ABTeliaSonera AB

Ramavtalen gäller under ett år till den 30 juni 2009 med förlängnings-möjlighet upp till 36 månader.

Elektronisk identifiering (eID) 2008verva har genomfört en upphandling av tjänster för elektronisk identifiering och publika person-liga e-legitimationer.

Enklare att avropa En nyhet med de nya avtalen är att avtalshanteringen har förenklats för dem som ska avropa. Det räcker att kontakta ett av företagen som är återförsäljare för alla leverantörer. Tidigare var man tvungen att själv kontakta samtliga leverantörer.

Mindre än halva prisetEn annan nyhet är att priserna mer än halverats sedan förra avtalspe-rioden.

Ovanligt många kommunerDe nya ramavtalen kan användas av alla statliga myndigheter samt de kommuner och landsting som lämnar fullmakt. Denna gång har ovanligt många kommuner lämnat fullmakt – 286 av totalt 290 kommuner.

AvropAvrop bör göras så att tjänster för så stora användargrupper som möjligt täcks samt att konkurrensmöjlighe-terna beaktas.

I allmänhet behöver kunden avropa eID-tjänsten från flera av ramavtalsleverantörerna för att användarna av själva e-tjänsterna, de som har e-legitimation, ska få till-

gång till e-tjänsterna. Kunden behöver därför ha en teknisk anslut-ning till flera eID-leverantörer och även teckna leveransavtal med dessa. Ramavtalsleverantörerna täcker följande grupper av privatpersoner:

Nordea täcker sina kunderSwedbank och Handelsbanken täcker samtliga kunder hos de banker och övriga som ingår i Bankernas ID-tjänst (BID). I denna ingår Danske Bank, Ikanobanken, Läns-försäkringar Bank, Skandiabanken, Sparbanken Finn och Sparbanken Gripen. Det räcker att ha avtal med antingen Swedbank eller Handels-banken för att täcka hela denna grupp

TeliaSonera täcker sina egna kunder och SEBs kunder.

I ramavtalet finns en checklista för avrop från eID-leverantörerna.

För att kunna göra kontol-lera e-legitimationen hos eID-leverantören krävs antingen en s.k. köparprogramvara eller en tjänst. Ramavtalsleverantörerna för Infra-tjänst, IT-Sirius AB och Logica AB, har en sådan tjänst. Genom avrop från infratjänstens ramavtal får man tillgång till denna förmed-

lingstjänst. IT-Sirius och Logica är även åter-

försäljare till samtliga ramavtalsle-verantörer för eID. Det innebär att kunden kan teckna alla avtal, både vad avser eID-tjänsten och förmed-ling av kontrollfråga genom infra-tjänsten, med IT-Sirius eller Logica.

Framtida hantering av e-legitimationerVerva har i en rapport till regeringen i juni 2008 lämnat förslag på framtida hantering av e-legitimationer. Bland förslagen finns en ny samordnings-funktion, ett nytt begrepp ”svensk e-legitimation” samt införande av en tjänstelegitimation.

Finansiellt stödRegeringen har gett Verva i uppdrag att förmedla stöd till myndigheter, kommuner och landsting som inför nya e-tjänster med elektronisk iden-tifiering. Verva kan förmedla sådant stöd under år 2008.

797979www.offentligaaffarer.se | Avtalsnytt 6 2008

vErvA

www.cruxab.se

tfn 019 670 22 40

Virtualiserings-

projekt i sikte?

EnterpriseStorage Solution

Med e-legitimation i mobiltelefonen kommer man som privatperson att kunna underteckna deklarationer, e-handla, utföra bankärenden, ansöka och godkänna föräldraledighet och annat som kräver att man kan legi-timera sig och underteckna ärenden elektroniskt. Under första kvartalet 2009 genomför de fyra företagen en så kallad förserie, där 500 kunder till Swedbank, med mobilabonnemang hos Telia eller Telenor, blir först i landet med att använda mobiltele-fonen för elektronisk legitimering.

Nytt sim-kort krävsDen elektroniska legitimationen ligger i simkortet som man får av teleoperatören och sätter in i sin mobiltelefon. Det krävs en ny typ av sim-kort för att e-legitimationen i mobilen ska fungera. Lösningen fungerar med i stort sett alla mobiler. Det innebär också att man på vanligt sätt kan flytta sim-kortet mellan mobiler och då ha säkerhetslös-ningen med sig hela tiden.

– Vi har satt säkerhet och enkelhet i första rummet och jag vill påstå att vi nu lagt grunden för en utveckling där e-ID i mobilen kommer att användas av mycket stora kundgrupper i deras kontakt med myndigheter, företag och banker, säger Göran Zebühr, Produktchef på Swedbank. Vår bank har förmånen att vara först att testa den nya tekniken men vi vet att intresset är stort att snabbt följa efter bland de andra BankID-bankerna.

Med den nya tekniken kan mobiltelefonen komma att ersätta de olika dosor, skrapkoder och lösenord som krävs för att uträtta ärenden elektroniskt i dag. Det är som att ha en ”säkerhetsdosa” i mobilen. Skill-naden är att användaren nu bara behöver komma ihåg en enda kod för samtliga ärenden. Man är heller inte knuten till någon specifik dator utan

BankID/e-legitimation – bevisa enkelt och säkert vem du är på nätet– bankkunder först i Sverige att legitimera sig med mobiltelefonen

finansiell iD-teknik har tillsammans med telia och telenor tagit fram en lösning för säker elektro-nisk legitimering och underskrift via mobiltele-fonen. Swedbank är först ut att testa denna. med den nya tekniken kan mobiltelefonen komma att ersätta alla de koddosor, skrapkoder och lösenord som i dag krävs för att utföra ärenden elektroniskt. parterna presenterar tjänsten på BankiD-dagen som genomförfördes i Stockholm den 9 september.

kan utföra sina ärenden när man vill och från vilken dator man vill.

Men finns ingen risk med tjänsten om telefonen blir stulen?

– Om du har ditt lösenord säkert gömt så är det inga problem, däremot har vi sett till att vi har lätt att spärra, så om man blir av med telefonen rekommenderar vi att man spärrar både e-legitimationen och telefonen. Då gör man bara det via banken eller operatören så går det snabbt, säger Göran Zebühr.

Samarbetet mellan Swed-bank, Telia, Telenor och Finansiell ID-Teknik har resulterat i en öppen och väl fungerande infrastruktur och en framtidssäker standard för e-legi-timering via mobiltelefonen.

– Fler och fler vill utföra sina ärenden på Internet för att spara tid, och man vill kunna välja när och var man ska göra det, säger Hans Dahl-berg, affärsansvarig för företagsappli-kationer och telematik på TeliaSonera i Sverige. Med en e-legitimation i mobil-telefonen har du den valfriheten.

– Säker och enkel e-legitimation är ett viktigt led i utvecklingen av moderna, mobila tjänster. Det gynnar både företag och privatper-soner, säger Caroline Holmberg, Affärsutvecklare på Telenor.

– Elektronisk identifiering växer som samhällsföreteelse, konstaterar Sverker Arvidson,Senior rådgivare, Forskning och Utveckling på Finan-siell ID-Teknik. E-legitimation på fil och på kort finns redan och med en generell standard även för e-legitima-tion i mobilen kan andra BankID-banker, företag, myndigheter och organisationer ansluta sig till befintlig infrastruktur och behöver inte utveckla egna lösningar.

Arne Öster


AvtALSnYTT / vErvA

FAKTA

Företagsnamn: Svenska ItSIrIUS Ab, Sirius It

Omsättning: Koncernen: 570 miljoner kronor 2007Sverige: 206 miljoner kronor 2007

Antal anställda i Sverige: Koncernen: 400 personerSverige: 150 personer

Etablerat år: 2006

Huvudkontor: Koncernen: KöpenhamnSverige: Stockholm (Kista)

Regional representation i Sverige: Skellefteå, Malmö

Aktuellt ramavtalsområde/aktuella samarbetspartner: Elektronisk identifiering (eID) 2008Sirius It är underleverantör inom Elektronisk iden-tifiering (eID) 2008 omfattande köparprogramvara för kontroll av e-legitimation. via samarbetsavtal

med samtliga godkända eID-leverantörer kan Sirius It även erbjuda denna programvara som tjänst via ramavtalet Infratjänster 2003.

Giltighetstid: till 2009-06-30 med möjlighet till förlängning 36 månader

Referenser: Stockholms stad, Socialstyrelsen, Energimyn-digheten, bolagsverket, Länsstyrelserna, Stockhol-ms Läns Landsting, vägverket, järfälla kommun, Helsingborgs stad, Skellefteå kommun, Adressän-dring m fl.

Andra ramavtal för offentlig sektor: Infratjänst 2003Informationsförsörjning 2005 SHS 2004

Kontaktperson:Lars-Ove Lindvalltelefon: 0910-58 66 20E-post: [email protected]

Hemsida: www.siriusit.se

» eleKTroniSK idenTifiering (eid) 2008 «

Sirius iT AB

Sirius IT kan inte ensamt ta åt sig äran, men företaget har riktigt många års erfarenhet av offentlig sektor och många av dess projekt har varit bland de första i världen inom sina områden.

– I tätt samarbete med kunderna har Sirius IT under åren identi-

Med komplett portfölj för den digitala förvaltningen

fierat de viktigaste insatsområdena i den digitala förvaltningen, och vi erbjuder idag en komplett portfölj av tjänster och lösningar för dessa områden. På så vis kan vi hjälpa våra kunder att nå sina strategiska mål genom digitalisering av hela service-processer, säger Lars-Ove Lindvall på Sirius IT.

Lösningar till offentlig sektorSirius IT står för IT-lösningar som tillförsäkrar medborgarna en bättre service och frigör kvalificerade resurser, både ekonomiska och perso-nalmässiga, som kan användas bättre till andra uppgifter i förvaltningen.

– Vi har särskilt arbetat med lösningar som tar sin utgångspunkt i önskan om digitalt stödd självservice och ärendehantering, och på dessa områden är Sirius IT bland mark-nadens ledande leverantörer, berättar han.

Dagens IT-samhälle är på väg in i en ny era med krav på avancerade och integrerade lösningar för infor-mationssäkerhet. Visionen om en sammanhållen e-förvaltning och Internet-baserade tjänster ställer nya krav på säker information från myndigheter, kommuner, landsting och företag.

– Detta ställer bl a krav på att säkert kunna identifiera sig och att kunna göra elektronisk underskrift av handlingar, oavsett om det gäller deklarationer, körkort, intyg, ansök-ningar, beslut, vård- och omsorgs-information eller betyg och skolre-sultat etc. Krav på hög säkerhet ställs också från medborgare och företag i deras myndighetskommunikation. Man vill t ex kunna ta del av infor-mation som är personligt anpassad och korrekt och som man kan lita på. Man vill även direkt på webben kunna skriva under t ex ansökningar

Lars-Ove Lindvall

och avtal elektroniskt med full säkerhet, säger Lars-Ove Lindvall.

Kompletta IT-lösningarSirius IT, som är en avknoppning från TietoEnator, är ett nordiskt IT-företag som utvecklar kompletta IT-lösningar anpassade för offentlig sektor samt utvalda processområden inom det privata näringslivet.

– Sirius IT är den ledande aktören inom e-legitimationslösningar i Sverige. Vårt fokus ligger på att leve-rera effektiva lösningar till organisa-tioner inom offentlig sektor där vår portfölj skapar mervärde för kunden och dess intressenter. E-legitima-tionen används som en komponent i våra kunders e-tjänster. 90 procent av våra 45 eID-kunder har valt en driftad tjänst, medan några av de stora aktörerna helst vill sköta driften själva, avslutar Lars-Ove Lindvall.

Effektiva IT-lösningar ger mer tid och bättre service

Sirius IT har fokus på att utveckla värdeskapande IT-lösningar till offentlig sektor. Vi är övertygade om att effektiva IT-system betyder mer tid till viktiga uppgifter och bättre service till medborgarna.

Sirius IT står för IT-lösningar som tillförsäkrar medborgarna en bättre service och frigör resurser, både ekonomiska och personalmässiga, som kan användas bättre till andra uppgifter i förvaltningen. Vi har särskilt arbetat med lösningar som tar sin utgångspunkt i önskan om digitalt stödd självservice och ärendehantering, och på dessa områden är Sirius IT bland marknadens ledande leverantörer.

Vi levererar kompletta IT-lösningar och bidrar med konsultstöd och teknisk expertis i ett projekts alla faser – från idé och planering till implementering, drift och support. Därigenom kan Sirius IT vara en tillförlitlig partner för våra kunder i omfattande och komplexa IT-projekt.

Sirius IT finns med som leverantör på fyra av Vervas ramavtal - Infra-tjänst 2003, Informationsförsörjning 2005 och SHS 2004 och Elektro-nisk identifiering (eID) 2008.

Vi tackar för fortsatt förtroende som underleverantör inom ram-avtalet Elektronisk identifiering (eID) 2008.

Ramavtalet omfattar s k köparprogramvara för kontroll av e-legi-timation. Via långsiktiga samarbetsavtal med samtliga godkända eID-leverantörer kan Sirius IT även erbjuda denna programvara som tjänst via ramavtalet Infratjänster 2003.

Sirius IT har även avtal som återförsäljare åt samtliga godkända eID-leverantörer, vilket innebär att certifikatutgivarnas tjänster enligt eID 2008 kan avropas via Sirius IT. Det blir enklare för kunden som endast behöver ha en avtalspart.

Vi ser fram emot att få samarbeta med nya och befintliga kunder. Läs mer om oss på www.siriusit.se.

annons avtalsnytt.indd 1 2008-11-19 14:31:37


AvtALSnYTT

Datakommunikation, nätverk och telefoniKvalificeringen av anbudssökande företag för deltagande i anbudsgiv-ningen till Vervas upphandlingar av ramavtal för Datakommunikation, nätverk och telefoni är nu klar.

Endast de anbudsgivare som kvalificerats har möjlighet att lämna anbud. Det är enbart möjligt att lämna anbud på de områden som man kvalificerats till.

Upphandlande organisationVerva, Verket för förvaltnings-utveckling

KontaktpersonInger HöglundE-post: [email protected]

Ramavtalsområde Kommunikation som tjänst-AVilka anbudssökanden som är inbjudna samt antalet anbudsgivare är sekretessbelagt fram till dess att tilldelningsbeslut fattats om vilka anbudsgivare Verva avser teckna ramavtal med.

Vervas selekteringsbeslut fattades 2008-09-26 om vilka anbudssö-kande som ska inbjudas att lämna anbud. Samma dag underrättades samtliga anbudssökande om inne-hållet i beslutet.

Anbud ska vara Verva tillhanda senast 2008-11-18.

Utvärdering av mottagna anbud bedöms vara klar under februari 2009.

Tilldelningsbeslut beräknas fattas under februari 2009.

Ramavtalsområde Kommunikationsutrustning-B1Vilka anbudssökanden som är inbjudna samt antalet anbudsgivare är sekretessbelagt fram till dess att tilldelningsbeslut fattats om vilka anbudsgivare Verva avser teckna ramavtal med.





Ramavtalsområde Service, under-håll, utökning och uppgradering av abonnentväxlar-B2Vilka anbudssökanden som är inbjudna samt antalet anbudsgivare

Pågående upphandlingar

Planerade upphandlingar

är sekretessbelagt fram till dess att tilldelningsbeslut fattats om vilka anbudsgivare Verva avser teckna ramavtal med.





Ramavtalsområde Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission-CVilka anbudssökanden som är inbjudna samt antalet anbudsgivare är sekretessbelagt fram till dess att tilldelningsbeslut fattats om vilka anbudsgivare Verva avser teckna ramavtal med.



Utvärdering av mottagna anbud

bedöms vara klar under februari 2009.

Tilldelningsbeslut beräknas fattas under februari 2009

Ramavtalsområde Telefoner, kommunikationsutrustning och tillbehör-DVilka anbudssökanden som är inbjudna samt antalet anbudsgivare är sekretessbelagt fram till dess att tilldelningsbeslut fattats om vilka anbudsgivare Verva avser teckna ramavtal med.





Rekryteringstjänster 2009 Kommentus planerar att genomföra samordnad upphandling av rekryte-ringstjänster.

Upphandlingen avser rekryte-ringskonsulter. Den omfattar både rekrytering genom annonsförfarande och rekrytering genom searchför-farande, s.k. headhunting. Konsul-terna kommer att kunna driva hela rekryteringsprocessen, ta fram krav-profiler, skapa underlag för annon-sering, genomföra urval och inter-vjuer, utföra personlighetstester, ta referenser etc. Upphandlande enhet/myndighet kommer dels att kunna köpa totalåtagande eller delar av rekryteringsprocessen.

Hur upphandlingen genomförsMed hänsyn till leverantörsmarkna-dens struktur och de upphandlande enheternas/myndigheternas behov kommer upphandlingen att delas upp. Det kan gälla regionala geogra-

fiska områden, nationella leveran-törer för enskilda myndigheter eller enskilda kommuner/landsting/stat-liga myndigheter som har tillräckligt stora inköpsvolymer.

Det kan också bli aktuellt att dela upp upphandlingen på rekryte-ringskonsulter för annonsförfarande respektive rekryteringskonsulter för searchförfarande med hänsyn till inköpsbehov och volymer. Vissa leverantörer är nischade på search-förfarande, s.k. headhunting, medan andra endast erbjuder annonsförfa-rande.

Inbjudan till upphandlande enhet/myndighetInbjudan att delta i upphandling skickades ut under oktober 2008. Upphandlande enhet/myndighet kan påverka om avtal önskas med en leverantör eller med flera samt hur avropsordningen ska hanteras vid mer än tre leverantörer.

AvtalsperiodPlanerad avtalsperiod är 2009-10-01 - 2012-09-30, med ett (1) års förlängningsmöjlighet.

Önskar upphandlande enhet/myndighet senare avtalsstart, av hänsyn till eget befintligt avtals utgångsdatum, kan detta anges i upphandlingsuppdraget.

UpphandlingsuppdragUpphandlingsuppdrag från upphandlande enhet/myndighet bör vara Kommentus tillhanda den 30 november, 2008.

AnnonseringUpphandlingen kommer att annon-seras vintern 2009. Sista anbudsdagDatum är ännu inte bestämt.Ansvarig upphandlareSinikka SuutariTelefon: 08-709 59 15E-post: [email protected]

Nu kan du handla möbler och inredning från oss.På Kinnarps är vi mycket glada över det förnyade ramavtalet, vilket förmodligen beror på att vi levererar helhetslösningar med miljövänliga och ergonomiska produkter kombinerat med vårt branschledande servicepaket. I år har vi många nyheter som du finner hos Kinnarps Interiors 51 inredningshus över hela Sverige. Välkommen in!

Varmt välkommen som kund!

www.kinnarps.se

AMERICAN EXPRESSBETALSYSTEM

Staten har upphandlat kort- och betalningstjänster.

Bara en leverantör är rankad1:a i alla kategorier.

BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I MAXIMISE CONTROL I DRIVE SAVINGS I BENEFIT EMPLOYEES I MANAGE GLOBALLY I REAL BUSINESS. REAL SOLUTIONS.SM

Fredrik och hans kollegor ser fram emot att kontakta dig och berätta mer.

Om du redan nu vill kontakta Fredrik kan du nå honom på:Tel 08-429 5831, email: [email protected]

Amex Offentliga Affärer_210x297+3mm_k3 08-10-23 12.02 Sida 1

rEtUrADrESS: Hexanova Media Group Abfiskhamnsgatan 2, 414 58 Göteborg

posttidning

Documents

Offentliga Affärer nr-6 2008